UPPDRAG UNGA DÖMDA

KRI M I N A LVÅ R D E N S P ER SO N A LT ID N IN G . JU N I 2 0 1 4
Eva-Mi om glädjen i jobbet
UPPDRAG
UNGA DÖMDA
Säkerhet
Nya webben
Personalens dagliga
Ny struktur och
gnet viktigast i arbetet lättare att hitta
Vetenskap
Brottet, straffet, framtiden.
Artikelserie om kriminologi.
1
OMKRIM INGÅNG
Kan kriminella förändra sin livsstil genom att andas rytmiskt?
Det är danska instruktören Jakob Lund övertygad om. Fler och fler får
upp ögonen för metoden som används i nära 50 länder. 40–41
2
OMKRIM 1/2014
OMKRIM
1/2014
Omkrim är Kriminalvårdens
personaltidning som skriver om
stort och smått som är viktigt,
roligt eller på annat sätt berör
medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i
Kriminalvården samt om forskning
och utveckling på området.
Redaktörer:
Katarina Luksepp 011-496 37 90,
[email protected]
Elisabet Jönsson 011-496 33 35,
[email protected]
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare: Pelle Ekman
Omslagsbild: Eva-Mi Gullbrandsson
fotograferad av Henrik Witt.
NYHETER
7 Nytt från huvudkontoret
12 Årets kamrat älskar att curla
Formgivning: John Bark Design
Tryckeri: Edita
Upplaga: 19 000
Prenumerationsservice:
Lotta Nyman 011–496 34 96
[email protected]
Postadress:
Omkrim, Kriminalvården, 601 80
Norrköping
Prenumeration:
Alla anställda och lekmannaövervakare får
tidningen hemskickad. Vill du som anställd
INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör
eventuella adressändringar hos sin frivård.
Även pensionärer och andra intresserade
får tidningen utan kostnad. Men för er krävs
istället att ni anmäler till prenumerationsservice att ni VILL ha tidningen.
Alla dessa dagar...
TEMA UNGA
16 Så ska färre unga återfalla
18 De reser runt för att hitta unga med adhd
22 Pa Musa vet att det går att bryta livsstilen
26 Att våga öppna sig i egen takt
28 Glädjen att få hjälpa de mest utsatta
REPORTAGE
34 Brytningstid i Gävle
40 På kurs: Livet får en andningspaus
VETENSKAP
42 Varför begår vi människor brott?
44 Kriminalpolitik utan stöd av forskning
46 Många problem har en koppling till genus
48 Hallå där … Jenny Yourstone
RUNTIKRIM
49 Landet runt
KULTIKRIM
54 Finuler hälsar välkommen
56 Säkerhetsinspektör tecknar ner ett yrkesliv
ÖVRIGT I OMKRIM
Bilden (4), GD har ordet (6), Krönika (39), Sport &
fritid (57), Pension, nit & redighet, minnesord (58)
A rbetet i Kriminalvården kan se
väldigt olika ut. Vi tänker inte
främst på att jobbet på häkte och
anstalt skiljer sig från frivårdens
arbetssätt, utan på att en vanlig
arbetsdag kan se så olika ut. Även
om grunduppdraget är detsamma för alla – att rusta klienterna för ett liv
utan kriminalitet och missbruk – så finns det
många sätt att förverkliga den visionen på.
Någon är produktionsledare på anstalten Färingsö och planterar just denna dag
KATARINA LUKSEPP
pelargonsticklingar. En annan använder
REDAKTÖR
dagen till att motivera unga kriminella att förändra sina liv eller så bakar man hundra procent
ekologiskt bröd. Man kan också släppa ut ystra
kor, testa om intagna har adhd eller ansvara för
ett regeringsuppdrag. Man kan hängivet arbeta
för friskvård, tillverka färgglada hundhalsband,
eller skriva en bok om sina 40 yrkesår i Kriminalvården. Kanske mäter man sin styrka med
behandlingsavdelningens Mulle-mästare,
gnetar på med säkerhetsrutiner eller tillbringar
ett år i Kongo.
Som kriminalvårdsanställd kan man sprida
tyst kunnande, andas rytmiskt för att frigöra
stress eller delta i blåljusdagen i Jönköping.
Ibland curlar man sin omgivning, andra dagar
ELISABET JÖNSSON
REDAKTÖR
förmedlar man allvarliga och negativa besked.
Som frivårdsinspektör kan man vissa dagar fundera över hur begripliga de yttranden man skriver till domstolen
egentligen är. Andra dagar fyller man på kaffemaskinen på frivården Södertörn.
»Uppdrag Unga är tidningens första tema.«
En helg
med bryt
i Gävle. 34
Finurliga
samtal
lättar upp. 54
OMKRIM 1/2014
I nya personaltidningen Omkrim finns människor med skilda
arbetsuppgifter – unga och äldre, män och kvinnor. Du möter dem
hemma i soffan, presenterade i den oslagbara kombinationen
bild och text. Gemensamt för tre av personerna i denna tidning,
förutom att de jobbar med unga klienter, är att de anser sig ha
världens roligaste jobb. Att få jobba med unga klienter drar till sig
kriminalvårdare med ett otroligt driv. Uppdrag Unga är tidningens första tema, likaså ett regeringsuppdrag. Hur ska Kriminalvården klara av det viktiga uppdraget? Ja, vi måste nog hjälpas åt.
I Omkrims temadel möter du några människor som har antagit
utmaningen.
Trevlig läsning!
3
BILDEN
4
OMKRIM 1/2014
NU GRÖNSKAR
DET PÅ
FÄRINGSÖ
P å Färingsö är det
full fart i anstaltens nyuppförda
växthus. Växthuset fanns tidigare
på anstalten Skenäs, utanför Norrköping, men när trädgårdsverksamheten avslutades där
fick Färingsö överta huset.
Nu har produktionsledare
från närliggande anstalten
Svartsjö uppfört växthuset
på en ny platta som gjutits
av en yrkesskicklig intagen
man.
När Omkrim hälsar på har
årets tulpaner precis skördats. Nu står omplantering
av pelargonsticklingarna
på tur. Liksom de törstiga
tomatplantorna som börjat
skjuta i höjden behöver de
större krukor.
− I växthuset kan vi
erbjuda kvinnorna både
sysselsättning och yrkesutbildning, säger produktionsledare Lilly Kristensen.
Tanken är att sysselsättningen ska vara meningsfull, men gärna även leda till
ett jobb eller ett intresse.
De gröna näringarna är en
framtidsbransch och det
finns en stor efterfrågan
på närproducerade växter
och blommor, berättar Lilly
Kristensen.
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
H E N R I K W I T T / F OTO
OMKRIM 1/2014
5
NILS:
Vi arbetar för att dömda människor ska
kunna leva laglydiga liv efter avtjänat straff.
Vårt största hinder är kanske den stigmatisering
som drabbar tidigare dömda.
»Stigmatiseringen av
dömda leder till utanförskap «
F
örmågan att få människor att
lämna sin kriminalitet bakom sig
grundar sig i vetskapen att det
går. Ur den kunskapen föds ett
starkt personligt engagemang. I
vår yrkesroll ligger att motivera,
behandla, stödja och rehabilitera.
Det som skiljer vår myndighetsutövning
från andra är att den också innehåller
inslag av tvång och ofrihet. Den kombinationen gör arbetet
»Viljan att peka som kriminalvårdare komplext och
ut människor
som begår brott krävande. En stor
utmaning ligger
ser ut att vara
också i att vårt
på frammarsch i fokus inte enbart
handlar om orsavårt land.«
kerna bakom en
individs specifika brottslighet. Vårt åtagande är större än så. Vi arbetar med hela
den komplexa problematik som nästan
alltid finns med i bilden när människor
begår brott.
Den senaste klientundersökningen
från 2013, visar att intagna och klienter
ofta har flera svåra problemställningar
att brottas med samtidigt. Det handlar om drogmissbruk, psykisk ohälsa
eller personlighetsstörningar, brister i
utbildning, avsaknad av arbetslivserfarenhet och en social situation som lämnar
mycket att önska. Eftersom de flesta som
döms får ett straff som underskrider ett
år är oddsen att lyckas vända sin livssituation under tiden i Kriminalvården inte
särskilt goda.
Ändå lyckas vi i vårt återfallsförebyggande uppdrag oftare än vi misslyckas.
70 procent av dem som döms till en
kriminalvårdspåföljd återvänder inte till
oss, i vart fall inte inom tre år. Det är ett
resultat som står sig väl internationellt.
När vi lyckas hjälpa en människa att bryta
sin kriminalitet, är det ofta tack vare att
också andra delar av samhället bidragit
på ett konstruktivt sätt. Samverkan är en
6
grundförutsättning för att ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete ska ge
långsiktigt goda resultat.
Så är det inte alltid och ibland tycks
samhället i övrigt vilja någonting annat.
Ett exempel är de allt vanligare krav på
utdrag ur belastningsregistret, för att
erbjudas ett arbete eller en bostad. I särskilda fall kan detta vara motiverat. Vissa
grupper behöver extra skydd, till exempel barn. Men när kraven på ett fläckfritt
förflutet blir regel och inte undantag har
utvecklingen gått över styr. Arbete och
bostad är direkt avgörande för en lyckad
återanpassning i samhället.
Viljan att peka ut människor som begått brott ser ut att vara på frammarsch i
vårt land. Syftet framstår som dunkelt.
Internetsajter som exponerar dömda
människor kommer knappast att öka
den upplevda tryggheten i samhället.
Brottsligheten kommer sannolikt inte att
minska. Drivkraften bakom sådana sajter
är rent ekonomisk och exploaterar en
oreflekterad rädsla i samhället. Affärsidén verkar dessutom vila på en förlegad
tanke om att bestraffa redan straffade
människor genom offentlig utskämning.
Det finns anledning att ifrågasätta om
vissa offentliga register verkligen ska
vara så lättåtkomlig som idag. Offentlighetsprincipen är en sak. Dess syfte har
aldrig varit att kommersialisera känslig
personinformation som på lång sikt
undergräver viktiga samhällsmål.
Att urskillningslöst hänga ut alla
dömda på det sätt som nu sker äventyrar
arbetet med att förhindra ny brottslighet
och riskerar att omintetgöra stora delar
av vårt återfallsförebyggande arbete.
Att bryta onda cirklar har länge varit en
framgångsrik del av Kriminalvårdens
verksamhetsidé.
Utfrysning och livslång skuldbeläggning är en del av problemet, inte en del av
lösningen.
OMKRIM 1/2014
NYHETER
Här kan du hitta notiser om sådant som är på gång i
Kriminalvården. Vi har redan nu delat upp nyheterna
efter de avdelningar som kommer att finnas på
huvudkontoret från och med oktober.
KOMMUNIKATION
Vad gör
Kriminalvården
i Almedalen i år?
Cathrine
Söderberg,
pressekreterare:
– Vi arrangerar två seminarier: Dömd för
alltid – en spaning om
livet efter straffet och Kvinnan
är gärningsmannen. Båda utgår
från dömdas utsatthet.
Vilka deltar?
– I Dömd för alltid medverkar
generaldirektör Nils Öberg,
filosof Torbjörn Tännsjö och
Unga KRIS ordförande Kristoffer Johansson. Det blir ett samtal om det moderna registersamhället och den solidariska
handlingen i att ge människor
en andra chans. I Kvinnan är
gärningsmannen vill vi slå hål på
myter om kvinnors kriminalitet. Forskare Jenny Yourstone
och projektledare Lovisa
Nygren presenterar den senaste
forskningen varvat med hur det
fungerar i verksamheten.
Och annars? Några andra
nyheter för Almedalen i år?
– I år jobbar vi för att vara
snabbare med nyhetsuppdateringar i form av filmklipp och
webbtexter så att alla som inte
är på plats ska kunna se vad
Kriminalvården gör där. Inte
bara våra egna seminarier, utan
även andra aktiviteter där vi
medverkar utifrån vår expertis.
PERSONAL/Personalexpert Ulla-Carin Fyhr Landgren om läget
Det är många nya
utbildningar på gång
Den nya
grundutbildningen
– Den nya grundutbildningen med inriktning häkte/anstalt, frivård och programmet arbete har varit igång snart ett år. I höst
utvärderar vi såväl innehåll som struktur och
pedagogik. Vi har redan nu fått signaler om
att den första delen av grundutbildningen
uppfattas som komprimerad vilket är nåt vi
får titta vidare på.
Unga och
våldsamma män
– När det gäller våra tunga regeringsuppdrag har vi en stor satsning. I höst ska uppsökare, lärare och medarbetare på ungdomsavdelningar vara i fokus avseende utbildning
och kompetensutveckling.
Jämställdhetsintegrering
Ulla-Carin Fyhr Landgren.
– Det första steget är redan taget. Nyckelpersoner från regionerna/KRUT har fått
utbildning i Kriminalvårdens arbete med
jämställdhetsintegrering utifrån planen och
även ökad kunskap om jämställdhet och
genus. Nästa steg är att dessa nyckelpersoner utbildar ledningsgrupper och experter
i resten av myndigheten i komplexa frågor
som våld, maskulinitet/femininitet, normer,
genus, makt, språk och jargong. I framtiden
kommer detta område att vara en naturlig
del i samtliga utbildningar.
Nationell fortbildning
för klientnära arbete
– Den är en efterfrågad utbildning som
sannolikt kommer att finnas från och med i
höst. Medarbetarna ska på ett professionellt
och säkert sätt kunna möta klienter och
arbeta mot Kriminalvårdens gemensamma
mål. Vi är nu i slutfasen med att ta fram en
kursplan som ska beslutas av generaldirektören i början av juni.
Mer om forskningen på sidan 48.
Programmet
LOKALFÖRSÖRJNING/Verktyg för 400 hyresavtal
2/7 kl 16-17: Dömd för alltid – en
spaning om livet efter straffet.
3/7 kl 10.30-11.30: Kvinnan är
gärningsmannen.
Plats: Wisby Strand & Congress.
Kriminalvården har
skaffat ett modernt verktyg
OMKRIM 1/2014
för att hantera alla hyresavtal.
– Verktyget heter Lease
Manager och har gett
oss ett hyressystem med
användbara funktioner
och sökmöjligheter för alla
våra cirka 400 hyresavtal.
Systemet ger oss också
möjligheter till bättre uppföljning och kontroll, säger
fastighetsekonom Monica
Svärd.
7
NYHETER
CHEFSMÖTE Vad krävs av ledarskapet för
att få den nya organisationen att fungera så
bra som möjligt? Det var en av diskussionsfrågorna på årets första nationella chefsmöte som hölls i Stockholm i april. Att leda
i förändring var mötets stora tema. Nästa
nationella chefsmöte hålls i oktober.
Personalen är det viktigaste när det handlar om att förebygga allvarliga incidenter. Här övas det på anstalten Tidaholm. Foto: NICLAS SANDBERG
Rymningarna
en väckarklocka
SÄKERHET
Kriminalvårdens
säkerhetschef Per
Westberg återkommer gång på gång till
vad säkerhetsarbete
är – en färskvara.
D
et går inte att leva på
gamla visitationer,
tidigare tillsyner eller
för den delen förlita sig på nya
larm i fönster eller stängsel.
Noggrannhet varje dag och att
dygnet runt, året runt, följa
framtagna rutiner är framgångsreceptet.
Enligt Kriminalvårdens
verksamhetsplan för 2014 är
säkerhetsfrågorna prioriterade. Bland annat ska ett drygt
tiotal klass 2-anstalter ses
8
över under
året och det
som inte
hinns med ska
åtgärdas 2015.
Det investeras i staket/
Per Westberg. stängsel och
installeras larm
i fönster och i stängsel.
Trots fysiska och tekniska
förbättringar är det personalen
som är viktigast när det handlar om att förebygga allvarliga
incidenter som exempelvis
rymningar, hot och våld mot
personal och mellan intagna
eller självmord bland intagna.
– Ett larmat staket eller
andra tekniska hjälpmedel är
bra. Men grundbulten i allt
säkerhetsarbete är hur personalen arbetar med dagliga säkerhetsrutiner, närvaro bland
intagna samt hur personalen
samverkar med tekniska lösningar och den fysiska statusen på anstalten. Förutom det
så handlar det om att utifrån
riskbedömning placera varje
klient på rätt plats och att vår
underrättelseverksamhet genom informationsinsamlande
bidrar i säkerhetsarbetet,
säger Per Westberg.
Hur är säkerheten i svensk
kriminalvård?
– Kanske har vi i viss mån
slagit oss till ro i takt med att
det, trots allt, varit få allvarliga incidenter under senare
år. Rutiner ska följas, man ska
förstå dem och ha insikt om
vilka risker som föreligger om
man inte följer dem. Vi tar
nu ett rejält omtag genom att
medvetandegöra vikten av ett
säkerhetsfokus med allt vad
det innebär.
Det var ett tråkigt slut på
året, med två rymningar.
– Det är oacceptabelt och
beklagligt, men förhoppningsvis en väckarklocka. Men i
ett vidare säkerhetsperspektiv – antal rymningsförsök,
rymningar under transport
och andra siffror som över
tid sjunkit, ser det bra ut.
Information från personal
och underrättelseverksamhet
stärker bilden av att det överlag är tryggt och lugnt på våra
anstalter.
Vad är det som ligger bakom allvarliga incidenter?
– Först av allt, när man
arbetar med människor kan
man faktiskt inte förutse allt.
Ofta finns väl fungerande
rutiner på plats, men man
har inte följt dem. Kanske var
rutinerna inte kända för alla i
personalen eller så gavs man
av olika anledningar inte möjlighet att fullt ut följa dem.
Ansvaret kan ligga på chefen
eller på enskilda i personalen.
Eller så har flera brustit när
det gäller ansvar.
TORKEL OMNELL
Säkerhet i siffror
Rymningar från anstalt:
(inom parentes säkerhetsklass):
2011: 0 / 2012: 1 (klass 2)
/ 2013: 1 (2) / 2014: 2 (2).
Rymningar från häkte:
2011: 0 / 2012: 0 / 2013: 1 (1) / 2014: 0.
Rymning under sjukhusbesök:
2011: 4 / 2012: 9 / 2013: 3 / 2014: 0.
Rymningar bevakad permission:
2011: 1 / 2012: 8 / 2013: 3 / 2014: 1.
Rymningar under domstolsbesök:
2011: 1 / 2012: 1 / 2013: 1 / 2014: 0.
Rymningar under transport:
2011: 1 / 2012: 6 / 2013: 1 / 2014: 0.
Rymningsförsök totalt:
2012: 25 / 2013: 13.
Direktavvikelser (klass 3):
2011: 24 / 2012: 25 / 2013: 16 / 2014: 5.
Kärnuppgifter
Säkerhetsfrågorna är prioriterade
under 2014 – medarbetarnas insatser
är grunden i säkerhetsarbetet och
bygger på goda kunskaper om
säkerhetsskapande rutiner.
Under året ska den nationella avdelningen för säkerhetsfrågor inrättas.
Säkerhetsarbetet ska ses som
en kärnuppgift och inte som en
stödprocess.
Säkerhetsarbetet måste fortlöpande
understödjas genom övning, utbildning, tillsyn, regelimplementering.
Mycket höga krav på samverkan
gäller med de övriga två nationella
avdelningarna för enhetlig styrning.
Säkerhetsavdelningen ska som
utgångspunkt ha ansvar för verksamhetsskydd inklusive informationssäkerhet, säkerhetsskydd, beredskap,
systematisk brandskyddsarbete,
underrättelseverksamhet och internutredningsverksamhet.
OMKRIM 1/2014
NYHETER
EKONOMI
Thomas Lundberg.
IT
Bättre IT
för intagna
I
nIT 2.0 är ett prioriterat
projekt sprunget ur verksamhetens behov. Vi vill
på ett säkert och effektivt sätt
utöka användningsområdena
för InIT.
Det förklarar projektledare
Thomas Lundberg som arbetar
med nästa generations IT-stöd
för intagna.
– Ett delprojekt är att ta fram
ett sätt för häktade att ta del
av sin egen förundersökning i
digital form. Vi testar nu möjligheten att använda en säker
surfplatta.
Den första delen av projektet
InIT2.0 ska vara klar i december
i år, varefter projektering, upphandling och utveckling tar vid.
Ny enhetlig form
av ekonomisystem
E
konomisystem Agresso ska nästa
år återuppstå i en ny, enhetlig och
användarvänlig form för Kriminalvården.
– Vi går från åtta olika företag med separata redovisningar, till ett myndighetsövergripande system. Detta är 1M i praktiken, säger
Anita Björk och Annika Rydberg som leder
omgörningen.
Alla som har budgetansvar, alla som
ska godkänna eller attestera en faktura
och alla som på något sätt arbetar med
ekonomi och uppföljning är väl förtrogna
med Agresso, det databaserade ekonomisystem som Kriminalvården använder. Vid
årsskiftet kommer nyttan med systemet bli
ännu större när även projektredovsining
och budgetarbete ska ingå som delar i
systemet.
– Alla som ska arbeta i det nya administrativa centret kommer att utbildas i det
Anita Björk.
nya Agresso. För oss som jobbar i projektet är det bra om centret finns på plats så
snart som möjligt, men det nya Agresso är
inte beroende av just det, avslutar Annika
Rydberg.
LEDNINGSSTÖD
LEDNINGSSTÖD
Lättare att hitta
rätt information
Förbered inför
GD-dragning
I
P
dag hanteras våra dokument på servrar, på Krimnet, i e-post och på våra
egna datorer utan någon tydlig
struktur. Mycket skrivs ut på
papper innan det diarieförs.
För bättre stöd har projektet
Dokument- och ärendehantering
startat, där ett IT-stöd ska
införas i etapper. 2015 införs
dokumenthantering, 2016
ärendehantering och 2017
e-arkiv.
– Målet är smidigare hantering av dokument och ärenden, att det ska bli enklare att
hitta och att vi ska kunna vara
OMKRIM 1/2014
säkra på att den information vi
finner är aktuell, säger Mikael
Römert, som arbetar med projektet.
Annika Rydberg.
å måndagar är det föredragning av ärenden för
generaldirektören, och
det finns särskilda beredningsrutiner för detta. Verksledningens kansli säkerställer
att underlagen är kompletta
inför GD:s beslut och gör en
kvalitetssäkring.
– Innan ärendet kommer till
oss på verksledningens kansli
ska den enskilda enhetschefen
se till att ärendet är allsidigt
belyst och berett med samtliga
berörda, säger utredare Ingrid
Parkkali.
I den nya avdelningen för
ledningsstöd ska en särskild
funktion för beredning och
kvalitetssäkring av myndighetsledningsbeslut byggas
upp.
Ingrid Parkkali.
9
NYHETER
PERSONAL
Ny chef vill
vidareutbilda
Den nya personalchefen,
Johan Modin,
har arbetat i
olika chefspositioner i
Kriminalvården i tio år.
Vilka frågor kommer du att
koncentrera dig på i det nya
uppdraget?
– På lång sikt kommer jag att
fokusera på kompetensförsörjningsfrågor. Men om vi tittar
på kort sikt så är det vidareutbildning och rekrytering.
– Vi ska bli en modern myndighet, en ännu mer attraktiv
arbetsgivare och spegla en
positiv bild även utåt. Därför är
det grundläggande att vi jobbar
för att våra medarbetare ska
trivas och utvecklas och ha en
trygg och säker arbetsmiljö.
FRIVÅRD
Lennart chefar
över frivården
Lennart
Palmgren
har blivit
chef för den
nationella
avdelningen
för frivård.
– Min strävan är att vi de närmaste åren
ska stärka det återfallsförebyggande arbetet – att vi ska kunna
se utveckling och skillnad
samt agera samordnat som en
myndighet.
– Jag vill se fortsatt dialog
med våra samverkanspartners, inte minst när det kommer till utslussningsarbetet.
Återkoppling av programaktiviteter och den stödjande
miljön kan vi också fortsätta
utveckla.
10
Grupparbeten var ett viktigt inslag på konferensen. Nedan syns läraren Irana Wilson från Tillberga.
Startskottet för
klientutbildning 2.0
D
ANSTALT
& HÄKTE
Ökad likvärdighet var målet
när klientutbildningens personal samlades till
konferens.
et var också startskottet
för uppdateringen av
Klientutbildning 2.0.
– Vinsten av att ses är främst
likvärdigheten i hela organisationen. Att vi upplever samma
saker för ökad likvärdighet,
rättssäkerhet och gemensam
målbild, säger Johan Ahlström,
rektor i region Mitt.
Konferensen hölls den 5–7
maj och 150 personer deltog.
Föredragen handlade om
betygssättning, vikten av att tro
på att människor kan förändras,
teknik och validering av kunskap och kompetens. Genom
dessa seminarier, tal av generaldirektören och grupparbeten
ville rektorsgruppen ge kunskap, inspiration och presentera
målbild och faktorer som ska
forma Klientutbildning 2.0.
– Framåt ser vi att vi kommer
att nyttja den teknik som finns
på utsidan, vi ska hålla högsta
kvalitet, klienterna ska vara
väl förberedda för samhällsliv
och arbetsliv. Vi ska medverka
till att de inte återfaller i brott,
säger Johan Ahlström.
TEXT & FOTO: ISABEL ZAVALíA WÄSTLUND
KOMMUNIKATION/Den nya tidningen Omkrim
Kriminalvården satsar på en ny
tidning, Omkrim. Varför det?
–Kriminalvården har verksamhet
på över hundra ställen i landet. De
flesta av våra medarbetare jobbar
med klienterna och sitter inte vid
en dator. Då är tidningen alltjämt
oslagbar, säger Pelle Ekman som
är informationschef.
Vad är det nya?
–Vi satsar ännu mer på bilder
och bra reportage än tidigare. Vi
trycker fler sidor vilket gör att vi
kan ha ett bärande tema i varje
nummer. Vi kommer dessutom
att skriva om kriminologi, som
många är intresserade av.
Och namnet då?
–Nu breddar vi bevakningen och
då känns namnet som en naturlig
utveckling av Runtikrim.
OMKRIM 1/2014
NYHETER
»
Martin Holgersson.
LEDNINGSSTÖD
ANSTALT & HÄKTE
Tydlig och
modern
arbetsordning
Energichecklista: Check!
V
erksledningskansliet
arbetar med att ta fram
förslag till ny arbetsordning, som är en förutsättning för att den nya organisationen ska kunna starta.
Ledorden är tydlig, lättillgänglig och modern.
Innehållet kommer att preciseras och justeras efterhand
eftersom det är beroende av
myndighetens pågående arbete
med att utforma organisations- och ledningsstrukturen,
t.ex. tjänstebeteckningar, centralisering av doms befordran,
organisation av transportverksamheten och inre organisation av huvudkontoret och
regionkontoren.
Förslaget skickas på remiss
under sommaren för att kunna
träda i kraft den 1 oktober 2014.
E
nergispartävlingar där anstalter
tävlar mot varandra i att spara
energi fortsätter. Kriminalvården arbetar tillsammans med
fastighetsägaren Specialfastigheter. 2013 utvecklades en energichecklista, som används
vid energironder. Här är några exempel på
åtgärder som gjorts för att minska energiförbrukningen:
Energironder tillsammans med fastighetsägaren.
Belysningsöversyn och bättre styrning av
belysningen.
Utbyte av kvicksilverarmaturer och en
satsning på LED-belysning.
Vattenbesparande åtgärder i kranar,
duschar och toaletter.
Stationära datorer byts ut till förmån av
mot tunna klienter.
– Våra energimål fram till 2015 är att vi
Några miljövinster 2013
ska ha minskat såväl el-, vatten och värmeförbrukning med fem procent jämfört med
Elförbrukningen minskade med 4,1 %
2012. Vi ligger bra till men får inte tröttna nu, Vattenförbrukningen med 5,6 %
säger miljösamordnare Martin Holgersson. Värmeförbrukningen med 3,3 %
TRANSPORTENHETEN
LOKALFÖRSÖRJNING/Säkerhet i befintliga fastigheter
Nationell
enhet bildas
Satsning på renovering
T
ransportutredningen
har nått första milstolpen: Ett inriktningsbeslut som innebär att
en nationell transportenhet
bildas. Målet är att införa
organisationsstrukturen den 1
oktober 2014.
Chef för den nya enheten blir
Johan Mellbring. Han arbetar
nu inom Ragn-Sells och börjar
sitt nya jobb den 11 augusti.
Transportutredningen
fortsätter att utreda bland
annat ansvarsfördelningen och
utbildningsbehovet i den nya
organisationsstrukturen.
OMKRIM 1/2014
Kriminalvården har i tio års tid lagt mycket
resurser på att bygga nya häkten och anstalter i hög säkerhetsklass.
– Nu är det dags för en kraftansträngning
på verksamhetsförbättrande och säkerhetshöjande projekt i det befintliga fastighetsbeståndet, berättar fastighetschef Daniel Blom.
Anpassningar ska göras i samband med
fastighetsägarnas renoveringsprojekt. En
lång lista av mindre förbättringsåtgärder
som skärmtak och fordonsslussar har fått
vänta länge på att åtgärdas. Det kommer
även att satsas på säkerhet inom klass 2 och
på våra frivårdskontor.
11
ÅRETS KAMRAT
»Jan Bäckström är frivårdskontorets hjälte – måndag till fredag – alltid lika glad,
trevlig och hjälpsam. Han är en förebild för hur kollegor ska vara mot varandra.
Jan avlastar och erbjuder alltid sin hjälp men begär aldrig något i gengäld.«
Arbetskamraterna
om Jan Bäckström
»Jan är en person som
man alltid kan räkna med,
oavsett om han har tid eller
inte. Han är en fixare som
trivs när han kan bidra.«
Suvad Nokto, frivårdsinspektör
»Jan är snäll,
skämtsam och glad.«
Susanne Löfmark, kollega, skyddstillsyn
»Han utför allt det som
krävs på ett kontor, men
som man ofta tar för givet
bara ska fungera.«
Gabriel Wessman, vikarierande kvinsp
»Vi har haft en tung
arbetsbelastning de
senaste åren. Jan har
varit en bland flera som
jobbat undan den obalansen.«
Christina Lindroth, kvinsp
»Jan möter andra med ett
leende och uppskattande
ord. Att arbeta med samhällstjänst bygger på att
man tar sociala kontakter
utanför Kriminalvården
och det är Jan väldigt
duktig på.«
Carin Lennesiö, frivårdsinspektör, en av två
kollegor som nominerade Jan till Kamratföreningens pris
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
ANNA RUT FRIDHOLM / FOTO
12
JAN ÄLSKAR
D et fina omdömet ovan läses upp av
Wivi-Ann Heurlin Krantz, kamratföreningens ordförande. Hon är på plats
på frivården Södertörn för att berätta
att frivårdsinspektör Jan Bäckström
är utsedd till Årets Kamrat.
Jan själv, som sitter tillsammans
med sina arbetskamrater i lunchrummet, är
märkbart rörd över att uppmärksammas som en
god kamrat och förebild. Efter att ha tagit emot
ett inramat diplom och en blomsterkvast får han
en kram av Wivi-Ann och uppmanas att efter eget
huvud sätta sprätt på stipendiesumman på 2 000
kronor.
− Jag har inte förstått det ännu. När motiveringen lästes upp undrade jag: Kan det verkligen
handla om mig?
− Juryn var enig, bekräftar Wivi-Ann Heurlin
Krantz.
Bland kollegorna finns heller inga tvivel på att
priset går till rätt person.
− Välförtjänt! säger frivårdsinspektör Sture
Thörnvik som jobbar med personutredningar.
Han och alla andra kollegor som Omkrim talar
med bekräftar att Jan verkligen är en arbetskamrat att lita på.
I enrum berättar Jan att han är en person som
drar sig för att vara i centrum. En hörselskada
gör att han har svårt att hänga med i snacket
kring kaffebordet, men i samtal med bara en
person så hör han utmärkt.
Jan är frivårdsinspektör och jobbar med
samhällstjänst. Han gör ring- och närvarokontroller, hjälper till med placeringar och har tät
kontakt med Myrorna, Stadsmissionen och
Erikshjälpen. Han har besökt de flesta arbetsplatser som tar emot klienter som är dömda
till samhällstjänst och är numera en kändis i
branschen.
− Går jag in på Myrorna i Skärholmen på min
lediga dag så kommer personalen fram och berättar att den och den inte är på plats i dag.
När det finns praktiskt jobb att utföra på frivårdskontoret är Jan först med att anmäla sig. Det
OMKRIM 1/2014
BELÖNAD KAMRAT.
Jan Bäckström gratuleras
av Wivi-Ann Heurlin
Krantz, kamratföreningens ordförande.
Jan Bäckström
om Jan Bäckström
»Arbetskamraterna betyder mycket
för mig.«
»Ska jag till återvinningen frågar
jag även om grannen har något som
jag kan slänga.«
Gillar att resa tillsammans med
sonen. Vintertid åker Jan gärna till
klassiska turistmål, såsom Gran Canaria. Senaste sportlovet tillbringades i
Sälen, och i sommar blir det camping
på Gotland.
Jan avslöjar sin devis:
»Jag behandlar andra som
jag själv vill bli behandlad.«
ATT CURLA
handlar om att sköta kaffemaskinen, flytta möbler
eller andra kontorsgöromål som kräver ett beslutsamt handgrepp. Ofta sker sysslorna i det dolda,
det är först när de inte utförs som omgivningen
märker av något. Det har hänt att kaffemaskinen
har fått en lapp med följande instruktion: ”Nu när
Jan är på semester gäller det att vi tar ett gemensamt ansvar …”.
Jan Bäckström brinner för att göra livet lättare
för andra och för att arbetet ska flyta smidigt.
− Jag curlar min omgivning och ser till att det
funkar, både privat och på jobbet.
Utnämningen till Årets Kamrat är ett erkännande som Jan både är stolt och glad över.
− Det är så här jag vill bli sedd – vilket också
förpliktigar.
− Det måste också betyda att omdömet ”Du
är en stor tillgång” vid senaste lönesamtalet inte
bara är tomt snack.
Yrkeslivet i Kriminalvården började för Jan
sommaren 1986 på anstalten Borås. Innan dess
hade han hoppat av civilingenjörsutbildningen
OMKRIM 1/2014
på Chalmers och efter ett mellanspel som väktare började han läsa på socialhögskolan. Han
ville göra något vettigt i sitt liv och fick tipset om
Kriminalvården av en släkting.
Flera positiva saker har nyligen
inträffat i Jans liv. En gråstarrsoperation har gjort att han har kastat
sina glasögon och endast behöver
läsglasögon.
Nya kostvanor i familjen, där godis, läsk och tomma kalorier numera
är bannlysta, har bidragit till att Jan
har blivit 20 kilo lättare.
»Jag går på gym numera och
problemen bara rinner av mig.«
I Kriminalvården har han, förutom frivårdsinspektörsjobbet, arbetat som vårdare, tillsynsman och assistent. Tiden på anstalten Svartsjö
var en rolig period, med omväxlande arbetsuppgifter och god kamratskap. Han beskriver
en svunnen tid, då man i den öppna kriminalvården paddlade kanot, spelade bowling och
gjorde utflykter till Gruvberget tillsammans
med intagna. Tillbaka från Gruvberget - när Jan
väl slutat för dagen och skulle ta bussen hem till
stan igen– kunde han få det inte helt bekväma
uppdraget att knalltransportera någon intagen
till Kronobergshäktet.
Även dagens kriminalvård tilltalar Jan och i
synnerhet arbetet på frivården Södertörn.
− Jag har trivts med alla mina arbeten i Kriminalvården. Ingen arbetsplats är bättre eller
sämre än någon annan - bara olika. O
13
TEMA UNGA
Tydligare mål och mer resurser
för återfallsförebyggande arbete för
unga. ”Äntligen”, säger många. På 16
sidor kan du läsa om satsningen.
Alla dagar räknas. Samordnare Åsa
Wallengren ger en övergripande bild
av projektet.
Adhd-utredningar. En fjärdedel av
Kriminalvårdens klienter bedöms ha
adhd. Ett nytt mobilt utredningsteam
underlättar utredningar.
BO vill inte att barn ska häktas. Åklagarna å sin sida beskriver varför det
är svårt att hitta alternativ.
Nya tongångar. Pa Musa har visat
att det går att bryta en kriminell livsstil. Nu besöker den framgångsrike
discjockeyn anstalten Täby.
Så funkar Puls. Läs om behandlingsprogrammet som programledarna
tycker är levande och modernt.
Att arbeta med unga väljer man.
Eva-Mi Gullbrandsson på frivården
Fridhemsplan är en av många med
stort engagemang.
Kraftsamling kring tidiga insatser
UPPDRAG:
14
OMKRIM 1/2014
UNGA
OMKRIM 1/2014
15
TEMA UNGA
Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att
intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet
med unga i kriminalvård. Åsa Wallengren är samordnare.
Så ska färre
unga återfalla
ELISABET JÖNSSON /
T E XT & F OTO
D
e unga ska efter verkställigheten vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk.
Satsningen ska omfatta
ett aktivt motivationsarbete för att förmå den
unge att ändra livsstil, men också
insatser inom arbete/försörjning och
samverkan. 50 miljoner extra årligen
kommer projektet till del.
Åsa Wallengren menar att ar-
»De har
länge haft
idéer om
hur de har
velat jobba,
och nu får
de både
tydligare
mål och mer
resurser för
att utveckla
det de vill.«
16
betet med unga ställer särskilt höga
krav på oss.
– Varje klients problematik är
unik. Men unga som hamnar hos
oss är ofta väldigt belastade. De har
hunnit begå flera brott och har varit
föremål för insatser tidigare. De har
inte hunnit upptäcka de negativa
sidorna med en brottslig bana, utan
kan ha en romantisk bild av vad ett
kriminellt liv innebär.
– Samtidigt besparar vi både
individen och samhället mycket lidande och stora kostnader varje gång
det återfallsförebyggande arbetet
fungerar.
Definitionen om vilka som ska räknas som unga i kriminalvården har
vidgats. Skrivs någon in innan den
fyller 21 räknas denne som ung under
hela verkställigheten. Dock längst till
24-årsdagen.
– Förut var man ung tills man
var 21. Sedan skulle man flytta från
ungdomsavdelning och räknas
som vuxen. Det upplevs ofta som
orimligt. Nu räknas man som ung
tills verkställigheten är klar. Väldigt
få har så långa straff att de sitter tills
de är 24, men gränsen finns för att
det inte ska bli absurt. Om en person
döms till livstid ska den inte kunna
sitta på ungdomsavdelning när den
är 37, säger Åsa Wallengren och
fortsätter:
– Den nya definitionen innebär att
det blir fler i målgruppen. Vi kommer
att behöva fler anställda både för
att antalet ökar och för att vi vill öka
personaltätheten kring de unga. De
ska ständigt ha personal omkring sig,
och personalen ska också hinna med
att planera verksamhet och samverka med andra samhällsinstanser.
Före satsningen fanns 72 platser på ungdomsavdelning på anstalt.
Åsa Wallengren räknar med att det
måste öka till ungefär 100. Projektet
har just fått in intresseanmälningar
från anstalter som vill och tror sig ha
plats och resurser för ungdomsavdelningar.
Även inom frivården blir de unga
klienterna fler. Och ungdomshandläggarna ska få mer tid att lägga på
varje klient, vilket innebär färre
klienter per handläggare och mer
personal.
– För att få en nationell standard
utvecklar vi ett klientuppdrag, som
ska gälla alla unga, oavsett var de
befinner sig. Klientuppdraget är en
lägstanivå, sedan kommer specifika
uppdrag för olika verksamhetsställen.
Projekt Unga arbetar på flera
nivåer och med olika tidsramar för
olika delmål. Det handlar både om
övergripande forskning och om
konkret verksamhet direkt riktad till
klienter.
– Vi håller på med en kunskapsöversikt kring maskulinitet och våld
bland unga. Det är ett hett ämne,
men vi vet inte riktigt hur stor roll det
spelar för våra belastade klienter. Det
är ju än så länge på en abstrakt nivå.
Saker som redan nu har betydelse för
våra klienter är till exempel vårt mobila adhd-team och vår stora satsning
på behandlingsprogrammet Puls.
Vilken utmaning ser du som
störst i projektet?
– Att få fler klienter i behandlingsprogram. Traditionellt har vi inom
Kriminalvården haft lättare att prata
med klienter om missbruk, men
kanske tyckt att våld och kriminalitet på något sätt är deras ensak. Men
kriminella värderingar går att påverka. Vi har nya utredningsinstrument,
som stics och basutredningen, som
hjälper oss att förändra vår kultur.
Jag tror också att programledare
ska komma in tidigare i planeringen
kring klienterna, redan under personutredningar och uppsök.
Vad i projektet går lättare än
du trodde?
– Det känns mycket lätt att arbeta
med de flesta ungdomsavdelningar på
anstalterna. De som jobbar där är väldigt glada. De har länge haft idéer om
hur de har velat jobba, och nu får de
både tydligare mål och mer resurser
för att utveckla det de vill. Det känns
som att många tänker: ”Äntligen!” O
OMKRIM 1/2014
ÅSA WALLENGREN
... har arbetat inom Kriminalvården
sedan mitten av 1990-talet och har
varit kriminalvårdare, klienthandläggare, frivårdsinspektör, kvinsp
och vikarierande kriminalvårdschef. Närmast före uppdraget som
nationell samordnare för projektet
Unga i Kriminalvård jobbade hon
som kvc på anstalten Österåker.
ALLA DAGAR
RÄKNAS
Häktestiden bra
för påverkan
1 –Unga döms till
kortare straff just eftersom de är unga, så
det gäller att bättre utnyttja
hela tiden vi har dem hos
oss. Vi prövar nu att både
sätta igång utredningar
och mer verksamhet redan
på häkte. Det handlar om
studievägledning, studier
och mer isoleringsbrytande
åtgärder. Häktestiden är en
bra tid för påverkan. Många
människor är skakade av
situationens allvar och redo
att göra en förändring.
–Vi vill också använda
tiden efter villkorlig frigivning, med behandlingsprogram och andra insatser.
Övervakningsnämnderna är
viktiga att ha med på tåget.
OMKRIM 1/2014
ATT NÅ FRAM
Fler motiverande insatser
2 –Vi har varit dåliga
på att prata om just
kriminalitet. Det har
varit lättare att jobba med
missbruk och tro att om vi
bara får bukt med det så
löser sig kriminaliteten. Men
de kriminogena faktorerna
är fler. Vi har satsat stenhårt
på att utbilda programledare i programmet Puls. Förra
året fanns åtta programledare, nu är vi nästan hundra!
–För att fler ska kunna
ta till sig verksamheten
behöver vi också jobba med
andra motiverande insatser.
Vi ska dessutom göra fler
adhd-utredningar, för får
man behandling för sin
adhd kan det vara oerhört
mycket lättare att delta i
annan verksamhet.
GODA
FÖREBILDER
Kloka vuxna
sluter upp
3
–Det finns ingen
quick fix för att
hjälpa unga med
kriminellt beteende. Men
att vi i personalen finns som
goda förebilder är en bra
början. Tätare bemanning
på fängelsernas ungdomsavdelningar är beslutat
och på flera ställen har de
börjat bemanna upp. Inom
frivården ska vi ha särskilda
ungdomshandläggare som
ska ha färre ärenden per
person. Vi vill se max 20
ärenden per handläggare.
–Vi efterlyser speciella
utslussåtgärder, till exempel
programverksamhet och
en personlig coach. De som
utses som lekmannaövervakare för unga ska vara
bra rustade och utbildade
av oss.
SAMVERKAN
UPPFÖLJNING
Fler behöver
sluta upp
Nationell och
regelbunden
4 5 –Eftersom
klienterna är
hos oss kort tid
hinner vi inte med allt, och
mycket ligger inte inom vårt
område. Fler myndigheter
behöver sluta upp – det kan
gälla arbete, studier, bostad,
skuldsättning, relationsstöd,
beroendevård, sjukvård.
Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen fungerar bra.
Det skulle kunna fungera
ungefär likadant med andra
myndigheter.
–Vi behöver också samverka i början av klientens
tid i Kriminalvården. Om en
person kommer från Sis –
statens institutionsstyrelse
– vad är då redan utrett om
personens bakgrund? Vi ska
inte dubbeljobba.
–För att klienterna
ska få likvärdiga
insatser, oavsett var
i landet de hamnar, ska vi
göra en nationell likriktning.
Då blir det också enklare att
följa upp vårt arbete. Varje
insats vi beslutar om ska
följas upp. Vi börjar med att
göra en nulägesbeskrivning
kring åtta faktorer som har
betydelse på återfall på
gruppnivå. Det behövs för
våra uppföljningar framöver.
–Vissa saker vet vi
att vi behöver följa upp
ofta, för att se hur arbetet
fortskrider. När det gäller
isoleringsbrytande åtgärder
för unga i häkte ska vi ha sju
mätpunkter i år.
17
TEMA UNGA
Behovet av adhd-utredningar inom Kriminalvården har ökat.
Men hur fångas klienterna i målgruppen upp på mest effektiva sätt?
I region Väst pågår ett försök med ett mobilt utredningsteam.
De reser runt
för att hitta
unga med adhd
LARS NICKLASON
/ T E XT
ANNA-LENA
L U N D Q V I S T / F OTO
K riminalvårdare Klas Petersson har ett svart
pannband med vad som ser ut som en
pingisboll fäst där fram på sitt huvud. En infraröd kamera står på ett stativ någon meter
framför honom.
– Den mäter patientens rörelser, uppmärksamhet och impulsivitet medan denne löser
enkla uppgifter på en dator, säger psykologen Amelie
Runesson.
Vi befinner oss på Högsboanstalten. Det är här
Klas Petersson arbetar och just i dag får ägna en del av
sin lunchrast åt att agera fotomodell för bilder som
ska illustrera ett så kallat QB-test, ett av flera tester
som görs för att kunna ställa en adhd-diagnos. Det är
också här Amelie Runesson och hennes två psykologkolleger i det mobila utredningsteam, som sedan
i mars gör utredningar på åtta anstalter i region Väst,
har sin bas.
18
Men de gör inte allt arbetet själva. Innan en utredning görs måste en klient ha testats ”positivt” på två
screeningar – ett kring adhd-symptom i barndomen
och ett kring aktuella symptom. Först efter det kopplas
de mobila psykologerna in och gör QB-test, intervjuer
och andra tester i samarbete med psykiater.
– Varje anstalt i projektet har utsett en eller två
adhd-ambassadörer, i de flesta fall vårdare som är
intresserade i frågan. Dessa erbjuder screening till
alla inom projektets två målgrupper: klienter som är
upp till 21 år och klienter som är dömda för våldsbrott.
Båda grupperna måste ha en vistelsetid på minst tre
månader, säger Anna Simonsson, projektledare för
försöket.
Hennes uppgift blir att utvärdera projektet som
pågår året ut. De centrala frågorna är två: Fångar den
systematiska screeningen upp fler klienter än vad som
annars görs? Hur fungerar det mobila utredningsteaOMKRIM 1/2014
Systematisk screening
och mobilt team
Utförs i region Väst inom ramen för regeringsuppdraget Unga och våldsamma män.
Medverkande anstalter är: Halmstad,
Högsbo, Sagsjön, Skogome, Johannesberg,
Rödjan, Brinkeberg och Östragård.
Inom övriga regioner deltar sex tvillinganstalter i utvärderingssyfte. Personal kommer
också att intervjuas för att fånga upp
detaljer kring vad som fungerar och inte i
olika utredningsrutiner.
Projektet utreds utifrån kvantitet (såsom
antal screenade, antal utredningar), kostnadseffektivitet och kvalitet (utvärdering av
utlåtanden efter utredning)
En delrapport presenteras i slutet av
september, en slutgiltig i april 2015.
25–30 procent av Kriminalvårdens klienter
uppskattas fylla kriterierna för diagnosen
adhd.
Psykologen Amelie Runeson och projektledaren Anna Simonsson hoppas att försöket med
mobilt utredningsteam ska leda till bättre adhd-behandlingar.
met som tillsammans med sköterskor och psykiater på
plats gör utredningar och ställer diagnoser? Resultaten
matchas mot sex tvillinganstalter inom andra regioner
i landet.
Hur tycker hon arbetet gått hittills?
– Vi har kommit igång bra, men är fortfarande i en
uppstartsfas. Jag har utbildat adhd-ambassadörer som
screenar för fullt och utredningsarbetet pågår.
Ungefär en tredjedel av klienterna som tillfrågas om
screening har hittills tackat nej, vilket är i nivå med de
tidigare studier som gjorts.
Bortfallet på grund av språkhinder eller att klienten redan är utredd för adhd har dock varit något
större än vad man räknat med. Därför lade man till
två anstalter i projektet till de sex som var tänkta
från början.
– Men den stora skillnaden är ändå att vi tidigare bara
fick in de klienter som själva sökte, som haft med sig
OMKRIM 1/2014
Kriminalvårdare Klas Petersson visar
hur utrustningen för QB-tester ser ut.
en tanke om de kanske har adhd. Nu når vi fler, säger
Amelie Runesson.
Med det kommer ett ansvar. Det är viktigt att göra
noggranna bedömningar vid adhd-utredningar,
speciellt inom Kriminalvården där det är vanligt med
missbruksproblematik och annan psykisk ohälsa bland
klienterna.
– Därför är det till exempel viktigt att man kollar upp
barndomsanamnesen. Ett av kriterierna för adhd är att
man ska ha haft symptomen innan 12-års-ålder, säger
Anna Simonsson.
Hon betonar också att projektet kommer att kartlägga vilka behandlingsinsatser som Kriminalvården i dag
rekommenderar i sina utlåtanden kring adhd-diagnoser. Det är ju ändå till syvende och sist vad som kommer
ut av utredningarna som betyder mest.
Amelie Runesson håller med.
– Men vi får inte glömma att en bra utredning är en
förutsättning för en bra behandling. O
»Den stora
skillnaden är
ändå att vi
tidigare bara
fick in de
klienter som
själva sökte,
som haft
med sig en
tanke om de
kanske har
adhd. Nu når
vi fler.«
19
TEMA UNGA Den 1 oktober fanns 1747 unga klienter i Kriminalvården, bland dem var det vanligaste brottet våldsbrott. Men redan innan
domen finns omfattande problem. Mer än två tredjedelar har ett missbruk
och de unga saknar ofta både utbildning och arbete.
De unga klienterna
Här finns de unga i Kriminalvården
Källa: Klientkartläggning 2013.
Statistik från 1 oktober 2013.
10 %
10
%
Har ett
10
%
Kvinnor
arbete.
vård.
11 %
0,1 %
73 %
Fotboja.
16
%
Har ingen
18 %
Samhällstjänst.
Anstalt.
Skyddstillsyn.
7Häkte.
%
utbildning.
90
%
Män
5Kontrakts%
Övervakning
efter villkorlig
frigivning.
Totalt
1 747
22
%
Har vårdats
personer
enligt LVU.
70
%
Bor hos sina
24 %
50
%
Övrig
föräldrar.
86
%
Är svenska
21 %
skyddstillsyn.
medborgare.
17 %
15 %
Narkotika vanligaste
missbruket 37 %
31 %
Våldsbrott
vanligaste brottet 10 %
20 %
4% 4%4%
12 %
20
Tra
ttf
Ra
fik
bro
tt e
j rf
.
yll
eri
Be
drä
Öv
ge
ri,
rig
för
a
ski
ng
rin
g
Br Sexu
ott
alb
mo ro
h t a tt
Rå et oc llmä
n o h s nch tat
gro
v
Til
lgr t rån
ep
ps
b
Na
rko rott
tik
ab
rot
t
Vå
lds
bro
tt
JONAS ASKERGREN / GRAFIK
Bla
n
Alk
oh
olm
iss
bru
k
dm
iss
bru
Ing
et
k
mi
Na
s
rko
sb
ruk
tik
am
iss
bru
k
0,4 %
2%
OMKRIM 1/2014
TEMA UNGA TVÅ SIDOR AV SAKEN
Unga människor kan begå riktigt grova brott, och risken att de
förstör en brottsutredning är knappast mindre än för vuxna. Men barn
i häkte mår ofta dåligt. Hur ska samhället klara den här utmaningen?
E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT
Unga häktade kommer i kläm
D u försöker bara
stanna kvar i den
verkliga världen”. Så
beskrev Daniel hur
han påverkades av
att hållas isolerad
under flera månader
i häktet.
Han var en av de 34 ungdomar som jag och mina medarbetare mötte när vi under 2012
granskade hur de mänskliga
rättigheterna tillgodoses för
barn som är frihetsberövade
på grund av misstanke om
brott. Alla vittnade om hur
den isolering de upplevt i
arrest och häkte orsakade
ångest, sömnsvårigheter och
depression. Inte bara för
stunden utan under lång tid
efteråt.
Enligt FN:s konvention
om barnets rättigheter
(barnkonventionen) får inget
barn utsättas för tortyr eller
annan grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller
bestraffning. Som barn räknas
man enligt barnkonventionen
och svensk lag när man är
under 18 år.
I svenska arrester och häkten blir barn som är frihetsberövade på grund av misstanke om brott instängda och
berövade all mänsklig kontakt
under mer än 22 av dygnets
24 timmar. En konsekvens
av att åtta av tio beläggs med
restriktioner.
Mot bakgrund av de allvarliga mentala skador eller
det lidande som isolering
kan leda till för barn anser
FN:s specialrapportör mot
tortyr att isolering av barn kan
likställas med tortyr, grym,
omänsklig eller förnedrande
behandling. Isolering av barn,
OMKRIM 1/2014
FREDRIK
MALMBERG
barnombudsmannen
ANNA
LANDER
kammaråklagare
»Isolering av barn
är en skam för
Sverige.«
»Kommunernas
insats hänger
inte med.«
LVU:
SIS:
Om en ung person sysslar
med brottslig verksamhet
kan kommunens socialtjänst
ansöka hos domstolen att
personen ska tas om hand
enligt lagen om vård av
unga.
Statens institutionsstyrelse har
särskilda ungdomshem. Där
görs en behandlingsplan och
olika villkor kan gälla under en
brottsutredning.
oavsett hur länge, står enligt
tortyrrapportören i strid med
tortyrkonventionen.
Sverige måste ta kritiken på
allvar, isoleringen av barn är
en skam för Sverige. När barn
frihetsberövas måste det ske
under former som stämmer
överens med kraven i barnkonventionen. Jag välkomnar att
en arbetsgrupp hos Riksåklagaren lämnat flera förslag som
går i rätt riktning. Ytterst krävs
dock ett uttryckligt förbud
i svensk lag mot att isolera
frihetsberövade barn.
D et enkla svaret
på varför unga
finns i häkte är
att unga begår
grova brott. Men
vi åklagare jobbar
stenhårt för att färre unga ska bli häktade. Mitt
mål är: inga unga i häkte.
Nästan varje gång en ung
person hamnar i den här
situationen finns en bättre
lösning. Det är många gånger
kommunernas insatser som
inte hänger med. Om det är
risk för att en ungdom ska
häktas bör kommunens socialtjänst omhänderta denne,
enligt LVU eller på frivillig
väg. Men det är inte alltid
lätt för kommunen att ta det
ansvaret. Socialnämndernas
budgetar är hårt pressade.
Ett dygn på ett SIS-boende
kostar kommunen flera tusen,
i häkte drabbar ingen kostnad
kommunen.
Unga får bara häktas om
det föreligger ”synnerliga
skäl” som det står i lagen. Om
ett barn måste häktas kan jag
som åklagare mildra restriktionerna på olika sätt. Om
föräldrarna inte är inblandade
i brottsligheten kan jag bevilja
dem fri besöksrätt. Jag kan bevilja socialtjänsten att komma,
och barnen kan få titta på teve.
Samsittning brukar vi inte gå
med på. Man vet inte när den
andra hörs, eller om de kan bli
budbärare åt varandra om en
person släpps och en blir kvar.
Vi vill ju ha ett rättssamhälle och vi vill att brottslighet
ska utredas och att skyldiga
personer döms. Av hänsyn till
brottsoffer och hur utredningen ska kunna gå vidare
måste ibland personen hållas
frihetsberövad. Men min
uppgift är att väga för och
emot och att försöka få till den
bästa möjliga lösningen för
varje individ. Jag accepterar
ofta att den unge placeras av
socialtjänsten någonstans
där restriktionerna inte kan
upprätthållas riktigt som
på ett häkte. Jag kan även
försätta ungdomen på fri fot
om socialtjänsten inte har
någon möjlighet att placera.
Båda dessa åtgärder innebär
förstås en risk att utredningen
av brottet försvåras.
21
TEMA UNGA
För några år sedan satt Pa Musa Jallow i fängelse dömd för grov
misshandel. I dag är han en framgångsrik discjockey, känd som Dj Black
Moose. En gång i veckan besöker han unga killar på anstalten Täby.
Pa Musa vet
att det går att
bryta livsstilen
MARIA
L I N D É N / T E XT
J O E L N I L S S O N / F OTO
D
et var med blandade känslor Pa Musa Jallow
muckade från fängelset för fyra år sedan.
Han var arg över att inte ha fått det stöd han
efterfrågade inne på anstalten, varken i form
av psykolog eller i stödsamtal med representant från frivilligorganisation. Samtidigt
var han till hundra procent inställd på att
förändra sitt liv. Sedan fängelsegrindarna slog igen
bakom honom den där marsdagen 2010 har han lyckats
med sina föresatser. Hans karriär som discjockey går
lysande, han har inte återfallit i kriminalitet och han
hjälper unga i fängelse, fast besluten att ge dem det stöd
han inte fick.
Det är en kall vinterdag, men inne i ett av anstalten
Täbys besöksrum är stämningen varm. Pa Musa Jallow
har slagit sig ner i en blå soffa vid fönstret och tre unga
killar sätter sig mitt emot. Under hösten har Pa Musa
besökt Täby en gång i veckan som handledare i ett av
Fryshusets projekt, med syfte att få intagna att lämna
22
kriminaliteten. Nu är projektet över och Pa Musa har
kommit hit på eget initiativ, efter några veckors uppehåll.
– Jag började tappa hoppet när du inte var här på ett
tag. ”Shit, han har blivit kriminell igen”, tänkte jag,
säger Kim med glimten i ögat.
Alla i rummet, inklusive de två kriminalvårdarna
brister ut i dagens första skratt. Det kommer att bli fler
under det två timmar långa besöket.
Nej, Pa Musa har inte blivit kriminell igen. Han är
ett levande bevis för att det går att bryta en kriminell
livsstil. Det är därför han är här. För att med sin egen
livserfarenhet motivera de unga killarna och för att erbjuda sitt stöd även utanför fängelset, efter frigivning.
Hans besök består framför allt av samtal, men också
dj-workshops och ibland tar han med sig en inspirerande gäst från musik- eller idrottsvärlden.
Pa Musa inleder med att berätta nyheter om sig
själv, sin familj och sin karriär. Sedan vänder han sig till
det tre unga männen i rummet. Det är snart dags för
frigivning för den tystlåtne Olle. Pa Musa förhör sig om »
OMKRIM 1/2014
Besöket lider mot sitt
slut. Kim vänder sig
mot Pa Musa och säger:
”Du kommer att få se
att det går bra för oss
sen.”
”Det tror jag. Jag
tror det kommer att
gå bra för er allihop,”
svarar Pa Musa.
OMKRIM 1/2014
OMKRIM 1/2014
23
23
TEMA UNGA
»
»Jag har
vänt mitt liv
360 grader.
Kan jag göra
det, kan de
göra det.«
Kriminalvårdaren Johanna
Hellsten ser
Pa Musas
besök som en
stor tillgång.
DJ BLACK MOOSE ÄR HUS-DJ på
Sveriges Radio och spelar med landets
främsta hip hop artister som Nääk och
Nimo, Kartellen och Abidaz.
hans planer, ger råd och tips och säger att han kan ringa
om han känner för det. Musa talar om olika möjligheter
för Olle när han avbryts av Kim som otåligt väntat på
Musas uppmärksamhet.
– Vilka möjligheter finns det för mig då?
Det märks att Kim är ivrig att få feedback från Musa.
I hans framtidsplan ingår ett jobb, till att börja med,
sedan yrkesutbildning och på lång sikt en egen rörelse.
Pa Musa peppar, uppmuntrar och säger ”Satsa helhjärtat!”
Besöket tar formen av ett öppenhjärtligt samtal - om
musik, träning, kärlek, livet i och utanför anstalt. Det
är mycket humor i rummet, alla skämtar med alla, men
där finns också ett underliggande allvar. Det handlar
om killarnas framtid. En framtid som säkert kommer
att innebära påtryckningar från personer med dåligt
inflytande, svårigheter att få ett jobb och att vara en
närvarande pojkvän. När Pa Musa frågar om killarna har
tjejer berättar en av dem att han vill bli stabil och tjäna
pengar innan han går in i en relation.
Under samtalets gång återkommer Pa Musa till de
möjligheter och lösningar som finns. Han delar med
sig av sina egna erfarenheter från gängvärlden, att
plötsligt bli häktad, att sitta i fängelse, att ha flickvän
när man sitter inne. Frågor bollas runt i rummet.
– Jag vill visa ungdomar att det finns mycket att leva
för trots att det gått snett. Jag har vänt mitt liv 360 grader. Kan jag göra det, kan de göra det, säger Pa Musa.
– Jag blir själv motiverad och väldigt peppad av att
komma hit och berätta vad jag själv varit med om. Jag
mår bra efter varje gång jag varit här och jag tänker ofta
på dem. Ibland har jag hälsat till dem i radion.
Robban och Kim har träffat Pa Musa tidigare och de
uppskattar hans besök.
– Han är en bra förebild. Det här är dagens höjdpunkt. Man kommer ifrån verkstan och plugget en
stund. Det är en räddning. Hör man någon som suttit
inne säga något bra då tänker man att man kanske kan
lyckas, säger Kim.
– Här inne försöker man dölja en massa, men Musa
säger vad han varit med om. Det är skillnad på någon
som varit med om en grej och någon som pluggat till att
jobba här, säger Robban. Han sätter sig bredvid Pa Musa
och studerar noggrant Musas hip hop-kläder med ett
gillande ansiktsuttryck.
Även kriminalvårdare Johanna Hellsten ser Pa Musas besök som en stor tillgång.
– Killarna öppnar sig på ett helt annat sätt för en
person i vanliga kläder. Dessutom vet han hur det är att
bli inlåst klockan halv åtta på kvällen och hur det är att
ha kriminella vänner som drar i en. Jag som kriminalvårdare har inte den bakgrunden.
Pa Musa är även en inspiration för personalen, menar
Johanna Hellsten.
– Vi får energi av att någon faktiskt lyckas. I vårt jobb
möter vi dem som kommer tillbaka. Det blir en frisk
fläkt för oss som jobbar med unga killar att få se någon
som lyckas. O
Fryshusets
verksamheter
Passus och Fuse
Passus är en stödverksamhet för personer
som vill lämna kriminella gemenskaper. En
grundprincip är att den som har personliga
erfarenheter har en unik utgångspunkt för
att kunna stötta andra som befinner sig i
samma situation.
FUSE:s främsta mål är att skapa förutsättningar som utbildningar, mötesplatser,
arbetsmöjligheter, kontinuerlig stöd och
coachning där ungdomarna ges möjlighet
till musikalisk och personlig utveckling.
Läs mer på www.fryshuset.se
Pa Musa samarbetar med
EASAS, En annan sida
av Sverige, som arrangerar föreläsningar om
kriminalitet, missbruk och
utanförskap.
24
OMKRIM 1/2014
»Här inne försöker
man dölja en massa,
men Musa säger vad
han varit med om.
Det är skillnad på någon som varit med om
en grej och någon som
pluggat till att jobba
här.«
OMKRIM 1/2014
OMKRIM 1/2014 25
25
TEMA UNGA
På ett år har Jill Jonsson och Linda Gerdell-Letterborn
hunnit utbilda tre grupper med unga män i programmet Puls.
Resultatet: Noll avhopp.
Att våga öppna
sig i egen takt
AX E L B E N G T S S O N /
T E X T & F OTO
»Och de är
så stolta över
sitt diplom!
42 timmars
arbete…
många av
dem har aldrig slutfört
något i hela
sitt liv.«
26
D
en fjärde gruppen som utbildas ska den här
eftermiddagen prata känslor. Tankar och
känslor heter modulen och är en av fyra
gruppmoduler som syftar till att bryta gamla
vanemönster och skapa nya genom samtal.
Parallellt med dessa tillfällen studerar de
intagna på egen hand och har individuella
möten med sina programeldare.
– Ibland är de väldigt öppna, i andra fall inte alls. Variationen mellan individuella samtal och gruppsessioner
ger dem chansen att välja vad och i vilken takt de vill
berätta om sig själva inför de andra, säger Jill.
Både Jill och hennes kollega Linda lovordar Puls. De
menar att programmet, till skillnad från sin föregångare
ART, känns modernt och levande. Här finns utrymme
för kreativitet hos programledarna och ett lagom tempo gör att ämnen kan diskuteras grundligt.
– Ibland kan det komma upp saker som de behöver prata
länge om. Då är det bra att det finns luft, säger Linda.
Programmet innebär i runda slängar 42 timmars
samtal och studier.
– Alla dessa timmar väcker något till liv hos dem.
Tidigare har de inte tänkt, bara agerat. Hur tänker en
vuxen? De har aldrig fått veta! Allt är nytt för dem, säger
Jill och, Linda inflikar:
– Och de är så stolta över sitt diplom! 42 timmars
arbete… många av dem har aldrig slutfört något i hela
sitt liv.
Jill och Linda var med från början 2007 när Kriminalvården startade ungdomssatsningen – och båda har
arbetat med unga långt innan dess. Jill har en examen
i psykologi och Linda en i kriminologi samt en steg
ett-utbildning i psykoterapi.
De betonar vikten av programledarens bakgrund.
– Det slår nästan aldrig fel: inför första träffen frågar
Linda Gerdell-Letterborn och Jill Jonsson är mycket
nöjda med vad de hittills sett i satsningen på programmet Puls.
de alltid varför just vi skulle kunna hjälpa dem, vad vi
har för kompetens. Då är det viktigt att ha med sig saker
i ryggen.
Arbetet med unga ställer också höga krav, menar
Linda:
– Många gånger är man helt slut. Men sen kommer
det fall som med en ung kille som bara skulle gå en modul men fortsatte programmet ut. Först var han rädd
och sluten. Hela sitt liv hade han åkt mellan institutioner. I den sista modulen kom han självmant med egna
lösningar. Han ville inte sluta trots att programmet
var över. Då inser man att det är värt allt slit. Att hjälpa
unga är faktiskt värdens roligaste jobb.
– Ja, instämmer Jill, det är verkligen det. O
OMKRIM 1/2014
TEMA UNGA FYRA RÖSTER
Omkrim frågade fyra kriminalvårdsinspektörer
vad de tycker är särskilt viktigt att tänka på i arbetet
med unga klienter.
Vad är viktigt att tänka
på i arbetet med unga?
ANNIKA JONSSON
frivården Umeå
ANDERS JOHANSSON
häktet Helsingborg
– Förut arbetade
våra frivårdsinspektörer med
alla olika
klienter,
men nu har
vi renodlat
tjänsterna så
att vi har särskilda ungdomshandläggare. Det är
mycket bättre, för handläggarna
ser många likheter bland unga dömda: tidig problematik, bristfällig skolgång och
mycket annat. Ungdomshandläggare ska
ha färre ärenden. En sådan likriktning
över landet är jättebra.
– Det blir en utmaning för mindre kontor, där kan man inte renodla sitt arbete.
– Unga måste
få särskild
uppmärksamhet och
speciella
insatser,
till exempel
studier. Hos
oss jobbar
kriminalvårdare
som har funktionsuppdrag som ungdomshandläggare med att
till exempel prata med skola och andra
nätverk utifrån. Uppsökarna har en tidig
kontakt kring missbruk, och hos oss jobbar uppsökare och ungdomshandläggare
mycket tillsammans. Jag tror att projektet är rätt ute när de säger att insatser ska
nå de unga redan på häktet.
REBECCA OHLSSON
anstalten Kirseberg
NINA MEIJER
anstalten Kristianstad:
– Det viktigaste
är att personalen känner
engagemang
och har
förståelse
för att de här
personerna
faktiskt inte
är mogna vuxna
ännu. På Kirseberg finns
ingen ungdomsavdelning utan här blandas unga med vuxna. Trots detta ska vi
jobba särskilt med unga och erbjuda dem
behandlingsprogram, studier och ett varierat fritidsutbud. Det bästa är om man
kan placera några unga tillsammans.
– Alla som ska jobba med unga dömda
inte har ungdomsavdelningar utan att
förutsättningarna är väldigt olika.
– Det viktigaste när
man jobbar
med
ungdomar
är hög
personalnärvaro och
att vi jobbar
nära de intagna. Jag jobbar på
ungdomsavdelningen och vi har tillsatt
de tjänster som kommit extra genom
projektet Unga. Det märks stor skillnad.
På vardagar kan vi ha strukturerad verksamhet från att de vaknar tills de går och
lägger sig, och även på helgerna får vi till
mer aktiviteter.
– Förutom att det är mycket personal är
det så klart viktigt att det är rätt personal.
Det är krävande att arbeta med ungdomar.
OMKRIM 1/2014
Särskild
utredning
för unga
kvinnor
I projektet om unga i Kriminalvård ska man särskilt undersöka om åtgärder och resultatet
når både unga män och unga
kvinnor.
– Män och kvinnor har samma
rättigheter och skyldigheter och vi
upplever att våra satsningar fungerar för alla, säger projektledaren
Åsa Wallengren.
Varje dag finns nära 2 000 unga i
Kriminalvården. Cirka 180 av dem
är kvinnor. Hur Kriminalvården
ska utveckla verksamheten för
de unga kvinnorna i anstalt – en
handfull individer – ska utredas
särskilt och redovisas i oktober.
– För unga kvinnor finns ingen
ungdomsavdelning. Om vi ska ha
det eller inte ska vi utreda nu. Vi
bör också bättre anpassa våldsprogrammet Puls för att bättre
passa kvinnor. Andra behandlingsprogram finns väl tillgodosedda, säger Åsa Wallengren. O
UNDER UPPBYGGNAD. ”Allt beteende
vi ser hos våra klienter är inte kriminellt
beteende. En del är ungdomligt beteende”. Marie-Louise Kärrbrink, psykolog i
Kriminalvårdens region Väst, föreläser på
en temadag om Unga i Kriminalvården
i mars. ”De unga vuxna fortfarande är
under uppbyggnad, både när det gäller
känslomässig utveckling och hur hjärnan
fungerar.”
27
Glädjen
att få hjälpa
de mest utsatta
28
OMKRIM 1/2014
TEMA UNGA
Eva-Mi Gullbrandssons
klienter är myndiga, men ändå
inte riktigt vuxna. Få har klarat
skolgången, knappt någon har
fullgjort gymnasiet. Alltför många
saknar kunskaper om hur man lär
sig leva med sina svårigheter.
K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T H E N R I K W I T T / F O T O
D
e har inget yrke. De kan ha olika svårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Några tillhör kretsen lågbegåvade.
De kan ha diverse diagnoser, såsom
adhd, borderline och anti-social personlighetsstörning. Men för många har
diagnosen inte varit till någon hjälp.
Om man tittar på risken för återfall är unga en svår
grupp att arbeta med – de är en av de grupper som
återfaller mest.
− Unga är, statistiskt sätt, en lite dyster grupp och
när de beskriver sina liv kan det ibland kännas som att
man tittar på en gangsterfilm. Men när jag sitter med
en person har jag ingen aning om just han återkommer. Jag måste alltid ge hundra, eftersom jag inte kan
veta vad det är jag gör som ger effekt, säger frivårdsinspektören Eva-Mi Gullbrandsson.
Samverkan och motiverande insatser är frivårdens
viktigaste verktyg.
− Det gäller att jobba konkret och att göra saker,
som att åka till soc tillsammans, inte bara sitta och
prata.
Sen finns det förstås en mängd problem att övervinna.
Våra lokaler är knepiga, medger Eva-Mi när hon
möter Omkrim i väntrummet på andra våningen på
frivården Fridhemsplan. När reporter och fotograf
har lagt beslag på varsin fåtölj och besökssoffan är
upptagen av två klienter så finns inga sittplatser kvar.
En besökare väljer därför att luta sig mot väggen,
medan en fotbojeklient rastlöst vankar omkring.
− När man kommer till en myndighet ska det kännas
mer välkomnande än så här.
− Det är speciellt viktigt för oss som har hand om
det tunga gardet, lägger Eva-Mi till med ett skratt.
Vi kommer att få höra mer av det skrattet.
Kronobergsparken
är en grön oas mellan
häktet Kronoberg
och frivården
Fridhemsplan.
Eva-Mi Gullbrandsson
passerar här dagligen.
OMKRIM 1/2014
I sitt kontorsrum skriver hon yttranden till domstolen, antecknar i de klientadministrativa systemen
och bokar in besök. På Fridhemsplan är arbetet långt
specialiserat och Eva-Mi jobbar enbart med unga som
är villkorligt frigivna. Alla hennes klienter har suttit i
fängelse. De flesta har tidigare erfarenheter av insatser från socialtjänsten och ungdomsvård, nu är
»
29
TEMA UNGA
Eva-Mis
tankar
om jobbet
Att arbeta med
unga väljer man…
O Unga är en svår grupp att jobba med och det
kommer att bli slitsamt. Man kan aldrig slå sig till
ro med unga, utåtagerande högriskare. Eva-Mi
märker att det finns ett högt engagemang bland
alla i Kriminalvården som jobbar med ungdomar.
− Den ambitionen måste finnas varje dag. Unga
märker direkt om du inte är intresserad eller är
rädd för dem, då dissar de dig direkt.
Ett samtal kan gå
smidigare om
klienten har
något att göra
med sina händer.
Eva-Mi plockar
fram attiraljer
hon kallar för
småkompisar.
Här en klämvänlig liten kudde.
»
»Unga är
osentimentala.
De ser inga
begränsningar
utan är fulla
av liv och lust
att göra saker.
Jag kan komma
ihåg massor av
killar som det
går bra för.«
30
de på väg ut i samhället igen.
Hon försöker träffa alla personligen redan på anstalt.
Det är bra att relationen är bärande innan de kommer
hem. När Eva-Mi får ett nytt ärende får hon namn,
personnummer och tiden de ska sitta. Sedan är det upp
till henne att kontakta personen på anstalt. Ibland har
ryktet gått före.
− De har hänt att någon intagen har frågat: ”Är du hon
med tatueringar, som sitter på plan två?” när jag har
ringt.
Eva-Mi frågar vad intagna vill använda tiden på anstalt till? Vad har de svårt för? Vad vill de ha hjälp med?
Och vad vill de veta mer om.
Jobbet engagerar henne till fullo. Generöst bjuder
hon på erfarenheter och kunskaper av sitt arbete med
unga, tidigare inom socialtjänsten och nu i frivården.
− Jag är tydlig med var gränser går och vad jag står
ut med. Men man är inte lika bra hela tiden. Då är det
skönt att jag bestämmer över min egen kalender, jag
kan välja att inte träffa någon utan skriva yttranden en
hel dag.
Eva-Mi Gullbrandsson anser att ungdomar har ett
sunt driv i sig.
− Unga är osentimentala. De ser inga begränsningar
utan är fulla av liv och lust att göra saker. Jag kan komma ihåg massor av killar som det går bra för.
Att antalet klienter ska bli färre för ungdomshandläggare ser hon fram mot. Max 20 enligt nya planen för
unga. Förra sommaren hade hon 47 klienter.
− Jag har fått gråa hår sedan jag började här, men
samtidigt har jag världens roligaste jobb. O
»Jag inser att det ibland
inte går att föra ett
vettigt samtal. Det kan
hända att vi tar en
kopp te, tittar ut genom
fönstret och snackar
om den senaste
filmen.«
Andra regler för unga…
O Det stöd som samhället erbjuder unga ser
annorlunda ut än stödet för vuxna. Sen komplicerar
det att myndigheter kan ha olika ungdomsbegrepp. Den person som räknas som ungdom på
Arbetsförmedlingen kanske inte gör det i psykiatrin
eller i socialtjänsten.
− När de unga blir myndiga, kan även det ställa till
problem. Det händer att en ung person faller ur
skyddsnätet, de har exempelvis inte ett tillräckligt
missbruk för att få hjälp från socialtjänsten.
OMKRIM 1/2014
Allt handlar om relationer…
Automatiska sms till alla!
Man får vara lite varsam…
O − För att lyckas med något förändringsarbete
måsta man ha en relation. Mitt motto är: De som är
besvärligast och som gillar mig minst – de ska bli
mina favoriter!
− Det är mitt ansvar för hur mötet blir, och jag har
tänkt ut vissa saker jag vill ta upp. Men jag måste
också inse att det ibland inte går att föra ett vettigt
samtal. Det kan hända att vi tar en kopp te, tittar ut
genom fönstret och snackar om den senaste filmen.
O Många unga missar sin tid eller kommer sent.
Eva-Mi skickar oftast ett påminnelse-sms samma
dag. Men hon undrar över varför inte Kriminalvården använder sig av automatiska sms, på samma
sätt som folktandvården och sjukvården gör.
−Det är alltid någon man får jaga. För att hantera
uteblivna besök borde det finnas en gemensamt
utformad misskötsamhetspolicy för unga, men
med olika långa gummiband beroende på klienternas olika situation och förutsättningar.
O −De unga är glada när jag besöker dem på
häkte och anstalt, men många mår inte bra.
De är deprimerade, uppgivna och det har hänt
saker som gör att de kanske sitter på isoleringen.
Fördelen är att jag vet mycket om dem. Jag vet
hur det går för dem i program och vilken missskötsamhet de har. Även om vi inte har träffats
tidigare så har vi talats vid i telefon, personen är
ingen ny bekantskap för mig.
De bästa samtalen har
man på väg någonstans…
O −På vägen till socialen, till arbetsförmedlingen, eller till beroendemottagningen kommer det
alltid upp saker. Om man har tid och möjlighet
att träffa klienter i andra sammanhang så ger det
mycket. Många vill ses någon annanstans än på
frivården. En del är hotade eller riskerar att utsättas för brott och vågar i perioder inte komma hit.
Man måste ha realistiska
förväntningar på Kriminalvården…
O − Många unga har begått brott sedan de var 9–10 år.
De tycker inte kriminalitet är så hemskt, det har blivit ett
vanebeteende och man griper tillfällena i flykten. En vanlig dag börjar med att bilen tjuvtankas, den chokladkaka
man plockar på sig blir frukost och på eftermiddagen
snor man en tröja i en affär.
Mer morötter!
O Kriminalvården är inte bra på morötter. Att hitta
former för belöningar är extra viktigt för unga.
Det behöver inte vara stora eller kostsamma saker.
Kanske bjuda på en fika på stan istället för att sitta
på rummet.
− Unga lever här och nu och deras konsekvenstänkande är inte färdigutvecklat. Att sköta och planera
saker över tid är inte deras grej.
Det behövs en särskild
utsluss för unga…
O Ungdomar kommer sällan ifråga för den vanliga
utslussningen då de varken har sysselsättning
eller någonstans att bo. De som får vårdvistelse
avbryts ofta på grund av misskötsel. Eva-Mi vill
hellre se möjligheter för unga i familjehem, gärna
i kombination med fotboja. Eller plats på ett litet
halvvägshus, med så lite institutionskänsla som
möjligt, men uppstyrt och med tydlig struktur.
−Där skulle man dra nytta av de rutiner
som livet på anstalt ändå har gett.
OMKRIM 1/2014
31
WEBBEN
Kriminalvården förnyar sina kanaler och sitt utseende. Du läser första numret av
nya personaltidningen och snart lanserar vi också den nya webbplatsen.
»Du ska enkelt få
information som
gäller just dig«
Helen Jorpes är
projektledare.
Vad är det för
människor på
bild högst upp?
– Det är våra egna
medarbetare. De är
nyckelpersonerna i vårt brottsförebyggande arbete. Vi kommer
att fortsätta fotografera personal
och variera bilderna för att visa de
många olika yrkeskategorier vi har i
myndigheten.
SÅ FUNGERAR
NYA WEBBEN
G ula ikoner som ingångar
visar tydligt vägen för de
prioriterade besökarna.
Ikonerna knyter an till Kriminalvårdens nya grafiska signaler
med den gula cirkeln.
O Hitta och kontakta. Här finns
Vad är du mest nöjd med?
– Jag är mest nöjd med det nya
målgruppsanpassade innehållet. Är
du till exempel dömd till straff ska
du enkelt få information om vad som
väntar dig under tiden i Kriminalvården. Som familj eller vän behöver
du kanske svar på helt andra frågor.
Generell information finns att ta del
av under den blå huvudmenyn.
Vad har varit svårast?
– Det svåraste har varit att få till en
helhet. Vi är en stor myndighet med
många olika verksamheter och därtill
ska innehåll synkas med teknik.
Kan vi få se video?
– Ja, det finns möjlighet att publicera videoklipp från vår verksamhet,
och rörlig bild är något vi kommer att
fortsätta vidareutveckla efter lansering. Vi vill till exempel ta fram instruktionsfilmer som ett stöd till direkt
berörda (dömda och familj/vänner).
Är webben färdigutvecklad nu?
– Nej! Den är inte färdigutvecklad och det kommer den aldrig
heller att bli. Målet är att ständigt
förbättra innehåll och utveckla
webbplatsen utifrån besökarnas
behov. Vi kommer kontinuerligt att
följa upp med användartester och
besöksstatistik.
32
adress och kontaktuppgifter till oss.
Webbplatsens besökare kan söka utifrån
säkerhetsklass, behandlingsprogram, ort
eller verksamhet.
O Statistik och forskning. Många
besökare letar fakta om vår verksamhet.
Här har vi samlat siffror, forskningsresultat och fördjupningar.
O Om oss. Här finns information om
myndigheten och våra regelverk. Kriminalvården är Sveriges fjärde största myndighet med omkring 10 000 anställda.
O Kontakt och press – det är viktigt
att alla som vill komma i kontakt med oss
lätt ska hitta kontaktuppgifter.
O Dömd till straff. Här finns information om vad som väntar den dömde
under tiden i Kriminalvården.
O Familj och vänner. Här hittar
anhöriga det de behöver veta inför till
exempel ett besök.
O Jobba hos oss. Inför omgörningen
studerade vi statistiken för att se vad de
flesta besökare letade efter. ”Jobba hos
oss” ligger i särklass högst. Kriminalvården vill vara en attraktiv och modern
arbetsgivare och därför är dessa besökare
viktiga för oss.
Den blå huvudmenyn är även den
framtagen utifrån besöksstatistik:
O Fängelse, frivård och häkte.
Information om vår verksamhet och om
de olika formerna av straff.
O Behandling och vård. Kriminalvården satsar mycket på behandling och
vård. I en förstudie inför arbetet med den
nya webbplatsen kom det dessutom fram
att många av våra besökare har ett stort
intresse för ämnet.
Exempel på utfälld undermeny, här handlar det om besök, telefon och brev.
OMKRIM 1/2014
LÄTT
ATT HITTA
BILDER PÅ
MEDARBETARE
Vad är det besökarna
vill veta? Huvudmenyns
ingångar baseras på
besöksstatistik.
Kriminalvården är en stor arbetsgivare
och vill vara en attraktiv arbetsplats.
Här visar vi bilder på medarbetare från
olika delar av verksamheten. Det är
människorna som gör skillnad.
SENASTE
NYTT
Här i nyhetsblocket
kommer det att se olika
ut beroende på vad vi vill
berätta.
DIREKT
BERÖRDA
Tydliga ikoner ska underlätta
för webbplatsens besökare.
ALL INFO
ÄVEN HÄR
Så här presenteras de olika anstalterna.
I menyraden klickar besökaren för att
få reda på hur man hittar hit och bokar
besök, vad det finns för verksamhet och
fakta om anläggningen.
OMKRIM 1/2014
Så här ser det ut när man
klickat vidare (de två illustrationerna här till vänster).
Sidhuvudet är lägre och
ikonerna ligger uppe till höger.
De gula ikonerna finns med på
alla sidor.
»Målet är att ständigt förbättra
innehåll och utveckla webbplatsen
utifrån besökarnas behov. Vi kommer kontinuerligt att följa upp med
användartester och besöksstatistik. «
Helen Jorpes, projektledare.
33
Att lägga kraften på rätt ställen
34
BRYTNINGS
OMKRIM 1/2014
REPORTAGE
På anstalten Gävle är det full uppslutning när intagna och personal samlas
i pingisrummet en lördageftermiddag. Alla ska få prova på att bryta arm.
Brynäs armwrestling finns på plats för att visa hur det ska gå till.
K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T H E N R I K W I T T / F O T O
V i har kommit hit för att ni ska få testa armbrytning. Det hela är på skoj. Det är ingen tävling utan
vi vill visa er tekniken och vilka regler som gäller,
säger Magnus ”Indianen” Lundgren till den förväntansfulla gruppen.
Han står vid ett specialgjort bord för armbrytning. Under glasytan finns en bild på sportens
främsta ambassadör, Heidi Andersson, den niofaldiga
världsmästarinnan från byn Ensamheten. Magnus Lundgren
ger noggranna instruktioner för dagens övningar.
− Vi börjar med reglerna. Får man böja handlederna? Ja,
men inte i startpositionen, då ska handlederna vara raka
och händerna centrerade över bordet, bådas tumknogar ska
synas. ”Ready go”, säger domaren. Då kan du börja bryta.
Armbrytning är en sport som har genomgått stora förändringar. Tidigare fanns en machostämpel och det förekom en
hel del armbrott. Idag är utövarna organiserade och medlemmar i en klubb. Klubbarna följer Svenska Armsportsförbundets regler och utsätts för regelbundna dopingkontroller.
Att mäta sin styrka lockar alltfler, inte minst kvinnor vill
bryta arm.
− Att bli en duktig armbrytare tar lång tid, man måste
träna, träna och åter träna. Det är inte bara starka biceps som
gäller utan en allsidig styrka ska till. För att kunna bryta ner
sin motståndare måste man använda alla muskler i kroppen
– samtidigt, fortsätter Magnus Lundgren. »
TID I GÄVLE
OMKRIM 1/2014
35
REPORTAGE
Den första killen släntrar fram till bordet för att testa hur det
känns att möta ”Indianen”. Ett fast handgrepp, ”Ready go”
och sen stiger ansiktsfärgen av ansträngning.
»Det här är » − Armbågarna ska alltid vara på armbågskuddarna,
annars blir det en foul. Två fouls och du är ute. De
ett välkomtävlande ska ha en fot i golvet under hela matchen.
met avbrott.
Alla i rummet lyssnar uppmärksamt. Det finns en
nyfikenhet på armbrytning och de här instruktörerna
Annars blir
verkar veta vad de talar om.
det mest
kortspel
Magnus Lundgren berättar att han brutit arm propå helgen.«
fessionellt i femton år och är därmed en av de äldre med-
Laila Lauritsen
utmanar Kattis
Olsson.
lemmarna i Brynäs armwrestling. Han ingår i landslaget
och har deltagit i VM, EM, Nordiska mästerskap och
massor av SM. Med som instruktör finns även Magnus
bror, Erik Lundgren och Eric Hammar som också ingår
i landslaget. Erics pappa, John-Erik Hammar som är
vårdare på anstalten, finns också med i lokalen.
− Ni ska inte bryta mot varandra på avdelningen.
Prova här mot oss istället. Ni kommer inte att vinna,
men vi kan hjälpa er att öva in rätt teknik, fortsätter
Magnus Lundgren.
− Har man inte kunskap, styrka och teknik kan det
bli farligt.
Den första killen släntrar fram till bordet för att testa
hur det känns att möta ”Indianen”. Ett fast handgrepp,
”Ready go” och sen stiger ansiktsfärgen av ansträngning.
− Kom igen nu grannen! ropar en ung man uppmuntrande.
Magnus Lundgren håller mot, samtidigt som han
korrigerar utmanarens kroppsställning.
− Vicka på kroppen, men arslet ska vara kvar vid
bordet. Så där ja, mycket bättre!
Alla får tydliga instruktioner. Killarna skojar och
ger alla möjliga förklaringar om varför de inte vinner:
”Indianen försökte trötta ut mig.” ”Jag glömde att
andas.” ”Jag tog helt slut.”
Alla har en trevlig stund. Instruktörerna är uppmärksamma på de killar som tar till sig kunskaper och som
vill lära sig mer. Mottagaren till berömmet ”Du är ruggigt duktig!” säger inget, men något tänds i hans ögon.
Eric Hammar låter alla som vill lyfta en tyngd från
golvet med en hand. Han har lagt på 50 kilo. I handtaget finns ett kullager som gör att man undviker skador
på handleden. Eric assisterar och en kille ser väldigt
glad ut när han lyckas räta på benen.
– Godkänt, säger Eric Hammar och klappar killen
på axeln.
Grenen kallas Rolling Thunder. Att utmana varandras styrkor har folk gjort i alla tider, berättar Eric
Hammar. Även om man idag använder moderna vikter
istället för stenblock. Själv lyfter han 101 kilo. Det är
två kilo från det svenska rekordet.
Det skrattas bland killarna från häktet och personalen. Flera vill testa sin styrka och odören av ansträngda muskler sprider sig i lokalen.
− Det här är ett välkommet avbrott. Annars blir det
mest kortspel på helgen, och kanske ett besök i gymet,
säger behandlingsavdelningens Mulle-mästare.
»
Magnus Lundgren uppskattar stämningen.
»En teflonpanna?
Tacka vet jag gjutjärn som är grymt
bra handledsträning.
Alla armbrytare ska
givetvis ha en gjutjärnspanna i största,
tyngsta storlek!«
Heidi Andersson, världsmästare
i armbrytning, på sin blogg.
36
OMKRIM 1/2014
»Får man böja
handlederna?
Ja, men inte
i startpositionen,
då ska handlederna vara raka
och händerna
centrerade över
bordet, bådas
tumknogar
ska synas.«
Rolling Thunder vågar alla testa. Här greppar Laila
Lauritsen handtaget med två händer. Instruktören
Eric Hammar lyfter över hundra kilo, med en hand.
OMKRIM 1/2014
37
REPORTAGE
»
Ska man bli en
duktig armbrytare
måste man använda alla muskler i
kroppen – samtidigt. Världsmästaren Heidi Andersson övervakar från
bordsskivan.
− Killarna visar ödmjukhet och ett stort tålamod när
de är tysta och står stilla för att lyssna på oss. De böjer
på nacken. Det här kan hjälpa dem i skolbänken också.
Magnus Lundgren nickar mot alla aktiva vårdare
och intagna som peppar och utmanar varandra.
− Nu är det vi tillsammans och inte vi och dom. Det
är det här man jobbar för, säger han.
− Ha så bra träningsvärk i morgon killar!
Tiden är ute och instruktörerna tackas med handslag och önskningar om att snart ses igen. Efter det
summerar vi övningarna över en kopp kaffe i häktespersonalens fikarum.
− Det var roligt, trevligt och avslappnad stämning. De
intagna fick lite beröm och de kommer att prata mycket om det här, säger kriminalvårdare Anders Johansson.
Han berättar att isen bröts mellan honom och en
intagen kille som inte velat prata på flera veckor. På
väg tillbaka till avdelningen frågade killen Anders
Johansson förvånat ”Känner du Indianen?”
Magnus ”Indianen” Lundgren och Anders ”Fjuppen” Johansson är jämngamla. De växte upp i samma
bostadsområde i Gävle och känner till varandra.
Under samtalet kommer frågor om kriminalitet upp.
Vem blir kriminell? Är det något man väljer, eller?
− Det var hockeyn och allt idrottande som höll mig
borta från den kriminella banan. Sporten gav utlopp
för allt överskottsadrenalin, säger Anders Johansson.
− Vem som helst kan trilla dit, det kan räcka med en
skilsmässa, påstår Magnus Lundgren.
Tidigare missbrukade han alkohol, vilket ledde till
våldsamheter och fängelse. Men för tio år sedan tog
Magnus Lundgren sig ur missbruket och kriminaliteten. Idag arbetar han som vaktmästare på en skola, är
lekmannaövervakare för tre klienter och även förtroendeperson för en livstidsdömd. Gemenskapen inom armsporten bidrog till att han lyckades överge den kriminella livsstilen. Han berättar att armbrytningen har gjort
honom till en mer säker person. Att under en tävling
kliva upp på ett podium när flera hundra personer tittar
på var jobbigt första gången. Idag njuter han av det.
− Det har gjort att jag har växt som person och idag
vågar jag prata inför folk.
Gruppen enas om att intressen alltid är bra. Om
det är armbrytning, idrott eller musik spelar mindre
roll. Det gäller att hitta ett sammanhang där man kan
utvecklas som människa.
− I Kriminalvården finns alltid en rädsla för vad allmänheten ska säga. ”Inte kan ni lära dem att bryta arm!”
Men det gäller att få igång killarna. Träning för att hålla
igång kroppen, för att lära sig självdisciplin, lyssna och
lära av lagkamrater och tränare, säger Anders Johansson.
− Idag fick vi känna på en trivsam gemenskap och vi
har tagit bort allt vad macho heter, säger han. O
38
DE TÄVLANDE skall hela tiden ha ögonkontakt med sin egen hand för att undvika skador.
OM GREPPET SLÄPPER blir det omstart och
händerna binds ihop med remmar.
VEM VINNER? För att vinna måste någon
del av motståndarens fingrar, handled eller
underarm nudda nedslagskudden.
Hur blir man bra
på armbrytning?
Magnus Lundgren,
instruktör i Brynäs
armwrestling:
– Det måste finnas
ett intresse av att
träna. Sen gäller det
att orka träna även
när det är jobbigt.
Ska man bli riktigt bra
måste även de fysiska
förutsättningarna finnas
där: stora händer och starka
handleder är bra. Att dagligen
jobba statiskt med kroppen är en fördel.
Lämpliga yrken för en armbrytare kan vara
skogshuggare, smed, plåtslagare
eller snickare.
Förekommer dopning?
− Inte i Sverige. Vi är noga testade. Klubbarna vaccinerar oss mot dopning. Det
finns nya tester som ser otillåtna medel så
långt som nio månader tillbaka. Ingen vill
åka på tävlingar om det inte är rent.
Går det att tjäna pengar?
− Nej. Vinnaren i SM får äran, men man
ingår också i en oerhört fin gemenskap. I
öst finns det pengar i sporten och därför har
länderna där också problem med dopning.
Hur går en tävling till?
− Man tävlar i olika viktklasser. Men alla
tävlar gemensamt; kvinnor, män, ungdomar och handikappade. På senaste VM
fanns 1 200 deltagare från femtio olika
nationer. Vi är som en stor familj.
Hur psykar man motståndaren?
− Dåligt språk eller osportslighet ger
en foul. Om det fortsätter blir deltagaren
diskad från turneringen.
− På SM var det väldigt jämnt mellan mig
och min motståndare. En lång tid vägde
det fram och tillbaka och då kunde jag inte
låta bli att säga ”Det känns väldigt bra det
här”.
Kriminalvårdsinspektör Johan Lené berättar att armbrytare från Brynäs armwrestling kommer att besöka
anstalten Gävle flera gånger i sommar.
Magnus Lundgren visar gärna armbrytning på
andra anstalter. Kontakta honom på
tel 0736-17 42 97 eller sök upp Brynäs armwrestling
på Facebook.
OMKRIM 1/2014
KRÖNIKA Ett yttrande ska vara så begripligt att
klienten själv kan läsa och förstå innebörden. Samtidigt vill
jag som textförfattare framstå som både professionell och
kompetent, inte minst i domarens och åklagarens ögon.
LOTTA HELIN
frivårdsinspektör,
frivården Malmö.
Den skrivande
frivårdsinspektören
D
Ett yttrande ska vara så begripligt att klienten själv kan läsa och förstå innebörden.
Det betyder att jag bör skriva på ett enkelt
och okrångligt sätt, eftersom en majoritet av
våra klienter inte har läst på högskola eller ens
gått ut gymnasiet (även en del nämndemän i
domstolarna saknar högre utbildning).
Samtidigt vill jag som textförfattare framstå
som både professionell och kompetent. Detta
gäller inte minst i domarens och åklagarens
ögon. Är yttrandet för enkelt formulerat kanske de inte tar det på allvar?
Facktermer är något som kan användas för
att förstärka den professionella tonen och de
kan man droppa lite så där i förbifarten. En del
av oss byråkrater är ibland lite väl generösa
med facktermerna och då blir texten tung och
obegriplig. Jag hoppas att jag lyckas hålla mig
på rätt sida om den gränsen.
De senaste åren har vi börjat ta in RBM
(Risk Behov Mottaglighet) och Central Eight i
vårt resonemang. Det är begrepp som är totalt
okända för de flesta klienter, liksom för domare och åklagare. Samtidigt ska vi utgå ifrån
dessa begrepp när vi yttrar oss. Det kräver
lite pedagogiska förklaringar. Men det är just
svårigheten som gör skrivandet så roligt.
I tysthet - och bara inför mig själv - har
jag en idé om att domstolarna helst ska gå
på mina påföljdsförslag. Som en liten tävOMKRIM 1/2014
J O S H C O C H R A N / I L LU ST R AT I O N
e flesta av oss som arbetar i Kriminalvården kan säga att vi arbetar
med människor. Samtidigt tjänstgör
många av oss också som skribenter. Frivårdsinspektörer skriver
till exempel journal i VSP, intyg till
socialtjänst, en stor mängd mejl,
remisser till olika instanser och så skriver vi
yttranden till domstolarna.
Jag har alltid tyckt att just yttranden kan
vara lite roliga att skriva. Det är minst sagt en
utmaning. Man börjar fundera över genre, om
vilka som ska läsa texten och att de förhoppningsvis begriper det man skrivit.
ling med mig själv. Det påverkar inte vad jag
föreslår utan gör att jag anstränger mig för att
hitta formuleringar så att tingsrätten och hovrätten begriper och köper mitt resonemang.
Tyvärr har jag ännu inte lyckats skriva så
enkelt att klienten förstår allt. Det brukar
visserligen lösa sig när vi pratar om yttrandet
och jag kan förklara vad jag skrivit. Utmaningen fortsätter med andra ord.
Jag är inte utbildad socionom - utan etnolog. Under min studietid diskuterade vi vikten
av att texter ska vara begripliga eftersom
etnologer ofta skriver om vardagen och ”vanliga” människor (vad nu det är?).
Vad jag förstår är själva skrivandet inte en
lika stor fråga bland socionomer eller jurister. Journalföring ingår inte som ett ämne på
socialhögskolan, vilket är märkligt då det är en
av våra viktigaste arbetsuppgifter.
Att vi skriver vad vi menar, på ett korrekt
och begripligt sätt, är för mig en fråga om
rättssäkerhet. Journalen är underlag för de
beslut vi fattar om klienternas verkställigheter och samtidigt ska en klient inte behöva
upprepa sin historia varje gång det kommer in
en ny handläggare.
Ingår journalföring i grundutbildningen?
Kanske det är dags att Kriminalvården börjar
titta på hur vi skriver?
»Man börjar
fundera över
genre, om
vilka som ska
läsa texten
och att de förhoppningsvis
begriper det
man skrivit.«
39
PÅ KURS Kriminalvårdens yogasamordare Eva Seilitz och
kollegan Maria Johansson utbildas i hur andningstekniker kan
hjälpa till att bearbeta känslor och sänka stressnivån.
LIVET FÅR EN
ANDNINGSPAUS
med yogateknik mår många kriminella bättre
ALFRED SKOGBERG /
T E XT & F OTO
Instruktörerna
Pia Lahdenperä
och Jakob Lund.
V
i sitter på stolar i ett nedsläckt rum i
Blå huset i Tensta. Ungefär 15 personer
deltar. Några är från X-cons, andra är
före detta drogmissbrukare och tidigare
kriminella. Jakob Lund instruerar oss
att knyta händerna i axelhöjd, sträcka
upp dem och sedan snabbt föra ned dem,
samtidigt som vi andas in och ut. Vi gör
det ett tjugotal gånger i tre repetitioner. Jag känner
hur jag blir varm i ansiktet och hur det börjar sticka i
händerna.
Vi fortsätter att andas i olika hastigheter. Några
rör sig rytmiskt. Andra sitter stilla. När sessionen
är över är det knäpptyst. Vi lägger oss på en tunn
träningsmatta och gör just ingenting. Det är första
dagen av fyra.
Jakob Lund är en av de två instruktörerna. Under
många år missbrukade han droger. Samtidigt ägnade
han sig åt kampsport och arbetade som utkastare
på nattklubbar i Danmark. Många av vännerna var
kriminella.
– Jag tog piller för att slappna av och piller för att
få energi. Samtidigt kände jag mig osäker på vad jag
ville göra med livet.
En kompis tog med honom på en kurs med
Sudarshan Kriya, en speciell andningsteknik. Då
väcktes något. Men han slutade snart och fortsatte
att ta droger. Efter en tid gick han på nya kurser och
kände att han förändrades. Nu använde han sig av
teknikerna för att bearbeta känslor. Och snart hade
han helt slutat med sitt missbruk.
– Varje gång jag kände ett sug efter droger kunde
jag använda andningsteknikerna, säger Jakob Lund.
Så småningom ville han också undervisa. Eftersom han kände flera kriminella och kunde relatera till
deras livsstil så började han med dem.
– De lämnade sin kriminella livsstil och slutade ta
droger, säger han.
Det var för 14 år sedan. Nu undervisar han i fängelser i Brasilien, Turkiet och Marocko. I Sverige ger
han nu sin andra kurs. Jakob Lund säger att många
kriminella ofta bär på stress, men när de regelbundet använder sig av övningarna händer något.
– Åtskilliga kriminella söker konflikter eftersom
de har hög stressnivå och inte trivs med livet. När
de använder sig av andningsteknikerna får de ro. De
trivs bättre med sig själva och har därför inte samma
behov av att mucka gräl. Många får ett helt nytt liv,
säger Jakob som har ett nära samarbete med danska Kriminalforsorgen.
Vi fortsätter med övningarna. Under en paus pratar jag med en av deltagarna som säger att han blivit
mer berörd än förväntat. Han återkommer inte under
resten av kursen.
Andra kvällen. Varje session börjar med att Jakob
känner av stämningen i gruppen. Han berättar om hur
yogateknikerna fungerar och svarar på frågor. Vi gör
en mängd yoga- och meditationsövningar. Jag känner
att några är så påfrestande att jag måste ta en paus.
40
OMKRIM 1/2014
Tredje dagen är också bitvis tuff. Vissa andningstekniker gör att det sticker i ansikte, händer och i bröstet.
Men så fjärde dagen händer något. Det som tidigare
var plågsamt blir lättare. Jag har hittat en rytm och
känner mig fullkomligt avslappnad.
Den andra kursinstruktören, Pia Lahdenperä,
berättar att stress frigörs när man andas rytmiskt. Det
kan kännas i kroppen på olika sätt. Vissa kan börja
gråta, andra blir arga, sedan kan det bli helt lugnt. Pia
hade haft cancer innan hon började med teknikerna
2005. När hon började med andningsövningarna fick
hon ont i kroppen där cancern suttit.
– Smärtan kom ut som ett skrik som gjorde så
ont att jag grät. Sedan skrattade jag. Därefter kände
jag frid i kroppen, som om jag var läkt.
En av deltagarna är Samir Sabri. Han är i dag 43 år.
Under tolv av dessa har han suttit på ungdomsklinik
och i fängelse. Han har använt droger nästan halva
sitt liv. För tre år sedan gick han en kurs när Pia Lahdenperä var instruktör. Den kursen i kombination
med att han började med teater förändrade mycket.
– Jag har massor i bagaget: droger, trauman och
kriminalitet. Jag har sett döden på nära håll, mer än
en gång. Med kursen började jag våga möta mina
trauman och känslor.
Han berättar att förändringen inte sker på en
gång, och att det är bra att sitta i grupp med någon
som kan hjälpa till när känslorna blir starka. Att göra
övningarna i grupp gör också att man lättare kan
dela erfarenheter med andra.
– Jag har slösat bort så mycket tid. Jag har missbrukat i över tjugo år. I dag kan jag säga att andningen är
min nya drog. För den som tvekar säger jag bara: Våga!
säger Samir Sabri. O
Nationell yogasamordnare
Eva Seilitz är nationell
yogasamordnare för Kriminalvården. Tillsammans med kollegan Maria Johansson deltog
hon under de fyra dagarna.
Eva Seilitz berättar att kursen
gett henne en djupare inblick
i hur traumatiska upplevelser
kan sätta sig i kroppen.
Det arbete som de båda gör
i Kriminalvården innehåller
mycket av det som togs upp
under kursen men inte lika
många andningsövningar.
Maria Johansson vill jobba
ännu mer med andningen för
att minska stress.
OMKRIM 1/2014
Det är framför allt Breathe
Smart-kurser som kommer
att kunna bli aktuella i Sverige
i samarbete med organisationer som ExCons, Unga
Kris och Second Chance.
Kriminalvården har sitt egna
yogaprogram sedan 2008 och
kommer inte att erbjuda några
andra program än de som redan antagits av Vetenskapliga
rådet och som nyutvärderas
genom den studie som pågår
på 10 anstalter i Sverige.
– Utbildningen har
förstärkt min uppfattning om hur viktigt det
är att arbeta holistiskt.
Det är precis så vi
arbetar med vårt eget
material, säger Eva
Seilitz.
– Man måste göra
andningarna det varje
dag för att det ska ha
långsiktig effekt, säger
Maria Johansson.
–Jag har missbrukat i
över tjugo år. I dag kan
jag säga att andningen
är min nya drog, säger
Samir Sabri.
Se film om yogasatsningen i
Kriminalvården på Youtube.
Sök på: ”kriminalvården yoga”
41
VETENSKAP ARTIKELSERIE OM KRIMINOLOGI
Hur ser forskningen ut kring kriminologi, det vetenskapliga studiet
av brottslighet? Omkrim tar upp de centrala frågorna i en artikelserie.
Första delen handlar om varför människor begår brott.
DEL 1
VARFÖR
BEGÅR VI
MÄNNISKOR
BROTT?
DEL 1 Brottet.
DEL 2 Straffet.
DEL 3 Framtiden.
42
A
lla gör vi saker ibland
som vi vet att vi inte får,
som när vi kör för fort i
trafiken till exempel.
Varför gör vi det? Är
det för att vi uppfattar
risken att bli påkommen
som minimal, eller har vi bara oflyt
med trafikljusen samtidigt som det
är viktigare än någonsin att komma
fram i tid?
Varför människor bryter mot lagen
är en av frågorna som kriminologisk
forskning försöker svara på. Vi känner igen förklaringar som “tillfället
gör tjuven” och att man hamnat i
“dåligt sällskap”.
Faktum är att dessa förklaringar
även finns representerade i olika
kriminologiska teorier. Tanken att
det är tillfället som gör tjuven har sin
grund i det som brukar kallas för den
klassiska skolan inom kriminologin.
– I den här skolan har man synen
att brott är en medveten handling,
en rationell handling och den ska
förebyggas genom att göra brott så
kostsamt som möjligt, säger Zoran
Vasiljevic som är doktorand på institutionen för kriminologi vid Malmö
högskola.
Tankesättet utgår från idén om
att människan har en fri vilja och att
hon av naturen strävar efter att nå
njutning och undvika obehag. Man
menar att om människor kopplar
ihop brottsliga handlingar med det
obehag som ett straff innebär så
avstår de från att begå brott. Denna
utgångspunkt sägs prägla den lagstiftning vi har i Sverige idag.
Även det brottsförebyggande
arbetet kan till stor del sägas ha sin
grund i den klassiska skolan. Flera
teorier utgår från att antalet begångna brott blir färre om risken att
bli upptäckt är stor. Denna slutsats
tillämpas dagligen i vår vardag. Som
exempel kan nämnas fartkameror
längs vägarna och kameraövervakning i butiker.
– I Kriminalvården jobbar man
väldigt mycket med det tänket när
det kommer till säkerhet. Vet man
att nu kan det hända nånting fyller
man på med personal och intar
beredskap. Man ökar övervakningen,
säger Zoran Vasiljevic som tidigare
har arbetat som kriminalvårdare.
Men när det kommer till det mer
långsiktiga arbetet inom Kriminalvården handlar det om en annan typ
av brottsprevention, som exempelvis tar sig uttryck i olika behandlingsprogram.
– Man försöker förändra hur en
intagen tänker. Man försöker planera
utslussningar, så att när man väl
kommer ut så finns ett nätverk för
den intagne, säger Zoran Vasiljevic.
Detta kan ses som en tillämpning
av en annan skola inom kriminologin, nämligen den positivistiska. I
denna skola antar man att människor
inte väljer att begå brott utan att
brottslighet är förutbestämt av
saker som står utanför människans
kontroll, såsom biologiska, sociala
och psykologiska faktorer. Med det
här synsättet är det brottsliga något
sjukligt som ska behandlas bort eller
korrigeras genom exempelvis sociala
insatser.
De flesta kriminologiska teorier
kan härledas från någon av dessa två
olika skolor. Zoran Vasiljevic säger
att det här är rena perspektiv som
fanns när kriminologin började formas som vetenskapligt ämne.
– I dag finns de här perspektiven
närvarande, inte i lika renodlad form
utan det är en mer blandad form.
Kanske gäller samma sak för oss
som kör för fort. Ibland har vi otur
och tänker att risken att bli ertappad
som fortkörare är värd möjligheten
att hinna fram i tid. O
Studeras utifrån
olika vetenskaper
Kriminologi är det vetenskapliga studiet
av brottsligheten. Brottsligheten studeras
utifrån flera olika vetenskaper, bland annat
sociologi, psykologi, psykiatri och biologi.
Något som ofta inte räknas in i
kriminologin är kriminalteknik och rättsmedicin. Kriminologi kan bland annat studeras
vid Stockholms universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet och
Gävle högskola.
Källor:
Nationalencyklopedin, 2014.
Sarnecki, J. (2010). Brottsligheten och
samhället.
Asp, P., Ulväng, M. & Jareborg, N. (2010).
Kriminalrättens grunder.
OMKRIM 1/2014
Kort om forskning
Förändring skapar
vilja till förändring
O Viljan att sluta begå brott har
tidigare visat sig vara viktig för om en
kriminell bana avslutas eller inte. Men
även omständigheterna runt omkring
kan vara av stor betydelse. Ofta avslutas en kriminell bana i samband med
andra förändringar i en persons liv, som
vid övergången mellan ungdom och
vuxenliv. Det är ett av resultaten som
redovisas i en avhandling om kriminella
karriärer av Christoffer Carlsson vid
Stockholms universitet.
Professor i spelberoende
O För första gången kommer det att
finnas en professor som forskar om
spelberoende i Sverige. Forskningen
kommer att bedrivas i Lund vid den
medicinska fakulteten och Svenska spel
kommer att bidra med 2,5 miljoner
kronor om året fem år framöver.
Strängare straff för grova brott
O Straffen för grov misshandel har
ökat med i genomsnitt två månader
sedan 2010 då reformen som innebar
skärpta straff för allvarliga våldsbrott
infördes. Även straffen för mord och
dråp, försök till dessa brott samt grovt
vållande till annans död har blivit
längre sedan lagförändringarna trädde
i kraft. Mer om detta finns att läsa i en
rapport om skärpta straff för allvarliga
våldsbrott från Brottsförebyggande
rådet (Rapport 2014:6).
Behandling för
alkoholmissbruk ska nå fler
O Fler ska kunna få psykosocial
behandling för sitt alkoholmissbruk,
skriver Socialdepartementet i ett
pressmeddelande. Missbruks- och
beroendevården når endast en av
fem som är beroende av alkohol och
dödligheten är stor även bland de som
lider av måttligt alkoholberoende.
Behandlingen, som har visat sig vara
mycket effektiv, bygger på motiverande
samtal i kombination med medicinska
test och frågeformulär.
TEXTERNA PÅ VETESNSKAPSIDORNA
ÄR SKRIVNA AV KRIMINOLOGERNA
ERIKA FRITZELL OCH MARIE BIRATH.
O I nästa nummer kan du läsa om
straff och i den tredje och sista delen
blickar vi framåt och tittar närmare på
hur forskningen menar att man kan
förebygga brott.
OMKRIM 1/2014
Psykisk påfrestning kan
skapa ohälsa hos intagna
O Intagna som upplever psykisk
påfrestning skattar sin hälsa sämre än
andra. Andra faktorer som påverkar
hur intagna upplever sin hälsa är bland
annat hur hög utbildning de har och
deras ålder. Den som är välutbildad, ung
och har suttit länge i fängelse skattar sin
hälsa högre än intagna som är äldre, har
lägre utbildning och inte suttit i fängelse
lika länge. Studien har publicerats i Scandinavian Journal of Public Health.
43
VETENSKAP KRIMINALPOLITIK
I år är det riksdagsval och ett ämne som debatteras flitigt är kriminalpolitik.
Partierna föreslår hur vi ska komma tillrätta med brottsligheten. Men
hur förankrade är förslagen i forskningen? Knappt alls, enligt forskarna.
POLITIK
UTAN
STÖD AV
FORSKNING
M A R I E B I R AT H ,
ERIKA FRITZELL /
T E XT
NICLAS SANDBERG
/ F OTO
»Förutsättningen för SD
är tystandet
av den kriminologiska
forskningen.
SD:s resonemang har
inget som
helst stöd
nånstans.«
44
K
riminalpolitiken har
blivit en arena där det
är möjligt att politiskt
profilera sig, säger Robert
Andersson, lektor i
kriminologi vid Linnéuniversitetet.
Att exempelvis föreslå kriminalisering av rymningar, eller att rikta stort
fokus mot bekämpningen av organiserad brottslighet kan enligt forskarna betraktas som ett sätt för partierna
att visa handlingskraft. Robert Andersson menar att kriminalpolitiken
inte alltid varit den arena som den är
i dag. Fram till 1960-talet var det ett
område som endast ett fåtal experter
och politiker diskuterade.
Under den här tiden var syftet
med straffet huvudsakligen att behandla de som begått brott. Senare,
när fler kom att engagera sig i frågan
blev denna så kallade behandlingsideologi kritiserad. Man hävdade från
juridiskt håll att straffet inte stod
i proportion till brottets allvar när
dess längd skulle bestämmas utifrån
när den som behandlades ansågs
vara ”frisk”. Idag är det istället tanken om vedergällning som till stor
del avgör hur vi ser på straffvärde.
Robert Andersson uttrycker det som
att kriminalpolitiken har gått från
att vara till för de brottsliga till att nu
vara till för de laglydiga.
– Det är det stora skiftet. När du ser
behandlingsideologin, där var kriminalpolitiken till för de brottsliga. Det
handlade om att korrigera dem för att
återintegrera dem i samhället. Men
vad som händer under 1960-, 70- och
80-tal är ju att kriminalpolitiken blir
till för de laglydiga.
En förutsättning för att kriminalpolitiken ska vara en framgångsrik
arena där politiker kan föra fram sina
åsikter är att brottsligheten måste
framstå som ett stort och växande
problem, annars blir det meningslöst att profilera sig med tuffare tag.
Detta får till följd att brottsligheten
framstår som ett stort hot mot oss
alla. Socialdemokraterna har liksom
nästan alla andra riksdagspartier
ett avsnitt om den organiserade
brottsligheten i sitt kriminalpolitiska program. De skriver att det inte
finns någon svensk definition av vad
organiserad brottslighet är.
– Jag menar att det fyller en funktion genom att det är vagt, och man
kan få det till något väldigt stort,
förklarar Henrik Tham, professor
emeritus vid Stockholms universitets kriminologiska institution. Han
menar att begreppet ”organiserad
brottslighet” kan rymma väldigt
många olika typer av brott som
exempelvis häleri, bedrägeri och
åldringsbrott.
– Själva poängen är ju att det inte
kan definieras och kan alltså inte mätas. Men sen säger alla att det alltid
ökar. Hur vet man det då om det inte
kan mätas?
I slutet av april röstade riksdagen
igenom ett förslag om att göra livstids fängelse till normalpåföljden för
mord. Regeringen motiverar förslaget med att “livstidsstraffet innebär
en stark markering av samhällets
avståndstagande”.
– Det är den nya lagstiftningstekniken att det är viktigt att markera,
säger Henrik Tham. Han menar att
politikerna tidigare motiverat sina
förslag på straffskärpningar med
att allmänheten vill ha det, att det
allmänna rättsmedvetandet kräver
strängare straff. Men sedan forskning pekat på att den som får information om det enskilda rättsfallet
ofta inte alls är för strängare straff
har politikerna ersatt det allmänna
rättsmedvetandet med att de vill
markera.
Robert Andersson håller med
om detta och menar samtidigt att
hänvisningarna till det allmänna
rättsmedvetandet blev början på
en politik som gärna vädjar till våra
känslor. Han menar att det handlar
om inlevelse, politikerna vill visa att
de tar väljarna på allvar. På detta sätt
blir forskningen marginaliserad på
det kriminalpolitiska området. Det
spelar ingen roll att det finns forskning som talar mot att straff skulle
minska kriminaliteten och ifrågasätter bilden av brottsligheten som ett
växande problem.
– Det är politiskt konstruerat det
här. Om vi tittar på alternativa indikatorer på våldet så har vi ju dödsorsaksstatistiken som går ner kraftigt,
vi har sjukhusdata som ligger ganska
still. Vi har offerdata som går ner lite
lätt, säger Henrik Tham.
Ett parti i riksdagen som tydligt
framhåller kriminaliteten som ett
stort samhällsproblem och förespråkar straffskärpningar är Sverigedemokraterna. De föreslår bland annat
att möjligheten att få villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffet
ska försvinna för personer som
OMKRIM 1/2014
Partiernas
kriminalpolitik
(V) vill utreda om
livstidsstraffet skulle
kunna avskaffas helt.
(S) vill utreda möjligheten att införa en
högskoleutbildning för
kriminalvårdare.
(MP) vill att det ska
vara förbjudet för
arbetsgivare att utan
lagstöd begära att en
arbetssökande visar
upp utdrag från belastningsregistret.
(C) vill ha mer arbetsträning och social
övning för de intagna
på anstalt.
(FP) vill att det ska
finnas obligatoriska
behandlingsprogram
inom Kriminalvården för personer dömda för våld mot
kvinnor, sexualbrott och rattfylleri.
Strängare straff leder enligt forskningen inte till minskad brottslighet. Bilden är från Hall.
dömts för våldsbrott och narkotikabrott. Robert Andersson tror inte att
det är någon slump att Sverigedemokraterna väljer att profilera sig just
på det kriminalpolitiska området.
– Förutsättningen för SD, skulle
jag säga, det är tystandet av den kriminologiska forskningen. För hela
SD:s resonemang har inget som helst
stöd nånstans.
Även Henrik Tham anser att Sverigedemokraterna är de som utmärker
sig bland riksdagspartierna. Han
menar att det inte finns några större
motsättningar mellan de övriga
partiernas kriminalpolitik.
Av riksdagspartier var det bara
Vänsterpartiet och Miljöpartiet som
var direkt negativa till förslaget om
att göra livstidsstraffet till en normalpåföljd för mord. Både Henrik Tham
och Robert Andersson menar att det
har att göra med att kriminalpolitiken
speglar partiernas allmänpolitik.
Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte ställer sig bakom straffskärpningar i samma utsträckning
som de andra partierna har att göra
OMKRIM 1/2014
med att deras allmänpolitik tillåter
dem att göra det utan att de förlorar
väljare. Men Robert Andersson säger
att alla partier ändå väljer att tydligt
ta avstånd från brottslighet.
– Det du säger måste vara tough
on crime på nåt sätt, säger Robert
Andersson.
Strängare straff leder enligt forskningen inte till att brottsligheten
minskar. Ändå förespråkar många
politiker just detta då de befinner sig
på en arena där de måste profilera sig
för att synas. O
Källor:
Andersson, R. & Nilsson, R. (2009). Svensk
kriminalpolitik. Malmö: Liber
Jerre, K. (2013). The Public’s Sense of Justice in Sweden - a Smorgasbord of Opinions.
(Doctoral dissertation). Stockholm: Department of Criminology, Stockholm University.
Jerre, K. & Tham, H. (2010). Svenskarnas
syn på straff. Stockholm: Kriminologiska
institutionen, Stockholms universitet.
von Hofer, H. (2011). Brott och straff i
Sverige: Historisk kriminalstatistik 17502010. Diagram, tabeller och kommentarer
(4. uppl.ed.). Stockholm: Kriminologiska
institutionen, Stockholms Universitet.
(M) vill att man bör
överväga om det finns
situationer där fotboja
skulle kunna ersätta
häktning.
(KD) vill att det ska
finnas besökslägenheter med barnvänliga utrymmen och möjlighet
till övernattning på alla
fängelser med säkerhetsklass 1 och 2.
(SD) vill inrätta ett
offentligt register
över dömda pedofiler
och flerfaldigt dömda
våldtäktsmän.
Källor: Partiernas hemsidor, motioner och övriga
dokument
45
VETENSKAP
Kriminalvården knutit till sig ett vetenskapligt råd med
forskare från olika lärosäten. Catrin Lundström är
ny i rådet. Vad har hennes forskning om kön och rasism
med kriminalvård att göra?
MÅNGA
PROBLEM
HAR EN
KOPPLING
TILL GENUS
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & F OTO
V
ilket är ditt forskningsområde?
– Det är genus, etnicitet och migration. Jag har
även forskat en del om
ungdomar och ungdomskultur. Det låter kanske
som om det är väldigt långt ifrån
kriminalvård, men det har jag märkt
att det inte behöver vara.
Hur kan din kompetens vara
till nytta för Kriminalvården?
– Jag kom med i rådet så sent
som förra året. Jag blev tillfrågad
att vara med för att jag arbetar med
genus och kvalitativ metod. Fler
och fler utvärderingar vill att man
undersöker mäns och kvinnors
olika behov och möjligheter. Det
var nog så att ni såg att ni behövde
förstärkning inom området. Mycket
av de problem ni arbetar med har
46
kopplingar till genus; våld, våld
i nära relationer, maskulinitet,
kvinnors och mäns förhållande till
olika kulturella normer. Även mina
andra områden har stor betydelse
för Kriminalvården. Samhällets
förändringar med till exempel migration och rasism märks ju också i
Kriminalvården.
Vad har du gjort för Kriminalvården hittills?
– Jag har blivit tillfrågad om värdering av tänkbara forskningsprojekt
och direktiv till kunskapsöversikter.
De har handlat om hedersvåld, genus
& våld och maskulinitet och gängbildningar.
Vad tycker du om idén med ett
vetenskapligt råd?
Vilken roll tycker du att Kriminalvården har i samhället?
– Jag tycker att det är toppen. Att
vi forskare får både viss påverkan
och insyn i samhällets praktiker.
Och det känns väldigt bra att deltagarna i rådet är från olika discipliner, det blir automatiskt så att vi
belyser aktuella ämnen från olika
perspektiv.
– Oj, det var en svår fråga. Jag vill
att vård betonas mer än straff. Jag
tycker inte om hur det fungerar i
USA där tidigare fångar fråntas sin
rösträtt och berövas sin framtid.
Och där ras har stor betydelse, eftersom de flesta i fängelse är svarta
män.
– Frågan är hur vi ska hantera
människor som begått ett brott
men fortfarande ska finnas kvar i
samhället? Det går inte att helt stöta
ut vissa grupper ur samhällskroppen. O
Tycker du att Kriminalvården
är bra på att ta till sig ny forskning?
– Det vet jag egentligen inte. Men
ofta när det handlar om arbete med
stora frågor, som brott och straff,
vård eller utbildning är människor
väldigt inne i sitt dagliga arbete.
Det handlar om att lösa praktiska
problem här och nu. Som forskare
kan jag lyfta blicken och ge svar på
frågor ur ett större perspektiv. Förhoppningsvis avspeglar det sig också
i verksamheten.
Vilken fråga skulle du vilja
ställa till de andra forskarna i
vetenskapliga rådet?
– En intressant fråga tycker jag är
om deras syn på Kriminalvårdens
roll i samhället.
Forskare för framtiden
Namn: Catrin Lundström
Titel: docent i sociologi vid Linköpings
universitet. Just uttagen till Research
Fellow, en del av universitetets satsning
på framtida forskningsledare.
Ålder: 43
Doktorsavhandling: Svenska latinas.
Om unga kvinnor med latinamerikansk
bakgrund i Sverige.
Senaste forskning: White Migrations.
Om kön, vithet och privilegier hos svenskor som utvandrat.
Gillar förutom forskning: tai-chi, film
och musik.
OMKRIM 1/2014
Sagt & hört på
årets FoU-dagar
I flera år har Kriminalvården ordnat
forsknings- och utvecklingsdagar där
den senaste forskningen presenteras.
Inbjudna experter, utbildare, chefer
och en hel del andra träffas för fortbildning och nätverkande. I år skedde
det i mars på Folkets hus i Stockholm.
Deltagare: 350 personer.
Engagerade forskare: 17 personer.
Antal rapporter på bokbordet: 34.
Mest uppmärksammade forskningen: Adhd i Kriminalvården av Lena
Lundholm.
Ett nytt inslag i år var en postersession. Forskarna presenterade sina
resultat i affischform och konferensens deltagare fick chans att ställa
frågor och samtala om forskningen.
Forskningsrapporter som diskuterades fanns också upptryckta så att
deltagarna kunde plocka med sig det
som intresserade.
Rådet en vetenskaplig garant
F
ör att få en bred och djup
vetenskaplig förankring för
sin forsknings- och utvecklingsverksamhet har Kriminalvården ett vetenskapligt råd.
Rådet består av 16 professorer och
docenter inom områden viktiga för
kriminalvård: psykiatri, psykologi,
filosofi, sociologi och juridik.
– Rådet ska vara en vetenskaplig
garant för Kriminalvårdens utvecklingsarbete. Deltagarna ingår i en
ackrediteringspanel, som godkänner
och utvärderar våra behandlingsprogram. Programmen är en av våra
absolut viktigaste återfallsförebyggande åtgärder, så där har de en
otroligt viktig uppgift.
Det säger Gustav Tallving, chef
för det vetenskapliga rådets kansli
som inom Kriminalvården sköter
samordningen av det som har med
FoU-verksamhet att göra.
– De ingår också i granskningsprocessen för den forskning som
görs inom Kriminalvården. Forskare inom och utom myndigheten
kommer med förslag på tänkbara
OMKRIM 1/2014
forskningsprojekt. Medlemmar ur
vetenskapliga rådet är med och granskar både uppdragen och resultaten.
– Vi använder också deras expertis
när vi vill utreda specifika frågor,
som om porrtidningar är skadligt
för sexualbrottsdömda eller hur vår
suicidprevention står sig internationellt, förklarar Gustav Tallving.
Behövs verkligen det här för
att bedriva kriminalvård?
– Ja och nej. Någon slags utrednings- och utvecklingsfunktion
behövs så klart, men det kan säkert
bli en okej kriminalvård även utan
djupare forskning. Vi har bra personal, bra chefer och snart en bra
organisation för att bedriva likvärdig
kriminalvård över landet. Men vill vi,
som vi gör nu, ligga i framkant i världen måste vi ha en FoU-verksamhet
värd namnet. Det finns internationella forskare som säger att Sverige
tagit över förstaplasten när det gäller
forskningsbaserad kriminalvård från
Kanada. Aktiv FoU stödjer inte bara
den långsiktiga utvecklingen – den är
med och skapar den. O
Ovanligaste saker på scenen
under dagarna:
1. Toapappersrulle.
2. Flöjt.
3. Harry, påhittad tvilling till konferencieren. Med tidig alkoholdebut.
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
Gustav
Tallving.
»Landstinget
sviker kriminella
med adhd.«
TT 26/3
»Det skulle
säkert bli en
okej kriminalvård även
utan djupare
forskning«
»Medicinering
mot adhd
skulle hjälpa
många intagna
på fängelserna.«
SR Ekot 25/3
47
VETENSKAP
Hallå där ... Jenny Yourstone, forskare som nyss färdigställt
kartläggningen ”Psykisk hälsa bland fängelsedömda kvinnor
i Sverige”. Hon ska tala under Almedalsveckan i juli.
VAD I DIN
FORSKNING
SKA DU
LYFTA
FRAM?
LARS NICKLASON
/ T E XT
H E I N Z A N G E R M AY R
/ F OTO
V
i vet inte exakt ännu.
Jag säger vi, för jag
kommer att framträda
tillsammans med Lovisa
Nygren som har jobbat
på anstalten Sagsjön i
många år. Vår tanke är att
göra det i en dialogform kring några
teman. Jag tycker det är superviktigt
att forskning och praktik integreras.
Annars blir det lätt att vi forskare
sitter med våra register bakom våra
skrivbord. Både Lovisa Nygren och
jag är med i det nationella nätverket
för kvinnliga klienter.
Så vad har ni tänkt er för teman
så här långt?
– Komplexitet, våld, offer/förövare och socialt stöd. Komplexitet
är kopplat till den psykiska ohälsan,
som inte bara stor bland kvinnliga
intagna – de lider också ofta av flera
48
saker samtidigt. Ihop med missbruk
kan det också finnas en depression,
en personlighetsstörning eller ett
trauma. Över hälften av kvinnorna
har till exempel upplevt ett trauma
under uppväxten. Vilken behandlingsordning är då lämplig? Internationellt går trenden mot mer individanpassade insatser. Vi har redan
mycket av det i Sverige, men jag tror
vi kan bli ännu bättre på det.
Våldtemat verkar nästan självklart. Kartläggningen visar att
våldsbrotten bland kvinnor
ökat rejält de senaste tio åren.
Varför?
– Kvinnor gör i större utsträckning
samma saker som män än tidigare,
rör sig mer i miljöer med mycket
alkohol. Våldsbrottsdömda kvinnor
är oftare beroende av alkohol och har
oftare en borderlinestörning. Det
kan också vara så att anmälningsbenägenheten har blivit högre, att
acceptensen av våld blivit lägre. När
det gäller benägenheten att ta till
lättare våld är det ingen större skillnad mellan kvinnor och män.
Det leder osökt in på offer/
förövare. Kriminella kvinnor
betraktas lättare som offer för
omständigheter...
– Ja, och frågan är om det alltid
gagnar kvinnor. Vi har inte riktigt
tänkt färdigt kring temat, men
kvinnor kommer ofta in sent i kriminalvården. De fångas inte upp av
rättssystemet på samma sätt som
män. Man kanske hellre ger dem en
villkorlig dom, barn är ofta inblandade och så vidare. Det innebär att
deras missbruk blir värre och att
det får än svårare problembild än
män.
– Det kanske låter märkligt, men
många kvinnor mår bra av att hamna
i kriminalvården, få rutiner, sömn,
bra kost, och en chans att börja
plocka upp alla bitarna.
Jenny Yourstone.
Och temat socialt stöd, vad
fokuserar det på?
– Det resultat av kartläggningen
som möjligen kan förvåna oss är
att intagna kvinnor upplever att de
har ett relativt bra socialt stöd från
vänner och familj. Faktiskt så pass
att de inte skiljer sig från normalpopulationen. Det är klart att många
broar måste ha bränts på vägen för
kvinnorna, och kanske handlar det
bara om en enda person – men de
har någon att vända sig till. Och
det är bra. Socialt stöd kan ses som
värdefull resurs med stora utvecklingsmöjligheter. Det är en viktig
komponent i processen när man ska
ta ett livsavgörande beslut, komma
ur ett missbruk och bygga upp ett
nytt liv.
Du har tidigare sagt att du vill
framhäva den breda bilden
som kartläggningen ger. Är det
något du vill tillägga här?
– Arbetsmarknaden. Det finns
knappast något mer stigmatiserande
än att vara kvinna och kriminell.
Samtidigt är ett jobb och en egen
försörjning ett viktigt steg mot ett
ordnat liv. Så det är viktigt att dörrarna på arbetsmarknaden öppnas. O
OMKRIM 1/2014
RUNTiKRIM
NORD: Monica Sten, tel 076-145 52 91,
I avdelningen Runtikrim kan du
läsa om stora och små händelser
från hela landet. Tipsa gärna
informatörerna om vad som är på
gång just på din arbetsplats!
[email protected]
MITT: Anneli Eriksson, tel 076-130 45 46
[email protected]
STOCKHOLM: Axel Bengtsson, tel 076-105 55 16,
[email protected]
ÖST: Malin Björkroth, tel 0730-82 07 61,
[email protected]
SYD: Isabel Zavalia-Wästlund, tel 076-146 45 19,
[email protected]
VÄST: [email protected]
Bland blåljus i Jönköping
Öst
Lördagen 26 april arrangerades Försvars- och blåljusdagen
i Jönköping där personal från
häktet och frivården deltog.
Myndigheter inom försvar, räddningstjänst och rättsväsende
visade upp sina olika verksamheter för allmänheten.
–Det var en lyckad dag där
vi träffade många intressanta
människor, berättar Kristin Netterström, kriminalvårdsinspektör
vid häktet Jönköping. Det är
viktigt för Kriminalvården att
SPRIDER KUNSKAP: Kristin Nettersynas för att öka kunskapen om ström och Åsa Andersson från häktet
vår verksamhet.
Jönköping.
Fullt fokus
på frivården
Under två dagar i april
samlades närmare
hundra frivårdsinspektörer, programledare,
chefer, stabsexperter
och fackliga representanter för att prata om
frivårdens utveckling.
Gd Nils Öberg inledde region Östs första
frivårdskonferens och
nämnde att frivården
är en prioriterad del.
Gruppseminarier varvades med föreläsningar
om den nya arbetsmetoden STICS, klientkartläggningen 2013
och effektiva insatser
för unga klienter och
våldsamma män.
–Jag har fått massor
av energi och motivation under de här
dagarna, sa Viktoria
Carlsson, kvinsp vid
frivården Växjö.
OMKRIM 1/2014
Heldag med
säkerhetsfrågor
Säkerhetssamtal,
incidenthantering,
visitationer och
närvarokontroll var
några av alla ämnen
som diskuterades vid
årets första regionala
säkerhetsforum i Linköping den 23 april.
Vid mötet deltog regionledning,
kriminalvårdschefer,
säkerhetskvinspar,
säkerhetsinspektörer
och stabsexperter.
Under 2014 kommer
totalt två säkerhetsforum att hållas.
Sthlm
HBTQfrågor i
centrum
25 april hölls den
första utbildningsdagen i HBTQ-frågor
inom Kriminalvården.
Platsen var
KRUT-lokalerna i Liljeholmen, Stockholm.
För undervisningen
stod HBTQ-föreningens ordförande, Patrik
Scherman och dess
sekreterare Luka Sydstål. Och i centrum
på pilotomgången
var Hallanstaltens
isolpersonal.
Varför en HBTQ-utbildning?
– Som HBTQ-personer har vi varit med
om jobbiga situatio-
ner i arbetet. Allt från
bögskämt till fördomar
som visar på okunskap.
Även om frågorna finns
med på grundutbildningen upplever vi
att de försvinner ute i
verksamheten.
Vad finns för utmaningar?
– Det är lätt att dessa
problem reduceras till
mjuka, betydelselösa
frågor. Vi måste hålla
dem levande och nära
verksamheten.
Så blir du medlem: Betala
150 kronor (100 kronor
för stödmedlemskap)
till plusgirokonto 682
702–6 och ange namn och
e-postadress.
Hemsida: www.kvhbtq.se
Patrik Scherman.
49
RUNTiKRIM
FRÅN GRUNDEN: Genom att ta till-
vara på spill och bygga om rester till
nya rätter blir det god och spännande
mat på antalten i Umeå. Samtidigt
som köket sparar pengar.
Nord
Håkan Näslund, Monica
Hilmersson
och Anders
Wikström.
Ingen mat går till spillo i Umeå
En doft av nybakat
bröd sprider sig från
köket på anstalten
Umeå.
–Vi lagar all mat
från grunden och bakar allt bröd. Här finns
inget halvfabrikat, säger Anders Wikström
som är köksföreståndare och kock.
I anstaltsköket
tillagas frukost, lunch,
middag och kvällsmål
för anstalten och häktet Umeå. Det blir 160
mål mat om dagen.
Att ta till vara på
allt är kökspersonalens melodi. Skal av
grönsaker kan rostas
och tillsammans med
kalvben och tomatpuré kokas till en mustig
buljong, filmjölk med
kort datum blir en
utmärkt ingrediens i
ett saftigt bröd och till
måndaglunch serveras
även rester från veckan innan.
–Genom att laga
allt från grunden, ta
tillvara på spill och
bygga om rester till
nya rätter sparar vi
också pengar, säger
Anders Wikström.
Kockarna har regelbundna möten med
förtroenderådet, där
de intagna har möjlighet att lämna önskelistor med maträtter.
–Vissa perioder är
det Nasi goreng och
pasta pesto som ger
störst glädje, medan
äldre klienter charmas
av kålpudding och
stekt strömming.
Tidigare var maskinparken nedgången
och köket saknade
fungerande ventilation. I dag är Anders
Wikström och kollegan Håkan Näslund
nöjda över att ha fått
påverka utformningen
av det nyrenoverade
köket. Särskilt stolta
är de över de nya
ugnarna där det i dag
bakas filmjölksbröd
med lingonsylt och
ett ljusare bröd med
aprikoser och solroskärnor.
–Tack vare våra nya
avtalsvaror så kan vi
nu erbjuda hundra
procent ekologiska
bröd.
Utanför den uppfräschade matsalens
fönster bildas en
vindskyddad och
solig innegård. I nio
pallkragar grönskar
kryddor, sallad, tomat,
chili, jordgubbar samt
rabarber och några
vinbärsbuskar.
–Tala om lokalproducerat! I somras
gjorde vi iste på
mynta och bakade
en jordgubbstårta
av våra nyplockade
bär. Kryddoften från
odlingarna sprider sig
också in hit till matsalen, säger Håkan,
som drömmer om att
utveckla odlingen så
att intagna kan ha det
som sysselsättning.
Dofter väcker minnen som i sin tur ger
upphov till positiva
känslor.
−Här finns alltid
något som jag gillar,
säger intagne José
och beskriver livfullt
citronkycklingen med
timjan som serverades
häromdagen.
M O N I C A S T E N / T E XT & F OTO
50
OMKRIM 1/2014
RUNTiKRIM
TRISS I VERKSAMHETSUTVECKLARE.
Keijo Muotka, häkte, Cathrin Ahlgren,
frivård och Mikael Lindberg, anstalt.
»
Nord
Välkommen
hem Anki!
Regionens verksamhetsutvecklare
Region Nord har nu tre verksamhetsutvecklare med inriktning mot frivård, häkte respektive anstalt. Tjänsterna är en proaktiv åtgärd
kopplat till region Nords förslag till projektet
Modern Myndighet.
Verksamhetsutvecklarnas uppgift är att
bidra till att utveckla respektive verksamhetsområde maximalt genom att i samverkan med
HK och andra regioner, bidra med metoder. De
ingår i den regionala REVA-gruppen, ska stödja verksamheten att nå uppställda mål genom
att ge råd och stöd till chefer och medarbetare, ansvara för ärenden, remisser, analyser
och utredningar enligt särskilda uppdrag inom
respektive verksamhetsgren. Varje verksamhetsutvecklare kan också ha uppdrag, vilka
kopplas mot pågående nationella projekt och
regeringsuppdrag.
Saltvik
kopplar
greppet
Frivårdsinspektör
Anki Henriksson i
Luleå har nyligen
kommit hem från ett
FN-uppdrag i Kongo
Kinshasa, där hon
representerat svensk
kriminalvård.
Vad har gjort starkast intryck under ditt
år som sekonderad?
–Att folket får lida
så mycket på grund
av historien och den
politik som förs i
landet. När det gäller
kriminalvård saknas
ofta det mest elementära i fängelserna; mat, vatten, ved
eller en madrass. Den
utbredda korruptionen
i landet drabbar inte
minst intagna som
kan få vänta i flera år
innan de får en rättslig
prövning.
Läs mer om Ankis år i
Kongo på Krimnet /region Nord/nyheter
OMKRIM 1/2014
41 ystra kor
släpptes ut
Den 20 maj fick personal, anhöriga och
intagna se då Sörbyn
släppte ut sina 41 ystra
kor på grönbete efter
en lång vinter i ladugården.
-Det är första gången som har haft ett
halvoffentligt kosläpp
som blev en riktig
fest för såväl kor som
åskådare. Det blev en
trevlig dag och vi fick
också chansen att visa
På anstalten Saltvik
tillverkas i dagsläget ett åttiotal olika
hundartiklar, allt från
koppel till hundhalsband och spårlinor.
–Det är ungefär
tio intagna som
sysselsätts med det
här. De tycker att
det är ett riktigt bra
arbete då de får vara
med från ”råvara” till
färdig produkt, säger
Bengt-Erik Hägglund.
För att kvalitetssäkra
produkterna för kunderna, som är grossister från hela Sverige,
arbetar anstalten nu
med ISO-certifiering.
–Tanken är att vi ska
utveckla ett multicertifiklat för hela regionen,
men vi startar här på
Saltvik. Genom att
systematiskt förbättra
vår kvalitet kan vi ge
ett ekonomiskt och
affärsmässigt mervärde
för de företag som vi
samarbetar med, menar Peter Mäkinen, som
ansvarar för certifieringen.
upp den kriminalvård
som vi bedriver på
ett bra sätt, säger
kriminalvårdsinspektör
Maria Strand.
Utöver att se på de
glada kossorna fick
anhöriga kika in i anstaltens snickeri där de
fick ta del av anstaltens egentillverkade
produkter.
Mer info: www.kriminalvarden.se/sorbyn
Bengt-Erik Hägglund och Peter Mäkinen.
51
RUNTiKRIM
Synliggör och sprider tyst kunnande
Väst
Syd
Invigning av
lärcentrums
nya lokaler
Tårta, tacktal och
afrikansk sång blev
det på anstalten Ystad
som invigde lärcentrums nya lokaler i
april. De nya lokalerna
ger studiero men kan
även öppna upp för
samtal. Istället för att
sitta i köket som man
Generaldirektören har fattat beslut om fortsatt verksamhet för Livspondus i region Väst,
samt att det initialt sprids till region Stockholm.
Fokus för Livspondus är att synliggöra och
sprida det tysta kunnandet på individnivå men
också i organisationen genom metoden kompetenslaboratorier.
I kompetenslaboratorier träffas personalen strukturerat i grupp tillsammans med en
processledare. Där får de möjlighet att sätta
fick göra tidigare ger
två nya rum möjlighet
för intagna att studera
i lugn och ro. Rummen
kan även användas för
grupparbeten vilket
innebär att fler personer vågar diskutera
när de kan göra det i
mindre grupper.
De intagna har fått
vara med och inreda de
nya lokalerna. De har
sytt gardiner och målat
en del av tavlorna som
pryder väggarna. Under
invigningen höll de
tacktal för att de fått
vara med och sätta sin
prägel på lokalerna.
− Det är levande här
ute nu. De studerande
får arbetsro och det
märks, säger kriminalvårdare Anneli Silfverberg.
Läraren Annica Skarphagen, kriminalvårdaren Anneli
Silfverberg och läraren Anja Edvardsson.
52
ord på tyst kunnande med utgångspunkt från
de situationer de möter dagligen i kontakt med
klienterna.
Förhoppningen är att metoden sprids till
hela Kriminalvården och blir en del av ordinarie
verksamhet.
Projektet Livspondus drevs av Kriminalvården i region Väst, i samarbete med Göteborgs
Universitet mars 2011–november 2013.
Samverkansövningar ökar
förståelsen för varandras jobb
Under 2014 har
ett antal övningar i
samverkan mellan
verksamhetsställen i
region Syd och Transportjänsten genomförts. Syftet har varit
att gemensamt testa
rutiner i samband
med hämtning/lämning av klient.
Transporttjänsten
har i huvudsak övat
lokala instruktioner
för till exempel visitationer, larmförfarande
på lokala enheter
samt agerande vid
olika incidenter.
Verksamhetsställena
fick möjlighet att
bland annat testa
sina larmstyrkor och
rutiner vid larm och
incidenter i garage
och bilsluss.
–Alla övningarna
har fallit väl ut och
vid utvärdering har
det framkommit att
vi har väl fungerande
dade. Särskilt stort
rutiner som följs av
tack till figuranter
personalen. Ett stort
och övningsledare,
tack till alla inblan-
säger Niclas Nilsson,
säkerhetsinspektör i
region Syd.
OMKRIM 1/2014
RUNTiKRIM
Mitt
Omorganisation i region Mitt
Häktesdagar
i Örebro
I maj fick all häktespersonal i Örebro en
utbildningsdag, temat
för häktesdagen var
arbetet med unga.
Enligt verksamhetsutvecklare Sören Englund
är kunskaper om unga
och hur man bemöter
dem efterfrågade.
Stefan Olsson från
häktet Nyköping var
nöjd och vill gärna ha
fler häktesdagar.
− Häktesdagarna är
toppen och föreläsarna var professionella.
Kursinnehållet gav nya
idéer och jag fick större
kunskap och förståelse
för ungdomars mognad
och utvecklingsnivå.
Vi fick också ta del av
kunskaper om hur man
kan bryta negativa
mönster och om våra
klienters olika diagnoser och personlighetsstörningar.
Stefan Olsson.
OMKRIM 1/2014
LEIF BOMAN, tillförordnad stabschef vid regionkontoret region Mitt.
Vid regionkontoret region Mitt
ligger fokus just nu av naturliga skäl
på att följa arbetet med Modern
myndighet och delprojektet Administration och service.
–Frågorna berör all personal på
något vis och vi i ledningen försöker
på alla sätt att informera om vad
som är på gång och prata med personalen om vad som kan förväntas
hända, säger Leif Boman som är
tillförordnad stabschef vid regionkontoret.
Att fokus ligger på den nya
organisationen innebär inte att
verksamheten i regionen står still,
utan vardagsarbetet pågår för
fullt. Till exempel har samtliga
verksamhetsområden i regionen
följts upp. Detta skedde genom
dialoger som leddes av regionchef
Benny Andersson tillsammans med
en arbetsgrupp från regionkontoret. Informationen som kom ut av
verksamhetsdialogerna utgjorde
ett underlag för den dialog som
regionchefen hade med generaldirektören i slutet av maj.
Sthlm
Wivi-Ann Heurlin Krantz och Eva Klint värvar nya medlemmar till Kamratföreningen på Frivården Södertörn.
Trevlig och lärorik samvaro i Kamratföreningen
− Kamratföreningen är inte bara en
pensionärsförening.
Även om man kan
tro det när man ser
mig och Eva, skämtar
ordförande Wivi-Ann
Heurlin Krantz.
Wivi-Ann berättar
att föreningen ordnar
årsmöten med intressanta föreläsningar.
Det är trevliga träffar
där man vid middagen gärna berättar
om sina yrkesverksamma år. Men styrelsens önskemål är att
ännu fler yrkesaktiva
kriminalvårdare ska
ansluta sig. Kamratföreningen vill vara
en brygga mellan
aktiva och före detta
aktiva kriminalvårdare.
− Vi vill att det ska
finnas en bredd i
föreningen, med medlemmar i olika åldrar.
Just i år fyller föreningen 15 år och det
firas med flera spännande gäster till det
stundande årsmötet.
Bland andra dyker
kriminologen Jerzy
Sarnecki upp för att
berätta om sin bok
om Hilary Sarnecki,
och efter middagen
bjuder underhållaren
Håkan Lingblom på
fängslande melodier
ur verkligheten.
Den som vill bli medlem i
Kamratföreningen betalar
in 100 kr till plusgiro
84 85 20-3. Info: www.
krimkamrat.se, eller mejla
[email protected]
53
KULTIKRIM
ORANGE IS THE NEW BLACK
– MITT ÅR I ETT KVINNOFÄNGELSE
Piper Kerman
Piper Kermans självbiografi har i Sverige framförallt blivit känd
genom den hyllade tv-serien. Istället för att beskriva sin förtvivlan och fängelsesystemets övergrepp koncentrerar författaren sig
på att skildra egna både hemska och komiska upplevelser och ge
en bild av de kvinnor som delade dessa upplevelser med henne.
Drakar är Luka Sydståls
favorit bland finulerna.
Men även flugor, hundar
och pingviner finner han
inspirerande.
Lång näsa i bokhyllan.
54
OMKRIM 1/2014
DET BARA RAMLAR PÅ – EN STAMKUND I FÄNGELSE
Jan Gustavsson
Inbrott, stölder, narkotikabrott och trafikbrott. Varför blev
Denis kriminell? Denis representerar det så kallade ”svängdörrsklientelet” som begår många brott och som dömts
till många korta fängelsestraff. Författaren som tidigare
arbetat i Kriminalvården ställer frågor om vad som borde
ha gjorts för att förhindra Denis brottslighet.
TUKTAD TILL FRIHET – HISTORIEN OM
HANS SCHEIKE OCH HANS KVINNOR
Magnus Utvik
Grafologen Hans Scheike uppmärksammades 1988. Tre flickor
som rymde från ett ridläger, arrangerat av Scheike och hans fyra
kvinnor, kunde berätta om sexuella övergrepp och förnedring.
Författaren undersöker kollektivets liv, ideologi och övergrepp
med hjälp av förundersökningen, intervjuer och experter.
FINULER HÄLSAR
VÄLKOMMEN
allvarligt samtal börjar med ett leende
A
tt vänta på att få en pratstund med Luka
Sydstål, eller någon annan kontaktperson på anstalten Svartsjö, är faktiskt lite
roligt. I alla fall blir man på gott humör.
Väntrummet i sig är inget märkvärdigt,
där finns en besökssoffa, en bokhylla och
en anslagstavla. Enkelt och charmlöst,
likt de flesta lokaler i kriminalvården.
Men så fastnar blicken på vägguttaget strax ovan
golvlisten. Vad är det där för tecknad krumelur? Om
man böjer sig ner så möts man av ett blygt leende hos
en liten färgglad figur, endast två centimeter hög. Det
oväntade leendet från detta främmande väsen värmer
i kroppen.
Då upptäcker jag en krumelur i bokhyllan. En figur
vars näsa är lång som en snabel. Väl nära visar det sig
att näsan är en naturlig ådring i bokhyllan.
En tredje figur ser pigg och beslutsam ut och är
utrustad med städattiraljer. Jämte lysknappen sitter
en eftertänksam pingvin. Nu följer rena skattjakten.
Var är nästa? Aaa, där! en drake i brandhjälm bevakar
brandsläckaren.
I väntrummet sitter dagligen en mängd intagna
personer och väntar på att få tala med kontaktpersonerna Luka Sydstål, Anders Wiklander och Sara
Blomqvist, eller med klienthandläggaren Sara Brown.
Ärendena varierar. Kanske vill en klient söka permission, någon annan är kallad till ett behandlingskollegium och om det är torsdag väntar man på att folk från
arbetsförmedlingen ska dyka upp. På alla besökare
fungerar de tecknade figurerna som Luka döpt till
finuler som en stämningshöjare.
− Många tycker finulerna är fina och de blir glada
av dem, säger Luka Sydstål som alltså är finulernas
skapare.
Han beskriver kriminalvård som regelstyrt och lite
fyrkantigt. Klienterna möter en uniformerad person
bakom ett skrivbord som talar om allvarliga saker.
OMKRIM 1/2014
Inför detta allvarsamma möte kan några färgglada
finuler lätta upp stämningen och fungera som en
dörröppnare till mer avspända samtal.
På Svartsjö förknippas Luka Sydstål med de fantasifulla finulerna och de bidrar till att besökarna får en
annan bild av honom. Han säger sig gärna vara personlig med intagna, men inte privat.
− Jag är ingen stram person. Bara för att man pratar
om allvarliga saker behöver man inte vara allvarlig i
sitt bemötande.
Anstalten har valt att fördela ansvaret som kontaktpersoner på tre kriminalvårdare som jobbar heltid
med arbetsuppgifterna. De har inga säkerhets- eller
visitationsuppdrag, utan är experter på att jobba med
allt inom verkställighetsplanering. Det handlar om
utsluss, permissioner och att remittera till program
och sysselsättning. De hjälper till att ordna bostad och
arbete. Gruppens VSP är väl genomförda lagarbeten
som får rikligt med beröm av frivården. Inte minst för
sin tydlighet.
Svartsjö och Färingsö har länge arbetat på detta
sätt, berättar Luka och nickar åt sina två kollegor som
är här i dag.
− Anders har hållit på längst och kan historien och
Sara har nya friska ögon. Vi jobbar nära varandra och
diskuterar ständigt våra klienter med varandra. Vi
kompletterar helt enkelt varandra.
Kontaktpersonerna är och vill vara tillgängliga
för klienterna. Luka Sydstål tror att deras jobb mer
liknar det en klienthandläggare gör på andra anstalter. Men att de inte brukar sitta så öppet som de gör
här. Klienthandläggaren Sara Brown bekräftar att
hon och kontaktpersonerna trivs och har roligt på
jobbet.
− Vi förmedlar allvarliga och ibland negativa besked.
Vi skrattar inte bort allvarliga beslut, men det fungerar mycket bättre om man får ett viktigt besked i en
trevlig miljö. O
K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T
H E N R I K W I T T / F O TO
De som gillar
finulerna kan bli
kompis med dem
på Facebook.
»Bara för att
man pratar om
allvarliga saker
behöver man
inte vara allvarlig i sitt bemötande.«
55
KULTIKRIM
Lars-Åke Carlsson har skrivit boken Kriminalvårdaren – en
personlig resa genom den svenska kriminalvården under 40 år.
JAKTEN PÅ KAPTEN KLÄNNING
Jonas Trolle
Polisens jakt på en
av Sveriges värsta
sexbrottslingar är
spännande som
en kriminalroman.
Inifrån skildrar Jonas
Trolle hur polisen med
telefonavlyssning, biljakter och en
”dold” husrannsakan steg för steg
kommer närmare ett gripande. Vi får
också möta de kvinnor vars liv för
alltid förändrades efter mötena med
Göran Lindberg.
STULEN BARNDOM: VANVÅRDEN
PÅ SVENSKA BARNHEM
Thomas Kanger
Mellan 1920 och
1980 omhändertogs i
Sverige över 300000
barn och placerades
på institutioner eller
fosterhem. Barnen
utsattes i många fall
för stort lidande som misshandel,
tvångsarbete, förnedring och våldtäkter. De allra flesta har tigit om sina
upplevelser. Nu berättar de.
Lars-Åke Carlsson tar
gärna med sig barnbarnet
när han besöker sin gamla
arbetsplats, den numera
nedlagda anstalten Karlskrona.
MANNEN SOM SLUTADE LJUGA
Dan Josefsson
Säkerhetsinspektör
tecknar ner ett yrkesliv
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT T H O M A S C A R L S S O N / F O T O
KRIMINALVÅRDAREN
Lars-Åke Carlsson
Den som vill köpa
boken kan kontakta
Lars-Åke Carlsson
på laca.carlsson@
outlook.com
56
Lars-Åke Carlsson har skrivit boken
Kriminalvårdaren om sina yrkesår i Kriminalvården. Hans yrkesbana började
på häktet i Göteborg, där han arbetade
som vårdare, och slutade 40 år senare
i Karlskrona, där Lars-Åke Carlsson
ansvarade för nedläggningen av anstalten. Däremellan har han jobbat som säkerhetsinspektör och chef på anstalter
och häkten i södra Sverige.
Vilka läsarreaktioner har du fått?
− De tycker att boken har varit intressant. Det speciella är att den spänner
över så lång tid. Många av läsarna är
i min egen generation och de känner
igen sig i situationerna och i problematiken. De tycker att jag beskrivit
den verklighet som har passerat, från
1970 och fram till nu.
Hur kom det sig att du började
skriva?
− Släktingar och bekanta frågade ofta
hur det var att jobba i Kriminalvården.
Så jag började skriva om min egen vardag. Sedan har kollegor uppmuntrat
mig till att ge ut minnena som bok.
Vad används den före detta anstalten i Karlskrona till i dag?
− Lokalerna används till utbildning och
cellerna är omgjorda till studentboende. Vita briggen kallas nu för The Rock.
Det finns också en restaurang där.
I bokens slutord reflekterar LarsÅke Carlsson över hur förvånansvärt
få konflikter och hot- och våldshändelser som ändå inträffar inom Kriminalvården, med tanke på den situation
som vårdare och intagna befinner sig i.
Sture Bergwall erkände
39 mord och dömdes
för åtta av dem. Sedan
domarna avslöjats som
en rättsskandal har de
juridiska misstagen rättats till. Men hur kunde
tingsrätterna bli så lurade? Frågan
ställs av författaren Dan Josefsson
som med omfattande research finner
svaret i en sammansvetsad grupp
kring den nu avlidna psykoanalytikern
Margit Norell.
VILL DU HA HJÄLP?
– NEJ TACK, GÄRNA!
Att ge stöd till personer med adhd
och Aspergers syndrom
Carolina Lindberg m fl
Det finns inga färdiga
mallar, förklarar författarna som alla jobbar
med stöd åt personer
med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Vår förmåga att
orka, vilja och kunna förstå varandra
är avgörande. I boken delar författarna
med sig av de verktyg de själva haft
nytta av och hoppas väcka inspiration.
OMKRIM 1/2014
SPORT & FRITID
KLOTEN RULLAR
Svenska mästerskapen i kriminalvårdsbowling avgjordes i april Eskilstuna. Vann
gjorde licensierade spelaren Juhani Ojala
från Mariestad med 1276 poäng. 1249 fick
Glenn Keymer (olicensierad) från samma
arbetsplats, och Carina Otterdahl från
Skogome var bästa dam.
SVERIGE FIXAR EM
FRÅGAN/Sport
Syftet med vårens friskvårdskampanj Frisk & Fräsch var
att få kollegor runt om i landet att aktivera sig dagligen
och regelbundet.
Hur håller du dig
frisk och fräsch?
Rigmor
Sandberg,
assistent,
anstalten
Hällby:
– För att
hålla mig Frisk
& Fräsch motionerar jag flera
gånger varje vecka; cyklar,
joggar och vattengympar. Extra
roligt när man kan samla poäng
också.
I oktober i år står Sverige som värd för kriminalvårds-EM i terräng. Tävlingen går av stapeln i Norrköping och ett tiotal länder deltar. Från Sverige deltar de som kvalificerat sig i SM i september, eller om
man kan visa resultat från andra tävlingar. Bilden är från SM förra året. Både nr 60 Anna Brännvall och
68 Mirella Carlsson har god chans att få springa i Norrköpings-EM.
Grattis Barbro!
Clas Amilons hederspris
tilldelades i år Barbro Olsson
på huvudkontoret. Hon började arbetet i SKIF:s förbundsstyrelse 1996 som suppleant,
var kassör mellan 2002 och
2012, och är fortfarande
adjungerad till styrelsen för att
sköta ekonomin.
När det gäller idrott och
friskvård har vi kunnat se Barbro både i terräng- och skidspåret, hyllande principen att det
viktigaste inte är att vinna utan
att delta. Hon har också deltagit
som ledare vid internationella
sammankomster och på så sätt
spridit goodwill för svensk
kriminalvårdsidrott.
– Jag har varit med i SKIF
länge och har hoppats att kunOMKRIM 1/2014
Fem SM
under hösten
O Fotboll, Örebro,
30–31 augusti.
Anna
Andersson,
kriminalvårdare,
anstalten
Luleå:
– Jag har hund
som kräver mycket motion! Då
kommer jag ut i friska luften
oavsett väder. Jag har även privilegiet att få leda spinning och
yoga för de intagna, vilket ger
mig positiv energi i arbetet.
O Terräng, Göteborg,
4–5 september.
O Golf, Åhus,
na få priset någongång, men
blev ändå överraskad att jag
fick det, säger pristagaren och
fortsätter:
– För mig är det ett speciellt
pris och jag blev väldigt rörd av
uppmärksamheten.
Clas Amilons hederspris
delas årligen ut till någon som
lagt ner ett förtjänstfullt och
hängivet arbete för svensk
kriminalvårdsidrott. Priset instiftades 1989 av SKIF:s första
ordförande Clas Amilon.
9–10 september.
O Futsal, Kumla,
25 oktober.
O Racket, Piteå,
8–9 november.
De svenska mästerskapen
är öppna för alla och i de flesta
grenar finns det klasser för
alltifrån aktiva utövare till rena
motionärer. Samtliga svenska mästerskap arrangeras av
lokala föreningar i samarbete
med SKIF.
Kontakt med SKIF:
[email protected]
Kent
Fagerstedt,
programledare,
anstalten
Skänninge:
– För mitt inre
välmående speglar jag mig i
möten med andra och försöker
nå de mål om beteendeförändring som jag satt upp. Mitt
yttre välmående kräver just
nu mer energi och jag behöver
peppning. Idag består det av 5/2diet, promenader, träning med
sonen och vistelse i naturen.
57
RUNTiKRIM
HEDERVÄRT
Pension
Följande anställda
har gått eller kommer inom kort att
gå i pension.
Region Syd
Bo Borg
kriminalvårdare,
anstalten
Johannesberg.
Christer Mann
klienthandläggare,
anstalten Rödjan.
Leif Ramsin
produktionsledare,
anstalten Tidaholm.
Markku Roitto
programinspektör.
Janne Ström
kriminalvårdare,
anstalten Tidaholm.
Christer Skog
kriminalvårdare,
anstalten Kristianstad.
Göte Glad
kriminalvårdare,
anstalten Tidaholm.
Gerry Randow
kriminalvårdare,
anstalten Kristianstad.
Christina
Dahlström
kriminalvårdare,
häktet Borås.
Staffan Malmros
kriminalvårdare,
anstalten Ystad.
Sven Gunnar
Hederström
frivårdsinspektör, frivården Kristianstad.
Eva Lyhagen
kansliassistent,
frivården Malmö.
Region Väst
Kirsti Gorin
chefssekreterare.
Jan Danielsson
kriminalvårdsinspektör, vo Mariestad.
Margareta
Sandblom
kriminalvårdsinspektör, vo Mariestad.
Elsa Ottender
kock,
vo Vänersborg.
Krister Eijvind
Schwartz
kriminalvårdare,
vo Skogome.
Tuula Krantz
kriminalvårdare,
anstalten Borås.
Hajra Hajra
kriminalvårdare,
anstalten Brinkeberg.
58
Eliane Liabäck
frivårdsinspektör,
frivården Halmstad.
Agneta Karlsson
kansliassistent, frivården Vänersborg.
Region Mitt
Birgitta
Björkbacka
kansliassistent,
vo Salberga.
Anders Seth Öberg
kriminalvårdare,
anstalten Sörbyn.
Margareta Alex
ekonomiassistent,
anstalten Kumla.
Alf Brännmark
kriminalvårdare,
anstalten Haparanda.
Göran Forsberg
kriminalvårdare,
anstalten Salberga.
Staffan Åsén
kriminalvårdare,
anstalten Saltvik.
Eva Dahlman
kock, anstalten
Tillberga.
Jan Ove Sandin
kriminalvårdare,
häktet Gävle.
Huvudkontoret
Kenth Jansson
förrådsassistent,
anstalten Tillberga.
Ingvar Änges
kriminalvårdare,
häktet Falun.
Eva Huss
kriminalvårdare,
anstalten Hinseberg.
Bertil Segerlund
kriminalvårdare,
häktet Luleå.
Britt Landin
systemförvaltare,
ekonomi- och
planeringsenheten.
Mats-Åke Lindholm
kriminalvårdare,
anstalten Hällby.
Janne Nilsson
frivårdsinspektör,
frivården Umeå.
Krister Paul Björk
kriminalvårdare,
anstalten Nyköping.
Vanja Engström
kansliassistent,
häktet Karlstad.
Kersti Nilsson
kriminalvårdare,
häktet Nyköping.
Björn Oom
kriminalvårdare,
häktet Uppsala.
Bo Andersson
vakthavande befäl,
anstalten Kumla.
Siv Nestorovic
kansliassistent,
frivården Eskilstuna.
Olov Larsson
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Rigmor Erson
frivårdsinspektör,
frivården Uppsala.
Mats Nyströmer
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Ingegerd
Johansson
frivårdsinspektör,
frivården Uppsala.
Bengt Olof
Andersson
kriminalvårdare,
anstalten Kumla.
Lennart Nordin
kriminalvårdsinspektör, anstalten
Kumla.
Anita Berg
lokalvårdare,
anstalten Kumla.
Dieter Müller
köksföreståndare,
anstalten Kumla.
Stefan Aadli Back
kriminalvårdare,
transporttjänsten
utrikes.
Margareta Karlsson
kock, anstalten
Kumla.
Region Nord
Ingegerd Engström
kansliassistent.
Jan Eric Sigalit
kriminalvårdsinspektör, vo Umeå.
Ulla-Britt Åström
kriminalvårdare,
anstalten Gävle.
Transporttjänsten
Mats Åman
kriminalvårdsinspektör, transporttjänsten Arvidsjaur.
Lennart Bror
Johansson
kriminalvårdare,
transporttjänsten
Luleå.
Hans Borg
kriminalvårdare,
transporttjänsten
Stockholm.
Bertil Välitalo
kriminalvårdare,
transporttjänsten
Österåker.
Per Ove Sjösten
kriminalvårdare,
transporttjänsten
Nyköping.
Yvonne Lönnvik
Blomqvist
kriminalvårdare,
transporttjänsten
Norrköping.
Sven Wallin
kriminalvårdare,
transporttjänsten
Malmö.
Thomas Lindfors
kriminalvårdare,
transporttjänsten
utrikes.
Bernt Edin
kriminalvårdare,
ekonomi- och
planeringsenheten.
Rose-Marie Persson
kriminalvårdare,
anstalten Asptuna.
John Lärka
produktionsledare,
anstalten
Beateberg.
Sven-Olof Löf
kriminalvårdare,
anstalten Hall.
Inger Liljehammar
produktionsledare,
anstalten Håga.
Katarina Larsson
Edman
kriminalvårdare,
anstalten Norrtälje.
Tesfai Indrias
kriminalvårdare,
anstalten Norrtälje.
Pia Berge
programledare,
utvecklingsenheten.
Leif Lundholm
programledare,
anstalten Norrtälje.
Lars Krantz
utredare,
utvecklingsenheten.
Eva Sandström
ekonomiassistent,
anstalten Norrtälje.
Karin Lindsten
utredare, utvecklingsenheten.
Laila Andersson
kansliassistent,
anstalten Storboda.
Anne-Marie Norén
Offerman
utredare,
utvecklingsenheten.
Johan Hullberg
kriminalvårdare,
anstalten Storboda.
Region
Stockholm
Kerstin Gustafsson
verksamhetsutvecklare.
Kerstin Carlgren
lärare.
Kari Heikkilä
kriminalvårdare,
vo Hall.
Arne Kedemar
kriminalvårdare,
vo Hall.
Anders Halldén
personalassistent,
vo Stockholm.
Göran Fall
kriminalvårdsinspektör, vo Stockholm.
Lena Grahn
kriminalvårdare,
anstalten Asptuna.
Olle Eriksson
kriminalvårdare,
anstalten Storboda.
Lars Arvsäter
produktionsledare,
anstalten Svartsjö.
Torbjörn Bengtzon
klienthandläggare,
anstalten Täby.
Eva Markusdotter
kriminalvårdare,
anstalten Österåker.
Kerstin Eliasson
programledare,
anstalten Österåker.
Jan Berg
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
Ingemar Norin
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
Olof Blom
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
OMKRIM 1/2014
RUNTiKRIM
HEDERVÄRT/
MINNESORD
Kenneth
Klingenberg
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
Anders Frembäck
frivårdsinspektör,
frivården Sollentuna.
Region Öst
Lars Göran
Svensson
stabschef.
Kent Nilsson
kriminalvårdare,
vo Norrköping.
Kenth Ensell
kriminalvårdare,
vo Norrköping.
Kent Värn
kriminalvårdare,
vo Norrköping.
Gullvi Sandström
kock, vo Norrköping.
Ann-Catrine
Stalebrant
produktionsledare,
vo Västervik.
Åsalill Norlin
kansliassistent,
vo Västervik.
Jonny Eriksson
produktionsledare,
vo Kalmar.
Sven-Åke
Gustavsson
kriminalvårdare,
anstalten Skänninge.
Anders Hagstedt
kriminalvårdare,
anstalten Skänninge.
Birgitta Fritz
produktionsledare,
anstalten Skänninge.
Tomas Falk
kriminalvårdare,
anstalten Västervik
Norra.
Börje Johansson
kansliassistent,
häktet Jönköping.
Ingegerd Almgren
frivårdsinspektör,
frivården Jönköping.
OMKRIM 1/2014
Rolf Berntsson
frivårdsinspektör,
frivården Jönköping.
Anne Amneby
frivårdsinspektör,
frivården Jönköping.
Nit och
redlighet
Följande personer
har erhållit eller
kommer att erhålla
utmärkelse för nit
och redlighet
i rikets tjänst:
Christer Wilander
kriminalvårdare,
anstalten Beateberg.
Björn Larsson
kriminalvårdare,
vo Eskilstuna.
Roger Widén
kriminalvårdsinspektör, vo Gävle.
Annika Lagerbäck
sjuksköterska,
vo Gävle.
Anders Öberg
kriminalvårdare,
anstalten Sörbyn.
Inger Kring
frivårdsinspektör,
frivården Hudiksvall.
SUZANNE AHO har
avlidit efter en tids
sjukdom. Hon var en
noggrann medarbetare
på huvudkontorets
informationsenhet.
SUZANNE AHO/avled den 24/2 i Norrköping efter en tids sjukdom
Delade med sig med glädje
S
uzanne Aho
var assistent på
informationsenheten. En av hennes
arbetsuppgifter
var att skriva in personer
i avdelningen Hedervärt,
en av tidningens mest
lästa sidor. Nu är Suzanne
själv med i tidningen - i
ett minnesord och det är
alldeles för tidigt. Susanne blev 57 år.
Suzanne var en arbetskamrat som lämnar ett
stort tomrum efter sig.
Hennes hjärta var stort
och hon delade gärna med
sig kunskaper om hur
man kan bota, eller lindra,
vissa åkommor. Vi arbetskamrater fick råd om tibe-
tanska andningsövningar,
fotmassage mot stress,
ögondroppar för trötta
ögon, doftande tvålar och
välgörande salvor. Extra
tack för tipset om den godaste kaffeblandningen.
När vi nuförtiden
dricker kaffe i fikarummet
händer det att blicken
vilar på tavlan där en
person sitter i en roddbåt på ett gungande hav.
Suzanne har målat tavlan
och hon har verkligen
lyckats få vattnet att bli
sådär mångfärgat blått
som det är i verkligheten.
Suzanne var en tålmodig
person som arbetade
noggrant. Hög kvalitet
var alltid hennes mål och
hon lade mycket tid på
att förfina sina målningar
och akvareller.
Hennes dröm var att
en gång åka till Tibet och
hälsa på sitt fadderbarn.
Hon skänkte regelbundet
pengar till en hjälporganisation som arbetar för
att tibetanska flickor ska
få möjlighet att gå i skola.
För att hedra minnet
av Suzanne samlade vi
arbetskamrater in pengar
och i april satte vi in 3 000
kronor som ska gå till den
tibetanska byn Medrogunkars utveckling.
A r b e t s ka m ra t e r n a p å i n f o r m a t i o n s enheten genom Katarina Luksepp
TORSTEN RUNDBLOM/avled i Los i Hälsingland den 4/1 91 år gammal
Kompass för humanism
A
nstaltsdirektören
Torsten Rundblom efterlämnar
makan Ann Sofi
och barnen Karl
och Stina samt Bertil och
Gabriella från ett tidigare
äktenskap.
Torsten Rundblom
rekryterades 1951 till
Björkahemmet, ett
utslussningshem för
ungdomsfängelsedömda, av Bertil Mogård,
dåvarande ordföranden
och riksdagsmannen i
Föreningen Skyddsvärnet
i Stockholm. Där började
Torsten som assistent
och var dess föreståndare
från 1955 till 1958. Skyddsvärnets byråföreståndare,
Helmer Eriksson, kom
att bli Torstens första
betydelsefulla chef.
Han var ursprunget till
den humanism och det
intresse för kriminalvård
som därefter präglade
Torstens arbete.
Torsten Rundblom var
anställd i Kriminalvården
under hela sitt yrkesverksamma liv. Han började
1958 som anstaltsdirektör
på ungdomsanstalten
Ystad. Härefter har han
innehaft samma befatt-
ning på anstalterna Norrtälje, Mariestad, Svartsjö,
Norrköping och Roxtuna.
Torsten Rundblom
definierade sig genom sitt
förhållningssätt såväl i
arbetet som i privatlivet.
Han var orädd, hade
hög integritet och hade en
kompass riktad mot humanism, engagemang och
lyhördhet. Många intagna
och frigivna har genom
åren fått en ny start i livet
genom Torsten Rundbloms insatser.
Gunnar Engström
59
PELLE EKMAN
UTGÅNG
Posttidning B
Returadress: Kriminalvården,
601 80 Norrköping
»EN MÄNNISKAS FÖRSTAVAL ÄR
INTE ETT LIV KANTAT AV ELÄNDE«
A
frika talar. Det var kanske inte det
grabbarna på fängelset längtade mest
efter, men så hette föreställningen:
Dikter ur Lawinos och Ocols sång
av Okot p´Bitek.
Ja, ni hajar:
Det är 70-tal. Alla har gigantiska
glasögon, polisonger och långkofta. I svenska
fönster hänger virkade orange gardinkappor.
Kylskåpen är avokadofärgade. Man röker och
äter plankstek med bea på restaurang Hamlet.
Fast i omvänd ordning.
Decenniet gud glömde. Dock var de intagnas
kläder trendigare än någon gång därefter, platsade i vilket proggband som helst.
Jag kom försent. De andra var förbannade och
skällde. Vakten fick öppna grinden och porten
i muren extra och jag körde in, stressad och
genomsvettig, stannade för nära muren och blev
tillsagd att omedelbart flytta bilen – så att ingen
skulle kunna klättra upp på taket och vidare ut.
Det här var inte ABF i Åtvidaberg eller Folkets
hus i Motala. Det här är Norrköpingsanstalten.
Några intagna hjälpte till att bära trummor
medan vårdare såg på. Jag har ännu starka minnen av tomma blickar, fula tröjor, has av tofflor.
Och den stålgrå känslan av overklighet.
Clark Olofsson släntrade in och hälsade.
Det var hans initiativ att vi var där. Det var våren
1975 och den uppsökande Föreningsteatern vid
Stadsteatern i Norrköping berättade om könsroller i ett Afrika som höll på att moderniseras.
Vi hade skägg och bara fötter med bjällror och
trummor med ormskinn. Skådisarna läste dikter
om kvinnans situation i Uganda och dansade. Vi
musiker försökte se ut som att allt var helt normalt. Men vi tänkte nog att hur tänkte ni nu?
Men de intagna satt kvar, nöjeslivet på insidan
var väl inte överdrivet hektiskt, och dessutom
var en skådis kvinna och hade åtsittande klänning.
De klappade artigt och hasade sedan tillbaka.
Till vad, har jag frågat mig.
Ett år senare körde en lastbil genom sagda
grind. Clark Olofsson och några till klättrade
över muren från rastgården och sprang ut och
försvann i en Ford Mustang.
År går och det var inte bättre förr.
Kriminaliteten förändras. Kriminalvårdens
innehåll förändras. Gamla anstalter ersätts av
moderna. Nya forskningsresultat gör bilden
av brottslingen tydligare och samtidigt mer
sammansatt, får oss laglydiga att förstå att en
människas förstahandsval inte är ett liv kantat
av elände, ånger, samvetskval och skit.
Svensk kriminalvård håller världsklass,
närmare 10 000 anställda engagerar sig dagligen
i människoöden för att de vill göra skillnad, för
att de bryr sig, för att de vill vara med och bryta
den onda cirkeln.
Vi kan gott hata brottet, inte brottslingen.
Ingen rymmer längre från det nedlagda Norrköpingsfängelset.
Frihetslängtan är evig.
Clark Olofsson är kvar på insidan.
Hade hans livs sett annorlunda ut om han
fötts i dagens samhälle. Jag vill tro det.
»Jag har
ännu starka
minnen
av tomma
blickar, fula
tröjor, has av
tofflor. Och
den stålgrå
känslan av
overklighet.«
PELLE EKMAN
ÄR INFORMATIONSCHEF på
Kriminalvården.