arbetaren

UTGIVARKORSBAND
ARBETAREN
Årglng 7 Sv. Hamn•bet•eförbundets medlemaorgan
Nr 61978
A-kassan kan
Ådalsproblem
höja ersättning
drabbar Hamn
Hamnarbetarnas A-kassa kan höja ersättningsbeloppet till 180 kronor per dag
efter det att fondmedlen ökats inom kassan. Fonden ökades med 200.000 kronor.
Alternativet var höjd medlemsavgift.
-Sista sid-
Tors lol<al
vårt äldsta
foll<ets hus
Landets äldsta folkets hus finns på Alnö utanför Sundsvall. Den heter Tors lokal och står fri
från riksintressen. Den byggdes 1896 och har
nu utsetts att utgöra kulturminnesmärke .
- Sid. 12-
Väl lycl<ade
Chile-möten
Vi berättar också om lyckat Chile-möte i
Stockholm där hustrun till en av de fängslade
fackföreningsledarna, Marquerite Ponce, riktade
en flammande vädjan till alla arbetare om fortsatt
kamp för det sargade folket i Chile .
- Sid . 3 -
Ådalen har haft stora problem med nedläggningar av stora industrier inom skogsnäringen.
Dessa problem har också betytt att ham~ar­
betarkåren minskat under de senaste decennierna. Gunnar Norberg och hans kamrater ser med
oro på den utvecklingen.
- Sid. 6-
2 HAMNARBETAREN
Nu blir vår arbetsplats farligare
Ökat tryck på truckarnas förare
Nu kommer det att bli ökat tryck på förarna
av alla fordon som förekommer som hjälpmedel
på våra arbetsplatser. Trafikreglerna skall även
inom hamnarna betraktas som om de gällde
allmän väg. Det betyder att en hel del skärpningar måste till både för förarna av fordonen
och för själva fordonen.
Kontrollen av alla truckar måste skärpas så
att de till alla delar håller måttet som trafikenheter. Det gäller bromsar, styranordningar och
andra säkerhetsdetaljer.
De bestämmelser som gäller är SMS-blad,
Svensk Standard 2793 och 2795 . De gäller dels
instruktion för förare och dels den truckstandard
som skall gälla. En ganska omfattande handling,
som reglerar allt som egentligen behöver regleras då det gäller denna typ av arbetsfordon. Det
är en självklarhet att denna handling skall finnas
tillgänglig för alla som har till yrke att hantera
dessa fordon i sitt arbete, men det är långtifrån
på alla arbetsplatser som den finns. Se till att
skaffa de här bestämmelserna.
Vi vet att de flesta av arbetsgivarna redan nu
är måna om att fordonen hålls i prima skick, att
allt skall fungera och att säkerheten skall vara
den bästa. Men visst finns det tendenser till
nonchalans, något av en låt-gå-anda. Den måste
försvinna nu. Det måste vara tryggt för arbetstagaren veta, att fordonen är i föreskrivet skick. Nu
slipper föraren själv att klä skott genom att påtala eventuella bristfälligheter som kan medföra
kostnader att åtgärda.
Bestämmelserna innebär också ökade krav
på förarna och de andra på arbetsplatsen verksamma. Det duger inte att komma och köra
truck dagen efter en bättre fest, lika lite som det
duger att köra bil vid sådana tillfällen. Naturligtvis anklagar vi ingen av våra medlemmar för att
nu tumma på säkerheten, men det skadar kanske inte att erinra om vilken påföljd som är aktuell om någon skulle komma på tanken att
hamnar, lastplatser och fartyg är att betrakta
som enskilt område med mildare regler i trafikhänseende.
Trafikreglerna i hamnarna måste kanske också regleras på ett annorlunda sätt än vad som
HAMN
ARBETAREN
nu är fallet på sina håll. Bättre markeringar över
körfält, mötesplatser och avlastningsplatser kan
bli den logiska följden av att strikt följa vägtrafikförordninqens alla bestämmelser.
Vi får väl hoppas att tillämpningen av de bestämmelser det här är fråga om sker med hänsynstagande till alla omständigheter under arbetet. Det kan ibland vara nödvändigt att ta andra
hänsyn än högerregler, parkeringsavstånd, tomgångskörningsförbud, trafikkortsbestämmelser
och eventuellt andra faktorer som kan spela in.
·1 dag finns det bestämmelser som säger, att
förare av dessa arbetsfordon bör ha truckförarkort, men att de skall ha traktorkort. Det är naturligtvis så att alla bör meddelas möjlighet att
skaffa sig så allsidig utbildning som möjligt för
det fordon som används i arbetet och då bör
heller ingen förvägras att på betald arbetstid få
den utbildning som erfordras.
Trafiksäkerhetsbestämmelserna måste nog
till vissa delar bli föremål för en översyn. Det kan
knappast vara motiverat att till alla delar följa
bestämmelserna som gäller ex vis lastens högsta bredd. Det är ändå skillnad att åka på allmän
väg och på en kaj mellan magasin och fartyg.
Den hänsynen till gällande förhållande måste
nog accepteras.
Övrig trafikreglering på våra arbetsplatser kan
också komma att behöva diskuteras. Hur är det
med möjligheten för andra fordon som personbilar, lastbilar och traktorer att fritt få tillträde till
hamnområdet? Är det en rent allmän plats kanske man inte kan förvägra andra fordon att ta sig
ner till de här hamnarna.
Det är bra att säkerheten på alla sätt omhul das. Att man värnar om alla de som kan komma att utsättas för faror av skilda slag. Vår arbetskår är utsatt för många faromoment och
hälsar naturligtvis alla försök att undanröja dem
med stor tillfredsställelse. Vi hoppas dock att
tolkningen av bestämmelser inte sker in absurdum utan att det sker med varlighet och med
det praktiskt möjliga
ögonen. Då kan alla parter bli nöjda och tillfredsställda med sakernas
förhållande.
Ansvarig utgivare:
Redaktör:
Karl Nilsson, Nygatan 11,
891 00 Örnsköldsvik.
Tel. 0660/ 1 35 70
Lasse Åkerlund. Tel. 0660/ 124 45
Tryck:
AB Örnsköldsviks Allehanda 1978
HAMNARBETAREN 3
Det kom mer folk än väntat t;ll det
Chile-möte som hölls i Stockholm för
en tid sedan . Halva ·tusentalet besökare räknades in och av dem var större
delen just chilenare. Det var ju också
ett av syftemålen med sam I ingen: att
få tillfälle att samla· alla de som befinner sig här i landsflykt till en gemensam manifestation för Allende.
Vid sammankomsten gjordes också
en del enhälliga uttalanden. Dessa
återfinns i denna tidning men på annan plats. Bland besökarna märktes
Marquerite Ponce, landsflyktig hustru
~Il en tillfångatagen facklig ledare i
landet.
Lennart Johnson från Hamns förbundsstyrelse var också en av talarna
vid detta möte . Stämningen var hög
och det fanns en spontanitet hos exChilenarna som visade deras vilja att
återvända till ett fritt hemland igen.
Förbittringen mot juntan var stor och
tacksamheten
mot
de
svenska
hamnarbetarnas
solidaritetsaktioner
hjärtlig och äkta.
Många intresserade av Chile-möten
KÄRA KAMRATER:
I vår egenskap av representanter för
det chilenska L.O. - CUT-utlandskommitte, önskar vi tacka Svenska
H amnarbetarförbundet för att få deltaga i detta möte.
Det är inte första gången som
Hamnarbetarförbundet visar sin aktiva
och permanenta solidaritet för Chiles
arbetare och folk. Hamnarbetarförbundet har vidtagit konkreta åtgärder för
de fackliga och politiska försvunna
fångarna, symboliserade i Exequiel
Ponce Vicencio, Nationell ledare för
Chiles hamnarbetare och för CUT och
andra generalsekreterare för Chiles
socialistparti inne i landet.
Vi hälsar hjärtligt hamnarbetarnas
beslut att börja en bojkott mot all lastning och lossning av varor för och från
den fascistiska militärjuntan, Denna
överenskommelse bekräftar hamnarbetarförbundets kämpande och solidariska inställning.
Detta beslut förstärker arbetarnas
permanenta kamp för att återupprätta
de fackliga fri- och rättigheterna och
för att få ett definitivt besked om var
och en av de 2500 försvunna som befinner sig på DINA:s (idag CNI) hemliga koncentrationsläger. Fl ertalet av de
försvunna fångarna är fackliga ledare
och arbetare. De försvunnas anhöriga
.
---,
Hustrun till en av de til{fångatagnafackfö'reningsledarna i Chile, Marqeurite Ponce, gästade
Chile-mötet i Stockholm. Hon
höll där ett flammande tal och vi
återger det i sin helhet.
____ ./
har genomfört en lång och plågsam
kamp för att uppmärksamma detta
problem och rädda deras liv. Hamnarbetarförbundet har visat sin höga solidariska anda genom att stödja denna
kamp under parollen "'D IN SOLI DAR 1TET KAN RÄDDA LIV''.
Chiles arbetare och folk, med
Salvador Allende och Unidad Popular,
vann en stor seger i september 1970
som var följden av tiotals år av kamp
genom ett brett massarbete i den sociala och politiska fronten.
Unided Populars folkliga och revolutionära regering tillgodoså g arbetarnas ve rkliga krav som va r kopparnationalisering, förstatligandet av
privata banker, jordreformen, inkomstom fördelning, bildning av 3 ekonom iska
områden (privat, blandad och social).
Detta orsakade den nationella borgerlighetens och
USA-imperialismens
naturella reaktion. Å andra sid an anslöt sig massorna till processen.
Regeringen uppfyllde sitt program
som orsakade vrede hos den inhemska
reaktionen,
utländska
intressen
i
maskopi med C.l.A. och USA:s regering som genomförde en plan för att
störta den lagliga och folkliga regeringen.
När det nu är 5 år sedan fascistmilitärkuppen ägde rum, samlar vi oss för
att hylla de stupade, de försvunna
fångar, de kämpande kamraterna och
Salvador Allende. Deras revolutionära
verk ska kvarleva i folkens hjärtan som
kämpar för att befria sig och vars exempel är en symbol för de som kämpar för demokrati och socialism.
Detta möte stödjer arbetarnas
kamp i koppargruvan Chuquicamata,
som idag undgår militär belägring ge~
riom tillämpning av undantagstillståndet. De är hård bestämda att kämpa
till sist för sina rättigheter och krav. Vi
hälsar dem för sin aktion. Vi är övertygade att den internaationella solidariteten och stödet från klassbröder ska
förstärka Chuquicamatas gruvarbetares aktion och kamp för sina mål.
Vi hälsar bildandet av den N ationella Fackliga Samorganisation som
omfattar förbund och fackföreningar.
Den är ett fram steg i kampen för att
ena al la klassmedvetna och oberoende
uttryck för den chi lenska fackliga rörelser. Den samlar alla tendenser som
4 HAMNARBETAREN
Enighet mot förtryck från juntan
uttrycker sig inom arbetarklassen och
vars betydelse är det kämpande och
enhetliga uttryck som kännetecknade
tiotals år av den chilenska fackliga rörelsen.
Vid detta tillfälle anklagar vi Pinochet för att försöka legalisera inför den
internationella och nationella opinionen det förmodade mordet av de försvunna fångarna genom en dekret.
Han påtrycker de försvunnas anhöriga
för att de dödförklarar de försvunna
fångarna , vilket är en grov kränkning
mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Pinochet kungjorde å andra sidan
ett amnestidekret som är en manöver
för att benåda och rehabilitera DINA:s
kriminella. Genom detta dekret vill
Pinochet att FN :s nästa generalförsamling kraftigt ska fördöma juntan
som tidigare år. Men den progressiva
världen ska inte låta sig luras och med
sin solidaritet ska detta internationella
forum krossa alla dessa falska manövrar.
UTTALANDE
Från Hamnarbetarförbundet och CUT:s representation i Sverige med anledning av 5-årsdagen för
fascistkuppen i Chile
När det nu har gått fem (5) år sedan den fa~cistiska militärkuppen i Chile, och arbetarna i fem år har fört en heroisk
kamp för att krossa Pinochets diktatur, uppm'anar vi till en
förstärkning av solidariteten med de chilenska arbetarna
och deras fackliga organisation CUT.
I kampen mot fascismen spelar arbetarna och den organiserade fackföreningsrörelsen den klart viktigaste rollen. Detta är möjligt tack vare den chilenska fackföreningsrörelsens styrka och genom det stöd den får från betydande grupper i landet och genom avgörande insatser från den
internationella solidariteten. I Latinamerik, liksom i Chile,
beror uppnåendet av nationellt oberoende, erövrandet av
friheten samt demokratins framgång i huvudsak på den
fackliga rörelsens styrka och bredd.
De chilenska arbetarna har i sin dagliga kamp omorganiserat sin fackliga organisation och skapat ett koordineringsorgan för de fackliga organisationerna och förbunden, LA COORDINADORA NACIONAL SINDICAL DE
CONFEDERACIONES FEDERACIONES Y SINDICATOS,
som utgör den främsta kraften i dag och i framtiden i
kampen för att återerövra friheten och demokratin.
Pinochet-diktaturen upprätthåller sin repressiva och
kriminella karaktär genom att kränka de fundamentala frioch rättigheterna. Den försätter arbetarna under den hårdaste exploatering enbart för att tjäna de nordamerikanska
monopolens, de multinationella företagens och den nationella oligarkins intressen.
Men folket fortsätter att kämpa för att krossa fascismen.
Hamnarbetarförbundet fortsätter sitt solidaritetsarbete, för
att stärka de chilenska arbetarnas kamp, med en tredje
bojkottaktion i syfte
Kamrater:
Vi lever under en etapp i vilken den
fackliga organisationen ombildas från
grunden. Fascismen försvagar sig varje dag p.g.a. interna motsättningar och
framför allt p.g.a. folkets och massorganisationers dagliga motstånd. Diktaturen sliter sig och folket stiger upp.
1 :a maj möten, den hjältemodiga
strejk av de försvunnas anhöriga stöddes av en bred solidaritet, studentdemonstrationer, arbetarnas strejk, församlingar och flera andra protestaktioner av de olika branscher slår dag för
dag Pinochet.
Av dessa skäl kan de svenska
hamnarbetarna och deras fackliga
organisation - Hamnarbetarförbundet
- vara säkra att deras solidaritet inte
ska vara förgäves och arbetarna och
deras politiska avantgarde med den
bredd och ökade internationella solidaritet ska krossa fascismen till gagn
för hela mänskligheten.
LEVE DEN INTERNATIONELLA SOLIDARITETEN!
LEVE SVENSKA OCH CHILENSKA
ARBETARli1
VI SKASEGRAI
- att
få ett definitivt besked angående de fängslade och
försvunna
återupprätta friheten och de fackliga rättigheterna,
samt att avskaffa dekret nr 198.
belägringstillståndet upphävs och att få ett slut på
den militära interventionen i gruvområdet Chuquicamata samt för
det chilenska folkets rätt att leva och bo i sitt hemland.
-att
-att
-att
H amnarbetarförbundet
CUT:s exteriörkommittes representation i Sverige
den 7 september 1978
Vår plil<t att stödja Chile
MOTSTÄNDSKAMRATER
TILL JUNTAN I CHILE
I Latinamerika behärskas flertalet
länder idag av reaktionära diktaturer.
Människors försök att organisera sig
politiskt och fackligt för att nå demokratiska , sociala och ekonomiska rättigheter slås systematiskt ned m ed
brutala våldsmetoder. De latinam eri kanska länderna domineras med några
få undantag av små överklasser som
regerar med hjälp av utländskt kapital
och militär. I flera länder har detta lett
(
\..
~
Vi publicerar här det tal ledamolen i .förbundets 11erkställande
utskott, Lennart Johnson, hö'll vid
Chil.e-mö'tel i Stockholm. På annan plats jö'(jer också de uttalanden som gjordes l'id detta möte.
___
I
I
I
j
.
till rent facistiska diktaturer. I Chile
krossades den demokratiskt valda Al lende - regimen med brutalt våld. I år
är det fem år _$edan världen upplevde
d enna tragedi som skakade oss djupt,
här i Sverige.
I dag kan vi läsa i Aftonbladet (den
27 augusti 1978) att i Chile råder lag
och ordning . Detta säger Advokaten
Ulf Hamacher ordförande i SvenskChilenska sällskapet. Vem är då denne
m an! Ulf Hamacher är Chile-juntans
bäste vän i Sverige kan vi läsa , men
också att han en gång arbetade i den
välkända Svensk-Tyska föreningen
under Hit Iers tid , samt att han då
öppet propagerade för nazismen. Vi
som såg nazismens våldförande på
världens folk kan redan nu ställa domen över Ulf Hamach er. Res till Chil e 1
•
•
HAMNARBETAREN 5
Stanna där, och var med om när folket
åter reser sig och ta konsekvensen av
ditt handlande.
Svenska H amnarbetareförbundets
medlemmar går åter ut i en total blockad mot Chilenska varor. Detta gör vi
därför att den Chilenska fackföreningsrörelsens representanter, CUT, vädjar
till hela världens arbetare om blockadaktioner mot juntan i Chile. Vi vill
genom praktisk handling visa vår solidaritet med våra lidande kamrater i
Chile och riktar ett speciellt krav om
frigivande av Exequil Ponce hamnarbetare frånValparaiso men också styrelserepresentant i CUT. Exequil Ponce befinner sig idag antagligen i något
av de fruktansvärda koncentrationsläger som upprättats av f.d. nazistöverstars expertkunnande och vi kräver
hans frigivande nu.
Vi hamnarbetare kräver också att ITF
(Internationella Transportarbetarefederationen) skall leva upp till sina beslut om solidaritet med Chiles arbetarklass. Vi kräver också att FFI (Fria
Fackfören ingsinternationalen)
skall
leva upp till sitt beslut i Mexico City
197 5 där man bl.a. sade följande: "FFI
och anslutna organisationer måste
med alla möjliga medel, inklusive
framställningar till regeringar på internationell nivå för att säkerställa fullständig isolering och bojkott av facistjuntan, särskilt genom tillämpning, i
samklang med nationella förutsättningar, av gemensam, samordnad politisk industriell komersiell och transportblockad av Chile". slut citat.
I Transportarbetareförbundets protokoll från kongressen 1977 kan man
läsa på sidan 8, följande sagt av Hans
Ericson, "Det är en plikt för både oss
och den internationella fackföreningsrörelsen att engagera oss för CUT :s
och det Chilenska folkets kamp för frihet". Hans Ericson, jag uppmanar dig
att gå från tal till handling. Stöd kraven
om en samordnad Nordisk blockad.
Vi hamnarbetare vädjar till Transports medlemmar att stödja vår blockad samt visa i handling sin solidaritet
med arbetarklassen i Chile. Låt er inte
beordras till att lossa eller lasta Chilenska varor som äro förklarade i blockad. Kräv av Edert förbund aktiv handling.
Sven Lindqvist säger i sin bok
" Slagskuggan " följande på sid 160
"Revolution i Latinamerika skulle beröva USA dess automatiska majoritet i
FN. Revolution i latinamerika skulle
berövas USA råvarukällor och marknader av oskattbart varde".
Lite längre ned i samma stycke säger
han följande. " Det är kort sagt otänkbart att USA skulle gå med på att låta
sig besegras i Latinamerika" .
Vi får hoppas att dessa ord inte blir
besannade utan att folket i Latinamerika följer sina kamrater i Vietnam och
kastar ut sina fiender samt lägger
grunden för sin självständigh et.
Fem år har gått sedan kuppen i Chile men det Chilenska folkets motståndskamp har inte kunnat krossas.
Fascistjuntan står idag mer isolerad än
någonsin såväl inom landet som inter-
nationellt. Allt öppnare visar det Chilenska folket att denfascistiskajuntans
dagar är räknade. Fåckföreningarna
manar till kamp och arbetarklassen
reser sig under oket. I denna situation
är det av oerhört stor vikt att solidariteten ökar med det Chilenska folkets
kamp mot juntan. Kraven om en redo visning av de 2 .500 " försvunna" politiska fångarna får inte tystna förrän vi
fått klarhet och då skall de som med verkat till detta brott mot mänskligh eten ställas till svars för sina handlingar.
Låt oss gemensamt visa vår sofidaritet med den Chilenska arbetarklas-
sen . Låt oss också genom aktiv handling ge allt de stöd som våra kamrater
kräver av oss i den motståndskamp
som nu långsamt men säkert bygges
upp i Chile. I dag krävs handling. Ord
och manifestationer lägger inte någon
fast grund för den Chilenska frigörel sen även om dom är aldrig så bra formulerade. Nej stöd i handling och på
den Chilenska arbetarklassens villkor
måste vara den enda riktiga vägen att
gå.
VENCEREMOS KAMRATER
Companjeros
6 HAMNARBETAREN
I
-
\
------11
-
Så här kan det gå till vid lastning av virke. Här är det ett fartyg som får sin virkeslast i Lugnvik efter Ådalen.
ÅDALENS kriser och problem
.. drabbar
också
In•· stuveri•• •
nar1ngen
~
t
..
Gunnar Norberg har många problem att brottas med då sysselsättningen är
de.för medlemmarna i hans avdelning i Lunde.
vikan~
Stuveriarbetet eher Ångermanälven
har genomgått en mycket kraftig
minskning under de senare decennierna. Industrikrisen i Ådalen har satt sina
spår också för vår yrkeskår i området.
För trettio år sedan fanns det drygt
300 medlemmar i kåren. I dag ligger
siffran under fyrtio. Endast vid enstaka
tillfällen kan man komma upp i toppar
med bortåt femtiotalet verksamma. Då
plockar man in folket från sektionen i
Ullånger- Nordingrå.
Precis som på en rad andra platser
har nedläggningarna av industrin betytt mycket och därtill kommer de
ständiga rationaliseringarna. Dessa
förekommer i första hand vid de större
industrianläggningarna medan de små
lastageplatserna fortfarande har kvar
den "gam la " metoden med lastning av
fartygen.
•
•
HAMNARBETAREN 7
320 stuveriarbetare
har krymt ihop till
40 hamnjobbare
lagts ned. Sågverken i Kramfors, Köja,
Strömnäs och Torsvik har stannat för
gott - ja, det fanns ännu fler längre tillbaks. Boardfabriken i Härnösand har
snart ingenting att bidraga med för
stuveriarbetarna i området.
Det råder helt andra tider nu för den
hårt luttrade stuveriarbetarkåren. Det
är många ådalsbor som med glädje
minns de vita stuveribåtar, som förde
"schåarna" från Lunde till de olika lastageplatserna vid industrierna. Varje
morgon kom de och varje kväll gick de
tillbaka. Då fanns 40-50 personer med
på båten, inklusive den obligatoriska
"kaffetanten" som kokade kaffe till
stuveriarbetarna.
det sättet att det är uppdelat på så
många olika arbetsplatser. Varje företag har nämligen en egen industrikaj
där fartygen lägger till. Dit får stuvarna
resa för att fullgöra sitt arbete. Det
betyder att det ofta blir växlingar på
arbetsplatserna. Det betyder också att
en stor del av magasinarbetena och
framkörning till kaj från magasin sker
med respektive industris egna anställda.
Nu åker man ledigt i en minibuss till
de olika arbetsplatserna .
I sin förlängning betyder det också
att hamnarbetarna ständigt möter nya
arbetsmiljöer. De får tillfälligt låna industrins matsalar och kafferum. Det
finns ingen anläggning de kan kalla för
sin egen och i vilken de kan ordna med
några egna arrangemang. En ständig
form av hemlöshet, som i långa loppet
kan bli besvärande.
Stuveriarbetet i Ådalen är lite skiljaktigt från många andra områden.
'Inte till sin allmänna del med lastning
och lossning av fartyg. Utan fastmer på
Ådalsstuvarna tvekade aldrig då det
var fråga om att starta det nya
Hamnarbetarförbundet. De gick i spetsen för aktiviteten och darra aldrig på
Vidar Björklund är forman i stul'eriarbetet och har J>arit med om många
förändringar under sin tid i branschen.
Det finns i området kvar en del
smärre sågverk, men självfallet betyder det inte speciellt mycket av arbetstillfällen eftersom det är ytterst
sällan som skeppning med båt sker
från dem.
Efter Ångermanälven fanns det för
endast ett par decenn iertillbaka en rad
cellulosafabriker och ·sågverk. I dag är
det inte många kvar. I. Väja finns såväl
cellulosafabrik som sågverk och pappersbruk, i Bollstabruk och Sandviken
finns fortfarande industrier men den
senare uppehålls med konstgjord andning och försvinner inom ett år.
Sågverket i Ramvik är nästa offer
för nedläggningen och beslut om dess
upphörande kom för endast någon
vecka sedan. I Utansjö finns en något
livskraftigare cellulosafabrik med sul fitproduktion och slipmassa.
På älvens norra sida lever sågverket
i Lugnvik kvar liksom ett mindre verk i
Marieberg. I Härnösand är det mest
lossningsarbeten för grafitindustrin.
I övrigt är bara att konstatera att en
rad företag försvunnit, Cellulosafabrikerna i Kramfors, Frånö , Svanö ,
H allstvik , Sprängsviken och Ulvvik har
Agne Lindgren och Stig Berglund samarbetar bra.
8 HAMNARBETAREN
Alltid ny
arbetsplats
-och ofta
långresa
målet om sitt beslut. Gunnar Norberg
var då som nu ordförande i avdelningen och han har en god sammanhållning att peka på i avdelningen. Det
har man visat prov på i skilda sammanhang.
Det är dock med bitterhet Gunnar
och hans medlemskamrater kan peka
på den minskning av arbetsuppgifterna som skett och som medfört att kåren minskat så oroande i antal. En
utveckling som de själva dock står
maktlösa inför.
Ragnar Elander i stilstudie vid stroppning av last.
•
•
Medlemmarna kan hänföras till
åtminstoe tre skilda grupper. Förutom
"kärnan" av medlemmar i ådalsområdet så har man en grupp medlemmar i
Härnösand och en i Nordingrå -Ullång-
•
En av de gamla kämparna i ådalsområdet, Agne Lind gren, gör sin sista säsong som stuveriarbetare. Han lämnar om någon månad det aktiva arbetet och går i pension .
Då har han jobbat över halva sitt liv i detta hårda jobb och
verkligen sett hur utvecklingen minskat arbetsstyrkan.
- Jag minns då vi var så många, att det inte gick att hål la rätt på alla kolleger, säger han själv. Det var tider det. Vi
åkte med båtar mellan de olika lastageplatserna och nog
var det trevligare då även om det var slitsammare på alla
sätt.
Nu är vi inte särskilt många. Resorna företar vi i minibuss och det är ändå plats över i fordonen. Rationaliseringarna har gjort att vi inte behöver vara så många .
En annan skillnad är att fartygen tar större laster nu.
Naturligtvis kommer Agne att sakna en del av sina
många arbetskamrater, men han kommer säkert att träffa
dem på sin fritid i alla fall. Det finns så många sammanhållande faktorer ändå mellan de som går i den aktiva
produktionen och de som nyss lämnat jobbet.
HAMNARBETAREN 9
Ingen
ljusning
skymtar
erområdet. Den senare gruppen har
mycket få arbetsuppgifter i sin hembygd utan måste kallas till arbeten efter älven för att fylla sina arbetstimmar.
Det är i första hand cellulosa och
trävaror som utgör transporterna i
ådalsområdet samt tillförsel av råvaror
för industrin . Styckegodshantering
förekommer nästan inte .
•
Tyvärr ser man från fackets sida
ingen ljusning i förhållandet för industrin i området. Det är i stället så att
även de kvarvarande företagsenheter
brottas med svårigheter. Dels genom
den långvariga lågkonjunkturen , som
gäller samtliga företag, men kanske
framförallt för NC B vars stora bekymmer är riksbekanta vid det här laget.
Och det är just NCB som äger anläggningar i Väja, Sandviken och Ramvik.
En föga framtidsvänlig vetskap.
--·
CHILENSKA KAMRATER
Vi hamnarbetare i Sven)>ka Hamnarbetarförbundet
har inte låtit ess övertyga,s av de falska rykten som
sprides att demokratin skulle åter ha upprättats i Chile.
Vi anser på säkra grunder att det endast är den
Chilenska arbetarklassen som tillsammans med flertalet av de Chilenska folket kan störta juntan i Chile
samt återupprätta de fackliga och demokratiska rättigheterna.
Som ett stöd i Er rättvisa kamp förklarar vi all import och export av Chilenska varor i blockad fr.o.m.
den 11 sept 1978 t.o.m. den 10 oktober 1978. Vi
kommer ej heller att befatta oss med något fartyg
under Chilensk flagg under nämnda tidpunkt. Vi vädjar också till alla fackliga och politiska organisationer
att respektera samt ge allt stöd till motståndsrörelsen i Chile.
Vi kräver också omgående frigivande av alla fackliga och politiska fångar.
Återupprättande av de fackliga och demokratiska
rättigheterna i Chile .
LEVE DEN CHILENSKA ARBETARKLASSEN OCH
DESS MOTSTÅNDSKAMP MOT JUNTAN I CHILE.
VENCEREMOS KAMRATER.
--
Bengt Bergman, närmast kameran, och Ragnar Elander.från Nordingrå respektive Strömnäs,fann vi i
arbete på kajen i Lugnvik. De har inte arbetat tillsammans så ofta eftersom Bergman kommer från eu
annat område och inte tillhiir ordinarie kåren.
10 HAMNARBETAREN
OWETANKERN
Ir
"'!
"Zoroaster ", världensfO'rsta ångdrivna tankfartyg. Byggd vid Lindholmens van> i GO'teborg, mätte 400 ton
och lastade 240 ton i åtta cylindriska cisterner.
Några historiska anteckningar
Sedan "overste'' Edwin L. Drake år
1859 rest sitt första borrtorn i Titusville i Pennsylvania blev det även aktuellt
med den transatlantiska oljetrafiken.
224-tons briggen "Elisabeth Watts"
seglade redan 1861 från New York till
England och medförde bl.a. några träfat lysfotogen i lasten . Det berättas att
det var vissa svårigheter vid avresan,
på grund av den eldfarliga lasten måste nästan hela besättningen shanghajas ombord. Samma år salufördes fotogen för första gången i Sverige och
kostade då 75 öre litern, en stor summa på den tiden. Vid sekelskiftet hade
priset sjunkit till 14 öre.
Snart växte emellertid fotogenaffärena till stora proportioner, ehuru
transporterna länge förblev den stora
stötestenen, då man hade svårt att
tänka sig att transportera olja och fotogen annat än i fat. Man insåg visserligen tidigt att flytande varor hanteras
mest ekonomiskt i bulk, dvs fritt flytande i lastrummen, men rent byggnadstekniskt innebar detta transportsätt många svårigheter och olösta
problem.
Segelfartygen dominerade till en
början helt oljesjöfarten, främst därför
att ångbåtarna med tanke på gnistbildningen ansågs vara alltför riskabla.
Dessutom borde det vara fartyg byggda av trä emedan dessa anto!=)s vara
mindre utsatta för blixtnedslag än järnfartyg. Man 'experimenterade visserligen med kärl och tankar för den flytande/varan, men så länge man höll fast
viä träbyggda fartyg var vägen till
tankbåten oframkomlig.
Det var emellertid inte på Atlanten
som den i egentlig mening första tank-
Av Tore Atterlid
båten uppenbarade sig, utan på Kaspiska havet. Under 187 0-talet byggde
bröderna Nobel i Baku i Ryssland upp
en betydande petroleumindustri, som
efter hand utvecklade sig till en av de
största i världen. Man kom dock snart
underfund med att transporten av oljan var en både tidsödande och kostbar historia. Oljan fylldes på träfat som
inlastades på vanliga lastbåtar. Detta
sätt blev dyrbart, faten krävde pengar
och lönade sig ej att returnera. Oljan
tog på detta sätt också stort utrymme i
anspråk. Man försökte anbringa cisterner i segelfartyg och pråmar ni en utan
någon större framgång.
Ludwig Nobel, oljeföretagets ledare, insåg att skeppningar i bulk var
enda lösningen på problemet och satte sig i förbindelse med Lindholmenschefen Sven Almqvist och resultatet
av deras gemensamma ansträngningar att skapa något nytt blev "Zoroaster", världens första ång'drivna järntankfartyg. Det mätte 400 ton och
lastade 240 ton i åtta cylindriska tankar.
Med sina 400 ton var fartyget inte
större än att det kunde passera genom
Volgas bifloder och kanalsystem till
Kaspiska havet. "Zoroaster" med sina
inbyggda tankar var nytt i sitt slag,
men kan knappast betecknas som ett
tankfartyg i egentlig mening. Almqvist
och Nobel fortsatte dock med sina
experiment som resulterade i byggandet av två fartyg, "Nordenskjöld" och
"Buddha" vardera
lastande
580
ton, vilka år 1879 sjösattes vid Lind-
holmen respektive Motala verkstads
varv i Norrköping.
Dessa voro utrustade - i likhet med
sina föregångare - med cisterner i föroch akterskeppen men dessutom fördes råolja i dubbelbotten. För första
gången i skeppsbyggnadskon sten t i 11lämpades här alltså den för tankbåte·n
karakteristiska principen, nämligen att
den flytande varan lagras direkt mot
bordläggningen . Nästa fartygsbygge,
690-tonnaren "Moses", byggd vid
Lindholmen 1881 och konstruerad av
Almqvist och Nobel, blev märkligt så
till vida att här upptog den flytande
varan allt lastutrymme och fyllde såväl
fartygets botten som dess sidor upp
till däcket.
Flera ryska och persiska redare beställde nu tankbåtar från svenska varv.
Sålunda levererades år 1884 ett oceangående oljelastfartyg från Lindholmens varv. Beställare var ett ryskt
rederi i Odessa och fartyget - "Sviet" blev det största lastfartyget som dittills byggts i Sverige, och med sin lastkapacitet om 1.900 ton det största i
världen som byggts speciellt för oljetransporter. Var utrustat bl.a . med
ångdrivna pumpar som kunde lasta
eller lossa på 6 timmar, vilket ansågs
som något enastående på den tiden.
En tysk redare, Heinrich Riedemann, var inne på ungefär samma linje
som de båda svenska konstruktörerna
och beställde vid det brittiska varvet
Ar mstrong, M itchel & Co i N ewcastle
ett fartyg, "Gluckauf", som betecknas
som den första moderna tankern . Fartyget som mätte 2 .321 ton blev färdigt 1886
"Vid fartygets ankomst till New York
,,
HAMNARBETAREN 11
Elsa längtar efter något annat''
Detta är ett litet utdrag ur romanen
"Leva sitt liv" (utkommer i nov 78)
som skildrar en arbetarförort söder om
Stockholm på 40- och 50-talet.
Huvudpersonen Aldor Pettersson är
stuveriarbetare; därav detta och ett
par andra avsnitt från Stockholms
hamn. Hans hustru Elsa är hemmafru,
men tar då och då extrajobb, till Aldors
förtrytelse . Elsa är inte helt nöjd med
sitt liv utan längtar efter något annat.
Äktenskapet tillhör väl inte de allra
lyckligaste. Hon brukar klaga på att
Aldor alltid lägger sig på soffan då han
kommer hem , att han jämt är trött, att
han bara tiger o.s.v. Hon har sin bild av
honom helt klar. Så en dag glömmer
hon dörrnyckeln och är tvungen att
söka
upp
Aldor
på
hans
arbetsplats . . .
11111 111 11 111111111111111111 1111111111111 11111111 111 111111 111 11 1111 11 111 11 1111111 1111 1111 111 1111 1
samlades fathandelns represen'tanter
till stormiga protestaktioner, och Kon gressen uppmanades att utfärda förbud för sådana fartyg att anlöpa amerikanska hamnar. "Gluckauf" blev utan
kol och nödsakades bunkra i S :t John
på New Foundland; vid nästa överresa
till Amerika hade man försiktigtvis försett sig med kolförråd även för återfärden . " Gluckauf' stötte år 1893 på
grund och blev totalt vrak."
På den tiden ansågs det synnerli gen riskabelt att frakta ett så brännbart ämne som olja, och det var först
efter långvariga diskussioner med
kanalmyndigheterna som det första
fullastade tankfartyget tilläts passera
Suezkanalen. Det var den 1892 byggda tankern " Murex" om 5.010 ton ,
som därmed skrev historia.
I detta sammanhang kan nämnas
att midsommarafton 1904 anträdde
världens första dieselmotordrivna fartyg " Vandal " sin jungfruresa , då den
med full last av 7 50 ton fotogen , ej
fullt 6 fot djupgående, lämnade Ts'aritsin ( tidigare Stalingrad , num era
Volgograd) . Den hade framför sig en
v attenväg drygt 3.000 km lång , varav
två tredj edelar på Volga , som blev en
välbehövlig provbana. Sista delen av
vägen gick genom det s.k. Maria kanalsystemet mellan Volga och Fin ska viken , det egentliga arbetsområ det. Farvattnen var här ej de bästa,
bitvis grunda och steniga floder, vilkas
forsar kringgicks genom med slussar
försedda kanaler. Sjöarna Vita sjön ,
Onega, Ladoga , tre gånger större än
V änern och kända för sina ofta förekommande stormar passerades för
vägen skulle inte tas genom de söder
om sjöarna byggda kanalerna. Färden
gick lyckligt för den ryskbyggda och
med svenskt dieselmaskineri försedda
tankbåten "Vandal" tillhörande Naftabolaget Bröderna Nobel i Baku .
Kjell Johansson
har själv varit hamnarbetare i
Stockholms hamn och berättar
här om en stuveriarbetare. Johansson vill på det här sättet gärna tacka sina kompisar Tommy,
Lennart, Leffe, Ivar och Ro.ffefor
tips och hjälp i arbetet med sin
bok.
____
Kärran kördes in i finkan och de
började kasta av säckarna . Hon blev
stående vid magasinsvägge n och såg
på när de arbetade . Det var tolv säckar
varje gång, tre rader, fyra i höjd. Två
man stod vid änden ·på kärran, grep
säcken på var sin sida och kastade av.
Två förde hela tiden fram de bakre
säckarna till dem som stod vid änden .
..)
Det hade varit på morronen. Precis
när hon slagit igen dörren hade hon
kommit på det. Nyckeln! Jag kan inte
vara ute hela dan, tänkte hon. Jag får
försöka få tag i Aldor.
Hon hade fått besked på hamnarbetskontoret. Nu gick hon utefter
Stadsgårdskajen , vatten , fåglar, båtar,
M / S Rosadeno var det.
Hon stod vid magasinet och kände
sig bortkommen. Hon såg hoar, pallar,
fat, säckar och lådor. Hon såg kranar
och järnvägsvagnar på kajen . Hon såg
hamnarbetare och M/ S Rosadeno.
Men inte Aldor.
Det hade varit i slutet av maj. Trots
att det var tidigt på dan var det varmt.
Sommaren var på väg.
Plötsligt hade hon fått syn på honom . Han stack huvudet ur en godsfinka och kisade uppåt. Han stod med
bar överkropp. Ansikte och hals och
händer var bruna , men kroppen lyste
alldeles vit. Han log.
- Straffa' hörde hon Aldor ropa och
en karl grep tag i ett tjockt rep som
gick i två slingor runt säckarna.
1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
Ronneby
går till
Karlshamn
Vår avdelning i Ronneby har beslutat att övergå till samma avdelning
som medlemmarna i Karlshamn . Det
är medlemmarna själva som kommit
med förslaget och som enhälligt beslutat om övergången .
Skälet är att man dels har en liten
avdelning, 1 3 medlemmar, och att det
redan nu förekommer ett intensivt
samarbete mellan de båda avdelningarnas medlemmar. Ombudsmannen
Arne Svensson har också biträtt medlemmarna i Ronneby i det fack liga
arbetet.
Avdelningen i Karlshamn har också
beslutat att för sin del godkänna den
här övergången, som ju betyder att
man själva ökar sitt medlemsanta l
med motsvarande antal.
Han som dragit kärran och en till vilade. De var sex stycken och de turades
hela tiden om. Ibland frångick de systemet och tog en säck var i stället.
Hon såg med vilken lätthet Aldor
lyfte den stora säcken. Ett par av de
andra hade en del besvär att lyfta dem ,
särskilt bottensäckarna. Det var inte
bara styrkan, det var en självklar enkelhet, en elegans i alla hans rörelser.
En Aldor fjärran från drasuten på
sofflocket. Ibland sa han nåt och de
andra skrattade . Det var som om de
såg upp till honom.
Hon stod länge och tittade. Till slut
gick hon fram .
- Jaså, det här är frugan din, Aldor,
sa en.
Och en annan la armen om Aldor
och log stort med hela sitt svettiga
ansikte mot henne. -Det här är killen
hela dan det! sa han. Fast det känner
väl frun till bäst själv ...
1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
Transport
blockerar
flygklubb
En märklig blockadhistoria har rullats upp i Västerås. Där har Västerås
flygklubb blockerats av jätten Transport därför att klubben inte undertecknat kollektivavtal med förbundet .
Klubben hävdar att eftersom det
inte finns några Transport-medlemmar
att träffa avtal för så behöver man inte
heller skriva på ett avtal. Det är nämligen så, att två anställda flygtekniker
har gått över till .!=!tt nybildat Saco-för-_
bund. Dit sökte de sig i somras efter
att förut ha varit medlemmar av Civila
flygpersonalens fackförening. Svenska
flygteknikerföreningen , som är den
nya organisationen, betraktas som
utbrytarförbund .
Det finns ca 600 certifikattekniker i
landet och av dessa har nu ungefär
hälften gått med i det nya förbundet.
Transport visar återigen sin maktfullkomlighet och accepterar inte ens
denna li ll a yrkeskår att själva välja sin
organisationsform. Känns handlingssättet månne igen även av Hamns
medlemmar?
12 HAMNARBETAREN
Tors Lokal kulturminnesmärke
- landets äldsta samlingslokal
Landets äldsta Folkets hus finns ute
på Alnön, den gamla sågverksön utanför Sundsvall. Tors Lokal heter den
sedan den 1896 fick det namnet av de
dåvarande byggarna, sågverksarbetarna vid Hörningsholm. Sedan drygt ett
år tillbaka har lokalen upptagits som
kulturminnesmärke och är då ett av de
sexton som finns i länet med den beteckningen. Att det är landets enda
samlingslokal - Folkets hus - med den
etiketten är helt klart.
Nuvarande styrelseordförande Egon
Rick har sysslat med Tors Lokal i nära
nog en marjålder. Han fanns med i den
gamla styrelsen från tidigt 1930-tal
och blev en av de pådrivande eldsjälarna då verksamheten 1937 ombildades
till följd av att fackföreningen på platsen upplöstes.
Det var nämligen fackföreningen
som en gång i tiden uppförde lokalen.
Det skedde under stora besvärligheter
i slutet av förra seklet. Arbetarna vid
sågen hade ingen egen lokal och man
ansåg sig behöva en tillflyktsort där
man kunde diskutera sina problem .
Tomt fick man köpa av en torparfamilj . Axel och Albertina Osterman,
som överlät 1296 kvadratmeter mark
för 30:- till fackföreningen, avd 9 Hörningsholm av Sv Sågverksarbetareförbundet. Dessutom skulle makarna årligen erhålla 1 :- per år av fackföreningen .
Byggandet utförde arbetarna själva.
Lqkalen byggdes av KNUBB, d.v.s.
bräder och plank med oregelbundna
mått. Överskottsbräder från sågverket.
Bräderna fick man dock inte köpa av
den egna sågen. Nej, inte någon av de
många sågverksägarna på den då med
sågverk välfyllda ön sålde virke till
arbetarna. De fick i stället köpa sitt
virke från fastlandet, från sågen i Söråker. Frakta det med roddbåt över sundet ut till ön och sedan använda det i
byggnationen.
Byggnationen finansierades genom
att sågverksarbetarna tecknade andelar. Dessa kostade då 5:- kronor. Strax
före invigningen av lokalen år 1896
hade man enligt de gamla protokollen
försålt 61 andelar, vilka betalts. Ytterligare 19 andelar var tecknade men de
hade då inte betalts.
Mer pengar behövdes. Det var svårt
för arbetarna att få lån och till sist fick
man av två privatpersoner (förmodligen bönder i området) låna vardera
150:- kronor.
Tors Lokal döptes samlingslokalen
till närmast efter den målning som
utfördes på ena kortväggen. Det är en
reproduktion av Mårten Vinges stora
verk Tors strid med jättarna. Tor symboliserar i det här avseendet sågverksarbetarna och jättarna självfallet
arbetsgivarna. Målningen finns fortfarande kvar men är nu restaurerad efter
att ha skadats. Ursprungsmålningen
utfördes i lokalen av J A Holmberg
som egentligen var bördig från Kläppa
i Köpmanholmen och som på en av
sina resor hade sett just det här motivet i Stockholm.
Tors Lokal hade en strålande verksamhet under de första årtiondena .
Redan 1902 hade man en festlig invigning. Då stod lokalen helt färdig
efter att ha varit ett provisorium de
första 5-6 åren . Den blev sedan en flitigt anlitad samlingsplats för fester,
möten och samlingar för arbetarna
och deras familjer.
Ekonomin var till en början god och
det finns till och med protokoll som
berättar att det lånades ut pengar ur
kassan till arbetare som hade problem
med ekonomin.
Så småningom avtog dock verksamheten. Sågen lades ner och det
blev svårt att få det hela att gå ihop.
Kostnaderna ökade och lokalen hade
slitits. 1920 fick fackföreningen ett lån
från LO på 2.500:- kronor för att lokalen skulle kunna räddas. Sågverksbolaget hade då gjort konkurs och arbetarna hade själva ingen möjlighet
att klara "sitt" Folkets hus.
1937 upphörde fackföreningen och
man ombildåde då Folkets hus-röresen till en egen förening . Den är fortfarande helt fristående precis som den
hela tiden varit. Man har inte funnit
Så här ser lokalen ut i dag. Renoverad och med en entre som Leder till ena gavelsidan. Förhoppningen hos
styr.elsen är nu att man skallfå medel att görafasaden att likna den ursprungliga.
HAMNARBETAREN 13
skäl att ansluta sig till den cent rala
Folkets-hus-rörelsen utan klarar sig
själv.
För några år sedan var det dags för
en ny genomgripande renovering. Nu
blev summorna helt skilda från de tidigare belopp som nämnts. Museichef J
B Schnell kopplades in och sedan riksantikvarieämbetet kontaktats blev det
klart att man ansåg den här samlingslokalen så värdefull att den fick bli kulturminnesmärke. Anslag kom från
såväl Sundsvalls kommun som från
kulturminnesfonden och den senaste
renoveringen
gick
på
närmare
150.000 kronor. Ändå är lokalen inte
helt färdig, enligt Egon Rick. Man önskar nämligen återställa exteriören till
det ursprungliga skick den hade under
seklets första decennium. Ett arbete
som också kommer att kosta en hel
d el pengar.
Lokalen
flitigt
använd
I dag används lokalen i stor omfattning. Kanske något mindre till glada
familjefester men så mycket mer till
annan
verksamhet.
Studiecirklar,
sångövning och möten är de mest
vanliga användningsområdena. Tre
dagar i veckan är det upptaget av dessa aktiviteter. Och visst finns det glada
Så här' såg Tors lokal ut på 1920-talet varifrån denna bild är tagen. Vi ser att
entre då fanns efter ena långsidan och att man inte hade behov av bilväg fram till
tomtgränsen.
tillställningar fortfarande i Tors Lokal.
Den lokal som trots att den är landets
äldsta i sitt slag fortfarande är fräsch
och fullt användbar och som fortfarande känns som den naturliga samlingsplatsen för befolkningen på norra delen av Alnö.
Och traditionerna förs vidare . Egon
Rick, som nu svarar för en stor del av
arbetet med lokalen "ärvde" detta
jobb från sin far. Nu har Egon fört arvet vidare och överlåtit till sin son att
svara för uthyrningen.
Protest
Förbundet har uppmanats att
skicka ett telegram av nedanstående lydelse till myndigheterna i Argentina:
Vi vänder oss till Er med anledning av att det har kommit
till vår kännedom att de i det
följande nämnda personerna
har gripits av säkerhetsstyrkor
utan att man officiellt erkänt det
skedda.
Carlos Saracho -34 år-facklig ledare för sjömännen, medlem av SOMU:s styrelse. Var
också medlem av CGT:s styrelse. Försvunnen sedan mitten av
november 1977.
Jose Luis Faraldoz - 57 år senast var han med M/ S Rio
Teuco tillhörande rederiet ElMA.
Bonano
aktiv i fackföreningen sedan många år är
medlem av styrelsen av junta
Promotora Maritima på nationell nivå. Han kidnappades i
början av 1977.
Juan Porco - 26 år - sista
tiden arbetade han som nattvakt på en av EIMA:s båtar som
var upplagd på varvet Astilleros
de Rio Santiago , Buenos Aires
provinsen . Han kidnappades
den 16 maj 1977.
Juan Paol Comila - 26 år mekaniker ombord på bland
annat M/ S Ciebo. Mönstrar
sedermera på M/ S Skamandros
men han hinner aldrig göra en
resa. Den 17 maj 197 7 bryter
sig en väpnad grupp in i hans
hem och kidnappar honom till samma.1s med hans fru.
Egon Rick, styrelseledamot sedan flera decennier, pekar stolt ut att lokalen har
rang av kulturminnesmärke.
Vi kräver, med anledning av
det vi här fört fram , ovan nämn da personerna erkänns som politiska fångar, liksom att man
tillkännager orsaken till deras
fängslande.
14 HAMNARBETAREN
Transport chockhöjer avgift
Kongressen gav underskott!
Transport höjer medlemsavgiften med
20:- kronor per månad från årsskiftet. Det
,meddelandet når nu alla deras medlemmar
via en trycksak som förbundet distribuerar.
Medlemsavgiften blir därmed till förbundet 57 :- per medlem och månad. Till detta
kommer de avgifter som skall gå till avdelI tidningen Arbetet av 23 oktober
slås nyheten upp ordentligt och där
anges också att förbundet måste stärka sin kassa eftersom det knappast
kan bli en samordnad lönerörelse igen.
Transport skulle bli tvungen gå egen
väg för att klara sin avtalsmodell från
den här avtalsperioden - en lösning
som vare sig LO eller SAF kan acceptera.
Transport skulle därmed vara på
väg från LO-familjen, enligt vad som
menas i Arbetet. Tidningen anger ock-
ningarna samt till A-kassan.
Förbundet motiverar höjningen med att
17 :- skall gå till allmänna utgifter och 3 :- till
strejkkassan. Bland kostnaderna anges, att
kongressen kostade 2,4 miljoner mot beräknat 1 miljon.
så att det tycks vara en ny städning på
gång inom Transport. Olle Rytterbrant
skulle vara på väg tillbaka som redaktör för förbundstidningen och Jörgen
Torstensson vara mogen att få silkessnöret.Han lär ha misslyckats att klara
t'idningens ekonomi och dessutom
anses tidningen ha blivit för dålig, allt
enligt Arbetet.
Vår egen kommentar till höjningen
måste bli: någon nämnvärd förstärkning av stridskassan kan inte ske på
det här sättet. Det betyder 36 kronor
per medlem och år och det är inte en
enda dags understöd vid konflikt för
hela förbundet.
Att kostnaderna stigit i höjden torde
stå klart för många, men i det läget
tycker man nog att 50-årsfest för ordföranden och miljonrullning under
kongressen är i slösaktigaste laget.
Kongressen skulle då ha kostat
10.000 per ombud - man hade 240
ombud.
Göte föremål för uppvaktning
På bilden ser vi Gustaf Magnusson överlämna gratulationsblomster till arbetskamraten Göte Larsson.
Till höger ser vi hamninspektör Nils Janeer beredd medjö'retagets hyllning denna sista arbetsdag för pensionären.
En ovanlig hyllningsceremoni hade
man i hamnen i Oxelösund häromdagen. Då avtackade man en pensionär
och det hör inte till vanligheterna. Det
är mycket vanligare att hamnjobbarna
lämnar arbetet i förtid efter skador,
sjukdomar och krämpor av det hårda
si itet i arbetet.
Göte Larsson i Oxelösund klarade
sig dock tiden ut och i slutet av september samlades man för att hylla sin
pensionär. Gustaf Magnusson framförde arbetskamraternas tack och han
påminde om att det var 17 år sedan
man sist hade ett sådant tillfälle på
arbetsplatsen.
Gusld1 hoppades att Göte skulle
komma ihåg kamratkretsen och finna
sin väg till de gamla arbetskamraterna
någon gång fast han själv inte behövde deltaga i arbetet längre.
Företaget uppvaktade med en
blomsteruppsats genom inspektör Nils
Janeer.
Göte Larsson har jobbat i Oxelösunds hamn sedan 1956 och kan berätta om den skillnad arbetet då och
nu består i. Då var det manuellt arbete
med de flesta uppdrag vare sig det
gällde att plocka och stuva säckgods,
handplocka tackjärn eller sticka virke.
Nu är det betydligt enklare med hjälpmedel av skilda slag.
Innan han kom till hamnarbetet
hade han provat på många arbeten.
Först som ··prå msork" och fiskare.
Som sjöman åkte han runt om i världen och vidgade sina vyer. En period
arbetade han som verktygshärdare på
LM i Stockholm varpå han återgick till
fisket under en period innan han kom
till hamnen i Oxelösund.
Göte är tillsammans med sin hustru
intresserad av friluftsliv och kommer
knappast att få tråkigt sedan han gått i
pension. Han har ju gammal kärlek till
havet och sommarstugan på Benö får
säkert blir hans vistelseplats betydligt
oftare än vad nu har varit fallet.
HAMNARBETAREN 15
Födelsedagar
50år
65år
MARTIN ANDERSSON
Lindvägen 4
913 OOHOLMSUND
10 nov 1928
HUGO JUNGTEN
Karl Johansgatan 4 7 G,
414 55 GÖTEBORG
21 okt 1913
SIXTEN NYBOM
Mariboplan 10
824 00 HUDIKSVALL
26 nov 1928
NILS HA SJÖHOLM
Getfotsvägen 22
122 46 ENSKEDE
22 okt 1913
&Oår
JOHAN OLSSON
Östra Röd
440 74 HJÄLTEBY
27 okt 1913
Grattis
70år
GUSTAV ADOLF NILSSON
Tredensborgsvägen 15
294 00 SÖLVESBORG
4 nov 1918
ALBERT HANSSON
Ernst Torulfsgatan 18 C
416 73 GÖTEBORG
11 nov 1918
EDVIN ERIKSSON
Ekebybro
731 00 KÖPING
18 nov 1918
LENNART LINDHOLM
Rosenbergsgatan 5
252 54 HELSINGBORG
24nov1918
Person nytt
i Stuveriet
Vid stuvareförbundets årsmöte i maj avtackades två avgående styrelseledamöter. Det var
Curt Carrick, Kalmar och Wil helm Berg von Lind~, Örnsköldsvik som då avgick' ur styrelsen.
Båda efter mångårig tjänst.
S tuvarförbundets
styrelse
består nu av Nils Grenander,
Göteborg, Bertil Molander, Göteborg Bert il Bjelke ,Gävle , Bernt
Brännström , Stockholm Rolf E
Krook,
Sundsvall
Gunnar
Lindström , Stockholm och PerGunnar Strömberg , Helsingborg.
Sjökapten Per-Olof Svarvar har
anställts som verkställande di rektör i Halmstads Stuveri AB
Sjökapten Urban Vestin har
anstä llts som ve rkställand e direktör i Örnsköldsviks Stuveri
AB .
GÖSTA DANIELSSON
Snötorpsgatan 6 A
302 48 HALMSTAD
29 okt 1913
SIGURD BRÄNNSTRÖM
PI 3376
930 44 KÅGE
3 nov 1913
ERIK SPÅNG
Hagvägen 5
417 29 GÖTEBORG
9 nov 1913
GUSTAV PT PETIERSSON
Tingsvägen 23
310 40 HARPLINGE
13 nov 1913
EMIL MARKLUND
Brännforsby
941 00 PITEÅ
14 nov 1913
AGNE LINDGREN
Strandgatan 18
872 00 KRAMFORS
23 nov 1913
LENNART BERNTSSON
PI 106
290 72 ASARUM
29 nov 1913
OLOF JANSSON
Munspelsgatan 10 ..
421 46 VASTRA FROLUNDA
29 nov 1913
ANDERS HAMMARLUND
Andersv ägen 23
913 00 HOLMSUND
30 nov 1913
Tack!
Mitt varma tack till Svenska
H amnarbetarförbundet Avd. 4
och till dess Pensionärsförening
för den vackra blomstergärden
vid min makes, Bertil Augustsson, bår.
Sigrid 01 ausson
LEO LUNDKVIST
Sandviksgatan 25
951 00 LULEÅ
5 nov 1908
JOHANNES ERIKSSON
Siknäs,
950 40TÖRE
21 nov 1908
MAURITZ GUSTAVSSON
930 18 SJÖBODEN
22 nov 1908
HU BERT LINDBERG
Fegärde , Njutånger
825 00 IGGESUND
31 okt 1908
75 år
LARS VALTER BLOM KVIST
H asselqvistvägen 5 I
121 46 JOHANNESHOV
20 nov 1903
80år
SVEN SUNDBERG
Björkgränd 7 nb
852 35 SUNDSVALL
18nov1898
Dödsfall
EJE LAGERGREN
Medlem 270723-2951 Eje Lagergren
vid Avd 82 i Oskarshamn avled den
25.7.78 efter en längre tids sjukdom.
LARS-ERIK LUNDGREN
LÖNNERUNAN 91
423 100- TORSLANDA
39 J928-5417
Höjd ersättning från A-kassan
om fondbildningen kan stärkas
A-kassan kommer att höja sin dagersättning inom kort. Vid årsstämman fastslogs
att man skall höja ersättningen från nuvarande 160 kronor till 180 kronor. Detta
sedan myndigheterna godkänt åtgärderna
för att klara detta. Alternativen var att höja
avgiften med 3 kronor eller att höja fondbeloppet med 200.000 kronor.
Årsstämman uppdrog till styrelsen att
arbeta efter det senare alternativet och
kassans föreståndare, Karl Nilsson, har
sedan också gjort ett intensivt arbete för
att avdelningar och medlemmar skulle ställa upp på samma sätt som förut.
Nu kan också sägas att målsättningen
uppnåtts och att det blir en höjning. Högsta
ersättningsbelopp blir således 180 kronor.
Genom denna höjning kommer A-kassan
inom Hamn och Transport att bli likvärdiga
i ersättningsavseende. Höjningen kan ske
först sedan kassans framställnings registreras och godkänns av Arbetsmarknadsstyrelsen.
Staten tar snart över
Vid årsmötet upplystes om
att det föreläggs ett förslag till
Riksdagen om allmän arbetslöshetsförsäkring.
Enligt
detta
förslag skall staten svara för alla
kostnader i samband med arbetslöshetsförsäkring. De nu
erkända A-kassorna skall dock
som nu svara för administrationen och sköta utbetalningarna.
Kassorna blir yrkesinriktade.
Det betyder att utbetalning kan
komma att ske också till arbetare som saknar facklig organisationstil Ihörighet. Ersättningarna
kommer .också att höjas. Den
statliga kostnaden blir enligt
förslaget 2,6 miljarder kronor
och det betyder nära nog en
fördubbling
av
kostnaden .
Förslaget är utformat så, att ett
grundbelopp kan byggas på
med ett belopp som baseras på
inkomstbortfallet. I praktiken
kommer ersättningen att motsvara 85-90 procent av den
dagsförtjänst som skulle utgå.
Förslaget föreslås träda i
kraft 1980 men datum är ännu
inte klart.
De här uppgifterna lämnades
vid årsstämman av A-kassornas
samorgan isations representant
Alf Gunnar Svahn, som avslutningsvis önskade kassan en låg
verksamhet under den kommande perioden, d v s låg arbetslöshet.
Vid årsmötet nyvaldes LenJohnson i styrelsen sedan
Gunnar Norberg undanbett sig
återval. Övriga styrelseledamöter är Olle Wikström, Sundsvall ,
Arne Svensson, Karlshamn, Karl
Nilsson och Jonas Byström,
Örnsköldsvik. Den sistnämnde
arbetsm arkn adsstyrelsens företrädare .
nar~