Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag Ett

Transcription

b r a n dm änn en s ri k s f ör b und s b r ansc ht i dn i n g
N5 · 14
Proud member of the European and the
International Firefighters Union Alliance
bengt - åke johansson
Samordningsseger med BRF
Skånsk Brandskyddsdag
nordisk a brandmäns studiedagar
Ett världsunikt samarbete
SNABBARE • EFFEKTIVARE • SÄKRARE
Brandmännens Riksförbund, BRF, är med cirka 9 000 medlemmar Sveriges i särklass största organisation för anställda inom
räddningstjänsten. BRF, som är en partipolitiskt obunden organisation, ingår i paraplyorganisationen The International Firefighter
Unions Alliance (IFFUA), som samlar mer än 600 000 brandmän.
X-fog det självklara valet för dig som värnar om miljön
BRF:s bransch- och medlemstidning Swedish Firefighters, SFF,
trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver
BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till
samtliga riksdagsledamöter. SFF granskar allt som berör branschen, samt håller läsarna uppdaterade vad gäller sådant som
ny teknik, forskning och lagstiftning inom området.
o m s l ag s foto : i n g e r w i k lu n d
X-Fog gör skillnad
Släckeffektivitet
Innehåll
Med vatten
X-Fog gör skillnad
Högre släckeffekt • Hindrar återandtändning • Bättre arbetsmiljö • Mindre släckvatten
X-Fog gör skillnad
Vi tillhanda håller produkter och utbildningar inom
effektivare släckmetoder även miljöutbildningar
4
6
8
9
12
14
16
24
26
32
36
FirePro®
10
bengt-åke & BRF
18
jesper neuhaus, skl
28
maria idéhn
30
40 NBS
skånsk brandskyddsdag
LEDARE – Peter Bergh
Chefredaktören har ordet
med fokus på äldre
OLAS SPALT: Efter valet
SMO-utbildning
Gästkrönika: Vi får aldrig glömma landsbygden!
Tekniknyhet: FogPeak
Strands krönika: Tungt ansvar på få axlar
Kraftansamling behövs för samordning
Nu vet parterna vad som gäller
Motsägelsefull Bengt Martinsson
Anders Bjällfalk:
Unikt av arbetsgivare att förstöra en tradition
38 Melex El-brandbil
42 Serie & Sudoku
segrar tillslut
Pensionsnämndens beslut blir praxis
Förvillande datum
Ett världsunikt samarbete
KONTAKTINFORMATION
swedish firefighters
Ansvarig utgivare
Tobias Rådenfjord
www.x-fire.se • Tel: 0705-895 367, 0705-895 368 • X-Fire AB Bergsbovägen 20, 511 92 Örby
foto : björn person
CHEFREDAKTÖR
Tobias Rådenfjord
[email protected]
Tel: 0722-33 44 42
Tryckt upplaga: 13 000 ex
uppl aga :
10 100 ex
Redaktion
Swedish Firefighters
Palmfeltsvägen 19
SE-121 62 Johanneshov
Skribenter
Peter Bergh, Tobias Rådenfjord,
Mikael Strand, Olle Anderstam,
Ola Morin och Inger Wiklund.
Tel 08-722 34 80
Tryck
K-print tryckeri
E-mail: [email protected]
Internet: www.firefighters.se
www.brandfacket.se
AnnonserING
Irmér Media AB
Tel 08-742 10 08
[email protected]
Produktion & layout
Irmér Media AB
Antennvägen 10, 135 48 Tyresö
Tel 08-742 10 08
www.irmermedia.com
LEDARE
Rent och säkert
Barriärtvättmaskin
separerar ren och
smutsig tvätt.
Det är oftast den andre musen som får ost en..
” b a r a” ko m m u n e r n a s a n s va r eller har MSB själva
något ansvar, rent av skuld? Vad är MSB och vilken uppgift har
MSB och samverkansorganisationen i detta, Länsstyrelserna?
”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är
en statlig myndighet med uppgift är att utveckla samhällets
förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet
sker tillsammans med många andra – kommuner, landsting,
myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller
kris inträffar ger vi stöd till de som är ansvariga. Vi ska också
se till att samhället lär sig av det som inträffat”
För Länsstyrelsen gäller: ”Länsstyrelsen är en av de
myndigheter som har ansvar enligt lagen om skydd mot
olyckor. Vi har ansvar för att göra tillsyn över kommunens
uppgifter och har direkt räddningstjänstansvar vid utsläpp
från en kärnteknisk anläggning”.
Hur och vad utvecklar ni och hur samverkar och samarbetar ni, och hur/när/var finns stödet och på vilket sätt utvärderas och erfarenhet återkopplas det som inträffar och med
vad och vilka resurser bedriver Länsstyrelserna sitt direkta
räddningstjänstansvar och när en kommun eller ett räddningstjänstförbund inte lyder råden vad händer då?
ä r d e t ta
4
Sista frågan är enklast, i princip inget och så kan vi inte ha
det och det, DET är det största problemet inom svensk räddningstjänst Kjell Wahlbeck, vi saknar central ledning, tydlighet och tvingande regler och har släppt detta fritt till den
kommunala ekonomin. Jag har skrivit det förr, det är INTE
oavsett att de beslutar ytterst, i de flesta fall politikens fel
att det ser ut som det ser ut utan de måste ha rätt underlag
och det, det presenteras av tjänstemännen.
Torkskåpet är
specialdesignat
för larmställ.
m s b : s k j e l l wa h l b e c k tolkas som eller menar rent av, att
felen inom svensk räddningstjänst är att deras egna utbildningar är otillräckliga och att de som finns inte söks.
Vi får helt andra uppgifter om sökandet från våra medlemmar och de handlar om att man inte får platser av MSB,
alternativt inte får åka för kommunen, men oavsett så
förlänger andra länder sina befälsutbildningar och Sverige
förkortar. Tidigare fanns det en tydlig kunskapsstegring
med förkunskapskrav, nu är det mesta frivilligt. Frivilligt
även då för kommunen och var spar man först och vilka
ansvarar och skulle kunna göra skillnad i det?
Om Räddningschefen inte finner argument och stöd i lag
eller föreskrift och känner sig tvungen att offra detta är det
MSB tror jag. Kjell själv lade sitt sparbeting 2005/2006 som
räddningschef i SERF på att stoppa all brandbefälsutbildning så
han vet hur det var även om han nu kanske inte vet hur det är.
Det är värre och svårare och mer, men med ännu mindre
pengar. Inte hos kommunerna men hos räddningstjänsten vars
beredskap har minskat kraftfullt samtidigt som det tidigare
stödet av frivilligt-civilt och militärt försvar är knapphändigt
och det breddade uppdraget gör att andra arbetsuppgifter tillförts. Trots ett bra förebyggande arbete har vi stora problem
och ligger år efter i byggnadstekniskt brandskydd och det visar
sig enklast t.ex. i att vi inte klarar radhusbränder och att isoleringsmaterial brinner ohejdat. Vad gör MSB åt det och vilket
ansvar har man för detta och för utbildning?
Lita på att både kläder och
utrustning är säkra vid
nästa larm!
- Electrolux Professional
Saneringsdisk
för rengöring av
kontaminerad
utrustning.
Ring oss för mer information
0372-66501
Enkel, snabb & riskfri
dekontaminering av kompletta
andningspaket - nu med 3 års
garanti.
välkomnar granskningar och utredningar men en del måste det bli riktig fart i för den anorektiska
tillvaro där svensk räddningstjänst befinner sig i är inte bara
samhällsekonomiskt förkastligt utan faktiskt livsfarligt. MSB
har ett stort ansvar i detta och jag har genom
åren blivit både ledsen, upprörd, uppgiven
och förtvivlad och tyvärr gav inte detta inslag från MSB mig något som visar att det
finns en vilja till prestigelös förändring
om nu inte Kjell blivit helt ”redigerad
och programanpassad” av TV-4:a.
Det visar sig och BRF kommer inte
sitta still i den här frågan. Heller.
jag och många med mig
Tester visar: en tvätt räcker – inga partiklar kvar!
Tester visar att rengöring av kompletta andningspaket i Solo Rescue®
dekontaminerar utrustningen utan att efterlämna några cancerogena
partiklar, redan efter första tvätten. Testerna har utförts hos Sydöstra
Skånes Räddningstjänstförbund i Ystad*.
att boka ett
Kontakta oss för
k och se
gemensamt besö
s en av våra
maskinen i drift ho
om i landet.
nöjda kunder runt
Kontakt: +46 (0) 40 671 83 26 [email protected] www.solorescue.se
o c h s o m r u b r i k e n a n t y d e r gäller det att tänka till och vara
lite försiktig så man inte fastnar i fällan. ”Utredningarna
får visa och det kommer att komma många och där finns
BRF” skrev jag i min förra Ledare om skogsbranden i
Västmanland. Ungefär. Dels för att det var och så vi hoppades att den skulle hanteras och dels för att visa var vi
stod även om vi hade och har vår generella uppfattning
klar och oavsett just den här enskilda branden.
Svensk räddningstjänst klarar inte mer än vardagsolyckorna
ensamma, om ens det på vissa håll, och vi saknar förmåga och
möjlighet och såväl erfarenhet, rutiner som övning och utbildning för en del insatser och större händelser.
Vi är i delar en sjuk organisation som kan betecknas som
om vi vore en människa, istället för en organisation, som
anorektisk. Räddningstjänstens självsvält kommer inte
från hela organismen utan från ledningshåll och därför
blir det konstigt eller kanske mer korrekt, extremt märkligt,
när vår ”ledning” och myndighet, MSB, dels medverkar i
TV-4:as Kalla Fakta och dels på det sätt man gör det. Alltså
innan faktagranskningar och utredningar gett sina svar på
vad som hände och varför.
Vi tyckte och tycker fortfarande det är mest seriöst att stå
över ibland. Att media ville ha syndabockar, elände och gärna
tragik mer än fakta och förklaringar var uppenbart tyckte vi. Vi
har olika roller och i det har journalisten inte alltid samma roll
eller kanske rent av, oftast inte. Det framkom även innan medverkan att det skulle jämföras, men i vad och hur och på vilket
sätt, alltså det som utredningarna skall ge så bra svar på som
det är möjligt, lämnades inga besked. Vi avböjde, men inte MSB
och för det tycker jag man förtjänar en del självrannsakan.
Vi har totallösningen för tvätt
och sanering som går i
linje med projektet
Friska Brandmän.
Stolt leverantör till fler
än 60 Räddningstjänster!
*Testerna är analyserade av ALS Scandinavia AB och påvisar inga mätbara nivåer av cancerogena ämnen redan efter första tvätten.
Solo Rescue® rengör och skyddar utrustningen effektivt och skonsamt med hjälp av en roterande korg, högt vattentryck och reglerade tvätt- och sköljtemperaturer.
Hade bra er & ta det försiktigt!
5 • 2014
5 • 2014
5
Kalendariet
helping save lives
foto : bjö rn p e rs o n
Firefighters 2015
Nordiska Brandmännens Studiedagar
18–22 maj, Karlbergsslott i Stockholm
Har du ett evenemang som du vill ska synas i
kalendariet eller en intressant nyhet?
Kontakta oss på [email protected]
Baksätesstyrd räddningstjänst?
Nätverk, kommunal räddningstjänst vad är det?
Nätverket syftar till att vara ett forum för dialog
med medlemmarna om deras behov av stöd för
verksamhetsutveckling och för inriktning av SKL:s
intressebevakning. Det ska också vara ett forum
för ömsesidigt lärande.
Så här beskriver SKL själva sitt nätverk ”kommunal räddningstjänst” på sin hemsida. Är det i detta
forum som svensk räddningstjänst ska utvecklas
och bli bättre eller har detta i stället bara blivit en
klubb för besparingstips och neddragningar?
Det pratas mycket om hur räddningschefer i
landet ringer varandra i olika ärenden och frågeställningar vilket i sig torde vara bra om det
handlade om att driva svensk räddningstjänst
framåt och få ett positivt erfarenhetsutbyte. Idag
får man känslan av att det snarare handlar om att
hitta sätt att spara pengar på, försämra operativa
förmågor och motverka utvecklingen av svensk
räddningstjänst. Bara för att ge några exempel så
har vi ju Mats Granats (Räddningstjänstförbundet
Höga Kusten) förslag på att tillåta rökdykning
med 1+3 vilket i sig egentligen handlar om
glesbygdsproblematiken och svårigheterna med
rekrytering för att kunna hålla bemanningen.
Bengt Martinssons (Räddningschef Jönköping)
införande av FIP, vilket enligt mig och många
därtill enbart skapades för att kunna hålla ”insatstiderna” gentemot boverkets byggregler och
gamla räddningstjänstlagen, och på så sätt kunna
möjliggöra nedskärningar vilket ofta resulterat i
försämrade operativa förmågor.
Nu har vi haft val igen i Sverige och har det blivit ett maktskifte. Vad betyder då detta för svensk
räddningstjänst. Skydd mot olyckor, krisberedskap
och civilt försvar berör många departement och
kräver samverkan över myndighets- och departementsgränserna. Jag ser fram emot samarbetet
med de nya statsråden säger MSB:s General direktör Helena Lindberg.
6
Det ska bli spännande att se vad hon menar och
vad som kommer ur det ”nya samarbetet” med de nya
statsråden samt det gränsöverskridande samarbetet
då Svensk räddningstjänst idag redan jobbar med alla
partier och de flesta departement. Men ibland undrar
man om inte det vore bäst att lägga räddningstjänsten under finansdepartementet istället för att gå
omvägar? Så mycket tid och så mycket kraft läggs på
prognoser, nyckeltal och att hitta på olika sätt att få
det gå ihop eller ge avkastning att man faktiskt kan
fundera i de banorna om än här ironiskt.
Det är hög tid att se över vad vi ska klara av och
med vilken beredskap och förmåga, något departement borde ju kunna besluta i stort om vad som
gäller för att kommunerna sen ska ha något riktigt
konkret och inte bara abstrakt att förhålla sig till?
Risken är annars att SKL:s nätverk och andra mer
eller mindre ”informella och insynsbegränsade
klubbar” egentligen styr hela den svenska räddningstjänsten men från baksätet. Förhoppningar
och oro men vi får se när saker klarnar mera och
oavsett så är vi där vi är mitt i som vanligt för
vissa saker förändras ju aldrig.
Vi hoppas att framtiden inom svensk räddningstjänst blir ljusare och att vår relativt låga bemanning internationellt sett utvecklas och stimuleras
att hålla en riktigt god operativ förmåga.
Hjärtstartare för professionella användare
Philips HeartStart FR3
Årets julklapp 2014!
Ta hand om varandra och var rädda
om er där ute i det verkliga livet…
Stöd Insamlingsstiftelsen
”c h e f re dak t öre n ”
Tobias Rådenfjord
[email protected]
Brandmännens Cancerfond!
Bankgiro 900-3047
Läs mer på www.ibcf.se
Svarvarvägen 13 | 132 38 Saltsjö-Boo | Tel 08-715 55 10
Fax 08-715 59 10 | E-post [email protected] | www.im-medico.se
5 • 2014
5 • 2014
7
olas spalt
Efter valet
nu är de t s . k . supervale t över . Politikernas löften
till väljarna ska infrias. Vad kommer det att innebära
och få för konsekvenser för räddningstjänsten?
att obekväma beslut tas så
snart som möjligt efter valet. Anledningen är enkel, man hoppas att väljarna ska hinna glömma tills
nästa val. Undantaget är väl om ämnena man ska ta
beslut om nyligen varit på tapeten på ett sådant sätt
att frågan fortfarande är oerhört känslig. Tack vare
skogsbranden i Västmanland verkar det för en gångs
skull vara så för räddningstjänsten.
v i v e t av erfarenhe t
Ola Morin började arbeta vid
Helsingborgs brandförsvar år 1982,
och tjänstgör nu som insatsledare
och kompetensutvecklare där. Han
är medlem i BRF sedan år 2010.
kan vi hoppas att frågan om vilken
typ av operativ räddningstjänst vi ska ha i Sverige är
så pass känslig att beslut om vidare nerdragningar inte
kan tas. Men jag ser märkliga slingringar från vissa håll
som man kan tro syftar till att glida undan denna fråga. Man riktar frågan bort från vardagsolycka till den
stora katastrofen. Man undviker att tala om den dåliga
operativa vardagsberedskapen. Man pratar helikoptrar
och flygplan. Man undviker att prata om tidens betydelse i förhållande till tillgängliga resurser.
inom br anschen
t y värr msb ,
ola morin
jag tycker fortfarande att ni gör det enkelt för de politiker som vill fortsätta nerdragningar
av svensk operativ räddningstjänst. Jag kan t.o.m.
faktiskt tycka att ni jobbar för, och tillsammans med
de som vill dra ner. Jag tycker att det verkar smått
patetiskt att höra Kjell Wahlbäck i Kalla Fakta kritisera utbildningstiden av brandbefäl. MSB har ju själv
dragit ner utbildningstiden. Brandförman heltid var
en 12-veckors kurs, den ersattes av Räddningsledare
A som är en 6-veckors kurs. Brandmästare som var
en 15-veckors kurs ersattes av Räddningsledare B
som är en 9-veckors kurs. Man läste dessutom kursen Förebyggande 1 mellan Förman och Mästare, en
3-veckors kurs. Från BRF:s sida har vi påtalat detta
sedan år tillbaka. Man kan komma med motargument
att dagens utbildningstid är ett minimimått och att
tanken är att komplettera med andra kurser. Men alla
vet att minimimåtten blir normgivande i vår bransch.
som Kalla Fakta-programmet helt
undvek att belysa är räddningstjänsternas ekonomiska
problem. Det är ju detta som är pudelns kärna. Man
har inte pengar till operativ personal i tillräcklig mängd,
man har inte pengar till utbildning. Då spelar det ingen
roll hur många kurser MSB har i sitt utbud. Alla vet om
detta, varför kör ni ner huvudet i sanden?
en m ärklig s ak
känns också väldigt tandlösa.
Tillsynsmyndighet, med rätt att protestera lite lamt,
men utan möjlighet att kunna ingripa i praktiken.
Det verkar inte finnas något vettigt sätt att hindra
kommuner från att nedrusta sin räddningstjänst.
l ä n s s t y r el ser n a
att vi får se en ändring på
detta. Jag hoppas att politikerna tar tag i detta på
allvar. Jag anser att räddningstjänsten är en grundbult i ett fungerande välfärdssamhälle. Vi håller på
att montera ner vår välfärd.
jag hoppa s innerligt
Marknadens starkaste hydralverktyg för losstagning
eDRAULIC är sladdlös
•
•
•
Kompakt och ergonomisk design
50% lättare än konventionella verktyg
Snabbare i insats – stor rörelsefrihet
För besök av vår nya Demobil kontakta säljingenjör Bent Madsen på tel. +46 (0) 727 20 63 29
Annonce Lukas 182 x 65.indd 1
räddnings- & säkerhetsarbet et
Enligt Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2013 arbetar fler räddningstjänster med ett bredare räddnings- och säkerhetsuppdrag. SMO-utbildningen ger kompetens att bidra i detta arbete.
– SMO-utbildningen, som genomförs vid MSB Revinge och
MSB Sandö, är en bred utbildning som ger kompetens inom
hela spektrat av räddnings- och säkerhetsarbete, säger Elna
Johansson, enhetschef inom MSB:s utbilningsverksamhet.
En bred utbildning
Styrande för innehållet i SMO-utbildningen är Lagen om
Skydd mot olyckor, LSO.
Utbildningen syftar till att utbilda personer som kan stötta
och utveckla det breda säkerhetsarbetet inom kommunen.
I fokus är ett före, under och efter perspektiv där olycksfallshantering och förebyggande säkerhetsarbete integreras.
Utbildningen är uppbyggd kring ett tematiskt lärande där
varje delkurs utgör en viktig del.
– De studerande utbildas för att kunna ta ett helhetsgrepp
vad gäller räddning- och säkerhet vilket ligger i linje med
hur många räddningstjänster och kommuner arbetar idag,
säger Elna Johansson.
– Från MSB:s sida vill framhålla just den breda kompetensen, och lyfta fram att SMO-utbildade kan bidra
dels inom det operativa arbetet och dels inom det breda,
förebyggande säkerhetsarbetet.
Vilka kompetenser får en SMO-studerande?
En SMO-studerande får under utbildningen praktiska kunskaper i att hantera en mängd olika typer av olyckor som
brand, trafik, kem- och naturolyckor. De utbildas även i
akut omhändertagande samt i vatten- och djurlivräddning.
PMC TECHNOLOGY A/S
www. pmcgroup.se
8
Kompetens för det breda
Utöver det får de breda kunskaper inom förebyggande
risk- och säkerhetsarbete.
Exempelvis lär de sig grunderna i det svenska krishanteringssystemet; att målformulera och bygga upp ett
handlingsprogram enligt LSO; grunderna för risk- och
sårbarhetsanalyser på kommunal nivå samt om riskhänsyn
i planprocessen. De lär sig också att beskriva problematiken
kring beroendeanalys av samhällsviktig verksamhet samt
att analysera sociala, tekniska och naturrelaterade risker.
Hur kan en SMO-utbildad bidra i säkerhetsarbetet?
En SMO-utbildad kan utbilda i brandskydd, utvärdera
insatser, arbeta med informationssamling och genomföra
trygghetsvandringar. Utöver det kan de också bidra i
arbetet med att genomföra generella och specifika riskanalyser (t.ex. kommunala verksamheter som förskolor,
transit- och flyktingboende, LSS-boenden, äldreboenden
etc., etc.) samt vara en del i arbetet med att ta fram underlag för kommunala handlingsprogram.
Kompetens att möta framtidens utmaningar
De SMO-utbildades breda förmåga kommer att bli allt viktigare framhåller Elna Johansson.
- Denna typ av breda kompetens kommer att behövas i takt
med att samhälleliga förändringar ställer allt högre krav på
kommunernas räddnings och säkerhetsarbete, avslutar hon.
 text
& foto: Noomi Egan
5/28/2014 2:55:19 PM
5 • 2014
5 • 2014
9
Ka
oc
sd
Kt
vi
•ö
ve
r
a
Ka
ä
tB
•Y
cK
oc
rg
•K
em
do
ad
ni
ng
Ka
um
sd
oc
ra
oc
dd
it
Br
Ka
an
t
ul
•m
Skånsk brandskyddsdag 2014
Övningsdockor för alla situationer!
Kontakta oss gärna för mer information!
www.karnag.se
08-630 10 00
m e d fok us på äldre
11 s e p t e m b e r g e n o m f ö r d e s Skånsk brandskyddsdag vid MSB Revinge. Årets tema var brandskydd
för äldre i eget boende då äldre åldersgrupper fortfarande är överrepresenterade i dödsbränder.
Tillsammans har de arbetat fram en arbetsmetodik
samt en gemensam checklista som kan användas av
personal inom vård och omsorg för att identifiera
personer med behov av stärkt brandskydd.
Många över 65 i dödsbrandsstatistiken
R ä d d n i n g s t j ä n s t e n Vä s t presenterade sitt arbete
med BoBra – ett trygghetsprojekt som startade 2009
för att minska bland annat brand och fallolyckor i
hemmet. Räddningstjänsten Väst samarbetar med
förvaltningar i Falkenberg och Varbergs kommun
och ansvarar för trygghetslarm och hemtjänst nattetid. Under 2014 ska Räddningstjänsten Väst göra
en riskinventering hos cirka 2000 personer i samband med att nya trygghetslarm installeras. Det blir
ett tillfälle att identifiera personer som kan vara i
behov av individanpassat brandskydd.
Antalet döda i bränder har minskat flera år i följd
och är nu nere på den lägsta nivån på 10 år. År 2013
omkom 96 personer i 86 bränder. Omkring hälften av de omkomna var 65 år eller äldre. Vanliga
brandorsaker till dödsbränder där äldre är inblandade är rökning, glömd spis och levande ljus.
”Det faktum att äldre är överrepresenterade i statistiken för dödsbränder visar på hur viktigt arbetet
med brandskydd i eget boende är. Speciellt eftersom
befolkningen i Sverige blir allt äldre, samtidigt som
fler bor kvar hemma i bostäder som kanske inte är
utrustade med – för individen – lämpligt brandskydd”, säger Andreas Bengtsson, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Skåne.
Samverkan och individanpassat brandskydd
Under Brandskyddsdagen lyftes samverkan och individanpassat brandskydd som viktiga delar i arbetet
med att stärka brandskyddet för äldre i eget boende.
syd
presenterade sitt arbete med Äldreprojektet. Inom projektet har
Räddningstjänsten Syd samarbetat med stadsdelen
Rosengård i Malmö stad och med Kävlinge kommun
för att stärka brandskyddet för äldre i eget boende.
r ä ddn i ngstjä nst en
10
presenterade Brandsäker Bostad för Alla – vägledning för individanpassat brandskydd. Vägledningen
syftar till att ge råd och information kring hur kommuner systematiskt kan arbeta för att individanpassa
brandskyddet för personer som av olika skäl är i behov
av ett stärkt skydd. Den riktar sig främst till förvaltningar som har personal som träffar personer med
behov av ett individanpassat brandskydd, exempelvis
vård, omsorgs- och socialförvaltningar.
”Många äldre har nedsatt syn, hörsel och rörlighet,
vilket innebär att de är extra utsatta för och under
bränder”, säger Malin Vestin, ansvarig för arbetet
med vägledningen inom MSB. ”Därför är individanpassat brandskydd en central del i arbetet med att
stärka brandskyddet för äldre i eget boende.”
msb
5 • 2014
Räddningstjänsten har en viktig roll
Enligt Malin Vestin har räddningstjänsterna en viktig
roll i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre.
”Arbetet med att stärka brandskyddet måste drivas
av många aktörer. Här har räddningstjänsterna en
viktig uppgift att stötta andra förvaltningar som socialtjänst och vård- och omsorg med sakkunskap och
expertis inom området. Sedan är det primärt dessa
förvaltningar och deras olika personalkategorier som
behöver driva arbetet och få det att bli en naturlig del
av sin verksamhet. BoBra och Äldreprojektet är två
bra exempel som visar på hur denna typ av stöd och
samverkan kan se ut ute i kommunerna.”
Alla talare på Skånsk brandskyddsdag betonade
att arbetet med att stärka brandskyddet är en fråga
som berör många aktörer.
”Därför är det viktigt att skapa mötesplatser som
brandskyddsdagen, där räddningstjänster och MSB
kan lyfta fram erfarenheter och goda exempel som
visar på hur samhället tillsammans kan arbeta med
området, avslutar Andreas Bengtsson.
Skånsk brandskyddsdag är ett årligt evenemang
som riktar sig till räddningstjänster i södra Sverige
och arrangeras av Brandskyddsföreningen Skåne
i samarbete med Föreningen Sveriges Brandbefäl
Skåne/Blekinge och MSB.  text & foto: Noomi Egan
5 • 2014
11
Försäljning, Service,
Reservdelar och Utbildning
F 42 RLXER
Vi får aldrig glömma landsbygden!
När jag var uppe och arbetade på skogsbranden i
Sala grundlades en djupare förståelse och känslor
av vad som är viktigt i en landsbygdsregion. För
samhällen oavsett vart i Sverige så talas det om
resurser istället för realpolitik. Verkligheten är att
besparingar är ofta följden av politiska beslut som
försätter hela samhällsutvecklingen på spel.
Landsbygden är de områden där besparingar slår
hårdast. Varken kommunpolitiker eller rikspolitiker
tar tag i problem i den utsträckning som kan tänkas
ligga i ”allmänhetens intresse” som våra företrädare
åtar sig att arbeta för under deras mandatperiod.
Deltidsbrandmän betyder mycket för den bygd
och ort de är placerade i. Utan deltidsbrandmän
kan varken industrier etablera sig eller vardaglig offentlig verksamhet fortgå, vilket även innebär att invånare berövas på arbetstillfällen. Den
ersättning som deltidsbrandmän erhåller för att
vara samhällets ryggrad är svårbegriplig för den
karriärlystna, det finns en annan drivkraft som
håller lågan vid liv – civilsamhället - ett intresse
att bidra till samhället. Uppgiften att beskydda
samhället har sitt pris både ekonomiskt och socialt och de får minsta möjliga uppskattning för sitt
slit, engagemang och trofasta arbete.
Landsbygden är områden där avstånden ökar, där
förstärkningsstyrkor inte anländer inom 10 minuter
med förhöjda risker som följd. Tiden är en central
faktor när det handlar om livräddning, längre tid
innebär mer skador på både egendom, människor
och miljö. När yrkesverksamma individer flyttar
från orten i strävan efter ett arbete skapas fler rekryteringsproblem till räddningsverksamheten och
lägger grunden till ett samhälle som ändras från en
levande landsbygd till en spökstad.
Det finns en ond spiral inbyggd i problematiken
som politiker antingen är omedvetna om eller som
de medvetet avstår ifrån att förändra. Problemen
12
F 22 RL
Bronto Skylift AB
Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna
Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035
www.bronto.se
uppstår när kommunen inte kan behålla yrkesverksamma och enbart äldre, med en sämre mobilitet,
kvarstannar i kommunen. Äldreomsorgen blir en
stor utgiftspost, samtidigt så är det bland äldre som
många dödsfall sker. Det är en ond spiral när det inte
skapas förutsättningar till att etablera industrier
och jobbtillfällen i landsbygden.
Försvarsmaktens nedmontering kostar landsbygden
arbetstillfällen, både när regementen läggs ner och
där underentreprenörer till försvarsmakten minskar
eller upphör med sin verksamhet. Riksdagsbeslut om
effektiviseringar och centralisering, i vardagligt tal
omorganiseringar, minskar möjligheten att statliga
myndigheter placeras i olika regioner. Utan ett fungerande samhälle blir det extremt svårt att rekrytera
deltidsbrandmän, utan deltidsbrandmän är det extremt svårt att skapa ett fungerande samhälle. För att
reglera vilken typ av samhälle som premieras ligger
det ett stort ansvar på våra folkvalda i Rosenbad.
I Sverige ska en likvärdig räddningstjänst finnas
till hand för medborgarna. Hur ska detta bedömas
och jämföras när inga bra mått finns? De enda måt�ten som finns är insatsförmågan att rökdyka samt
antalet i beredskap. Rökdykning är en metod som
kan användas för invändig släckning eller livräddning. Arbetsuppgiften regleras av arbetsmiljöverkets författningssamling och binds samman med
antalet i beredskap. Totalt fem personer behövs för
att kunna påbörja. Vilka är det som ska ansvar för
utvecklingen och framtidens Sverige?
Att organisera räddningstjänsten så att räddningstjänsten bli olikvärdig är inte acceptabelt – det är att
ta risker som landsbygden inte har råd med. Politiker
på alla nivåer behöver arbeta aktivt mot att erbjuda
landsbygden villkor att bygga samhällen på, både aktivt politiskt deltagande från politiker och resurser
behöver skjutas till för att vända denna trend!

F 32 TLK
högtryckslyFtkuddar
när testade ni era senast?
Vi har
helhetslösningen
Försäljning serVice testning
generalagent
www.holmatro.se
text: Johan Hedberg
5 • 2014
5 • 2014
13
tekniknyhet
tekniknyhet
Fog Peak
Brandmästare Björn Olsson anländer för ett par år
sedan till en brandplats någonstans i Västsverige.
Branden finns på tredje våningen i en byggnad och
Björn hör och ser genom dörrspringan att det är en
fullt utvecklad brand.
Han vänder sig om och ser att kollegerna kommer
i trappan bakom honom med brandslangen försedd
med strålrör. Här - just nu - ville han haft tillgång
till en dimspik för att kunna sänka temperaturen i
brandrummet. Han är väl medveten om att om han
öppnar dörren, så är risken stor att han utlöser en
brandgasexplosion. För att kunna använda en dimspik måste han antingen beordra upp ännu en slang,
eller också anropa kollegan nere vid pumpen och be
honom stänga av vattnet – sedan koppla loss strålröret, aptera dimspiken och sedan än en gång anropa
kollegan vid pumpen att sätta på vattnet igen.
Vilken väg han väljer spelar mindre roll. Åtskillig
tid går till spillo i vilket fall – sekunder som kan
vara ödesdigra beroende på brandförloppet.
Där föddes idén. En enkel kopplingsanordning
som tillät brandmannen att sekundsnabbt aptera en
dimspik (FogPeak) direkt på strålröret.
Om man genom ett hål i t ex en dörr kunde sticka
in en FogPeak och sänka temperaturen i brandrummet, skulle man kunna spara avgörande tid och
dessutom minska risken för brandgasexplosion.
Ett effektivt håltagningsverktyg skulle ytterligare
förkorta tiden för att komma åt branden. Att med
hjälp av borrmaskin ta sig igenom t ex en säkerhetsdörr fungerar som regel, men det tar tid.
Därför har FogPeaken kompletterats med ytterligare en innovation - ett sinnrikt konstruerat, slagverktyg, med en gängad spets. Spetsen är ledad, så
att den fungerar oberoende av vilken vinkel användaren har till ytan som skall tas hål på.
Idag har risken för övertändning ökat drastiskt
beroende på de material som idag finns i lägenheterna. Brandförloppet har blivit mycket snabbare.
Brandmannen arbetar mot branden och mot tiden. Beroende på brandhärdens egenskaper kan det
handla om några sekunders avbrott på vattenförsörjning, för att katastrofen skall vara ett faktum.
FogPeaken avger 50–80 liter vatten per minut. En
liter vatten ger ca 1700 liter vattenånga. Man kan
följaktligen mycket snabbt sänka temperaturen på
brandgaserna och därefter påbörja släckning med
strålröret. Mer information om FogPeak hittar du på
www.singi.nu  text & foto: Erik Fägerwall
14
5 • 2014
5 • 2014
15
16
Vi brandmän ligger där också. Vi borde också höja rösten.
Vi ligger faktiskt en bra bit under i ingångslön på många ställen. Många räknar in en fast OB-ersättning i våra löner för att
det ska se bättre ut i listor och jämförelser. En OB-ersättning
är inte en del av lönen! OB-ersättning har vi för att vi arbetar
nätter, helger och röda dagar.
Vi har fortfarande Sveriges farligaste arbetsuppgift som en
av delarna i vårt yrke. Vi har däremot inget risktillägg. Vår
arbetsplats är inte sällan på ställen med upprorsstämning och
ibland där uniformsyrken utsätts för stenkastning.
Hur kan arbetsgivarorganisationerna inte se problematiken
och lyssna? I dagsläget är det ju en av Sveriges största arbetstagarorganisationer som förväntas föra brandmännens talan.
Hur kan vi fortfarande vara ett så pass underbetalt yrke trots att
arbetsbelastningen ökar och förutsättningarna blir sämre?Kan
det vara så att det inte alltid är positivt att vara stor?
I begynnelsen organiserade sig varje yrke var och en för sig.
I takt med industrialisering där plötsligt mängder med yrken
trängdes på samma arbetsplats började större förbund forma
sig för att det skulle vara möjligt att hantera och skapa rättvisa
förhållanden för större delar av de anställda på arbetsplatserna.
Det jag inte kan se är hur vi brandmän skulle vara en del i
denna större arbetsplats. Vi har ett säreget yrke och Sveriges
kommuner vill ju inte kännas vid oss som en del av arbetsplatsen, åtminstone inte när det kommer till att hjälpa till
med personal för RiB-anställningar.
Som jag inledde med så är vi brandmän en riktigt liten
yrkesgrupp som inte direkt liknar någon annan. En liten yrkesgrupp klarar sig bättre som branschförbund där man inte
jämförs med ett 70-tal andra yrkeskategorier varje gång det
kommer till lön, pension och förmåner.
Att vara under 0, 5 % av den totala medlemsskaran i förhandlande arbetstagarorganisation kan knappast leda till
att man prioriteras. Det måste enligt mig vara en del av anledningen till att arbetsgivarorganisationer inte är positiva
till att släppa in små branschförbund på arenan. Man kan
ju tycka att de borde se positivt på att ha en majoritet av
branschen som motpart för att prata med någon som verkligen vet och verkligen hitta de svagheter som finns och
tillsammans hitta rimliga nivåer för branschen.
I samma andetag kan jag undra hur en stor arbetstagarorganisation kan vara så orolig över att låta mindre än 0, 5 % av
sina medlemmar få testa att tala för sig själva. Kan det vara så
att man är rädd att det kommer gå bra för det lilla yrket och
att flera branscher vill testa samma sak?
5 • 2014
Bankgiro 900-3047
Artnr: 5304580
15 000 brandmän i Sverige,
en tredjedel heltidsanställda och två tredjedelar anställda i
beredskap. Om vi antar att man på de flesta ställen arbetar
i fyra skift, eller beredskap uppdelad på fyra veckor, så är
det en fjärdedel av dessa som är i tjänst och beredskap varje
minut dygnet runt, varje dag året runt, oavsett om det är
måndag morgon, lördag kväll eller julafton.
3 750 personer som ska vara beredda att hjälpa 9, 7 miljoner
invånare i 290 kommuner när det uppstår tillbud och olyckor
i form av eldsvådor, trafikolyckor, drunkningar, skogsbränder, översvämningar, stormskador och så vidare. Vi ska även
öva för alla tänkbara olycksscenarion, utbilda oss inom ny
utrustning och nya rutiner. Vi ska tillse att vi är i god fysisk
form för att orka med den arbetsbelastning vi kan utsättas
för och parallellt arbeta med olycksförebyggande på företag,
skolor, äldreboenden och bostadsrättsföreningar.
Vi klarar detta. Men det blir svårare desto färre vi blir, desto
längre det blir till olyckorna och när våra förutsättningar blir
sämre och sämre. Allt prat om att nya metoder och tekniker
kompenserar för lägre bemanningar och tunnare fortbildning,
ursäkta språket, men det är enligt mig rent struntprat. Tekniken
och nya effektivare metoder är inte i närheten av att hinna ikapp
nedskärningar inom bemanning, specialiseringar, lägre kompetenskrav, breddade uppdrag och trollande med beredskapsnivåer.
Svensk räddningstjänst tunnas ur och vi som är kvar kämpar
med att klara av uppgiften samtidigt som vi försöker motivera för
oss själva att vi gör det för pinsamt låga löner och ersättningar.
Rutinerade deltidsbrandmän slutar för att det inte är värt
det. Arbetsgivarna och deras intresseorganisationer är medvetna om detta, samtidigt som de hävdar medvetenhet om
rekryteringssvårigheter och envisas med att jämföra en RiBanställd ekonomiskt i samma tabeller som heltidsanställda
och inte ta hänsyn till den uppoffring det innebär att låsa sitt
liv var fjärde vecka och försvinna från sitt ordinarie arbete
med jämna mellanrum. Man tar heller inte hänsyn till att en
RiB-anställd ”kostar” en femtedel av en heltidsanställd när
man motiverar deras uppoffringar med en höjning på ett par
tior i månaden och tolkar avtal så att de som kämpade frivilligt vid skogsbranden i Västmanland har gått axel mot axel
med andra brandmän och utfört samma arbete men i efterhand ska få 80% lägre ersättning.
Polisen, grundskolelärare, undersköterskor och ambulanssjukvårdare är några av de yrkeskategorier som förtjänar all
respekt och skäliga löner för den insats de gör. Flera av dem
har höjt rösterna ordentligt för att markera att ingångslöner
och löneutveckling är under all kritik.
g r o v t av r u n d a t f i n n s t o t a l t
Artnr: 5304590
Tungt ansvar på få axlar
S t r an ds k rön i k a :
LANSERING!
Helt nytt membranställ på lager!
Brage utökar kollektionen med nytt membranställ.
Brage Euro Fight är tillverkat i Kermel Twin System
och har samma kvalitativa membran som i Brage
Nordic Fight. Hela stället lagerförs och finns för
omgående leverans.
Djupdyk i alla detaljer på www.procurator.net
eller kontakta oss.
Brage Euro Fight
Coat och Trousers
Certifierade enligt EN469:2005 och försedda med
alla de funktioner du verkligen behöver.
Kundservice: 020-300 500
E-post: [email protected]
5 • 2014
17
pensionssegern
pensionssegern
Bengt-Åke Johanssons
Mycket tidigt i livet uppstod ett brinnande intresse
för motorer och all annan teknik. Som sjuåring mekade han med mopeder; när det blev kallt om vintrarna
flyttades verksamheten in i lagården och pågick med
korna som åskådare. Fadern skaffade en Opel Kapitän
59, tung som en ”jänkare”. År 1962 kom vintern med
snö i backen och bilen hade bara ”nabbadäck” på.
– Pappa satt bakom ratten och min farbror sköt på.
Jag hade kört mycket traktor och tänkte att de gasar för mycket. Jag frågade om jag fick försöka och
backade tills det var plant. Därefter la jag i ettan, och
de sköt på; jag gasade lätt och så i med tvåan direkt.
”Attans”, sa pappa, när sonen försvann med bilen
uppför backen till garaget, en bra bit därifrån.
& BRF:s samordningsseger
Bengt-Åke Johansson kan stoltsera med ett extraordinärt CV: brandman, ledamot i BRF:s
styrelse och tidigare ordförande i Jönköpings lokala avdelning, motor- och teknikexpert, samt
efterfrågad av MSB och länder där det pågår inbördeskrig, naturkatastrofer och liknande, för
att leda bland annat långdistanskonvojer på upp till 100 lastbilar. Men, när Bengt Martinsson,
räddningschef i Jönköping, fick veta att Bengt-Åke Johansson ämnade ta ut sin avtalspension,
vid 59 års ålder, och fortsätta med insatserna, försökte han stoppa detta. Efter närmare två
år – inklusive ett drygt års juristhjälp – avgick Bengt-Åke Johansson och BRF med storseger!
s f f b e s ö k e r b e n g t - å k e Johansson i hans på egen
hand renoverade och tillbyggda sekelskifteshus i
Tenhult, en knapp mil öster om Jönköping. På bordet, vid sidan av en pärm, fylld av dokument från
turerna gällande hans avtalspension, ligger mobilen.
Då och då ger den från sig ett pling; via mejl har
en förfrågan kommit från MSB (Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap) gällande uppdraget
som Fleet manager i Freetown i Sierra Leone, ett av
de länder i Västafrika där ebolasmittan sprids som
värst. Via SMS stöter nu MSB:s rekryterare på om
att han måste svara senast klockan tolv dagen därpå.
En helt ny förfrågan kommer också om deltagande i
ett annat uppdrag: att hjälpa till med byggnationen
av en camp, i Centralafrikanska Republiken (CAR).
Samt är han sedan tidigare tillfrågad om att följa
med som tekniker, skulle en internationell insats i
likaså Eboladrabbade Liberia bli aktuell. MSB har
skickat en förtrupp dit, för att rekognosera
Sammanlagt har Bengt-Åke Johansson, sedan år
1994, genomfört cirka 15 olika uppdrag för MSB:s
räkning. Därtill har han hållit i många utbildningar
gällande tunga fordon, för insatspersonal, som anordnats av det tidigare Räddningsverket (SRV) och
numera MSB. Han har även utbildat av FN anställda
förare i Afrika på Toyota Land Cruiser, som används
under insatserna. Samt har MSB kostat på honom
själv en mängd utbildningar.
– Det är en förmån att bli tilldelad dessa uppdrag, säger han och förklarar att ofta handlar det
om långdistanskonvojer – som mest med uppåt 100
fordon – vilket innebär en konvojlängd på cirka en
mil, främst i afrikanska länder, men även i Bosnien,
Kosovo och Afghanistan.
Konvojerna fraktar oftast mat och mediciner, men
ibland även utrustning. Detta lastas oftast av i ett
wearhouse, ett tält i kolossalformat. En konvojledare
har stort ansvar, vilket bl a innebär att vara först på
plats och rekrytera förare, varför det är ett måste att
veta hur man ska upprätthålla den egna säkerheten.
18
Från Atteviks till brandkåren
Efter fordonsteknisk utbildning började han, 17 år
gammal, arbeta som bilmekaniker och sex år senare
erbjöds han jobbet som verkmästare på Atteviks
verkstad. Han fick även erbjudanden från andra teknikföretag, bl a Elektro Diesel, men trivdes så bra på
Atteviks att han stannade där i tio år.
Därefter var det dags att växla spår: brandmannayrket hade alltid lockat och han sökte en heltidsanställning. Avsaknaden av körkort för lastbil
innebar att han sorterades bort, men nu gjorde sig
Bengt-Åke Johanssons starka vilja påmind – han
anmälde sig till Bills Buss & Lastbilsförarskola.
– Efter tre, fyra lektioner var jag beredd att köra
upp. Läraren skrattade, men det gick galant, först
tog jag lastbilen och därefter bussen. Frågorna om
servosystem och liknande som ställdes, kunde jag
tack vare min tekniska bakgrund.
– Det är strapatsrikt ibland, men också givande:
jag har lärt mig vem jag är som människa.
Den tyngsta uppgiften är att förhandla med tullen
och söka security clearence: tillstånd att köra i länder där inbördeskrig pågår eller där naturkatastrofer
har skett. Detta är oftast en process som pågår under
många dagar, från tidig morgon till sen kväll.
– Efter cirka tio dagar i hamnen utgår en avgift
som är extremt kostsam, så det gäller att få ut konvojen så fort som möjligt. Ibland hänger det på håret.
En konvoj som man inte ser slutet på
Det första uppdraget i Afrika skedde år 2004, när
ett stort antal människor flydde från inbördeskriget i Darfur till västra Nordsudan. Här fanns ingen
mat – många dog av svält – och FN högprioriterade
konvojen, som var fullastad med energirik mat, med
destination Al Geneina.
– Denna konvoj var så lång att man inte såg något
slut; jag måste åka upp på kullar för att kolla hur det
såg ut, och kunna stötta chaufförerna – ibland tog jag
själv över körningen. Jag rapporterade varje timme via
VHF-radio till den radiocentral jag fick kontakt med;
på grund av positionen i södra Sahara, med bland annat sanddyner, var det svårt att få radiokontakt.
Konvojen passerade cirka 42 floder, och eftersom det
var så många bilar blev spåren i öknen allt djupare.
Fordonen körde fast varje dag, och måste grävas ut.
– Jag blev magsjuk; åt inte på fem dagar, utan drack
bara vatten. Det var 50 grader varmt ute, men det var
bara att bita ihop och fortsätta.
Bra folk och mycket teknik
Motorernas man
Brandmannen och ledamoten i BRF:s förbundsstyrelse,
Bengt-Åke Johansson, har själv renoverat och byggt till
huset i Tenhult, en knapp mil öster om Jönköping. Den
förre detta verkmästaren/brandmannen har även hunnit bygga en husbil, modell större, samt renoverat två
veteranbilar. För den ena av dem, en Mercedes-Benz 2 80
SL Roadster, har han vunnit det prestigefyllda priset Best
in Show på Örebro Classic Car Show, samt även det på
Norrvikens Trädgårdar i Båstad. Foto: Inger Wiklund
Bengt-Åke Johansson växte upp på en bondgård
i närheten av Jönköping. När han kom till världen, vid middagstid den 30 juni 1954, rådde total
solförmörkelse.
– Detta var mitt i höskörden. Mina föräldrar har
berättat att hästen blev rädd när mörkret föll; fåglarna tystnade och vinden tilltog.
5 • 2014
5 • 2014
Den nuvarande brandstationen i Jönköping invigdes
år 1982 och organisationen gjordes om. Ett halvt år
senare utlystes två nya heltidstjänster, som cirka
300 personer sökte. Han fick den ena.
– Jag kände på en gång att nu är jag hemma; det
här är perfekt med bra folk och mycket teknik.
Under 30 år arbetade Bengt-Åke Johansson på
räddningstjänsten i Jönköping. Utöver det rent
operativa arbetet har han haft en mängd andra
funktioner: han deltog i nyrekryteringsgruppen
för operativ personal och utförde även tester av
de sökande, var fordonsansvarig i sitt lag, samt
ansvarade för årlig uppkörning på höjdfordon,
och utbildade sina kolleger på nya höjdfordon.
Tidigare fungerade han även som rappeleringsinstruktör och båtansvarig, samt skötte båtutbildningen och, vid behov, hjälpte till på verkstaden.
Vidare arbetade han med byggnation och renovering av det stora utbildningscentret – inklusive
sjuksalar – intill brandstationen, hade visst fastighetsansvar och deltog i andra byggprojekt; bl a
konstruerade och byggde han, tillsammans med
en kollega, en tungbärgarenhet.
19
pensionssegern
pensionssegern
men Martinsson försökte hindra mitt deltagande. När
jag kom till Skövde, varifrån styrkan skulle utgå,
berättades det att han ringt till en befälhavare och
diskuterat pliktlagen, och att denna diskussion hade
hamnat på Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm.
– Jönköping har en hög larmfrekvens, och med
allt det övriga fanns det alltid något att göra. Men
jag tröttnade aldrig på brandkåren, med bra laganda
och trevliga arbetskamrater.
Alla är BRF:are
Tidigare var han vice ordförande i Kommunals lokala fackklubb, men alla heltidsbrandmän, cirka 44
personer, gick över från Kommunal till BRF, vilket
gör Jönköping till ett mycket starkt BRF-fäste. Han
blev nu vice ordförande i den lokala BRF-klubben,
och de sista fyra åren innan pensionen höll han i
ordförandeklubban här.
– Ett par brandmän är inte organiserade; resten
är med i BRF, framhåller Bengt-Åke Johansson, som
fortfarande är ledamot i BRF:s förbundsstyrelse.
Räddningschefen är nyckelpersonen
Bengt-Åke Johansson framhåller att det är Bengt
Martinsson, räddningschef i Jönköping sedan år
1986, som är nyckelpersonen i det lika invecklade som
långdragna ärendet beträffande hans avtalspension.
– Han har vänt fram och tillbaka på saker och
snurrat till det. Detta eftersom han inte ville låta
mig fortsätta att arbeta för MSB, efter pensionen, säger Bengt-Åke Johansson och förklarar att så länge
han var anställd som brandman begärde han ledigt
när han blev rekryterad till ett uppdrag.
– Många kårer ser det som positivt att personalen får den här erfarenheten och kompetensen, men
Martinsson har ända från början haft en negativ inställning vad gäller att bevilja tjänstledighet. Ofta
fick jag besked först i sista minuten, säger han och
förklarar att det främst är under sommartid som det
är svårt att begära tjänsteledigt, men att han huvudsakligen har varit borta på vintrarna.
– Till dels har jag också löst detta själv, med
kompledighet, semester och genom att byta dagar
med arbetskamraterna.
När SRV ville ha honom med i Thailand direkt
efter tsunamin, julen 2004, kom godkännandet av
tjänstledigheten först när insatsen hade påbörjats
och planet hade lyft.
– Räddningsverket måste ta någon annan om jag
inte fick tjänstledigt, och jag bad gång på gång
Martinsson om besked. Han svarade ”kon står inte
på isen”, och till slut gällde det timmar. Prio 1 var
att hjälpa de svenskar som hade drabbats, men
även andra. Men, Martinsson åkte hem utan att ge
besked. Det var väldigt frustrerande att, på tv, se
hur planet lastades och lyfte. Först veckan därpå
yttrade han att ”du får väl ledigt”.
Valde bort toppjobb
Antonov 124 är världens största fraktflygplan i kommersiell drift, här med en leverans
av lastbilar till Khartoum, huvudstad i Nordsudan. Foto: Bengt-Åke Johansson
Så här ser vägarna i Sydsudan ut. Foto: Privat
Ledare över en konvoj som man inte ser slutet på, och som
färdades under 17 dygn för att komma fram genom öknen till
de svältande flyktingarna i Al Geneina, Sudan. Färden började
vid sex på morgonen och fortsatte till midnatt varje dag.
Vid ett tillfälle fastnade hela konvojen i djup sand, och man
grävde i 48 timmar i sträck för att få loss den. Foto: Privat
Matlagning på gränsen mellan Uganda och Sydsudan: Vatten kokas i triangakök och blir till saltrik minestronesoppa, som sedan äts under färden, tillsammans med lokalt stenugnsbakat bröd,
som kan köpas på vissa marknader. I Al Geneina, där förutsättningarna var som sämst, fanns det
godaste brödet – för dem som hade råd att köpa det. Foto: Privat
Man undviker att sova i lastbilarna – efter 15 timmars körning är växellåda och drivlina
mycket varma och hytten blir som en bastu. Ibland sover personalen på marken, ibland på
hotell som detta, med ytterst begränsade faciliteter. Foto: Bengt-Åke Johansson
Vid framkomsten möts konvojen alltid av varma välkomnanden från lokalbefolkningen.
Foto: Privat
”Parallell anställning”
Något år innan Bengt-Åke Johansson gick i avtalspension frågade hans närmaste chef – styrkeledare
med personalansvar – varför han inte hade lämnat
in en anmälan om bisysslor.
– Han kände till uppdragen för MSB och tyckte att
det var konstigt. Jag hade ju lämnat in dessa uppgifter och tänkte att det måste ha blivit fel någonstans.
Bengt-Åke Johansson lämnade in en ny anmälan,
med tron att allt nu var frid och fröjd. Hösten 2012 tog
en ny person över som styrkeledare, som nu upprepade frågan varför ingen anmälan om bisysslor fanns.
– Jag svarade att jag hade lämnat in anmälan.
”Nej”, sa han, ”det finns ingen”. Då förstod jag
att Martinsson inte hade registrerat mina bisysslor, och blev orolig för att hans avsikt var
att påstå att jag inte hade lämnat in någon anmälan. Jag kontaktade Martinsson, som tillstod
Ifrågasatte pliktlagen
Tidigare det året inkallades Bengt-Åke Johansson som
gruppbefäl i insatsstyrkan NL 04 Nordic Logistic Group.
– Pliktlagen gällde ju även rekrytering, övning
och utbildning. Mina erfarenheter efterfrågades här,
20
År 2006 erbjöds Bengt-Åke Johansson ett spännande och högavlönat jobb med mycket goda förmåner,
på ett företag i USA. Men, efter att ha räknat på avtalspensionen och möjligheten att jobba vidare med
de internationella insatserna, valde han att stanna
kvar i Jönköpings räddningstjänst.
– För några år sedan intresserade Bengt
Martinsson sig för min pension. Han yttrade att ”du
kan ju inte gå hem, du blir ju fattigpensionär”. Jag
svarade att jag inte hade tagit ställning till detta
ännu, men att jag eventuellt funderade på att gå i
avtalspension och jobba lite för MSB, när jag är 59
eller 60 år. Det var efter detta som Martinsson på
allvar började motarbeta mig.
År 2012 arbetade Bengt-Åke Johansson vid två
tillfällen i Kongo: i maj till juli, samt i oktober
till november. Uppdraget gällde att tulla in och
transportera en minröjare till Brazzaville. Han påbörjade också röjning av ett stort område med bl a
odetonerade bomber och granater.
– Den 5 eller 6 december frågade Martinsson om
jag hade bestämt mig gällande avtalspensionen.
Jag minns detta så väl eftersom jag just varit i väg
en sväng till Tyskland. När han sa att om jag gick i
pension skulle en annan person få anställning någon månad senare, ville jag inte stå i vägen, utan
gav jag beskedet att jag löser min pension i maj
2013. Jag frågade om jag skulle skriva på något,
men Martinsson sa ”jag sköter allting”. Den 27 december bad personalhandläggaren, Stefan Lund,
att jag skulle skriva under pensionsansökan, vilket
jag gjorde – jag såg inget konstigt med det.
5 • 2014
5 • 2014
21
pensionssegern
VARNINGSLJUS FÖR PROFFS
Vidare sägs ”Nämnden beslutar att del av inkomst
som inte ska minska pensionen (i enlighet med § 36
KAP-KL samt i § 5 bilaga 4 i AKAP-KL) är den förvärvsinkomst som avser kalendermånaden innan arbetstagarens ansökan kom arbetsgivaren tillhanda.”
Beslutet har undertecknats av Jesper Neuhaus,
ordförande i denna pensionsnämnd, samt en av
de förhandlare på SKL som ansvarar för den kommunala räddningstjänsten.
Två datum på ansökan
Men, kommunen dröjde med att besvara juristens
fråga huruvida Bengt-Åke Johansson var fri att ta
uppdrag från MSB, utan att riskera samordning med
pensionen. Anledningen var omständigheten att det
finns två datum på den pensionsansökan som skickades från räddningstjänsten till kommunen: den 27
december 2012, som det står ovanför hans namnunderteckning, samt den 27 november, vilket står
längst upp på dokumentet – som inte har diarieförts
varken på räddningstjänsten eller på kommunen.
Kommunen anförde att då Bengt-Åke Johansson
inte hade haft någon inkomst från MSB i oktober
2012, skulle heller inga nya inkomster från MSB
vara fria från samordning. Vad gäller november månad hade han däremot en större inkomst från MSB.
Men, efter ytterligare dialog meddelade kommunen,
den 28 augusti 2014, Thomas Söderqvist att man går
på BRF:s linje. Så nu kan Bengt-Åke Johansson fortsätta med uppdragen för MSB, utan att samordning
sker med hans avtalspension. Det vill säga, han får
uppbringa samma inkomst från MSB varje månad på
året som han gjorde november 2012.
– Nu känner jag mig fri igen; och i slutändan
blev det ju riktigt rätt och riktigt för min del! Jag
vill passa på att rikta ett stort TACK till alla som
har litat på mig och som trott att BRF, med hjälp av
juristerna på Kriström, skulle segra i detta ärende,
säger han och berättar att detta fått honom att i
backspegeln se hur alla brandmännen i Jönköping
lämnade Kommunal för BRF.
– Enligt mitt tycke intresserade sig Kommunal
inte för brandmännen, mer än att vi frontade på affischer vid 1 maj och liknande. Några år senare började
Kommunal göra försök att få oss tillbaka, men vi har
lärt oss hur det fungerade förut. Personligen är jag
mer än glad över att det var BRF som företrädde mig
nu – och inte Kommunal – då jag har sett och verkat i
bägge organisationerna och vet skillnaderna i inställning och satsning när det krisar för en medlem.
Bengt-Åke Johansson vill även tacka arbetsgivaren, kommunen, för 30 år i tjänst som brandman.
– Räddningstjänsten har en mycket viktig uppgift
i vårt expanderande samhälle. Men, jag är tveksam
till den tid och energi som räddningschefen lägger
ner på att vrida och vända upp och ner på avtal med
mer som har ingåtts med anställda. Jag vet att det är
många som ifrågasätter varför han beter sig på det
här viset, avslutar han.  text: Inger Wiklund
Det blir kaos i hela huvudstaden när en stor
konvoj ska passera det hårt trafikerade Kampala.
Den här gången erbjöds Bengt-Åke Johansson
hjälp av en poliseskort. Foto: Privat
att jag inte hade någon bisyssla, utan att det var
en ”parallell anställning”. När jag svarade att
jag skulle skriva en ny anmälan, yttrade han två
gånger ”du får inte skriva MSB som en bisyssla”.
Jag fick kalla kårar, berättar Bengt-Åke Johansson,
som hade sparat uppgifterna och nu skickade anmälan, komplett med ett utdrag från MSB, även
direkt till kommunen.
– Sedan 10, 15 år tillbaka är min skyldighet som
arbetstagare att anmäla detta till arbetsgivaren, för
att visa att man inte håller på med konkurrerande
verksamhet. Jag har alltid följt detta, framhåller
han och visar flera kopior på anmälan om bisysslor
från tidigare år, som har kommit kommunen tillhanda. Längst ner på dessa dokument står följande:
”Arbetsgivaren är skyldig att förhandla enligt MBL
11 § före beslut om förbud av bisyssla.”
– Det har aldrig skett någon sådan förhandling i
det här ärendet, betonar han.
Ett skriftligt svar kom från Martinsson – vars
uppgift egentligen endast är att registrera och
skicka vidare till kommunen – där det står att anmälan om bisysslor är mottagen, och ”överlämnad
till Stadskontoret, personalavdelningen, för handläggning/bedömning. Därefter får du besked om
arbetsgivarens bedömning av din anmälan.”
– Jag fick löpande förfrågningar från MSB gällande uppdrag, men på grund av detta vågade jag
inte söka tjänstledigt.
Plötsligt ändrade regler
I slutet av januari 2013 fick Bengt-Åke Johansson ett
svar från kommunen, underskrivet av Maria Idéhn,
förhandlingschef, och Ulrika Rosander, stads- och
koncernjurist, vilka hade konsulterat både SKL och
KPA Pension, gällande tolkningen av KAP-KL, § 36
moment 3. Svaret lyder som följande: ”Efter dessa konsultationer är vår uppfattning att en rimlig tolkning
är att frilägga den inkomst som uppburits från annan
arbetsgivare under tjänstledighet.” Vidare sägs att de
har räknat ut att han, sedan år 1989, i snitt hade varit
tjänstledig en månad per år, och att även efter att ha
22
gått i pension skulle ”få” jobba en månad per år utan att
någon samordning skulle göras med avtalspensionen.
– Nu hade reglerna alltså ändrats. Innan detta hade
jag trott att man fick fortsätta med bisysslan även efter
att ha gått i pension, utan samordning. Ingen information hade heller lämnats från Kommunal om någon
förändring, säger han och förklarar att de hade fått
fram detta med en månad genom att börja räkna från
år 1989, när han, på anmodan av Bengt Martinsson,
jobbade som insatsledare på flygplatsen här.
– Men jag började ju inte med de internationella
uppdragen förrän år 1994, så det blir missvisande.
Därtill sträcker sig uppdragen vanligen över två eller
tre månader; ingen vill ge uppdrag till någon som bara
kan stanna en månad, förklarar Bengt-Åke Johansson,
som nu skrev ett brev till Maria Idéhn, i vilket han förklarade detta, samt underströk att han under många år
hade arbetat för MSB/SRV utan att några synpunkter
förts fram gällande denna bisyssla.
Han försökte nu få kommunen att sträcka ut
tiden, men då oron var stor bad han BRF centralt
om hjälp, som prioriterade ärendet och beslutade
att koppla in advokatbyrån Kriström. BRF:s förhandlingschef, Raymond Holmström, tog kontakt
med dem, och i juni 2013 började juristen Thomas
Söderqvist att arbeta med ärendet.
Beslut i Pensionsnämnden
Därpå följde 14 månader av dialog mellan BRF, inklusive Bengt-Åke Johansson själv, och advokatbyrån,
mellan advokatbyrån och kommunen, samt mellan
kommunen och SKL. En anledning till att det tog så
lång tid var att kommunen sköt frågan till den partsammansatta pensionsnämnden för KAP-KL, och på
deras sammanträde, den 5 december 2013, togs frågan upp, men bordlades till den 21 februari 2014. I
protokollet från detta sammanträde fastslås följande:
(§ 24 Samordning i enlighet med § 36) ”Arbetsgivaren
ska inte minska pensionen för sådan del av inkomsten
som följer av arbete som arbetstagaren hade innan
hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension
kommit arbetsgivaren till handa”.
5 • 2014
5 • 2014
Varningsljus från Ferno Norden är endast
för professionella användare.
Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med
världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon
som verkligen syns på vägarna.
5 års garanti på elektroniken
Patenterad Linjär-LED teknologi
www.fernonorden.se
Tel: 0520-420200
E-post: [email protected]
Annonsera i
Swedish Firefighters!
Brandsveriges starkaste annonsorgan.
Partik Irmér, Annonschef
Tel: +46(0)8 742 10 08
Epost: [email protected]
23
pensionssegern
Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se
BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon
”Kraftansamling”
Försäljning
Denny Walthersson
0515 - 72 34 84
0765 - 25 34 84
kan göras för fördelaktig samordning
pensionen, som
betalas ut av staten, är avtalspension – även benämnd tjänstepension – den del av pensionen som
utbetalas av arbetsgivaren. Cirka 90 procent av arbetstagarna – närmare fyra miljoner människor – i
Sverige omfattas i dag av något av de kollektivavtal
om avtalspension som finns på arbetsmarknaden,
vilket internationellt sett är en mycket stor andel.
Då BRF inte äger det centrala kollektivavtalet för
brandmän, är BRF inte part här.
till skillnad från den allmänna
kap-kl
(Kollektiv Avtalad Pension Kommuner/
Lansting), som trädde i kraft år 2006, gäller för alla
som är födda 1985 och tidigare.
För arbetstagare som är födda 1986 och senare
gäller AKAP-KL, (Avgiftsbestämd kollektivavtalad
pension) vilken trädde i kraft den 1 januari 2014. Att
pensionen är avgiftsbestämd – och inte som tidigare
förmånsbestämd – innebär bland annat att man inte
längre på förhand vet hur stor pensionen blir. Den
anställde väljer själv hur den del av lönen som arbetsgivaren avsätter till avtalspension ska förvaltas.
v i s s a p e r s o n a l g r u p p e r har särskild avtalspension.
I KAP-KL samt AKAP-KL regleras att brandmän kan
gå i särskild avtalspension, SAP-R (Särskild avtalspension för brandmän i utryckningstjänst).
SAP-R kom till på grund av att yrket är så fysiskt
tungt. Det innebär att personer, som har varit anställda i minst 30 år, varav 25 av dessa år i utryckande styrka – och som fortfarande arbetar operativt
– har rätt till att på egen begäran avsluta sin tjänst.
Detta gäller tidigast från och med månaden efter
fyllda 58 år och denna pension betalas ut längst till
och med månaden innan den anställda fyller 65 år.
[email protected]
Försäljning
Sture Håkansson
0515 - 72 34 58
0705 - 50 44 22
Detta innebär att den inkomst som har intjänats
kalendermånaden innan ansökan gjordes är avgörande för frågan om samordningen. Det är själva intjänandet just den månaden som är avgörande. Det
går således inte att vänta med inkomstutbetalning
för andra kalendermånader och göra utbetalningen
kalendermånaden innan ansökan.
En lång och trogen tjänst i bisysslan beaktas alltså inte – och påverkar inte samordningen.
En överenskommelse kan träffas – mellan en arbetstagare och en arbetsgivare – om annan samordning med förvärvsinkomst än vad som följer
av denna paragraf. Med andra ord tillåter det, av
parterna slutna centrala avtalet, att parter lokalt
kommer överens om mer fördelaktiga avtal gällande
samordning. (Ovanstående tolkning av § 36 mom. 3
utgör dock ett tak för arbetsgivaren.)
[email protected]
Support
Stig Christensen
0515 - 72 34 65
0702 - 90 20 25
[email protected]
p r a k t i s k t i n n e b ä r Pensionsnämndens tolkning av denna paragraf att om en brandman lämnar
in ansökan om pension till sin arbetsgivare i december år 1 – avseende pension som ska påbörjas i juni år
2 – är det den inkomst som har intjänats november år
1 som styr samordningen. Om inkomsten i november
månad år 1 är t ex 5 000 kr är det 5 000 kr som ska
vara samordningsfri framöver (d.v.s. 60 000 kr om
året i just detta exempel).
rent
Bekväm, säker och slitstark
JALAS® 4768 Fire är en brandmansstövel med smarta funktioner,
tillverkad enligt de senaste säkerhetsföreskrifterna.
KrAFtigA drAgögLor
m ö j l i g g ö r ” k r a f t a n s a m l i n g a r ” den sista
månaden innan ansökan görs. Alltså; arbetstagare
kan välja att jobba väldigt mycket kalendermånaden
innan ansökan görs till arbetsgivaren, för att på så
sätt skapa utrymme för en fördelaktig samordning.
d e t ta
Jalas® 4768 Fire
öVerenSStämmer med
eN 15090:2012 F2a sra ci
reFLeKterAnde bAnd
Källa: Raymond Holmström, förhandlingschef på BRF.
JALAS® 4768 Fire är testad under
sommaren vid en rad olika brandförsvar,
och här är några omdömen:
VärmebeStändigA
KeVLAr®-SömmAr
av s ä r s k i l d b e t y d e l s e i k a p - k l är § 36 KAPKL moment 3, vilken nu alltså har tolkats av
Pensionsnämnden, som är den partssammansatta
instans vilken har till uppgift att tolka pensionsavtalet. Den lyder som följande: ”Arbetsgivaren ska
inte minska pensionen för sådan del av inkomsten
som följer av arbete som arbetstagaren hade innan
hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten kommit
arbetsgivaren till handa.”
”MYCKET hög komfort kontra en
’vanlig’ brandmansstövel i gummi”
SLAgdämpAnde
mAteriAL d3o®
”Vilken härlig passform!”
”Gott att känna att någon vill göra skillnad
beträffande passform”
”Äntligen en stövel som sitter bra – även
när man måste springa allt vad man orkar”
mycKet AVAncerAde
StötdämpningSFunKtioner
www.jalas.com |
www.youtube.com/jalasfootwear
Ejendals AB äger och marknadsför varumärket JALAS ®, [email protected] | www.ejendals.com
24
5 • 2014
5 • 2014
25
pensionssegern
pensionssegern
SFF har pratat med Thomas Söderqvist, jurist på Kriström Advokatbyrå, som är specialiserade
bland annat på arbetsrätt, och som har anlitats av BRF för att komma till rätta med frågan om
samordningen gällande Bengt-Åke Johanssons avtalspension.
– För BRF:s del är det viktigt att medlemmarnas rättigheter tas tillvara, och i just Bengt-Åkes
fall blev det en fördelaktig utgång. Nu finns det en tolkning av pensionsavtalet i detta avseende,
och nu vet parterna vad som gäller, säger han om Pensionsnämndens beslut.
Nu vet parterna vad som gäller!
Kriström Advokatbyrå är specialiserade bland annat
på arbetsrätt. Thomas Söderqvist är den jurist här,
som främst har arbetat med frågan om samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension.
Foto: Binge Eliasson
Hur tolkar du Pensionsnämndens beslut?
– Det finns enligt min uppfattning inte så mycket utrymme att tolka beslutet: det som Pensionsnämnden
yttrar sig om är vad som var partsavsikten med det
här stadgandet i pensionsavtalet. Själva beslutet är
ganska klart i och för sig, och såväl BRF som kommunen har rättat sig efter det.
En del av problemet var att det hade utvecklats en
viss praxis på hur bestämmelsen brukade tillämpas,
och det var väl egentligen denna praxis som var lite
oklar. Parterna hade olika uppfattningar i frågan.
Kommunen visste inte riktigt hur man skulle se på saken, och hänsköt därför frågan till Pensionsnämnden,
som sa att ”så här ska ni läsa den här paragrafen.”.
För BRF:s del är det viktigt att deras medlemmars rättigheter tas tillvara, och för Bengt-Åkes
del blev utgången fördelaktig. Men, det var tillfälligheter som gjorde detta; han råkade ha inkomst
från månaden innan han lämnade in ansökan om
avtalspension – hade han jobbat i augusti och lämnat in ansökan i december hade det varit en annan
sak. Men, nu finns det ju en tolkning av detta, och
nu vet parterna vad som gäller.
Hade det blivit frågan om rättsliga åtgärder om kommunen hade fattat ett beslut i strid med BRF:s begäran?
– Det blir ju spekulativt i så fall; givetvis är det så
att man efter diskussioner föredrar att lösa saker i
godo, och slippa ett rättsligt förfarande. Vi tyckte
att vi hade fog för vår tolkning, men hade kommunen tolkat det på ett annat sätt hade klientens
intresse fått tas tillvara i ett domstolsförfarande.
Men, vi behövde aldrig överväga detta – även fast
det tog lång tid hände det något hela tiden, vi ställdes aldrig inför skarpt läge.
Har detta ärende en prejudicerande verkan – och
vilken betydelse får det i så fall?
– Det har en viss prejudicerande verkan, på så sätt
att parterna förmodligen kommer att gå till det här
beslutet varje gång frågan om samordning kommer
upp. ”Nu kommer frågan upp, nu är vi inne i paragraf 36 i pensionsavtalet, hur var det här nu igen?”,
26
5 • 2014
och så tittar man på Pensionsnämndens yttrande.
Det är ju parterna i avtalet som har uttalat sig om
hur stadgandet ska tolkas, så jag förutsätter att man
fortsättningsvis rättar sig efter det beslutet, tills något nytt beslut tas, eller ett nytt avtal ingås.
Hur ser du på att detta ärende har tagit närmare
14 månader?
– Det är givetvis olyckligt, det drabbar ju Bengt-Åke
personligen i det här fallet. Men, vad tidsutdräkten
beror på vågar jag inte spekulera i – ibland går det
grus i maskineriet. I det här fallet hänsköts frågan
till Pensionsnämnden, men man kan möjligtvis ha
synpunkter på att det borde ha hanterats på ett något snabbare sätt. Dock är det kanske inte så enkelt
för arbetsgivar- och arbetstagarparterna att komma
överens om var man ska sätta ned foten någonstans.
Vi hade också skickat lite underlag på lönespecifikationer, beräkningar av belopp och liknande, och vår
första kopia var lite dålig, kommunen var tvungna att
be om nytt underlag, så tidsutdräkten kan inte bara
tillskrivas kommunen.
Har du själv drivit ett liknande ärende, eller hört talas om sådant?
– Nej, det är första gången jag har sett att ett ärende
har hänskjutits till Pensionsnämnden.
Hur ser du på att en sådan här fråga bordlades av
nämnden i 2,5 månader?
– Jag har som sagt ingen egen erfarenhet av ett
ärende i Pensionsnämnden. Men, det bör beaktas att
Pensionsnämnden är partssammansatt – med företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare, så att
det kan finnas en viss motsättning mellan de olika
sidorna. Min uppfattning är att det inte är så ovanligt
att ärenden i och för sig bordläggs – sedan hur lång
tid denna bordläggning ska ta, det är en annan fråga.
Hur ska begreppet ”parallell anställning” tolkas?
– Det kan jag inte svara på, det är inte mitt begrepp
som används, och jag har inte stött på det tidigare.
Vår uppfattning är att en bisyssla per definition
5 • 2014
nästan utgör en parallell anställning. BRF och kommunen hade olika uppfattning om vad som, i det här
fallet, utgjorde bisyssla och inte.
Sedan var begreppet ”parallell anställning” kommer ifrån kan jag inte svara på. När vi gjorde bedömningen tittade vi på kommunens egna riktlinjer för
bisysslebegreppet, vilka i fösta hand har upprättats
för att skydda arbetsgivaren från förtroendeskadande
bisysslor. Vi hävdade att ”om ni har en tolkning åt
det hållet, så får ni ha samma tolkning när det gäller
pensionsavtalet.” Det var vår inställning, vilken kommunen – i slutändan – verkar ha delat.
Bengt-Åke Johanssons ansökan om särskild avtalspension är underskriven den 27 december 2012,
men längst upp på sidan står datumet 2012-11-27.
Dokumentet är inte diariefört. Vad anser du om
räddningstjänstens, respektive kommunens hantering av detta dokument?
– Jag har inga synpunkter vad gäller hanteringen av
dokumentet: parterna hade olika uppfattning om vilket av dessa datum som skulle gälla, det var frågan
vi diskuterade. Vi fokuserade på det datum arbetsgivaren fick ansökan om särskild avtalspension – det
datum Bengt-Åke undertecknade dokumentet – och
anförde att det datumet skulle gälla. Vår uppfattning
var att han inte kan ha ansökt om avtalspension innan han skrev på ansökan. Vi torgförde vår uppfattning och där fick vi ju med oss kommunen.
Hur ser du på att Bengt-Åke Johanssons inlämnade
anmälan om bisysslor inte hade registrerats?
– Detta var något som hände innan vi kopplades in,
så jag har ingen aning om omständigheterna i sak.
Men, skulle det vara så är det givetvis olyckligt; det
ligger väl på arbetsgivarens bord att dokumentera
dessa uppgifter, eftersom det kan få ganska långtgående konsekvenser för den enskilde om så inte görs
– som till exempel i Bengt-Åkes fall.
 text:
Inger Wiklund
27
pensionssegern
Jesper Neuhaus arbetar som förhandlare
på Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL), med ansvar för räddningstjänst i
kommunalförbund. Främst jobbar han
med pensions- och försäkringsavtal, och
är ordförande i Pensionsnämnden för PFA,
KAP-KL och AKAP-KL. Foto: SKL.
J es p e r N e u haus, S K L:
”Beslut i nämnden om tolkning blir praxis.”
Beredskap =
Plan + verktyg + övning
Pensionsnämndens beslut blir nu praxis – det är månadsinkomsten som ska ligga till grund
för beräkningen av inkomst fri från samordning, och det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. Detta enligt
Jesper Neuhaus, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt ordförande
i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL.
SKL:s avsikt är dock att verka för en förändring av villkoren i den särskilda avtalspensionen
för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, för yngre och blivande brandmän.
Vilka är de övriga ledamöterna i denna pensionsnämnd,
och hur utses de?
JN: Pensionsnämnden består av parterna i kollektivavtalet, tre från arbetsgivar- och tre från arbetstagarsidan, och utses av respektive organisation. Från
SKL är det, förutom jag, Erik Lardenäs och Hanna
Larsson som är ledamöter. (Vid beslutet ifråga var
det Susanna Lavemark och inte Hanna Larsson).
Från arbetstagarsidan är det Anne-Maria Carlsgård
från Svenska Kommunalarbetareförbundet, Ossian
Wennström från AkademikerAlliansen och Cecilia
Curtelius Larsson från OFR. De två sistnämnda är
förhandlingsorganisationer som i sin tur har fler
fackförbund som medlemmar och, bland annat, företräder dessa i pensions och försäkringsfrågor.
Hur kommer det sig att du föreslog Jönköpings kommun
att Bengt-Åke Johanssons ärende gällande samordning
av avtalspension skulle avgöras av nämnden?
JN: Jönköpings kommun ställde till Pensionsnämnden
frågan om hur § 36 mom 3 i KAP-KL (dvs samordning med tidigare inkomst) ska tolkas. Mer specifikt
handlade frågan om vilken tidsperiod som tidigare
inkomster ska räknas på. Den typen av frågor är en
av nämndens huvuduppgifter. Pensionsavtal är till
sin natur komplexa, och lokala parter får ibland upp
frågor där varken avtalstexten eller tidigare praxis
ger någon vägledning och de bör då vända sig till
Pensionsnämnden. Liknande ordning finns över
hela arbetsmarknaden och är det sätt som avtalsförsäkringar och pensionsavtal normalt hanteras.
Är det vanligt att ärenden som detta tas upp i
Pensionsnämnden?
JN: Bengt-Åkes ärende har inte behandlats i nämnden
och något beslut i det ärendet har heller inte fattats.
Var ni eniga om beslutet som fattades?
JN: Nämndens uppgift är att ge tolknings- och til�lämpningsanvisningar för pensionsavtalen PFA,
KAP-KL och AKAP-KL, och kan endast ta beslut om
den är enig. Om nämnden inte är enig kan tvisten
behandlas av skiljenämnd, eller om part så begär
kan frågan hanteras enligt den vanliga förhandlingsordningen som gäller mellan parterna.
28
Hur kom ni fram till beslutet?
JN: Nämndens utredning har inte påvisat annat
än att det är månadsinkomsten som ska ligga till
grund för beräkningen, och att det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan
ansökan inlämnades till arbetsgivaren. En definitiv reglering ska göras per kalenderår. Det är vad
som de facto står i avtalet och någon annan partsavsikt går inte att belägga.
Som anmärkning till detta (vilket inte är en del
av nämndens beslut utan en ren sakupplysning från
mitt håll) så när och hur ansökan ska göras styrs av
arbetsgivarens anvisningar (§ 3 KAP-KL).
Blir beslutet praxis?
JN: Beslut i nämnden om tolkning blir praxis.
Är det vanligt att ärenden går vidare till skiljenämnden?
JN: Nej, det är direkt ovanligt. Pensionsnämnden brukar kunna klarlägga parternas avsikt med olika skrivningar i kollektivavtalen, vilket gör tvister onödiga.
Är det vanligt att ett sådant här ärende bordläggs
2,5 månader?
JN: Pensionsnämnden har möte ungefär en gång i
månaden. Om en fråga kräver utredningsarbete kan
det ta tid. Merparten av nämndens ärenden har en
kortare handläggningstid.
Enligt Bengt Martinsson ändrade pensionsnämnden några regler gällande pensionen, för cirka ett och halvt år
sedan. Stämmer detta och vilka regler gäller det i så fall?
JN: Det är möjligt att Bengt syftar på det nya pensionsavtalet AKAP-KL som började gälla 1 januari
2014. Det innehåller ingen direkt skillnad vad gäller avtalspension.
Generellt; spelar det någon roll hur länge arbetstagaren har haft bisysslan ifråga?
JN: Det är ingenting som nämnden tittat på. För min
del kan jag bara konstatera att det inte är någon begränsning om tidslängd inskriven i avtalet.
Illustration: 3032 LESS Bårsystem PROFF
Vad är skillnaden mellan ”parallell anställning” och
bisyssla?
JN: Det är en intressant fråga i flera avseenden.
Anställningsformer styrs normalt av lagstiftning,
men parternas definition av bisyssla i ett kollektivavtal följer inte nödvändigtvis den definitionen.
Pensionsnämnden har inte behandlat den frågan.
Arbetar SKL för att den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten,
SAP-R, ska tas bort?
JN: Vi arbetar för att den ska förändras. SKL ser
inte att personal inom räddningstjänsten är i särskilt behov av tidigare pensionsavgång än övriga
anställda. Särskild avtalspension finns till för att
stötta den brandman som av arbetsmiljöskäl inte
längre klarar av att arbeta i utryckningstjänst. Vi
tror att dessa personer kan utföra andra arbetsuppgifter inom räddningstjänstens ram och att detta
skulle kunna vara mer förmånligt för den enskilde
arbetstagaren än förtida pension.
Men, vi ser det ändå som självklart att den brandman som efter lång tjänstgöring inte längre klarar
av att utföra sitt arbete bör ges möjlighet att avsluta
sitt yrkesliv på ett bra sätt. Hur detta kan regleras på
bästa sätt kommer vi att ta upp i förhandlingar med
våra motparter på arbetstagarsidan.
Vi ser dock ingen anledning till att göra några
förändringar för de brandmän som har kort tid kvar
till pensionsavgång, utan vår avsikt är att verka för
en förändring som mer siktar på yngre och blivande
brandmäns framtida villkor.
System och verktyg för merkapacitet
vid storskaliga olyckor.
less.no
LESS Emergency Equipment
5 • 2014
[email protected] +47 61 16 00 55
Import/export
brandbilar och
brandutrustning!
Vi säljer
j till 26 länder
Arbetar SKL för andra förändringar inom pensionssystemet för denna personalgrupp?
JN: Utöver den särskilda avtalspensionen så kan jag
inte se att det är några andra frågor som är aktuella.
 text:
Inger Wiklund
Jesper Neuhaus hade dessvärre ingen möjlighet att
bli intervjuad av SFF, utan har skriftligen svarat
på våra frågor.
Jan Østberg LIFTSERVICE AS
Industrivn. 6, 2069 Jessheim - Norge
Tel: +47 63 97 10 50
[email protected]
För mer
information:
Bårsystem
Triage-system
Värmefilt och värmehuv
Komplett räddningsenhet
5 • 2014
www.liftservice.no
29
pensionssegern
Tel: 0721-59 51 65
[email protected]
www.condorint.com
Condor - Skogsbrand
Förvillande datum
- Nomex Overall
- Nomex Skjorta
- Nomex Byxor
Maria Idéhn, förhandlingschef i Jönköpings kommun, beklagar att ärendet vad gäller samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension drog ut på tiden. Främst var det de två olika
datumen på hans pensionsansökan, samt ett tidigare besked från SKL, som resulterade i detta.
SFF: Hur tolkar du pensionsnämndens beslut gällande Bengt-Åke Johanssons ärende?
– Jag tolkar det som vårt slutgiltiga besked blev. Ofta
är det ju så med långdragna ärenden att det förekommer flera olika saker som gör att beslutet inte är så enkelt att ta. I det här fallet var det så, till exempel, att
längst upp på hans ansökan står datumet 2012-11-27,
men den är underskriven 2012-12-27, och den är inte
ankomststämplad. Vi hade alltså två datum att förhålla oss till – och det var ju ganska viktiga datum.
Kommunens chefsjurist hade dialogen med Thomas
Söderqvist på Kriström advokatbyrå. Vi diskuterade
frågan om datumen och gick på den 27 november – vi
tyckte att det verkade lite konstigt att den skulle vara
påskriven i mellandagarna – och då var det ju oktobers
inkomst som gällde. Vi hade en dialog med SKL om
detta, samt har personalhandläggaren på räddningstjänsten, och även räddningschefen, varit inblandade.
Senare kom vi fram till att vi inte kunde säga att
ansökan kom hit den 27 november för den var inte
stämplad. Jag fick aldrig någon förklaring på varför det inte finns någon stämpel. Det hade gått så
lång tid, och dessutom gick kommunens dåvarande
pensionshandläggare i pension sommaren 2013.
Men, senare bestämde vi att datumet när ansökan är
underskriven, alltså 27 december, ska gälla, och då
räknas inkomsten i november.
Först sa ni att han skulle få jobba med en bisyssla under en månad per år, annars skulle varje krona samordnas – det vill säga räknas av från avtalspensionen.
– Det var vårt första beslut, som vi fattade i februari
2013: då tolkade vi avtalet på det sättet. Vi tittade på
hans tjänstledigheter under årens lopp och så gjorde
ett överslag på en genomsnittlig tjänstledighetstid,
och kom då fram till en månad. Vi tyckte att det var
rätt så förmånligt ändå.
Vi var också i kontakt med flera personer på
SKL, och fick inte helt entydiga svar därifrån heller, så det här har inte varit lätt. Detta var ju innan
Pensionsnämndens beslut, och från SKL kom svaret
att de inte kunde se att detta skulle utgöra en bisyssla, utan en parallell anställning. ”Vi kan inte
rekommendera er som arbetsgivare att ta ansvar för
tjänstledig tid. Inkomster från MSB ej att likställa
med inkomster från tillåten bisyssla enligt SAP-R”,
står det i svaret från Niclas Lindahl på SKL, och då
fick vi uppfattningen att vi hade gjort på rätt sätt,
med att han skulle få en samordningsfri månad per
år. Sedan skrev Bengt-Åke till mig efter det.
Hur ser du på att ärendet har pågått under så lång tid?
– Det HAR tagit för lång tid, vilket jag beklagar
fram för allt för Bengt-Åkes skull. Jag hade absolut
hellre sett att ärendet avslutats tidigare. Men, det
tog tid att reda ut detta med datumen, vi måste
ju gå igenom Bengt-Åkes lönespecifikationer. De
första kopiorna var svårtydda, och detta var strax
innan semesterperioden. Vår jurist har haft ett väldigt hektiskt år; hon har varit tillförordnad vd för
ett av våra bolag, vilket bidrog till detta.
Jag vill framhålla att från kommunens sida har vi
aldrig hindrat honom från att jobba på MSB, efter det
att han gick i pension. Fast då hade vi ju samordnat.
Kommer Pensionsnämndens beslut att bli praxis i
kommunen?
– Jag kan faktiskt inte riktigt svara på den frågan,
eftersom det också är en personalpolitisk fråga.
Även andra anställda får särskild avtalspension –
alltså SAP, utan R – och där har vårt personalutskott beslutat att det är ett basbelopp som är samordningsfritt. Så, man ju möjligtvis ställa sig frågan
varför det ska vara skillnad på brandmän och andra.
Men, skillnaden är ju att detta finns i brandmännens
avtal, så det är rätt ändå att de ska få det.
En sak som vi har diskuterat är våra rutiner gällande ansökan av SAP, som detta NÄR man ska kunna ansöka; det är ju inte rimligt att inkomsten från
bisysslan ska styra detta.
Tycker du att avtalet är svårt att tolka, vad gäller
samordningen?
– Ja, vi tycker att skrivningarna i avtalet är otydliga; det var därför vi bad om hjälp, i första hand
från SKL, och Jesper Neuhaus hänvisade oss till
Pensionsnämnden.
30
Hade du hört begreppet ”parallell anställning” tidigare?
– Det är inget begrepp som jag använder. Men, man
kan ju inte ha en heltidsanställning och sedan jobba
100 procent någon annanstans.
Vill du se en förändring på det här området, till exempel av villkoren gällande samordningen?
– Naturligtvis har jag lärt mig en hel del av det här
ärendet, och jag funderar på om avtalet kan skrivas
om så att inte månaden innan man går i pension
5 • 2014
Maria Idéhn, förhandlingschef på Jönköpings kommun,
beklagar att ärendet gällande samordningen av Bengt-Åke
Johanssons avtalspension har tagit så lång tid.
gäller, utan att det kanske kan läggas ihop på årsbasis eller liknande.
Jag vet att de på SKL, under hösten, ser över avtalet. Antingen borde det vara upp till arbetsgivaren att besluta i varje enskilt fall, eller också måste
det vara väldigt tydligt vad som gäller. Kanske att
samma regler ska gälla som för vanlig SAP.
Men, man skulle också kunna tänka sig någon annan konstruktion på detta, att det inte påverkar pensionen efter fyllda 65 kanske kunde vara en variant.
 text
& foto: Inger Wiklund
5 • 2014
31
pensionssegern
pensionssegern
En smula motsägelsefulla svar
Bengt Martinsson tjänstgör som räddningschef i Jönköpings kommun, samt ingår bland annat i
SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst. Han är mycket positivt inställd till MSB:s och tidigare
SRV:s verksamhet vad gäller internationella insatser, men beträffande vissa andra av SFF:s frågor
blir svaren en smula motsägelsefulla. Bland annat säger han att dessa uppdrag inte är någon bisyssla, utan en tjänstledighet, samt att denna tolkning har gjorts av SKL. I nästa stund menar han
att bisyssla är ”något man gör parallellt med sin ordinarie anställning”.
s f f t r ä f f a r b e n g t m a r t i n s s o n på brandstationen i
Jönköping. Han inleder med förklaringen att personalhandläggaren, Stefan Lund, skulle ha varit med
under intervjun, men att denne har fått förhinder. I
stället är ställföreträdande räddningschefen, Göran
Melin, på plats ”för att kunna svara på frågor.” Detta
blir dock aldrig aktuellt.
Har du några uppdrag vid sidan av tjänsten som
räddningschef?
– Nej.
Inga uppdrag alls?
– Nej, inte så att jag jobbar för någon annan eller så.
Du är kassör och sekreterare i styrelsen för
Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Du får alltså
inte betalt för detta, utan det handlar om ideellt arbete?
– För kassörskapet har jag ju ett arvode, ja.
Du har alltså ett uppdrag vid sidan av tjänsten som
räddningschef?
– Ja, det kan man väl kanske säga att det är. Sedan är
jag styrelseledamot i min brors företag, en liten elfirma.
Vilken ålder anser du vara lämplig för operativ personal vad gäller att gå i pension?
– Jag har ingen uppfattning om ålder, utan det är
ju en personlig lämplighet som skiljer sig väldigt
mycket från person till person.
När tänker du pensionera dig – och kommer du på
något sätt att fortsätta att arbeta efter pensionen?
– Nej, jag fyller ju 67 nästa år och det ska tas en
diskussion i kommunen. Jag kommer inte att jobba
med något annat efter pensionen.
Vad gäller diskussionen i kommunen?
– Om när och hur jag ska sluta.
Diskuteras alltså ett eventuellt förlängande av din
tjänst?
– Inget är slutgiltigt, en diskussion måste till om
nyanställning, återrekrytering eller liknande.
32
Den för operativt arbetande personal inom räddningstjänsten särskilda avtalspensionen infördes på
grund av att yrket är så fysiskt tungt. Håller du med
om att detta yrke är väldigt tungt, fysiskt?
– Det finns ju situationer som, hur ska man säga?
Vissa delar av yrket är ju fysiskt tungt, ja.
Ser du SRV/MSB:s verksamhet vad gäller internationella insatser som viktig?
– Ja, oh ja! Det är ju en positiv verksamhet för landet
och en god PR för svensk räddningstjänst.
Personer som deltar i internationella insatser höjer
sin kompetens och skaffar sig erfarenhet. Är detta
värdefullt för dig som arbetsgivare?
– Ja, absolut!
Anser du att Bengt-Åke Johansson har varit en
värdefull medarbetare under de år han har varit
anställd som brandman?
– Ja, han har varit en god brandman – det är ingen
tvekan om det.
Din (tidigare) anställde var/är väldigt efterfrågad av
SRV/MSB vad gäller internationella uppdrag. Samt
var även efterfrågad av Försvarsmakten. Känner du
dig stolt över detta?
– Det är väl positivt att våra medarbetare gör bra
ifrån sig utanför, och på det viset tillför positiva
tongångar till vår organisation.
Men, känner du dig stolt?
– Ja, det gör jag ju för flera av dem här, som gör
andra typer av uppdrag, självklart. Motsatsen hade
ju varit jättetråkig.
Strax efter tsunamin år 2004 fick Bengt-Åke
Johansson en förfrågan om att delta i SRV:s räddningsinsats, och bad om tjänstledighet. Du visste att
det brådskade, och när tiden började rinna ut bad
Bengt-Åke Johansson flera gånger om svar. Du gav
ett muntligt svar först några dagar efter det att insatserna hade påbörjats. Hur kommer det sig?
– Just den aktuella händelsen har jag ingen riktigt tydlig bild av, det är tio år sedan. Men, rent
5 • 2014
generellt försöker vi ha en positiv syn på att ge
tjänstledighet. Bengt-Åke har fått tjänstledigt, tror
jag, 18 gånger, för uppdrag – han är en av dem
som har gjort mest uppdrag för MSB. En tjänstledighet prövas från fall till fall, och detta är en
ledighet som inte är lagstadgad, utan vi prövar den
med hänsyn till verksamheten, och i detta fall – jag
minns inte NÄR detta var som frågan kom – men
tsunamin inträffade väl på annandagen 2004. Det
året hade Bengt-Åke varit ute i två omgångar; han
kom tillbaka den 30 november, efter en längre ledighet. Förmodligen fanns det inte möjlighet till
ledighet. Sedan sökte han ledighet den 1 mars, och
då fick han det eftersom det fanns möjlighet för
arbetsgivaren att bereda detta.
När Bengt-Åke Johansson blev inkallad till den militära insatsstyrkan NL04, år 2004, ville du inte att
han skulle åka. Av vilken anledning?
– Jag har inget minne av händelsen, eller av att jag
inte ville.
Han blev inkallad till en militär insatsstyrka.
– Det var alltså en inkallelse med lagstöd? Nej, det
kan jag inte säga nej till. Jag har ingen avslagen
sådan ansökan, och är det en pliktutbildning kan
jag inte avslå.
Du ska ha diskuterat den dåvarande pliktlagen med
en befälhavare inom Försvarsmakten. Vad kom fram
i diskussionen?
– Jag har ingen aning, det är så länge sedan.
Kommer du ihåg att du pratade med någon på
Försvarsmakten?
– Nej.
Åren innan Bengt-Åke Johansson gick i pension registrerade du inte hans anmälan om bisysslor. Hur
kommer det sig, och var förvarades dessa uppgifter?
– Jag förstår inte frågan – han har ju anmält bisysslor precis som alla andra.
Men de hade inte registrerats.
– Jo.
Nej, han fick en ny chef (styrkeledare) som frågade
honom varför han inte hade anmält sina bisysslor,
och då skickade han in anmälan på nytt.
– När var detta?
Hösten 2012.
– Nej.
Jo.
– Ja, han anmälde ju bisyssla, och det var uppe 2009
någonting, och då prövade man den.
Vem prövade detta?
5 • 2014
– Kommunen var i kontakt med SKL om detta, både år
2006 och 2008. Svaret som kom var att tjänstledighet
inte är någon bisyssla. Utan bisyssla är något man gör
parallellt med sin ordinarie anställning.
(SFF ber att få dessa dokument kopierade eftersom
de finns i en pärm, men i stället skickar räddningschefen, efter en påminnelse, dem via mejl. Läs om
innehållet i fotnoten, efter denna intervju.)
Men för den här typen av uppdrag måste man ju ha
tjänstledigt?
– Jajamensan, men då är det ingen bisyssla, utan en
tjänstledighet. Det är den tolkningen som SKL har
gett, och det är ju det svaret.
Du sa till Bengt-Åke Johansson att han inte fick ange
MSB:s internationella räddningsinsatser som bisyssla, eftersom det rörde sig om en ”parallell anställning”. Kan du förklara vad du menar med det?
– Nej, det har inte jag sagt, och jag vet inte från
vem det kommer. Men den tolkningen jag har fått,
som kommer vi SKL, säger att tjänstledighet inte är
att betrakta som bisyssla, som är något man gör när
man är ledig – tjänstledig från detta jobbet – och det
är ju helt okej det, inga bekymmer.
Varför fick Bengt-Åke Johansson inte ange uppdragen för MSB som bisyssla?
– Ja, det var ju det svaret vi hade fått; det ÄR ingen
bisyssla.
Hur tolkar du pensionsnämndens beslut i detta ärende?
– Det är inte min uppgift att tolka det.
Pensionsmyndigheten i Jönköping är ju stadskontoret, och det är de som ska tolka detta.
Du har ingen åsikt om det?
– Nej, kommunen skickade det till SKL, för
Pensionsnämndens tolkning, och då är det ju upp
till kommunen att hantera det.
Hur ser du på att Bengt-Åke Johansson nu tillåts
att arbeta för MSB, utan att samordning sker med
hans avtalspension?
– Jag har ingen värdering i det, utan nu finns beslutet som är fattat, och då är det bara att följa det.
Hur kan det komma sig att det står två olika datum
på Bengt-Åke Johanssons pensionsansökan?
– Bengt-Åke har lämnat in papperet och skrivit på
själv, det får han svara på. Förklaringen som Stefan
Lund har är att Bengt-Åke bad honom skriva det
här papperet och han tror att han skrev det vid ett
datum och sedan lämnade Bengt-Åke in det vid ett
senare datum. Det var ju fortfarande i god tid innan
han skulle gå i pension, så det var ju ingen stress.
Jag tror att datumet är den 30 i 11 på huvudet på
papperet, men på Bengt-Åkes underskrift står det en
månad senare, den 28 december eller något sådant.
33
pensionssegern
pensionssegern
Bengt Martinsson började år 1975 att arbeta som
brandingenjör på räddningstjänsten i Jönköping, och elva
år senare tillsattes han som räddningschef här. Tidigare
jobbade han som brandingenjör för ett försäkringsbolag,
och dessförinnan som byggnadsingenjör.
Han är kassör och sekreterare i styrelsen för
Brandskyddsföreningen i Jönköpings län, samt ingår i
SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst, som ”syftar
till att vara ett forum för dialog med medlemmarna om
deras behov av stöd för verksamhetsutveckling och för
inriktning av SKL:s intressebevakning”. Nätverket träffas
cirka två gånger per år. Företrädarna utses i huvudsak
regionalt och består av en räddningschef per län.
Är det inte lite konstigt att det skiljer en hel månad
mellan datumen?
– Jo, men det är ju Bengt-Åke som har tecknat under
och lämnat in papperet till Stefan Lund.
skriva den här ansökan. Och sedan fick han papperet och sedan kom han inte tillbaka med det förrän
senare. Jag tror inte någon reflekterade för det är
aldrig något bekymmer överhuvudtaget.
Och hur ser rutinerna ut i sådana här fall – registreras ansökan på en gång, eller hur gör ni?
– Normalt är det ju på det viset att Stefan Lund
handlägger alla löpande personalärenden, och reglerna har varit så att anmälan ska till stadskontoret
senast tre månader innan man går i pension, och
det är egentligen det som är kutym så att säga. Du
ser själv, här har ju Bengt-Åke själv skrivit ett papper där det står 2012-11-27, och sedan har han själv
tecknat under; då står det ett annat datum där och
det är han som har skrivit under papperet.
Du menar att det inte har varit något bekymmer
tidigare?
– Nej, och det ska det ju inte vara. Nu har ju
Pensionsnämnden sagt vad det är för inkomst som
ska frikopplas från samordning. Den tolkningen
fanns inte tidigare.
De olika datumen har ställt till det en hel del.
– Nej, det är ju inte det som egentligen har ställt till det.
Jo, det är en av de saker som har ställt till det.
– Ja, det skulle ju ha stämplas naturligtvis när det
hade lämnats in.
Varför har det inte stämplats?
– Jag kan inte säga det.
Men, är det rutin att sådant här stämplas direkt
när det kommer in?
– Ja, det ska det ju normalt sett vara naturligtvis.
Funderar ni på att ändra rutinerna på något sätt
efter det här?
– Ja, helt klart är det ju beklagligt att ankomstdatum
inte fanns; det är ju det som är den viktiga frågan.
När jag pratar med Stefan om detta, för det har jag
naturligtvis gjort innan vi träffas här, och hans
förklaring är egentligen att Bengt-Åke bad honom
34
fotnot:
Skulle du vilja att det sker en förändring av den
särskilda avtalspensionen för operativ personal?
– Nej, det pågår en översyn nu. Detta som en följd av
den pensionsöverenskommelse som gjordes med SKL
och de fackliga organisationerna. I den står det att man
särskilt ska se över de särskilda avtalspensionerna för
brandmän, och det arbetet pågår ju i Stockholm nu,
det är bara att avvakta vad som kommer ut ifrån det.
Ungefär hur många brandmän här i Jönköping kan
gå i avtalspension för närvarande?
– Kanske 10 nu och 16 de kommande 3 åren, men
alla som anställs har ju någon gång 7 års SAP, om
de väljer att gå vid 58.
På grund av detta med 30 respektive 25 år blir det
ju färre och färre som kan gå vid 58 års ålder?
– Nej, det blir det inte, utan snarare är det väl som så
att du anställer yngre människor.
Kan jag tolka dig som att du menar att det här bara
gäller dem som är födda innan år 1985?
– Ja, med de nya pensionsreglerna gäller det ju inte,
men så kom ju det beslutet för ett och ett halvt år
sedan i Pensionsnämnden att man ändrade på detta.
 text
d e d o k u m e n t s o m Bengt Martinsson tillhandahåller
SFF är tar överhuvudtaget inte upp begreppet bisyssla.
Martinsson själv ställer, den 8 mars 2006, en fråga till
Lennart Fransson på Jönköpings stadskontors personalavdelning, gällande beräkning av tjänstgöringstid
för brandmän i operativ tjänst. Räddningschefen
undrar huruvida tid för tjänstledighet, för ”att pröva
annat arbete, tjänstgöring hos annan arbetsgivare,
FN-uppdrag etc”, ska räknas som tjänstgöringstid,
vad gäller SAP, eller om denna tid ska frånräknas från
SAP. (SAP stavas genomgående SÅP). Dokumentet är
en datorutskrift, där uttrycket FN-uppdrag vid något
tillfälle för hand har strukits under.
Ett handskrivet svar, underskrivet av Fredrik K, som
också har tecknat datumet 060426, på samma dokument
som frågan har skrivits, säger att enligt SKL och KPA, ska
sådan tjänstledighet inte tillgodoräknas. Bifogat finns
ett dokument daterat den 31 augusti 2006. Under detta
datum står initialerna FK. Här anges att i § 33 anm 1 och
2, KAP-KL, står reglerat vilka uppdrag utanför kommunens ordinarie verksamhet som kan tillgodoräknas för att
25-årsvillkoret ska vara uppfyllt. ”Det nämns i paragrafen
inget om hur man exempelvis ser på insatser utomlands
i statlig regi. Agneta Åhlin, SKL, uppger att de inte har
tagit ställning i frågan utan överlåter varje kommun att
fatta egna beslut. Deras erfarenhet är dock att många
kommuner har ställt sig positiva till att tillgodoräkna
utlandstjänstgöring i 25-årsvillkoret”, står det.
e t t p r o t o ko l l f r å n ko m m u n e n s personalutskotts
sammanträde den 31 augusti 2006, finns bifogat. I
sammanfattningen här sägs att Bengt Martinsson har
informerat om sökta tjänstledigheter, avseende SRV:s
uppdrag vid katastrofer utomlands. ”Räddningstjänsten
i Jönköpings kommun har en positiv grundinställning
till denna typ av tjänstledigheter. Dock avväges alltid
arbetsgivarens aktuella behov av arbetstagarens arbetsinsats varför avslag har förekommit under semesterperioder.” Under den följande överläggningen diskuteras
om rätten till särskild ålderspension skall kvarstå under
denna typ av tjänstledighet.
Personalutskottet återremitterar ärendet ”beträffande tillgodoräkning av tid för särskild ålderspension”
till räddningstjänsten.
samma fråga,
till Lennart Fransson, den 19 december 2008. Under
Martinssons namnteckning står följande:
b e n g t m a r t i n s s o n s tä l l e r åt e r i g e n
Bifogas:
Tidigare skrivelse 2006-03-08 med svar
PU:s protokoll 2006-08-31.
Spec av tj för B-Å Johansson
Bengt-Åke Johansson finns
inte med i den pdf som Martinsson alltså skickar till SFF.
något dokument gäll ande
s va r e t t i l l m a r t i n s s o n ko m m e r , den 23 januari
2009, via Fredrik Kittendorff – den dåvarande pensionshandläggaren, som senare gick i pension, varför
förmodan kan göras att det är denne som är FK och
Fredrik K – till Martinsson och Fransson. Han skriver
följande: ”Efter kontakt med Agneta Åhlin SKL är
hennes tolkning av § 33 b, KAP-KL: att begreppet
tillhört räddningstjänsten under minst 30 år även
omfattar person, som varit tjänstledig för annat
arbete. Anställningen finns kvar och tid ska inte
avräknas, att begreppet fullgjort 25 år i utryckningsstyrka ska tolkas bokstavligt. Tidsavdrag ska göras vid
exempelvis tjänstledighet för annat arbete.”
Annonsera i
Tel: +46(0)8 742 10 08
& foto: Inger Wiklund
5 • 2014
5 • 2014
35
pensionssegern
RÄDDAT LIV
I 30 ÅR
Anders Bjällfalk, som är anställd på MSB och under flera av MSB:s internationella insatser har
samarbetat med Bengt-Åke Johansson, räknar personer i Sverige som har denna kompetens
och erfarenhet på ena handens fingrar. Han är bestört över att Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare tänkte samordna inkomsterna från MSB med avtalspensionen.
– Det är unikt för Bengt-Åkes arbetsgivare att förstöra en tradition som har funnits sedan
begynnelsen, framhåller han.
Unikt av en arbetsgivare att förstöra en tradition!
fast anställd
på MSB, där han arbetar med de internationella insatserna, och då, i Sverige, ansvarar för att fordon, inklusive sådant som reservdelar och verktyg kommer i väg.
– Det är mycket att hålla reda på, men väldigt roligt, säger han från Västbanken, där han tjänstgör som
Building and Transport Manager inom Logistics and
Administration Division i den civila organisationen
Temporary International Presence in Hebron (TIPH).
Sverige är ett de sex länder vilka ingår i TIPH, som
på uppdrag av Israel och Palestina bildades år 1997,
för att hjälpa till att stabilisera situation i Hebron.
– TIPH har mandat att observera och rapportera
det som sker här; allt från trakasserier och stenkastning till husrannsakan; vi har arabisktalande observatörer som är med i varje patrull så att vi kan förstå
allt som sägs på ett korrekt sätt. Just nu är läget
normalt, säger han och förklarar att han ansvarar
för basen – ett tidigare hotell – där personalen bor
och arbetar, inklusive cirka 30 fordon.
– Fram till den sista januari är jag sekonderad via
MSB, som samarbetar med TIPH, men jag funderar
på att stanna ett halvår till, så att det blir ett år,
sammanlagt. Det är nog inga problem vad gäller
tjänstledighet från MSB, konstaterar han.
s e da n å r
2005
ä r a n d e r s b j ä l l fa l k
Brandmän med disciplin
Anders Bjällfalk förklarar att när dåvarande
Räddningsverket började verksamheten med internationella insatser rekryterades enbart folk från
Försvarsmakten och brandförsvaren, men att det inte
är lika vanligt att rekrytera från Försvarsmakten i dag.
– Däremot har det alltid fungerat att rekrytera
från brandförsvaren. En av fördelarna med brandmän är att de har en disciplin som man inte hittar i
någon civil verksamhet, alltså att de är samordnade
i styrkorna och på stationerna. Denna disciplin tar
de även med sig ut på uppdragen.
– Jag räknar dem som har denna höga kompetens
och långa erfarenhet som Bengt-Åke, vad gäller de internationella insatserna, på ena handens fingrar – han
är väldigt duktig. Många har den tekniska kompetensen, men att dessutom kunna ta kommandot, leda och
lära ut kunskap – det är unikt, framhåller han.
Anders Bjällfalk understryker att det är svårt att
hitta folk som klarar av den här miljön. Personer
som har ett bra CV och som under intervjun verkar
vara lämpliga, kan väl på plats visa sig inte fungera.
– Det kan vara något i klimatet, extrem värme
och kyla till exempel, samt att det inte alltid finns
vatten. Därtill är systemen i dessa länder helt annorlunda än i Sverige. Förhalningar i tullar förekommer, liksom försök från tullpersonal och polis
att få mutor. Det är bara en viss typ av personer som
klarar att ta sig igenom detta, och Bengt-Åke är en
sådan, han är stark och ger sig bara inte.
Mot all rim och reson!
Anders Bjällfalk är starkt kritisk till detta att
Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare hade tänkt
samordna hans avtalspension.
– Det är helt galet att det inte gick att ordna detta
med pensionen för Bengt-Åke; det är naturligtvis fel
att den som hjälper till med humanitära insatser ska
bli av med pensionen. Jag vet att det även tidigare
har varit svårt för honom att få tjänstledigt, och blir
alldeles bestört av detta; det är mot all rim och reson
att gå emot den här verksamheten. Jag har heller aldrig hört talas om att någon annan
arbetsgivare har gjort något liknande, andra brandmän får ledigt
hur lätt som helst – det är unikt
för Bengt-Åkes arbetsgivare att
förstöra en tradition som funnits
sedan begynnelsen!, avslutar han.
 text:
Inger Wiklund
På ena handens fingrar
Under flera uppdrag har Anders Bjällfalk samarbetat
med Bengt-Åke Johansson, när denne haft funktioner som konvojledare, mekaniker och instruktör för
både mekaniker och chaufförer i insatsländer såsom
Kenya, Uganda och Sudan, samt Kongo, där uppdraget gällde minröjning.
36
Anders Bjällfalk, som under flera av MSB:s
internationella insatser har samarbetat
med Bengt-Åke Johansson, räknar personer
i Sverige som har denna kompetens och
erfarenhet på ena handens fingrar. Han ser
det som unikt för Bengt-Åke Johanssons
arbetsgivare att förstöra en tradition som
funnits sedan begynnelsen. Foto: Privat
Pålitlighet, säkerhet och prestanda
i tidskritiska räddningsinsatser.
Fakta MSB:
och beredskap,
MSB, och tidigare Räddningsverket, har i uppdrag
av regeringen att hålla beredskap för internationella
bistånds- och katastrofinsatser. Sedan det första uppdraget genomfördes, år 1988, har MSB rekryterat cirka
2 000 personer till 600 insatser i cirka 80 länder.
Vanligen genomför MSB 50–60 olika insatser utomlands samtidigt. I första hand handlar det om att bidra
till att rädda människoliv, både i katastrofsituationer
och mer långsiktigt för att minska risker och konsekvenser för nya katastrofer.
De flesta insatserna är stöd till hjälporganisationer
inom FN och EU – för att öka deras möjlighet att
samordna sig, att snabbt komma fram och att utföra
sitt arbete i katastrofområden. Förfrågan kommer även
från enskilda länder. MSB är också Sveriges civila aktör
inom området minor och oexploderad ammunition.
myndigheten för samhällsskydd
m s b h a r e n p e r s o n a l p o o l , där personer som tidigare
haft uppdrag har anmält sitt intresse, och det är till
dem som MSB:s rekryterare skickar förfrågan. När
behov finns av personer med annan kompetens söks
dessa via MSB:s hemsida, dit man också själv kan anmäla sitt intresse och bifoga sitt CV.
till de flesta av MSB:s internationella insatser räcker det inte med att vara brandman,
utan en teknisk bakgrund – till exempel som ingenjör,
eller liknande krävs. Vidare krävs egenskaper såsom
social kompetens, samt för vissa uppdrag också förmåga
att leda och att föra information vidare.
f ö r at t k o m m a i f r å g a
Källa: msb.se och Anders Bjällfalk
5 • 2014
www.rehobot.se
5 • 2014
Bankgiro 900-3047
37
Annonsera i
MELEX modell 380
• Fordonsklass MRED Kl 2 alt EU L7e
• Stark växelströmsmotor 3,3 kW (4,5 hk) 48 Volt
• Ställbara parametrar för optimering och detaljanpassning
av köregenskaperna
• Borstfri växelströmsmotor ger mindre underhållsbehov
• Batterikapacitet 260 Ah/20h=12.5 kWh
• Körhastighet MRED ca 33 km/h (EU L7e upp till 45 km/h)
• Körsträcka upp till 80 km (beroende på toppfart och körsätt)
• Ny kraftig framvagn med fjäderben och skivbromsar.
• Ny kraftig bakaxel med hydrauliska trumbromsar
• Hytt helt integrerad i karossen med kraftig rör-ram
• Tvåkrets bromssystem med separat handbroms för din säkerhet
• 13” hjul med riktiga bildäck ger komfort och framkomlighet
• Lastkapacitet 550 kg på flak
Tel: +46(0)8 742 10 08
• Kraftigt aluminiumflak, L 1100, B 1250 mm eller ett stabilt
skåp med valfri inredning, L 950, B 1250, H 1030 mm
• Backtagningsförmåga 25%
• En helt ny el-bil från Melex
38
5 • 2014
5 • 2014
39
NBS
– Ett världsunikt samarbete mellan brandmän i Norden sedan 1937
Karlbergs slott blir platsen för NBS 2015
Förevisning/utställardagen för NBS delegater
och sponsorer under NBS 2014 i Köpenhamn
Delegater från 2007 års NBS i Stockholm
u r e t t n o r d i s k t p e r s p e k t i v och framför allt efter andra världskriget ville Nordens folk leva
ifred och utveckla sina nationer, sin hembygd och
trygga sin vardag. Dock uppkom och bestod behoven av att bibehålla och utveckla det nordiska
samarbetet på olika nivåer däribland de Nordiska
Brandmännens Studiedagar(NBS).
NBS grundades 1937 av Axel Rörström ordförande i ”Brandmännens personalorganisation” och
har varje år, med undantag för åren 1939-1945, arrangerats av arbetstagarorganisationernas styrelser
i Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Köpenhamn och
Oslo. Dessutom står Reykjavik från och med 1966
och Bergen från 1993 för arrangörskapet.
Inom internationell fackföreningsrörelse är det
mycket unikt att en yrkesgrupp över nationsgränserna och under så lång tidsperiod samlas så regelbundet. Studiedagarnas grundare menade att
brandmännen i Norden har så mycket gemensamt
och kunde ge varandra så mycket inom sitt område
att det var värt en årlig samling. Från en artikel i
Stockholms brandmäns årsbok från maj 1937 kan
man läsa följande om NBS programinnehåll skrivet av Axel Rörström; ”kunskap om rökskydd av
40
brandkapten Grill, brandtelegraf av ingenjör Ekman,
utbildning och brandmännens fysiska fostran av v.
brandchef Arve samt Svenska brandväsendets historia av Brandchef Salldén.
Vidare skriver Albert f. Garmén i årsboken
från 1938, sidan 28 att: ”på initiativ av ordförandena för brandmännens organisationer i Stockholm
och Köpenhamn, herrarna Axel Rörström och
Einar Rasmussen, har de Nordiska Brandmännens
Studiedagar kommit till”.
NBS ska ske under enkla, värdiga och kamratliga former ansåg grundarna. Denna inställning har
bestått under alla år och har efter hand fått större
betydelse genom samhällsutvecklingen, teknisk
utveckling och snabba förändringar i de sociala
förhållandena för övrigt.
Samordnande organ för NBS är en studiestyrelse kallad ”Nordiska Brandmännens studiestyrelse”
bestående av en fackligt vald representant från
varje arrangerande organisation. Studiestyrelsen
sammanträder två gånger per år varav ett möte i
samband med själva studiedagarna. Förslag till programinnehåll för nästkommande års studiedagar
utarbetas och presenteras för studiestyrelsen under
5 • 2014
förmötet som genomförs på hösten. Studieämnet
omfattar olika delar inom räddningstjänsten och
kan arrangeras i form av föredrag, grupparbeten,
studiebesök och demonstration etc. Varje nordisk
stads delegater presenterar även sin organisations
aktuella arbets- och löneförhållande.
NBS programinnehåll omfattar fyra dagar. Under
studiedagarna får deltagarna aktuell information och
kunskap om brand och räddningstjänstens olika områden. De får även en redogörelse för brandpersonalens arbetsmiljöförhållanden i de respektive länderna.
Dessutom får deltagarna uppleva vänskap och samhörighet mellan brandmän från de nordiska länderna.
– Under alla de år sedan 1937 som studiedagarna
arrangerats har många vänskapsband och värdefulla kontakter knutits som bestått i långa tider.
NBS är på detta sätt en viktig del av det nordiska samarbetet, säger Mikael Svanberg, ordförande
i Brandmännens Riksförbund avd. Storstockholms
Brandförsvar(BRF avd. SSBF).
– Räddningstjänsternas administration i de enskilda arrangörsstäderna, fackliga organisationer och den politiska ledningen har under årens
lopp visat stor generositet och stort intresse för
5 • 2014
studiedagarna, detta har medverkat till att de
kunnat genomföras till allas bästa anser Johan
Winsnes, ledningsförman i Storstockholm samt
styrelsemedlem i NBS centrala studiestyrelse.
Som arrangörsansvariga för NBS 2015 är
BRF avd. SSBFs styrelse övertygade om att
Brandmännens Studiedagar och det samarbete
som etablerats har bidragit till att det i de respektive Nordiskstad skett en positivutveckling av
såväl teknisk utrustning som taktiska arbetsmetoder under brand och räddningsuppdrag.
– Det är vårt hopp att kommande generationer av
brandpersonal skall ha samma känsla för det nordiska samarbetet och att deltagarna på studiedagarna
också i framtiden ska kunna förmedla kunskap över
våra nationsgränser avslutar Mikael Svanberg.
Nordiska Brandmännens Studiedagar arrangeras
i Stockholm mellan den 18 till 21 maj 2015 där programinnehållet bland annat handlar om ”komplexa
byggnader”, ”vart går gränsen för människans förmåga” samt den stora skogsbranden i Sala.
 text
& foto: SFF
41
serie
&
sudoku
Lätt
Medium
9
4
4
8
9
3
7
9
6
8
9
6
1
5
4
8
1
6
1
1
5
6
7
4
2
4
8
3
6
3
7
3
3
4
5
© Bulls
Lösningen hittar du i nästa nummer.
6
8
4
8
7
1
7
3
5
4
5
6
2
3
2
4
3
5
7
1
5
6
6
5
6
7
Lösning för nr 4 2014:
4
9
8
2
5
1
3
6
7
6
1
7
4
9
3
8
2
5
2
5
3
6
7
8
9
4
1
1
2
4
8
3
9
7
5
6
7
3
6
5
1
4
2
9
8
5
8
9
7
6
2
1
3
4
9
6
5
1
2
7
4
8
3
8
7
2
3
4
6
5
1
9
3
4
1
9
8
5
6
7
2
nas
Ellie och Joeld
lär sig om
Vi lär oss om
eld och brand
© Bulls
6
1
5
7
© Bulls
1
3
2
8
9
4
7
5
6
5
9
8
6
7
3
1
4
2
6
4
7
5
2
1
8
3
9
7
2
9
3
1
5
4
6
8
4
8
5
2
6
9
3
7
1
3
1
6
7
4
8
2
9
5
2
6
3
9
8
7
5
1
4
9
5
4
1
3
2
6
8
7
8
7
1
4
5
6
9
2
En oly
hände cka
r så lä
tt
3
© Bulls
N6• 2014
I brevlådan 11:e dec
42
www.msb.se/skola
5 • 2014
5 • 2014
43
Ev retur till:
Palmfeltsvägen 19
SE-121 62 Johanneshov
Individuellt skydd
för alla huvuden
Dräger HPS 4300 anpassar sig till dina behov och inte tvärtom.
Det är trevligt om något passar som handen i handsken. Ännu bättre om det också skyddar den.
Precis som brandhjälmen Dräger HPS 4300 gör. Med sin mycket lättanvända justeringsratt ställer
du enkelt in din Dräger HPS 4300 på ett ögonblick - som om den var gjord just för dig. Eftersom
denna hjälm tillverkas av Dräger erbjuder den dig en säkerhet och kvalitet som bäst kan beskrivas
med ett ord: Dräger. Teknik för livet.
FÖR YTTERLIGARE INFORMATION, BESÖK WWW.DRAEGER.COM
www.facebook.com/draegerfire

Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag Ett

Transcription

Similar documents

Svenska Nationella Ambulansflyget – SNAM

Vi värmer Sverige KLAR

SÖRF anteckningar sotningskonferensen

Pressklipp från Borås Tidning

Tjugofyra7 Nr 24 2014

2014 06 Nyhetsbrev.pdf

Tjugofyra7 Nr 18 2013

Produktblad235.58 kb