SÖRF anteckningar sotningskonferensen

Kommunerna får sota för monopolet
konferens om sotningsmonopolets konsekvenser
Kortfattade anteckningar utöver de presentationer som föreläsarna bidrar med
23/9
Efter inledning av Lars-Göran Uddolm o välkomsthälsningar av Tom Setterwall och SÖRF:s
direktionsordförande Torgny Larsson samt en presentation av själva SÖRF tog
Patrik Perbeck, MSB till orda.
Patrik inledde med att gå igenom det regelverk, lagstiftning och förordningar som gäller idag kring
sotning och brandskyddskontroll. Bland annat vad som gäller vid egensotning och var ansvaret för
egensotningen ligger - hos kommunen.
Han tog också upp de frister som gäller och aviserade att dessa kommer att justeras. De är idag
antingen för korta eller för långa. En eventuell förändring får inte bidra till att brandskyddet
påverkas negativt. Ordet trivseleldning kommer i det sammanhanget också att tas bort.
En arbetsgrupp som ser över regelverket utgår i sina diskussioner /arbetshypotes utifrån två frister.
En på 3 år och en på 6 år istället för dagens 2 respektive 8 år.. Det blir förmodligen endast fristerna
som kommer att justeras i översynen. Patrik tror inte att brandskyddskontrollerna kommer att vara
med i det arbetet..
Var hamnar brandskyddskontrollen vid en eventuell omreglering? Det var en frågeställning som
Patrik också tog upp. Vilken behörighet ska den som utför kontrollen ha? Det kommer förmodligen
att skapas någon form av certifiering på individnivå. Det kommer säkert att finnas frister.
Kommunerna kommer förmodligen också att få ha kvar tillsynsansvaret.
Från en deltagare kom förslag om någon form av tillsyn typ den som bilprovningen har inom sitt
område.
MSB är intresserade att vara med o få rätsida på den problematik kring sotningen, som finns lite
runt om i landet.
Niklas Löthner SSR var nästas talare.
Han inledde med en presentation av SSR o vad SSR står i monopolfrågan. Det är inte bara
kommunerna som får sota för monopolet utan det gäller i lika hög grad sotarna och
fastighetsägarna. SSR tycker det är olyckligt att sotare går in på andras områden och tar kunder.
Enligt Tommy Stenberg förbundsjurist SSR, så vill de komma till rätta med detta.
De är också gärna med i någon arbetsgrupp kring sotningsmonopolet.
”Informationssäkerhet ur sotarens och IT systemet Ritz perspektiv” Viktoria Jacobssons, VD
Nethouse. De har utarbetat ett verksamhetssystem för kontrollbesiktning och sotning på uppdrag
från SSR. Det heter Ritz och ska ersätta SOT2000, som kommer att avvecklas december 2014.
Innan det fanns Midata (DOS-baserat).
I dag har inte kommunerna ordentlig tillgång till kontrollboken. Det ska bli möjligt i Ritz där
kommunen blir benämnd huvudman. I Ritz finns tre nivåer och hur rapporteringen ska ske är upp
till parterna att avtala om.
En fråga som kom var om en entreprenör kan plocka ut all information ur Ritz? Stockholms
kommun har haft problem med att få info från kontrollboken i Danderyd. Vem är det som äger
informationen i kontrollboken? Äganderätten till kontrollboken måste redas ut och avtalas. Finns
exempel på att en entreprenörer hävdat att det är deras kundregister.
MSB: Ritz är ett initiativ från SSR. I avtalet ska det finnas med att information ska gå från
entreprenör till kommunen, förslagsvis 1 gång/år.
En kommentar från publiken: En åtgärd som görs för en myndighet ska också resultatet redovisas
till myndigheten. Ett problem kan dock vara, att olika avdelningar inom kommunen har olika behov
av information. Det är SSR som betalt systemet och det tar enligt Viktoria tid att ta ut information,
därför bör de få betalt för den hanteringen. Ett ordentligt avtal är viktigt, och det borde ligga i
SKL:s intresse att ta fram en mall.
Det handlar även om indata till systemet, där kommunerna borde kunna förse Ritz med
fastighetsägarregister odyl.
Froukje Bouius menade att kommuner inte får använda molntjänster baserade utanför EU, vilket gör
det svårt med Ritz.
Dagen avslutades med att Tom Setterwall, SÖRF och Froukje Bouius, förbundsjurist
Södertörns Brandförsvarsförbund tog exempel ur verkligheten kring vad sotningsmonopolet kan
ställa till med.
Tom drog SÖRF:s resa under 2013 efter det en upphandling gjorts och en ny entreprenör fick
avtalet och där den avgående inte accepterat beslutet att bli av med sotningen. Tom medgav att
kunskapen om vad sotningsmonopolet och hur dess regelverk fungerar, inte var den allra bästa inom
SÖRF. Här spökade också kontrollboken som fick köpas tillbaka från den sotarmästare, som inte
fick upphandlingen.
SÖRF:s personal och direktion har sammanfattningsvis fått stå emot en massiv kritik inte bara ifrån
den förre sotarmästaren, utan också från upprörda invånare, mediadrev. Och inget tycks hjälpa för
att få stopp på anklagelser, hot m.m. Information misstolkas. En situation inom förbundet som Tom
inte önskar någon annan ska behöva uppleva.
Froukje hade liknande upplevelser från Södertörns Brandsförsvarsförbund och från de 10
kommuner som ingår där.
•
•
•
•
•
•
•
•
Kontrollboken har varit ett problem. För en entreprenör fick man begära handräckning och
när man fick den var den förstörd.
Sotning är en tjänstekoncession och behöver egentligen inte upphandlas. Men möjligheten
försvinner 2015 då den går in i LOU.
Däremot gäller EU-rättsliga principer: rättvis – likabehandling av entreprenörer.
Det är svårt att få engagerade entreprenörer pga för korta avtalstider jämfört med
tidsfristerna. Borde vara tillsvidareavtal.
Hur sköts kontroller? Bäst med revision. Samtal, genomgång av kontrollbok, fakturor och
arbetsordrar. Vid avvikelser skickar direktionen en skrivelse till entreprenören.
Förelägganden handlar oftast om takskyddsanordningar. Men arbetsmiljöfrågor tas inte på
allvar.
Om fastighetsägaren vill ändra tid ska det gå men blir då högre taxa.
Kommunerna kan ta över kontrollerna, vilket man i Södertörn har gjort i 7 kommuner.
24/9
Tisdagen inleddes med reflektioner, två och två kring vad som sagts och vad som kommit fram
under måndagens föreläsningar och diskussioner.
Bland annat fick vi ta del av Trelleborgsmodellen, Kent Naterman räddningschef i Trelleborg
berättar att de vid sin senaste upphandling antog tre sotningsentreprenörer. Innan beslutet fanns det
en del funderingar bland politikerna i kommunstyrelsen. Går det verkligen? Är det enligt reglerna?
Efter lite funderande och diskussioner, gick de med på att anta tre stycken. Givetvis fanns det vissa
förutsättningar som skulle uppnås bland annat att de jobbade i it systemet Sot 2000. Taxor o frister
var i stort sett lika. Tre sökte och alla tre uppfyllde kraven. Samtliga använder Dirt Clean.
Kommunen gick ut med information till alla berörda, 6500 objekt. Hälften av dessa valde en
entreprenör. De andra fick anta den entreprenör som fick mest poäng vid upphandlingen, den som
”vann”. Fördelningen blev 400, 800, 2000 och ca 3 500 valde inte.
Man har budtider på 1 timme, bokning sker via dator, kvällssotning en gång i veckan. Det finns
också möjlighet för kunden att byta tid via nätet. Sotning och brandskyddskontroll sker samtidigt.
Tillsyn sker genom vissa förutbestämda regler. Huvudkontrollboken ägs av kommunen. Alla tre fick
kopia och är skyldiga att registrera den del de har ansvar för. Entreprenörerna utför även brandskyddskontrollen.
Eftersom upphandlingen/tjänstekoncessionen nyligen blivit klar, så har ännu ingen utvärdering
gjorts. Men det framgick att resultat från Trelleborgsmodellen kommer att följas med stort intresse
från flera håll.
Så var det tid för Max Ekberg från SKL. Han kom också med en mycket tydligt uttalande.
Den enskilde fastighetsägaren ska själv stå för rengöringen medan brandskyddskontrollen, som är
en myndighetsutövning, ska ske från annat håll. Idag är det kommunerna som ansvarar för detta,
men de lägger ofta ut det på en entreprenör.
SKL välkomnar den översyn av frister som MSB ska göra och Max ville också ha en översyn över
vilka kompetenskrav som ska ställas på brandskyddsskontrollanter.
Angående kontrollboken ansåg Max E att registret som innehåller fastigheter som ska rengöras och
kontroller som ska genomföras, ska ägas av kommunerna. Kommunerna ska ha full kontroll med
daglig uppdatering om så behövs.
På SKL är det endast Max E som arbetar med sotningsfrågor. Till sitt stöd har han även en
arbetsgrupp.
SKL:
Rengöring handlar om
• den enskildes ansvar
• kvalitetssäkring sker inom branschen
• utred vad det finns för andra aspekter utöver brandskydd som påverkar behovet av rengöring
t ex miljö- och hälsoskydd, vilket är bra om detta också ses över.
Brandskyddskontroll handlar om
• taxor som rättvisande och lätta att förstå
• tydlig och korrekt myndighetsutövning
• ENSA - tillsyns förfarande inom kommunen
• vidgad syn på kompetenskrav för kontrollanter
• utgå från riskbilden och genomför kontinuerlig uppföljning
• ska finans med på ett naturligt sätt i handlingsprogrammet.
Kontrollboken
• är kommunens egendom
• det viktigaste är inte var den finns utan hur den hanteras
• tydliga avtal mellan kommunen och den som förvarar/förvaltar uppgifterna
• och tydligt framgå vad registeruppgifterna får användas till.
• Det är rimligt att kommunen bygger upp den och håller ständig kontroll på detta.
Max anser att SKL ska vara med och bland annat ta fram en avtalsmall, vara stöd vid beslut om
taxor, sotningsindex etc.
Max sitter också gärna med i en arbetsgrupp på nationell nivå som arbetar med sotningsfrågor.
Som konferensens siste föreläsare kom Anders Hansson riksdagsman (M) med en ödmjuk
approach.
Sotningsmonopolet är det ett monopol – ja och nej ansåg Anders. Han har frågat runt bland sina
politikerkollegor och kommit fram till att det handlar om lite av båda. Valfrihet finns delvis redan
idag i och med egensotningen. Vissa delar av landet har kanske bara en entreprenör att välja – vi har
ett avlångt land med olika förutsättningar..
Han efterfrågade rimliga intervaller/frister – och välkomnade MSB:s översyn.
Uppdelning mellan sotning och brandskyddskontroll. Ska de vara separerade? Är det en fördel att
de inte är det? Kan de vara så att det är bra med sotning och kontroll på samma ställe? Det var
frågeställningar som Anders tog upp.
Han pekade på problem vid upphandlingar att den nye leverantören inte accepteras vilket kan bidra
till att leverantörens budget spricker om allt för många söker egensotning. Kommunen bör
informera om att en upphandling är på gång och vad den innebär. Det blir då förmodligen lättare att
få acceptans om en ny entreprenör väljs. Eftersom vi människor är förändringsobenägna måste
kommunen motivera varför man har valt en ny leverantör.
Han lovordade Trelleborgs initiativ med tre entreprenörer. Men modellen väcker också en del
frågor: Hur fördelas kunderna? Hur ska entreprenören agera, vilka resurser ska de våga satsa på?
Anders H lyssnade intresserat och tog till sig mycket av det som sas under konferensens. Fler
frågeställningar sa han sig också vara beredd att lyfta i försvarsutskottet och bland sina kollegor i
riksdagen.
Själva konferensen avslutades med en utfrågning till en utsedd panel. Utfrågningen leddes av
moderator Lars-Göran Uddholm.
De allra flesta frågorna berörde egensotningen.
Vilka krav ställs på egensotarna?
Svaret blev att det är samma krav som ställs till den ordinarie, upphandlade entreprenören.
Enligt regelverket och information måste det vara en namngiven person som utför egensotning, inte
en firma, Är det så?
Svar nej, det går att använda företag, den som sotar måste bara uppfylla de krav som ställts och
den kompetens som efterfrågats.
Konstaterades också att egensotningen skapar problem speciellt vid stor volym av egensotning. Det
gäller uppföljning, statistik som inte redovisas – historik försvinner.
Entreprenören som tagit tjänstekoncessionen har fått ett underlag på objekt som ska hanteras, men
blir egensotningen för stor, så blir det problem med personal och utrustning, Kan medföra stora
ekonomiska konsekvenser.
Kommunerna kan aldrig i dagsläget säga ifrån sig kontrollen och det gäller också egensotningen.
Ansvaret finns där – stickprover kan tas för att se om allt sköts på rätt sätt.
Kommunerna behöver ha kontrollanter egna eller upphandlade.
Kan en kommun korta fristerna ännu mer vid egensotning och går det att ta betalt för extra kontroll?
Patrik P MSB svarade: Nej, det går inte. Har kommunerna godkänt en som utför tjänsterna och då
gäller fristerna. Det går inte heller att ta ut betalt för flera kontroller än de frister som gäller.
Däremot går det om det finns starka skäl och behov att genomföra en extra brandskyddskontroll,
men då ska det vara något speciellt för att kunna ta ut en avgift.
Hur ska tillsynen skötas om volymerna av egensotning blir för stor?
Patrik: Behövs inte mer än de frister som som brandskyddskontrollen medger.
Niklas L, SSR: Egensotning är ingen större risk än vanlig/ordinarie sotning med upphandlad
entreprenör. Det syns ingen skillnad i insatsrapporter/skaderapporter
Anders H: Det går inte att göra skillnad på godkända egensotare och av kommunen anlitad sotare.
Samma regler gäller.
Håkan Sten, MSB: Det går bara att ta tillbaka egensotning om det finns uppenbar risk.
Som ett tips nämndes att införa en tidsbegränsning för hur länge en ansökan av egensotning ska
gälla som en möjlighet, med allt vad det innebär.
Går det att ta betalt för att bevilja egensotning?
Nej, det är handläggning av ett ärende. Det är provat juridiskt och det finns inget stöd rättsligt stöd
för att ta betalt.
Röst från deltagare: Vi tar betalt för godkännande av egensotning. Besiktning av objekt och
handläggning, 2 timmar.
Svar från SKL: PRÖVA. Man ska kunna ta hand om och administrera och ta betalt för detta.
Gråzons varning..
Frågor kring beställarkompetens kom också upp vid utfrågningen.
Beställarkompetens är en väsentlig och jättestor fråga för SKL, sa Max E. Känns också som SKL
ska vara den myndighet som håller ihop detta, men där även MSB, SSR m.fl kan vara med.
SKL kan vara kommunernas öra i detta.
Sen kom några frågor kring kostnader för det nya It systemet Ritz.
Niklas L: Ska inte behöva bli dyrare än den avgift som finns idag med Sot 2000, det kostar idag ca
2600,00/månad
Miljöfrågan kring hantering av sotet, speciellt när egensotning är så stor, hur hanteras sotet?
Max E: Kopplingen sotning – miljö kommer säkert och behöver tittas på. Rengöring stärker
brandsskyddet, men uppvärmning av hus även ur ett miljöperspektiv kommer säkert att lyftas mer.
Enskilda ska hantera sitt hushållsavfall och sot är att betrakta som hushållsavfall.
Entreprenörer tar med sotet och lägger det i containrar för deponi, samma ska gälla för
egensotning.
Patrik P, MSB efterlyste mer diskussion kring själva omregleringen av sotningen och han var
nyfiken på hur stark SKL:s ståndpunkt var, att släppa rengöringen till den enskilde och behålla
kontrollen hos kommunerna.
Max E, SKL svarade. Kommunerna behöver få en bättre kontroll över brandskyddet och det kan ske
genom entreprenörer, men ansvaret är trots allt kommunens. Ansvarsfördelningen
enskilda/kommun, myndighet håller på att förändras. Ett större ansvar läggs på den enskilde.
Hur kontrollera att rengöringen görs rätt, speciellt när egensotningen ökar. Hur starkt är
brandskyddet? Här behövs att brandskyddskontrollerna utvecklas. Även kompetensen hos
kontrollanterna bör ses över – se även över utbildningen.
Tom Setterwall: Initiativet till konferensen är att få igång ett utbyte av erfarenheter och delge sina
kunskaper med varandra på en nationell nivå. Det är viktigt att lyfta gemensamma frågor. Syftet är
att kommunala företrädare ska kunna diskutera gemensamma problem med företrädare från olika
instanser. Att så många som ett 70-tal personer har deltagit och för första gången har träffats borgar
för att frågorna ventileras. Målet är att den här verksamheten ska bli bättre med tanke på
oklarheterna i regelverket och att vi nu kan hitta hållbara lösningar tillsammans.
Tom är nöjd med återkopplingen och intresset av de frågor som tagits upp till diskussion. Det är
viktigt att ha en gemensam spelplan för att kunna hjälpa varandra. Vid en handuppräckning visar det
sig att alla är nöjda med konferensen och vill ha ett årligt återkommande möte. Även mixen av
deltagande föreläsare och deltagare upplevs som bra.
Moderatorn Lars-Göran Uddholm undrade om det finns en ”stafettpinne”. Hur ska kommunens
tjänstemän och branschen mötas och arbeta vidare med.
Det har inte tidigare funnits ett forum kring dessa frågor och det finns ett stort behov av att träffas
och skapa samsyn.
Tom Setterwall SÖRF och Lars-Göran Uddholm Södertörns Brandförsvarsförbund fick uppdrag att
förbereda nästa träff tillsammans med SKL, MSB, SSR med flera...
Vid pennorna
Hanseric Jonsgården
Anders och Pia Jansäter