två års jättejobb för framtiden

Transcription

två års jättejobb för framtiden
LSF
Datortips
stora glassar från hans
Hur matar jag in samma text i flera celler
i Excel? Eva von Porat Lingestrand svarar
och ger fler tips om officeprogrammen.
I det här numret skriver Hans Nyman om
glass och och om Ulla som satte kaffet i vrångstrupen.
Sidan 12
Sidan 13
Magazinet
Nr 6 2011 september
Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers Förbund
verbalt äventyr
Anna Källdén är ”ordläkare”,
kompositör och utbildare. Hon
gav oss ett verbalt äventyr, där
val av ord och
utryckssätt både
inreder och utreder våra liv.
Sidan 2
bäckenbotten
Maria Kramer-Lohse,
sjukgymnast i Örebro, föreläste
om vår näst
viktigaste
muskel –
bäckenbotten.
Sidan 6
våld inom vården
Bemötandet har den största
betydelsen för att undvika hot
och våld. Våld, hot och aggression
handlar om
interaktion
med andra
människor.
Foto: Lisbeth Brandt
Sidan 16
vår yrkesroll
Några studenter från KY-vårdadministrationsutbildningen
i Kristianstad presenterar sin
projektarbete om sekreterarnas
historia.
Sidan 19
Två års jättejobb för framtiden
Sidan 24
kongressen
Anna Källdén, ”ordläkare”, kompositör och utbildare med företaget
naturligt-VIS, lät oss följa med på ett verbalt äventyr, där våra
vardagliga val av ord och uttryckssätt både inreder och utreder våra liv.
”Ordläkaren” som plåstrar om orden
”anledningen till att jag är här idag är
att jag blev anmäld till Socialstyrelsen i
augusti förra året för att jag kallade mig
Ordläkare. Nu har jag löst det med att
sätta citationstecken runt ”Ordläkare”.
Jag finns på olika intranät, bloggar, har
funnits med på radio och lokal-TV, jag
började att leka med ord och på den vägen är det. Några tyckte att det var förfärligt att jag kunde bli anmäld, men stora massan tyckte det var skojigt att man
anmält mig. Hur som helst så är jag inte
dömd, bara anmäld.
En ordläkare arbetar med att plåstra
om orden och det som vissa ord har sårat
människor, så jag plåstrar även om det.
Finns det några sår här ute, så hoppas
jag att jag kommer att så, eller att vi sår några nya ord. Ni kan fortsätta ha delade
meningar. På Facebook trycker man på
Dela, det menas att man delar den åsikten. På så sätt har vi väldigt många delade
meningar efter den här stunden.
Av ord är vi komna
Jag brukar dela ut diplom till föreningar, olika verksamheter. Ett krav är att den
verksamheten eller föreningen är modig
och de ska ha humor. Att använda humor
på ett seriöst sätt, det står mellan raderna.
Sitt kvar, spänn fast de mentala säkerhetsbältena så kör vi!
Av ord är vi komna, och av ord skapas
vår vardag. Vi lever i ett ordbrukssamhäl-
le, där våra val av ord och uttryckssätt påverkar resultatet.
Beroende på vilka ord vi har valt, så
blir det är den handlingen. Har ni någon gång varit med om att vi ska gå från
ord till handlingar och glömt välja orden väl.
Börjat göra handlingslistor på vem, vad,
hur, varför och när, men ni har inte gjort
en ordutredning innan. Vad händer om
inte orden är de rätta, när man ska gå från
ord till handling?
Ja, det är ungefär som man går till
Hemköp eller Konsum och fått en helt
annan lista och så undrar man: Ja det här
är ju en annan lista, det står inget om mat,
det är fel ord.
”Redan då förstod
jag att människor
inte begrep mina
begrepp.”
Antingen får vi budskap att nå ut eller
budskap att nå in. Ni vet, alla de här budskapen man placerar i pärmen till exempel från en konferens och man bestämmer
sig för att det här ska vi göra.
Till och med så noga så att det står vad
jag ska göra, vilket sällan sker utan vi ska
åstadkomma det. Men det blir aldrig gjort
för det står ingenstans vad jag ska göra.
Det står ingenstans vad jag ska göra,
min del i vi, är det hela viet – varför ska
alla lägga alla pusselbitar?
Jag har inte ADHD
När man går från ord till handling och
har detta stora vi i en pärm, så brukar jag
säga att då hamnar den där permanent.
Nu har vi permanentat den listan, har vi
satt den där och lagt på hyllan.
Att få budskap att nå in – där finns två
medel eller verktyg, som väldigt sällan används i verksamheten i arbetslivet – det är
humor och musik.
Humor och musik av pedagogisk inlärningsanledning. När jag var liten, väldigt
liten, hade min far vernissage, rätt ofta.
Varje gång gjorde jag samma sak – inte
för att jag skulle utan för att jag ville och
för jag inte blev stoppad.
Det brukade se ut så här: Alla ni människor är på vernissage, fina tavlor att se,
så dyker jag upp och säger ”Här kommer jag fort farande! Nehej, då tänkte
jag ”ingen reagerade”, så jag gjorde det
en gång till (det brukade bli tre gånger).
Här kommer jag fort farande, nej inte nu
heller. Tredje gången fungerade det, Här
kommer jag fort farande. Jag var 6-7 år,
visste redan hur det skulle bli. Då förstod
de flesta: Jaha, kolla vad hon sa fort farande. Ja det var ju roligt! Ja när man har
kollat facit, då blir det enklare, då är det
roligt. Alla skrattade. Hon hade inte särskrivit sin mun!
Annonspriser och tidningsfakta
Annonspriser (gäller heloriginal)
1/1-sida: 8.000 kronor
3/4-sida: 5.900 kronor
1/2-sida: 4.200 kronor
1/4-sida: 2.400 kronor
Satsyta: 182 x 252 mm.
Platsannonser: 8 kronor per millimeter för smalspalt. Inget tillägg för 4-färg eller
utfallande annons. Tidningen är befriad från mervärdesskatt och reklamskatt.
Vill du kombinera en annons i tidningen med annonsering på vår hemsida:
Kontakta redaktör Bernt Andersson.
2
LSF Magazinet 2011:06
LSF Magazinet 6/2011 ges ut av LSF, Kungsgatan 28 A. Postadress: Box
7258, 103 89 Stockholm. Telefon: 08-411 31 00. E-post: [email protected] Hemsida:
www.lsf.se. Bankgiro: 959- 3773. Ansvarig utgivare och förbundsordförande
Helena Zander Ögren. Manus för publicering insändes till Helena Zander Ögren,
helst per e-post senast den 10:e i månanden före publicering. Redaktion och
layout Bernt Andersson, Parola HB, Norrbackagatan 25 B, 113 41 Stockholm.
Telefon: 070-840 63 18. E-post: [email protected] Prenumeration helår 400
kronor. Årgång 49, ISSN 0345-746x. Utgivning: Cirka den 15:e varje månad
förutom maj, juli, augusti och december. Upplaga: 3 500 exemplar. Tryckeri:
Danagårds Grafiska AB, Ödeshög.
Anna Källdén blev anmäld till Socialstyrelsen i augusti förra året för att hon kallade sig ”ordläkare”.
Det var inte så att vi skulle ta hänsyn
till att hon inte förstår att det heter fortfarande, då kan man inte skratta. Hon var
ju så liten. Redan då förstod jag att människor inte begrep mina begrepp.
Jag ska säga er att jag inte har ADHD,
jag lider inte av diagnosen A till Ö men
det gör ofta min omgivning.
Jag blev arg!
Swisch! Så kommer Tage Danielsson in i
rutan. Oj, jag bara kände en kompis, men
jag var ju bara en tonåring. Så jag bestämde mig då för att när jag blir stor skulle
jag jobba som han, ha en grupp och vi
skulle jobba så som Tage Danielsson. Han
skulle få bli min mentor och så går han
och dör! Den dagen var hemsk. Jag blev
så förbannad den dagen. Jag blev inte ledsen. Jag hade ju inte hunnit ringa till honom eller skriva och berätta att han fick
mig att överleva min barndom! Jag tror
att han hade velat höra det från en så liten
parvel. Jag blev arg! Sedan bestämde jag
mig för att göra det ändå, men då hade vi
landssorg och alla sa ”den eran är över”.
Eran – så spännande tänkte jag. Nästa gång ni går in på ett möte, fundera på
vilken era ni är i! Alla ord som slutar på
–era, ska vi diskutera, ska vi informera,
analysera, filosofera eller inspirera varandra eller transpirera varandra? Eller vilken era är ni i?
Problemet är om alla befinner sig i var
sin era, då blir det inget VI! –men jag är
här för att informera, men jag trodde att
vi skulle argumentera. Vilken era befinner vi oss i? Eller kan man ta det via mejl,
men problemet är att allt är inte mejligt!
Ni hade inte kunnat mejlat er hit idag, ni
är ju här, men handuppräckning nu – hur
många här inne har raderat ett mejl, innan
ni har läst det? Den som skickat det, ser
inte era händer. OK. Och hur vet ni det?
Ni är rätt säkra på det!
”Och får man kalla
sig för ordläkare –
det står ju inte
läkare!”
Ja, men visst är det fantastiskt! Hur
många svordomar och elakheter passade
Foto: Lisbeth Brandt
ni på att skicka i det mejlet, så att ni fick
ur er lite grand?
Visst är det spännande! Om man formulerar ett mejl så tråkigt som möjligt,
så kan man passa på att kräkas lite för
de kommer aldrig att läsa det här mejlet.
Jag kommer att drabbas
Men tänk om det är någon som läser
det här nu? Vad handlar det här egentligen om? Om man varit borta en dag eller
flera dagar från datorn eller rent av kommer tillbaka från semestern, ska man över
huvud taget öppna datorn?
Jag kommer att drabbas av det, var ska
jag börja? Då säger människor till mig:
Men Anna, man får inte skoja med vad
som helst!
Men det står ju inte posttraumatisk
stress och får man kalla sig för ordläkare
– det står ju inte läkare!
Men då har jag tänkt så här att en anledning till detta är alla meningar som
man fattat förut som gör att man uppdaterat sin hårddisk här uppe och man har
ny uppdaterad Windows, det vill säga sin
utsikt mot omvärlden.”
Barbro Åström
Besök vår hemsida: www.lsf.se
3
Nyheter
Texter: Bernt Andersson om inte annat anges
Chefer stoppar utbildning
läkarsekreterare i Östergötland skulle få vidareutbilda sig till vårdadministratörer,
men verksamhetschefer och
vårdenhetschefer satte stopp
för många av de pluggsugna.
Det skriver SKTF-tidningen.
Beslutet om att låta läkarsekreterare vidareutbilda sig
till vårdadministratörer togs
av landstingsledningen våren
2008. Tanken var att frigöra
chefer och vårdpersonal från
administrativa arbetsuppgifter. Det var inte bestämt hur
många av de cirka 800 sekreterarna som skulle erbjudas
utbildning, men facket hoppades på ett stort antal. Nu visar det sig att bara cirka 150
stycken har gått utbildningen.
– Det är alldeles för få,
menar Bibbi Hallin, huvudskyddsombud i Östergötlands
landstingsavdelning och ledamot i SKTFs nationella läkarsekreterarnätverk.
– Även om landstingsled-
och därför inte ser behovet av
vårdadministratörer. Att vidareutbilda läkarsekreterare
handlar inte bara om att avlasta chefs- och vårdpersonal,
utan även om att trygga framtiden för läkarsekreterarna,
anser Bibbi Hallin, som menar att mycket av skrivarbetet
försvunnit sedan journalsystemet Cosmic infördes.
ett antal
personaldirektör och ingår i landstingsledningen. Han framhöll tidigare önskemålet om att få fler
vårdadministratörer, men han
tycker inte att det är konstigt
att chefer i verksamheterna lät
så få läkarsekreterare läsa upp
sin kompetens.
– Det är ju de cheferna som
kan se vilket behov som finns
att vidareutbilda personal.
Dessutom kommer kurserna
att finnas lång tid framöver
om behovet ökar, säger han.
mats uddin är
Mats Uddin
ningen gärna ser fler vårdadministratörer är det verksamheternas chefer som har beslutanderätt om vilka som ska få
vidareutbilda sig. Deras bedömning är godtycklig, eftersom de olika cheferna har analyserat behoven på olika sätt.
Det blir inte likvärdigt inom
landstinget.
Bibbi Hallin tror att vissa
chefer inte vill lämna ifrån sig
de administrativa uppgifterna
Utbildning lyfter sekreterare
effektivare arbete blev ett av
resultaten när läkarsekreterare i Landstinget Värmland fick
vidareutbildning på universitetet. Lyckat tycker alla parter, men löneökningen har varit knapp, skriver SKTF-tidningen.
Ett års studier eller mindre
är inte tillräckligt för att jobba som läkarsekreterare idag.
Så resonerade Landstinget
Värmland och lät därför de
som har gått den gamla skolan vidareutbilda sig.
– Yrkesrollen har ändrats
4 LSF Magazinet 2011:06
Annicka Ekendahl
enormt de senaste tio åren.
Sekreterarna skriver inte bara
journaler längre, utan är mer
systemadministratör, ingår i
projekt och bearbetar statis-
tik, säger Mikael Jern, projektledare för kompetenslyftet för läkarsekreterare.
270 läkarsekreterare har under året tagit chansen att plugga bland annat statistik och
juridik under några veckor vid
Karlstads universitet.
Verksamhetschefen Annicka
Ekendahl är också nöjd.
– Vi har en enorm nytta av
läkarsekreterarnas kunskaper
och tillämpar redan ett par av
deras examensarbeten på arbetsplatserna.
Måste lämna
journal till socialen
Landstinget Dalarna tvingas lämna ut en patientjournal
till socialtjänsten i Falu kommun. Ärendet handlar om en
familj som gick hos landstingets familjeenhet på grund av
sonens beteende och föräldrarnas problem att hantera situationen.
När socialtjänsten begärde
ut pojkens journal sade landstinget nej med motiveringen
att den inte tjänade det syfte
som socialtjänsten uppgav. Socialtjänsten överklagade beslut
till kammarrätten som nu beslutat att journalen ska lämnas ut. Kammarrätten pekar
i sin dom på att det visserligen finns vissa skäl för sekretess, men att journalen också
innehåller uppgifter om pojkens problematik och föräldrarnas vilja att lära sig att hantera situationen bättre. Dessa
uppgifter kan vara av betydelse för socialtjänstens fortsatta
arbete med familjen.
Läkare tröga
med journaler
Cosmic i landstinget i Jönköping har lett till
protester bland personalen.
Förra hösten halkade en läkare vid en vårdcentral efter
med ett 50-tal journalanteckningar. Händelsen anmäldes
till Socialstyrelsen enligt lex
Maria. Nu är granskningen
färdig, rapporterar Svt:s Jönköpingsnytt. Socialstyrelsen
konstaterar att de försenade
journalanteckningarna kunde
ha lett till att patienter skadades. Därför måste vårdcentralen se till att alla läkare får utbildning för att kunna arbeta
effektivt i Cosmic.
införandet av
It-avbrott risk för patienter
granskat
informationssäkerheten på
sex universitetssjukhus i landet. Vid samtliga sjukhus finns
brister som kan leda till att patienter kommer till skada.
Journalsystemet räknar
fram fel dos medicin. Personalen kan inte läsa eller skriva in
uppgifter i journalen på grund
av driftstopp. Journalsystemet
klarar inte av att snabbt ge en
översikt av de uppgifter som
krävs för att göra en bedömning av kritiskt sjuka patienter. Operationer måste ställas
in. Det är exempel på allvarliga risker som patienter utsätts
för när systemen för informationssäkerhet inte fungerar.
socialstyrelsen har
Ett grundproblem är att
vårdgivarna ofta lägger ansvaret för att kravställa och styra
informationssäkerheten på itavdelningarna.
– Då missar man att informationssäkerheten är en patientsäkerhetsfråga, som är
ledningens ansvar. En it-avdelning eller en it-leverantör
ska leverera det kravställaren
begär, de kan inte ta över ansvaret för risker som rör patientsäkerheten, säger inspektör Hans Rudstam, Socialstyrelsen.
Inspektionerna har fokuserat på patientjournalers tillgänglighet, spårbarhet, integritet och riktighet. Brister
finns inom alla områden. De
tester och kvalitetskontroller
som görs innan ett nytt system eller en systemuppdatering sätts i drift är ofta otillräckliga. Risken finns till exempel att journaluppgifter förvanskas vid en systemuppdatering.
– It-problemen inom vården
är antagligen mycket mer omfattande än vad vi känner till.
Det är först när det leder till
att någon blir skadad eller avlider som vi får en anmälan,
säger Hans Rudstam.
Socialstyrelsen fortsätter att
undersöka informationssäkerheten inom vården genom att
granska primärvården i höst.
Journalskrivande styrs upp
utvecklingen av en nationell
informationsstruktur och standardisering av fackspråket inom vården har varit igång ett
tag, men i och med ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen nyligen både permanentats
och fått ny fart. Journalsystemen ska också kunna kopplas
till beslutsstöd och det ska bli
lättare att föra över information till kvalitetssystem.
På många håll pågår redan
Carina Zetterberg
arbete med att förändra dokumentationssystemen i den här
riktningen. Vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset
Örebro ansvarar överläkaren
Carina Zetterberg för arbetet
med elektroniska dokumentationsmallar. Där används ett
formulär för journaler om familjeplanering.
Hon liknar formuläret vid
en webbenkät och menar att
det sparar tid för alla, trots
att läkarna för in uppgifterna
själva. Förutom tidsvinsten ser
hon också vinster för patientsäkerheten.
Stort journalavbrott i England
augusti drabbades
779 allmänläkarmottagningar
i England av att journalsystemet som de arbetade i slutade
fungera, skriver nyhetstjänsten
E-health insider.
Problemen ökade under förmiddagen och före lunch samma dag rapporterades att yt-
i mitten av
terligare 446 mottagningar hade drabbats.
Problemen gjorde att en del
mottagningar valde att stänga
medan andra gick över till att
använda pappersjournal till
dess att systemet kunde startas upp igen.
Mjukvaruleverantören EMIS
ska nu tillsammans med bland
andra den brittiska hälsovårdsmyndigheten, National Health
Services, NHS, utreda orsakerna till stoppet och mjukvaruleverantören ska också ta fram
en plan för att detta inte ska
inträffa igen.
Stora it-problem
i Skåne
som slutat fungera har ställt till stora problem på två av sjukhusen och flera vårdcentraler i
Skåne. Patienter har skickats
hem och personalen har fått
gå tillbaka till att skriva manuella journaler.
I mitten av augusti fungerade inte ett av journalsystemen
på Ystad lasarett, Carema
sjukhus i Simrishamn och 14
vårdcentraler i södra Skåne.
– Det har fått väldigt stora konsekvenser både för patienter och vårdpersonal, säger Region Skånes it-chef Lennart Wallén till Sveriges Radio
Malmöhus.
Systemet används bland annat för tidsbokning och personalen har tvingats skicka hem
patienter och föra manuella
journaler. Lennart Wallén säger till SR Malmöhus att det
är ett äldre system med sämre
driftsäkerhet.
ett journalsystem
Yrket styr företagshälsovården
sex av tio anställda i Sverige
har möjlighet att få företagshälsovård, antingen på den egna arbetsplatsen eller genom
avtal med ett externt vårdföretag. Andelen privat- respektive
offentliganställda som kan besöka företagshälsovård är ungefär lika hög.
Den privat drivna vården
skiljer dock ut sig, bara 50
procent av vårdanställda på
den privata sidan har möjlighet att besöka företagshälsovård på arbetstid. Siffrorna
framkommer i en intervjuundersökning som rekryteringsföretaget Xtra gjort med drygt
1 000 svenskar.
Besök vår hemsida: www.lsf.se
5
kongressen
Maria Kramer-Lohse, sjukgymnast på Adolfsbergs vårdcentral i
Örebro, föreläste om vår näst viktigaste muskel – bäckenbotten.
Bäckenbotten – vilken tur,
annars skulle allting ramla ur!
bäckenbottenmuskeln sitter som en
hängmatta från blygdben till svanskota
och bildar golvet i underlivet. Den här
lilla muskeln styr våra basala behov, vi
måste kunna bajsa och föröka oss för att
överleva. Det är en hållningsmuskel som
påverkar och samverkar med annan muskulatur som mage, rygg och skinkmuskulaturen. Hela bålen samverkar. Diafragman bildar taket, bålmuskulaturen väggarna och bäckenbotten golvet.
Drabbar mest kvinnor
Dålig kontroll på rygg-bålmuskulatur är
vanligt hos inkontinenta. Maria berättade
att i Örebro, där hon bor, så har hon pratat och undervisat om bäckenbottenträning i olika sammanhang och många förknippar henne med underlivsbesvär. Hon
har gett bäckenbotten ett ansikte! En arbetskamrat sa till henne: ”Varje gång jag
ser dig börjar jag knipa! Det är jättebra
6
LSF Magazinet 2011:06
– fler behöver bli påminda, så jag tycker
man ska sätta upp en bild på dig på stadsbussarna. Det skulle vara bra ur ett folkhäloperspektiv”.
Urininkontinens är ofrivilligt urinläckage. Vi förknippar bäckenbotten och knip
med just urinläckage. En folksjukdom
som drabbar mest kvinnor. Det kan påverka livskvaliteten och begränsa dagliga aktiviteter.
”Urininkontinens är
en folksjukdom som
mest drabbar
kvinnor.”
Det finns fyra olika typer av inkontinens – ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens och
övergående inkontinens. Den vanligaste
är ansträngningsinkontinens. Man läcker då urin vid fysisk ansträngning, hosta, nys, lyft, skratt med mera när vi spänner magen och buktrycket ökar. Den är
mest vanlig hos kvinnor men även män
kan drabbas. Trängningsinkontinens är
den mest handikappande formen. Man
har trängningar hela tiden, som när man
har urinvägsinfektion och man känner att
man är kissnödig, men kan bara kissa lite
och springer på toa ofta.
Drabbar ofta gravida
De som har trängningsinkontinens läcker stora mängder. Kvinnor som har denna
typ av inkontinens inrättar hela sitt liv efter sina besvär. De dricker mycket mindre,
tänker på vilka aktiviteter de ska på, de
vet precis var alla toaletter finns på stan,
de kissar förebyggande med mera. Blandinkontinens är en blandning av både an-
strängnings- och trängningsinkontinens.
Övergående inkontinens drabbar ofta gravida då man får ett ökat tryck och kanske får sparkar mot urinblåsan. Man kan
även ha en övergående inkontinens när
man är förkyld på grund av att man hostar och nyser mycket. En kvinna som åt
muskelavslappnande medel hade inkontinens och när hon slutade med medicinen blev hon bättre i sin inkontinens, så
det kan ha att göra med mediciner också.
Försök slappna av
Maria gick igenom kvinnan och mannens anatomi vad gäller bäckenbottenmuskulaturen, där ändtarmen är inblandad hos båda könen. Många har besvär
med avföring och Maria gav följande tips
hur man lättare kan tömma tarmen: Bra
om man kan gå en gång per dag. Oftast
om morgonen när man ätit frukost börjar magen jobba. 5-15 min efter frukost
brukar man få en signal om att man behöver gå på toaletten, då ska man gå på
en gång. Allting är då förberett kroppsligen. Går man då så fungerar det bäst. Gå
vid alla signaler, även om du redan varit
på toa tidigare under dagen. Om det är
trögt så försök att slappna av, inte krysta
utan slappna av i käkarna och halsmuskulaturen. Det finns en koppling mellan
halsmuskulaturen och ringmuskulaturen
. Slappna av och krysta på en utandning.
”Det finns en koppling mellan halsmuskulaturen och ringmuskulaturen.”
Trots att bäckenbotten sitter inuti oss
så funderar den som vilken muskel som
helst. Den kan bli spänd av smärta eller
stress. Vad som är fantastiskt med bäckenbottenmuskeln är att den kan töja sig
så mycket.
Knip och slappna av
Maria gick igenom en praktisk övning
med oss för att knipa rätt: Sitt som vanligt på en stol. Börja knipet runt ändtarmen, sug in eller snörp ihop, när du slappnar av känner du att det sjunker ner igen.
Sug in och släpp ner. Man börjar alltid
från ändtarmen och går edan fram mot
slidan, urinrör och lyft upp hela bäckenbotten. Börja med lätta knip, tänk bara
ändtarmen. Sitt långt bak på en stol. Knip
och slappna av, knip igen och slappna av.
Sätt dig sedan långt fram på stolen, knip
och slappna av. Känner du att det känns
annorlunda. Då har du fått tag i en annan
del av bäckenbotten längre fram. Stå rakt
upp och ner. Knip och slappna av, knip
Besök vår hemsida: www.lsf.se
7
>
”Det är ok att gå upp
och kissa en gång på
natten, går man upp
vid fler tillfällen stör
man sömnen.”
>
igen från ändtarmen och slappna av. Böj
på benen. Knip och slappna av, knip igen
och slappna av. Du känner att det känns
annorlunda. Om du fortfarande har svårt
att hitta rätt så kan du lägga dig på en
säng. Ligg på rygg med böjda ben, lägg en
kudde under rumpan och gör lätta knip
och slappna av.
Minst tio knip om dagen, håll två sekunder och vila två sekunder. Man kan
knipa när som helst. Knip i vardagen,
hitta ett tillfälle eller ställe som hjälp att
komma ihåg. Maria har sin knipsträcka
på väg till jobbet. Maria tipsade om tandborsttillfällena som i regel är två gånger
per dag. Bäckenbotten är träningsbar oavsett ålder eller kondition.
Maria tycke inte att man ska småklunka vatten utan det är bättre att dricka
ett glas vatten på en gång. Man fyller då
blåsan och kissar sedan ut allt ordentligt
och går inte och småkissar. Normalt kissar man fyra till sju gånger per dygn, kissar man 10-15 gånger är det alldeles för
mycket, då får man försöka träna blåsan
genom att hålla mer urin i blåsan länge.
Det är ok att gå upp en gång och kissa på
natten, går man upp vid fler tillfällen stör
man sömnen.
Många tips
Syftet med bäckenbottenträning är som
syftet med all muskelträning att få igång
blodcirkulationen, få ökad styrka. Får
man en bättre genomblödd muskulatur så
får man en ökad känsel i underlivet också
och det är bra för vårt samliv.
Maria föreläste med mycket värme och
humor och på ett mycket lättförståeligt
vis. Vi fick många tips där vi fick göra
praktiska övningar, dels knipövningar enligt ovan men också övning där vi andades rätt och hittade balansen i kroppen
för att kunna slappna av.
Lisbeth Brandt
8
LSF Magazinet 2011:06
kongressen
Foto: Lisbeth Brandt
Roger Henriksson är verksamhetschef för Radiumhemmet, men också för
hela Stockholms onkologi med enheter på alla de tre stora sjukhusen i
Stockholmsområdet. Roger utsågs nyligen till chef för Regionalt cancercentrum
Stockholm Gotland. (se faktaruta på sidan 11). Här är hans föreläsning på LSFkongressen.
Dagens cancervård är väldigt komplicerad
– visionen inom cancervården är att ta
hänsyn till varje enskild individ och att
erbjuda varje cancerpatient en individuellt anpassad cancervård av högsta internationella klass och det kan vi faktiskt göra i Sverige idag, sade Roger Henriksson.
Men det finns en del problem och det är
naturligtvis ett område där de flesta patienter har en svår sjukdom. De flesta dör
inte i sjukdomen, men många gör det och
då måste vi också delta i ledningen och utveckla alla aspekter för att förbättra cancerbehandlingen och där är inte bara läkare och sköterskor viktiga utan all per-
sonal är oerhört viktig just i det här framtida utvecklingsarbetet.
– Rent allmänt har vi gått från en rätt
okomplicerad värld, i alla fall när man tittar tillbaka i tiden. Vi har haft det gamla
apoteket med pillerburkar och allt annat
som man gjort själv, till idag när vi har en
cancervård som är väldigt komplicerad i
många avseenden.
Nya utmaningar
Cancersjukdomen påverkar människor
och anhöriga på ett sätt som vi idag uppmärksammar helt annorlunda än vad vi
har gjort för bara några år sedan. Patienterna har olika önskemål och det är nya
utmaningar. Det blir mer komplicerat,
men det är något som är en verklighet inom cancervården. Det har hänt mycket inom cancervården de senaste åren.
Roger visade en bild på en kvinna
med bröstcancer, hur det kunde se ut på
1970-talet. En liten brösttumör, kanske
bara två centimeter stor, men man gjorde
väldigt omfattande behandlingar och man
behöver inte ha någon stor fantasi att förstå att dessa kvinnor utsattes för väldigt
stora påfrestningar, en stor operation då
Besök vår hemsida: www.lsf.se
9
>
Radiumhemmet är förmodligen den äldsta kliniken i hela världen när det
gäller just cancer och strålbehandling och Sverige har varit fantastiskt
framstående i olika områden inom cancerområdet under hela 1900-talet
och är fortfarande det idag.
>
man tog bort muskler och en massa andra saker, jättestora strålfält.
Kvinnorna fick många gånger väldigt
stora problem, svullna armar, smärtor och
man tänkte inte så mycket på livskvalitet. Idag ser slutresultatet i behandlingar vid exakt samma tumör ut på ett helt
annat sätt och man kan ofta inte se i vilket bröst en kvinna har haft en bröstcancer. Det här är väldigt stora framsteg och
man ser det just ur livskvalitetsaspekten
för kvinnorna. Och så här ser det faktiskt
ut för många olika tumörtyper och det
är tack vare den utveckling som vi haft.
Vi har fått bättre kunskap om sjukdomen
som faktiskt växt explosionsartat under
de senaste decennierna. Vi har också intresserat oss mer och fått bättre kunskap
om människan bakom sjukdomen vilket
är ohyggligt viktigt när det gäller livshotande sjukdomar.
Tittar vi på lite statistik så är det nästan 55 000 människor som drabbas av
en cancersjukdom och vi beräknar att cirka 22 000 av dem kommer att avlida på
grund av tumörsjukdomen.
375 00 lever med cancer
De tre vanligaste cancerformerna är prostata-, bröst- och tarmcancer. Det är dock
inte desamma som skördar flest liv, det är
lung- och tarmcancer som toppar listan
när det gäller dödlighet. Det är tragiskt att
det är just lungcancer, och det är till och
med så att det är fler kvinnor som dör i
lungcancer än som dör i bröstcancer. Det
är tragiskt just därför att vi vet orsaken
till lungcancer, då det är en cancer som
10 LSF Magazinet 2011:06
vi skulle kunna undvika, men idag är det
fler kvinnor som avlider i lungcancer än
bröstcancer.
”Vi skulle kunna förebygga en tredjedel
av all cancer om vi
lyckas förändra vissa
saker i våra liv.”
Ungefär var femte som dör i västvärlden dör i en cancersjukdom. En fjärdedel
av alla dödsfall är cancer. Under 75 år är
det den vanligaste dödsorsaken. Räknat
in hela befolkningen är hjärt- och kärlsjukdomar vanligast. Går vi ut i samhället
idag är det runt 375 000 som lever med
en cancersjukdom och av dem är de flesta bröst- eller prostatacancer och det visar att just de tumörformerna inte är så
elaka i alla lägen.
När det gäller till exempel prostatacancer, så har vi faktiskt en överbehandling,
vi behandlar kanske fler än vi borde göra idag pga att vi inte har tillräcklig kunskap. Det är fler som lever längre med sin
cancer och det skapar ju naturligtvis en
påfrestning för samhället, det skapar utmaningar för att hitta resurser att ta hand
om hela den här ökningen som kommer
för varje år och det har ju att göra med
att vi blir bättre på att behandla och att
patienterna lever längre med sjukdomen.
– Man frågar sig då varför det är så olika för olika patienter. En bröstcancer kan
skilja sig hos en kvinna väldigt mycket
från en annan kvinna. Jo, det har att göra just med det här komplicerade samspelet som finns inne i själva tumören. En
bröstcancer är inte samma hos en kvinna
till en annan, utan det är helt olika tumörer. Sedan har vi ett samspel med det som
händer utanför tumören, det som händer
utanför den här tumörcellen inne i kroppen. Idag vet vi också att det är faktorer som finns utanför den enskilda människan som också påverkar hur utgången
kan gå och det här är ett mycket komplett
samspel mellan olika processer.
– Men hur ska vi klara av det här. Ja,
det är helt enkelt genom att bli bättre, vi
ska få bättre kännedom om hela människan. Vi behöver få bättre kunskap om tumörer och olika sätt att attackera dem,
men vi behöver också bli bättre just när
det gäller kunskap om prevention, att förebygga att det uppstår en tumörsjukdom
och här vet vi idag att det finns ett antal
sådana faktorer man räknar med.
Rökning
– Vi skulle kunna förebygga och hindra
åtminstone en tredjedel av all cancer om
vi lyckades förändra vissa saker i våra liv.
Det här är faktiskt en insikt om vårt sätt
att leva, det påverkar cancersjukdomen,
inte bara uppkomsten av cancersjukdomen utan också hur det går. Vi har det här
med rökning, det finns ingen enskild faktor som har så starkt samband med cancer som just rökning, och det är inte bara
”Det gäller att hitta de tumörer som är mer
elaka och aggressiva.”
lungcancer, men nio av tio lungcancerfall
är förknippade med rökning. 1 300 000
människor drabbas av lungcancer i världen varje år. 1 200 000 av dem dör i sådan sjukdom. Det är en sjukdom som
man skulle kunna hindra.
Och det är inte bara lungcancer som
har det sambandet, peniscancer hos män
har samband med rökning, underlivscancer hos kvinnor har samband med rökning, till och med när det gäller bröstcancer finns det ett visst samband med rökning. Många cancerformer har ett samband med rökning. Så det är absolut den
viktigaste enskilda faktorn och det är aldrig för sent att sluta röka, för idag vet vi
om att pågående rökning påverkar också
hur det går med cancerbehandling.
Det är aldrig för sent att sluta röka därför att patienterna klarar av den tuffa cancerbehandlingen på ett bättre sätt om man
inte röker och behandlingseffekten blir
också bättre. Sedan finns det naturligtvis
andra faktorer som har betydelse. Hit hör
födan och miljöaspekter som naturligtvis
har betydelse, men här är det fortfarande
lite mer oklart. Vi ser ju dagligen att det
kommer nya rön om att man inte ska äta
det eller inte det.
Fysisk aktivitet
– Något som är väldigt intressant är effekten av fysisk aktivitet. Det har visat
sig i synnerhet vid bröstcancer, men även
vid andra tumörformer. Det visar sig att
om man är fysiskt aktiv så minskar man
risken att drabbas av cancer. Och ännu
intressantare, att om man är fysiskt aktiv även under cancerbehandlingen går
det bättre för dem som är aktiva jämfört
med dem som inte är det. Det är intressanta data och man börjar mer och mer
att rekommendera patienterna att hålla
sig igång på olika sätt även under cancerbehandlingen. Tidigare sa man ”håll dig
lugn, håll dig stilla”, men idag är det inte
så. Fysisk aktivitet är bra.
En annan sak är också att vi upptäcker tumörerna så tidigt som möjligt och
här är mammografi väldigt viktigt. Några
hundra liv räddas varje år genom att upptäcka tumörerna tidigt.
Roger visade bild på bröst från två olika kvinnor i olika åldrar, en ung kvinna i fertil ålder med en aktiv bröstkörtel
och där ser man att det är svårt att upptäcka något i bröstet med de tekniker vi
har idag. Nya tekniker håller på att utvecklas. På bilden från den äldre kvinnan,
efter menopausen är bröstet mer genomsläppligt helt enkelt för röntgenstrålarna
och då kan man upptäcka en knöl på ett
lättare sätt. Det är därför som rekommendationen om mammografi i första hand
ska vara för kvinnor efter klimakteriet.
Men det finns många som gör det tidigare för det går att upptäcka tumörer även
hos yngre kvinnor. Framför allt har man
stora förhoppningar inför den nya tekniken som kommer.
Tveksam till screening
Med prostatacancer är det inte lika lätt.
PSA-värde, det här blodprovet som är
möjligt att ta. Värdet av det diskuteras
mycket och Roger uttryckte tveksamhet till att man ska göra det till en allmän screening. Behandlingen av prostatacancer påverkar mannen väldigt mycket. De flesta behandlingar som ges gör så
att mannens livskvalitet påverkas, det har
med potens att göra, inkontinens av olika
slag och när det gäller att manipulera de
hormonella nivåerna påverkar man faktiskt mannen också här.
Man är försiktig, det kan åskådliggöras genom dessa siffror: vi har 1 000 friska män och så tar vi ett PSA-prov på dem.
100 av dem kommer att ha ett PSA värde
över tre i blodet som då skulle kunna tala för en eventuell tumör. Men av de här
100 som då har misstanke om tumör så
är hela 80 av dem normala, det är ingen
tumör som är elak på något sätt och då
är det 20 kvar.
– Det har visat sig att inte alla skulle ha
behövt någon behandling för av de här
tumörerna man hittar är en del väldigt
snälla, de kommer inte att ta livet av patienten. De flesta män i 80-årsåldern, även
över 60 år, har faktiskt prostatatumörer
av något slag, prostatan är förvandlad på
ett eller annat sätt hos de flesta män. Det
gör att det finns många tumörer som är
snälla och som man egentligen inte skulle
göra något åt. Det gäller att hitta de som
är mer elaka och mer aggressiva.
Rose-Marie Dahlgren
Roger Henriksson ny
chef för Regionalt
cancercentrum Stockholm Gotland
roger henriksson har utsetts
till ny chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Roger är professor i experimentell
onkologi och överläkare och verksamhetschef vid Onkologiska kliniken vid Radiumhemmet, Södersjukhuset och Danderyds Sjukhus.
En av de främsta uppgifterna för
Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland är att ha en helhetssyn utifrån cancerpatientens och
närståendes behov och med detta som fokus arbeta för att stärka
patientens omhändertagande genom hela vårdprocessen.
– Vi ser att i samband med införandet av Framtidsplan för hälsooch sjukvården samt byggandet av
Nya Karolinska Sjukhuset i Solna
kommer centrumet att bli en samlingsplats för den mest avancerade
cancerkompetensen i landet. Att
då ha en av våra duktigaste medarbetare som leder vårt regionala cancercentrum är mycket värdefullt för Karolinska Universitetssjukhuset, säger Harald Blegen,
divisionschef vid Karolinska Universitetssjukhuset.
I överensstämmelse med den
nationella cancerstrategins fem
mål ska Regionalt cancercentrum
Stockholm Gotland verka för att:
• Minska risken att insjukna och
dö i cancer
• Förbättra omhändertagandet av
patienter med cancer
• Förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos
• Minska regionala skillnader i
överlevnad
• Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och
överlevnad.
Fortsättning i nästa nummer
Besök vår hemsida: www.lsf.se
11
Hur matar jag in
samma text i
flera celler i Excel?
fråga : När jag öppnar ett långt dokument i Word ställer sig markören alltid
högst upp i dokumentet. I Excel öppnas
kalkylbladet där jag befann mig när jag
sparade och stängde filen. Skulle jag kunna få Word att öppna i den position jag
sparade och stängde dokumentet?
svar: Det är precis så det fungerar. Excel
öppnar en fil med markören i den position
du sparade och stängde filen. I Word däremot placeras markören högst upp i dokumentet när du öppnar det, oavsett var den
var placerad när du sparade och stängde
dokumentet. Men du kan lösa det problemet på ett enkelt sätt.
1. Öppna ett dokument i Word som du
har arbetat med tidigare.
2. Tryck Skift-F5 för att snabbt komma
tillbaka till den plats i dokumentet där du
befann dig förra gången du sparade och
stängde det.
fråga: Ibland vill jag mata in samma text
i flera celler i Excel. Hur gör jag det på ett
enkelt sätt?
svar: Markera alla celler som ska innehålla aktuell text eller tal. Skriv sedan texten eller talet och tryck Ctrl+Enter.
fråga: Vid ett tillfälle lyckades jag vrida
min skärm 90°, så att jag var tvungen att
luta huvudet för att kunna läsa på skärmen. På något sätt lyckades jag vrida tillbaka den, men jag vet inte hur det gick
till. Finns det någon tangenttryckning för
att åstadkomma detta?
svar: Det går att vrida skärmen med kortkommandon, men om det fungerar eller
inte beror på vilket grafikkort datorn har.
På vissa datorer går det inte alls. Prova
med att hålla ner tangenterna Ctrl+Alt
och sedan trycka på piltangenter (höger,
vänster, upp eller ner). Då vrids skärmen.
Ibland kan det även fungera med tangenten AltGr och piltangenter.
Vid ett tillfälle såg jag en presentation i PowerPoint som öppnades direkt
från skrivbordet. Det såg mycket elegant
ut att inte behöva starta PowerPoint först.
12 LSF Magazinet 2011:06
fråga:
Eva von Porat Lingestrand undervisar i programhantering. Fråga om datorprogram. Skriv till Dateva
Datautbildning, Sunnerstavägen 42, 756 51
Uppsala eller e-posta till [email protected]
Hennes hemsida är: www.dateva.se
Hur gör man det?
svar: Om du vill kunna öppna ett bildspel
direkt från skrivbordet, måste du spara
din presentation som ett bildspel med filtillägget .pps.
1. Öppna den aktuella PowerPoint-presentationen.
2. Välj Arkiv, Spara som …
3. Välj Filformat: PowerPoint-bildspel
med filtillägget .pps
4. Välj att Spara bildspelet på Skrivbordet.
5. Dubbelklicka på ikonen för bildspelet på skrivbordet för att starta det. När
bildspelet är klart kommer du tillbaka till
skrivbordet.
Obs! I PowerPoint 2007 och 2010 sparar
du filen med filtillägget .ppsx I övrigt gör
du på samma sätt.
fråga : Kan man i Word få radnummer
ute i marginalen? Det gäller dokument
som ska behandlas gemensamt och det
skulle underlätta om man kan referera
till olika rader.
svar: Det går utmärkt och du kan själv
välja om du vill ha varje rad numrerad
eller bara med vissa intervall, till exempel var 5:e rad.
1. Välj Arkiv, Utskriftsformat och fliken
Layout.
Datortips
2. Klicka på knappen Radnummer …
3. Bocka för Lägg till radnumrering.
Börja med: Ange vilket tal du vill börja med.
Från text: Ange avståndet till texten.
Öka med: Ange det intervall du vill ha
mellan radnumren.
4. Välj sedan hur du vill ha numreringen,
det vill säga om den ska Börja om vid ny
sida, Börja om vid nytt avsnitt eller om
den ska vara Löpande genom hela dokumentet.
5. Gör dina val och klicka OK.
6. Klicka OK för att stänga dialogrutan
Utskriftsformat.
fråga: Kan jag i Internet Explorer få full
skärm och slippa se adress- och verktygsfält?
svar: Ja, med F11 kan du växla mellan
fullskärm och vanligt läge. Det är praktiskt om du till exempel läser en artikel.
Eva von Porat Lingestrand
LSF värnar
om din
yrkesutveckling!
Hans Nyman är språkrådgivare och lärare vid
läkarsekreterarutbildningar. Ställ dina frågor till:
Hans Nyman, Gondolgatan 8, 128 32 Skarpnäck. Märk kuvertet ”L­äkarsekreteraren”. Du
kan också e-posta till [email protected]
eller ringa, telelefon 08-724 81 82.
Språket vi arbetar med
Om stora glassar
och små suffix
I det här numret skriver Hans Nyman om glassfavoriten Magnum,
om Ulla som satte kaffet i vrångstrupen, anaboliska steroider och
om stejpling.
H
ej alla och välkomna tillbaks!
Hoppas att ni hittar någon obehandlad språkfråga som legat till sig i
datorn eller i skrivbordslådan. Vi kan
väl konstatera att sommaren varit
växlande men ganska varm. Hjördis
Nilsson i Klippan påminner oss om
detta när en svalkande glass ger henne en impuls till ett mejl strax efter
midsommar. Jag utlovade i juninumret en månadslön till den av er som
kunde presentera ett lånord på –um,
typ centrum, med realgenus, alltså
ett en-ord. Hjördis rapporterade att
hon just hade läskat sig med en Magnum.
Hon fick det nedslående svaret att
Magnum inte är ett vanligt substantiv utan ett egennamn, bildat av det
latinska adjektivet magnus –a –um
’stor’.”En Magnum” är en förkortning av ”en glass med namnet Magnum”. Grammatiskt hade det varit
mer korrekt att kalla glassen för Mag-
na. Latinets glacies ’is’ är nämligen femininum, liksom dess franska avläggare, la glace. Men det torde vara
ogörligt att lägga nya genusperspektiv på denna populära glass, särskilt
som glassnamn verkar vara minst lika
internationella som till exempel läkemedelsnamn. Hjördis svarade mig att
hon nog hade haft på känn att denna
hake skulle snuva henne på semesterpengarna.
”Att tala över patientens huvud var förr
ett naturligt inslag i
läkarens förhållanden till sin patient.”
I det förra numret fick ni av en pensionerad läkarsekreterare stifta bekantskap med diagnosen tomtitis lof-
tica. Den läkare som på 1950-talet
uttryckte sig så var givetvis medveten om att patienten inte fick läsa sin
journal. Att tala över patientens huvud var förr ett naturligt inslag i läkarens förhållande till sin patient. Den
vårdades rättigheter att vara med och
förstå det som sägs och skrivs i vårdapparaten är idag självklara. Av alla
omvälvande framsteg som skett i sjukvården de senaste 50 åren är detta nog
ett av de viktigaste. Här plockar jag
gärna fram ett citat från Bengt Lindskog: ”Språket är läkarens viktigaste
behandlingsinstrument”.
F
ör att illustrera denna revolution i
patient–läkarrelationen citerar jag
gärna en annan läkare, nämligen Erik
Ask-Upmark (1901–1985), legendarisk och fruktad överläkare och professor i praktisk medicin i Uppsala. I
Ronden, Akademiska sjukhusets tid>
ning, skriver han i nr 13, 1972 (sidan
Besök vår hemsida: www.lsf.se
13
>
193) under rubriken ”Medicinens
språk” så här: ”Utan medicinsk terminologi kan man
helt enkelt inte reda sig som läkare.
Detta av två skäl:
först, hur skall man
lika kort och klart,
på t.ex. svenska uttrycka en term sådan som sulcus nervi petrosi superficialis majoris? För
det andra: i diskretionens tjänst, på
ronder och i känsliga undervisningssammanhang är det oundgängligt att
kunna tala med kolleger och kandidater på ett språk, som ej omedelbart
förstås av den sjuke”.
Formuleringen i den sista meningen
är obetalbar tycker jag. Han fortsätter
att berätta en historia om en kollega,
dr Bier. På ronden stannade denne till
en gång över en mycket svårt sjuk patient, som dock hade hörseln i behåll.
Över den sjukes säng, och ”inför sin
stora vita eskort av underläkare, kandidater och sköterskor”, uttalade Bier
då ett enda ord, ”moribundus”. Prognosen blev fel. Patienten överlevde.
Ask-Upmark konstaterar att det inte hade varit nyttigt för patienten om
doktorn i stället hade använt svenska.
Latinet blev i stället ett ”ett mäktigt
trolldomsord” som möjligen stärkte
14 LSF Magazinet 2011:06
patientens förhoppningar och krafter
till att besegra sin sjukdom.
U
lla Kjellberg, Västra Götalandsregionen, skriver: ”Jag satte kaffet i
vrångstrupen när jag i en medcinsk artikel (inte journal) läste ordet mortalitetsvinst. Borde det inte ha stått mortalitetssänkning, alternativt överlevnadsvinst?” Ulla har absolut rätt. Visserligen
kan man få se mortalitetsvinst med
innebörden av just mortalitetssänkning. Men den omaka sammankopplingen av mortalitet med ett positivt
begrepp som vinst kan förvirra och låta störande. Läkartidningen föredrar
mortalitetsreduktion, vilket även Läkaresällskapets språkkommitté ställer
sig bakom.
Ett annat skäl att undvika termen
är att mortalitetsvinst (eng. mortality profit) också är en försäkringsterm.
Det syftar då på en
ekonomisk vinst
som uppkommit
genom att den faktiska dödligheten
blivit högre än den
beräknade. Försäkringsbolagen vinner
ju på att vi dör tidigt.
På tal om vinst
ligger det nära till
hands att nämna den numera vanliga ekonomiska termen vinstvarning.
Vänner av språklig ordning har ibland påpekat det motsägelsefulla i
sammansättningen. Man varnar naturligtvis inte för vinsten, utan för
att vinsten blivit för låg. Men termen
tycks nu vara fast rotad och språkpoliser göre sig knappast besvär.
F
rån Elisabeth Högvik, informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska sjukhuset, kommer
ett kort mejl: ”Heter det myoklona eller myokloniska anfall? Jag ser båda
och kan inte bestämma mig”.
Frågan är allmännare än den i förstone verkar. Men det går att ge ett
mycket snabbt besked: båda formerna är vanliga, med viss övervikt för
myoklon, och båda är korrekta. Detta var ju inte särskilt vägledande. För
att ge Elisabeth bättre beslutsunderlag ger jag en kort historisk bakgrund.
Grekiskan hade ett suffix –icus (i
latiniserad form), som kunde bilda
adjektiv av i stort sett alla substantivstammar. Stammarna opt, ’syn’ och
acust, ’hörsel’ ger välbekanta adjektiv som opticus och acusticus. Engelskan bevarar alltid detta suffix, som
i optic och acustic. Försvenskning
innebär först och främst att –ic byts
ut mot –isk: optisk, akustisk. Detta
suffix är inhemskt och finns också i en
rad helsvenska ord som hatisk, mordisk, självisk.
Men, och här kommer det intressanta, svenskan har i detta fall en variant utan motsvarighet i engelskan. I
substantiv som är sammansatta av flera morfem får det sista inte så sällan
tjänstgöra som adjektivsuffix. I adjektivet myoklon har –klon, ’förvirrad rörelse, kramp’, fått denna funktion. Det behöver inget –isk. Att myoklonisk är väl belagt kan bero på att
det ofta förekommer i sammanhang
där tonisk och klonisk används, till
exempel tonisk-kloniska anfall. När
stammen blir enstavig klarar den sig
nämligen inte utan stöd av -isk: hydrofob (vattenskyende) men fobisk
(skräckfylld), kataton (motoriskt
stel) men tonisk (stel utan ryckningar), hypoman (svagt sjukligt överaktiv) men manisk (sjukligt överaktiv)
och de ovan nämnda myoklon men
klonisk. Den som skriver anaboliska
steroider (eng. anabolic steroids) eller
patogeniska bakterier (eng. pathogenic bacteria) blir väl inte missförstådd,
men troligen klandrad för att anglisera svenskan.
”Att någon akutavdelning skulle tvingas
stapla patienterna i
någon sorts våningssystem, dithän har vi
väl inte kommit än.”
D
et bästa rådet i dessa fall är att
inte slentrianmässigt ersätta det
engelska –ic med vårt –isk. I de fall vi
har de korta formerna bör de föredras.
Ibland finns även de längre formerna belagda, då oftast mycket sällsynta och troligen inte med någon framtid i svenskan. De får betraktas som
anglicismer. Några sådana exempel
är: kolinerg – kolinergisk ’som utnyttjar acetylkolin’, monogam – monogamisk ’engiftes-’, neurogen – neurogenisk ’som utgår från nerver’, endokrin
– endokrinisk ’inre sekretorisk’, polymorf – polymorfisk ’mångformad’, autonom – autonomisk ’icke viljestyrd,
självständig’, heterotop – heterotopisk ’som inte uppträder på sin normala plats, psykotrop ­– psykotropisk
’som inverkar på psyket’. Alla nämnda
former på –isk är alltså osvenska. Om
ni stöter på dem, stryk suffixet.
Många av er, jag skulle tro ett 50-tal,
har nu av mig per e-post fått Socialstyrelsens ”Medicinskt fackspråk i
skrift”. Från sidan 9 citerar jag: ”Anpassa även engelska lånord till det
svenska stavningssystemet: skanner
EJ scanner, stejpla EJ stapla, stejpel
EJ staple”. Ett par läsare frågar nu
vad stejpel och stejpla är för någonting. Frågan är begriplig eftersom de
medicinska ordböckerna ännu inte tagit in alla de tre termer som kan bli
aktuella, ännu mindre med försvenskad stavning.
I januarinumret av denna tidning
skrev jag: ”En kirurg som stejplar
suturerar med en sorts metallclips i
stället för tråd.”. Läkaresällskapets
språkkommitté har just rekommenderat stavning och böjning för de båda
substantiven. Själva metallclipset eller
klämman (eng. staple) blir en stejpel,
stejpeln, flera stejplar, stejplarna. Det
som språkkommittén förr ville kalla
suturapparat (eng. stapler) blir i analogi med de andra termerna en stejpler, stejplern, flera stejpler, stejplerna. På samma sätt böjer SAOL till exempel partner. Så nu är det förhoppningsvis slut med försvenskningar
som stapla och stapel.
Till att en akut skulle tvingas stapla patienterna i någon sorts våningssystem har vi väl ännu inte kommit.
Hans Nyman
Besök vår hemsida: www.lsf.se
15
kongressen
Bemötandet har den största betydelsen för
att undvika hot och våld. Det var temat för
Stefan Pettersson på LSF:s kongress.
Våld inom vården kostar pengar
stefan pettersson, TERMA, är instruktör och är anställd i Psykiatri Skåne. Han
började sin föreläsning med att visa en
bild på hjärnan och var i hjärnan amygdala sitter och berättar vad som händer
om vi inte har alla bitar där.
– Det är där i den lilla röda biten amygdala som aggression och retning börjar
och har vi inte alla bitarna där så tappar
vi kontrollen, sade Stefan. Tanken med
program TERMA där vi utbildar personal i Skåneregionen är att vi ska lära oss
förstå och hantera den egna retningen och
aggressionen och enda sättet att göra detta är utbildning och träning.
TERMAs instruktörsutbildning är på
elva dagar och dessa dagar varvas mellan
teori och praktik. Tyngdpunkten läggs på
bemötandet.
För att se hur våra attityder har förändrats under åren berättade Stefan att Sverige var det första landet som lagstiftade
om att det är förbjudet att aga barn. Året
var 1979. Sedan dess har många länder
kommit efter och idag är det förbjudet
att aga barn i nästan alla länder i världen.
– I Skåne där vi utbildar personal är det
bland annat för att lära sig att förstå de
här processerna, men man ska också kunna hantera sin egen agitation och bemötande mot både patienter och personal.
Bergen i Norge är den stad i Europa där
det regnar mest, cirka 240 dagar per år
regnar det och för några år sedan regnade det 90 dagar i rad. Stefan frågade då
några kollegor från Bergen vad de gjorde
när det bara regnande. De svarade att de
tog så mycket övertid de kunde.
Ärftliga faktorer
Våld, hot och aggression handlar inte bara om hur det ser ut i våra hjärnor utan också vår omgivning, interaktion med
andra människor och var vi befinner oss.
Det var länge stor diskussion om det
viktigaste bidraget till hot och våld var
miljön, omgivningen eller ärftligt. Under
1950- 60- och 70-talen trodde man att det
var miljön som var orsaken. Under 1980
och 90-talen trodde man att det var ärftliga faktorer.
– Tack och lov kom det sedan metoder
så man kunde titta i och på hjärnan vad
det är som sker när vi blir aggressiva.
”Det var länge stor
diskussion om det
viktigaste bidraget
till hot och våld var
miljön, omgivningen
eller ärftligt.”
16 LSF Magazinet 2011:06
Vid Haukeland universitetssykehus i
Bergen finns en rättspsykiatrisk klinik
och vid denna klinik hade man under hela
80 talet många våldsincidenter. Man var
mycket duktig på att hantera våldet för på
kliniken fanns det många unga män som
var utbildade i olika kampsporter.
Vad man inte var bra på var att förebygga och se tecknen innan det inträffat
något våld. I Bergen duggregnar det inte,
det öser ner och många arbetar så mycket
övertid de kan. Då tog en driftig chef ut
två av dem som jobbade på enheten, två
av de bättre och gav dem uppdraget att
skapa ett system för att förebygga våld.
Dessa två personer satt ”inlåsta” under tre månader och när de kom ut hade
de skapat ett system som de kallade för
TERMA, vilket betyder terapeutiskt möte med aggression.
Tanken med systemet var att den bästa
våldshanteringen är den man förebygger
och i mån av möjlighet försöka se tecken
på vad som skulle kunna bli våld.
2005 bestämde man sig på Huddinge
sjukhus i Stockholm för att genomföra
ett program/utbildning för sin personal
i bemötande och hot om våld. Man såg
sig omkring och hittade Bergen modellen
som man nu också kallar sin utbildning.
Tanken med utbildningen var att utbilda
instruktörer bland personalen som sedan
utbildar övrig personal.
130 utbildade instruktörer
2008 bestämde man sig i Skåne för att
man ville genomföra ett liknande projekt
som Huddinge och man vände sig till
Stefan Pettersson, TERMA, är instruktör och är anställd i Psykiatri Skåne.
Huddinge sjukhus för att få hjälp, men
som tyvärr hade fullt upp och inte kunde
hjälpa till med utbildningen. Istället vände man sig direkt till Bergen och på våren 2009 kom två instruktörer, de som
”suttit inlåsta” och skapat systemet Terma + två kollegor till Lund för att utbilda
de 18 första instruktörerna i Skåne. Idag
finns det 130 utbildade instruktörer i Psykiatri Skåne.
Olika strategier
Sedan våren 2009 har Stefan och ett antal kollegor till honom snart utbildat all
personal i Skåne och önskemål finns om
att utveckla detta så att all personal inom
Region Skåne, inte bara psykiatripersonal, blir utbildade, men detta är en stor
process. Det är inte bara omvårdnadspersonal som är utbildad utan också läkare, psykologer, socionomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och medicinska sekreterare.
Stefan berättade att han har haft många
av våra kollegor med sig i kursen och om
han har förstått dem rätt är sekreterarens
roll förändrad inom vården, inte minst inom psykiatrin där de gått ifrån de gamla
slutna avdelningarna till fler öppenvårdsmottagningar där det oftast är sekreteraren som möter patienterna och som har
patientkontakt. Så har det inte sett ut tidigare, vilket också ger utrymme för fler
konfliktfyllda situationer som man ska lära sig att hantera.
”Våld innebär också
en kränkning av den
personliga
integriteten.
– Det vi arbetar med inom TERMA är
dels att förstå aggression, men också att
utbilda i olika strategier för att hantera
den här aggressionen på så låg nivå som
möjligt så att vi slipper hot och våldsincidenter, sade Stefan. Är hot och våld verkligen ett problem? Ja det är det. Statistiken inom området är opålitlig, men hot
och våld är en av de viktigaste anledningarna till sjukskrivningar inom vården. Det
får stora konsekvenser, det är inte bara att
det blir sjukskrivningar, det kostar också pengar och just hot och våld, framför
allt våld, innebär också en kränkning av
den personliga integriteten. Många förlorar också själva grundtryggheten i tillvaron. Det kan ta månader och år att få
tillbaka den om man överhuvudtaget får
den tillbaka.
Undvika våld
Allt man kan göra för att undvika att det
inträffar våld är värt att göra. Tack och
lov har en del arbetsgivare, som Västmanland, Skåne, Huddinge och Dalarna, börjat erbjuda sin personal utbildning i våldshantering. När Stefan säger våldshantering är inte tanken att vi ska hantera vål-
Besök vår hemsida: www.lsf.se
17
>
För den som inte är van att vara aggressiv är det faktiskt svårt att ta fram aggressionen.
> det i sig, utan att vi ska undvika att det
blir våldsamt. Stefan jobbar natt och då
händer det nästan aldrig något.
– De som jobbar natt är av naturen lata, sade Stefan, och det är kanske därför
vi jobbar natt. Den här lättjan gör att vi
tänker så här: ”Om jag gör lite arbete nu
så slipper jag göra mycket sen och det är
en väldigt sund strategi när det gäller hot
och våld, lite nu är bättre än mycket sen”.
De varianter av aggression som man
kan möta och uppleva kanske man inte
tänker på som aggression. Stefan har inte tagit med så mycket för att vi ska lära
oss hantera våld och hot. Den utbildning
som görs i Skåne är på fyra dagar och
hur mycket han än skulle vilja skulle han
inte ha lyckats ”knö” in den på en timme. Han tänker tvärt om, kanske är det
så att vi ibland har lite svårt att ta fram
vår aggression i oss själva, att vi sväljer
för mycket och bara accepterar, att vi ibland skulle behöva ta fram den här aggressionen.
Ska jag slå dig på käften
Stefan ger oss därför en liten snabbkurs i
hur man tar fram aggressionen i sig själv.
För det första måste man bestämma sig
för vilken form av aggression man ska
syssla med, att bara nonchalera någon
kräver inte så mycket förberedelser, det
är lätt gjort, det gör vi nästan automatiskt. Ska vi sedan börja bli föraktfulla,
ironiska och sarkastiska kräver detta lite övning och har man bara övat lite sitter det snart i ryggmärgen. Förakt däre-
18 LSF Magazinet 2011:06
mot, då måste man verkligen ladda upp
lite grann, måste känna lite för den man
ska förakta och sedan kan man gå över
till att uttala verbala hot som till exempel:
”Ska jag slå dig på käften din djävel”, eller så går man direkt till fysiskt angrepp
men det är inte helt lätt.
– Ni tror att det bara är att göra så,
fortsatte Stefan. För den som inte är van
att vara aggressiv är det faktiskt rätt svårt
att ta fram aggressionen, den kommer inte av sig själv. Men man kan tänka på någon som man är arg på det brukar hjälpa Annars finns det några trix för att få
fram aggression.
”Att skrika innan en
tävling är också bra,
att bli svart i blicken
och spänna blicken i
folk är också ett sätt
att ta fram sin
aggression.”
– Muskelspänning är väldigt bra, då
kan man verkligen ta i, då kan man snart
bli lite mer arg, mer taggad. Man får stora pupiller, de kommer automatiskt. Bästa
tricket är andningen, det är jättesvårt att
vara arg när man andas lugnt och sansat.
Ska man bli arg måste man andas snabbt,
höja frekvensen av andningen, flåsa lite,
det funkar och det funkar åt bägge håll.
Stefan säger att man kan använda sig
av biologisk återkoppling som exempelvis
ställa sig vid en spegel och andas snabbt.
– Då kommer ni att bli förbannade på
er själva.
När Stefan jobbar och märker att någon patient inte andas lugnt utan har höjt
frekvensen på sin andning är ett sätt att få
patienten lugn att hålla om honom/henne
tills deras andning är lugn. När man andas lugnt kan man inte vara arg.
Träna framför spegeln
Motorisk oro, att vanka omkring, är också ett bra sätt att blir mer upphetsad och
irriterad. Som exempel visar Stefan hur
Carolina Klyft och Kajsa Bergkvist gör
innan de ska tävla, de slår sig på låret för
att de ska få i sig lite adrenalin. Att skrika innan en tävling är också bra, att bli
svart i blicken och spänna blicken i folk
är också ett sätt att ta fram sin aggression. Allt detta kan man också träna framför spegeln.
Stefan avslutade med att visa en bild
på en mycket aggressiv person och sade
att om vi tränar tillräckligt bra kan vi till
sist se ut som mannen på bilden och att ta
fram sin aggression kan vara bra vid vissa
tillfällen, till exempel om man ska tävla.
Stefan poängterade att denna snabbkurs
i att ta fram sin aggression inte används i
TERMA-utbildningen.
Kerstin Cronsell
utbildning
Man fick lägga böcker för hjulen på borden som de hade
skrivmaskinerna på för att de inte skulle rulla iväg.
En grupp studenter från KY-vårdadministrationsutbildningen i Kristianstad
presenterar sin slutuppsats här och börjar med att säga:
”I utbildningen ingår ett projektarbete, där vi valde att på uppdrag av LSF ta
reda på hur yrkesrollen för läkarsekreterare har utvecklats i Skåne och Blekinge
de senaste 60 åren. När vi fick uppgiften kände vi direkt att vi ville syssla med
detta, så det var inga problem att sätta ihop gruppen. Vi kände oss väldigt
taggade.”
Från stencilapparat till internet
man har sedan väldigt tidigt samlat skriftlig information om människors
sjukdomar. I början av 1700-talet var den
medicinska dokumentationen professor
Bohmanssons små handskrivna anteckningar om olika symtom. Läkaren använde journalanteckningarna till stöd för
eget minne, dessa anteckningar var privat
egendom och följde med läkaren när denne slutade sin tjänst.
I slutet av 1800-talet blev latinska sjukdomsbenämningar vanliga, vilket gjorde
att läkaren själv tvingades att föra journalanteckningarna. Detta höll inte i längden då patientantalet hela tiden ökade.
Läkarens egen personal
Umeå blev 1922 det första landstingsägda sjukhuset som anställde läkarsekreterare, men dessa kallades då för sjukhusstenografer. Professor Gösta Bohman var
mannen bakom detta genombrott. De första läkarsekreterarna ansågs vara läkarens
egen personal och följde med när läkaren
bytte arbetsplats.
Läkarsekreteraryrket var ett ovanligt
yrke fram till 1950-talet. Sjukhusens interna organisation och storskaliga sjukvård med uppdelade arbetsuppgifter tros
vara en orsak till ökningen av antalet läkarsekreterare. På 1950-talet stenograferade läkarsekreterarna och man gick
med läkaren på ronden vid operationer
och obduktioner satt de med på en pall
bredvid läkaren och förde anteckningar.
”Kravet för att få jobb
som läkarsekreterare
var genomgången
utbildnin
på en termin.”
Efterfrågan på läkarsekreterare ökade
snabbast under 1960- och 1970-talen.
Vid en intervju med medicinska sekre-
terare i Skåne och Blekinge angående yrkesrollens förändring under 60 år har följande kommit fram:
De började sin anställning allt från
1968 till 1985. Utbildningen var under
denna tid en termin, det var den fram till
på 1980-talet, därefter blev den två terminer och idag är den fyra terminer. Praktiken var då från en halv dag till en hel
vecka, idag är den på 23 veckor. Förr fick
de mest gå med och titta på hur arbetet
gick till, inte göra något. I vårdämnena
hade man oftast läkare och även ibland
apotekare som lärare.
Lätt att få jobba
Kravet för att få jobba som läkarsekreterare var genomgången utbildning på en
termin. Många hade dock en handelsutbildning i botten. Det var mycket lätt att
få jobba och ingen anställningsintervju
behövdes. Någon fick frågan ”när kan
du börja?” och så var det klart! Bredvidgång var i det närmsta obefintlig. Då var
det heller inte så mycket prat om arbets-
Besök vår hemsida: www.lsf.se
19
>
Tippex.
>
miljö. Man fick ta det som det var, en sekreterare berättade att hon kom till ett
nytt ställe och där var golvet så snett att
man fick lägga böcker för hjulen på borden som de hade skrivmaskinerna på för
att de inte skulle rulla iväg. Men alla var
lika glada ändå.
Mycket har hänt klädesmässigt ock-
så. Det verkar som det gått lite i vågor
hur man fick och skulle klä sig. Från början fick man klä sig som man ville. Detta
kunde innebära ”röda naglar och päls”.
Sedan blev det att alla skulle ha samma klädsel, vilket innebar att man hade sjukhusets kläder. Det var dock inte
helt självklart att kvinnor fick ha byxor,
det fick man ta strid för på vissa ställen.
Sedan återgick det till lite friare klädsel
igen med egna kläder och nu är det en
blandning av egna och sjukhuskläder på
många ställen.
Från början var det skrivandet som var
huvudsysslan och detta gjordes på skrivmaskin, ofta då en Halda innan man
Bättre arbetsmiljö med modern teknik
Arbetsmiljön har blivit bättre med
mer ergonomisk tänkande som höjoch sänkbara skrivbord och stolar,
hjälpmedel som är lätta att nå, som
Google och Fass på nätet.
Nu tar man diktaten från datorn,
istället för som tidigare från vaxrullar, plastskivor och band med skif-
20 LSF Magazinet 2011:06
tande kvalitet. En av de första diktafonerna var en Dictafone med vaxrulle. Det gick till så att läkaren hade sin
”del” av diktafonen där han dikterade via en tratt. Sedan tog sekreteraren
vaxrullen och satte den i sin uppspelande del, satte i hörlurarna och skrev
ut diktatet. Efter det kunde man ta
vaxrullen och sätta den i ytterligare en tredje del där man kunde radera innehållet på vaxrullen.
Efter denna kom Aga-Vox diktafonen med plastskivor och senare
följde olika varianter av diktafoner
med bland annat band och kasetter.
Foto: Kirsten Nilsson
”Att vara med på klinikmöten är ett annat
sätt att kunna påverka sitt yrke, samt att
gå fortbildningar eftersom yrket ständigt
förändras .”
övergick till elektriska skrivmaskiner
med minnesfunktioner. När man till exempel skulle skriva epikriser i flera exemplar fick man ha karbonpapper mellan.
Råkade man skriva fel kunde man använda ett Tippexpapper, det fungerade dock
inte som den Tippex vi känner till idag.
Det var ett papper som lades bakom varje karbonpapper, när man sedan rättade
felet blev det rättad på alla exemplar samtidigt. Men ibland torkade tippexpappret
och pulvret ramlade av och då kom felet
fram igen. Idag har det utöver journalskrivning blivit mer registrering av statistik, register och kodning.
En annan revolution var spritduplikatorn som användes då man inte skulle ha
så många exemplar. Sekreterarna skrev
texten, som blev lila, på ett speciellt papper som var dubbelt och där man sedan
använde baksidan för att göra kopiorna.
Behövde man många exemplar fick man
skriva på stencil där skrivmaskinen på
något vis gjorde hål i pappret och sedan
fick man sätta det i en stencileringsapparat och trycka färgen genom hålen.
Teknikutveckling
Att använda en kopiator var en annan
historia. Men det användes inte så mycket, då det var lite omständligt och man inte kunde göra så många kopior åt gången.
Man fick lägga kopieringspappret i speciell framkallningsvätska och sedan dra
isär pappret för att få en kopia. Lite skillnad från idag då man i princip kan få sina
kopior i hur många exemplar som helst,
med text på båda sidorna, häftade och
sorterade.
Arbetsuppgifterna är i ständig förändring, genom till exempel utveckling av
teknik, utrustning, lagar och bestämmelser. Tidigare kunde man få arbeta på nyårsafton med att först skriva ut alla inneliggande patienter innan 12-slaget, för att
sedan skriva in dem igen när det nya året
hade börjat. Man skrev in patienterna i
en bok med ett nummer istället för personnummer som infördes först 1947, med
de första nio siffrorna. Den tionde siffran
tillkom 1967.
Av de intervjuade har några gått Medicinsk informatik på 20 poäng samt fortbildningar inom handledar- och ledarskapsutbildning, ECDL-utbildning, utbildning i svenska språket och medicinsk
engelska.
Olika utbildningar som enskilda har
gått är HAU (högre administrativ utbildning) med stresshantering och grundutbildning i dator, fyraårig specialkurs innefattande projektarbete om mäns och kvinnors språk, arbetsledarutbildning på en
termin i Stockholm och engelska på universitetet. En skillnad vi upptäckte var att
alla i Blekinge har gått kodningsutbildning, en internutbildning som Landstinget Blekinge erbjuder sina anställda. I Skåne måste man ha arbetat minst fyra till
fem år innan man får gå den utbildningen.
”Samarbetet mellan
läkare och sekreterare anser de
flesta har varit bra.”
En annan skillnad är att Blekingesekreterarna tycker att statusen på yrket har
höjts genom att sekreterarna har blivit
mer utbildade, medan skånesekreterarna
tycker att statusen var högre förr då man
ofta jämfördes med advokatsekreterare
som då ansågs vara lite finare.
Samarbetet mellan läkare och sekreterare anser de flesta har varit bra och att
det blir vad man gör det till.
Alla håller med om att lönen alltid har
varit låg och att löneutvecklingen går sak-
ta. De tycker att lönen är för låg för den
utbildning och det ansvar de har.
Vid frågan om ingångslönen låg den
från cirka 600 kronor till lite över 1 000
kronor mellan 1967 och 1973. Löneutvecklingen har som sagt varit dålig. En tid
låg sekreterarna över till exempel undersköterskor i lön men nu är det tvärtom.
Idag är ingångslönen i Skåne 18 500 kronor och 18 300 kronor i Blekinge.
Ta initiativ
På frågan om man kan höja statusen på
yrket svarade man att det gäller att hålla sig framme, ta initiativ, läsa på om sitt
sjukhus och sina läkare och hålla sig uppdaterad. Även att vara medlem i LSF är
ett bra sätt att höja yrkesstatusen genom
att man har tillgång till alla nyheter inom
yrket. Att vara med på klinikmöten är ett
annat sätt att påverka sitt yrke, samt att
gå fortbildningar eftersom yrket ständigt
förändras.
Vi vill tacka våra intervjupersoner för
deras engagemang och ovärderliga hjälp
i vårt arbete med att inhämta information
och material för vårt projektarbete som
skulle mynna i denna artikel.
Vi vill även tacka Sigbritt Eriksson och
Bertil Karlsson på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås för en trevlig eftermiddag, all
information och möjligheter att fotografera.
Ann-Christin Eriksson, Vårdadministrationsutbildningen, Kristianstad, Lilian Månsson, Centralsjukhuset, Kristianstad, Kurt Borg, Centralsjukhuset,
Kristianstad, Laila Persson, Hässleholms sjukhus,
Ann-Kristin Andersson, Universitetssjukhuset i
Lund, Karin Börjesson, Universitetssjukhuset i
Lund, Lajla Hammarström, Blekingesjukhuset,
Karlshamn, Ingrid Duvborn, Blekingesjukhuset,
Karlshamn, Helene Svensson, Blekingesjukhuset,
Karlshamn, Ewa Andréasson, Blekingesjukhuset,
Karlshamn, Caroline Hydén, Blekingesjukhuset,
Karlshamn, Carin Lindros, Blekingesjukhuset,
Karlshamn.
Besök vår hemsida: www.lsf.se
21
LSF-Aktuellt
Välkomna
till LSF!
Göteborg SU Mölndal
Marianne Fornell, reumatologen
Ordföranden har ordet
Karlstad, centralsjukhuset
Carina Arnesson, akutmottagningen
Ingmarie Finsberg, Division HHR och division diagnostik
Sundsvall, länssjukhuset
Malin Isaksson, kvinnomedicinskt centrum
Studerande
Katri Berg, Nyköping
Åsa Catapano, Skärholmen
Frida Eriksson, Göteborg
Inspirationsdagar för alla SKTF har inte skrivit på
idoga kollegor överenskommelsen
Helena
Zander Ögrens artikel i LSFMagazinet nr 5 juni 2011
”Tycker SKTF att det är okej
med ett B-lag?” vill SKTF
på Södra Älvsborgs Sjukhus
(SÄS) i Borås samt SKTF:s regionala läkarsekreterarnätverk
i Västra Götaland göra följande förtydligande:
Artikeln börjar med ett direkt sakfel, SKTF har inte och
kommer inte att skriva på någon överenskommelse om
denna snabbutbildning.
SKTF SÄS har under våren uppvaktats av arbetsgivaren för att tillsammans med
dem gemensamt skriva under
en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om att starta en ettårig arbetsmarknadsutbildning för läkarsekreterare. Detta beroende på att det i
dagsläget är en stor brist på läkarsekreterare och ännu större brist om man tittar framåt
i tiden på grund av pensionsavgångar etc. Arbetsmiljön för
de läkarsekreterare som redan
nu är i tjänst är också påverkad av personalbrist.
Vi från SKTF är införstådda med situationen och att
det finns ett stort behov av utbildningsinsatser på grund av
med anledning av
O
j, så var sommaren nästan över för den här gången! Och
vad tiden springer iväg. Sist jag skrev hade vi precis avslutat majkongressen och då stod sommaren runt hörnet och
det kändes som man hade ur mycket tid som helst innan nästan nummer av tidningen skulle produceras och ”häpp” så är
man där.
I
det här numret har vi en del referat från kongressen men även
en hel del annat, så det händer en del i vår bransch. Inom LSF
har vi en hel del på gång. Själv får jag komma till Ortopedveckan i Karlskrona de närmaste dagarna för att prata inför ortopedsekreteraren där och jag hoppas det ska bli en givande dag.
I
helgen har vi upptaktsmöte för att staka ut vår verksamhet
för hösten och våren. Framöver under september kommer vi
också att ha inspirationsdagar för våra entusiastiska och idoga
kollegor runt om i landet. Dessa dagar är till för att samlas och
utbyta erfarenheter och ge varandra en ”boost” för att fortsätta vara kreativa i vårt LSF-arbete. Vi behöver alla sådana möten och om vi alla jobbar med att dels rekrytera ytterligare kollegor till LSF och dels underhålla och behålla er som redan är
medlemmar, så kan också vi fortsätta med våra Inspirationsdagar i framtiden, och det vore ju väldigt roligt.
U
nder hösten kommer vi också eventuellt att anordna chefssekreterar/enhetschefsdagar med ett helt nytt och fräscht
program, så håll utkik ni som varit med tidigare och gärna vill
fortsätta kompetenshöja er. Ni som inte varit med tidigare är
naturligtvis också hjärtligt välkomna!
S
å, då var sommaren över och även om man vill hålla kvar
den så är det full snurr överallt så man hinner inte vända
sig om förrän hösten har kommit över oss.
Helena Z-Ö
22 LSF Magazinet 2011:06
ovanstående med både brist
på personal och försämrad
arbetsmiljö för de läkarsekreterare som arbetar inom området. Vi anser dock att för
att upprätthålla yrkets status
är det inte ”snabbutbildningar” som är den rätta lösningen. Vad som behövs är reguljära yrkeshögskoleutbildningar.
Det är orsaken till att vi INTE har skrivit på överenskommelsen.
SKTF:s Nationella läkarsekreterarnätverk har länge
arbetat med utbildningsfrågan. En arbetsgrupp har tagit
fram de krav som SKTF anser att man bör ställa på utbildning till läkarsekreterare. Utbildningen ska antingen vara på universitetsnivå eller yrkeshögskolenivå (tidigare
KY) och man ska därmed ha
grundkunskaper med behörighet för högskola eller likvärdigt. SKTF driver och jobbar
för att utbildningsformen för
läkarsekreterare i framtiden
ska vara högskola, inget annat som Helena Zander Ögren
skriver i sin artikel.
Gun-Britt Delsvik-Svensson, ordförande SKTF
avd 282, Lars Möllberg, ordförande SKTF SÄS,
Marie Hjalmarsson, samordnare Regionala
läkarsekreterarnätverket
Köp Inga Nilssons böcker
om vårt yrkes histora
m e d i c i n s k a fakulteten vid
Lunds universitetet har tilldelat läkarsekreterare/forskare Inga Nilsson Medicinska
fakultetens bronsmedalj för
hennes framtagande av boken
”Den medicinska dokumentationens historia”. Detta är en
hedrande utmärkelse.
Inga Nilson är den första läkarsekreteraren i landet som
fått denna utmärkelse.
Medaljen utdelades i samband med Forskningens dag
i november 2009 på universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Om ni inte redan har hennes
böcker, passa på och köp dem
nu! Läs om vår historia som
började redan på 1700-talet.
Den blå boken kan du köpa
LSF:s förbundsstyrelse och kansli
Ordförande
Helena Zander Ögren, b: 08-673 27 17, m: 0739-87 58 79
[email protected]
Vice ordförande
Kerstin Cronsell, a: 0418-45 46 48, b: 0418-212 54, m: 070-749 12 30
[email protected]
Kassör
Margaretha Sundsten, b: 060-12 77 54, m: 070-654 97 51
[email protected]
Sekreterare
Ingrid Schäder, b: 0660-37 08 93, m: 0730-35 44 08
[email protected]
direkt från LSF:s kansli. Den
kostar 120 kronor inklusive
moms. Frakt tillkommer.
Den gula boken måste beställas från Inga Nilsson direkt och kontakta då Inga på
hennes mejladress:
[email protected]
Ledamot
Rose-Marie Dahlgren, a: 031-10 69 71, b: 031-29 18 59,
m: 070-221 51 70
[email protected]
Suppleanter
Lisbeth Brandt, a: 019-602 29 17, b: 019-24 75 50, m: 070-365 69 08
[email protected]
Barbro Åström, b: 0570-177 39, m: 076-808 80 38
[email protected]
Kansli
08-411 31 00, se vidare under Tidningsfakta, sidan 2.
Har du upptäckt vår hemsida?
våra medlemmar att gå in på vår hemsida, som under vår webbmaster Lisbeth Brandts händer
utvecklats till en mycket bra,
stilren och snygg hemsida.
Som medlem kan du gå ett
steg längre, begär ett lösenord
och logga in dig. Då får du
tillgång till mera information,
vi vill påminna
som bara medlemmar kan läsa. Där finns bland annat ett
diskussionsforum, möjligheter att chatta med kollegor,
förbundsstyrelsens protokoll
med mera.
Välkommen till vår hemsida
www.lsf.se
Ingrid Schäder, förbundsstyrelsen
Helena
Kerstin
Margaretha
Rose-Marie
Lisbeth
Barbro
Ingrid
Medlemsavgift 300 kronor per år, studerande och pensionärer
150 kronor per år. Medlemsemblem kan beställas från kansliet
och kostar 200 kronor
.
Köp LSF-emblemet med rabatt
I år firar LSF 60 år som yrkesförening och då
finns det möjlighet att köpa LSF-emblemet för
endast 100 kronor.
Margaretha Sundsten, förbundskassör
Meddela adressändring
Glöm inte medlemsavgiften
Om du betalar medlemsavgiften nu gäller den ända fram till
den 31 december 2012.
du glömmer väl inte att
meddela adressändring, så
vi vet var du finns. Meddela gärna din e-postadress till
[email protected]
Har du inte skaffat dig log-in
till vår hemsida gör det nu,
då får du tillgång till allt på
LSF:s hemsida.
Förbundsstyrelsen
Besök vår hemsida: www.lsf.se
23
POSTTIDNING B
Läkarsekreterares och
sjukvårdsadministratörers förbund
Box 7258
103 89 Stockholm
Kursansvarig Inger Jansson och rektor Leif Hansson.
Foto: Lisbeth Brandt
Vi firade två års jättejobb
på fina ölme prästgård, strax utanför Kristinehamn i Värmland, examinerades 16 stycken medicinska sekreterare fredagen
den 10 juni 2011. De är unika för de är den första kullen i Sverige som fått yrkeshögskoleexamen som medicinska sekreterare.
De har studerat i två år och utbildningen har varit tuff.
Kristinehamn har lång erfarenhet av att utbilda läkarsekreterare. 1968 startades den första utbildningen, som då bara var
på en termin. 1984 blev utbildningen ettårig och från 2005 blev
den 1,5-årig (kvalificerad yrkesutbildning).
inger jansson, som är kursansvarig, har jobbat som lärare i
drygt 20 år och har varit med om utvecklingen till en utbildning
som är högt uppskattad av arbetslivet. Representanter från både
Värmlands läns landsting och även Örebro läns landsting sitter
med i ledningsgruppen, som har ett stort inflytande på utbildningens innehåll.
Det var en glädjens dag, men också ett visst vemod då nu två
års slit fick sitt slut. Alla studerande har fått arbeten och många
skulle börja direkt på måndagen i sin nya yrkesroll. Pirr och förväntan! Rektor Leif Hansson, kursansvarig Inger Jansson, alla
lärare, hela ledningsgruppen, representanter från LSF Värmland
och SKTF Värmland var samlade.
jag har själv haft förmånen att få jobba som vårddokumentationslärare med dessa härliga tjejer och i mitt tal till dem försökte jag få fram, mellan snyftningar och klump i halsen, att de har
gjort ett jättejobb i två år, att de ska fortsätta vara nyfikna och
suga åt sig kunskaper när de kommer ut på arbetsplatserna och
vara ödmjuka inför andra människor och sig själva.
Därefter delades betygen ut. Carina A, Linda E, Anna S, Mariann K, Susanne S och Katarina O tilldelades stipendier. Efter
denna känsloladdade timme fick vi avnjuta en fin middag i en
vackert dukad matsal.
Många lyckönskningar i ert nya yrke från er kollega och före detta lärare.
Lisbeth Brandt