sid 5 - Arvet

Transcription

sid 5 - Arvet
sid 5
LED ARE
I
I NNE H Å LL
Potten och avtalsperioden enda
positiva i nya avtalet
Så har ett nytt Riksavtal för stuveriområdet slutits mellan Sveriges Hamnoch Stuveriförbund och Svenska Transportarbetarförbundet. Resultatet
redovisas på annan plats i tidningen, men uppgörelsen tarvar några
ytterligare kommentarer.
Till skillnad från ett antal tidigare avtalsrörelser, drog förhandlandet
den här gången inte ut på tiden. Vårt förbunds förhandlingsdelegation har
vid två tillfällen i mars och april träffat den centrala motparten för
avtalsförhandlingar. Senast dagen innan Transports förhandling då Hamnoch Stuveriförbundet mötte upp med sitt arbetsutskott. De krav som
fastställdes av förbundets avtalskonferens i februari månad penetrerades
vid dessa förhandlingar och naturligtvis fann arbetsgivarsidan dem alldeles
för kostsamma - något annat hade också varit en sensation. Vissa
gemensamma ståndpunkter diskuterades dock fram och dessa gav ett
visst genomslag i den senare träffade uppgörelsen.
Avtalsperiodens längd om 1 år är en av få delar i överenskommelsen som
kan betecknas som tillfredställande, men också att en princip brutits i
förhandlingarna; nämligen att en lokal pott avsatts som skall fördelas av
de lokala parterna. Storleken på och tidpunkten för ikraftträdandet av
denna pott lämnar mycket i övrigt att önska, men principiellt är den av vikt.
Samtidigt som det är ytterst viktigt att förbundets lokalavdelningar
inom stuveriområdet verkligen ser till att de är med i diskussionerna om
denna fördelning, måste man komma ihåg att detta är en svår fråga att
hantera. Varje avdelning bör noga tän ka igenom hur pengarna skal l läggas
ut och ha en klar strategi inför förhandlingarna med arbetsgivarsidan ,
annars spelar vi motparten i händerna.
I Hamnarbetarförbundet har vi vid ett antal tillfällen genom åren
kommit till den slutsatsen att vi gärna ser lokalavtal anpassade efter varje
hamns specifika förhållanden, men samtidigt ställer det höga krav på dem
som förhandlar. Förbundet måste också vara vaksamt och fungera som
samordnare och ge stöd där så behövs.
Det är inte för inte som SAF och dess medlemsförbund - som Sveriges
Hamn- och Stuveriförbund - vill ha företagsvisa förhandlingar, men då helst
individuellt med "medarbetarna". "Medarbetare" förresten, är det inte ett
sällsynt kladdigt ord, som mest syftar till identifiering med företaget och för
att ge en känsla av att hierarkin är bruten!
Från de flesta borgerliga politikers sida och naturligtvis alla
näringslivsföreträdare, vare sig de öppet uppträder som sådana eller i
skepnad av ekonomiprofessorer och annat, drivs nu en intensiv kampanj
för ökad lönespridning. "Lönebi ldningen är Sveriges akilleshäl" är en typisk
rubrik, hämtad från en intervju i SAF-tidningen med finansminister Anne
Wibble. Rakt på sak menar man att de lågavlönade skall ha ännu lägre
löner och de högavlönade mycket högre. En stackars svensk VD tjänar inte
alls så mycket som en amerikansk kan de stora dagstidningarnas
ekonomisidor berätta, trots att han sedan 1973 ökat sin lön dubbelt så
mycket som en industriarbetare. Samtidigt har skatten sänkts för de
högavlönade, på aktieutdelning mm, men snarast ökat för de sämst
betalda. Detta är ideologi och klasspolitik och inget annat, men ikläds
benämningar som "den enda vägens politik".
I detta politiskt-ekonomiska klimat, där fackföreningsrörelsen
dessutom kläms mellan sköldarna - dels på grund av försämringar i
lagstiftningen, men dels också genom egna tillkortakommanden - kan det
vara lätt hänt att en företagsvis lönesättning styrs ensidigt av chefen. Vårt
förbunds organisation, med en stark lokal aktivitet motverkar detta och
avdelningarnas förhandlare har alltid en god förankring bland
medlemmarna och är väl skickade att klara ut de lokala förhandlingarna.
ARBETAREN 2/94
Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen ,
samt arbetare med likartade arbetsuppgifter.
Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har
idag avdelningar i 24 svenska hamnar och dessutom
på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska
Hamnarbetarförbundet är att främja medlemmarnas
fackliga , ekonomiska, sociala och kulturella intressen.
Detta sker bl a genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens
styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Vidare att
verka för sociala reformer och solidaritet med arbetarklassen - nationellt och internationellt.
För ytterligare upplysn ingar kontakta den lokala
avdelningen på orten eller förbundskontoret i Örnsköldsvik, tel 0660-135 70. Avd 1 i Stockholm, 08667 83 47. Avd 4 i Göteborg, 031-51 54 51.
innehåll:
SKATTEPARADISET SVERIGE
Myndigheterna får minskade möjligheter att utöva
skattekontroll. Det är innebörden av regeringens
senaste skatteförslag ... ... ... .. ... .. .......................... ..
4
SVEKDEBATT OM GÖTEBORGSAVTALET
I tidningen Transportarbetarens aprilnummer stod att
läsa om hur Hamn 4:an sålt hamnarbetare till reapris,
bara för att få ett eget avtal . Sanningen är den att
Transport skrev under avtalet redan i februari. Sedan
kan man snacka om "reapris" gentemot ett
centralt nollavtal. ..... .. ......................... .. ........ .......
NYTT RIKSAVTAL: LÖNEPÅSLAGET ÄTS UPP
Med en beräknad inflation på drygt två procent och 2
procent i egenavgifter är det enkelt att se vad det nya
avtalet är värt. det enda positiva är avtalsperioden
och de lokala potterna ...........................................
2
HAMNARBETAREN
2/94
9
.VÄSTERÅS - NORDENS STÖRSTA INLANDSHAMN
Efter år av nedgång vänder nu utvecklingen i Västerås
Hamn. Nyanställningar och investeringar genom-
10
förs. Med ny bolagsledning flödar ideerna .. ... ... .. ..
I VÄNTAN PÅ KONCENTRATIONSLÄGER
"Aha! Du har ingen talan , jävla utlänning, skrek de. Ni
skulle buntas ihop , skickas till Norrland och slängas i
en sjö ." Så skriver Agneta Klingspor i ett inlägg
om stämningar i Sverige ... . ..... ... ... ... .... .... ... .... ..
19
OMSLAGSPROFILEN - STURE NORDSTRÖM
Sture "Bagarn" Nordström har varit kassör i
hamnfacket i Oxelösund i över 30 år.
BJÖRN A. BORG
6
Foto: Johan Aredal ..... ... . ..................... ... ... .
... 24
LOSSAT
~
VI BLIR FLER ...
Antalet medlemmar i
Hamnarbetarförbundet
LOSSAT
ökar. Nu senast är det
kranförarna i Stockholm
och Göteborg som valt
att gå in i förbundet.
Vi hälsar de nya
kamraterna välkomna!
Diamantöarna ...
. .. pärlor
i skärgården.
(
S
tockholms Hamnarbetares Semesterhem " Diamanten" i Roslagsskärgården norr om
Stockholm öppnar i maj
för sin 51:a säsong.
Denna anläggning
skänktes i början av
1940-talet av ett antal
rederier, stuverier och
andra intressenter i hamnen. Diamanten, eller kanske rättare
Diamantöarna, består av en större ö, på vilken de flesta byggnader
finns, samt två mindre med vardera en byggnad. Anläggningen
omfattar tre villor, varav två är uppdelade i fyra lägenheter, sex
mindre stugor med allrum och kokvrå samt " Långa Längan " med
enkel- och dubbelrum med kokvrå.
Standarden är enkel - bl a måste man hämta vatten vid
pumpen som förr i tiden - men naturen är bedövande vacker och
möjligheterna till bad , fiske och övrigt friluftsliv är mycket goda.
Under sommaren finns vaktmästare på ön som ser till att allt det
praktiska fungerar, t ex transporter till och från Spillersboda
brygga, en dryg mil söder om Norrtälje. I Spillersboda finns också
affär dit handlings-turen går varje dag.
I första hand är Diamanten avsedd för hamnarbetarna i Stockholm och anläggningen förvaltas av Stockholms Hamnarbetares
Semesterhemsförening som är öppen för ordinarie hamnarbetare i
Stockholm samt även pensionerade sådana.
I och med att hamnarbetarkåren kraftigt minskat finns dock
överkapacitet och vi är glada över att kunna erbjuda hamnarbetare
från andra delar av landet möjlighet att nyttja vårt sommarparadis .
Kostnaden är överkomlig- 525 kronor för första veckan, 475
kronor för andra och 425 kronor för tredje och därefter. I detta pris
ingår då transport till och från ön , basutrustad bostad och
nyttjanderätt till roddbåtar och mindre segelbåtar. Det går också
bra att hyra för kortare tid, t ex en helg och då är kostnaden 90
kronor per dygn och person.
Intresserad? Då ringer du till Stockholms Hamnarbetarfackförening tel 08-667 83 47 för ytterligare upplysningar.
BJÖRN A. BORG
Redaktion: Ulf Bergman (layout/grafisk formgivning), Björn A Borg (fackredaktör), Karl-Axel Sjölund (ansvarig utgivare), Mikael Ödesjö (chefredaktör). Postadress:
Pilotgt 23, C/O Ödesjö, 128 32 Skarpnäck. Tel: 08-604 98 94. Fax: 08-667 84 4 7. Prenumeration: 100 kr /är.Utkommer: 4 ggr/år. Upplaga: 3 000 ex. Tryck: Esshå
Tryck Adressändring? När Du, som är medlem eller prenumerant eller på annat sätt får tidningen Hamnarbetaren hemsänd per post, ändrar adress skall Du meddela
detta till Svenska Hamnarbetarförbundet, Box 406, 891 28 Örnsköldsvik.
2/94 HAMNARBETAREN
3
LOSSAT
Den tredje arbetarkonvojen
har nått Tuzla
Den tredje transporten av förnödenheter i Arbetarkon-
0
~
"'
"'zw
"'"'w
"'
Q_
'z
0
"'
"'z
PÅMINNELSE!
Fyll i A-kassekorten riktigt och skicka dem sedan i tid, så att
utbetalning kan ske så fort som möjligt! Skulle någon undra
hur detta skall gå till så går det alldeles utmärkt att ringa och
prata med Inge-Gerd eller Berit på Hamnarbetarförbundet i
Örnsköldsvik. Tel 0660-135 70.
Skatteparadiset
Sverige!
Håller på Sverige på att bli ett nytt skatteparadis?
Ett Monaco, eller ett Jersey? Ett land där skattesatserna sjunker, där möjligheterna att bilda bolag,
stiftelser och dylikt ökar, liksom skyddet mot
skattekontroll. Där systemet gynnar det rika fåtalet.
Ja, med regeringens senaste förslag kommer
det att bli lättare för företagsledare och andra välbeställda att fuska med skatten. Det hävdar revisionsdirektören Jan-Eskil Jörby i en debattartikel i
Dagens Nyheter.
Jörby anklagar regeringen och skatteminister Bo
Lundgren för att lägga ett ogenomtänkt (för inte kan
det väl vara medvetet) förslag som skall upphäva
skattekontroll-möjligheterna när det föreligger
misstanke om brott.
Han liknar regeringen förslag som " ..att låta en
rattfull själv bestämma om han vill blåsa i ballongen
eller inte." I revisionssammanhang innebär det nya
förslaget att alla besök skall meddelas i god tid,
vilket ju ger företagaren den tacknämliga möjlighet-
4
HAMNARBETAREN
2/94
vojens regi nådde gruvarbetarstaden Tuzla i Bosnien
18 april efter en strapatsfylld färd.
I Sverige startade man med en insamlingsturne
och lastbilarna fylldes med främst mjöl, socker och
torrjäst, men också annat som det finns stort behov av
bland befolkningen i det krigsdrabbade Bosnien .
På vägen genom Europa anslöt sig allteftersom
danska, tyska, belgiska och italienska bilar - alla
ingående i den gemensamma organisationen lnternational Workers Aid. 9 april nådde konvojen, bestående
av tre fyrhjulsdrivna armelastbilar, en långtradare från
Sverige, en större lastbil från Danmark, en långtradare
från Italien och två mindre fyrhjulsdrivna lastbilar från
Belgien, till Makarska som ligger 6 mil söder som Split
i Kroatien. Omlastning skedde där till de mindre
fyrhjulsdrivna fordonen för fortsatt färd till Tuzla .
Efter diverse byråkratiskt krångel kom man iväg
den 17 april för att anlända i Tuzla dagen därpå.
Denna sista del av färden måste företas med de
fyrhjulsdrivna lastbilarna, då stora lastbilar och
långtradare riskerar att fastna på de dåliga vägarna.
Svenska Hamnarbetarförbundet har därför bidragit till
inköp av tre f d östtyska armelastbilar. Med bl a dessa
transporteras 60 ton vikitiga förnödenheter in till Tuzla
från den bas som upprättats i Kroatien.
lnternational Workers Aid/Arbetarkonvojen är mer
än en hjälporganisation. Det är ett försök att bygga
upp ett nätverk i Europa för solidaritet och hjälp med
rötter i arbetarklassen och bl a den fackliga rörelsen.
En fjärde konvoj startade också med en insamlingsturne genom Sverige efter pingst, för att förhoppningsvis ta sig ner till Bosnien under sommaren.
BJÖRN A. BORG
•
en tillrättalägga räkenskaperna, tappa bort dem etc.
Det visar sig samtidigt i en av RSV (Riksskatteverket) nyligen presenterad utvärdering av effekterna av "Århundradets Skattereform" att " .. risken
för att bli dömd för skattebrott i Sverige är inte
större chansen att bli miljonär på spel".
Regeringen vill uppenbarligen inte komma åt
skattefusket. Och valet närmar sig.
MIKAEL ÖDESJÖ
•
LOSSAT
90AR
Ernfrid Hägglund
Örnsköldsvik
6juni
Olof Olsson
Amäsvall
25juli
85 år
William Markström
Göteborg
8juli
Arne Forsberg
Nordmaling
5 augusti
David Eriksson
Holmsund
8 september
Stig Olsson
Halmstad
7 september
75AR
Hany Nilsson
Torslanda
8 september
Kjell Oskar
Sala
20maj
Wilhelm Glantz
Husum
31 maj
Sten gustavsson
Bagannossen
28juli
Martinus Nielsen
Malmö
24 juni
Gunnar Pettersson
Hjälteby
16 augusti
Ingvar Thorn
Västra Frölunda
30 juni
80 AR
Johannes Krönström
Halmstad
30juni
Ivar Jonsson
Hörnefors
18 maj
Hany Kihlström
Bagannossen
IS juni
Axel Anidsson
Göteborg, 2juli
Gunnar Nilsson
Trensum
8juli
Gustav Johansson
Stockholm
!6juli
70 AR
Kjell Lindeqvist
Svängsta
IS juni
Bengt Lindgren
Kåge
9juli
Roff Almkvist
Göteborg
!6juli
Gustav Sjöberg
Domsjö
24juli
Gösta Nilsson
Holmsund
26juli
Gustav Larsson
Göteborg
28juli
Egon Larsson
Göteborg
29 augusti
Lennart Andersson
Göteborg
6 september
Göte Nyberg
Göteborg
6 september
Olle Skoog
Gölborg
7september
Allan Svensson
Halmstad
11 september
65AR
Preben Pilgaard
Göteborg
3juni
Gösta Viberg
Bjästa
Sjuni
Sven Hasselqvist
Hägersten, 10 juni
Lennart Larsson
Halmstad
18juni
lngmar Moström
Västerås
26juni
Hans Johansson
Halmstad
12 augusti
Erik Nilsson
Mörrum
21 augusti
Signar Gladh
Råneå
9 september
60 AR
Sture Jönsson
Härnösand
20maj
Roger Nyblom
Göteborg
27 maj
Hany Enström
Råneå
27 maj
Reine Tl}gg
Onsala
30 maj
Alve Franzen
17 juni
Mönsterås
Kurt Svensson
Halmstad
2ljuni
Väinö Lappi
Norsborg
29juni
Roff Norberg
Sundsvall
2juli
Bertil Pettersson
Bromma
!Ojuli
Torsten
Johannesson
Killeberg
10 augusti
Göran Landström
Luleå
14 augusti
Boris Janovski
Hisings Backa
15 augusti
Walter Svensson
Göteborg
20 augusti
Stig Karlsson
Hägersten
24 augusti
50AR
Adil Bergström
Sjulsmarl<
lljuni
Rustan Söderlund
Oxelösund
IS juli
Nile-Erik Andersson
Sölvesborg
23juni
Lars Jonsson
Mönsterås
IS juli
Göran Månsson
Helsingborg
23juni
Bengt Johannesson
Göteborg
27juli
Per-Arne
Samuelsson
Öckerö
23juni
Bo Bergström
Piteå
29juli
Stefan Calen
Norrf<öping
27juni
Sune Sjöberg
Wäja
Saugusti
Kjell Söderberg
Öxelösund
!juli
Bengt Olsson .
Helsingborg
3 september
Gert Ove Johansson
Halmstad
22juli
Henning Dahlberg
Non1järden
30maj
Bo Strindhlund
Bergvik
23juli
Jan Eliasson
Göteborg
!juni
Ingvar Johannesson
Göteborg
4juli
Thomas Aberg
Västra Frölunda
8 september
Rune Linqvist
Göteborg
7 augusti
Weiner Johansson
Sundsvall
4juni
Ake Pettersson
Norrf<öping
lljuli
BerntOlmers
Solna
14 september
2/94
HAMNARBETAREN
5
LOSSAT
Svekdebatt om Göteborgsavtalet
Under vintern har avd 4 i Göteborg haft gemensamma förhandlingar med Transport
avd 2 gentemot Göteborgs Hamn AB. Förhandlingarna har gällt arbetstider och
löner på TOR-terminalen och Skandia Fartyg (ca 225 man berörs).
Det har under de senaste åren florerat minst 15 olika förslag på arbetstider som
'Göteborgs Hamn försökt att genomföra, men inte kunnat få igenom, då man inte
förhandlat med berörda parter.
Bakgrunden till att schemalägga arbetstiden på TOR-terminalen är den att
Volvo "för att stärka sin konkurrenskraft i Europa" vill ha avgångar till Gent alla
nätter i veckan. Båtens skall lossas och lastas på 6 timmar. För hamnarbetarna
innebär denna trafik nattarbete, men också ca 50 nya arbetstillfällen. Detta påverkar
i sin tur trafiken på England som schemaläggs alla dagar i veckan.
Vid förhandlingarna 1 februari samt 22 och 23 februari presenterade arbetsgivarna ett förslag gällande TOR-terminalen. Förslaget innebar att arbetstidsschemat
skulle rulla över alla röda dagar, förutom storhelgerna jul, nyår och midsommar.
Arbetsgivaren skulle också ha rätt att förskjuta arbetstiden med fyra timmar en gång
per vecka. Betalning skulle utgå med Ob-tillägg samt "något" skiftformstillägg.
Arbetstidsschemat för Gent-nattschemat (2x30 man), det nu aktuella: Arbete 4
nätter - ledig 5, arbete 5 - ledig 4. arbete 5 - ledig 5 osv. Arbetstider måndag, onsdag, fredag och lördag kl 20.30 - 05.00. Tisdag kl 23.30 - 05.00, och söndag kl
20.30 - 02.00. Veckoarbetstid 25 timmar.
Arbetstidschema Imminghamn (2 x 30 man): I detta schema är arbetstiden kl
08.00-19.30. Schemat rullar så att man arbetar 2 dagar, ledig 3, arbetar 2 - ledig 2,
arbetar 3 - ledig 2 osv. Veckoarbetstid 35 timmar.
När vi 23 februari hade nått en uppgörelse med Göteborgs Hamn, hade vi fått
igenom våra krav när det gällde lmmingham-schemat. Vilket innebär inget arbete på
"röda" dagar och ingen förskjutning av arbetstiden (gäller även Gent-schemat).
Vad gäller betalningen utgår ett skiftformstillägg på 2 600 kr/mån i Imminghamschemat. Med Ob-tillägg blir lönen på Imminghamn-schemat 20 300 kr/mån. På
Gent-schemat blir det en månadslön på 15 000 kr.
Trist eftermäle
Det tråkiga eftermälet till uppgörelsen blev en svekdebatt om att Hamn 4:an sålde ut
hamnarbetare till reapris för att få ett eget avtal. Detta stod att läsa i Transports tidning Transportarbetarens aprilnummer. Vidare gick att läsa att tvisten om lönesättningen gått till central förhandling.
På kajen gick snacket om hur vi sålt ut nattskiftet och "bara vi kommer till
centrala förhandlingar skall vi höja lönen för Gent-schemat".
Sanningen är den att Transport lokalt skrev under uppgörelsen redan 23
februari! När det gäller Skandia Fartyg är bakgrunden till arbetstidschemat också en
stor kund som ställer villkor, i detta fall är det Maersk Line som anlöper Göteborg
på fredagar. Fartyget skall lossas och lastas från fredag morgon kl 07.00 till lördag
middag kl 12.00.
Efter ett flertal förhandlingsomgångar har vi kommit fram till en uppgörelse om ett
rullande nioveckors schema. Schemat innebär i korthet 2 dagtids-veckor och en sen
vecka. Man arbetar 6 lördagar av 9. På nio veckor infaller 2 långledigheter - måntors. Veckoarbetstid 34,8 tim. Ca 90 man ingår.
Betalningen på Skandia Fartygs-schemat blir 19 300 kr/mån. Skiftformstillägg
på 2 600 kr plus Ob-tillägg ger denna månadslön. På Skandia är alla "röda" dagar
arbetsfria. Måndag 2 maj blev det klart att maskinkollsgubbarna i Skandia får skiftformstillägg med 2 600 kr/mån.
I samtliga scheman tillkommer körtillägg.
Hamn 4:ans styrelsemedlemmar på Skandia och TOR-terminalen har tillsammans med våra gubbar på respektive arbetsplats lagt ner mycket arbete för att få
fram acceptabla arbetstider och en hyfsad lön till berörda hamnarbetare. Det var ju
alltid något kan man säga, när Hamn 4:ans reapris ställs i relation till det centrala
nollavtalet!
JAN ANNERBACK, AVD 4
6HAMNARBETAREN 2/94
)
Redaktionen
ber att att få
tillönska
•
läsekretsen en
riktigt skön
sommar!
•
•
~
LOSSAT
LOSSAT
Hamnseminarium i Sundsvall:
"Först rationalisera · sedan utnyttja personal
och maskiner effektivare!"
älkommen till
orrländsk Hamndag.
___..___11111..i••-••••11
I
I paneldebatten deltog bl a fr v professor Jan Owe Jansson, Statens Väg och Transportinstitut, VD Owe Linton, Sundsvalls hamn AB,
professor Bo Lennart Neffdahf, SJ, och VD Folke Patriksson, By/ock & Nordsjöfrakt.
Samverkan är nyckelordet för framtidens
transporter till lands och sjöss. Det underströks gång på gång vid den hamndag som
i början av maj arrangerades i Sundsvall.
Här fanns ett flertal av landets experter
samlade.
Det var inte många ord om konkurrens
som fälldes när transportmedlen lastbilar,
järnväg och fartyg presenterades i ett perspektiv av ett rationaliserat transportsystem.
Snarare underströks vikten av ett ökat
samarbete med varann och med näringslivet. Potentialen för en betydande utveckling av den kölburna och miljövänliga distributionen anses god. Men en betydande
rationalisering behövs i hamnarna för att
hålla takt med de ökade krav som både
industri och det moderna tonnaget kräver.
Det var Sundsvalls hamn, i samarbete
med de norrländska handelskamrarna,
som arrangerade seminariet, där infrastruktur, transporter, miljö och effektivitet
berördes av åtta föredragshållare. Hamnarnas roll i det totala distributionssystemet
ägnades speciell uppmärksamhet. Kritiska
synpunkter riktades mot nuvarande organisation, samtidigt som kritik uttalades
mot politikerna som anses inte ägna
sjöfarten tillbörligt intresse.
- Lönsamheten i de svenska hamnarna är inte tillfredställande, framhöll hamnchefen Owe Linton , Sundsvall. Den svaga
lönsamheten skall ställas i relation till
marknadens krav på investeringar och
förnyelse. Ett skäl till den svaga lönsamheten är dåligt kapcitetsutnyttjande av
maskiner, personal och anläggningar. "Bytänkandet " måste awecklas till förmån för
långsiktigt lönsamhetstänkande tillsammans med näringsliv och rederierna.
- Behöver Sverige egentligen 52
hamnar? Kanske kan vi klara oss med 10
affärsdrivande bolag som opererar hamnanläggningar och som sluter samarbetsavtal med utländska hamnar för att skapa
konkurrenskraftiga transportlösningar.
Hamnarna är idag en väsentlig tillgång i
transport-systemet. Men kan bli mycket
bättre i en vidgad samarbetsform.
Snabbhet nödvändig
- Snabba leveranser är för framtiden ett
måste för vår exportindustri. Något som
SCA insåg redan på 1960-talet och då
etablerade sig som redare för att snabbt
kunna leverera till de europeiska köparna.
Nu har bolagets tre fartyg gjort sitt. Nu
ersätts fartygen med tre andra som är
under byggnad i Spanien . Fartyg som chartras och som i samarbete med MoDo skall
etablera trafik på Östersjön och Nordsjön
med ökad turtäthet och med varor i ett
last-och lossningsvänligt kassettsystem,
som i hög grad minskar liggtiden vid kaj .
Det var Direktör Ulf Frölander, SCA
Graphic Group, som berättade om den fortsatta satsningen på sjötransporter. Nästa
år beräknas de nya fartygen vara klara för
att tas i bruk. I samband med detta awecklar SCA terminalen i Hamburg och etablerar
en ny i Lubeck där man får en hög terminalkapacitet och goda vidaretransporter med
tåg och lastbil.
Även Rune Svensson , Volvo Transport,
avslöjade visioner om utnyttjande av fartyg
som med 35 knop kunde föra containeremballerade bilar till både den europeiska
och amerikanska marknaden.
Redaren Folke Patriksson är också en
vän av snabba och för industritransporter
skräddarsydda fartyg . Han ansåg det mycket viktigt att Sverige blir fullvärdig medlem
av EU om den svenska sjöfarten skall
kunna hänga med i svängarna.
De något svårbegripliga turerna i den
svenska infrastruktursatsningen berördes
av professor Jan Owe Jansson, Linköping,
medan professor Bo Lennart Nelldahl , SJ,
avslöjade SJ:s planer på en avsevärd
förbättring på utlandstransporterna. Under
2000-talets början skall godsleveranser
från mellan-Sverige inte behöva ta mer än
två nätter innan de når mottagaren oavsett
europeiskt land .
Släpar efter
Professor Mats G Engström , Nord-pl an i
Stockholm, konstaterade att SJ:s andel av
godstransporterna borde i nuläget ha varit
35 procent högre . Men satsningarna på
vägarna har bidragit till att lastbilstrafiken
har gynnats. Han framhöll också att SJ har
mycket att göra på rational iseringssektorn .
I nuläget är SJ mer produktionsinriktat än
marknadsinriktat. SJ har dock en framtidschans genom miljövänligheten och bör
kunna utveckla sitt godstransport-system
effektivare.
Under dagen fick Sjöfartsverket en
"gliring" som institutionen som kostar
sjöfarten och varuägarna stora pengar. Det
ansågs ligga rätt i tiden att Sjöfartsverket
ser över sin organisation. Det borde vara
naturligt med ett närmande mellan hamnarna och Sjöfartsverket.
Hamndagen lockade transportintressenter från hela landet och det var landshövding Ingemar Öhrn som välkomnade till
sjöfartsstaden Sundsvall.
RUNE NORBERG
2/94
HAMNARBETAREN
7
LOSS A T
Större hamninvesteringar 94-98
Färjehamnarna satsar mest.
Glädjande nog kommer det ske många och omfattande investeringar av hamninfrastrukturen . Här redovisas en del.
GÄVLE, 100 MKR
Bättre väganslutningar till och i hamnen .
GÖTEBORG, 75 MKR
Göteborg Hamn är landets största . Under 1950- och 60-talen
investerades stora summor i hamnens två containerhamnar.
Nu krävs inga ytterligare investeringar på byggsidan . Idag rör
det sig mest om underhåll för ca 15 miljoner kronor per år i
befintlig anläggning.
HARGSHAMN, 40 MKR
Mer än en femtedel av godstrafiken mellan Sverige och Finland
går över Hargshamn i Uppland . Hargshamn är en renodlad
godsfärjehamn med anor sedan 1600-talet. Hamnens investeringsplaner på 40 miljoner kronor under kommande femårsperiod är en anpassning till 2000-talet. Hamnplanen byggs ut
med 150 000 kvadratmeter och första etappen av den
utbyggnaden blir klar 1995. Järnvägen uppgraderas och elektrifieras . En ny hamnbassäng ska byggas. Östhammar kommun
har just sagt ja till en ny oljeterminal. Då kommer oljeprodukter
att per järnväg kunna transporteras till norra Uppland och
flygbränsle till Arlanda . I anslutning till Hargshamns utbyggnad
planerar Österåker kommun ett industriområde för företag som
behöver den service en hamn kan ge.
HELSINGBORG, 75 MKR
Precis som Götebors hamn har Helsingborg gjort stora
investeringar under 1980-talet, bland annat i Västhamnen och i
stora arbeten i anslutning till Knutpunkten . Några större
bygginvesteringar är därför inte aktuella idag. Runt 15 miljoner
kronor per år avsätts för drift och underhåll av befintliga
anläggningar.
LULEÅ, 500 MKR
Malmhamnen i Luleå beräknas kosta 500 miljoner kronor.
Staten bidrar med 70 Mkr och länsarbetsnämnden i Norrbotten
med 20 Mkr. Luleå kommun satsar 150 Mkr på kaj , tillfartsvägar och järnväg medan LKAB investerar 250 Mkr i en egen
utskeppningshamn för järnmalm. Resterande 100 Mkr är ännu
ospecificerade kringkostnader (byggnader med mera). Hamnen
byggs på gamla Stålverk 80-tomten, som omfattar 140 ha
mark och 60 ha vatten .
MALMÖ, 450 MKR
Varav 235 Mkr under kommande femårs-period En flyttning av
Malmö tågfärjeläge är ett projekt som sträcker sig under
många år och ligger helt i linje med stadens intentioner att
flytta tyngre transporter bort från centrala stadsdelar. Det nya
tågfärjeläget får en mycket strategisk placering med direktanslutning till vägnätet och närhet till stambanan. År 2000
beräknas allt vara klart till en kostnad av cirka 450 miljoner
kronor.I planerna ingår också en förbättring av Flintrännan .
NORRKÖPING, 35 MKR
Bulkhamn under 1994.
OXELÖSUND, 70 MKR
Det finns planer på en utbyggnad av färjetrafiken till Gotland .
Beslut tas dock av Sjöfartsverket först under nästa år. Om
planerna realiseras blir det investeringar i kaj och färjeterminal.
Utbyggnaderna ska vara klara 1997. En stor del av Oxelösunds
hamnverksamhet kan hänföras till Svenskt Stål , som också har
planer på ett nytt ro-ro-läge. Kostnad ännu okänd.
8 H AMNAR B ETA RE N
2 / 94
t)
•
STOCKHOLM, 230 MKR
Stockholms Hamn brukar ha en investeringsvolym på ca 40
Mkr per år. Av hamnens mer konkreta planer för de närmaste
åren kan följande nämnas: Nytt färjeläger i Östersjöterminalen
för ca 30 Mkr. Vissa ombyggnader kan bli aktuella till följd av
Österleden . Då krävs ny infart för landtrafiken in till hamnen ,
infarts byggnad, ombyggnad av järnvägsspåren etc. Några
kostnadsberäkningar är ännu inte gjorda.
- Det finns planer på att bygga om tullhuset vid Stadsgården till
en kryssningsterminal . Kostnaderna för Stockholms Hamn
kommer att bli 20-30 Mkr även om projektet som sådant är
betydligt större .
- Nynäshamns färjeläge ska byggas ut för ca 20 Mkr.
- En förbättring av Rödkobbsleden är också aktuell.
YSTAD, 72 MKR
Före år 2000 planerar hamnen att bygga ny färjehamn och
terminalbyggnad för sammanlagt 34 Mkr. Dessutom ska nya
järnvägsspår dras för ca 38 miljoner kronor till befintlig
bangård. Byggstart 1997.
VARBERG, 40 MKR
Under 1996-1997 planeras en kajutbyggnad för 25-30 Mkr.
Kajen blir efter utbyggnaden 330 meter lång. Resterande 1015 Mkr avser normalt underhåll samt maskiner.
LOS S AT
Nytt -k
r1 savtal: Lö
Upp
0
av inflation o n:Paslaget äts
c
Natten till 29 april slöts ett nytt avtal mellan Sveriges
egenavg·ft
• er.
november 1994). Om den
hamn- och Stuveriförbund (f d Stuvareförbundet) och
lokala potten inte an-
Transportarbetarförbundet.
vänds för reglering av lo-
Avtalet ger 2,40 kr/tim i höjning av månadslönen
kala frågor läggs den på
från 1 april 1994. Bonusen (ackordskompensation
månads-lönen. Tilläggen
ibland benämnd) ökas från samma datum med 50
höjs för perioden med 3,5
öre/ tim i de flesta hamnar. Några - Göteborg, Sundsvall ,
procent.
Holmsund och Malmö - får ingen ökning av bonus,
Procentuellt ger
medan några andra får en ökning med 1 kr/ tim. Detta
detta en ökning av lönen
sägs vara ett försök attjämna ut lönenivåerna i hamn-
med 4,05 procent över
arna, vilket strider mot tanken på att varje hamn/stuveri
perioden för en genomsnittlig hamn
skall ha en lönesättning utifrån de egna specifika
vad gäller lönen. Vissa kommer dock att ligga
förhållandena.
Från 1 januari 1995 utfaller en lokal pott om 1,40
på en löneökning under 4,05 procent, tex Stockholm
3,5 procent och Göteborg, 3,3 procent. Med en beräk-
kr/tim. Denna skall fördelas i lokala förhandlingar mellan
nad inflation på drygt 2 procent och 2 procent i egenav-
de lokala parterna och detta skall vara klart senast 31
gifter, som det är högst rimligt att få kompensation för ,
oktober 1994. Om man lokalt inte kommer överens förs
är det lätt för var och en att se vad detta avtal är värt!
frågan till central förhandling (skall begäras för 30
BJÖRN A. BORG
SAF, SVERIGE OCH EU
Sverige har anmälts till ESA, det organ som övervakar EESavtalet. Tre stora fackliga organisationer står för denna anmälan,
TCO-OF, Stats-anställdas Förbund och Kommunalarbetarförbundet.
Enligt EG-clirektiv har en anställd rätt till samma lön och
övriga anställningsförmåner som tidigare då den verksamhet man
arbetar med förts över till annat företag eller huvudman. Enligt
svensk lag har en anställd ett betydligt sämre skydd och mot
detta protesterar de organisationerna och menar att enligt EESavtalet skall EG-clirektiven följas.
SAF å sin sida - normalt varm förespråkare för EU och dess
ofta mer "liberala" regler - förordar i detta fall svensk lag, trots
att man i andra sammanhang, då förmånerna riktas åt annat håll,
naturligtvis finner att EU-direktiv upphäver svensk lag. Tror
verkligen arbetsgivarsidan att de har tolkningsföreträde gällande
allt i dagens Sverige?
BJÖRN A. BORG
FÖR ELLER EMOT MEDLEMSKAP I EU?
Tveksam? Tänkte väl det. Och du är inte ensam. Två tredjedelar av Sveriges befolkning har inte bestämt sig för hur de ska rösta i november. Fast
flertalet, 40% , lutar åt Nej, medan 32% lutar åt Ja. Alltså lutar 28% inte
alls. Hamnarbetaren kommer i höstens nummer att spegla vilka effekter
ett EU-medlemskap kan komma att få för transportsystemet i landet.
~
LOSSAT
2 / 94 HAMNARBETAREN
9
10
HAMNARBETAREN
2/94
VÄSTERÅS
0
••
a
(~
(
- Nordens största inlandshamn
För mer än tusen år sedan kom
vikingarna i sina skepp till det som
idag har blivit Nordens största
insjöhamn. Här intill Svartåns mynning och längs stränderna vid Målaren började de anlägga det som
nu heter Västerås.
Hamnen var de då den centrala platsen
i alla avseenden. Här gjordes affärerna
upp, här byggdes bostadshusen och
här ankom och utgick transporterna.
När vi en solig men blåsig vårdag
anländer till hamnen möts vi av
fiskmjölsdoft och metallskrammel.
Längs kajen i Djuphamnen ligger en
rysk skorv. En polypgrip lossar
rostfritt skrot som ska till Avesta
Sheffield Stålverk för omsmältning.
Jörgen Stahre, Hamnarbetarförbundets
förtroendevalde i hamnen, släntrar i
den kraftiga vinden bort mot båten.
Man måste egentligen vara
difterivaccinerad för att gå ombord,
men för en kort titt så skall det nog gå
bra ...
Jörgen har tagit kompledigt för att
visa runt i sin hamn. Här har han
arbetat i över tjugo år. En del har
förändrats, men mycket är sig
fortfarande likt. På grund av, eller tack
vare, Mälarens ringa djup når aldrig
de stora rom-båtarna hit in. Därför är
godshanteringen fortfarande varierad.
I mångt och mycket med vanligt
förekommande
styckegods
kan
verksamheten påminna om hur det var
på 1970-talet i andra hamn.
Ombord
på
metallskrotbåten
övervakar Alf Dunder lossningen. På
tal om 70-talet konstaterar han att
arbetet trots allt förändrats väsentligt.
- Då var arbetet tungt, med
handlossning av virke t ex. Idag är det
istället stressen som är det jobbiga. Nu
är det ju linjebåtar för hela slanten.
Båtar som går på exakta scheman och
inte får missa många minuter. Men
som alltid vänjer man sig ju och
härdas med tiden.
Skräckbåten Holmön
Alf Dunder började arbeta i Västerås
hamn 1966. Hamnbolaget hade en
regel om att inte anställa någon under
26 år, men Alf, som kom från ASEA
där han vantrivdes, lyckades övertyga
hamnbolagsledningen om sin kapacitet. Det viktigaste för honom själv
var att få arbeta utomhus. Det är det
fortfarande.
Bakom ryggen på Alf glider
kollastaren Holmön in för förtöjning.
- Det där är en riktig skräckbåt,
förklarar han utan att vända sig om.
Det är alltid något som går sönder på
den.
När han väl vänder sig om
utbrister han i ett rått skratt.
- Titta, nu är det dags igen! Nu
lägger han till med fel sida. Jaha. Då
har
väl
lossningsrampen
börjat
konstra. Det blir till att lossa med kran
alltså. Hoppas nu bara att det finns
folk uppsatta på övertid, för annars
går det inte ...
Under tiden som v1 följer
Holmöns omständiga angöring har
Sune i kranen lyft ner en bobcat i
främre lastrummet på skrotbåten.
Hasse "Myggan" Haglund klättrar
nerför lejdaren.
- Han gillar att köra bobcat. Kolla
in så snabb han är! pekar Alf.
- Det värsta är att hjulen är av
genomgjuten gummi. Det gör att
varenda smäll och minsta vibration går
rakt upp i kroppen. Själv klarar jag det
inte längre, ryggen har sagt stopp,
fortsätter han.
Gillar att slänga käft
Medan "Myggan" pilar omkring
nere på botten ansluter sig Bengt
2 / 94
HAMNARBETAREN
11
VÄSTERÅS
Strömberg, Bonden kallad. Han var
tidigare ordinarie, men blev uppsagd
och jobbar idag extra. Redan 1959
gjorde han sin första dag i hamnen.
- Fast det var väl, låt se nu, 1976
eller -78 kanske som jag fick fast
12 HAMNARBETAREN
2/94
anställning. Jag var ju bonde på
somrarna och hade inget att göra på
vintern. Men jag åkte alltid hit till
hamnen med glatt humör. Då fick man
jobba minsann, det var inte så mycket
maskiner då. Och det bästa var och är
ju att stå i luckan och slänga käft med
gubbarna. Ju mer desto bättre.
Bonden skrattar och går på. Han,
liksom Jörgen och Alf, är med i
Hamnarbetarförbundet. Annars är de
inte så många kvar i avdelningen
VÄSTERÅS
ekonomi
och
sma
liv
efter
extrainkomsterna, över till Transport.
Transport körde också övertid hela
tiden under vår konflikt, vilket också
var något nytt. Vi hade ditintills alltid
agerat tillsammans. Nu tog även det
slut, upplyser Jörgen Stahre.
Han döljer inte sin besvikelse över
sveket. Det gör inte heller Alf Dunder.
- Överlöpare! är hans korta och
kärnfulla omdöme. De stack när det
blev hårda tag. Vi som fortfarande är
kvar i Hamn, vi blir också kvar. Har
man i minnet vad Hasse Eriksson en
gång gjorde i Transport så undviker
man den organisationen.
När väl snacket är 1gang
understryker Jörgen Stahre en gång för
alla:
Vårt fack är det mest
demokratiska. Här existerar ingen
toppstyrning. Förbundsledningen lyssnar. Ombudsmännen har vanliga löner
och ingen sitter på en förtroendepost
för att göra kariär, utan för att göra
ett bra jobb. Inte heller har eller
kommer några fallskärmar att existera.
Inte ens den minsta lilla ryggsäck.
Punkt. Färgen har stigit i Jörgens
ansikte. Hans lugna yta rämnar för en
stund. Sedan suckar han.
- Fast det verkar som om de som
anställs nu har lovat att de ska gå med
i Transport. Vi försöker nog värva
medlemmar, men det går inte så bra.
Dessutom är Transports ordförande
här faktiskt en bra kille.
längre. Av totalt 70-talet anställda
stuveriarbetare tillhör dussinet Hamnarbetarförbundet. Resten är med i
Transport. Annat var det för tio år
sedan, då var styrkeförhållandet det
omvända.
Övertidsblockaden besvärlig
- Det var övertidsblockaden 1984 som
blev början till medlemsraset. Vi
lyckades inte få igenom våra krav och
när konflikten drog ut på tiden så
hoppade gubbarna, de som inrättat sin
År av nedgång
Natten innan har stuveriavtalet blivit
klart. När hamnbolagets VD, Kjell
Eriksen, tar emot för en pratstund
inleder han med att gratulera till
avtalet och säger att nu kan de lokala
förhandlingarna ta vid .
Kjell Eriksen plockades till VDposten efter att Västerås hamn i en
serie år gått sämre och sämre. Inte ens
i högkonjunkturen lyckades man nå
något godkänt resultat. Istället hängde
uppsägningshotet över personalen i
början av 90-talet. Flera hamnarbetare
och tjänstemän fick gå.
- Det var en hemsk tid, trots att
jag jobbat länge i hamnen låg jag illa
till på uppsägningslistan. Det tråkiga
var att den förra hamnledningen inte
ansträngde sig för att försöka skapa
nya arbetstillfällen. Istället lät man
2/94
HAMNARBETAREN
13
VÄST ERÅ S
kvalificerad arbetskraft försvinna,
berättar Jörgen Stahre.
Kjell Eriksen, som innan han kom
till Västerås arbetat med off shore och
shipping i England i 16 år, håller med
Jörgen
i kritiken, men vill också
betona andra faktorer som påverkade
hamnens situation.
Bomb i trafikutskottet
- För det första kan man rent allmänt
konstatera att i landets transportpolitik där har vägtrafiken länge
prioriterats. Sjötrafiken har 1 det
närmaste ignorerats och dessutom
anklagats som miljöfarlig. Inte minst
här i Västerås har det förts fram att
lndets största färskvattentäkt, Mälaren, skulle ta skada av sjöfarten. Idag
har man gudskelov bättre information
att tillgå och jämfört med vägtrafikens
utsläpp är sjöfarten ett klart bättre
miljöalternativ.
- Andra negativa faktorer för
hamnen under de svåra åren var
nedgången för industrin i Bergslagen
och konkurrensen mellan hamnarna,
inte bara i Mälaren utan i hela landet.
- Det största hindret är trots allt
transportpolitiken. Man borde släppa
14 HAMNAR BETAR EN
2/94
en bomb i trafikutskottet, de är ju
ändå helt inkompetenta. Det måste till
en total attitydförändring där, dundrar
Kjell Eriksen upprört.
Västerås hamns styrka är läget.
Långt från kusten, men mitt i landet. I
Mälardalen med omnejd bor en
tredjedel av landets befolkning. Här
ligger ett stort antal industrier. När
Bergslagens gruvdrift blomstrade var
förstås malm en stor godsvara. Senare
har oljan tagit över. Och idag är kolet
till energiverket intill ett viktigt gods.
Efter fyra års allt sämre resultat
vände
det
ifjol
för
hamnen.
Omsättningen i ton räknat ökade med
20 procent. Det är framför allt oljorna,
skrotimporten och containerhanteringen som ökat mest.
Trafikinfarkt på vägarna
- Ändå måste vi marknadsföra oss
ännu bättre, tycker Kjell Eriksen. Ett
led i denna strävan är bland annat att
vi just i dagarna varit med och bildat
en intresseorganisation för inlandshamnarna i Europa. I och med att
frihandelsavtalet har trätt i kraft har
transporterna ökat mer än väntat.
Innan år 2000 befarar experterna att
de har fördubblats, vilket innebär kaos
på
vägarna.
Redan
idag
har
Nordtyskland
drabbats
av
en
trafikinfarkt där transportsystemet
kollapsar. Och problemet är att det
inte finns tid att bygga fler järnvägar
och vägar i samma takt som trafiken
ökar. Här finns då en kraftigt
outnyttjad resurs - inre vattenleder och
kanaler.
Kjell Eriksen påpekar också att
Sverige är värst i Europa med antal ton
på vägarna.Han tycker att det är minst
sagt märkligt med tanke på de stora
avstånden.
- Men den utveckling som skönjs
nu kommer att gynna sjöfarten i
allmänhet och Västerås i synnerhet,
slår han fast.
Från att Västerås hamn blev
kommunalägt 1992 och nye VD:n
blivit varm i kläderna har en annan
slags företagsfilosofi tagit över - "De
öppna dörrarnas melodi"
som
ledningen själv framhåller.
- Det stämmer också. Även om det
kan snackas lite för vitt och brett
emellanåt,
så
lyssnar
ledningen
betydligt bättre på oss idag än tidigare.
De inser väl att det är bättre att tala
VÄSTE R ÅS
Bengt Strömberg
2 I 9 4
H A MNARBETAREN
15
VÄST ERÅS
med oss än att låta bli. Vi sitter JU
trots allt i samma båt, menar Jörgen
Stahre.
Nyanställer
Kjell Eriksen håller förstås med.
- Säger man - "Gör så här!", så
blir det beordrade jobbet bara utfört
till 50-55 procent. Men om säger "Lös uppgiften'', ja då blir jobbet
utfört till minst 90 procent. Att få
både tänka och handla efter eget
välfinnande resulterar alltid i bättre
utfört arbete. Vi kan till exempel se på
ökningen av goda ideer och förslag till
arbetsförbättringar!
I takt med fler båtar angör
Västerås hamn behövs också fler
hamnarbetare. Hitittills har 14 man
anställts i år. Flera har också anställts
på så kallade utbildningsvikariat och
är övervägande unga människor.
Medelåldern bland hamnens ordinarie
stuvare ligger på över 50 år, så en
föryngring är nödvändig.
Om den positiva trenden håller i
sig är också en utbyggnad av hamnen
nödvändig. I vart fall i Djuphamnen
där 75% av allt arbete idag utförs.
16 HAMNARBETAREN
2 / 94
Här behövs kajen förlängas rejält.
- Det värsta är att vi befinner oss
på sjöbotten av lera och ävja, så att
fylla ut kräver både spåntning och
urdikning med fyllning av singel, för
om någon gång epitetet bottenlöst ska
användas så är det här, säger Stig
Jansson, hamnens marknadsansvarige.
Stig tillhör de som arbetat i hamnen
länge. Han har sett utvecklingen och
säger sig idag vara tacksam över att
kommunen tagit över ansvaret.
- Det är en bra gubbe. Snacksalig i
och för sig. Men han är ju seglare, och
det är ju bra folk! säger han och åker
hem för att sjösätta sin segelbåt.
MIKAEL ÖDESJÖ
Foto: Johan Aredal
•)
Seglare är bra folk
- Det är i och för sig bakvänt, för när
borgarna tog över här 1991 efter
åratal av socialdemokratiskt styre, så
kommunaliserade man bolaget. Det
känns ju tryggare på något vis, och
när sedan hamnstyrelsen med politiker
utan
större
kunskaper
om
verksamheten inte har mycket att
säga, ja då kan vi sköta bolaget på det
sätt vi själva vill.
När Jörgen Stahre slutligen lotsar
oss ut på terminalplan, puttrar Kjell
Eriksen förbi i en gammal skruttig
SAAB och vinkar glatt och Jörgen ler.
Järgen Stahre
KLINGSPOR
z
,__
z
"'
0
::;;
0
,__
~
18 HAMNAR BETAR EN
2 / 9 4
KLINGSPOR
I väntan på
koncentrationsläger.
Kalla det mod.
1976 blev jag nerknuffad i gatan. Jag stod på Sergels torg
och tittade på gatuteater. Två tanter pratade högt och
störde. Jag bad dem sänka rösterna. De vände sig ilsket om
och fick syn på mig.
"Aha! Du har ingen talan, jävla utlänning", skrek de.
"Ni skulle buntas ihop, skickas till Norrland och slängas i
en sjö."
Sen knuffade de ner mig i gatan. De kunde gärna få tro
att jag var svartskalle, tänkte jag där jag låg. Det var jag ju
också; mörkt hår, bruna ögon och till råga på allt flätor,
som en annan indian. Kunde likaväl komma från Spanien
eller Iran. Vad skulle jag ha försvarat mig med? Att jag var
svensk?
"Hörrudu, men jag är faktiskt svensk och talar flytande
svenska." Underförstått: "Men svartskallen här intill kan ni
gärna klippa till." Nä försvara mig med min svenskhet vore
höjden av dumhet.
Vid en busshållplats samma år stöttes jag in i väggen
återigen av en tant. Hon fräste: "Jävla utlänning". Jag
skrattade.
1978 i rättegången mellan raggarna och assyrierna i
Södertälje dök det upp meningar som "Dom kacklar i
bussen på sitt eget språk, som om de ägde stan. Det finns en
som är bra, han har smält in i miljön och klär sig nästan
som vi." Nu skrattade jag inte. Skräcken för främlingen
började gripa tag i Sverige. Skräcken för den som avvek
från det vi själva var. Och vad var vi då själva?
1979 delades nazistiska flygblad ut i göteborgska
skolor. "Kväv de judiska barnen i judiska mödrars magar!
Utrota de utländska sumpråttorna!" BSS (Bevara Sverige
Svenskt) klistrade upp lappar på stan "Tipsa polisen om
illegala invandrare, väck regeringen och invandrarverket."
Nu blev jag orolig och i ett enda slag blev det 1994.
Tumskruvarna har dragits åt. BSS har blivit bönhörda.
Folk från forna Jugoslavien slängs ut, trots hot och
bevis på etnisk rensning, modiga soldater som inte vill döda
i detta smutsiga krig vägras asyl. Vad väntar vi på? Att
koncentrationsläger ska uprättas och olika folkslag ska
utplånas för att vi ska förstå vad som sker? Massor av judar
under andra världskriget sände vi tillbaka för att vi inte
trodde det var så farligt. De överdrev nog. Vad som hände
vet vi idag. Nog är regering och invandrarverk väckt av BSS
alltid.
Nädu, självmant säger jag inte att jag är svensk. Jag
skäms och tänker på en förföljd man, som för mycket länge
sedan blev mördad för sin tros skull. Han sa: "Allt vad ni
vill att människor ska göra mot er, det ska ni också göra
mot dem."
Kalla det inlevelse. Kalla det mod. Ja, kalla det mod.
AGNETA KLINGSPOR
Författare och kulturskribent på Expressen.
PS. Agneta Klingspor utkom 28 mars med
sin sjunde bok "Nyckel-roman".
2 / 94
HAMNARBETAREN
19
MARLOW
Philip
Marlowe
pallade
trycket.
Äntligen lite vila efter att ha kört som en galning kors och tvärs
hela morgonen. Containers in och ut i depå, av och på bil. Alla
dörrar verkar vara vända fel. Dubbla lyft nästan hela tiden. Men
nu har det lugnat sig lite.
Jag tar fram min deckare Raymond Chandler och förflyttar
mig till 40-talets L.A.
Philip Marlowe är hårt trängd som vanligt.
Gangsters försöker mörda honom.
Polisen misshandlar honom.
Vackra miljonärskor vill förföra honom.
Uppdragsgivaren försvinner.
Då väcks jag tillbaks till verkligheten av radion. Sex
containers som står i depå ska lastas upp på redan framställda
trailers. Jag tar min Ford Mercury -42 och åker dit. Ursäkta, en
Kalmar-truck var det visst.
Mycket riktigt där står tre trailers och sex containers. Jag
ställer alltså upp två burkar på varje drag. Enkelt. Men när jag
har ställt den femte burken på den tredje trailern - då händer det!
Trailern börjar glida i tangentens riktning. Med tolv ton last, inte
särskilt fort, men bestämt, kompromisslöst och med en
accelererande verkan.
Dolda kameran! tänkte jag. Det här måste någon smart TVproducent tänkt ut. Så jag började spana efter kameror att ta i.
Men det fanns inga.
Nu hade ekipaget börjat få en rejäl hastighet.
Förklaringen låg i att stödbenen på den här trailern hade den
gamla utformningen med små massiva hjul och inte som de andra
med två fötter. Lutningen plus en knuff från min sida när trucken
går ut från burken hade satt det hela i rörelse.
Det här inträffade en vårdag efter att vår eminenta
städpatrull hade gått fram. Inte ett underslag eller någon minsta
träbit så långt ögat kunde se.
Vad fan gör man?
Funderar på att backa mot trucken. men den står i 90
graders vinkel mot trailern och innan jag kan komma runt och
möta ekipaget så har den hunnit vida över de 30 kilometer som
hamnområdet är begränsat till och miljonskador är garanterade.
Då träder Philip Marlowe in i handlingarna. Som den store
hjälte och klippa han är.
Jag tar boken och lägger den under stödhjulen på trailern.
Springande lägger jag boken under hjulet minst tre gånger och
boken mals ner till atomer. Men nu står den stilla. Hela
händelsen tar bara någon minut. Efter kommer chocken. Vilken
djävla tur att inget hände! Vilken tur att jag läste en riktigt
hårdkokt deckare som var hård nog att stå pall för trycket.
Dagens mjäkiga snutar skulle aldrig ha klarat det - möjligtvis
Martin Beck.
20 HAMNARBETAREN
2 / 94
FOTO: JOHAN AREDAL
SLUSSVAKT
En slussvakts
betraktelser Il
mytomspunna,
laglösa
städer? Eller underjorden? Ett tomt dragspelsfodral grinar emot mig
när jag kliver ner i
Slussens pisstinkande
tunnlar. Framme vid min
arbetsplats, Karl Johanslussen, läcker en gasledning. Man borrar, mäter grundvatten och bärighet på de avflagnade
konstruktionsdelarna.
Överheten talar om hur
nära förbunden funkisarkitekturen
är
med
drömmen om folkhemmet och vill bevara den.
Andra talar om historisk
ironi att bevara Slussen
som monument. I väntan på beslut zoomar
japanerna in eländet
från sightseeingbåtarna.
Vi är inte längre bäst på
allt, men att klottra är vi
bra på . Och ännu bättre
på att ta bort klottret.
Gatukontoret har en dag
samlat ett internationel lt
gäng
klotterborttagarchefer på Karl Johans
torg. Vid Gula Gången 15 finns en klotterdikt:
"lng-Marie, hej min
igitaluret på Katarinahissen har slocknat. Det är
en tidig vårmorgon och
varmast i Europa med ett
tropiskt fuktigt dis.
Under en av vinrankeportalerna på
Slussplan sitter en blåtatuerad man som
släppt kontrollen. Ner genom parkförvaltningens gröna bänkspjälor sipprar allt
utom tårar. Var kommer de ifrån dessa
figurer
som
lodar
omkring?
Från
D
älskling. Jag saknar dig
som fan idag.
lng-Marie på min födelsedag ska j ag hoppa i
Mäla(n och flyta upp vid
Vårberg i jul, eller vänta
ett par år till på min
goding, det är ju så jävla
kallt."
En
parant
fransyska
höjer
på
ögonbrynen när hon får dikten översatt. Det
är inte bara Jean-Paul Sartre som funderat
över tillvaron.
En annan kanonfilosof ser vi nästan
varje dag. Längst ut på pontonbryggan vid
Franska Bukten står han med uppkavlade
byxor, och den gyllene libran sticker som
alltid upp ur bakfickan . Han lär invandrarna
rycka strömming och skuggboxas, berättar
om båtar han varit på , att en hamn är en
hamn och om skärgårdsöarnas mystik. Vi
bjuder på kaffe och får en påse strömming.
Så åker en nöjd , pensionerad hamnarbetare hem .
Slussvakt No 1 växlar nu tempo, riggar
till på kajen, rensar steker och bjuder den
pinfärska strömmingen på hårt bröd och
från Ökenfestivalen på Skeppsholmen hörs
hjärtslitande nomadjazz från Sudan.
Under natten har en Djurgårds-färjan ,
ombyggd till krog, lagt till vid Kornhamnstorgskajen. Det lär finnas lika många
krogar nu som då Bellman tog sig en
Krambambuli på Den Gyldene Freden.
Vad den yngling druckit som med
farsans båt försökt forcera den 17 ton
tunga slussporten vet vi inte. Men vi hissar
upp den buckliga "Mälar-porten " när Hans
Majestät i sin speed-båt snyggt glider in till
kaj, där liwakten betalar med jämna
pengar. Att det är kungen själv under den
stora mössan och glasögonen har en väntande Säposnubbe berättat.
Så är det då Vattenfestival - folkfest
eller fyllefest. I slusskanalen ligger båtarna
tätt och spännande möten blir till. En
fläckfri herre vill inte ha någon jävla festival
utan vi ll emigrera, som 15000 andra
svenskar gjort i år. Några pilsnerdrickande
lymlar med texten No Future intatuerad i
sina rakade huvuden sjunger Last call for
alcohol. I en italiensk mahognyracer spiller
en kalaspingla vin på sin linneblus, som
hon varsamt tar av och lägger i blöt i en
galvaniserad plåthink. En rödögd pudel
med prickig flytväst eller om det är pyjamas
tittar förskräckt på.
Någonstans dunkar en tändkulemotor
lika självklart som en erogen zon . Doften
från tallkottsgrillade coburgare sprids över
land och hav.
Det svenska klimatet är kallt. I slutet
av september ligger skarpskurna dimstråk
över det stålgrå vattnet. Min norske kamrat
vandrar över spången till fiskaffären vid
Mälartorget och inhandlar norra Europas
godaste smörgåsar.
Efter en tupplur i den varma glasburen ser jag hur slumsystrarna runt
slussgraven gör honnör när fyrvaktarens
dotter anländer genom Östersjö-porten.
LEIF JANSSON
2/94
HAMNARBETAREN
21
PR OS TIT UT IO N
DEN LAGLIGA "PROSTITUTIONEN"
Nej, jag tänker inte på införandet
av de statliga bordellerna, som
bland annat en präst och en kvinna
för något år sedan talade sig
varma för i debatt och massmedia.
Undrar förresten om "svartrocken"
och "bordellmamman" hade
tänkt släppa till
sina egna barn?
Eller var det
meningen att det
skulle vara
arbetarnas
arbetslösa söner
och döttrar som
skulle arbeta i
dessa "Red light
districts"? Och
som för den
gamla sjömansromantikens skull
kanske placera
dessa inom
hamnområden
som idag ligger
för fäfot!
Rubriken
härovan syftar
inte heller på den
sjuka debatt som
börjar föras av en
del politiker i
r
arbetslöshetens
Europa, nämligen
att legalisera
haschet och andra så kallade
"lättdroger". Tror Du att detta snack
hade kommit upp om hjulen hade
snurrat för fullt och det hade fattats
arbetskraft? Nej, naturligtvis inte. Men
för vissa cyniska intressen är det
bättre att ha neddrogade och passiva
arbetslösa som "sålt ut sig" till
narkotikarusets drömvärld istället för
att riskera att de arbetslösa reser sig
och sluter sig samman i radikala
proteströrelser och kräver rätten till
arbete, till exempel genom att vi alla
delar på jobben och som får till följd
att vi alla får kortare arbetstid och mer
fritid . Inte helt fel, eller hur?!
Den här inledningen blev längre
än planerat, men ibland blir man så
22 H AMNAR BETAREN
2/94
jävla arg och besviken och då känns
det bra att skriva av sig. Och så
kommer man ju gärna in på några
stickspår som ändå passar rätt bra in
under rubriken " .. prostitution".
På rätt köl igen kommer jag så in
' 1
på huvudsaken, som de personliga
avtal som redan finns inom en del
yrken och som kan komma att sprida
sig till flera yrkesgrupper. Att en del
arbetsgivare ställer upp på och vill ha
dessa uppgörelser är ju inte så
förvånande . Att en del fackföreningsledningar går med på dessa avtal är
desto mer anmärkningsvärt. Om inte
annat så borde dessa "arbetarledare"
tänka på den egna födkroken där de
sitter i sina ombudsmannarum. För
man kan ju tänka sig att när arbetarna
börjar "förhandla " för sig själva så
kommer de att ställa sig frågan: "Vem
behöver facket?" När sedan den statliga A-kassan införs kommer säkert en
del att ställa sig frågan: "Varför betala
200 kronor i månaden till facket när
man nu har ett personligt avtal och
kan göra upp med arbetsgivaren
mellan fyra ögon?" Då i en situation
när man skall "sälja sig själv" i
konkurrens med sina egna arbetskamrater. Arbetskamraterna ja, hur
kommer det att
bli med kamratskapet? Hur
många vill tala om
i vilken löneklass
man ligger?
Risken är ju att
man framstår
som en lathund
om man kommer
lågt eller framstår
som en stövelslickare om man
tjänar mer än
andra.
Rykten, misstänksamhet,
skitprat kommer
att florera . Tilliten
och öppenheten
mellan arbetarna
kommer att
själva finessen
med ett sådant
här lönesystem att arbetsgivarna
kan härska genom söndring.
Vår styrka ligger i den kollektiva
enigheten och den måste vi värna om,
eller som man också kan uttrycka det:
Det är inte arbetsplatsen som skall
forma arbetaren. Det är arbetaren
som skall forma arbetsplatsen!
Folkomröstningen angående ja
eller NEJ till EU närmar sig och jag
hoppas att majoriteten av det svenska
folket inte låter politiker och företagsledare "sälja ut" oss till världens
största bordellbildning, eh .. förlåt,
kartellbildning ska det förstås vara .
Sommarhälsningar från
HENRIK JOHANSSON
GÖTEBORG, AVD 4
D
PROFILE N
Fortsättning från sid 24
förlorade det sin charm, tycker han.
- Till sist stod man bara och vred på några knappar.
Urtrist! klagar han. Och inte nog med det, lönemässigt hade
yrket halkat efter, så jag såg mig om efter nåt annat.
Eftersom jag inte hade någon utbildning fick det bli hamnen
i Oxelösund.
Han var den yngste av alla och mottogs på samma
sätt som alla nyanställda; tuffast möjliga uppgift direkt - att
vända malmvagnarna från Grängesbergsgruvorna.
- Det var fruktansvärt tungt och inte så lite monotont.
Efter en vecka frågade jag mig om jag inte hade hoppat i
galen tunna, erkänner han.
Då var det Transportarbetarförbundet som gällde och
sedan dess har det flutit mycket vatten under kranarna i
hamnen, som ägdes av TGOJ (Trafikbolaget Grängesbergs
och Oxelösunds Järnvägar). Från tunga arbetsmoment där
ryggar och axlar frestats svårt till stillasittande monotona
uppgifter.
·Nej. numera är det ingen som bryter ryggen av sig i
jobbet. Jag brukar säga att vi har det för bra och
arbetsskaderiskerna ligger väl snarast i att vi sitter fel i
maskinerna och det är inget att ignorera. Här i hamnen
kommer de största 90 000-tonnarna inte ända in till till kaj,
utan vi får köra ombord på kollastare med våra 44 00 LMmaskiner och jobba på svaj. Efter en dag, där man kanske
också grävt sig för djupt ner och fått köra i princip stående
kan man vara helt mör, slut i knäna. Själv har jag klarat
kroppen rätt bra genom åren. Och det har jag mina svaga
armar att tacka för. Fan, de stora starka gubbarna har
förlyft sig mer än en gång och det sätter sina spår,
konstaterar han. Sture har också sitt flitiga orienterande att
tacka sin goda hälsa för. I stort sett varje helg under den
ljusare delen av året har han och familjen kuskat runt till
olika orienteringsevenemang. Inte för de stora segrarnas
skull utan för det gladlynta deltagandet.
Att vara frisk och ha hälsan är annars inget som
Bagar' n tar för givet. Den trafiklolycka som höll på att
kosta honom livet för tio år sedan har förutom tydliga spår
i utseendet även satt djupa spår i sinnet.
- Jag hade jobbat en hel dag i fruktansvärd hetta och
satt i bilen på väg i ett ärende. Det var olidligt hett även i
bilen. Så kom jag över på fel sida av vägen och
frontalkrockade. I en vecka låg jag medvetslös och svävade
mellan liv och död. Ena benet var av och hela ansiktet var
ihoptryckt, det är därför jag ser ut som jag gör. Men jag
lyckades repa mig, vilket dock inte försäkringskassan
trodde att jag skulle. De ville förtidspensionera mig, men
jag hade bestämt mig för att börja jobba igen, så fick det
bli, de fick ändra sig, förklarar Sture "Envis".
Så kommer han in på löner och ersättningar genom
åren. Siffrorna och resultaten flyter som rinnande vatten.
Här finns matematiska resurser, inget tvivel om det. Han
börjar kring 1965 och berättar om garantitiden då stuvarna
om de inte sysselsattes ersattes i 14 dagar med 212 kronor.
Några år senare kom håltidsersättningen, vilket innebar att
om inte arbetsgivaren lyckades ge sysselsättning i de 45
ordinarie veckotimmarna, utan kanske bara 30, så fick han
betala 3,50 kronor i timmen för den här tiden. Det skall
jämföras med ca 8 kronor i timmen som utgick för
ordinarie arbetad tid.
- Idag har vi fyraveckors-skift. Då arbetar vi förmiddag
tre veckor, varav en är beordringsbart nattskift och så en
vecka eftermiddagsskift plus lördagförmiddag. Och här står
dessutom så gott som alla i kö för att få jobba övertid,
upplyser Sture och suckar tungt. Själv har han aldrig ens
försökt få tjäna extra på det här sättet, det talar emot hans
arbetsfilosofi.
· Man skall kunna klara sig på den lön man har för
ordinarie arbete och om det finns mer arbete än så så bör
man anställa mer folk, slår han fast.
Sedan 1972, då Hamnarbetareförbundet bildades, har Sture
Bagar' n och hans stuvar kamrater tillhört det här facket.
Hela styrkan på 25 man gick manstarkt dit. Idag är man
bortemot 200 anställda i hamnen, varav ca 110 tillhör
Transport, men totalt sett är facktillhörigheten mycket
varierad.
- Det är ett stort aber med det, för i och med att alla
samåker med varann så kör det ihop sig när vi ska ha
avdelningsmöten. Här vill ju inte två transportare i en bil
stanna kvar några timmar för att vänta på en Hamnarbetareförbundare som skall på möte och vice versa.
Dessutom är det ju så också numera, åtminstone bland de
yngre, att det ska hämta på dagis, och köra till aktiviteter
överallt. Ofta får man höra att folk inte har tid för facket
och att vi nog klarar det själva bra.
Sture är inte bitter över det klena engagemanget,
utan tycker sig kanske ändå skönja en förbättring. En ny
generation med tydligare politisk och facklig medvetenhet
är i vardande.
- Inget ont som inte har något gott med sig, säger han
och tänker på lågkonjunkturen och den borgerliga regimens
vanstyre av landet, vilket nu får ungdomar att reagera.
- De vaknar nu och efter valet i höst, ja då har vi fått
det som även jag vill ha det. Fast det blir svårt att återställa
allt som de ställt till med. Om skatterna föde las rättvisare
och löneskillnaderna begränsas då är jag beredd att dra mitt
strå till stacken. Sture är först inte särskilt upprörd, han
resonerar lugnt ända tills han drar sig till minnes den trista
fallskärmshistorien i hemmahamnen.
- Jag trodde först inte att det var sant, att våran chef
hade en sådan där uppblåst fallskärm. Men det var det och
ingen liten heller. Då vart jag heligt förbannad och djupt
besviken. Nej, bort med allt sådant. Det borde vara för
tjänstemän som för oss arbetare, högst ett års avgångsvederlag, inte mer.
På tal om ekonomi och framtid så avslöjar Synnöve i
ett obevakat ögonblick att maken minsann själv har aktier.
Spekulerar han kanske?
- Knappast, skrattar han rått. Aktierna är i Svenskt Stål
AB, och hittills har jag inte betalt ett öre för dem. De ska
jag kvar för de är min garanti på att jag åtminstone inte ska
behöva ligga ovanpå jorden den dag jag är död.
Tills dess tänker han och Synnöve ta vara på livet
genom att pyssla i trädgården och grönsakslandet; " .. som
har legat i träda sedan, .. är det 20 år gumman?", och att
resa. - Hurtigrutten är en dröm som jag hoppas skall gå
uppfyllelse att få vara med om.
Vad skulle passa bättre, för Sture Nordström?!
MIKAEL ÖDESJÖ
2 / 94
HAMNARBETAREN
23
POSTTIDNING
«
0
w
"'
«
z
«
I
0
PROFILEN:
Bagar ..n envisas bara i fyra år till.
Envis. Klurig. Pengatokig. Ja, han säger det själv,
Sture Nordström, hamnarbetare i Oxelösund. Men
glimten i ögonen skvallrar om att det döljer sig en
hel del ironi i beskrivningen.
Vi har kommit till Mastvägen i denna ostkustpärla. Här
bor stadens förmodligen enda invånare utan egen båt; "Jag
har annat för mig", avslöjar han lite hemlighetsfullt. Han
bor här tillsammans med sin Synnöve och har så gjort
sedan de gifte sig och byggde eget. Arbetar gör han i
hamnen och har så gjort sedan lika länge. Så "envis" verkar
ju stämma rätt bra.
- Jodå, intygar frugan glatt från köksregionerna, envis
som synden, han skall jämt ha rätt, men så är han också
väldigt snäll och god, tillägger hon med otvetydig värme i
rösten. Sture, eller Bagar'n som han kallas av arbetskamraterna, blir inte det minsta generad, utan går på och
bekräftar även det andra påståendet, det om klurigheten.
• Enda gången chefen och jag har varit överens det
var när jag sa till honom. "Eftersom inte jag är det, så kan
mte heller någon annan vara ofelbar".
Tänkvärda ord från klurig gubbe.
.Pengatokig då? Nja, här har väl självironin spelat ett
tydligare spratt. Fast det kunde ju finnas fog för misstankar
åt det hållet. Har man varit kassör i fackets lokalavdelning
sedan 1959 så ...
- Eh, harklar sig Sture och bryter in, det har väl blitt
lite som en sjuka det här. Fadern var både revisor och
kassör i sitt fackförbund på 30- och 40-talet så det sitter väl
i generna, försöker han.
Sanningen är väl snarare den att Stures noggrannhet
och ärlighet samt engagemang på det ideella planet har
g1ort honom oumbärlig. Aldrig har det varit frågan om att
ersätta honom. Likadant är det i orienteringsklubben OK
Måsen, där har han haft kassörsposten sedan 1960!
- Ja, det har gått så långt att de inte ens törs köpa
fri_märken utan att fråga om lov, säger han med ett snett
leende, och fortsätter:
· Nu har hamnfacket fyra år på sig att skaffa en
ersättare, för sedan får jag inte sitta kvar längre, det säger i
alla fall stadgarna.
Sådär vansinnigt sugen på dispens för ytterligare år på
kassörsposten är väl Sture inte heller. Han fyller 61 framåt
hösten och har nyss gått i delpension.
Sture växte upp på landet, i Ålberga, mellan Nyköping
och Norrköping. Pappan var banarbetare vid järnvägen och
högg i skogen på vintrarna. Mamman var förstås hemmavid. Och barnen, Sture och hans tre syskon, fick arbeta
hemmavid för att dryga ut hushållskassan.
- Vi plockade blåbär, lingon och hjortron och så
gallrade vi rovor. Det gick väl som det gick med det. Skulle
vi ha råd med något annat än mat och lite kläder så fick
man jobba, berättar han.
Stures extrainkomster gick företrädesvis till fotboll. Att
åka in till Norrköping och se "Peking" spela var
favoritnöjet. Efter sex år i folkskolan, andra världskriget
pågick och det var en fördel att bo på landet för då kunde
man köpa extra kött utan kuponger, gällde det att skaffa
sig jobb. Något annat var det inte tal om.
· Glödlampsfabriken i Nyköping var den naturliga
platsen att söka sig till, men åldersgränsen gick vid 15 år
så jag fick ta jobb som springpojk på ett bageri. Tämlige~
snart övergick jag till lärling istället och innan jag fyllt 15
år var jag färdigutbildad bagare!
Sture gillade sitt jobb då, dessutom var det rätt så
välbetalt, men i takt med att branschen moderniserades
Fortsättning sid 23
är officiellt organ för Svenska Hamnarbetarförbundet. Tidningens syfte är att informera om hamnarbetarnas
villkor_ i såväl arbetsmiljö ~ch avtalsfrågor som om förbund~ts vä.rderingar och sociala och politiska frågor. Ideer, tankar, och bidrag
ttll artiklar, reportage, msandare, dikter, illustrationer etc fran Dig som läsare är mycket välkommet!
HAMNARBETAREN
))