HÄLSAN i CENTRUM

HÄLSAN i C E N TRUM
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
- Lösnummerpris: 30:-
Fullmäktige i Uppsala
Att arbeta med HBTQ-frågor
Distriktssköterskor i kriminalvården
Nr 2/2014
Xer160_jan2014
Fräscha produkter
Mot eN torr MuN
Goda sMaker
rabarber/jordgubb
jordgubb/mint
Xero-seriens produkter mot torr mun finns som hårda sugtabletter,
sköljvätska, spray och gel. produkterna stimulerar saliven, återfuktar och ger en behaglig känsla. alla produkter innehåller även fluor.
tanken är att det ska finnas produker för individuella lösningar till dygnets
alla timmar, t.ex. Xerodrops på dagen och Xerogel under natten.
produkterna har utvecklats i samarbete med skandinavisk tandvård.
Xero-serien finns på många apotek och tandvårdskliniker. rekommendera
gärna Xero nästa gång.
Läs mer om Xero-serien på www.xeroserien.se
Ökar
salivproduktioNeN
ÅterFuktar
Ger starka täNder
dry mouth relief by
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Hälsan i Centrum
Nr 2, 2014.
Årgång 56
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, oktober och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: Fotolia
Innehåll:
Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund
Redaktionskommitté
Mona Jonsson
[email protected]
I Fokus..........................................................................2
Irene Wikström
[email protected]
Reflektion angående vårdvalsreformen........................3
Carin Wåhlstrand
[email protected]
Distriktssköterskor i kriminalvården.............................5
Prenumerationer:
Vattenpipa - rök utan risk..............................................8
Kristina Hesslund
[email protected]
Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer.10
Distriktssköterskeföreningen
Barnhälsovården får nytt program...............................12
Ordförande: Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Telefon: 0702-14 78 99
[email protected]
Vice Ordförande: Annika Wall
Stockholm
Telefon: 0739-01 51 79
[email protected]
Inbjudan kongress - Lyssna till barnen........................16
Hälsan i Centrum frågar barn.....................................19
Att arbeta med HBTQ-frågor.......................................20
Bokrecensioner...........................................................24
Kassör: Katarina Persson
Stenbärsvägen 11, 831 62 Östersund
Telefon: 070-304 34 80
[email protected]
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Vårmöte i Värmland....................................................26
Om Du vill bli medlem i, eller önskar
utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall
Du anmäla detta till föreningens kassör i
Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Årets DSK:are 2014...................................................... 32
Annonser:
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744
www.mediahuset.se
Nu är det dags att tacka för mig.................................. 28
Inbjudan - DSF Göteborg............................................ 29
Fullmäktige i Uppsala................................................. 30
DSF Nya medlemmar.................................................. 34
Sammanställning av disputerade distriktssköterskor...34
Anmäl din adressändring............................................34
Kalendarium...............................................................35
Styrelse och redaktionskommitté DSF.........................36
Layout: Helen Semmelhofer
Tryckt hos: ÅkessonBerg,
Emmaboda.
Tel. 0471-482 50.
www.distriktsskoterska.se
I FO KUS
Nya styrelsen har precis
avslutat sitt första möte
Den nya styrelsen har precis avslutat sitt första fysiska
möte när detta skrivs. Vi har tillbringat två dagar tillsammans i Göteborg och även hunnit se lite av staden. Det är
alltid spännande när en ny styrelse ska hitta sina arbetsrutiner och roller. Vi har använt mycket av detta möte
till att prata om styrelsens arbete och förväntningar på
de olika posterna
V
i har också arbetat en del med policydokument som
finns i föreningen. På ordförandedagarna till hösten
kommer alla dokument vara klara att presenteras
för de lokala föreningarna. Dagarna kommer att vara 10-11
oktober i Uppsala (på Clarion Gillet där vi varit flera gånger
tidigare) så boka redan nu in de datumen.
Förutom nya styrelsemedlemmar har vi även en ny redaktionskommitté. De har inte hunnit träffa varandra än och
det är en av förklaringarna till att detta nummer är lite tunnare än vanligt. Det är ganska mycket jobb att få ihop en bra
och intressant tidning och det är inte alltid så lätt att få uppslag till artiklar. Jag är helt övertygad om att ni ute i landet
har mycket som skulle kunna förmedlas vidare via denna
tidning. Om ni har något intressant/roligt möte i lokalföreningarna, läst en intressant bok, varit på en bra kurs eller
studiebesök får ni gärna skicka en liten artikel till
tidningen. Även fotografier är av stort intresse. Har du
skrivit en uppsats publicerar vi gärna den!
Jag har under våren läst en kurs på Göteborgs universitet som än en gång gjort mig uppmärksam på hur svårt vi
har att beskriva vår yrkesroll. Mina funderingar nu är om vi
försöker att göra det för bra? Låter kanske konstigt men jag
kan jämföra med EU-valet som precis varit. Många av dem
som inte röstat har förklarat det med att de inte är så insatta,
att de inte vet vilka som de helt och hållet stöder. De flesta
har däremot en åsikt om vilka de inte vill ska få makten. Då
kanske det inte spelar så stor roll om de man röstar på är helt
rätt – bara det hindrar ”fel” att få ett mandat. Det samma
gäller vår yrkesroll. Det kanske inte spelar så stor roll om vi
alltid kan uttrycka oss på rätt sätt eller synas i rätt sammanhang – huvudsaken är ATT vi syns. Att vi alla kan säga att
2
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 vi är distriktssköterskor och på möten och i debatter representera Distriktssköterskeföreningen. Ta de chanser vi har att
berätta om föreningen och hjälpas åt att göra den levande. I
dagens arbetssituation är det få som har möjlighet att göra
mycket – men om alla gör lite blir det till slut väldigt mycket!
Vid årets fullmäktige avgick Lisbeth Andersson som varit
föreningens kassör i 14 år. Jag får tacka för det hårda arbete
hon gjort och önskar henne allt väl i framtiden. Vi kommer
nog att fortsätta träffa henne ibland - men nu som ordförande i
Skaraborgs lokala förening.
Önskar er alla en skön och
avkopplande sommar!
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
VÅRDVALET
Reflektion angående
vårdvalsreformen!
Läser och begrundar frågan som togs upp vid en paneldiskussion på Primärvårdsdagen i februari i år. Hur
har reformen mottagits? Ingen i panelen svarade ja på
frågan ”Tycker ni att vårdvalet är bra?” Några av orsakerna till svaret är att det finns stora skillnader mellan
stad och landsbygd.
I
storstadsområdena har det skett en överetablering av
vårdcentraler och konkurrensen är stor, medan i glesbygdsområdena finns det inga eller få vårdcentraler att
välja mellan. Där det finns fler vårdcentraler att välja mellan
är möjligheten till att utnyttja systemet större, patienter byter
vårdcentraler om de inte är nöjda med det de erbjuds vilket
leder till att patientsäkerheten blir lidande. Då jag själv bor
på en liten ort i Värmland, har jag erfarenhet av att man får
acceptera det som finns oavsett om det är bra eller dåligt.
Vilken betydelse har då vårdvalet för det hälsobefrämjande arbetet som distriktssköterskan
utför?
Detta har två sjuksköterskor vid Högskolan i Borås Anna
Davidsson och Ulrika Rydin gjort ett examensarbete om:
- vårdvalets betydelse för det hälsobefrämjande arbete ur ett
distriktssköterskeperspektiv, där studien uppmärksammar
distriktssköterskans arbete inom primärvården. Här kommer
en sammafattning av studien:
Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att
stärka patientens ställning, samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet
men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården
kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina
intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för
den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat
vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån
ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen.
Vårdvalet skulle kunna ändra förutsättningarna för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på vårdcentral. Studien
syftar därför till att ur distriktssköterskans perspektiv belysa
vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Kvalitativ metod användes och för datainsamling gjordes intervjuer. Sex distriktssköterskor deltog och insamlad data analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkommer att
vårdvalet inneburit ökade krav från patienterna men även
krav på ökad effektivitet. Enligt informanterna är den konkurrens vårdvalet fört med sig inte alltid till fördel för patienten eftersom vårdkvaliteten inte förbättrats. Informanterna
uppfattar att vården av utsatta patientgrupper nedprioriterats då den ekonomiska styrningen belönar andra åtgärder. De ifrågasätter ersättningssystemet men uppfattar sig
inte kunna påverka situationen. Informanterna vill arbeta
mer hälsofrämjande men saknar resurser i form av tid och
bemanning. De måste balansera den yrkeskunskap de har
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 3
VÅRDVALET
gentemot den marknadsorientering som vårdvalet medfört.
Professionen och patientens bästa ställs mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för
diskussion kring distriktssköterskans yrkesroll och det hälsofrämjande arbetet, ”Hälsobefrämjande”.
Sammanfattningsvis
ses i resultatet att vårdvalet haft betydelse för distriktssköterskan på så vis att hälsofrämjande arbete nu ges mindre
utrymme. Distriktssköterskor tycks anse att den mest övergripande förändringen efter vårdvalet är att arbetet allt mer
styrs av ekonomi. Valfriheten verkar också leda till att kraven
från patienterna ökar och att fler efterfrågar vård.
Distriktssköterskor tycks ha en stark vilja att arbeta hälsofrämjande men av resultatet framgår parallellt att de inte har
tillräckligt med resurser och stöd. Distriktssköterskor verkar
vara engagerade i arbetet, de är stolta över sin kunskap och
sitt val av yrke. Dock framkommer i resultatet att arbetsglädjen minskat då krav på ökad effektivitet orsakat att arbetssituationen påverkats negativt. Den marknadsorientering som
vårdvalet fört med sig innebär att distriktssköterskan försöker
balansera olika tankesätt i sitt arbete. Profession och strävan
efter att ge patienten bästa möjliga vård ställs då mot risken
att verksamhetens ekonomi påverkas negativt.
Är vårdvalet en bra reform?
Studien belyser liksom det som panelen diskuterade. Ett
konkurrerande vårdval är inte alltid till fördel för patienterna, då vårdkvalitén inte förbättras. Ekonomi styr så att
utsatta patientgrupper nedprioriteras. Det gäller många av
de grupper som vi distriktssköterskor kommer i beröring
med. I studien kan man läsa att arbetsglädjen minskat då
krav på ökad effektivitet orsakat att arbetssituationen påverkats negativt...
- Vart är vi på väg?
- Hur ser det ut på era arbetsplatser?
- Är fokus allt mer på ekonomi?
- Hur påverkar detta distriktssköterskans arbete
och mötet med patienterna?
Vore intressant att få era synpunkter, så hör av er till redaktionskommittén och berätta om era erfarenheter och åsikter
angående vårdvalet. En sammanställning av vad ni delger
kommer att leda till en fortsatt diskussion i nästkommande
nummer av Hälsan I Centrum.
Studien sammanfattad av:
Mona Jonsson
Distrikssköterska
Redaktionskommittén
Hela studien kan läsas på:
http://bada.hb.se/bitstream/2320/13637/1/M2013_51.pdf
4
Uppsatsens titel:
Vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet - distriktssköterskans perspektiv
Författare: Anna Davidsson och Ulrica Rydin
Huvudområde: Vårdvetenskap
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng
Kurs: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
Handledare: Agneta Kullén Engström
Examinator: Annikki Jonsson
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 KRIMINALVÅRD
Distriktssköterskor
i kriminalvården
Att jobba som distriktssköterska i kriminalvården är
lite likt som att vara på en vårdcentral men i en egen
värld. Vi gör hälsoundersökningar av alla intagna, tar
vikt, längd, blodtryck och Pef mäter alla. Vi erbjuder
provtagning för Hiv, Hepatit och Klamydia, screenar för
TBC, självskade- och suicidplaner. . Är man över 45
erbjuds provtagning för diabetes, blodfetter och leverprover. Alla erbjuds dessutom vaccination mot Hepatit
B. Detta ska vara gjort 24-timmar efter att den intagne
blivit häktad.
V
i har egna mottagningar minst 2 gånger i veckan.
Vill man få träffa oss då så skickar man en systerlapp
och skriver varför man vill träffa oss. Dessa lappar
är standardiserade för att det ska vara lätt för oss läsa. Bla
vill vi veta om det behövs tolk och i så fall på vilket språk.
Det förkommer också akutsjukvård då många intagna är i
dåligt skick när de kommer in, esofagusvaricer och suicidförsök är bland det vanligaste akuta diagnoserna. Vi ägnar
också mycket tid till att undervisa övrig personal i sjukvård
t.ex ska all personal kunna HLR och vara delegerade för
läkemedels delning.
Precis som på vårdcentral så söker man för allt. Det vanligaste är att man söker för prickar och ont på olika ställen i kroppen. Många söker också vården för saker de fått
avslag på av tjänstemännen/vårdarna, vad vakterna kallas
för varierar. T.ex så söker man vård för att slippa ta antabus
inför permissioner, något man kan dömas till, eller för att få
större rum. Det är också vanligt med rättshaverister som vill
ha intyg för precis allt. Är man på häkte så är det akutsjukvård som gäller, saker som kan anstå får vänta tills man är
fri eller på anstalt. Skillnaden mellan häkte och anstalt är att
på ett häkte är man inte dömd utan bara misstänkt och den
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 5
KRIMINALVÅRD
intagne kan var oskyldig. På anstalt är man dömd och har
börjat avtjäna sin tid. Kriminalvården har sin egen MAS
och är de intagna missnöjda med vården så vänder sig de
inte till IVO utan till MASen. Det går bra att anmäla anonymt, vilket de intagna ofta gör. För det mesta är det missnöje med att inte få de tabletter man vill ha eller allmänt
rättshaveri som gör att de anmäler.
Är man på anstalt så gäller arbetsplikt. Det kan t.ex vara
att gå i skolan, arbeta inom jordbruk eller snickeri. Det är
vi syrror som sjukskriver och ursäkterna för att slippa arbeta
är många och fantasifulla. De intagna tjänar 13 kr i timmen
om de faktiskt gör något när de arbetar och 8 kr i timmen
om de är på arbetsplatsen men bara sitter och inte gör något
så många tycker inte att det är värt att kliva upp ur sängen .
Arbetsvägran leder till indragna förmåner ex indragna permissioner, flytt till ”tuffare” anstalt, eller förlängd tid.
Pengarna som de intagna tjänar kan de använda för att
handla i kiosken (en rullande pressbyrå som har det mesta
från hygienartiklar och godis till vykort.), betala tandläkaren mm. Sjukvården är gratis så många passar på och
söker för det mesta när de är intagna. Man har också tid att
tänka efter när man är frihetsberövad så små prickar kan
lätt bli stora farliga knölar. Det är också lätt att ha tråkigt så
då skickar man iväg en systerlapp för att något ska hända.
Suget efter knark blir ofta tungt så då vill man prata med
syster för att få tabletter
Kriminalvården har sin egen Kloka Lista. Där finns inga
knark- klassade tabletter och även om den intagne har mediciner från läkare utanför så är det alltid anstaltens läkare
som bestämmer, så det går inte att få en läkare på utsidan att ordinera Stesolid och sedan kräva det av kriminalvården. Många intagna blir besvikna när de får veta att
de inte kommer att få sina tabletter. Vi ger läkemedel om
man håller på att tända av men det är de intagna inte alltid
intresserade av. I början delar vi i dosetter, när man varit
intagen mer än 2 veckor får man apodos. De intagna ska i
möjligaste mån sköta sin medicinhantering själv och ha sin
apodos inne i sitt rum. Det gäller att minska varje moment
som kan leda till hospitalisering. Det är dessutom oftast
friska personer vi har att göra med. Går inte detta så ger
vårdarna påsarna istället vid varje tillfälle. Det är högste
vakthavande befäl som bestämmer om den intagna ska få ha
sin medicin hos sig eller inte, syrrorna säger dock sina åsikter och vi har sällan för att inte säga aldrig olika åsikter som
saken. Leverans av apodoser sker varje vecka eftersom medicineringen byts ofta och omsättningen av intagna är stor.
Bemanningen på ett häkte med ca 200 intagna är 4 systrar
varje vardag mellan 8-18 och 1 mellan 8-16 på helgerna.
På en lika stor anstalt är det 2 systrar mellan 8-16 på vardagarna. Allmänläkare finns på plats en dag i veckan och
psykiatriker 2 förmiddagar i veckan på ett häkte/anstalt
med ca 200 platser. Den psykiska hälsan är sämre än hos
den vanliga befolkningen och många vill få ADHD- utred-
6
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Mycket kan göras på anstalterna men t.ex röntgen eller gipsning måste alltid
göras på sjukhus.
ning, ofta för att få tabletter. Tron att man ska kunna få en
kick av Concerta eller Ritalin är stor. Alla som hålls isolerade
måste också enligt lag bedömas av psykiatriker varje vecka.
Det går alltid att nå läkaren och psykiatriker via telefon och
de kan alltid komma om vi ringer efter dem. På kvällar och
helger har de 90-minuters inställelsetid. När inte systrar finns
på plats så är det vårdarna som har ansvaret och högste vakthavande som har det yttersta ansvaret för allt som rör de
intagna, även sjukvård. De kan alltid ringa läkare och rådgöra med dem. Behövs det så skickar vi de intagna till sjukhus, både planerat och akut. Mycket kan göras på anstalterna men t.ex röntgen eller gipsning måste alltid göras på
sjukhus. Det är högste befälhavaren som bestämmer om den
intagne får åka till sjukhus, de bedömer t.ex risk för rymning
eller fritagning. Det är inte bara den intagnes situation som
ska bedömas utan även säkerhet för vakter och sjukvårdpersonal ska tas i beaktande innan någon skickas till sjukhus.
Flera fritagningar och försök har gjorts i samband med sjukhustransporter så säkerheten måste vara stor. De intagna kan
t.ex frivilligt se till att de får ett benbrott för att få komma
till sjukhus en viss tid. Det är polisen tillsammans med vårdarna som ansvarar för säkerheten kring den intagne utanför anstalten.
KRIMINALVÅRD
Allt arbete inom kriminalvården genomsyras av säkerhetstänkande. Vårdpersonal är alltid vitklädda, vårdare blåklädda och intagna grönklädda. Detta för att man lätt ska
kunna se vem som är vem i en krissituation. Att vi inte har
samma färger som övrig personal är för vi är inte utbildade
i självskydd (termen för att vi inte får vara fysiska mot de
intagna) och ska inte hjälpa till och t.ex få intagen tillbaka
till rummet. Vi ska bara vårda, inte delta i vad de intagna
tycker är bestraffningar, något som underlättar mycket i vårt
arbete. Det är inte lika viktigt att vissa sig tuff och ball mot
oss. Varje dag så säkerhetsklassas de intagna utifrån dagsformen.
I Sverige arbetar vi mycket med att slippa konfrontationer och bråk. Därför är det bättre säkerhet för personalen
i Sverige mot t.ex USA som lägger ofantligt mycket mera
skattepengar på kriminalvård än var vi gör. T.ex har vi inga
skjutvapen eller mobiler på anstalterna så det finns inget att försöka
komma över, vilket de har i USA. Vi
har heller inte lika trångt på anstalterna och mera sysselsättning, så de
intagna behöver inte slåss lika mycket
för att uppnå högre status bland de
andra intagna. Som vårdpersonal lyssnar man alltid på vad vårdarna säger
om säkerhetsläget innan man går in
till en intagen. Säger vårdarna att de
måste vara fler personal innan man
går in så väntar vi utanför dörren tills
det är okej att gå in.
Ens eget säkerhetstänk är också viktigt. Ska man lämna ett negativt
besked så måste man ta i beräkningen
att den intagne blir förbannad och
vad de då kan vara kapabla till. Enklast är att meddela vårdarna detta så
avgör de om det t.ex är bättre att bara
ge beskedet genom luckan i dörren
eller om de ska vara flera med inne i
rummet. Vi bär också alltid larm på
oss. Dels ett som man bara drar i, då kan vaktcentralen hitta
var man är med 30 cm marginal och ett som fungerar som
komradio. Trycker man på det larmet så hör alla vad som
händer. Jag är aldrig rädd på jobbet och ät inte mer hotad
och påhoppad än inom den vanliga vården. Visst har jag
blivit kallad idiot, böghora osv men det vart jag i den vanliga vården också. De intagna vet precis vilka tillmälen som
ger reprimander så de lär sig snabbt vad de kan säga eller
inte. Eftersom säkerhetstänk genomsyrar allt och det pratas
om det jämt, så skulle jag hamna i en obehaglig situation
och dra i larmet, så vet jag att det snabbt kommer kollegor som är väl tränade i att lösa situationen. De är beredda
att skydda mig med alla tillgängliga medel. Eftersom jag
är vitklädd så tas jag bort från det farliga, medan de blåa
sköter resten tills allt är lugnt. Dock ska varje sådan gång
ses som ett misslyckande då vi alltid ska förebygga och undvika sådana lägen. Den intagne får helt enkelt välja. Uppföra sig väl eller ingen vård. Att arbeta inom kriminalvården
är omväxlande och innebär mycket distriktssköterskeuppgifter men precis som i den vanliga vården så är det flera som
arbetar utan att ha Vuben.
Vi ska bara vårda, inte
delta i vad de intagna
tycker är bestraffningar,
något som underlättar
mycket i vårt arbete.
Det är högste befälhavaren som bestämmer om den intagne får
åka till sjukhus, de bedömer t.ex risk för rymning eller fritagning.
Tack för att ni tog er tid och
läste!
Foton: www.eu.fotolia.com.
MARIA ANDERSSON
Leg. distriktssköterska
Kriminalvården
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 7
TOBAK
Vattenpipa - rök utan risk?
Häromdagen läste jag igenom en ny broschyr, om att
patienterna ska vara tobaksfria 6-8 veckor både innan
och efter operation. Nu ska vi på vårdcentralerna, som
remitterar patienter med tobaksbruk till sjukhus, informera patienterna om fördelarna med häva sin rökning
i samband med sina operationer.
En bekant, som inväntade sin hjärtoperation, hade fått
samma broschyr och var glad över att det inte stod
något om att röka vattenpipa, vilket han hade gjort i
flera år. Jag läste om broschyren igen och insåg att det
saknades information om att röka vattenpipa innan och
efter operation.
Statens folkhälsoinstitut har skrivit en rapport om rökning med vattenpipa i Sverige som har visat att 27 procent av befolkningen (15 år och äldre) har provat att
röka vattenpipa.
Farideh på redaktionen, Hälsan i Centrum, har uppmärksammat
rapporten, och här nedan kan du läsa en sammanfattning.
hela rapporten hittar du här:
www.folkhalsomyndigheten.se
D
et visar sig att Sverige hör till de fem länder i Europa
där vattenpipsrökning är mer än dubbelt så vanligt som genomsnittet i Europa, som ligger på 12
procent.Mycket tyder på att rök från vattenpipa är skadligt
på samma sätt som från cigaretter. Röken innehåller i stor
utsträckning samma skadliga partiklar och ämnen som cigarettrök, det betyder att dem som röker vattenpipa kan drabbas av samma risker och sjukdomar som drabbar personer
som röker cigaretter.
Här kommer en sammanfattning av rapporten
men läs gärna om rapporten Vattenpipa – rök
utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och
tillsyn.
8
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Sammanfattning
Monkey Tobaksbruk orsakar skador, sjukdomar och ett
livslångt beroende. Rökning med vattenpipa har funnits
i många österländska och afrikanska kulturer under flera
århundraden, men har sedan 1990-talet spridit sig till västvärlden och under senare år även till Sverige. I Sverige har
27 procent (bland personer som är 15 år och äldre) provat
att röka vattenpipa, ett sätt att röka som framför allt tycks
attrahera ungdomar och unga vuxna. Var tredje pojke och
var fjärde flicka i årskurs 9 har provat att röka vattenpipa och
över 60 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har
rökt vattenpipa under 2009. Många har provat att röka mer
TOBAK
Råd och tips från broschyren:
Tobaksfri i samband med operation:
Tobaksfri i samband
med operation
Till dig som ska genomgå en operation
eller som just har opererats
- Tänk igenom varför du vill sluta röka eller snusa
- det ökar motivationen.
- Bestäm ett datum när du ska sluta.
- Ha ingen tobak kvar den dagen du slutar.
- Nikotinersättning är ett bra hjälpmedel när du ska sluta röka. Fråga på apoteket vilket läkemedel som kan passa dig bäst.
- Ändra dina rutiner och undvik situationer då du
vanligen brukar röka eller snusa.
- Tänk igenom din strategi. Hur gör du när tankarna
på att ”smaka” en cigarrett eller en prilla dyker upp.
Vad ska du göra då?
- Var på din vakt när du är i sällskap med andra rökare
eller snusare.
- Berätta för andra att du nyligen slutat.
- Upprepa motiven för dig själv om varför du slutat
röka eller snusa.
Internet adresser:
www.slutarokalinjen.org
www.psychologistsagainsttobacco.org
än en gång och det är även vanligt med samband mellan
vattenpipsrökning och användning av cigaretter, snus, alkohol och narkotika. Forskning tyder även på att det finns risk
att vattenpipsrökning kan fungera som en inkörsport till rökning av cigaretter. Vattenpipsrökning producerar stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Rök
från vattenpipa innehåller bland annat nikotin som orsakar
beroende, kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och tjära och andra cancerframkallande ämnen. Röken
från vattenpipa liknar cigarettrök, vilket gör att vattenpipsröken med stor sannolikhet orsakar liknande skador och
sjukdomstillstånd som är vanligt förekommande vid cigarettrökning. I dag finns forskning som visar att vattenpipsrökning fördubblar risken för lungcancer, orsakar sjukdomar i andningsvägar samt ökar risken för svår tandlossning.
Vattenpipsrökning skapar stora mängder och höga nivåer
av skadliga partiklar i omgivande luft, vilket även bidrar till
en stor risk för passiv rökning. Samtal med ungdomar visar
att vattenpipsrökning har en social funktion och att de flesta
delar vattenpipa och röker i andras sällskap. Den sötade
tobak som används smakar gott och är len, mild och lätt att
inhalera. Ungdomarna upplever inte vattenpipsrökning som
farligt eller tror inte att det kan leda till beroende. Vattenpipan inbjuder till lek och experiment, och förutom tobak
används ibland även illegala droger som till exempel hasch
och marijuana i vattenpipor. Vattenpipstobak omfattas av
såväl tobakslagen som lagen om tobaksskatt och därmed
lagarnas föreskrifter om försäljning, förpackning, varningstexter och beskattning. Tobaken säljs i butiker, på marknader, via Internet och inhandlas vid utlandsresor, och är trots
18-årsgräns lättillgänglig för yngre ungdomar. Den vattenpipstobak som i dag finns till försäljning säljs till ett mycket
lågt pris, saknar ofta varningstexter, har många gånger vilseledande information om innehåll och är förpackad så att
den liknar ofarliga produkter som te, kaffe, tuggummi och
godis. Förutom den sötade tobaken används även rökmassa
utan tobak till vattenpipor. Rökmassan utan tobak omfattas inte av tobakslagen eftersom den inte innehåller tobak,
men ska i normalfallet beskattas som röktobak enligt lagen
om tobaksskatt.
Det låga priset på både vattenpipstobaken och rökmassan utan tobak gör att man kan dra slutsatsen att de sällan
är beskattade. För att begränsa bruket av vatten- pipa och
tillgången på dess tobak i Sverige behövs ökad forskning och
spridning av kunskap om vattenpipsrökning och dess hälsoeffekter till befolkningen. Det krävs också att olika myndigheter och organisationer samordnar sitt arbete, inte minst
när det gäller lagar och tillsyn.
Farideh Jam
Distriktssköterska
Redaktionskommittén
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 9
BARN OCH SMÄRTA
Behandling av barn i samband med
smärtsamma procedurer
- sammanställning och rekommendationer från
Läkemedelsverket har publicerat ett kunskapsdokument som vi tror är av intresse för dig. I sjukvården förekommer många smärtsamma procedurer som utförs på barn, från enklare provtagning hos
nyfödda till avancerade kirurgiska ingrepp. Vid alla
procedurer på barn är ett gott omhändertagande med
god smärtlindring viktigt.
Kristina på redaktionen, Hälsan i Centrum, har fått rapporten till
sig, och här nedan kan du läsa en sammanfattning.
hela rapporten hittar du här:
www.lakemedelsverket.se
Inledning
Som ett led i regeringsuppdraget att ”Utvidga kunskapen om
barns läkemedel och deras användning” anordnade Läkemedelsverket 2011 ett möte med läkare, apotekare och sjuksköterskor med speciellt intresse för barns läkemedel. Syftet
var att identifiera kunskapsluckor samt föreslå speciella läkemedelsområden för barn där det fanns behov av att sammanställa kunskap. Behandling av procedurrelaterad smärta
hos barn var ett av de angelägna områden som prioriterades.
Ett möte med experter på smärtbehandling till barn genomfördes i november 2013 varvid detta kunskapsdokument togs
fram. Expertmötet, liksom framtagandet av dokumentet, har
skett med medverkan från Socialstyrelsen.
Behandling av procedurrelaterad smärta hos
barn
Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida pro-
blem. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra
ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och rädsla
inför framtida procedurer, vilket kan leda till onda cirklar.
Samtidigt finns akuta risker vid användning av potenta
smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression.
För att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika
onödig användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för icke-farmakologisk behandling tagits med
i detta dokument, som en bas för omhändertagande i samband med procedurer.
Det finns ett mycket brett spektrum av procedurer som utförs
på barn, från PKU-prov, som tas på alla nyfödda, till stor
hjärtkirurgi. Avsikten är att detta dokument ska innehålla
råd som kan användas vid enklare procedurer på BVC, till
exempel vaccinationer, men också stöd för mer avancerade
procedurer, som på barnonkologisk specialavdelning.
Kunskapsdokument och bakgrundsdokumenatation hittar du här:
www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--rekommendationer/
Behandlingsrekommendation---listan/Smartsamma-procedurer---behandling-av-barn/
10
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 BARN OCH SMÄRTA
Foton: www.eu.fotolia.com.
S
amtidigt finns akuta risker vid användning av potenta
smärtläkemedel till barn. Läkemedelsverket har nu
tagit fram ett kunskapsdokument för att ge stöd till
säker och effektiv behandling.
Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem hos patienten. Ett bristande smärtomhändertagande
kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och
även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest
och rädsla senare i livet.
– Smärtupplevelser är en individuell upplevelse som kan
variera mycket mellan olika personer, säger Ninna Gullberg, barnläkare och projektledare vid Läkemedelsverket.
Upplevelsen påverkas också av olika omgivande faktorer och
det är något vi poängterar i behandlingsrekommendationen.
Vissa smärtläkemedel som används till barn utanför godkänd
indikation har använts kliniskt under mycket lång tid och
har relativt gott vetenskapligt stöd, medan andra smärtläkemedel, trots lång klinisk användning, har bristfällig evidens.
Det finns akuta risker vid användning av kraftfulla smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För
att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig
användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för icke-farmakologisk behandling tagits med i detta
dokument, som en bas för omhändertagande i samband med
procedurer.
– Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar på
erfarenheter från våra svenska experter, säger Ninna Gullberg. De besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle givetvis gärna se att det generellt gjordes betydligt mer studier
på barn och läkemedel.
Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har
tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus i gruppen. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I
bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnesområde, även referenser.
Referens: Behandling av barn i samband med_smärtsamma
procedurer i hälso och sjukvård – Kunskapsdokument. Information från Läkemedelsverket 2014;25(3):9–22.
Mårten Forrest
Kommunikationsstrateg, pressansvarig
Läkemedelsverket
[email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 11
NYTT PROGRAM
Barnhälsovården får
nytt program
Bakgrund:
Socialstyrelsen hade fram till 2008 styrdokument för
barnhälsovårdens verksamhet. Detta togs bort 2009.
Företrädare för barnhälsovården uppvaktade Socialstyrelsen och efterfrågade nya nationella riktlinjer
och rekommendationer. Socialstyrelsen avböjde denna
begäran. Professionen startade då ett arbete med att
ta fram ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Arbetet
började på Evelinadagen 2010 då arbetsgrupper, styrgrupp och referensgrupp skapades och fick namnet
Evelina.
Här nedan kan du läsa en sammanfattning.
Å
r 2000 var den barnhälsovård som erbjöds i landet i
stort sett likvärdig (Kornfäldt R 2000). En ny undersökning genomfördes 2010. Den visade att det förelåg stora skillnader i den svenska barnhälsovården, t ex varierat antal läkarbesök, olika metoder och olika remisskriterier
(Magnusson, Lindfors & Tell 2011). Dessutom framkom att
det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fick stå tillbaka. Pågående forskning visade att barnhälsovårdens universella program nådde de flesta, men att barn med ökade
behov inte fick kompensatoriska insatser (Wallby 2012).
Socialstyrelsen fick i ett regleringsbrev uppdraget att ”tillse
att rekommendationer, vägledningar och kunskapsöversikter
utarbetas, tillgängliggörs och hålls uppdaterade” för barnhälsovården. Ett unikt samarbete inleddes mellan Socialstyrelsen och företrädare för barnhälsovården. Det har resulterat
i dels Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen
12
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 2014) dels ett nytt barnhälsovårdsprogram som presenteras
på den webbaserade Rikshandboken för barnhälsovård
(www.rikshandboken-bhv.se). Socialstyrelsens vägledning ger
ramar för barnhälsovården medan Rikshandboken i barnhälsovård ger konkreta råd för arbetets utförande.
Evelinas arbetsgrupper fördjupade sig i olika verksamhetsområden som medicinska basprogrammet, barns utveckling,
hälsovägledning, föräldrastöd, psykisk hälsa, barn som far
illa, kvalitet, organisation och struktur samt familjecentral.
Socialstyrelsen tog fram kunskapsöversikter (Socialstyrelsen
2013, 2014). Detta tillsammans med konsensusdiskussioner
ligger som grund för det nya barnhälsovårdsprogrammet.
Det gemensamma målet är att bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård och ökad användning av evidensbaserad
praktik.
NYTT PROGRAM
Rikshandboken i barnhälsovård - för professionen
Mer information hittar du här:
www.rikshandboken-bhv.se
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 13
NYTT PROGRAM
Det nya barnhälsovårdsprogrammet – viktiga
aspekter
Det nya barnhälsovårdsprogrammet visar verksamhetens
bredd med universella insatser till alla och riktade insatser
till alla vid behov, se bild. Viktiga perspektiv lyfts fram utifrån
barnet och dess familj; barnets hälsa, utveckling och livsvillkor, barnkonventionen, etik, jämlikhet, genus samt förändringar i samhällsutvecklingen.
Programmet tydliggör vikten av:
• att skapa hälsofrämjande möten
• att göra barn och föräldrar delaktiga
• att värdera barnets skydds- och riskfaktorer
• att arbeta i team och samverka
• att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med
ökade behov
Barn och deras familjer har olika behov och barnhälsovården skall möta dessa behov. Beroende av behoven, behöver
barnhälsovården arbeta mer riktat t.ex. genom flera hembesök, uppföljande hälsoundersökningar och utökade bedömningar inför remiss till annan vårdgivare. Samarbete med
andra t.ex. socialtjänsten, barnpsykiatrin, förskolan, tandvården och barnsjukvården betonas, se bild.
Programmet har stöd i de dokument som Socialstyrelsen
publicerat nyligen; Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011), Samverkan för barns
bästa (Socialstyrelsen 2013), Barn som far illa eller riskerar
fara illa (Socialstyrelsen 2013) samt det senaste Vägledning
för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014).
Det nya barnhälsovårdsprogrammet – implementering
Förändringarna i programmet kommer att beröra landstingen på olika sätt då verksamheten idag skiljer sig åt mellan
landstingen. Det nya programmet anger bl.a.
• ett förhållningssätt som vid varje besök tar hänsyn till
barnets hälsa, utveckling och livsvillkor
• ett tvärprofessionellt arbete och samverkan
• ett teambesök med läkarundersökning vid 4 veckors ålder
• ett teambesök med läkarundersökning vid 6 månaders ålder
• ett hembesök vid 8 månaders ålder
• ett teambesök med läkarundersökning vid 12 månaders ålder
• språkscreening vid 2 1/2 eller 3 års ålder
• ett teambesök med läkarundersökning mellan 2 ½ och 3 års ålder
• syn och hörselundersökning vid 4 års ålder
• avslutande och sammanfattande besök vid 5 års ålder inför start i förskoleklass
Teambesök innebär vanligtvis att familjen i samma rum träffar sjuksköterska och läkare vid besöket. Vid behov deltar
14
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 psykolog engagerad inom barnhälsovården Läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser och erfarenheter
kompletterar och stärker varandra. Dietist, logoped, socionom, förskolepersonal och andra kan också medverka.
Hur och om genomförandet av det nya barnhälsovårdsprogrammet sker följs i ett doktorandarbete.
Denna arbetsprocess där företrädare för barnhälsovården
från hela landet samarbetat med Socialstyrelsen är unik.
Samtliga barnhälsovårdsenheter har varit involverade och
engagerade. Detta borgar förhoppningsvis för att det nya
programmet implementeras i hela landet och leder till en
jämlik och rättvis barnhälsovård.
Barn och deras familjer
har olika behov och barnhälsovården skall möta
dessa behov.
Evelinas redaktionsråd består av:
Margaretha Magnusson Barnsjuksköterska/vårdutvecklare
Barnhälsovårdens länsavdelning
Landstinget i Uppsala län
[email protected]
Johanna Tell
Distriktssköterska/BHV-samordnare
Hälsovalsenheten
Landstinget Blekinge
[email protected]
Margareta Blennow
Barnläkare/barnhälsovårdsöverläkare
Barnhälsovårdsenhet syd
Stockholms läns landsting
[email protected]
Antonia Reuter
Psykolog/enhetschef
Central Barnhälsovård Göteborg
Västra Götalandsregionen
[email protected]
NYTT PROGRAM
Referenser
Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance
programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):27. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV’s
utbud)
Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i
svensk barnhälsovård. Läkartidningen 2011-08-30, nr 35
Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som
determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med
BVC. Doktorsavhandling. Uppsala
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården.
Socialstyrelsen (2012). Sammanställning av vägledande dokument för barn- och skol¬hälsovård – Danmark, England, Finland,
Norge och Sverige.
Socialstyrelsen (2011). Utvecklingsområden för mödra- och
barnhälsovård samt elev¬hälsa. En kartläggning av professionernas önskemål om riktlin¬jer eller annan vägledning.
Socialstyrelsen (2013). Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar – en samman¬ställning av systematiska översikter.
Socialsty¬relsen (2013). Upptäcka utvecklingsavvikelser hos barn
och ungdomar – en sammanställning av systematiska kunskapsöversikter.
Socialstyrelsen (2013). Insatser för att främja goda matvanor
och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar – en systematisk
översikt.
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsen (2013). Samverkan för barns bästa.
Socialstyrelsen (2013). Barn som far illa eller riskerar fara illa.
Johanna Tell
Barnhälsovårdssamordnare
Landstinget Blekinge
Hälsovalsenheten
E-post: [email protected]
- en tjänst från Sveriges landsting och regioner.
HM_hydroTac annons_Layout 1 2014-02-25 14.02 Sida 1
HydroTac - Det intelligenta
förbandet från HARTMANN
n
n
n
n
Läkning optimeras med hjälp av balanserad fuktighet
Återfuktar såret vid behov
Kan med fördel användas under kompression
Lätt att fixera tack vare “Initial Tac“
För ytterligare information och/eller produktprover kontakta
www.hydrotac.se
vår kundtjänst på telefon 0371-58 74 00, fax 0371-58 74 45,
e-post [email protected], hemsida www.hartmann.se
helps healing.
KONGRESS - LYSSNA TILL BARNEN
ju
Inb
!
dan
Lyssna till barnen
- Kongress, 4-5 september 2014
Welcome to Stockholm and the Nordic congress
“Listening to the Children”
Kom och träffa nordiska sjuksköterskor som möter barn i sitt arbete. Kongressen
anordnas av NoSB, Nordiskt samarbete för sjuksköterskor som arbetar med barn
och vänder sig främst till sjuksköterskor men övriga yrkeskategorier som möter
barn och ungdomar är också välkomna. Vi tror att kongressen ska vara av intresse
för personal inom ditt verksamhetsområde och hoppas att du förmedlar informationen vidare till berörda personalgrupper.
mer information hittar du här:
www.jordnarait.se/NoSB
älan före 13/6
ägre pris vid anm
L
16
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 t
e
m
am är
r
g
Pro du h
ser dvid
bre
KONGRESS - LYSSNA TILL BARNEN
Program
Moderator: Kattis Ahlström,
Generalsekreterare i BRIS (Barnens Rätt i Samhället)
Torsdag 4 september 2014
08.30-09.30
Registrering och kaffe / Registration and coffee
09.30-09.45
Välkommen och praktisk information / Welcome and practical
Kattis Ahlström, BRIS
information
09.45-10.15
Inledning / Introduction
10.15-11.00
Kommunikation och samspel med prematura barn
11.00-11.30
Paus och utställning / Break and exhibition
11.30-12.15
Lyssna till barnets röst vid hälsobesöket
Eva-Lotte Mörelius
Maria Harder, Marie Golsäter,
Malin Rising Holmström
12.15-13.30
Lunch
13.30-14.15
Fortsättning Lyssna till barnets röst vid hälsobesöket
Maria Harder, Marie Golsäter,
Malin Rising Holmström
14.15-14.45
Lyssna och arbeta med ungdomar som har psykisk ohälsa, ätstör-
Kajsa Andersson, Föreningen Shedo
ningar och självskadebeteende
14.45-15.30
Unge med kronisk sygdom - hvad kan de fortælle os?Hvordan
Vibeke Bregnballe
oplever de unge at leve med en kronisk sygdom, og hvilken støtter ønsker de fra forældrene og fra de sundhedsprofessionelle
15.30-16.00
Kaffe och utställning / Coffee break and exhibition
16.00-16.45
Kommunikationsstöd till barn med särskilda behov(abstract)
16.45-17.00
Reflektion och avslutning
19.00
Kvällssamvaro på Junibacken
Stefan Nilsson och Merja
Benjaminsson Vantaa
Kattis Ahlström, BRIS
Fredag 5 september 2014
08.30-09.30
Barn i riskzon
09.30-10.00
Kaffe och utställning / Coffee break and exhibition
10.00-11.30
Paneldebatt med aktuella frågor på temat "Lyssna till barnen"
Debattledare: Kattis Ahlström, BRIS
mellan barnombudsmännen i Norden.
Anne Lindboe, Norge,
Steven Lucas
Fredrik Malmberg, Sverige,
Per Larsen, Danmark,
Margrét María Sigurðardóttir, Island
12.15-13.30
Lunch
13.30-14.15
Fag-prosedyrer for helsepersonell ved bekymring eller mistanke
Nina Kynø
om at et barn er utsatt for mishandling, misbruk eller omsorgsvikt
14.15-15.00
Att samtala med barn med ätstörningar
15.00-15.30
Kaffe och utställning / Coffee break and exhibition
15.30-16.00
De magiske minuttene med barn og ungdom
Mads A Bøhle
16.00-16.15
Avslutning
Kattis Ahlström
Josefin Westerberg Jacobson
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 17
ID annons norprolac 120312
– Vid behandling av
1
hyperprolaktinemi
Referenser: Barlier A et al, Eur J Endo, 2006, 154, pp 187-195. Från FASS: NORPROLAC (kinagolid); Indikationer: Hyperprolaktinemi (idiopatisk eller orsakad
av ett prolaktinproducerande hypofysärt mikro- eller makroadenom). Förpackningar och förmån: Tablett 75 mikrog; Tablett 150 mikrog; Tablett 25 mikrog
+ 50 mikrog. Samtliga Rx F; ATC-kod: G02CB04; Senaste översynen av SPCn: 2011-01-24; För mer utförlig information inkl. prisinformation; se FASS,
www.fass.se. Ferring Läkemedel AB, Box 4041, 203 11 Malmö. Tel: 040-6916900. [email protected]. www.ferring.se.
BARN
Hälsan i Centrum frågar barn
Vad är diabetes för något?
Linus: - Jag vet inte.
Mamma Anna:
-Men vad tor du?
Linus: - En skattkista!
Linus Lindh
Ålder: 4 år
Bor i: Lidköping
Sigge: - Vilken bet?
Mamma Åsa: - Men vad
tror du det är?
Sigge: - Ett bet, eller ett
bett!
Sigge Wallmar
Ålder: 4 år
Bor i: Lidköping
Ludvig: - Jag vet inte.
Mamma Anna:
-Men vad tor du?
Ludvig: - Något som är
långt bort!
Ludvig Lindh
Ålder: 4 år
Bor i: Lidköping
- ”Det vet jag inte.
Ett ben kanske. Eller
kanske som epilepsi eller
astma”.”
Vera Ryding
Ålder: 6 år
Bor i: Lidköping
Har du ett barn på 4-6 år eller känner ett barn som vill vara med
och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen:
Helen Semmelhofer
Layout
Mail: [email protected]
Telefon: 0730-755 744
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 19
HBTQ FRÅGOR
Att arbeta med HBTQ-frågor
– skolsköterskors upplevelser och erfarenheter
Ungdomar som identifierar sig som HBTQ är en grupp
utsatt för påfrestningar genom samhällets rådande
normer. Vi har i vårt magisterarbete valt att belysa skolsköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta
med HBTQ-frågor på högstadie- och gymnasieskolor.
Fakta
Idag används ofta begreppet HBT som är en förkortning för homo-, bisexuella
och transpersoner. Uppskattningsvis identifierar sig
fem till tio procent av befolkningen som HBT. Detta paraplybegrepp, HBT, saknar dock
termen queer (Q) som ifrågasätter och problematiserar heteronormen. Heteronormen beskrivs som den norm
där heterosexualiteten är det
samhället förväntar sig av
individen. Annan sexuell läggning blir inom denna norm
beskriven som onormal.
Heteronormativitet
Normer är ofta osynliga, vi ser på
normer som självklara och naturliga.
20
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Det är först när en norm bryts som vi
märker det. I den svenska avhandlingen
av Röndahl om heteronormativitet i
omvårdnad beskrev nästan alla homosexuella patienter och deras anhöriga
situationer där heteronormativa antaganden kommunicerades av vårdpersonalen. Både homosexuell vårdpersonal
och patienter berättade om heteronormativt språk och uppförande som uppfattades som okänslig, förödmjukande
och förolämpande.
Den amerikanska sexologen Richard
R Troiden skriver att heteronormen
kan bidra till att skapa känslor av skam
och ett beteende där individen drar sig
undan och inte vill diskutera sexualitet med kamrater, klasskamrater, familj
eller övriga i omgivningen. Ungdomar
som identifierar sig som HBTQ skattar
sin hälsa sämre än ungdomar generellt.
Det är inte en hälsoriskfaktor i sig att
ha en sexuell läggning eller könsidentitet som avviker från normen utan det
är i samspelet med samhället som ohälsan kan uppstå.
Skolan är en viktig plats för alla ungdomar och skolsköterskan har en unik roll
i att främja elevers hälsa. Ett första steg
mot att utveckla metoder och arbetssätt
för att öka hälsan för ungdomar som
identifierar sig som HBTQ är att belysa
ämnet ur skolsköterskors perspektiv.
Se mig!
Attityder styr arbetet med
HBTQ-frågor
Deltagarna uttryckte under gruppintervjun att de upplevde eleverna som
gammalmodiga när de reagerade med
avsmak på HBTQ-frågor som diskuterades. Eleverna använde också orden
hora och bög mot varandra vilket kan
ses som diskriminerade och kränkande
kommentarer och kan vara tecken på
homofobi. Enligt socialforskaren Elisabeth McDermott kan homofobi ge
upphov till skamkänslor samt stigmatisering hos ungdomar som identifierar
sig som HBT och det kopplas till en
ökad risk för självskadebeteende.
HBTQ FRÅGOR
Arbetet med att minska kränkningar
bör prioriteras av skolan och skolsköterskan eftersom det är sammankopplat
med en förbättring av hälsan för ungdomar som identifierar sig som HBT.
Genom att skapa en mer positiv skolmiljö där homofobiska kränkningar
inte tolereras kan den psykiska hälsan
förbättras för alla elever och inte bara
de som identifierar sig som HBT.
Deltagarna beskrev under intervjun att
de ingrep och försökte hindra att nedsättande och diskriminerande kommentarer användes. Om skolsköterskan
ses som en vuxen som inte tolererar
homofobiska kränkningar eller kommentarer och direkt ingriper kan detta
ses som ett kraftigt budskap till alla
elever. Dock behöver fler vuxna sprida
budskapet att detta beteende inte tolereras för att en generell minskning ska
åstadkommas. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor beskrivs att
alla omständigheter som utgör ett hot
för hälsan hos eleverna ska synliggöras
och åtgärdas. Ingen elev ska behöva
diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling.
I intervjun pratade deltagarna om att
de vuxna i skolan skulle vara förebilder för eleverna. I en studie inom socialforskning visade det sig att de som
angav att de hade förebilder men som
inte fanns där för dem hade ökad psykologisk stress jämfört med de som
uppgav att de hade tillgängliga förebilder. Slutsatsen är att det är väsentligt att ungdomar som identifierar
sig som HBT får kontakt med någon
omtänksam och stödjande vuxen som
kan vara en förebild. Detta kan jämföras med omvårdnadsteoretikern Joyce
Travelbee som beskriver hur lidande
kan minskas när individen inte behöver känna sig ensam med sina problem.
Att se och möta eleven
I en svensk avhandling av sjuksköterskan Agneta Johansson var det viktigt för ungdomar att känna sig sedd
och att den vuxna lyssnade och visade
intresse i vad de sa. Att se och bemöta
elever var centralt i skolsköterskornas
berättelser. Deltagarna beskrev också
hur de reflekterade över sitt eget beteende. Travelbee anser att det vikti-
gaste för att skapa en bra relation är
en väl fungerande kommunikation.
Det kräver självinsikt från skolsköterskan. Skolsköterskan behöver också
göra sig av med sina stereotypa förväntningar och uppfattningar för att kunna
möta den enskilda individen vilket deltagarna beskrev att de ansträngde sig
för att göra. Även omvårdnadsforskarna Bakker & Cavender menar att
det är viktigt att skolsköterskan reflekterar över sina egna känslor, värderingar
och stereotypa föreställningar när det
gäller HBTQ-frågor.
Det framkom också att några av deltagarna inte ansåg det viktigt att veta
vilken sexuell läggning eleven hade.
Detta kan jämföras med Travelbee som
tycker att all kategorisering skall undvikas eftersom det gör att individen reduceras till förutfattade meningar och
de individuella behoven glöms bort.
Även den amerikanske skolsköterskan
Jeremy Benton menar att det är oviktigt
för skolsköterskan att veta vilken sexuell läggning en elev har. Skolsköterskor
ska behandla alla elever lika, ungdomar
Fakta om studien:
Studiens namn:
Att arbeta med HBTQ-frågor –
skolsköterskors upplevelser och
erfarenheter
Institution:
Instutionen för Vårdvetenskap
och hälsa
Universitet:
Göteborgs Universitet
Metod:
Kvalitativ metod med
ostrukturerad fokusgruppsintervju
Urval:
Skolsköterskor verksamma i högstadiet och/eller
gymnasiet i Göteborgsområdet
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 21
HBTQ FRÅGOR
är trots allt ungdomar först och främst,
med samma tankar, funderingar och
frågor som andra ungdomar. Det är
viktigare att ungdomarna identifierar
skolsköterskan som en trygg allierad
som finns där för dem när de behöver
istället för att skolsköterskor vet vilken
sexuell läggning enskilda ungdomar
har. Benton menar att om skolsköterskan identifieras som en trygg allierad vågar elever prata om sin sexuella
läggning och således om andra saker
som oroar dem som beröra HBTQ.
Det är viktigt för elever att känna tillit
till skolsköterskan vilket också är något
som deltagarna har märkt av genom
att elever testar skolsköterskan och gör
upprepade besök innan de vågar ta upp
känsliga ämnen.
Bekräfta eleven
Många ungdomar som identifierar sig
som HBTQ beskriver att ”komma ut”
innebär en frisläppning av en massa
negativ energi som de har samlat på
sig. Men att ”komma ut” är för många
en rädsla för att avslöjandet för med sig
negativa konsekvenser så som att det
inte ska hållas hemligt, att bli moraliserad och kommenterad eller att förlora vänner. Att nå till ”komma ut”-stadiet anser också Troiden är viktigt men
kantat av rädslor för avvisande. En del-
tagare i intervjun beskrev erfarenheten
av att få stötta en flicka i sin ”komma
ut”-process där pappan i familjen av
religiösa skäl var emot homosexualitet. Om eleven som ”kommer ut”
blir bekräftad som människa kan,
enligt Benton, avslöjandet bli en befriande upplevelse. Deltagarna upplevde
elevens ”komma ut”-berättelse som ett
förtroende, en gåva som kändes stor att
få och förvalta.
Att bekräfta och att normalisera var
verktyg som deltagarna använde sig
av. De hade träffat elever som uttryckte
skamkänslor genom att beskriva sig
som värdelösa, äckliga eller dumma.
Genom att bekräfta elevens värde som
människa, att den duger som den är,
kan det hjälpa eleven att bryta känslan av skam. Sociologen Gershen Kaufman menar att genom att återupprätta
relationer och genom att den andre
ärligt engagerar sig i individen kan
känslor av att vara betydelsefull, höra
till och vara älskad återfås och skammen brytas. Den värdighet som hos
individen var kränkt kan återtas. Deltagarna uttryckte också vikten av att inte
reagera eller bemöta eleven som ovanlig. Detta kan jämföras med Johanssons
avhandling där ungdomar beskrev hur
de inte gillade när skolsköterskan blir
förvånad eller chockad av det de berättade i förtroende.
Signalera öppenhet
Skolsköterskan kan signalera sin öppenhet och beredskap i att samtala om
HBTQ på många olika sätt. En metod
för att öppna upp kan vara att placera
affischer, böcker eller andra symboler i
skolsköterskeexpeditionen som visar att
skolsköterskan är beredd att prata om
HBTQ. Intervjudeltagarna beskrev att
de hade ett skåp med HBTQ-material
på sköterskeexpeditionen samt att de
hade regnbågsflaggan just för att den
kunde öppna upp för samtal.
Sammanfattning
Att arbeta med HBTQ-frågor i skolan
som skolsköterska är mångfacetterat.
Vår studie omfattar inte alla de upplevelser och erfarenheter som skolsköterskor har kring HBTQ-frågor. Mycket
av det som tidigare forskats kring ungdomar, HBTQ och skolsköterskans
roll känns dock igen. Dock behövs mer
forskning i ämnet för att arbetet med
att förbättra miljön för ungdomar som
identifierar sig som HBTQ ska kunna
fortsätta utvecklas. En viktig aspekt
skulle vara att undersöka problematiken utifrån skolungdomarnas perspektiv.
För att ta del av den
fullständiga pilotstudien
med referenslista
kontakta författarna:
Linda Vingård Frank
mail:
[email protected]
eller
Christian Fogelberg
mail:
[email protected]
Linda Vingård
Christian Fogelberg
22
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Smärtfritt
Verkar när du sover
86% nöjda användare
√ IBS, irriterad tjocktarm
Diarrè och/eller förstoppning vid IBS
√ Kolesterolsänkande
Behandling bör ske i samråd med läkare
√ Förstoppning / trög mage
√ Hemorrojder
eller där mjuk avföring är önskvärd
Finns på alla apotek
Allderma AB 0301- 40856 www.allderma.se
Växtbaserat läkemedel MT nr 27142
Effektiv hjälp vid IBS!
TRANS-VER-SAL®
En bekväm behandling mot vårtor på händer och fötter
Finns i
Hälsob din
uti
och på k
Apotek
!
Kan användas vid gravididet och amning
100 % psyllium, inga tillsatser
HUSK® Lindroos är ett växtbaserat läkemedel som består av ljust indiskt ispagulafröskal, som innehåller 85% fibrer. För mer information läs produktens
bipacksedel.
www.lindrooshalsa.se • 019-331510
Justerbar kompression
för behandling mot bensår
Juxtacures erbjuder snabb, enkel och effektiv
behandling även vid svårare bensår.
Jämfört med omständig bandagering är juxtacures
enkel att hantera och säkerställer en medicinskt
korrekt kompression under hela behandlingen.
Läs mer om fördelarna med justerbar kompression
på vår hemsida www.medi.se
www.medi.se
medi. I feel better.
BOKRECENSIONER
Kort om böcker
Omvårdnad i primärvården
Boken om Demenssjukdomar
Christina Bökberg
Hans Basun
Margareta Skog
Lars-Olof WahlunD
Helle Wijk
Omvårdnad i primärvården
Författare: Christina Bökberg
ISBN 978-91-27-13373-0
Förlag: Studentlitteratur, 2013
Antal sidor: 256
Boken om Demenssjukdomar
Författare: Hans Basun,
Margareta Skog, Lar-Olof
Wahlund, Helle Wijk
ISBN 978-91-27-13373-0
Förlag: Liber, 2013
Antal sidor: 256
B
oken är en antologi som skildrar primärvårdens utveckling och har en distriktssköterska som redaktör. Man får
en inblick i arbetet hos de olika yrkeskategorier som arbetar i primärvården och även vilka blandade verksamheter som
finns.
En bok som i första hand vänder sig till sjuksköterskestudenter
på grundnivå men kan med fördel även läsas i specialitutbildningar. Den är lättläst och strukturerad. En bok som man kan
bläddra i och läsa valda delar av.
Jag tycker det är en utmärkt bok att ha i vårdcentralens
bibliotek.
Skriv en recension
Professionen uppstod ursprungligen för att ge hälsovård till personer som av
ekonomiska eller andra skäl inte hade tillgång till hälso- eller sjukhusvård.
Distriktssköterskeverksamheten tog sin början i Storbritannien, där filantropen och senare parlamentsledamoten William Rathbone anställde sjuksköterskan Mary Robinson för att vårda sin hustru under slutet av hennes sjukdom.
E
n annan bok som borde finns i biblioteken på vårdcentraler och i hemsjukvården. Boken beskriver diagnoskriterier, riktlinjer för utredning och behandling men även
de senaste rönen inom omvårdnadsforskningen. Det finns även
ett kapitel om praktisk juridik i demensvården. Mycket referenser om man vill fördjupa sig, fallbeskrivningar och praktiska
tips. Även den här boken är lättläst och lätt att hitta i. delarna
av jourläkarens arbete.
Positivt är också att det är lätt att hitta i den, även om jag
upplever att boken skulle vinna på att ha lite mindre textmassa i vissa delar.
Upplagan har ett klassiskt utseende i enkla färger och passar
nog utmärkt för såväl studenter som läkare under AT/ST
att ha med sig i väskan under sina jourpass eller bara vanliga dagar på mottagningen.
Har du läst en bra, viktig bok som du tror skulle
kunna vara intressant för läsarna av Hälsan i
Centrum?
Skriv gärna en recension om boken och få den
publicerad här.
Skicka materialet till någon i redaktionskommittén,
adresser finns längst bak i tidningen.
24
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
BOKRECENSIONER
Ett sötare blod
– om hälsoeffektterna av ett sekel med socker
Ann Fernholm
Ett sötare blod
- om hälsoeffekterna av
ett sekel med socker
Författare: Ann Fernholm.
ISBN 978-91-27-13373-0
Förlag: Natur & Kultur, 2012
Antal sidor: 256
M
ed handen på dörrhandtaget frågade en patient om
det var dags att mäta hennes halt av den insulinlika
tillväxtfaktorn IGF-1. Inspirerad av intressanta men
överförenklande TV-program med BBC-mannen Michael
Mosely funderade hon på olika slags kostomläggning, korta
fasteperioder, korta intensiva motionspass och annat. Under
besöket hade vi enats om att hennes BT, fP-Glukos och BMI
alla låg i överkant och om värdet av att dra ner på intaget av
snabba kolhydrater.
Bara att erkänna att jag behövde läsa på. Föreslog oss bägge
att läsa boken Ett sötare blod av vetenskapsjournalisten Ann
Fernholm, småbarnsmamma född 1969 som 2001 (då med
efternamn Gustafsson) disputerat i molekylär bioteknik i Uppsala.
Själv har jag länge undrat, och sökt svar i litteraturen, vad gäller
några av de frågor som berörs i boken. Varför går insulinbehandlade personer med typ 2-diabetes upp i vikt? Hur kommer
det sig att tillägg av metformin minskar denna effekt? Vad kan
förklara att hyperglykemi tycks främja cancerutveckling? Vilka
mekanismer kunde förklara att metformin tycks förebygga
cancer? Och varför verkar statiner skydda personer som har
diabetes mot kärlskador oavsett effekter på LDL?
Pusselbitar finns spridda i massor av pek, men en samlad
framställning har jag inte tidigare påträffat. Ett sötare blod
bygger på läsning av hundratals tidskriftsartiklar. Boken visar
på många indicier och ger förklaringsmodeller.
Greppet är uppfriskande i en tid som kännetecknas av självplock bland åsikter och okritiskt anammande av ofullständigt
uppfattade läror som snabbt sprids via nätet.
I Ett sötare blod och i den väsentligen reklamfria bloggen
ettsotareblod.se (där man kan provläsa bokens första kapitel)
tillämpar Ann Fernholm sina goda insikter i biokemi på aktuell
forskning om biologiska effekter av kolhydratintag, och lyckas
framställa sitt ämne på ett spännande och intresseväckande sätt.
Den som letar efter konkreta råd finner dem på sidorna 79–81
(för den som nyss fått diabetes), 198–200 (vikt), 209–210 (leva
längre) och 220–222 (individualisera kost).
Målgrupp: alla?
En bok för vem? Journalistiska grepp, som personpresentationer (”human interest stories”), underlättar läsningen. Kolesterolhypotesens historik och behövliga nyansering (bra att bry sig
om de minsta LDL-partiklarna) beskrivs väl, så även bakgrunden till 1970-talets föga evidensbaserade rekommendationer
om kolhydratrik lågfettkost.
Ny förståelse för modern syn på bl.a. hyperglykemi som orsak
till inflammation i kärlväggen och IGF-effekter är att vänta
för läsaren. Författarinnan är ingen epidemiolog och glider
förbi inverkan av rökning, men inser att effekter som iakttas på
gruppnivå inte nödvändigtvis ses hos individer.
Genetik och epigenetik är föremål för forskning som bekräftar att vi är olika i våra reaktioner på olika slags kost och fysisk
aktivitet. Biokemiska och hormonella mekanismer är gemensamma, men uttrycken varierar.
Boken manar till experiment: gå till vårdcentralen för att
få utgångsvärden på totalkolesterol, HDL-kolesterol, ApoB,
fP-Glukos, HbA1c – och pröva sedan ut vilken kost som
fungerar bäst! – Bli inte förvånad om det dyker upp patienter
som även vill få IGFBP-1 uppmätt (halten av detta protein, som
binder den insulinlika tillväxtfaktorn IGF-1 och bromsar dess
effekter, har i en liten studie visats prediktiv för typ 2-diabetes,
och boken beskriver en möjlig mekanism).
Den nyfikna person som jag inledningsvis nämnde är biologilärare. Läsning av Ett sötare blod bör inte erbjuda henne
några svårigheter. Bokens uppläggning som detektivhistoria är
fängslande och gör att modern biologi ganska lätt slinker in.
Läsare som förvirras av mångfalden interrelaterade biologiska
mekanismer kan bläddra till kapitelslut där kontentan framgår.
Den som har färsk läkarutbildning vill nog ibland översätta
bokens omskrivningar till fackspråk. Forskarutbildade kan efterlysa numrerade referenser (men drygt 200 referenser till artiklar
i världsledande vetenskapliga tidskrifter återfinns i bokstavsordning per kapitel i bokens slut, och det är inte svårt att hitta rätt).
Eftersom framställningen hänvisar till sig själv framåt och bakåt
hade ett sakregister varit av värde (men boken förtjänar att läsas
två gånger, eftersom den ger stimulans till eget funderande och
agerande).
Fanatiska företrädare för extrem högfett- eller ”GI”-kost blir
nog inte glada av bokens balanserade framställning. Övriga kan
glädja sig åt välgrundade råd för egna kostexperiment.
Författarinnan önskar sig att Göran Hägglund läser hennes
bok, och att stat och landsting finansierar oberoende forskning
kring kost och hälsa. Finansministern får tips om ny möjlig
intäktskälla: skatt på vitt socker.
Ann Fernholm slutar sin bok med en appell: Inför skatt på
vitt socker! Varningstexter på förpackningar med godis, läsk,
bullar och kakor!
Recensionen har tidigare publicerats i Allmänmedicin
nr 4, 2014.
Lars Bäcklund
[email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 25
DSF
Vårmöte i Värmland
- 7 maj, Sliperiet i Borgvik
Under en dag i maj träffades Distriktssköterskeföreningen i Värmland för ett vårmöte.
Vi träffades på Sliperiet i Borgvik, en konsthall beläget
på den värmländska landsbygden.
S
liperiet presenterar varje år mellan maj och september
en mångfacetterad samlingsutställning där erkända
konstnärer möter nya ”up and coming artists”.
Sliperiet är 1500 kvadratmeter du tar med dig som ett minne
för livet när du gjort ett besök, där det bästa av 2 världar
möts. Sliperiets nuvarande ägare, Oscar Magnusson köpte
det gamla träsliperiet 2009 och startade 2010 konsthallen
Sliperiet, som kan kallas för en framgångssaga.
Där bjöds vi på både konst och kultur, genom en guidad
visning av Oscar själv han visade oss Lennart Nilssons fotoutställning, konstverk av glasskulptören Kjell Engman samt
ett antal foton av olika utställare.
Vi som kommit denna vårdag fick också en föreläsning av
Petra Göthberg från Sanofi Pasteur MSD som berättade om
vaccinet Zostavax.
Efter rundvandring och föreläsning så bjöds vi på en
delikat buffé.
26
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 DSF
Sliperiets nuvarande ägare, Oscar Magnusson, visade
oss den vackra miljön.
Ett axplock av Lennart Nilsson fantastiska fotoutställning.
Konsthallen Sliperiet.
Mona Jonsson
Distrikssköterska
Redaktionskommittén
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 27
DSF
Nu är det dags att tacka för mig!
Efter att ha deltagit i 15 nummer av Hälsan i Centrum
de senaste tre och ett halvt åren är det dags för mig att
lämna mitt uppdrag.
Farideh Jam, avgående redaktionskommittén vid havet utanför Göteborg.
D
et är helt ofattbart hur snabbt hela processen har
gått, och efter all denna tid råder det ingen tvekan
om att tidningen ligger mig kärt om hjärtat. Att föra
en dialog med distriktssköterskekollegor, läkargruppen m.fl.
har ökat min förståelse för tidningens innebörd.
Jag skulle vilja tacka alla er läsare för alla goda råd, för att
ni har läst varje nummer med ett kritiskt öga för att utveckla
tidningen vilket är vad alla strävar efter. Jag tackar före detta
kommittémedlemmar och även våra nya medlemmar, som
har fått mig att inse att ingenting är omöjligt. Stort tack till
styrelsens stöd, till Mediahuset och Helen för er tro till det
arbete som vi distriktssköterskor driver.
Till sist vill jag välkomna två nya medlemmar, Irene Wikström och Carin Wåhlstrand, och tacka Mona, för hennes
tålamod med mina långa telefonsamtal.
Till vänster: Irene Wikström
Till höger: Carin Wåhlstrand
Farideh Jam
Distrikssköterska
Avgående redaktionskommittén
28
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 DSF
Inbjudan!
DSF i Göteborg
När: den 6 november 2014
Var: Norges Hus, Göteborg
Distriktssköterskeföreningen i Göteborg hälsar våra medlemmar samt medlemmar i
Hallands och Bohusläns föreningar välkomna till en halvdag med föreläsning om SMÄRTA.
Distriktsköterskor möter patienter i alla åldrar med olika former av smärta och tanken
är att dagen ska ge oss ökad kunskap och beredskap för att ta hand om dessa patienter.
Preliminärt program:
Mingel och lunch från ca 12.00-13.20.
Anna Olsson, apotekare från GSK föreläser och ger praktisk
information om behandling av lätt till medelsvår smärta genom livet.
Mats Karlsson, smärtläkare från Falköping berättar om
både akut och långvarig smärta. Det ges också tillfälle att ställa frågor.
Vi kommer även att få produktinformation av representanter
från GSK och Mundipharma.
Dagen beräknas sluta ca 17.00.
Anmälan senast 17/10 2014 på vår hemsida.
Mer info hittar du på hemsidan:
www.distriktsskoterska.se
Lokala föreningar/Aktiviteter
Hjärtligt välkommen!
Distrikssköterskeföreningen i Göteborg
Styrelsen
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 29
DSF
Fullmäktige i Uppsala
25 - 26 april
Under två dagar träffades styrelsen för Distriktssköterskeföreningen i Sverige samt representanter från de
lokala föreningarna för ett par dagars givande samtal.
H
uvudämnet var samarbetet mellan de lokala föreningarna och riksföreningen - hur stärker vi det? Hur
ska föreningen göra för att leva vidare i dagens primärvård? Första dagen slutade med en trevlig middag på
Kadbano.
Den andra dagen av dessa två genomfördes
fullmäktigemötet.
Kristina Hesslund, Sverigestyrelsens ordförande, startade
första dagen med att ge information om dagarnas upplägg
samt hälsa alla varmt välkomna.
Många har en svår arbetssituation där ute på våra arbetsplatser hur gör vi för att få detta belyst? Debattartiklar i tidningar var ett förslag. Hur kan föreningen påverka ”röran”
som pågår ut på våra arbetsplatser?
Kristina informerade om arbetet med implementeringen av
Socialstyrelsensens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete. De olika levnadsvaneprojekten avslutas vid
årsskiftet 2014/2015 och då ska riktlinjerna vara implementerade. En utbildningsfilm håller på att tas fram via Socialstyrelsen med baskunskaper i matvanor och samtalsmetodik.
Riktlinjer för barnhälsovården
– Rikshandboken finns på nätet
Rikshandboken i barnhälsovård är barnhälsovårdens egen
webbplats där man finner aktuell och kvalitetssäkrad kunskap
om små barns hälsa och utveckling. Den ska ses som en råd-
30
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 givare där man snabbt hittar praktiska anvisningar hur man
handlägger frågor inom barnhälsovården. Rikshandboken
i barnhälsovård ger all personal samma kunskapsbaserade
information – en viktig grundförutsättning för barnhälsovård
på lika villkor. Från den 1 februari kommer Rikshandboken
i barnhälsovård utvecklas och förvaltas av Stockholms läns
landsting. Uppdragsgivare är samtliga landsting och regioner.
Eva Gunnarsson ledamot i Sverigestyrelsen informerade
om en kongress till hösten - ”Lyssna till Barnen”.
Plats: Nordic Congress Stockholm 4-5 september
Se hemsida: www.jordnarait.se/nosb
Arrangör: NoSB som i Sverige representeras av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Distriktssköterskeföreningen samt Riksföreningen för Skolsköterskor.
Föreningen har börjat starta upp ett forskarnätverk för disputerade distriktssköterskor. Det är idag oklart hur många
disputerade distriktssköterskor som finns och hur många som
är medlemmar i föreningen. Tanken är bl.a. att få ett forum
för forskningsfrågor men också en hjälp när föreningen får
remisser som ska besvaras.
Till Årets distriktssköterska utsågs:
Susanne Raquette, se separat artikel på nästa uppslag.
Pfizer hade ordnat en föreläsning. Helena Cewers föreläste om ”Lust att ha lust”. Barnmorskan Helena Cewers
har aldrig suttit med händerna i kors utan startat nya verksamheter så fort hon sett ett behov. Värnar privatlivet. En
av barnmorskan och sexologen Helena Cewers käpphästar är att man ska visa respekt för människors sexualitet och
sensualism oavsett ålder.
DSF
I 48 år har Helena Cewers arbetat inom vården. I 43 av
dem har hon varit barnmorska, ett yrke hon kom in på mest
av en slump och genom viljan till utmaning – Att vara barnmorska under en förlossning är att vara nära människor på
ett sätt som är få förunnat. Att föda barn går över alla sociala
och nationella gränser. Man kan vara drottning eller hemlös,
alla är vi nakna och visar upp våra intimiteter. Och barnet
i magen innebär alltid en stor spänning.
– Flera av de minnen som jag aldrig glömmer är förlossningsögonblick. Jag skulle kunna skriva en bok om pappors
reaktioner. Jag har varit med om pappor som klippt till mig,
kysst mig och som svimmat. Det är oerhört fascinerande.
Efter utbildningen i uppväxtstaden Jönköping och några år
som barnmorska i Lund flyttade Helena Cewers 1972 med
man och två barn till Ronneby. Där arbetade hon som barnmorska på förlossningen i Karlskrona och på mödravårdscentralen i Ronneby. Under den här tiden läste hon också
sexologi och blev så småningom auktoriserad sexolog.
Nu är Helena Cewers seniorbarnmorska och behöver inte
känna press på sig att gå på utbildningar och lära sig allt nytt.
Våren 2012 kom hon ut med
”Lust att ha lust”, en bilderbok för vuxna om sex, kärlek
och relationer.
Barns tankar om kärlek och förälskelse:
- När man är kär är det som om man fyller år
i magen!
// Mikael 8 år
- Då bultar hjärtat så
hårt så man känner sig
alldeles dallrig !
// Signe 7 år
Övrig Information som gavs:
Adressändringar görs till:
[email protected]
Det är viktigt att vi har rätta uppgifterna om våra medlemmar.
Distriktssköterskeföreningen i
Sverige finns även på Facebook.
Gå gärna med där och gilla oss också.
Planerna framöver är att föreläsa om sex och sensualism
efter livets halvskede och kanske starta en privat sexologmottagning.
Mona Jonsson
Distrikssköterska
Redaktionskommittén
Distriktssköterskans
Ryggsäck
Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck.
Beställningen görs direkt till Erik Vehmas
Maila till: [email protected] eller ring: 070-715 66 28.
Kostnad för ryggsäcken inkl moms och frakt: 385:-/st
För beställning av mer än 1 st, gäller andra priser, se info på:
www.distriktsskoterska.se
ÅRETS DISTRIKTSSKÖTERSKA
Årets DSK:are 2014
- offentliggjordes under föreningens fullmäktige
den 25-26 april i Uppsala
Hon är medlem i Stockholms lokala förening och arbetar på Brandbergens vårdcentral fast hon kunnat gå
i pension för flera år sedan. Nomineringen kom från
hennes arbetskamrater.
M
otiveringen är:
Suzanne är en verklig eldsjäl, som brinner som en evighetslåga från Florence Nightingales lampa! Hon är en inspiratör för oss alla andra. Hennes socialmedicinska- och omvårdnadskunskaper delar hon med sina kollegor och
studenter. Hon är mycket uppskattad och omtyckt som handledare. Hon är nyfiken, intresserad av att utvecklas och bidrar
till en lärande organisation. Ett stort engagemang i vårdfrågor och utveckling inom yrket.
Citat från en patient:
Hon ser mig verkligen!
Utmärkelsen offentliggjordes under föreningens
fullmäktige 25-26 april i Uppsala
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
Vem är Suzanne?
Jag heter Suzanne Raquette och blev till min stora glädje
utsedd till 2014 års distriktssköterska - den finaste utmärkelse man kan få i sitt yrke.
Suzanne Raquette, utsedd till 2014 års distriktssköterska.
32
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Jag blev färdig sjuksköterska på Sophiahemmet 1961 och
började genast inom akutsjukvården och tyckte förstås det
var mycket spännande och lärorikt. Jag arbetade på en akutintagningsavdelning på det ärorika gamla Serafimerlasarettet i Stockholm. 1977 ändrades mina privata förhållanden
ÅRETS DISTRIKTSSKÖTERSKA
och jag blev ensam med mina fyra barn och kunde alltså inte
arbeta natt. Jag kom in på distriktssköterskeutbildningen och
en ny värld öppnade sig yrkesmässigt. Jag fick genast en tjänst
i en ort strax söder om Stockholm. Denna ort var uppdelad
på två distriktssköterskor och den andra distriktssköterskan
sa genast till mig att ”invandrarna ville hon inte ha och inte
heller fler elever” (som det kallades då), dessutom fick jag
flerfamiljshusen. Detta passade mig utmärkt och jag trivdes
och lärde mig mycket av min kollega som arbetat i många år.
Jag hade aldrig anat att distriktssköterskeyrket var så spännande, omväxlande och inte minst krävande. Man måste
vara helt öppen för allt och inte ha några förutfattade
meningar, man kan ju aldrig veta vad som väntar. Det kan
vara allt från en vårta till en hjärntumör, ett blåmärke kan
vara en misshandel. Ett blodtryck kan vara vad som helst:
alkoholproblem, stressigt arbete, barn som knarkar, dålig
ekonomi, ensamhet och förstås någon sjukdom.
Man måste använda hela sig själv som redskap: medicinska- sociala -omvårdnadskunskaper, egna erfarenheter, sunt
förnuft, kunskaper om andra kulturer, vara lyhörd och försöka läsa mellan raderna. Jag tycker att områdesansvaret är
oerhört viktigt för kontinuiteten och det förenklar ju arbetet mycket både för patienter och oss att ha en kunskap om
området. Man vet ju då också vart man ska hänvisa t.ex.
till kommunens rådgivare om ekonomin är dålig eller om
ungen knarkar till missbruksgrupp och för föräldern någon
stödförening.
Ja, vårt arbete kräver verkligen engagerade skickliga yrkesmänniskor och jag tycker att det måste vara den enskilt lönsammaste investering som en arbetsgivare både på vårdcentraler och även borde det vara en dsk-mottagning på
akutmottagningar. Det finns ingen annan yrkesgrupp som är
allmänkunnig man kan kalla det ”vidögd” i stället för enögd.
Jag brukar säga till studerande att distriktssköterskearbetet
vilar på tre ben:
1) förebyggande arbete
2) goda medicinska kunskaper
3) socialmedicinskt tänkesätt
Vår roll var mer självständig och framförallt självklar tidigare.
Nu naggas den i kanten om man inte är på sin vakt. Man
måste hela tiden bevisa både på vårdcentralen (inom parentes måste jag ju säga att på min vårdcentral i Brandbergen
har vi det mycket bra och så har vi också en distriktssköterska som chef), men också för arbetsgivaren de mest självklara
saker som egentligen ingår i vårt ”vanliga” arbete.
Jag vill avsluta med att säga att vårt arbete är det levande
livet med kärlek, kramar, tårar, ilska, skratt och närhet i mötet
med människor. Hade vi inte haft vår breda kunskap och
skicklighet att vi inte klarat det.
Jag är verkligen glad att ha fått denna utmärkelse framför
allt då det är mina kolleger som nominerat mig och dessutom för att det är ett erkännande till arbetet ”på golvet”,
det helt vanliga ovanliga distriktssköterskearbetet.
Suzanne Raquette
Årets distriktssköterska 2014
Fakta hämtad
från
Wikipedia.
Florence Nightingale, född 12 maj
1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti
1910 i London, var
en av grundarna av
det moderna sjuksköterskeyrket. Hon
föddes i Florens, vars
namn hon fick, av
brittiska föräldrar men
växte upp på familjens gård i England.
Nightingales far var välbärgad och hon fick ett betydande årligt belopp som gjorde det möjligt för henne
att leva ett självständigt liv. Hon valde att genomgå
diakoniutbildning i den lutheranska pionjärinstitutionen Kaiserswerth, Tyskland.
Nightingale är känd för sin insats under Krimkriget då
hon arbetade vid en sjukstuga i Scutari i Konstantinopel (idag Istanbul). Mot slutet av kriget fick hon en
arbetsledande befattning. Bland annat lyckades hon
sänka dödligheten vid militärsjukhusen i Krim från ca
42 % till 2 % inte minst genom att i samråd med
specialister förbättra de vedervärdiga hygieniska förhållandena på sjukhusen.
Nightingales sjukstuga var mycket välorganiserad, men
utgjorde ett begränsat inslag i ett krig, som omfattade
tiotusentals soldater. Bristande planering hade dock
lett till att Krimkriget fick en dålig början för Storbritannien och pressen letade efter goda nyheter. Som ett
resultat av detta fick Nighingales välskötta sjukvård stor
uppmärksamhet. När Storbritannien hade vunnit kriget
blev Nightingale en nationell hjälte, vilket gjorde det
möjligt för henne att, trots initialt politiskt motstånd,
verka för en reformerad sjukvård.
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 33
DSF
Distriktssköterskeföreningen
- Nya medlemmar, fortsättning från föregående nummer, nr 1 - 2014
Namn
Ort
Förening
Ann-Christine Larsson
Örebro
Örebro
Lena Karlsson
Örebro
Örebro
Carolina Jonsson
Örebro
Örebro
Sanja Sauli
Örebro
Örebro
Kerstin Awad
Örebro
Örebro
Katrin Hägerström
Tierp
Uppsala
Seija Jyrkäs Andersson
Göteborg
Eva Lidén
Göteborg
Göteborg
Anna Brinde
Brastad
Göteborg
Mona Olsson
Alafors
Göteborg
Ingrid Ivarsson
Göteborg
Göteborg
Mitra Ghorbani
Göteborg
Göteborg
Margareta Terning
Göteborg
Göteborg
Margareta Ramnemark
Lycke
Göteborg
Kristina Karlsson
Göteborg
Göteborg
Åsa Sjöstedt
Göteborg
Göteborg
Ann Sjöbeck
Göteborg
Göteborg
Patrcia Milano
Göteborg
Rebecka Okdahl
Mölnlycke
Göteborg
Patrizia Laurin
Göteborg
Göteborg
Linda Klein
Göteborg
Göteborg
Anna Johansson
Mölndal
Göteborg
Sammanställning av
disputerade distriktssköterskor
Är du distriktssköterska och har disputerat
eller snart klar med din avhandling?
DSF håller på att göra en sammanställning av
disputerade distriktssköterskor och ett av målen
är att få till ett forskarnätverk inom föreningen.
Maila till: [email protected]
med uppgifter om:
Namn.
Titel på uppsats (gärna en länk till publikation).
Årtal: vilket år du var färdig och vilket
lärosäte du gjort arbetet, samt din mailadress.
l
l
l
Mer information kommer under året!
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
34
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 Anmäl din adressändring till oss
för att vara säker på att få all info
Om du ändrar adress eller mail måste du själv
meddela adressändring. Det är stor risk att du inte
får tidning eller annan info från föreningen annars.
Anmäl ändringar till Birgitta Forsén.
Maila till: [email protected]
Du som är medlem i Vårdförbundet måste även ändra
dina uppgifter där. Vi har vårt medlems-register ROBIN via
Vårdförbundet. När de kör sina uppdateringar ändras dina
uppgifter tillbaka till det du uppgivit hos VF så glöm inte att
meddela Vårdförbundet. Är du inte medlem i VF räcker det
att du meddelar Birgitta.
Välkommen att höra av dej!
Stryelsen för DSF i Sverige
via Kristina Hesslund
DSF - KALENDARIUM
Kalendarium
Grått = Gårdagens kalender
Vitt = Morgondagens kalender
- vad har hänt och vad händer?
JUNI
13
Aktivitet
Datum
Information
Primärvårdens dag 2014
6 Februari
Bonnier Conference Center i Stockholm
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 1-2014
7 Februari
Utgivningsdatum 21 mars
Utbilning/Omvårdnad vid Hypertoni
13-14 Mars
Svensk förening för hypertoni, stroke och
vaskulär medicin ger en 2-dagarskurs för
sjuksköterskor om evidensbaserad omvårdnad vid hypertoni på Ersta konferens och
hotell i Stockholm.
Styrelsemöte
14-15 Mars
Sverigestyrelsen har möte i Stockholm.
Revisorer bjuds in.
FULLMÄKTIGE
25-26 April
FULLMÄKTIGE MÖTE I UPPSALA.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 2-2014
2 Maj
Utgivningsdatum 13 juni. Har du förslag på
artiklar eller bilder till kammande nummer?
Hör av dej till oss på redaktionen!
Styrelsemöte
23-24 Maj
Sverigestyrelsen har möte, preliminärt i
Göteborg.
Nordisk Konferens \”Listening to the Children\”
4-5 September
Den 4-5 september 2014 arrangerar
NoSB en nordisk kongress för sjuksköterskor
som arbetar med barn. Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen
är ansvariga för kongressen, vars tema är
”Lyssna till barnen”. Platsen är Garnisonen
Konferens i centrala Stockholm.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 3-2014
12 September
Utgivningsdatum 17 oktober. Har du
förslag på artiklar eller bilder till kammande
nummer? Hör av dej till oss på redaktionen!
8:e Nationella konferensen om patientsäkerhet
23-24 September
Stockholmsmässan i Älvsjö,
- Tema:
”Patientens säkra väg genom vården”.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 4-2014
31 Oktober
Utgivningsdatum 12 december. Har du
förslag på artiklar eller bilder till kammande
nummer? Hör av dej till oss på redaktionen!
Sjuksköterskedagarna
19-20 November
Svensk Sjuksköterskeförening anordnar Sjuksköterskedagar 19-20 november 2014 på
City Conference Centre Stockholm.
Årets tema är: Ansvar för utveckling av
omvårdnad - en fråga om professionell etik.
Du hittar alltid aktuellt kalendarium på vår hemsida: http://www.distriktsskoterska.se/kalendarium.php
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 14 35
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Styrelsen 2013-14.
Kristina
Hesslund
Annika
Wall
Ordförande
Göteborg
Vice Ordförande,
Klubbmästare
Stockholm
0702-14 78 99
0739-01 51 79
Leena
Granström
Birgitta
Forsén
Sekreterare
Piteå
Bitr. sekreterare,
Webmaster
Tierp
0706-33 14 78
070-263 45 35
Eva
Gunnarsson
Dilip
Lagevik
Chatrin
Persson
Ledamot
Uppsala
Ledamot
Järfälla
Ledamot
Umeå
0709-73 23 00
0702-60 47 45
Inger
Mannebäck
Katarina
Persson
Ledamot
Göteborg
Kassör
Östersund
E-post till styrelsen:
fö[email protected]
0703-04 34 80
Redaktionskommittén
Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2014
Mona Jonsson, distriktssköterska
E-post: [email protected]
NrMaterialdag Utgivningsdag
Carin Wåhlstrand, distriktssköterska
E-post: [email protected]
1
7 februari
21 mars
2
2 maj
13 juni
Irene Wikström, distriktssköterska
E-post: [email protected]
3
12 september
17 oktober
4
31 oktober
12 december
Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus. Nästa manusstopp: 12 sept 2014.
36
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 14 POSTTIDNING B
Returadress:
Hälsan i Centrum
c/o Lisbeth Andersson
Pilgatan 8
521 30 Falköping
Fråga honom om
kisseriet. Det finns
en bättre lösning.
Mer än 50.000* svenska män lägger toapapper eller dambindor
i kalsongerna. Så onödigt, när det finns smarta droppskydd
speciellt designade för män. Tyvärr känner inte de här männen
till det. Tänk om vi kunde hjälpa dem hitta en bättre lösning!
På TENA.nu/men kan du och dina patienter läsa mer och
beställa prover.
*Enligt en undersökning av TNS/Sifo på uppdrag av SCA Hygiene Products.