Dagspressen ekonomi 2013
Transcription
Dagspressen ekonomi 2013
Dagspressens ekonomi 2013 Innehåll Förord3 Analys: Konkurrenssituationen i den svenska landsortspressen Skiftande marknadsförutsättningar Ökad samordning Andratidningarna hårdast drabbade Analys: Moment 22 eller omöjligheten att få distributionen att bli billigare 4 6 6 9 11 Bakgrund11 Utgångsläget11 Några påståenden kring distributionskostnaderna 12 Distributionens dilemma 12 Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll 14 Teknologins effekter och några slutsatser 15 1. Branschresultat 1.1 Underlag och uppläggning 1.2 Strukturella förutsättningar och utvecklingstendenser 1.3 Upplaga 1.4 Annonser 1.5 Dagspressens ekonomi 1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet 1.7 Soliditet 1.8 Årsbästa lönsamhetstal 17 17 19 22 24 26 28 31 32 2. Lågfrekventa dagstidningars ekonomi 36 3. Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi 39 3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd 3.2 Övriga landsortstidningar 3.3 Övriga storstadstidningar 3.4 De största tidningsgruppernas ekonomi 39 43 45 47 4. Dagspressens ekonomi 2013 51 5. Sammanfattning 54 6. Summary 56 Bilagor58 Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013 Bilaga 2. Upplaga och hushållstäckning per tidning Bilaga 3. Presstöd per tidning Bilaga 4. Presstödet per budgetår 1969/70–2013 (Mkr) Bilaga 5. Underlaget Bilaga 6. Lönsamhetstabeller © Presstödsnämnden 2014 Text och tabellunderlag: Olov Enström, Jonas Ohlsson Omslagsillustration: Ninni Oljemark/Kombinera Form: Johan Nilsson/Kombinera Tryck: TMG Tabergs, september 2014 58 64 68 71 73 74 Förord Presstödsnämnden har enligt sin instruktion (SFS 2007:1191) till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom dagspressen samt rapportera till regeringen om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet, utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen samt övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Dagspressens ekonomi 2013 ger en samlad bild av den ekonomiska situationen för landets tidningsföretag under föregående år. Rapporten är den 38:e i ordningen. Den långa tid som rapporten kommit ut möjliggör för läsaren att följa hur branschen förändras både när det gäller ekonomiskt resultat och ägande. Av rapportens slutsatser framgår att mycket pekar på att den svenska dagspressen just nu genomgår sin största kris någonsin. 2013 är det sämsta året hittills under mätperioden när det gäller de svenska tidningsföretagens lönsamhet. Det genomsnittliga rörelseresultatet för den del av tidningsbranschen som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statligt driftsstöd, slutade för första gången på minus. Bland de stödberättigade tidningarna var läget ännu värre. Till följd av det kärva ekonomiska läget för tidningarna präglades 2013 av nyheter om nedskärningar på flera dagstidningars redaktioner. Det rapporterades även om nedläggningar av lokalredaktioner och centralisering av reportrar till utgivningsorterna. På flera tvåtidningsorter utvecklades tätare samarbeten mellan tidningar med och utan driftsstöd. Civilekonomen och filosofie doktor Jonas Ohlsson, vid Nordicom, Göteborgs universitet, har närmare studerat konkurrenssituationen för landsortspressen och koncentrerat analysen på antalet lokalredaktioner i spridningsområdet och graden av redaktionell samordning av den lokala nyhetsbevakningen. Liksom tidigare år har en utomstående forskare bjudits in att medverka i rapporten. I år presenterar Stefan Melesko, ekonomie doktor och docent i medieekonomi vid MMTC/Internationella Handelshögskolan i Jönköping, en analys och egna tankar när det gäller tidningsdistributionens förutsättningar. Rapportens sedvanliga analys har gjorts av ovan nämnda Jonas Ohlsson. Underlaget till analysen har tagits fram ur företagens årsredovisningar och sammanställts av Olov Enström, Presstödsnämnden. Stockholm i september 2014 Åsa Finnström Kanslichef DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 3 Konkurrenssituationen i den svenska landsortspressen Analys av Jonas Ohlsson Civilekonom och filosofie doktor vid Nordicom, Göteborgs universitet Det allmänna driftsstödet till pressen har allt sedan införandet 1971 syftat till att bevara mångfalden på de lokala dagstidningsmarknaderna. Med mångfald har menats att två (eller flera) lokalt utgivna dagstidningar konkurrerar med varandra om läsarnas tid och pengar. Genom att ge ett direkt finansiellt stöd till den svagare av de två tidningarna – som mått på tidningarnas inbördes ”styrka” används hushållstäckningen på utgivningsorten – har staten försökt motverka de inneboende marknadsmekanismer som präglar dagstidningsbranschen och som driver på utvecklingen mot lokala monopol. Som åtgärd för att upprätthålla mångfalden i fråga om antalet tidningar har den svenska presstödspolitiken varit relativt effektiv. År 2014 finns det 13 orter med två eller flera högfrekventa prenumererade dagstidningar. Tio år tidigare var siffran 15 och tjugo år tidigare 18. Som jämförelse kan nämnas att Norge, som har ett presstödssystem liknande det svenska, har endast fem konkurrensorter kvar (1990 var de 14). Danmark, som ersatt det specifika presstödet med ett generellt och plattformsneutralt publicistiskt stöd, har en (Köpenhamn). Finland, som år 2008 valde att helt avskaffa det direkta stödet till dagspressen, har inga. Det presspolitiska mångfaldsbegreppet, liksom nyss gjorda konstaterande rörande mångfalden på den svenska tidningsmarknaden, avser titelnivån. Ser vi istället till vem som faktiskt äger tidningarna – man kan här göra distinktionen mellan begreppen marknadskoncentration och ägarkoncentration – blir slutsatsen en annan. Den senaste femtonårsperioden har innehållit en rad lokala strukturaffärer i vilka den större tidningen på orten – eller rättare, den större tidningens ägare – tagit över den mindre tidningen. Av landets 13 konkurrensorter återstår idag endast tre där tidningarna har olika ägare. På övriga tio orter ingår första- och andratidningen i samma bolagsgrupp. Av dessa sammanlagt tjugo tidningar ingår sexton i någon av de tre stiftelseägda tidningskoncernerna MittMedia, Gota Media och Norrköpings Tidningars Media (NTM). Utvecklingen mot ett mer koncentrerat ägande har drivits på av de allt tuffare ekonomiska villkoren på tidningsmarknaden. Andratidningarna har trots driftsstödet fortsatt att ha stora ekonomiska problem. I flera fall har alternativet till försäljning varit nedläggning. En viktig drivkraft för köparen har varit de möjligheter till samordning av verksamheten som följer med ett gemensamt ägande. Rationaliseringarna mellan tidningarna på tvåtidningsorterna har också varit genomgripande. Allt fler delar av tidningsutgivningen har samordnats, ofta med stora personalneddragningar som följd. Presstödssystemets direkta koppling till konkurrenssituationen på tidningarnas utgivningsorter döljer i någon mån det faktum att många av de svenska andratidningarna opererar över stora geografiska områden. Tillsammans 4 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 omfattar bevakningsområdena för landsortspressens elva andratidningar hela 92 kommuner. Syftet med den här artikeln är att presentera en kartläggning av vilka konsekvenser det gemensamma ägandet fått för tidningarnas redaktionella närvaro i sina respektive spridningsområden.Vad som specifikt studeras är antalet lokalredaktioner i spridningsområdet och graden av redaktionell samordning av den lokala nyhetsbevakningen. Kartläggningens resultat måste också – givetvis – ses i ljuset av den pågående strukturomvandlingen av mediemarknaden, vilken i kombination med en vikande konjunktur har inneburit att dagstidningsföretagen har förlorat stora delar av sina intäkter, från annonseringen inte minst. Den svenska tidningsbranschen genomgår just nu sin tuffaste tid någonsin. Behovet att minska kostnaderna är stort och gäller samtliga tidningar, oavsett ägande och konkurrenssituation. Analysen avser landsortspressen.Vilka tidningar och orter som ingår i kartläggningen framgår av tabell 1. Information om lokalredaktioner och eventuella samordningsåtgärder har inhämtats från tidningarnas hemsidor och pappersutgåvor samt i epostkorrespondens med tidningarnas ansvariga utgivare. Uppgifterna avser i samtliga fall läget i maj/juni 2014. Uppgifter om tidningarnas upplagor kommer från TS Mediefakta AB (TS) och gäller 2013. TABELL 1. Landortspressens konkurrensorter, 2014 Andel av upplaga i utgivningskommunen Kommuner i spridningsområdet Antal redaktioner Tidning Ägare Upplaga (2013) Karlskrona BLT Sydöstran Gota Media Gota Media 32 500 10 400 44 % 31 % 5 5 5 5 Kalmar Barometern-OT Östran Gota Media Gota Media 40 300 10 000 37 % 31 % 10 10 10 2 Visby Gotlands Tidningar Gotlands Allehanda NTM NTM 11 200 8 300 97 % 95 % 1 1 1 1 Norrköping Norrköpings Tidningar Folkbladet NTM NTM 37 500 5 500 74 % 54 % 4 3 4 2 Karlstad NWT* Värmlands Folkblad* NWT-koncernen VF-koncernen 47 500 16 200 39 % 27 % 19 16 6 5 Falun Dalarnas Tidningar* Dala-Demokraten* MittMedia MittMedia 51 500 12 800 22 % 15 % 14 15 10 2 Gävle Gefle Dagblad Arbetarbladet MittMedia MittMedia 23 400 19 400 77 % 35 % 5 6 2 3 Sundsvall Sundsvalls Tidning Dagbladet MittMedia MittMedia 25 400 8 800 78 % 66 % 3 3 1 2 Östersund Östersunds-Posten Länstidningen MittMedia MittMedia 21 800 11 200 54 % 44 % 8 8 2 2 Umeå Västerbottens-Kuriren Västerbottens Folkblad VK Media VK Media 30 800 9 700 68 % 38 % 12 15 2 4 Luleå Norrbottens-Kuriren NSD NTM NTM 17 900 30 100 63 % 25 % 10 10 6 6 Totalt Förstatidningarna Andratidningarna 339 800 142 400 63 % 35 % 91 92 49 34 Utgivningsort DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 5 Kommentarer: Samtliga upplageuppgifter avser vardagsupplagan. För tidningar märkta (*) anges A+B-upplagan. Med redaktion menas samtliga fysiska kontor med fast redaktionell personal (inklusive huvudredaktionen). Genomsnittliga värden för grupperna första- och andratidningar avser medianen. Källa: Uppgifter om tidningarnas spridningsområden och lokalkontor kommer från tidningarna själva. Samtliga uppgifter avser maj/juni 2014. Upplageuppgifter är hämtade från TS Mediefakta och avser 2013. Skiftande marknadsförutsättningar En inledande notering angående landsortspressens andratidningar är att de verkar på marknader som är väldigt olika till sin karaktär. Inte minst gäller det den geografiska storleken på tidningarnas spridningsområden. Det största spridningsområdet (dvs. Norrländska Socialdemokratens, NSD) är nästan tjugofem gånger större än det minsta (dvs. de båda Gotlandstidningarnas). De tre nordligaste andratidningarna, dvs. Länstidningen i Östersund, Folkbladet i Umeå och NSD i Luleå, har tillsammans att bevaka (och distribuera tidningar till) ett område som motsvarar ungefär halva landets totala areal. För de syd ligast belägna tidningarna är de geografiska avstånden klart mer begränsade. Av detta följer även att variationen i befolkningstäthet i spridningsområdena är mycket stor. Medan tidningar som Folkbladet i Norrköping och Sydöstran i Karlskrona verkar inom relativt sett tätbefolkade regioner, präglas spridningsområdena för de nordligaste tidningarna av betydande glesbygd. Ett annat, och kanske mer meningsfullt sätt, att karakterisera tidningarnas spridningsområden är att se till den politiska geografin, uttryckt i det antal kommuner som tidningarna bevakar. Kommunnivån kan med gott fog hävdas vara den viktigaste politiska nivån för de lokala tidningarnas bevakning, och också den nivå som ligger närmast de egna läsarna. Ju fler kommuner som ingår i en tidnings bevakningsområde, desto större blir följakt ligen kraven på den redaktionella bevakningen. Även här är variationen stor mellan tidningarna (se tabell 1). För tre av elva andratidningar uppgår antalet kommuner i bevakningsområdet till tre eller färre. För lika många tidningar överstiger antalet kommuner femton. När det gäller konkurrensförhållandena mellan första- och andratidningarna finns det också stora skillnader mellan de olika lokala marknaderna. Två övergripande tendenser gör sig ändå gällande (se tabell 1). För det första har förstatidningarna överlag en markant större genomsnittlig upplaga än andratidningarna. Den större tidningen är i genomsnitt (medianen) tre gånger så stor som den mindre. Gapet har dessutom ökat på senare år; den upplagenedgång som präglat dagspressen under 2000-talet har som regel varit större för andratidningarna än för förstatidningarna. För det andra har andratidningarnas upplagor överlag en betydligt jämnare geografisk spridning än förstatidningarnas. Förstatidningarna säljer i snitt (medianen) nära två tredjedelar av sin upplaga inom utgivningskommunen och endast en tredjedel utanför. För andratidningarna är relationen den helt omvända. Även här tycks skillnaderna mellan första- och andratidningarna ha ökat över tid. Ökad samordning Mot bakgrund av dessa strukturella förutsättningar kan vi nu gå över till själva analysen. Som redan noterats har den svenska landsortspressen kommit att präglas av en påtaglig ägarkoncentration. Tidningskoncernen Gota Media med huvudkontor i Kalmar äger sedan några år tillbaka två andratidningar: Karlskronatidningen Sydöstran (förvärvad 2009) med Blekinge län 6 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 som spridningsområde och Kalmartidningen Östran (förvärvad 2011) med Kalmar län som spridningsområde (exklusive Vimmerby). Den huvudsakliga konkurrensen kommer från Blekinge Läns Tidning respektive BarometernOT. Konkurrenssituationen ser dock mycket olika ut. I Blekinge har de två lokalkonkurrenterna egna redaktioner i samtliga fem kommuner i spridningsområdet. Den redaktionella samordningen är huvudsakligen begränsad till en gemensam sportbevakning och en gemensam nyhetsajt. (Den senare kommer under hösten 2014 att upplösas och tidningarna återgå till separata sajter och webborganisationer.) I Kalmar däremot har Gota Media genomfört en genomgripande samordning av den lokala bevakningen. I slutet av 2013 avvecklades nio av Östrans elva redaktioner och delar av personalen integrerades i Barometern-OTs organisation. Östran har fortsättningsvis en egen bevakning i Kalmar och Oskarshamn. Övrigt lokalt material köps numera från lokalkonkurrenten. Den dramatiska samordningen hänger samman med Östrans ekonomiska läge. Det samlade underskottet (resultat efter finansiella poster) mellan 2011 och 2013 har uppgått till 71,7 mkr. Utvecklingen i Kalmar påminner mycket om den i Dalarna. I samband med att andratidningen Dala-Demokraten under 2013 köptes av MittMedia-koncernen beslutades om nedläggning av tio av tidningens elva lokalredaktioner. Även här var andratidningens dåliga ekonomi orsak till neddragningarna. Dala-Demokratens reportrar svarar numera endast för tidningens bevakning i Falun, Borlänge och Avesta. Rapporteringen från övriga tolv kommuner i spridningsområdet, inklusive sporten, sköts av reportrar från lokalkonkurrenten Dalarnas Tidningar. I MittMedia ingår ytterligare tre första- och andratidningspar. Till skillnad från situationen i Dalarna rör det sig dock här om tidningar med huvudsakligen separata nyhetsorganisationer. Undantaget är sporten, som i samtliga fall är helt samordnad och gemensam på respektive utgivningsort. I Gävle utkommer Gefle Dagblad – koncernens modertidning – och Arbetarbladet (förvärvad 2003), vilka konkurrerar om läsarna i Gästriklands fem kommuner. Gefle Dagblads enda lokalredaktion ligger i Sandviken. I Sandvikenredaktionens bevakningsområde ingår också Ockelbo och Hofors kommuner. Även Arbetarbladet har en redaktion i Sandviken. I samband med ett besparingsprogram har dock tidningen från och med sommaren 2014 lämnat sina lokaler i Hofors, Ockelbo och Skutskär (Älvkarleby kommun). Bevakningen av dessa orter sköts fortsättningsvis av personal från Gävle och Sandviken. Till skillnad från GD bevakar Arbetarbladet också norra Uppland. Tidningen har en lokalredaktion i Tierp. Konkurrensen om tidningsläsarna kommer här istället från Upsala Nya Tidning. MittMedia äger också de båda Sundsvallstidningarna Sundsvalls Tidning (köpt 1985) och Dagbladet (köpt 2003). Båda tidningarna bevakar Medelpads tre kommuner: Sundsvall, Ånge och Timrå. I ST:s spridningsområde ingår dock också de södra delarna av Ångermanland och norra Hälsingland. Utöver huvudredaktionerna, som sedan några år tillbaka ligger i samma fastighet vid Badhusparken i Sundsvall, är det likafullt bara Dagbladet som har ett DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 7 lokalkontor utanför utgivningskommunen. Det ligger i Ånge och svarar för nyhetsrapporteringen till båda tidningarna. Bevakningen av övriga delar av tidningarnas spridningsområden sköts från Sundsvallsredaktionerna. Östersund är MittMedias fjärde tvåtidningsort. Koncernens två tidningar, Östersundsposten (köpt 2007) och Länstidningen (köpt 2006) konkurrerar med varandra om läsarna i de åtta kommuner som tillsammans utgör Jämtlands län. Tidningarnas bevakning i Härjedalens kommun (Sveg) sköts av Tidningen Härjedalen (med veckovis utgivning), som ägs av Länstidningen. Tidningens redaktion är anställd av LT (en person) och ÖT (två personer). Härtill har ÖP en fast bemanning i Åre. Länstidningen däremot saknar lokalkontor. Det senaste – i Strömsund – lades ner 2013. Bevakningen av övriga delar i spridningsområdet utgår från Östersund, där enskilda reportrar är särskilt avdelade att ansvara för olika kommuner. Den tredje stora koncernen med ägande i både första- och andratidningar är Norrköpings Tidningars Media, NTM. Koncernen kontrollerar tidningsmarknaderna i Norrköping, Luleå och på Gotland. I Norrköping utkommer huvudtidningen Norrköpings Tidningar (NT) och den avsevärt mindre Folkbladet (förvärvad 2000). NT har fast bevakning i samtliga kommuner i spridningsområdet, som omfattar Norrköpings, Finspångs, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Folkbladets enda lokalredaktion ligger i Finspång. Lokalerna delas med NT men varje redaktion har separat rum. Sedan 1 april 2014 har NT och Folkbladet en gemensam bildbyrå som förser tidningarna med unika bilder till respektive tidning. I Luleå utkommer två tidningar, Norrbottens-Kuriren och NSD, som båda köptes av NTM-koncernen år 2007. Tidningsmarknaden i Luleå avviker från övriga tvåtidningsorter på så sätt att det är andratidningen som har den klart största upplagan. Att NSD trots sitt överläge får driftsstöd förklaras av tidningens svaga ställning på utgivningsorten. Tidningarnas huvudsakliga spridningsområden utgörs av de tio nordligaste kommunerna i Norrbottens län. I sex av dem har tidningarna egna separata redaktioner (låt vara att det i tre fall – Luleå, Kiruna och Boden – rör sig om gemensamma lokaler). Övrig rapportering från spridningsområdet utgår från dessa platser. Om Luleåtidningarna har det största spridningsområdet i landsorten är det två andra NTM-tidningar som har det minsta. De är de båda Gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar (förvärvade av NTM 1999). Tidningarnas verksamhet är koncentrerad till respektive huvudredaktion, vilka inryms i en gemensam fastighet strax söder om Visby centrum. Tidningarna har separata organisationer för den lokala nyhetsbevakningen. Undantaget är den gemensamma nyhetsajten helagotland.se, som har en egen och helt separat redaktion. Den tionde och sista tvåtidningsorten där båda tidningarna har samma ägare hittar vi i Umeå. Här utges Västerbottens-Kuriren (VK) och Folkbladet (sedan 2002 med gemensamt ägande). Tidningarna riktar sig till de södra och inre delarna av Västerbottens län, ett område som omfattar tolv kommuner och med Umeå och Lycksele som huvudsakliga centralorter. Härtill bedriver Folkbladet viss bevakning av de nordvästra delarna av länet. Här kommer 8 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 konkurrensen istället från tidningen Norran i Skellefteå. Också i fråga om lokalkontor har Folkbladet en något bredare spridning än den större koncernkollegan. Förutom huvudredaktionen i Umeå, där tidningarna huserar i samma fastighet, har tidningen lokalkontor i Lycksele,Vilhelmina och Skellefteå.VK:s enda lokalkontor ligger i Lycksele. Som nämndes inledningsvis återstår numera endast en plats i landsorten där första- och andratidningen har olika ägare. Det är i Värmland. Här konkurrerar Nya Wermlands-Tidningen (NWT), flaggskepp i Anderkoncernen, med Värmlands Folkblad (VF), som ägs av den lokala arbetarrörelsen. Med sexton kommuner är VF den andratidning som har störst spridningsområde när det gäller antalet enskilda kommuner. Uppgiften att utföra detta uppdrag vilar på centralredaktionen Karlstad och på de lokala redaktionerna i Arvika, Hagfors, Kristinehamn och Torsby. Fram till 2012 fanns även en redaktion i Sunne, men den försvann i samband med ett sparpaket. Även konkurrenten NWT har drabbats av besparingar under senare år. Under 2013 beslutades om nedläggningar av lokalkontoren i Arvika, dalsländska Åmål och Malung i Dalarna. Utöver Karlstadsredaktionen har NWT lokala redaktioner i Hagfors, Sunne, Torsby, Kristinehamn och Årjäng. Andratidningarna hårdast drabbade Som framgått av den här gjorda genomgången har de senaste åren inneburit relativt stora förändringar när det gäller organiseringen av landsortstidningarnas bevakning i sina respektive spridningsområden. Sparbeting och neddragningar orsakade av en vikande konjunktur och förändrade läsar- och annonsörsmönster har slagit hårt mot tidningarnas redaktionella resurser. En uppsummering av vilka följderna av den pågående tidningskrisen blivit för tidningarnas närvaro i spridningsområdena redovisas i tabell 2. Eftersom spridningsområdena för första- och andratidningarna inte alltid överensstämmer avser redovisningen spridningsområdena för de sistnämnda. Här ska också påpekas att sammanställningen enbart omfattar just första- och andratidningar. Andra eventuella dagstidningar som utges i områdena, såsom lokala fådagarstidningar eller gratistidningar, ingår alltså inte. TABELL 2. Fasta redaktioner i landsortspressens elva tvåtidningsmarknader, 2014 och 2012 (antal) 2014 2012 Förändring 2014/2012 Kommuner med två redaktioner 27 46 -19 Kommuner med en redaktion 28 17 +11 Kommuner utan redaktion 37 29 +8 Som nämndes ovan bevakar landortspressens andratidningar sammanlagt 92 kommuner. År 2012 fanns det i exakt hälften av dessa – 46 stycken – två lokala tidningskontor, ett för förstatidningen och ett för andratidningen. Två DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 9 Kommentar: Sammanställningen avser situationen i andratidningarnas spridningsområden och omfattar endast förstaoch andratidningarnas redaktioner. år senare har antalet minskat till 27. Samtidigt har antalet kommuner med endast ett kontor ökat från 17 till 28, och antalet kommuner som helt saknar tidningsredaktion från 29 till 37. De nedläggningar av lokalredaktioner som genomförts sedan 2012 har alltså i första hand skett på orter där båda tidningarna har varit representerade. Av de sammanlagt 19 kommuner som förlorat ett av sina två tidningskontor kan inte mindre än 16 hänföras till två spridningsområden, det för Östran och det för Dala-Demokraten. På inga andra platser har konsekvenserna av andratidningarnas ekonomiska problem tagit sig mer radikala uttryck än här. Under perioden 2012–2014 försvann totalt 27 lokalkontor i de elva spridningsområden i landsorten som analyserats i den här studien. Av dessa kan tre tillskrivas någon av de marknadsledande förstatidningarna. Resterande 24 tillhörde andratidningarna. Även om de förändrade marknadsförutsättningarna för tidningsutgivning drabbat hela tidningsbranschen, är det alltså i första hand de svagare och upplagemässigt mindre andratidningarna som fått ta den största smällen. Ur ett mångfaldsperspektiv är resultatet olycksbådande. En bredare förankring i hela spridningsområdet har hört till andratidningarnas viktigaste konkurrensmedel i kampen mot den marknadsledande tidningen, vilken i allmänhet varit mer orienterad mot utgivningsorten i sin bevakning. Det större antalet fasta lokalredaktioner hos andratidningarna har varit ett konkret uttryck för denna ambition. Som framgått av den här analysen är detta en konkurrensfördel som nu nermonteras i snabb takt. Resultatet är därmed ytterligare en bekräftelse av andratidningarnas alltmer utsatta marknadsposition i dagens svenska medielandskap. 10 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Moment 22 eller omöjligheten att få distributionen att bli billigare Bakgrund Den bekanta termen från Joseph Hellers roman med samma namn beskriver en omöjlig situation. Det finns ingen utväg! Alla tänkbara lösningar har en inbyggd motsättning, som leder till ett cirkelresonemang. Jag tycker att den på ett utmärkt sätt illustrerar det dilemma, som de skilda dagstidningsföretagen som har prenumererade morgontidningar varje dag möter i sitt arbete i att finna lönsamma lösningar för sin fortsatta utgivning bl.a. genom att sänka sina distributionskostnader. Ju mindre som skall distribueras desto högre blir kostnaden i stället för den logiska situationen, som säger mindre volym ger lägre kostnader – moment 22. Presstödsnämndens rapporter om kostnader och prisutveckling avseende tidningsdistribution illustrerar detta. Jag tänker disponera min analys kring ämnet i följande avsnitt: Utgångsläget, Några påståenden kring distributionskostnaderna, Distributionens dilemma, Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll, Teknologins effekter och några slutsatser Stefan Melesko presenterar här en analys och egna tankar när det gäller tidningsdistributionens förutsättningar bl.a. utifrån sin forskning och erfarenheter i tidningsbranschen. Stefan Melesko är ekon.dr. och docent i medieekonomi vid MMTC/Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har en lång ledningserfarenhet från mediebranschen bl.a. som divisionschef för Dagens Nyheter, VD för Saxon Förlags Utgångsläget AB och Bonniers Affärsförlag Låt mig dock börja med att kort beskriva det nuläge som de flesta ledningar för tidningsföretag befinner sig i. Följande faktorer är bl.a. morgontidningarnas problem som måste lösas om de vill säkerställa sin fortsatta existens: samt genom styrelseuppdrag • Sjunkande upplagor. På kort sikt kompenseras minskningen med höjda prenumerationspriser, men det är i sig ingen långsiktig lösning. • Minskande annonsintäkter. Kan knappast motverkas och de växande digitala annonsintäkterna från de olika plattformarna neutraliserar inte lönsamhetsförsämringen. • Alla kostnadsposter måste granskas. Den översynen pågår ständigt och under våren och försommaren 2014 har vi sett åtskilliga exempel på betydande personalreduktioner. • Övergång till digital produktion och konsumtion av nyheter m.m. Ett antal tidningsföretag har således aviserat minskningar av personal, sidantal, sektioner i tidningen och distributionsområden. Tidningsföretag överväger också utgivningsfrekvensneddragningar och prishöjningar på abonnemang för att motverka de ständigt minskande annonsintäkterna. En kostnadspost som ibland utgör kanske en tredjedel till hälften av prenumerationsintäkterna kan däremot knappast åtgärdas – distributionskostnaderna. Så vad betyder allt detta för vår fortsatta analys? DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 11 för ett antal medieföretag. Några påståenden kring distributionskostnaderna • Distributionsavtalen måste förändras oavsett takten i den digitala omvandlingen, eftersom de inte ens i sin nuvarande form kan bli föremål för samma påtagliga reduktioner som andra kostnadsposter. • En eventuell neddragning av utgivningstillfällena måste kompletteras med digital distribution, där minskningarna av intäkterna bör kompenseras med kostnadsreduktioner, om möjligt. • Valfriheten för en prenumerant att välja mellan digitalt och/eller print höjer företagens kostnader, eftersom distributionens infrastruktur för print ändå måste betalas. • Distributionskostnaderna är höga och varierande mellan företagen. Är skillnaden en effektivitetsfråga eller finns andra förklaringsfaktorer? • Utbärningen, om produktionen flyttas till dagtid, skulle kunna bli billigare genom sambruk med posten, men sannolikt inte för alla tidningar. Och postens taxor är höga. • En fortsatt kräftgång av upplagor och annonsintäkter i print måste medföra en ökad aktivering av digital konvertering. Konceptuellt har ofta i den aktuella debatten sagts att abonnemangsintäkterna åtminstone skall täcka kostnaderna för produktion och distribution. I och för sig ett märkligt resonemang, eftersom det inte finns några öronmärkta pengar i en resultaträkning. Dessutom torde också annonsörerna vara intresserade av att deras budskap distribueras. Men som ett enkelt kriterium för utvecklingen kan aritmetiken vara en tankemässig hjälp, då vi försöker bedöma kostnadsutvecklingen speciellt för exemplar som finns i områden med låg hushållstäckning. Distributionens dilemma Som synes har dagstidningarna åtskilliga problem vid den pågående övergången till digitala plattformar. En transformering som reser frågor kring grundprinciperna för fortsatt överlevnad såväl publicistiskt som kommersiellt och teknologiskt. Beakta följande faktorer och beskrivningar av nuläget • Vi har en sjunkande hushållstäckning genom upplageminskningarna, vilket hittills medför allt högre distributionskostnader per exemplar. De fasta kostnaderna slås ju ut på allt färre exemplar. Och en minskning av utgivningsfrekvensen gör läget ännu märkligare. • Också en övergång till digitala abonnemang minskar hushållstäckningen, vilket leder till högre styckkostnader. Om inte ett helt utbärningsområde blir digitalt så måste ändå de resterande papperstidningsexemplaren distribueras till allt högre styckkostnader. Hittills har tidningarna mött den uppkomna situationen med några åtgärder som alla bygger på att distributionsföretagens kostnader i stort är opåverkbara. Man har höjt priserna selektivt för exemplar som distribueras i glesa områden 12 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 alternativt slutat distribuera och erbjudit posten som alternativ. Och även om vi skulle få en massövergång till betalda digitala abonnemang på morgontidningen, utgör resten – de kvarvarande papperstidningsprenumeranterna – en grupp som vi ändå måste distribuera till. Moment 22 gör sig påmint. Men är det problemet olösligt? Finns ingen lösning för tidningsföretagen då alla kostnadsposter inklusive dem för distributionen blir åtminstone rörliga på lång sikt. Tre frågor behöver således svar. • Har lönsamheten hos distributionsföretagen hittills påverkats av minskande upplagor och transformeringen till digitala utgivningsplattformar? Om inte varför? • Skiljer sig de olika företagen från varandra? Spelar ägarformen någon roll? • Hur kommer den stegvisa förändringen i teknologi att bemästras av tidningsföretagen och hur påverkas distributionsföretagen? För den fortsatta diskussionen kan vi notera upplageutvecklingen, dvs. distributionsföretagens marknad! Kontraktiv. Och ingen förbättring i efterfrågesituationen är realistisk. Upplagorna kommer att fortsätta att minska. Men kostnadsutvecklingen för distributionen följer inte samma kurva. Enligt Nordicoms statistik så utgjorde prenumerationsintäkten per dag för en storstadsmorgontidning i genomsnitt 7,50 kronor. Ett värde som skall jämföras med distributionskostnaderna per dag och exemplar. Enligt presstödsnämndens beräkningar utgör medianvärdet för högfrekventa tidningar nästan hälften av det ovan angivna värdet för storstadstidningarnas prenumerationsintäkter per exemplar och dag. Och det högsta värdet utgör ungefär 90 procent av samma siffra för intäkten. Men den ovan nämnda tumregeln inkluderar också produktionskostnaderna, men för dessa finns i praktiken ett mycket begränsat utrymme kvar som täcks av prenumerationsintäkterna. Under perioden 2011-13 har antalet distribuerade exemplar minskat från 764 till 673 miljoner exemplar. (Presstödsnämnden). Om vi jämför kostnadsutvecklingen mellan 2011 och 2012 har distributionskostnaderna per exemplar för högfrekventa tidningar enligt Presstödsnämndens redovisning ökat med cirka 4 procent (uppgifter från 2013 saknas). Det finns ingen anledning att anta att utvecklingen är annorlunda för 2013. Mellan 2011 och 2012 minskade antalet distribuerade exemplar från 764 miljoner till 725 miljoner, som vi ovan sett. För 2013 var utfallet en ytterligare minskning till 673 miljoner exemplar. Det är rimligt trots dessa siffror att anta utifrån respektive distributionsföretags årsredovisningar att denna volymminskning inte inneburit några lägre kostnader för tidningarna. Detta betyder att de uttalade kostnadsnedskärningarna och effektiviseringarna hos distributionsföretagen inte hjälpt dagstidningarna i deras arbete med resultatförbättringar. Om man utgår från uppgifterna i Presstödsnämndens distributionsrapport så ligger distributionskostnaderna på samma nivå 2012 som 2011 trots att antalet exemplar sjunkit med cirka 5 procent. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 13 Distributionsföretagens lönsamhet och ägarformens roll Morgontidningarna är, som vi här sett, en bransch som utsätts för stora påfrestningar. En slutsats gäller dock för alla. En fortsatt kostnadspress på printutgivningen. Mot den bakgrunden skulle man kunna ställa följande hypoteser vad gäller distributionsföretagens framtid baserat på de krav som företagsledningarna i tidningskoncernerna måste ha. • Försämrad lönsamhet eftersom marknaden minskar och alla kostnadskomponenter måste granskas av tidningarna • Som ett led i denna process måste den kostnadsmassa som skall belasta tidningsverksamheten för distributionen minska både totalt och per exemplar. Jag avstår som synes från att anta att det finns några påtagliga tilläggsintäkter från kompletterande tjänster. Resonemangen om tilläggsprodukter för distributionsverksamheten har jag hört under hela min tid i mediebranschen och den är lång! Och ingenting av vikt händer eller kommer att hända vad gäller den frågan, som kan påverka mina resonemang. Visserligen kan tilläggsprodukter ha förbättrat beläggningen av de befintliga utbärningsorganisationerna, men som vi sett ovan inte tillräckligt mycket för att verkligen sänka tidningarnas distributionskostnader. Det är möjligt att läget utan dessa tilläggsprodukter kunde varit ännu sämre, men den nuvarande situationen är besvärande nog. Distributionsföretagen har nämligen inte kunnat attrahera nya uppdragsgivare i för tidningarna tillräckligt stor omfattning för att minska distributionskostnaderna. Följande citat från några årsredovisningar belyser problematiken hos dem och effekterna på tidningarna. ”Den trenden (minskande upplagor förf.) kommer att bestå. Bolaget räknar dock med att volymkompensationsklausuler i avtalen med huvudkunderna samt rationaliseringar kunna bibehålla en lönsam affär de närmaste åren.” ”Upplageutvecklingen är fortsatt negativ. Under året har den distribuerade upplagan minskat med 8 %, vilket motsvarar ett intäktsbortfall om ca.36 Mkr. Detta har föranlett stora prishöjningar.” Tabellen nedan är baserad på distributionsföretagens årsredovisningar: TABELL 3. Distributionsföretagens omsättning och rörelseresultat 2012 och 2013 (miljoner kronor) Omsättning Rörelseresultat Ägarform 2012 2013 2012 2013 Pressens Morgontjänst KB 549 548 -1,75 -0,6 Tidningsbärarna KB 696 734 -1,8 -1,8 Västsvensk tidningsdistribution KB 641 645 4,3 8,8 Tidningstjänst AB 1 389 1 525 6,5 6,2 Om vi bortser från Tidningstjänst ägs alla distributionsföretag oavsett bolagsform av de lokalt distribuerade tidningarna. En korporativ konstruktion med andra ord. Tidningstjänst ingår dock i ”systemet” eftersom deras underentre 14 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 prenörer (Herenco distribution AB, Norrbottens Media Distribution AB, NTM distribution AB/UNT, Prolog KB, Tidningsdistribution i Nyköping AB) i stort är tidningsägda. Enligt traditionell ekonomisk teori skall det företag vars krav bestämmer den totala övergripande dimensioneringen ta kostnaden för organisationen och de mindre företagen som använder tjänsten skall bara betala för sina tillkommande krav och medföljande kostnader. Av det skälet är ägarformen intressant. Sannolikt innebär KB-konstruktionen om ett överskott redovisas, att de större intressenterna (tidningarna) – egentligen de som är dimensionsbestämmande – sannolikt får lägre totalkostnader än annars. Överskottet betyder ju att alla betalat för mycket för tjänsten. Men att de största får del av de mindres merbetalningar. Teknologins effekter och några slutsatser Eftersom det verkar omöjligt att i nuvarande läge försöka minska distributionskostnaderna per exemplar kan följande faktorer vara av intresse att beakta. För det första en övergång till digitala abonnemang glesar också ut hushållstäckningen och medför allt högre styckkostnader för distributionen, som vi ovan sett. Och så länge inte alla i ett utbärningsområde blir digitala måste ändå de resterande pappersexemplaren bäras ut, men också här till allt högre kostnader. Vad kan tidningarna göra i den uppkomna situationen? Selektivt höja priset och göra det relaterat till utbärningskostnaden eller sluta bära ut och låta papperstidningsprenumeranterna få tidningen per post. Samtidigt måste tidningarna naturligtvis stimulera massövergång till den betalda digitala formen. Några andra exempel på möjliga åtgärder: Låt läsarna bära de faktiska kostnaderna och lägg ner utbärningen i områden vars exemplar knappast genererar några annonsintäkter. Det senare är en väg som få tidningar applicerat. Men det är effektivt. Därutöver kan koncernerna som ett led i en total kostnads översyn minska utgivningsfrekvensen och ändra på utgivningstidpunkten för papperstidningen. Det ger direkta produktionsbesparingar och kanske också till möjliga bemanningsneddragningar på andra avdelningar. Men sänker detta reellt distributionskostnaderna? Knappast. Allt färre exemplar får bära de fasta kostnaderna – moment 22. För tidningarna återstår att kortsiktigt skära i kostnader som faktiskt kan urholka just själva skälen till att prenumerera på en tidning. Också det ett moment 22. Slutligen några tankar kring framtiden för distributionsföretagen. • På kort sikt kommer de att överleva genom att skjuta över sina som det verkar opåverkbara kostnader på uppdragsgivarna. Men samtidigt urholkar det uppdragsgivarnas/ägarnas ekonomiska ställning. • På lång sikt kommer de att försvinna om tidningsföretagen lyckas i sina egna ambitioner att överleva i en digital situation. Lyckas inte digitalise- DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 15 ringen, så kommer papperstidningsutgivningen ändå att krympa kraftigt, vilket tydligt minskar efterfrågan på distributionsföretagens tjänster och därigenom undergräver deras överlevnadskraft. Återigen ett moment 22. Således om ägarna till de flesta distributionsföretagen – tidningarna själva – är framgångsrika i sin digitalisering så kommer papperstidningsdistributionen att upphöra på längre sikt och därmed de nuvarande distributionsföretagen att försvinna. 16 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 1. Branschresultat Den nedgång i den svenska dagspressens vinstnivåer som inleddes under 2011 och tilltog i omfattning under 2012 förstärktes ytterligare under 2013. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tidningsföretag som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd) föll under året från 2,4 till -0,8 procent. Nettomarginalen, som även omfattar resultatet från tidningsföretagens finansiella verksamhet, sjönk från 5,2 till 0,2 procent. 2013 blev därmed inte bara det sämsta året hittills under de snart fyrtio år som rapportserien Dagspressens ekonomi har framställts. Det blev också det första året då den genomsnittliga rörelsemarginalen i den här gruppen slutade på minus. Försämringen jämfört med 2012 berodde huvudsakligen på minskade intäkter. En fortsatt kraftig nedgång i försäljningen av annonser slog hårt mot flera av landets tidningsföretag. Samtidigt med intäktsminskningarna fortsatte också kostnadsnivåerna i branschen att minska. Sänkta personalkostnader till följd av neddragningar i bemanningen hos de svenska tidningsföretagen var här en viktig bidragande orsak. Under året förstärktes intrycket av en allt tydligare skiktning i det ekonomiska utfallet i olika delar av dagspressen. Medan de stora stockholmstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen fortsatte att visa god lönsamhet, kvarstod de ekonomiska problemen för landets andratidningar. Resultatnivåerna var här betydligt sämre än i övriga grupper. Det ekonomiska läget för flera av landets andratidningar är till följd av sjunkande upplagor och annonsvolymer att betrakta som bekymmersamt. 1.1 Underlag och uppläggning Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2013 som redovisas här bygger på årsredovisningar från svenska dagstidningsföretag med bokslut under året. Sammantaget rör det sig om 82 företag eller företagsgrupperingar som tillsammans svarade för utgivningen av 169 dagstidningar. I de första analyserna av detta slag för 38 år sedan bestod branschen av runt 130 dagstidningsföretag och omkring 145 dagstidningar. Den förändrade relationen mellan antalet tidningsföretag och antalet tidningstitlar är ett uttryck för en strukturförändring som sedan mitten av 1970-talet visat sig i en successiv sammanslagning av enskilda tidningsföretag, vanligtvis på regional basis. Senast i raden att samla enskilda tidningsrörelser i samma legala struktur är MittMedia-koncernen. Från och med den 1 januari 2013 omfattar MittMedia AB, som har sitt huvudkontor i Gävle, tolv olika tidningstitlar på tio utgivningsorter i fyra mellansvenska län. Bolaget ersätter en tidigare organisation bestående av sex regionala tidningskoncerner. De tillsammans med MittMedia största företagen i fråga om enskilda tidningstitlar är Nya WermlandsTidningens AB i Karlstad och Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 17 (Promedia) med säte i Västerås.Vid utgången av 2013 stod de två bolagen för utgivningen av tolv respektive tio dagstidningar. Fusionen av lokala tidningsbolag till större enheter har vanligtvis motiverats av effektivitets- och rationalitetsskäl. De stora regionala tidningsföretagen är ett av de mest påtagliga uttrycken för den ägarkoncentration som ägt rum inom svensk dagspress under de senaste decennierna. Det statistiska underlaget för rapporten består utöver årsredovisningarna av uppgifter från TS Mediefakta AB (TS), Tidningsutgivarna (TU) och Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM). De analyser som gjorts utifrån materialet i årsredovisningarna kommenteras i bilaga 5. I takt med ett ökande antal fusioner och omorganiseringar av tidningskoncerner har det blivit svårare att direkt ur årsredovisningarna presentera enskilda tidningsrörelsers ekonomiska resultat. I vissa fall tvingas vi använda uppgifter på koncernnivå som avser flera tidningar. Genom interna omstruktureringar av tidningskoncerner flyttas även såväl tillgångar och funktioner inom företagsgrupper. Flera tidningsbolag kan därefter bestå av enbart en redaktion. Tidningsföretag som ingår i en koncern kan också få bättre resultat genom att en del kostnader tas på koncernnivå. I andra fall tvingas vi lägga samman resultaträkningar för moder- och dotterbolag för att få en korrekt bild av enskilda tidningsföretags ekonomi. Det senare gäller främst när annonsfunktionen hanteras i ett särskilt bolag. I redovisningen av intäkterna i sådana konstellationer ger det undersökta materialet ingen möjlighet att justera för koncernintern försäljning mellan bolagen. Det innebär att de redovisade intäkterna i vissa fall kan vara något överskattade i rapporten. Sammantaget leder förändringarna i tidningskoncernernas organisering till att det inte alltid går att göra jämförelser mellan åren på företagsnivå. Inledningsvis i analysen presenterar vi en kort summering av hur de huvudsakliga förutsättningarna för tidningsutgivningen utvecklades under 2013. Här berörs även de viktigaste strukturella förändringarna som skedde under året. Därefter klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge 2013 genom att redovisa utfall och tendenser på upplage- och annonsmarknaderna. En summering av resultatet för samtliga tidningsföretag görs för att ge en översiktsbild av branschens ekonomi. Därefter belyser vi ekonomin för de tidningsföretag som enbart eller i huvudsak drivs på marknadens villkor.Vi går sedan igenom det ekonomiska utfallet för samtliga 82 dagstidningsföretag grupperade enligt den indelning som finns i presstödsförordningen. Avslutningsvis tar vi upp storlek och ekonomi för de största tidningsgrupperna. Vi använder tre lönsamhetsmått. Det första avser tidningsrörelsens resultat, den s.k. bruttomarginalen, eller rörelsemarginalen. Resultatet kan omfatta med tidningsrörelsen besläktad eller angränsande verksamhet. Det andra lönsamhetsmåttet är nettomarginalen, som omfattar tidnings rörelsen och finansrörelsen. Det tredje måttet är räntabiliteten, som mäter avkastningen på eget och främmande kapital i verksamheten. Även här bör observeras att en betydande 18 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 del av tidningsföretagens kapital redovisas på koncernnivå. Detta leder till minskad jämförbarhet mellan år och mellan företag. Då förvaltningen av de ofta stora likvida medlen i de olika tidningskoncernerna i stor utsträckning har flyttats från de enskilda tidningsföretagen är den följande analysen huvudsakligen inriktad på bruttomarginalen. Mot bakgrund av de senaste årens strukturomvandlingar inom pressen är rörelseresultatet idag det externt redovisade mått som bäst lämpar sig för jämförelser av den ekonomiska utvecklingen hos enskilda tidningsföretag. Avslutningsvis redovisar vi också tidningsföretagens soliditet som ett mått på ekonomisk uthållighet. Med soliditet menas här justerat eget kapital i förhållande till företagens totala kapital. I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2013 med nyckeltal företag för företag så långt det senare är möjligt. Tidningarnas upplaga och hushållstäckningstal under året redovisas i bilaga 2. Bilaga 3 innehåller uppgifter per tidning om driftsstöd från och med år 20051. Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret 1969/70 framgår av bilaga 4. I bilaga 5 definieras nyckeltalen och i bilaga 6 finns tabeller över dagstidningsföretagens brutto- och nettomarginal 1976–2013. 1.2 Strukturella förutsättningar och utvecklingstendenser Den svenska dagspressen är en konjunkturkänslig bransch. En analys av dagspressens ekonomiska utveckling blir därför inte komplett om inte hänsyn också tas till den allmänna konjunkturen, i Sverige liksom i världen i stort. De senaste åren har med stor tydlighet visat på hur ekonomiska kriser och konjunkturskiftningar snabbt sprids mellan länder och världsdelar. Sverige har inte varit något undantag. Förändringar i världsekonomin kan därför väntas få återverkningar också i de svenska tidningsföretagens lönsamhet. Sambandet mellan det rådande konjunkturläget och dagspressens lönsamhet tydliggörs om vinstnivåerna inom dagspressen ställs mot tillväxten i den svenska ekonomin. I figur 1 nedan redovisas den historiska utvecklingen av dels dagspressens genomsnittliga nettomarginal, dels förändringen av den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Med några få undantag har vinstutvecklingen inom pressen sedan 1970-talets mitt följt svängningarna i svensk ekonomi på ett relativt systematiskt sätt. Sambandet tycks dessutom ha stärkts över tid.2 1 Presstödsnämnden har under 2013 fått ofullständiga underlag för det förmedlade distributionsstödet från Tidningstjänst AB, vilket beror på ett byte av företagets faktureringssystem. Detta har medfört att det vid tryckningen av rapporten inte fanns fullständiga uppgifter om utbetalt distributionsstöd per tidning. (Se även Presstödsnämndens årsredovisning för 2013.) 2 Sambandet kan även mätas statistiskt. En analys av korrelationen mellan utvecklingen av Sveriges BNP under perioden 1995 till 2013 och vinstmarginalen inom dagspressen med hjälp av sambandsmåttet Pearsons r ger ett resultat på 0,607. Pearsons r kan variera mellan -1 och 1, där det förra värdet anger ett rakt negativt samband, och det senare ett rakt positiv samband. Ett Pearsons r på 0 innebär att det helt saknas samband mellan de två variablerna. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 19 FIGUR 1. Tillväxt i Sveriges BNP och genomsnittlig nettomarginal dagspressen, 1976–2013 Procent 15 Nettomarginal dagspressen Tillväxt BNP 10 5 0 -80 Källor: Statistiska central byrån (www.scb.se); Dagspressens ekonomi. -85 -90 -95 -00 -05 -10 År -5 När det gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 2013 var BNPtillväxten fortsatt låg. Ökningen under helåret begränsades till 1,5 procent (0,7 %). Inflationen minskade från 0,9 till 0,0 procent, vilket är en bra bit under Riksbankens mål om en tvåprocentig inflation, samtidigt som arbetslösheten steg något, från 8,0 till 8,1 procent.3 Som svar på den vikande konjunkturen fortsatte Riksbanken den gradvisa sänkning av reporäntan som inletts i slutet av 2011. I december 2013 sänktes räntan med 0,25 procent enheter till 0,75 procent. Det är den lägsta noteringen sedan hösten 2010.4 Till ljuspunkterna hörde utvecklingen på Stockholmsbörsen där generalindex fortsatte att stiga. Ökningen under 2013 uppgick till hela 23,0 procent (12,2 %).5 På den för dagspressen så viktiga reklammarknaden följde utvecklingen den allmänna konjunkturen. Efter ett par år av stigande reklaminvesteringar vände utvecklingen nedåt under 2012. Nedgången fortsatte under 2013. Enligt IRM uppgick minskningen i de samlade investeringarna i medie reklam för de båda åren till 2,1 respektive 1,8 procent. Det innebär att omsättningen på reklammarknaden för 2013 slutade på 31,5 miljarder kr, eller omkring en halv miljard mindre än två år tidigare.6 Framtiden ser dock förhållandevis ljus ut. Enligt prognoser från IRM kommer reklammarknaden, till följd av ett förbättrat konjunkturläge för den svenska ekonomin som helhet, att uppvisa en positiv tillväxt under 2014.7 En sammanvägning av de yttre konjunkturella omständigheterna pekar på att dagspressen under 2013 skulle få svårt att matcha 2012 års vinstnivåer. 3 Källa: Statistiska centralbyrån (www.scb.se), Konjunkturinstitutet (www.konj.se). 4 Källa: Riksbanken (www.riksbank.se). 5 Källa: Nasdaq OMX Stockholm (http://www.nasdaqomxnordic.com). 6 Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik (www.irm-media.se). 7 Källa: Pressmeddelande, Institutet för reklam- och mediestatistik, 2014-05-22 (http://www. irm-media.se/media/pdf_public/pressmeddelande-majprognos-2014-2015.pdf). 20 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Det faktum att dagstidningsföretagens lönsamhet i relativt hög utsträckning kommit att påverkas av konjunkturläget döljer emellertid ett annat faktum, nämligen att dagspressen, i fråga om storlek och tillväxt, är en bransch på tillbakagång. Påståendet stöds av flera indikatorer. De samlade upplagetalen har varit i konstant tillbakagång sedan slutet av 1980-talet och är idag nere på samma nivå som på 1960-talet. Också läsningen av papperstidningar minskar, under senare år i en snabbare takt än tidigare. Enligt Nordicoms Mediebarometer läste 55 procent av den svenska befolkningen en tryckt morgontidning en genomsnittlig dag under 2013.Tio år tidigare var andelen 79 procent. Inkluderar vi läsningen på tidningarnas digitala plattformar har räckvidden minskat från 81 till 66 procent. Allra störst har nedgången varit bland de unga.8 Den minskade räckvidden på publikmarknaden har fått direkta återverkningar i dagspressens andra huvudmarknad, den för annonser. Den tryckta dagstidningens andel av de samlade reklaminvesteringarna i svenska medie kanaler har sedan början av 2000-talet minskat från omkring hälften till en dryg femtedel. Nedgången är inte bara relativ utan också absolut: när hänsyn tagits till inflationen har annonseringen i dagspressen sedan år 2000 i det närmaste halverats.9 Kombinationen av sjunkande prenumerationstal och fallande annonsintäkter innebär att branschens samlade omsättning är klart lägre än den var tio år tidigare.10 Dagstidningsföretagens förmåga att fortsätta generera vinster förklaras därför allt oftare med kostnadsbesparingar eller lönsamma sidoverksamheter och mer sällan med en ökad omsättning inom tidningsrörelsen. Insatserna för att minska tidningsföretagens kostnader går i ökad utsträckning ut över de redaktionella resurserna. Förlusten av prenumeranter och annonsörer har hanterats på olika sätt runt om i Tidningssverige. Några huvudstrategier låter sig dock urskiljas. I akt och mening att parera nedgången i antalet sålda tidningsexemplar har tidningsföretagen valt att kontinuerligt öka priset på tidningsprenumerationer och lösnummer. En prenumeration av en genomsnittlig större landsortstidning kostar idag 75 procent mer än vad den gjorde när tidningsläsningen var som mest utbredd i Sverige, dvs. omkring 1990.11 De flesta tidningsföretagen har därför kunnat bibehålla sina upplageintäkter, trots upplagetapp på tre fyra procent per år. Att de höjda prisnivåerna kan antas ha haft en negativ effekt på tidningarnas spridning förefaller dock rimligt. Grundläggande socioeko- 8 Mediebarometer 2013 (Nordicom-Sverige). Se även Wadbring, Ingela (2012), ”Mätta morgontidningar”, i H. Oscarsson, L. Weibull & A. Bergström (red.), Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 9 Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik. Enligt IRM:s statistisk uppgick dagspressens annonsintäkter 2013 till 5 972 mkr. År 2000 var intäkterna 9 338 mkr, vilket motsvarar 11 248 mkr i 2013 års penningvärde. 10 Dagspressens samlade omsättning, exklusive driftsstöd, uppgick år 2003 till 17 905 mkr, vilket motsvarar 20 219 mkr i 2013 års penningvärde (Dagspressens ekonomi 2003; www. scb.se). 2013 var omsättningen 17 297 mkr (se nedan), vilket är 14,5 procent lägre än tio år tidigare. 11 Ohlsson, Jonas (2014), ”Nya spelregler för press, radio och tv: svensk mediestruktur i den digitala tidsåldern”, i U. Carlsson & U. Facht (red.), MedieSverige 2014, Göteborgs universitet: Nordicom. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 21 nomiska faktorer som inkomst, social klass och utbildningsnivå har kommit att få en allt större betydelse för huruvida ett svenskt hushåll har en prenumererad dagstidning eller inte. En annan strategi för att öka intäkterna från publikmarknaden har varit att försöka kapitalisera på tidningarnas närvaro på nätet. Under de senaste två tre åren har de flesta svenska tidningshusen valt att introducera olika typer av betallösningar för det digitala materialet.12 Att göra en säker skattning av det ekonomiska utfallet hos dessa verksamheter är svårt, dels för att satsningarna ännu är så pass nya, dels för att få av de svenska tidningsföretagen väljer att särredovisa intäkter och eventuella överskott från de digitala verksamheterna. Tillgänglig statistik pekar dock på att betalväggar ofta får en betydande negativ effekt på besökstalen för tidningarnas nyhetssajter. En tredje strategi som under senare år kommit att få ett ökat gensvar i Tidningssverige är att etablera sig på gratistidningsmarknaden. Lokala annonsfinansierade nyhetsblad är förvisso ingen ny företeelse. Redan på 1970- och -80-talen etablerades lokala gratistidningar på flera platser i Sverige, ofta som direkta konkurrenter till de traditionella tidningsföretagen.Vad som är nytt i dagens situation är att det numera är tidningsbranschen själv som är drivande i utvecklingen. Samtliga svenska tidningskoncerner har under senare år avsatt resurser till att antingen starta eller förvärva gratistidningar i de egna dagstidningarnas spridningsområden. När de prenumererade tidningarnas räckvidd minskar utgör masspridda, ofta totaldistribuerade gratistidningar ett alltmer attraktivt alternativ på de lokala annonsmarknaderna. Utvecklingen har varit närmast explosionsartad. Antalet veckoutgivna gratistidningar (definitionen som tillämpas av TS är ett redaktionellt innehåll på minst 25 procent varav huvuddelen ska utgöras av allmänna nyheter) har i det närmaste dubblerats på bara fem år, från 67 stycken 2008 till 120 stycken 2013. Med en samlad upplaga på omkring 4,4 miljoner överstiger gratispressen numera vida den betalda pressen i fråga om upplaga.13 1.3 Upplaga Den negativa upplageutveckling som pågått allt sedan 1989 fortsatte med oförminskad styrka under året. Redovisningen av den totala upplagan för dagspressen påverkas dock av att flera av landets största tidningar under senare år har valt att stå utanför de upplagerevideringar som sedan 1940-talets början görs av TS. Aftonbladet drog sig ur TS mätningar inför 2011. Under 2012 följde Dagens Nyheter och Dagens Industri och under 2013 Expressen. År 2010 hade de fyra tidningarna platserna ett, två, tre och sju på listan över Sveriges största dagstidningar. Avhoppen innebär att det inte längre är möjligt att göra en enhetlig bedömning av den samlade upplageutvecklingen inom svensk dagspress. 12 För en översikt av tidningsbranschens digitala betalningsmodeller, se t.ex. Mart Ots analys i Dagspressens ekonomi 2012. 13 Källa: TS Mediefakta AB. 22 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Den totala upplagan för de 165 tidningar som omfattas av TS-statistiken blev för år 2013 2 242 500 exemplar (se tabell 1). Detta innebar en minskning med 91 100 exemplar, eller 3,9 procent i relativa tal. År 2012 uppgick nedgången till 4,6 procent. TABELL 1. Dagspressens upplageutveckling 2011–2013 (vard. 1 000 ex.) 2011 Utgivningsfrekvens 2012 2013 Antal tidn Upplaga Antal tidn Upplaga Antal tidn 55 180,0 57 189,5 60 1 nr/vecka Förändring Upp- 2013/12 laga (%) 198,3 -0,4 2 nr/vecka 10 53,7 11 58,6 10 56,8 -2,9 3 nr/vecka 19 140,7 20 137,0 20 132,6 -3,2 4 nr/vecka 4 39,1 6 55,1 6 53,7 -2,5 5 nr/vecka 5 50,0 5 48,6 5 47,4 -2,5 6 nr/vecka 60 1 204,4 53 1 040,7 53 1 002,7 -3,7 7 nr/vecka 13 1 373,2 12 1 012,1 11 751,0 -5,5 7 298,2 7 288,8 7 274 9 -4,8 -5,9 därav landsortspress storstadsmorgonpress 5 826,5 4 505,9 4 476,1 storstadskvällspress 1 248,5 1 217,4 * * * 4–7 nr/vecka, utveckling 82 2 666,7 76 2 156,5 75 1 846 -4,8 1–7 nr/vecka, utveckling 166 3 041,1 164 2 541,6 165 2 242,5 -3,9 Nedgången drabbade gruppen flerdagarstidningar (4–7 nr/v) med 4,8 procent (-5,2 %). Nedgången var alltså något mindre än året före. För storstadsmorgonpressen och den högfrekventa landsortspressen (4–7 nr/v) slutade året på -5,9 procent (-6,5 %) respektive -3,0 procent (-3,4 %). Nedgången för gruppen fådagarstidningar (1–3 nr/v) var 1,8 procent (-1,9 %). I förhållande till folkmängden visar statistiken från TS att upplagenedgången för hela dagspressen slutade på 4,8 procent (-5,4 %). För samtliga flerdagarstidningar noterades -5,7 procent (-5,8 %). Tillbakagången för fådagarstidningarna blev i förhållande till folkmängden 2,7 procent (-2,7 %). Av landets 60 endagstidningar ökade tjugo tidningar sin upplaga under 2013. Tretton tidningar kunde redovisa en oförändrad upplaga. Bland de 26 tidningar som utkom med två eller tre nummer per vecka under både 2012 och 2013 sjönk upplagan för samtliga utom nio. För två av dessa – Norra Halland i Kungsbacka och Haparandabladet – slutade året med en ökad upplaga. Av de 75 flerdagarstidningar som omfattas av TS-statistiken lyckades sju redovisa en oförändrad eller ökad upplaga. Det var Dagen (+600 exemplar), Norrtelje Tidning (+300), Kristianstadsbladet (+200),Ystads Allehanda (+100 exemplar), Laholms Tidning (+100), Trelleborgs Allehanda (±0) och Syd östran (±0). Några förändringar i antal tidningar kan noteras för 2013. Tre nya tidningar med utgivning en gång i veckan beviljades driftsstöd under året, nämligen Landets Fria Tidning, Nya Tider och Suomen Uutisviikko. Det är lika många nystarter som året innan. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 23 Källa: TS-tidningen 2011–2013. Kommentar: Upplageupp gifterna i tabellen bygger på jämförbara titlar. I underlaget ingår endast de titlar som mäts av TS. I sammanställningen saknas sedan 2011 upplagan för kvällstidningen Aftonbladet (7 nr/v). Sedan 2012 saknas storstadsmorgontidningarna Dagens Nyheter (7 nr/v) och Dagens Industri (6 nr/v). Sedan 2013 saknas kvällstidningen Expressen (7/v). 1.4 Annonser I jämförelse med upplagemarknadens jämna men negativa utvecklingslinje har utvecklingen på annonsmarknaden under det senaste decenniet varit betydligt mer turbulent för de svenska dagspressföretagen. Försäljningskurvorna har speglat det nära sambandet mellan dagspressens ekonomi och det rådande konjunkturläget. Det av finanskris präglade 2008 innebar således slutet på en period av successivt stigande annonsintäkter för dagstidningarna. Effekten på annonsförsäljningen slog igenom med full kraft året därpå. Under 2009 föll dagspressens annonsintäkter enligt TU:s Annonsbarometer med 19 procent, den största nedgången i modern tid. Återhämtningen kom emellertid snabbt. För 2010 redovisades en ökning med 10,6 procent. Under 2011 vände trenden åter nedåt. Tillbakagången förstärktes under 2012. Samman taget minskade annonseringen i den tryckta dagspressen under 2012 med 12,3 procent. Nedgången för de tryckta dagstidningarna fortsatte med tilltagande styrka under 2013 (se tabell 2). Allra värst drabbades kvällspressen: annonsförsäljningen gick här tillbaka med 16,7 procent (-6,9 %). I landsortspressen blev minskningen 12,2 procent (-11,5 %). I likhet med föregående år var nedgången större hos andratidningarna. Skillnaden mellan tidningar med olika marknadsposition var dock relativt begränsad. Minskningen för andratidningarna var 12,9 procent (-15,3 %), medan förstatidningarna backade 12,1 procent (-11,1 %). För storstädernas morgontidningar slutade året på -13,9 procent (-15,1 %). Sammantaget minskade dagspressens annonsintäkter under 2013 med 13,3 procent. Utvecklingen under senare år visar med stor tydlighet att det parallellt med de traditionella konjunkturella svängningarna pågår en strukturomvandling av reklammarknaden, i vilken annonsörerna väljer att förlägga en allt större del av sin annonsering till internetbaserade medieformer. De tryckta medierna hör till de stora förlorarna i den omställningen. TABELL 2. Dagspressens annonsvolym och annonsintäkter 2013 Källa: Tidningsutgivarna (TU), Annonsbarometern helåret 2013. Kommentar: Expressens tre editioner räknas här som tre tidningar. Antalet tidningar som lämnar uppgift om volymer varierar mellan åren. Därför avser förändringen endast jämförbara titlar. Annonsintäkter på papper Annonsvolym på papper Antal tidningar Miljoner kronor 2013/12 (procent) Antal tidningar Spalt meter 2013/12 (procent) 88 3 263,0 -12,2 77 390 462 -8,2 Storstad, morgon 7 2 075,4 -13,9 6 90 812 -5,5 Kvällspress 4 622,5 -16,7 4 87 823 +5,8 99 5 960,8 -13,3 87 569 097 -5,8 Presskategori Landsort Totalt Den minskade annonstillväxten syns också i den totala annonsvolymen, vilken under 2013 krympte med 5,8 procent (-9,0 %). Här var det i första hand landsortspressen som drabbades: nedgången jämfört med ett år tidigare var 8,2 procent (-10,4 %). Annonsvolymen i storstadspressen minskade 5,5 procent (11,5 %). I kvällspressen noterades däremot en ökning med 5,8 procent (+4,0 %). Mot bakgrund av den kraftiga nedgången i faktiska annonsintäkter tyder TU-statistiken på att kvällstidningsföretagen under de senaste åren valt att sänka sina annonspriser. 24 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Även om annonsmarknaden som helhet krympte under 2013, gällde nedgången inte alla medietyper. Trots en vikande konjunktur växte annonseringen på internet enligt IRM:s statistik med 7,9 procent (9,9 %), till knappt 8,4 miljarder. Internet är sedan 2012 landets största reklammedium i fråga om annonsinvesteringar; marknadsandelen uppgick under 2013 till 27,1 procent. För den största ökningen under året – plus 114,8 procent – stod dock marknadsföringen via mobiltelefoner. Den mobila annonseringen omsatte 901 mkr under 2013. Även TV-annonseringen fortsatte att visa god tillväxt. Televisionen är det av de traditionella medierna som klarat sig bäst både på publik- och annonsmarknaden under senare år. För femte året i följd fick TVbranschen glädjas åt rekordresultatet i fråga om annonsintäkter. TV:s andel av den totala reklammarknaden har som följd ökat från 15,4 procent 2008 till 18,9 procent 2013. Det innebär att tv nu är jämnstort med dagspressen (19,0 %) i fråga om annonsintäkter. Parallellt med nedgången i försäljningen av tryckta annonser fortsatte försäljningen av annonser på nätet för de svenska tidningsföretagen att växa. Enligt statistik från TU och IRM växte annonseringen på landsortspressens internet- och mobilsajter med 13,3 procent (10 %) under 2013. Tillväxten hos storstädernas morgontidningar var 7,4 procent (4 %). Försäljningsökningen kan i båda fallen helt tillskrivas andra halvåret. Sett till utvecklingen under hela 2013 följer morgonpressens digitala annonsering tillväxten hos internetannonseringen som helhet. Sammanlagt sålde landets morgontidningar digitala annonser för omkring 550 mkr under året. En grov skattning utifrån tillgänglig statistik visar därmed att drygt fem procent av den samlade annonseringen i digitala plattformar i landet går till dagspressens webbsajter. Men även om dagspressens annonsförsäljning på nätet växer snabbt, kompenserar inte tillskottet för minskningen av annonseringen i papperstidningarna (se tabell 3). TABELL 3. Morgonpressens annonsintäkter, fördelat på papper och digitalt 2013 Annonsintäkter (Mkr) Tillväxt 2013/2012 (%) Andel av morgonpressens totala annonsintäkter per utgivningsform (andel av intäkterna per segment i parentes) (%) Papper Webb* Papper Webb Papper Webb* Landsortspress 3 263,0 243 -12,2 +13,3 55 (93) 44 (7) Storstadspress 2 075,4 311 -13,9 +7,4 45 (87) 56 (13) Morgonpress, totalt 5 338,4 554 -12,9 +9,9 100 (91) 100 (9) Redovisningen av dagspressens framgångar på den digitala annonsmarknaden störs av att kvällspressen saknas i statistiken. Uppskattningsvis hälften av dagspressens annonsintäkter från internet går nämligen till kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen – och i synnerhet då den förra. Aftonbladet samlade digitala intäkter (inklusive intäkter från abonnemangstjänsten Plus) upp- DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 25 Källa: Uppgifter om annon seringen i papperstidning arna kommer från TU:s Annonsbarometern. Upp gifterna om dagspressens internetintäkter kommer från TU:s Internetbarometer (pressmeddelande från TU, 140221). Kommentar. *Statistiken rörande den digitala annonseringen bygger på inrapporteringar från ett 60-tal morgontidningssajter. I jämförelse med under laget för annonseringen i papperstidningarna därmed saknas försäljningsupp gifter för en rad mindre dagstidningar, varför de digitala annonsintäkterna för landsortspressen kan antas vara något undervär derade. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen ingår inte i statistiken. gick under 2013 till 623 mkr (547 mkr), vilket med bred marginal överträffar den digitala annonseringen i morgonpressen som helhet. Expressens digitala intäkter stannade på 131 mkr (76 mkr). Aftonbladet fick under 2013 drygt 30 procent av sina intäkter från sina digitala tjänster. Motsvarande andel för koncernkollegan Svenska Dagbladet, Sveriges tredje största morgontidning, var åtta procent. För flertalet tidningar i landet rör det sig om betydligt mer blygsamma tillskott till intäkterna än så. Siffrorna visar att det inom tidningsbranschen råder ett annat maktförhållande på nätet jämfört med på papper. Den betydande nedgången av annonseringen i pappersupplagan medför tillsammans med de fortsatt modesta intäkterna från internet en oviss framtid för många tidningar runt om i landet. 1.5 Dagspressens ekonomi Om man adderar intäkter respektive kostnader av olika slag under 2013 från tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet för de 82 dagstidningsföretag som analyseras i rapporten, får man det utfall som redovisas i tabell 4. I en sådan totalsammanställning påverkas utfallet främst av det ekonomiska resultatet för de största tidningsföretagen. TABELL 4. Dagstidningsbranschens ekonomi 2013 Resultatposter Miljoner kronor 17 297 Rörelseintäkter Statligt selektivt driftsstöd 459 Rörelsekostnader (inklusive avskrivningar) Källa: Tidningsföretagens årsredovisningar. 17 449 Rörelseresultat 307 Finansiellt netto 143 Nettoresultat 451 Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter 2013 till 17 297 mkr, vilket är en minskning med 901 mkr, eller fem procent, jämfört med året före (18 198 mkr). Det statliga driftsstödet blev 459 mkr (476 mkr) enligt de stödberättigade företagens årsredovisningar. I tabell 5 visas presstödet över statsbudgeten från och med budgetåret 1990/91 till och med kalenderåret 2013. Från 2012 till 2013 minskade stödet med 17,8 mkr, eller 3,3 procent, till totalt 517,5 mkr. Det innebär att det statliga direkta stödet till pressen nu har sjunkit i tre år i rad. Totalt rör det sig om en minskning på 52,1 mkr, eller 9,1 procent. Presstödets minskade storlek har flera förklaringar. Driftsstödet till storstadstidningar har sänkts med anledning av bestämmelser i presstödsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2011. Det minskade driftsstödet förklaras också av att upplagorna sjunker för många tidningar. I takt med att tidningsförsäljningen minskar sjunker också bidraget till tidningsföretagen. Den ekonomiska roll det statliga stödet spelar för dagspressen kan mätas på olika sätt. En metod är att relatera det till branschens totala utgivningskostna- 26 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 TABELL 5. Presstödet 1990/91–2013 (miljoner kronor) Budgetår Driftsstöd Utvecklingsstöd Distributionsstöd Förändring i procent 1990/91 439,1 24,6 82,4 16,0 1991/92 431,2 34,4 79,5 0,0 1992/93 421,7 30,3 72,3 -3,8 1993/94 425,4 18,8 73,1 -1,3 1994/95 411,4 3,1 73,0 -5,8 1995 406,1 1,3 43,0 -1,0 1996 444,6 0,5 70,0 7,6 1997 467,4 0,5 68,5 4,1 1998 469,9 – 73,0 1,2 1999 441,6 – 73,0 -5,2 2000 438,8 – 74,9 -0,2 2001 420,9 – 76,1 -3,2 2002 410,7 – 75,5 -2,2 2003 412,6 13,4 84,7 5,0 2004 420,6 11,9 83,7 1,1 2005 417,3 4,4 83,5 -2,1 2006 429,6 – 82,6 1,4 2007 433,4 – 82,0 0,6 2008 432,5 – 70,3 -2,4 2009 483,0 – 68,0 9,6 2010 502,8 – 66,8 3,4 2011 499,8 – 65,4 -0,8 2012 474,0 – 61,3 -5,3 2013 459,9 – 57,6 -3,3 der (rörelsekostnader inklusive avskrivningar). Om man väljer detta belopp som jämförelseled, finner man att presstödet 2013 svarade för 2,6 procent av dagspressens kostnader. Det är ungefär samma nivå som ett år tidigare (2,7 %). Den allmänna upplageminskningen i tidningsbranschen innebär att flera högfrekventa tidningar ligger nära eller under den upplagegräns som berättigar till maximibeloppet för allmänt driftsstöd (16 861 000 kronor). Ekonomiskt drabbas tidningar med stöd under maximibeloppet dubbelt då dessa dels förlorar abonnentintäkter, dels erhåller ett lägre stöd. Sannolikt leder också upplagetappet i många fall till lägre annonsintäkter även om detta inte går att avläsa lika enkelt.Vid sidan av driftsstödet utgår ett distributionsstöd till tidningsföretag som samverkar i tidningsutbärningen och för de exemplar denna omfattar. Även distributionsstödets storlek påverkas negativt av fallande upplagor. Som en följd av de sjunkande intäkterna för tidningsföretagen präglades 2013 av omfattande besparingar och sänkta kostnadsnivåer. Flera av de stora DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 27 Kommentar: Distributionsstödet för 1995 avser endast sex månader. Från 2003 till 2006 utgick ett särskilt stöd till lördagsdistribution av morgontidningar. tidningskoncernerna genomförde under året betydande personalnedskärningar. Sammanlagt uppgick dagspressens rörelsekostnader inklusive avskrivningar under 2013 till 17 17 449 mkr, en minskning med tre procent jämfört med 2012 (17 935 mkr). De lägre kostnadsnivåerna kunde likafullt inte helt kompensera för intäktstappet i branschen, varför resultatnivåerna fortsatte att sjunka också under 2013. För dagspressen som helhet slutade rörelseresultatet på 307 mkr, en nedgång med 432 mkr i jämförelse med 2012 (739 mkr). I förhållande till rörelseintäkterna, inklusive presstödet, uppgick rörelsemarginalen till 1,7 procent (4,0 %). Samtidigt som rörelseresultatet minskade sjönk också överskottet från tidningsföretagens finansiella verksamhet. Det finansiella nettot slutade på 143 mkr, vilket är en halvering jämfört med året före (279 mkr). Den ekonomiska sammanställningen från de 82 tidningsföretagens årsredovisningar visar ett överskott efter finansiella poster på 451 mkr. Det är en försämring med 567 mkr från 2012 (1 018 mkr). I relation till de samlade rörelseintäkterna blev det ackumulerade nettoöverskottet under 2013 2,5 procent för de svenska tidningsföretagen (5,5 %). Den här gjorda sammanställningen av tidningsföretagens ekonomiska resultat ska inte likställas med resultatet i tidningsbranschen som helhet. Ett antal av de stora tidningskoncernerna har valt att centralisera, eller på annat sätt omlokalisera, sådana finansiella tillgångar som tidigare hanterades och redovisades av de enskilda tidningsföretagen. Exempel på grupper där så har skett är Schibsted och Bonniers, liksom MittMedia och Norrköpings Tidningars Media. Eftersom analysen enbart omfattar företag med tidningsverksamhet faller finansrörelsen från nämnda fall helt eller delvis utanför den här gjorda redovisningen. Detsamma gäller intäkter och kostnader i icke verksamhetsdrivande moderbolag. Det innebär t.ex. att de betydande förluster till följd av goodwillnedskrivningar som moderbolagen i Stampen- respektive MittMedia-koncernen fick vidkännas under året faller utanför sammanställningen av tidningsföretagens ekonomi. En redovisning av resultatet för de största svenska tidningskoncernerna under 2013 görs i avsnitt 3.4. 1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet För att bedöma tidningsutgivningens lönsamhet på företagsnivå har vi grans kat ekonomin för de dagstidningar som inte erhåller allmänt driftsstöd. Det rör sig för 2013 om 32 tidningsföretag som helt eller i huvudsak lever på marknadens villkor och därmed kan ge en så korrekt bild som möjligt av lönsamheten i tidningsutgivning. (För en förteckning över företagen som ingår i gruppen, se bilaga 1.) Vi använder oss som nämndes inledningsvis av tre lönsamhetsmått: bruttomarginal, nettomarginal och räntabiliteten (avkastningen på totalt kapital). Medianen används som centralmått. I figur 2 presenteras fördelningen av bruttomarginalen för de 32 företagen. För tjugo tidningsföretag var bruttomarginalen noll (<1 %) eller negativ. För elva av företagen låg bruttomarginalen i intervallet 1–10 procent. Tre företag 28 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 placerade sig i intervallet 11–20 procent. Inget företag klarade att presentera en rörelsemarginal över 20 procent. I förhållande till utfallet 2012 är fördelningen tydligt förskjuten åt vänster. FIGUR 2. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 2012–2013 Antal 2012 15 2013 10 5 0 -5 -4–0 1–5 6 –10 11–14 15–20 % Medeltalet för bruttomarginalen 2013 blev -0,8 procent. Resultatnivån föll därmed tillbaka jämfört med 2012 (2,4 %). För första gången slutade den genomsnittliga bruttomarginalen i gruppen på minus. Det här presenterade resultatet kan egentligen bara jämföras med bruttomarginalen för 1997 och åren därefter. Som framgår av bilaga 5 användes tidigare en annan definition. Figur 3 över utvecklingen av bruttomarginalen sedan 1976 är därmed mer intressant med avseende på vändningar och trender än nivåer.Vad gäller perioden 1997–2013 ligger bruttomarginalen för 2013 5,6 procentenheter under genomsnittet (4,8 %). FIGUR 3. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 1976–2013 Procent 12 10 8 6 4 2 0 1980 -85 -90 -2 DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 29 -95 -00 -05 -10 År I figur 4 redovisas fördelningen av nettomarginalen för de 32 tidningsföretag som fyller de angivna villkoren. Även här framträder bilden av den breda nedgången i branschen. Arton företag fick en nettomarginal som var noll (<1 %) eller negativ. Det är tre gånger fler än tre år tidigare. År 2010 lyckades 15 företag prestera en nettomarginal över tio procent. Under 2013 var antalet endast fyra. FIGUR 4. Dagstidningsföretagens nettomarginal 2012–2013 Antal 2012 15 2013 10 5 0 -5 -4–0 1– 5 6 –10 11–14 15–20 % Medeltalet för nettomarginalen 2013 blev 0,2 procent, en nedgång med 5,0 procentenheter jämfört med 2012. Den finansverksamhet som bedrivs i tidningsföretagen bidrog därmed med ett positivt tillskott till resultatnivåerna. Även här noteras dock en viss tillbakagång jämfört med fjolåret. Av serien av medeltal för nettomarginalen 1976–2013 i figur 5 nedan kan vi konstatera att 2013 även i detta avseende blev det sämsta hittills. FIGUR 5. Dagstidningsföretagens nettomarginal 1976–2013 Procent 12 10 8 6 4 2 0 1980 -85 -90 -95 -00 30 -05 -10 År DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 I figur 6 redovisas räntabiliteten i form av avkastning på totalt kapital 2013. Samma 32 företag ingår som vid beräkningen av brutto- respektive nettomarginalen. För arton företag var räntabiliteten noll (<1 %) eller negativ. Tio företag hade ett avkastningstal i intervallet 1–10 procent. För endast fyra av företagen var avkastningen större än 10 procent. Medelvärdet för 2013 blev 0,1 procent, vilket också det var en markant tillbakagång jämfört med 2012 (5,0 %). FIGUR 6. Dagstidningsföretagens räntabilitet 2012–2013 Antal 2012 15 2013 10 5 0 -5 -4–0 1–5 6 –10 11–14 15 –20 21–25 26 –30 31–35 % 1.7 Soliditet För att bedöma tidningsföretagens ekonomiska uthållighet analyseras tidningsföretagens soliditet, ett mått som anger hur stor del av företagens redovisade tillgångar som finansierats med eget kapital. Dagstidningsföretagens soliditet steg successivt under 1980-talet som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. Deras ekonomiska uthållighet blev allt bättre. I början av 1980talet var soliditeten för dagstidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 procent. Soliditeten växte för dessa tidningsföretag till 25 procent i mitten av decenniet för att 1989 bli nästan 30 procent. Under början av 1990-talet steg soliditeten till cirka 35 procent och passerade i slutet av samma årtionde 40 procent. Medelvärdet för 2008 blev 43 procent. Under 2009 föll det tillbaka till 25 procent men ökade igen 2010 till 43 procent och till 48 procent 2011. För 2012 redovisades en genomsnittlig soliditet på 47 procent. År 2013 uppgick den genomsnittliga soliditeten bland företagen i gruppen till 45 procent. Bland de företag som tillåter en jämförelse med året innan noteras huvudsakligen mycket små förändringar. Utvecklingen av tidningsföretagens soliditet påverkas dels av hur mycket pengar de tjänar och hur de är finansierade (belåningsgrad), dels av olika typer av kapitalförflyttningar. I den senare kategorin ingår inte minst aktieutdelning till aktieägarna och koncernbidrag till och från företagen. Det mått DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 31 på den samlade branschsoliditeten som här redovisas styrs därmed inte bara av storleken på företagens skulder och deras förmåga att redovisa svarta siffror, utan också av hur företagens ägare väljer att förvalta de vinster (eller underskott) som genereras i företagen. En övergripande tendens bland de svenska tidningskoncernerna under senare år är att vinstmedel, inte minst i skattesyfte, i allt högre utsträckning flyttas från tidningsföretagen till andra delar i koncernen. De här redovisade soliditetssiffrorna är därför inte nödvändigtvis ett helt rättvisande mått på den finansiella ställningen i bolagen. Som exempel redovisade det lönsammaste svenska tidningsbolaget under de tre senaste åren, Dagens Industri (se nedan), vid utgången av 2013 en soliditet på endast 4 procent. Det var den lägsta noteringen bland samtliga bolag i statistiken. Också för de medel- och högfrekventa dagstidningar som tar emot allmänt driftsstöd – de så kallade andratidningarna – är den långsiktiga tendensen en gradvis stärkt soliditet. Förändringen av antalet företag i gruppen, inte minst på senare år, stör dock jämförelsen över tid. I början av 1980-talet var den genomsnittliga soliditeten bland företagen i gruppen knappt 4 procent och i slutet av decenniet 8–9 procent men blev negativ 1991. I mitten av 1990talet var soliditeten cirka 20 procent. Utvecklingen under det därefter följande decenniet var ryckig, något som förklaras lika mycket av strukturella förändringar inom gruppen (inte minst på ägarsidan) som av konjunkturläget. Mellan 2008 och 2011 skedde dock en succesiv försämring av soliditeten i gruppen. År 2011 blev den genomsnittliga soliditeten 27 procent, en minskning med omkring fem procentenheter sedan 2010. Av de då 14 företagen i gruppen sjönk soliditeten för åtta. Under 2012 vände dock trenden. Den genomsnittliga soliditeten i gruppen steg då 32 procent. Det var den bästa noteringen som hittills uppmätts bland tidningarna med allmänt driftsstöd. I och med att flera av andratidningarna numera ingår i större tidningsgrupper har de möjlighet att få täckning för sina förluster från sina respektive ägare, en åtgärd som motverkar att soliditeten i de enskilda tidningsföretagen försämras. Under 2013 vände det likafullt nedåt igen. Den genomsnittliga soliditeten bland de åtta nu kvarvarande företagen i gruppen slutade på 27 procent – ett faktum som framförallt förklaras av kraftigt fallande soliditetsnivåer för Världen idag (-13 procentenheter) och Länstidningen i Östersund (-7). Hälften av företagen i gruppen redovisade antingen oförändrade eller något stärkta nivåer. 1.8 Årsbästa lönsamhetstal Rangordningar av lönsamhetstal ger möjligheter till fördjupad kunskap om dagspressens ekonomi. Storlek och konkurrensförhållanden för de tidningsföretag som placerar sig bland de tio bästa liksom förekomsten i rangordningarna av landsorts- och storstadstidningar, morgon- och kvällstidningar samt tidningar med hög eller låg periodicitet säger mycket om de faktorer som bestämmer lönsamheten. Av tabell 6 framgår att Dagens Industri kvarstår som Sveriges mest lönsamma tidningsföretag i fråga om rörelseresultat. Rörelsemarginalen uppgick 32 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 till 18 procent, vilket är en upprepning av fjolårets resultatnivå. Listan innehåller tre andra storstadstidningar, Aftonbladet (3), Expressen (8) och Dagens Nyheter (8). Samtliga har stärkt sina positioner jämfört med året före. Jämförelsen med 2012 störs dock av att MittMedias tidningstitlar inte längre särredovisas.Vad som likafullt är anmärkningsvärt är att den lilla lokaltidningen Haparandabladet (2 nr/vecka och 3 800 ex i upplaga) klättrar från plats nummer sju till nummer två på listan över landets lönsammaste tidningsföretag. Tack vare en ökad omsättning (+3 %) steg rörelsemarginalen under året från 12 till 14 procent. Tidningen erhåller ett begränsat driftsstöd. Fjolårets tvåa, Nya Wermlands-Tidningens AB, med sammanlagt tolv tidningar i Värmland, Dalsland,Västergötland och Uppland, tappar ett par placeringar. Företagets rörelsemarginal sjönk under 2013 från 15 till 10 procent. Det kan här noteras att NWT är det enda flertidningsföretaget i på listan. Övriga nio placeringar innehas av tidningsföretag med bara en tidning. För att kvalificera sig till årets tio-i-topplista krävdes en bruttomarginal om minst fyra procent. Det är hela fyra procentenheter lägre än under 2012. Tendensen med sjunkande vinstnivåer också bland landets mest lönsamma tidningsrörelser speglar läget i branschen som helhet. TABELL 6. Tidningsföretag med störst bruttomarginal 2013 Rang Företag % 1. Dagens Industri 18 2. Haparandabladet 14 3. Aftonbladet 13 4. Nya Wermlands-Tidningens AB 10 5. Nya Lidköpings-Tidningen 9 6. Ölandsbladet 7 7. Expressen 6 8. Dagens Nyheter 6 9. Ulricehamns Tidning 6 Södermanlands Nyheter 4 10. En motsvarande rangordning efter nettomarginal visas i tabell 7. De skillnader som finns mellan företagen i tabell 6 och tabell 7 beror på hur finans rörelsen organiserats och hur väl medlen förvaltats. Det mest noterbara med tabellen är den stora likheten med tabell 6. Av de tio tidningsföretagen med högst rörelsemarginal återfinns nio på listan över de företag som redovisade högst nettomarginal under året. Resultatet är en konsekvens av det faktum att finansrörelsen i många fall ligger på central nivå i de större tidningskoncernerna. Även här toppar således Dagens Industri. Fjolårets mest lönsamma företag när finansrörelsen inkluderas, NWT, faller till plats nummer fyra. Nettomarginalen för Karlstadsföretaget sjönk mellan 2012 och 2013 från 20 till 11 procent. Den enda tidning som tillkommer i förhållande till listan med rörelsemarginalen är Norran i Skellefteå, vilken tack vare ett starkt finansnetto petar ut Södermanlands Tidning från topplis- DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 33 tan. De sex procents nettomarginal som krävdes för att kvala in på topplistan är tre procentenheter lägre än för 2012. TABELL 7. Tidningsföretag med störst nettomarginal 2013 Rang Företag % 1. Dagens Industri 18 2. Haparandabladet 14 3. Aftonbladet 14 4. Nya Wermlands-Tidningen AB 11 5. Nya Lidköpings-Tidningen 10 6. Dagens Nyheter 7 7. Norran 7 8. Ulricehamns Tidning 7 9. Ölandsbladet 7 Expressen 6 10. En rangordning efter räntabilitet, eller avkastning på totalt kapital, återfinns i tabell 8. Även här upprepas mönstren från tabell 6. Överst på listan hittar vi Dagens Industri, följt av Aftonbladet och Haparandabladet. Jämförelser över år och mellan tidningsföretag försvåras av att tillgångar i flera tidningsföretag flyttats till koncernnivå. TABELL 8. Tidningsföretag med högst räntabilitet 2013 Rang Företag % 1. Dagens Industri 28 2. Aftonbladet 23 3. Haparandabladet 15 4. Ölandsbladet 12 5. Expressen 9 6. Södermanlands Nyheter 9 7. Nya Lidköpings-Tidningen 8 8. Dagens Nyheter 6 9. Norran 5 Ulricehamns Tidning 4 10. Ett fjärde sätt att belysa dagspressens ekonomi är att rangordna det ekonomiska resultatet för de största dagstidningsföretagen. En sammanställning av landsortstidningsföretag med en omsättning över 250 mkr återges i tabell 9. Det rör sig om sammanlagt tolv bolag. Av de tolv företagen omfattar tio fler än en tidningstitel. Störst är det under året etablerade MittMedia AB, som är resultatet av MittMedia- koncernens sammanslagning av tolv tidningsrörelser i samma bolag. MittMedia-koncernen ägs av två stiftelser med anknytning till Folkpartiet. Det näst MittMedia största tidningsbolaget i svensk landsortspress, Promedia, 34 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 TABELL 9. Lönsamhet för landsortstidningsföretag med minst 250 mkr i omsättning 2013 Intäkter Bruttomarginal Netto marginal Räntabilitet Upplaga Företag (mkr) (%) (%) (%) (1 000 ex) MittMedia 1 203 -2,6 -2,4 -6,3 218,1 Promedia 869 0,1 0,2 0,3 144,9 Östgöta Media 814 -1,0 -0,9 -2,9 109,5 Gota Media 728 -0,7 3,3 1,7 149,0 Nya Wermlands-Tidningen 557 10,5 11,5 3,6 138,9 Hallpressen 468 -10,6 -13,7 -26,0 103,4 Upsala Nya Tidning 424 0,3 4,4 3,9 45,6 Helsingborgs Dagblad 364 -5,5 -3,3 -2,3 69,9 Mediebolaget i Halland 325 -3,4 -1,9 -4,7 56,3 Norrbottens Media 278 2,0 3,0 2,7 67,6 Västkustmedia 272 -3,7 -3,3 -7,5 55,8 Skånemedia 272 -9,2 -9,4 -17,5 56,4 Medelvärde (medianen) 446 -1,8 -1,4 -2,6 86,7 utger sammanlagt tio dagstidningar, varav NA i Örebro och VLT i Västerås är de största. Majoritetsägare i bolaget är Göteborgsbolaget Stampen, vilket även äger två andra företag på listan: Mediabolaget i Halland, med tidningarna Hallandsposten och Hallands Nyheter, samt Västkustmedia, där Bohusläningen, TTELA och Strömstads Tidning ingår. Nya Wermlands-Tidningen omfattar tolv titlar och Hallpressen nio (däribland Jönköpings-Posten och Smålands-Tidningen). I Gota Media AB ingår Borås Tidning, Smålandsposten, Barometern-OT och Blekinge Läns Tidning. Företaget är sedan 2011 majoritetsägare i Skånemedia som svarar för utgivningen av tre lokaltidningar i Skåne. Östgöta Media som är en del i NTM-koncernen består av Östgöta Correspondenten, Norrköpings Tidningar, Folkbladet i Norrköping,Västerviks-Tidningen och Motala & Vadstena Tidning. I samma koncern ingår Norrbottens Media, med tidningarna Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren. De två entidningsföretagen i gruppen är Helsingborgs Dagblad och Upsala Nya Tidning. Den översiktliga redovisningen i avsnitt 1.6 av lönsamheten för dagstidningsföretag som helt eller i huvudsak bedriver sin verksamhet utan driftsstöd visar att medeltalet för bruttomarginalen var -0,8 procent, för nettomarginalen 0,2 procent och för räntabiliteten 0,1 procent. Dessa tre lönsamhetstal kan användas som utgångspunkt för en kommentar till tabell 9. När det gäller bruttomarginalen redovisade åtta av de tolv största företagen i landsortspressen röda siffror. I fråga om nettomarginal och räntabilitet var antalet sju av tolv. För samtliga tre nyckeltal hamnade en majoritet av företagen under snittet för branschen som helhet. Resultatet visar att tidningsindustrins ekonomiska problem i hög utsträckning också nått landsortspressens dominanter. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 35 Kommentar: Intäkter inkluderar eventuellt driftsstöd. 2. Lågfrekventa dagstidningars ekonomi Ett nästa steg i en fördjupad analys av dagspressens ekonomi är att gruppvis granska ekonomin för de dagstidningsföretag som ingår i rapporten. Naturligt är att då använda den gruppindelning som presstödet bygger på. Det rör sig om två huvudgrupper av dagstidningar: den ena, lågfrekventa dagstidningar (1–2 nr per vecka), och den andra, medel- och högfrekventa (3–7 nr per vecka). Enligt presstödsförordningen får en tidning ha högst 30 procent i hushållstäckning på utgivningsorten för att vara berättigad till allmänt driftsstöd, förutsatt att den har en upplaga på minst 1 500 exemplar. I vissa fall kan en tidning vara berättigad till s.k. begränsat driftsstöd även om tidningens hushållstäckning är högre än 30 procent. Sedan ett par år tillbaka är det dock endast en tidning som är berättigad till ett sådant begränsat stöd, nämligen Haparandabladet. Resultaten för den tidningen redovisas i avsnitt 3.2. I redovisningen av gruppen ”lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd” ingår totalt 39 olika företag och företagsgrupperingar. Trots att gruppen lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd under 2013 svarade för över en tredjedel av landets dagstidningstitlar var dess bidrag till den totala branschekonomin mycket blygsamt. Den samlande omsättningen hos gruppen (exklusive presstöd) uppgick under året till 307,3 mkr. Det var inte ens två procent av omsättningen för dagspressen i dess helhet. Härtill kommer att tre aktörer – Ortstidningar i Väst, ETC-bolagen samt Sveagruppen – svarade för nära nog hälften av gruppens totala rörelseintäkter. Den genomsnittliga omsättningen i gruppen (medianen) uppgick under 2013 till 3,0 mkr (2012: 3,5 mkr). Det ekonomiska utfallet under 2013 var på samma sätt som under fjolåret varierat. Omkring hälften av tidningsföretagen (22 av 39) redovisade ett negativt rörelseresultat, presstödet inräknat. Det innebär att andelen förlustdrivande företag i gruppen minskade något jämfört med 2012 (25 av 40). I de företag där resultatet visade minus var i flera fall minskade intäkter en bidragande anledning. Av 31 bolag med ett jämförbart bokslut från föregående år redovisade hälften (16) en lägre omsättning än under 2012, driftsstödet exkluderat. För tretton av företagen i gruppen steg intäkterna. Också på kostnadssidan saknades en entydig tendens. Det kan dock noteras att sjutton av företagen i gruppen lyckades minska sina kostnader under året. Den samlade rörelsemarginalen i gruppen uppgick till 0,0 procent – en kiten förbättring med en procentenhet sedan 2012 (-0,4 %). Beroendet av presstödet är i de flesta fall betydande. I genomsnitt (medianen) stod det statliga bidraget för 46 procent av bolagens totala intäkter. 36 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Bland de förlustdrivande företagen i gruppen var det tre som hade en negativ rörelsemarginal över tio procent. Det var Arbetaren (-69,6%), Kalmar Läns Tidning (29,9 %) och Växjöbladet/Kronobergaren (-22,8 %). Arbetaren ägs av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC-Syndikalisterna).14 Tidningen har under en rad år haft stora ekonomiska problem. Sedan 2012 är det egna kapitalet förbrukat. År 2013 slutade resultatet på minus 2,4 (-2,9 mkr), efter rörelseintäkter på endast 1,2 mkr (1,3 mkr). Underskottet fick återigen täckas av tidningsföretagets ägare. De båda Smålandstidningarna Kalmar Läns Tidning och Växjöbladet/Kronobergaren ingår sedan 2011 som dotterbolag i Gota Media-koncernen. I båda fallen bidrog sänkta driftstödsnivåer till 2013 års rörelseförluster, vilka uppgick till -1,4 mkr (±0 mkr) respektive -1,8 mkr (-1,8 mkr). Tack vare ett lyckosamt upplagearbete – i båda fallen redovisades en liten upplageökning under 2013 – har tidningarna återgått till den högre ersättningsnivån redan under 2014. På den andra änden av vinstskalan lyckades fyra tidningsföretag prestera en rörelsemarginal över tio procent. Det var Länstidningen Östergötland (+19,4 %), Tranås-Posten (+16,0 %), Norra Halland (11,5 %) och den nystartade Nya Tider (12,9 %). Av dessa fyra tidningar återfanns de tre förstnämnda på samma lista i fjol. De omsättningsmässigt största fådagarstidningsföretagen är Ortstidningar i Väst (83,1 mkr), ETC-bolagen (32,0 mkr) och Sveagruppen Tidnings AB (26,6 mkr). Ortstidningar i Väst ger ut prenumererade tidningar i Kungsbacka, Mölndal, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust. Under året förändrades ägandet i bolaget genom att de tidigare minoritetsägarna Stampen och Gota Media klev in som huvudsakliga ägare med 45,5 procent av aktierna vardera. Företagets rörelseresultat uppgick under 2013 till 5,3 mkr (5,7 mkr). ETC-bolagen har under 2013 svarat för utgivningen av åtta endagarstidningar, varav två är nationella och resten lokala. Samtliga tidningar utges i egna aktiebolag. Rörelseresultatet för bolagen uppgick under året till 0,5 mkr, vilket är en upprepning av fjolårets resultat. ETC-gruppen och dess ägare Johan Ehrenberg rönte i slutet av året viss uppmärksamhet genom beslutet öka utgivningsfrekvensen hos Dagens ETC (upplaga 2 900) från en dag i veckan till fem. Med det är tidningen den första nya högfrekventa dagstidningen i Sverige på många år. Dagens ETC har liksom övriga tidningar i ETC-gruppen en uttalad rödgrön politisk profil. Den nya femdagarstidningen hade premiär i januari 2014. Sveagruppen har sitt säte i Västerås och utger lokala tidningar på sex orter i Mellansverige. Sveagruppen har under en rad år hört till de mer lönsamma bolagen bland fådagarstidningsföretagen. Under 2013 föll dock resultatet, från 3,5 miljoner i överskott till plus minus noll. Bokslutet var det första under nya ägaren, Readers Mind, som sedan tidigare äger tidningen Sörmlandsbygden. 14 Bulletinen Bas Blekinge gjorde sämst resultat av alla tidningar. Förklaringen till detta var att driftsstödet var indraget under 2013. Tidningen beviljades driftsstöd igen för 2014. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 37 Två av tidningarna i gruppen fådagarstidningar publiceras endast på nätet. Det är Feministiskt Perspektiv och politiken.se.Vad ekonomin beträffar utvecklades de båda tidningarna åt olika håll under året. Feministiskt Perspektiv lyckades inte upprepa fjolårets positiva rörelseresultat, vilket slutade på +0,2 mkr, eller +6,6 procent. Till följd av såväl minskade intäkter som ett sänkt driftstöd slutade året på -0,2 mkr (-9,7 %). För politiken.se ökade där emot intäkterna (+9 procent), och i kombination med att tidningen lyckades sänka sina kostnader (-6 %), slutade året med en betydande resultatförbättring: från -2,9 procent i rörelsemarginal under 2012 till +7,6 procent under 2013. Politiken.se hör dock också fortsättningsvis till de tidningar där betydelsen av presstödet är som allra störst. Under 2013 svarade driftsstödet för hela 69 procent av företagets samlade intäkter. 38 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 3. Medel- och högfrekventa dags- tidningars ekonomi Gränsen för allmänt driftsstöd går vid 30 procent i hushållstäckning på utgivningsorten. Denna gräns har bestämt indelningen här av tidningar som utkommer 3–7 dagar per vecka. Dessutom skiljer vi mellan landsorts- och storstadstidningar. 3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd I sammanställningen av tidningar med allmänt driftsstöd ingår elva dagstidningsföretag. För det första är det sju landsortstidningar, för det andra, två storstadstidningar och för det tredje, två så kallade särskilda nyhetstidningar, Dagen och Världen idag. De senare är också konkurrenter till varandra. Antalet företag i gruppen har successivt minskat i takt med att koncernerna valt att samla sina tidningar i gemensamma bolag. Senast att beröras av en sådan omläggning var Dagbladet i Sundsvall och Folkbladet i Norrköping. Dessa verksamheter ingår från och med 2013 i MittMedia AB respektive Östgöta Media AB (se avsnitt 3.2). 3.1.1 Landsortstidningar med stöd För ekonomin i de driftsstödsberättigade landsortstidningsföretagen blev 2013 i de flesta fall en fortsättning på den negativa trend som inleddes under 2010 och som förstärktes under 2011 och 2012. Det ansträngda läget för flera av företagen förvärrades därmed ytterligare. Av de sju kvarstående företagen i gruppen redovisade samtliga utom ett negativt rörelseresultat under året, driftsstödet inräknat. Det sammanlagda rörelseunderskottet för de sju företagen uppgick till 36,0 mkr (2012: -23,2 mkr), vilket ger en samlad rörelsemarginal (efter driftsstöd) på -9,0 procent (-5,4 %). Den viktigaste förklaringen till försämringen var också i år ett omfattande intäktstapp. Mellan 2012 och 2013 minskade de sju företagens samlade omsättning med 9,0 procent, eller totalt 29,8 mkr. Det innebär att tidningarna i gruppen sedan 2010 år förlorat en femtedel (19 %) av sina rörelseintäkter. Till detta kommer ett minskat driftsstöd om sammanlagt 10,0 procent till följd av sjunkande upplagenivåer. Intäktsbortfallet har i allmänhet följts av betydande besparingsåtgärder, i synnerhet bland de tidningar som ingår i större tidningsgrupper och där ett samägande med förstatidningen möjliggör samordningar av produktionsprocessen. Den samlade kostnadsmassan hos de nio tidningarna var således 4,1 procent lägre under 2013 jämfört med året före, och 9,2 procent lägre än under 2010. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 39 För årets enskilt sämsta resultat stod återigen Östran/Nyheterna, som sedan 2011 ingår som ett dotterbolag i Gota Media-koncernen. Rörelseförlusten för 2013 uppgick till -21,4 mkr (-20,5 mkr), eller -42,6 procent (-36,6 %). I underskottet ingår strukturkostnader på 8,6 mkr som uppkom i samband med en omfattande samordning av verksamheten med lokalkonkurrenten och koncernkollegan Barometern-OT. Personalen har som följd halverats jämfört med ett år tidigare (från 37 tjänster till 18) och bolaget har flyttat in i Gota Medias lokaler i centrala Kalmar. På det redaktionella planet har ett samarbete inletts med Barometern-OT om sportbevakning, redigering och redaktionell bevakning utanför Kalmar och Oskarshamn. Bedömningen från Gota Medias ledning är att samordningen ska innebära kostnadsbesparingar på omkring 10–12 mkr per år för företaget och därigenom säkra den fortsatta utgivningen av tidningen. Även för Östran/Nyheternas koncernkollega i Blekinge, Sydöstran, slutade året med förlust, detta trots att tidningen för andra året i rad lyckades behålla samma upplaga som året före. Trots sänkta kostnader (-5 %) innebar en minskad försäljning (-7 %) att resultatet försämrades ytterligare något, från -2,2 mkr (-3,5 %) under 2012 till -2,4 mkr (-4,0 %) under 2013. Företagsledningens prognos från fjolåret att 2013 skulle sluta med svarta siffror kom därför inte att infrias. Den viktigaste orsaken till intäktstappet var en kraftigt minskad annonsförsäljning (-15,6 %). Sedan 2011 har Sydöstran en samordnad sportbevakning samt webbredaktion och webbplats (bltsydostran.se) tillsammans med koncernkollegan och lokalkonkurrenten Blekinge Läns Tidning. Även den lokala annonsförsäljningen omfattas av ett liknande samarbete. Ytterligare tre av de här redovisade landsortstidningarna ingår i samma tidningskoncern som sina respektive lokalkonkurrenter. Den allmänna tendensen i denna grupp var att tillhörigheten till en större koncern inte kunde hindra tidningarna från att gå med förlust. För det största tappet stod Länstidningen i Östersund (med endagstidningen Härjedalen). Rörelseresultatet föll med 6,9 mkr, vilket innebar att de senaste årens hälsosamma vinstnivåer vändes till förlust. Rörelseresultatet slutade på -0,1 mkr (-6,8 mkr), vilket motsvarar en bruttomarginal på -0,2 procent (9,7 %). Den viktigaste orsaken till resultatförsämringen var ett omställningsprogram med syfte att minska personalstyrkan inom MittMediakoncernen. Länstidningens kostnader för neddragningarna uppgick till 8,0 mkr och omfattade totalt tio anställda. Enligt företagets bedömning innebär nedskärningarna att tidningen stärkt sina positioner för att hålla en god lönsamhet under kommande år. Under ett 2013 som präglades av kraftigt minskade intäkter bland andratidningarna utmärkte sig Länstidningen genom en mer eller mindre bibehållen omsättning. Ensam i gruppen om att undvika röda siffror var Folkbladet Västerbotten i Umeå. Utfallet är anmärkningsvärt med tanke på att företaget fick vidkännas det största intäktstappet bland andratidningarna: -13 procent. Överskottet kan därför uteslutande tillskrivas en effektiv kostnadsjakt. (Skattningen av Folkbladets intäkter och resultat störs av att tidningens annonsförsäljning hanteras av ett koncerngemensamt annonsbolag.) Men även om 2013 års verksam- 40 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 het slutade på plus var resultatet sämre än ett år tidigare. Rörelseresultatet för året blev 0,5 mkr (1,2 mkr), eller 0,9 procent (1,9 %). Resultatförsämringen motsvaras i princip helt av det lägre driftsstödet, som inför året reducerades med 1,1 mkr till följd av vikande tidningsförsäljning. Under 2013 sjönk upplagan med ytterligare 1 200 exemplar (-11 %) och tidningens upplagesituation beskrivs av företagsledningen som fortsatt bekymmersam. Folkbladets samlade annonsintäkter från webben uppgick till 1,9 mkr. Det motsvarar omkring fem procent av företagets totala rörelseintäkter. I oktober infördes en betalvägg för Folkbladets nyhetssajt.Västerbottens Folkblad är sedan 2003 ett dotterbolag inom VK-koncernen. Från och med augusti 2011 delar tidningen redaktionella lokaler med den lokala konkurrenten VästerbottensKuriren. I Falun såldes under året Dala-Demokraten av Folkrörelsernas Mediastiftelse i Dalarna till MittMedia-koncernen, som sedan tidigare också ägde tidningens huvudsakliga konkurrent, Dalarnas Tidningar. Försäljningen framkallades av Dala-Demokratens allt mer utsatta ekonomiska läge. Affären omfattar garantier om ett bevarande av den socialdemokratiska ledarsidan samt tidningens spridningsområde och utgivningsfrekvens. Den tidigare ägaren behåller också rätten att i samråd med MittMedia utse Dala-Demokratens politiska chefredaktör. Affären, som genomfördes som en inkråmsöverlåtelse, slutfördes den 1 april. Tidningens verksamhet överfördes då till ett nytt bolag, AB Nya Dala-Demokraten, som är ett helägt dotterbolag till MittMedia AB. I samband med avtalet varslades 46 av Dala-Demokratens 76 anställda om uppsägning. Den presentation av tidningens resultat och finansiella ställning som görs i den här redovisningen har beräknats genom att utfallet för det tidigare och det nya tidningsbolaget slagits ihop. (Jämförelser bakåt i tiden ska därför göras med försiktighet.) Det samlade resultatet för det båda två företagen slutade på -7,1 mkr, efter en omsättning på 64,1 mkr, driftsstödet inräknat. Ett år tidigare var omsättningen 76,3 mkr och nettoförlusten 4,7 mkr. Tidningens sexdagarsupplaga (A-upplagan) föll under året med 14 procent. Med undantag för Dagbladet i Sundsvall, som tappade 16 procent, är det den största nedgången bland samtliga högfrekventa tidningar i landet. Också för Värmlands Folkblad, den enda återstående fristående socialdemokratiska andratidningen, fortsatte trenden med minskad omsättning och negativa resultat. Försäljningen gick tillbaka 3,3 procent (-2,2 mkr). Tack vare sänkta kostnader i ungefär samma storleksordning (-1,7 mkr), begränsades förlusten till 4,6 mkr (-4,1 mkr), eller -5,5 procent (-4,7 %). Till följd av ett rationaliseringsprogram genomfördes under året en minskning av den redaktionella personalen med 7,3 tjänster. Utöver huvudtidningen Värmlands Folkblad omfattar VF-koncernen även endagstidningen Karlstads-Tidningen och den annonsfinansierade affärstidningen Värmlands Affärer. I samarbete med Metro (Kinnevik) utges gratistidningen Metro Värmland (5 dagar/ vecka). Tidningsrörelsen i VF-koncernen kompletteras sedan flera år även av en relativt omfattande civilproduktion, vilken bidragit till att koncernen totalt sett kunnat redovisa svarta siffror. Ett kraftigt intäktsbortfall på tryckeri sidan innebar dock att även koncernen som helhet gått med förlust under DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 41 såväl 2012 som 2013. Tryckeriverksamheten bedrivs i ett separat bolag och ingår därför inte resultatsammanställningen i föreliggande rapport. Den sjunde och sista lokaltidningen bland de flerdagarstidningar som uppbär allmänt driftsstöd och som drivs i eget bolag är den politiskt oberoende Lysekils-Posten med systertidningen Orust Tjörn Tidningen. De två tidningarna är idag de enda kvarvarande exemplen på tidningar som fortfarande utkommer i fullformat (s.k. broadsheet). Till skillnad från flertalet övriga företag i gruppen lyckades Lysekils-Posten under 2013 begränsa effekterna av det hårda ekonomiska klimatet för svenska dagstidningar. Intäktsbortfallet begränsades till 1,1 procent. Emellertid sänktes driftsstödet till tidningen med 0,8 mkr (-20 %) till följd av ett avtrappat stöd pga. att hushållstäckningen överstiger 30 procent. Resultatet blev att fjolårets rörelseöverskott på 0,3 mkr (+1,7 %) byttes till en förlust på 0,5 mkr (-3,4 %). 3.1.2 Storstadstidningar och särskilda nyhetstidningar med stöd I gruppen ”storstadstidningar med allmänt driftsstöd” ingår Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet. Oberoende av konjunkturer är tidningarna tvingade att anpassa sin verksamhet till en successiv reducering av driftsstödet under perioden 2011–2016. I båda fallen slutade dock 2013 med kraftigt fallande resultatnivåer. För Skånska Dagbladet, som under året också omfattade verksamheten vid Norra Skåne i Hässleholm och Laholms Tidning, minskade rörelseintäkterna med 19,7 mkr (-9,1 %) och driftsstödet med 11,2 mkr (-20,8 %). I det sänkta presstödet ingår att Laholms Tidning under året förlorade sitt driftsstöd på ca 3,4 mkr. Anledningen var att tidningen inte uppfyllde kravet på att den prenumererade upplagan ska motsvara minst 70 procent av den totala upplagan. Då kostnaderna i företaget samtidigt ökade något (+1,7 %) blev konsekvenserna att rörelseresultatet föll med 35,8 mkr, till -48,9 mkr – vilket ger en rörelsemarginal på -20,5 procent (-4,9 %). Ett starkt finansnetto (+14,8 mkr) innebar att nettoförlusten begränsades något. Det negativa resultatet innebär att tidningsföretaget efter 2013 redovisar ett negativt fritt eget kapital (-1,7 mkr). Till glädjeämnena hör att tidningen lyckades hejda de senaste årens upplagefall. Nedgången begränsades till 200 exemplar (-2 600). Tidningens upplaga för 2013 uppgick därmed till 26 600 exemplar. Under hösten slöts en överenskommelse med Hallandsbygdens Tidningsförening om en försäljning av Laholms Tidning. Överlåtelsen trädde i kraft vid årsskiftet. För Svenska Dagbladet blev resultatnedgången än mer dramatisk. Brutto resultatet föll under 2013 med 57,2 mkr till -56,9 mkr. Det innebär att tidningen på bara två år tvingats vidkännas en resultatförsämring på hela 156,9 mkr. Rörelsemarginalen för 2013 blev -5,6 procent (+0,0 %). Orsaken till nedgången var främst ett betydande intäktstapp. Totalt rörde det sig om en nedgång på 76,1 mkr (-7,4 %), av vilket upplageförsäljningen stod för knappt hälften (-30,7 mkr). Upplagan föll under 2013 med 8,8 procent (-15 400 exemplar). För att parera intäktsminskningen genomfördes under året ett omfattande nedbemanningsprogram (beslutat hösten 2012). Detta följdes under hösten 2013 av ett erbjudande om avgångsvederlag till personal vid 42 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 frivilliga avgångar. Till följd av dessa åtgärder minskades tidningens bemanning mellan 2012 och 2013 med i genomsnitt 42 tjänster (-13,6 %). Resultatutvecklingen under de senaste fem åren för de två storstadstidningarna i gruppen redovisas i tabell 10. TABELL 10. Rörelseresultat för de presstödsberättigade storstadstidningarna, 2009–2013 Företag 2009 Rörelseresultat (tkr) 2010 2011 2012 2013 Skånska Dagbladet -115 752 -5 789 -2 858 -13 168 -48 946 Svenska Dagbladet -23 837 48 626 100 036 310 -56 870 När det sedan gäller landets två så kallade särskilda nyhetstidningar, Dagen och Världen idag, avtog i någon mån den medvind som under 2012 resulterade i betydande resultatförbättringar. Båda tidningarna gick likafullt mot strömmen och redovisade ökade försäljningssiffror under 2013. Fyradagarstidningen Dagen är därmed en av få tidningar som lyckats öka både sina intäkter och sin upplaga under två år i följd. Intäkterna steg med 1,2 mkr (+2,7 procent) och upplagan med 600 exemplar (+3,3 %). Upplage framgången innebar att driftstödet ökade med 0,9 mkr. Av tidningens totala upplaga på 17 400 exemplar utgörs 3 400 (19,5 %) av digitala abonnemang. Parallellt med tillväxten ökade emellertid också kostnaderna, vilket resulterade i att rörelseresultatet försämrades något, från -0,7 mkr (-1,1 %) till -0,9 (-1,5 %). Ett kraftigt stärkt finansnetto innebar dock att nettoförlusten begränsades till 0,1 mkr (-1,1 mkr). Den andra tidningen i gruppen, tredagarstidningen Världen idag, gick in i 2013 års verksamhetsår med ett omfattande besparingsprogram i ryggen, en åtgärd som bland annat omfattade en neddragning av en tredjedel av personalstyrkan. Mot den bakgrunden är prestationen att under 2013 öka intäkterna med 8,3 procent (+1,3 mkr) imponerande. Likafullt slutade året med förlust. Rörelseresultatet sjönk med 1,0 mkr till -0,9 mkr (-4,2 %). Till resultatförsämringen bidrog dels ett sänkt driftsstöd (-0,5 mkr), dels en justering av en felaktigt beräknad prenumerationsskuld (-0,5 mkr) som uppdagades i samband ett byte av prenumerationssystem. 3.2 Övriga landsortstidningar I vår sammanställning av övriga landsortstidningar ingår 26 tidningsföretag. Gruppen innehåller såväl konkurrenstidningar som ensamtidningar. Som nämnts har tvådagarstidningen Haparandabladet förts till denna grupp. Flera företag består av flera tidningar. Till följd av de förut diskuterade strukturförändringarna i branschen omfattar några av företagen även tidningar som uppbär allmänt driftsstöd.Vilka det är framgår av anmärkningar till bilaga 1. Sammanslagningen av konkurrenttidningar i gemensamma bolag stör den traditionella uppdelningen av den svenska dagspressen utifrån huruvida tidningsföretagen mottar allmänt driftsstöd eller inte. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 43 Generellt sett blev det ekonomiska resultatet för gruppen sämre än under 2012. Av de 23 företag med jämförbara bokslut från de två åren redovisade 13 en försämrad rörelsemarginal. För 16 av gruppens totalt 26 företag slutade året med förlust, vilket kan jämföras med 12 av 31 företag året före. Den samlade rörelsemarginalen i gruppen slutade på -1,4 procent, en nedgång från 2012 med knappt fyra procentenheter. Den viktigaste orsaken till resultatförsämringen var sjunkande intäkter, i synnerhet på annonsmarknaden. Av 23 företag redovisade hela 19 en negativ tillväxt jämfört med föregående år. Den genomsnittliga tillväxten (medianen) för 2013 slutade på -4,6 procent (-3,8 %). Intäktsbortfallet kompenserades i hög utsträckning av en sänkning av företagens rörelsekostnader. Även här slutade den genomsnittliga minskningen jämfört med året före på 4,6 procent (-2,0 %). Liksom var fallet under 2012 lämnade majoriteten av företagen i gruppen året med färre anställda än ett år tidigare. I flera av de större koncernerna tyngdes resultatet för 2013 därför ner av kostnader för avgångsvederlag. Varslen om ytterligare personalneddragningar har fortsatt under 2014. De sjunkande rörelseintäkterna för landsortstidningarna utan allmänt driftsstöd kunde delvis uppvägas av ett överskott från företagens finansverksamhet. Flera av de svenska landsortstidningsföretagen förräntar betydande medel. Det sammanlagda överskottet från finansiella poster uppgick till 81,3 mkr. Den samlade nettomarginalen för gruppen övriga landsortstidningar slutade därmed på -0,3 procent (4,9 %). Fyra företag drabbades särskilt av det hårdnande ekonomiska klimatet för tidningsbranschen. Det var Promedia, Helsingborgs Dagblad,Västkustmedia och Katrineholms-Kuriren. I samtliga fall föll intäkterna med över tio procent. Nedgången i Promedia förklaras delvis av fjolårets försäljning av Motala & Vadstena Tidning. Tre företag gick mot strömmen och redovisade ökade intäkter. Det var Ulricehamns Tidning (+4 %), Haparandabladet (+3 %) och Swepress i Vimmerby, med tidningarna Vimmerby Tidning, Linköpings Tidning och KindaPosten (+1 %). Gemensamt för de båda förstnämnda företagen är att det rör sig om tidningar utan daglig utgivning. Ulricehamns Tidning utkommer tre dagar i veckan och Haparandabladet två. Ulricehamns Tidning stod härtill för årets starkaste resultatförbättring. Rörelsemarginalen steg med 10,7 procentenheter, från -4,9 till 5,8 procent. Företaget, som är ett dotterbolag till Gota Media, var det enda i gruppen som lyckades att både öka sina intäkter och minska kostnaderna under 2013. För den största nedgången i resultatnivåerna stod Provinstidningen Dalsland (från 6,6 % i rörelsemarginal under 2012 till -9,0 % 2013), Västerbottens-Kuriren (från +0,7 till -7,8 %) och Hallpressen i Jönköping (från -3,2 till -10,6 %). Hallpressen var därmed det enskilda företag i gruppen som redovisade den sämsta rörelsemarginalen. Utvecklingen i företaget är anmärkningsvärd ur ett historiskt perspektiv. Hallpressen hörde under flera decennier till landets mest lönsamma tidningsföretag. 44 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 3.3 Övriga storstadstidningar Även de här så kallade övriga storstadstidningarna följde i allmänhet trenden med fallande intäktsnivåer. På resultatraden var utvecklingen emellertid inte alltid lika dyster. Skillnaderna i resultatnivåerna var dock mycket stora. Resultatutvecklingen för de fem senaste åren för de sex tidningsföretagen i gruppen redovisas i tabell 11. TABELL 11. Rörelseresultat för storstadstidningar utan allmänt driftsstöd, 2009–2013 Företag 2009 Rörelseresultat (tkr) 2010 2011 2012 2013 Dagens Industri* 77 281 140 073 151 424 146 823 156 905 Dagens Nyheter -104 232 134 088 116 144 72 124 96 284 Göteborgs-Posten -34 636 76 738 75 208 -13 521 -17 825 -172 436 -5 068 -176 525 24 926 -20 663 Aftonbladet 47 329 290 509 218 041 289 243 264 615 Expressen 55 110 127 118 45 339 87 641 78 117 Sydsvenska Dagbladet** Som redan konstaterats behöll och befäste Dagens Industri under året sin position som landets mest lönsamma tidningsföretag. Rörelseresultatet på 156,9 mkr (146,8 mkr) är det starkaste som företaget presterat sedan 2008, året före finanskrisens utbrott. Omsättningen uppgick till 857,7 mkr (817,0 mkr), vilket innebär att Dagens Industri som enda företag i gruppen lyckades att redovisa en positiv tillväxt under 2013. Ytterligare en tidning i gruppen redovisade ett bättre rörelseresultat 2013 än under 2012. Det var Dagens Industris koncernkollega inom Bonniergruppen, Dagens Nyheter. Trots att intäkterna minskade med 73,8 mkr till 1 622,8 mkr stärktes rörelseresultat med 24,2 mkr. Anledningen till den negativa tillväxten var en minskad annonsförsäljning (-13 %). Samtidigt steg upplageintäkterna (+5 %). Utvecklingen under 2013 innebär att Dagens Nyheter nu får en större del av sina intäkter från läsarmarknaden än från annonsmarknaden. Sett till den traditionella intäktsstrukturen inom svensk dagspress, i vilken huvuddelen av verksamheten finansierats genom annonsförsäljning, är det ett anmärkningsvärt faktum. Bonniergruppen omfattar ytterligare en storstadsmorgontidning, nämligen Sydsvenskan i Malmö. Tidningen lyckades dock inte matcha framgångarna hos koncernkollegorna i Stockholm. Resultatet föll med 45,6 mkr, vilket innebar att tidningen redovisade ett negativt rörelseresultat på -20,7 mkr. Den positiva trend med plusresultat som kunde skönjas under 2012 blev därmed bara kortvarig för tidningen som under den senaste femårsperioden genererat ett samlat rörelseunderskott på nära en halv miljard kr. Under året inkorporerades gratistidningarna City Malmö och City Lund i tidningsbolaget. Trots det sjönk omsättningen med 3,7 procent till 658,1 mkr. Samtidigt växte kostnadssidan med 3,1 procent, något som framför allt berodde på strukturkostnader i samband med en nedbemanning som genomfördes under andra halvan av 2013. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 45 Kommentar: * En förändring av koncernstrukturen inom DI-gruppen mellan 2011 och 2012 förhindrar direkta jämförelser mellan åren. **2009 och 2010 års resultat för Sydsvenska Dagbladet avser koncernnivån. Fr.o.m. 2011 redovisas resultatet från moderbolaget och annonsbolaget. Den fjärde storstadsmorgontidningen i gruppen är Göteborgs-Posten (GP) som ingår i Stampen-koncernen. Även här föll intäkterna under året. Omsättningen slutade på 1 217 mkr, vilket är 9,9 procent lägre än ett år tidigare. Annonsintäkterna stod för den största delen av minskningen, även om upplageintäkterna också gick tillbaka något. Tidningen fick under året vidkännas en nedgång i upplagan på 5,1 procent, eller 10 200 exemplar. Parallellt med de sjunkande intäkterna föll kostnaderna med 9,5 procent, vilket innebär att tidningens resultat blev i paritet med fjolårets. Rörelseresultatet slutade på -17,8 mkr (-13,5 mkr), eller -1,5 procent (-1,0 %). Kostnadsminskningen möjliggjordes av det omfattande besparingsprogram som sjösattes under 2012 och som omfattade omkring en femtedel av personalstyrkan. GP är den tidning i TS-statistiken som har den största mängden digitala abonnemang. Under 2013 redovisade tidningen en digital prenumererad upplaga på 17 300 exemplar (12 100). Det motsvarar 9,1 procent (6,0 %) av tidningens totala upplaga. Också för landets två kvällstidningsföretag sjönk intäkterna under 2013. För Aftonbladet, Sveriges i särklass största tidning i fråga om samlad räckvidd, minskade omsättningen med 104,2 mkr. Det är mer än för någon annan svensk dagstidning. För Expressen slutade intäktstappet på 7,2 mkr. I båda fallen blev resultatet att rörelseresultaten sjönk något jämfört med ett år tidigare. För Aftonbladet slutade 2013 med ett rörelseresultat på 264,6 mkr (289,2 mkr) efter en omsättning på 2 051,5 mkr. Intäktsbortfallet, som motsvarade 4,8 procent av fjolårets omsättning, kan nästan uteslutande tillskrivas en minskad tidningsförsäljning. Totalt sjönk intäkterna från försäljningen av pappers tidningar med 90,9 mkr (-7,5 %), vilket är ungefär lika mycket som året före. Enligt tidningens upplageredovisning (utförd av revisionsbolaget PWC) minskade den tryckta upplagan under 2013 med hela 31 000 exemplar, eller omkring 15 procent, till 176 500. Också print-annonseringen gick kraftigt tillbaka: -22 procent. Samtidigt ökade den digitala annonseringen med 16 procent, varför nedgången i annonsförsäljningen totalt begränsades till måttliga 1,1 procent. Sedan 2012 överstiger tidningens digitala annonsintäkter dem från print. Med det står Aftonbladet i en klass för sig när det gäller intäkter från den digitala verksamheten inom svensk dagspress. Aftonbladets digitala verksamhet svarade under 2013 för 30,2 procent (25,2 %) av företagets totala omsättning och 45,6 procent (45,5 %) av driftsöverskottet (EBITDA). Rörelseresultatet för 2013 slutade på 264,6 mkr (289,2 mkr), vilket i och med den minskade omsättningen ger en rörelsemarginal i paritet med fjol årets (12,9 respektive 13,4 %). Det innebär att Aftonbladet också fortsättningsvis är Sveriges mest lönsamma företag i fråga om absoluta tal. Liksom var fallet under 2012 uppvisade konkurrenttidningen Expressen ett något annorlunda utvecklingsmönster under 2013. Trots ett betydande upplagetapp - enligt tidningens egen redovisning gick den tryckta upplagan tillbaka med 31 200 exemplar (-13,7 %) till 196 800 – förblev intäkterna från tidningsförsäljningen i princip oförändrade (-0,4 %). Effekterna av upplagenedgången parerades med en höjning av lösnummerpriset. Även nedgången för annonsförsäljningen var måttlig (-1,8 %). Sedan kostnadsnivåerna för- 46 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 blev ungefär på samma nivå som under 2012 innebar detta sammantaget att rörelseresultatet sjönk något, från 87,6 mkr (+6,7 %) till 78,1 mkr (6,0 %). Noterbart är vidare att tidningens digitala intäkter under 2013 ökade med 71 procent, till 131 mkr totalt. Det motsvarar omkring 10 procent av företagets samlade omsättning. Såväl resultaten från årsredovisningarna som tillgängliga u pplagesiffror pekar på att Expressen under de senaste åren varit mer framgångsrik än Aftonbladet med att begränsa effekterna av upplagenedgången för papperstidningen. Tidningarnas förvisso olika redovisningsmodeller pekar också på att Expressen har en större tryckt upplaga än Aftonbladet. Å andra sidan har Aftonbladet haft avsevärt större framgångar på annonsmarknaden, den digitala inte minst. Aftonbladets annonsintäkter var 2013 nära dubbelt så höga som Expressens. Traditionellt sett har kvällstidningarna fått omkring tre fjärdedelar av sina intäkter från upplagemarknaden och resten från annonser. För Aftonbladets del stod annonsförsäljningen under 2013 för historiskt höga 43,0 procent (41,3 %) av de samlade intäkterna. För Expressen var motsvarande andel 32,5 procent (32,3 %). 3.4 De största tidningsgruppernas ekonomi Efter många sammanslagningar under senare år i branschen har det successivt blivit allt intressantare att jämföra ekonomin för de större tidningsgrupperna. I tabell 12 presenteras en sammanställning med de enheter som bidrar med mer än fyra procent av branschens intäkter. Det ger sammanlagt sju tidningsgrupper. Tillsammans svarade de för omkring 85 procent av de samlade branschintäkterna under 2013. TABELL 12. De största tidningsgruppernas ekonomi 2013 Tidningsenhet Omsättning Tillväxt BranschMkr % andel % Rörelseresultat Nettoresultat Mkr % Mkr % Stampen 4 884 -9,4 23,5 -741 -15,2 -862 -17,6 Bonnier (dagstidningar) 4 446 -1,5 21,4 311 7,0 325 7,3 Schibsted (AB och SvD) 3 060 -5,6 14,7 208 6,8 232 7,6 Norrköpings Tidningars Media 1 820 -0,9 8,8 13 0,7 55 3,0 MittMedia 1 450 -5,7 7,0 -207 -14,3 -211 -14,6 Gota Media 1 134 -7,0 5,5 -34 -3,0 11 1,0 902 -7,9 4,3 29 3,2 115 12,7 NWT/HD Det ekonomiska utfallet jämfört med 2012 var blandat bland de stora tidningsgrupperna. Den genomgående tendensen var dock fallande intäkts nivåer. I samtliga fall sjönk omsättningen i förhållande till året före med ett år tidigare. Totalt minskade försäljningen i landets sju största tidningsgrupper med 1 022 mkr, eller 5,5 procent (-3,9 %). Endast en grupp – Bonniertidningarna – redovisade ett förbättrat rörelseresultat jämfört med 2012. För tre DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 47 Kommentar: Rörelseresultatet inkluderar i förekommande fall andelar i intresseföre tags resultat efter skatt. I sammanställningen används resultat på koncernnivå vilket krävt en justering uppåt av de totala intäkterna för branschen (till 20 793 mkr). De redovisade omsättningsnivåerna anges inklusive eventuellt driftsstöd. av de sju koncernerna – Stampen, MittMedia och Gota Media – slutade året med ett negativt rörelseresultat. Den samlade rörelsemarginalen för de sju tidningsgrupperna uppgick under 2012 till -2,4 procent, en nedgång med hela sju procentenheter jämfört med 2012. Den viktigaste förklaringen till nedgången var kraftigt fallande resultatnivåer för Stampen och MittMedia (se nedan). Ett positivt finansnetto innebar att nedgången i nettomarginalen begränsades till -1,9 procent (5,8 %). Men även det samlade överskottet från finansverksamheten sjönk jämfört med 2012 (+86 mkr respektive +237 mkr). Sveriges största dagstidningskoncern sedan snart tio år är Stampengruppen i Göteborg. Tidningsverksamheten inordnades under 2013 under ett eget affärsområde, Lokala Medier. I affärsområdet ingår Göteborgs-Posten, Pro media och Mediabolaget Västkusten (med bolagen Mediebolaget i Halland och Västkustmedia), sammanlagt sexton dagstidningar. Koncernens övriga verksamheter organiserades i affärsområdena Tryckerier och Tillväxtmedier. 2013 innebär en kraftigt minskad omsättning för Stampengruppen. Försäljningen sjönk med 507 mkr, eller 9,4 procent, till 4 884 mkr (5 391 mkr). Det motsvarar 23,5 procent (26,6 %) av tidningsbranschens totala omsättning. De viktigaste förklaringarna till tillbakagången var minskade intäkter från annonsförsäljning (-13 %) och från tryckeriverksamheten (-8 %). Än större effekt på rörelseresultatet hade emellertid en omfattande nedskrivning av goodwillposter (övervärden från företagsförvärv) som koncernen fann sig nödgad att göra i samband med årets bokslut. Totalt kostnadsfördes en minskning av goodwill med 790 mkr, vilket innebar att rörelseresultatet för 2013 landade på -741 mkr (+74 mkr). Soliditeten i koncernen sjönk som följd från 33 till 22 procent. Storleken på Stampenkoncernens rörelseförlust under 2013 saknar motsvarighet i den svenska dagspresshistorien. Rörelseresultatet exklusive goodwillavskrivningar slutade på +49 mkr (+87 mkr). Resultatet för affärsområdet Lokala Medier (också före goodwillavskrivningar) var +11 mkr (116 mkr), efter en omsättning på 2 860 mkr (3 203 mkr). För att parera effekterna av tidningskoncernens alltmer ansträngda ekonomiska läge genomfördes under året ett omfattande besparingsprogram, vilket innebar att antalet anställda minskades med omkring 500 personer. Under 2014 har koncernen genomfört en försäljning av den lönsamma Mitt I-gruppen i Stockholm samt slutit en överenskommelse om en uppdelning av tidningskoncernen Promedia, i vilken Stampen är majoritetsägare. Överenskommelsen går ut på att Stampen tar över tryckeriverksamheten i Promedia och att övriga delägare, MittMedia och Eskilstuna-Kuriren, tar över tidningsverksamheten. Av tabellen framgår att dagstidningsdelen inom Bonnier AB svarade för en omsättning på 4 446 mkr, eller 21,4 procent (22,2 %) av branschens samlade omsättning. Det är en underskattning av koncernens totala tidningsverksamhet eftersom Bonniers tidningstryckerier inte ingår i underlaget. Sammanlagt svarar den svenska dagstidningsrörelsen för 17 procent av Bonnierkoncernens samlade omsättning. Under 2013 utgjordes Bonnier AB:s intressen i 48 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 svensk dagspress av Stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen – den senare med lokala editioner i Göteborg och Malmö – samt Sydsvenskan i Malmö. Även om tidningsutgivningen sedan ett par år koncentrerats till storstäderna rör det sig om fyra distinkta produkter med skilda journalistiska profiler och målgrupper. När det gäller det ekonomiska utfallet för 2013 redovisade Dagens Industri och Dagens Nyheter förbättrade rörelseresultat, alltmedan resultatet sjönk för Expressen och Sydsvenskan. Sammanlagt slutade Bonniertidningarnas bruttomarginal på 7,0 procent, vilket är en knapp försämring jämfört med året före (7,3 %). Landets tredje största tidningskoncern är den grupp som utgörs av Aftonbladet och Svenska Dagbladet och som ingår i den norska börsnoterade mediekoncernen Schibsted. Omsättningen för de båda tidningarna sjönk under året med 183 mkr, eller 5,6 procent, till 3 060 mkr. Den generella tillbakagången i branschen drabbade dock tidningarna olika. Medan Aftonbladet trots en minskad tillväxt lyckades upprätthålla en hög vinstmarginal, backade Svenska Dagbladet kraftigt och redovisade åter röda siffror. Tidningens negativa resultat under 2013 innebar att Aftonbladet ensamt svarade för det samlade bruttoöverskottet om 208 mkr (6,8 %) från Schibsteds svenska tidningsverksamhet. Norrköpings Tidningars Media (NTM) är Sveriges fjärde största tidningskoncern. Omsättningen uppgick till 1 820 mkr, vilket är en marginell minskning jämfört med året före (-16 mkr). Bruttoresultatet på 13 mkr (0,7 %) var också i paritet med fjolårets (21 mkr). Med tidningar i Östergötland, Småland, Norrbotten, Uppland och på Gotland är NTM den av landets tidningsgrupper som har störst geografisk spridning. Koncernen är nästintill uteslutande inriktad mot medieverksamhet. Totalt omfattar koncernen tio dagstidningar, inklusive hälftenägda Upsala Nya Tidning, fyra lokala tv-kanaler, åtta lokala radiokanaler, ett femtontal gratistidningar och en rad olika webbplatser. MittMedia, med 15 dagstidningar i Mellansverige, var den av de stora tidningskoncernerna som näst Stampen redovisade störst rörelseförlust under 2013. Rörelseresultatet blev -207 mkr (+74 mkr) efter en omsättning på 1 450 mkr (1 538 mkr). Den största delen av underskottet, totalt 147 mkr, kunde emellertid tillskrivas företagets ägande i intressebolaget i Liberala Tidningar i Mellansverige (LTM). LTM är moderbolag i Promedia-koncernen. MittMedias andel i företaget uppgick under 2013 till 25 procent. Men även MittMedias majoritetsägda verksamhet redovisade förlust. Rörelseresultatet slutade här på -76 mkr, vilket innebär en resultatförsämring med 153 mkr jämfört med året före (+77 mkr). Förlusten orsakades huvudsakligen av ett betydande intäktstapp. Koncernen bedriver sedan några år tillbaka en intensiv omställning mot den digitala verksamheten. Målet är att de digitala intäkterna ska vara i nivå med dem från de traditionella medierna år 2020. Under 2013 redovisades också en kraftig tillväxt av de digitala annonsintäkterna, om än från relativt låga nivåer. Totalt ökade annonsförsäljningen i de digitala kanalerna med 16,8 mkr till 53,4 mkr, vilket motsvarar drygt nio procent av den totala annonseringen i MittMedias tidningar. Tillväxten online kunde dock inte alls kompensera för nedgången i printannonseringen, vilken föll med 41 DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 49 mkr (-7,1 %) under året. Parallellt med omställningen mot nya intäktsflöden har MittMedia genomfört en omfattande bantning av personalstyrkan. Sedan 2011 har antalet anställda i koncernen minskat med över 800 personer, eller omkring 44 procent. Då ingår tillskottet av personal i de nya verksamheter som förvärvats under de senaste åren. Bland dessa märks framförallt DalaDemokraten i Falun, vilken togs över i april 2013. Ensam bland de stora tidningsgrupperna om att gå med förlust under både 2012 och 2013 var Gota Media. Koncernen, som nästintill uteslutande är inriktad mot tidningsverksamhet, omfattar tretton dagstidningar i Småland, Västergötland, Skåne, Blekinge och på Öland. Med undantag för Ölandsbladet och Ulricehamns Tidning redovisade samtliga åtta tidningsbolag i koncernen negativa rörelseresultat för 2013. Rörelseresultatet för koncernen som helhet blev -34 mkr (-21 mkr) efter en omsättning på 1 134 mkr (1 219 mkr). Ett positivt finansnetto innebar dock att resultatet efter finansiella poster slutade på svagt plus. På sjunde plats bland landets största tidningskoncerner återfinns den grupp som utgörs av Nya Wermlands-Tidningens AB och Helsingborgs Dagblad AB (och där den första är hälftenägare av den andra). Den samlade omsättningen uppgick till 902 mkr (979 mkr) och rörelseresultatet till 29 mkr (86 mkr). Under 2013 svarade NWT-delen av gruppen för 60 procent av försäljningen och hela vinsten. För Helsingborgs Dagblad slutade nämligen året med en rörelseförlust om 19,9 mkr. Ett samlat överskott från finansverksamheten på 115 mkr (varav NWT stod för drygt 93 %) gör återigen NWT/HD till den av de stora svenska tidningskoncernerna som uppvisar högst lönsamhet. Genom det norska dotterbolaget NWT Media ASA har koncernen betydande aktieinnehav i de norska mediekoncernerna Polaris och Schibsted. Det bokförda värdet på bolagets innehav i de båda företagen uppgick vid årsskiftet till 995 mkr och börsvärdet till 2 041 mkr. Med det är NWT den näst största delägaren i Polaris och den tredje största delägaren i Schibsted (med 26,4 respektive 3,7 procent av aktierna). I oktober 2013 förvärvade NWT tredagarstidningen Provinstidningen Dalsland i Åmål. I april 2014 annonserades att HDs ägare, familjerna Ander och Sommelius, slutit ett avtal med Bonnierägda Sydsvenskan om en försäljning av tidningen. Affären, som godkändes av Konkurrensverket i juli, innebär att de båda tidningarna integreras i samma bolag. 50 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 4. Dagspressens ekonomi 2013 I 38 år har Presstödsnämnden följt den svenska dagspressens ekonomi genom analyser av tidningsföretagens årsredovisningar. Rapportserien Dagspressens ekonomi har på så sätt kommit att bli ett unikt material när det gäller kartläggningen av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen på dagstidningsområdet. Med dessa snart fyra decennier långa tidsserier över intäktsnivåer och resultatnivåer som referens kan vi konstatera att 2013 är det sämsta året hittills under mätperioden när det gäller de svenska tidningsföretagens lönsamhet. Det genomsnittliga rörelseresultatet för den del av tidningsbranschen som helt eller i huvudsak finansierar sin verksamhet utan statlig hjälp (driftsstöd), slutade för första gången på minus. Bland de stödberättigade tidningarna var läget ännu värre. Mycket pekar på att den svenska dagspressen just nu genomgår sin största kris någonsin. Förklaringen till den dystra utvecklingen kan spåras både inom och utom tidningsbranschen. Resultatet för flera av de stora tidningskoncernerna tyngs av förvärv som i efterhand visat sig varit kraftigt övervärderade. För tidningsindustrin som helhet förefaller dock de yttre omständigheterna vara av överordnad betydelse. Den genomgripande omstöpning av mediemarknaden som följt i digitaliseringens och internets fotspår har radikalt kastat om förutsättningarna för traditionell tidningsutgivning. Det gäller både annonsmarknaden och publikmarknaden, tidningsbranschens två huvudsakliga intäktskällor. Svenskarna hör till de mest uppkopplade folken i världen. På få andra platser är förekomsten av smarta telefoner och surfplattor lika hög som här. Sverige, tillsammans med övriga Norden, ligger också, mer eller mindre följdriktigt, i topp när det gäller internetannonseringens andel av den totala annonsförsäljningen. Dit publiken går, dit söker sig också annonsörerna. Det innebär att de nordiska tidningsföretagen i högre utsträckning än på många andra platser är exponerad för den globala och därför knivskarpa konkurrenssituation som råder online. Ny statistik från danska Kulturstyrelsen visar att hela 51 procent av annonseringen på danska webbplatser hamnar hos internationella aktörer, som Google, Facebook och LinkedIn. Det är en ökning med 31 procentenheter på bara sex år.15 Ingenting tyder på att det här är en trend som skulle vara i avtagande. Det finns heller ingenting som tyder på att situationen skulle vara annorlunda i Sverige (även om motsvarande statistik saknas här). Att en allt mindre andel av den nationella annonsmarknaden blir kvar hos inhemska aktörer i takt med att allt större annonsresurser flyttas över online är en utveckling som samtliga annonsfinansierade nyhetsmedier har att förhålla sig till också framgent. 15 Källa: Kulturstyrelsen, Danmark (http://www.kulturstyrelsen.dk/mediernes-udvikling2014/brancheanalyse/reklameforbrug-og-pengestroemme/). DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 51 Till detta kommer en allmän konjunktur som inte vill ta fart och som har en dämpande effekt på annonsörernas investeringsvilja. Den svenska annonsmarknaden har under två år i följd minskat i omfång och omsätter i dag inte mer än vad den gjorde år 2000. Det är bara antalet annonsförmedlare som har ökat radikalt. Den dramatiska nedgången på annonsmarknaden utmanar den svenska tidningsbranschens traditionella affärsmodell, där en huvuddel av intäkterna kommer från annonsering. I takt med att tidningsföretagen funnit sig tvingade att höja prenumerationspriserna för att kompensera för de fallande annonsintäkterna ökar beroendet av den betalande läsekretsen. För Dagens Nyheter, Sveriges största dagstidning på papper, blev 2013 ett historiskt år i så måtto att upplageförsäljningen – sannolikt för första gången någonsin – bidrog med en större andel av företagets omsättning än annonsförsäljningen. För Aftonbladet, med Sveriges ohotat största nyhetssajt, men en fallande sten i fråga om tryckt tidningsupplaga, är utvecklingen istället den omvända. Här har annonseringen aldrig stått för en lika stor del av intäkterna som nu. Tidningens utveckling stöder därmed tesen att störst tar mest på nätet. I kraft av sin popularitet bland svenska nätanvändare har Aftonbladet kommit att erövra en betydande andel, uppskattningsvis i häradet trettio fyrtio procent, av den annonsering som förläggs till svenska tidningssajter. Trots den betydande dominansen online svarar den tryckta papperstidningen också fortsättningsvis för omkring 70 procent av Aftonbladets samlade intäkter och för 55 procent av vinsten. För landets näst största tidning i fråga om räckvidd online, Expressen, svarade papperstidningen trots en kraftig ökning i de digitala intäkterna under 2013 för omkring 90 procent av den samlade försäljningen. Relation print- och webbintäkter hos landets två i särklass största tidningar på nätet säger en hel del om de utmaningar som övriga Tidningssverige står inför. Hit hör till exempel landets fådagarstidningar, en grupp som under 2013 uppgick till sjuttio stycken titlar. Den här delen av tidningsbranschen följer i någon mån en annan logik än den medel- och högfrekventa pressen och är också ofta uppbyggd kring en annan affärsmodell. Fådagarstidningarna har i allmänhet karaktären av komplement- eller tillvalsmedium, i de flesta fall grundat i en lokalgeografisk, etnisk eller ideologisk tillhörighet. Det borgar för en hög betalningsvilja hos de ofta mycket specifika och väl avgränsade målgrupperna. En- och tvådagarstidningarna har också som grupp lyckats jämförelsevis väl med att upprätthålla sina upplagor och därmed också sina intäktsnivåer (annonsberoendet i den här gruppen har av tradition varit jämförelsevis begränsat). Samtidigt är det här ett marknadssegment som i mycket hög utsträckning kunnat växa fram till följd av det svenska presstödssystemets utformning. 37 procent av intäkterna i den här gruppen kom under 2013 från det statliga driftstödet. I flera fall överstiger stödets andel av de samlade intäkterna 60 procent. I takt med att upplagorna för de medel- och högfrekventa stödberättigade tidningarna minskar stadigt, ökar också den andel av det samlade pres�stödet som hamnar hos fådagarstidningarna. Under 2013 svarade en- och 52 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 tvådagarspressen för 39 procent av det samlade driftsstödet. Tio år tidigare var andelen 26 procent. Storleken på de statliga stödinsatserna står inte i proportion till tidningarnas spridning. Fådagarspressen svarar uppskattningsvis för endast sju åtta procent av den samlade tidningsupplagan i landet. Och då tas ingen hänsyn till den lägre utgivningsfrekvensen hos dessa tidningar. Det här är också en grupp som i fortsatt mycket hög utsträckning vilar i den traditionella, tryckta tidningsutgivningen. Ännu 2013 var det bara två tidningar som utnyttjat möjligheterna i presstödsförordningen att publicera sig uteslutande online. Utfallet bekräftar bilden av den svenska presstödspolitiken som ett stödsystem som i allt väsentligt är orienterat mot den tryckta tidningen, ett medium som de svenska mediekonsumenterna – och framför allt, de svenska annonsörerna – i snabb takt väljer att överge. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 53 5. Sammanfattning Föreliggande analys av den svenska dagspressens ekonomi 2013 utifrån dagstidningsföretagens årsredovisningar och branschstatistik är den trettioåttonde i ordningen. Den trendmässiga nedgången sedan 1989 av dagspressens totalupplaga fortsatte under 2013. Inför 2013 har fyra av landets största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Dagens Industri, valt att stå utanför den upplagestatistik som sammanställs och presenteras av TS Mediefakta (TS). Avhoppen innebär att det inte längre är möjligt att göra en enhetlig bedömning av den samlade upplageutvecklingen inom svensk dagspress. Med utgångspunkt i de tidningar som finns med i TS sammanställning har upplagorna denna gång minskat med 91 100 exemplar. Det motsvarar en relativ nedgång på 3,9 procent, eller 4,8 procent räknat per 1 000 invånare. Nedgången drabbade gruppen flerdagarstidningar (4–7 nr/v) med 4,8 procent. Nedgången för gruppen fådagarstidningar (1–3 nr/v) var 1,8 procent. På annonsmarknaden fortsatte den snabba nedgången för de tryckta dagstidningarna. Slutresultatet för annonseringen 2013 blev totalt sett att volymen minskade med 5,8 procent och intäkterna med 13,3 procent. Kvällspressen gick tillbaka mest, intäkterna föll här med 16,7 procent. Nedgången för annonsmarknaden som helhet blev 1,8 procent. Samtidigt med nedgången i annonseringen i papperstidningarna fortsatte tidningsföretagens annonsering på internet att öka. De digitala annonsintäkterna hos landets dagstidningar ökade med 9,9 procent och uppgick vid årets slut till 554 mkr. Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens samlade rörelseintäkter under 2013 till 17 297 mkr, en nedgång med fem procent från 2012. Till det kom ett driftsstöd på 459 mkr, vilket motsvarade ett intäktstillskott på 2,7 procent. Det samlade rörelseresultatet blev 307 mkr. Det motsvarar ett relativt överskott från tidningsrörelsen på 1,7 procent, vilket var en försämring från 2012 (4,0 %). Överskottet från tidningsföretagens finansrörelser blev 143 mkr (279 mkr) och resultatet efter finansnetto slutade därmed på 451 mkr (1 018 mkr). Det betydde ett relativt överskott på 2,5 procent (5,5 %). Nedgången i branschens resultatnivåer kom därmed uteslutande från tidningsrörelsen och var en konsekvens av fallande intäkter, i synnerhet på annonsmarknaden. För de tidningar som är första- eller ensamtidningar på sin utgivningsort, sammanlagt 32 tidningsföretag, fortsatte resultatnivåerna att falla. Resultatet från företagens tidningsrörelse, bruttomarginalen, minskade från 2,4 till -0,8 procent och resultatet efter finansnetto, nettomarginalen, från 5,2 till 0,2 procent. Räntabiliteten sjönk från 5,0 till 0,1 procent. Dessa procenttal kan sägas återspegla lönsamheten i svensk dagstidningsutgivning 2013. Vid en bedömning utifrån tre olika lönsamhetstal, brutto- och nettomarginal samt räntabilitet, framstår affärstabloiden Dagens Industri, den regionala 54 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 tidningsgruppen Nya Wermlands-Tidningen, den lilla lokaltidningen Hapa randabladet samt kvällstidningen Aftonbladet som branschens mest lönsamma företag. Aftonbladet, dagspressens största tidningsföretag och med sina 180 år också landets mest långlivade, kunde trots en minskad omsättning redovisa en vinstmarginal i nivå med fjolårets. Dagspressens största morgontidning, Dagens Nyheter, gick också med vinst. Tidningen gick mot strömmen och redovisade ett förbättrat resultat jämfört med under 2012. För de största samlade förlusterna stod de båda tidningskoncernerna Stampen och MittMedia. Stampen redovisade en förlust före skatt på -862 mkr (-17,6 %). MittMedias förlust uppgick till 211 mkr (-14,6 %). I båda fallen kan förlusterna kopplas till nedskrivningar av övervärden från tidigare företagsförvärv (s.k. goodwill). I rapporten bedöms också lönsamheten för de grupperingar av tidningar som används i presstödsförordningen. Även om samtliga grupperingar fick vidkännas en nedgång jämfört med året före var det en grupp där nedgången var särskilt märkbar. Det var andratidningarna inom landsortspressen, just den grupp för vilken driftsstödet en gång infördes. Trots betydande sparbeting under senare år fortsatte flertalet företag i gruppen att generera stora förluster. Den viktigaste anledningen var minskade intäkter. Såväl upplage- som annonsnedgången var större än bland förstatidningarna. Den samlade rörelseförlusten bland de andratidningar som fortfarande drivs i egna bolag uppgick till 9,0 procent, vilket är en märkbar försämring från året före (-5,4 %). De två största tidningsenheterna inom dagspressen är Stampengruppen och Bonniers dagstidningar som stod för 24 respektive 21 procent av dagspressens intäkter. På tredje plats låg Schibstedgruppen med 15 procent och på fjärde Norrköpings Tidningars Media med nio procent. Tillsammans svarade de två största för 45 procent av branschens intäkter och de fyra största för 69 procent. Bonniers och Schibsteds svenska tidningsrörelser bestod under året uteslutande av storstadstidningar medan Stampen och Norrköpings Tidningars Media domineras av utgivning av lokaltidningar. Under 2013 genomfördes ett större ägarskifte på den svenska tidningsmarknaden. Det var Dala-Demokraten som såldes av den lokala arbetarrörelsen till MittMediakoncernen. Sett ur ett längre perspektiv kan 2013 ses som ett svagt år när det kommer till dagspressens lönsamhet. När det gäller den samlade lönsamheten efter finansnetto hamnade resultatet för 2013 en bra bit under genomsnittet för den period (1976–2013) som denna rapportering omfattar. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 55 6. Summary This analysis of the economic performance of the Swedish daily newspapers on the basis of company annual reports and industry statistics is the thirtyeighth of its kind. Annual reports from 82 newspaper companies are included. The systematic decline since 1989 of the total circulation of the daily newspapers continued in 2013, this time by 91,100 copies. It corresponds to a relative decrease of 3.9 per cent or 4.8 per cent per 1 000 inhabitants. The regression did not affect all groups of newspapers equally. The decline was 4.8 per cent for newspapers with a medium or high circulation (4–7 copies/ week). The decline for less circulated newspapers (1–3 copies/week) was 1.8 per cent. The statistics are directly affected by the fact that four of the largest newspapers, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, and Dagens Industri have chosen to abandon the accountancy firm traditionally used by the industry for establishing circulation figures. Thus it is no longer possible to present a uniform estimate of the joint circulation of the Swedish press. In the advertising market, the newspaper industry experienced a dramatic drop in revenues during 2013. The total advertising volume of the Swedish press fell back 5.8 per cent, and the decrease in advertising sales amounted to 13.3 per cent. The drop was highest for the evening tabloids, for which the decrease in sales amounted to a total of 16.7 per cent. Whereas the advertising in print decreased, the revenues of the Swedish press from the digital advertising continued to increase. In 2013 the digital ad revenues grew with 9.9 percent, taking the total digital ad sales for the Swedish press (the evening tabloids excluded) to SEK 554 million. According to the 2013 annual reports of the Swedish newspaper companies, the total joint revenues of the industry amounted to approximately SEK 17,297 million. The Swedish press subsidies add an additional SEK 459 million, thus representing an extra income of 2.7 per cent. The joint operating profit (earnings before interest and taxes) was SEK 307 million. This is equivalent to a gross margin of 1.7 percent, which is lower than in 2012 (4.0 %). The financial net amounted to SEK 143 million, resulting in a financial net profit (earnings before taxes) of SEK 451 million. That means a net margin of 2.5 per cent (5.5 %). The falling profits were the result of falling revenues, primarily caused by dropping ad sales. For those newspapers that are either the leading newspaper or the only newspaper in their place of issue, only relying on the market forces and not receiving any press subsidies, the profit levels decreased during the year. The joint gross margin of these companies – 32 in total – fell from 2.4 per cent to -0.8 per cent, and the profit after the financial net, the net margin, from 5.2 to 1.2 per cent. The return on total assets dropped from 5.0 to 0.1 per cent. These percentages can be said to represent the profitability of the Swedish newspaper publishing in 2013. 56 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 An assessment based on three different profit figures (return on assets, gross margin and net margin) shows that the national business newspaper Dagens Industri, the regional newspaper company Nya Wermlands-Tidningen, the small local newspaper Haparandabladet, and the national evening tabloid Aftonbladet, were the industry’s five most profitable newspaper companies during 2013. Despite a declining turnover, Aftonbladet, the largest newspaper individual newspaper company was able to maintain its profit level from the previous year. Also the largest morning newspaper, Dagens Nyheter, recorded a profit. The profit level was higher than in 2012. Even though the overall profitability decreased for all categories of newspapers, the downturn was particularly noticeable in one group. This was the provincial No 2 papers, for which the press subsidies were originally introduced and intended. Despite significant cost reducing measures in recent years, the losses in this group continued to mount. The most important reason for this was falling revenues. The drop in circulation and advertising sales were larger than among the market leading No 1 papers. The joint operating loss of the group amounted to 9.0 per cent, which is a significant drop compared to the previous year (-5.4 %). The two largest newspaper units were the Stampen Group and the newspaper division of the Bonnier Group, accounting for 24 and 21 per cent respectively of the total revenues of the daily newspaper industry. The third largest newspaper unit was the Schibsted Group with a share of 15 per cent. In fourth place was Norrköpings Tidningars Media, accounting for about nine per cent of the revenues of the industry. This means that that the two biggest units accounted for 45 per cent of the industry’s revenues and the four biggest for 69 per cent. The Bonnier Group and the Schibsted Group consist of metropolitan newspapers, while the Stampen and Norrköpings Tidningars Media groups are primarily made up of local papers. During 2013 the structural activity in terms of mergers and acquisitions was comparatively modest as far as the Swedish newspaper market was concerned. In a historic perspective, the year 2013 may be regarded a weak year as far as the profitability of the press is concerned. When it comes to the financial performance of the Swedish newspaper companies, the joint profit level of 2013 places below the average of the time period (1976–2013) covered in this report series. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 57 3 088 1 259 1 679 Ortstidningar i Väst AB (T) (anm.) 83 122 5 488 2 327 Nyhetstidningen Inblick Offensiv 1 889 10 566 2 239 2 910 3 918 466 2 339 Nya Västerbygdens Tidnings AB (anm.) Nya Tider 6 313 1 679 2 910 2 910 2 239 2 910 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 5 320 58 NU - Det Liberala Nyhetsmagasinet 786 17 721 Nationell Idag Norra Halland 2 239 1 893 2 816 M-L Proletären 4 943 1 498 Länstidningen Östergötland Miljömagasinet Mälarbladet Måsen 2 239 1 287 Länstidningen Värmlandsbygden (anm.) 2 910 2 239 2 847 1 324 Kristdemokraten Liberacion 1 679 898 2 993 5 260 19 679 2 985 2 910 9 266 10 521 Kalmar Läns Tidning Internationalen Hemmets Vän (anm.) Fria Tidningar Ek. Förening (anm.) 4 327 Folket 953 2 367 Feministiskt Perspektiv Flamman 18 805 1 679 1 480 Eesti Päevaleth ETC-bolagen (anm.) 31 974 4 075 2 239 1 449 1 822 Blekinge-Posten Bulletin Bas Blekinge (anm.) 88 422 4 599 8 791 6 290 2 051 8 647 20 846 2 487 5 339 4 174 3 779 6 326 3 472 3 682 5 571 6 070 2 712 14 401 32 353 7 916 5 174 2 426 50 325 3 597 5 790 15 397 8 059 2 239 7 390 1 175 AiP Media AB (anm.) Företag Arbetaren Tidnings AB Kost nader tkr Drifts. stöd tkr Intäkter tkr TIDNINGAR 1–2 DAGAR/VECKA MED ALLMÄNT DRIFTSSTÖD 5 266 -33 -393 -33 304 -417 3 188 -22 387 -42 -42 1 527 54 -119 186 -1 398 -135 125 -2 153 -604 103 -214 454 71 -2 253 92 -2 376 52 Rörelse resultat tkr 14 -98 -56 -54 -1 27 40 0 25 162 1 23 0 1 0 6 0 -68 -21 -44 0 10 -381 0 9 5 -9 609 Finansnetto tkr 5 280 -131 -449 -87 303 -390 3 228 -22 412 120 -41 1 550 54 -118 186 -1 392 -135 57 -2 174 -648 103 -203 73 71 -2 244 97 -2 385 661 Netto resultat tkr 5,6 -0,7 -4,7 -0,5 12,9 -5,1 13,3 -0,9 6,8 -1,0 -1,1 19,4 1,5 -3,3 3,2 -29,9 -5,2 0,9 -7,1 -8,3 2,0 -9,7 0,9 2,2 -123,7 2,5 -69,6 0,3 Bruttomarg % 5,6 -2,9 -5,3 -1,4 12,9 -4,7 13,4 -0,9 7,2 2,9 -1,1 19,7 1,5 -3,3 3,2 -29,8 -5,2 0,4 -7,2 -8,9 2,0 -9,2 0,1 2,2 -123,2 2,6 -69,9 4,3 Nettomarg % 21 -22 -19 -27 135 -11 47 -8 23 15 -10 28 5 -14 12 -68 -39 0 -127 -9 14 -18 -1 3 -279 10 -84 6 Avk tot kap % 31 4 4 neg. neg. 41 19 neg. 24 0 neg. 25 10 63 46 27 neg. 26 neg. 12 24 neg. 10 24 neg. 19 5 59 Soliditet % 25,9 2,6 4,5 3,7 2,1 3,5 9,7 1,6 3,2 3,2 2,2 3,6 2,5 2,2 3,2 2,2 1,6 10,6 20,0 2,7 4,0 2,1 21,8 1,6 4,5 2,3 2,5 11,7 Upplaga 2013 1000 ex Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013 Smålandsbygdens Tidning Sveagruppen Tidnings AB (anm.) DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 59 2 239 4 141 307 331 176 103 15 921 16 861 3 178 16 861 14 664 44 179 47 288 12 082 52 374 Dagen Dala-Demokraten (anm.) Lysekils Nya Tryckeri AB (anm.) AB Nya Länstidningen i Östersund (anm.) 361 964 15 228 41 880 36 439 Folkbladet Västerbotten Östra Småland AB (anm.) Summa 19 100 65 182 Värmlands Folkblad Drift AB (anm.) 121 295 14 758 4 724 45 374 17 166 Sydöstran Världen idag Företag Driftsstöd tkr Intäkter tkr TIDNINGAR 3–6 DAGAR/VECKA MED ALLMÄNT DRIFTSSTÖD Summa 2 239 4 497 6 130 Tranås-Posten Växjöbladet/Kronobergaren 1 679 12 311 2 239 16 901 Tidningar i Norr AB (anm.) 7 767 2 620 Sändaren (anm.) Tempus 14 327 5 514 26 622 5 260 9 491 Skaraborgsbygden 1 259 5 260 573 8 227 6 567 8 197 Driftsstöd tkr Ruotsin Suomalainen Politiken.se Per Texta Förlag AB (anm.) Företag Intäkter tkr 521 109 73 005 56 605 88 909 22 811 62 427 69 349 15 776 71 227 61 000 Kost nader tkr 483 560 9 593 5 658 29 636 4 898 12 110 40 946 7 828 14 995 13 652 1 692 14 753 Kost nader tkr -37 850 -21 808 503 -4 627 -921 -2 389 -114 -516 -7 078 -900 Rörelse resultat tkr -126 -1 784 1 078 -424 -39 -202 3 -75 -244 -165 140 11 Rörelse resultat tkr 3 758 319 326 30 76 96 192 406 1 544 769 Finansnetto tkr 594 -24 2 145 0 0 -3 0 341 -31 1 -37 Finansnetto tkr -34 092 -21 489 829 -4 597 -845 -2 293 78 -110 -5 534 -131 Netto resultat tkr 468 -1 808 1 080 -279 -39 -202 0 -75 97 -196 141 -26 Netto resultat tkr -42,6 0,9 -5,5 -4,2 -4,0 -0,2 -3,4 -11,0 -1,5 Bruttomarg % -22,8 16,0 -1,5 -0,8 -1,7 0,0 -1,0 -1,7 -1,2 7,6 0,1 Bruttomarg % -42,0 1,5 -5,5 -3,9 -3,8 0,1 -0,7 -8,6 -0,2 Nettomarg % -23,2 16,0 -1,0 -0,8 -1,7 0,0 -1,0 0,7 -1,5 7,7 -0,2 Nettomarg % -62 2 -28 -16 -13 0 -6 -25 -1 Avk tot kap % -68 32 -3 -5 – 0 -6 1 -5 23 -2 Avk tot kap % 50 51 1 19 40 24 16 15 24 Soliditet % 12 58 43 20 – 29 8 56 3 28 19 Soliditet % 10,0 9,7 18,5 6,4 10,4 17,0 4,0 12,8 17,4 Upplaga 2013 1000 ex 2,3 2,8 12,8 2,1 7,5 15,4 2,4 9,9 10,3 1,7 7,4 Upplaga 2013 1000 ex Forts. Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013 Haparandabladet 60 2 239 Summa 7 761 000 65 662 8 390 24 933 805 330 24 429 Östgöta Media AB (T+A) (anm.) Ölandsbladet 282 508 272 372 Västkustmedia AB (T+A) (anm.) 7 932 922 821 451 249 590 231 633 Västerbottens-Kuriren Media AB (T+A) anm. 422 755 424 043 21 816 868 989 125 285 71 764 297 493 Upsala Nya Tidning (T+A) 23 150 869 437 Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB (T+A) (anm.) Ulricehamns Tidning 71 717 130 312 Swepress i Vimmerby AB (anm.) 272 480 Södermanlands Nyheter (T+A) Skånemedia AB (K) (anm.) 16 904 105 012 15 515 102 377 Provinstidningen Dalsland (anm.) Piteå-Tidningen (K) 63 045 498 594 272 961 154 103 1 234 714 69 065 Nya Lidköpings-Tidningen/NLT 16 861 31 455 Nya Wermlands-Tidningens AB (T+A) (anm.) 556 879 157 309 261 549 Norran (T+A) 1 171 834 335 942 53 088 325 019 51 450 13 100 384 084 2 239 12 936 99 148 364 207 Norrbottens Media AB (K) (anm.) MittMedia AB (T+A) (anm.) Mediebolaget i Halland AB (T+A) (anm.) Katrineholms-Kuriren Helsingborgs Dagblad (K) 4 478 733 097 195 197 69 720 Kost nader tkr 517 629 92 103 Driftsstöd tkr 468 191 Gotlands Media AB (anm.) Hallpressen AB (anm.) 193 095 727 687 Alingsås Tidning (K) Eskilstuna-Kuriren (T+A) (anm.) 66 882 Företag Gota Media AB (T+A) (anm.) Intäkter tkr LANSORTSTIDNINGAR UTAN ALLMÄNT DRIFTSSTÖD -106 260 -7 731 1 735 -10 136 -17 957 1 288 1 334 448 5 027 -47 -25 013 -1 389 -2 635 58 285 6 019 5 449 3 206 -31 425 -10 923 -1 638 -19 877 2 075 -49 438 -2 567 -5 410 -2 102 -2 838 Rörelse resultat tkr 81 346 5 57 1 176 10 940 17 276 240 1 071 515 146 -479 13 3 312 5 560 586 2 859 7 698 2 796 4 643 165 7 857 27 -14 562 -315 29 725 236 -201 Finansnetto tkr -24 914 -7 726 1 792 -8 960 -7 017 18 564 1 574 1 519 5 542 99 -25 492 -1 377 677 63 845 6 605 8 308 10 904 -28 629 -6 280 -1 473 -12 020 2 102 -64 000 -2 882 24 315 -1 866 -3 039 Netto resultat tkr -1,0 6,5 -3,7 -7,8 0,3 5,8 0,1 3,9 -0,1 -9,2 -9,0 -2,6 10,5 8,7 2,0 2,0 -2,6 -3,4 -3,2 -5,5 13,7 -10,6 -2,7 -0,7 -1,1 -4,2 Bruttomarg % -0,9 6,7 -3,3 -3,0 4,4 6,8 0,2 4,3 0,1 -9,4 -8,9 0,7 11,5 9,6 3,0 6,9 -2,4 -1,9 -2,9 -3,3 13,9 -13,7 -3,0 3,3 -1,0 -4,5 Nettomarg % -3 12 -7,5 -2 4 4 0,3 9 0 -18 -20 0 4 8 3 5 -6 -5 -5 -2 15 -26 -4 2 -4 -14 Avk tot kap % 22 32 9 70 66 84 12 65 21 6 neg. 59 85 54 59 78 19 14 54 73 51 43 46 62 6 8 Soliditet % 109,5 7,9 55,8 30,8 45,6 8,2 144,9 23,3 11,6 56,4 4,4 14,5 138,9 24,1 48,0 22,7 218,1 56,3 10,4 69,9 3,8 103,4 19,5 149,0 28,9 10,6 Upplaga 2013 1000 ex Forts. Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 955 042 AB Skånska Dagbladet (anm.) Svenska Dagbladet (T+A) DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 96 232 53 700 42 532 Driftsstöd tkr 61 SAMTLIGA SUMMA Summa Sydsvenska Dagbladet AB (T+A) 17 297 224 7 715 177 658 142 0 1 229 704 459 292 17 449 135 7 157 744 678 805 1 235 053 1 307 821 1 217 228 Expressen Göteborgs-Posten (T+A) 700 777 1 526 532 857 682 1 622 816 1 786 873 Kost nader tkr Dagens Industri (T+A) 2 051 488 Driftsstöd tkr 1 353 800 1 065 612 288 188 Kost nader tkr Dagens Nyheter (K) Aftonbladet Företag Intäkter tkr STORSTADSTIDNINGAR UTAN ALLMÄNT DRIFTSSTÖD 1 151 752 196 710 Företag Summa Intäkter tkr STORSTADSTIDNINGAR MED ALLMÄNT DRIFTSSTÖD 307 381 557 433 -20 663 -17 825 78 117 96 284 156 905 264 615 Rörelse resultat tkr -105 816 -56 870 -48 946 Rörelse resultat tkr 143 389 32 296 3 276 3 743 -2 788 16 728 -2 394 13 731 Finansnetto tkr 25 395 10 552 14 843 Finansnetto tkr 450 770 589 729 -17 387 -14 082 75 329 113 012 154 511 278 346 Netto resultat tkr -80 421 -46 318 -34 103 Netto resultat tkr -3,1 -1,5 6,0 5,9 18,3 12,9 Bruttomarg % -5,6 -20,5 Bruttomarg % -2,6 -1,2 5,8 7,0 18,0 13,6 Nettomarg % -4,6 -14,3 Nettomarg % -3 -3 9 6 28 23 Avk tot kap % -4 -20 Avk tot kap % 35 19 27 46 4 56 Soliditet % neg. 36 Soliditet % 100,4 190,7 u.s. u.s. u.s. u.s. Upplaga 2013 1000 ex 159,7 45,6 Upplaga 2013 1000 ex Forts. Bilaga 1. Tidningsföretagens resultat 2013 ANMÄRKNING TILL BILAGA 1 Redovisat Tidningsnamn Inkluderade tidningar – anmärkningar AB Nya Länstidningen Östersund Länstidningen Östersund och Tidningen Härjedalen. AB Skånska Dagbladet Skånska Dagbladet, Laholms Tidning och Norra Skåne. AiP Media AB Aktuellt i Politiken, Stockholms-Tidningen och Ny Tid Göteborgsområdet. Bulletinen Bas Blekinge Tidningens driftsstöd var indraget under 2013, men uppbar stöd under 2012 och har beviljats preliminärt driftsstöd för 2014. Dala-Demokraten Resultatet är en sammanräkning av AB Dala-Demokraten och det MittMedia-ägda AB Nya Dala-Demokraten. Eskilstuna-Kuriren Annonsföretaget Mediehuset i Sörmland AB inkluderar annons- och försäljningsverksamhet för tidningarna Folket och Katrineholms-Kuriren. ETC-bolagen ETC (ETC Konsultation AB) Dagens ETC (ETC Förlag AB), Efter Arbetet (ETC lokaltidning i Malmö AB), ETC lokaltidningen Bergslagen (ETC lokaltidning i Bergslagen AB), ETC lokaltidningen Göteborg (ETC lokaltidning i Göteborg AB), ETC lokaltidning Stockholm (ETC lokaltidning i Stockholm AB), ETC lokaltidning Örebro (ETC lokaltidning i Örebro AB), Smålands Folkblad (ETC lokaltidning i Jönköping AB). Fria Tidningar Ek. Förening Stockholms Fria Tidning, Göteborgs Fria Tidning, Östhammars Nyheter, Skånes Fria Tidning, Landets Fria Tidning, Nyhetstidningen på lätt svenska och Sesam öppnar dörrar. Gota Media AB Borås Tidning, Barometern-OT, Blekinge Läns Tidning och Smålandsposten. Gotlands Media AB Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda. Hallpressen AB Jönköpings-Posten, Smålands-Tidningen, Tranås Tidning, Smålänningen, Vetlanda Posten, Värnamo Nyheter, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning och Västgötabladet. Lysekils Nya Tryckeri AB Lysekils-Posten och Orust Tjörn Tidningen. Länstidningen Värmlandsbygden Resultatet avser perioden 120901–130831. Länstidningen Östergötland Resultatet avser perioden 120901–130831. Mediebolaget i Halland AB Hallandsposten och Hallands Nyheter MittMedia Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Dalarnas Tidningar, Hudiksvalls Tidning, LjusdalsPosten, Söderhamns Kuriren, Ljusnan, Sundsvalls Tidning, Dagbladet i Sundsvall, Tidningen Ångermanland, Östersunds-Posten och Örnsköldsviks Allehanda. Nya Västerbygdens Tidnings AB Västerbygden och Uddevalla-Posten. Inkluderar resultatet för Uddevalla Media AB, som under tredje kvartalet övertog utgivningen av Uddevalla-Posten. Nya Wermlands-Tidningens AB Nya Wemlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Fryksdals-Bygden, Hjo Tidning, Skaraborgs Allehanda, Mariestads-Tidningen, Dalslänningen, Karlskoga Tidning/Karlskoga-Kuriren, Filipstads Tidning, Enköpings-Posten och Nya Kristinehamns-Posten. Ortstidningar i Väst AB Kungälvs-Posten, Kungsbacka-Posten, Mölndals-Posten och Lokaltidningen Stenungssund. Per Texta Förlag AB Skärgården från Grisslehamn till Landsort och Suomen Uutisviikko. Skånemedia AB Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Smålandsbygdens Tidning Resultatet avser perioden 120901–130831. Sveagruppen Tidnings AB Läns-Posten, Dala-Bygden, Gästriklands Tidning, Upplands Nyheter, Västmanlands Nyheter och Sörmlandsbygden. Swepress i Vimmerby AB Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten. Sydsvenska Dagbladet AB Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Sändaren Resultatet för Sändaren har brutits ut ur Berling Press AB:s årsredovisning. Tidningar i Norr AB Västerbottningen, Nord-Sverige, Västerbottens Mellanbygd och Lokaltidningen Sorsele. Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB NA, Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta-Posten, Norrtelje Tidning, Sala Allehanda, VLT, Länstidningen i Södertälje och Nynäshamns Posten. Tranås-Posten Resultatet avser perioden 120901–130831. Värmlands Folkblad Drift AB Värmlands Folkblad och Karlstads-Tidningen. Västkustmedia AB Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA. 62 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Redovisat Tidningsnamn Inkluderade tidningar – anmärkningar Västerbottens-Kuriren Media AB Annonsföretaget VK Mediehuset i Umeå AB inkluderar annons- och försäljningsverksamhet för tidningen Folkbladet Västerbotten. Östgöta Media AB Östgöta-Correspondenten, Västerviks-Tidningen, Norrköpings Tidningar, Motala & Vadstena Tidning och Folkbladet Norrköping. Östra Småland AB Östran/Nyheterna. K = Koncern A = Annonsbolag T = Tidningsbolag Upplagan redovisas för den i tabellen angivna tidningen. Finns flera tidningar inom samma bolag visas den totala upplagan. (Källa: TS Mediefakta AB) DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 63 Bilaga 2. Upplaga och hushållstäckning per tidning Medietitel Upplaga 2013 (tusental) Hushållstäckning (%) Aftonbladet u.s. u.s. Aktuellt i Politiken 7,9 0,1 Alingsås Tidning/ Elfsborgs Läns Tidning 10,6 39,2 Arbetarbladet 19,5 14,6 Arbetaren 2,5 0,1 Arboga Tidning 3,0 45,9 Arvika Nyheter 10,7 65,6 Avesta Tidning 6,2 59,5 Barometern med Oskarshamns-Tidningen 40,3 50,5 Blekinge Läns Tidning/ Sölvesborgs-Tidningen/Karlshamns Allehanda 32,5 49,8 2,3 5,8 Blekinge-Posten Bohusläningen 26,7 50,7 Borås Tidning 41,3 52,0 Bulletinen Bas Blekinge 4,5 4,4 Bärgslagsbladet 6,5 42,7 Dagbladet Nya Samhället 8,8 13,0 17,4 0,2 2,9 0,1 Dagen Dagens ETC Dagens Industri u.s. u.s. Dagens Nyheter u.s. u.s. Dalabygden 3,0 1,5 Dala-Demokraten A 11,5 7,4 Dala-Demokraten B 1,3 0,2 Dalarnas Tidningar A 41,2 45,3 Dalarnas Tidningar B 10,3 0,2 Dalslänningen 6,7 77,0 Eesti Päevaleht - Estniska Dagbladet 1,6 0,1 Enköpings-Posten 8,9 45,4 28,9 43,4 ETC 3,9 0,2 ETC Lokaltidning i Malmö (fd Efter Arbetet) 2,7 0,5 ETC lokaltidning Stockholm 2,9 0,2 ETC Lokaltidning Örebro 3,3 2,5 ETC lokaltidningen Bergslagen 1,6 19,0 Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning ETC Lokaltidningen Göteborg 2,4 0,3 Expressen inklusive GT och Kvällsposten u.s. u.s. Fagersta-Posten 5,8 54,4 Falköpings Tidning 8,0 51,8 Feministiskt Perspektiv 2,1 0,2 Filipstads Tidning – Värmlandsberg 3,6 58,1 64 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Medietitel Upplaga 2013 (tusental) Hushållstäckning (%) Flamman 4,0 0,2 Folkbladet Norrköping 5,5 4,9 Folkbladet, Västerbotten 9,7 7,3 Folket 2,7 5,1 Fria Tidningen 5,6 0,3 Fryksdalsbygden 2,9 42,6 23,4 39,0 Gotlands Allehanda 8,3 32,6 Gotlands Tidningar 11,2 45,0 1,6 1,0 Gefle Dagblad Gästriklands Tidning Göteborgs Fria Tidning Göteborgs-Posten 2,4 0,7 190,7 35,0 Hallands Nyheter 27,3 62,5 Hallandsposten 29,0 51,0 3,8 47,7 Helsingborgs Dagblad med Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten 69,9 44,0 Hemmets Vän 10,6 0,5 Haparandabladet/Haparannanlehti Hjo Tidning 2,0 46,3 12,6 60,6 Härjedalen 5,8 64,4 Internationalen 1,6 0,1 31,4 44,7 Hudiksvalls Tidning Jönköpings-Posten/Smålands Allehanda Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning Karlskoga Tidning & Karlskoga-Kuriren 2,2 1,7 10,4 53,6 Karlstads-Tidningen 2,3 4,1 Katrineholms-Kuriren 10,4 51,2 Kristdemokraten 3,2 0,1 Kristianstadsbladet 25,9 54,1 Kungsbacka-Posten 4,6 15,4 Kungälvs-Posten 10,1 55,2 Laholms Tidning 2,7 25,8 Landet Fria Tidning 2,1 0,0 Liberacion 2,2 0,1 Ljusdals-Posten 5,8 63,3 10,7 59,4 Lokaltidningen i Sorsele m.fl. 3,1 14,0 Lokaltidningen Stenungsund 4,5 24,7 Lysekilsposten 2,5 30,1 Läns-Posten 3,4 1,8 Länstidningen Värmlandsbygden 2,5 0,8 Ljusnan Länstidningen Östergötland 3,6 1,8 Länstidningen Östersund 11,2 17,8 Länstidningen, Södertälje 11,6 25,0 Mariefreds Tidning med Måsen Nykvarn och Måsen Strängnäs Mariestads-Tidningen Marxist-Leninist-Proletären DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 65 3,2 16,6 11,9 70,5 3,2 0,3 Upplaga 2013 (tusental) Hushållstäckning (%) Miljömagasinet Alternativet 2,2 0,1 Motala & Vadstena Tidning 8,9 41,4 Mölndals-Posten 6,7 24,4 Medietitel 49,8 40,0 Nationell IDAG NA 1,6 0,0 NordSverige 3,1 4,7 Norra Halland 9,7 30,0 Norra Skåne 16,3 52,7 Norran 22,7 62,7 Norrbottens-Kuriren 17,9 33,2 Norrköpings Tidningar 37,5 45,8 Norrländska Socialdemokraten 30,1 22,4 Norrtelje Tidning 14,3 54,3 NU Det liberala Nyhetsmagasinet 3,5 0,1 Ny Tid Göteborgsområdet 1,8 0,3 Nya Kristinehamns-Posten 7,3 61,3 Nya Lidköpings-Tidningen 24,1 74,8 Nya Tider 2,1 0,0 Nya Wermlands-Tidningen A 42,1 41,4 Nya Wermlands-Tidningen B 5,4 2,8 Nyhetstidningen Inblick 4,5 1,1 Nyhetstidningen på lätt svenska 1,6 0,1 Nynäshamns Posten 6,9 52,8 Offensiv 2,6 0,2 Orust Tjörn Tidningen (fd Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn) Piteå-Tidningen 1,5 16,4 14,5 63,3 Politiken.se 1,7 0,0 Provinstidningen Dalsland 4,4 68,5 10,3 0,2 Sala Allehanda Östra Länstidningen 7,2 52,1 Sesam öppnar dörrar 1,8 0,0 Ruotsin Suomalainen 21,7 54,5 Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning Skaraborgs Allehanda SLA 5,9 46,9 Skaraborgsbygden 9,9 13,8 Skånes Fria Tidning (ansluten Feb 2012) 2,1 0,3 26,6 3,0 SKÄRGÅRDEN från Grisslehamn till Landsort 5,2 0,3 Smålands Folkblad 2,1 3,0 Skånska Dagbladet Smålandsbygdens Tidning Smålandsposten 2,4 0,9 34,9 52,6 Smålands-Tidningen 13,9 56,6 Smålänningen 11,7 62,1 Stockholms Fria Tidning 2,3 0,3 Stockholms-Tidningen 2,0 0,2 Strömstads Tidning/N. Bohuslän 5,0 62,2 25,4 44,7 Sundsvalls Tidning 66 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Upplaga 2013 (tusental) Hushållstäckning (%) 2,2 0,0 Svenska Dagbladet 159,7 10,6 Sydsvenskan 100,4 27,2 Medietitel Suomen Uutisviikko 10,4 11,2 Säffle-Tidningen Västra Värmland Sydöstran Sydöstra Sveriges Dagblad 5,3 69,5 Sändaren 7,5 0,1 Söderhamns-Kuriren 6,8 56,5 23,3 64,5 Sörmlandsbygden 3,6 4,4 Tempus 2,1 0,3 Södermanlands Nyheter 17,0 55,3 Tranås Tidning Tidningen Ångermanland 4,9 41,7 Tranås-Posten 2,8 24,3 Trelleborgs Allehanda 8,5 43,5 24,1 44,7 TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda Uddevalla-Posten 1,6 6,0 Ulricehamns Tidning 8,2 70,9 Upplands Nyheter 2,2 0,9 Upsala Nya Tidning 45,6 37,0 Vetlanda-Posten 7,7 57,8 Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten 11,6 69,3 VLT 33,6 42,0 Världen idag Värmlands Folkblad A Värmlands Folkblad B Värnamo Nyheter Västerbottens Mellanbygd Västerbottens-Kuriren Västerbottningen Västerbygden – Tidningen Västsverige 6,4 0,7 14,8 9,8 1,4 0,6 16,6 53,5 3,2 4,1 30,8 42,0 3,4 1,2 2,1 0,6 10,7 64,0 Västgöta-Bladet 3,3 55,4 Västmanlands Nyheter 1,6 0,6 Västerviks-Tidningen Växjöbladet/Kronobergaren Ystads Allehanda Ölandsbladet 2,3 3,3 22,0 61,5 7,9 83,2 Örnsköldsviks Allehanda 14,8 60,5 Östersunds-Posten 21,8 42,3 Östgöta Correspondenten 46,9 42,3 2,1 20,9 10,0 10,6 Östhammars Nyheter Östran DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 67 Bilaga 3. Presstöd per tidning TIDNINGAR SOM BEVILJATS DRIFTSSTÖD 2005–2014 (TKR) Tidning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Aktuellt i Politiken 2 762 2 762 2 762 2 035 4 141 4 701 4 701 4 141 4 141 4 141 15 328 15 328 15 328 15 328 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 910 2 239 2 239 2 239 2 910 970 2 239 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 1 679 2 239 2 239 Arbetarbladet Arbetaren Arbetaren Zenit Blekinge-Posten Broderskap 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 1 679 1 679 1 679 Bulletinen Bas Blekinge 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 Dagbladet 15 328 15 066 15 328 15 328 16 861 16 861 16 568 14 993 14 594 12 244 Dagen 15 328 15 328 15 328 15 237 16 861 16 861 15 857 15 040 15 921 15 246 Dagens ETC 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 239 2 239 1 679 1 679 2 239 Dalabygden 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 239 2 910 2 910 2 239 15 328 15 328 15 328 15 328 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 2 425 2 910 Dala-Demokraten Eesti Päevaleht Efter Arbetet ETC lokaltidning Bergslagen ETC lokaltidning Göteborg ETC lokaltidning Stockholm 1 866 ETC lokaltidning Örebro ETC (tidigare ETC.nu) 2 035 2 035 2 035 Finnveden Västbo 2 035 2 035 1 357 Flamman 2 035 2 035 2 035 Folkbladet Jönköping Folkbladet Östergötland Folket 2 239 2 239 1 679 1 679 1 539 1 959 2 239 2 239 2 239 2 239 2 910 2 910 2 239 1 679 1 679 2 239 2 239 2 910 2 910 2 035 2 910 2 239 2 910 2 910 2 910 2 910 1 679 1 679 1 259 1 679 2 035 2 239 2 035 2 239 2 910 2 239 2 910 2 910 9 306 8 883 8 390 7 685 2 910 1 357 2 035 2 035 1 357 1 679 1 679 11 256 11 064 10 614 10 165 10 481 9 659 9 823 9 930 9 031 Fria Tidningen 2 910 1 679 2 239 Feministiskt Perspektiv Finnveden Fredag/ Extra 2 910 1 539 8 196 7 826 6 862 6 651 3 917 2 985 2 239 1 526 2 910 4 182 4 298 4 298 4 298 4 298 Gotlands Allehanda 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 Gotlands Tidningar 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 Gästriklands Tidning 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 Göteborgs Fria Tidning 1 526 2 035 2 035 2 035 1 679 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 5 260 5 260 5 260 5 260 Haparandabladet 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 Helsingen 2 035 2 035 2 035 2 035 840 Hemmets Vän 4 030 4 030 4 030 4 030 5 260 5 260 509 2 239 2 239 Incumbencia Internationalen 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 Kalmar Läns Tidning 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 1 679 2 239 Karlskoga-Kuriren 6 655 6 356 6 827 6 741 7 262 7 238 6 582 Karlstads-Tidningen 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 910 2 910 2 910 Kristdemokraten 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 910 Kungsbacka Tidning 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 68 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Tidning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3 492 3 492 Kungsbacka Posten 2 727 2 975 3 167 3 552 4 301 3 582 4 298 4 298 Laholms Tidning 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 3 924 1 679 1 679 1 679 70 1 679 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 3 581 2 910 2 910 3 492 3 492 3 492 3 492 Landet runt - I väntan på… Liberacion Lokaltidningen Sorsele m.fl. Lokaltidningen Stenungsund Lysekilsposten 3 231 3 082 3 082 3 017 3 492 3 102 2 327 1 551 776 0 Läns-Posten 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 Länstidningen Södertälje 15 557 Länstidningen VärmlandsBygden 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 Länstidningen Östergötland 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 15 328 15 328 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 15 628 2 035 2 239 Länstidningen Östersund Läsarnas Fria Tidning Mälarbladet Måsen M-L Poletären 2 035 2 035 2 035 2 239 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 035 Miljömagasinet 2 035 2 035 2 035 Mölndals-Posten 2 035 1 357 678 2 035 2 035 2 035 Nationell Idag Nord-Sverige 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 4 141 4 141 4 141 4 141 3 582 3 582 700 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 5 641 6 313 6 313 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 2 910 2 910 2 910 1 888 2 239 Norra Halland Norrländska Socialdemokraten NU 2 762 2 762 2 762 2 035 2 910 2 910 2 910 7 832 7 832 7 490 7 233 7 332 6 886 6 510 1 698 2 910 2 910 0 2 239 2 239 1 679 1 679 1 679 1 679 Nya Tider Nyheterna Nyhetstidningen Inblick Nyhetstidningen på lätt svenska Ny Tid Göteborgsområdet Offensiv 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 035 2 035 1 119 1 119 1 231 923 1 230 1 231 1 259 1 259 2 035 2 762 3 171 3 171 5 260 5 260 5 260 5 260 5 260 5 260 2 035 1 679 2 239 2 239 2 239 2 239 1 679 2 035 5 260 5 260 5 260 5 260 5 260 5 260 1 434 2 717 2 239 Politiken.se Ruotsin Suomalainen 2 035 2 035 2 035 Sesam 2 035 2 035 2 035 Sjuhäradsbygdens Tidning 2 035 1 357 678 Skaraborgsbygden 2 035 2 035 2 035 Skånes Fria Tidning Skånska Dagbladet Skärgården 65 408 65 408 65 408 65 408 63 908 62 408 59 500 49 799 42 532 37 650 2 035 2 035 2 035 2 035 3 582 3 582 3 582 3 582 3 582 3 582 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 1 306 2 239 2 239 2 239 2 035 3 492 Skärgårdsnytt Smålandsbygdens Tidning Smålands Folkblad ST Tidningen Torsdag Lördag Orust Tjörn (f.d. Stenungsunds-Posten) 1 862 1 969 1 313 656 2 015 2 015 2 015 1 007 3 023 2 015 Stockholms Fria Tidning 1 357 678 2 035 2 035 1 679 1 679 2 239 2 239 2 239 2 239 Stockholms Tidningen 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 69 Tidning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2 985 2 239 Svenska Dagbladet 65 408 65 408 65 408 65 408 63 908 62 408 59 500 56 600 53 700 50 800 Sydöstran 15 328 15 328 15 328 15 328 16 861 16 861 15 769 14 523 14 664 14 100 4 701 4 701 4 141 3 582 Suomen Uutisviikko Sändaren 2014 Sörmlandsbygden 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 Tempus 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 Tranås-Posten 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 Uddevalla-Posten 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 2 239 2 239 1 679 1 679 1 679 1 399 1 679 840 1 679 Uppsala Demokraten Uppsala Fria Tidning Upplands Nyheter 2 035 Viikkoviesti/Ruotsin Sanomat 1 184 Världen idag 5 457 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 5 393 5 842 5 521 6 110 5 805 5 546 5 193 4 724 4 442 Värmlands Folkblad 15 328 15 328 15 328 15 328 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 16 861 Västerbottens Folkblad 15 328 15 328 15 328 15 328 16 861 16 861 16 861 16 332 15 228 13 254 2 239 2 239 2 239 2 910 2 910 Västerbottningen 2 035 2 035 2 035 2 035 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 2 910 Västerbygden 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 1 679 2 239 2 239 Västerbottens Mellanbygd Västmanlands Folkblad Västmanlands Nyheter 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 1 679 Växjöbladet/Kronobergaren 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 1 679 2 239 Ölandsbladet 2 035 2 035 2 035 2 035 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 2 239 Örebro-Kuriren 1 854 Östhammars Nyheter Östra Småland Summa 2 035 2 035 2 035 2 035 1 679 1 679 1 679 2 239 2 239 2 239 15 328 15 066 14 424 13 846 14 147 13 231 12 549 14 758 14 758 13 043 416 795 412 870 429 467 431 843 486 497 501 899 499 958 472 181 457 952 453 402 *Observera att driftsstödet för 2014 är preliminärt. Slutligt beslut om driftsstöd för 2014 fattas i september. Det är möjligt för tidningar som ej haft driftsstöd att söka stöd under 2014 varför totalsumman för 2014 kan ändras något. 70 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Bilaga 4. Presstödet per budgetår 1969/70–2013 (Mkr) År Produktions– bidrag Etablerings– stöd Utvecklings– stöd Samverkans– bidrag Samdistributionsrabatt Lån ur press– ens lånefond 1969/70 – – – – 1,4 24,2 1970/71 – – – – 5,8 14,7 1971/72 36 – – – 10,2 15,4 1972/73 65,5 – – – 21,2 5 1973/74 67 – – – 22,8 21,8 1974/75 96,5 – – – 23,3 13,1 1975/76 100,7 – – – 24,2 4,2 1976/77 138,5 2,6 6 1,5 25 16 1977/78 156 1,8 7,2 2,2 52,9 4,6 1978/79 194 2,3 3,2 0,5 62,8 5 1979/80 216,9 3,3 5,4 1 64,1 10,5 24,3 1980/81 226,1 1,7 8,8 3,2 63,8 1981/82 262,6 2,5 4,8 2,1 56,9 2,5 1982/83 298,6 2,8 8,4 1,2 56,3 11,7 1983/84 363,3 3,7 1,7 0,4 56,8 3,9 1984/85 370,8 0,3 7,2 0,2 56,5 8,5 1985/86 369,8 0 2,4 0 57,5 12,5 1986/87 386,7 1,1 7,7 2 57,6 11,6 1987/88 375,5 – 4,8 1 58,4 11,2 1988/89 408,4 – 5,8 1,3 58,5 2,8 1989/90 402,5 – 5,2 3,5 59,5 201,5 DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 71 Forts. Bilaga 4. Presstödet per budgetår 1969/70–2013 (Mkr) År Driftsstöd Utvecklingsstöd Distributionsstöd 1990/91 439,1 24,6 82,4 1991/92 431,2 34,4 79,5 1992/93 421,7 30,3 72,3 1993/94 425,4 18,8 73,1 1994/95 411,4 3,1 73 1995/96 850,7 1,8 103 1997 467,4 0,5 1998 469,2 Distributionsstöd lördagar 68,5 73,8 1999 454,2 73,1 2000 438,8 74,9 2001 420,9 76,1 2002 410,7 75,5 2003 412,6 13,4 73,8 10,9 2004 420,6 11,9 74,2 9,5 2005 417,3 4,4 73,7 9,4 9,8 2006 429,6 73 2007 433,4 72,2 2008 432,5 70,3 2009 483 68 2010 502,8 66,8 2011 499,8 65,4 2012 474 61,3 2013 459,9 57,6 Anm. Det statliga budgetåret 1995/96 omfattade 18 månader och avser driftsstöd för två kalenderår, 1995 och 1996. I bilaga 4 redovisas utbetalat stöd, i bilaga 3 beviljat stöd. 72 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Bilaga 5. Underlaget Eftersom de svenska dagstidningsföretagens verksamhet i huvudsak avser dagstidningsutgivning, utgör årsredovisningarna i de flesta fall ett tillräckligt underlag för detaljerade analyser av dagspressens ekonomi. I några fall torde dock till exempel ett lönsamt civiltryckeri eller en lönsam fastighetsrörelse ge en för positiv bild av tidningsutgivningens ekonomi eller kanske rent av dölja att den inte går ihop. De senaste årens satsningar på till exempel radio, television och internet kan också inverka på tidningsrörelsens resultat utan att det av årsredovisningen framgår på vilket sätt och i vilken omfattning. Ett ökande antal tidningsföretag har på senare år av skatteskäl gjort annonsavdelningen till ett dotterbolag. I ett antal fall har därför det separata annonsbolagets resultat inkluderats i tidningens resultat i en strävan efter att redovisa ett verkligt resultat. I vissa fall har koncernen valts som analysnivå med följd att även annan verksamhet inkluderats. Sammanläggningar av tidningar i större enheter omöjliggör jämförelser på tidningsföretagsnivå. I bilaga 1 markeras vilket resultat som använts genom ett K för koncernresultat, ett T för tidningsföretagets resultat och ett A för annonsbolagets resultat. Inför redovisningen av dagspressens ekonomi 1996 gjordes några ändringar med anledning av den praxis som utvecklats i branschen. När det gäller intäkterna räknas driftsstödet till rörelseintäkterna men redovisas separat. När det gäller kostnaderna använder vi oss av företagens uppgifter om planenliga avskrivningar. De ingår i rörelsekostnaderna. Lönsamhetsmåtten har anpassats till de nya regler som gäller. Med bruttomarginal avses rörelseresultatet inklusive avskrivningar i förhållande till rörelseintäkterna och med nettomarginal resultat efter finansnetto i förhållande till rörelseintäkterna. Med räntabilitet avses resultatet efter finansnetto ökat med räntekostnaderna i förhållande till det totala kapitalet, det vill säga den genomsnittliga balansomslutningen. Soliditet är redovisat eget kapital plus obeskattade reserver minus 22 procent schablonskatt i förhållande till balansomslutningen. DAG SPR E SSEN S EKON OM I 2013 73 Bilaga 6. Lönsamhetstabeller DAGSTIDNINGSFÖRETAGENS BRUTTOMARGINAL 1976–2013 DAGSTIDNINGSFÖRETAGENS NETTOMARGINAL 1976–2013 År År Procent Procent 1976 3,7 1976 2,3 1977 4,0 1977 3,5 1978 3,0 1978 3,4 1979 4,1 1979 3,8 1980 3,4 1980 3,3 1981 1,6 1981 1,4 1982 5,9 1982 5,2 1983 6,0 1983 5,4 1984 7,3 1984 6,6 1985 7,6 1985 7,6 1986 7,0 1986 6,4 1987 9,8 1987 9,1 1988 10,1 1988 9,0 1989 7,8 1989 7,4 1990 6,1 1990 6,3 1991 8,8 1991 7,6 1992 8,8 1992 8,1 1993 9,5 1993 6,8 1994 8,0 1994 6,4 1995 7,3 1995 4,7 1996 5,1 1996 2,2 1997 3,5 1997 5,3 1998 5,1 1998 6,4 1999 5,9 1999 7,1 2000 7,3 2000 7,2 2001 3,2 2001 4,3 2002 2,6 2002 2,3 2003 4,4 2003 6,2 2004 5,5 2004 6,9 2005 6,3 2005 7,6 2006 9,0 2006 12,0 2007 8,1 2007 9,4 2008 5,0 2008 5,5 2009 1,0 2009 1,6 2010 6,3 2010 8,3 2011 5,1 2011 7,6 2012 2,4 2012 5,2 2013 -0,8 2013 0,2 74 DA GS P RE S S E N S E K ON OM I 2013 Presstödsnämnden Box 26 121 25 Stockholm-Globen Tel. 08-24 73 70 www.presstodsnamnden.se