docsid 5 - Arvet
download 
Report Transcription
sid 5 - Arvet
sid 5 LED ARE I I NNE H Å LL Potten och avtalsperioden enda positiva i nya avtalet Så har ett nytt Riksavtal för stuveriområdet slutits mellan Sveriges Hamnoch Stuveriförbund och Svenska Transportarbetarförbundet. Resultatet redovisas på annan plats i tidningen, men uppgörelsen tarvar några ytterligare kommentarer. Till skillnad från ett antal tidigare avtalsrörelser, drog förhandlandet den här gången inte ut på tiden. Vårt förbunds förhandlingsdelegation har vid två tillfällen i mars och april träffat den centrala motparten för avtalsförhandlingar. Senast dagen innan Transports förhandling då Hamnoch Stuveriförbundet mötte upp med sitt arbetsutskott. De krav som fastställdes av förbundets avtalskonferens i februari månad penetrerades vid dessa förhandlingar och naturligtvis fann arbetsgivarsidan dem alldeles för kostsamma - något annat hade också varit en sensation. Vissa gemensamma ståndpunkter diskuterades dock fram och dessa gav ett visst genomslag i den senare träffade uppgörelsen. Avtalsperiodens längd om 1 år är en av få delar i överenskommelsen som kan betecknas som tillfredställande, men också att en princip brutits i förhandlingarna; nämligen att en lokal pott avsatts som skall fördelas av de lokala parterna. Storleken på och tidpunkten för ikraftträdandet av denna pott lämnar mycket i övrigt att önska, men principiellt är den av vikt. Samtidigt som det är ytterst viktigt att förbundets lokalavdelningar inom stuveriområdet verkligen ser till att de är med i diskussionerna om denna fördelning, måste man komma ihåg att detta är en svår fråga att hantera. Varje avdelning bör noga tän ka igenom hur pengarna skal l läggas ut och ha en klar strategi inför förhandlingarna med arbetsgivarsidan , annars spelar vi motparten i händerna. I Hamnarbetarförbundet har vi vid ett antal tillfällen genom åren kommit till den slutsatsen att vi gärna ser lokalavtal anpassade efter varje hamns specifika förhållanden, men samtidigt ställer det höga krav på dem som förhandlar. Förbundet måste också vara vaksamt och fungera som samordnare och ge stöd där så behövs. Det är inte för inte som SAF och dess medlemsförbund - som Sveriges Hamn- och Stuveriförbund - vill ha företagsvisa förhandlingar, men då helst individuellt med "medarbetarna". "Medarbetare" förresten, är det inte ett sällsynt kladdigt ord, som mest syftar till identifiering med företaget och för att ge en känsla av att hierarkin är bruten! Från de flesta borgerliga politikers sida och naturligtvis alla näringslivsföreträdare, vare sig de öppet uppträder som sådana eller i skepnad av ekonomiprofessorer och annat, drivs nu en intensiv kampanj för ökad lönespridning. "Lönebi ldningen är Sveriges akilleshäl" är en typisk rubrik, hämtad från en intervju i SAF-tidningen med finansminister Anne Wibble. Rakt på sak menar man att de lågavlönade skall ha ännu lägre löner och de högavlönade mycket högre. En stackars svensk VD tjänar inte alls så mycket som en amerikansk kan de stora dagstidningarnas ekonomisidor berätta, trots att han sedan 1973 ökat sin lön dubbelt så mycket som en industriarbetare. Samtidigt har skatten sänkts för de högavlönade, på aktieutdelning mm, men snarast ökat för de sämst betalda. Detta är ideologi och klasspolitik och inget annat, men ikläds benämningar som "den enda vägens politik". I detta politiskt-ekonomiska klimat, där fackföreningsrörelsen dessutom kläms mellan sköldarna - dels på grund av försämringar i lagstiftningen, men dels också genom egna tillkortakommanden - kan det vara lätt hänt att en företagsvis lönesättning styrs ensidigt av chefen. Vårt förbunds organisation, med en stark lokal aktivitet motverkar detta och avdelningarnas förhandlare har alltid en god förankring bland medlemmarna och är väl skickade att klara ut de lokala förhandlingarna. ARBETAREN 2/94 Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen , samt arbetare med likartade arbetsuppgifter. Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag avdelningar i 24 svenska hamnar och dessutom på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetarförbundet är att främja medlemmarnas fackliga , ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Detta sker bl a genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Vidare att verka för sociala reformer och solidaritet med arbetarklassen - nationellt och internationellt. För ytterligare upplysn ingar kontakta den lokala avdelningen på orten eller förbundskontoret i Örnsköldsvik, tel 0660-135 70. Avd 1 i Stockholm, 08667 83 47. Avd 4 i Göteborg, 031-51 54 51. innehåll: SKATTEPARADISET SVERIGE Myndigheterna får minskade möjligheter att utöva skattekontroll. Det är innebörden av regeringens senaste skatteförslag ... ... ... .. ... .. .......................... .. 4 SVEKDEBATT OM GÖTEBORGSAVTALET I tidningen Transportarbetarens aprilnummer stod att läsa om hur Hamn 4:an sålt hamnarbetare till reapris, bara för att få ett eget avtal . Sanningen är den att Transport skrev under avtalet redan i februari. Sedan kan man snacka om "reapris" gentemot ett centralt nollavtal. ..... .. ......................... .. ........ ....... NYTT RIKSAVTAL: LÖNEPÅSLAGET ÄTS UPP Med en beräknad inflation på drygt två procent och 2 procent i egenavgifter är det enkelt att se vad det nya avtalet är värt. det enda positiva är avtalsperioden och de lokala potterna ........................................... 2 HAMNARBETAREN 2/94 9 .VÄSTERÅS - NORDENS STÖRSTA INLANDSHAMN Efter år av nedgång vänder nu utvecklingen i Västerås Hamn. Nyanställningar och investeringar genom- 10 förs. Med ny bolagsledning flödar ideerna .. ... ... .. .. I VÄNTAN PÅ KONCENTRATIONSLÄGER "Aha! Du har ingen talan , jävla utlänning, skrek de. Ni skulle buntas ihop , skickas till Norrland och slängas i en sjö ." Så skriver Agneta Klingspor i ett inlägg om stämningar i Sverige ... . ..... ... ... ... .... .... ... .... .. 19 OMSLAGSPROFILEN - STURE NORDSTRÖM Sture "Bagarn" Nordström har varit kassör i hamnfacket i Oxelösund i över 30 år. BJÖRN A. BORG 6 Foto: Johan Aredal ..... ... . ..................... ... ... . ... 24 LOSSAT ~ VI BLIR FLER ... Antalet medlemmar i Hamnarbetarförbundet LOSSAT ökar. Nu senast är det kranförarna i Stockholm och Göteborg som valt att gå in i förbundet. Vi hälsar de nya kamraterna välkomna! Diamantöarna ... . .. pärlor i skärgården. ( S tockholms Hamnarbetares Semesterhem " Diamanten" i Roslagsskärgården norr om Stockholm öppnar i maj för sin 51:a säsong. Denna anläggning skänktes i början av 1940-talet av ett antal rederier, stuverier och andra intressenter i hamnen. Diamanten, eller kanske rättare Diamantöarna, består av en större ö, på vilken de flesta byggnader finns, samt två mindre med vardera en byggnad. Anläggningen omfattar tre villor, varav två är uppdelade i fyra lägenheter, sex mindre stugor med allrum och kokvrå samt " Långa Längan " med enkel- och dubbelrum med kokvrå. Standarden är enkel - bl a måste man hämta vatten vid pumpen som förr i tiden - men naturen är bedövande vacker och möjligheterna till bad , fiske och övrigt friluftsliv är mycket goda. Under sommaren finns vaktmästare på ön som ser till att allt det praktiska fungerar, t ex transporter till och från Spillersboda brygga, en dryg mil söder om Norrtälje. I Spillersboda finns också affär dit handlings-turen går varje dag. I första hand är Diamanten avsedd för hamnarbetarna i Stockholm och anläggningen förvaltas av Stockholms Hamnarbetares Semesterhemsförening som är öppen för ordinarie hamnarbetare i Stockholm samt även pensionerade sådana. I och med att hamnarbetarkåren kraftigt minskat finns dock överkapacitet och vi är glada över att kunna erbjuda hamnarbetare från andra delar av landet möjlighet att nyttja vårt sommarparadis . Kostnaden är överkomlig- 525 kronor för första veckan, 475 kronor för andra och 425 kronor för tredje och därefter. I detta pris ingår då transport till och från ön , basutrustad bostad och nyttjanderätt till roddbåtar och mindre segelbåtar. Det går också bra att hyra för kortare tid, t ex en helg och då är kostnaden 90 kronor per dygn och person. Intresserad? Då ringer du till Stockholms Hamnarbetarfackförening tel 08-667 83 47 för ytterligare upplysningar. BJÖRN A. BORG Redaktion: Ulf Bergman (layout/grafisk formgivning), Björn A Borg (fackredaktör), Karl-Axel Sjölund (ansvarig utgivare), Mikael Ödesjö (chefredaktör). Postadress: Pilotgt 23, C/O Ödesjö, 128 32 Skarpnäck. Tel: 08-604 98 94. Fax: 08-667 84 4 7. Prenumeration: 100 kr /är.Utkommer: 4 ggr/år. Upplaga: 3 000 ex. Tryck: Esshå Tryck Adressändring? När Du, som är medlem eller prenumerant eller på annat sätt får tidningen Hamnarbetaren hemsänd per post, ändrar adress skall Du meddela detta till Svenska Hamnarbetarförbundet, Box 406, 891 28 Örnsköldsvik. 2/94 HAMNARBETAREN 3 LOSSAT Den tredje arbetarkonvojen har nått Tuzla Den tredje transporten av förnödenheter i Arbetarkon- 0 ~ "' "'zw "'"'w "' Q_ 'z 0 "' "'z PÅMINNELSE! Fyll i A-kassekorten riktigt och skicka dem sedan i tid, så att utbetalning kan ske så fort som möjligt! Skulle någon undra hur detta skall gå till så går det alldeles utmärkt att ringa och prata med Inge-Gerd eller Berit på Hamnarbetarförbundet i Örnsköldsvik. Tel 0660-135 70. Skatteparadiset Sverige! Håller på Sverige på att bli ett nytt skatteparadis? Ett Monaco, eller ett Jersey? Ett land där skattesatserna sjunker, där möjligheterna att bilda bolag, stiftelser och dylikt ökar, liksom skyddet mot skattekontroll. Där systemet gynnar det rika fåtalet. Ja, med regeringens senaste förslag kommer det att bli lättare för företagsledare och andra välbeställda att fuska med skatten. Det hävdar revisionsdirektören Jan-Eskil Jörby i en debattartikel i Dagens Nyheter. Jörby anklagar regeringen och skatteminister Bo Lundgren för att lägga ett ogenomtänkt (för inte kan det väl vara medvetet) förslag som skall upphäva skattekontroll-möjligheterna när det föreligger misstanke om brott. Han liknar regeringen förslag som " ..att låta en rattfull själv bestämma om han vill blåsa i ballongen eller inte." I revisionssammanhang innebär det nya förslaget att alla besök skall meddelas i god tid, vilket ju ger företagaren den tacknämliga möjlighet- 4 HAMNARBETAREN 2/94 vojens regi nådde gruvarbetarstaden Tuzla i Bosnien 18 april efter en strapatsfylld färd. I Sverige startade man med en insamlingsturne och lastbilarna fylldes med främst mjöl, socker och torrjäst, men också annat som det finns stort behov av bland befolkningen i det krigsdrabbade Bosnien . På vägen genom Europa anslöt sig allteftersom danska, tyska, belgiska och italienska bilar - alla ingående i den gemensamma organisationen lnternational Workers Aid. 9 april nådde konvojen, bestående av tre fyrhjulsdrivna armelastbilar, en långtradare från Sverige, en större lastbil från Danmark, en långtradare från Italien och två mindre fyrhjulsdrivna lastbilar från Belgien, till Makarska som ligger 6 mil söder som Split i Kroatien. Omlastning skedde där till de mindre fyrhjulsdrivna fordonen för fortsatt färd till Tuzla . Efter diverse byråkratiskt krångel kom man iväg den 17 april för att anlända i Tuzla dagen därpå. Denna sista del av färden måste företas med de fyrhjulsdrivna lastbilarna, då stora lastbilar och långtradare riskerar att fastna på de dåliga vägarna. Svenska Hamnarbetarförbundet har därför bidragit till inköp av tre f d östtyska armelastbilar. Med bl a dessa transporteras 60 ton vikitiga förnödenheter in till Tuzla från den bas som upprättats i Kroatien. lnternational Workers Aid/Arbetarkonvojen är mer än en hjälporganisation. Det är ett försök att bygga upp ett nätverk i Europa för solidaritet och hjälp med rötter i arbetarklassen och bl a den fackliga rörelsen. En fjärde konvoj startade också med en insamlingsturne genom Sverige efter pingst, för att förhoppningsvis ta sig ner till Bosnien under sommaren. BJÖRN A. BORG • en tillrättalägga räkenskaperna, tappa bort dem etc. Det visar sig samtidigt i en av RSV (Riksskatteverket) nyligen presenterad utvärdering av effekterna av "Århundradets Skattereform" att " .. risken för att bli dömd för skattebrott i Sverige är inte större chansen att bli miljonär på spel". Regeringen vill uppenbarligen inte komma åt skattefusket. Och valet närmar sig. MIKAEL ÖDESJÖ • LOSSAT 90AR Ernfrid Hägglund Örnsköldsvik 6juni Olof Olsson Amäsvall 25juli 85 år William Markström Göteborg 8juli Arne Forsberg Nordmaling 5 augusti David Eriksson Holmsund 8 september Stig Olsson Halmstad 7 september 75AR Hany Nilsson Torslanda 8 september Kjell Oskar Sala 20maj Wilhelm Glantz Husum 31 maj Sten gustavsson Bagannossen 28juli Martinus Nielsen Malmö 24 juni Gunnar Pettersson Hjälteby 16 augusti Ingvar Thorn Västra Frölunda 30 juni 80 AR Johannes Krönström Halmstad 30juni Ivar Jonsson Hörnefors 18 maj Hany Kihlström Bagannossen IS juni Axel Anidsson Göteborg, 2juli Gunnar Nilsson Trensum 8juli Gustav Johansson Stockholm !6juli 70 AR Kjell Lindeqvist Svängsta IS juni Bengt Lindgren Kåge 9juli Roff Almkvist Göteborg !6juli Gustav Sjöberg Domsjö 24juli Gösta Nilsson Holmsund 26juli Gustav Larsson Göteborg 28juli Egon Larsson Göteborg 29 augusti Lennart Andersson Göteborg 6 september Göte Nyberg Göteborg 6 september Olle Skoog Gölborg 7september Allan Svensson Halmstad 11 september 65AR Preben Pilgaard Göteborg 3juni Gösta Viberg Bjästa Sjuni Sven Hasselqvist Hägersten, 10 juni Lennart Larsson Halmstad 18juni lngmar Moström Västerås 26juni Hans Johansson Halmstad 12 augusti Erik Nilsson Mörrum 21 augusti Signar Gladh Råneå 9 september 60 AR Sture Jönsson Härnösand 20maj Roger Nyblom Göteborg 27 maj Hany Enström Råneå 27 maj Reine Tl}gg Onsala 30 maj Alve Franzen 17 juni Mönsterås Kurt Svensson Halmstad 2ljuni Väinö Lappi Norsborg 29juni Roff Norberg Sundsvall 2juli Bertil Pettersson Bromma !Ojuli Torsten Johannesson Killeberg 10 augusti Göran Landström Luleå 14 augusti Boris Janovski Hisings Backa 15 augusti Walter Svensson Göteborg 20 augusti Stig Karlsson Hägersten 24 augusti 50AR Adil Bergström Sjulsmarl< lljuni Rustan Söderlund Oxelösund IS juli Nile-Erik Andersson Sölvesborg 23juni Lars Jonsson Mönsterås IS juli Göran Månsson Helsingborg 23juni Bengt Johannesson Göteborg 27juli Per-Arne Samuelsson Öckerö 23juni Bo Bergström Piteå 29juli Stefan Calen Norrf<öping 27juni Sune Sjöberg Wäja Saugusti Kjell Söderberg Öxelösund !juli Bengt Olsson . Helsingborg 3 september Gert Ove Johansson Halmstad 22juli Henning Dahlberg Non1järden 30maj Bo Strindhlund Bergvik 23juli Jan Eliasson Göteborg !juni Ingvar Johannesson Göteborg 4juli Thomas Aberg Västra Frölunda 8 september Rune Linqvist Göteborg 7 augusti Weiner Johansson Sundsvall 4juni Ake Pettersson Norrf<öping lljuli BerntOlmers Solna 14 september 2/94 HAMNARBETAREN 5 LOSSAT Svekdebatt om Göteborgsavtalet Under vintern har avd 4 i Göteborg haft gemensamma förhandlingar med Transport avd 2 gentemot Göteborgs Hamn AB. Förhandlingarna har gällt arbetstider och löner på TOR-terminalen och Skandia Fartyg (ca 225 man berörs). Det har under de senaste åren florerat minst 15 olika förslag på arbetstider som 'Göteborgs Hamn försökt att genomföra, men inte kunnat få igenom, då man inte förhandlat med berörda parter. Bakgrunden till att schemalägga arbetstiden på TOR-terminalen är den att Volvo "för att stärka sin konkurrenskraft i Europa" vill ha avgångar till Gent alla nätter i veckan. Båtens skall lossas och lastas på 6 timmar. För hamnarbetarna innebär denna trafik nattarbete, men också ca 50 nya arbetstillfällen. Detta påverkar i sin tur trafiken på England som schemaläggs alla dagar i veckan. Vid förhandlingarna 1 februari samt 22 och 23 februari presenterade arbetsgivarna ett förslag gällande TOR-terminalen. Förslaget innebar att arbetstidsschemat skulle rulla över alla röda dagar, förutom storhelgerna jul, nyår och midsommar. Arbetsgivaren skulle också ha rätt att förskjuta arbetstiden med fyra timmar en gång per vecka. Betalning skulle utgå med Ob-tillägg samt "något" skiftformstillägg. Arbetstidsschemat för Gent-nattschemat (2x30 man), det nu aktuella: Arbete 4 nätter - ledig 5, arbete 5 - ledig 4. arbete 5 - ledig 5 osv. Arbetstider måndag, onsdag, fredag och lördag kl 20.30 - 05.00. Tisdag kl 23.30 - 05.00, och söndag kl 20.30 - 02.00. Veckoarbetstid 25 timmar. Arbetstidschema Imminghamn (2 x 30 man): I detta schema är arbetstiden kl 08.00-19.30. Schemat rullar så att man arbetar 2 dagar, ledig 3, arbetar 2 - ledig 2, arbetar 3 - ledig 2 osv. Veckoarbetstid 35 timmar. När vi 23 februari hade nått en uppgörelse med Göteborgs Hamn, hade vi fått igenom våra krav när det gällde lmmingham-schemat. Vilket innebär inget arbete på "röda" dagar och ingen förskjutning av arbetstiden (gäller även Gent-schemat). Vad gäller betalningen utgår ett skiftformstillägg på 2 600 kr/mån i Imminghamschemat. Med Ob-tillägg blir lönen på Imminghamn-schemat 20 300 kr/mån. På Gent-schemat blir det en månadslön på 15 000 kr. Trist eftermäle Det tråkiga eftermälet till uppgörelsen blev en svekdebatt om att Hamn 4:an sålde ut hamnarbetare till reapris för att få ett eget avtal. Detta stod att läsa i Transports tidning Transportarbetarens aprilnummer. Vidare gick att läsa att tvisten om lönesättningen gått till central förhandling. På kajen gick snacket om hur vi sålt ut nattskiftet och "bara vi kommer till centrala förhandlingar skall vi höja lönen för Gent-schemat". Sanningen är den att Transport lokalt skrev under uppgörelsen redan 23 februari! När det gäller Skandia Fartyg är bakgrunden till arbetstidschemat också en stor kund som ställer villkor, i detta fall är det Maersk Line som anlöper Göteborg på fredagar. Fartyget skall lossas och lastas från fredag morgon kl 07.00 till lördag middag kl 12.00. Efter ett flertal förhandlingsomgångar har vi kommit fram till en uppgörelse om ett rullande nioveckors schema. Schemat innebär i korthet 2 dagtids-veckor och en sen vecka. Man arbetar 6 lördagar av 9. På nio veckor infaller 2 långledigheter - måntors. Veckoarbetstid 34,8 tim. Ca 90 man ingår. Betalningen på Skandia Fartygs-schemat blir 19 300 kr/mån. Skiftformstillägg på 2 600 kr plus Ob-tillägg ger denna månadslön. På Skandia är alla "röda" dagar arbetsfria. Måndag 2 maj blev det klart att maskinkollsgubbarna i Skandia får skiftformstillägg med 2 600 kr/mån. I samtliga scheman tillkommer körtillägg. Hamn 4:ans styrelsemedlemmar på Skandia och TOR-terminalen har tillsammans med våra gubbar på respektive arbetsplats lagt ner mycket arbete för att få fram acceptabla arbetstider och en hyfsad lön till berörda hamnarbetare. Det var ju alltid något kan man säga, när Hamn 4:ans reapris ställs i relation till det centrala nollavtalet! JAN ANNERBACK, AVD 4 6HAMNARBETAREN 2/94 ) Redaktionen ber att att få tillönska • läsekretsen en riktigt skön sommar! • • ~ LOSSAT LOSSAT Hamnseminarium i Sundsvall: "Först rationalisera · sedan utnyttja personal och maskiner effektivare!" älkommen till orrländsk Hamndag. ___..___11111..i••-••••11 I I paneldebatten deltog bl a fr v professor Jan Owe Jansson, Statens Väg och Transportinstitut, VD Owe Linton, Sundsvalls hamn AB, professor Bo Lennart Neffdahf, SJ, och VD Folke Patriksson, By/ock & Nordsjöfrakt. Samverkan är nyckelordet för framtidens transporter till lands och sjöss. Det underströks gång på gång vid den hamndag som i början av maj arrangerades i Sundsvall. Här fanns ett flertal av landets experter samlade. Det var inte många ord om konkurrens som fälldes när transportmedlen lastbilar, järnväg och fartyg presenterades i ett perspektiv av ett rationaliserat transportsystem. Snarare underströks vikten av ett ökat samarbete med varann och med näringslivet. Potentialen för en betydande utveckling av den kölburna och miljövänliga distributionen anses god. Men en betydande rationalisering behövs i hamnarna för att hålla takt med de ökade krav som både industri och det moderna tonnaget kräver. Det var Sundsvalls hamn, i samarbete med de norrländska handelskamrarna, som arrangerade seminariet, där infrastruktur, transporter, miljö och effektivitet berördes av åtta föredragshållare. Hamnarnas roll i det totala distributionssystemet ägnades speciell uppmärksamhet. Kritiska synpunkter riktades mot nuvarande organisation, samtidigt som kritik uttalades mot politikerna som anses inte ägna sjöfarten tillbörligt intresse. - Lönsamheten i de svenska hamnarna är inte tillfredställande, framhöll hamnchefen Owe Linton , Sundsvall. Den svaga lönsamheten skall ställas i relation till marknadens krav på investeringar och förnyelse. Ett skäl till den svaga lönsamheten är dåligt kapcitetsutnyttjande av maskiner, personal och anläggningar. "Bytänkandet " måste awecklas till förmån för långsiktigt lönsamhetstänkande tillsammans med näringsliv och rederierna. - Behöver Sverige egentligen 52 hamnar? Kanske kan vi klara oss med 10 affärsdrivande bolag som opererar hamnanläggningar och som sluter samarbetsavtal med utländska hamnar för att skapa konkurrenskraftiga transportlösningar. Hamnarna är idag en väsentlig tillgång i transport-systemet. Men kan bli mycket bättre i en vidgad samarbetsform. Snabbhet nödvändig - Snabba leveranser är för framtiden ett måste för vår exportindustri. Något som SCA insåg redan på 1960-talet och då etablerade sig som redare för att snabbt kunna leverera till de europeiska köparna. Nu har bolagets tre fartyg gjort sitt. Nu ersätts fartygen med tre andra som är under byggnad i Spanien . Fartyg som chartras och som i samarbete med MoDo skall etablera trafik på Östersjön och Nordsjön med ökad turtäthet och med varor i ett last-och lossningsvänligt kassettsystem, som i hög grad minskar liggtiden vid kaj . Det var Direktör Ulf Frölander, SCA Graphic Group, som berättade om den fortsatta satsningen på sjötransporter. Nästa år beräknas de nya fartygen vara klara för att tas i bruk. I samband med detta awecklar SCA terminalen i Hamburg och etablerar en ny i Lubeck där man får en hög terminalkapacitet och goda vidaretransporter med tåg och lastbil. Även Rune Svensson , Volvo Transport, avslöjade visioner om utnyttjande av fartyg som med 35 knop kunde föra containeremballerade bilar till både den europeiska och amerikanska marknaden. Redaren Folke Patriksson är också en vän av snabba och för industritransporter skräddarsydda fartyg . Han ansåg det mycket viktigt att Sverige blir fullvärdig medlem av EU om den svenska sjöfarten skall kunna hänga med i svängarna. De något svårbegripliga turerna i den svenska infrastruktursatsningen berördes av professor Jan Owe Jansson, Linköping, medan professor Bo Lennart Nelldahl , SJ, avslöjade SJ:s planer på en avsevärd förbättring på utlandstransporterna. Under 2000-talets början skall godsleveranser från mellan-Sverige inte behöva ta mer än två nätter innan de når mottagaren oavsett europeiskt land . Släpar efter Professor Mats G Engström , Nord-pl an i Stockholm, konstaterade att SJ:s andel av godstransporterna borde i nuläget ha varit 35 procent högre . Men satsningarna på vägarna har bidragit till att lastbilstrafiken har gynnats. Han framhöll också att SJ har mycket att göra på rational iseringssektorn . I nuläget är SJ mer produktionsinriktat än marknadsinriktat. SJ har dock en framtidschans genom miljövänligheten och bör kunna utveckla sitt godstransport-system effektivare. Under dagen fick Sjöfartsverket en "gliring" som institutionen som kostar sjöfarten och varuägarna stora pengar. Det ansågs ligga rätt i tiden att Sjöfartsverket ser över sin organisation. Det borde vara naturligt med ett närmande mellan hamnarna och Sjöfartsverket. Hamndagen lockade transportintressenter från hela landet och det var landshövding Ingemar Öhrn som välkomnade till sjöfartsstaden Sundsvall. RUNE NORBERG 2/94 HAMNARBETAREN 7 LOSS A T Större hamninvesteringar 94-98 Färjehamnarna satsar mest. Glädjande nog kommer det ske många och omfattande investeringar av hamninfrastrukturen . Här redovisas en del. GÄVLE, 100 MKR Bättre väganslutningar till och i hamnen . GÖTEBORG, 75 MKR Göteborg Hamn är landets största . Under 1950- och 60-talen investerades stora summor i hamnens två containerhamnar. Nu krävs inga ytterligare investeringar på byggsidan . Idag rör det sig mest om underhåll för ca 15 miljoner kronor per år i befintlig anläggning. HARGSHAMN, 40 MKR Mer än en femtedel av godstrafiken mellan Sverige och Finland går över Hargshamn i Uppland . Hargshamn är en renodlad godsfärjehamn med anor sedan 1600-talet. Hamnens investeringsplaner på 40 miljoner kronor under kommande femårsperiod är en anpassning till 2000-talet. Hamnplanen byggs ut med 150 000 kvadratmeter och första etappen av den utbyggnaden blir klar 1995. Järnvägen uppgraderas och elektrifieras . En ny hamnbassäng ska byggas. Östhammar kommun har just sagt ja till en ny oljeterminal. Då kommer oljeprodukter att per järnväg kunna transporteras till norra Uppland och flygbränsle till Arlanda . I anslutning till Hargshamns utbyggnad planerar Österåker kommun ett industriområde för företag som behöver den service en hamn kan ge. HELSINGBORG, 75 MKR Precis som Götebors hamn har Helsingborg gjort stora investeringar under 1980-talet, bland annat i Västhamnen och i stora arbeten i anslutning till Knutpunkten . Några större bygginvesteringar är därför inte aktuella idag. Runt 15 miljoner kronor per år avsätts för drift och underhåll av befintliga anläggningar. LULEÅ, 500 MKR Malmhamnen i Luleå beräknas kosta 500 miljoner kronor. Staten bidrar med 70 Mkr och länsarbetsnämnden i Norrbotten med 20 Mkr. Luleå kommun satsar 150 Mkr på kaj , tillfartsvägar och järnväg medan LKAB investerar 250 Mkr i en egen utskeppningshamn för järnmalm. Resterande 100 Mkr är ännu ospecificerade kringkostnader (byggnader med mera). Hamnen byggs på gamla Stålverk 80-tomten, som omfattar 140 ha mark och 60 ha vatten . MALMÖ, 450 MKR Varav 235 Mkr under kommande femårs-period En flyttning av Malmö tågfärjeläge är ett projekt som sträcker sig under många år och ligger helt i linje med stadens intentioner att flytta tyngre transporter bort från centrala stadsdelar. Det nya tågfärjeläget får en mycket strategisk placering med direktanslutning till vägnätet och närhet till stambanan. År 2000 beräknas allt vara klart till en kostnad av cirka 450 miljoner kronor.I planerna ingår också en förbättring av Flintrännan . NORRKÖPING, 35 MKR Bulkhamn under 1994. OXELÖSUND, 70 MKR Det finns planer på en utbyggnad av färjetrafiken till Gotland . Beslut tas dock av Sjöfartsverket först under nästa år. Om planerna realiseras blir det investeringar i kaj och färjeterminal. Utbyggnaderna ska vara klara 1997. En stor del av Oxelösunds hamnverksamhet kan hänföras till Svenskt Stål , som också har planer på ett nytt ro-ro-läge. Kostnad ännu okänd. 8 H AMNAR B ETA RE N 2 / 94 t) • STOCKHOLM, 230 MKR Stockholms Hamn brukar ha en investeringsvolym på ca 40 Mkr per år. Av hamnens mer konkreta planer för de närmaste åren kan följande nämnas: Nytt färjeläger i Östersjöterminalen för ca 30 Mkr. Vissa ombyggnader kan bli aktuella till följd av Österleden . Då krävs ny infart för landtrafiken in till hamnen , infarts byggnad, ombyggnad av järnvägsspåren etc. Några kostnadsberäkningar är ännu inte gjorda. - Det finns planer på att bygga om tullhuset vid Stadsgården till en kryssningsterminal . Kostnaderna för Stockholms Hamn kommer att bli 20-30 Mkr även om projektet som sådant är betydligt större . - Nynäshamns färjeläge ska byggas ut för ca 20 Mkr. - En förbättring av Rödkobbsleden är också aktuell. YSTAD, 72 MKR Före år 2000 planerar hamnen att bygga ny färjehamn och terminalbyggnad för sammanlagt 34 Mkr. Dessutom ska nya järnvägsspår dras för ca 38 miljoner kronor till befintlig bangård. Byggstart 1997. VARBERG, 40 MKR Under 1996-1997 planeras en kajutbyggnad för 25-30 Mkr. Kajen blir efter utbyggnaden 330 meter lång. Resterande 1015 Mkr avser normalt underhåll samt maskiner. LOS S AT Nytt -k r1 savtal: Lö Upp 0 av inflation o n:Paslaget äts c Natten till 29 april slöts ett nytt avtal mellan Sveriges egenavg·ft • er. november 1994). Om den hamn- och Stuveriförbund (f d Stuvareförbundet) och lokala potten inte an- Transportarbetarförbundet. vänds för reglering av lo- Avtalet ger 2,40 kr/tim i höjning av månadslönen kala frågor läggs den på från 1 april 1994. Bonusen (ackordskompensation månads-lönen. Tilläggen ibland benämnd) ökas från samma datum med 50 höjs för perioden med 3,5 öre/ tim i de flesta hamnar. Några - Göteborg, Sundsvall , procent. Holmsund och Malmö - får ingen ökning av bonus, Procentuellt ger medan några andra får en ökning med 1 kr/ tim. Detta detta en ökning av lönen sägs vara ett försök attjämna ut lönenivåerna i hamn- med 4,05 procent över arna, vilket strider mot tanken på att varje hamn/stuveri perioden för en genomsnittlig hamn skall ha en lönesättning utifrån de egna specifika vad gäller lönen. Vissa kommer dock att ligga förhållandena. Från 1 januari 1995 utfaller en lokal pott om 1,40 på en löneökning under 4,05 procent, tex Stockholm 3,5 procent och Göteborg, 3,3 procent. Med en beräk- kr/tim. Denna skall fördelas i lokala förhandlingar mellan nad inflation på drygt 2 procent och 2 procent i egenav- de lokala parterna och detta skall vara klart senast 31 gifter, som det är högst rimligt att få kompensation för , oktober 1994. Om man lokalt inte kommer överens förs är det lätt för var och en att se vad detta avtal är värt! frågan till central förhandling (skall begäras för 30 BJÖRN A. BORG SAF, SVERIGE OCH EU Sverige har anmälts till ESA, det organ som övervakar EESavtalet. Tre stora fackliga organisationer står för denna anmälan, TCO-OF, Stats-anställdas Förbund och Kommunalarbetarförbundet. Enligt EG-clirektiv har en anställd rätt till samma lön och övriga anställningsförmåner som tidigare då den verksamhet man arbetar med förts över till annat företag eller huvudman. Enligt svensk lag har en anställd ett betydligt sämre skydd och mot detta protesterar de organisationerna och menar att enligt EESavtalet skall EG-clirektiven följas. SAF å sin sida - normalt varm förespråkare för EU och dess ofta mer "liberala" regler - förordar i detta fall svensk lag, trots att man i andra sammanhang, då förmånerna riktas åt annat håll, naturligtvis finner att EU-direktiv upphäver svensk lag. Tror verkligen arbetsgivarsidan att de har tolkningsföreträde gällande allt i dagens Sverige? BJÖRN A. BORG FÖR ELLER EMOT MEDLEMSKAP I EU? Tveksam? Tänkte väl det. Och du är inte ensam. Två tredjedelar av Sveriges befolkning har inte bestämt sig för hur de ska rösta i november. Fast flertalet, 40% , lutar åt Nej, medan 32% lutar åt Ja. Alltså lutar 28% inte alls. Hamnarbetaren kommer i höstens nummer att spegla vilka effekter ett EU-medlemskap kan komma att få för transportsystemet i landet. ~ LOSSAT 2 / 94 HAMNARBETAREN 9 10 HAMNARBETAREN 2/94 VÄSTERÅS 0 •• a (~ ( - Nordens största inlandshamn För mer än tusen år sedan kom vikingarna i sina skepp till det som idag har blivit Nordens största insjöhamn. Här intill Svartåns mynning och längs stränderna vid Målaren började de anlägga det som nu heter Västerås. Hamnen var de då den centrala platsen i alla avseenden. Här gjordes affärerna upp, här byggdes bostadshusen och här ankom och utgick transporterna. När vi en solig men blåsig vårdag anländer till hamnen möts vi av fiskmjölsdoft och metallskrammel. Längs kajen i Djuphamnen ligger en rysk skorv. En polypgrip lossar rostfritt skrot som ska till Avesta Sheffield Stålverk för omsmältning. Jörgen Stahre, Hamnarbetarförbundets förtroendevalde i hamnen, släntrar i den kraftiga vinden bort mot båten. Man måste egentligen vara difterivaccinerad för att gå ombord, men för en kort titt så skall det nog gå bra ... Jörgen har tagit kompledigt för att visa runt i sin hamn. Här har han arbetat i över tjugo år. En del har förändrats, men mycket är sig fortfarande likt. På grund av, eller tack vare, Mälarens ringa djup når aldrig de stora rom-båtarna hit in. Därför är godshanteringen fortfarande varierad. I mångt och mycket med vanligt förekommande styckegods kan verksamheten påminna om hur det var på 1970-talet i andra hamn. Ombord på metallskrotbåten övervakar Alf Dunder lossningen. På tal om 70-talet konstaterar han att arbetet trots allt förändrats väsentligt. - Då var arbetet tungt, med handlossning av virke t ex. Idag är det istället stressen som är det jobbiga. Nu är det ju linjebåtar för hela slanten. Båtar som går på exakta scheman och inte får missa många minuter. Men som alltid vänjer man sig ju och härdas med tiden. Skräckbåten Holmön Alf Dunder började arbeta i Västerås hamn 1966. Hamnbolaget hade en regel om att inte anställa någon under 26 år, men Alf, som kom från ASEA där han vantrivdes, lyckades övertyga hamnbolagsledningen om sin kapacitet. Det viktigaste för honom själv var att få arbeta utomhus. Det är det fortfarande. Bakom ryggen på Alf glider kollastaren Holmön in för förtöjning. - Det där är en riktig skräckbåt, förklarar han utan att vända sig om. Det är alltid något som går sönder på den. När han väl vänder sig om utbrister han i ett rått skratt. - Titta, nu är det dags igen! Nu lägger han till med fel sida. Jaha. Då har väl lossningsrampen börjat konstra. Det blir till att lossa med kran alltså. Hoppas nu bara att det finns folk uppsatta på övertid, för annars går det inte ... Under tiden som v1 följer Holmöns omständiga angöring har Sune i kranen lyft ner en bobcat i främre lastrummet på skrotbåten. Hasse "Myggan" Haglund klättrar nerför lejdaren. - Han gillar att köra bobcat. Kolla in så snabb han är! pekar Alf. - Det värsta är att hjulen är av genomgjuten gummi. Det gör att varenda smäll och minsta vibration går rakt upp i kroppen. Själv klarar jag det inte längre, ryggen har sagt stopp, fortsätter han. Gillar att slänga käft Medan "Myggan" pilar omkring nere på botten ansluter sig Bengt 2 / 94 HAMNARBETAREN 11 VÄSTERÅS Strömberg, Bonden kallad. Han var tidigare ordinarie, men blev uppsagd och jobbar idag extra. Redan 1959 gjorde han sin första dag i hamnen. - Fast det var väl, låt se nu, 1976 eller -78 kanske som jag fick fast 12 HAMNARBETAREN 2/94 anställning. Jag var ju bonde på somrarna och hade inget att göra på vintern. Men jag åkte alltid hit till hamnen med glatt humör. Då fick man jobba minsann, det var inte så mycket maskiner då. Och det bästa var och är ju att stå i luckan och slänga käft med gubbarna. Ju mer desto bättre. Bonden skrattar och går på. Han, liksom Jörgen och Alf, är med i Hamnarbetarförbundet. Annars är de inte så många kvar i avdelningen VÄSTERÅS ekonomi och sma liv efter extrainkomsterna, över till Transport. Transport körde också övertid hela tiden under vår konflikt, vilket också var något nytt. Vi hade ditintills alltid agerat tillsammans. Nu tog även det slut, upplyser Jörgen Stahre. Han döljer inte sin besvikelse över sveket. Det gör inte heller Alf Dunder. - Överlöpare! är hans korta och kärnfulla omdöme. De stack när det blev hårda tag. Vi som fortfarande är kvar i Hamn, vi blir också kvar. Har man i minnet vad Hasse Eriksson en gång gjorde i Transport så undviker man den organisationen. När väl snacket är 1gang understryker Jörgen Stahre en gång för alla: Vårt fack är det mest demokratiska. Här existerar ingen toppstyrning. Förbundsledningen lyssnar. Ombudsmännen har vanliga löner och ingen sitter på en förtroendepost för att göra kariär, utan för att göra ett bra jobb. Inte heller har eller kommer några fallskärmar att existera. Inte ens den minsta lilla ryggsäck. Punkt. Färgen har stigit i Jörgens ansikte. Hans lugna yta rämnar för en stund. Sedan suckar han. - Fast det verkar som om de som anställs nu har lovat att de ska gå med i Transport. Vi försöker nog värva medlemmar, men det går inte så bra. Dessutom är Transports ordförande här faktiskt en bra kille. längre. Av totalt 70-talet anställda stuveriarbetare tillhör dussinet Hamnarbetarförbundet. Resten är med i Transport. Annat var det för tio år sedan, då var styrkeförhållandet det omvända. Övertidsblockaden besvärlig - Det var övertidsblockaden 1984 som blev början till medlemsraset. Vi lyckades inte få igenom våra krav och när konflikten drog ut på tiden så hoppade gubbarna, de som inrättat sin År av nedgång Natten innan har stuveriavtalet blivit klart. När hamnbolagets VD, Kjell Eriksen, tar emot för en pratstund inleder han med att gratulera till avtalet och säger att nu kan de lokala förhandlingarna ta vid . Kjell Eriksen plockades till VDposten efter att Västerås hamn i en serie år gått sämre och sämre. Inte ens i högkonjunkturen lyckades man nå något godkänt resultat. Istället hängde uppsägningshotet över personalen i början av 90-talet. Flera hamnarbetare och tjänstemän fick gå. - Det var en hemsk tid, trots att jag jobbat länge i hamnen låg jag illa till på uppsägningslistan. Det tråkiga var att den förra hamnledningen inte ansträngde sig för att försöka skapa nya arbetstillfällen. Istället lät man 2/94 HAMNARBETAREN 13 VÄST ERÅ S kvalificerad arbetskraft försvinna, berättar Jörgen Stahre. Kjell Eriksen, som innan han kom till Västerås arbetat med off shore och shipping i England i 16 år, håller med Jörgen i kritiken, men vill också betona andra faktorer som påverkade hamnens situation. Bomb i trafikutskottet - För det första kan man rent allmänt konstatera att i landets transportpolitik där har vägtrafiken länge prioriterats. Sjötrafiken har 1 det närmaste ignorerats och dessutom anklagats som miljöfarlig. Inte minst här i Västerås har det förts fram att lndets största färskvattentäkt, Mälaren, skulle ta skada av sjöfarten. Idag har man gudskelov bättre information att tillgå och jämfört med vägtrafikens utsläpp är sjöfarten ett klart bättre miljöalternativ. - Andra negativa faktorer för hamnen under de svåra åren var nedgången för industrin i Bergslagen och konkurrensen mellan hamnarna, inte bara i Mälaren utan i hela landet. - Det största hindret är trots allt transportpolitiken. Man borde släppa 14 HAMNAR BETAR EN 2/94 en bomb i trafikutskottet, de är ju ändå helt inkompetenta. Det måste till en total attitydförändring där, dundrar Kjell Eriksen upprört. Västerås hamns styrka är läget. Långt från kusten, men mitt i landet. I Mälardalen med omnejd bor en tredjedel av landets befolkning. Här ligger ett stort antal industrier. När Bergslagens gruvdrift blomstrade var förstås malm en stor godsvara. Senare har oljan tagit över. Och idag är kolet till energiverket intill ett viktigt gods. Efter fyra års allt sämre resultat vände det ifjol för hamnen. Omsättningen i ton räknat ökade med 20 procent. Det är framför allt oljorna, skrotimporten och containerhanteringen som ökat mest. Trafikinfarkt på vägarna - Ändå måste vi marknadsföra oss ännu bättre, tycker Kjell Eriksen. Ett led i denna strävan är bland annat att vi just i dagarna varit med och bildat en intresseorganisation för inlandshamnarna i Europa. I och med att frihandelsavtalet har trätt i kraft har transporterna ökat mer än väntat. Innan år 2000 befarar experterna att de har fördubblats, vilket innebär kaos på vägarna. Redan idag har Nordtyskland drabbats av en trafikinfarkt där transportsystemet kollapsar. Och problemet är att det inte finns tid att bygga fler järnvägar och vägar i samma takt som trafiken ökar. Här finns då en kraftigt outnyttjad resurs - inre vattenleder och kanaler. Kjell Eriksen påpekar också att Sverige är värst i Europa med antal ton på vägarna.Han tycker att det är minst sagt märkligt med tanke på de stora avstånden. - Men den utveckling som skönjs nu kommer att gynna sjöfarten i allmänhet och Västerås i synnerhet, slår han fast. Från att Västerås hamn blev kommunalägt 1992 och nye VD:n blivit varm i kläderna har en annan slags företagsfilosofi tagit över - "De öppna dörrarnas melodi" som ledningen själv framhåller. - Det stämmer också. Även om det kan snackas lite för vitt och brett emellanåt, så lyssnar ledningen betydligt bättre på oss idag än tidigare. De inser väl att det är bättre att tala VÄSTE R ÅS Bengt Strömberg 2 I 9 4 H A MNARBETAREN 15 VÄST ERÅS med oss än att låta bli. Vi sitter JU trots allt i samma båt, menar Jörgen Stahre. Nyanställer Kjell Eriksen håller förstås med. - Säger man - "Gör så här!", så blir det beordrade jobbet bara utfört till 50-55 procent. Men om säger "Lös uppgiften'', ja då blir jobbet utfört till minst 90 procent. Att få både tänka och handla efter eget välfinnande resulterar alltid i bättre utfört arbete. Vi kan till exempel se på ökningen av goda ideer och förslag till arbetsförbättringar! I takt med fler båtar angör Västerås hamn behövs också fler hamnarbetare. Hitittills har 14 man anställts i år. Flera har också anställts på så kallade utbildningsvikariat och är övervägande unga människor. Medelåldern bland hamnens ordinarie stuvare ligger på över 50 år, så en föryngring är nödvändig. Om den positiva trenden håller i sig är också en utbyggnad av hamnen nödvändig. I vart fall i Djuphamnen där 75% av allt arbete idag utförs. 16 HAMNARBETAREN 2 / 94 Här behövs kajen förlängas rejält. - Det värsta är att vi befinner oss på sjöbotten av lera och ävja, så att fylla ut kräver både spåntning och urdikning med fyllning av singel, för om någon gång epitetet bottenlöst ska användas så är det här, säger Stig Jansson, hamnens marknadsansvarige. Stig tillhör de som arbetat i hamnen länge. Han har sett utvecklingen och säger sig idag vara tacksam över att kommunen tagit över ansvaret. - Det är en bra gubbe. Snacksalig i och för sig. Men han är ju seglare, och det är ju bra folk! säger han och åker hem för att sjösätta sin segelbåt. MIKAEL ÖDESJÖ Foto: Johan Aredal •) Seglare är bra folk - Det är i och för sig bakvänt, för när borgarna tog över här 1991 efter åratal av socialdemokratiskt styre, så kommunaliserade man bolaget. Det känns ju tryggare på något vis, och när sedan hamnstyrelsen med politiker utan större kunskaper om verksamheten inte har mycket att säga, ja då kan vi sköta bolaget på det sätt vi själva vill. När Jörgen Stahre slutligen lotsar oss ut på terminalplan, puttrar Kjell Eriksen förbi i en gammal skruttig SAAB och vinkar glatt och Jörgen ler. Järgen Stahre KLINGSPOR z ,__ z "' 0 ::;; 0 ,__ ~ 18 HAMNAR BETAR EN 2 / 9 4 KLINGSPOR I väntan på koncentrationsläger. Kalla det mod. 1976 blev jag nerknuffad i gatan. Jag stod på Sergels torg och tittade på gatuteater. Två tanter pratade högt och störde. Jag bad dem sänka rösterna. De vände sig ilsket om och fick syn på mig. "Aha! Du har ingen talan, jävla utlänning", skrek de. "Ni skulle buntas ihop, skickas till Norrland och slängas i en sjö." Sen knuffade de ner mig i gatan. De kunde gärna få tro att jag var svartskalle, tänkte jag där jag låg. Det var jag ju också; mörkt hår, bruna ögon och till råga på allt flätor, som en annan indian. Kunde likaväl komma från Spanien eller Iran. Vad skulle jag ha försvarat mig med? Att jag var svensk? "Hörrudu, men jag är faktiskt svensk och talar flytande svenska." Underförstått: "Men svartskallen här intill kan ni gärna klippa till." Nä försvara mig med min svenskhet vore höjden av dumhet. Vid en busshållplats samma år stöttes jag in i väggen återigen av en tant. Hon fräste: "Jävla utlänning". Jag skrattade. 1978 i rättegången mellan raggarna och assyrierna i Södertälje dök det upp meningar som "Dom kacklar i bussen på sitt eget språk, som om de ägde stan. Det finns en som är bra, han har smält in i miljön och klär sig nästan som vi." Nu skrattade jag inte. Skräcken för främlingen började gripa tag i Sverige. Skräcken för den som avvek från det vi själva var. Och vad var vi då själva? 1979 delades nazistiska flygblad ut i göteborgska skolor. "Kväv de judiska barnen i judiska mödrars magar! Utrota de utländska sumpråttorna!" BSS (Bevara Sverige Svenskt) klistrade upp lappar på stan "Tipsa polisen om illegala invandrare, väck regeringen och invandrarverket." Nu blev jag orolig och i ett enda slag blev det 1994. Tumskruvarna har dragits åt. BSS har blivit bönhörda. Folk från forna Jugoslavien slängs ut, trots hot och bevis på etnisk rensning, modiga soldater som inte vill döda i detta smutsiga krig vägras asyl. Vad väntar vi på? Att koncentrationsläger ska uprättas och olika folkslag ska utplånas för att vi ska förstå vad som sker? Massor av judar under andra världskriget sände vi tillbaka för att vi inte trodde det var så farligt. De överdrev nog. Vad som hände vet vi idag. Nog är regering och invandrarverk väckt av BSS alltid. Nädu, självmant säger jag inte att jag är svensk. Jag skäms och tänker på en förföljd man, som för mycket länge sedan blev mördad för sin tros skull. Han sa: "Allt vad ni vill att människor ska göra mot er, det ska ni också göra mot dem." Kalla det inlevelse. Kalla det mod. Ja, kalla det mod. AGNETA KLINGSPOR Författare och kulturskribent på Expressen. PS. Agneta Klingspor utkom 28 mars med sin sjunde bok "Nyckel-roman". 2 / 94 HAMNARBETAREN 19 MARLOW Philip Marlowe pallade trycket. Äntligen lite vila efter att ha kört som en galning kors och tvärs hela morgonen. Containers in och ut i depå, av och på bil. Alla dörrar verkar vara vända fel. Dubbla lyft nästan hela tiden. Men nu har det lugnat sig lite. Jag tar fram min deckare Raymond Chandler och förflyttar mig till 40-talets L.A. Philip Marlowe är hårt trängd som vanligt. Gangsters försöker mörda honom. Polisen misshandlar honom. Vackra miljonärskor vill förföra honom. Uppdragsgivaren försvinner. Då väcks jag tillbaks till verkligheten av radion. Sex containers som står i depå ska lastas upp på redan framställda trailers. Jag tar min Ford Mercury -42 och åker dit. Ursäkta, en Kalmar-truck var det visst. Mycket riktigt där står tre trailers och sex containers. Jag ställer alltså upp två burkar på varje drag. Enkelt. Men när jag har ställt den femte burken på den tredje trailern - då händer det! Trailern börjar glida i tangentens riktning. Med tolv ton last, inte särskilt fort, men bestämt, kompromisslöst och med en accelererande verkan. Dolda kameran! tänkte jag. Det här måste någon smart TVproducent tänkt ut. Så jag började spana efter kameror att ta i. Men det fanns inga. Nu hade ekipaget börjat få en rejäl hastighet. Förklaringen låg i att stödbenen på den här trailern hade den gamla utformningen med små massiva hjul och inte som de andra med två fötter. Lutningen plus en knuff från min sida när trucken går ut från burken hade satt det hela i rörelse. Det här inträffade en vårdag efter att vår eminenta städpatrull hade gått fram. Inte ett underslag eller någon minsta träbit så långt ögat kunde se. Vad fan gör man? Funderar på att backa mot trucken. men den står i 90 graders vinkel mot trailern och innan jag kan komma runt och möta ekipaget så har den hunnit vida över de 30 kilometer som hamnområdet är begränsat till och miljonskador är garanterade. Då träder Philip Marlowe in i handlingarna. Som den store hjälte och klippa han är. Jag tar boken och lägger den under stödhjulen på trailern. Springande lägger jag boken under hjulet minst tre gånger och boken mals ner till atomer. Men nu står den stilla. Hela händelsen tar bara någon minut. Efter kommer chocken. Vilken djävla tur att inget hände! Vilken tur att jag läste en riktigt hårdkokt deckare som var hård nog att stå pall för trycket. Dagens mjäkiga snutar skulle aldrig ha klarat det - möjligtvis Martin Beck. 20 HAMNARBETAREN 2 / 94 FOTO: JOHAN AREDAL SLUSSVAKT En slussvakts betraktelser Il mytomspunna, laglösa städer? Eller underjorden? Ett tomt dragspelsfodral grinar emot mig när jag kliver ner i Slussens pisstinkande tunnlar. Framme vid min arbetsplats, Karl Johanslussen, läcker en gasledning. Man borrar, mäter grundvatten och bärighet på de avflagnade konstruktionsdelarna. Överheten talar om hur nära förbunden funkisarkitekturen är med drömmen om folkhemmet och vill bevara den. Andra talar om historisk ironi att bevara Slussen som monument. I väntan på beslut zoomar japanerna in eländet från sightseeingbåtarna. Vi är inte längre bäst på allt, men att klottra är vi bra på . Och ännu bättre på att ta bort klottret. Gatukontoret har en dag samlat ett internationel lt gäng klotterborttagarchefer på Karl Johans torg. Vid Gula Gången 15 finns en klotterdikt: "lng-Marie, hej min igitaluret på Katarinahissen har slocknat. Det är en tidig vårmorgon och varmast i Europa med ett tropiskt fuktigt dis. Under en av vinrankeportalerna på Slussplan sitter en blåtatuerad man som släppt kontrollen. Ner genom parkförvaltningens gröna bänkspjälor sipprar allt utom tårar. Var kommer de ifrån dessa figurer som lodar omkring? Från D älskling. Jag saknar dig som fan idag. lng-Marie på min födelsedag ska j ag hoppa i Mäla(n och flyta upp vid Vårberg i jul, eller vänta ett par år till på min goding, det är ju så jävla kallt." En parant fransyska höjer på ögonbrynen när hon får dikten översatt. Det är inte bara Jean-Paul Sartre som funderat över tillvaron. En annan kanonfilosof ser vi nästan varje dag. Längst ut på pontonbryggan vid Franska Bukten står han med uppkavlade byxor, och den gyllene libran sticker som alltid upp ur bakfickan . Han lär invandrarna rycka strömming och skuggboxas, berättar om båtar han varit på , att en hamn är en hamn och om skärgårdsöarnas mystik. Vi bjuder på kaffe och får en påse strömming. Så åker en nöjd , pensionerad hamnarbetare hem . Slussvakt No 1 växlar nu tempo, riggar till på kajen, rensar steker och bjuder den pinfärska strömmingen på hårt bröd och från Ökenfestivalen på Skeppsholmen hörs hjärtslitande nomadjazz från Sudan. Under natten har en Djurgårds-färjan , ombyggd till krog, lagt till vid Kornhamnstorgskajen. Det lär finnas lika många krogar nu som då Bellman tog sig en Krambambuli på Den Gyldene Freden. Vad den yngling druckit som med farsans båt försökt forcera den 17 ton tunga slussporten vet vi inte. Men vi hissar upp den buckliga "Mälar-porten " när Hans Majestät i sin speed-båt snyggt glider in till kaj, där liwakten betalar med jämna pengar. Att det är kungen själv under den stora mössan och glasögonen har en väntande Säposnubbe berättat. Så är det då Vattenfestival - folkfest eller fyllefest. I slusskanalen ligger båtarna tätt och spännande möten blir till. En fläckfri herre vill inte ha någon jävla festival utan vi ll emigrera, som 15000 andra svenskar gjort i år. Några pilsnerdrickande lymlar med texten No Future intatuerad i sina rakade huvuden sjunger Last call for alcohol. I en italiensk mahognyracer spiller en kalaspingla vin på sin linneblus, som hon varsamt tar av och lägger i blöt i en galvaniserad plåthink. En rödögd pudel med prickig flytväst eller om det är pyjamas tittar förskräckt på. Någonstans dunkar en tändkulemotor lika självklart som en erogen zon . Doften från tallkottsgrillade coburgare sprids över land och hav. Det svenska klimatet är kallt. I slutet av september ligger skarpskurna dimstråk över det stålgrå vattnet. Min norske kamrat vandrar över spången till fiskaffären vid Mälartorget och inhandlar norra Europas godaste smörgåsar. Efter en tupplur i den varma glasburen ser jag hur slumsystrarna runt slussgraven gör honnör när fyrvaktarens dotter anländer genom Östersjö-porten. LEIF JANSSON 2/94 HAMNARBETAREN 21 PR OS TIT UT IO N DEN LAGLIGA "PROSTITUTIONEN" Nej, jag tänker inte på införandet av de statliga bordellerna, som bland annat en präst och en kvinna för något år sedan talade sig varma för i debatt och massmedia. Undrar förresten om "svartrocken" och "bordellmamman" hade tänkt släppa till sina egna barn? Eller var det meningen att det skulle vara arbetarnas arbetslösa söner och döttrar som skulle arbeta i dessa "Red light districts"? Och som för den gamla sjömansromantikens skull kanske placera dessa inom hamnområden som idag ligger för fäfot! Rubriken härovan syftar inte heller på den sjuka debatt som börjar föras av en del politiker i r arbetslöshetens Europa, nämligen att legalisera haschet och andra så kallade "lättdroger". Tror Du att detta snack hade kommit upp om hjulen hade snurrat för fullt och det hade fattats arbetskraft? Nej, naturligtvis inte. Men för vissa cyniska intressen är det bättre att ha neddrogade och passiva arbetslösa som "sålt ut sig" till narkotikarusets drömvärld istället för att riskera att de arbetslösa reser sig och sluter sig samman i radikala proteströrelser och kräver rätten till arbete, till exempel genom att vi alla delar på jobben och som får till följd att vi alla får kortare arbetstid och mer fritid . Inte helt fel, eller hur?! Den här inledningen blev längre än planerat, men ibland blir man så 22 H AMNAR BETAREN 2/94 jävla arg och besviken och då känns det bra att skriva av sig. Och så kommer man ju gärna in på några stickspår som ändå passar rätt bra in under rubriken " .. prostitution". På rätt köl igen kommer jag så in ' 1 på huvudsaken, som de personliga avtal som redan finns inom en del yrken och som kan komma att sprida sig till flera yrkesgrupper. Att en del arbetsgivare ställer upp på och vill ha dessa uppgörelser är ju inte så förvånande . Att en del fackföreningsledningar går med på dessa avtal är desto mer anmärkningsvärt. Om inte annat så borde dessa "arbetarledare" tänka på den egna födkroken där de sitter i sina ombudsmannarum. För man kan ju tänka sig att när arbetarna börjar "förhandla " för sig själva så kommer de att ställa sig frågan: "Vem behöver facket?" När sedan den statliga A-kassan införs kommer säkert en del att ställa sig frågan: "Varför betala 200 kronor i månaden till facket när man nu har ett personligt avtal och kan göra upp med arbetsgivaren mellan fyra ögon?" Då i en situation när man skall "sälja sig själv" i konkurrens med sina egna arbetskamrater. Arbetskamraterna ja, hur kommer det att bli med kamratskapet? Hur många vill tala om i vilken löneklass man ligger? Risken är ju att man framstår som en lathund om man kommer lågt eller framstår som en stövelslickare om man tjänar mer än andra. Rykten, misstänksamhet, skitprat kommer att florera . Tilliten och öppenheten mellan arbetarna kommer att själva finessen med ett sådant här lönesystem att arbetsgivarna kan härska genom söndring. Vår styrka ligger i den kollektiva enigheten och den måste vi värna om, eller som man också kan uttrycka det: Det är inte arbetsplatsen som skall forma arbetaren. Det är arbetaren som skall forma arbetsplatsen! Folkomröstningen angående ja eller NEJ till EU närmar sig och jag hoppas att majoriteten av det svenska folket inte låter politiker och företagsledare "sälja ut" oss till världens största bordellbildning, eh .. förlåt, kartellbildning ska det förstås vara . Sommarhälsningar från HENRIK JOHANSSON GÖTEBORG, AVD 4 D PROFILE N Fortsättning från sid 24 förlorade det sin charm, tycker han. - Till sist stod man bara och vred på några knappar. Urtrist! klagar han. Och inte nog med det, lönemässigt hade yrket halkat efter, så jag såg mig om efter nåt annat. Eftersom jag inte hade någon utbildning fick det bli hamnen i Oxelösund. Han var den yngste av alla och mottogs på samma sätt som alla nyanställda; tuffast möjliga uppgift direkt - att vända malmvagnarna från Grängesbergsgruvorna. - Det var fruktansvärt tungt och inte så lite monotont. Efter en vecka frågade jag mig om jag inte hade hoppat i galen tunna, erkänner han. Då var det Transportarbetarförbundet som gällde och sedan dess har det flutit mycket vatten under kranarna i hamnen, som ägdes av TGOJ (Trafikbolaget Grängesbergs och Oxelösunds Järnvägar). Från tunga arbetsmoment där ryggar och axlar frestats svårt till stillasittande monotona uppgifter. ·Nej. numera är det ingen som bryter ryggen av sig i jobbet. Jag brukar säga att vi har det för bra och arbetsskaderiskerna ligger väl snarast i att vi sitter fel i maskinerna och det är inget att ignorera. Här i hamnen kommer de största 90 000-tonnarna inte ända in till till kaj, utan vi får köra ombord på kollastare med våra 44 00 LMmaskiner och jobba på svaj. Efter en dag, där man kanske också grävt sig för djupt ner och fått köra i princip stående kan man vara helt mör, slut i knäna. Själv har jag klarat kroppen rätt bra genom åren. Och det har jag mina svaga armar att tacka för. Fan, de stora starka gubbarna har förlyft sig mer än en gång och det sätter sina spår, konstaterar han. Sture har också sitt flitiga orienterande att tacka sin goda hälsa för. I stort sett varje helg under den ljusare delen av året har han och familjen kuskat runt till olika orienteringsevenemang. Inte för de stora segrarnas skull utan för det gladlynta deltagandet. Att vara frisk och ha hälsan är annars inget som Bagar' n tar för givet. Den trafiklolycka som höll på att kosta honom livet för tio år sedan har förutom tydliga spår i utseendet även satt djupa spår i sinnet. - Jag hade jobbat en hel dag i fruktansvärd hetta och satt i bilen på väg i ett ärende. Det var olidligt hett även i bilen. Så kom jag över på fel sida av vägen och frontalkrockade. I en vecka låg jag medvetslös och svävade mellan liv och död. Ena benet var av och hela ansiktet var ihoptryckt, det är därför jag ser ut som jag gör. Men jag lyckades repa mig, vilket dock inte försäkringskassan trodde att jag skulle. De ville förtidspensionera mig, men jag hade bestämt mig för att börja jobba igen, så fick det bli, de fick ändra sig, förklarar Sture "Envis". Så kommer han in på löner och ersättningar genom åren. Siffrorna och resultaten flyter som rinnande vatten. Här finns matematiska resurser, inget tvivel om det. Han börjar kring 1965 och berättar om garantitiden då stuvarna om de inte sysselsattes ersattes i 14 dagar med 212 kronor. Några år senare kom håltidsersättningen, vilket innebar att om inte arbetsgivaren lyckades ge sysselsättning i de 45 ordinarie veckotimmarna, utan kanske bara 30, så fick han betala 3,50 kronor i timmen för den här tiden. Det skall jämföras med ca 8 kronor i timmen som utgick för ordinarie arbetad tid. - Idag har vi fyraveckors-skift. Då arbetar vi förmiddag tre veckor, varav en är beordringsbart nattskift och så en vecka eftermiddagsskift plus lördagförmiddag. Och här står dessutom så gott som alla i kö för att få jobba övertid, upplyser Sture och suckar tungt. Själv har han aldrig ens försökt få tjäna extra på det här sättet, det talar emot hans arbetsfilosofi. · Man skall kunna klara sig på den lön man har för ordinarie arbete och om det finns mer arbete än så så bör man anställa mer folk, slår han fast. Sedan 1972, då Hamnarbetareförbundet bildades, har Sture Bagar' n och hans stuvar kamrater tillhört det här facket. Hela styrkan på 25 man gick manstarkt dit. Idag är man bortemot 200 anställda i hamnen, varav ca 110 tillhör Transport, men totalt sett är facktillhörigheten mycket varierad. - Det är ett stort aber med det, för i och med att alla samåker med varann så kör det ihop sig när vi ska ha avdelningsmöten. Här vill ju inte två transportare i en bil stanna kvar några timmar för att vänta på en Hamnarbetareförbundare som skall på möte och vice versa. Dessutom är det ju så också numera, åtminstone bland de yngre, att det ska hämta på dagis, och köra till aktiviteter överallt. Ofta får man höra att folk inte har tid för facket och att vi nog klarar det själva bra. Sture är inte bitter över det klena engagemanget, utan tycker sig kanske ändå skönja en förbättring. En ny generation med tydligare politisk och facklig medvetenhet är i vardande. - Inget ont som inte har något gott med sig, säger han och tänker på lågkonjunkturen och den borgerliga regimens vanstyre av landet, vilket nu får ungdomar att reagera. - De vaknar nu och efter valet i höst, ja då har vi fått det som även jag vill ha det. Fast det blir svårt att återställa allt som de ställt till med. Om skatterna föde las rättvisare och löneskillnaderna begränsas då är jag beredd att dra mitt strå till stacken. Sture är först inte särskilt upprörd, han resonerar lugnt ända tills han drar sig till minnes den trista fallskärmshistorien i hemmahamnen. - Jag trodde först inte att det var sant, att våran chef hade en sådan där uppblåst fallskärm. Men det var det och ingen liten heller. Då vart jag heligt förbannad och djupt besviken. Nej, bort med allt sådant. Det borde vara för tjänstemän som för oss arbetare, högst ett års avgångsvederlag, inte mer. På tal om ekonomi och framtid så avslöjar Synnöve i ett obevakat ögonblick att maken minsann själv har aktier. Spekulerar han kanske? - Knappast, skrattar han rått. Aktierna är i Svenskt Stål AB, och hittills har jag inte betalt ett öre för dem. De ska jag kvar för de är min garanti på att jag åtminstone inte ska behöva ligga ovanpå jorden den dag jag är död. Tills dess tänker han och Synnöve ta vara på livet genom att pyssla i trädgården och grönsakslandet; " .. som har legat i träda sedan, .. är det 20 år gumman?", och att resa. - Hurtigrutten är en dröm som jag hoppas skall gå uppfyllelse att få vara med om. Vad skulle passa bättre, för Sture Nordström?! MIKAEL ÖDESJÖ 2 / 94 HAMNARBETAREN 23 POSTTIDNING « 0 w "' « z « I 0 PROFILEN: Bagar ..n envisas bara i fyra år till. Envis. Klurig. Pengatokig. Ja, han säger det själv, Sture Nordström, hamnarbetare i Oxelösund. Men glimten i ögonen skvallrar om att det döljer sig en hel del ironi i beskrivningen. Vi har kommit till Mastvägen i denna ostkustpärla. Här bor stadens förmodligen enda invånare utan egen båt; "Jag har annat för mig", avslöjar han lite hemlighetsfullt. Han bor här tillsammans med sin Synnöve och har så gjort sedan de gifte sig och byggde eget. Arbetar gör han i hamnen och har så gjort sedan lika länge. Så "envis" verkar ju stämma rätt bra. - Jodå, intygar frugan glatt från köksregionerna, envis som synden, han skall jämt ha rätt, men så är han också väldigt snäll och god, tillägger hon med otvetydig värme i rösten. Sture, eller Bagar'n som han kallas av arbetskamraterna, blir inte det minsta generad, utan går på och bekräftar även det andra påståendet, det om klurigheten. • Enda gången chefen och jag har varit överens det var när jag sa till honom. "Eftersom inte jag är det, så kan mte heller någon annan vara ofelbar". Tänkvärda ord från klurig gubbe. .Pengatokig då? Nja, här har väl självironin spelat ett tydligare spratt. Fast det kunde ju finnas fog för misstankar åt det hållet. Har man varit kassör i fackets lokalavdelning sedan 1959 så ... - Eh, harklar sig Sture och bryter in, det har väl blitt lite som en sjuka det här. Fadern var både revisor och kassör i sitt fackförbund på 30- och 40-talet så det sitter väl i generna, försöker han. Sanningen är väl snarare den att Stures noggrannhet och ärlighet samt engagemang på det ideella planet har g1ort honom oumbärlig. Aldrig har det varit frågan om att ersätta honom. Likadant är det i orienteringsklubben OK Måsen, där har han haft kassörsposten sedan 1960! - Ja, det har gått så långt att de inte ens törs köpa fri_märken utan att fråga om lov, säger han med ett snett leende, och fortsätter: · Nu har hamnfacket fyra år på sig att skaffa en ersättare, för sedan får jag inte sitta kvar längre, det säger i alla fall stadgarna. Sådär vansinnigt sugen på dispens för ytterligare år på kassörsposten är väl Sture inte heller. Han fyller 61 framåt hösten och har nyss gått i delpension. Sture växte upp på landet, i Ålberga, mellan Nyköping och Norrköping. Pappan var banarbetare vid järnvägen och högg i skogen på vintrarna. Mamman var förstås hemmavid. Och barnen, Sture och hans tre syskon, fick arbeta hemmavid för att dryga ut hushållskassan. - Vi plockade blåbär, lingon och hjortron och så gallrade vi rovor. Det gick väl som det gick med det. Skulle vi ha råd med något annat än mat och lite kläder så fick man jobba, berättar han. Stures extrainkomster gick företrädesvis till fotboll. Att åka in till Norrköping och se "Peking" spela var favoritnöjet. Efter sex år i folkskolan, andra världskriget pågick och det var en fördel att bo på landet för då kunde man köpa extra kött utan kuponger, gällde det att skaffa sig jobb. Något annat var det inte tal om. · Glödlampsfabriken i Nyköping var den naturliga platsen att söka sig till, men åldersgränsen gick vid 15 år så jag fick ta jobb som springpojk på ett bageri. Tämlige~ snart övergick jag till lärling istället och innan jag fyllt 15 år var jag färdigutbildad bagare! Sture gillade sitt jobb då, dessutom var det rätt så välbetalt, men i takt med att branschen moderniserades Fortsättning sid 23 är officiellt organ för Svenska Hamnarbetarförbundet. Tidningens syfte är att informera om hamnarbetarnas villkor_ i såväl arbetsmiljö ~ch avtalsfrågor som om förbund~ts vä.rderingar och sociala och politiska frågor. Ideer, tankar, och bidrag ttll artiklar, reportage, msandare, dikter, illustrationer etc fran Dig som läsare är mycket välkommet! HAMNARBETAREN ))
