Nya bestämmelser om periodarbetstid i AKTA

Nya bestämmelser om
periodarbetstid i AKTA
Träder i kraft 1.6.2015
•
•
Bestämmelserna träder i kraft 1.6.2015 eller vid ingången av den
arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.
En arbetsperiod som pågår 1.6.2015 iakttas ända till arbetsperiodens slut.
• Det lönar sig att beakta detta särskilt om det är tänkt att man genom lokala
avtal ska införa långa arbetsperioder som eventuellt slutar först efter 1.6.2015.
•
Om lokala avtal har ingåtts om avvikelser från de bestämmelser om
periodarbete som gäller till 31.5.2015 eller det finns planer på sådana
avtal, bör de lokala avtalens syfte och innehåll ses över i förhållande till
de nya bestämmelser som träder i kraft 1.6.2015.
• Avtalen kan behöva ändras eller också kan de vara onödiga och bör då sägas
upp.
•
Också bestämmelserna om hur semesterdagar åtgår för periodarbetare
ändras, vilket bör beaktas redan på förhand när semestrarna för nästa
sommar beviljas.
2
Källor

Arbetstidslagen (ArbTidsL) 605/1996, RP 34/1996
– Obs. tillämpningen av arbetstidslagen på tjänsteinnehavare och
arbetstagare som omfattas av den – AKTA kap. III § 2
– Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar att lagen följs
– Straffbestämmelser ArbTidsL 42 §

Lagen om unga arbetstagare 998/1993 och förordningen om skydd
för unga arbetstagare


Avtalsbestämmelserna i AKTA (kap. III)
KT:s cirkulär 10/2014

Lokala avtal
3
Tillämpningen av systemet med
periodarbetstid (ArbTidsL 7 §, AKTA § 9)












inom polisväsendet samt vid tull-, post-, tele-, telefon- och radioverken, dock inte i deras mekaniska
verkstäder och reparationsverkstäder eller i byggnadsarbete vid dem,
på sjukhus, vid hälsovårdscentraler, på barndaghem som håller öppet dygnet runt, på
sommarkolonier, vårdanstalter och andra motsvarande anstalter samt i fängelser,
vid person- och godstransport, kanaler, svängbroar och färjor,
vid lastning och lossning av fartyg och järnvägsvagnar,
vid arbete som utförs under provkörning av fartyg,
vid maskinellt skogs- och skogsförbättringsarbete samt maskinell närtransport av virke som sker i
terrängen,
i hushållsarbete och i familjedagvård enligt lagen om barndagvård (36/1973), (19.11.201/991) *)
i bevakningsarbete,
i mejerier,
i inkvarterings- och förplägnadsrörelser, samt
i konst- och nöjesetablissemang samt i filmateljéer och filmgranskningsbyråer, dock inte i deras
verkstäder.
I tillämpningsanvisningen för AKTA § 9 nämns bland annat gruppfamiljedaghem, hem för
handikappade, sommarkolonier, flyktingcentraler, servicehem för äldre, hemservice
4
Tillämpningen av systemet med
periodarbetstid


Om 7 § i arbetstidslagen ger möjlighet att tillämpa systemet med
periodarbetstid bör man fundera på om det regelbundet utförs
–
nattarbete (klockan 23–6)
–
skift på över nio timmar
Om inte, är allmän arbetstid det rätta arbetstidssystemet.

Observera


Arbetsrådets utlåtande om användningen av periodarbete inom den
prehospitala akutsjukvården (TN 1454-13)
Arbetsdomstolens utlåtande 62/2013: inverkar också på tillämpningen
av periodarbete inom hemvården
5
31.5.2015
anställda med s.k. formellt periodarbete
• Ställningen för dem som har formellt periodarbete ändras inte enbart
på grund av de nya bestämmelserna om periodarbetstid.
• Bestämmelserna om periodarbetstid tillämpas från 1.6.2015 om inte
arbetstidsformen ändras av någon annan orsak.
6
Arbetstiderna och verksamheten inte skilda
företeelser

Genom planeringen av arbetstider eftersträvas effektiva och
ändamålsenliga servicearrangemang
– Arbetstiderna ska betjäna verksamheten

Målet är att det finns personal på plats
– i rätt tid
– i rätt mängd
– på rätt plats, så att arbetstoppar och lugnare stunder har beaktats

Arbetsgivaren ansvarar för arbetstidsarrangemangen
7
Vad kostar arbetet?
När timlönen är 16 euro kostar en arbetstimme 16 euro ENBART
om arbetet utförs
– under ordinarie arbetstid
– mellan kl. 7.00 och 18.00
– på vardagar
– ledighet per vecka beviljas enligt avtal
De totala
kostnaderna
över 101 euro
Om arbetet utförs
- som nattarbete 22.00–7.00  ersättning 30–40 %
– som 100 % övertid
- som söndagsarbete  ersättning 100 %
– under veckoledigheten
kostar en arbetstimme
+
+
+
+
=
6,40
16,00
16,00
16,00
70,40
Om arbetet dessutom utförs
– som utryckningsarbete
kostar en arbetstimme
+
=
7,57 €
77,97 €
€
€
€
€
€
Dessutom betalas arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter för allt, ca 30 %
8
Arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet
– vad ingår?











Valet av arbetstidssystem
Periodiseringen av arbetena och
arbetsperiodens längd inom ramen för AKTA
Förläggningen av arbetstider och arbetsskift
samt tidpunkterna då arbetet börjar och slutar
Vilotider
Beordan om mertids- och övertidsarbete
(obs. ArbTidsL 18 §, jfr tjänsteinnehavare –
arbetstagare)
Arbetstidsersättningens form (pengar eller
ledighet), om det finns alternativ i AKTA
Beslut om beredskapsform
Beordran om beredskap (obs. för arbetstagare
krävs överenskommelse)
Bestämning av arbetsplatsen (arbetsstället)
Bestämning av startplatsen
Tillstånd att tillfälligt avlägsna sig under
arbetsdagen/arbetsskiftet

De anställda är skyldiga att
iaktta arbetstiden och de
direktiv om den som
arbetsgivaren ger
Försummelse =
arbetsuppgifterna försummas
(jfr uppsägningsgrunder)
9
Bestämmelser om planeringen av den
ordinarie arbetstiden
10
Utjämningsschema för arbetstiden, kap. III § 29
• Om den ordinarie arbetstiden har ordnats så att den utgör ett
genomsnitt, ska ett utjämningsschema göras upp för de arbeten som
omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den
ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.
• Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den
ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de
lediga dagarna.
• Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela
utjämningsperioden, ersätter förteckningen utjämningsschemat.
• När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat
ska förtroendemannen ges tillfälle att framföra sin åsikt.
• De anställda ska i god tid underrättas om ändringar i
utjämningsschemat för arbetstiden.
11
Arbetsskiftsförteckningen och dess
betydelse, kap. III § 30






Offentlig handling (ArbTidsL, AKTA)
Arbetsbeordran av arbetsledningen
– Av förteckningen ska framgå när den ordinarie arbetstiden
börjar och slutar och när de dagliga vilotiderna infaller
Styrmedel för användningen av arbetskraft
Grund för löneräkningen
Grund för arbetstidsbokföringen enligt arbetstidslagen
Dokumentering av händelser, bl.a. ersättningsansvar
12
ArbTidsL 37 §
• De arbetade timmarna och ersättningarna för dem
ska antecknas per arbetstagare
• Det väsentliga är att alla uppgifter som behövs har
antecknats tydligt och är lätta att läsa
• Arbetstidsbokföringen ska på begäran visas upp
för den som utför en arbetarskyddsinspektion
• Förtroendemannen/arbetarskyddsfullmäktigen har på
begäran rätt att få se arbetstidsbokföringen
• Arbetstidsbokföringen ska förvaras åtminstone tills tiden
för väckande av talan enligt 38 § går ut.
13
Arbetsskiftsförteckningens form och
hur den delges




Ska göras upp skriftligt
Ska undertecknas
– den som gör upp förteckningen (enhetens chef) undertecknar den
innan den läggs fram och kvitterar eventuella senare ändringar
– (den anställde kvitterar delgivningen)
– den anställde kvitterar när perioden är slut
– chefen fastställer förteckningen när perioden är slut
De anställda ska få tillgång till förteckningen senast en vecka innan
arbetsperioden börjar
Ska hållas tillgänglig på ett sådant ställe att alla berörda har möjlighet
att få nödvändig information
14
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen

Huvudregel: bindande för arbetsgivaren och de anställda

Kan ändras (kap. III § 30 mom. 2)
–
alltid med den anställdes samtycke
–
också ensidigt av arbetsgivaren, om det finns en grundad
anledning
–
på den anställdes begäran  arbetsgivaren överväger och avgör
(Obs! de anställda kan inte sinsemellan komma överens om ändringar)
15
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen:
Grundad anledning

Verksamhetsbetingade skäl
– Till exempel oförutsedd frånvaro
Felaktig planering av arbetsskiftsförteckningen
Obs! Övertid eller underskott i den ordinarie arbetstiden är inte i
sig en grundad anledning för ändringar
Den som berörs av ändringen bör underrättas om ändringen så
snart som möjligt.




Observera


Arbetsdomstolens dom 47/2007
Arbetsdomstolens dom 26/2014
16
Planering av arbetsskiftsförteckningen
 Principen om effektiv användning av arbetstiden (kap. III § 1)
 Utgångspunkt för planering av arbetsskiftsförteckningen:
 planering av den ordinarie fulla arbetstid eller deltidsarbetstid
 som den anställde är skyldig att utföra per dag, vecka eller period
 Också ersättning i ledig tid: kap. III § 15 mom. 4 (från 1.6.2015), § 25
mom. 5 och 6
 lagstiftningen och avtalsbestämmelserna iakttas
 samtidigt utnyttjas de möjligheter som avtalet och arbetstidslagen ger, med
beaktande av verksamhetsförutsättningarna
 Huvudregel: 5 dagars arbetsvecka eftersträvas
 Kap. III § 26 mom. 5
 Hur en söckenhelgsförkortning inverkar på den ordinarie arbetstiden
17
Planering av arbetsskiftsförteckningen
 Arbetsskiftets längd (kap. III § 12 mom. 2)
 i periodarbete max. 10 tim. och i nattskift vid psykiatriska sjukhus och
institutioner för utvecklingsstörda max. 11 tim.
 kortvariga avvikelser på grund av verksamheten möjliga
 lokalt kan man avtala om max. 15 tim. (jfr dygnsvila)
 I den maximala arbetstiden per dygn (arbetsskift) bör beaktas
 vilotiden per dygn (9 tim., 11 tim. / ArbTidsL § 29) och
 övriga vilotider (måltidsrast, kaffepaus)
 Huvudregel: sammanhängande arbetsskift eftersträvas
(kap. III § 12 mom. 1)
 inga skift som är kortare än 4 timmar utan grundad anledning
 grundad anledning med tanke på verksamheten / den anställdes behov
 möjligt att dela upp arbetsskift
18
Planering av arbetsskiftsförteckningen
 På varandra följande arbetsskift
 ArbTidsL 27 §: nattskift i periodarbete
 Högst 7 nattskift efter varandra
 Nattskift = minst 3 timmar infaller mellan klockan 23 och 6
 1.6.2015: i periodarbete högst 7 på varandra följande arbetsskift
(kap. III § 9 mom. 1)
 Skiften anses inte följa på varandra om de avbryts av en oavbruten
ledighet på minst 24 timmar
 Obs: § 26 mom. 5
Obs! Ingendera bra med tanke
på arbetstidsergonomin, trots
att avtalet ger möjlighet.
vecka 1
<- 31.5
35 tim.
skift
1.6->
skift
skift
skift
skift
46 tim.
vecka 2
skift
skift
skift
skift
skift
skift
skift
skift
skift
35 tim.
skift
skift
skift
skift
skift
skift
skift
24 tim.
skift
skift
19
Dagliga vilotider (kap. III § 27–28)
Måltidsrast § 27
•
mom.1 Huvudregel: minst 30 minuter
•
•
ska ges om arbetstiden är mer än 6 timmar per dygn
räknas inte som arbetstid
•
den anställde får avlägsna sig från arbetsplatsen
•
•
•
inget fastställt klockslag → ändamålsenlighet
Undantag: arbetsuppgifternas art → tillfälle att inta en måltid under arbetstid
mom. 2 periodarbetare vid sjukhus, hälsocentraler samt vård- och
omsorgsinrättningar kan vid behov inta en måltid (15–20 minuter) under
arbetstid
•
•
AD: 35/2008 och AD:s utlåtande 62/2013
http://www.kommunarbetsgivarna.fi/sv/avtal/akta/arbetstid/informationspaketarbetstider/Sidor/rast.aspx
Kafferast § 28
•
en 10 minuters rast som ingår i arbetstiden
20
Dygnsvila (ArbTidsL 29 §)
Huvudregler:
• Under de 24 timmar som följer efter att arbetsskiftet inleddes
1. 9 timmar (periodarbetstid)
2. 11 timmar (allmän arbetstid och byråarbetstid)
Undantag:
• Bl.a. arbete under beredskapstid
Obs! (AKTA kap. III § 13)
• Ett dygn börjar kl. 0.00
• En arbetsvecka och en arbetsperiod börjar vid midnatt mellan
söndag och måndag
21
Ledighet per vecka (kap. III § 26)


De anställda ska en gång i veckan få en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet
Kan också ordnas så att ledigheten är 35 timmar i genomsnitt under en
14-dygnsperiod, dock minst 24 timmar i veckan



Förläggs om möjligt i anslutning till söndagen
Kan förläggas till veckoskifte
Om den anställde inte arbetar hela veckan, t.ex. på grund av semester, anses
ledigheten ha tagits ut
Avvikelser möjliga i situationer som anges i mom. 3.
Anställda som omfattas av ArbTidsL ersätts för utebliven ledighet i form av
motsvarande ledighet inom 3 månader eller oförhöjd timlön (mom. 4)


 Ingen ersättning i de fall som avses i mom. 3 punkt 1, 3 och 6

Veckoledighet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras
22
Beredskapstid (§ 5)





Inte arbetstid, den anställde kan inkallas vid behov
Arbetstagare → avtal
Tjänsteinnehavare → avtal/beordran (ArbTidsL § 5 mom. 3)
Fri beredskap → ersättning 20–30 % eller motsvarande ledighet
Bostadsberedskap används numera bara i undantagsfall → ersättning
50 % eller motsvarande ledighet
(enligt ArbTidsL 5 § 2 mom.)
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen
Ersättning för arbetsresor
Kompensationsledighet för beredskap i periodarbete, kap. III § 5 mom. 5:





Kan vid avbruten period användas för att fylla ut ett underskott i den ordinarie
arbetstiden enbart i sådan utsträckning som man i den fastställda
arbetsskiftsförteckningen på förhand har planerat att fylla ut med
kompensation för beredskap.
Obs: planeringen av kompensationsledighet enligt kap. III § 15 mom. 4
fr.o.m. 1.6.2015
23
Vad räknas som arbetstid?
(kap. III § 4 mom. 1–2)

Den arbetstid som fastställts i arbetsskiftsförteckningen eller på något
annat sätt, räknat från den tid då arbetet börjar till den tid då arbetet slutar
Arbetstid som utförts på den ordinarie arbetsplatsen eller en annan plats
som bestämts särskilt
Den tid som den anställde använt för arbete eller stått till arbetsgivarens
förfogande på arbetsplatsen
Beredskap eller annan jour på arbetsplatsen i s.k. arbetsberedskap
(ej läkare)



Vissa specialsituationer (kap. III § 4 mom. 2)




Vilotider (punkt 1)
Restid (punkt 2, se även bilaga 16)
Kurser (punkt 3)
Hälsoundersökningar och hälsokontroller (punkt 4 och 5)
24
Restid




Tid som används till resor räknas inte in i arbetstiden, om den inte
samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.
Färden eller transporten från en avfärdsplats som chefen har
bestämt till den plats där uppgifterna ska utföras och resan tillbaka
till avfärdsplatsen räknas in i arbetstiden.
Tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa
– Definition i bilaga 1 § 16
http://www.kommunarbetsgivarna.fi/sv/avtal/akta/arbetstid/informationspaketarbetstider/Sidor/default.aspx
25
Kurser
I


1.
2.
3.
4.
5.
Räknas in i arbetstiden om
Den anställde har ett tjänstereseförordnade för utbildningen
Utbildningen har
ordnats av arbetsgivaren,
anknyter direkt till tjänste-/arbetsuppgifterna,
är nödvändiga för tjänste-/arbetsuppgifterna,
kan jämställas med inskolning på arbetsplatsen och
den anställde kan inte vägra att delta utan att försumma sin
tjänsteplikt eller sina tjänste-/arbetsuppgifter.

Se artikeln i Kuntatyönantaja 1/2005 (www.kuntatyonantajalehti.fi /fi/
arkisto) (på finska) och tillämpningsanvisningen för AKTA § 4 mom. 2
punkt 3
26
Kurser
II Man vet i allmänhet om kurser på förhand
 ska beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp
 tjänsteförordnandet bör inte ges för en ledig dag
 tjänst-/arbetsledighet → arbetsskiftsförteckningen planeras
enligt arbetstimmarna för den avbrutna perioden
 avlönad tjänst-/arbetsledighet endast under utbildningen
 oavlönad tjänst-/arbetsledighet ska motiveras
 se tillämpningsanvisningen för AKTA kap. V § 12 mom. 3
 t.ex. om lördag och söndag i regel är lediga dagar
beviljas inte oavlönad ledighet för måndag–fredag
27
Hälsoundersökningar och hälsokontroller
Av arbetsgivaren förutsatta undersökningar och kontroller (punkt 4)


den tid som använts för undersökningar och kontroller räknas in i
arbetstiden
tiden beaktas när man räknar ut om den ordinarie arbetstiden uppfyllts,
dvs. om mertids- och övertidsgränsen under arbetsperioden överskridits
Av läkare föreskrivna undersökningar (punkt 5)






Undersökningarna genomgås på fritiden, jfr verkligt behov – befrielse från
arbetet
Tiden räknas aldrig som arbetstid
Tiden beaktas inte när man räknar ut om den ordinarie arbetstiden uppfyllts
(tiden behöver inte arbetas in)
Obs. undersökningar i anknytning till förlossning
Gäller undersökningar – inte vård och behandling
http://www.kommunarbetsgivarna.fi/sv/avtal/akta/arbetstid/Sidor/undersokni
ngar-som-foreskrivit-av-lakare.aspx
28
Företagshälsovård

T.ex. om en arbetstagare på eget initiativ besöker företagshälsovården
för läkarundersökning/läkarkontroll ska § 4 mom. 2 punkt 4 och 5 inte
tillämpas enligt AKTA

Många arbetsgivare har ingått ett avtal om företagshälsovård med en
viss läkarstation eller offentlig hälsovårdsenhet

Arbetsgivaren ska lokalt ge klara anvisningar för ovan nämnda
situationer och besluta hur AKTA § 4 mom. 2 punkt 4 och 5 tillämpas

Anvisningarna bör vara tillräckligt tydliga

Av anvisningarna ska framgå hur arbetsgivaren kan gå till väga

Personalen ska informeras om anvisningarna och gällande praxis

De anställda ska bemötas likvärdigt och jämlikt
29
Den ordinarie arbetstidens längd
30
Definitioner

Ordinarie arbetstid är den tid då en anställd normalt
är skyldig att utföra arbete till exempel mot sin månadslön
(per arbetsperiod)

Den ordinarie arbetstiden under en arbetsperiod =
planeringsgränsen (mertidsgräns i deltidsarbete,
övertidsgräns vid full arbetstid)

Full ordinarie arbetstid (t.ex. 114 tim. 45 min. per period)

Ordinarie deltidsarbetstid (t.ex. 20 tim./vecka, varvid
deltidsarbetstidsprocenten är 20/38,25=52,29 %)
31
Allmänt om periodarbetstid

2–4 veckors arbetsperiod med arbetsgivarens rätt
att leda arbetet (jfr AKTA kapitel III § 3)
→ längre period kräver lokalt avtal


Ingen arbetstid per dygn eller vecka, endast per period
Ingen övertidsgräns per dygn eller vecka
32
Ordinarie arbetstid i en arbetsperiod

Full arbetsperiod, ingen söckenhelg → kap. III § 9 mom. 1

Full arbetsperiod, söckenhelg ingår → kap. III § 9 mom. 3

Avbruten period → kap. III § 16
33
Söckenhelgsperiod

Söckenhelg eller helgdagsafton som förkortar arbetstiden
(förteckning i kap. III § 7 mom. 2)

Söckenhelgsförkortning görs om söckenhelgen inte infaller
under ett avbrott

Påverkar övertidsgränsen

Påverkar arbetstiden under perioden, inte veckoarbetstiden

Söckenhelgsförkortning behöver inte ges
som en hel ledig dag
34
Avbruten period (kap. III § 16)
Definition och tillämpning
 Den anställde arbetar inte hela arbetsperioden av en godtagbar orsak
 Godtagbara orsaker är till exempel
– semester
– tjänst- eller arbetsledighet (sjukledighet, oavlönad tjänstledighet etc.)
– anställningen upphör överraskande mitt under arbetsperioden
– Obs. Anställningens början och slut § 9 mom. 2
– permittering
 T.ex strejk eller olovlig frånvaro är inte godtagbara orsaker perioden
avbryts inte
 Under avbrutna perioder finns det begränsningar i användningen av vissa
kompensationsledigheter (nattarbete och beredskap)
35
Ordinarie arbetstid för en
heltidsarbetande (= övertidsgränsen)
36
Full arbetsperiod från 1.6.2015
kap. III § 9 mom. 1
 Arbetsperiodens längd i veckor / full ordinarie arbetstid under en period
2 veckor
3 veckor
4 veckor
76 tim. 30 min.
114 tim. 45 min.
153 tim.
• Bestämmelsen om s.k. dubbla perioder har slopats.
 En anställd får ha högst sju på varandra följande arbetsskift enligt
arbetsskiftsförteckningen.
 Utgör samtidigt övertidsgränsen i en full arbetsperiod som inte innehåller
avbrott eller söckenhelger.
37
Ersättning i form av ledighet från 1.6.2015
(kap. III § 15 mom. 4)
• Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden
ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs.
• Endast uppkomna ersättningar ges.
• Om ersättningar från föregående eller samma arbetsperiod ges i form
av ledighet mitt under arbetsperioden, tillämpas de principer som
gäller för ändring av arbetsskiftsförteckningen:
• med den anställdes samtycke
• av grundad anledning endast hela lediga dagar, förutom när det
gäller kompensation för nattarbete
38
Söckenhelgsperiod utan avbrott
(kap. III § 9 mom. 3)




I perioden ingår en söckenhelg eller helgdagsafton som förkortar
arbetstiden
7 timmar 39 minuter (7,65 tim.)
Söckenhelgsförkortning görs om söckenhelgen inte infaller under
ett avbrott
Den ordinarie arbetstiden och samtidigt också övertidsgränsen får
man genom att från timantalet enligt § 9 mom. 1 dra av 7 timmar
39 minuter för varje söckenhelg

t.ex. 114 tim. 45 min. - 7 tim. 39 min. (1 söckenhelgsförkortning) =
107 tim. 6 min.
39
Anställningen börjar eller slutar mitt under en
arbetsperiod 1.6.2015, kap. III § 9 mom. 2
• Ordinarie arbetstid per kalenderdag, i genomsnitt
• 7 timmar 39 minuter,
• dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
• Söckenhelgsförkortning 7 timmar 39 minuter, om en söckenhelg
infaller under anställningen.
40
Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen 1.6.2015, kap. III § 16 mom. 1
Känt senast en vecka (7 dagar) innan arbetsperioden börjar









Den ordinarie arbetstiden förkortas
med 7 timmar 39 minuter
för varje frånvarodag som beror på semester eller tjänst-/arbetsledighet
eller någon annan godtagbar orsak
och som hade varit en arbetsdag,
dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Om arbetsdagarna inte är kända, betraktas måndag–fredag som
arbetsdagar.
En söckenhelg som infaller under ett avbrott betraktas som arbetsdag,
och då görs inget söckenhelgsavdrag enligt § 9 mom. 3.
Den ordinarie arbetstiden för den avbrutna perioden utvisar
övertidsgränsen.
Den tabell som tillämpats på arbetstiden under ofullständiga
kalenderveckor slopas.
41
Frånvaro under del av arbetsskift

En arbetstagare är frånvarande endast under en del av ett
arbetsskift av godtagbart skäl (t.ex. utbildning eller tjänst/arbetsledighet som beviljats för en del av dagen)
– den ofullständiga arbetsdagen räknas inte som avbrottsdag
– som arbetstid räknas endast arbetade timmar
– övertids-/mertidsgränsen sänks inte, eftersom det inte är fråga
om ett sådant avbrott som avses i § 16 mom. 1

Till exempel har arbetstagaren beviljats 4 timmars befrielse från ett
8 timmars skift för att delta i utbildning.
Om det uppstår ett behov av 4 timmar mer arbete än det planerade,
utgör timmarna ordinarie arbetstid.
42
Ordinarie arbetstid, på förhand planerat avbrott
Antal
arbetsdagar
Genomsn.
timmar/
arbetsdag
decim.
Genomsn.
timmar/
arbetsdag
min.
1
7,65
2
Antal
arbetsdagar
Genomsn.
timmar/
arbetsdag
decim.
Genomsn.
timmar/
arbetsdag
min.
7.39
11
84,15
84.09
15,3
15.18
12
91,8
91.48
3
22,95
22.57
13
99,45
99.27
4
30,6
30.36
14
107,1
107.06
5
38,25
38.15
15
114,75
114.45
6
45,9
45.54
16
122,4
122.24
7
53,55
53.33
17
130,05
130.03
8
61,2
61.12
18
137,7
137.42
9
68,85
68.51
19
145,35
145.21
10
76,5
76.30
20
153
153
Obs. Högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka vid avbrott som planerats på förhand (§ 16 mom. 1)
eller i anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod (se § 9 mom. 2)
43
Exempel 1




3-veckorsperiod,
Arbetsledighet hela första veckan och ända till onsdag under andra veckan
Avbrottet är känt 2 veckor innan perioden börjar. Inga andra avbrott.
En söckenhelg infaller under första veckan i perioden och en annan under
tredje veckan.
Arbetsdagarna är inte fastslagna.

vecka 1
sh
Arbetsledighet mån–fre
vecka 2
vecka 3
sh
Övertidsgräns
 Vecka 1: helt avbruten, - 38 tim. 15 min.
 Vecka 2: frånvaro mån–fre, arbetsdagarna inte fastslagna, så 3
arbetsdagar avdras för mån–fre = 3 x - 7 tim. 39 min.
 Vecka 3: full vecka, med söckenhelg: - 7 tim. 39 min.
 övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. - 38 tim. 15 min. - (3 x 7 tim. 39 min.) 7 tim. 39 min. = 45 tim. 54 min.
44
Annat avbrott, kap. III § 16 mom. 2 punkt 1 och 3

Om avbrottet inte är känt en vecka (7 dagar) innan arbetsperioden
börjar

Övertidsgränsen = det timantal som planerats utanför avbrottet i
den godkända arbetsskiftsförteckningen
45
Exempel 2
•
För en arbetstagare har det planerats arbetstid för en 3-veckorsperiod
38 + 36 tim. 45 min. + 40 (= 114 tim. 45 min.)
•
Arbetstagaren insjuknar oväntat och är frånvarande hela den tredje veckan
•
Övertidsgränsen är den arbetstid som planerats för de övriga veckorna
(38 + 36 tim. 45 min.) + 0 under avbrottsveckan.
Sammanlagt alltså 38 + 36 tim. 45 min. = 74 tim. 45 min.
•
Om arbetstagaren hade haft t.ex. 8 timmar mer på fredag den andra
veckan i den planerade arbetsskiftsförteckningen, hade det uppstått
övertidsarbete.
(38 + 36 tim. 45 min. + 8 = 82 tim. 45 min., varav alltså 8 timmar övertid)
46
Ersättning i form av ledighet har planerats,
annat avbrott, kap. III § 16 mom. 2 punkt 3


Arbetstidsersättning i form av ledighet har planerats (bl.a. kompensation
för nattarbete)
Övertidsgränsen får man genom att räkna ihop den arbetstid som
planerats utanför avbrottet i den godkända arbetsskiftsförteckningen
och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden,
dvs. ersättningen i form av ledighet.
Eventuell outtagen ledighet ersätts enligt § 25 mom. 5 (se § 20 mom. 3)

Obs. Planerad övertidsledighet och insjuknande (§ 15 mom. 4)

47
Exempel 3
Ersättning i form av ledighet
För en full arbetsperiod har planerats
 Arbetad tid 108 tim. 45 min.
 Ersättning i form av ledighet (=tidskompensation) 6 tim.
 Sammanlagt 114 tim. 45 min.
1) Arbetat 108 tim. 45 min.
Fått ersättningen i form av ledighet
2) Arbetat 110 tim. 45 min.
Fått 4 timmar ersättning i form av ledighet
(114 tim. 45 min. - 110 tim. 45 min.)
2 timmar tidskompensation flyttas eller betalas
3) Arbetat 115 tim. 45 min.
Övertid 1 tim. (115 tim. 45 min. - 114 tim. 45 min)
Hela ersättningen på 6 timmar flyttas eller betalas
4) Arbetat 106 tim. 45 min.
Fått 6 timmar ersättning i form av ledighet
(114 tim. 45 min. - 106 tim. 45 min. = 8 tim.)
8 - 6 = underskott på 2 timmar kvarstår
48
Exempel 4
Ersättning i form av ledighet och annat avbrott
• Utjämningsperiod på 3 veckor
• 114 timmar 45 minuter
• På måndag den första veckan har det planerats ett 4 timmars
arbetsskift och 4 timmars tidskompensation för nattarbete.
• På måndag den tredje veckan har det planerats 8 timmars
tidskompensation för övertidsarbete.
vecka 1
mån
at
4
lt
4
1.
sjuk
tis
ons
tor
fre
32.45
vecka 2
lör
sön
mån
8
ons
tor
fre
26
lör
sön
mån
0
tis
ons
tor
fre
lör
sön
32
8
sjuk
2.
3.
tis
vecka 3
sjuk
49
Exempel 4 (forts.)
Ersättning i form av ledighet och annat avbrott
1.
Arbetstagaren är sjukledig måndag den första kalenderveckan.
• Övertidsgränsen är 114.45 - 8 = 106.45, dvs. 106 timmar 45 minuter.
• Arbetstagaren anses ha fått tidskompensationen för natt- och övertidsarbete.
2.
Arbetstagaren är sjukledig måndag den sista kalenderveckan.
• Övertidsgränsen är 114.45 - 8 = 106.45, dvs. 106 timmar 45 minuter.
• Tidskompensationen för övertidsarbete, dvs. 8 timmar, flyttas till en senare
tidpunkt (se § 15 mom. 4)
3. Arbetstagaren är sjukledig måndag den andra kalenderveckan.
• Övertidsgränsen är 114.45 - 8 = 106.45, dvs. 106 timmar 45 minuter ELLER
• Övertidsgränsen är 4 + 4 + 32.45 + 26 + 8 + 32 = 106.45
• Arbetstagaren anses ha fått tidskompensationen för natt- och övertidsarbete
om han eller hon arbetat högst 106 timmar 45 minuter.
50
Exempel 5
På förhand planerat och annat avbrott under
samma arbetsperiod
•
•
•
•
§ 16 mom. 2 punkt 1 eller 3
3 veckors arbetsperiod
semester den första kalenderveckan (= 5 semesterdagar)
Insjuknar den tredje kalenderveckan och är frånvarande två 8 timmars skift
Planerat
Utfall
vecka 1
vecka 2
semester
36.30
vecka 3
24
8
8
sjuk
• Övertidsgränsen får man genom att räkna ihop den arbetstid som
planerats utanför avbrotten och eventuella ersättningar i form av ledighet.
• Övertidsgränsen är 0 + 36.30 + 24 = 60 timmar 30 minuter
51
Den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda
(= mertidsgränsen)
52
Full arbetsperiod/deltidsanställda
Inga söckenhelger


planeringsgräns är mertidsgränsen: den deltidsanställdes
egen deltidsarbetstid
övertidsgräns: övertidsgränsen för en heltidsarbetande
Söckenhelgsperiod (kap. III § 9 mom. 3)


söckenhelgsförkortning görs om söckenhelgen inte infaller
under ett avbrott
söckenhelgsförkortningens längd:


för en deltidsanställd förkortar en söckenhelg arbetstiden med
samma andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden
utgör av full arbetstid
Den ordinarie arbetstiden och samtidigt planeringsgränsen:
den deltidsanställdes deltidsarbetstid minskad med
söckenhelgsförkortningen (mertidsgränsen)
53
Exempel 6
Deltidsanställd 60 % och 1 söckenhelg under arbetsperioden:
 Arbetstiden 60 % av full arbetstid (3 veckor = 114 timmar 45 minuter)
Ordinarie arbetstid och mertidsgräns: 114 tim. 45 min. x 60 % = 68 tim. 51 min.
 Söckenhelgsförkortning: 60 % av 7 timmar 39 minuter
(60 % x 7 tim. 39 min. = 4 tim. 35 min.)
68 tim. 51 min. - 4 tim. 35 min. = 64 tim. 16 min. = ordinarie arbetstid
och mertidsgräns
Exempel 7
Ordinarie arbetstid 90 tim./3 veckor = 78,43 % av full arbetstid
 söckenhelgsförkortning 78,43 % x 7 tim. 39 min. = 6 tim.
 övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. - 7 tim. 39 min. = 107 tim. 6 min.
 övertidsgränsen är 90 tim. - 6 tim. = 84 tim.
54
Avbruten period för deltidsanställda
 Avbrott som planerats på förhand (kap. III § 16 mom. 1)
 övertidsgräns = samma som för anställda med full arbetstid
 mertidsgräns (ingen söckenhelg) = den ordinarie arbetstiden/övertidsgränsen för
anställda med full arbetstid minskad i samma proportion som deltidsarbetstiden
är kortare än full arbetstid
 mertidsgräns (med söckenhelg) = den ordinarie arbetstiden/övertidsgränsen för
anställda med full arbetstid minskad i samma proportion som deltidsarbetstiden
är kortare än full arbetstid
 Annat avbrott (kap. III § 16 mom. 2 punkt 2):
 övertidsgräns = samma som i en full arbetsperiod (§ 9)
 mertidsgräns = det timantal som planerats utanför avbrottet
 Bägge slags avbrott under samma arbetsperiod:
 övertidsgräns = samma som för en anställd med full arbetstid under en
arbetsperiod med ett på förhand planerat avbrott → § 16 mom. 1
 mertidsgräns = proportionell andel av övertidsgränsen enligt § 16 mom. 1
 Annat avbrott betraktas som på förhand planerat när gränserna beräknas
55
Ersättning i form av ledighet har planerats för en
deltidsanställd, annat avbrott, kap. III § 16 mom. 2 punkt 3


Arbetstidsersättning i form av ledighet har planerats (bl.a. kompensation
för nattarbete)
Mertidsgränsen får man genom att räkna ihop den arbetstid som
planerats utanför avbrottet i den godkända arbetsskiftsförteckningen och
det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden, dvs.
ersättningen i form av ledighet.
Övertidsgränsen är den samma som för en anställd med full arbetstid i
en full arbetsperiod (§ 16 mom. 2 punkt 2)
Eventuell outtagen ledighet ersätts enligt § 25 mom. 5 (se § 20 mom. 3)

Obs. Planerad övertidsledighet och insjuknande (§ 15 mom. 4)


56
Exempel 8 – Deltidsanställd och avbrott
som planerats på förhand






Arbetstagaren arbetar 50 % av full arbetstid och har en
arbetsperiod på 4 veckor
Normalt är vecka 1 och 2 arbetsveckor och
vecka 3 och 4 lediga veckor.
Arbetstagaren anhåller om prövningsbaserad arbetsledighet
med lön för vecka 1, dvs. en vecka som arbetstagaren skulle
arbeta.
Mertidsgränsen är 50 % x (3 x 38.15) = 57 tim. 23 min. ELLER
50 % x (153 – 38.15) = 57 tim. 23 min.
Övertidsgränsen är den samma som för en anställd med full
arbetstid, dvs.
3 x 38.15 = 114 tim. 45 min. ELLER
153 – 38.15 = 114 tim. 45 min.
57
Exempel 9 - Deltidsanställd, annat avbrott
och söckenhelg
Arbetstagaren arbetar 69,72 % av full arbetstid och har en arbetsperiod på 3
veckor. I perioden ingår 2 arbetstidsförkortande söckenhelger:
fredag vecka 2 och måndag vecka 3.
Perioden har planerats och utfallit på följande sätt:



Vecka 1 har planerats 32 timmar. Arbetstagaren blir överraskande sjukledig tisdag–torsdag
vecka 1. Under den tid sjukledigheten infaller skulle arbetstagaren ha haft 3 arbetsskift à 8
timmar.
Vecka 2 har planerats 21 timmar 20 minuter måndag–torsdag.
Vecka 3 har planerats 16 timmar tisdag–söndag.
vecka 1
vecka 2
vecka 3
sh
P 8 8 8 8
U
sjuk


21.20
sh
16
Mertidsgränsen är den arbetstid som planerats utanför avbrottet, dvs.
= (32 - (3 x 8)) + 21.20 + 16 = 45 tim. 20 min.
Övertidsgränsen är den samma som under en full period
= 114.45 - 2 x 7.39 = 99 tim. 27 min.
 (§ 16 mom. 2 punkt 2)
58
Exempel 10 – Deltidsanställd, på förhand
planerat och annat avbrott samt söckenhelg
Arbetstagaren arbetar 69,72 % av full arbetstid och har en arbetsperiod
på 3 veckor. I perioden ingår 2 arbetstidsförkortande söckenhelger:
fredag vecka 2 och måndag vecka 3. Dessutom har en semesterdag
beviljats måndag vecka 2.
• Mertidsgräns vid planeringen
= 69,72 % x (114.45 – (2 x 7.39) – 7.39 ) = 64 timmar
Perioden har planerats och utfallit på följande sätt:



Vecka 1 har planerats 32 timmar. Arbetstagaren blir överraskande sjukledig
tisdag–torsdag vecka 1. Under den tid sjukledigheten infaller skulle
arbetstagaren ha haft 3 arbetsskift à 8 timmar.
Vecka 2 har planerats semester på måndag och 16 timmar andra dagar.
Vecka 3 har planerats 16 timmar.
59
Exempel 10 – Deltidsanställd, på förhand
planerat och annat avbrott samt söckenhelg
vecka 1
P 8 8 8 8
U
sjuk
S
vecka 2
sh
16
vecka 3
sh
16

Övertidsgränsen är den samma som för en arbetstagare med full arbetstid
enligt § 16 mom. 1.
= 114.45 – (2 x 7.39) – 7.39 – (3 x 7.39) = 68 timmar 51 minuter

Mertidsgränsen är 68.51 x 69,72 % = 48 timmar
60
Kortvariga anställningar
61
Kortvariga anställningar

Arbetstider
I.
huvudregel → vikarier följer samma arbetstidssystem som
ordinarie anställda
Alternativ →
II.
1)
2)
3)
om inte nattarbete eller arbetsskift på mer än 9 timmar →
allmän arbetstid
om inte veckoslutsarbete → allmän arbetstid
normalt periodarbete + beakta utöver den arbetstid som
ska utföras också anställningens längd på förhand
62
Ordinarie arbetstid för korttidsanställda
kap. III § 9 mom. 2
• Korttidsanställd = anställningen räcker inte en hel arbetsperiod
• Märk skillnaden  Kap. II Löner § 19 mom. 2, anställningar som varar
högst 12 dagar
• Ordinarie arbetstid
 7 tim. 39 min. per kalenderdag,
 dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
63
Exempel 11 Korttidsanställd
• En arbetstagare behövs för visstidsanställning från tisdag vecka 1 till
torsdag vecka 2 (tot. 10 kalenderdagar)
• Två veckors arbetsperiod tillämpas
Vecka 1
mån
tis
ons
tor
Vecka 2
fre
lör sön mån tis ons
tor
fre
lör
sön
Anställning
• Ordinarie arbetstid och samtidigt övertidsgräns
1)
Vecka 1: 6 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 45 tim. 54 min. > 38 tim. 15 min.
Vecka 2: 4 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 30 tim. 36 min.
2) 38 tim. 15 min. + 30 tim. 36 min. = 68 tim. 51 min.
64
Söckenhelgsperiod/Korttidsanställda

Om anställningen inte räcker en enda hel arbetsperiod görs en
söckenhelgsförkortning i proportion till anställningens längd (kap.
III § 9 mom. 3)

Förkortningen görs om söckenhelgen infaller under anställningen
och inte infaller under ett avbrott.

Söckenhelgsförkortningens längd:
 i en kortvarig anställning en proportionell andel av 7 timmar 39
minuter

Först ser man på arbetstiden, med beaktande av anställningens
längd och eventuella avbrott (övertidsgränsen), och därefter görs
söckenhelgsförkortningen.
65
Exempel 12 Korttidsanställd, söckenhelg
•
•
En arbetstagare behövs för visstidsanställning från tisdag vecka 1 till
torsdag vecka 2 (tot. 10 kalenderdagar)
Två veckors arbetsperiod tillämpas. Arbetsperioden innehåller två
söckenhelger, av vilka den ena infaller under anställningen
Vecka 1
mån
tis
sh
ons
tor
Vecka 2
fre
lör sön mån tis ons
tor
sh
fre
lör
sön
Anställning
•
Ordinarie arbetstid och samtidigt övertidsgräns
1) Vecka 1: 6 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 45 tim. 54 min. > 38 tim. 15 min.
Vecka 2: 4 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 30 tim. 36 min.
2) Söckenhelgsförkortning = 10/14 x 7 tim. 39 min. = 5 tim. 28 min.
3) 38 tim. 15 min. + 30 tim. 36 min. – 5 tim. 28 min. = 63 tim. 23 min.
66
Arbetstidsersättningar
67
Allmänna förutsättningar för
arbetstidsersättningar (kap. III § 21)
• Arbetet har utförts på arbetsplatsen eller på en annan plats som
chefen har bestämt
• Arbetstiden eller arbetsmängden har utretts på ett tillförlitligt sätt
• Arbetet har beordrats skriftligt av arbetsgivaren
(också övertid hemma – undantagsfall)
• Gäller inte regelbundet skift- och periodarbete
• Ersättningar för obekväm arbetstid betalas endast för faktiskt
arbetad tid (19 och 20 §)
• Ersättningar för obekväm arbetstid betalas också för mertid och
övertid (med undantag av lördagsersättning som i annat arbete än
periodarbete bara betalas för ordinarie arbetstid)
68
Tidpunkten för ersättningar
(kap. III § 25 mom. 5)




Under den kalendermånad som följer efter att arbetet utförts
Under den kalendermånad som följer efter att arbetsperioden gått ut
Ersättning i form av ledighet enligt överenskommelse ännu under de
4 följande kalendermånaderna
Flyttad ledighet kan ersättas i pengar också senare

Obs! AKTA arbetstidskapitlet § 25 mom. 6.
–
–
ersättning i hela lediga dagar
undantag: den anställdes samtycke och tidskompensation för
nattarbete
69
Mertidsarbete (kap. III § 14)
 Arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den ordinarie
arbetstiden, men som inte är övertidsarbete
 Förutsätter samtycke, som kan ges redan i arbetsavtalet
 Obs. En tjänsteinnehavare kan inte vägra utföra mertidsarbete som är
nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl
 I periodarbete kan mertidsarbete normalt uppstå endast i
deltidsarbete.
 Överenskommelse om beredskap innebär samtycke till mertidsarbete
under beredskapstiden
 Ersättning: oförhöjd timlön eller motsvarande ledighet
70
Övertidsarbete (kap. III § 15)
 Arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider
den ordinarie arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen
 Förutsätter samtycke, som i allmänhet ges separat för varje gång
 Samtycke kan också ges för en bestämd, kortare tidsperiod åt
gången, om det är nödvändigt med tanke på arbetsarrangemangen
 Obs. En tjänsteinnehavare kan inte vägra utföra övertidsarbete som är
nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl
 Överenskommelse om beredskap innebär samtycke till övertidsarbete
under beredskapstiden
71
Övertidsersättning, full period
(kap. III § 17 mom. 1)



Arbetstid som överstiger övertidsgränsen
Arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ
I periodarbete förekommer inte övertid per dygn eller vecka, utan bara per
arbetsperiod

Som övertidsersättning betalas
 timlön förhöjd med 50 %
 för de 12 första timmarna (2-veckorsperiod)
 för de 18 första timmarna (3-veckorsperiod)
 för de 24 första timmarna (4-veckorsperiod)
 och för följande timmar lönen förhöjd med 100 %
 alternativt ges motsvarande ledighet
 med förhöjning på 50 %: 1 timme → 1,5 timmar
 med förhöjning på 100 %: 1 timme → 2 timmar

Exempel: full 3-veckorsperiod, arbetat 134 tim. 45 min. och övertidsgränsen
är 114 tim. 45 min.
 övertidsarbete 134 tim. 45 min. - 114 tim. 45 min. = 20 tim.
 (50 % för 18 timmar och 100% för 2 timmar)
72
Övertidsersättning, avbruten period
(kap. III § 17 mom. 2)
•
•
I en avbruten period eller när en anställning börjar eller slutar mitt under
en arbetsperiod
betalas som övertidsersättning
för de två första genomsnittliga övertidstimmarna per arbetsdag en
ersättning på 50 % och för de följande timmarna en ersättning på 100 %
• T.ex övertid tot. 10 tim., 4 arbetsdagar
• övertid per arbetsdag:
• 10 tim. : 4 = 2 ½ tim.
• 50 % → 4 x 2 = 8 tim.
• 100 % → 4 x ½ = 2 tim.
•
En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock
för timmar som överskrider övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan.
• Till exempel i en 3-veckorsperiod 100 %:s ersättning efter 18 övertidstimmar
•
Som arbetsdagar räknas också hela lediga dagar som beror på
arbetsutjämning eller kompensationsledighet.
73
Semester i periodarbete
74
Bestämning av semester (kap. IV § 7)
A.
Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern
Minst 20 semesterdagar, dock minst 65 % av semestern, ska förläggas till
semesterårets semesterperiod (sommarsemester). Resten (vintersemester) ska
tas ut innan följande års semesterperiod börjar (senast 30.4).
2.5....sommarsemester….30.9
1.10……………vintersemester…………..30.4
Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar ska 5 beviljas utanför
semesterperioden (eller de dagar som överstiger 20 semesterdagar, om dagarna
är färre än 25).
Semestern får inte utan den anställdes samtycke förläggas till moderskaps- eller
faderskapsledighet.
Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om
det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av
semestern som överstiger 10 semesterdagar delas upp i en eller flera delar.
75
Bestämning av semester
B.
Arbetsgivaren och den anställde kommer under anställningen
överens om tidpunkten för semestern och hur den delas upp (§ 8)
Tidpunkten:
a) Semestern förläggs till tiden mellan 1.1 det kalenderår då
semesterperioden infaller (dvs. semesteråret) och 30.4 följande år
1.1……........semesterår..……………………31.12.…….......30.4
b) Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att den
del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom
ett år efter semesterperiodens slut.
1.1…… semesterår ........... 31.12 …… 30.4……..(del som överstiger 10 semesterdagar)…30.9
c) Om anställningen upphör innan den anställde har rätt att ta ut semester
enligt § 7 mom. 1 och 2, kan arbetsgivaren och den anställde komma
överens om att semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut
under anställningen.
76
Bestämning av semester
B.
Arbetsgivaren och den anställde kommer under anställningen
överens om tidpunkten för semestern och hur den delas upp (forts.)
Uppdelning
a) Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att den del
av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut i en eller flera
delar. (Det är t.ex. inte ett "tvång" att ta ut semestern på sommaren.)
b) Arbetsgivaren och den anställde kan på den anställdes initiativ
skriftligt komma överens om att högst 5 semesterdagar av en
semester som överstiger 20 semesterdagar tas ut i form av förkortad
arbetstid.
77
Semestertidpunkten –
den anställdes åsikt (kap. IV § 9) och
meddelande om tidpunkten (kap. IV § 10)
• Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras
representanter om semesterprinciperna på arbetsplatsen.
• Den anställde ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten.
Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta de anställdas
synpunkter och bemöta dem jämlikt.
• När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska den
anställde om möjligt underrättas en månad på förhand, men
senast 2 veckor innan semestern börjar.
78
Hur semesterdagar åtgår i periodarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
Semestern bestäms enligt kap. IV § 6 mom. 1 och 3.
Tabellen i § 6 mom. 2 har slopats.
Antalet semesterdagar och den ordinarie arbetstiden under en avbruten
arbetsperiod utgör en helhet.
Semesterdagar åtgår för de dagar som hade varit arbetsdagar inom
ordinarie arbetstid.
För en hel kalendervecka mån–sön åtgår alltid 5 semesterdagar. Vid
söckenhelger åtgår dock ingen semesterdag.
Arbetsgivaren måste veta/bestämma för vilka arbetsdagar semesterdagar
åtgår. Det behövs särskilt om semester fastställs för endast en del av en
vecka.
Om inget annat bestämts betraktas mån–fre som arbetsdagar.
Alla dagar som står utanför semestern är möjliga arbetsdagar.
79
Exempel 13: Semester som planerats på förhand
• 3-veckorsperiod
• Semester kalendervecka 2. För semestern åtgår 5 semesterdagar.
• Ordinarie arbetstid: 114 tim. 45 min. - (5 x 7 tim. 39 min.) = 76 tim. 30 min.
vecka 1
vecka 2
vecka 3
Tot.
36.30
semester
40
76 tim. 30 min.
• Om en söckenhelg infaller under vecka 2 åtgår bara 4 semesterdagar.
• Den ordinarie arbetstiden är den samma som utan den söckenhelg
som infaller under semestern.
80
Exempel 14: Semester som planerats på förhand
• 3-veckorsperiod
• Semester beviljats mån–ons. För semestern åtgår 3 semesterdagar.
• Ordinarie arbetstid: 114 tim. 45 min. - (3 x 7 tim. 39 min.) = 91 tim. 48 min.
vecka 1
39.48
vecka 2
Semester
mån–ons
20
vecka 3
Tot.
32
91 tim. 48 min.
• Se exempel 15 och 16 i bilaga 2 punkt 7.1 i cirkulär 10/2014.
81
Exempel 15: Semester som planerats på förhand
• 3-veckorsperiod
• Semester beviljats tor–sön.
• I semestern ingår 3 arbetsdagar, så 3 semesterdagar åtgår.
• Ordinarie arbetstid: 114 tim. 45 min. - (3 x 7 tim. 39 min.) = 91 tim. 48 min.
vecka 1
38
vecka 2
21
Semester
tor–sön
vecka 3
Tot.
32.48
91 tim. 48 min.
82
Annan än på förhand planerad semester
• Vid överraskande avbrott följer man huvudregeln i § 6 i semesterkapitlet
→ § 6 mom. 1, om inget annat föranleds av mom. 3
• Arbetsdagar räknas som semesterdagar
83
Exempel 16:
Annan än på förhand planerad semester
•
•
•
•
•
3-veckorsperiod
Semester beviljas för kalendervecka 2 ons–sön
Under semestern vecka 2 infaller 4 arbetsdagar
4 semesterdagar åtgår
Övertidsgräns = 40:45 + (8+8) + 40 = 96:45 timmar (§ 16 mom. 2)
vecka 1
vecka 2
mån
tis
P
40.45
8
8
U
40.45
8
8
ons
tor
9
fre
lör
vecka 3
Tot.
40
114.45
40
96.45
sön
9
Semester ons–sön
• Se exempel 15 och 16 i bilaga 2 punkt 7.2 i cirkulär 10/2014.
84
Exempel 17:
Annan än på förhand planerad semester
•
•
•
•
•
3-veckorsperiod
Semester beviljas för kalendervecka 1.
Totalt 6 arbetsdagar kalendervecka 1.
6 semesterdagar åtgår.
Övertidsgräns = 0 + 34 + 40 = 74 timmar (§ 16 mom. 2)
vecka 1
P
U
mån
tis
ons
8
8
8
tor
fre
lör
8.48
Semester mån–sön
vecka 2
vecka 3
Tot.
34
40
114.45
34
40
74
sön
8
85
Flyttning av semester på grund av sjukdom
• AKTA kap. IV: § 6 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar)
• När semestern bestäms räknas som semesterdagar de i
semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara
arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden.
• AKTA kap. IV: § 11
• de semesterdagar/dagar av sparad ledighet som infaller under
sjukledighet flyttas
• AKTA kap. III § 16 mom. 1
• Om arbetsdagarna inte är kända, betraktas måndag–fredag som
arbetsdagar.
86
Exempel 18: Semester som planerats på
förhand och insjuknande
• 2-veckorsperiod
• Semester har beviljats för kalendervecka 1.
5 semesterdagar åtgår.
• Ordinarie arbetstid
= 76.30 - (5 x 7.39) = 38 tim.15 min.
• Arbetsdagarna var inte fastställda när semestern beviljades.
→ som arbetsdagar betraktas mån–fre
• Sjuk från onsdag till fredag.
• 3 semesterdagar (ons–fre) flyttas till en senare tidpunkt.
mån
tis
ons
tor
fre
lör
sön
v. 2
P
Semester mån–sön
38.15
U
sjuk
38.15
87
Exempel 19: Semester som planerats på
förhand och insjuknande
• 3-veckorsperiod
• Den ordinarie arbetstiden har planerats
= 114.45 - (4 x 7.39) - (4 x 7.39) = 53 tim. 33 min.
• Semester har beviljats från tisdag kalendervecka 1 till torsdag
kalendervecka 2. För semestern åtgår 8 semesterdagar.
• Sjuk från onsdag vecka 1 till fredag vecka 2.
• Arbetsdagarna under semestern inte fastställda. -> mån–fre
• 3 semesterdagar (ons–fre) + 4 (mån–tor) = 7 semesterdagar flyttas
vecka 1
mån
P
8
U
8
tis
ons
tor
vecka 2
fre
lör
sön
mån
Semester tis–tor
Sjuk ons–fre
tis
ons
tor
fre
v. 3
lör
sön
7.18 38.15
7.18 38.15
88
Exempel 20: Semester som planerats på
förhand och insjuknande
• 3-veckorsperiod
• Den ordinarie arbetstiden har planerats
= 114.45 - (2 x 7.39) = 99 tim. 45 min.
• Semester har beviljats från lördag kalendervecka 1 till måndag
kalendervecka 2.
• Sjuk från och med måndag vecka 2.
• Arbetsdagarna under semestern inte fastställda. → mån–fre
• 1 semsterdag flyttas (mån)
• 1 semesterdag åtgår (lör–sön), eftersom den ordinarie arbetstiden
ändå minskats med två arbetsdagar.
vecka 1
mån
P
U
tis
ons
36
tor
fre
vecka 2
lör
sön
mån
S lör–mån
S lör–sön
tis ons
tor
fre
v. 3
lör
23.45
sön
40
Sjuk mån ->
89
Exempel 21: Annan än på förhand planerad
semester och insjuknande
• Under en vecka har mån–tis och fre–sön, dvs. sammanlagt 5 dagar,
planerats som arbetsdagar.
• Semester fastställs för hela kalenderveckan.
• 5 semesterdagar åtgår.
• Den anställde blir sjuk och är arbetsoförmögen mån–ons.
• 2 semesterdagar (mån–tis) flyttas.
mån
P
tis
10
U1
U2
ons
tor
fre
lör
sön
v. 2
8
9
9
40.30
Semester mån–sön
sjuk
semester
90
Andra linjen 14, 00530 Helsingfors
tfn 09 7711
E-postadresser:
www.kuntatyonantajalehti.fi
[email protected]
Allmänna anställningsfrågor, såsom de allmänna bestämmelserna om löner, arbetstid och semester i AKTA, den allmänna
arbetslagstiftningen:
[email protected]
Särskilda frågor som gäller social- och hälsovårdspersonalen, t.ex. läkaravtalet och familjedagvårdare:
[email protected]
Särskilda frågor och avtalstolkningar som gäller undervisningssektorn:
[email protected]
91