docLinerbladet - Smurfit Kappa
download 
Report Transcription
Linerbladet - Smurfit Kappa
nr 6 2011 Linerbladet E N T I D N I N G F Ö R A N S T Ä L L D A V I D S M U R F I T K A P PA K R A F T L I N E R P I T E Å God Jul och Gott Nytt År önskar redaktionsrådet Handplockade ”ungdomar” ska hjälpa företaget med kreativa lösningar – Sidan 13 – ” Lasse gör ett otroligt arbete!” – Sid 7-9 – MADELENE DEBUTERAR SOM KRÖNIKÖR – sidan 15 – L I N E R B L A D E T Editorial P I T E Å D E C E M B E R 2 0 11 Kära kollegor och vänner, Slutet av året är en bra tidpunkt att titta bakåt, men minst lika bra för att se framåt. De senaste tolv månaderna har varit en arbetsam tid för oss alla och ett år med många utmaningar både på det individuella planet och för företagets del. Utan förändringar blir det ingen utveckling. Läs gärna vidare i detta Linerblad om MFCI, ett system för förbättringar, och om Junior Management Team där relativt nya medarbetare ska stötta varandra i ömsesidig utveckling. Under 2011 hade vi även möjlighet att tillsammans fira fabrikens första 50 år, en fest där vi kunde känna att vi var en enda stor Smurfit Kappa Kraftlinerfamilj. Det har snart gått ett halvår sedan jag kom till Piteå och jag kan verkligen säga att jag trivs och tycker om att arbeta vid Smurfit Kappa Kraftliner. Jag känner att det finns en vilja hos alla medarbetare att utveckla bruket vidare och att stärka organisationen bit för bit. Än en gång vill jag framföra mitt tack för ert varma välkomnande och det stöd jag fått under mina första månader i Sverige och även för er förståelse för att jag inte pratar svenska. Organisationen har genomgått flera förändringar under året. Dirk Poot lämnade Piteå och jag kom istället, ekonomichefen Örjan Lindström slutade och ersattes tillfälligt med Andrew Richards tills vår nye CFO Lars Lund började och Per Swärd har tillträtt som fabrikschef, bara för att nämna några förändringar. Dessutom har också en hel del ändringar gjorts på avdelningarna. I senaste Linerbladet nämnde jag de största investeringarna som är gjorda under 2011 och där fanns även en artikel om implementeringen av SAP som är gjord under året. I allmänhet ser jag förändringar som positiva eftersom det visar att vi har en vilja att gå framåt. Vi är alla medvetna om att vi inte kan stå still i vår bransch, konkurrensen är alldeles för stor för det. 2 a Jag känner att det finns en vilja hos alla medarbetare att utveckla bruket vidare och att stärka organisationen bit för bit. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan vi vara nöjda med första halvåret 2011. Det långa stoppet och den nu vikande marknaden kan ses i vårt resultat för andra halvåret. Det innebär även att 2012 kommer att starta med ett svagt marknadsläge och idag är det väldigt svårt att ge en prognos för hur ekonomin kommer att utvecklas. Världsekonomin är oförutsägbar och situationen i en del EUländer är bekymmersam. Så 2012 kommer att återigen kräva all kraft från oss för att klara nya utmaningar och det handlar om starkt fokus på kostnader, konstant hög produktkvalitet och flexibilitet mot våra kunder. Men jag är säker på att vi tillsammans kommer att klara 2012 på ett mycket bra sätt. Inför de stundande helgerna vill jag önska er alla och era familjer en ”God Jul och ett Gott Nytt År” och med hopp om att det nya året blir ett fridfullt och lyckligt år med god hälsa. REINHARD REITER L I N E R B L A D E T PAPER DIVISIONS KVALITETSMÖTE 2011 Imponerade deltagare Kvalitetsnätverket inom Paper Division består av kvalitetsansvariga från alla pappersbruk. Nätverket har haft regelbundna möten sedan 2008, från början två gånger per år, numera träffas man en gång varje år. Anledningen till att nätverket drogs igång var arbetet med gemensamma kvalitetsprocedurer inom Paper Division, berättar Monica Öberg, projektledare vid Smurfit Kappa Kraftliner. – Nu har vi färdiga procedurer som är implementerade vid alla bruk, men vi bestämde att vi skulle fortsätta att ha möten i detta format en gång per år, säger Monica. – Vi förlägger mötena i anslutning till något av bruken så att vi har tillfälle att också titta på maskiner och lab. Dessa möten är ett forum för kvalitetsfolket där gemensamma sorger och glädjeämnen diskuteras säger Monica. Det är också ett sätt att sprida information och dela kunskap och vi fortsätter dessutom att utveckla våra procedurer. Stor, välskött... Mötet i Piteå, med Product Development som värd, hade många i gruppen sett fram emot med skräckblandad förtjusning; de flesta ville se Piteåfabriken och Tech Center, men det är fruktansvärt långt bort och november kan vara både kall och mörk i norr. I den späckade agendan fanns, förutom rena kvalitetsfrågor, även avbrott för rundtur både i fabriken och på Tech Center. – Alla var djupt imponerade av fabriken, säger Monica. Stor, välskött, trevliga människor och bra utrustning. – En av de spanska deltagarna från Det här var toppen, tyckte de imponerade deltagarna vid kvalitetsmötet som representerade följande länder: Frankrike, Italien, Tyskland, Tjeckien, Nederländerna, England, Spanien, Österrike och Sverige. Sanguesa, som också har kokeri, blev mycket imponerad av att operatörerna på IPM hade personliga gasvarnare; i Sanguesa har de en gasvarnare/skift. Höjdpunkt – Tech Center var nog höjdpunkten ändå; detta är ju personer som alla har eller har haft erfarenhet av lab-jobb. – De imponerades av mängden utrustning och provinstrument, våra ljusa, fina lokaler och att vi hade gardiner i fönstren(!), säger Monica. mötet och allt runt omkring, trots den långa resan. Förutom själva mötet kan de nu berätta om att de blev inkvarterade i ett gammalt mentalsjukhus, att dom fick äta middag i ett stall och att vid desserten kom en stortjuv vid namn Elias och berättade om sitt liv och sina äventyr. ANDERS LINDBERG Stortjuven dök upp Alla deltagare åkte hem nöjda med 3 L I N E R B L A D E T Lego i skolan höjer nivån på elevernas teknik, energi och miljökunskaper Som Linerbladet tidigare berättat så sponsrar Smurfit Kappa Kraftliner tillsammans med ett antal andra företag en satsning som kallas ”Smart och förnybart”. Det hela går ut på att sprida kunskap om hållbar utveckling och förnyelsebar energi Petra Eriksson och Vilma Alderheim i klass 9A har byggt ett hus och installerat och programmerat givare i ytterdörren som utlöser ett larm om dörren öppnas utan att man med en speciell kod först ställt av larmet. Belysningen i husets badrum är styrd av att dörren öppnas, tyvärr släcktes ljuset när dörren stängdes igen vilket krävde en omprogrammering. till elever i Piteås skolor. En del i detta projekt är pedagogiska satser med Lego som ska finnas tillgängliga för kommunens skolor i undervisningen om teknik, energi och miljö. Samordnare inom projektet och lärare är Fredrik Marklund som tillsammans med Tony Lindfors, ma/no/data-lärare på Sjulnässkolan, visar vad detta innebär i praktiken. – Sjulnässkolan har länge nyttjat lego i teknikundervisningen, berättar Tony. – Första generationens Lego-satser för utbildningsändamål är ungefär tio år gamla och de används fortfarande i vårt legolabb. De nya satserna är tredje generationens lego för utbildningsändamål och de är lika efterlängtade och uppskattade av både elever och lärare. – Lärarhandledningarna och byggbeskrivningarna står i en klass för sig och spridningen i övningarna gör att materialet är användbart från årskurs tre och uppåt. Imponerande Fredrik Marklund gläntar på locket till den låda i vilken materialet som är sponsrat av Smurfit Kappa Kraftliner kommer att färdas runt bland kommunens skolor. 4 – Teknikintresset finns både hos tjejer och killar, men till skillnad från för tio år sedan är det idag ingen som använder datorn hemma till programmering säger Tony. Men det ges det möjlighet till i legolabbet som under de senaste åren även funnits med som ”elevens val”. Eleverna i klass 9A visar en banddriven farkost som läser av underlaget och håller sig innanför en svart linje på golvet. Ett annat bygge som är mindre high tech, men lika imponerande, är en helt mekanisk fungerande ”moraklocka” med lod och pendel. Under Solander Symposiet på Pite havsbad i mitten av november fanns skolan på plats och elever visade bl.a. ett fungerande vindkraftverk. Lärare utbildas Fredrik Marklund beskriver sin samordningsroll som att vara spindeln i nätet som sköter kontakterna mellan skola och företagen och även LTU och Teknikens hus i Luleå. – I januari kommer David Boström på Teknikens Hus i Luleå att genomföra en utbildning för lärare på materialet. De nya legosatserna kommer att finnas i en pool och ska kunna bokas och på så sätt användas på olika skolor runt om i Piteå Kommun, säger Fredrik. – Även om projektet i första hand genomförs i Infjärdens skolor så är tanken att det ska spridas vidare i kommunen och förhoppningsvis även utanför kommungränsen. ANDERS LINDBERG L I N E R B L A D E T Tema: LIVSSTIL OCH HÄLSA Doktorns hörna U L F N O R D L U N D f ö r e t a g s l ä k a r e Julhelg, trafik och alkohol? När kan man egentligen köra bil efter att ha druckit alkohol? En av årets största trafikhelger närmar sig. Under jul och nyår ökar även alkoholkonsumtionen. Om det serveras alkohol, gör i förväg upp om vem som skall avstå och vara bilförare. Trots faran med att köra bil efter att ha druckit alkohol ”chansar” ca en femtedel, åtminstone om man får tro en enkätundersökning som Salus Ansvar genomfört. Drygt 1000 svenskar tillfrågades om hur ofta de känner sig osäkra på om alkoholen gått ut kroppen, när de ska köra bil samma kväll eller dagen därpå; 19 % svarade att de alltid eller ofta är osäkra. Ställ bilen om du känner minsta tvekan! Fakta (Sverige): · Omkring 0,2 % (motsvarande 525 resor i timmen dygnet runt) av de som kör personbilar och lätta lastbilar kör med olaglig mängd alkohol – det vill säga över 0,2 promille, i blodet. (Statens väg och transportforskningsinstitut) · Av alla olyckor där personbilsförare avlider, har föraren varit alkoholpåverkad i 20-25 % fallen (alkohol > 0,2 promille) · Alkohol försämrar omdöme, syn, reaktionstid, koordination, uppmärksamhet, trötthet och ger dagen-eftereffekter. · Normalt förbränns i genomsnitt 0,15 promille/timme. Det innebär att det tar minst 7 timmar att bli alkoholfri om man nått upp till 1,0 promille (gränsen för grovt rattfylleri). Om man druckit så mycket att man har varit kraftigt påverkad, kan prestationsförmågan vara påtagligt nedsatt dagen efter, trots att promillehalten är noll. Den effekten kan sitta i ganska länge och man bör därför avstå från körning nästa dag. I praktiska försök med bilkörning i kritiska situationer har det visat sig att körförmågan kan vara nedsatt med cirka 20 % dagen efter. God Jul önskar Ulf och Leena samt övrig personal på Företagshälsovården! Kör försiktigt under helgerna! MHF bjöd på fakta om alkohol ”Uppvaknande” är namnet på en utställning som Motormännens Helnykterhetsförbund visat vid två tillfällen under december i entrén till restaurang Tallkronan vid Smurfit Kappa Kraftliner. Utställningen visar och jämför olika dryckers alkoholinnehåll; det är ett ”Pedagogiskt material för att påvisa mängden 40% ren alkohol i vissa drycker”. I MHF:s utställning visar man bl.a att öl och cider inte är så oskyldigt, en klass II cider eller folköl motsvarar t.ex 4,4 cl 40% sprit, en av många aha-upplevelser när man tar del av deras material. 5 L I N E R B L A D E T Delar av MFCI-gruppen samlad i styrelserummet. I gruppen deltar Per Swärd, Ann-Helen Thyni, Sara Sundqvist, Lars Bergström, Kjell Lundberg, Stefan Askenryd, Mikael Svensson, Patrik Johansson, Stefan Öqvist, Elisabeth Söremark och Reinhard Reiter. MFCI ska lyfta fram behovet av ständiga förbättringar Ett arbete för ständiga förbättringar är startat vid Smurfit Kappa Kraftliner. Initierat och under ledning av VD Reinhard Reiter ska en arbetsgrupp jobba fram ett system för att lyfta fram förbättringar och medverka i att de blir genomförda. – Vi ska ta fram ett system för ständiga förbättringar som vi kan stå för, säger fabrikschefen Per Swärd. Det kommer att ta tid, och det får ta tid, för målet är att det ska bli bra och hållbart i framtiden. Det är med andra ord inte ett projekt med början och slut, det är ett arbetssätt och ett tänk som ska sättas i system inom hela verksamheten där ingen är nämnd och ingen glömd. – Reinhard Reiter har erfarenhet av MFCI (management for continuous improvements) sedan tidigare, men det är viktigt att påpeka att det är förutsättningarna vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå som styr vad detta blir hos oss, säger Per. Bakgrunden till MFCI är att bidra till en stärkt konkurrenskraft på den europeiska marknaden, och att säkra våra arbetstillfällen och brukets framtid och fortlevnad. – En följdeffekt är förhoppningsvis 6 att alla medarbetare ska känna en större delaktighet och tillfredsställelse med jobbet, och att det ska bli än mer vanligt med jobb över gränserna mellan avdelningar och befattningar, säger Per. – En viktig faktor i MFCI är att hela tiden lära av varanda och att hela verksamheten vet vad som händer på olika ställen för att synliggöra alla resultat, både stora och små. Per Swärd, fabrikschef ANDERS LINDBERG En eloge till alla operatörer för bemötandet av besökare Vi som är ute i fabriken med besökare imponeras varje gång av det bemötande som vi och besöksgrupperna får. Nu senast var det skiftlag 2 som fick stå ut med 18 kvalitetsansvariga från Smurfit Kappas pappersbruk ute i Europa som invaderade manöverrum och lab, men berömmet gäller alla skiftlag och alla produktionsavdelningar. När än man kommer med besökare finns ni kunniga operatörer som berättar, visar och svarar på mer eller mindre intelligenta frågor om verksam- heten, alltid med samma goda humör och både på svenska och ”utrikiska”. Vi har fått många kommentarer om den imponerande anläggningen, men minst lika många om den kunniga personalen som håller allting rullande. God Jul och Gott Nytt År önskar Anders Lindberg, Monica Öberg och andra som går runt med besökare. L I N E R B L A D E T En profil som är välkänd vid Smurfit Kappa Kraftliner är Lasse Hellström,en snart 61årig Råneåbo som vet mer om Smurfit Kappa Kraftliners tryckkärl och pannor än de flesta, den ii egna personalen inräknad. 7 L I N E R B L A D E T Doldis med god ii inblick i bruket Lasse Hellström är besiktningsingenjör hos Inspecta och han har regelbundet besökt kraftlinerfabriken i Piteå sedan 1983 när han slutade på Materialröntgen och började på Statens Anläggningsprovning som sedermera köpte upp Materialröntgen 1995. – Jag hade då jobbat hos Materialröntgen sedan 1977 och redan under den tiden gjorde jag något jobb hos dåvarande Assi Kraftliner, säger Lasse. Statens Anläggningsprovning blev sedermera SAQ och därefter Norske Veritas, DNV, till att idag vara Inspecta som från början var ett finskt företag. – Inspecta finns idag i Norge, Sverige, Finland, Danmark och Baltikum och vi är ca 1000 personer totalt, säger Lasse och tillägger: – I Sverige är vi ungefär 600 personer och här i norr har vi kontor i Umeå, Skellefteå, Luleå och Kiruna. På Luleåkontoret som Lasse tillhör jobbar 27 personer fördelade på avdelning lyft, tryck samt provning. ningspliktiga anläggningsdelar.Vid nyinstallationer är Inspecta ofta med redan under projekteringen för att med ledning av flödesscheman och ritningar bedöma anläggningen ur säkerhetssynpunkt. pa Kraftliners räkning när prefabriceringen pågick och i det läget kontrollerade jag både YIT och till viss del mina kollegor vid finska Inspecta, säger Lasse skämtsamt. Unikt stopp Ett föredöme Invändiga besiktningar är oftast endast möjligt att göra under de årliga underhålls och investeringsstoppen och höststoppet 2011hos Smurfit Kappa var unikt med tanke på de stora ingrepp som gjordes på sodapannan som är ett enda stort tryckkärl. – Under ”normala” stopp så gör vi en visuell besiktning av hela pannan samt mätningar på de delar som vi tillsamman med brukets representanter beslutat om att fokusera på. Arbetssättet gör att man hela tiden jobbar efter en plan och ligger framför i planering och förhoppningsvis undviker man på så sätt akutåtgärder på sådant som upptäcks. För att kunna göra en bedömning använder man röntgen, ultraljud och sprickundersökningar. Inspecta har väldigt många kunder och av olika storlek, allt ifrån de tunga processindustrierna inom stål, malm och papper till bensinstationer med en tryckluftbehållare. Mekaniska företag med tillverkning av tryckkärl, t.ex IVAB, finns också bland kunderna. Vid interna teknikmöten inom Inspecta tar man upp frågor av gemensamt intresse och utbyter erfarenheter. – Skogsindustrin är i många avseenden ett föredöme, säger Lasse; exempelvis inom sodahuskommittén har man en väldigt öppen diskussion om allt vad som rör sodapannor och där utbyter man erfarenheter utan konkurrens, man sätter säkerheten främst. Personsäkerhet i fokus Det jobb som Inspecta gör är hela tiden inriktat på personsäkerheten. – Vi är givetvis glada om anläggningarna som vi provar och besiktar går bra, men det är ur ett säkerhetsperspektiv vi gör bedömningen. En tydlig trend över tiden är att anläggningsägarna ska göra mer egenkontroller och det i sin tur ställer högre krav på att de är insatta i de regelverk som styr arbetet med besikt8 Prefabricerat Under storstoppet 2011 gjorde Inspecta jobb på sodapannan både för Smurfit Kappa Kraftliners och för entreprenören YIT:s räkning. Mycket av det nya materialet till sodapannan var prefabricerat vid YIT:s verkstäder i Finland där finska Inspecta gjorde provningar under arbetets gång. – Jag åkte till Finland för Smurfit Kap- Rullande schema Vid Smurfit Kappa Kraftliner finns de flesta besiktningspliktiga objekten inom avdelningarna lut, kraft och massa. Där finns pannor, cisterner, indunstningseffekter, kondensatkärl, kokare, impregneringskärl, basningskärl och lutledningar. Men även på pappersbruket gör Inspecta besiktningar och där är det torkcylindrar, kondensatkärl och ångledningar som skärskådas. L I N E R B L A D E T – De 72 torkcylindrarna på PM1 ska besiktas vart fjärde år och det gör vi i ett rullande schema där vi går igenom en fjärdedel av cylindrarna varje stopp, sä ger Lasse som inte drar sig för att krypa in genom torkcylindrarnas minimala manlucka. Fler egenkontroller Antalet timmar som Inspecta gör hos de olika processindustrierna varierar ganska kraftigt; vissa industrier har i stort sett en heltid från Inspecta, andra betydligt mindre. – Det behöver inte betyda att den som köper mindre tid av Inspecta slarvar med besiktningar/kontroll och säkerhet säger, Lasse. Det betyder bara att man arbetar på olika sätt, med fler egenkontroller osv. Urban Lundmark a För att besikta en Värdesätter Inspectas insatser på sodapannan ’främmande’ panna krävs mångårig erfarenhet. – Under ett normalt höststopp på sodapannan är Lasse Hellström från LASSE HELLSTRÖM, besiktningsingenjör Lasses erfarenhet och kompetens har gjort att han ofta får uppdrag från företag som exempelvis Metso att åka ut i världen och besikta pannor för deras eller kunds räkning. Sådana resor gör han någon gång varje år och senast var det en panna i Bulgarien som skärskådades av Lasse. Bland länder som han tidigare jobbat i nämner han Sydafrika, Indonesien, Vietnam och Österrike där han bl.a. besiktade en panna vid ett för oss välbekant pappersbruk, Smurfit Kappa Nettingsdorf. – För att besikta en ”främmande” panna krävs mångårig erfarenhet och att man läser in sig på dokumentationen om pannan och att man pratar med de som på plats ansvarar för och kör pannan. Inspecta spindeln i nätet, säger Urban Lundmark, chef på avdelningen Kraft. – Lasse gör ett otroligt jobb. Hittas några avvikelser vid rutinkontrollerna och besiktning av förväntade svaga punkter ska de bedömas av Lasse och hans kollegor. Hans bedömningar är strikt faktabaserade, oavsett vilken anläggning det gäller och avsett vem som är uppdragsgivare, säger Urban. Sexårsplan För sodapannan finns en besiktningsplan som hela tiden sträcker sig sex år framåt i tiden och 80 % av Inspectas jobb följer denna plan. 20 % är sådant som initierats under året internt eller sådant som aktualiserats via de olika nät- ANDERS LINDBERG verk som Inspecta och Smurfit Kappa Kraftliner deltar i. – Sodahuskommitténs skadegrupp och Smurfit Kappas egen auditgrupp är två viktiga forum för oss att delta i och Inspecta har sina egna nätverk för kunskapsöverföring. Olika krav Det stora stoppet 2011 innebär inga större skillnader i hur Inspectas jobb på sodapannan kommer att se ut de närmaste åren. – Eftersom renoveringen i huvudsak rörde värmeytor och att ugnen och överhettarna är i princip orörda så kommer det inte att bli några stora förändringar i tillsyn och besiktningar, säger Urban. Vid besiktningen av pannan använder sig Inspecta av både MT-sprickindikering, tjockleksmätning med ultraljud och röntgen av svetsfogar. Kraven är olika på olika ställen i pannan, korrosionshastigheten varierar och förfarandet är beskrivet i tryckkärlsnormerna. G3:an startas vid årsskiftet Under storstoppet 2011 gjorde Inspecta, på Urban Lundmarks initiativ, en kontroll av turbinen till generator 3 med fiberoptikutrustning, med vilken man via en 6 mm öppning kan gå in upp till sex meter och där inne styra fiberoptiken samt fotografera eller filma. I detta fall upptäcktes en bult där fjäderbrickan tappat sin spänning och då togs beslutet att lyfta isär turbinen. Då blev de skador som fortfarande orsakar turbinens stillestånd synliga. Uppstart av turbinen är planerad till årsskiftet och beträffande ansvarsfrågan så pågår fortfarande överläggningar mellan Smurfit Kappas och Siemens jurister. 9 L I N E R B L A D E T Björn Gillberg, 68 år och still going strong i biorefinery-branschen NYHETER VID SOLANDERSYMPOSIET 2011 Årets Solander Symposium hölls ute Chemrec ber. Bland talarna fanns Björn Gillberg som är VD i företaget producerar BioDME från svartlut Värmlands Metanol AB som planerar och Volvos teknik för att kommersiellt använda konverterade lastbilar i drift 10 på Pite Havsbad den 16-17:e novem- att bygga världens första kommersiella förgasningsanläggning för produktion av metanol av skogsråvara. Gillbergs budskap är ”time for action”; han menar att det idag finns skoglig råvara för framställning av alternativa drivmedel. Vad som saknas är riskkapital för att kunna ta de stora investeringar som behövs. Anläggningen i Hagfors är kostnadsberäknad till 3,5 miljarder kronor. ii L I N E R B L A D E T ii Metanolproduktionen i den planerade anläggningen skulle kunna motsvara 1200 oljefat/dygn och därutöver 15MW fjärrvärme. Håkan Holmberg från MEVA berättade om den anläggning i Hortlax som ska startas under januari-februari 2012. Där handlar det om småskalig fjärrvärmeproduktion (1,5MW) via direktförgasning av biomassa. Bränslet kommer i det fallet att vara pellets och energin ska stärka fjärrvärmenätet längst ut i periferin. MEVA har flera patent på tekniken och många bränslen kan användas: strå, torv och risskal nämndes vilket gör en anläggning för direktförgasning intressant i olika regioner med tillgång på olika biobränslen. a Det är ingen Ingvar Landälv, VP Technology vid Chemrec, berättade om Chemrecs koncept för DMEproduktion från massabrukets svartlut. fara att gå nära stupet, bara man vet var stupet är. ESBEN LAUGE SORENSEN, Haldor Topsoe Chemrec representerades av Ingvar Landälv som beskrev läget vid pilotanläggningen för svartlutsförgasning och BioDME-produktion utanför Smurfit Kappa Kraftliner. Trots förseningar beskriver han, tillsammans med Haldor Topsoe och Volvo, anläggningen som en stor framgång. Ingvar Landälv berättade att anläggningen stod klar i maj och producerade metanol den 18 juli och BioDME har producerats från början av november. Anläggningen, som är ett raffinaderi i miniatyr med komplicerade nya tekniska lösningar, innehåller ca 1400 ventiler, ca 10 km rörledningar och 30 kärl för olika media. Anläggningen har redan gett möjlighet till tester och utvärderingar av ny teknik under kontrollerade former, något som är omöjligt i en storskalig kommersiell anläggning. – Det är ingen fara att gå nära stupet, bara man vet var stupet är, sa Esben Lauge Sorensen från Haldor Topsoe och menade att i pilotanläggningen utforskar man tekniskt var gränserna finns för att slippa göra det i en fullstor kommersiell anläggning. Den Biometanol/BioDME-anläggning Peter Gollungberg från Volvo visar vilka åkerier runt om i Sverige som kör de första 10 Volvo-lastbilarna konverterade för DME-drift. i industriell skala som Chemrec planerar vid Domsjö fabriker, och som kan stå klar 2015, kommer att ha en kapacitet som täcker 1% av drivmedelsbehovet i Sverige, berättade Ingvar Landälv. När det gäller tillgång på råvaran, svartlut, säger Ingvar att det finns 25 ”Domsjö” i Sverige och 100 ”Domsjö” i Europa. rullat ca 25 000 mil hos kund. En av de två bilarna i Piteå körs av BLT. – Den rullar ca 400 mil i veckan, berättade Peter Gollungberg från Volvo. Det är den mörkblå dragbilen som är kopplad till en Smurfit Kappa-märkt container och som fraktar kraftliner från magasinet vid fabriken till hamnmagasinen på Haraholmen, vilket är första delen av produktens resa ut till kraftlinerkunderna i Europa. 400 mil i veckan De av Volvo tillverkade DME-drivna lastbilarna hade i mitten av november ANDERS LINDBERG 11 L I N E R B L A D E T Per-Olof Wedin och Reinhard Reiter med Smurfit Kappa Kraftliners vedplan i bakgrunden. Vid besöket deltog från Sveaskog även Roger Johansson marknadsansvarig för Norr och Västerbotten, Ann Eklund skogsansvarig Norrbotten och Patrick Bäckström produktionsansvarig för Norrbotten. Sveaskogs nye VD på besök I mitten av november gjorde Sveaskogs nye VD Per-Olof Wedin ett besök i Piteå bl.a för att få information från en av Sveaskogs största kunder, Smurfit Kappa Kraftliner. P-O Wedin har tidigare varit VD för Svevia och Grycksbo Pappersbruk samt haft chefsbefattningar inom Stora Enso, SCA och Modo. Nu är han VD för Sveaskog som är Sveriges största skogsägare med 14% av landets produktiva skogsareal och 720 anställda. Smurfit Kappa Kraftliner är Sveaskogs största enskilda kund i norra Sverige. Roger Johansson, marknadsansvarig för Sveaskog i Norr och Västerbotten, 12 berättar att för att tillgodose Smurfit Kappas behov av råvara använder de sig av det stora kontaktnät som finns inom Sveaskog. De nyttjar också företagets alla resurser, från avverkningar av såväl Sveaskogs egen skog som hos privata skogsägare, köp och bytesaffärer med andra skogliga aktörer, import från Ryssland och Baltikum, med mera. – Vårt avtal med Smurfit Kappa är långsiktigt, konstaterar Roger. Då gäller det att aldrig stå handfallen; nätverk och goda relationer i hela branschen är avgörande för att lyckas. Styrka att välja Sveaskogs styrka är att företaget är fristående. – Sveaskogs styrka är att företaget är fristående utan egna industrier och därmed har affärsrelationer med nära nog alla aktörer på virkesmarknaden, säger Roger. Det gör att vi kan välja att göra de affärer som är mest fördelaktiga för Sveaskog och våra prioriterade kunder. – Skulle Sveaskog hamna i en situation med akut brist på massaved finns det egna skogsinnehavet som back-up. Att sedan få logistiken att fungera i alla väder, hela vägen till fabriksgrinden, är nästa stora utmaning – med bil, tåg, båt, effektivt och utan onödig miljöbelastning. – Att tänka ut bra lösningar för våra kunder är det roligaste vi vet, försäkrar Roger Johansson. ROGER JOHANSSON,marknadsansvarig ANDERS LINDBERG a L I N E R B L A D E T Linerbladet FÖR 10 ÅR SEDAN Stående från vänster: Jens Renberg och Malin Schytte. Sittande från vänster: Petter Gumaelius, Tommy Sjödin, Joakim Anundi och Hannah Öhman. I gruppen ingår även Hanna Bellander (fristående bild) och Daniel Andersson (fristående bild). Alla deltagare är mellan 29 och 35 år, utom Petter och Joakim som är 37 respektive 38 år. JUNIOR MANAGEMENT TEAM Ungdomslag ska låta kreativiteten flöda Ett gäng framåt och fortfarande inte hemmablinda unga medarbetare inom Smurfit Kappa Kraftliner ingår i ett team vars uppgift kan sammanfattas i orden ”släpp kreativiteten fri”. Deltagarna är handplockade utifrån ett antal kriterier, bl.a. ska de vara relativt nyanställda, de ska inte ha chefs- eller ledarbefattning och de ska, sist men inte minst, ha ett stort engagemang. –Deltagarna i gruppen kommer från olika delar av organisationen och de har väldigt skilda uppdrag till vardags, säger Ann-Helen Thyni, personalchef. ”Tänka utanför boxen” – Genom att träffas och strukturerat arbeta tillsammans en timme per vecka kommer de att stötta varandra i en ömsesidig utveckling som också gagnar företaget. Daniel Andersson Hanna Bellander – Vi hoppas att teamet har många influenser utifrån och en förmåga att ”tänka utanför boxen”, egenskaper som Smurfit Kappa Kraftliner kan dra nytta av i framtiden. – Ett kriterium i ett längre perspektiv är också att de ska ha potential att ta ledar- eller chefsbefattningar inom företaget, de är ett ungdomslag som ska kunna utvecklas. ANDERS LINDBERG Marianne Tollander, projektledare vid utvecklingsavdelningen, är uppenbart belåten efter den senaste körningen med ”vända” ark: – Resultatet måste betraktas som en succé, tycker Marianne efter det lyckosamma försöket. Skidåkaren Magnus Ingesson föreläste och inspirerade personal vid Kappa Kraftliner. Han konstaterade bl.a att alltsedan 1993 har han lagt ner mer än 700 timmar per år på träning med en liten nedgång under sjukdomsåret 1994. Linerbladet frågade hur det känns att jobba nattskift på Nyårsafton. Så här svarade Conny Lindström, skiftlag 3: – Jul- och nyårsskiften tycker jag inte är så farliga. Jobbigaste helgen är midsommar. Då vill man absolut vara ledig, åtminstone om vädret är bra. För att travestera Dean Martin när det gäller festliga helger: ”Nyårshelgen är för amatörer”. Vivan Granberg, lokalvårdare, var en av dem som belönades med guldur efter 25 år vid företaget. Samtidigt blev hon avtalspensionär. För Linerbladet berättar hon bl.a. om ”gubbarnas” uppskattning när hon slutade sin anställning. Då uppvaktades hon med blommor, present och en dikt som de knåpat ihop. – Det värmde verkligen, tyckte Vivan som såg fram emot avtalspensioneringen. – Nu styr jag min tid precis som jag vill och dagen är inte inrutad som tidigare. Jag behöver inte vara effektiv; korsordet kan få ta den tid som behövs. Krisgruppen vid Kappa Kraftliner har under hösten fått en del nya medlemmar. De som nu ingår i gruppen är Leena Antman, Ewa Eman, Peter Ericsson, Alf Lindh, GunBritt Lindberg, Benny Lundström, Hans Sandlund, Maths Viklund, Ulf Olson, Hans Forsberg, Donald Lind och Rolf Viklund. En glad och värdig vinnar i senaste friskvårdsdragningen blev Tage Alm. Eftersom en Stockholmsweekend stod på spel så var spänningen inför dragningen extra stor. Tage tillhör den skara som var en ”etablerad” motionär redan innan friskvårdsprojektet drogs igång. Under de senaste åren har han tränat regelbundet tre gånger i veckan på Step In, dessutom cyklat och promenerat. 13 linerKRYSSET L I N E R B L A D E T De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 lotter och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladets redaktion (Personalavdelningen) senast 15 januari 2012. Namn........................................................................................................................... Adress......................................................................................................................... Vinnare i LINERKRYSSET NR 5/2011 Kennet Vesterberg, 3 trisslotter P-G Johansson, 2 trisslotter Olle Eliasson, 1 trisslott. 14 Tel................................................................................................................................ L I N E R B L A D E T Tjusningen med att resa Det första som slog mig när jag fick frågan om att skriva ett kåseri till Linerbladet var: JAG? Vad ska jag kunna skriva om? Okej, ge mig en liten stund att fundera på detta. Sagt och gjort, jag accepterade och skrivandet kunde börja. Men vad skulle jag skriva om? Det visade sig inte vara så enkelt heller: vill jag skriva på ett mer personligt plan, om mig och mina tankar eller välja att skriva om något mer arbetsrelaterat. Ja, den frågan var klurig, men tillslut så kom jag fram till ett beslut efter många olika funderingar… Om ni hade frågat mig för 8 år sedan vad jag gör om 8 år (d.v.s. idag), då hade jag inte svarat: ”Jobbar som laborant på Smurfit Kappa”. Då hade ni nog fått till svar: ”Jobbar utomlands, gärna som reseledare”. Det var nämligen vad jag såg i min framtid då, att få resa mycket och se olika länder och kulturer och att dessutom få jobba med det. Men verkligheten blev en annan. Visst, jag har fortfarande rest och fått se och uppleva andra kulturer på nära håll, bl.a. när jag var i Jamaica, 20 år gammal, och gjorde praktik på ett hotell i tre månader, bodde och levde bland lokalbefolkningen. Det var riktigt speciellt; att få höra och lära sig förstå den jamaicanska dialekten Patois (utt. patoa) som man bara hört på TV förr, lära känna riktiga rastafarians, reggaemusiken som spelades överallt efter gatorna och leva ett så annorlunda liv som det verkligen är där borta. ur kåsörens synvinkel MADELENE SUNDBERG Så här i efterhand så är det verkligen svårt att förstå hur det verkligen var att leva där borta, hur segregerat det var ekonomiskt. Just där vi bodde var det relativt rika människor som var bosatta, men om man sen bara förflyttade sig lite utanför så var det betydligt fattigare. Minns en av städerskorna på mitt hotell så väl. Hon hade tre små barn som alla gick i skolan och en man som just lämnat dem. Hon hade det väldigt svårt att få ihop pengar till skolgången för sina barn, för som städerska tjänar man inte mycket. Men hon lyckades oftast, och hon var en helt underbar kvinna som förtjänade det bästa. Hade kontakt med henne ett tag när jag kom hem till Sverige, och till julen efter så skickade jag henne både bilder på hur jag hade det hemma här, bilder på snö och dessutom mina överblivna dollar. Fick sen ett jättefint tackbrev där hon förklarade att pengarna hade kommit precis i rätt tid för skolavgiften som skulle betalas just då och det värmde gott i mitt hjärta. Den resan blev, och kommer alltid vara, något extra för mig, och tack vare Facebook så har jag än idag kontakt med många av de jag lärde känna där nere. Sen så har det blivit en och annan charterresa också genom åren; visst, det har sin charm, men jag har insett att den typen av resande inte är vad jag väljer i första hand. Jag letar mig gärna bort från turiststråken, och strosar hellre omkring bland lokalbefolkningen. Detta är något jag upptäckt om mig själv på mina senaste semesterutlandsresor, och I JUST LOVE IT! Man blir inte lika påhoppad av försäljare som mitt i turiststråken, man får en annan kontakt med befolkningen och man får upptäcka det äkta i landet. Inga konstgjorda leenden för att locka till försäljning och definitivt inte samma stress som kan uppstå. Jag kan verkligen rekommendera er alla att när ni reser charter eller andra typer av resor, leta er gärna bort från det turistiga och upptäck en annan del av landet. De uppskattar det, och ni kommer också att göra det. Så helt enkelt: res och må gott!! 15 MARKNADSTIDNING B Linerbladet 941 86 PITEÅ REDAKTION Anders Lindberg (ansv. utgivare) Bo Staffan Johansson REDAKTIONSRÅD Anders Lindberg, GunBritt Lindberg Bo Staffan Johansson, Per Swärd, Per Jonsson och Urban Lundmark. FOTOGRAF där inte annat anges: Anders Lindberg. Red. förbehåller sig rätten att redigera insända manuskript. Accidenstryckeriet 2011 Tallkronans julbord – en kickoff för julen Traditionsenligt så serverades julbord till lunch Gästerna till första dukningen strömmar till. på Tallkronan i slutet av november. Att den lunchen är uppskattad och efterlängtad bland medarbetarna vid Smurfit Kappa Kraftliner märks inte minst på antalet gäster. – Vi serverade 375 gäster under de fyra dukningarna som pågick mellan kl.10.00 och kl.13.00, säger Catarina Carlsson som ansvarar för Tallkronan. Lunchen serverades torsdag den 24/11, exakt en månad före julafton, och den dagen jobbade fem ”tomtar” som var fullt sysselsatta med att hålla julbordet fyllt med läckerheter. – Under dagarna före jullunchen var vi fyra personer som jobbade med förberedelserna för att allt skulle klaffa, säger Catarina. ANDERS LINDBERG Tack Ett hjärtligt tack till företaget och till arbetskamraterna för uppvaktningen i samband med min pensionering. Holger Berglund Carola Rönnberg, Catarina Carlsson, Mårten Olofsson, Ann Karlsson, Anna-Karin Henrikson var tjänstgörande tomtar under jullunchen. till sist... Man kan ha så många järn i elden att den slocknar.
