hotfulla incidenter

OMKRIM
KR I M I N A LVÅ R D E N S P E R SO N A LT ID N IN G . O K T O B E R 2 0 1 4
2
Martina och Peter
är beredda att rycka ut
HOTFULLA
INCIDENTER
Arbetsmiljö
Eva stod överst på
klientens hatlista
C_60-1.indd 3
Frivård
Domstol lär mer om
öppen kriminalvård
Krönika
”I varje möte
finns en möjlighet.”
2014-10-03 11:54
OMKRIM INGÅNG
Slingerväxter på anstalten Österåker. ”Det här är ingen
lekplats, men det finns möjlighet att leka här om man vill.”
Konstnären Thomas Nordström om sitt verk Glänta. 46
2
C_2-3.indd 2
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:31
OMKRIM
2/2014
441
TRYCKSAK
Omkrim är Kriminalvårdens
personaltidning som skriver om
stort och smått som är viktigt,
roligt eller på annat sätt berör
medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i
Kriminalvården samt om forskning
och utveckling på området.
428
Redaktörer:
Katarina Luksepp 011-496 37 90
[email protected]
Elisabet Jönsson 011-496 33 35
[email protected]
E-post: [email protected]
Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping
Ansvarig utgivare: Pelle Ekman
Formgivning: John Bark Design
Tryckeri: Edita
Upplaga: 18 000
Nästa manusstopp: 28 oktober.
Prenumerationsservice:
Sanna Lagrén 011-496 37 66
[email protected]
Postadress:
Omkrim, Kriminalvården, 601 80
Norrköping
Lagom med skryt
NYHETER
7 Nytt från huvudkontoret
TEMA INCIDENT
14 Larmet går: fullt upplopp på Håga
17 En styrka att vara stresstålig
18 Förhandlaren – en aktiv lyssnare
20 1994 & 2004: milstolpar i historien
Världens härligaste sommar förbyttes
hastigt i regn och rusk. En ogenomtänkt
cykeltur till jobbet gjorde mig genomblöt,
men de torra extrabyxorna jag fick låna av
en kollega gjorde mig varm igen.
Något mer som värmt är reaktionerna på
första numret av Omkrim. Kanske är det
roligare att ge positiv kritik, det är i alla
fall nästan bara det vi har fått. Medarbetare som skriver omdömen som ”matnyttig”, ”lättläst” och ”bra bilder” visar
att de tankar vi haft med tidningen gått
igenom till läsarna.
REPORTAGE
26 Tingsrätten i skolbänken
29 Ny organisation
32 Zack – frivilligarbetare med tungan rätt i mun
36 Meningsfullt hundgöra på Sörbyn
VETENSKAP
38 Hämnd, vård och förståelse – straff i förändring
40 Kontroll på nära håll
RUNTIKRIM
43 Landet runt
KULTIKRIM
51 Artister i kö för att spela på Kumla
54 Hon hjälper till att fånga konsten
ÖVRIGT I OMKRIM
Bilden (4) GD har ordet (6) Två sidor av saken (23)
Krönika (28) Yrket (50) Sport & fritid (56) Pension,
nit och redlighet, minnesord (58) Utgång (60)
Omslagsbild: fotograferad av Stefan Bohlin.
Zack
jobbar på
anstalt. 32
Tages fångar
släpptes loss.
51
OMKRIM 2/2014
C_2-3.indd 3
Prenumeration:
Alla anställda och lekmannaövervakare får
tidningen hemskickad. Vill du som anställd
INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör
eventuella adressändringar hos sin frivård.
Även pensionärer och andra intresserade får
tidningen utan kostnad. Men för er krävs att
ni anmäler till prenumerationsservice att ni
VILL ha tidningen.
Personal, lekmannaövervakare och
tidigare medarbetare är tidningens främsta läsekrets. Nittioårige Rune Sjöström
skickade ett vackert handskrivet brev: ”Vilken förnäm och intressant tidning och vilket gediget och väl genomarbetat innehåll.
Med sitt professionella upplägg, bilder och texter och även med
det behagliga pappret är tidningen i allra högsta klass.”
Elisabet Jönsson,
redaktör.
Tidningen finns även på vår webbplats, vilket gör att ”vem som
helst” kan hitta den. Precis som Camilla Lundborg har gjort.
Hennes brev läser vi gärna flera gånger: ”Jag halkade in på er sida
och ”råkade” öppna pdf-en med er nya tidning Omkrim. Jag vill
berömma er för en väldigt intressant och rolig personaltidning,
som inte blundar för svåra ämnen men ändå är lättläst och kul. Jag
arbetar i en helt annan bransch och har ingen kunskap om KV, men
tidningen berörde mig och öppnade ögonen för människorna bakom brotten, liksom för de som arbetar inom KV. Jag kunde faktiskt
inte sluta läsa den utan var tvungen att läsa hela på en gång.”
»Kanske är det roligare att ge positiv kritik,
det är i alla fall nästan bara det vi har fått.«
Negativ kritik då?
Jo, någon tyckte att tidningen inte alls speglade hans arbetsvardag.
Och att den förra personaltidningen inte heller hade lyckats med
det. Tråkigt, men vi ser det som en utmaning och en uppmaning
till alla: tipsa oss om stort och smått! Det behöver inte vara något
speciellt som händer. Det är ju varken upplopp (se sidan 12) eller
artistbesök (sidan 51) varje dag. Ibland är det bara en vanlig gråkall
vardag med blöta byxor. Men det skriver vi också gärna om!
I nästa nummer tittar vi närmare på Kriminalvårdens miljöarbete. Har ni infört källsortering, sparat energi eller fått bukt
med matsvinnet? Skriv till: [email protected].
Men först - trevlig läsning!
3
2014-10-03 11:31
BILDEN
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
A N N A - L E N A L U N D Q V I S T / F OTO
FOKUS PÅ
ATT BRYTA
ISOLERINGEN
N
är kriminalvårdsinspektörerna Anna
Müller och Martin
Ericsson visar runt
i häktet Göteborgs
nyrenoverade lokaler hamnar vi till slut
i den gemensamma rastgården, högst uppe på taket. De
berättar att en landskapsarkitekt fått i uppdrag att försköna den sterila miljön. Klätterväxter, solmogna tomater eller
rent av porlande vatten ska bli
en framtida verklighet här.
Nordens största häkte rustar för att kunna ta emot 300
klienter. Till en början drogs
man med tekniska inkörningsproblem i häktets nybyggda
del. De är nu avhjälpta och
personalen har fullt upp med
att förbereda för gemenskap
och isoleringsbrytande aktiviteter. Vi möter uppsökare,
koordinatorn för suicidprevention som arbetar med
mottot ”två stora öron och en
mun” och vi hälsar på en glad
kock som serverar grönsaker
och frukt varje dag. Vi passerar rum vikta för studiecirklar,
bibliotek, gym, samtalsrum
för Nav-medarbetare, Röda
Korsare och andra besökare. I
arbetsdriften planerar personalen för tvåskift med monterings- och förpackningsjobb.
De två kvinsparna är glada
över att så många i personalen
har erfarenheter från anstalt.
Förseningen av bygget har
gjort att personalen har fått
extrautbildning och nu är alla
taggade och ser fram mot att
öppna i oktober.
4
C_4-5.indd 4
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:32
OMKRIM 2/2014
C_4-5.indd 5
5
2014-10-03 11:32
NILS:
I mellanmänskliga möten och med gott självförtroende löser vi våra uppgifter i Kriminalvården.
Kanske vi även kan ta hjälp av litteraturen?
»Med lite hjälp kan de flesta få
tillgång till bokstävernas värld «
I
våras besökte jag anstalten Tidaholm. Jag fick träffa personal och
resonera kring utvecklingsområden.
Jag såg bostadsbyggnader i stort
behov av upprustning, men också en
produktionsanläggning som skulle
få vilken tekniknörd som helst att bli
grön av avund ( jag själv inbegripen). Det
var inte bara ordning och reda utan också
en påfallande varm atmosfär.
Mot slutet av
»Biblioteken har dagen stod jag i
blivit en modern en verkstad och
pratade med
mötesplats.«
några engagerade
produktionsledare,
anstaltschefen, hennes medarbetare och
hk:s stabschef. Några meter längre bort
stod en intagen man som väntade på rätt
tillfälle. När han till slut kom fram för att
hälsa ville han för de intagnas räkning
önska mig lycka till med arbetet att förändra Kriminalvården. Varken mer eller
mindre. När budskapet var levererat drog
han sig tillbaka och försvann.
Det krävs självförtroende och mod
att göra det han gjorde. Att inte låta sig
avskräckas av en hoper finklädda tjänstemän som pratar med varandra. Jag blev
lite överrumplad, hade kanske förväntat
mig ett annat budskap och hann inte mer
än tacka innan det korta mötet var över.
Initiativet säger en del om hur vi löser
vår uppgift. Självförtroende och självkänsla återkommer ofta i mina samtal
kring våra kärnuppgifter. Många vårdare
vittnar om att stora förändringar sker
med små medel i kriminalvårdsvardagen.
För en häktad mamma som kände att hon
höll på att förlora förståndet i sin ensamhet, i sin längtan efter sina barn, blev en
envist kortspelande vårdare räddningen.
För den långtidsdömde, som i dag lämnat
sitt samhällshat bakom sig tack vare en
vårdare som uppfattade signalen, grep
tillfället efter en promenad och inledde
ett samtal kring framtidens möjligheter
6
C_6-11.indd 6
snarare än dåtidens misstag. En hyllad
insats under senare år har varit studiecirkeln Godnattsagor inifrån - ett genialt
sätt att bygga upp självkänslan hos dömda
som abdikerat från sin föräldraroll.
Det projektet vittnar om hur mycket
litteraturen kan erbjuda den som kan
läsa böcker. Vi ser nu därför över vår
biblioteksverksamhet, för att undersöka
om vi i vår myndighet inte kan utnyttja
böckernas värld ännu mer för att nå våra
mål. Vad vill vi egentligen ha biblioteksverksamheten till? Hur kan vi integrera
den i vårt övriga återfallsförebyggande
arbete? Var ska ambitionsnivån ligga? En
hylla med böcker att låna? En bibliotekarie som kan vägleda? Möjlighet att delta i
studiecirklar?
Själv förknippar jag bibliotek med min
barndoms tysta stora bokfyllda rum där
man viskande och andäktigt lämnade
fram sitt lånekort för att få tillgång till
berättandets värld. Genom mina egna
barn har jag förstått att så ser biblioteken
inte längre ut. Där spelas och lånas musik,
tittas på film, diskuteras, studeras, spelas
sällskapsspel och skrattas högt. Biblioteken har blivit en modern mötesplats.
Kanske kan Kriminalvårdens bibliotek
ge våra intagna en föraning om vilken roll
litteraturen, konsten och möten mellan
människor kan fylla i allas liv? Det finns
alltför många medmänniskor i vårt samhälle som inte anser sig kunna läsa ens en
barnbok. Än mindre en instruktionsbok
för hur man installerar en WiFi-router i
sitt hem. När man träffar en intagen person som inte tror sig kunna läsa blir det
brutalt tydligt vilken källa till bristande
självförtroende och förlorad självkänsla
det kan vara. Den goda nyheten är att
detta nästan alltid går att göra någonting
åt. Med lite hjälp kan de flesta få tillgång
till bokstävernas värld. Även här kan vi i
Kriminalvården göra stora insatser. Läsningen är en del av lösningen.
NILS ÖBERG
ÄR GENERALDIREKTÖR
på Kriminalvården.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:33
NYHETER
Här kan du hitta notiser om sådant som är på gång i
Kriminalvården. Vi har redan nu delat upp nyheterna
efter de avdelningar som kommer att finnas på
huvudkontoret från och med nästa år.
FRIVÅRD
ANSTALT & HÄKTE/Uppdrag från regeringen
Nytt sätt att
stödja föräldrar
Mer jämställdhet i
kärnverksamheten
Arbetet för
att stärka
klienter i sin
föräldraroll
ska bli bättre.
Därför har
Kriminalvården tillsammans
med den ideella organisationen
Bryggan i Stockholm gjort ett
nytt material som ska ersätta
de gamla föräldracirklarna som
hållits på anstalter och vissa
häkten. En nyhet är att materialet ska kunna användas även i
frivården, så att fler klienter kan
stöttas.
– Vi är i stort sett klara med
innehållet, så nu går projektet
in i en fas där vi ska testa och
kvalitetssäkra både material
och organisation. År 2015 ska vi
kunna använda det nya materialet i verksamheten.
Det förklarar Karin Nylind,
vikarierande projektledare för
införandet.
– Vi vill ta större
hänsyn till barnperspektivet och
förhoppningen är att
det nya materialet ska
hjälpa oss.
Mål för arbetet
... att kriminalvårdens klienter
stärks i sin föräldraroll och i sin egen
motivation till förändring.
... att all personal och ledning
inom Kriminalvården har vetskap
och kunskap om innehållet i
föräldragruppsmaterialet och dess
önskade effekt.
... att möjligheten för återanpassning ökar genom en normalisering till
samhället ur ett föräldra-barnperspektiv.
Under hösten genomförs regionala
seminarier där projektet presenteras.
OMKRIM 2/2014
C_6-11.indd 7
K
riminalvården är en av arton
myndigheter som arbetar med
regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera sin kärnverksamhet.
Kriminalvårdens verksamhet ska bedrivas så
att könstillhörighet inte påverkar hur klienternas behov tillgodoses.
Områden som prioriteras är:
... att medvetandegöra hur stereotypa
normer kring kön påverkar klienter och personal, och att arbeta för att bryta dessa,
... att synliggöra kvinnliga klienter i
en klientpopulation som till övervägande del
utgörs av män och
... att titta på hur resurser fördelas mellan män och kvinnor.
Hedvig Stenius som projektleder berättar
att många insatser ska bedrivas parallellt:
– Vi ska ta fram en version av programmet
PULS som riktas till kvinnor och ett individuellt behandlingsprogram för relationsvåld
som kan användas i samkönade relationer
och för kvinnor som har utövat våld. Vi ska
också hitta bättre verktyg för att arbeta med
hedersvåldsproblematik.
Kriminalvårdens utbildningar ses över – är
till exempel övningar könsstereotypt formulerade?
– En ny spännande övning på grundutbildningen är ” En vanlig man”. Man
brainstormar kring begreppen en manlig
man, en macho man, en ”normal” man och
Hur jämställt är det för klienterna egentligen?
en omanlig man och försöker koppla det till
Kriminalvårdens verksamhet och mål, vårt
synsätt och klienternas syn på manlighet.
Vad kan vi göra för att förändra? berättar
Hedvig Stenius.
Kriminalvården ska också genomlysa arbetet med beredningar och beslut, riskanalys,
verksamhetsplanering, budget, särskilda
uppdrag, normeringsdokument, remisser,
årsredovisning, budgetunderlag, intern och
extern information samt statistikproduktion
ur ett jämställdhetsperspektiv.
KOMMUNIKATION/Den nya missbrukaren
Norrköping arrangerar
Drogfokus den 22-23 oktober i Louis de Geerhallen,
i år med temat Det nya –
trender, den nya missbrukaren
och förändringar i samhället.
Passa på att uppdatera dig:
internationella föreläsare
varvas med svenska experter
och ett åttiotal utställare,
allt från anhörigorganisationer till behandlingshem och
myndigheter visar upp sig i
hallen.
Mässan återkommer vartannat år och är en mötes-
plats för praktiker, forskare
och utredare.
Kriminalvårdens monter
har fokus på våra behandlingsprogram och bemannas
av medarbetare från frivård,
häkte och anstalt.
Välkommen dit.
7
2014-10-03 11:33
NYHETER
»Vi har infört certifieringen
för att enkelt kunna visa vår
kompetens.«
Thomas Lindahl som arbetar
med utrikestransporternas
säkerhet.
TRANSPORT
Tränar i flygplan
M
ockup-utbildning innebär att man
övar i en autentiskt uppbyggd
miljö, i det här fallet ett flygplan.
Att klara utbildningen är ett av sex
kriterier en utrikestransportör inom Kriminalvårdens transporttjänst måste klara för att få
och bibehålla sin certifiering.
– Vi har infört certifieringen för att enkelt
kunna visa vår kompetens i kontakt med
flygbolag, flygplatspersonal och andra aktörer
vi arbetar med, förklarar Thomas Lindahl som
arbetar med utrikestransporternas säkerhet.
Transportörerna utbildas i mock-up en heldag vartannat år. Det sker antingen på Arlanda
eller på Kastrup flygplats.
– Flera övningar handlar om att hantera
besvärliga klienter eller situationer ombord.
Exempelvis en klient som blir bråkig eller sjuk,
försöker uppvigla andra passagerare eller att
vi har demonstranter ombord, säger Thomas
Lindahl.
– Vi vill med utbildningen skapa förutsättningar för ökad säkerhet ombord och ett bättre
samarbete med flygplanspersonalen. Det har
hänt att kaptenen har frågat efter vårt certifikat
och att det medfört att vi fått medfölja flighten
i tveksamma situationer.
Utbildningen avslutas med träning i nödevakuering av rökfylld kabin genom att öppna nödutgångar och åka ner för sliden (rutschbanan).
Bra säkerhetstänk –
sämre återkoppling
INTERNREVISION
Under våren utförde
internrevisionen en
granskning kring
motivation och regelefterlevnad. Det var
beslutat redan innan
de uppmärksammade
rymningarna från
klass 2-anstalterna
skedde.
G
ranskningen visade att
antalet rapporterade
incidenter kring regler
och rutiner var procentuellt
högre i klass 2 jämfört med
klass 1. Medvetandet runt säkerhet är generellt högt bland
kriminalvårdare. Personalen
8
C_6-11.indd 8
är medveten
om säkerhetsinstruktionernas förekomst
och var de kan
studeras.
InternFredrik Thorell revisionens
Westerberg.
chef Fredrik
Thorell Westerberg beskriver också var
revisionen hittade brister:
– Verksamheten påverkas av
aktuella händelser. Fokus på
säkerhet minskar ofta i verksamheter som inte drabbats
av någon incident i närtid.
Möjliga säkerhetsproblem
hanteras ofta med uppmaning
om att göra arbetet bättre.
Organiserad, återkommande
uppföljning och återkoppling
sker mer sällan.
– Kriminalvården har de
senaste åren stärkt säkerheten
genom en gedigen arbetsinsats. Revisionen visar vikten
av att inte slå sig till ro och
sitta lugnt i båten. Säkerhetsarbetet måste ständigt vara
närvarande och är helt avgörande för att Kriminalvården
ska kunna utföra sitt uppdrag.
Så jobbar revisionen
Kriminalvårdens internrevision
arbetar på uppdrag av generaldirektören. Vad som granskas baseras oftast
på en riskanalys som görs av internrevisionen. Den grundar sig i sin tur på
hela myndighetens riskanalys och är
ett verktyg för att rikta granskningar
mot de mest riskfyllda områdena.
Mer intresserad? Alla internrevisionsrapporter finns på Krimnet. Skriv
”internrevision” i sökrutan.
KOMMUNIKATION
Vad gjorde
Kriminalvården
på Bokmässan?
Lo Ek, biblioteksutredare:
– Vi var
inbjudna av
Svensk biblioteksförening.
Nils Öberg och
jag hade en halvtimmes samtal med Gabriella
Ahlström, inför publik.
Vad pratade ni om?
– Om den biblioteksutredning som jag jobbar med
under hösten. Vi berättade
först om hur det är nu, nämligen att det ser väldigt olika
ut för klienterna. Alla intagna
har tillgång till böcker, men
det är ganska stor skillnad på
att kunna läsa personalens
avlagda gamla pocketböcker,
och att ha tillgång till ett helt
bibliotek med bibliotekarier,
nya medier och tidningar på
olika språk. Och vi berättade
förstås om hur vi skulle vilja
att det blir.
Och hur vill vi att det ska
bli?
– Att alla intagna ska ha
tillgång till bra bibliotek! Att
vi kan erbjuda litteratur för
både klienter med lässvårigheter och klienter som har
ett annat modersmål. Vi ska
också försöka knyta biblioteken närmare Lärcentrum.
– En uppgift är att se över de
digitala möjligheterna. Tänk
om alla kunde läsa en dagstidning på sitt eget modersmål
via en dator i framtiden.
Utredningen pågår fram till
årsskiftet.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:33
NYHETER
PERSONAL
Dags utveckla
kvinsparna
U
tbildningarna för nuvarande och blivande
kriminalvårdsinspektörer utvecklas och förändras.
Det nära ledarskapet, det
offentliga uppdraget och värdegrundsfrågor står i fokus.
Kvinsputbildningen kommer att baseras på aktuell
forskning med verksamhetsnära orientering och ge
7,5 högskolepoäng. Uppsala
universitet och Kriminalvården genomför utbildningen
tillsammans.
Under hösten kommer även
ett större utbud av individinriktade utvecklingsinsatser för första linjens chefer.
Dessa insatser kommer på
sikt även att erbjudas övriga
chefer.
DANS OCH GLÄDJE.
Drygt 150 kollegor från Kriminalvården
flaggade och paraderade vid årets Pridefirande i Stockholm. Kriminalvården
hade hyrt en lastbil och på flaket vände
en discjockey plattor. Malin Karlsson var
en av deltagarna.
HÄKTE & ANSTALT
Chef vill se förändringar
som nya möjligheter
H
anna Jarl Källberg blir chef för
den nationella avdelningen för
anstalt och häkte.
Vad tar du tag i först i ditt nya uppdrag?
– På kort sikt tänker jag mig att avdelningen ska arbeta för att kvalitetssäkra Kriminalvårdens arbete utifrån vårt uppdrag
och vår målbild. Bemötande, verkställighetsinnehåll och frigivningsförberedelser är
viktigt i det återfallsförebyggande arbetet,
som vi måste stärka för att göra skillnad.
– Vi behöver också bli säkra på att vi
kan hantera förändringar i omvärlden, till
exempel minskad klienttillströmning, och
snabbt omsätta dessa till möjligheter. På
längre sikt tänker jag mig att avdelningen
ska identifiera behov av förändringar för att
Hanna Jarl Källberg.
ligga steget före uppdragsgivaren. Viktigt är
också att vi fortsätter stärka vårt samarbete
inom rättskedjan och med andra aktörer
i samhället som kan bidra till klienternas
återanpassning i samhället.
LEDNING
LEDNINGSSTÖD
Gd-besök
från Norden
Arbetsordning
på gång
september var gd:arna
från Norge, Danmark och
Finland i Stockholm.
– Våra länders kriminalvård
är på många sätt lika. Vi har
alla rättssäkerhet, humanism
och återfallsprevention i
fokus, säger Nils Öberg.
Men han ser också en stor
fråga som skiljer länderna:
– Norge har högt tryck och
ont om platser. De har precis
inlett ett samarbete med
Nederländerna för att se om
de kan samverka för att få ner
den norska soningskön. 1300
personer väntar på att verkställa sitt fängelsestraff. De
övriga länderna ser en sjun-
erksledningskansliet
arbetar med att ta
hand om de många
remissvar som kommit in
kring förslaget till ny arbetsordning. För att särskilt fånga
upp den lokala nivåns tankar
och reflektioner anordnades
i september en workshop där
representanter från regionerna och transporttjänsten fick
tillfälle att diskutera och lämna
synpunkter på förslaget.
– Vi har fått bra svar på
remissen och konkreta förslag
på workshopen. Nu jobbar
vi vidare för att få allt klart i
tid, säger Anna Mia Dovelius,
verksamhetsutvecklare.
I
OMKRIM 2/2014
C_6-11.indd 9
V
Nils Öberg, värd på gd-möte.
kande klienttillströmning och
har behövt anpassa sig efter
det. Här i Sverige lämnade vi
ju några av våra anläggningar
förra året. Vår prognos ser ut
att vara fortsatt vikande, vilket är positivt utifrån ett samhällsperspektiv, men viktigt
att vi ändå är förberedda på att
det kan vända åt andra hållet.
Att bygga fängelser tar lång tid
så de platser vi lämnar idag tar
lång tid att återställa.
I arbetsordningen står hur
besluts fattas inom Kriminalvården, och vilka arbetsuppgifter olika delar inom
myndigheten har ansvar för.
En ny arbetsordning kommer
att träda i kraft i samband med
den nya organisationen.
Anna Mia Dovelius.
9
2014-10-03 11:33
HÄKTE & ANSTALT
NYHETER
Med hjälp av personal och klienter på Skänningeanstalten har det producerats en verktygslåda som ska
göra det enklare att hitta i Kriminalvårdens yogamaterial.
Krimyogan består nu av dvd:erna mjukyoga, energiyoga,
inre fokus och yogaterapi samt klient- och lärarbok.
Beställ i publikationskatalogen.
TRANSPORT
Förändringsresan inledd
Det händer mycket inom
transportverksamheten.
Transporttjänsten (TPT)
omvandlas till Nationella
transportenheten (NTE) samtidigt som ett nytt IT-system
och nya arbetsprocesser ska
på plats.
– Jag uppfattar att många
inom transportverksamheten
efterfrågar ny struktur och
bättre styrning gällande system, arbetsprocesser och organisation. Vi kallar detta för
”Förändringsresan, från TPT
till NTE”, säger den nytillträdde chefen Johan Mellbring.
Övergripande mål att uppnå:
• Tydligare ledning och
styrning
• Mer enhetligt agerande
• Förenklad planering och
bättre service till beställare
• Effektivare resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan
• Förbättrad arbetsmiljö
Arbetet bedrivs i tre delprojekt under en samlad ledning
med projektledare Richard
Anderberg och biträdande
projektledare Ivan Tomovic.
De tre delarna är
Systemutvecklingen som
tar fram det nya systemstödet
TransKlient.
Processer och samverkan
för att hantera beställningar,
planera och utföra transporter
samt följa upp verksamheten.
Här kommer samverkan med
externa parter som Polisen
och Domstolsverket in.
Organisation och struktur
kommer från Modern Myndighets uppgift till TPT: att
utveckla organisation, ledning
och styrning till den nya enheten NTE.
10
C_6-11.indd 10
Byggsamordnare Nils Lamartine, kriminalvårdsinspektör och projektsamordnare Anders Carlsson och
byggsamordnare William Espinoza.
LOKALFÖRSÖRJNING
Häktet i Malmö
snart i hamn
O
mbyggnationen av
Häktet Malmö ska
höja den allmänna
tekniska säkerheten. Efter
snart två års renovering
öppnas de nya lokalerna upp
efterhand.
Nya receptionen i entrén
på gamla adressen, två nya
inpasseringskontroller, personalutrymmen och samtliga
besöksrum är nu i fullt bruk.
Förrådet, mottagnings- och
inskrivningsenheten, det sista våningsplanet för bostadsrum och rastgårdar med nya
tekniska möjligheter står på
tur. Häktet beräknas vara helt
i drift i början på nästa år.
Under ombyggnationen
har häktet haft igång verksamhet och det har varit en
utmaning.
– Personalen har varit
över förväntan tålig, det har
varit tungt för dem. Även
intagna har tagit allt på ett
överraskande positivt sätt.
Ibland har det bullrat så att
huset skakat. Men nu ser
vi slutet på resan och vi är
förväntansfulla över det
slutgiltiga resultatet, säger
häktets byggsamordnare
Nils Lamartine och William
Espinoza.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:33
NYHETER
VISIONEN FÖR SERVICECENTER
»
Ett telefonnummer, en webbportal.
En vänlig person som kan lösa dina problem.
Förenklad administration för klientnära personal.
Joacim
Trybom.
SERVICE
Administrativt center
till Norrköping
K
riminalvårdens servicecenter ska stå klart hösten 2015. Den grundläggande planen är lagd och
för varje vecka blir planen alltmer
detaljerad. Rekrytering av chefer till
centret sker under hösten, samtidigt
skapas instruktioner och gränssnitt
för alla de processer som servicecentret kommer att vara involverat
i. Parallellt pågår ett arbete med
att färdigställa lokaler och skapa
utbildningar till dem som ska jobba
på centret.
Kriminalvårdens servicecenter
kommer att fokusera på service.
Målet är att minska antalet ”studsar” till ett minimum. Med studs
menas samtal där centret kontaktas
ytterligare en gång för att veta hur de
jobbar med frågan.
Generaldirektörens uttalade mål
för centret är att frigöra klientnära
personal från så mycket administrativt arbete som möjligt. Meningen är
att det ska gå snabbare att instruera
centret att lösa en uppgift än vad det
skulle ta att lösa uppgiften själv.
Projektledare Joacim Trybom
förklarar att centret är till för att ta
hand om frågor rörande framför allt
ekonomi- och personaladministration.
− Som medarbetare ska man känna
tillit till att servicecentret kommer
att ta hand om EA och PA på ett bra
och effektivt sätt.
Svaren på de vanligaste frågorna
kommer att vara lättillgängliga. En
stor fördel för alla medarbetare är
att det ska finnas en webbportal och
ett telefonnummer som kan lösa alla
problem och frågor vad gäller ekonomi, administration och personal.
− Det kommer att finnas personal
som kan svara på dina frågor när
det passar dig under dagen, säger
Joacim Trybom.
För den som vill jobba på servicecentret är det enklast är att anmäla
intresse till närmaste chef.
− Vi välkomnar alla sökande som
vill flytta till Norrköping och jobba
inom centret. Det kommer att vara
viktigt att vi behåller så mycket
specifik kriminalvårdskunskap som
vi kan inom de administrativa processerna, säger Joacim Trybom.
Läs mer på
Krimnet/servicecenter. Det går att
prenumerera på
nyheter och lägga
till som en genväg.
En webbportal är
under uppbyggnad. Webbportalen
hittas via Krimnet
eller servicecenter.
kvv.se
Idéer och frågor om servicecentret
kan lämnas via telefon eller mejl till
någon i projektet. Eller skicka internpost eller e-posta till mejllådan för
projekt Modern Myndighet.
EKONOMI & PLANERING
Uppgraderad maskinpark
Annica Bodin och Mats Moberg.
OMKRIM 2/2014
C_6-11.indd 11
Nu kan Kriminalvården trycka
skrifter med fyrkantsrygg. Vi kan
dessutom göra det med bättre kvalitet, tystare och billigare.
– Vi har köpt nya, moderna maskiner. Det var verkligen välbehövligt.
De gamla var från 1998 och har säkert
kört några hundra miljoner papper.
Mot slutet fanns inga reservdelar,
utan vi fick plocka delar från andra
ställen på maskinen.
Det berättar Annica Bodin och
Mats Moberg som arbetar på Digitaltryck, beläget på huvudkontoret.
De nya apparaterna kan inte bara
trycka i färg och svartvitt, de kan
dessutom både limbinda och häfta i
samma maskin.
Du som behöver program- eller
informationsmaterial upptryckt kan
vända dig till Digitaltryck för råd. Är
upplagan stor eller om det är någon
speciell layout kan det vara bättre att
trycka skriften på ett externt tryckeri.
– Fråga oss först. Bra att tänka på
är att försöka säga till ett par veckor i
förväg. Då hinner vi nästan alltid planera in jobben, säger Mats Moberg.
11
2014-10-03 11:33
TEMA INCIDENT
För tio år sedan, 2004, skedde flera
spektakulära fritagningar, rymningar och
gisslantagningar. Tio år tidigare, 1994,
brände intagna ner stora delar av anstalten
Tidaholm. Nu har återigen flera rymningar
skett, inte på de säkraste anstalterna, men
det är ändå oroväckande händelser. Inträffar
stora kriser inom Kriminalvården med tio
års mellanrum? Är vi mer förberedda 2014?
Följ en stor övning med gisslantagning
och upplopp. Potatis kastas mot sköldarna –
men vad hade kastats om det varit på riktigt?
Lär dig mer om vad Kriminalvården gör vid
upplopp och stora ordningsstörningar.
Insatsstyrka, incidentledning och förhandlare
är förutsättningar för att allt ska fungera.
Skarpt läge. Kriminalvårdens utbildningsinsatser är stora, men ibland händer
det på riktigt. Läs om Tommy Lövgren som
stod främst i insatsstyrkan när intagna
kastade kokande olja.
Och ser skyddsdräkten inte lite läskig ut?
Kanske vore det trevligare om den vore
Marimekko-mönstrad.
NÄR DET HE T
12
C_12-25.indd 12
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:36
E TTAR TILL
OMKRIM 2/2014
C_12-25.indd 13
13
2014-10-03 11:36
TEMA INCIDENT
Intagna har tagit över och personal hålls som gisslan.
Insatsstyrkan är snabbt på plats. Sju timmar senare är allt över.
Vad hände egentligen? Följ med på en dramatisk övning.
Larmet går: Fullt u
AX E L B E N G T S S O N
/ T E XT & F OTO
14
C_12-25.indd 14
08:04
Larm från anstalten Håga: Det är
upplopp! Intagna har övertagit
anstalten.
I industrin finns en ur personalen
som är skadad och en person hålls
som gisslan. Resten av personalen är
i säkerhet.
Först på plats är Halls insatsstyrka, följt av Kronobergs. Syftet är
först och främst att få ut de två ur
personalen som är kvar. Man lyckas
genast få ut den skadade och upprättar därefter ett förhandlarteam som
har direktkontakt med ledningen.
Fler insatsstyrkor anländer, man
rustar. Två parallella scenarion:
gisslandramat och den stora grupp
intagna som erövrat anstalten.
08:37
Ett trettiotal
intagna flockas på
innergården. Himlen är halvklar och
vädret ljummet. De visar inga tecken
på avtagande energi.
09:10
Gisslantagaren
kräver ny förhandlingsledare. Byte sker.
10:22
Innergården: irritationen trappas
upp. Knytnävar mot grindens metall.
Tunga ekon blandar sig med glåpord.
Några har hävt sig upp på grindarna
och blickar ut genom metallstängerna och ropar: ”De har ställt sig i en
kolonn. Nu kommer de!” ”Det är det
här som kallas lugnet före stormen!”
skriker en intagen.
10:24
Insatsstyrkan
stormar gården. De
intagna har laddat upp: potatis flyger
som projektiler och krossas mot
sköldarna och alla vet att i skarpt
läge är det annat än potatis. Några
intagna gör utfall mot den samlade
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:36
HJÄRNAN vet
att det är övning.
Magen säger annat.
t upplopp på Håga
truppen innan de försvinner in i
bostadsbyggnaden. Insatsstyrkan
kontrollerar först gården och alla
dörrar innan de samlas för en taktisk
genomgång.
11:38
Förhandlarteamet
har fortsatt sitt arbete
non stop. Förutom fyra förhandlare
står ett team ur insatsstyrkan redo
att ingripa. Hjärnan vet att det är
övning, magen säger annat. Kvinnan
skriker; hon vill inte dö. Gisslantagaren vill ha en flyktbil. Saxen ligger
mot den anställdas strupe.
Gisslantagaren går med på att ge
OMKRIM 2/2014
C_12-25.indd 15
gisslan saft så att hon inte svimmar
av blodtrycksfall. När han istället får
mjölk går förhandlingen bakåt.
ett våningsplan högt upp. Intagna
stryker som konturer upp och ner
för trapporna.
12:25
13:15
Insatsstyrkan ställer upp på gården
redo att storma bostadsbyggnaden.
Intagna står i fönstren på de högre
våningsplanen och ser ner, dunkar
mot rutorna.
12:30
Insatsstyrkan stormar byggnaden. Det
är fem våningsplan att täcka av, man
avverkar ett plan i taget. Korridorerna är rökfyllda. Musik ekar från
Tre våningsplan är
säkrade, sex intagna
fångade. Styrkan säkrar varje rum.
14:33
Förhandlingen
har, efter nästan sju
timmar, lyckats. Den intagne lämnar
frivilligt över gisslan.
14:47
Den sista sammandrabbningen sker på
plan fem. Dagen är slut. O
Insatsstyrkan ställer
upp på gården. Redo
att storma
bostadsbyggnaden.
Intagna står
i fönstren
och dunkar
mot rutorna.
15
2014-10-03 11:36
TEMA INCIDENT
Peter Frisk och Martina Mannerstråle måste hela tiden vara
beredda att rusta sig för incidenter på anstalterna. Men lika viktigt
är det att finnas till hands innan faran är där.
De rustar tillsamm a
AX E L B E N G T S S O N
/ T E XT
S T E FA N B O H L I N
/ F OTO
16
C_12-25.indd 16
M
artina Mannerstråle och Peter Frisk
kan få ett samtal
när som helst,
i eller ur tjänst,
och måste då vara
beredda att rusta.
Men insatsstyrkan hanterar inte
bara incidenter. Lika viktigt är att
finnas till hands i vardagen – så att
incidenterna aldrig inträffar.
I full mundering är de stora och
bylsiga. Skydden liknar sköldpaddsskal. Uniformen är svart och skickar
tydliga signaler om allvar. Men bilden av insatsstyrkan som ett gäng
machokillar menar de är förlegad.
– Jag tror den kulturen dött ut.
Kriminalvården ser annorlunda ut
idag och det gäller också insatsstyrkan, säger Peter och får medhåll av
Martina:
– Jag som ensam tjej i vår lokala
insatsstyrka har alltid trivts bra.
Samtidigt är det viktigt att inte
blanda ihop grabbighet och pondus.
Pondus är väldigt viktigt i skarpa
situationer.
Peter, som varit med i insatsstyrkan sedan 2006, tycker att rollen
ändrats mycket de senaste åren.
– Man har blivit bättre på att
använda insatsstyrkan i den dagliga verksamheten. Där det finns
överhängande risker ska vi finnas
tillgängliga med våra kunskaper.
– Mycket av arbetet handlar om
visitationer, transporter och sjukhusbevakningar. Vi finns där för att
förhindra att incidenter bryter ut,
säger Martina.
Båda är intresserade av säkerhet
och konflikthantering och tror
att fortlöpande utbildning för all
klientnära personal är nyckeln till
en säker kriminalvård.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:36
TEMA INCIDENT
Insatsstyrka – så funkar det. Vid större incidenter går de in och återställer ordningen. Alla häkten
och anstalter har personer utbildade för insatsstyrka.
En styrka att
vara stresstålig
S
ELISABET JÖNSSON / TEXT & FOTO
m ans
– Konflikthantering är en stor del
av vår uppgift i insatsstyrkan. Det jag
lärt mig här har jag även användning
för i min roll som vårdare, säger
Martina.
Utöver deras intresse för säkerhet
är det bästa med insatsstyrkan gemenskapen. Övningar hålls minst en
gång i månaden och ofta träffas man
över vo-gränserna.
– Det är viktigt att vi känner dem
vi ska jobba sida vid sida med. Är vi
sammansvetsade som grupp kan vi
också känna oss trygga när det är
skarpt läge, säger Peter. O
OMKRIM 2/2014
C_12-25.indd 17
tora verksamhetsman sedan strategi.
ställen ska ha minst
– Här är samspelet mellan
tjugo personer i
insatschefen och förhandlaren
insatsstyrkan, mindre
oerhört viktigt. Förståelse för
kan nöja sig med tio.
varandras roller måste vara väl
Små ställen hör ihop
förankrade, säger Jonas Lexell.
med ett större, som
– Vi har flera välövade stratehar övningar tillsammans. Ibland
gier
som kan fungera olika bra i
Jonas Lexell är
övar hela regionen.
olika situationer. Är det bra att
samordnare för
– Insatsstyrkorna övar och
gå in med hög hastighet och visa
insatsverksamtränar ständigt. På en del ställen heten.
dominans och auktoritet för att
övar de varannan vecka, på andra
få en överraskningseffekt som
en gång i månaden. Det kan vara
kanske får fler att ge upp? Eller
stora samövningar som tar hela
är det viktigare att vinna mark
dagen eller att de bara byter om och går
för att nå en viss plats, där det kanske
iväg en timme och övar gripandeteknik i
finns en skadad? Är sikten dålig kan reen cell.
ducerad fart säkra skyddet för insatsteaDet berättar Jonas Lexell som är
met och samtidigt inte exponera oss för
Kriminalvårdens samordnare för insatsöverraskningar.
verksamheten. Han ordnar utbildningar
för instruktörerna som sedan utbildar
Vem är lämplig att höra till insatsoch fortbildar personal ute på verksamstyrkan?
hetsställena.
– Det är viktigt att vara stresstålig. Det
är också viktigt att kunna göra reflektioRutinen vid en incident är att personaner utifrån sitt beteende. Vi människor
len på plats först aktiverar ett larm. Då
reagerar olika under stress, och vi är inte
beger sig en larmstyrka bestående av en
på jakt efter några hetsporrar. Eller
larmchef och en larmstyrka dit. Vid de
hetsporrar måste vara heta på rätt sätt.
allra flesta incidenter löser de situaMan får inte falla igenom och göra saker
tionen som uppkommit utan att något
på sitt eget sätt. Man måste göra saker
annat händer.
på precis det sätt som vi har bestämt och
Vid allvarligare händelser bygger
övat. Vi övar under stor press, och de
Kriminalvårdens incidenthantering på
som inte klarar det kan inte vara med,
tre förutsättningar: incidentledning,
säger Jonas Lexell och fortsätter:
förhandlare, insatsstyrka.
– Samtidigt är övning och utbildning till
Om larmchefen bedömer läget så
för att ge deltagarna rätt förutsättningar
pass allvarligt att man behöver rusta
att göra rätt saker. De fel man gör i övning
en insatsstyrka görs det i samråd med
återkopplar vi omedelbart. Vi speglar beverksamhetsställets chef. Under tiden
teenden och gör reflektioner. Det är sällan
insatsstyrkan rustar kallar man in dem
vi avbryter någons deltagande.
som ingår i incidentledningen och ser till
– Vi har löst de upplopp vi haft i närtid på
att förhandlare snabbt är på plats.
ett bra sätt. Inga skadade, vare sig intagna
Insatsledaren gör en bedömning av lä- eller personal. Vi är väldigt noggranna med
get – hur många personer är inblandade? i våra utbildningar att poängtera vikten av
Finns vapen? Är någon skadad, finns det att arbeta efter våra mallar – för samtliga
risk för rymning, kan incidenten sprida
tre förutsättningar. En organisation som
sig på verksamhetsstället? Vad säger
arbetar efter principen ”jag gör det jag
förhandlaren? – och utifrån det väljer
tycker är bäst” är sällan lyckosam. O
17
2014-10-03 11:37
TEMA INCIDENT
Förhandlarens uppgift: genom att tala med och lyssna på gärningspersonen
förhindra att någon eller något kommer till skada. Uppgiften är att få de
inblandade att se flera sidor av saken och ändra sitt beteende.
E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT & F OTO
Vem tar
täten?
Förhandlaren –
en aktiv lyssnare
U
nder en incident måste
många beslut fattas.
Vem tar ledningen och
pekar med hela handen?
Det gör incidentledningen. Inom Kriminalvården finns bestämda
rutiner som ska följas när det bränner till. På häkte och anstalt finns
ett särskilt stabsrum där ledningen
kan arbeta. Meningen är att flera
människor med olika funktioner
samlas med jämna mellanrum för att
informera varandra och hjälpa stabschefen med underlag för att fatta
beslut. Det är inte bara den specifika
insatsen som ska ledas.
För tydlighets skull ska utpekade
personer ha ansvar för personalfrågor, analys, planering & samverkan
och information.
Funktionerna
K1 – personal
K2 – underrättelse
K3 – insatsledning
K4 – logistik & utrustning
K5 – planering & samverkan
K6 – insatsanalys
K7 – information
K8 – uppgiftsberoende verksamhet
Incidentledning
Förhandlare
18
C_12-25_NY_18-19.indd 18
Insatsstyrka
D
et viktigaste är
en Trea, som antecknar det
att få verklig
som sägs på plats till ledningkontakt i möen för eventuella beslut.
tet, stabilisera
Sandra Olofsson betonar
läget och samla
de tre förutsättningarna för
information
en lyckad förhandling: samom vad som
verkan mellan förhandlare,
hänt. Jag vill få fram
insatsstyrka och ledningskaSandra Olofsson pacitet.
vad som är orsaken till
agerandet, klarlägga krav är förhandlare
– Förhandlaren måste
och instruktör
och behov, avvärja hot och för nya
känna sig trygg och känna att
köpa tid så att incidentden har insatsstyrkan med sig
förhandlare.
ledning och insatsstyrka
som skydd. Förhandlaren har
ska hinna etablera sig. Är
och ska inte heller ha någon
det en impulshandling eller är det
beslutanderätt, utan informationen
planerat? Det man vill uppnå är ett
måste föras fram till ledningen som
förändrat beteende och att gärnings- fattar beslut.
mannen ger upp sina avsikter och att
Att förhandlaren inte ska vara
det leder till en fredlig lösning.
chef är en del i strategin. Chefer är
Det berättar Sandra Olofsson
beslutsfattare och måste finnas i
på häktet Sollentuna, förhandlare
incidentledningen och rollerna går
sedan 2005 och nationell förhandlainte att kombinera.
rinstruktör sedan 2008.
– Det handlar också om att
– Hur man lägger upp bemötandet
vinna tid. Så länge vi pratar händer
beror helt på vilken situation det
troligtvis inget förödande. Om
handlar om. Det handlar om ett aktivt
gärningspersonen handlar i affekt
lyssnande, mer än att prata själv. Vi
dröjer det ett tag innan det rationella
måste också kunna lyssna efter vad
tänkandet kommer tillbaka. Har gärsom inte sägs, men som ändå kan vara
ningspersonen krav måste förhandviktigt.
laren framföra det till ledningen, och
sedan återkomma.
Svensk kriminalvård utbildar
egna förhandlare, vilket är ovanligt
Sandra Olofsson avslutar med att
i ett internationellt perspektiv. De
berätta varför det känns så meningsflesta länders kriminalvård förlitar
fullt att vara förhandlare, trots att
sig på polisens förhandlare. Fördeman kan bli inblandad i svåra situalen med att ha egna förhandlare är
tioner som gisslantagning, offersituatt man kan agera snabbare, vilket
ation, barrikadering, upplopp eller
minskar risken för att någon blir ska- självmordshot.
dad. Kriminalvården menar också
– I slutändan kan det handla om att
att det är en fördel att vi känner våra
rädda liv. Att en kris kan avvärjas helt
klienter och vår miljö.
fredligt med hjälp av förhandlare kan
Det önskade läget är tre förhandvara en vinst i ett längre perspektiv.
lare på plats. En Etta, den som sköter Om gärningsmannen själv med hjälp
kontakten med gärningsmannen, en
av förhandlaren lyckas se sakläget
Tvåa, som stöttar förhandlaren och
på ett nytt sätt kommer kanske inte
tryggar säkerheten runt denne samt
samma situation att uppstå igen. O
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:35
TEMA INCIDENT
Insatsstyrkorna övar mycket, för att veta exakt vad som ska göras
om det blir skarpt läge. Lyckligtvis inträffar det väldigt sällan.
Senast var 2012 på anstalten Salberga och anstalten Gävle.
Salberga 2012: Vad hände egentligen?
– Det var i samband med att
en intagen skulle avskiljas
som det blev väldigt tjurigt på
avdelningen. Själv var jag ledig
då, så jag vet inte exakt vad.
Hur fick du veta vad som
hänt?
– Vakthavande befäl ringde
mig och sa ”Barrikadering på 7:4.
Kan du komma?” Jag var på restaurang med mina svärföräldrar
och hade just sett en fin ryggbiff
komma in. Men jag satte mig i
bilen och åkte till jobbet.
Det här är en väldigt ovanlig
situation. Hur kändes det?
– Nej, det händer inte så
ofta numera. Incidentorganisationen har utvecklats. Vi
jobbar förebyggande och har
en fungerande larmstyrka, som
kommer direkt i sina vanliga
jobbkläder, som klarar det
mesta. Det är sällan det hinner
barka iväg så här.
Hann du tänka något? Det
kan ju faktiskt vara farligt?
– Man måste alltid ha med i
beräkningen att det kan vara
farligt, och det kan det ju bli
när som helst. Det gäller att
undvika kaos och det känns
som om vi i insatsstyrkan övar
så mycket, och varje person vet
precis vad den ska göra. Med
insatsstyrkan känns det tryggt.
Tre delar är viktiga och för
mig känns det som om alla är
uppfyllda: utbildning, stöd från
ledningen och bra utrustning.
Det händer så sällan men
man övar så mycket. Känns
det ”roligt” när något verkligen händer?
– Jag kände en stor glädje
över att allt fungerade precis
som det skulle. Det var högljutt,
det kastades stolar och saker på
oss, en kniv var i omlopp. Men
alla gjorde precis som vi övat
och vi hade säkrat avdelningen
inom kanske tio minuter.
Men kokande olja? Och
knivar?
– Jag gick längst fram och det
Tumult med varm olja och kökskniv
2012-11-16 Anstalten Salberga
En mörk fredagskväll i november blev stämningen på avdelning 7:4
så hotfull att personalen drog sig bort från avdelningen och kallade på
larmstyrkan.
Larmstyrkan, klädd i vanliga blåkläder, uppfattade genom dörren
att det var väldigt hotfullt. De intagna slet loss kökskniven från sin
kedja, hettade upp olja på spisen och barrikaderade sig. Personalen
försökte starta förhandling under tiden som insatsstyrkan rustade,
men fick ingen bra kontakt.
När insatsstyrkan gjort sig en bild av situationen gick de in. De
valde en av de inövade strategierna, och gick in med höga röster och
dominans för att visa sitt överläge. Väl inne möttes insatsstyrkan av
mycket våld. De intagna kastade saker, slängde olja och högg vilt
med kökskniven. Insatsstyrkan använde OC-spray, bland annat för att
hantera den intagne med kniv. De lyckades snabbt hitta och hantera
de tydligaste negativa ledarna. Efter det var det lätt att få hela avdelningen under kontroll.
OMKRIM 2/2014
C_12-25_NY_18-19.indd 19
»Jag kände stor
glädje över att
allt fungerade«
Tommy Lövgren var
med i insatsstyrkan på
Salberga
var självklart viktigt att ha koll
på kniven. Men den intagne
var tydlig med den och det gick
snabbt att omhänderta honom.
Jag märkte inte att oljan var
kokande. En intagen halkade
i oljan och då var det lätt att
omhänderta honom. Men varken personal eller intagna blev
skadade. Hjälmar, skyddskläder
och sköldar tog emot slagen och
sakerna som kastades mot oss.
Vad gjorde ni efteråt?
– På kvällen och natten
gjorde vi en defusing, alltså
stämde av händelseförloppet.
Vi kollade att alla mådde bra
och satte igång med rapportskrivande. Veckan efter var det
dags för förhör med de intagna,
eftersom det hände på den avdelning där jag jobbade var jag
med även i efterspelet. Vi hade
också en debriefing där alla
som varit med fick berätta hur
de kände sig. Det kan vara så
att någon som varit med, eller
någon i personalen som inte
varit med, behöver ytterligare
stöd. Självklart frågade vi också
hur det var med de intagna, de
kan också behöva prata med
någon.O
Hoten kom från två avdelningar
»Vi har speciella
surrenderritualer. De
intagna ska
komma ut en
i taget, lägga
sig på mage, få
fängsel och bli
visiterade«
Jonas Lexell, säkerhetsexpert, berättar om
Gävleincidenten.
2012-12-11 Anstalten Gävle
De intagna på två avdelningar uppträdde
hotfullt samtidigt. Personalen hotades ut från
avdelningarna och förhandlare tillkallades.
Förhandlingen misslyckades och insatsstyrkan
gjorde en inbrytning på en av avdelningarna.
De möttes av kraftigt våld, men använde sina
taktiker och tvingade ner motståndet. Under
tumultet förskansade sig fyra intagna i ett
bostadsrum. Insatsstyrkan säkrade rummet,
vilket innebär att de låser så att ingen kan
komma in eller ut. När det blivit lugnt på övriga
avdelningen gick det bra att få ut dessa fyra.
När en avdelning blivit lugn dämpades upprorsstämningen på den andra avdelningen och
de intagna meddelade att de inte ville bråka.
Istället kom de ut en efter en från avdelningen.
19
2014-10-03 13:41
TEMA INCIDENT
1994. Intagna bränner ner stora delar av anstalten Tidaholm.
2004. Flera otäcka incidenter: gisslantagningar, rymningar och fritagningar.
2014. Tio år till har gått – är vi beredda?
1994 – TIDAHOLM
Toapapper ledde till
tidernas största upplopp
Anstalten Tidaholm juli 1994. Ett bråk
mellan ett par intagna ledde till att fyra
personer isolerades. Slagsmålet ska ha
börjat för att en intagen la ett använt
toapapper i papperskorgen istället för
att spola ner det. Andra fångar menade
att en av personerna inte alls varit med i
bråket och deras protester mot orättvisan
i att han blev inlåst var upprinnelsen till
upploppet. De intagna vägrade gå in efter
promenaden, åt ute och bestämde sig för
att stanna ute hela natten. Personal fanns
kvar inne på anstalten till klockan 19, när
20
C_12-25.indd 20
anstaltsledningen bedömde att det fanns
risk för gisslantagning eller annan osäkerhet för personalen.
Efter detta urartade situationen snabbt.
De intagna drack mäsk som de tillverkat
inne på anstalten, bröt upp medicinskåp
och drogade sig på tabletter. Många
bränder anlades, under natten brann både
verkstaden och skolan ner till grunden,
även andra byggnader skadades.
Polis och räddningstjänst var på plats
utanför anstalten under natten, men inte
förrän på morgonen gick kravallutrustad
polis in och låste in fångarna på respektive
rum.
Kriminalvården fick kritik för att byggnaderna var dåligt utformade, att över
hundra intagna hade promenad samtidigt
och att anstaltsledningen inte ingrep
tidigare och med större fasthet. Samarbetet med polisen och räddningstjänsten var
inte heller övat och det var inte glasklart
vem som hade ansvar för vad.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:40
Säkerhetschef
Per Westberg.
»
»Det är om inte omöjligt
så i alla fall väldigt svårt
att rymma från den högsta
säkerhetsklassen.«
”Vi är bättre
förberedda nu”
Säkerhetschefen kommenterar: En stor skillnad
är att vi har normerat säkerhetsarbetet. Tidigare jobbade varje kriminalvårdschef mycket efter eget huvud.
En annan avgörande skillnad är att vi har skapat vår
underrättelseverksamhet, KUT. Genom den har vi
bättre koll på klienterna och kan till exempel undvika
olyckliga konstellationer, alltså förhindra att klienter
som kan uppvigla andra eller planera rymningar och
annat sitter tillsammans.
– Vi ska också bli vassare på omvärldsbevakning och
internationellt samarbete. I Kanada har det till exempel varit ett par rymningar med helikopter. Vad kan vi
lära av det? Så kan vi förutse och arbeta förebyggande
kring nya hot.
2004 – KUMLA, HALL, NORRTÄLJE, MARIEFRED, HÄLLBY
Ett mörkt år för
Kriminalvården
2004 hände flera spektakulära
kriser. I januari fritogs tre intagna
från säkerhetsavdelningen på
Kumla. Tungt beväpnade medhjälpare tog sig igenom skalskyddet
med hjälp av skärbrännare och
stegar och hotade personalen med
vapen. I juli rymde fyra intagna
som lyckats få in vapen på avdelningen från Hall. En anställd togs
under en tid som gisslan.
I augusti var det tre intagna från
Norrtälje som fritogs av maskerade män med automatvapen, och
månaden därpå tog två intagna
på Mariefred varsin kriminalvårdare som gisslan och rymde.
En av vårdarna släpptes utanför
anstalten, men den som tvingades med hittades inte av polisen
OMKRIM 2/2014
C_12-25.indd 21
förrän mer än ett dygn senare.
Årets sista dagar hann en liknande
situation utspela sig på Hällby.
Då lyckades de två inblandade
intagna inte ta sig ut, utan låste in
sig på en avdelning tillsammans
med gisslan.
Här blev också kritiken mot Kriminalvården hård. På Kumla hade
personalen inte koll på larm och
kameror som de skulle, på Hall
hade de intagna hjälp av personal.
En statlig utredning menade att
Kriminalvården inte haft förmåga
att planera inför nya typer av hot,
att personalpolitiken försummats
med dålig attityd till jobbet hos
vissa anställda som följd och att
säkerhetsarbetet eftersatts under
flera år.
– Efter rymningarna och fritagningarna 2004
satsade Kriminalvården väldigt mycket pengar på den
fysisk-tekniska säkerheten, främst på klass 1-anstalter
och säkerhetshäkten. Man ska aldrig uttala sig med
hundra procent säkerhet, men det är om inte omöjligt
så i alla fall väldigt svårt att rymma från den högsta
säkerhetsklassen.
– Rymningarna i början av 2014 var från klass 2-anstalter och där har det inte satsats lika mycket. Men
nu under en treårsperiod gör vi en stor upprustning av
larm, stängsel och kameror där.
– Att det är just tio år sedan de spektakulära rymningarna 2004 och att vi har haft flera rymningar i år
är enligt mig en slump. Dels är årets rymningar från
klass 2, inget att förringa, men heller inte lika iögonfallande som då. Dels tror jag att om man inte arbetar
aktivt med säkerhet, hinner personalen slappna av
långt fortare än på tio år.
– Under försommaren gjorde vi många inspektioner och uppgraderade säkerhetsmedvetandet
på klass 2. Men vi kan inte arbeta på det sättet hela
tiden. Då blir även oannonserade inspektioner
vardag. Det måste hända något som skakar om
ibland.
– Det är uppenbart att vi hela tiden måste arbeta
med mjukvaran – alltså personalens förhållningssätt. Vi ska känna oss trygga med den tekniska
säkerheten men inte vara slavar under den. Vi har
tittat särskilt på fyra vanliga vardagsrutiner som
måste sitta varje gång. Det handlar om närvarokontroll, kontroll av farliga föremål, visitationer och
rondering. O
OMKRIM 2/2014
21
2014-10-03 11:37
TEMA INCIDENT
Personalutbildare
Evar Hirori visar hela sin
säkerhetsutrustning.
OC-SPRAYEN i höger bröstficka.
Den kan behövas för att skapa
avstånd till den som bråkar, eller
få den att avbryta vad den håller
på med.
BATONGEN av komposit-
material är längre än den
expanderbatong som finns i
övriga Kriminalvården. Den
här har längre räckvidd.
HJÄLMEN har hög
chockabsorption
(kan ta emot mycket
slag). På baksidan
finns nummer för
identifiering. Det är
bra att veta vem som
varit var när man
utvärderar insatsen
efteråt.
RAKELTERMINALEN finns
i vänster bröstficka. Med den
kan man kommunicera med
insatsledning och förhandlare. Skulle polisen vara med
i insatsen kan de koppla in
sig i samma samtalsgrupp.
Alla i insatsstyrkan har inte
rakel-utrustning. Informationen från ledningen får ropas
vidare till kollegorna.
VARFÖR ÄR DRÄKTEN
SVART? Tanken är att den
I ÖVRIGT kan det
behövas ficklampor, större lampor,
inbrytningsverktyg, bårar. Allt
detta ska finnas
i insatsstyrkans
förråd.
INSATSDRÄKTEN består av två
delar; en torso och en underdel.
Den fästs med kardborreband och
går fort att klä på sig. Den är rörlig
och följsam men tål mycket våld. I
Kriminalvården har kollegor testat
den genom att slå varandra med
järnrör. Lyckligtvis har dräkten
fungerat bra.
HANDFÄNGSLET är
samma som kan användas i andra sammanhang
i Kriminalvården. Behövs
många kan man använda
enklare varianter i plast,
då kan varje person bära
med sig fler. Förvaras i
en ficka på bröstet.
KÄNGORNA har trampskydd under
för att inte få in spikar och glas i fötterna. Ovanpå tårna finns en hätta som tål
kastade saker. De är höga för att täcka
en bit av ankeln, men ska också andas
och vara behagliga att röra sig i.
22
C_12-25.indd 22
ska vara praktisk och inte
så iögonfallande. Enligt säkerhetsexpert Jonas Lexell
pratar man om insatsdräkten och vad den signalerar
vid etiska diskussioner och
övningar. – Svart signalerar
dominans och det finns
nog fler för- än nackdelar
med det. Men jag tror att
vi skulle få samma respekt
med en rosa eller Marimekkomönstrad dräkt. Tanken
är att det är vårt beteende
som ska inge känslan av
auktoritet och inte färgen
på kläderna.
BYXORNA är samma
som används när man
tränar självskydd. Elastiska och med gummisnoddar längst ner.
SKÖLDEN finns i två
storlekar, här syns den
korta. Vilken sköld som
är bäst beror på i vilken
hastighet gruppen ska röra
sig och vilket slags jobb
som ska göras. Sköldarna
kan hakas i varandra
på sidorna ifall styrkan
behöver stå och skydda till
exempel en förhandlare.
Den är genomskinlig för att
alla i insatsen ska kunna se
framåt vad som händer.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:37
ns
en
d
ed
e
oas
TEMA INCIDENT TVÅ SIDOR AV SAKEN
Står rätten till trygghet och säkerhet på något sätt emot rätten
till integritet och privatliv? Vems säkerhet värnar vi och hur?
Här reflekterar två debattörer kring temat.
Säkerhet kontra integritet
B
egreppet säkerhet
är mångfacetterat.
För många handlar
det om fysisk-teknisk säkerhet, för
andra om en mera
metafysisk känsla
av att känna sig trygg. För mig
som gammal rikspolischef går
tankarna lätt till fysiska hinder, livvakter och liknande.
Numera arbetar jag som
ordförande för Säkerhetsbranschen – en branschorganisation för privata säkerhetsföretag. Här stöter man än
tydligare på andra exempel,
som skillnaden mellan objektiv och subjektiv trygghet.
Med det menar jag att en
person kan känna sig otrygg
trots att yttre skäl talar för det
omvända.
Ett exempel kan vara
den äldre pensionären som
känner sig för otrygg för att
åka tunnelbana till sitt barn
i Stockholm på kontorstid.
Eller det omvända fallet med
den halvberusade 25-åringen
som utan att känna sig osäker
går genom en dåligt upplyst
park nattetid med plånboken
lätt gripbar i bakfickan!
Den offentliga sfären som
polis och kriminalvård erbjuder trygghet utan betalning
– bortsett från den kollektiva
betalningen över skattsedeln.
Likt andra ”gratistjänster”
överstiger alltid efterfrågan
det utbud som finns tillgängligt den vägen. Privatisering
blir en brygga som kan sluta
gapet. Och hur regleras formerna för detta?
Inom Kriminalvården har
man lite speciella problem eftersom ”kunderna” där oftast
är frihetsberövade. För tio år
OMKRIM 2/2014
C_12-25.indd 23
eget initiativ, eller på klientens egen begäran - väljer att
inte komma på besök. Detta är
väldigt olyckligt, eftersom god
relation med anhöriga enligt
forskning spelar en viktig roll
för klientens rehabilitering
och återanpassningen till
samhället.
»Integritetsaspekter fick vika
för säkerhetsargument.«
»Överbetonande
av säkerhet kan
stå i konflikt med
visionen.«
BJÖRN
ERIKSSON
utredare
WILLIAM
BÜLOW
forskare
... gjorde den statliga utredningen efter rymningarna
och fritagningarna 2004.
Nu är han ordförande för
organisationen Säkerhetsbranschen.
... är doktorand i filosofi på
KTH i Stockholm. Han forskar
bland annat kring fängelseetik.
sedan presenterade jag den så
kallade rymningsutredningen
vars uppgift var att förhindra
rymningar från de farligaste
internerna.
Integritetsaspekter fick vika
för säkerhetsargumenten.
Samtidigt har Kriminalvården
att brottas med ”kunder” med
betydligt lindrigare straffregister. Hur man ska få ihop
detta är ingen lätt nöt att
knäcka!
A
tt skapa en säker
och trygg miljö
för såväl anställda
som klienter är
en självklar del av
Kriminalvårdens
arbete. Detta
inkluderar kameraövervakning, alarm, men framförallt
personal. Ett överbetonande
av kontroll och säkerhet
kan dock stå i konflikt med
visionen om “Bättre ut”. Till
exempel i fall där anhöriga
behöver genomgå omfattande
visiteringar vid besöken kan
detta leda till att anhöriga - på
Precis som i flera andra
europeiska länder vilar svensk
kriminalvård på vad som
kallas normaliseringsprincipen, som innebär att anstaltsmiljöer i möjligaste mån ska
återspegla det fria samhället.
När det gäller klienternas
rätt till personlig integritet är
det väldigt svårt att leva upp
till principen. Många av de
rutiner och kontroller som
görs för att upprätthålla en
säker och trygg miljö sker på
bekostnad av klienternas rätt
till en privat sfär. Det är viktigt
att påminna sig om att dessa
kontroller kan innebära en
stor frustration för klienterna.
Drogtester genom urinprover
kan uppfattas som särskilt
kränkande. Lyckligtvis sker
idag tester med alternativ
drogdetektiv teknik i from av
utandningsblås. Det visar att
respekt för klienternas personliga integritet, och att ett
aktivt jobb för att motverka
inskränkningar av denna inte
nödvändigtvis måste ses som
en konflikt med säkerhetsarbetet. Tvärtom utgör det en
viktig del därav.
Att uppmärksamma dessa
och andra möjliga konflikter,
samt ha en nyanserad syn på
säkerhetsarbetet, är avgörande för huruvida Kriminalvården kommer att uppfylla sitt
uppdrag. Uppgiften är inte
enkel.
23
2014-10-03 11:37
TEMA INCIDENT
I frivården är klienterna inte frihetsberövade. Det minskar risken för
att personalen ska hamna i hotfulla situationer. Men hot existerar.
Här är frivårdsinspektören Evas berättelse om en klient.
Han var arg på
allt och alla, och
överst på hatlistan
stod mitt namn
K ATA R I N A L U K S E P P
/ T E XT
ANNA-LENA
L U N D Q V I S T / F OTO
»Han kunde
säga saker
som: Jag ska
skjuta mig
framför er
så mitt blod
spills på era
fötter.«
24
C_12-25.indd 24
»
Den här klienten förstår inte samhällets
uppbyggnad eller hur saker och ting
hänger ihop. Man kan säga att han är en
väldigt svartvit människa. Han kan bli
skogstokig när han super och han saknar
helt självinsikt. Första gången jag träffade honom hade
han gjort en kräftgång i Kriminalvården. Han började
på öppen anstalt, men klarade inte av det utan flyttades
och hamnade till slut på Hall. Han är hotfull, obehaglig
och de flesta som träffar honom får en dålig känsla i
magen. Han har dömts för att ha hotat en kvinsp till
livet inne på anstalt och han har blivit ett ärende för vår
säkerhetsorganisation.
När han kom ut var han arg på de flesta. Arg på mig,
arg på socialtjänsten som inte gav honom pengar och
på arbetsförmedlingen som inte gav honom något
jobb. Jag tog det inte personligt, men han har ett sätt
att utrycka sig som är obehagligt. Han kunde säga saker
som ”Jag ska skjuta mig framför er så mitt blod spills
på era fötter”. Det blir ett subtilt hot, om det är menat
som det eller inte vet jag inte. Han är en person som
säger en massa dumt. När han inte haft någonstans att
bo uttryckte han: ”Jag kan komma hem till dig och dina
barn, jag vet ju var du bor.”
Klienten häktades sedan för grov misshandel
av en person som också är klient hos mig. Han blev
upprörd över att jag inte förde hans talan under
rättegången. Han ville att jag skulle tala om för alla att
målsägaren ljuger och att han talar sanning. I hans värld
blev nu allting mitt fel. När han var arg så ringde han
mig. Han hade varit ganska förtjust i mig tidigare, men
uttryckte hela tiden subtila hot: ”Du ska akta dig” och
”Det är ditt fel”.
Klientens dom överklagades. Efter hovrättsförhand-
lingen släpptes klienten från häktet – utan förvarning
och flera dagar innan kanslidom meddelades. Det
kändes ju inget bra. Jag tänkte att just nu är han kapabel
att göra vad som helst. Han var arg på allt och alla, och
allra överst på hans hatlista stod mitt namn.
Jag hade inte bett om hjälp tidigare, men min chef
såg en potentiell risk och tog händelsen på största
allvar. Jag fick ett telefonsamtal samma eftermiddag.
Det här hände på vintern och jag kommer ihåg att det
hade mörknat ute. Chefen sa att det fanns ett hotellrum
bokat för mig och min familj. Ärendet var polisanmält
och det närmaste polisdistriktet hade lovat att ta en lov
förbi mitt hus samma kväll. Kände jag den minsta oro
skulle jag ringa kvc beredskap.
Chefens snabba agerande lyfte bort hela ångestpaketet som vilat på mina axlar. Nu nyttjade jag inte
hotellrummet, men det var jätteskönt att säkerhet var
inkopplade. Hade jag velat så hade jag kunnat dra igång
hela händelsekedjan. Senare under kvällen kom värsta
snöovädret och jag insåg att ingen skulle frivilligt pulsa
i snö upp till knäna för att leta reda på mig.
Allt eftersom dagarna gick så funderade jag. Jag visste
var han brukar hålla till och undvek de platserna. Jag
hade ingen lust att springa på honom, då vreden kanske
skulle väckas till liv igen. Men med tiden har oron försvunnit. Jag har fått frågor om hur jag känner och mår.
Händelsen finns med, men den påverkar mig inte
längre. Om han dyker upp igen så får jag hantera det
då. Han har ringt mig, men andra runt
honom fick honom att slänga på luren.
Senare kom ett sms, ”Förlåt jag menade
inget illa”. Nej, det tror jag inte, men i
affekt och i stundens hetta kunde vad
som helst ha hänt. O
«
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:37
Cheferna på frivården
agerade när hoten från
Evas klient trappades upp.
OMKRIM 2/2014
C_12-25.indd 25
25
2014-10-03 11:37
FRIVÅRDEN
För att öka förståelsen för frivårdens uppdrag föreläste personal från
frivården Södertörn för nämndemän och rådmän i tingsrätten.
Efteråt menade många att de nu kommer känna sig tryggare i sina beslut.
Tingsrätten
i skolbänken
ÅSA
B O L M S T E D T / T E XT
ANNA RUT
F R I D H O L M / F OTO
V
arje år gör frivården åtskilliga personutredningar som ligger till grund för valet av påföljd
i tingsrätten, och tusentals personer döms
sedan till påföljder inom frivården. Trots det
nära samarbetet mellan frivården och domstolarna är det inte lätt att förstå parternas
olika roller eller sätta sig in i alla detaljer.
Det vill frivården Södertörn råda bot på.
En solig eftermiddag samlades drygt trettio
nämndemän och några rådmän i matsalen på Södertörns
tingsrätt för att lyssna till en presentation av frivårdens
roll i rättskedjan.
– Målet är att vi ska få en bättre förståelse för våra respektive uppdrag. Till syvende och sist handlar det om att
gagna våra klienter genom att de får rätt påföljder så att
det verkligen blir ”bättre ut”. Vi har ett komplext arbete
och för att lyckas med det krävs en dialog, säger frivårdsinspektören Jeanette Tano Rova, som tagit initiativ till
denna eftermiddag tillsammans med nämndeman Curt
Lewén.
Idén väcktes efter att Curt Lewén tidigare kontaktat
frivården Södertörn för att han ville förstå mer om frivårdens uppdrag och arbete. Han började som lekmannaövervakare och allt eftersom han fick en fördjupad bild av
frivårdens arbete ville han att fler från tingsrätten skulle
få samma kunskap. Det resulterade till slut i dagens
presentation.
Under ett par timmar berättade sju personer från
frivården om frivårdens organisation, uppdraget utifrån
rådande regleringsbrev, personutredningar, påföljder,
skyddstillsyn, samhällstjänst, villkorlig frigivning, intensivövervakning med fotboja, programverksamheten
samt ungdomssatsningen.
Föreläsarna bollade också över funderingar och önskemål till åhörarna. Bland annat berättade de att även om
personutredningarna utförs på uppdrag av domstolen
ligger de också till grund för verkställighetsplaneringen
26
C_26-27.indd 26
och därför är det viktigt att domstolen berättar om det
finns brister i det som tas upp. De tog också upp att allt
fler med aktivt drogmissbruk och narkotikarelaterade
brott döms till samhällstjänst. Men eftersom få arbetsgivare vill ta emot dessa klienter skulle en annan påföljd
många gånger vara bättre.
Något som lyftes fram flera gånger är att frivårdens
arbete vilar på en evidensbaserad grund. Särskilt begreppen risk-behov-mottaglighet och ”The big 4” förklarades
och kopplades till frivårdens olika insatser och uppdrag.
– Det är viktigt att lyfta fram att vi gör ett gediget arbete med klienterna som bygger på forskning och evidensbaserade metoder. Jag tycker vi ska vara stolta över vårt
arbete, säger Jeanette Tano Rova.
Hon hoppas att denna föreläsning är startskottet på
fler liknande insatser. Hon berättar att fler tingsrätter
och en hovrätt önskat att få ta del av presentationen, och
ett öppet hus med personal från bland annat socialtjänst
och beroendemottagningar är redan inplanerat. O
Initiativtagare till utbildningsdagen var frivårdsinspektör
Jeanette Tano Rova och nämndeman Curt Lewén.
OMKRIM 2/2014
2014-10-06 09:35
Föreläsningarna gav mersmak. I höst är tre nya möten med rådmän och
nämndemän inbokade i Nacka, Södertörn och Södertälje tingsrätt.
3 FRÅGOR
1. Vad tycker du om att en sådan här presentation ordnas?
2. Är det något speciellt du tar med dig?
3. Kommer det att påverka ditt arbete?
ANNA-LISA STOICAN
rådman
LARS DANEK
nämndeman
ANITA JONSSON
nämndeman
1. – Det är väldigt
bra. Vi har
mycket med
varandra att
göra och all
kunskap vi
kan få om
hur de arbetar och vad de
önskar från oss
hjälper oss.
2. – Ja, att en person med sjukpenning som döms till samhällstjänst
riskerar att få den indragen. Det var
också intressant att höra om arbetet med
personutredningar.
3. – Jag har fått större förståelse för att
en personutredning är ett gediget arbete
och att de inte kan utföra den på den
korta tid vi ibland önskar.
1. – Jättebra, det
är fantastiskt
att få höra
om allt som
frivården
gör. Det
borde vara
obligatoriskt med
sådan här information.
2. – Tills i dag har jag inte vetat
säkert vilka påföljder som är effektiva.
Jag har lärt mig mycket, men inte tillräckligt. Jag har fortfarande frågor jag
vill ha svar på.
3. – Jag tror att jag kommer att ha större
förtroende för att domen blir rätt nu
när jag vet mer om påföljderna.
1. – Det är ett
jättebra initiativ. Man
kan aldrig
få nog av
kunskap
om vad
de andra i
rättskedjan
gör och det kan
vara svårt att känna
till varandras områden riktigt bra. Som
nämndemän diskuterar vi ofta olika
påföljder, men aldrig med frivården.
2. – Informationen om påföljderna, särskilt om behandlingsprogrammen. Jag
tror mycket på kognitiv beteendeterapi.
3. – Jag hoppas att det ska leda till
klokare beslut.
OMKRIM 2/2014
C_26-27.indd 27
27
2014-10-03 11:42
KRÖNIKA
Goda möten kan göra skillnad, även om de
är tillfälliga. Det tvingar oss att se varje möte
som en möjlighet.
MARTIN HÖÖG
kriminalvårdsinspektör,
häktet Umeå.
Vi vet inte i vilket möte
vändpunkten kommer
L I N U S N Y S T R Ö M / I L LU ST R AT I O N
Stig-Arne Berglund på Umeå universitet,
har under många år studerat ungdomars
vändpunktsprocesser. Vad är det som gör att
vissa klarar att vända en destruktiv resa till
något bättre? Det vore inte rättvist att försöka
sammanfatta en omfattande forskning här,
men han visar på betydelsen av mänskliga
möten. Behandlingsprogram och metoder kan
vara viktiga, men det finns alltid en människa
där och ett möte som gör skillnad. Det intressanta är också att det inte måste innebära
långa relationer, goda möten kan göra skillnad
även om de är tillfälliga.
J
ag minns den där grannen som alltid
stannade och pratade när han gick ut
med hunden. Han pratade med mig
som en vanlig människa, inte bara som
till ett barn…”.
Orden kom från en polis i Västerbottens inland, på en kurs om att samtala
med barn. Alla hade fått uppgiften att tänka
efter vilka vuxna de själva mindes som viktiga
från sin egen barndom, och vad det var som
gjorde att de blev viktiga.
» I kontakten
med barn är
det särskilt
tydligt, att
vuxna kan
spela en oerhört viktig roll
i deras liv utan
att själva veta
om det.«
28
C_28-31.indd 28
Och berättelserna blev många och skiftande – om kompisens mamma, läraren på
mellanstadiet, simtränaren, mattanten som
visste vad man hette, skolvaktmästaren och
farbrorn i kiosken. Människor som utan att
veta om det själva, någonstans blev viktiga
för ett barn. Han som brukade prata med
grannpojken när han rastade hunden, tänkte
nog inte att det var något som pojken skulle
berätta om 40 år senare, som något viktigt i
hans barndom. Och det är det som är själva
poängen – att vi inte vet när de viktiga mötena
uppstår.
I kontakten med barn är det särskilt tydligt,
att vuxna kan spela en oerhört viktig roll i
deras liv utan att själva veta om det, men jag
tror det gäller senare i livet också.
Det är alltså mötet som är själva grejen.
Så enkelt och så svårt är det, och jag tänker
ofta på det i häktesvardagen. Här kan vi inte
erbjuda behandlingsprogram eller studier
och vi gör ingen långsiktig planering. Om
några timmar kan en intagen vara på fri fot
eller på väg till anstalt eller ett annat häkte –
eller så fortsätter vi att mötas varje dag i flera
månader. Det är speciella förutsättningar att
jobba med, och många trivs med häktesjobbet
just för att det handlar om att vara här och nu.
Att få jobba med samtalet, mötet, skrattet,
trösten, motståndet – och veta att jag måste
göra det nu. Det tvingar oss att se varje möte
som en möjlighet i sig. I efterhand kan det
vara glömt och borta, men det kan också vara
just det som blev en vändpunkt. Vi vet inte var
förtroende skapas och gör skillnad, och det är
en del av poängen.
För några dagar sedan ringde min telefon.
En kille presenterade sig och berättade att han
satt häktad hos oss för några år sedan, men att
livet nu hade vänt till något mycket bättre.
”Det var faktiskt när jag satt häktad som
vändpunkten kom,” berättade han. Framför
allt har han själv gjort en viktig resa, men
kanske var det så att några medarbetare här
fick en särskild roll i den. Ibland får vi vara
med när människors vändpunkt kommer och det är stort - även om vi oftast inte får veta
det. Men det utmanar oss att ta varje möte på
allvar.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:46
L U K A S Y D S TÅ L / I L L U S T R AT I O N
OMORGANISATION
En modern myndighet sätter mål, planerar, styr och
organiserar sig för att nå sina mål, instruerar, inspirerar
och motiverar. Och sist men inte minst följer upp resultat.
Organisationen i korthet
Huvudkontoret i Norrköping får en tydligare
roll och det nationella ansvaret förstärks.
En ny beslutsnivå införs, direkt under generaldirektören. Huvudkontorets nio avdelningschefer ingår i den nationella ledningsgruppen.
Den nationella ledningen för kärnverksamheten stärks genom att tre nationella
avdelningar inrättas: avdelningen för frivård,
avdelningen för anstalt och häkte samt avdelningen för säkerhetsfrågor.
Frivården organiseras fritt från häkte och
anstalt och får renodlade verksamhetsområden
i varje region.
Transporttjänsten bildar den Nationella
transportenheten.
Kriminalvårdens servicecenter startar vid
årsskiftet, där utförs myndighetens ekonomioch personaladministration.
Den geografiska indelningen i sex regioner
behålls, och regionerna fortsätter att ledas av
en regionchef.
Regioncheferna rapporterar till cheferna för
nationella avdelningen för frivård och nationella
avdelningen för anstalt och häkte.
Nils Öberg är nöjd. Grunden är lagd för den nya organisationen.
»Ett av målen är att du ska
trivas i vår nya organisation«
I
januari 2015 får Kriminalvården en ny organisation.
− Vi har tänkt ut hur
organisationen ska fungera.
Nu ska den genomföras!
säger generaldirektör Nils
Öberg.
I den nya organisationen ges
cheferna förutsättningar att leda
och styra verksamheten utifrån
tydliga mål. Det är klienterna och
det klientnära arbetet som ska
sättas i fokus. Personalen å sin
sida kommer att uppleva nya och
mer effektiva arbetsformer med
mindre administration.
− Vi vill att människor ska
trivas på jobbet och få förutOMKRIM 2/2014
C_28-31.indd 29
sättningar att kunna utföra sina
uppdrag. Det betyder att alla
frågor som har med vår arbetsmiljö att göra, som handlar om
säkerheten för vår personal och
de intagna, kommer att vara högt
prioriterade.
Alla chefsroller har setts
över och en rad nya chefer har
rekryterats. I den nya organisationen finns alltid en behörig
chef i tjänst som kan leda och
fördela arbetet och fatta beslut
när ordinarie chef är frånvarande.
Det övergripande målet med
förändringen är att Kriminalvår-
dens kärnverksamhet ska stödjas
och styras effektivare.
− Vi kraftsamlar centralt, på
huvudkontoret. Det gör vi för att
kunna styra och stödja kärnverksamheten bättre. Det kommer
också att frigöra mer resurser till
det klientnära arbetet.
Sammantaget gör förändringarna Kriminalvården mer
enhetlig över landet.
− Vi har ett allt starkare krav på
oss att lyckas bättre i vårt grunduppdrag, att förse våra intagna
med vad de behöver för att komma ut till ett bättre liv. Där vill vi
lyckas bättre än vi gör i dag. O
Så styrs Kriminalvården
Kriminalvården leds
av generaldirektören
som är myndighetschef.
Generaldirektören
för myndighetens
ansvarar
verksamhet inför
regeringen.
Nio avdelningschefer
på huvudkontoret
Internrevision
Kriminalvårdens servicecenter
Avdelningscheferna
ingår i den nationella
De tar över personalansvar
ledningsgruppen.
för regionalt
medarbetare inom
ekonomi-, personal-, placerade
lokalförsörjningsIT-,
och kommunikationsfrågor.
Nils Öberg, generaldirektör
Avdelningen
för ekonomi
Avdelningen
för frivård
Ekonomi- och personaladministration,
kundcenter och växel
ställe, i Norrköping. samlas på ett
Kärnverksamhet
Avdelningen
för säkerhet
Avdelningen för
anstalt och häkte
Avdelningen för IT
Lennart
Palmgren
Charlotta
Gustafsson
Styr och utvecklar
frivården genom
uppdrag och
normeringar som
regioncheferna
genomför och
följer. Ansvarar för
det verkställande
och det återfallsförebyggande
uppdraget.
Sara
Lewerentz
Elisabet
Åbjörnsson
Hollmark
Gd:s stab stödjer
ledningen i långsiktiga åtaganden.
Beredningsenheten
ser till att myndighetens beslut
håller god kvalitet.
Internationella
sekretariatet,
forskningsenheten.
Övergripande
IT-frågor som:
IT-arkitektur,
IT-säkerhet och
projektledning.
Nyutvecklar
applikationer och
tekniska system,
förvaltning.
Ekonomisk
styrning som:
verksamhetsplanering, resursplanering och
uppföljning,
inköp, statistik
och prognos.
Sex regioner leds
av sex regionchefer
Enheten för
utveckling av
verksamhetsinnehåll i frivård
Regioncheferna ansvarar
för att den operativa
vården utförs och
kriminalutvecklas. De har
personalansvar för
regionens kriminalvårdschefer,
verksamhetsutvecklare,
koordinator och assistent.
1
Region
Nord
2
Härnösand
Per-Eric Gustavsson
Anstalt och häkte
i VO
VO Luleå, VO Umeå, Saltvik,
VO Gävle,
VO Falun/Östersund/Gävle
.
Frivård i F Norra
Norrland och
F Södra Norrland.
Region
Mitt
Örebro
Fia Lundbäck
Anstalt och häkte
i VO Kumla,
VO Hinseberg, VO
Salberga,
VO Örebro, VO Karlskoga,
VO Hällby,
VO Nyköping, VO
Mariefred,
VO Tillberga, VO
Uppsala/Västerås.
Frivård i F Örebro/Karlstad
och F Mälardalen.
Pär
Westberg
Enheten för
säkerhetsanalys
Enheten för
behandlingsprogram
Enheten för
utveckling av
påföljder i frihet
Johan
Mellbring
Avdelningen för
lokalförsörjning
Ansvarar för att
myndighetens
säkerhetsarbete
ständigt utvecklas.
Hanna Jarl
Källberg
Styr och utvecklar
anstalt och häkte
genom uppdrag
och normeringar
som regioncheferna
genomför och
följer. Ansvarar
för det verkställande och det
återfallsförebyggande uppdraget.
Enheten för
verksamhetsskydd
Sektionen för
internutredningar
Avdelningen för
kommunikation
Johan
Modin
Daniel
Blom
Pelle
Ekman
Enheten för
planering av
anstalt och häkte
Enheten för
säkerhetsskydd
och beredskap
Riv ut och
sätt upp!
Nationella transportenheten
En nationell transportstab
i Norrköping (planering
i Arvidsjaur), tre
inrikes sektioner
(Nord, Mitt, Syd),
en utrikes sektion
(planering i Arvidsjaur).
Avdelningen
för personal
Avdelningen
för ledningsstöd
Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll
i anstalt och häkte
(klientutbildning,
arbetsdrift,
arbetsmarknadsfrågor, sjukvård,
andlig vård och annan
strukturerad verksamhet)
Regelverk som
styr arbetsmiljön.
Leder förhandlingar i tvister och
avtalsfrågor.
Kompetens- och
personalförsörjning samt
personalutbildning.
Nybyggnads-,
ombyggnadsoch tillbyggnadsprojekt.
Skötselfrågor
och planering av
reparationer
tillsammans med
fastighetsägare.
Hyresavtal.
Extern och intern
kommunikation.
Pressjour, kontakt
med medier,
nyhetsbevakning,
varumärke, stöd
i medie- och
kommunikationsfrågor.
Huvudkontoret
i Norrköping
Rättsenheten (placeringsfrågor, dygnet-runt-öppen
rättsvårdsberedskap)
3
Region
Stockholm
Susanne Wedin
Anstalt och häkte
i VO Norrtälje,
VO Sollentuna, VO
Kronoberg,
VO Stockholm Öst,
VO Stockholm
Väst, VO Stockholm
Syd, VO Hall,
VO Huddinge.
Frivård i F Stockholm
stad
och F Stockholms
län.
4
Region
Öst
Linköping
5
Christer Karlsson
Anstalt och häkte
i VO Skänninge, VO
VO Norrköping, VO Västervik,
Kalmar,
VO Jönköping/Växjö,
VO Gotland.
Frivård i F Östergötland
och F Småland
Region
Väst
Göteborg
6
Malin Aronsson
Anstalt och häkte
i VO Tidaholm,
VO Vänersborg, VO
VO Skogome, VO Borås,
Göteborg Syd,
VO Halmstad, VO
Mariestad,
VO Häktet Göteborg.
Frivård i F Göteborg
och
F Halland/Västra
Götalands
Region
Syd
Malmö
Viktoria Rydholm
Anstalt och häkte
i VO Malmö,
i VO Helsingborg,
VO
VO Fosie, VO Ystad, Kirseberg,
VO Tygelsjö,
VO Kristianstad,
VO Karlskrona/Kristianstad
.
Frivård i F Malmö
och F Helsingborg.
Så styrs
Kriminalvården.
Se grafiken på
nästa uppslag.
»
29
2014-10-06 09:36
Så styrs Kriminalvården
Kriminalvården leds av generaldirektören
som är myndighetschef. Generaldirektören ansvarar
för myndighetens verksamhet inför regeringen.
Nio avdelningschefer
på huvudkontoret
Nils Öberg, generaldirektör
Avdelningscheferna ingår i den nationella ledningsgruppen.
De tar över personalansvar för regionalt placerade
medarbetare inom ekonomi-, personal-, IT-,
lokalförsörjnings- och kommunikationsfrågor.
Avdelningen
för ekonomi
Avdelningen
för frivård
Kärnverksamhet
Avdelningen
för säkerhet
Av
ans
Avdelningen för IT
Avdelningen
för ledningsstöd
Charlotta
Gustafsson
Sara
Lewerentz
Elisabet
Åbjörnsson
Hollmark
Gd:s stab stödjer
ledningen i långsiktiga åtaganden.
Beredningsenheten
ser till att myndighetens beslut
håller god kvalitet.
Internationella
sekretariatet,
forskningsenheten.
Övergripande
IT-frågor som:
IT-arkitektur,
IT-säkerhet och
projektledning.
Nyutvecklar
applikationer och
tekniska system,
förvaltning.
Ekonomisk
styrning som:
verksamhetsplanering, resursplanering och
uppföljning,
inköp, statistik
och prognos.
Lennart
Palmgren
Pär
Westberg
Styr och utvecklar
frivården genom
uppdrag och
normeringar som
regioncheferna
genomför och
följer. Ansvarar för
det verkställande
och det återfallsförebyggande
uppdraget.
Ansvarar för att
myndighetens
säkerhetsarbete
ständigt utvecklas.
Enheten för
behandlingsprogram
Enheten för
utveckling av
påföljder i frihet
Sex regioner leds
av sex regionchefer
Enheten för
utveckling av
verksamhetsinnehåll i frivård
Han
Käl
Sty
ans
gen
och
som
gen
följe
för
land
åter
gan
Enheten för
säkerhetsanalys
Enh
plan
ans
Enheten för
säkerhetsskydd
och beredskap
Enh
vec
sam
i an
(klie
arb
arb
fråg
and
stru
Enheten för
verksamhetsskydd
Sektionen för
internutredningar
Rät
fråg
rätt
Regioncheferna ansvarar för att den operativa kriminalvården utförs och utvecklas. De har personalansvar för
regionens kriminalvårdschefer, verksamhetsutvecklare,
koordinator och assistent.
1
Region
Nord
Härnösand
Per-Eric Gustavsson
Anstalt och häkte i VO Saltvik,
VO Luleå, VO Umeå, VO Gävle,
VO Falun/Östersund/Gävle.
Frivård i F Norra Norrland och
30 F Södra Norrland.
C_28-31.indd 30
2
Region
Mitt
Örebro
3
Fia Lundbäck
Anstalt och häkte i VO Kumla,
VO Hinseberg, VO Salberga,
VO Örebro, VO Karlskoga, VO Hällby,
VO Nyköping, VO Mariefred,
VO Tillberga, VO Uppsala/Västerås.
Frivård i F Örebro/Karlstad
och F Mälardalen.
Region
Stockholm
4
Susanne Wedin
Anstalt och häkte i VO Norrtälje,
VO Sollentuna, VO Kronoberg,
VO Stockholm Öst, VO Stockholm
Väst, VO Stockholm Syd, VO Hall,
OMKRIM 2/2014
VO Huddinge.
Frivård i F Stockholm stad
och F Stockholms län.
Region
Öst
Linköping
Christer
Anstalt o
i VO Skä
VO Norrk
VO Jönk
VO Gotla
Frivård i
och F Sm
2014-10-03 11:46
Internrevision
Kriminalvårdens servicecenter
Riv ut och
sätt upp!
Ekonomi- och personaladministration,
kundcenter och växel samlas på ett
ställe, i Norrköping.
Nationella transportenheten
nverksamhet
Avdelningen för
anstalt och häkte
En nationell transportstab
i Norrköping (planering
i Arvidsjaur), tre inrikes sektioner
(Nord, Mitt, Syd), en utrikes sektion
(planering i Arvidsjaur).
Avdelningen
för personal
Johan
Mellbring
Avdelningen för
lokalförsörjning
Hanna Jarl
Källberg
s.
Styr och utvecklar
anstalt och häkte
genom uppdrag
och normeringar
som regioncheferna
genomför och
följer. Ansvarar
för det verkställande och det
återfallsförebyggande uppdraget.
Johan
Modin
Enheten för
planering av
anstalt och häkte
Regelverk som
styr arbetsmiljön.
Leder förhandlingar i tvister och
avtalsfrågor.
Kompetens- och
personalförsörjning samt
personalutbildning.
Daniel
Blom
Pelle
Ekman
Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll
i anstalt och häkte
(klientutbildning,
arbetsdrift,
arbetsmarknadsfrågor, sjukvård,
andlig vård och annan
strukturerad verksamhet)
d
Avdelningen för
kommunikation
Nybyggnads-,
ombyggnadsoch tillbyggnadsprojekt.
Skötselfrågor
och planering av
reparationer
tillsammans med
fastighetsägare.
Hyresavtal.
Extern och intern
kommunikation.
Pressjour, kontakt
med medier,
nyhetsbevakning,
varumärke, stöd
i medie- och
kommunikationsfrågor.
Huvudkontoret
i Norrköping
Rättsenheten (placeringsfrågor, dygnet-runt-öppen
rättsvårdsberedskap)
Region
Öst
Linköping
5
Christer Karlsson
Anstalt och häkte
i VO Skänninge, VO Västervik,
VO Norrköping, VO Kalmar,
VO Jönköping/Växjö,
OMKRIM 2/2014
VO Gotland.
Frivård i F Östergötland
och F Småland
C_28-31.indd 31
Region
Väst
Göteborg
6
Malin Aronsson
Anstalt och häkte i VO Tidaholm,
VO Vänersborg, VO Borås,
VO Skogome, VO Göteborg Syd,
VO Halmstad, VO Mariestad,
VO Häktet Göteborg.
Frivård i F Göteborg och
F Halland/Västra Götalands
Region
Syd
Malmö
Viktoria Rydholm
Anstalt och häkte i VO Malmö,
i VO Helsingborg, VO Kirseberg,
VO Fosie, VO Ystad, VO Tygelsjö,
VO Kristianstad,
VO Karlskrona/Kristianstad.
Frivård i F Malmö och F Helsingborg.
31
2014-10-03 11:46
ZACK
– EN FRIVILLIG K
32
C_32-37.indd 32
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:46
REPORTAGE
Ett skarpt visselljud överraskar oss. Det är produktionsledare Aviva Hansson
som blåser i visselpipan för att vägleda sin vallhund Zack. Bordercolliens uppdrag är att hämta en flock kor från anstalten Rödjan som är på sommarbete.
K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T H E N R I K W I T T / F O TO
K
G KRAFT
OMKRIM 2/2014
C_32-37.indd 33
öttdjuren av Herefordras har
fram tills nu lugnt betat av
det färska gräset i Larssonshagen på Svanebergs gods.
Korna är utspridda, men en
mindre grupp har hittat skugga under ett stort träd.
Zacks aktiviteter får alla djur att lyfta
på huvudena. Bordercollien springer
fram och tillbaka i cirkelrörelser för att
samla koflocken.
− Jag vet hur enkelt det är att flytta
djur med hund och därför skaffade jag
Zack, säger Aviva Hansson. Sen skriker
hon högt:
− Höger, bort! NEEJ! Ja – bra!
Aviva instruerar Zack samtidigt som
hon berättar om fördelarna med vallhundar. Hunden gör att korna flockar
ihop sig. Det är deras instinkter som
bytesdjur som vägleder dem, de tror att
hunden är ett rovdjur. »
33
2014-10-03 11:47
REPORTAGE
»Fodervärd- »
skapet skulle
kunna fungera på liknande sätt som
på anstalten
Sörbyn, där
intagna är
fodervärdar
för Försvarets
hundar.«
FORSKNING I en pågående forskningsstudie kartlägger psykolog
Cecilia Fielding om det stämmer det som produktionsledarna så
tydligt märker – att de intagna mår bättre genom att arbeta med djur.
Syftet med studien är att se om det går att mäta någon förbättrad
social förmåga hos intagna som arbetar med lantbruksdjur. Om de har
förmåga och resurser att hantera påfrestande situationer och upplever
att de kan påverka sitt liv och sin situation.
Efter några minuter har den drygt tjugo djur stora
flocken samlat sig och Aviva kan dirigera Zack att flytta korna i vår riktning. Han vallar inte med skall, utan
jobbet utförs under tystnad. Om någon ko vägrar lyda
kan han markera genom ett bett i komulen, men det är
sällan det behövs.
− Kom höger – ligg!
Zack lägger sig lydigt ned. Men hunden är fortfarande
på helspänn och bevakar att korna inte ger sig iväg.
Aviva Hansson är ansvarig för Kriminalvårdens
200 kor som går utomhus. Det är ett fysiskt slitsamt
jobb som hon utför tillsammans med intagna. Beteshagarna utgör ett närmare 100 hektar stort område.
När djuren ska byta beteshage kan de behöva drivas
längs med landsvägen någon kilometer. Jobbet kan
också handla om att lasta kor på en kreaturskärra eller
hämta något enstaka djur som blivit sjukt.
Under alla arbetsmoment finns risken för att flocken skingras. Här är Zack ett otroligt hjälpmedel. Eller
som Aviva uttrycker det:
− Att jaga djur med stadspojkar − det tar sin tid.
Zack är en utmärkt vallhund, men han har fått en
tuff utbildning. Att som ensam hund valla in så många
djur, det vill säga att vänja dem att bli vallade och få
dem att acceptera och lyda, sliter på krafterna. Han
har fått ta emot en del sparkar, en träffade huvudet
vilket gjort att han drabbats av epilepsi.
Allra helst skulle Aviva vilja ha ytterligare en vallhund. Med så stora flockar som går på Svanebergs ägor
skulle två hundar vara mer rimligt. Hon föreslår att
Kriminalvården skaffar egna vallhundar, som skulle
bo på anstalten och som hundintresserade intagna
kan bli fodervärdar för.
− Fodervärdskapet skulle kunna fungera på liknande sätt som på anstalten Sörbyn, där intagna är
fodervärdar för Försvarets hundar, funderar hon.
Aviva Hansson är noga med hur hon hanterar Zack
– för att inte skrämma någon som haft tråkiga erfarenheter av polishundar. Och hunden lyder hennes minsta
vink. Idag är det många intagna som gärna delar med sig
av lunchlåderester till den mest ivrige arbetskamraten.
Även de som sagt sig vara hundrädda vänjer sig. O
»Hunden gör att
korna flockar ihop
sig. Det är deras
instinkter som
bytesdjur som
vägleder dem,
de tror att hunden
är ett rovdjur.«
Aviva Hansson, produktionsledare på
anstalten Rödjan, som använder sin egen
hund Zack för att valla Kriminalvårdens kor.
Rödjan arrenderar 400 hektar
mark av Svanebergs gods,
utanför Mariestad. På anstalten
finns 200 köttdjur av Hereford
ras. 75 kalvningar hittills i år.
34
C_32-37.indd 34
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:47
Avivas förslag:
Köp vallhundar till
Kriminalvården
och låt intagna vara
fodervärdar.
Tidigare arbetade Aviva Hansson med mjölkkorna
på anstalten Rödjan, men efter att ha drabbats av
höallergi är ladugårdsarbete besvärligt för henne.
Därför ansvarar hon för köttdjuren som går ute på
bete.
− Zack är ett otroligt hjälpmedel och underbar
med pojkarna, konstaterar hon.
OMKRIM 2/2014
C_32-37.indd 35
35
2014-10-03 11:47
Sörbyns senaste
tillskott på valpfronten – Jejja.
Här tillsammans
med kriminalvårdaren Anna
Stabbfors.
Försvarsmaktens
foderhundar
Johan och Iorina
vilar en stund efter
morgonpromenaden. Iorina sover
under Johans säng
på nätterna och
de har en hel del
tid tillsammans på
dagarna.
36
C_32-37.indd 36
När schäfervalparna är 8–10
veckor gamla placeras de ut hos
fodervärdar. Där stannar de tills
de är 15–18 månader och det är
dags för lämplighetstest. Testet
avgör om hundarna är lämpade
för tjänstgöring inom Försvarsmakten eller Polisen. Där kan de
sedan arbeta med patrullering
och leta efter minor, explosiva
varor, narkotika eller försvunna
personer.
Under fodervärdsperioden står
Försvarsmakten för foder- och
veterinärkostnader. De bistår även
med hjälp och stöd.
Det finns alltid hundar som av
olika anledningar inte bedöms
lämpliga som tjänstehundar.
Många av dem stannar hos sina
fodervärdar, men det händer
förstås att fodervärdar av olika
skäl inte vill eller kan behålla sin
hund. Då letar Försvarsmakten
efter ett nytt hem som kan ta
hand om hunden.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:47
REPORTAGE
Sedan september förra året är anstalten Sörbyn fodervärd för
schäfervalpar som ägs av Försvarsmakten. Tre valpar har
varsin intagen som ansvarar för uppfostran och vardagsträning.
MENINGSFULLT
HUNDGÖRA
PÅ SÖRBYN
MONICA STEN
/ T E XT & F OTO
PRESSTOPP: HUND
ARNA
VÄL GODKÄNDA
!
När hundarna lämpligh
etstestades sista septem
ber
blev både Ior och Iorina
godkända. Försvarsmakte
n gav
beröm åt de intagna oc
h va
så nöjda att de bestämd r
e
för att ha Iorina som ave sig
lstik.
Och solskenshistorien
slutar
inte där. Johans föräld
rar
blir fodervärdar åt Ior
ina.
Det är bara vid valpning
hon
ska bo på avelsstation
en i
Sollefteå. Johan komm
er
att träffa henne igen
redan i
december, när han ko
mmer
ut med fotboja.
OMKRIM 2/2014
C_32-37.indd 37
I
nte trodde jag att det kunde vara så här att sitta
i fängelse, säger Johan medan han ömt klappar
om ”sin” drygt ett år gamla Iorina.
På natten sover Iorina under Johans säng i hans
bostadsrum och varje morgon startar de med en
dryg timmes skogspromenad. Efter rastningen
placeras Iorina i hundgården medan Johan arbetar i snickeriet. Vid lunch och efter arbetet på snickeriet
finns möjligheter till promenader och träning. Johan
berättar att det gäller att inte påverka valpen för mycket
innan den ska testas, träningen ska än så länge bara
handla om fostran och enkel vardagslydnad.
– Det är väldigt kul och intressant att jobba med
Iorina. Det märks att hon är mer självständig och har
betydligt lättare för att lära sig saker än de hundar som
jag tidigare haft kontakt med, säger han.
Alla valpar kommer från Försvarsmaktens
hundavelsstation i Sollefteå som ständigt arbetar med
att skaffa fram lämpliga hundar, främst genom egen
avel. När valparna är cirka ett och ett halvt år ska de
lämplighetstestas för att se om de kan bli tjänstehundar hos Försvarsmakten eller Polisen. Och testdagen
närmar sig för Iorina och hennes bror Ior.
Anstaltens miljö ger bra möjligheter till träning,
men hundarna behöver också prövas i olika situationer som kan vara svåra att finna på anstaltsområdet.
– Det krävs att hundarna får träffa andra människor
också, så de inte tror att alla går klädda i blått. Vi ska
också besöka olika miljöer där de får komma i kontakt
med barn, trafik och andra hundar, berättar kriminalvårdaren Henrik Sjöström, som är den som under-
tecknat fodervärdskontraktet för Iorina. I Henriks
uppgifter ingår att beställa foder, träningsutrustning
och böcker, samt att vara ett bollplank för Johan.
Oavsett testets utgång har hundarna redan nu
gjort stor samhällsnytta, det anser både intagna och
personal. Det finns en viss stolthet hos de intagna över
att klara av uppgiften och över att göra en god gärning.
De är bland de första i Sverige som får ta hand om en
hund på anstalt. Uppdraget att föda upp en valp är ett
stort ansvar som kräver stort tålamod och mängder av
kärlek. Personalen menar att hunden blir en möjlighet
för den intagne att fokusera på ett levande djurs behov
och utveckling. Ett uppdrag som gör att man känner
sig behövd och som det finns mycket att prata om.
På Sörbyn har boendet organiserats så att alla som
har hand om djur bor i samma paviljong, vilket gynnar
det gemensamma intresset för djur. Det är också ett
sätt att motverka det drog- och kriminalitetsrelaterade snack som kan förekomma.
Den samverkan som Kriminalvården har med
Försvarsmakten har krävt närmare två års förberedelse innan de första valparna kom till Sörbyn. Initiativtagare Mats Hagstedt, rektor i region Nord, vill efter
utvärdering gärna skapa en klientutbildning inom
hundyrket. Han är så här långt mycket nöjd med hur
fodervärdskapet har utvecklat sig.
– Ett kvitto på att vi har lyckats bra, utöver klientnyttan, är att Försvarsmakten har gett oss vårdnaden
om ytterligare en valp som anlände under sensommaren, säger han.
37
2014-10-03 11:47
VETENSKAP ARTIKELSERIE OM KRIMINOLOGI
Hur bör samhället agera mot den som begår brott? Straffen,
och tankarna bakom dem, har förändrats genom historien.
Står vi inför stora förändringar igen?
DEL 2
NYA
TIDER
NYA
STRAFF
DEL 1 Brottet.
DEL 2 Straffet.
DEL 3 Framtiden.
38
C_38-41.indd 38
H
ur bör samhället agera
mot den som begår brott?
Det är en fråga som
lagstiftarna kontinuerligt
ställer sig för att förbättra påföljdssystemet. I
det här avsnittet ska vi
titta närmare på hur straffen, och
tankarna bakom dem, har förändrats
genom historien och vilka förändringar vi står inför i dag.
Så sent som 2012 slutfördes
en omfattande utredning av hur
påföljdssystemet i Sverige bör
förändras. Ett av förslagen går ut
på att påföljderna villkorlig dom
och skyddstillsyn ska ersättas av så
kallat villkorligt fängelse som alltid
ska förenas med en tilläggssanktion
som samhällstjänst eller kontraktsvård. Syftet med förändringarna
är att straffsystemet ska bli mer
förutsebart och likvärdigt, vilket är
viktiga principer i dagens straffrätt.
I våra tidigaste straffsystem
var det andra principer som fick
styra. Då var syftet med straffet i hög
grad att hämnas på den som begått
brott. Hade man begått ett brott som
betraktades som allvarligt kunde
man straffas med dödsstraff eller
olika former av kroppsstraff. Roddy
Nilsson, professor i historia och
lektor i kriminologi, menar att det
var tankarna om att man kunde förbättra människor med hjälp av straff,
istället för att hämnas på dem, som
drev på övergången från kroppsstraff
till frihetsstraff vid 1700-talets slut.
Han förklarar hur resonemangen
gick under den här tiden:
– Det fanns en kritik mot att
kroppsstraffen var grymma och
plågsamma, inhumanitära, ineffektiva och inte verkade avskräckande,
säger han. Han menar att frihetsstraffen ansågs vara mer effektiva för
samhället eftersom att staten gavs
möjlighet att kontrollera grupper
som betraktades som problematiska, då man kunde placera dem på
institutioner.
Med fängelsestraff ansåg man
att det var lättare att förutse vilket
straff som följde på ett visst brott,
och påföljderna var enklare att
variera efter brottslighetens allvar
än tidigare. Till en början betonades
fängelsestraffens allmänpreventiva
funktion - att de verkade avskräckande för den stora massan. På 1800talet framfördes argumentet att den
enskilde individen skulle ta lärdom
av sina snedsteg och bättra sig. Detta
brukar kallas för individualprevention och är grunden i den så kallade
behandlingstanken, vilken präglade
Brottsbalken som utformades år
1965. Fängelsestraffet sågs då som en
behandlingspåföljd.
Under slutet av 1960-talet började
behandlingstanken kritiseras för att
vara oförutsägbar och orättvis. Man
menade att den enskildes förhållanden fått alltför stort utrymme vid
påföljdernas utformning. Istället
beslutades det i slutet av 1980-talet
att det var brottets svårhet som skulle vara avgörande vid bestämningen
av påföljd och att straffet skulle stå i
proportion till brottets allvar. Detta
är en princip som man utgått från
sedan dess, och så även i Påföljdsutredningen från 2012.
Hovrättspresident Fredrik Wersäll, särskild utredare i
Påföljdsutredningen, menar att
utredningens förslag nu ligger hos
Justitiedepartementet. Föregående regering hade tidigare avsatt
resurser för att arbeta med förslagen men efter en omprioritering
valde man att skjuta på de planerade
förändringarna, trots att bland andra
Kriminalvården ställt sig positiva till
dem. Hur en blivande regering vill
utveckla påföljdssystemet återstår
att se, men Fredrik Wersäll menar att
Påföljdsutredningens förslag med
största sannolikhet ”går i graven”. O
Referenser:
Nilsson, Roddy (2010). Brott och straff i ett
historiskt perspektiv. Småländska brott:
brott och straff i Småland under 500 år.
s. 11-46
SOU 2012:34 Påföljdsutredningen. Nya påföljder: Betänkande av påföljdsutredningen.
Stockholm: Fritzes.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:48
Kort om forskning
Tilltro till berusade
ögonvittnen
O Polisen och övriga rättsväsendet
bör inte misstro måttligt berusade
personer i brottsutredningar. Ögonvittnen med en alkoholhalt under 1,0
promille är i stort sett lika pålitliga
som nyktra personer.
Slutsatserna görs av Angelica
Hagsand i en avhandling där hon
genom experimentella studier låtit
försöksdeltagare se en film där en
kidnappning sker.
Vid en senare vittneskonfrontation
har de som varit påverkade av alkohol
kunnat peka ut rätt gärningsman
i nästan samma utsträckning som
nyktra försökspersoner. Disputationen
ägde rum i somras vid Göteborgs
universitet.
Samhällstjänst minskar
återfall i brott
O Att genomföra samhällstjänst
istället för fängelse har visat sig minska återfall i brott. Bakom studien finns
Justitsministeriets forskningskontor
i Danmark. I två år har forskarna
studerat lagöverträdare som antingen
avtjänat sitt straff i fängelse eller
genom samhällstjänst.
Risken att återfalla i brott
generellt minskade med 15 procent
medan risken för att återfalla i
brottslighet som föranleder fängelse minskade med 30 procent vid
utdömd samhällstjänst. Till skillnad
från tidigare studier på samma tema
har forskarna nu även analyserat
bakgrundsinformation som samlats
in om de personer som medverkat i
undersökningen.
Antipsykotiska läkemedel
ger färre våldsbrott
TEXTERNA PÅ VETENSKAPSSIDORNA
ÄR SKRIVNA AV KRIMINOLOGERNA
ERIKA FRITZELL OCH MARIE BIRATH.
O I nästa nummer kan du läsa den
tredje och sista delen i serien där vi
blickar framåt och tittar närmare på
hur forskningen menar att man kan
förebygga brott.
OMKRIM 2/2014
C_38-41.indd 39
O En svensk-brittisk studie, författad
av bland andra Kriminalvårdens
Niklas Långström, visar att patienter
med psykiska sjukdomar begår färre
våldsbrott när de behandlas med
antipsykotiska läkemedel.
Studien omfattar de patienter
i Sverige som fått någon form av
antipsykotiska läkemedel och som
dömts för våldsbrott åren 2006-2009.
Bland dessa var risken för att begå
våldsbrott när de medicinerades nära
halverad jämfört med när de var utan
medicin. Forskningen publicerades i
våras genom The Lancet, en brittisk
medicinsk tidskrift.
39
2014-10-03 11:48
VETENSKAP ÖVERVAKNING
Övervakningen ökar ständigt såväl inom kriminalvården som i samhället
i stort. Effektiv övervakning av intagna stod i centrum redan för
200 år sedan när tanken väcktes om ett centralt övervakningstorn.
Men bidrar ökad övervakning till minskad brottslighet?
HJÄLPER
KONTROLL
PÅ NÄRA
HÅLL?
M A R I E B I R AT H ,
ERIKA FRITZELL /
T E XT
»Vi kränker
vår grundlagsstadgade
integritet
för möjliga
framtida
brottsoffer.
Då faller hela
skyddet mot
statens övervakningskontroller. «
40
C_38-41.indd 40
L
ås, larm och koder. Säkerhetsanordningarna som
omger oss blir bara fler.
Övervakningen ökar såväl
inom Kriminalvården som
i övriga samhället, mycket
tack vare den nya teknik
som används i allt större omfattning.
Samtidigt visar forskningen att övervakning knappt hindrar några brott,
men den brottspreventiva effekten
används ändå som ett argument för
att kontrollera mera.
Effektiv övervakning stod i
centrum redan för tvåhundra år
sedan då Jeremy Bentham utvecklade tanken på att en intagen skulle
vara medveten om att han eller hon
befann sig under ständig kontroll.
Bentham beskrev en cirkelrund
byggnad i vars mitt det skulle finnas
ett övervakningstorn. När tornet var
bemannat kunde cellerna i byggnaden övervakas. Den intagne kunde
aldrig veta när någon hade ögonen
på just honom eller henne. Denna
fängelsemodell brukar kallas för
panopticon.
Bentham fick aldrig uppleva
dagens kontrollteknik, men Janne
Flyghed, professor i kriminologi
vid Stockholms universitet, tror
att den hade imponerat stort på
honom.
– Tekniken har inga gränser, den
kan gå hur långt som helst, säger han
och ger exempel på hur övervakning
numera kan ske genom injicering av
mikrochip och scanning av kroppsrörelser.
Övervakningskameror har blivit ett allt vanligare hjälpmedel för
att kontrollera individer i samhället.
Tillvägagångssättet skiljer sig stort
från Benthams byggnadsarkitektur
men idén om att individen aldrig kan
veta när han eller hon är övervakad,
är densamma. Polisdistrikt City i
Stockholm genomför sedan två år
tillbaka ett försök med kameraövervakning på Medborgarplatsen och
Stureplan.
Platserna anses vara några av
de mest våldsdrabbade i landet.
Johanna Kindgren är utredare på
Brottsförebyggande rådet och har
utvärderat kamerornas effekter. Hon
menar att polisen och besökare som
vistas på platserna är positiva till
övervakningen.
Hittills har kamerabilderna enbart
använts i några få brottsutredningar
men polisen ser gärna att liknande
övervakning ska kunna ske på fler
platser.
Forskare menar att en förutsätt-
ning för att kameraövervakning ska
kunna bidra till minskad kriminalitet
är att de brottsliga handlingar som
man vill förebygga föregås av ett
rationellt beslut, vilket stöld ofta är
ett exempel på. Kamerorna tycks däremot inte ha så stor verkan när det
gäller mer impulsstyrd brottslighet,
vilket kan vara en av orsakerna till att
effekterna ofta uteblir när det rör sig
om våldshandlingar.
I utvärderingen om insatserna för
att minska brottsligheten i huvudstadens krogtäta miljö framgår att
övervakningen är en stor investering
och ett ingrepp på individers integritet. Förespråkare för mer kameraövervakning har påpekat att den som
kritiserar övervakningen värdesätter
integriteten hos personer som begår
brott mer än tryggheten hos laglydiga människor. Men det handlar
inte om det, menar Janne Flyghed.
Intresset av att inte bli övervakad
bör finnas även hos personer som
inte begår brott.
– Vi kränker vår grundlagsstadgade integritet för möjliga framtida
brottsoffer.
Regeringsformen slår fast att det
allmänna ska värna om vårt privatliv,
men medborgarna har inget skydd
mot statens övervakningskontroller,
enligt Janne Flyghed.
Övervakningen i samhället har
inte bara ökat av sig själv. Janne Flyghed menar att det vid sidan av en allt
mer avancerad teknik finns flertalet
aktörer vars intressen spelar roll i
denna dramatiska utveckling; politikers, polisens och kontrollindustrins
uttalade ambition att bekämpa
brottslighet, medias uppgift att förmedla information och experternas
intresse av att inhämta och förmedla
ny kunskap. Dessutom spelar outtalade intressen en stor roll.
Politikerna vill till syvende och
sist ha folkets röster och där blir
lagstiftning om expanderad övervakning ett sätt att visa handlingskraft. Polisen är på ständig jakt efter
mer resurser vilket gör det meningsfullt att få hotbilden att verka
stor. Kontrollindustrin, som bland
annat består av bevakningsfirmor
och tillverkare av övervakningsutrustning, vill tjäna pengar och använder sig därför av marknadsföring
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:48
Kort om forskning
Våldsbenägenhet och
förövarens längd
O Forskare i Stockholm har studerat
om mäns längd kan vara en faktor
som avgör deras benägenhet att begå
våldsbrott. I studien, som nyligen
publicerats i International Journal
of Epidemiology, framkommer att
männen i studien med kortast längd
begick våldsbrott i dubbelt så stor utsträckning som de längsta personerna.
Senare framkom dock att förklaringen
bakom fenomenet bestod av andra
faktorer såsom intelligens och vilken
uppväxt männen hade haft.
Norskt häkte kritiseras
i doktorsavhandling
O Att barn ned till 15 år får sitta
häktade tillsammans med vuxna, att
människor sitter för länge och att vissa häktningsbeslut saknar tillräcklig
grund. Det är en del av kritiken som
riktas mot det norska rättssystemet i
en avhandling av Merete Havre som
avlagts vid den juridiska fakulteten
vid Universitetet i Oslo. Havre menar
att hanteringen av häktade strider
mot FN:s barnkonvention och de europeiska människorättskonventionerna som blev gällande i Norge 1999.
Strafflindring för
medverkan i utredning
som appellerar till medborgarnas
rädsla.
Media vill få större publik, vilket
gör att rapporteringen fokuserar på
exceptionella händelser. Experterna
vill förutom att förmedla kunskap
också få uppmärksamhet vilket
skapar fördelar vid ansökningar om
forskningsanslag.
Samtidigt som flera aktörer på
detta sätt gynnas av skenande
hotbilder finns det risker med denna
utveckling.
– Hotbilder i sig är ofta det största
hotet. Ständig övervakning kan föda en
kultur av misstänksamhet, en känsla
av att hela tiden behöva bevisa att man
är oskyldig, säger Janne Flyghed.
Han menar att övervakning
i samhället med hjälp av kameror
OMKRIM 2/2014
C_38-41.indd 41
kan verka kontraproduktivt genom
att de skapar en falsk trygghet.
Det är inte alltid kameror medför
ökad säkerhet eftersom det kanske
saknas någon som sitter och tittar
på bilderna i realtid. Övervakningskameror kan också få rakt motsatt
effekt.
– Det kan öka rädslan; “det här
måste vara skitfarligt för här är en
massa kameror”. Precis som det
kan bli om man ser mängder av
poliser. Det finns mycket kontraproduktiva grejer i det där, säger
Janne Flyghed.
Enligt forskningen är alltså de
konstaterade brottspreventiva
effekterna med övervakningen begränsade. Nu efterfrågas därför fler
utvärderingar och att debatten kring
dessa frågor väcks till liv. O
O Den som medverkar till utredning
av sin egen brottslighet ska kunna
få kortare straff. Förslaget kom från
regeringen före valet. Man vill skapa
förutsättningar för brottsutredningar
att bli effektivare. Strafflindring
kan bli aktuellt för den som lämnar
uppgifter av stor betydelse för
utredningen av det egna brottet. Om
förslaget går igenom börjar den nya
regleringen att gälla den 1 april nästa
år. Lagrådsremissen finns att ladda
ner på regeringens hemsida.
Prisbelönt kritik ändrar lag
O Professorerna Joan Petersilia och
Daniel S. Nagin, båda verksamma i
USA, har tilldelats världens största
pris i kriminologi. De belönas för sina
studier om hur fängelsevistelser påverkar återfallsbrottsligheten negativt
och vikten av samhällets stöd i samband med intagnas frigivning. Deras
forskningsinsatser har bidragit till
nya fångvårdslagar i USA. En miljon
kronor är prissumman som delas ut
varje år sedan 2006 i samband med
Stockholm Criminology Symposium.
41
2014-10-03 11:48
VETENSKAP
Amerikanska psykiatriföreningens konferens hölls i år för 167:e gången.
Undrar hur de första konferenserna kan ha sett ut, före det amerikanska
inbördeskriget? Den svåra psykiska ohälsan var i mycket densamma då,
men hur den beskrevs och behandlades skiljer sig åt en hel del.
KLINISKT
FOKUS
PÅ PSYKKONFERENS
I NEW YORK
NIKLAS LÅNGSTRÖM
och LENA LUNDHOLM
/ T E XT
S
om forskande psykiater
respektive psykolog ville
vi ta del av aktuella rön
och stämma av likheter
och skillnader i klientsammansättning och klinisk
praktik mellan Nordamerika och Sverige. Vi prioriterade föreläsningar om evidensbaserat arbete
med psykisk ohälsa som är vanlig och
kriminogen bland Kriminalvårdens
klienter: främst missbruk/beroendesjukdom, personlighetsstörning,
adhd och annan neuropsykiatri.
Som många vet ger amerikanska
psykiatriföreningen ut diagnosmanualen för psykiatriska störningar,
Diagnostic and Statistical Manual
for Mental Disorders (DSM), och ett
seminarium tog upp ändringarna i
den senaste versionen, DSM-5. En
viktig förändring rör missbruksdi-
42
C_42-49 Ny.indd 42
agnoser; begreppen missbruk och
beroende har utgått och på goda
forskningsgrunder ersatts av substance use disorder (substansbrukssyndrom). För diagnos bedömer
man förekomst av ett antal kriterier
som tidigare ingick i missbruks- eller
beroendedefinitionerna, preciserar
vilken substans det gäller och anger
allvarlighetsgraden (lindrig, måttlig,
svår). Inom Kriminalvården kommer
vi förstås att se över så att beroendesjukdomar bedöms och dokumenteras i enlighet med de nya kriterierna.
De erfarna klinikerna och
forskarna Paul Hammerness och
Craig Surman pratade om adhd hos
vuxna. Vi påmindes om att det för en
bedömning av om symtom beror på
adhd (och inte exempelvis substansberoende), är centralt att få en tydlig
beskrivning av symtom redan under
uppväxten. Vidare rapporterades att
behandling med metylfenidat visar
samma positiva effekter hos vuxna
som hos barn, men att man bör
vara uppmärksam på om patienten
upplever sig må bättre i allmänhet
istället för avsedda förbättringar av
adhd-relaterade funktionsnedsättningar, som förmåga att strukturera
samt upprätthålla koncentration och
uppmärksamhet.
Utöver föreläsningar förekom
presentationer av nya forskningsresultat. Lena presenterade en studie
om att sambandet mellan användning av anabola androgena steroider och våldsbrott snarare verkar
bero på blandmissbruk än på anabola steroider i sig. Andra svenskar
som var där var Ylva Ginsberg och
Amir Sariaslan. Ginsberg presenterade en uppföljning av hundratals
vuxna med adhd som behandlats
med metylfenidat. Den symtomminskande effekten tycks kvarstå
för båda könen och alla åldrar. Sociologen Amir Sariaslan har använt
Niklas Långström & Lena Lundholm,
Kriminalvårdens FoU.
stora svenska befolkningsregister
och visade att kopplingen mellan
var man bor och risken att drabbas
av psykossjukdom inte orsakas av
bostadsområdet i sig utan beror på
individuella sårbarheter hos dem
som bor i socioekonomiskt svagare
områden. Han har tidigare visat
liknande resultat för boendemiljöns
koppling till missbruk och brottslighet bland unga.
På en föreläsning om antiso-
cial personlighetsstörning, som
finns hos kanske 30–40 procent av
livsstilskriminella, betonades att
det fortfarande inte finns någon
behandling mot denna personlighetsstörning i sig. Det troligen bästa
vi kan göra i Kriminalvården är
därför att bryta ned problematiken
till de delar där det finns evidens för
behandling; beroendesjukdomar,
adhd och lättväckt aggressivitet
eller impulsivitet.
Sammantaget upplevde vi fyra
intensiva och lärorika dagar i New
York, faktiskt så angelägna att
storstaden själv inte lyckades störa
koncentrationen alltför mycket. O
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 13:49
RUNTiKRIM
NORD: Monica Sten, tel 076-145 52 91,
I avdelningen Runtikrim kan du
läsa om stora och små händelser
från hela landet. Tipsa gärna
informatörerna om vad som är på
gång just på din arbetsplats!
Öst
Ny adhdverksamhet
i Västervik
Anstalten Västervik har
förberett en särskild avdelning för klienter med
adhd-problematik. Elinor
Nilsson är ny psykolog på
anstalten och har arbetat
med att starta den nya
verksamheten.
– Vi planerar initialt för
tio platser och de vårdare som ska arbeta här
kommer att få särskild
utbildning, berättar hon.
Tanken är att samla de
klienter på anstalten som
behöver särskilt stöd på
en och samma avdelning,
för att bättre anpassa
verksamheten till dem.
Förutom Elinor Nilsson,
kommer den nye psykiatrikern Nils Thelin och
sex vårdare att arbeta
med adhd-klienterna. Under senhösten förväntas
de första utredningarna
komma igång.
ADHD-SATSNING. Elinor
Nilsson är ny psykolog på
anstalten Västervik.
OMKRIM 2/2014
C_42-49.indd 43
[email protected]
MITT: Anneli Eriksson, tel 076-130 45 46
[email protected]
STOCKHOLM: Axel Bengtsson, tel 076-105 55 16,
[email protected]
ÖST: Malin Björkroth, tel 0730-82 07 61,
[email protected]
SYD: Isabel Zavalia-Wästlund, tel 076-146 45 19,
[email protected]
VÄST: [email protected]
Visby springer
Blodomloppet
Ett glatt gäng från Visby
deltog i Blodomloppet i slutet
av augusti.
– Det har blivit en tradition
för oss att springa loppet
tillsammans, berättar Linda
Jonsson, administratör på
Gotland. I år hade vi dessutom
fina profiltröjor från Kriminalvården att springa i.
OMLOPPARE. Elisabeth Lindahl, Johanna
Persson, Jimmy Nyberg och Torgny Stenström.
Spinning funkar
bra på anstalten
Spinning för intagna är
en nyhet på anstalten
Skänninge.
− Kom igen nu, öka
takten! Bra jobbat, nu är
vi snart i mål! Instruktören Kitija Kronberga
ropar peppande ord till
de intagna som kommit
till dagens spinningpass. Musiken dunkar ur
högtalarna och svetten
lackar i lokalen.
− Vad tyckte ni om
dagens pass? frågar
instruktören Alexandra
Rydebring.
– Bra! svarar killarna i
lokalen.
– Att få gå iväg och
träna en stund är bara
positivt, säger en av
dagens deltagare. Jag
sover bättre när jag har
tränat.
Kitija Kronberga och
Alexandra Rydebring
arbetar som kriminalvårdare vid anstalten och
har i uppdrag att starta
spinning på prov.
− Vi har köpt in elva
spinningcyklar och gått
en tvådagarsutbildning
för att lära oss grunderna, berättar Kitija
Kronberga.
Tjejerna håller i dags-
FULL RULLE. Kitija Kronberga och Alexandra Rydebring
peppar de intagna till att trampa i takt med musiken.
läget upp till tre pass
i veckan för sex olika
avdelningar på anstalten.
– Vi har fått mycket
positiv respons hittills
och hoppas kunna utöka
verksamheten, säger
Alexandra Rydebring.
− Vår ambition är
att ha ett rikt utbud
av aktiviteter för de
intagna, som inte kon-
kurrerar med arbetsdrift, lärcentrum eller
behandlingsprogram,
säger kriminalvårdschef
Joachim Danielsson.
− Att dessutom
använda sig av all den
kompetens som den
egna personalen har
för att forma utbudet,
ser jag som en stor
möjlighet.
Utbildning i gång i nya lokaler på hk
I augusti lämnade
utbildningsenheten
den gamla kursgården i
Norrköping och flyttade
till nya lokaler på huvudkontoret.
– Det har varit full fart
från första stund, säger
Cathrin Rumar, tf utbildningsledare i region
Öst. Grundutbildningen
är igång och lokalerna
är i stort sett uppbokade hösten ut. Närmare
sjuttio personer kommer
att genomgå Kriminal-
vårdens introduktionsutbildning under hösten.
De nya lokalerna är
färgglada, moderna och
utrustade med den senaste tekniken. De ligger
i direkt anslutning till
huvudkontoret på Slottsgatan 78, med ingång
mittemot huvudentrén.
– Det är fantastiskt
att ha fått tillgång till
nya, moderna lokaler
som är anpassade för en
bra lärandemiljö, säger
Cathrin Rumar.
KLASSEN KIÖ:3 övar hjärt-lungräddning tillsammans med
instruktören Annelie Sjögren.
43
2014-10-03 11:49
RUNTiKRIM
GUNILLA HELLSTRÖM
»
är kriminalvårdsinspektör på den nya
behandlingsavdelningen
som tidigare var häktet
Bomhus.
Nord
Frivården
i Hudik
bjuder in
Frivården ligger mittemot
Resecentrum. Den nya
besöksadressen är Bjälkgatan 1, Hudiksvall.
Tisdag 21 oktober klockan
13 slår frivården Hudiksvall
upp dörrarna och bjuder
in alla som är intresserade
av verksamheten till ett
öppet hus.
Under eftermiddagen kan alla besökare
mingla runt i region Nords
modernaste frivårdskontor som under året
genomgått en omfattande
renovering. Nya kontorsarbetsplatser, säkerhetsdifferentierade besöks- och
programrum och bättre
möjlighet för urinprovtagning är några förbättringar
i de nya lokalerna. Den här
tisdagen invigs lokalerna
officiellt och det bjuds på
bandklippning och tårta.
Anmälan till öppet hus:
[email protected].
44
C_42-49.indd 44
Anstalten i Gävle ändrar skepnad
Häktet Bomhus, beläget på anstalten i Gävle, har
konverterats till en anstaltsavdelning i klass 2. Under
sommaren har det skett en anpassning och ombyggnad av lokalerna. Det har också beslutats om en
större satsning på teknisk och fysisk säkerhet för hela
anstalten.
Satsningen sker samtidigt som det pågår en
verksamhetsöversyn. Varje del, varje process, varje
arbetsmoment ska analyseras och utvecklas i dialog
med personalen. Regionchefen har ambitionen att
anstalten Gävle ska vara en hörnpelare bland anstalter i norra Sverige:
− Jag har fullt förtroende för att utvecklingsarbetet lever upp till förväntningarna och att anstalten
steg för steg utvecklas till ett föredöme inom svensk
kriminalvård, säger regionchef Per-Eric Gustavsson.
Fungerande
praktik som
alla vinner på
Genom ett samarbete
med Arbetsförmedlingen kan nu anstalten och
häktet Saltvik erbjuda
personer med utländsk
härkomst en praktikplats. Arbetsförmedlingen står för ersättning
och eventuell svenskundervisning. Om praktiken har fungerat bra, för
båda parter, kan Saltvik
erbjuda ett vikariat.
– Alla har mycket att
vinna på det här samarbetet. Praktikanten kan
fylla på sina kunskaper
i svenska språket och
vi får möjlighet att
rekrytera medarbetare
från skiftande kulturella
bakgrunder med olika
språkkunskaper, säger
Bror Sandström, initiativtagare och kvinsp på
häktet Saltvik.
Först ut att erbjudas
en praktikplats är Edin
Setkic som ursprungligen kommer från Bosnien. Edin, till vänster
på bilden, startade sin
praktik i slutet av juli
och kommer fram till
januari nästa år att göra
fyra veckors praktik vid
respektive avdelning på
Saltvik.
Edin Sethic praktiserar och Bror Sandström handleder.
Kriminalvårdare Susann Söderström passar på att
kela med en höna när hon serverar hönsflocken lunch.
Fjäderfän orsak till
huvudbry i Luleå
Under försommaren
köptes tolv hönor till
ungdomsanstalten i
Luleå. Ungdomarna och
personalen har under
hela sommaren följt
hur ett lyxigt frigående
hönsliv går till. Hönorna får sandbada, picka
mask i trädgårdslandet
och de mest frimodiga
hittar på kreativa sätt att
lämna hönsgården när
längtan till omvärlden
blir för stor.
Maten till hönsen har
mestadels kommit från
köket. Äggen i sin tur
har ätits av ungdomarna
själva, men även sålts till
personalen.
Tyvärr försvann fyra
hönor samtidigt för
en tid sedan. Misstankarna riktades direkt
mot kocken, eftersom
det var kyckling på
matsedeln dagen efter
försvinnandet. Nu är alla
extra uppmärksamma,
och när det serveras
kyckling i matsalen är
det extra beredskap.
Det räknas höns och
spanas ivrigt efter kockar som smyger omkring
i närheten av anstaltens
hönshus. Henrik Hvid
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 13:53
RUNTiKRIM
ANSTALTEN KIRSEBERG
FIRAR 100 ÅR
Hundra år av anstaltshistoria
har passerat anstalten i
Kirseberg. I nästa nummer
av Omkrim kan du läsa om
anstaltens jubileumsfirande.
Syd
Klientutbildningen satsar på lärande
Fem projekt inom klientutbildningen i region Syd
startar under hösten. Tanken är att de ska bli en del
av verksamheten. Områdena är valda utifrån identifierade behov och är även av nationellt intresse.
Projekten leds av lärare från regionen och innefattar
värdegrundsarbete inom klientutbildningen, läs- och
skrivinlärning och alfabetisering, ungdomars studier
i häkte, specialpedagogiskt arbete och distansmetodik.
Några gemensamma mål är att skapa rutiner,
processer och att formalisera arbetssätt samt att ge
övriga lärare i regionen kunskap att kunna stödja de
studerande inom dessa områden.
– Jag har tittat på hur andra vuxenutbildningar
gör för att få in värdegrundsarbetet i vardagen.
Projektet ska ta fram förhållningssätt för Lärcentrum utifrån Skolverkets värdegrundsarbete, men
Kriminalvårdens värdegrund måste också komma in.
Jag följer det nationella arbete som bedrivs, säger
Monica Svensson, lärare och projektledare.
Framgångar för frivården Mer själv-
skydd
med egen
instruktör
Under Kriminalvårdens
SM i terräng i Göteborg
gick flera medaljer till
frivården Malmö. I det
individuella terrängloppet vann Lars-Olof Lindgren och Ingemar Svensson varsin bronsmedalj
i respektive åldersklass.
Bland stafettlagen var
konkurrensen tuff, men
frivårdens herrlag lyckades vinna bronset och
damlaget kammade hem
guldmedalj.
På anstalten Tygelsjö
tränas numera regelbundet konflikthantering och självskydd med
en instruktör på plats.
Träningen ingår i
säkerhetsarbetet. Personalen på Tygelsjö får
både teori och praktiska
övningar som frigörningsteknik, gripande-
och transportgrepp.
Självskyddsinstruktör och vikarierande
samordare för säkerhet,
Mikael Degrér, berättar
att det är sällan personalen behöver ta till fysiska
grepp.
− Det beror på att
personalen är mycket bra
på att hantera konflikter
verbalt.
Mikael Degrér upplever
att träningen går mycket
bra och alla vill vara med
på konflikthanteringspassen, vilket är en extra
trygghet för alla.
− Det är tryggt att veta
att kollegorna kan rycka
in om något skulle inträffa, säger han.
God hälsosatsning i Ystad
Anstalten Ystad hälsosatsar och det med gott
resultat. Genom bra kost
och motion förebyggs
sjukdomar och medicineringen minskar bland
intagna.
Sedan 2007 har anstalten satsat på att främja
intagnas hälsa. Det handlar om mindfulness, yoga,
förbättrad kost, motion
och egna insikter.
− 35-40 procent av
klienterna visar resultat
i positiv riktning, säger
Johan Sjöberg, programledare.
OMKRIM 2/2014
C_42-49.indd 45
Johan Sjöberg, programledare, flankeras av Milea
Corméry, yogainspiratör och Petra Dahl, sjuksköterska.
Personalen på Tygelsjö tränar självskydd regelbundet.
45
2014-10-03 11:49
RUNTiKRIM
Ny chaufför - Thomas
Aronsson.
Inga problem i jobbet trots hörselskadan
Väst
Under året har Thomas Aronsson kört lastbil för
tvätteriet på Skogome. Inget konstigt med det – förutom att han är döv.
Det började med att organisationen Iris Hadar, som
jobbar med att människor med funktionsnedsättning
ska komma ut i arbete, hörde av sig.
Ulrike Junge, kvinsp och chef över arbetsdriften på
Skogome, bestämde sig. Thomas Aronsson, döv sedan
födseln, var välkommen på praktik.
– En heldags säkerhetsutbildning fick skräddarsys
och tolk fick lånas in under självskyddsträning, säger
Ulrike Junge.
Thomas Aronsson själv tycker att han kommit in
Konst för barnens skull
Sthlm
Minns Håga
med hjälp
av Helmut
Helmut Mülnikel har
fotograferat miljöer och
personal på den numera
nedlagda anstalten Håga
och sammanställt bilderna i en fotobok.
Från början fanns
fotoboken endast i några
få exemplar, men när
anstaltsledningen fick se
Helmuts verk beslöt de
mycket bra på Skogome.
– Visst, det finns alltid rädslor i början. Många blir
ställda när jag dyker upp, men de vänjer sig. Vi kommunicerar med papper och penna vid fikabordet.
Jobbet då? I början kunde det ibland bli lite stres�sigt och virrigt under dagarna med upp mot tjugo
leveranser tvätt till hotell, restauranger och äldreboenden i kranskommunerna kring Göteborg. Men när
en Iphone köptes in gick allt lättare. Blir något fel,
vilket sällan händer, skickas sms.
Redan efter ett par månader fungerade allt och
när en ordinarie chaufför blev långtidssjukskriven
omvandlades praktiken till vikariat. Lars Nicklason
att trycka upp flera böcker
som sedan har delats ut
till personalen som en
minnesgåva.
− Jag har tagit bilder
både på insidan och
utsidan och dokumenterat
den miljö som har betytt
mycket för både intagna
och personal.
Biblioteket på huvudkontoret har ett exemplar
av fotoboken för utlåning.
Fler än Helmut har
intresserat sig för Hågas
historia: kulturintresserade
Håkan Lingblom håller på
att sammanställa en bok
med berättelser från Håga.
– Det här kommer betyda mycket för väldigt
många under en lång tid
framöver.
Med de orden avslutade generaldirektör
Nils Öberg sitt tal och
klippte därefter bandet
till konstverket Glänta
på Österåkeranstalten.
Upp emot trettiotusen
barn kommer i kontakt
med Kriminalvårdens
verksamhet årligen. Kan
vi se till deras bästa,
sa Öberg, underlättar
vi inte bara för barnen
utan skapar även goda
förutsättningar för att
lyckas i vårt uppdrag
med de intagna.
Konstnären Thomas
Nordström summerade
sitt verk så här:
– Det här är ingen lekplats. Det här är en plats
där det finns möjlighet
att leka om man vill.
Efter att bandet
klippts gav sig Öberg,
tillsammans med kriminalvårdschefen Fredrik
Thunberg, representanter för Specialfastigheter och Statens konstråd
samt konstnären
Thomas Nordström, av
på en jungfrufärd bland
slingerväxterna.
Doug Seeger i Norrtälje
− Håga var en speciell anstalt, såväl intagna som personal pratade om Håga-andan för att beskriva den goda
stämningen som rådde där, säger Helmut Mülnikel.
46
C_42-49.indd 46
Doug Seeger, som i år slog igenom med dunder och
brak i tv-serien Jills veranda, gjorde smygpremiär på
sin Sverigeturné – med en spelning på Norrtäljeanstalten.
Under en heldag bjöds paviljong A, B, D och E på
amerikanarens countrymusik. Spelningen uppskattades av både personal och intagna.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:49
RUNTiKRIM
Mitt
Krami
Uppsala i
nya lokaler
Krami har fått nya lokaler
på Kungsgatan i Uppsala.
I samband med öppnandet i augusti firade
Moa 5-årsjubileum och
passade samtidigt på att
byta namn till Krami för
kvinnor.
Lokalerna är helt
nybyggda och anpassade efter Kramis behov,
uppdelade för kvinnor
respektive män. Kvinnor och män bör enligt
Kramis policy erbjudas
separat verksamhet på de
orter där det är möjligt,
eftersom man menar att
det är lättare att ta till sig
programmet då.
Kerstin Steinvall-Tilling
förklarar vad den konsekvenspedagogik som
Krami utgår ifrån innebär.
− Vilka val du gör och
handlingar du gör leder
till vilka konsekvenser du
får. Du väljer själv.
Kerstin Steinvall-Tilling.
OMKRIM 2/2014
C_42-49.indd 47
SEGER I BEACH-HANDBOLL För tredje året
i rad deltog Kriminalvården i Uppsala i ett företagsevent i beach-handboll. Efter ett tufft seriespel vanns B-finalen. Med i laget var Magnus
Jansson, Magnus Harrysson, Dario Dusper, Eva
Westerlund, Therese Karenus, Mattias Berglind,
Isak Enström, Henrik Ax, Anna Brodén.
Salberga bjöd in till anhörigdagar
Näst sista helgen i augusti stod dörrarna öppna för
anhöriga till personalen som ville se hur det ser ut på
anstalten Salberga.
Syftet med dagarna var att bjuda in anhöriga för
att öka förståelsen för verksamheten på anstalten.
Idén med öppet hus väcktes av anstaltens hälsoinspiratörer.
Sema Subasi och Olivera Bajin var med och
visade anstalten för anhöriga.
Ungdomshem
utrymt vid
storbranden
Den stora branden i
Västmanland har berört
många människor. För
Kriminalvårdens del blev
region Mitt i allra högsta
grad inblandad den 4
augusti.
Då ringde Polisen till
häktet Västerås och frågade om häktet kunde
ta emot de ungdomar
som bodde på SiS
ungdomshem Sundbo,
eftersom Sundbo låg i
farozonen för branden
och behövde evakuera. Efter detta samtal
satte en organisation
igång som berörde flera
myndigheter och många
personer, både intagna
och personal.
– Allt fungerade som
det skulle. Jag hade
förväntat mig mer stök.
Men allt bara flöt, berättar Mats Axelsson, vakthavande befäl på häktet
Västerås, som hade den
första kontakten med
Sundbo.
– Härligt att se lojaliteten hos våra kollegor
som bara släpper det de
har hemma, kommer in
och löser uppgiften.
Roger Skanser, säkerhetssamordare från
Grundaren av Glada Hudik-teatern, Pär Johansson,
föreläste i ett sprudlande tempo.
Kriminalvårdens personal agerade proffsigt,
summerar Daniel Hultman, Salberga.
Sundbo berättar hur
man tillsammans med
Kriminalvården planerade för fortsättningen när
ungdomarna sovit en
natt på häktet.
– Hur skulle vi göra –
fanns en hållbar lösning?
Då kom ett fint erbjudande att ett häkteshus
på Salberga var tomt,
då häktesplatserna var
semesterstängda. Så jag
sa direkt att det här låter
som en skänk från ovan.
Efter en vecka på Salberga fick SiS ett meddelande från räddningsledningen om att det var
okej att flytta tillbaka till
Sundbo igen.
Förläste om att bli
sedd och behövd
Grundaren av Glada
Hudik-teatern, Pär
Johansson, besökte
nyligen anstalten Hinseberg. Han föreläste för
intagna och personal
under rubriken ”Att bli
sedd, behövd och tagen
i anspråk är en mänsklig
rättighet”.
Pär beskriver Glada
Hudik som teatergruppen där utvecklingsstörda och normalstörda
skådespelare arbetar
sida vid sida. Glada
Hudik-teatern har rönt
enorma framgångar och
deras föreställning Elvis
som spelats runt om i
Sverige sedan år 2005
har setts av över 170 000
personer.
Nu är de aktuella med
en ny föreställning som
är en modern tolkning av
Trollkarlen från Oz. Pär
berättar att filmen ”Hur
många lingon finns det i
världen?” hade premiär
i mars 2011 är bland det
häftigaste som hänt i
hans liv.
I ett sprudlande tempo berättar Pär inspirerande om sitt liv och sin
inställning till människor.
Hans besök inbjuder till
frågor och samtal om
livet med publiken på
Hinseberg.
– Ingenting är
omöjligt om man bara
tror på människor och
ger dem en chans att
utvecklas. Gör man
saker man älskar, då blir
det bra.
47
2014-10-03 13:57
RUNTiKRIM
PÄR RÅDLING lämnade Kriminalvården efter
många år med flera olika befattningar. Närmast
var han stabschef på regionkontoret.
– Det är både spännande och lite vemodigt att lämna efter så här många år – lite
samma känsla som när min dotter nu ska flytta
hemifrån.
Träd som tack
Sthlm
Göran Fall har levt större delen
av sitt liv inom Kriminalvården på
anstalterna Färingsö och Svartsjö.
På avtackningen planterades ett
äppelträd vid Färingsös växthus.
– Tanken är att det i framtiden
ska ge mycket ”Fall-frukt”, säger
tillförordnad kriminalvårdschef
Petter Wåhlberg.
Petter Wåhlberg och Göran Fall planterar äppelträdet.
Öppet hus för ökad samverkan
Frivården Södertörn vill
att fler ska känna till vad
frivård faktiskt är och
vilket omfattande arbete
som bedrivs. Därför bjöd
de in samverkanspartners till en dag där de i
tolv stationer berättade
om verksamheten.
Ett hundratal samverkanspartners från hela
upptagningsområdet,
48
C_48 Ny.indd 48
tio kommuner söder om
Stockholm, visades runt i
frivårdens lokaler.
Varje station behandlade ett specifikt
frivårdsområde och i
vart och ett av rummen
satt färglagda tavlor,
affischer och bilder som
knöt ihop och förklarade
arbetets olika delar.
– Vi valde att visuali-
sera för att ge människor
utifrån en chans att
förstå vår något diffusa
verksamhet, säger frivårdsinspektör Jeanette
Tano Rova, som var en
av de som ansvarade för
dagen.
– I regleringsbrevet
står det tydligt: vi ska
utveckla vår samverkan
med andra. Den här
dagen lägger vi grund till
just det. Det är viktigt att
vi hela tiden synliggör
oss för våra externa
samarbetspartners, visar
vad vi kan bidra med och
hur vi kan komplettera
varandra.
Hon menar att kunskapen om frivården ofta är
låg och att något måste
göras.
– Min upplevelse är
att frivården ofta varit
den tysta grenen inom
organisationen, såväl
internt som externt. Men
förändringens vindar
verkar blåsa nu. Generaldirektören har själv
varit här och berättat
att frivården ska få mer
fokus. Det är en rolig tid
vi befinner oss i.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 13:38
RUNTiKRIM
3–0 blev resultatet när inskrivningsav-
delningarna på häktena Huddinge och
Sollentuna drabbade samman i en klassisk
brännbollsmatch. Bollen flög friskt utanför
regionkontorets lokaler i Liljeholmen innan
den självklara segraren stod klar efter stabilt
lyrspel och många bränningar.
Vad gjorde
du i Kongo?
Japansk delegation besökte Hall
Klienthandläggare
Angelica
Oxenby har
tjänstgjort
som gruppledare vid ett fängelse i
Kongo. När Omkrim möter
henne i Norrköping har
hon varit i Kongo i 17 månader och ska tillbaka för
ytterligare tre månader.
Fredagen den 19 september
fick anstalten Hall besök av en
delegation från Brottsoffermyndigheten i Japan.
De japanska besökarna hade
specifikt önskat att få information om partnervåldsavdelningen på Hall och programmet
IDAP.
Hur har Kriminalvården
hjälpt till att förbereda
dig inför uppdraget?
– Jag gick utbildningen
UNPriPOC och den gav
mig en föraning om vad
som skulle komma. När vi
sedan fick en introduktion
på plats kunde jag mer
fokusera på detaljerna i
utbildningen.
Vilka svårigheter har du
mött?
– Man möter både
rasism och sexism, men
också en annan syn på
kvinnor än vad vi har i
Sverige och det fanns
även bland arbetskollegor.
Vad har du uppskattat?
– Jag har lärt känna mig
själv. Jag har insett att jag
klarar mer än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Jag har träffat
människor som jag aldrig
trodde att jag skulle möta
och jag har blivit tacksam
för det som vanligtvis är
självklart för oss.
Vad driver dig?
– Jag anser att det är allas rätt att behandlas väl,
det är även fångars rätt.
Jag vill hjälpa till för att få
basala saker på plats. Det
ska finnas en säng till var
och en, de ska ha tre mål
mat om dagen.
OMKRIM 2/2014
C_42-49.indd 49
Efter föreläsningarna besökte
de anstaltens keramikverkstad
där en produktionsledare berättade om verksamheten. Besöket
avslutades med att samtliga fick
en lokalproducerad skål. Sedan
besökte de Åklagarmyndigheten
och Brottsoffermyndigheten
också.
Syd
Höga höjder i
Krami kampen
En del i årets Kramikamp som gick av
stapeln på Kullaberg i
Skåne, var att firas ner
från ett 25 meter högt
berg.
Uppsala vann femkampsdelen i en tajt
uppgörelse med Malmö.
Fotbollsturneringen
vanns av Helsingborg.
Kramikampen är en
årlig tävling och sammankomst för personal
och deltagare från
Kramiverksamhet i hela
landet.
– Vi har haft strålande
väder och fantastiska
prestationer. Några
deltagare tog med sina
barn som har fått nya
vänner och en trevlig
upplevelse. Nästa år
är vi i Jönköping. Då
hoppas vi att alla Krami
kommer och ställer upp
i kampen, säger Thomas
Linderoth från Krami i
Helsingborg.
49
2014-10-03 11:50
YRKET: TELEFONIST
Det finns över hundra olika tjänstebeteckningar inom
Kriminalvården och vi vet inte alltid vad alla håller på med.
Här får du möta en av alla yrkesmänniskor: telefonisten.
ANNIKA JOHANSSON
Tid i Kriminalvården: drygt 3 år.
Samtal per dag: cirka 500.
Fritid: promenerar, cyklar, umgås med nära
och kära, lagar mat och löser korsord.
På bilden syns också Linda Winsten i förgrunden och Mona Ovinder i bakgrunden.
”Vi ska styra samtalet”
ELISABET
JÖNSSON
/ T E XT & F OTO
Ring
63 118
Kriminalvården
har en egen
nummerupplysning som
personalen ska
ringa istället för
118 118. Inom
Kriminalvården
ringer vi 63 118
och vår egen
personal gör
sökningar och
kopplingar till
externa nummer.
50
C_50-53.indd 50
Vad gör du på jobbet?
– Jag tar emot de telefonsamtal som kommer till Kriminalvården. Jag kopplar konferenssamtal och utlandssamtal, hjälper till med hänvisningar och vidarekoppling
av anknytningar. Vi i växeln har hand om den interna
nummerupplysningen, där vi turas om och tar en dag var.
Vilka är det som ringer?
– Många olika så klart. Det är vår egen personal som
ringer via växeln om de inte har direktnumret, det är
anhöriga som vill veta var en intagen sitter, eller klienter
som vill komma i kontakt med sin frivårdshandläggare.
Advokater, dömda som ska inställa sig, leverantörer …
Vet de vart de vill bli kopplade?
– Ja, ofta vet de vem de ska prata med, annars vet de
vilken ort de ska till i alla fall. Men inte så sällan är det ett
litet detektivarbete att få fram vad de egentligen vill, och
vem de helst ska prata med i så fall.
Vad är roligt med ditt jobb?
– Det är roligt när det är variation på ärendena. Dessutom är det fin gemenskap. Om någon har ett jobbigt
samtal stöttar vi varandra.
Och vad är tråkigt?
– Ibland kan det bli enformigt, om allas frågor är ungefär likadana och jag får upprepa samma fraser.
Kan jag som arbetar i Kriminalvården göra något
för att ditt jobb ska bli lättare?
– Ja, absolut. Vi önskar att alla som inte är nåbara
hänvisar sina telefoner! Folk är för det mesta vänliga
när de ringer, men när de blir runtslussade eller inte
kommer fram blir en del irriterade. Det finns speciella
koder man knappar in för olika frånvaroorsaker, men
annars kan man ringa 09 eller 909 till oss i växeln så
ordnar vi det. Vi tycker inte alls att det är besvärligt, det
är mycket bättre att veta vilka som kan ta ett inkommande samtal.
Vilka egenskaper är bra att ha på ditt jobb?
– Att man är lyhörd och kan pejla av vad människor vill.
Man måste ibland lyssna och hjälpa till mer än i en vanlig
växel. Det kan ringa människor som är helt förtvivlade i
sin situation, och då tar samtalen längre tid.
– Att man är stresstålig, eftersom man hela tiden i
datorn ser hur många som väntar på att komma fram.
– Man måste också själv kunna uttrycka sig, så att man
kan få den som ringer att komma fram till vad den vill.
Det är telefonisten som ska styra samtalet, så att den som
ringer hamnar rätt.
Här jobbar bara kvinnor. Vad tror du det beror på?
– Telefonist är traditionellt ett kvinnoyrke. Viss betydelse har kanske lönen, och att det är ett stillasittande
jobb. O
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:51
KULTIKRIM
Fängelse eller folkpark? Sten-Åke Lövdahl
berättar om de roliga åren som Kriminalvårdens
förste heltidsanställde studie- och fritidsassistent.
ELISABET JÖNSSON / FOTO
Artisterna stod i kö
för att spela på Kumla
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
* Riksförbundet för
Kriminalvårdens
humanisering och
Riksförbundet för
hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Två
stora opinionsbildande organisationer på
1970-talet.
S
ten-Åke Lövdahl
har arbetat nästan
hela sitt yrkesliv på
olika positioner inom
Kriminalvården. Nu är
han pensionär och tar
emot i sommarstugan
där han bor halva året.
Han har fyllt trädgårdsbordet med
debattartiklar ur personaltidningen, lp-skivor med autografer från
artistmöten, minnesskrifter, kvalitetsrapporter och annat han har
gjort under åren. Omkrim skulle
kunna ha ett helt temanummer om
Sten-Åkes minnen och idéer.
Men nu fokuserar vi på hans allra
första tid i Kriminalvården: när han
jobbade som studie- och fritidsassistent på anstalten Kumla 1969
till 1976. Han var den första inom
kriminalvården som arbetade på
heltid med de frågorna.
– De intagnas sysselsättning
kretsade kring arbetsdriften, men
mitt uppdrag var att utveckla
studiemöjligheterna. Jag hade även
uppfattningen att kriminalvård inte
bara ska bedrivas vardagar mellan
åtta och fem, utan att resten av
tiden också ska användas för att
vända det kriminella beteendet. Vi
hade idrott, studiecirklar och reli-
giösa aktiviteter på kvällarna, men
helgerna kunde bli långsamma. Och
det är när den intagne blir utlämnad
till sig själv och andra intagna som
den dåliga kåkkulturen frodas.
Därför jobbade Sten-Åke Lövdahl
mycket med att få in artister till
anstalten. Och han lyckades väldigt
bra, trots att gaget inte kunde bli
högre än bensinpengarna. Själv tror
Sten-Åke att det bland annat beror
på den allmänna anda som fanns.
– Organisationer som KRUM*
och RFHL* hade stor opinionsbildande effekt och de krävde en mer
human syn på intagna. Det gjorde
»
att många artister ansåg att
ABBA-komparna Lasse
Wellander (nederst)
och Mats Ronander (till
höger) spelade vid flera
tillfällen på Kumla med
bandet Nature.
OMKRIM 2/2014
C_50-53.indd 51
51
2014-10-03 11:51
KULTIKRIM
»Facket
tyckte att
vårdaren –
spelad av
Hasse Alfredson – framställdes som
löjlig.«
52
C_50-53.indd 52
» de gjorde en insats om de spelade
hos oss. Och det gjorde säkert inte
saken sämre att de fick komma
till en omdebatterad och spektakulär miljö som Sveriges säkraste
fängelse.
Nu, inför anstalten Kumlas
50-års-jubileum nästa år, har StenÅke kontaktat några av artisterna
för att höra varför de kom och
vad de minns av spelningarna. De
flesta minns spänningen de kände
när de skulle få komma in bakom
murarna.
Sedermera ABBA-komparna
Mats Ronander och Lasse Wellander, då med bandet Nature,
återkom vid flera tillfällen, både
själva och som kompband åt Ted
Gärdestad och Göran Fristorp.
”Det kändes alltid lika bra och
uppskattat att kunna lätta upp
tillvaron lite för de intagna. Det
var med en viss spänning som vi
närmade oss fängelsegrindarna.
Men när vi väl var igång och spela-
FLYKTEN FRÅN LÄGER 14
Blaine Harden
I Nordkorea är man skyldig i tre generationer för brott mot
landets idé. Och i landets ”kriminalvård” äger de mest ofattbara
ohyggligheter rum. Boken handlar om svält, tortyr och angiveri
i ett nordkoreanskt fångläger och berättas av en ung man som
lyckats fly därifrån.
de så kändes allt mer som vanligt
och vi upplevde att det var väldigt
uppskattat. Kanske speciellt när
vi drog igång ”Jailhouse rock”. Vid
ett tillfälle 1975 spelade vi utomhus
i ett vackert sommarväder tillsammans med Göran Fristorp.”
Göran Fristorp minns dock inte
bara det fina sommarvädret: ”Jag
kan inte minnas att jag upplevde
att någon var speciellt intresserad
av vår musik. Efter en stund utbröt
ett våldsamt slagsmål och vi fick
avbryta vår spelning. Det var ett
blekt gäng som packade ihop och
åkte hem igen.”
Sten-Åke Lövdahl kommenterar:
– Nästan alltid mottogs artisterna med glädje och respekt.
Men det hände att intagna reste
sig och ville gå tillbaka till avdelningarna. Det kan säkert ha haft
olika orsaker: att man inte gillade
underhållningen eller kom ihop
sig med andra intagna. På den här
tiden blandades avdelningarna vid
sådana här tillfällen. Kanske var
jag lite naiv i början, det förekom
säkert informationsutbyte och
andra mindre bra saker. Inte var
det mycket personal heller, kanske
fem eller sju vårdare.
Ja, Omkrim kan bara konstatera
att det på dagens Kumla-anstalt
inte skulle samlas 120 intagna med
fem vårdare i en gemensam sal.
– Även om det över tid finns en
tendens att ”uppfinna hjulet” på
nytt, har säkerhetsarbetet blivit
bättre med åren, anser Sten-Åke.
– Och mycket annat också,
som att personalen i anstalt nu är
mer rustad och intresserad av att
arbeta med människor. Vi behöver
ständigt påminna oss om vikten
av att personal finns ute bland de
intagna. Varje god förebild gör det
lättare att bryta det kriminella
mönstret. Lyckas vi dessutom få
in positiva krafter utifrån är det
jättebra. O
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:51
DE GLÖMDA – EN BOK OM FÅNGARS ANHÖRIGA
Yvonne Konstenius
Många anhöriga vittnar om den chock, vanmakt och förvirring man kan drabbas av om en närstående hamnar i kriminalvård. Boken vill ge stöd åt anhöriga och skapa förståelse
för deras situation. Författaren är själv anhörig, och hittade
ingen hjälpande läsning när den behövdes som bäst.
Tage premiärvisade
”Släpp fångarne loss
det är vår”
Många kända och
okände musiker
Nedslag i 12-stegsmodellens trettioåriga historia i Sverige.
Boken bygger främst på möten med personer som varit med
och format rörelsen i Sverige. Blandar skönlitteratur, historia,
reportage, tyckande och framtidsspaning.
»Kanske
blev det
lite speciellt när vi
drog igång
”Jailhouse
rock”.«
»Plocka
upp pickan
då, det är
ju synd om
brudstackarn!«
➜
Sten-Åke Lövdahl musicerar en del själv
och har också sett till att många kända och
okända musiker kom för att spela på Kumla.
Till exempel Jerry Williams, Ted Gärdestad,
Turid, Bernt Staf, Finn Zetterholm, Ewert
Ljusberg, Olof Buckard, Berndt Egerbladh,
Janne Lucas Persson, Arne Lambert, Merit
Hemmingson, Storkyrkans kör och Eric
Ericsson, Arne Domnerus jazzgrupp, Joybells
gospelkör, Samla Mammas Manna och Solar
Plexus med bl.a. Tommy Körberg, Carl-Axel
och Monika Dominique.
Sten-Åke Lövdahl
vid pianot.
Nynningens låt ansågs
kunna leda till upplopp
”Det behövs kultur både innanför och utanför murarna! Vi tillhörde ”den alternativa
musikrörelsen” och tyckte det var viktigt att
hitta nya forum och spelplatser för vår verksamhet: vi lirade på anstalter, skolor, fritidsgårdar, daghem, gator och torg”, berättar
Nikke Ström från bandet Nynningen.
Sten-Åke minns att deras politiska framtoning ifrågasattes av några anställda.
– Deras låt ”Vilda strejker lönar sig”, som
handlade om en vild strejk i Göteborgs
hamn 1970, befarades kunna få en vidare
tolkning inne i anstalten ...
Nationalteatern
ville sprida kulturen
➜
Det kom inte bara musiker till Kumla. Tage
Danielsson premiärvisade filmen ”Släpp
fångarne loss det är vår” på anstalten
1975.
– Tage erbjöd Kriminalvården en gratis
kopia av filmen för att skicka runt mellan
anstalterna. Kriminalvårdsstyrelsen tackade
aldrig ja, för facket centralt tyckte att vårdaren – spelad av Hasse Alfredson – framställdes som löjlig. Men efter kontakt med Tage
ordnade jag en egen sändlista så att filmen
ändå kunde visas runt om på fängelserna.
Jag fick inte någon kritik för det efteråt, berättar Sten-Åke Lövdahl. På bilden syns Tage
Danielsson tillsammans med två intagna
och längst till höger en ung Sten-Åke.
Bjarne Selin och Jan Henrik Swahn
➜
➜
DE LYCKLIGT LOTTADE –
MINNESOTAMODELLEN TOLV STEG IN I LIVET
Nationalteaterns idé var att söka upp
publik som inte själva kunde ta sig till
någon teater. Anders Melander, medlem i
gruppen, säger:
”Fängelser och ungdomsvårdsanstalter
hade alldeles för begränsad tillgång till
kultur och underhållning och de intagna
utgjorde en alldeles särskilt engagerad och
livaktig publik.”
Melander minns också när de spelade
”Nick Carter – dubbelagent” på anstalten.
Skådespelaren Inga Edwards spelade
cowboy. ”Vid ett tillfälle tappade Inga revolvern. Den studsade och hamnade framför
fötterna på de intagna. Katastrofen var ett
faktum. Då är det en av killarna i publiken
som säger: Plocka upp pickan då, det är ju
synd om brudstackarn!”
JACOB / FOTO
Nynningen.
OMKRIM 2/2014
C_50-53.indd 53
Nationalteatern.
53
2014-10-03 13:29
54
C_54-55.indd 54
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:52
KULTIKRIM
Ko och gris i trä.
Ljus i vackra färger.
Kuddar med korsstygnsbroderier. Pärlplatteteknik.
HON HJÄLPER TILL
ATT FÅNGA KONSTEN
Intagnas färgstarka inslag i Tidavad kyrka
D
et arrangeras konstrundor runt om i
landet. Omkrim besöker Tidavad kyrka
utanför Mariestad i ljuvlig försommartid. I kyrkan finner vi produktionsledare
May-Anne Joslin i färd med att rigga en
utställning med konst gjord av intagna.
Redan utanför kyrkporten står två
gigantiska tavlor – en schäferhund och en
hårig utomjordisk tv-figur från 80-talet, båda gjorda
av mängder av små plastpärlor.
– Det där är tv-figuren Alf som käkar katter. Tavlan
består av 48 600 pärlor, säger May-Anne Joslin som
ansvarar för anstalten Johannesbergs skapande verksamhet, där tavlan alltså är tillverkad.
Pärlplattetekniken (som jag personligen förknippar
med grytunderlägg) har utvecklats och nuförtiden kan
man skapa fantastiska bilder med samma teknik. Inne
i kyrkan finns flera häftiga bilder gjorda av pärlor, såväl
Jimi Hendrix som Heath Ledgers figur Jokern skymtas
i bänkraderna.
Men först stannar vi till i vapenhuset. Där finns
mängder av konst- och hantverksprylar uppställda i
hyllor och på alla möjliga utställningsplatser. Det är
verk av keramik, luffarslöjd, glaskonst, tenntråd och
träarbeten. Där finns också färgglada ljus, smycken,
avancerat läderarbete och sirliga korsstygnsbroderier. Just korsstygn var det en kille från Somalia som
fastnade för, berättar May-Anne:
− Tidigare var han sjörövare, men hos mig blev hans
passion broderier. Han broderade flera dukar med
julmotiv.
Det finns både snygga och mindre snygga skapelser,
men främst imponerar mängden av tekniker. Målning,
glaskonst, stickning, teckning, flugbindning … det
verkar finnas lika många tekniker som konstverk.
− De som jobbar med detta har sökt sig till skapandet och idag står intagna i kö. Är de inte duktiga
innan så blir de det. Vem av oss utanför murarna har
OMKRIM 2/2014
C_54-55.indd 55
tid att arbeta flera timmar om dagen med skapande?
Begränsningen är bara deras egen fantasi.
May-Anne Joslin är i grunden keramiker, men en
mångsysslare som gärna lär sig nya tekniker. Skulptur, textil, glas – hon vidareutbildar sig ständigt och i
sommar fördjupar hon sig i konsten att gjuta brons.
Sin egen verkstad har hon i huset intill kyrkan.
Vi går längs kyrkogången och ser målade akryltavlor i
kyrkbänkarna, flera med popkonstmotiv, och i fönstren
står glasarbeten som genomlyses av solstrålarna. Framme vid altaret finns en mängd glasskålar i bjärta färger.
Enligt May-Anne är de flesta intagna väldigt kreativa,
de behöver bara lite vägledning för att nå bra resultat.
− De vill ha en klapp på axeln. Det får de nu och de kan
vara stolta, säger hon och visar upp sin egen favorit – en
pedantiskt målad Skånelänga i akryl. Ett verk av en person som inte målat tidigare, men som fått till perspektivet med lite hjälp och uppmuntran från May-Anne.
Några av konstnärerna finns kvar på anstalten, andra har muckat och passar själva på att se utställningen under kristihimmelfärdshelgen, då konstrundan är
öppen för allmänheten. Pengarna för de verk som säljs
går tillbaka till Kriminalvården och används för att
köpa nytt material. O
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
H E N R I K W I T T / F O TO
Sagt om
May-Anne
I en skrivbok har de
intagna konstnärerna
skrivit ner vad skapandet på anstalten
Johannesberg betyder
för dem.
»En rolig
person som är
inspirerande.«
»Hennes lugn
och självsäkerhet smittar av
sig.«
»Skapandet
ger sinnesro
och koncentration. Tiden
flyger iväg.«
Enligt May-Anne Joslin respekterar de intagna reglerna
för skapandet: ”Flaggor är inte tillåtet, en sydstatsflagga eller en Palestinaflagga kan orsaka storbråk på
anstalt. Porr är inte heller tillåtet.”
55
2014-10-03 14:01
SPORT & FRITID
När Fotbolls-VM för hemlösa drar igång i Chile i oktober gör
Tommy Nyman sitt elfte mästerskap som tränare.
Till vardags jobbar han som rektor för klientutbildningen.
Fotbolls-VM
Spelas: 19–26 okt. i Santiago, Chile.
Syfte: Att besegra hemlöshet genom
fotboll.
Deltagare: Omkring 800 spelare,
funktionärer och volontärer från
drygt 60 länder.
Gatufotboll
Spelplan: 22 x 16 meter
Matcherna: två gånger sju minuter
med paus mellan halvlekarna.
Lag: 3 utespelare, 1 målvakt.
Gatans lag...
... är en ideell förening som arrangerar gatufotboll för människor i socialt
utanförskap.
... jobbar för att kunna erbjuda
matcher och fotbollsträningar bland
annat till behandlingshem och
Kriminalvården.
Ambassadörer: Henke Larsson och
Pia Sundhage.
Tommy Nymans instinkt säger
honom att fotboll utövas för att
vinna. Samtidigt är det viktigt
att alla känner sig välkomna. På
fotbollsplanen är alla jämlika.
Tommys killar ska till Chile
för att kämpa om VM-titeln
ELISABET OMSÉN
/ T E XT & F OT O
»Det får
inte bli för
tävlingsinriktat, även
om jag som
tränare vill
vinna varje
match.«
56
C_56-57.indd 56
Efter att ha varit aktiv fotbollspelare hemma i Finland, som
bäst i division II, ville han fortsätta
som tränare. Att coacha ett lag för
hemlösa föll sig naturligt.
– Det blev ju en resa, sammanfattar Tommy Nyman med ett skratt.
Minnena är många och bitterljuva.
Som när de 2005 skulle delta i tävlingen i Sydafrika. Gruppen checkade in på flygplatsen i Göteborg med
mellanlandning på Heathrow, där
en spelare plötsligt inte ansågs vara
incheckad och inte fick följa med
till Kapstaden. Vad gör man då som
ansvarig, lämnar man en person
kvar på Heathrow? Otroligt nog dök
den kvarlämnade spelaren upp med
flyget dagen därpå.
Tommy har sett många personer växa efter att de har deltagit i
turneringen. Har man spelat fotboll
inför 1 000 personer, vågar man
kanske ta tag i det där viktiga mötet
på hemmaplan. Tommy menar också
att det kan vara nyttigt för svenska
hemlösa att se hur situationen ser
ut för personer från andra länder.
Samt att man får vänner för livet från
världens alla hörn.
Någon som vet vad arbetet inför
ett VM innebär är Niki Holmgren.
Han har spelat i nästan sex år och
blev nyligen befordrad till assisterande tränare. Niki kämpade i flera
år med att ta sig till mästerskapen,
men ett återfall i missbruk och ett
brutet ben kom i vägen. Men så 2012
stämde allt och han fanns på plats i
Mexico tillsammans med lagkamraterna.
– Att gå i paraden med svenska
flaggan in till matchområdet medan
publiken hälsade oss välkomna, det
var stort, säger Niki Holmgren.
Niki förklarar att han än i dag
kan leva på den känslan, att få
representera Sverige i en sport han
älskar.
Som assisterande tränare måste
han ta ansvar. Det är hans uppgift
att vara ute på behandlingshem och
berätta om verksamheten och rekrytera nya spelare.
– Jag ringer spelarna och ser till att
de kommer på träningen, säger Niki.
Både Tommy och Niki poängterar
att träningen, strukturen och gemenskapen pågår året om. Själva VM:et
ska ses som en bonus. För att kvalificera sig krävs att delta regelbundet,
sköta sig och vara en bra lagkamrat.
På fotbollsplanen är alla jämlika.
– Det får inte bli för tävlingsinriktat, även om jag som tränare
vill vinna varje match, förklarar
Tommy.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:53
SPORTKRÖNIKA
Terräng-SM, det låter kravfyllt. Men upplevelsen i
Hisingsparken var något annat. Mängder med trevliga
människor som uppmuntrade varandra till stordåd.
KATARINA
LUKSEPP
terränglöpare
och redaktör för
Omkrim.
Det är aldrig för sent
att börja springa
I
skön sensommarvärme dyker flockar av
spänstiga kriminalvårdare upp i Hisingsparken i Göteborg. Alla ska delta i svenska
mästerskapen i terränglöpning. Själv känner jag mig lite skraj inför själva tävlingsmomentet. Min inställning till motion
har alltid varit mer av naturupplevelse än
tävlingsmoment. Bara namnet terräng-SM låter
kravfullt. Mästerskap brukar betyda tidtagning
och tanken på att trängas i skogen för att komma först i Sverige känns lite främmande.
Jag drar mig inte för själva ansträngningen –
gärna skidåkning, vandring eller cykling – men
varför på tid? Vinsten mäter jag hellre i mängden
kantareller, den mest färgsprakade solnedgången eller den smarrigaste matsäcken.
Min semester har varit skönt lång och jag kan
glatt erkänna att regelbunden motion inte har
prioriterats. Men eftersom jag nu är i Göteborg
samtidigt som mästerskapet äger rum tänker
jag passa på. Är ingen van löpare, men en god
vän uppmuntrade: ”Fem kilometer är en viljesak.” Och Kriminalvården är en arbetsgivare
som uppmuntrar oss anställda att motionera
på arbetstid. Vilken otrolig förmån, varför inte
utnyttja den?
Ser ett gott tecken när jag kvitterar ut
nummerlappen och fäster mitt lyckonummer
på bröstet. Med nummer åtta har jag tidigare
vunnit högvinster på chokladhjul på Liseberg,
vad månde bli av detta?
Först ut i spåret är vi i Gå, lunka, löp-klassen.
Starten är odramatisk även om mitt hjärta
bankar. I början hushållar jag med krafterna,
min målsättning är att springa hela sträckan.
Det går fint, trängseln glesar ut efter 200 meter.
Springer förbi en andfådd hund och en person
som går i uppförsbackar. Spåret är kuperat och
en del branta partier har ett förrädiskt rullgrus.
Jag trippar försiktigt nerför.
Följer spårmarkeringarna med Kriminalvårdens logga på, samtidigt som jag hör glada
tillrop och kämpa-på uppmaningar av omtänksamma funktionärer. Det här går ju riktigt bra.
Passerar ytterligare en person i sista backen och
känner att jag fortfarande har ork kvar. Inför
OMKRIM 2/2014
C_56-57.indd 57
upploppet ökar jag farten och känner mig upprymd över min höga fart. Undrar hur fort?
I målfållan stannar jag flåsande och högröd
för att pusta ut efter spurten. En trevlig funktionär kommer fram efter en stund och frågar
om jag är medveten att det är två varv man ska
springa? Aj då. Det är bara att ge sig av igen. Passerar samma person ytterligare en gång, men
ser inte till den flämtande hunden.
Känslan över att vara i mål var om möjligt
ännu mer tillfredsställande den andra gången.
Nöjd över min insats tittade jag på tävlingsklasserna och det var verkligen jättespännande.
Anna Brännvall från Luleå sprang som en gudinna. Hon skrämdes inte av gruset utan flög nedför
backarna och kom först av alla kvinnor. Oskar
Danielson, en kollega på hk, sprang fortast av
alla. Eftersom jag känner hans syssling visste jag
att han var en stark löpare och stod beredd med
kameran. Tyvärr var han ute ur bild innan jag
hann trycka av.
För er som inte var där: Ni gick miste om
något! Mängder med trevliga människor som
skojade och uppmuntrade varandra till stordåd. Några sprang som om de var skogstokiga,
andra sprang mer försiktigt – alla vann. Jag vill
uppmana alla er soffpotatisar att delta i nästa
års mästerskap. Kan jag, så kan ni.
OSKAR DANIELSON.
Snabb och svårfångad
löpare.
» Passerar
ytterligare en
person i sista
backen och
känner att jag
fortfarande
har ork kvar.«
57
2014-10-03 11:53
SPORT
& FRITID
HEDERVÄRT
HEDERVÄRT.
Två snabba löpare under
svenska mästerskapen
i terräng: Oskar Danielson
och Gunilla Carlström.
FRÅGAN/Hälsa
Har du hoppat
på någon
hälsotrend?
Maritha
Björnström,
frivården
Skövde:
− Nej. Jag
springer bara
om jag är försenad till tåget.
Har inget syfte eller mål med
träningen, men håller igång med
hushållsarbete, rockfestivaler
och blåbärssoppa. Jag tycker om
hela konceptet med att springa
SM, springa ihop och sen att
övernatta och träffa kollegor.
Peter
Holmudd,
anstalten
Salberga:
− Ja, det
kan man säga.
För sju, åtta år
sedan fick jag problem med
högt blodtryck. Läkarna sa att
jag fick välja mellan att börja
motionera eller äta medicin.
Då började jag med styrketräning och att springa och ta
långa cykelturer. Jag tänker
också på vad jag stoppar i mig.
Nyligen testades jag för blodsocker och blodfetter – alla
värden såg bra ut.
Sara
Sandström,
hk, projekt
ny vsp:
− Jag
försöker träna
lite och springer
någon gång i veckan. Var med
på Vårruset och deltar i år för
första gången i D35. Målet är
att ta sig runt. Har ett gymkort
som jag inte använder så ofta
som jag önskar. Det är kul att
röra på sig, det gäller bara att
inte ha för höga mål i början
utan att ta ett steg i taget.
58
C_58-59.indd 58
Pension
Följande anställda
har gått eller
kommer inom kort
att gå i pension.
Region Syd
Inge Nilsson
kriminalvårdare,
vo Kristianstad.
Mats Jönsson
frivårdsinspektör,
Malmö.
Olle Jonsson
kriminalvårdare,
anstalten Kristianstad.
Liselott Lack
kriminalvårdare,
anstalten Ystad.
Karin Gotthardsson
kriminalvårdare,
anstalten Tygelsjö.
Region Väst
Tord Hansson
lärare.
Ingrid Norberg
kriminalvårdschef,
vo Mariestad.
Anna Kämäräinen
frivårdsinspektör,
frivården Göteborg.
Maggan Stam
frivårdsinspektör,
frivården Göteborg.
Josef Wiedemann
servicetekniker,
anstalten Halmstad.
Arjis Kalvans
produktionsledare,
anstalten Borås.
Jack Andersson
produktionsledare,
anstalten Tidaholm.
Lisbeth Fredriksson
lokalvårdare,
anstalten Tidaholm.
Tomas Högberg
kriminalvårdare,
anstalten Tidaholm.
Per-Olle Stjernfeldt
produktionsledare,
anstalten Skogome.
Aina Hoffman
kock, anstalten
Nyköping.
Maivor Nielsen
frivårdsinspektör,
frivården Södertörn.
Nils-Åke Bauhn
kriminalvårdare,
anstalten Skogome.
Sven Tägtlund
kriminalvårdare,
anstalten Salberga.
Kaj Kadar
programledare,
frivården Fridhemsplan.
Tapio Sundberg
kriminalvårdare,
anstalten Mariestad.
Hans Göran Fredén
produktionsledare,
anstalten Mariestad.
Per Vivedal
kriminalvårdare,
anstalten Brinkeberg.
Barbro Bede
kriminalvårdare,
häktet Borås.
Britt-Marie Alette
kansliassistent,
häktet Skogome.
Region Mitt
Bo Hoffman
frivårdsinspektör,
frivården Uppsala.
Percy Slagbrand
kriminalvårdare,
anstalten Mariefred.
Inga-Lill Olsen
Jinnestrand
sjuksköterska,
anstalten Tillberga.
Christer Liljemalm
produktionsledare,
anstalten Tillberga.
Region Nord
Kaisa Metsähalme
sjuksköterska,
anstalten Haparanda.
Pertti Matala
kriminalvårdare,
anstalten Haparanda.
Pertti Juhani
kriminalvårdare,
anstalten Haparanda.
Karl-Erik Norin
kriminalvårdare,
anstalten Saltvik.
Kjell Bergkvist
kriminalvårdare,
häktet Falun.
Transporttjänsten
Tommy Skoogh
kriminalvårdare,
Nyköping.
Roger Berglund
kriminalvårdare,
Nyköping.
Lars Eric Eriksson
produktionsledare,
anstalten Tillberga.
Huvudkontoret
Stig Erik Nyman
kriminalvårdare,
anstalten Hällby.
Berit Främberg
projektledare,
IT- enheten.
Rigmor Sandberg
kansliassistent,
anstalten Hällby.
Märit Andersson
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Billy Stéen
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Kerstin Enoksson
kansliassistent,
anstalten Kumla.
Region
Stockholm
Hillevi Nyfelt
kriminalvårdsinspektör, vo Stockholm.
Helena Råghall
kriminalvårdsinspektör, vo Stockholm.
Christer Larsson
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Lars Hjerpe
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Evy Edström
kock,
anstalten Hall.
Hans Åström
kriminalvårdare,
anstalten Norrtälje.
Olof Skarelius
kriminalvårdare,
anstalten Österåker.
Karin Dahl
kriminalvårdare,
häktet Huddinge.
Chris Wittinghoff
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
Ulla Johansson
köksföreståndare,
häktet Kronoberg.
Region Öst
Jan Anders
Dahlqvist
kock, vo Kalmar.
Ann-Marie
Funkeson
frivårdsinspektör,
frivården Linköping.
Irene Melin
lokalvårdare, frivården Jönköping.
Anita Fröjd
kansliassistent,
frivården Växjö.
Kenneth Nilsson
kriminalvårdare,
anstalten Kalmar.
Jan Björklund
produktionsledare,
anstalten Västervik.
Lennart Persson
kriminalvårdare,
anstalten Skenäs.
OMKRIM 2/2014
2014-10-03 11:53
HEDERVÄRT/MINNESORD
CAMILLA KOPPNER
»
var klok och empatisk,
något som gjorde
henne lätt att tycka om
och respektera.
Inga-Lill Zetterlöv
kansliassistent,
häktet Kalmar.
Tommy Mangs
servicetekniker,
anstalten Hall.
Jan-Christer
Gullberg
kriminalvårdare,
häktet Kalmar.
Per Svensson
vakthavande befäl,
anstalten Hall.
Anders Larsson
kriminalvårdare,
häktet Visby.
Stefan Pihl
kansliassistent,
häktet Norrköping.
Jan-Olov Öster
kriminalvårdare,
häktet Norrköping.
Hans Pettersson
kriminalvårdare,
häktet Norrköping.
Nit och
redlighet
Följande personer
har erhållit eller
kommer att erhålla
utmärkelse för nit
och redlighet
i rikets tjänst:
Monika Westerlund
kriminalvårdare,
häktet Umeå.
Ingvar Änges
kriminalvårdare,
häktat Falun.
Arne Åhs
kriminalvårdsinspektör, anstalten
Mariefred.
Krister Björk
kriminalvårdare,
anstalten Nyköping.
Aina Hoffman
kock, anstalten
Nyköping.
Kersti Nilsson
kriminalvårdare,
häktet Nyköping.
Steven Nordlund
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
OMKRIM 2/2014
C_58-59.indd 59
Peter Rosdahl
kriminalvårdare,
anstalten Kirseberg.
Håkan Pålsson
kriminalvårdare,
anstalten Kirseberg.
Eliane Liabäck
frivårdsinspektör,
frivården Halmstad.
Mats Karlsson
kriminalvårdare,
anstalten Halmstad.
Charlotte Persson-Bergenstam
kansliassistent,
anstalten Halmstad.
Carina Håkansson
kriminalvårdare,
häktet Halmstad.
Magnus Turesson
vakthavande befäl,
häktet Halmstad.
CAMILLA KOPPNER/avled den 14/7 i Linköping
Ett stort hjärta och
ett aldrig sinande lugn
E
n sommarmorgon,
vid den tiden då allt
är som vackrast,
möttes vi av beskedet att vår vän och
kollega Camilla Koppner
stilla somnat in. Kampen
mot sjukdomen var omöjlig att vinna.
Min allra första dag
i Kriminalvården hade
jag turen att få träffa
Camilla, som då var chef
på häktet i Skänninge.
Hon tog emot mig, en
lätt förvirrad och osäker
nyanställd, med ett stort
leende som fick mig att
känna mig trygg och
välkommen till Kriminalvården. Det var en av
Camillas unika förmågor;
att se människor. Oavsett
om det var klienter eller
kollegor, tog hon sig alltid
tid att lyssna, diskutera
och resonera. Hon var
klok och empatisk, något
som gjorde henne väldigt
lätt att tycka om och
respektera.
Camilla värnade alltid
om de svaga i samhället
och trodde oförtrutet på
människans möjlighet att
förändras. I sin yrkesroll
lade hon stort engagemang i behandlingsfrågor.
En mycket omtyckt vän
och kollega fick lämna
livet på jorden alldeles
för tidigt. Vi kommer
att sakna ditt skratt, din
värme och ditt aldrig sinande lugn. Tomrummet
och saknaden efter dig är
stort.
Camilla Koppner
arbetade sista tiden som
verksamhetsutvecklare
på regionkontoret i Linköping. Camilla blev 49 år
gammal.
/ Ko l l e g o r n a p å r e g i o n ko n t o r e t Ö s t
genom Stina Sjödin
AMIRA CIZMIE/avled den 18/7 i Vänersborg
Brann för sitt uppdrag och
för ungdomssatsningen
V
år kära kollega
Amira Cizmie, 51
år, har hastigt och
oväntat lämnat
oss. Hon lämnar
man och två vuxna barn
efter sig.
Amira föddes och växte upp i Bosnien där hon
utbildade sig till elektroingenjör. Hon vidareutbildade sig på militärhögskolan och arbetade
därefter med utbildning
inom försvaret. 1994
kom hon till Sverige och
efter
att ha
lärt sig
svenska
började
hon arbeta som behandlingsassistent. I maj 2001 började Amira på anstalten
Östragård som vårdare.
Efter en vidareutbildning till alkohol- och
drogterapeut år 2004
har hon största delen av
sin tid i Kriminalvården
arbetat som programledare.
Amira var full av energi
och brann för sina uppdrag med programverksamhet och ungdomssatsningen. Hon hade
ett varmt hjärta och vår
saknad är stor.
Våra tankar går till
hennes familj.
/ P e r s o n a l e n p å a n s ta l t e n Ö s t ra g å r d g e n o m C h a r l o t t e J o r f o rs o c h
M a r i a F o rs e r
59
2014-10-03 11:53
Posttidning B
Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping
PELLE EKMAN
UTGÅNG
»FLYKTEN FRÅN VRÅNGBILDEN«
F
örra vintern. Blöt och blåsig februari
ute, feberhuttrig virusdimma inne.
Jag hasar runt och ömkar mig på sjuka
mäns vis. På köksbordet står drogerna
på rad: febernedsättande, slemlösande,
hostdämpande, dekokter, sockerpiller
(godis). Det är som en film av Tom
Alandh, han med alla fina dokumentärer om
Monica Zetterlund, om ungarna i Rågsved, om
anstalten Hällby och om Nacka Skoglund.
Jag hör hans vackra röst fråga: Hur hamnade
du här? När gick det snett? Kan du tänka dig ett
liv utan drogerna?
Man rår inte för allt i livet, tänker jag svara,
inte att någon på tåget nyser en rakt i ansiktet.
Kanske inte allt annat heller.
Vi har skaffat Netflix. Jag ordinerar en överdos av House of Cards (om maktspel i Washington, allt annat än dokumentärt men lysande).
Jag klämmer hela säsong två på raken och
journalför därefter värk också i rumpa och rygg.
Jag är en dålig och karaktärslös människa. Men
modern. På natten synar jag filmutbudet och
hittar Flykten från Alcatraz. Tydlig koppling till
jobbet, tänker jag och går lös på en Aladdin som
överlevt julen.
Kriminalvård är dagar som blir till månader
och år. Det är inte så mycket action, allt annat
än publikfriande. Det är människor som kanske
– kanske inte – med vår hjälp försöker räta ut
krokiga liv. När det lyckas är det fantastiskt och
värt varje minut, varje nattpass och blöt februarimorgon.
Fängelsefilmer ställer sig alltid på den intagnes sida. Hjälten är oskyldigt dömd. Han (bara
män) ser alltid bra ut och heter Steve McQueen
och Elvis. Han är smart, lurar korrupta fångvaktare med hårda klackar och sadistisk läggning.
Anstaltschefen är ett svin, dessutom mutad.
Jag googlar ”Prison movies” och får upp 341
titlar. Fängelsefilmer har spelat en stor roll för
hur många ser på anstaltslivet. De är som regel
amerikanska men även i USA är det långt mellan
film och fängelseverklighet. Och ljusår från vår
egen.
Svensk kriminalvård är usel biofilm. Det ska vi
vara stolta och glada för. Det har sagts förut och
det ska sägas igen: det vi gör är av världsklass - i
verkligheten.
Det är skillnad på hjältar och hjältar.
»Jag hör hans
vackra röst
fråga: Hur
hamnade du
här? När gick
det snett? Kan
du tänka dig
ett liv utan
drogerna?«
På Alcatraz bröt man inga onda cirklar, tillverkade möjligen nya. Vapensmugglaren Frank
Weatherman var sista fånge att lämna ön när
fängelset stängde 1963. Alcatraz was never good
for nobody, sa han.
Fel.
Alcatraz var bra på att skapa myten om sig
själv. Framgångsrikt varumärkesbyggande: alla
som flyr dör. Punkt.
Svensk kriminalvård skryter inte. När vi nu
ska börja berätta för omvärlden om oss själva
är det med andra historier. Vi behöver inte
Hollywood. Vardagen på frivårdskontor och
häkten är inte så dramatisk, inte i verkstäder och
samtalsrum. Clintans rollfigur skulle haft svårt
att hitta något att revoltera mot. Regissören
skulle somnat. Stuntmännen suttit sysslolösa,
inspelningen lagts ner.
C_60-1.indd 2
PELLE EKMAN
ÄR INFORMATIONSCHEF på
Kriminalvården.
2014-10-03 11:54
O