ÖVNINGSFRÅGOR AVTALSLAGEN 2010

ÖVNINGSFRÅGOR
AVTALSLAGEN 2010
1.
Adam och Bea
Avtals ingående.
Bedöm följande händelseförlopp. Analysera om varje
enskilt steg utgör ett rättsligt bindande anbud.
Adam sätter in en annons på Blocket.se: “Moped märke
XYZ endast 3 år gammal och försiktigt körd till salu för
10 000 kr.”
Bea svarar på mail till Adam: “Hej, jag vill gärna köpa
din moppe.”
1a) Adam har ångrat sig. Måste han sälja till Bea?
1b) Låt oss anta att Adam inte ångrar sig. Kan Bea ringa till Adam innan Adam svarat på hennes mail och säga
att hon ångrar sig?
Låt oss anta att Bea inte ångrade sig. Adam läser att Bea
är intresserad och hittar henne på Facebook. Eftersom
hon är uppkopplad börjar de chatta med varandra.
A: Kul att du är intresserad av min moped. Är du seriös?
B: Visst! Jag är jätteseriös. Jag har ju provåkt den tidigare. Jag kan komma förbi på fredag e.m. med pengarna och hämta den.
Därefter lämnar Adam datorn för att gå på toaletten.
Sedan ringer en kompis. Först efter två timmar kommer
Adam tillbaka till datorn och skriver: Bra! It is a deal!
B: Nej du försvann ju, nu har jag köpt en annan
moped.
1c) Kan Bea ångra sig?
Låt oss anta att Bea inte ångrade sig i samband med
chattandet och att de båda övergick till mailkorrespondens efter att Bea erbjudit sig att hämta mopeden på fredag.
A: Bra att du kan komma på fredag och att vi är överens om priset. Jag säljer såklart mopeden i befintligt
skick.
1d) Kan Bea vägra att gå med på befintligt skick-villkoret?
2.
Yasemin och Timo
Yasemin och Timo har förhandlat om köp av Yasemins
helägda aktiebolag SpaInvest driver en rad Spaanläggningar runt om i Sverige. Såhär såg det ut:
Juni: Timo kontaktar Yasemin och frågar om hon är
intresserad av att sälja. Yasemin indikerar ett pris på cirka 100 Mkr. Timo prutar en del och de kommer överens
om 90 Mkr.
Juli: Timo och Yasemin undertecknar båda två ett Letter of Intent där det står att priset ska vara 90 Mkr, att
Timo ska undersöka SpaInvest med hjälp av finansiell
och juridisk expertis, att vardera parten åtar sig
sekretesskyldigheter samt att ”ingen av parterna ska
vara bundna vid ett slutligt avtal om köp av SpaInvest innan de båda undertecknat ett skriftligt köpkontrakt.”
Augusti–Oktober: Timo får tillgång till räkenskaper
och annat material och går igenom det noga med sina
experter. Timos experter kostar sammanlagt 1 Mkr. Timo
upprättar ett utkast till köpavtal som Yasemin går igenom. Hon har många synpunkter och vill inte åta sig så
många garantier som Timo önskar. Hon återkommer
med ett reviderat avtalsförslag.
November: Timo och Yasemin träffas personligen tillsammans med sina jurister och förhandlar om avtalsvillkoren. Därefter sänder Timo ytterligare ett avtalsutkast
till Yasemin. Hon sänder tillbaka ett reviderat avtalsutkast.
December måndag: Timo skriver i mail till Yasemin
den första måndagen i december: Bra att vi nu är överens om alla villkor. Jag föreslår att vi träffas i Göteborg
på fredag hos min jurist och skriver under avtalet. Jag
bokar bord på Fiskekrogen, så firar vi med en brakmidd-
ag där efteråt. Yasemin svarar i mail efter en halvtimme:
Det är perfekt! Vi ses på fredag. Jag och min advokat
kommer till din jurists kontor kl 16.
December onsdag: Den följande onsdagen skriver
Yasemin till Timo: Timo, jag har kommit på andra tankar.
Jag vill inte sälja mitt företag som jag har byggt upp och
blivit så fäst vid. Dessutom vill min dotter, som idag har
bestämt sig för att flytta hem till Sverige igen, gärna ta
över efter mig. Jag ber om ursäkt för detta och hoppas
att vi får tillfälle att samarbeta igen i framtiden.”
Timo - som vill köpa bolaget eftersom han räknat med
att kunna tjäna minst 15 Mkr på att stycka upp det och
sälja det vidare i delar - blir arg och frågar dig vilket ansvar Yasemin bär.
3.
IG och MVG
Inge Gold (IG) bor på landet, är gammal och har svårt
att röra på sig. Han ber sin yngre avlägsna släkting, den
15 år gamla Maj-Viola Göransson (MVG) att hjälpa
honom med att (a) teckna ett hyreskontrakt på en
tvårumslägenhet inne i stan, (b) ta ut 10 000 kr på banken samt (c) sälja hans fastighet för minst 400 000 kr.
Fullmakten ser ut såhär:
Jag, Inge Gold (personnummer 123567-8901) ger härmed
fullmakt för Maj-Viola Göransson (personnummer 1235678901) att företräda mig i alla angelägenheter.
Inge Gold
Inge Gold
MVG får problem. Hyresvärden säger att han inte accepterar fullmakten och kräver att IG själv skriver på och är
fysiskt närvarande, banken säger att det krävs fullmakt
på bankens blankett med två vittnen och mäklaren säger
att det inte är möjligt att sälja fastigheten eftersom MVG
är omyndig. Förklara för MVG vad som gäller!
4.
Jalusierna
Reklamfirman RF hyr en kontorslokal. I samband med inflyttningen installerade RullAB jalusier med lås i lokalen.
Det avtalet slöts med RF:s VD.(Fem månader efter installationen uppkom problem med att låsa en av jalusierna, antagligen på grund av ett inbrottsförsök. RullAB
kontaktas av Kurt Kurrson som är anställd på RF. Kurt
arbetar med administration (fixar med utfakturering och
betalningar av löner och attesterade räkningar, sorterar
i akter, håller ordning på möteslokalerna mm). RullABs
chefstekniker träffade Kurt på RF och de kom överens
om att RullAB skulle laga jalusierna på löpande räkning
(dvs inte fast pris). Därefter utförde RullAB under några
dagar arbeten på jalusierna och skickade en faktura på
67 000 kr. RF vill inte betala eftersom Kurt inte hade tillstånd av RF att göra en så stor beställning. RF:s VD är
jättearg eftersom Kurt borde ha kontaktat försäkringsbolaget först. Nu är möjligheten att få försäkringsersättning borta. Måste RF betala RullAB?
5.
Träbåten
Olof och Sigge köpte för 40 år sedan en begagnad träbåt
som de har vårdat ömt och älskat högt. När Sigge dog i
vintras blev hans änka, revisorn Selma, delägare i båten.
Det tyckte Olof var tråkigt.
I mars kontaktades Olof av en person som samlade på
unika båtar. Då fick Olof klart för sig att båten var mycket värdefull. Spekulanten erbjöd sig att köpa båten för 1
Mkr. Olof hade trott att den var i det närmaste värdelös.
När det var dags för vårarbete på båten, ringde Olof till
Selma och sa att hon tillsammans med honom måste
hjälpa till och avsätta hela påskhelgen för slip- och målningsarbete, precis som Sigge alltid gjort. Selma tyckte
att det var tråkigt men hon kom. På långfredagen sa
Selma att hon ville sälja sin andel till Olof och frågade
vad Olof ville betala. Olof erbjöd sig att köpa hennes andel för 15 000 kr. Selma sa ja omedelbart och de skrev
ner avtalet på baksidan av ett reklamblad.
Dagen efter, innan Olof betalat Selma, fick Selma på
omvägar veta att Olof blivit erbjuden 1 Mkr för båten.
Hon undrar nu om hon kan komma ur avtalet.
6.
Stålköpet
RörBolaget hade under högkonjunkturen problem med
sin lönsamhet. Det berodde på att priset på stål ökade
kraftigt och att RörBolaget hade åtaganden att sälja till
sina kunder utan möjlighet att få ut högre pris på grund
av de ökade kostnaderna. Dessutom var det svårt att få
tag på stål, så RörBolaget blev försenat och fick betala
förseningsersättning till sina kunder. Därför bestämde
sig RörBolaget för att säkra leveranser av stål till fast
pris.
RörBolaget slöt ett avtal med StålAB enligt vilket
StålAB skulle leverera 100 ton stål i månaden under de
kommande 24 månaderna. Priset bestämdes till
marknadspriset vid dagen för avtalets ingående.
Fyra månader senare inträffade en rad saker. RörBolagets största kund gick i konkurs och alla planerade
leveranser till kunden fick ställas in. Det blev en plötslig
oväntad lågkonjunktur och priset på stål sjönk under en
månad med 40 %. Nu står RörBolaget med alldeles för
mycket stål. Dessutom kräver StålAB att RörBolaget ska
köpa stål av dem för nästan dubbla marknadspriset. Vad
gäller om RörBolagets rättigheter mot StålAB?
7.
Företagsvärderingen
CorpBolaget är ett rådgivningsbolag som ägnar sig åt att
värdera företag. CorpBolaget får i uppdrag av KundAB
att analysera värdet på Målis – ett företag i livsmedelsbranschen med dotterbolag i många länder. CorpBolaget tar sig an uppdraget och återkommer med
besked att Målis är värt mellan 100 och 120 Mkr. CorpBolaget får 500 000 kr i arvode.
KundAB köper därefter Målis för 110 Mkr. Strax
därefter går hela Måliskoncernen i konkurs. Det beror på
att ett dotterbolag i USA är kraftigt belånat och att moderbolaget har gått i borgen för detta dotterbolag. KundAB har alltså förlorat 110 500 000 kr.
CorpBolaget erkänner att man borde ha uppmärksammat borgensåtagandet och den kraftiga belåningen i dotterbolaget och att man inte hade tagit med dessa risker
i sin värdering av Målis. KundAB vill ha ersättning av
CorpBolaget för avtalsbrottet (vårdslös rådgivning).
CorpBolaget anser att KundAB inte har rätt till ersättning
på grund av följande klausul i uppdragsavtalet:
”21. Ansvarsfriskrivning
CorpBolaget ska inte i något hänseende vara ansvarigt
för direkt eller indirekt förlust till följd av rådgivningen.
Kunden har inte rätt till prisavdrag eller andra påföljder.”
Vad kan KundAB göra?
8.
Indexklausulen
BestAB och LevAB har ett tioårigt avtal. Enligt det ska LevAB leverera vissa minikvantiteter av vissa produkter till
BestAB enligt en prislista. I avtalet finns en indexklausul,
som innebär att priserna ska justeras årligen med konsumentprisindex. Efter fem år visar det sig att indexjusteringen inte återspeglar prisutvecklingen på
produkterna. Marknadspriset ligger nu 30 % högre än
det avtalade priset. LevAB begär omförhandling med
stöd av följande klausul i avtalet.
”Om priserna avviker från marknadspriset med mer än
25 % äger endera parten rätt att påkalla omförhandling.”
Best AB går med på att förhandla med LevAB. Vid förhandlingen går BestAB inte med på att ändra priserna. Vad
kan LevAB göra?
9.
Valnötsträdet
Alma Bondesson och Björn Björk bor på samma lilla ort
och känner varandra väl. Björn har länge sneglat på ett
skogsområde som Alma äger. Han är duktig på att avverka skog. Dessutom sysslar han med konstsnideri och har
spetsat in sig på ett unikt stort valnötsträd av exotisk
härkomst som finns på Almas skogsområde. Björn kontaktar Alma och frågar om han får köpa Almas träd på rot
(det är alltså fråga om köp av lös egendom, Björn köper
träden där de står och får genom avtalet rätt att avverka
träden – det är en vanlig transaktionstyp). Alma ber en
person på Lantbrukarnas Riksförbund att med hjälp av
foton och andra uppgifter om skogens ålder mm, göra en
uppskattning av dess värde. Hon erbjuder Björn ett bra
pris och de kommer överens om följande skriftliga avtal.
”Alma Bondesson överlåter till Björn Björk den på rot
stående skogen på fastigheten Ekliden 3:40 (Eka kommun)
i backen som vetter ner mot sjön till ett pris av 75 000 kr,
att erläggas senast om fyra veckor.”
När Björn sätter igång med avverkningen kommer Alma
förbi. Hon ser att Björn just ska börja fälla det praktfulla
valnötsträdet och hindrar honom. Hon säger att valnötsträdet inte ingår i avtalet. Hon hävdar att det inte står i
skogsområdet utan vid sidan av skogen. Det är tjugo
meters till närmsta träd åt väster och i övriga väderstreck är det åkermark. Björn hävdar att valnötsträdet
ingår. Det står på fastigheten i backen som vetter ner
mot sjön och avtalet avsåg alla träd i den backen.
Ingår valnötsträdet i avtalet?
Extra info: Enligt SAOL (ordbok) betyder skog:
”(i regel) större område som helt l. till övervägande del är
beväxt med jämförelsevis tätt stående träd l. trädartade l.
trädlika växter (o. som representerar ett för landet l. trakten
i fråga naturligt växtsamhälle såväl beträffande trädvegetation osv. som övrig markvegetation)”
samt
”2) skogsv. i konkretare l. inskränktare anv.: samling av
träd (o. buskar l. av trädplantor) som bilda ett till beskaffenheten mer l. mindre enhetligt l. från angränsande (l. närliggande) skog (t. ex. beträffande ålder) mer l. mindre klart
avvikande l. avgränsat skogsparti l. skogsområde, bestånd
(se d. o. 11 a); äv. allmännare, övergående i bet.:
skogsområde o.d.”
10. Ramavtalet och leveranstiden
Alfa och Beta har ett treårigt ramavtal (ett femsidigt
skriftligt avtal med bilagor som beskriver produkternas
kvalitet samt prislistor). Alfa ska leverera produkter till
Beta. Enligt avtalet ska Alfa leverera produkterna inom
två veckor från det att Beta lagt en order. Avtalet påbörjas och Beta lägger order varje vecka. Redan efter tre
månader börjar Alfa leverera först tre veckor efter order.
Beta invänder inte mot detta. Efter ett år och fyra
månader klagar Beta och kräver dels att Alfa ska leverera
inom två veckor i fortsättningen, dels att Alfa ska betala
retroaktiva viten på alla hittills försenade leveranser. Alfa
anser att vite inte ska utgå och att avtalet numera innebär att Alfa har rätt till tre veckors leveranstid.
a) Vad gäller?
b)Gör det någon skillnad om ramavtalet innehåller följande ”written-modification-klausul”?
”Detta avtal kan endast ändras genom ett formellt skriftligt
tilläggsavtal som undertecknats av behöriga ställföreträdare
för båda parter.”
11. Livslängden
När Delta och Epsilon förhandlade om att Delta skulle
utveckla en viss produkt åt Epsilon, diskuterade parterna
ingående vilken prestanda produkten skulle ha samt
dess livslängd. Av emailkorrepondens och mötesprotokoll framgår tydligt att parterna var överens om att
livslängden skulle vara minst fem år. I det skriftliga
avtalet stod prestanda noga angiven i en specifikation.
Men där stod inget om livslängden. I avtalet fanns följande ”entire-agreement-klausul”.
”Detta avtal reglerar fullständigt parternas överenskommelse. Inget som förekommit i samband med förhandlingarna
och som inte nedtecknats i detta avtal, ska utgöra avtalsinnehåll.”
När Delta utvecklat produkten står det klart att den endast har en livslängd på tre år. Därför vägrar Epsilon att
betala fullt pris för utvecklingsarbetet. Delta kräver full
betalning. Vad gäller?
12. Standardavtalet
Månad 1: Byggo och Bestis förhandlar om att Byggo ska
uppföra en lagerlokal åt Bestis. De träffas fysiskt hos Bestis, som visar ritningar och platsen där lokalen ska uppföras.
Månad 2: Bestis och Byggo träffas igen. De börjar tala
pris. Byggo ger ett prisförslag på 5 Mkr. Bestis visar reviderade ritningar med mer avancerad inredning.
Månad 3: Byggo sänder ett nytt pris (6 Mkr) per
email. Bestis svarar att detta verkar bra och de bestämmer träff en tredje gång. De ses hos Byggo som ger förslag på några ritningsändringar, vilka Bestis godkänner.
Byggo säger att dessa ändringar inte påverkar priset. De
säger att de är överens, tar i hand och tar adjö. Tre dagar
senare sänder Byggo ett dokument ”orderbekräftelse” till
Bestis, där är de reviderade ritningarna bifogade och det
överenskomna priset 6 Mkr angivet. Dessutom finns en
referens till Byggos Allmänna Leveransbestämmelser
och en anmärkning om att dessa finns tillgängliga på
www.byggo.se.
Månad 4–5: Byggo uppför lokalen.
Månad 6: Bestis och Byggo är osams. Bestis anser att
det finns fel i lokalen och vill göra gällande påföljder enligt allmänna entreprenadrättsliga principer. Byggo anser att påföljdsbegränsningarna i Byggos Allmänna
Leveransbestämmelser ska gälla.
Vad gäller?
13. Bevakningstjänsten
VaktisAB och FöretagAB har ett femårigt avtal som innebär att Vaktis ska utföra bevakning av Företags lokaler. I en specifikation framkommer att bevakningen ska
ske enligt ett visst schema med slumpvisa rundvandringar nattetid och helgtid i lokalerna minst 12 gånger i
månaden samt en rundvandring varje vardag någon
gång mellan kl 17.30 och 19. Dessutom ska Vaktis minst
en gång i månaden göra en kontroll av samtliga Företags
larmanordningar. För detta ska Företag betala ett fast
månadspris om 50 000 kr.
Företag känner efter en tid misstänksamhet mot att
Vaktis inte sköter sig. Efter en kontroll visar det sig att
Vaktis slarvar och endast utförde 3 slumpvisa rundvandringar i mars år 2 och att det inte skett någon kontroll
av larmanordningarna. Det finns anledning att misstänka
att sådana kontroller inte utförts på hela tiden eftersom
30 % av dem inte fungerade, de flesta på grund av bristande service och att batterier tagit slut.
Företag vänder sig till dig och undrar vad Företag har
för rättigheter. Parterna har inget skriftligt avtal utöver
den specifikation som beskrivits ovan.
KORTA SVAR TILL
ÖVNINGSFRÅGOR
1.
Adam och Bea
Relevanta paragrafer: 2.1, 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.8
Inledande svar: Det är svårt att avgöra vad som är ett
anbud. Det är en sak att säga att man vill något men en
ANNAN sak att vilja binda sig rättsligt. Man måste ha
kommunicerat en vilja att binda sig rättsligt som motparten har fäst befogad tillit till. Med betoning på rättsligt
(vilket är något annat än moralisk/social bundenhet).
När en förhandling pågår, krävs det ofta något sorts finaliseringsmoment innan rättslig budenhet uppkommer.
1a) Annonsen är tillräckligt preciserad och utvisar att
Adam vill bli rättsligt bunden, 2.2(1). Men erbjudanden
till en obegränsad krets är inte bindande, 2.2(2). Jfr I
CISG Art 14(2). I PECL 2:201(3) sägs att anbud till en
obegränsad krets är bindande så långt lagret räcker om
anbudsgivaren är näringsidkare. I svensk doktrin anses
att anbud till en obegränsad krets inte är bindande (till
skillnad från i Norge och Danmark där det finns
rättspraxis på att erbjudanden från näringsidkare är
bindande).
Slutsats: Adam kan ångra sig.
1b) Första frågan är om Beas svar är rättsligt bindande.
Jag anser att det endast är en förhandlingstrevare eftersom den inte tillräckligt tydligt ger uttryck för att hon
anser sig rättsligt bunden, 2.5. Sedan kan man komma
in på att det spelar roll om Adam tagit del av mailet innan
Bea ringer, 2.6. Det viktiga är alltså inte om Adam hunnit
svara utan om Adam hunnit ta del av mailet innan Bea
ringer. Här bör påpekas att i engelsk rätt så gäller the
mailbox rule (eller kontraktsprincipen), vilket innebär att
Bea kan ångra sig ända till dess Adam accepterat (lagt
svaret på postlådan). Men enligt svensk rätt gäller att
Bea är ensidigt bunden under acceptfristen.
Slutsats: Om Adam tagit del av mailet innan Bea
ringde, så kan inte Bea ta tillbaka sitt anbud – om det nu
ska ses som ett erbjudande om att förplikta sig rättsligt.
1c) Här är frågan vad som är muntligt och skriftligt,
eftersom muntliga anbud ska antas omedelbart, 2.2(3).
Chatt kan sparas (t.ex. genom skärmdumpar) och är
därför skrift. Men kontexten är så snarlik en muntlig konversation, att jag tror att man skulle tillämpa § 2.2(3) om
att muntliga anbud ska antas omedelbart. I Avtalslagen
2010 finns ingen definition av skrift (eller underskrift).
Dessutom kan man diskutera vad som är ”omedelbart”. Jag tror inte att två timmar är omedelbart.
Slutsats: Bea kan ånga sig.
1d) Adams svar innehåller ett tillägg (det är en oren accept), 2.8. Därför gäller det som ett nytt anbud som Bea
kan välja att anta eller förkasta. Bea kan också hävda att
de redan slutit ett avtal genom den tidigare mailkorrespondensen och att deras avtal ska fyllas ut med köplagens regler om att mopeden ska motsvara hennes
befogade förväntningar (köplagen § 17). Men sannolikt
är den föregående korrespondensen av sådan art att
parterna endast är på förhandlingsstadiet.
Slutsats: Bea behöver inte gå med på villkoren och kan
vägra köpa mopeden. Hon kan inte kräva att få köpa den
utan befintligt-skick-villkoret.
2.
Yasemin och Timo
Relevanta paragrafer: 2.11, 3.1 och 3.2.
Frågan rör avtalsbundenhet samt prekontraktuellt ansvar (culpa in contrahendo), dvs. ansvaret i samband med
affärsförhandlingar.
Timo kan inte kräva att Yasemin säljer bolaget eller
kräva skadestånd för utebliven vinst (positiva kontraktsintresset) eftersom de avtalat om skriftform,
2.11(1). Konstaterandet att de är överens, räcker inte.
De måste också uppfylla det avtalade formkravet.
Utgångspunkten är att Yasemin inte behöver sluta ett
avtal bara för att hon och Timo inlett förhandlingar, 3.1.
Timo kan inte heller kräva ersättning för att Yasemin
förhandlat illojalt. Han har haft förhandlingskostnader
och vill säkert ha ersättning så att han försätts i samma
ekonomiska läge som om förhandlingarna aldrig hade inletts. Yasemin har dock förhandlat lojalt och haft för
avsikt att sälja under hela förhandlingstiden, 3.2.2(2).
Det var först på onsdagen som hon kom på att hon inte
ville sälja. Då gjorde hon som man ska göra; hon meddelade Timo omedelbart att hon inte längre var intresserad av att sluta avtal med honom.
Lärdomen är att man förhandlar på egen risk.
3.
IG och MVG
Relevanta paragrafer: 4.1, 4.2
Tredje man (hyresvärden, banken och mäklaren/
köparen) kan ställa vilka krav som helst och behöver inte
acceptera att rättshandla med någon som har fullmakt.
Det har sin förklaring i att tredje man tar en risk när han
rättshandlar med en fullmäktig, nämligen att fullmäktige
handlar utanför sin behörighet eller har en förfalskad fullmakt och inte har råd att ersätta tredje man enligt regeln
om falsus procurator, § 4.5.
Det kan vara bra att klargöra att det är OK att en fullmäktig är omyndig. Det kan vara bra att klargöra vilka
formkrav som ställs på en fullmakt rörande fast egendom, § 4.1 jfrt med jordabalken kap 4.
4.
Jalusierna
Relevanta paragrafer: 4.3, 4.4(5) och 5.7
Inledning: Det är ofta svårt att avgöra vad som omfattas
av en fullmakt, dvs. vad fullmäktigen har behörighet att
vidta för åtgärder med bindande verkan för huvudmannen. Det finns svårigheter med att återställa ogiltiga
avtal.
Det är fråga om fullmakt som uppkommit genom att
Kurt är anställd hos RF, 4.2(1). Utgångspunkten är vad
RF har gett Kurt för uppgifter (t.ex. vad som följer av
hans anställningsavtal eller enligt interna arbetsuppgiftsinstruktioner eller interna uppdrag), 4.2.2. Det
verkar som om RF inte har gett Kurt uppdraget att sluta
avtal av den här typen och den här storleksordningen.
Men man måste också ta ställning till hur Kurts uppgifter
framstod för en utomstående, tredje man – dvs. hur det
hela verkar för RullAB, 4.2.2. Kurt var bara administratör. Hans tjänst verkar inte vara särskilt betydelsefull.
Ursprungsuppdraget hanterades av RF:s VD. Man kan
inte säga att RF har gett RullAB befogad anledning att tro
att Kurt hade fullmakt att beställa reparationsarbetena.
Därför är RF inte bundet.
Men vad händer då med det värde som tillförts RF? Det
är ju inte som med en bil, att man kan lämna tillbaka
den. I svensk lag finns inga regler om restitution dvs. vad
som ska hända vid återgång av avtal som aldrig kommit
till stånd. I § 5.9 finns regler om hur återgång vid
ogiltighet ska gå till (4.2(5) hänvisar till den bestämmelsen). Eftersom RullABs reparation inte kan lämnas
tillbaka, ska RullAB kompenseras för reparationens
marknadsvärde 5.7(3). Men RullAB borde ha känt till
grunden för ogiltigheten (dvs. att insett att Kurt saknade
behörighet) och måste därför ersätta RF enligt 5.7(4).
Det innebär att RF inte behöver betala ut till RullAB det
som RF skulle ha kunnat få ut som försäkringsersättning.
Man kan förenklat säga att RF endast behöver betala RullAB för värdet av den nytta som RF haft av RullABs reparationstjänst.
Det kan vara bra att påpeka att RullAB inte kan få
ersättning av Kurt på grund av falsus procurator eftersom RullAB borde ha insett att Kurt saknade behörighet,
§ 4.5(2).
5.
Träbåten
Relevanta paragrafer: 5.2, 5.4
Frågan rör oskälighet i samband med avtals ingående
samt oskälighet i sig.
Selma har gjort ett misstag. Hon trodde att båten var
värdelös. Utgångspunkten är att hon bär risken för sitt
egna misstag. Men hon kan göra misstaget gällande om
Olof kände till hennes misstaget och det vore oskäligt om
han inte korrigerade det § 5.2(2). Olof har inte orsakat
Selmas misstag; han har inte sagt någonting till Selma
om båtens värde. Eventuellt är det oskäligt att Olof inte
klargör för Selma vad båten har för värde eftersom det
är en ”privat” transaktion mellan gamla vänner (om nu
Selma och Olof kan kallas för vänner). Det är svårt att
säga vad som gäller här – kanske måste man som säljare
kolla upp vad en sak är värd innan man erbjuder sig att
sälja den för ett visst belopp? Generellt sett är det nog
så att säljare lämpligen bär risken för att varor inte är
mer värdefulla än vad de erbjuder att sälja dem för.
Det oskäliga med anledning av vad som hänt vid
avtalets ingående förstärks av att avtalet i viss mån är
oskäligt i sig självt på grund av den stora prisskillnaden
mellan ”verkligt värde” och avtalad köpeskilling.
Slutsats: Selma har nog en hyfsat god chans att komma ifrån avtalsbundenheten. Men jag tror inte att hon
kan få avtalet jämkat upp till 500.000 kr. En andel har
trots allt ett lägre värde än hela båten. Ogiltighet (eller
med andra ord; att avtalet helt lämnas utan avseende)
är en troligare rättsföljd. Det innebär att Selma befrias
från förpliktelsen att sälja sin andel och att Olof befrias
från sin skyldighet att betala 15 000 kr till Selma, §
5.7(1). De får lösa sina samarbetsproblem enligt reglerna om samäganderätt.
6.
Stålköpet
Relevanta paragrafer: 5.3
Denna uppgift rör frågan om ändrade förhållanden, dvs.
ogiltighet eller jämkning på grund av senare omständigheter.
OBSERVERA att köplagen § 27 om kontrollansvar inte
är tillämplig (se även Avtalslagen 2010 § 10.2). Det är
inte dröjsmål och det är inte fel. Det föreligger inget
hinder mot att prestera. Köparen KAN ju betala. Det är
”bara” hela avtalet som blivit synnerligen oförmånligt för
köparen. Det kallas för hardship (det finns ingen bra
svensk term) till skillnad från force majeure som handlar
om att det inte går att prestera.
Utgångspunkten är att RörBolaget står risken för att
avtalet inte medför lönsamhet, för att deras kunder inte
behöver produkter och för att priset på stål går ner, §
5.3(1). Men avtalet kan jämkas eller lämnas utan avseende om alla förutsättningar i § 5.3(2) är uppfyllda.
Har avtalsbalansen rubbats väsentligt? Ja, RörBolaget
har gjort en mycket sämre affär än vad som förutsågs
när avtalet slöts. Värdet av stålleveranerna är mycket
mindre för RörBolaget.
(a) Inträffande omständigheten efter avtalets ingående?
Ja, kunden gick i konkurs och stålpriserna sjönk efter
avtalets ingående.
(b) Ligger omständigheterna inom RörBolagets kontroll?
Nej, RörBolaget kan inte påverka stålpriserna eller
kundernas konkurs. Borde RörBolaget ha beaktat att
stålpriserna skulle kunna sjunka? Ja, absolut. Stålpriser varierar och det måste alla kommersiella
parter räkna med. Borde RörBolaget ha beaktat att
en kund kunde gå i konkurs? Ja absolut. Alla
affärsmän måste alltid räkna med risken att kunder
går i konkurs och därför slutar beställa produkter och
kanske inte kan betala redan beställda produkter.
(c) Vem borde skäligen bära risken för att stålpriserna
sjunker och att RörBolagets kund går i konkurs,
StålAB eller RörBolaget? RörBolaget bör bära risken
för att stålpriserna sjunker. Hela syftet med avtalet
var just att säkra sig för risken att stålpriserna varierade. Det är en avtalad riskfördelning att RörBolaget står risken för prisfall och StålAB står risken
för prisökningar. Dessutom är det inte lämpligt att
StålAB bär risken för att RörBolagets kund går i
konkurs – StålAB saknar ju all kännedom om RörBolagets kunder och all möjlighet att säkra sig mot
risken för att dessa kunder går i konkurs.
Slutsats: RörBolaget kan inte undkomma avtalsbundenheten eller kräva att avtalet jämkas. RörBolaget måste
köpa hela stålmängden till det avtalade priset.
7.
Företagsvärderingen
Relevanta paragrafer: 5.4
Denna uppgift handlar om oskäligt avtal i sig, dvs. inte
på grund av omständigheter vid avtalets ingående och
inte på grund av senare inträffade förhållanden. Det är
inte en avtalstolkningsfråga eftersom det är solklart att
CorpBolaget har friskrivit sig från alla påföljder.
Det råder en presumtion om att CorpBolaget inte kan
friskriva sig från grov vårdslöshet, § 5.4(2)(c). Det är
dock inte säkert att CorpBolaget varit grovt vårdslöst –
vi vet inte tillräckligt om förutsättningarna för uppdraget
för att kunna bedöma den saken.
Är det oskäligt av CorpBolaget att åta sig ett rådgivningsuppdrag och samtidigt vägra kunden varje rätt till
alla påföljder? Det råder en presumtion om att det är oskäligt att friskriva sig från all rätt till alla påföljder, §
5.4(2)(b). CorpBolaget verkar ha friskrivit sig från varje
påföljd som kan bli relevant eftersom KundAB vare sig
kan få prisavdrag eller skadestånd. Det är emellertid inte
oskäligt att friskriva sig från allt skadeståndsansvar (om
det inte är grov culpa).
Konsekvens: Avtalet kan jämkas på grund av oskälighet. Det är dock oklart hur jämkningen ska ske. Konsekvensen blir knappast att KundAB får rätt till fullt
skadestånd (om det inte föreligger grov culpa). Kanske
kommer jämkningen att medföra att KundAB får rätt till
visst prisavdrag.
8.
Indexklausulen
Relevanta paragrafer: kap 7.
Detta är i första hand en fråga om avtalstolkning och
man måste göra en helhetsanalys där man tar ställning
till en mängd olika saker.
Det är ofta är svårt att uttala sig säkert om vad en
domstol/skiljenämnd kommer att komma till för slutsats
rörande avtalstolkningen. Jag brukar framhålla att det
(1) är viktigt att avtalsskrivaren försöker vara tydlig
samt (2) att den som argumenterar för en viss tolkning
(typiskt sett advokaten) måste vara kreativ och anföra
många olika argument för att därigenom förhoppningsvis
nå fram till just det argument som den individuella
domaren faller för (”hagelbössa istället för salongsgevär”).
I avtalet finns en lucka (”a gap”). Avtalsluckan ska fyllas ut med något lämpligt. Utgångspunkten är den gemensamma partsviljan, § 7.1. Men vardera parten
påstår att dess avtalsvilja var en annan än motpartens.
BestAB hävdar att dess partsvilja var att priserna skulle
ligga fast om man inte kom överens vid omförhandlingen. LevAB hävdar att dess avtalsvilja var att priserna
skulle justeras. Naturligtvis är båda parters påståenden
efterhandskonstruktioner eftersom de sannolikt inte
tänkte alls på denna sak när avtalet slöts.
När den gemensamma partsviljan inte kan fastställa är
man hänvisad till en objektiv avtalstolkningsanalys, §
7.1(3), enligt i första hand § 7.3:
(a) En ordalydelseanalys leder ingen vart – det finns ju
inga ord. Det är en lucka.
(b) Kanske kan man säga att det är underförstått att
något ska hända med priset om indexet inte motsvarar marknadsprisutvecklingen. Men man kan lika
gärna säga att eftersom parterna inte sagt något om
vad som ska hända, så är det underförstått ska vardera parten bara risken.
(c) I det här fallet kan man inte få stöd vid avtalstolkningen av vad parterna sagt och gjort innan avtalsingåendet (avtalspreliminärer) eftersom vi inte har
någon information om det. En skicklig advokat ser till
att få input till detta.
(d) Partsbruk ger heller inget stöd eftersom vi inte har
information om det. En skicklig advokat ser till att få
input till detta.
(e) I det här fallet kan man inte få stöd vid avtalstolkningen av vad parterna sagt och gjort efter avtalsingåendet (efterföljande beteende-analys) eftersom
vi inte har någon information om det. En skicklig
advokat ser till att få input till detta.
(f) En ändamålsinriktad analys kan tyda på att priset
ska justeras. Varför skulle man annars ta in
omförhandlingsklausulen i avtalet? Engelsmännen
anser dock att osanktionerade omförhandlingsklausuler är helt verkningslösa, närmast skrattretande
s.k. kafferepsklausuler.
(g) Branchpraxis hjälper oss inte eftersom vi saknar
information om det. En skicklig advokat ser till att få
input till detta.
(h) Handelsbruk hjälper oss inte eftersom vi saknar
information om det. En skicklig advokat ser till att få
input till detta.
(i) En normativ analys innebär att man fyller ut avtalet
med dispositiv rätt. Det innebär att priserna ligger
fast oförändrade. Man har avtalat om pris med
indexjustering. Pacta sunt servanda. Det är ett långvarigt avtal och parterna måste vara beredda på
prisvariationer. Därför föreligger inte förutsättningar
att jämka avtalet med stöd av § 5.3 om ändrade
förhållanden.
(j) Var indexklausulen och omförhandlingsklausulen
placerats i avtalet kan ibland ge vägledning om hur
den ska tolkas. Vi har emellertid inte information om
det. En skicklig advokat ser till att få input till detta.
(k) En skälighetsanalys bär inte långt i det här fallet. Det
är skäligt att fördela risken för att priserna går upp
och ner i förhållande till konsumentprisindex. Det är
också skäligt om avtalet skulle ges innebörden att
priset kan variera beroende på marknadsprisutvecklingen.
Tolkning enligt 7.2 (en ondtrosanalys) leder ingen vart.
Indexklausulen kan slå hur som helst och ingen av
parterna borde vid avtalets ingående ha klargjort för den
andra vad konsekvensen av misslyckade förhandlingar
skulle vara.
Slutsats: Jag tror att det sannolika är att LevAB får
bära risken av att omförhandlingsklausulen är osanktionerad och att alltså den normativa analysen får störst
genomslag. LevAB kan alltså inte kräva att BestAB betalar mer för produkterna. LevAB kan inte heller säga upp
avtalet i förtid.
9.
Valnötsträdet
Relevanta paragrafer: Kap 7.
Det är fråga om avtalstolkning. Frågan är klassisk; vad
betyder ordet ”skog”?
Vi kommer ingenstans med den gemensamma partsviljan, § 7.1. Alma anser att trädet inte ingår, Björn motsatsen. Vi måste göra en objektiva helhetsanalys, §
7.1(3) med stöd av § 7.3.
(a) Ordalydelsen blir viktig. Vad betyder ”skog”? Ordboken ger ingen tydlig vägledning. Men kanske ska
man ta fasta på att det ska vara ”enhetligt” och
”jämförelsevis tätt stående”. Valnötsträdet sticker ut
eftersom det inte finns liknande träd på sluttningen
och dessutom står det 20 meter ifrån närmaste träd,
vilket knappast är ”tätt”.
(c) Omständigheter vid förhandlingen. Har någon sagt
något som indikerar vad som avsågs med valnötsträdet? Vi har ingen information om det. En skicklig
advokat ser till att få input till detta.
(d) Det finns ingen avtalspraxis – parterna har inte tidigare avtalat om skogsavverkning.
(e) Det finns inget beteende efter avtalets ingående att
ta fasta på.
(f) Ändamålsanalysen hjälper oss knappast. Kanske kan
man ur prissättningsövervägandet få ut något om
vad som varit syftet. En skicklig advokat ser till att få
input till detta.
(g) Branschpraxis vet vi inget om.
(h) Handelsbruk vet vi inget om.
(i) Det finns ingen lag om avverkning med eller utan
valnötsträd.
(j) Avtalet har ingen systematisk uppbyggnad som kan
hjälpa oss.
(k) Skälighetsanalysen kommer vi heller ingen vart med.
Priset på valnötsträdet är inte så högt och priset på
skogen är så ungefärligt bestämt att det går att säga
att det vore oskäligt om trädet ingick/inte ingick i
avtalet
Sammanfattningsvis är vi hänvisade till ordböckerna
(och får hoppas att definitionen av skog inte varierar i olika ordböcker). Därför vinner sannolikt Alma men jag
känner mig mycket osäker.
10. Ramavtalet och leveranstiden
Relevanta paragrafer: 7.3, 7.6
Det är återigen en fråga som rör avtalstolkning. Här
gäller det att bedöma konsekvensen av efterföljande
beteende (subsequent conduct). Utgångspunkten är att
ett avtal ”lever” och att parternas beteende kan leda till
att det ändrar innehåll under avtalstiden. 7.3(1)(f).
I a)-fallet är det sannolikt så att avtalet har ändrat innehåll till att bli tre veckors leveranstid, § 7.3(1)(f).
Dessutom har Beta antagligen genom sin passivitet förlorat rätten till dröjsmålsvite. Ofta finns det i avtal särskilda bestämmelser om att anspråk på vite ska
framställas inom viss tid. Annars får avtalet fyllas ut
rörande reklamation vid dröjsmål, se köplagen § 29. Observera att CISG inte har någon uttrycklig bestämmelse
om reklamation vid säljarens dröjsmål för att bevara rätten till skadestånd. Observera också att Avtalslagen
2010 har en annan regel än köplagen om reklamation
rörande skadestånd, § 11.5.8, men eftersom köplagen
har företräde framför Avtalslagen 2010 (lex specialis, se
Avtalslagen 2010 § 1.1(1)) gäller köplagen (eller CISG).
I b)-fallet har Alfa ett sämre case. Written Modification
Clauses upprätthålls i princip, § 7.6. Men man kan avtala
bort sådana klausuler muntligen eller genom konkludent
handlande. Det är alltså inte uteslutet att Alfa, trots
WMC, har rätt till tre veckors leveranstid fortsättningsvis.
Det är mycket vanligt med WMC i kontrakt.
11. Livslängden
Relevanta paragrafer: 7.5
Avtalstolkning. Vid avtalstolkning kan vad som hänt innan avtalet slöts (avtalspreliminärerna) få betydelse, §
7.3(d). HD har klarlagt detta i bl.a. NJA 1980 s 398 och
2004 s 363.
Men en entire-agreement-klausul (inkorporationsklausul eller merger clause) gäller, § 7.5(1). Utgångspunkten
är alltså att vad som sagts och skrivits innan avtalet slöts
inte är relevant när parterna kommit överens om att det
inte ska vara relevant. Men det finns undantag:
a) om det är en lucka i avtalet, så kan den fyllas ut med
avtalspreliminärer
b) om texten i avtalet är oklart, så kan tolkningen få
stöd av avtalspreliminärerna.
Det finns ingen svensk rättspraxis från HD som rör entire-agreement-klausuler. Sådana klausuler är mycket
vanliga i kontrakt.
Delta hävdar att tystnaden i det skriftliga avtalet om
livslängden innebär att det inte finns någon förpliktelse
beträffande livslängden och att inkorporationsklausulen
medför att man inte kan ”intolka” en extra bestämmelse
om livslängden. Epsilon hävdar att tystnaden är ”en
lucka” som ska fyllas ut med fem år i enlighet med avtalspreliminärerna. Detta är ett exempel på att det inte
föreligger någon tydlig gräns mellan tolkning och utfyllning.
Min bedömning är att det är möjligt att ta stöd av
avtalspreliminärerna för att tolka avtalet trots att det
föreligger en inkorporationsklausul. Det är också min
bedömning att avtalspreliminärerna blir avgörande för
avtalstolkningen och att Delta alltså begått ett avtalsbrott som inte skapat en produkt med femårig livslängd.
Se om påföljder på grund av avtalsbrott, kap 10 och
11.
12. Standardavtalet
Relevanta paragrafer: 7.7
Avtalstolkning – närmare bestämt standardavtalsrätt.
Här är frågan om hur inkorporering ska ske och om den
skett i rätt tid.
Byggos hänvisning är OK i och för sig. Det är tillräckligt
att hänvisa till villkoren om de finns enkelt tillgängliga,
7.7(2), Byggo har uppmärksammat Bestis på villkoren.
Detta följer bl.a. av NJA 1978 s 432 (resebyrån).
Den svåra frågan är om hänvisningen skett i rätt tid.
Man skulle kunna säga att avtalet slöts redan vid det
tredje fysiska mötet och att Byggo inte därefter ensidigt
kan ändra i avtalet genom att hänvisa till sina villkor.
Men man kan också säga att avtal inte slöts vid det fysiska mötet, utan att det var underförstått att avtalet
måste komma till skriftligt uttryck (underförstådd avtalad skriftform) eftersom det är fråga om ett komplicerat
och omfattande avtal. I så fall kom avtal till stånd först
genom Byggos orderbekräftelse med hänvisningen i, eller kanske ännu senare när Bestis inte invände mot denna orderbekräftelse.
Vidare kan man hävda att även om avtalet slöts vid det
fysiska mötet, så har avtalet ändrat innehåll på grund av
Bestis passivitet, dvs. underlåtenhet att invända mot
hänvisningen till villkoren, § 7.3(f).
Ett sista sätt att se på saken är att det inte spelar
någon roll när avtalet slöts – avtalstidpunkten är inte
viktig. Det viktiga är att Bestis kan förvänta sig att avtalsvillkoren kommer att preciseras och att det åligger Bestis att vara aktiv och säga att han inte accepterar
Byggos allmänna leveransvillkor samt att Bestis passivitet straffar sig på så sätt att Byggos leveransvillkor blir
en del av avtalet. Jag anser att detta resonemang ligger
bäst i linje med NJA 1980 s 46 (lastbilscentralen). I 2007
års fall - där HD inte påpekar att det är fråga om konsument-näringsidkarförhållande – kom hänvisningen till
besiktningsmannens villkor först efter det att besiktningsmannen utfört sin prestation. Det ansåg HD
vara för sent.
13. Bevakningstjänsten
Relevanta paragrafer: kap 10 och 11.
Det är en avtalstyp (bevakningstjänst) som inte finns reglerad i svensk lagstiftning. Vaktis har begått avtalsbrott, § 10.1(1) och det beror inte på att Företag gjort
något fel, § 10.1(2). Det är inte heller ett ursäktligt
avtalsbrott, § 10.2 och Företag har inte godkänt det, §
10.3.
Tillgängliga påföljder:
Innehållande, § 11.1. Företag kan hålla inne med
betalningar till Vaktis, dvs. inte betala Vaktis fakturor.
Fullgörelse, 11.2 funkar dåligt eftersom det är en historiskt utförd tjänst som inte kan göras om. Naturligtvis
kan Företag kräva att Vaktis inte fortsätter att begå
avtalsbrott i framtiden.
Hävning, § 11.3. Ja, det är möjligt med hävning i princip. Det förutsätter dock att avtalsbrottet är väsentligt.
Kriterierna för väsentlighetsbedömningen:
(a) Hela meningen med avtalet är att Företag ska kunna
känna sig trygg om att bevakning sker – den tryggheten har nu gått förlorad.
(b) Vaktis måste ha insett att det var viktigt för Företag
att bevakning skedde enligt överenskomna rutiner.
(c) Det stod inte uttryckligen i avtalet att det var
väsentligt att Vaktis iakttog rutinerna.
(d) Vaktis har varit vårdslös.
(e) Företags förtroende för Vaktis är förstört och det är
ett avtal som i hög grad bygger på förtroende.
(f) Det finns risk att Vaktis kommer att fortsätta begå
avtalsbrott.
(g) Hävningen drabbar inte Vaktis särskilt hårt.
Jag tror att det finns goda möjligheter för Företag att
kunna häva avtalet med verkan för framtiden.
Observera att hävningen inte har retroaktiv effekt, §
11.3.6. Det fungerar inte att för Företag att kräva återbetalning av tidigare betalda avgifter eftersom Företag
inte kan återbära de tjänster som Vaktis utfört, §
11.3.6(2). (Se nedan om prisavdrag.)
Krav på hävning ska framföras inom skälig tid, annars
förlorar Företag rätten att häva, § 11.3.5.
Prisavdrag, § 11.4. Företag har rätt till prisavdrag. Det
är svårt för Företag att bevisa hur länge slarvet har
pågått och dess omfattning. Företag har bevisbördan.
Risken är stor att det bara blir prisavdrag avseende mars
månad år 2. En bevakningstjänst som utförs i den mindre
omfattning som skett har ett lägre marknadsvärde än
den avtalade omfattningen. Prisavdraget ska bestämmas
till skillnaden.
Det finns inget krav på att krav på prisavdrag ska reklameras – vilket är en skillnad i förhållande till vad som
gäller enligt t.ex. köplagen. Dock kan Företags rätt till
prisavdrag gå förlorat redan innan preskriptionsfristen
på tio år om Företags passivitet ger upphov till en befogad föreställning om att Företag inte kommer att göra
gällande Vaktis avtalsbrott.
Skadestånd, § 11.5. I princip ger varje avtalsbrott rätt
till skadestånd. Eftersom Företag inte verkar ha drabbats
av inbrott eller liknande, finns inget att få skadestånd
för. Om det visar sig att Företag måste upphandla dyrare
bevakningstjänster vid en täckningstransaktion, kan
Företag kräva ersättning av Vaktis för mellanskillnaden,
§ 11.5.4. Företag måste dock upphandla denna tjänst lojalt. Det är rimligt att tänka sig att Företag får ersättning
för att ett annat vaktbolag tar mycket betalt under en
övergångsperiod för att kunna rycka in med kort varsel.
Sannolikt behöver Företag inte acceptera att Vaktis utför
bevakningen under övergångsperioden (på grund av det
förbrukade förtroendet).
Krav på skadestånd ska framföras inom skälig tid, §
11.5.8. Om Företag reklamerar för sent och förseningen
medför onödiga kostnader för Vaktis, så ska Vaktis
skadestånd till Företag minskas med de onödiga kostnaderna. Det är svårt att förstå vilka onödiga kostnader
som skulle kunna drabba Vaktis på grund av att Företag
reklamerar sent.