Nordiska jaktprovsregler för älghundar

Nordiska jaktprovsregler för älghundar
En jämförelse mellan nuvarande Svenska regler och den vid stämman
år 2013 presenterade versionen av Nordiska regler
samt
en jämförelse mellan ländernas versioner av Nordiska
Innehållsförteckning:
Förord av Björn Andrén; ordförande i Svenska Älghundsklubben
1. Bakgrund
2. Syfte med gemensamma Nordiska regler
3. Syfte med jaktprov och grundläggande krav på jaktprovsregler
4. Nuvarande Svenska jaktprovsregler (bilaga 1)
5. Nordiska jaktprovsregler (bilaga 2)
6. Jämförelse av de Svenska och de Nordiska jaktprovsreglerna
7. Nordiska; skillnader i poängtabeller och tillämpningsregler mellan länderna
8. Svenska och Nordiska (svenska versionen); jämförelse av poäng- och prisutfall vid
jaktprov
9. Önskvärda förändringar/förbättringar i Nordiska
Förord
När jag våren 2013 tillträdde som ordförande för Älghundklubben visste jag att oenighet
förelåg vad gäller synen på det nya Nordiska regelverket för löshundsprov. Under den första
tiden som ordförande lyssnade jag på många som hörde av sig i frågan och ansträngde mig för
att förstå orsakerna till det missnöje som finns med såväl de beslutade jaktprovsreglerna som
den process som ledde fram till att stämman 2013 ändrade på beslutet vid stämman 2012.
Ett bra sätt att hantera oenighet är att först enas om vad som är fakta. På mitt initiativ
beslutade därför SÄK:s styrelse att tillsätta en liten arbetsgrupp, med mig som ordförande och
sekreterare, för att ta fram ett dokument som på ett sakligt och objektivt sätt belyser den
frågeställning som splittrat Älghundklubben. Gruppen har förutom mig bestått av Kjell
Lennartsson, Jonnie Englund, Lennart Ölvebo och Tomas Lager.
Sedan gruppen avslutat arbetet har dokumentet varit på en kort remiss till ordföranden i
samtliga Lokalklubbar och Rasklubbar. Styrelsen har därefter tagit det slutliga beslutet om
dokumentets innehåll och att låta publicera det på hemsidan.
Syftet med detta dokument är först och främst att för medlemmarna presentera ett sakligt och
korrekt dokument som ger var o en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning i frågan.
Det är också min förhoppning att vi genom detta dokument har skapat en grund för utveckling
och förändring av det Nordiska regelverket så att SÄK:s medlemmar i mycket hög
utsträckning kan ställa sig bakom det när det vid årsstämman 2016 åter blir aktuellt att ta
ställning till de Nordiska jaktprovsreglerna.
Kompetensen hos dem som varit med i arbetsgruppen samt remiss till ordförandegruppen och
styrelsen borgar för att dokumentets faktainnehåll skall vara korrekt.
När det gäller dokumentets punkt 9, ”Önskvärda förändringar/förbättringar i Nordiska”, så
bedömer jag att vi där fått med de viktigaste frågorna. Vi har avsiktligt inte lagt fast några
konkreta förslag till ändringar trots att sådana funnits.
Vi vill inför de överläggningar som skall ske i NÄU inte låsa upp oss på någon punkt och vi
vill också ge medlemmarna chansen att med kloka tankar påverka processen.
Att lite senare i processen arbeta fram konkreta förslag från SÄK är en uppgift för
Jaktprovskommittén.
Förslag, synpunkter mm. från medlemmarna skall kanaliseras via förtroendevalda i Lokaloch Rasklubbar. Under de närmaste åren kommer utvecklingen för de gemensamma Nordiska
jaktprovsreglerna att vara en huvudpunkt på alla ordförandekonferenser och det blir resp.
klubbordförandes uppgift att uppmuntra till en saklig och levande dialog i klubbarna.
Styrelsen ansvarar för att löpande information kommer att finnas på hemsidan.
När tre länder skall enas måste det bli kompromisser för att nå enighet och alla kan inte få allt
man önskar. Ett Ja eller Nej till Nordiska bygger mycket på en bedömning av ifall det vi i
Sverige sammantaget uppfattar som svagheter i kompromisserna för att enas om Nordiska
uppvägs eller inte uppvägs av fördelarna med att ha gemensamma regelverk.
Inför kommande revision av Nordiska måste SÄK enas om de punkter vi önskar få
förändrade. Vi måste framförallt bli klara över vilka förändringar som är helt nödvändiga för
att ena SÄK i frågan om gemensamma Nordiska jaktprovsregler.
1. Bakgrund
Tankar på gemensamma Nordiska jaktprovsregler har funnits i 40-50 år.
En grupp med representanter från Norge, Sverige och Finland, NÄU (Nordisk Älghund
Union), påbörjade arbetet med ett regelförslag i början av 1990.
Finland och Sverige införde 13 moment år 1992 medan Norge ej kunde enas utan behöll
sina provregler. Ett nytt försök gjordes 2006 men även det misslyckades.
2009 startade gruppen med nuvarande regelförslag.
I samband med Nordiska mästerskapen 2010 i Lycksele provdömdes det första utkastet till
gemensamma Nordiska Jaktprovsregler. Samtidigt undertecknade ordförandena i de tre
länderna ett dokument där man avsåg att, helt i enlighet med §7 i stadgarna för Nordisk
Älg Union (NÄU), tillsammans arbeta för:
- Gemensamma jaktprovsregler
- Gemensamma avelskriterier
- Gemensam databas/IT Portal
Utifrån erfarenheter från provbedömningen tog NÄU fram ett nytt förslag i början på 2011
vilket sedan gick på remiss till varje land.
Efter utvärdering av Remiss 1 utarbetades ännu ett nytt förslag som förelades resp. land.
I december 2011 samlades NÄU för att enas om ett slutligt förslag som sedan skulle
presenteras för årsstämmorna i de tre länderna.
Remissförfarandet i Sverige har skett genom lokalklubbarna och varierat från ett brett
lokalt deltagande till att ha hanterats i en mindre krets.
I mars 2012 sammankallades alla Lokal- och Rasklubbar till ett möte i Upplands Väsby
för en genomgång av de regler som förhandlats fram inom NÄU. Ett antal invändningar
framfördes och föranledde några ändringar i det som slutligen blev den svenska versionen
av Nordiska. Ändring skedde vad gäller bedömning under mörker och att kunna avsluta
prov i förtid samt blev tabellen för arbetstid i mom. 4 borttagen för svensk del.
Övriga länder i NÄU ansåg inte att de ändringar som gjordes i Sverige skulle ha någon
avgörande betydelse för avelsutvärderingen utan väl rymmas inom den 2010 träffade
överenskommelsen om ”gemensamma” regler mm.
Förslaget till gemensamma Nordiska jaktprovsregler presenterades på SÄK:s stämma
2012. Med 5 rösters övervikt sade stämman nej till förslaget.
SKK fastställer normalt jaktprovsregler för en 5-årsperiod. SKK frångick dock praxis
denna gång och tillmötesgick en önskan från SÄK:s styrelse om att åter kunna pröva
frågan 2013.
Vid stämman 2013 röstades det åter om Nordiska och denna gång sade stämman ja med
33 röster mot 24 och 1 nedlagd röst.
Med anledning av några formfel från mötesordföranden överklagades beslutet till SKK:s
Föreningskommitté som dock konstaterade att de formfel som förevarit inte var av den
storleksordningen att beslutet i frågan om Nordiska skulle måsta omprövas vid ny
stämma.
SKK:s föreningskommittés beslut blev sedan överklagat till SKK:s centralstyrelse som
den 27/9 2013 beslöt att de nuvarande reglerna förlängs att gälla tom 2016. SKK:s
motivering var i korthet att bristande information och förankring tillsammans med
formaliafel vid senaste årsmötet sammantaget gör att ett beslut om att införa gemensamma
regler bör flyttas fram till att gälla fr.o.m. ordinarie revisionstidpunkt 2017.
2. Syfte med gemensamma nordiska regler
Syftet med det Nordiska samarbetet vad gäller jaktprovsregler är att skapa förutsättningar
till gemensamma egenskapsutvärderingar tvärs våra landsgränser. Vi får ett större urval av
individer vi kan utvärdera avelsresultat utifrån likvärdiga grunder med allt material samlat
i en gemensam databas. Det skall också bli lättare att söka hundar i dataregister över
gränserna.
För detta är det en fördel om regelverken i resp. land är så lika som möjligt.
Det är dock fullt möjligt att hantera avelsutvärdering även om regelverken har vissa
skillnader.
SKK har tydligt uttalat att SÄK skall verka för att gemensamma Nordiska jaktprovsregler
kan införas vid kommande revision 2017. SKK har också sagt att skillnader i språk,
lagstiftning och traditionella/nationella värderingar gör att allt inte kan bli exakt lika men
att de Nordiska reglerna ändå kan kallas gemensamma.
Även om reglerna är exakt lika så kan väder, terränghinder, hur fort man kan ta sig inom
hörhåll, ”domarens fria skön” mm. göra att likvärdiga prestationer inte ger samma pris när
det är gränsfall i poängskalan.
3. Syfte med jaktprov och grundläggande krav på jaktprovsregler
Ytterst syftar jaktproven till att utifrån egenskapspoäng och provresultat gallra fram de
hundar som bör prioriteras i aveln.
Det kan dock skilja mellan hundraser inom SÄK vad gäller de egenskaper man vill
framhålla. I SÄK:s stadgar står att varje ras specifika egenskaper skall bevaras och
utvecklas.
Jaktprov är en förutsättning för att kunna mäta avelsresultat tex. vad gäller
pristagarprocent och egenskaper (egenskapspoäng).
Jaktprovsreglerna skall vara utformade så att de överensstämmer med hur vi tillämpar
praktisk jakt och inte i något avseende strida mot samhällets krav på jaktetik.
Hund med höga poäng skall motsvara vad de flesta anser vara en mycket effektiv
jakthund.
Jaktprovsreglerna och nyttjande av dess resultat i aveln formar på sikt framtidens
jakthundar.
4. Nuvarande Svenska jaktprovsregler (bilaga 1)
Nuvarande jaktprovsregler med 13 moment har gällt sedan år 1992. De reviderades senast
2007.
5. Nordiska jaktprovsregler (bilaga 2)
Versionen i bilaga 2 är den som var föremål för omröstning vid SÄK:s
årsstämma 2013.
6. Jämförelse av de Svenska och de Nordiska jaktprovsreglerna
Jämförelsen går inte ner i alla enskilda detaljer eller poäng i tabellerna. Förhoppningsvis
har alla väsentliga skillnader i moment och tabeller, d.v.s. de som det i första hand finns
anledning att diskutera, kommit med.
Jämförelsen görs också utan värderingar om vad som är bättre eller sämre. Dokumentet
skall i detta avsnitt vara helt objektivt och meningen är att den enskilde medlemmen själv
skall göra sina värderingar och utifrån det kunna ta ställning och delta i debatten.
Antal moment
Svenska har 13 moment, Nordiska har 10.
Det som försvunnit i Nordiska jämfört med Svenska är först mom.1 ”Tempo under sök”.
”Tempo under sök” har koef. 0,0 i Svenska och påverkar därmed inte totalpoängen men
denna del i sökarbetet blir särskilt bedömt i Svenska.
I Nordiska finns sökets tempo med men som en aspekt av flera vid en samlad bedömning
av ”Sök”.
Sedan har mom. 3 och 4 i Svenska, ”Förmåga att finna älg” samt ”Avstånd till
upptagsplats”, slagits ihop till ett moment i Nordiska. De Svenska mom. 3 och 4 kan
anses vara uppfyllda i Nordiska mom. 2.
Mom. 12 och 13 i Svenska, ”Samarbete” resp. ”Lydnad” har även de slagits ihop till ett
moment i Nordiska. I Nordiska mom. 10, ”Lydnad och samarbete”, så är det i princip
endast lydnad som bedöms.
”Sök”
Momentet som kallas ”Sök” resp. ”Sökets omfattning” värderas högre i Nordiska genom
att koef. är 1,5 jämfört med 1,0 i Svenska vilket ger maxpoäng 15p mot 10p i Svenska.
Sökturer över 25-30 min. sänker poängen mer i Svenska.
Om hunden omedelbart hittar älg och söket därmed inte kan bedömas ges K=5p i
Svenska. I Nordiska ges 6-8p beroende på avstånd till upptag, den högsta poängen ges för
”800m eller mer”.
I Svenska är poängtabellen för ”Sökets omfattning” indelad endast utifrån den tid hunden
är utom synhåll. Om man genom PBP ser att hundens sökturer är systematiska och täcker
mycket mark kan man ge de högre poängen.
I Nordiska är bedömning av ”Sök” anpassat till PBP på så sätt att bedömning kan ske
utifrån sökavstånd, sökturens längd och sökmönster.
I Nordiska är möjligheten till förlängd söktid 2 timmar, i Svenska har möjligheten till
förlängd söktid tagits bort.
”Förmåga att finna älg” samt ”Avstånd till upptagsplats”
I Svenska så värderas momenten högre, maxpoäng är 15p (poäng i två moment) jmf med
Nordiska 10p (ett moment).
Bägge regelverken premierar upptag på långt avstånd. Svenska har en tydlig tabell från
800m till <200m, Nordiska anger inte poäng utifrån avstånd om det är under 600m.
De fyra första momenten i Svenska motsvaras av de två första i Nordiska och behandlar
det totala sökarbetet. I bägge regelverken är den maximala poängsumman 25p
”Ståndskall på upptagsplatsen”
Momentet värderas högre i Nordiska genom att koef. är 1,5 (1,0 i Svenska).
Däremot är kravet i Nordiska lägre, för maxpoäng kräver Nordiska 60 min. fast stånd och
Svenska 90 min.
En hund som får älgen att stå i upptaget 60 min., men inte mer, får därmed betydligt mer
poäng i Nordiska; skillnaden är +7p.
”Ståndskallarbetets kvalitet”
Värderas högre i Nordiska genom att koef. är 1,5 (1,0 i Svenska).
För att nå 9-10p krävs i Nordiska tre stötningar istf. två i Svenska.
För 6-10p är kraven i övrigt lika, för lägre poäng krävs mindre fast ståndtid i Svenska men
något längre tid i alternativet gångstånd.
”Förföljande”
I Nordiska krävs längre förföljande för höga poäng om man utgår från den tid hunden
varit borta istf. bedömd eller uppmätt sträcka.
Jämför vi sträcka så krävs för 10p minst 5 km i Nordiska mot 3 km i Svenska, för 9p
krävs 4 km istf. 2 km. För medelmåttig prestationspoäng (5-6p) kräver Nordiska min. 1,52 km men Svenska endast 500 m.
Noteras bör att i Nordiska avses verklig flyktsträcka som numera kan bedömas med pejl. I
Svenska har bedömd flyktsträcka varit fågelvägen vilket gör att skillnaden mot Nordiska
är obetydlig om bedömningen utgår från tillryggalagd sträcka.
”Ställande av flyende älg”
För höga poäng krävs mer i Nordiska vad gäller fler omställningar som resulterar i 2-3 nya
ståndskall/skallserier. För lägre poäng är också kraven något högre i Nordiska.
”Skalltid”
Tabellen är lika för bägge regelverken. Nordiska värderar dock momentet lägre genom
koef. 0,5 (1,0 i Svenska).
I Svenska så får tid med gångstånd uppgå till högst 50% av totaltiden, i Nordiska räknas
all tid. Effekten av att fullt ut få räkna gångstånd reduceras poängmässigt genom att koeff.
är 0,5.
”Skallets hörbarhet”
Tabellerna är så gott som lika.
”Skallets täthet o täckning”
Tabellerna är så gott som lika.
”Lydnad och samarbete”
I Nordiska är det sammanslaget till ett moment där i princip endast lydnad bedöms. Poäng
ges separat för bedömningar vid sök, under älgarbete samt vid provets slut. Det bör
noteras att poäng faller ut även när vare sig lydnad eller samarbete har visats upp.
I Svenska och Nordiska bedöms lydnad någorlunda lika, poängskala och koef. är samma.
I Svenska finns ett särskilt moment för ”Samarbete” med koef. 0,5. Därmed kan en hund i
Svenska uppnå som bäst 5p mera för ”Lydnad” + ”Samarbete”. Samarbetet i Svenska
speglar hundens förmåga att på eget initiativ hålla kontakt med föraren, i första hand
under ståndarbete och efter stötning.
Det bör noteras att poäng faller ut för ”Samarbete” i Svenska även när inget samarbete
har visats upp. För ”Lydnad” blir det däremot 0p i Svenska om hunden inte går att kalla in
vare sig under Sök eller Älgarbete.
”Prisvalörer”
Poängserien är lika och bägge regelverken kan ge max. 100p.
1:a pris; 70p eller mera
2:a pris; 60-69,5
3:e pris; 50-59,5
I Svenska krävs minst 90, 60 resp. 30 minuters ståndtid för pris.
I Nordiska finns inget fastlagt vad gäller minsta ståndtid.
I Svenska har det inte varit tydligt vad som menas med ståndtid men tolkningsdirektiv
som utsänts hösten 2013 har fastlagt att det skall vara fast stånd.
I Svenska finns krav på Skottillfälle för ett 1:a pris. Det kravet finns inte i Nordiska.
Sammanfattning
Om vi sammanfattar ”Sök”, ”Förmåga att finna älg” och ”Avstånd till upptagsplats” så
är möjlig poängsumma lika.
Nordiska ger möjlighet till mer poäng för ”Förmåga att ställa älg” och ”Ståndskallets
kvalitet”.
För ”Skalltid” och ”Samarbete/Lydnad” är poängutrymmet lägre i Nordiska. Nordiska
har samtidigt ingen begränsning vad gäller skalltid som uppnås genom gångstånd.
För ”Stånd på upptagsplatsen” krävs mindre fast ståndtid i Nordiska.
Nordiska kräver däremot mer i mom. ”Ståndskallarbetets kvalitet” och ”Förföljande”.
Tabell: Bedömningsmoment och deras respektive koefficienter
Mom.
Svenska regler
Koeff.
Mom.
1
Tempo under sök
0
1
2
Sökets omfattning
1
3
Förmåga att finna älg
1
4
Avst. t. upptagsplats
0,5
5
Ståndskall på
upptagsplatsen
6
Nordiska regler
Sök
Koeff.
1,5
2
Förmåga att finna älg
1
1
3
Förmåga att ställa älg
på upptagsplatsen
1,5
Ståndskallarb. kval.
1
4
Ståndskallarb. kval.
1,5
7
Vilja att förfölja
1
5
Vilja att förfölja
1
8
Förmåga att ställa
flyende älg
1
6
Förmåga att ställa
flyende älg
1
9
Skalltid
1
7
Skalltid
0,5
10
Skallets hörbarhet
0,5
8
Skallets hörbarhet
0,5
11
Skallets täthet/täckning 0,5
9
Skallets täthet/täckning
0,5
12
Samarbete
13
Lydnad
0,5
10
Samarbete o lydnad
1
1
7. Nordiska; skillnader i poängtabeller och tillämpningsregler mellan
länderna
De Nordiska reglerna benämns ”gemensamma”. Det innebär inte att det Nordiska
regelverket är helt lika i Norge, Finland resp. Sverige. Det kan också skilja vad gäller
tillämpningar.
Resp. land har således sin egen version av Nordiska men skillnaderna är små.
I debatten har det sagts att det finns mycket som avviker mot hur man i Finland tillämpar
de Nordiska reglerna. Jämförelsen här tar inte upp alla små detaljer men förhoppningsvis
har de viktigaste skillnaderna kommit med.
Finland dömer med Nordiska sedan 2012. I Norge tillämpas ”Nordiska” from hösten
2013.
Jämförelse Nordiska-Sverige och Nordiska-Finland.
I Finland har man, i likhet med Sverige, som ändamål med jaktprovsreglerna att värdera
hundarna för avelsarbetet. Men man har dessutom som ändamål att ”hålla älgjakt som
hundsport och ”att erbjuda tävlingsmöjligheter med dessa regler som grund”. Att man i
Finland ser jaktprov som en form av hundsport kan innebära att synen på
jaktprovsreglerna i vissa avseenden blir annorlunda än i Sverige och Norge.
Söktid
I Finland är tiden max 360 min. I Sverige är tiden 240 min + 120 min i ”extremfall”.
(Som nämnts under avsnitt 6 har möjlighet till förlängd söktid tagits bort i våra nuvarande
Svenska regler)
Älgarbetstid
I Finland får 120 min nyttjas efter mörkrets inbrott, skottillfälle får dock inte tas i mörker.
I Sverige avbryts provet vid mörkrets inbrott.
Skalltid
I Finland ges skalltid endast för skall som hörs direkt eller via pejl med telefonkontakt. I
Sverige kan det räcka med att hunden står stilla och sedan återfinns med skall på samma
plats.
Ståndskallarbetets kvalitet
I Finland finns en tabell med krav på arbetstid för poängen 6-10 vilken saknas i Sverige.
Tabellen togs bort i Sverige efter synpunkter under remisstiden.
Skallets hörbarhet resp. täthet
I Finland har man som ”tolkningsföreskrift” behållit ett krav på min. 180 min skalltid för
9-10 poäng vilket fanns med i Nordiska fram till remiss 2. Sverige och Norge tog bort
kravet .
Summering
Den svenska resp. finska versionen av Nordiska är inte helt lika.
Skillnad av större betydelse är möjlighet att bedöma i mörker vilket kan anses underlätta
för att uppnå mer poäng. Krav på älgarbetstid i moment 4 innebär högre krav i Finland.
Krav i Nordiska-Finland på skalltid för bedömning av skallets kvalitet innebär också ökat
krav.
Jämförelse Nordiska-Sverige och Nordiska-Norge.
Poängtabeller: Identiskt lika förutom mom. 4 där Norge har samma krav på älgarbetstid
som Finland.
Älgarbetstid: I likhet med Finland tillåts 120 min. älgarbetstid i mörker. Älgkontakt i
mörker räknas dock inte som underlag för poängberäkning.
Övrigt: I Norge genomförs tvådagarsprov för JCH med särskilda regler för prisvalörerna.
8. Svenska och Nordiska; jämförelse av poäng och prisutfall vid
jaktprov
Extrema utfall i Nordiska
I kritiken mot Nordiska har framförts att det går att få ett första pris med endast 30
min. fast stånd i upptaget eller pris utan att ha skällt fast stånd överhuvudtaget. Detta
förutsätter givetvis att hunden i övrigt når maxpoäng på i stort sett allt där så är
möjligt.
Ex.1 är en hund som presterar endast 30 min. ståndskall i upptaget men får full skalltid
i mom. 7 genom gångstånd. Med max. på allt annat, där så är möjligt, når hunden ett
första pris med 3,5p i marginal. Som framgår nedan är det teoretiskt möjligt men i
praktiken tämligen osannolikt. Marginalen för ett andra pris är dock relativt god.
Mom. 1: 10p x 1,5 = 15
Mom. 2: 10p x 1,0 = 10
Mom. 3: 7p x 1,5 = 10,5 (30 min. ståndskall)
Mom. 4: 4p x 1,5 = 6 (>120 min skalltid)
Mom. 5: 10p x 1,0 = 10
Mom. 6: 2p x 1,0 = 2 (blandat fast och gångstånd kan ge 3 poäng till)
Mom. 7: 10p x 0,5 = 5 (gångstånd > 170 min.)
Mom. 8: 10p x 0,5 = 5
Mom. 9: 10p x 0,5 = 5
Mom. 10: 5p x 1,0 = 5
Summa:
73,5 = Första pris
Ex. 2 är en hund som får pris utan att ha skällt fast ståndskall men som uppnår full
skalltid genom gångstånd. Precis som i ovanstående exempel så är det i teorin möjligt
men i praktiken osannolikt med en ”tvåa”. Dock är ett tredje pris realistiskt för en
hund som går i gångstånd i timmar och har mycket bra sök, förföljande och skall.
Mom. 1: 10p = 15
Mom. 2: 10p = 10
Mom. 3: 1p = 1,5
Mom. 4: 4p = 6
Mom. 5: 10p = 10
Mom. 6: 2p = 2
Mom. 7: 10p = 5
Mom. 8: 10p = 5
Mom. 9: 10p = 5
Mom. 10: 5p = 5
Summa:
64,5 = Andra pris
Under hösten 2013 har jämförande provbedömningar skett. Dessa skall sammanställas och
utvärderas av Jaktprovskommittén. Resultaten kommer att presenteras på SÄK:s hemsida.
Jämförande provbedömningar skall ske även kommande höst.
Genom att Finland redan dömt med Nordiska två höstar och Norge en höst kommer vi att
kunna få ta del av ett stort erfarenhetsmaterial.
9. Önskvärda förändringar/förbättringar i Nordiska
Det finns sannolikt massor med synpunkter på vad som borde ändras i det Nordiska
regelverket. Den som vill framföra sådana synpunkter skall göra det via sin Lokal- eller
Rasklubbs förtroendevalda. I en stor organisation måste frågor hanteras genom att nyttja
den representativa demokratin.
Det kommer att bli många ordförandekonferenser framöver då det Nordiska regelverket
skall diskuteras så ”sista ordet” är inte sagt genom detta dokument.
Vi må dock betänka att en förhandling mellan tre parter inte blir framgångsrik om man har
ambitionen att ändra väldigt mycket och i många detaljer.
Vi kommer sannolikt också att få förslag till förbättringar/förändringar från Norge och
Finland vilka också skall hinna behandlas inom SÄK.
För att bättre stämma överens med en samlad svensk syn på jaktprovsregler föreslås att
följande moment tas upp till diskussion i NÄU.
Sök
Om endast ”Upptag på första sökturen” ligger till grund för bedömning av hundens sök är
poängsättningen generös och stimulerar inte hundägaren till att söket prövas senare under
provtiden.
Tempo bedöms inte som särskilt moment i Nordiska.
Förmåga att ställa älg
I Nordiska har man kravet 60 min ståndskall för 10p. jämfört med 90 min. i Svenska för
att få maxpoäng.
Skalltid
En hund kan få full poäng för skalltid utan att det varit fast ståndskall. I Svenska är
gångståndets andel av skalltiden maximerad till 50%.
Lydnad och Samarbete
I princip är det endast lydnad som bedöms i Nordiska. Dessutom kan upp till 3 poäng
tilldelas utan att hunden visat någon form av lydnad eller samarbete.
I Svenska är ”Samarbete” ett särskilt moment.
Prisvalörer
En hund kan i extremfall få pris utan att ha presterat fast ståndskall, en hund kan med
maximal utdelning uppnå 70p trots endast 30 min. fast ståndskall.
I ”Svenska” finns krav på viss tid med fast ståndskall för pris.
”Bilfrågan”
Hur vi i resp. land reglerar eller inte reglerar nyttjande av bil under jaktproven behöver
diskuteras.
”Mörkerbedömning”
Vilka bedömningar av hundarbetet som man i Finland och Norge tillåter efter mörkrets
inbrott är av intresse för att bättre kunna bedöma betydelsen av den avvikelsen.
Antal moment
Att inte vara låst till 10 moment skulle kunna vara ett sätt att lättare nå en kompromiss
som alla är nöjda med.