Föreläsningsunderlag Bedömning i Särskolan

2014-10-27
Empiriska utgångspunkter
Data:
* Skolverksprojekt: Kartläggning av behov
* Skolverksprojekt: Bedömningsstöd GLS år 1-6
* Utvecklingsprojekt: Lessonstudy i träningsskolan
* Fou-projekt: Nyckeluppgifter i grundsärskolan
Diana Berthén
fil dr
lektor på SU
medarbetare i Living V&I
Avhandling ”Förberedelse för särskildhet” 2007
Att utforska vari det särskilda med särskolans pedagogiska
arbete består och vilket lärande som möjliggörs
Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska
arbetet?
Living V & I
Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig i
särskolan?
2014-10-27
Kunskapsuppdraget i LGR 11
2
Skolans & lärarnas uppdrag
att skapa miljöer, använda redskap och bygga
kommunikation som kan skapa förutsättningar för
— ”
//…alla barn ska utvecklas så långt som möjligt, ett uppdrag som
är komplext och utmanande på olika plan bland annat när det
kommer till vad som ska väljas ut för lärande och hur utbildningen
ska läggas upp för att nå målen. ”
(Nihlfors, 2012, Lärarens dubba uppdrag, enligt den nya skollagen, sid 23, min emfas)
Vad finns det för nya förväntningar med Lgr11?
2014-10-27
3
2014-10-27
Diana Berthén
4
1
2014-10-27
Tradition och rötter
Hur svarar det mot
Särskolans historiska rötter
Föreställningar
Sinnesslöskolan
Vård & Omsorg
Särskolan som kunskapsutvecklande undervisningspraktik
mot bakgrund av Särskolan som
Omsorgspraktik och/eller habiliteringspraktik (jfr LSÄ73)
Publik debatt om skola och utbildning för barn som betraktas som
utvecklingsstörda sedan slutet av 1800-talet
Principiellt organisatoriska betingelser som problematiserats
Det pedagogiska arbetet i särskolan har betraktats som särskilt och unikt
Men vad detta särskilda - speciella bestått av har inte undersökts eller
beskrivits – historiskt – eller i nutid
2014-10-27
[email protected]
5
Avhandlingen ”Förberedelse för särskildhet”
En studie av två olika särskoleklasser
Att utforska vari det särskilda med särskolans pedagogiska arbete består och
vilket lärande som möjliggörs
Vad är det lärarna försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet?
Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig i
särskolan?
Berthén, 2007 (finns på nätet att ladda ner)
2014-10-27
7
2014-10-27
6
Kvalitativt olika undervisningspraktiker
(Berthén (2007), Förberedelse för särskildhet)
¡ I träningsklassen skapas träning inför deltagande i vardagsliv och
eleverna tränas inför ett kommande vuxenliv (att klara personlig
hygien, dagliga göromål, basförråd av tecken osv)
¡ I grundsärskoleklassen förbereds eleverna för att bli elever: att
göra dem kompetenta att uppföra sig på ett sätt så att de kan
undervisas (sitta still i bänken, vänta på sin tur, ta instruktioner,
kunna bokstäver, klippa och klistra mm)
Resultatet visar alltså att särskolelever erbjuds goda förutsättningar
för att lära sig t.ex. äta och umgås i sociala sammanhang samt att lära
sig uppföra sig som skolelever.
men också
att elevernas lärande och kunskapsutveckling tenderar att komma i
bakgrunden
2014-10-27
8
2
2014-10-27
Slutsatser
Utmaningen
Elever som betraktas som utvecklingsstörda riskerar att inte erbjudas (lika)
möjlighet till lärande och kunskapsutveckling som andra elever
Grundsärskolan som omsorgspraktik
Deras utbildning tycks förbereda för särskildhet och segregation snarare än
för deltagande och inklusion
visavi eller &
grundsärskolan som undervisningspraktik
Seriös uppmärksamhet bör riktas mot särskolan som lärandepraktik och
denna typ av lärandepraktik behöver problematiseras
Berthén, 2007
Vad händer idag?
Vilka är utmaningarna?
Vilka är förutsättningarna?
Ex vilket kunnande finns inom grundsärskolan
2014-10-27
9
10
Hur svarar det mot en praktik
där…
Nya förväntningar…..
Läraren ska
”organisera och genomföra arbetet så att eleven
/…/ upplever att kunskap är meningsfull och att den egna
kunskapsutvecklingen går framåt,
får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, /…/
får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och
får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.”
2014-10-27
2014-10-27
11
—  …förberedelse och uppfostran tycks vara i fokus för det
pedagogiska arbetet?
—  …förberedelsen fokuserar på det som förväntas ska komma i
framtiden (lärande för nästa praktik istället för den pågående
praktiken)?
—  …denna förberedelse tenderar att fortsätta år efter år?
”Bokstavsträningen kan för en enskild elev pågå i tre-fyra år utan
någon större variation eller innehållslig progression”
—  ..det ser ut att finnas en föreställning om att dessa elever behöver
en annan slags kunskap först innan de kan närma sig kunskap
som läroplanens mål ger uttryck för?
2014-10-27
12
3
2014-10-27
Hur är förutsättningarna för elevernas
kunskapsutveckling
om
Innehållet är liknande år efter år?
Kunskapsinnehållet reduceras till detaljer och tas ur sitt sammanhang?
Eller riskerar att försvinna helt?
Skolkunskap i form av läsande, skrivande, matematik och kommunikation
ges en underordnad roll och riskerar att tappas bort i det dagliga
klassrumsarbetet
Tes:
• Behov av en expanderad och förändrad förståelse av utbildning för elever
som betraktas som utvecklingsstörda och av deras möjligheter till
kunskapsutveckling.
• Behov av en expanderad och medveten kvalificering av grundsärskolans
”kunnande”
Bakomliggande antagande om att elever som betraktas som
utvecklingsstörda inte har kapacitet att lära det som brukar ses som sk
”teoretisk kunskap?
2014-10-27
13
Skolinspektionen pekade på behov av
kunskapsutvecklande undervisning och
bedömning
—  ”Lärarna behöver utveckla arbetet med att följa och bedöma elevernas
kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål. För detta behöver de
en bred repertoar av tillvägagångssätt där inte bara det enkelt mätbara kan
fångas.”
—  ”Att få syn på varje elevs kunskapsutveckling är ett gediget och
krävande arbete /../Därför behöver rektorerna ge lärarna förutsättningar
att utveckla sin bedömarkompetens för att de ska kunna göra
individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, vilka ger både
stöd för elevers lärande och ger kunskap om elevers måluppfyllelse.”
(Skolinspektionen, 2010)
2014-10-27
15
Vilket stöd behövs?
o Vad för slags stöd behöver lärarna för att lyckas realisera särskolans
kärnuppdrag: Undervisning för elevernas kunskapsutveckling?
o  Idealt borde alla lärare kunna se/identifiera vad barnen (med stöd)
behärskar inom ett kunskapsområde och i konkreta aktiviteter och utifrån
detta bedöma vilka pedagogiska åtgärder som är nödvändiga (formativ
bedömning)
2014-10-27
16
4
2014-10-27
Att möta eleven där hon är…….
Formativt bedömningsarbete
Boel har bestämt att hon vill pussla. Hon står vid hyllan och
plockar bland pusslena. Torborg sitter vid skrivbordet. Hon
iakttar Boel, som tar ett 20-bitars Pippi Lågstrump-pussel från
hyllan och vänder sig om för att lägga det på sin bänk. Torborg
uppmanar henne att lägga tillbaka pusslet för att det är för
svårt. Boel lägger tillbaka pusslet på hyllan och pekar på ett 10bitars Ludde-pussel samtidigt som hon tittar på Torborg. Ja,
det där klarar du. Ta det!, säger Torborg
Bedömningsarbete pågår ständigt
Frågor att ställa är:
Vilket slags bedömningsarbete?
Och för vad?
Och hur?
Och på vilket sätt?
(Berthén, 2007, observationsunderlag)
2014-10-27
17
Att individualisera……..
Att anpassa efter elevens
förutsättningar…
På pappret står det fem rader med text av typen Bea och Boel och
Torborg uppmanar Bea att ringa in alla ’och’. Bea hittar det första
och-ordet och ringar in det. Nej, du måste rita en snyggare ring,
säger Torborg och suddar bort det Bea ritat. Bea gör ett nytt försök
och nu verkar Torborg bli nöjd. Bra!, säger hon och uppmanar Bea
att fortsätta. Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem ochorden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt
inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger
Torborg.
(Berthén, 2007, observationsunderlag)
2014-10-27
18
2014-10-27
19
—  För en vecka sedan infördes tuggträning med Ben. Kerstin
ansvarar. De sitter vid det runda bordet. Kerstin har skurit
smörgåsen i små, små bitar och Ben ska tugga i sig samtliga. Det
går långsamt. De andra barnen äter frukt. Ben ser ut som om han
inte vill göra detta. Kerstin säger vänligt men bestämt att han inte
kommer undan och hon säger vidare att det bara är en fråga om
tid – fem minuter eller en timme. Kerstin vänder sig till mig
[observatören] och säger ”Vi har föräldrarnas tillåtelse att köra
det här stenhårt”. När Ben är klar har klockan blivit 9.40 och han
har suttit 25 minuter med tuggträningen.
(Berthén, 2007, observationsutdrag)
2014-10-27
20
5
2014-10-27
Att konkretisera…….
Skolverket har under flera år pekat på behov av
fokus på kunskapsutvecklande undervisning och
bedömning
—  Arbeta-stund. Egil arbetar på sidan tre i mattehäftet. Uppgiften är
att färglägga och klippa ut tre fyrkanter, som är förtryckta på ett
lösblad. Sedan ska de limmas i häftet nedanför siffran 3. Egil målar
fyrkanterna med kraftfulla drag. Han har svårt att hålla sig innanför
linjerna. Lisa påpekar för honom att han ska försöka måla fint. Egil
säger att han är klar, tar saxen och börjar klippa. Till en början ser
det ut att fungera bra men efter första fyrkanten börjar det krångla.
Egil klipper fel och fyrkanten går sönder. Egil börjar gråta. Lisa
visar honom hur han ska hålla pappret och hjälper honom att klippa
ut den sista fyrkanten och tillsammans limmar de sedan in dem i
häftet. Lisa berömmer honom för att han målade så fint och nästan
kunde klippa allt.
(observationsutdrag Grundsär)
21
2014-10-27
—  Särskolan och särvux bättre på att sköta omsorgen än att
kunskapsutveckla eleverna
—  Det har alltid funnits en tradition att värna om eleverna och se till att de
har det bra
—  Pedagogernas sätt att tänka när det gäller kunskapsbedömningen i
särskolan behöver ändras
—  Det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska
trivas. Pedagogerna tror att pressen blir för hård för eleverna och att de
backar i sin utveckling. Man kanske inte heller tror att eleverna har den
utvecklingspotential som de har.
(hämtat från Skolverkets webbsida)
22
2014-10-27
Det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska trivas.
Pedagogerna tror att pressen blir för hård för eleverna och att de backar i sin
utveckling. Man kanske inte heller tror att eleverna har den
utvecklingspotential som de har.
Vilket stöd …….frts
Utveckla lärarnas analysförmåga:
Att anpassa efter elevens förutsättningar…
Efter ca två minuter har Bea ringat in alla fem och-orden. Orkar
du något mer?, frågar Torborg. Nej, jag tror faktiskt inte att du
orkar något mer, du har ju jobbat hos Sonja också säger Torborg.
—  Vilket lärande möjliggörs genom undervisningen?
—  Vad är det man kan när man kan?
När Ben är klar har klockan blivit 9.40 och han har suttit 25
minuter med tuggträningen. Efter detta har han
toaletträning med talpedagogen Sonja. I dag blev det ingen
rast för honom.
2014-10-27
23
2014-10-27
Diana Berthén
24
6
2014-10-27
Forts. Vilket slags stöd…
Lärande som ett komplext fenomen
Att ställa frågor till undervisningen …vilket kunnande ges eleven
möjlighet att utveckla..
o  Lärande har alltid ett innehåll
o  Lärande är relationellt och kontextuellt
o  Lärande har en yttre och inre sida
Lillemor ger nya instruktioner och slutligen är det bara Jesu byxor
kvar att färglägga och hon säger
”Jesus har gröna byxor. Ta den gröna pennan! Jesus har gröna
byxor. Ta den gröna pennan! ”
Lärande pågår alltid
(Berthén, 2007, observationsutdrag Grundsär)
25
2014-10-27
Förutsättningar för kunskapsutveckling
frts
Utmana lärarnas förhållningssätt & analysfokus
Att fokusera elevernas kunskapsutveckling
Att ställa frågor
Vad är det de (lärarna) försöker åstadkomma i det pedagogiska arbetet?
Vilket kunskapsinnehåll blir möjligt för eleverna att lära sig?
Frågan är vilket lärande!
2014-10-27
Diana Berthén
26
Arbeta-stund. Egil arbetar på sidan tre i mattehäftet. Uppgiften
är att färglägga och klippa ut tre fyrkanter, som är förtryckta
på ett lösblad. Sedan ska de limmas i häftet nedanför siffran 3.
Egil målar fyrkanterna med kraftfulla drag. Han har svårt att
hålla sig innanför linjerna. Lisa påpekar för honom att han ska
försöka måla fint. Egil säger att han är klar, tar saxen och
börjar klippa. Till en början ser det ut att fungera bra men efter
första fyrkanten börjar det krångla. Egil klipper fel och
fyrkanten går sönder. Egil börjar gråta. Lisa visar honom hur
han ska hålla pappret och hjälper honom att klippa ut den sista
fyrkanten och tillsammans limmar de sedan in dem i häftet.
Lisa berömmer honom för att han målade så fint och nästan
kunde klippa allt.
(observationsutdrag grundsär)
2014-10-27
Diana Berthén
27
7
2014-10-27
Forts. förutsättningarna för
kunskapsutveckling
Lillemor: Det var tre rutor i dag.
Lisa:
Ja och han [Egil] har ju verkligen jobbigt att klippa alltså.
Lillemor: Och då kan man ju förstå att det kommer bli alldeles för svårt för
honom och klippa ut sju, åtta, nio, tio. Men då får han hela pappren och måla,
bara måla.
Lisa: Men då tycker jag då om vi bestämmer oss för att vi ger honom lätta
uppgifter som vi vet att han förstår
Lillemor: Ja men alltså, för det första tänka på att väldigt tydligt instruera då och
visa hur man gör.
Lisa Ja.
Intervjuare: vad är det som är det viktiga i uppgiften då? Är det viktiga att han
ska klippa ut dem eller är det viktiga att han ska jobba med mängden eller vad är
vad har ni för tanke? Vad ska han lära?
Lisa:
Nej alltså. Ja vi tänkte att vi skulle få klippträning.
(GLI:4 – januari 2003)
Utmana lärares föreställningar ”Lärandeproblem” som
resurs för undervisning
Från idé om rätt svar till felsvarens betydelse
Elevernas kunnande i fokus
Vilket kunnande ska eleverna utveckla?
* Vad är centralt i tex svenska eller kommunikation?
Vad är det man kan när man kan?
Vad är det som svårt?
Vad är de kritiska aspekterna?
Vad tar vi som lärare för givet om elevers föreställningar ?
2014-10-27
Vilket förmåga utvecklas?
—  Torborg uppmanar eleverna att sätta sig på stolarna igen. Hon ger
fiskespöet till Boel, som för spöet så att snöret med magneten tar
fatt i magneten på ett bildkort. När Boel får napp tar Torborg upp
kortet från golvet. På kortet är en buss avbildad och under bilden är
ordet buss skrivet. Vad står det där?, frågar Torborg. Buss!, säger
Boel. <<Teckna>>! Säg inte! Du ska vara tyst och <<teckna>>,
bara <<teckna>>, säger Torborg och Boel tecknar ordet <buss>.
Ja, du kan ju. Bra!, säger Torborg. I tur och ordning fiskar eleverna
upp bilder. Varje bildkort som de kan teckna korrekt [utan att
samtidigt uttala ordet] placeras på tavlan medan bildkort som inte
tecknas korrekt eller som eleverna uttalar verbalt läggs tillbaka på
golvet
Diana Berthén
30
Forts. Vilket slags stöd…
Skolverkets intention är bland annat att sprida
metoder för kunskapsbedömning
men
"  Särskolan har inte en tradition av att tala om
bedömning, prov och betygsättning i relation till
elevernas kunskapsutveckling (jfr tex Alm, Berthén, Bladini
& Johansson 2001; Skolverket 2009)
(Observationsunderlag Berthén, 2007)
2014-10-27
Diana Berthén
31
2014-10-27
@living.ax
32
8
2014-10-27
Bedömningsarbete pågår ständigt i vilket syfte?
•  Pedagogisk kartläggning & Pedagogisk utredning
Formativt underlag
•  stadieövergångar
Viss kontinuitet
Viss dokumentation
Ofta intuitivt och osystematiskt
Främst i form av samlade minnen eller minnesstöd
•  Mottagande
•  placering i skolform/ läsa efter rätt kursplan
•  Summativa omdömen
Tre övergripande funktioner
•  Skriftliga omdömen
För att ”fylla i alla dokument”
För att legitimera och synliggöra arbetet
För att planera undervisningen
•  Individuella utvecklingsplaner
•  Åtgärdsprogram
33
2014-10-27
Tentativa resultat från studie om bedömningsarbete
i särskolan
För att legitimera och synliggöra
undervisningsarbetet
Portfolio, LUS, Hembrev, Veckoutvärdering, foto i fotoalbum
sker främst för att kommunicera till skolledare och föräldrar:
framstå som professionella
” för att ha någonting att gå på då med de här nya, så kände vi då att vi ville
lusa de här nya barnen och vi tyckte det verkade lite proffsigt då när
föräldrarna kom” (utdrag ur intervju 16/10)
visa vad som pågår i särskolan-klassrummet
”Jag tycker också att det är lika mycket för oss att vi har kvar liksom
dokumentation. Jag tycker det är bra för oss att skicka hem det att föräldrarna får
se…..” (utdrag ur intervju 14/2)
2014-10-27
@living.ax
34
Att planera undervisningen - att hitta rätt
nivå
identifiera ”var eleven är” - om undervisningen är på rätt
eller fel nivå
Elevens attityd
Motivation, arbetsglädje, nyfikenhet eller ointresse och indikerar att
arbetsuppgifter är tråkiga
Elevens beteende
Samarbetar eleven, försöker eleven göra arbetsuppgifter med
koncentration, begär eleven fler och ev. svårare uppgifter eller
arbetsvägrar eller visar eleven trötthet
Elevens görande & prestationer - eller kvaliteten på hur
uppgifterna genomförs
Försöker eleven vara noggrann och göra fint, göra färdigt och kan
eleven göra på egen hand eller slarvar eleven, ger upp eller måste
eleven ha hjälp
(Berthén, 2010)
2014-10-27
Diana Berthén
36
9
2014-10-27
Utmana lärarnas föreställningar om
formativt bedömningsarbete
Formativt bedömningsarbete
Pedagogiskt syfte
Bedömning för att planera undervisning i relation till att
identifiera ”var eleven är” - om undervisningen är på rätt
eller fel nivå utifrån enbart attityd, beteende och
kvaliteten på hur uppgifterna genomförs är begränsande
och
Fokuserad på att skapa underlag för att
ger inte läraren tillräcklig vägledning för
kunskapsutvecklande undervisningsupplägg!
2014-10-27
Diana Berthén
Systematiskt följa elevens lärande & utveckling för att få en bild
över vad eleven har problem och svårigheter med och vad eleven
har för behov och utmaningar
•  medvetandegöra eleverna om deras lärande
men främst
* förändra undervisningen
37
2014-10-27
Diana Berthén
38
(Black & Williams, 1998 & 2003)
Utmana föreställningar
om elevens potential /
Att anpassa efter elevens förutsättningar…
På pappret står det fem rader med text av typen Bea och Boel och
Torborg uppmanar Bea att ringa in alla ’och’. Bea hittar det
första och-ordet och ringar in det. Nej, du måste rita en snyggare
ring, säger Torborg och suddar bort det Bea ritat. Bea gör ett nytt
försök och nu verkar Torborg bli nöjd. Bra!, säger hon och
uppmanar Bea att fortsätta. Efter ca två minuter har Bea ringat in
alla fem och-orden. Orkar du något mer?, frågar Torborg. Nej,
jag tror faktiskt inte att du orkar något mer, du har ju jobbat hos
Sonja också säger Torborg.
(Berthén, 2007, Tränings observationsunderlag)
Redskap för kunskapsutveckling formativ
bedömning
Vad ska fokuseras i undervisningen?
Vad av det som undervisningen ska åstadkomma har lärare bra kunskap
om och vad är svårare att realisera?
Hur är undervisningen organiserad? Vilka läromedel används? Vilka
uppgifter används?
Hur prövas elevernas kunnande/kunskaper?
Vad indikerar att eleverna har lärt sig?
Vad skapar svårigheter för elevens lärande?
2014-10-27
40
10
2014-10-27
Kunskap i att skaffa giltigt underlag för
bedömningsarbete
Man måste veta vad det innebär att vara kunnig och
hur detta kan komma till uttryck i olika
situationer för att kunna planera för
bedömningsarbetet
Man måste även vara lyhörd för vad det är som kan
skapa svårigheter i lärande (t.ex. missförstånd)
Man måste alltså veta vad det innebär att vara kunnig
och hur man kan bedöma detta för att kunna göra en
bra verksamhetsplanering
2014-10-27
41
Vilket stöd behöver grundsärskolans lärare för
sitt bedömningsarbete?
Kunskaper om
Hur man arbetar med målrelaterad kursplan
Ämneskunnande, dvs vad består förmågorna/ kunnandet av
Bedömningsarbete - hur samlas underlag – vad utgör giltigt
underlag för bedömning av kunskapsutveckling
Bedömningsredskap anpassade till grundsärskolan
Handledning och möjligheter till kollegialt bedömnings- och
tolkningsarbete
Tid och kollegiala nätverk
Delta i riktat utvecklingsarbete
2014-10-27
42
Stort tack för att ni har lyssnat!
2014-10-27
43
11