marsnumret 2013 nr 72

Transcription

marsnumret 2013 nr 72
PROLIVNYTT
Informationsblad från ProLiv Väst
Nr 72 Mars 2013 Årg 19
ProLiv Väst
Basargatan 6
411 17 Göteborg
Kontakttelefon:
0302-46768
E-post:
[email protected]
Hemsida:
www.proliv.com
Plusgironummer:
920 9234-5
Ansvarig utgivare:
Christer Petersson
Utgivningsbevis:
2283
Redaktör:
Åke Lindgren
Layout:
Hans Sjölund
Referat av
artiklar ur andra
källor om läkemedel och behandlingsmetoder
innebär inga ställningstaganden
eller rekommendationer från
ProLiv Västs sida.
ProLivNytt
distribueras
förutom till
ProLiv Västs medlemmar också till
medlemmarna i
ProLiv
Wermlandia
och CaPriN
samt till
personal inom
sjukvården
Foto: Anita Lindgren
Prostatacancer och osteoporos
– ett temanummer om skeletthälsa
E
”I have a dream”
n dag, någon vecka efter jag fyllt pensionär, fick jag ett brev från Östra Sjukhuset
som innehöll en kallelse om att jag var välkommen att kontrollera min stora kroppspulsåder.
Kontrollen skulle ske med ultraljud och skulle
bara ta några minuter. Alla som fyller pensionär
i Göteborg får detta fantastiska erbjudande. I
god tid denna kväll anlände jag till Östra Sjukhuset och möttes där av ca 20 karlar som satt i
väntrummet, alla med samma mål att kontrollera sin stora kroppspulsåder. Det var då jag liksom Martin Luther King tänkte: I have a dream.
Min dröm är att vi inom en inte alltför avlägsen framtid ska kunna göra en lika enkel kontroll av prostatan och på samma enkla sätt som
när det gäller kroppspulsådern få information
om vilka åtgärder läkarna kan vidta för att vi
inte ska behöva drabbas av prostatacancer.
Det är därför vår förening har bidragit med en
miljon tvåhundraåttiotusen kronor under de
senaste åren till den västsvenska forskningen
om prostatacancer. Förhoppningen är förstås
att forskarna i en framtid ska hitta motmedel
för denna sjukdom, som ger oss män som drabbas så många men och som för några av oss leder till en alltför tidig död.
Vid vårt senaste kvartalsmöte den 24 no-
vember föreläste professor Jan-Erik Damber
från Sahlgrenska sjukhuset och professor Mattias Lorenzon från Mölndals sjukhus om benskörhet och skeletthälsa. Mötet sponsrades av
läkemedelsföretaget Amgen. Vi har ägnat ett
stort utrymme av tidningen åt detta för oss
prostatacancerdrabbade så angelägna ämne.
Den 4 mars kommer Professor Jan-Erik
Damber återigen att besöka oss, denna gång
tillsammans med onkologen Ingela Franck
Lissbrant. De kommer att berätta om alla spännande saker som är på gång när det gäller behandlingen av avancerad prostatacancer.
Boka också in den 23 mars i almanackan, då
vi har vårt årsmöte. Då har vi bjudit in kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin som
föreläsare. Hon talar om kostens betydelse för
utvecklingen av prostatacancer. Vi bjuds också på underhållning av vissångarna Hadar Kronberg och Peeter
Wiik.
Christer Petersson
ordf. i ProLiv Väst
Vill du ha snabb information från ProLiv Västs styrelse?
Då ska du skicka ett mail till vårt kansli så registrerar vi din e-postadress i medlemsregistret. På så vis kan vi skicka information och inbjudningar till dig snabbt och billigt.
Tveka inte! Skicka ett mail till oss redan i dag! Adressen är [email protected]
Välkommen till ProLiv Västs hemsida!
Webmaster är Åke Lindgren, som du gärna får kontakta på telefon 031-13 79 30
eller via föreningens e-postadress [email protected].
Gå gärna in och titta på hemsidan! Där hittar du aktuell information om föreningen och om olika aktiviteter som är på gång. Adressen är: www.proliv.com
Du som är medlem i ProLiv Väst, hör av dig till mig eller till oss i styrelsen med
dina synpunkter och förslag! Styrelsen vill ha en aktiv dialog med medlemmarna.
Omslagsbild: Professor Mattias Lorentzon, Osteoporosmottagningen, Mölndals sjukhus
2
Kom med i Sahlgrenska sjukhusets
samtalsgrupp för prostatacancerpatienter!
V
ästra Götalandsregionen har beslutat att
börja med grupputbildningar för patienter
och deras närstående med långvariga sjukdomar. Prostatacancerpatienterna tillhör denna
grupp. För utbildningen svarar en av kontaktsjuksköterskorna på Sahlgrenska sjukhuset.
Men dessutom medverkar en s.k. stödperson
med personliga erfarenheter av sjukdomen.
I höstas startade Sahlgrenska sjukhuset upp
en första sådan utbildning. Man bjöd in ett antal patienter till att delta i gruppsamtal, där
gruppen själv till stor del skulle få bestämma innehållet. Styrbjörn Olsson från ProLiv Västs
styrelse har fungerat som s.k. stödperson i
gruppen. Han berättar här om sina erfarenheter från samtalsgruppen.
Åtta stycken herrar hade anmält sig till utbildningen och vi träffades vid sex tillfällen
mellan den 15 oktober och 5 februari. Gruppen
höll till i Urologmottagningens lokaler på Sahlgrenska sjukhuset. Deltagarna hade olika erfarenheter av sjukdomen, vilket bidrog till mycket
breda och givande samtal. Såväl operation som
strål- och hormonbehandling var representerat
i gruppen.
Kontaktsjuksköterskan Christina Hansson
från Urologmottagningen var med som s.k. resursperson och bidrog som mycket uppskattat
bollplank i diskussionerna. Undertecknad, som
har lång erfarenhet av sjukdomen, deltog som
s.k. stödperson. PSA och olika mediciner med
deras eventuella biverkningar var uppe för diskussion men också områden som relationer,
oro, rädsla, sex, ärftlighet och ekonomi diskuterades.
Christina fick också mycket feedback på deltagarnas erfarenheter från vården att ta med sig
till sitt arbete på Urologmottagningen. Detta är
också en del av syftet med dessa gruppsamtal.
Deltagarna visade stort förtroende för varandra, vilket gjorde samtalen väldigt berikande. Alla i gruppen var mycket nöjda och det
bestämdes att det skulle bli en fortsättning med
nya grupper.
Alla prostatacancerpatienter i Västra Götalandsregionen är välkomna att delta. Medlemmar i ProLiv Väst kan anmäla sig till undertecknad snarast. Gruppens storlek kommer
även i fortsättningen inte att överstiga 8 personer.
Varmt välkommen med din anmälan!
Styrbjörn Olsson
Tfn 0707-92 06 52,
e-post [email protected]
ProLiv Västs stipendium
till vidareutbildning för personal
inom prostatacancervården
Prostatacancerföreningen ProLiv Väst inbjuder härmed dig som arbetar inom
prostatacancervården i Västra Götaland att söka stipendium för vidareutbildning
eller kompetensutveckling.
Ansökan skickas in till ProLiv Väst, E A Rosengrens gata 32, 421 31 Västra Frölunda
För mer information se www.proliv.com eller kontakta föreningens sekreterare Åke
Lindgren på tfn 031-13 79 30 eller via e-post [email protected].
3
Prostatacancer och osteoporos
– en temadag om skeletthälsa
Lördagen den 24 november hade ProLiv Väst sitt sista kvartalsmöte för år 2012.
Temat var om prostatacancer och skelettsjukdomen osteoporos. Mötet var
förlagt till Asperösalen på Folkets Hus i Göteborg. Sponsor för mötet var läkemedelsföretaget Amgen. Som föreläsare hade vi bjudit in professor JanErik Damber från Sahlgrenska sjukhuset och professor Mattias Lorentzon,
som är verksam vid osteoporosmottagningen vid Mölndals sjukhus.
PROFESSOR JAN-ERIK
DAMBER inledde dagen
med att tala om prostatacancer och benhälsa. Han började
med att berätta om
benets biologi och om
den benskörhet som
kan drabba skelettet,
s.k. osteoporos, samt
risken för denna sjukdom som kan finnas vid behandlingen av prostatacancer. Jan-Erik Damber kom också in på
uppkomsten av skelettmetastaser vid prostatacancer.
Hur är skelettet uppbyggt?
Människans skelett utgör stöd och skydd för
kroppen samt fungerar som fäste för muskler.
Men det är också en aktiv vävnad som innehåller kroppens reserv av mineraler. Vidare produceras kroppens blodceller i benmärgen.
Benet är uppbyggt av ett hårt skal, det kortikala benet, och innanför det ligger det trabeculära benet, som utgör cirka 20 procent av benmassan. Det omsätts hela tiden genom ett
ständigt utbyte av celler. Hela den trabeculära
benmassan omsätts på 3 – 4 år. Det är här som
metastaserna från prostatacancern hamnar.
Även det kortikala benet omsätts hela tiden
men under en längre tid, cirka 10 år. Men det
sker också en förlust av ben under livscykeln. Vi
förlorar alltså ben allteftersom vi blir äldre.
Skelettet innehåller två typer av celler, dels
s.k. osteoklaster, som bryter ned skelettet, och
dels s.k. osteoblaster, som bygger upp skelettet.
4
Det är viktigt att
det finns en balans mellan dessa
två funktioner så
att vi får en stabil
volym av benmassa.
Osteoporos – urkalkning av skelettet
Osteoporos är en urkalkning av skelettet som
leder till minskad benmassa och störd mikroarkitektur och till följd av detta en ökad risk för
benbrott eller frakturer. Det är en vanlig
åkomma som leder till att man får en krum
kroppshållning beroende på att kotorna sjunker
ihop lite grand. Seriefiguren
Kronblom är ett känt exempel på
detta. Osteoporos är dock vanligast
hos kvinnor efter menopausen, d.v.s.
efter det att kvinnan haft sin sista
menstruation, vilket vanligtvis sker i
50-årsåldern.
Bentätheten i skelettet kan mätas
genom en form av röntgenteknik
som kallas DEXA.
Urkalkning av skelettet som en följd
av behandlingen av prostatacancer
Behandlingen av prostatacancer är beroende
på vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Till
en början handlar det i de flesta fall om kirurgi,
d.v.s. operativt avlägsnande av prostatakörteln,
eller om strålning. Båda dessa behandlingar
syftar till att bota patienten. Alla blir dock inte
botade utan får återfall och då återstår hormonbehandling. Till en början är det vanligt
➜
att man sätter in någon form av antiandrogenbehandling, t.ex. Casodex eller liknande, men
efter en tid sätts många män på kastrationsbehandling. Kastration kan ske antingen genom
ett kirurgiskt ingrepp eller på medicinsk väg
genom s.k. GnRH-analoger. När hormonbehandlingen inte längre fungerar och tumörbördan blir tyngre övergår man till behandling med
cellgifter.
Behandling i form av kirurgisk eller medicins kastration innebär att mannens produktion
av manligt könshormon avbryts. Detta ger, på
samma sätt som hos kvinnorna, upphov till förlust av benmassa. Men det har också visat sig att
män med prostatacancer i många fall har drabbats av förlust av benmassa redan innan de har
genomgått en hormonbehandling. Man tror att
detta kan ha att göra med att det finns gemensamma orsaksfaktorer till prostatacancer och
skeletturkalkning. Bland annat har man diskuterat brist på D-vitaminer, som är viktiga för
skelettet och som kanske också skyddar mot
prostatacancer.
I en studie, som omfattade 174 män med nyligen diagnostiserad prostatacancer, hade 42
procent av patienterna osteoporos och 37 procent osteopeni (den mildare formen av osteoporos) före kastrationsbehandling. Medelvärdet
för BMD, som är det mått på bentäthet som
man får vid DEXA-mätningen, var 6,6 procent
lägre hos prostatacancerpatienterna jämfört
med kontrollgruppen. Och med ökad ålder blir
skillnaden ännu större. Rökning är generellt en
riskfaktor när det gäller benskörhet och inverkar naturligtvis negativt på bentätheten även
hos prostatacancerpatienten.
Biverkningar efter
hormonbehandling
Vanliga synliga biverkningar av hormonbehandling är värmevallningar, förlust av sexuellt
lust och svårigheter med erektion. Många upplever också kognitiva förändringar, att de så att
säga blir långsammare i sitt tänkande. Även depression förekommer, även om det inte är så
vanligt. Några drabbas av en allmän trötthet
(fatigue). Förlust av behåring är en annan biverkan efter hormonbehandling.
Vad som däremot inte syns är vad som händer med skelettet, att mannen drabbas av ben-
förlust som en följd av kastrationsbehandlingen. Orsaken är att det bildas ämnen i skelettet som aktiverar de s.k. osteoklasterna, vilket leder till att nedbrytningen av skelettet
överväger nybildningen. Detta leder till en urkalkning av skelettet.
Denna nedbrytning av benet leder till en ökad
risk för frakturer. Vanligast är frakturer i ryggen
genom att en kota faller samman, vilket gör att
mannen får ont i ryggen. Smärta i ryggen behöver alltså inte betyda att det har bildats en
metastas på grund av prostatacancern.
Hur vanligt är det med osteoporos
efter hormonbehandling?
I en studie från 2007, som omfattade 390 män,
framkom att förekomsten ökade ju längre behandlingen pågått. Men även utan en sådan behandling hade 35 procent av männen drabbats
av osteoporos. Efter två års behandling steg andelen till 43 procent, efter fyra år till 50 procent,
efter sex år till 60 procent, efter åtta år till 66
procent och efter 10 år till 81 procent.
I en svensk registerstudie, som omfattade
18 000 män som genomgått kirurgisk kastration, fann man en dubblerad risk för fraktur. I
en annan studie, som omfattade 50 613 män
med prostatacancer mellan åren 1992 och 1997,
hade 19,4 procent av de patienter som fick hormonbehandling fått en fraktur, jämfört med
2,6 procent av de patienter som inte hade genomgått en sådan behandling. Det fanns också
ett samband mellan antal erhållna doser av
GnRH och risk för fraktur. Till detta kommer
också att förekomsten av frakturer på sikt leder
till en sämre överlevnad för patienten, även om
man har tumörsjukdomen under kontroll.
Jan-Erik Damber berättade om en 57-årig
man som hade genomgått radikal prostatektomi (bortoperation av prostatan) men som
hade fått hormonbehandling under fem år därför att hans cancer hade gått ut i en lymfkörtel.
Har du frågor om cancer?
Cancerfondens informations- och stödlinje
O2O -59 59 59
[email protected]
5
Under en tennisträning drabbades han plötsligt
av akut smärta i ryggen. Vid undersökningen visade det sig att han hade drabbats av en
kotfraktur.
Sammanfattningsvis kan konstateras att en
betydande andel prostatacancerpatienter uppvisar benförlust trots att de inte genomgått någon hormonbehandling men att en sådan behandling resulterar i en starkt ökad risk för
ytterligare benförlust och ökad frakturrisk. Det
är därför viktigt att det sker en utvärdering av
frakturrisken innan man sätter in en hormonbehandling av patienten.
Går det att förebygga uppkomsten av
osteoporos?
Vad finns det då för möjligheter att förebygga
uppkomsten av osteoporos? I dag finns det läkemedel för behandling av kvinnor som drabbats av benskörhet efter menopaus och dessa
läkemedel kan givetvis också användas för behandling av män som råkar ut för dessa besvär.
Det är också viktigt att ta hänsyn till de riskfaktorer som finns när det gäller att drabbas av
frakturer.
Starka riskfaktorer är hög ålder, att man har
konstaterat låg bentäthet vid mätning av skelettet samt att patienten tidigare har drabbats
av s.k. lågenergifrakturer, d.v.s. att man har
fått en fraktur när man snubblat och fallit och
tagit emot med en hand, något som ett friskt
skelett ska klara. Det finns också en ärftlig faktor, t.ex. höft- eller kotfrakturer hos föräldrar
och syskon. Kortisonbehandling medför benurkalkning och innebär därmed en ökad risk för
frakturer. Låg vikt, rökning och fysisk inaktivitet påverkar också risken för frakturer.
En utredning inför en kastrationsbehandling
inleds med att man gör en s.k. DEXA-mätning
av skelettet och då får fram ett värde på patientens bentäthet. Om detta värde understiger
normalvärdet, patienten går på kortisonbehandling eller tidigare har drabbats av osteoporosfrakturer ska behandling alltid sättas in
för att förebygga frakturer. Behandling sker då
med vitamin D i kombination med kalcium. Behandling kan också ske med bisfosfonater, t.ex.
läkemedlet Zometa. Det fungerar på det sättet
att de hindrar osteoklasterna från att bryta ner
benet i skelettet.
6
Ett alternativ är att avbryta kastrationsbehandlingen och gå över till någon form av antiandrogenbehandling, t.ex. Casodex eller liknande, som har mycket mindre effekt på
skelettet. Man kan också pröva att ersätta kastrationsbehandling med någon form av östrogenbehandling, t.ex. Estraduin, som var vanligt
vid behandlingen av prostatacancer tidigare.
Ett alternativ till bisfosfonaterna vid behandling av benskörhet är läkemedlet Prolia,
som består av ett protein, denosumab. Det
blockerar de ämnen i skelettet som ökar nedbrytningen av benet. Fördelen med detta läkemedel är att det till skillnad från bisfosfonaterna kan ges till patienter som har en nedsatt
njurfunktion.
Uppkomsten av skelettmetastaser
vid prostatacancer
Jan-Erik Damber kom också in på skelettmetastaser och varför dessa i de flesta fall sätter sig
i skelettet till skillnad från andra tumörer som
får sina metastaser i lunga eller lever eller andra
organ. Orsaken är helt enkelt att prostatacancern trivs bra i skelettet och växer till bra där.
Lite förenklat är det så att prostatacancercellerna, när de sprids genom blodbanorna, gärna
slår sig ned i skelettet, där de har förmåga att
gripa in i ämnesomsättningen i benet och på så
vis bilda metastaser.
I en studie från 2008 kom man fram till att i
79 procent av de undersökta fallen hade patienten fått sin första metastas i skelettet medan
metastasen i 14 procent av fallen hade hamnat
i annan vävnad, företrädesvis i lymfkörtlar.
Risken för skelettmetastaser sammanhänger
med PSA-värdet. Ett högt PSA-värde och en
snabb stegring av detta värde innebär en ökad
risk för metastaser i skelettet. Om dubbleringstiden för PSA-värdet är kortare än ett år är
risken för metastaser högst påtaglig.
Går det att förebygga
skelettetmetastaser?
Finns det då någon behandling för att motverka
bildandet av skelettmetastaser? Ja, de läkemedel som används för att stärka skelettet, som
Zometa och Prolia, har visat sig ha en viss förebyggande effekt även när det gäller skelettmetastaser. Effekten är särskilt stor när dubble-
➜
M
Osteoporos – vilka drabbas och hur
förebygger vi frakturerna?
ATTIAS LORENTZON arbetar vid osteoporosmottagningen vid Mölndals sjukhus. Mottagningen är en av de största i Skandinavium. Man
gör där över 5 000 skelettmätningar per år och utreder och gör skelettmätningar på över 95 procent
av alla med osteoporos i
Göteborg. Han har forskat i
detta ämne sedan 15 år tillbaka. Sedan fyra år tillbaka
har han också arbetat med
de nationella riktlinjerna
för rörelseorganens sjukdomar, där osteoporos ingår.
20-årsåldern börjar vi tappa benmassa. Hos
män är det en långsam fas men hos kvinnor
sker förlusten snabbt under 4 – 8 år efter
klimakteriet. Det beror på förlusten av det
kvinnliga könshormonet östrogen, som
skelettet är beroende av. Kvinnan kan då
förlora en stor del av sin benmassa. Detta
medför att skelettet förlorar i styrka, vilket
ökar risken för frakturer.
Hos män är processen betydligt långsammare. Där kan det röra sig om en halv
till knappt en procent förlust av benmassa
per år från 30-årsåldern. Dessutom är det
så att skelettet hos mannen, tack vare det
manliga könshormonet testosteron, blir
mycket grövre än hos kvinnan.
Benmassan i människokroppen ökar kontinuerligt när vi växer och uppnår sin maximala
mängd vid 20 – 30-årsåldern. Men redan vid
Bentätheten kan mätas med den s.k. DEXAmetoden. Resultatet visar gram benmassa per
kvadratcentimeter. Man brukar mäta höft och
ländrygg, eftersom det i Forts. på nästa sida
Skelettet och uppkomsten av
benskörhet
ringstiden för PSA-värdet är mycket kort.
En stor komplikation med dessa läkemedel är
emellertid att de kan orsaka skador på käkbenet, en form av nekros eller celldöd, som kan
medföra besvärliga varhärdar. Cirka 4 – 5 procent av de patienter som får denna behandling
drabbas av dessa komplikationer. Innan man
sätter in en behandling med dessa läkemedel är
det därför viktigt att undersöka patientens
tandstatus,
Skelettrelaterade händelser i
samband med prostatacancer
Metastaserna från prostatacancer kan också
leda till olika skelettrelaterade händelser, som
frakturer och skelettkompressioner samt smärtproblem. Allt detta är mycket kostsamt att behandla och förorsakar dessutom patienten stort
lidande. Även dessa komplikationer kan i viss
mån förebyggas med de läkemedel som används mot osteoporos, d.v.s. olika typer av bisfosfonater, t.ex. Zometa, fast då i högre doser.
Mätning av bentätheten
Denna behandling har också en god effekt på
smärta. Även läkemedlet Prolia har en god förebyggande effekt när det gäller skelettrelaterade händelser.
Avslutningsvis framhöll Jan-Erik Damber att
det är också viktigt vad patienten själv kan göra
för att motverka effekterna av sin sjukdom, som
att vara ute och promenera mycket och
att i övrigt vara fysiskt
aktiv. Man vet genom
studier att detta förlänger livet och det är
också ett bra sätt att
förebygga uppkomsten av skelettrelaterade händelser.
Åke Lindgren
referent
Skelettet är viktigt! Var rädd
om det!
7
första hand är där man får de svåra frakturerna.
Vid diagnosen av osteoporos hos kvinnor utgår man från ett medelvärde för bentätheten
hos unga friska kvinnor. Om resultatet av
Många kvinnor får ont i ryggen och tappar i
längd och en längdminskning på mer än 5 centimeter är en stark indikator på att kotorna har
fallit samman. Men de flesta av dessa kvinnor
blir aldrig undersökta, så antalet
kotfrakturer kan mycket väl ligga så
högt som 50000 per år.
Risken för benbrott
DEXA-mätningen ligger mer än 2,5 under detta
standardvärde har patienten per definition ett
skört skelett. Detta värde kallas T-värdet. För
män finns däremot inte någon fastställd definition för benskörhet.
Hur vanligt är det med
skelettskörhet och frakturer?
I Sverige är skelettskörhet mycket vanligt bland
kvinnor. Man räknar med att 37,5 procent av
kvinnor i åldern 75 – 79 år har ett skört skelett.
För män är motsvarande siffra drygt 10 procent.
Andelen ökar dock till nästan 17 procent när
männen når 80-årsåldern.
Man känner inte av att man har ett skört skelett utan det är först när t.ex. en kota i ryggen
kollapsar som benskörheten visar sig . Och det
behövs inte något kraftigt våld för att detta ska
inträffa. Det räcker med att man blivit utsatt för
en skakning på bussen eller liknande.
Resultatet av benskörhet är alltså frakturerna. I Sverige har vi ungefär 70 000 frakturer
varje år som förorsakas av skört skelett. Ofta
uppkommer sådana frakturer genom s.k. lågenergivåld, som fall som sker i samma plan,
något som ett friskt skelett ska klara. Sådana
fall orsakar i Sverige varje år 18 000 höftfrakturer, som är den allvarligaste typen av
benbrott, samt cirka 25 000 underarmsfrakturer.
Kotfrakturer tror man ligger på omkring
15 000 fall per år, men det vet man inte säkert.
8
Hur stor är då risken att drabbas av
ett lågenergibenbrott i Sverige efter det
att man har fyllt 50 år? När det gäller
kvinnor ligger denna risk på 50 procent. Hälften av alla kvinnor över 50 år
löper alltså risk att drabbas av en fraktur under sin återstående livstid. Även
för män är risken ganska stor, över 20
procent.
Förloppet är att man debuterar med en handledsfraktur vid i genomsnitt 63 års ålder. Sedan
följer kotfrakturer vid 77 års ålder och slutligen
höftfrakturer vid 83 års ålder.
En faktor som man här måste ta med i beräkningen är att befolkningen blir allt äldre. I
Europa räknar man med att andelen människor som är äldre än 65 år kommer att öka till
22,4 procent år 2025. Så även om inte antalet
frakturer hos en 80-åring ökar så kommer vi att
ha så många fler 80-åringar inom den närmaste
20-årsperioden. Och det kommer att medföra
en enorm ökning av antalet benbrott.
I en studie har man undersökt ryggen på ett
antal slumpvis utvalda kvinnor i åldern 50 – 80
år. Den visade att nästan var fjärde kvinna i
Sverige hade en deformerad kota, vilket är en
avsevärt högre andel än i andra jämförbara europeiska länder.
Har man haft en kotfraktur har man en fem
gånger ökad risk för att drabbas av en ny sådan
fraktur. Kompression av kotorna leder till att
man får en sämre hållning; man blir kutryggad
och magen börjar puta ut på grund av att de
inre organen får mindre plats. Om man inte får
någon behandling för detta kan det inträffa ytterligare kotfrakturer, som medför att hela revbensbågen blir hängande på höftkammen och
att magen skjuter ut ytterligare. Man får svårt
att andas och röra sig.
Allra allvarligast är höftfrakturerna. Man vet
att endast hälften av höftfrakturpatienterna
➜
återfår de rörelsefunktioner som de har haft
innan efter ett år. Det finns också en betydande
dödlighet. 30 procent av männen och 20 procent av kvinnorna avlider inom ett år.
Frakturer medför mycket höga
kostnader för samhället
Frakturer på grund av benskörhet medför
mycket stora kostnader för samhället. Man räknar med att de direkta kostnaderna under första året för höftfrakturer ligger på 150–200 000
kronor, för handledsfrakturer på 20 000 kronor
och för kotfrakturer på 115 000 kronor. Den
årlig totalkostnad för samhället hamnar därmed på cirka 5,5 – 6 miljarder kronor. Tar man
hänsyn även till de indirekta kostnaderna blir
denna summa ännu större, upp emot 10 miljarder.
Den största utmaningen för sjukvården är att
hitta de människor som kommer att råka ut för
dessa frakturer, så att man kan förebygga dessa
och undvika det lidande som de förorsakar.
Hur gör man då det?
FRAX – en riskkalkylator för
frakturer
Man har kunnat konstatera att de flesta kvinnor
som råkat ut för ett benbrott inte har osteoporos utan endast låg bentäthet (osteopeni). Det
går alltså inte att förutse risken för benbrott
endast genom att mäta bentätheten. Världshälsoorganisationen har gjort en undersökning
av alla tillgängliga data som innebär risk för
benbrott och med stöd av dessa data har man
konstruerat en riskkalkylator för frakturer, som
går under namnet FRAX. Den kan man komma
åt via Internet.
I detta formulär kan man lägga in olika riskfaktorer som man vet har betydelse för uppkomsten av benbrott, såsom kön (att vara
kvinna är en riskfaktor) och ålder. Har man
tillgång till ett värde från en benmätning kan
man lägga in det också. Resultatet man får
fram är en riskprocent för frakturer inom en 10årsperiod.
Enligt de epidemiologiska data (undersökningar i stora befolkningsgrupper) som gjorts
när det gäller 10-årsrisk för höftfraktur bland
50-åriga kvinnor i hela världen ligger Sverige
tillsammans med de andra nordiska länderna i
topp. Varför det är så vet man inte.
Risken för benbrott på grund av skelettskörhet ökar markant med stigande ålder. En annan
faktor är ärftligheten. Vilken bentäthet man har
beror mellan 60 och 80 procent på vilka föräldrar man har. Höftfraktur hos mamma eller
pappa innebär en fördubblad risk för egen fraktur. Även tidigare frakturer ökar risken för nya
benbrott.
Kortison i tablettform är en annan riskfaktor
när det gäller frakturer. Detta läkemedel ökar
nämligen omsättningen i benet, vilket ökar risken för frakturer. Även rökning utgör en riskfaktor för benbrott. Den innebär en fördubbling
av risken.
Genom att sammanställa alla dessa riskfaktorer för en individ kan man få en ganska god
bild av vilken risk personen i fråga löper för att
råka ut för en fraktur. Dock har man inte i
denna riskbedömning vägt in förekomsten av
vissa sjukdomstillstånd, som t.ex. prostatacancer. Att en person har fått testiklarna bortopererad eller på annat sätt fått sin testosteronproduktion avbruten innebär i sig en fördubblad risk för frakturer.
Socialstyrelsens riktlinjer för
osteoporos
I de nationella riktlinjerna för osteoporos, som
Socialstyrelsen har tagit fram, har man gjort
en utvärdering av de mätmetoder som används.
I riktlinjerna prioriteras DXA-mätningar av
ländrygg och höft och av kotorna i ryggraden för
att kunna förutsäga frakturrisk men även för att
följa den behandling som man sätter in. Genom mätningen går det numera också att hitta
eventuella deformerade kotor. I riktlinjerna rekommenderas DXA-mätningar i höft och ländrygg om patienten har en beräknad tioårig frakturrisk över 15 procent enligt en riskbedömning
med hjälp av FRAX.
Träning är viktigt för att förebygga
frakturer
Problem med skelettskörhet kan också förebyggas på annat sätt än genom läkemedel. Tekniken att mäta bentäthet utvecklades först av
den amerikanska rymdorganisationen NASA.
Bakgrunden till det är att man hade observerat
att rymdpiloterna förlo- Forts. på nästa sida
9
rade benmassa när de vistades i rymden. Orsaken var att de inte fick någon belastning på skelettet på grund av tyngdlösheten.
Det är nämligen nödvändigt att skelettet belastas för att det inte ska tillbakabildas. En typ
av celler som finns i benet och som kallas osteocyter känner av när skelettet utsätts för en
belastning och ser då till att nybildningen av
ben stimuleras.
Forskningen har visat att de som håller på
med idrott som innehåller mycket hoppande,
som basket och volleyboll, får stor effekt på
skelettet och får grövre, tätare och starkare ben.
Likadant är det med högintensiva idrotter som
fotboll och ishockey. Däremot ser man inte
samma effekt vid lättare aktiviteter som joggning. Och när det gäller simning, som ju inte ger
någon belastning alls på skelettet, ser man
ingen positiv effekt alls på skelettet.
För äldre är det väl som regel inte aktuellt
med högintensiva idrotter som fotboll eller volleyboll. Där är i stället snabba promenader,
styrketräning och viktbärande konditionsträning att rekommendera. Viktigt för äldre är
också att träna koordination och balans, så att
man får en bättre fungerande muskelmassa och
därmed minskar risken för fall.
Man har sett att träning hos äldre förbättrar
bentätheten och minskar benförlusten i kotpelaren och i höften med 1 – 3 procent per år.
Muskelstyrkan i ryggen och i benen förbättras
med 6 – 30 procent under tre till sex månaders
träning. Dessutom förbättras balansen och
minskar fallrisken.
Det finnas annat man kan göra också. Som
enkla åtgärder i hemmet: t.ex. en nattlampa i
sovrummet, att man ser till att ta bort mattor
som man kan snubbla på, att man är uppmärk-
10
sam på läkemedel som påverkar balans och fallrisk.
Förebyggande behandling av
benskörhet
I SKL:s (Svenska Kommuner och Landsting)
öppna jämförelser för år 2010 undersökte man
hur stor andel av kvinnor över 50 år med lågenergifraktur som fick behandling med läkemedel för sin benskörhet. Det visade sig att
endast 14 procent hade fått en sådan förebyggande behandling för att förhindra ytterligare
en fraktur. Enligt Socialstyrelsen borde denna
siffra ligga på 60 procent. Sverige är det land i
världen som har den lägsta användningen av läkemedel som förebyggande behandling för
benfrakturer, trots att vi har högst risk för sådana frakturer.
De läkemedel som i dag används för att förebygga frakturer går ut på att slå ut de celler i benet som har till uppgift att bryta ner benet, de
s.k. osteoklasterna. Då får man en positiv balans mellan bennedbrytning och bennybildning, så att nybildningen av ben stimuleras.
Alendronat är ett exempel på ett sådant läkemedel, som har en mycket god effekt. Tre års
behandling med Alendronat halverar risken för
kotfraktur hos kvinnor med låg bentäthet eller
tidigare fraktur. Tyvärr är det vanligt att kvinnor som har ordinerats detta läkemedel slutar
att använda det efter ett tag. Efter tre år är det
färre än 20 procent som fortsätter att ta medicinen.
Till viss del beror detta på att läkemedlet är
förenat med vissa biverkningar, som att man får
ont i magen. Men i många fall beror det helt enkelt på att man inte längre vet varför man tar
den här tabletten. Och det är inte så vanligt att
man gör någon uppföljande mätning för att
kontroller effekten av medicinen.
En alternativ behandling är med läkemedlet
Aclasta, som ges med en spruta eller direkt i
blodet via dropp en gång om året. Med tre sådana behandlingar minskar man risken för
höftfraktur med 40 procent och för kotfraktur
med nästan 80 procent. Även denna medicin
har vissa biverkningar, som att man får inflammationsliknande besvär – man kan få ont
i muskler, i leder och i huvudet. Cirka 40 procent drabbas av sådana besvär ett eller två dygn
➜
efter det att man har fått läkemedlet.
Man har också provat att ge Aclasta till patienter som drabbats av en höftfraktur. Man fann
då att man med tre behandlingar halverade risken för efterföljande kotfrakturer, som är vanligt förekommande efter en höftfraktur. Man
tror också att man förbättrar överlevnaden med
28 procent. Tyvärr används inte denna behandling i någon större utsträckning, trots att
kostnaden är så låg som 4 300 kronor per år.
Ett problem med läkemedlet är att det utsöndras via njurarna och att det därför inte kan användas på de allra äldsta patienterna, som ju
ofta har en nedsatt njurfunktion.
Som Jan-Erik Damber var inne på i sin föreläsning har det kommit ett nytt läkemedel, Prolia, som har antikroppar mot det ämne i benet
som sätter i gång bennedbrytningen och som på
så vis slår ut de bennedbrytande cellerna. Detta
läkemedel har minst biverkningar av de läkemedel som används mot osteoporos. Det ges
med en spruta under huden två gånger per år.
Det har en mycket god förebyggande effekt.
Man reduceras risken för kotfrakturer med 70
procent och för höftfrakturer med 40 procent.
Läkemedlet Prolia är dock ännu inte godkänt
för behandling av män, förutom för män med
icke spridd prostatacancer. Efter tre års behandling förbättrar medlet bentätheten hos
dessa män högst betydligt och minskar därmed
risken för kotfrakturer, som utan behandling
drabbar fyra procent av männen efter tre år.
Läkemedlet Alendronat, som används för att
behandla kvinnor med skört skelett, har sedan
länge använts också för behandling av manlig
osteoporos, trots att man tidigare inte har haft
några klara belägg för att det förebygger
frakturer. Vad man vet är att det efter två
års behandling ökar bentätheten och att
det därmed också bör minska risken för
kotfrakturer. Ett annat liknande ämne är
Risedronat, som har ungefär samma effekt
på bentätheten.
År 2012 kom emellertid en studie där
man hade tittat på förekomsten av frakturer hos män. Där fann man att män som
behandlats med läkemedlet Aclasta fick en
67-procentig minskning av kotfrakturer efter
två sprutor med detta medel.
I de nationella riktlinjerna för behandling av
osteoporos rekommenderar Socialstyrelsen behandling av patienter med mycket hög frakturrisk, som tidigare höft- eller kotfrakturer eller
mycket låg bentäthet. Det gäller i första hand
behandling med Alendronat eller, om patienten
inte tål detta läkemedel, behandling med Aclasta. Har patienten också svårt att fullfölja
denna behandling, rekommenderas behandling
med läkemedlet Prolia.
Betydelsen av kalcium och B-vitamin
Avslutningsvis kom Mattias Lorentzon in på
betydelsen av kalcium och B-vitamin. Äldre
människor har ett sämre upptag av kalk. Vid
brist på kalk i kroppen startar en process i bisköldkörtlarna, som har till syfte att upprätthålla kroppens nivå av kalcium i blodet. Och då
tas kalcium från benet, som är den största banken vår kropp har av detta ämne. Detta leder till
bennedbrytning och benförlust.
Många äldre över 80 år har en nedsatt njurfunktion och njurarna behöver vi för att bilda
D-vitamin. D-vitamin bildas framför allt genom solljuset. I Sverige får vi för lite solljus på
oss, i vart fall vid den här tiden på året. D-vitamin har stor betydelse för våra muskler och om
man tillför detta vitamin till människor med
brist på D-vitamin så minskar man risken för
fall.
D-vitaminer finns hos olika livsmedel som
lax (särskilt vildfångad lax) och i annan fet fisk
som makrill. Lättmjölk innehåller också B-vitamin, eftersom den är berikad, däremot inte
vanlig standarmjölk. Men framför allt är det
solljuset som svarar för bildandet av D-vitamin.
Brist på kalcium och B-vitamin medför alltså
en ökad risk för frakturer. Alla som står under
behandling för benskör- Forts. på nästa sida
11
Ä
Ett år har gått…
nnu ett år med prostatacancerföreningen
ProLiv Väst har passerat. Föreningen bildades år 1993, så i år fyller vi 20 år! Vi får se hur
detta jubileum ska firas.
Här kan du läsa ett sammandrag av styrelsen
verksamhetsberättelse. Hela berättelsen kan du
komma åt via en länk på föreningens hemsida.
Medlemmar
Föreningen hade per den 31 december 2012
984 betalande medlemmar, av vilka 151 är s.k.
anhörigmedlemmar (d.v.s. anhöriga som sammanbor med en ordinarie medlem) och 24 är
stödjande medlemmar. Motsvarande siffra för
2011 var 970, vilket innebär en nettoökning av
antalet medlemmar under året med 14 medlemmar. Men samtidigt bör noteras att drygt ett
80-tal medlemmar av olika skäl har lämnat förhet ska därför också ha
tillskott av dessa ämnen.
Att tillföra kalcium och D-vitamin som enda
behandling utan att man har konstaterat benskörhet är däremot mera tveksamt. Enligt en
studie från 2011 skyddar behandling med enbart D-vitamin i dessa fall inte mot frakturer.
Möjligtvis ger kalcium och D-vitamin en något
minskad risk för höftfraktur, men effekten är
inte särskilt stor. Samtidigt finns det en ökad
risk för biverkningar i form av ont i magen,
njursten och i värsta fall hjärt- och kärlsjukdom. Däremot ska patienter, som har en känd
benbrist, ha tillskott av både kalcium och D-vitamin jämsides med den vanliga behandlingen.
Detta har lätt till att rekommendationen att
hälso- och sjukvården inte bör behandla kvinnor efter menopausen med kalcium och D-vitamin som enda behandling, om det inte finns
en dokumenterad brist på dessa ämnen.
Forts. från sidan 11
Förebyggande insatser ger
besparingar
Mattias Lorentzon avslutade sin föreläsning
med några hälsoekonomiska siffror. Om sjukvården aktivt tog reda på och satte in en före-
12
eningen under det gångna året. Detta uppvägs
av att vi under året har fått 98 nya medlemmar
i föreningen.
Medlemsmöten
ProLiv Väst har under året anordnat ett antal
medlemsmöten med inbjudna föreläsare.
Den 10 mars hade föreningen sitt årsmöte
på Dalheimers Hus. Till mötet hade vi bjudit in
kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin,
som skulle ha föreläst om kostens betydelse för
utvecklingen av prostatacancer. Tyvärr fick hon
förhinder och kunde inte medverka. I hennes
ställe höll Lars Eliason en improviserad föreläsning om sin långa resa som prostatacancerpatient sedan 1996, då han fick sin diagnos.
Efter detta fick vi lyssna på trubadurerna
Lars-Eric Frendberg och hans son Johan, som
byggande behandling på alla, främst kvinnor
men även män, som har hög risk för frakturer
och som tidigare har haft ett benbrott skulle
kostnaderna för läkemedel på kort sikt öka med
cirka 70 miljoner kronor per år. Men på längre
sikt skulle samhället göra en besparing på cirka
270 miljoner kronor till följd av minskat antal
frakturer (en minskning med 3 200, varav 1 900
höftfrakturer). Sammantaget blir resultatet ett
minskat lidande för den enskilde och en minskad belastning på sjukhuset samt en rejäl besparing på cirka 200 miljoner per år.
Åke Lindgren
Referent
Föreläsningarna är inspelade på
DVD-skivor, som finns för utlåning till våra
medlemmar.
De kan beställas hos Åke Lindgren på
telefon 031-13 79 30 eller via e-post
[email protected].
Obs! Du kan också titta på inspelningen av
föreläsningarna via en länk på föreningens
hemsida www.proliv.com.
➜
underhöll oss med kända visor av Evert Taube, Eliason, som tidigare har varit ordförande i förOlle Adolfsson, Cornelius Vreeswijk m.fl. Där- eningen. Det hela leddes på ett mycket kompeefter var det dags för årsmötesförhandlingarna. tent sätt av moderatorn Karin Klingenstierna.
Debatten ingick i en rikstäckande kampanj på
Vid kvartalsmötet den 19 maj höll överläkaren Karin Braide från Jubileumskliniken en fö- temat Framtidens prostatacancervård: Är sjukreläsning över ämnet Modern prostatacancer- vården redo? som Prostatacancerförbundet,
Svensk Urologisk Förening och Svensk Onkobehandling.
Årets tredje medlemsmöte, som var den 13 logisk Förening arrangerat i samarbete med läoktober, handlade om anhörigfrågor. Anled- kemedelsföretagen Janssen och Sanofi samt
ningen var att föreningens anhöriggrupp, som Cancerfonden.
Innan själva debatten i Göteborg tog vid fick
leds av Barbro Eliason, hade haft sitt 10-årsjubileum. Som föreläsare hade vi
bjudit in Yvonne Brandberg,
professor i vårdvetenskap vid
Karolinska Institutet, Brita Hedefalk från Cancerfondens informations- och stödlinje samt
Prostatacancerförbundets ordförande Alf Carlsson, som vid sin
sida hade Christina Örum, som
ansvarar för anhöriggruppen vid
ProLiv Stockholm.
På årets sista kvartalsmöte
Debatten om framtidens prostatacancervård lockade en stor publik.
den 24 november fick vi lyssna
på två föreläsare, professor Jan-Erik Damber vi titta på en webb-sänd konferens från Berns i
och professor Mattias Lorentzon. Temat för da- Stockholm på detta tema.
gen var prostatacancer och benhälsa respekMedlemsutflykt
tive skelettsjukdomen osteoporos – vilka drabbas och hur förebygga frakturerna?
Lördagen den 26 maj bar det i väg till Läckö
Mötena har varit på Dalheimers Hus i Göte- slott i strålande sol och behaglig sommarvärme.
borg utom mötet i november, som var förlagt till Vi var ett drygt 50-tal medlemmar som hade
Folkets Hus i Göteborg. Samtliga möten har mött upp vid Exercishuset på Heden, där de
varit öppna för allmänheten.
två bussarna som vi hade beställt infann sig i
god tid före avresan kl. 08.00.
Offentlig debatt om framtidens
Efter rundvandringen på slottet var det dags
prostatacancervård
för lunch i Café Stallet alldeles vid ingången till
Torsdagen den 20 september anordnade ProLiv slottet.
Väst i samarbete med läkemedelsföretaget
Resan avslutades med ett besök på RörJanssen en debatt om prostatacancervården på strands gamla fabriker.
Folkets Hus i Göteborg. Vi hade lyckats samla
Studiebesök
en mycket kompetent panel som bestod av företrädare för både politik och profession. Från Under året har föreningen anordnat tre studieVästra Götalandsregionen deltog Helen Elias- besök för medlemmarna: den 29 mars på Göson, ordförande i regionens Hälso- och sjuk- teborgsoperan, den 5 oktober IFK Göteborgs
vårdsutskott. Vidare fanns på plats professor anläggning Kamratgården och den 26 oktober
Jan-Erik Damber, urologen och verksamhet- Sjöräddningens lokaler i Långedrag.
schefen Ali Khatami, onkologen Ingela Brandt
ProLivNytt
Lissbrant samt chefen för Regionala Cancercenter Väst Nils Conradi. På podiet fanns också Medlemstidningen ProLivNytt har utkommit i
vår ordförande Christer Petersson samt Lars planerade fyra nummer. Forts. på nästa sida
13
Tidningen skickas regelmässigt ut tillsammans
med kallelse till föreningens kvartalsmöten.
Den har under året haft en genomsnittlig upplaga av cirka 1 400 exemplar.
ProLivNytt har även distribuerats till medlemmarna i ProLiv Wermlandia i Karlstad samt
till CaPriN i Halmstad mot att föreningarna betalar självkostnaden för distribution och tryckning av tidningen. Dessa föreningar bidrar
också med artiklar till tidningen. ProLivNytt
skickas dessutom ut till personer inom vården
och till föreningens sponsorer m.fl.
Hemsidan
Föreningen har en hemsida som har adressen
www.proliv.com. Hemsidan innehåller information om kvartalsmöten och samtalsgruppsträffar samt de senaste numren av ProLivNytt.
Dessutom finns ett antal referat från tidigare föreläsningar utlagda på hemsidan. Den innehåller också information om föreningen och dess
verksamhet, aktuella frågor samt tips om länkar
och litteratur med information om prostatacancer. Den har gett oss ett flertal nya medlemmar.
Hemsidan hade under året över 5083 besök,
varav 3467 var helt unika besökare.
Kontakttelefonen
Föreningens kontakttelefon fyller en viktig
funktion när det gäller att nå ut till människor
som nyligen har drabbats av prostatacancer.
Telefonen är alltid bemannad. Passningen av
telefonen cirkulerar bland styrelsens ledamöter
och ett antal s.k. kontaktpersoner. Utöver att
den som ringer får ställa frågor om prostatacancer och de behandlingsmöjligheter som står
till buds informeras han eller hon om föreningens verksamhet samt erbjuds medlemskap i föreningen. Kontakttelefonen är också till
för våra medlemmar, som har frågor om sin
sjukdom, om olika behandlingsalternativ och
om biverkningar efter behandling.
Stöd till prostatacancerforskningen
ProLiv Väst har under åren fonderat medel
som får användas för att ge ekonomiskt stöd till
forskare på prostatacancerområdet. Dessa medel har tillkommit dels genom överskottet från
de artistgalor till stöd för forskningen om pros-
14
tatacancer som föreningen anordnat, dels genom donationer från Fonden för Rehabilitering och Medicinsk Forskning. Till detta kommer gåvor som föreningen fått motta till minne
av avlidna, intäkter från försäljningen av Blå
Bandet-pins m.m.
Styrelsen för ProLiv Väst har under 2012 valt
att stödja överläkare Karin Braide samt onkologen Ingela Franck Lissbrant, båda verksamma vid Jubileumskliniken. Karin Braide
har beviljats ett forskningsbidrag om 150 000
kronor för sin forskning om behandlingsoptimering av postoperativ strålbehandling vid
prostatacancer. Ingela Franck Lissbrant har beviljats samma belopp för sin forskning om behandlingsstrategier vid kastrationsresistent
prostatacancer, speciellt avseende angiogenes
(blodkärlsnybildning) och metastasering.
Bidrag till rehabilitering
ProLiv Väst har sedan en tid tillbaka fonderat
medel som får användas för att ge bidrag till
medlemmar som har behov av rehabilitering.
Det kan handla om någon tids vistelse på ett
hälsohem för vila och återhämtning. Närmare
information finns på föreningens hemsida
www.proliv.com. Föreningen annonserar också
fortlöpande i ProLivNytt om möjligheten att
söka bidrag till rehabilitering. Under året har
bidrag beviljats med sammanlagt 33 700 kronor.
ProLiv Väst har hyrt en kanslilokal
ProLiv Väst har under sina nära 20-åriga historia aldrig haft en egen kanslilokal. Men från
och med i höst har vi en liten kontorslokal som
vi hyr i ett företagshotell i Högsbo industriområde. Adressen är E A Rosengrens gata 32.
I denna kanslilokal sitter vår kansliansvarige
Jörgen Börjesson, som föreningen har anställt
på halvtid. Meningen är att han successivt ska
ta över ansvaret för all föreningsadministration, såsom medlemsregister, utskick till medlemmarna m.m., m.m.
Åke Lindgren
H
Korgstolen funderar över julen
ej du Korgstolen. Skönt att snön har smält och sedan skulle vi äta av allt gott och duka unundan en del. När vi var här ute strax före dan. Barnen väntade, litet otåliga, förstås. Men
plötsligt knackade det på dörren.
jul fick vi pulsa i snö upp till knäna.
− O, det är spännande tycker jag. Korgstolen
− Ja, mycket snö har det blivit och den låg
kvar på träden under många veckor. Jag har knirkar förtjust.
− Det var bara det att alla barnen hade gått
hört hur tallgrenar knäckts av tyngden och brakat i backen. Det är tråkigt. Korgstolen knirkar upp på övervåningen för att titta på film. Så
där stod tomten och knackade. Ingen öppnade.
bekymrat. Och så har det varit jul…
Som tur är var det inte någon blyg tomte, så han
− Vad tänker du på?
− Hur ni hade det då förstås. Det var länge se- klev in i hallen och hoade. Först i raden nerför
trappen kom den yngdan ni firade jul här i
ste.
stugan.
− Jaha, Theo menar
− Ja du vet Korgstodu. Ja, han är snabb i
len, familjen har blivit
benen han.
väldigt stor och stugan
− Ja, inte bara snabb
är ju liten. Vi var hos
i benen. Han klev fram
äldste sonen och hans
till tomten och tänkte
familj i Eskilstuna.
dra honom i skägget,
Över tjugo personer
men mor i huset hann
var samlade runt ett
fram och tog ungen i
vackert dukat bord och
hampan.
Foto:
i köket stod fat och kaTorsten
Sundberg
− Hi, det hade jag verotter fulla med jullat se.
mat. Alla hade bidragit
Theo och Lola har koll på julklappsutdelningen.
− Tomten var trevlig.
på något sätt.
− Vad hade du tagit med dig? Korgstolens Han kom från Småland. Duktig på att dela ut
knarr var förväntansfullt. Jag tycker det luktar julklappar. Alla väntade med att packa upp sina
klappar tills det var tomt under granen. Tomten
så gott om julmat.
− Jag älskar rödkål, så det tog jag med, och fick följa med i långdansen när vi sjöng julhemlagad leverpastej. Janssons frestelse måste sångerna. Sedan var han så trött, så trött och
man ha och små köttbullar till barnen. Sedan skulle vidare till nästa ställe. Morbror Robert
finns det de som hade blivit besvikna om sill- kom precis utifrån och hade mött tomten vid
salladen hade saknats. På bordet stod också grinden, sa han.
− Jag kan se allt framför mig. Jag kan höra
goda laxar, sillar, strömmingsrullar, julskinka,
ostar. Ja, allt man kunde önska sig. Oj, jag hade prasslet från allt julklappspapper och glada och
sånär glömt gottebordet och kakorna och tårtan förväntansfulla barn och mätta och belåtna
vuxna, som njuter av kvällen. Och juljusen som
till kaffet.
I hundkorgen låg Lola och bevakade hela speglar sina stilla lågor mot de mörka fönsterspektaklet. Säkert hoppades hon på en tappad rutorna.
Korgstolens sakta rassel är knappt hörbart.
godbit. Smågrabbarna höll henne sällskap när
Jag tror han tänker tillbaka på sedan länge
de hade ätit sig mätta på sina favoriter.
− Jag undrar, Korgstolen knarrar ivrigt, kom svunna tider när gammelfamiljen firade jul i
det någon tomte? Här har du ju en massa små- stugan. Han tycks vara nöjd.
tomtar, men den riktiga tomten, kom han till
CHRISTINA ÖRUM
er?
ProLiv Stockholm
− Jaha du, det gjorde han. Men det dröjde ju
några timmar. Först var det Kalle Anka på TV:n
15
S
Rapport från CaPriN
edan förra numret av ProLivNytt har styrelsen
för CaPriN haft två styrelsemöten samt deltagit vid möten hos Regionala Cancercenter Väst
och Syd, som arbetar med var sin del av Region
Halland. CaPriN deltog även vid ett regionalt
möte i Helsingborg den 23 januari med föreningarna i Blekinge, Skåne, Halland och Göteborg. Det var Prostatacancerförbundet som hade
arrangerat mötet.
grupp”, eftersom mässan i första hand riktar sig
till personer som är 55+.
Vi hade fått hyra en lite mindre monter i år mot
tidigare år men det fungerade ändå bra tack vare
att vi i styrelsen och ett par andra medlemmar såg
till att söka upp de besökare som gick förbi.
Anders Ekborg var det musikaliska dragplåstret på årets mässa och han hade två bejublade
framträdanden. För 50 kronor i inträde på mässan får man ju säga att det är en helt OK artist.
Kultur Dag&Natt i Varberg Föreningen delVi bjöd våra medlemmar på inträdet som vanligt.
tog för tredje året vid Kultur Dag&Natt i Varberg
Det pekar mot att vi sålde någonstans mellan
lördagen den 27 oktober. CaPriN var på plats 100 och 130 Blå Bandet-nålar! Alla som köpte en
med vårt tält för att informera
nål fick även snurra på
om vad föreningen håller på
vårt ”chokladhjul” med
med.
CaPriN-prylar och godis.
Detta år var huvudarenan
Vi fick även nya meddet nya biblioteket Komedianlemmar till föreningen
ten och Kungsgatan/Engoch det är ju en av anelbrektsgatan var avstängda
ledningarna till att vi är
för att kunna utnyttjas vid evemed i sådana här samnemanget. Vi hade fått en välmanhang. Jag vill passa
digt bra plats vid Postplanen
på att tacka de som
Det var många som stannade upp vid vår
alldeles intill och nådde därskötte vår monter och
monter på Seniormässan i Varberg.
med ut till publiken på ett bra
hoppas att våra medlemsätt. Vår fina ljusmanifestation, bestående av 180 mar uppskattade det fria inträdet.
marschaller som bildade Blå Bandet samt en liten
miniatyrvariant med 20 st. marschaller, beund- Aktivitetsplan för våren 2013 En nyhet som
rades av ett stort antal besökare. Vårt budskap vi ska införa på våra medlemsmöten är att nya
gick nog fram!
medlemmar ska få en chans att träffa styrelsen inMånga stannade även till och pratade med oss, nan föreläsningen och på så sätt få en uppfattning
köpte nålar och snurrade på vårt hjul, där det var om vad vårt arbete innebär och vad de kan ”anvinst varje gång i form av isskrapor, godis, block, vända” oss till. Vi ser även detta som en möjlighet
pennor m.m., de flesta med Blå Bandet-loggan på. att få kontakt med nya medlemmar, som kan vara
Många tog även till sig av det informationsmate- villiga att delta i styrelsearbetet eller hjälpa till
rial som vi passade på att dela ut. Vi jobbade med med annat i föreningen.
detta mellan kl. 16.00 och 21.30, inklusive uppVi som sitter styrelsen vill ha nya friska åsikter
ställning och nedtagning av utställningsdelarna. om vad föreningen ska ägna sig åt. AktivitetsEtt stort tack till de i styrelsen som offrade sin lör- planen för våren presenteras på omstående sida.
dagskväll för detta. Men vi får också mycket po- Den ligger också på vår hemsida.
Jag vill gärna slå ett slag för årsmötet den 21
sitivt tillbaka från besökarna! Vi hoppas att vi
kan vara med även nästa år om vi får möjligheten. mars. Då kommer Björn Molin och berättar om
För er som inte var på plats finns det bilder på vår sin bok ”Nu vill vi berätta – Hallänningar minns
andra världskriget”.
hemsida.
En annan aktivitet som jag vill göra reklam för
är vårutflykten den 28 maj, som i år går till BoSeniormässan i Varberg den 7 februari
CaPriN deltog som vanligt med en egen monter huslän!!
Jag vill även påminna om att vår tidigare stypå Seniormässan i Varberg. Vi ser detta som ett
väldigt bra arrangemang, där vi kan nå vår ”mål- relsemedlem, Magnus Heige, välkomnar våra
1616
16
Senaste nytt från ProLiv Wermlandia
Lyckat besök på Lerinmuseet den 17 januari Medlemsmötet på Sandgrund i Karlstad
(det gamla kända danspalatset) där numera,
konstnären Lars Lerin huserar, blev väldigt
lyckat. Här har skapats stora ljusa ytor där hans
konst verkligen kommer till sin rätt. Lars Lerin
är ju idag en av Sveriges mest kända och beundrade konstnärer och här fick vi ta del av
hans alster från olika miljöer. Han har ju rest
vida omkring i världen och inspirerats och hans
tavlor väcker både förundran och beundran.
Vi var drygt 50 medlemmar som hade förmånen att besöka den här utställningen och vi
fick dessutom lyssna till ett sakkunnigt och
fängslande föredrag av museets intendent,
Gertrud Lefverström.
Årsmöte den 23 mars Den 23 mars äger
årsmötet rum, denna gång på Restaurang Terrassen i Mariebergsskogen, Karlstad. Förutom
sedvanliga förhandlingar kommer Håkan Florin, numera välkänd som både enastående penninginsamlare och debattör både i tidningar
och på nätet, att berätta om sina erfarenheter,
om hur han har blivit bemött i vården och vad
han tycker behöver förbättras i framtiden. Bl.a.
medlemmar till samtalsgruppen i Anderstorp den
4 april. Kontakta Magnus senast måndagen den 1
april på tel. 0371-15525 eller via e-mail
[email protected].
AKTIVITETSPLAN
Tisdagen den 5 mars Café Strandgatan 20,
Halmstad: Kl. 17.00 Presentation av CaPriN för
nya medlemmar. Kl. 18.30 Föreläsning av Kicki
Klaeson, onkologisjuksköterska, Lidköping:
"Kvinnors och mäns upplevelser av sin sexualitet efter behandling av bröst- och prostatacancer" Bröstcancerföreningen Johannas medlemmar välkomnas.
Torsdagen den 21 mars Café Strandgatan
20, Halmstad kl. 18.30 Årsmöte.
Björn Molin kåserar om sin bok ”Nu vill vi berätta –Hallänningar minns andra världskriget”.
är han liksom vi ProLiv Wermlandia starkt engagerad i kravet att landstinget i Värmland per
brev skall informera alla män mellan 50 och 70
år om möjligheten att lämna ett PSA-prov och
vad det innebär. Han kommer dessutom att
tillsammans med Anita Jacobsson rapportera
från regionkonferensen i Örebro den 5 februari.
I samband med middagen kommer ”det
sjungande länsrådet” och trubaduren Björn
Sandborgh att underhålla oss, vilket borgar för
en trivsam avslutning.
Inbjudan med möteshandlingar kommer att
sändas ut i god tid.
Vi hoppas på god anslutning!
Rolf Wigler
Trubaduren Björn
Sandborgh
Efter årsmötet har vi ett konstituerande sammanträde med den nya styrelsen.
Torsdagen den 25 april Folkets hus i Varberg kl. 18.30. Föreläsning för medlemmar och
allmänhet av Kerstin Åslund: ”När cancern blir
tuff”. Även vid denna föreläsning är det vår målsättning att ha en presentation av CaPriN för nya
medlemmar före föreläsningen.
Tisdagen den 28 maj Medlemsresa, till Bohuslän med M/S Nolhåtten
Mer information kommer i separat meddelande. Med denna resa vill vi stärka den sociala
gemenskapen för medlemmarna.
Rolf Johansson
Ordförande i CaPriN
17
Foto: Lennart Andreasson
Följ med på vår medlemsresa till Marstrand!
Under de senaste åren har ProLiv Väst anordnat mycket uppskattade vårresor för
föreningens medlemmar. Våren 2013 blir inte något undantag. Boka redan nu
onsdagen den 29 maj för en båtutflykt till Marstrand!
Avgång kl. 11.00 från Lilla Bommen, då vi går ombord på M/S Carl Michael Bellman
med destination Marstrand. Lunch får vi ombord på vägen till Marstrand, där vi anländer kl. 13.30. Sedan är det dags för egna promenader i samhället och på ön.
Återfärden sker kl. 15.00 och vi räknar med att vara tillbaka i Göteborg kl. 17.30.
På hemvägen serveras kaffe med kaka.
Allt detta kostar bara 200 kronor. Missa inte denna sköna resa utan anmäl dig och
din partner snarast. Båten tar bara 100 passagerare, så först till kvarn gäller! Priset
för resan är subventionerat av föreningen. Du får köpa max två platser per familj.
Anmälan senast den 13 maj
till Jörgen Börjesson på vårt kansli, tfn 070-956 61 02 eller via e-post
[email protected].
Anhöriggruppen
SOM ANHÖRIGA BLIR ÄVEN VI PÅVERKADE av sjukdomen.
På anhörigmöten i ProLiv Väst får vi möjlighet att
byta erfarenheter och stödja varandra. Att skaffa sig
information om sjukdomen och behandlingen är för
många anhöriga ett bra sätt att hantera den nya situationen. Praktiska problem är också bra att få ventilera.
Våra urologsköterskor, Christina Hansson och Marianne Sanderoth från Sahlgrenska sjukhuset deltar
i våra möten. Gruppen är öppen, du börjar och slutar när du själv känner för det.
18
Här är schemat för första halvåret 2013: den 27
februari, den 10 april och den 22 maj. Träffarna börjar kl. 17.30.
Gruppen håller till i Bröstcancerföreningen Johannas lokal, Stampgatan 38.
Välkommen att ringa Barbro Eliason
0302-405 98 för mer information.
E-postadr. [email protected].
Barbro Eliason
Föreläsning om behandling av avancerad
prostatacancer
Måndagen den 4 mars 2013 kl. 18.00 – 20.15
Malmstenssalen Handelshögskolan
Vasagatan 1, Göteborg
Bäste ProLiv Väst-medlem
Du och din partner är hjärtligt välkomna till
denna extra föreläsning på Handelshögskolan,
Malmstenssalen. Inbjudna föreläsare är Jan-Erik
Damber, professor i urologi samt onkologen och
forskaren Ingela Franck Lissbrant. Mötet arrangeras i samarbete med läkemedelsföretagen Sanofi och Janssen.
PROGRAM:
18.00–18.15
18.15–19.00
Kort presentation av vår förening
Jan-Erik Damber och Ingela Franck Lissbrant:
Ny behandling av avancerad prostatacancer
19.00 – 19.30 Paus med kaffe
19.30 – 20.15 Föreläsningen fortsätter
Frågestund
Varmt välkomna!
Styrelsen
Nytt system för betalning av medlemsavgiften
NÅGRA MEDLEMMAR HAR RINGT och undrat över
varför medlemsavgiften inte ska betalas in på
ProLiv Västs vanliga plusgirokonto utan till ett
bankgirokonto som tillhör företaget Bizys AB.
Förklaringen är att ProLiv Väst från och med i
år har anslutit sitt medlemsregister till Prostatacancerförbundets medlemssystem, där också
medlemsavgifterna kan hanteras. Och det systemet sköts av Bizys AB. Fördelen är att vi slipper registrera alla inbetalningar av avgifter manuellt. Dessa bokförs nu automatiskt på
medlemmens registerblad, vilket förenklar hanteringen avsevärt. Tidigare fick detta ske manuellt och med nästan 1 000 medlemmar blir
det, som du säkert förstår, ganska arbetskrävande.
Ingen anledning till oro alltså. Ni kan vara
trygga med att era avgifter kommer fram till
ProLiv Väst
Åke Lindgren
19
Årsmöte och kvartalsmöte
Lördagen den 23 mars 2013 kl. 10.00
Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg
Bäste ProLiv Väst-medlem
Årets första kvartalsmöte, som också är ProLiv Västs årsmöte, förläggs till Dalheimers Hus
i Göteborg. Vid mötet kommer sedvanlig information om vår förening att ges.
Föreläsare denna gång är kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin, som föreläser om
matens betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Maria var en av de tre forskare inom
prostatacancerområdet som fick ta emot föreningens forskningsbidrag för 2011.
Det bjuds också på underhållning av vissångarna Hadar Kronberg & Peeter Wiik.
PROGRAM
10.00–10.15
10.15–11.00
11.00–11.10
11.10–12.00
12.00–12.45
12.45–13.30
Varmt välkomna!
Styrelsen
Allmän information om vår förening
Maria Hedelin:
Kostens betydelse för utvecklingen av
prostatacancer.
Frågestund
Maria Hedelin
Bensträckare
Vissångarna Hadar Kronberg & Peeter Wiik
Fika med småprat
ProLiv Västs årsmöte
Besiktnikskonsult
20
341.129
BILLES
Vi är med och stödjer ProLiv Väst i kampen mot prostatacancer!