Regional kvalitetsrapport 2011

Transcription

Regionens landsting
i samverkan
Prostatacancer
Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011
från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR)
Stockholm-Gotland
November 2012
Prostatacancer
Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011
från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR)
Stockholm-Gotland
¨
Regionalt cancercentrum, Uppsala Orebro
Akademiska sjukhuset
SE-751 85 UPPSALA
4
Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011
Inneh˚
allsf¨
orteckning
Inneh˚
allsf¨
orteckning
1 F¨
orord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1 Väntetider och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
10
10
3 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
4 Antal fall och t¨
ackningsgrad, trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
5 Klassifikation av riskkategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
6 V¨
antetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1 Väntetid mellan datum f¨
or utfärdande av remiss till första besök p˚
a specialistmottagning
6.2 Väntetid fr˚
an biopsi av prostata till PAD-besked till patienten . . . . . . . . . . . . .
6.3 Väntetid fr˚
an behandlingsbeslut till prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.4 Väntetid f¨
or hormonbehandling av metastaserad prostatacancer . . . . . . . . . . .
17
17
19
20
22
7 Diagnostik . . . . . . . . . . . . . .
7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern
7.2 PSA-niv˚
a vid diagnos . . . . . .
7.3 Antal tagna biopsier . . . . . . .
7.4 Skelettscintigrafi . . . . . . . . .
. . . . . . .
upptäcktes
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
23
23
26
27
30
8 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.1 Täckningsgrad f¨
or registrering av primärbehandling
8.2 Behandlingsstrategi . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.3 Radikal prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . .
8.4 Str˚
albehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer . . .
8.6 Biverkningar efter behandling . . . . . . . . . . . .
8.7 Hormonbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
31
31
31
51
72
75
80
82
9 Prostatacancerspecifik mortalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
85
10 Valideringsstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
86
11 Senaste fem ˚
arens publikationer/presentationer baserade p˚
a NPCR . . . . . . . . .
87
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
92
5
Figurer
Tabeller
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Antal fall per diagnostiserande landsting och ˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . .
Antal fall (procent) per diagnos˚
ar och riskkategori, 1998-2011. . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnos˚
ar, 2004-2011. . .
PSA-niv˚
a (µg/L) per diagnos˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal tagna biopsier, per diagnos˚
ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och
˚
ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnos˚
ar, 2008-2011. . . . . .
Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (l˚
ag-, intermediär-,
och h¨
ogrisk), 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
pT-stadium, per diagnos˚
ar, 2008-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Positiv marginal, per diagnos˚
ar, 2008-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnos˚
ar, 2008-2011. . . . . . . . .
Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . .
Typ av str˚
alterapi, per diagnos˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av str˚
alterapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 ˚
ar efter kurativt syftande behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011.
Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011.
12
16
24
26
28
31
51
53
53
57
63
68
69
72
73
80
83
84
Figurer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
6
˚
Aldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000
män, 1970-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F¨
ordelning av riskkategori per diagnos˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . .
F¨
ordelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök p˚
a specialistmottagning,
per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök p˚
a specialistmottagning,
per diagnostiserande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande
landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad
sjukdom (M1 eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,
2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus,
2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
PSA-niv˚
a (µg/L) vid diagnos per ˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter 75 ˚
ar eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler n˚
albiopsier
vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . .
11
14
15
17
18
19
20
21
22
24
25
27
28
Figurer
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
albiopsier
vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnos˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi f¨
or patienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos, per riskkategori och
diagnos˚
ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi f¨
or patienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos, per riskkategori och
diagnos˚
ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandlingsstrategi per riskkategori och ˚
aldersgrupp, 2008-2011. . . . . . . . . . . .
ar eller yngre vid diagnos med l˚
agrisktumör (T1-2, Gleasonsumma
6 eller lägre och PSA < 10 µg/L) som f˚
att aktiv monitorering, per behandlande
landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter äldre än 65 ˚
ar vid diagnos med l˚
landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter äldre än 65 ˚
agrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6
eller lägre och PSA < 10 µg/L) som f˚
att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus,
2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med mycket l˚
agrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA <
10 µg/L, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm)
som f˚
att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med mycket l˚
agrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA <
10 µg/L, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm)
som f˚
att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . .
Andel intermediärriskpatienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel intermediärriskpatienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi,
per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi,
per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel h¨
ogriskpatienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per
behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel h¨
behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel h¨
ogriskpatienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel h¨
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnos˚
ar, 2008-2011. . .
Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per
Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. . . .
Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . .
Andel pT2-tum¨
orer, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
52
54
55
56
58
59
7
Figurer
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
8
Andel pT2-tum¨
orer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per
Andel pT2-tum¨
orer (patienter med intermediärrisktumör, bedömd p˚
a preoperativa
karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚
a biopsi och PSA), per behandlande
sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel pT2-tum¨
orer (patienter med lokaliserad högrisktumör, bedömd p˚
a preoperativa
sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus,
2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . .
Andel positiv marginal (pT2-tum¨
orer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till
prostata), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör, bedömd p˚
a preoperativa
sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . .
Andel opererade patienter med pT3-tumör och/eller positiv marginal som f˚
att adjuvant str˚
alterapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av str˚
albehandlade patienter med l˚
agrisktumör som f˚
att neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandling av patienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting,
2010-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel av patienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer
(T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚
att neoadjuvant hormonterapi och
str˚
albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011. . . . . . . . . . . . . . . . .
Behandling av patienter 76-80 ˚
ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer
(T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011. .
Andel av patienter 76-80 ˚
ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller
PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚
att neoadjuvant hormonterapi och str˚
albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett
˚
ar efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Graden av avf¨
oringsläckage f¨
ore behandling (baslinjeundersökning) och ett ˚
ar efter
behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett ˚
ar
efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Median PSA-niv˚
a (µg/L) vid diagnos för patienter med p˚
avisade fjärrmetastaser (M1),
per diagnos˚
ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker,
per riskkategori och ˚
aldersgrupp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
60
61
62
64
65
66
67
70
71
74
76
77
78
79
80
81
81
82
85
1
F¨
orord
I
Nationella
prostatacancerregistret
(NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av
prostatacancer fr˚
an landets alla sex sjukv˚
ardsregioner med en t¨
ackning som överskrider
98 % j¨
amf¨
ort med Cancerregistret, till vilket
registreringen ¨
ar lagstadgad. Nytt för i ˚
ar i
rapporten a
r
att
vi
i
h¨
o
gre
utstr¨
a
ckning
redo¨
visar data i kolumndiagram enligt principen
fr˚
an ”h¨
ogst till l¨
agst” per l¨
an och per sjukhus i
syfte att tydligare redovisa de skillnader som
finns mellan olika v˚
ardgivare. Vi har i rapporten f¨
or 2011 minskat tiden mellan datum
f¨
or sista rapporterade h¨
andelse (dvs. 31 december f¨
or det rapporterade ˚
aret) till rapport
fr˚
an 17 till 10 m˚
anader och vi str¨
avar mot att
s¨
anka den tiden ytterligare n¨
asta ˚
ar.
Denna regionala rapport inneh˚
aller de patienter som vid tidpunkten f¨
or diagnos var folkbokf¨
orda i sjukv˚
ardsregionen. I texten anges
f¨
or vissa uppgifter medelv¨
ardet f¨
or riket och
de landsting (i hela riket, inte bara denna region) som hade högst respektive lägst värde
för denna uppgift.
22 november 2012
Pär Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo,
Ola Bratt, Camilla Thellenberg, Jan Adolfsson och Jan-Erik Damber för styrgruppen f¨
or
Nationella prostatacancerregistret.
Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum
¨
Uppsala-Orebro,
gjorde sammanställning och
statistisk bearbetning av data till ˚
arsrapporten.
Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum
¨
Uppsala-Orebro,
koordinerade, redigerade
och korrekturläste ˚
arsrapporten.
9
2
2
Sammanfattning
Sammanfattning
2.1
V¨
antetider och utredning
˚
Ar 2010 inf¨
ordes registrering av flera datum
i v˚
ardkedjan i NPCR f¨
or att kunna analysera v¨
antetider f¨
or m¨
an med prostatacancer.
Dessa data visar att v¨
antetiderna ¨
overlag är
l˚
anga f¨
or m¨
an med misst¨
ankt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen har just
publicerat en utredning av v¨
antetider i cancerv˚
arden [1]. D¨
ar noterades att NPCR var
det enda register som registrerade datum för
utf¨
ardande av remiss (Figur 4 och 5). Tiden
mellan cancerprov och besked om vad provet inneh¨
oll ¨
ar den v¨
antetid som patienter
upplever som mest p˚
afrestande. Medianvärdet f¨
or den v¨
antetiden dvs. mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 28 dagar i riket med en variation mellan 19 och
42 dagar mellan landsting med kortast och
l¨
angst v¨
antetid. NPCR har f¨
oreslagit en m˚
alniv˚
a p˚
a h¨
ogst 18 dagars v¨
antetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. J¨
amf¨
ort med
andra cancerformer ¨
ar v¨
antetiderna generellt
l˚
anga f¨
or m¨
an med misst¨
ankt eller diagnosti-
10
serad prostatacancer konstaterar NPCR och
SoS utredare.
2.2
Behandling
Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att
progrediera och cirka 30 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio ˚
ar. ˚
Ar 2011 behandlades 65 % av
män under 75 ˚
ar med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i
NPCR anser vi att en rimlig m˚
alniv˚
a är 90 %.
Andelen män 75-80 ˚
ar med lokalt avancerade
tumörer som behandlades med kurativ terapi var 9 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en 76-˚
arig man idag är tio ˚
ar och
för en 80-˚
arig man ˚
atta ˚
ar bör en högre andel
a¨ven av dessa män genomg˚
a kurativ terapi.
Mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är
det dock sv˚
art att motivera en exakt m˚
alniv˚
a
för denna grupp av män, här m˚
aste individuella ställningstaganden göras.
Bakgrund
Antalet m¨
an som diagnostiseras med
prostatacancer per ˚
ar (incidensen) har o¨kat
sedan registreringen i Cancerregistret startade 1958. En kraftigare ¨
okning skedde fr˚
an slutet av 1990-talet i samband med att mät-
ning av prostataspecifikt antigen (PSA) blev
allt mer vanligt. Dödligheten (mortaliteten) i
prostatacancer har ˚
a andra sidan varit mer
stabil och i princip helt oförändrad sedan
1970-talet (Figur 1).
250
Incidens
Mortalitet
200
150
100
50
2010
2005
2000
1995
1990
1985
1980
1975
0
1970
Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 100 000 män
3
År
Figur 1. ˚
Aldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000 män,
1970-2011.
˚
Aldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) ˚
ar 2000. K¨
alla: Socialstyrelsen (incidens),
www.socialstyrelsen.se, respektive NORDCAN (mortalitet), www.ancr.nu.
11
4
4
Antal fall och t¨
ackningsgrad, trender
Antal fall och t¨
ackningsgrad, trender
˚
Ar 2011 diagnostiserades i riket 9 369 fall
av prostatacancer vilket a
¨r 4 % minskning
j¨
amf¨
ort med 2010. Liksom tidigare ˚
ar var
t¨
ackningen j¨
amf¨
ort med Cancerregistret god,
i˚
ar n˚
agot l¨
agre ¨
an tidigare ˚
ar eftersom vi sammanst¨
allde rapporten sju m˚
anader tidigare än
vi gjort f¨
orr. Vi hade likafullt en t¨
ackning p˚
a
96 %. F¨
or NPCR som helhet har vi en mycket god t¨
ackning p˚
a 98 %, vilket inneb¨
ar att
data i NPCR ¨
ar rikst¨
ackande och populationsbaserade. Alla landsting, och ¨
aven privata v˚
ardgivare har en t¨
ackning j¨
amf¨
ort med
Cancerregistret p˚
a 87 % eller h¨
ogre. Efterforskning p˚
a data forts¨
atter efter rapporten
vilket innebär att vi kommer att uppn˚
a cirka
98 % t¨
ackning ¨
aven f¨
or 2011.
Just nu unders¨
oker vi patientkarakteristika,
behandling och mortalitet f¨
or de fall som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Totalt hade 2 598 av 103 047
(2.1 %) av m¨
an diagnostiserade med prostatacancer 1998-2009 enbart rapporterats till
Cancerregistret medan de övriga 97.9 % även
˚
aterfanns i NPCR. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ˚
alder vid diagnos,
primärbehandling, samsjuklighet och mortalitet fr˚
an prostatacancer och andra orsaker.
Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal 2 ˚
ar äldre vid diagnos, en mindre andel
hade genomg˚
att prostatektomi; 12 % vs 23 %,
och det var mycket sm˚
a skillnader i v˚
ardtid
efter operation och mortalitet fr˚
an prostatacancer och annan sjukdom mellan grupperna. Faktiskt s˚
a hade de icke-registrerade
n˚
agot kortare v˚
ardtider, medelvärde 4.1 vs
5.0 dagar och de hade en aning lägre total
mortalitet. Den i särklass starkaste faktorn
för icke-registrering var v˚
ardgivare, andelen
icke rapporterade fall varierade fr˚
an 0.2 % till
7.5 % mellan landets landsting. Dessa uppgifter talar för att NPCR är representativt
för all prostatacancer i Sverige och att ickerapporterade män inte utgör n˚
agon speciell
patientkategori.
Tabell 1. Antal fall per diagnostiserande landsting och ˚
ar, 1998-2011.
Stockholm
Diagnos˚
ar
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Totalt
12
Gotland
599
743
795
912
907
1025
1232
844
593
554
579
783
716
674
10956
50
43
40
25
44
47
75
51
55
59
46
80
46
56
717
¨
Ovriga/
privat
97
344
352
366
393
626
592
1069
1022
1041
985
1151
1120
972
10130
Totalt
746
1130
1187
1303
1344
1698
1899
1964
1670
1654
1610
2014
1882
1702
21803
5
Klassifikation av riskkategorier
Prostatacancer ¨
ar en sjukdom med en stor
spridning av risken f¨
or d¨
od i sjukdomen. Den
klassifikation av riskkategorier som används i
NPCR ¨
ar en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras p˚
a lokalt kliniskt tum¨
orstadium, eventuell närvaro av lymfk¨
ortelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma p˚
a diagnostisk
biopsi och PSA-niv˚
a i serum vid datum för
diagnos. Denna klassifikation ¨
ar starkt prognostisk vilket ocks˚
a har visats i NPCR [3].
Vi har i ˚
ar justerat klassifikationen s˚
a att vi
s¨
arskiljer mellan l˚
agt differentierade men lokaliserade tum¨
orer, dvs. Gleasonsumma 8-10
och cT2 och lokalt avancerade tumörer cT3
och/eller PSA mellan 20-50 µg/L.
Det har skett en stark ¨
okning av antalet lo-
kaliserade l˚
ag- och intermediärrisktumörer
under de tretton ˚
ar som NPCR samlat data
(Figur 2, 3 och Tabell 2). Skälet till denna
ökning är framförallt en ökad användning av
PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos
av l˚
agrisktumörer. Glädjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med
mer avancerade tumörer och med metastaser
proportionellt minskat. I absoluta antal har
antalet diagnostiserade l˚
agrisktumörer ökat
mer än avancerade och metastaserade tum¨
orer minskat, vilket betyder att en stor del
av det ökade antalet fall som diagnostiserats
under det senaste decenniet är ett nytillskott
som tidigare inte upptäcktes.
Tabell 2 redovisar fördelning av antal fall
och andel per diagnos˚
ar och riskkategori.
13
5
Klassifikation av riskkategorier
100
Procent
80
6. Uppgift saknas
5. Fjärrmetastaserad
4. Regionalt metastaserad
3b. Lokalt avancerad
3a. Lokaliserad högrisk
2. Intermediärrisk
1c. Lågrisk (saknas)
1b. Lågrisk (övrig)
1a. Mycket lågrisk
1. Lågrisk
60
40
20
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
0
Figur 2. F¨
ordelning av riskkategori per diagnos˚
ar, 1998-2011.
Definitioner av riskkategorier, baserat p˚
a klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-niv˚
a vid diagnos.
1. L˚
agrisk
T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨
agre och PSA < 10 µg/L.
1a. Mycket l˚
agrisk
T1c, PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller l¨
agre, ej mer ¨
an 2 biopsier med cancer, total
cancerl¨
angd i biopser < 4mm.
1b. L˚
agrisk (¨
ovrig)
L˚
agrisk som ej kategoriseras till 1a.
1c. L˚
agrisk (saknas)
Uppgifter saknas f¨
or kategorisering av l˚
agrisk enligt 1a/b.
2. Intermedi¨
arrisk
T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.
3a. Lokaliserad h¨
ogrisk
T1-2 och Gleasonsumma 8-10.
T3 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.
T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fj¨
arrmetastaser (M0 eller MX).
5. Fj¨
arrmetastaserad
M1, skelettunders¨
okning visar tecken till metastaser, och/eller PSA ≥ 100 µg/L.
6. Uppgift saknas
Saknar uppgifter f¨
or kategorisering enligt ovan.
14
Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfk¨
ortelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas p˚
a bildundersökning av skelettet.
T1a
Ej palpabel, uppt¨
ackt vid TUR-P, ≤5 % av resektat var tum¨
orv¨
avnad.
T1b
Ej palpabel, uppt¨
ackt vid TUR-P, >5 % av resektat var tum¨
orv¨
avnad.
T1c
Ej palpabel, uppt¨
ackt vid n˚
albiopsi, exempelvis
vid f¨
orh¨
ojt PSA.
T2
Palpabel, begr¨
ansad till prostata.
T3
Palpabel, v¨
axer genom kapseln och eventuellt
in i s¨
adesbl˚
asorna eller i bl˚
ashalsen.
T4
Palpabel, invaderar andra strukturer ¨
an s¨
adesbl˚
asorna.
N1
Regionala lymfk¨
ortelmetastaser.
M1
Skelettmetastaser.
Antal fall
Övriga/privat
972
Gotland
56
Stockholm
674
1a. Mycket lågrisk
1b. Lågrisk (övrig)
1c. Lågrisk (saknas)
2. Intermediärrisk
6. Uppgift saknas
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 3. F¨
ordelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 2011.
15
Tabell 2. Antal fall (procent) per diagnos˚
ar och riskkategori, 1998-2011.
1. L˚
agrisk
Diagnos˚
ar
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
65
125
185
252
325
395
582
628
513
559
522
646
527
434
(9)
(11)
(16)
(19)
(24)
(23)
(31)
(32)
(31)
(34)
(32)
(32)
(28)
(25)
1a. Mycket
l˚
agrisk
189
201
154
(9)
(11)
(9)
1b. L˚
agrisk
(¨
ovrig)
441
320
277
(22)
(17)
(16)
1c. L˚
agrisk
(saknas)
2. Intermedi¨
arrisk
3a. Lokaliserad
h¨
ogrisk
3b. Lokalt
avancerad
4. Regionalt
metastaserad
5. Fj¨
arrmetastaserad
6. Uppgift
saknas
16
6
3
127
229
259
271
273
456
452
527
435
465
481
633
660
593
29
47
46
57
58
83
92
99
67
50
76
76
88
95
218
298
309
323
308
375
429
348
297
306
268
344
284
252
91
133
129
105
131
112
111
105
83
88
82
75
93
88
195
242
205
225
202
223
168
173
135
136
127
147
169
179
21
56
54
70
47
54
65
84
140
50
54
93
61
61
(1)
(0)
(0)
(17)
(20)
(22)
(21)
(20)
(27)
(24)
(27)
(26)
(28)
(30)
(31)
(35)
(35)
(4)
(4)
(4)
(4)
(4)
(5)
(5)
(5)
(4)
(3)
(5)
(4)
(5)
(6)
(29)
(26)
(26)
(25)
(23)
(22)
(23)
(18)
(18)
(19)
(17)
(17)
(15)
(15)
(12)
(12)
(11)
(8)
(10)
(7)
(6)
(5)
(5)
(5)
(5)
(4)
(5)
(5)
(26)
(21)
(17)
(17)
(15)
(13)
(9)
(9)
(8)
(8)
(8)
(7)
(9)
(11)
Definitioner av riskkategorier, baserat p˚
a klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-niv˚
a vid diagnos.
1. L˚
agrisk
T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨
agre och PSA < 10 µg/L.
1a. Mycket l˚
agrisk
T1c,PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller l¨
agre, ej mer ¨
an 2 biopsier med cancer,
total cancerl¨
angd i biopser < 4mm.
1b. L˚
agrisk (¨
ovrig)
L˚
agrisk som ej kategoriseras till 1a.
1c. L˚
agrisk (saknas)
Uppgifter saknas f¨
or kategorisering av l˚
agrisk enligt 1a/b.
2. Intermedi¨
arrisk
T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L.
3a. Lokaliserad h¨
ogrisk
T1-2 och Gleasonsumma 8-10.
T3 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L.
T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fj¨
arrmetastaser
(M0 eller MX).
5. Fj¨
arrmetastaserad
M1, skelettunders¨
okning visar tecken till metastaser, och/eller PSA ≥ 100 µg/L.
6. Uppgift saknas
Saknar uppgifter f¨
or kategorisering enligt ovan.
(3)
(5)
(5)
(5)
(3)
(3)
(3)
(4)
(8)
(3)
(3)
(5)
(3)
(4)
6
V¨
antetider
6.1
¨
tagning. Overlag
var väntetiderna l˚
anga.
V¨
antetid mellan datum f¨
or utf¨
ardande
av remiss till f¨
orsta bes¨
ok p˚
a specialistmottagning
I figur 4 visas medianväntetiden i dagar f¨
or
alla landsting ˚
ar 2011. I riket var medianväntetiden fr˚
an remiss till första besök p˚
a mottagning 38 dagar med en spridning mellan
24.5 och 72.5 dagar mellan landstingen, vilket
är en liten förbättring jämfört med 2010. I figur 5 redovisas medianväntetider per sjukhus
för ˚
ar 2011.
Patienter med misst¨
ankt prostatacancer utreds och diagnostiseras p˚
a urologiska specialistmottagningar och p˚
a vissa orter p˚
a allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 2009 redovisas v¨
antetid mellan datum f¨
or utfärdande av
remiss p˚
a grund av misst¨
ankt prostatacancer
och datum f¨
or f¨
orsta bes¨
ok p˚
a specialistmot-
Antal fall
Median
Stockholm
503
29
REGIONEN
1278
35
Gotland
46
40
Övriga/privat
729
42
●
●
●
●
0
20
40
60
80
Median samt första och tredje kvartil (dagar)
Figur 4. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök p˚
a specialistmottagning, per
diagnostiserande landsting, 2011.
Uppgift saknas f¨
or 0.0 % av patienterna.
17
6
V¨
antetider
Antal fall
Median
PRIVAT − Seyed Moazzez
55
14
PRIVAT − Övriga
17
18
Södersjukhuset
59
24
●
Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge
71
25
●
PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen
55
28
●
Danderyds sjukhus
186
29
●
Södertälje sjukhus
59
31
●
Capio S:t Görans sjukhus
22
31.5
●
Norrtälje sjukhus
42
33.5
●
Karolinska universitetssjukhuset − Solna
64
34
●
PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg
135
35
●
REGIONEN
1278
35
●
PRIVAT − Per−Olov Boija
11
36
●
Sjukhus utanför regionen
4
39.5
●
Visby lasarett
46
40
●
PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk...
84
41.5
●
PRIVAT − Christer Kihlfors
113
45
PRIVAT − Magnus Törnblom
50
56.5
●
PRIVAT − Ulf Leander
94
58
●
PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet
43
62
PRIVAT − Bengt−Erik Carbin
21
84
PRIVAT − Håkan Wallberg
47
107
●
●
●
●
●
●
0
20
60
100
140
Figur 5. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök p˚
a specialistmottagning, per
diagnostiserande sjukhus, 2011.
Sjukhus som till figuren bidrog med f¨
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Nacka, PRIVAT - Bo Bergman, PRIVAT - Bo
Sevastik, PRIVAT - Catharina Nelson, PRIVAT - H˚
akan Ageheim, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Lars R¨
onstr¨
om, PRIVAT - Peter
¨
Ekman, PRIVAT - Rajne S¨
oderberg) har grupperats till ”Ovriga”
.
18
6.2
6.2
V¨
antetid fr˚
an biopsi av prostata till PAD-besked till patienten
I NPCR har vi satt m˚
alniv˚
an att patienten
ska ha PAD-information inom tv˚
a veckor efter
biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha f˚
att
svar p˚
a PAD, vilket innebär maximalt 18 dagars väntetid. Den väntetiden a¨r den psykologiskt mest pressande för patienten och därf¨
or
fokuserar vi p˚
a den.
V¨
antetid fr˚
an biopsi av prostata till
PAD-besked till patienten
Medianv¨
antetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en
spridning fr˚
an 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 6). I tio landsting var medianväntetiden f¨
or besked mer ¨
an fyra veckor.
Antal fall
Median
Övriga/privat
945
28
REGIONEN
1624
29
Gotland
55
32
Stockholm
624
34
●
●
●
●
0
20
40
60
Figur 6. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting,
2011.
Uppgift saknas f¨
19
6
V¨
antetider
6.3
sällan br˚
attom med operation, definitivt inte
för l˚
ag- och intermediärrisktumörer, men ur
psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara s˚
a l˚
anga. En väntetid p˚
a
51 dagar fr˚
an behandlingsbeslut till operation a¨r i jämförelse med andra tumörformer
l˚
ang. Exempelvis var tiden fr˚
an v˚
ardplan (i
regel datum för diagnos) till operation bland
kvinnor med bröstcancer cirka 20 dagar, dvs.
mindre än hälften s˚
a l˚
ang som väntetiden
mellan beslut att operation skulle ske till att
prostatektomi genomförts.
V¨
antetid fr˚
an behandlingsbeslut till
prostatektomi
Medianv¨
antetiden f¨
or samtliga patienter som
behandlades med radikal prostatektomi var
i riket 51 dagar fr˚
an behandlingsbeslut till
operation ˚
ar 2011, med en spridning fr˚
an 34
till 81 dagar mellan landstingen (Figur 7). I
hela riket var v¨
antetiden 49 dagar ˚
ar 2010. I
figur 8 redovisas dessa v¨
antetider f¨
or respektive opererande sjukhus.
Ur tum¨
orbiologisk synvinkel ¨
ar det mycket
Antal fall
Median
Övriga/privat
12
42.5
Stockholm
452
51
●
REGIONEN
475
51
●
Gotland
11
66
●
●
0
20
40
60
80
100
Figur 7. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting,
2011.
Uppgift saknas f¨
20
6.3
V¨
antetid fr˚
an behandlingsbeslut till prostatektomi
Antal fall Median
PRIVAT − Övriga
1
21
Danderyds sjukhus
27
26
37
30
Södersjukhuset
20
38.5
8
42.5
39
47
REGIONEN
475
51
329
57
3
66
●
Visby lasarett
11
66
●
●
●
●
●
●
●
●
●
0
20
40
60
80
100
Figur 8. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus,
2011.
¨
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
21
6
V¨
antetider
6.4
Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var 18.5 dagar i landet med en spridning
fr˚
an 5 till 33 dagar (Figur 9). Till skillnad fr˚
an
a var första kvartilsgränsen
övriga väntetider s˚
(när 25 % av patienterna f˚
att ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i de flesta
landsting, vilket vi tolkar som att patienter
med indikation för symtomatisk behandling
fick den snabbt.
V¨
antetid f¨
or hormonbehandling av
metastaserad prostatacancer
Som m˚
att p˚
a kvalitén p˚
a omh¨
andertagande
av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av
fallen ¨
aven utg¨
or datum f¨
or insatt icke-kurativ
behandling. I 98 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk
kastration och d˚
a oftast med GnRH-analog.
Antal fall
Median
Gotland
10
7.5
●
Stockholm
108
8
●
REGIONEN
142
14
Övriga/privat
24
24.5
●
●
0
20
40
Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011.
Uppgift saknas f¨
22
7
Diagnostik
Huvudsaklig orsak till att cancern uppt¨
acktes
diagnostiserade efter hälsoundersökning och
incidensen a¨r svag.
I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes;
h¨
alsounders¨
okning (PSA-test utan symtom
fr˚
an urinv¨
agarna eller andra symtom), symtom fr˚
an nedre urinv¨
agarna (LUTS – lower
urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts
vid en h¨
alsounders¨
okning med PSA-testning
har ¨
okat snabbt. ˚
Ar 2004 uppt¨
acktes 28 % av
tumörerna via en h¨
alsounders¨
okning och den
andelen hade ¨
okat till 44 % ˚
ar 2011 (Tabell 3).
Det fanns en stor spridning i andelen tumörer
som uppt¨
acktes via h¨
alsoundersökning mellan landstingen och framf¨
orallt mellan olika
sjukhus (Figur 10 och 11). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till
PSA-testning som finns i landet, men ocks˚
a
att det kan vara sv˚
art att definiera om PSA
togs som ren h¨
alsokontroll eller f¨
or utredning
av lindriga vattenkastningsbesv¨
ar. Förekomsten av symtomgivande prostatacancer torde
variera m˚
attligt i den manliga befolkningen. D¨
aremot vet vi att utbredd PSA-testning
leder till h¨
og incidens. Figur 10 visar att sambandet mellan andelen som i NPCR uppges
Vid PSA-testning av symtomfria män anger
Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukv˚
ard [4, 5] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet
ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändam˚
alet tagit fram
en informationsfolder i samarbete med bland
annat Svensk Urologisk Förening. Vi studerade hur denna information använts bland
1800 män diagnostiserade under 2006-2008.
Männens prostatacancer hade diagnostiserats
vid en hälsoundersökning och i en brevenk¨
at
tillfr˚
agades de om de hade informerats om
konsekvenserna av PSA-testet innan blodprovet togs [6]. Mindre än 20 % hade f˚
att skriftlig information och 50 % av männen angav
att de f˚
att enbart muntlig information. Dessa resultat tyder p˚
a att skriftlig information
om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren
tyvärr förefaller ha haft ett l˚
agt genomslag.
Vi fortsätter nu denna undersökning för att
se om n˚
agon förändring skett för diagnos˚
aren
2009 och fram˚
at.
7.1
23
7
Diagnostik
Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnos˚
ar, 2004-2011.
Hälsounders¨
okning
Diagnos˚
ar
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
624
608
462
583
663
930
861
758
LUTS
(33)
(31)
(28)
(35)
(41)
(46)
(46)
(45)
14
473
452
546
553
644
589
559
(1)
(24)
(27)
(33)
(34)
(32)
(31)
(33)
Andra
symptom
Uppgift
saknas
955
444
303
275
271
348
385
348
306
439
453
250
123
92
47
37
(50)
(23)
(18)
(17)
(17)
(17)
(20)
(20)
Totalt
(16)
(22)
(27)
(15)
(8)
(5)
(2)
(2)
1899
1964
1670
1654
1610
2014
1882
1702
Antal fall
Hälsoundersökning
LUTS
Andra symptom
Uppgift saknas
Övriga/privat
972
REGIONEN
1702
Stockholm
674
Gotland
56
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 10. Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande
landsting, 2011.
24
7.1
Huvudsaklig orsak till att cancern uppt¨
acktes
Antal fall
55
PRIVAT − Jan Brolin
16
PRIVAT − Övriga
28
34
68
Norrtälje sjukhus
58
101
12
PRIVAT − Aleris Specialistvård Nacka
78
141
6
REGIONEN
1702
60
95
Danderyds sjukhus
210
144
55
Södersjukhuset
84
53
Visby lasarett
56
73
68
112
84
PRIVAT − Catharina Nelson
9
Övriga
2
0
Hälsoundersökning
LUTS
Andra symptom
Uppgift saknas
20
40
60
80
100
Procent
Figur 11. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Bo Bergman, PRIVAT - Bo Sevastik, PRIVAT - Familjel¨
akargruppen
Odenplan, PRIVAT - Gennady Sarkissov, PRIVAT - Georges Mantzanas, PRIVAT - H˚
akan Ageheim, PRIVAT - H˚
akan Mellstedt,
PRIVAT - Jan Forssell, PRIVAT - Karl-Erik Tronner, PRIVAT - Lars R¨
onstr¨
om, PRIVAT - Peter Ekman, PRIVAT - Privatl¨
akare
¨
(ok¨
and), PRIVAT - Rajne S¨
oderberg, PRIVAT - Raoul Hagstr¨
omer, PRIVAT - Ostermalms
L¨
akarmottagning) har grupperats till
¨
”Ovriga”
.
25
7
Diagnostik
7.2
PSA-niv˚
a vid diagnos
Medianv¨
arden f¨
or PSA-niv˚
an vid diagnos har
i riket sjunkit kraftigt under en 10-˚
arsperiod,
fr˚
an 23 µg/L ˚
ar 1998 till 9 µg/L ˚
ar 2011 (Tabell 4). Andelen tum¨
orer som uppt¨
ackts i intervallet 4-10 µg/L har dubblerats samtidigt
som gruppen av m¨
an med PSA 20-100 µg/L
och högre a¨n 100 µg/L har halverats (Figur
12). Dessa stora förändringar bekräftar att en
ökande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSAtestning av symtomfria män. Täckningen för
denna viktiga prognostiska variabel är god, för
98 % av fallen i NPCR finns ett PSA-värde
mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan 1998.
Tabell 4. PSA-niv˚
a (µg/L) per diagnos˚
ar, 1998-2011.
Median
Diagnos˚
ar
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Totalt
26
24
20
17
14
14
12
9.9
8.8
8.8
8.3
8.4
8.7
8.5
8.6
10
F¨
orsta
kvartil
10
9.7
8.7
7.6
7.5
7
6.1
5.6
5.4
5.4
5.4
5.5
5.6
5.5
6
Tredje
kvartil
75
55
47.5
39
39
27
21
18.5
19
18
18
17
18
19.5
25
Uppgift
saknas (%)
36
76
76
65
55
66
67
75
120
45
48
86
58
56
929
(5)
(7)
(6)
(5)
(4)
(4)
(4)
(4)
(7)
(3)
(3)
(4)
(3)
(3)
(4)
Totalt
746
1130
1187
1303
1344
1698
1899
1964
1670
1654
1610
2014
1882
1702
21803
7.3
Antal tagna biopsier
50
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
40
Procent
30
20
10
Uppgift saknas
PSA ≥ 100
20 ≤ PSA<100
10 ≤ PSA<20
4 ≤ PSA<10
3 ≤ PSA<4
PSA < 3
0
Figur 12. PSA-niv˚
a (µg/L) vid diagnos per ˚
ar, 1998-2011.
7.3
Ett annat omr˚
ade d¨
ar utvecklingen har varit
snabb ¨
ar tekniken vid prostatabiopsier med
hj¨
alp av transrektal ultraljudsundersökning.
Allt fler v¨
avnadskolvar tas vid samma provtagningsomg˚
ang, och bed¨
ovning används sedan n˚
agra ˚
ar i en allt st¨
orre utsträckning vid
provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto
st¨
orre ¨
ar sannolikheten att en prostatacancer
diagnostiseras. Riktlinjerna f¨
or prostatacancersjukv˚
ard anger att 8 till 12 kolvar ska tas,
och om aktiv monitorering ¨
ar aktuell ska tv˚
a
omg˚
angar av biopsier tas f¨
or att utesluta en
behandlingskr¨
avande prostatacancer.
Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har i riket ¨
okat mellan 2007 och 2011 (Tabell 5), vilket speglar en internationell trend.
Det fanns en viss spridning i hur m˚
anga biop-
sier som togs i landet, mindre än sex biopsier
togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel
män som genomgick ˚
atta eller fler biopsier i
den diagnostiserande biopsiomg˚
angen redovisas per län i figur 13 och per sjukhus i figur
14, p˚
a de allra flesta mottagningar tas idag
˚
atta eller fler biopsier i enighet med gällande
riktlinjer.
I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk
(SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 137
svenska urologer [7]. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av 87 % av dessa urologer,
och att 84 % regelbundet tog 10 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara 66 %
regelbundet biopserade främre prostata, ett
omr˚
ade där cancer ofta är sv˚
ar att p˚
avisa.
27
7
Diagnostik
Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnos˚
ar, 2007-2011.
<6
Diagnos˚
ar
2008
2009
2010
2011
64
50
52
54
6-9
(4)
(2)
(3)
(3)
651 (40)
586 (29)
450 (24)
284 (17)
Uppgift
saknas
13+
10-12
723 (45)
1100 (55)
1129 (60)
1121 (66)
8
9
12
47
(0)
(0)
(1)
(3)
Totalt
164 (10)
269 (13)
239 (13)
196 (12)
1610
2014
1882
1702
Antal fall
Gotland
19
Övriga/privat
461
REGIONEN
706
Stockholm
226
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 13. Andel patienter 75 ˚
albiopsier vid
diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 2011.
28
7.3
Antal fall
17
23
Norrtälje sjukhus
27
14
PRIVAT − Aleris Specialistvård Nacka
39
68
21
PRIVAT − Catharina Nelson
5
71
45
PRIVAT − Jan Brolin
12
26
38
5
15
50
PRIVAT − Övriga
20
3
30
Visby lasarett
19
REGIONEN
706
Danderyds sjukhus
79
33
29
Södersjukhuset
17
0
20
40
60
80
100
Procent
albiopsier vid
diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Bo Bergman, PRIVAT - Georges Mantzanas, PRIVAT - H˚
akan Ageheim,
PRIVAT - H˚
akan Mellstedt, PRIVAT - Jan Forssell, PRIVAT - Karl-Erik Tronner, PRIVAT - Lars R¨
onstr¨
om, PRIVAT - Peter Ekman,
¨
¨
PRIVAT - Rajne S¨
oderberg, PRIVAT - Raoul Hagstr¨
omer, PRIVAT - Ostermalms
L¨
akarmottagning) har grupperats till ”Ovriga”
.
29
7
Diagnostik
7.4
Skelettscintigrafi
Den internationella klassifikationen av skelettmetastaser har ¨
andrats s˚
a att alla fall
d¨
ar skelettmetastaser inte p˚
avisats klassificeras som M0, kategorin Mx, dvs. d¨
ar undersökning av skelett inte har skett har utg˚
att. 2011
inf¨
ordes denna klassifikation vilket g¨
or att vi
30
i data för 2011 inte kan avgöra vilka män som
genomg˚
att skelettundersökning. Det innebär
att vi för detta diagnos˚
ar inte kan studera användning av skelettundersökning. I 2012 ˚
ars
formulär har vi infört en uppgift om skelettundersökning genomförts och i s˚
a fall vilken
typ, s˚
a denna övervakning kan ˚
aterupptas fr˚
an
och med 2012.
8
Behandling
8.1
T¨
ackningsgrad f¨
or registrering av prim¨
arbehandling
Efter genomf¨
ord behandling eller senast sex
m˚
anader efter diagnos skall patientens pri-
märbehandling rapporteras. Täckningsgraden
för denna registrering a¨r mycket god i NPCR.
För 2011 var 8 947 primärbehandlingsblanketter inrapporterade i september 2012, vilket
innebär 95 % täckning (Tabell 6).
Tabell 6. Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och ˚
ar,
2007-2011.
Stockholm
Diagnos˚
ar
2007
2008
2009
2010
2011
449 (81)
568 (98)
778 (99)
707 (99)
660 (98)
Gotland
48
46
79
46
53
(81)
(100)
(99)
(100)
(95)
¨
Ovriga/
privat
864
880
1104
1092
875
(83)
(89)
(96)
(98)
(90)
Totalt
1361 (82)
1494 (93)
1961 (97)
1845 (98)
1588 (93)
I NPCR skall anges vilken behandlingsstrategi som har valts; konservativ behandling
(aktiv monitorering och symtomstyrd terapi
s¨
arskiljs sedan 2007), kurativ terapi eller ickekurativ terapi. Icke-kurativ terapi innebär i
den absoluta majoriteten av fall (98 %) hormonbehandling.
intermediärrisk, högrisk och lokalt avancerade tumörer f˚
ar kurativ behandling (Figur
16). Tydligast är ökningen av str˚
albehandling vid lokalt avancerad tumör, vilket visar
att SPCG-7 studien [8], som rapporterade en
allit kombiökad överlevnad för män som erh˚
nation av str˚
alterapi och hormonbehandling,
har haft inverkan p˚
a valet av behandlingsstrategi för denna patientgrupp.
Figur 15-18 visar prim¨
arbehandling per riskkategori och hur behandlingen har förändrats
over tid. Sedan 2007 s¨
arskiljs behandlingsstra¨
tegierna aktiv monitorering och symtomstyrd
terapi (Figur 16 och 17). Aktiv monitorering
inneb¨
ar att ingen behandling ges primärt utan att patienten ist¨
allet f¨
oljs regelbundet med
PSA-kontroller och re-biopsier av prostata.
Vid tecken till progress behandlas patienten
med operation eller str˚
alning. Symtomstyrd
terapi inneb¨
ar att patienten f¨
oljs och hormonbehandling ges vid symtomatisk progress. För
m¨
an 75 ˚
ar eller yngre med l˚
agrisktumör har
andelen som f¨
oljs med aktiv monitorering
okat medan en n˚
agot st¨
orre andel män med
¨
Figur 18 visar att andelen män som genomg˚
ar
kurativ behandling är starkt ˚
aldersberoende
i alla riskkategorier, likas˚
a är bruket av hormonbehandling bland män med lokaliserade
högrisktumörer och regionalt metastaserade
tumörer ˚
aldersberoende. Sammantaget visar
dessa data p˚
a att behandlingen i allt st¨
orre utsträckning differentieras i gruppen av
icke-metastaserade cancrar, allt fler män med
l˚
agrisktumörer ställs p˚
a aktiv monitorering
och allt fler män med högrisktumörer opereras eller str˚
alas. Men fortfarande förekommer
b˚
ade överbehandling av l˚
agrisktumörer och
underbehandling av högrisktumörer, det senare mest uttalat bland n˚
agot äldre män.
8.2
Behandlingsstrategi
31
Behandling
1. Lågrisk
2. Intermediärrisk
100
100
40
20
60
40
20
er
ap
i
in
g
dl
on
t
or
m
St
H
O
Ko
ns
er
rå
lb
eh
an
ra
t
pe
te
va
tiv
on
t
or
m
St
H
3. Högrisk
100
100
60
40
20
60
40
20
ra
p
i
g
lin
io
or
H
rå
lb
e
ha
m
on
te
nd
ra
t
St
Ko
n
n
i
te
iv
rv
at
se
or
H
St
Ko
n
ra
p
i
m
on
te
nd
rå
lb
e
ha
O
pe
ra
p
lin
n
ra
t
io
ra
p
te
iv
se
rv
at
g
0
i
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
80
Procent
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
80
Procent
io
n
i
ra
p
i
er
ap
dl
io
n
pe
O
Ko
ns
er
rå
lb
eh
an
ra
t
ra
p
te
va
tiv
in
g
0
i
0
O
pe
Procent
60
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
80
Procent
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
80
100
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Procent
80
60
40
20
ra
p
i
g
lin
on
te
nd
or
H
be
rå
l
m
ha
pe
O
St
se
rv
at
iv
te
ra
t
io
ra
p
n
i
0
Ko
n
8
Figur 15. Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnos˚
ar, 1998-2011.
32
H
or
m
i
g
ra
p
te
on
lin
nd
0
ha
0
be
20
n
20
rå
l
80
St
80
io
ra
t
or
H
te
i
ra
p
g
n
lin
nd
io
ra
t
on
m
ha
be
rå
l
St
O
pe
pe
100
yr
d
ito
te
lin
i
g
n
ra
p
an
d
io
ra
t
on
eh
m
lb
g
ra
pi
r in
te
re
O
pe
st
or
H
St
rå
om
pt
Procent
1a. Mycket lågrisk
O
100
i
0
ra
p
0
te
20
i
20
ra
p
80
te
80
d
100
yr
d
100
yr
Sy
m
i
0
st
g
ra
p
g
0
om
st
rin
re
ito
te
lin
20
pt
m
on
on
an
d
n
20
Sy
m
tiv
m
eh
io
ra
t
80
om
g
r in
40
2008
2009
2010
2011
re
60
ito
Ak
or
H
lb
g
ra
pi
r in
te
re
Procent
80
pt
40
2008
2009
2010
2011
on
60
Procent
i
ra
p
te
on
m
g
lin
St
rå
yr
d
ito
O
pe
st
m
on
om
pt
tiv
100
m
m
on
i
ra
p
or
H
nd
i
n
io
ra
p
ra
t
pe
ha
be
rå
l
St
O
te
Sy
m
Ak
100
Sy
iv
Ak
t
te
on
m
g
lin
n
i
yr
d
st
om
g
rin
re
ito
m
on
Procent
40
Procent
or
H
nd
io
ra
t
ra
p
te
g
Sy
m
pt
Ak
tiv
60
m
i
ra
p
te
on
g
ha
be
rå
l
St
O
pe
yr
d
rin
re
ito
Procent
40
2009
2010
2011
tiv
m
lin
n
io
ra
t
nd
pe
ha
be
H
or
rå
l
St
i
ra
p
te
m
on
om
st
pt
Sy
m
iv
Ak
t
100
O
d
g
r in
re
ito
yr
st
om
pt
on
m
Procent
60
Ak
m
Sy
tiv
Ak
8.2
Behandlingsstrategi
1. Lågrisk
60
40
2008
2009
2010
2011
2. Intermediärrisk
80
2008
2009
2010
2011
20
0
60
40
2008
2009
2010
2011
60
40
2008
2009
2010
2011
Figur 16. Behandlingsstrategi f¨
or patienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnos˚
ar, 2007-2011.
33
34
H
or
m
i
g
ra
p
te
on
lin
nd
0
ha
0
be
20
n
20
rå
l
80
St
80
io
ra
t
or
H
te
i
ra
p
g
n
lin
nd
io
ra
t
on
m
ha
be
rå
l
St
O
pe
pe
100
yr
d
ito
te
lin
i
g
n
ra
p
an
d
io
ra
t
on
eh
m
lb
g
ra
pi
r in
te
re
O
pe
st
or
H
St
rå
om
pt
Procent
1a. Mycket lågrisk
O
100
i
0
ra
p
0
te
20
i
20
ra
p
80
te
80
d
100
yr
d
100
yr
Sy
m
i
0
st
g
ra
p
g
0
om
st
rin
re
ito
te
lin
20
pt
m
on
on
an
d
n
20
Sy
m
tiv
m
eh
io
ra
t
80
om
g
r in
40
2008
2009
2010
2011
re
60
ito
Ak
or
H
lb
g
ra
pi
r in
te
re
Procent
80
pt
40
2008
2009
2010
2011
on
60
Procent
i
ra
p
te
on
m
g
lin
St
rå
yr
d
ito
O
pe
st
m
on
om
pt
tiv
100
m
m
on
i
ra
p
or
H
nd
i
n
io
ra
p
ra
t
pe
ha
be
rå
l
St
O
te
Sy
m
Ak
100
Sy
iv
Ak
t
te
on
m
g
lin
n
i
yr
d
st
om
g
rin
re
ito
m
on
Procent
40
Procent
or
H
nd
io
ra
t
ra
p
te
g
Sy
m
pt
Ak
tiv
60
m
i
ra
p
te
on
g
ha
be
rå
l
St
O
pe
yr
d
rin
re
ito
Procent
40
2009
2010
2011
tiv
m
lin
n
io
ra
t
nd
pe
ha
be
H
or
rå
l
St
i
ra
p
te
m
on
om
st
pt
Sy
m
iv
Ak
t
100
O
d
g
r in
re
ito
yr
st
om
pt
on
m
Procent
60
Ak
m
Sy
tiv
Ak
8
Behandling
1. Lågrisk
60
40
2008
2009
2010
2011
2. Intermediärrisk
80
2008
2009
2010
2011
20
0
60
40
2008
2009
2010
2011
60
40
2008
2009
2010
2011
Figur 17. Behandlingsstrategi f¨
or patienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos, per riskkategori och diagnos˚
ar,
2007-2011.
m
i
g
ra
p
te
lin
nd
on
ha
be
H
or
rå
l
or
H
te
i
i
ra
p
g
n
lin
nd
io
ra
t
on
m
ha
be
rå
l
St
O
pe
ra
p
Sy
m
yr
d
ito
te
lin
i
g
n
ra
p
an
d
io
ra
t
on
eh
m
lb
g
ra
pi
r in
te
re
O
pe
st
or
H
St
rå
om
pt
m
on
Procent
Procent
1a. Mycket lågrisk
St
n
io
ra
t
0
te
100
pe
0
yr
d
O
20
i
20
ra
p
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
te
80
d
100
yr
0
om
st
0
st
40
g
20
om
60
rin
re
ito
20
pt
tiv
i
g
ra
p
lin
n
0
Sy
m
40
g
60
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
r in
80
re
100
ito
Ak
te
an
d
io
ra
t
on
eh
m
lb
or
H
St
rå
g
ra
pi
r in
te
re
O
pe
yr
d
ito
0
pt
40
on
60
Procent
i
ra
p
te
on
m
g
lin
nd
n
io
i
st
m
on
om
pt
tiv
20
m
m
on
i
ra
p
or
H
ha
be
rå
l
St
ra
t
pe
O
ra
p
te
Sy
m
Ak
20
Sy
iv
Ak
t
te
on
m
g
n
lin
nd
io
ra
t
i
yr
d
st
om
g
rin
re
ito
m
on
Procent
40
Procent
or
H
ha
be
rå
l
St
O
pe
ra
p
te
g
Sy
m
pt
Ak
tiv
60
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
m
i
g
ra
p
te
on
lin
nd
n
io
ra
t
yr
d
rin
re
ito
Procent
80
tiv
m
ha
be
H
or
rå
l
St
pe
i
ra
p
te
m
on
om
st
pt
Sy
m
iv
Ak
t
100
O
d
g
r in
re
ito
yr
st
om
pt
on
m
Procent
100
Ak
m
Sy
tiv
Ak
8.2
Behandlingsstrategi
100
1. Lågrisk
80
60
40
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
2. Intermediärrisk
80
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
20
0
80
60
40
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
100
80
60
40
<60
60−64
65−69
70−74
75−79
80+
Figur 18. Behandlingsstrategi per riskkategori och ˚
aldersgrupp, 2008-2011.
35
8
Behandling
F¨
or m¨
an med l˚
agrisktum¨
orer a
¨r aktiv monitorering den behandlingsstrategi som f¨
orordas i de reviderade Riktlinjerna som publiceras 2013, men det finns en mycket stor variation mellan v˚
ardgivare i hur ofta denna strategi till¨
ampades 2011. Andelen m¨
an 65 ˚
ar eller
yngre med l˚
agrisk Pca som behandlades med
aktiv monitorering var 45 % i riket och varierade fr˚
an 24 % till 75 % mellan landstingen i Sverige (Figur 19) och p˚
a sjukhusniv˚
a
var skillnaderna ¨
annu st¨
orre 0-100 % (Figur
¨
20). Aven
bland m¨
an ¨
over 65 ˚
ar erh¨
oll cirka
50 % aktiv monitorering med stor variationen
mellan v˚
ardgivarna (Figur 21 och 22). I ˚
atta
landsting understeg andelen aktiv monitorering 50 % av män över 65 ˚
ar med l˚
agrisktumörer. Det är sv˚
art att sätta en exakt m˚
alniv˚
a
för den stora gruppen l˚
agrisktumörer, som innefattar en tredjedel mycket l˚
agrisk, men en
niv˚
a p˚
a minst 60 % förefaller rimlig. I princip
bör alla män i kategorin mycket l˚
agrisk ställas p˚
a aktiv monitorering eller vid kort förväntad överlevnad symtomstyrd terapi, men
p˚
a 19 sjukhus understeg den andelen 70 %.
Andelen män med mycket l˚
agrisktumör som
erhöll aktiv monitorering redovisas per landsting och per sjukhus i figur 23 och 24.
Antal fall
Övriga/privat
68
REGIONEN
233
Gotland
5
Stockholm
160
0
20
40
60
80
100
Procent
att aktiv monitorering, per behandlande landsting,
2011.
36
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
Övriga
5
PRIVAT − Övriga
13
16
12
3
Danderyds sjukhus
20
11
13
Södersjukhuset
15
13
REGIONEN
233
Visby lasarett
5
90
17
0
20
40
60
80
100
Procent
att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus,
2011.
arre ¨
an 5 fall (Norrt¨
alje sjukhus, S¨
odert¨
alje sjukhus, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT ¨
H˚
akan Wallberg, PRIVAT - Magnus T¨
ornblom, PRIVAT - Privatl¨
akare (ok¨
and), PRIVAT - Ulf Leander) har grupperats till ”Ovriga”
.
37
8
Behandling
Antal fall
Övriga/privat
64
Gotland
7
REGIONEN
172
Stockholm
101
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 21. Andel patienter äldre än 65 ˚
agrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller
lägre och PSA < 10 µg/L) som f˚
att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011.
38
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
6
6
10
6
PRIVAT − Övriga
17
5
Danderyds sjukhus
12
Visby lasarett
7
13
REGIONEN
172
11
18
Södersjukhuset
12
43
Övriga
5
1
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 22. Andel patienter äldre än 65 ˚
agrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller
lägre och PSA < 10 µg/L) som f˚
att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (Norrt¨
alje sjukhus, PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Handen, PRIVAT - Aleris
Specialistv˚
ard Nacka, PRIVAT - Catharina Nelson, PRIVAT - H˚
akan Wallberg, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Olof Jansson ¨
Sophiahemmet, PRIVAT - Seyed Moazzez) har grupperats till ”Ovriga”
.
39
8
Behandling
Antal fall
Övriga/privat
63
Gotland
3
REGIONEN
136
Stockholm
70
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 23. Andel patienter med mycket l˚
agrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 10
µg/L, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som f˚
att
aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011.
40
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
8
1
13
Danderyds sjukhus
10
PRIVAT − Övriga
10
7
11
5
REGIONEN
136
Övriga
14
8
Södersjukhuset
9
9
31
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 24. Andel patienter med mycket l˚
agrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 10
µg/L, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som f˚
att
aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (Capio S:t G¨
orans sjukhus, Norrt¨
alje sjukhus, S¨
odert¨
alje sjukhus, Visby lasarett,
PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Handen, PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Nacka, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT - Catharina
¨
Nelson, PRIVAT - H˚
akan Wallberg, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Privatl¨
akare (ok¨
and)) har grupperats till ”Ovriga”
.
41
8
Behandling
Bland m¨
an 75 ˚
ar och yngre s˚
ags en relativt m˚
attlig spridning mellan landstingen av
andelen m¨
an med intermedi¨
ar- och h¨
ogrisktum¨
or som behandlades kurativt, mellan 52 och
90 % respektive 52 och 93 % (Figur 25 och
29). D¨
aremot fanns det en stor skillnad mellan enskilda sjukhus i andelen m¨
an som genomgick kurativ terapi, med en spridning av
intermedi¨
arrisk mellan 0 och 100 % och för
h¨
ogrisktum¨
orer 33 och 100 % (Figur 26 och
30). Eftersom biologisk och inte kronologisk
˚
alder avg¨
or behandling ska inte samtliga patienter i denna kategori rekommenderas kurativ behandling. En del m¨
an kan pga. kort för-
väntad o¨verlevnad vara olämpliga för kurativt
syftande behandling och andra män kan välja aktiv monitorering för att undvika minskad
livskvalitet, och därför är inte 100 procent aktiv behandling i denna grupp ett m˚
al. Vi vet
fr˚
an tidigare studier att cirka en tredjedel av
män som väljer aktiv monitorering senare f˚
ar
aktiv behandling efter en uppföljningstid p˚
a
cirka fyra ˚
ar [9]. Männen som var äldre än 75
˚
ar erhöll kurativt syftande behandling i mycket lägre utsträckning än de yngre männen,
b˚
ade i intermediärrisk (Figur 27 och 28) och
högriskgruppen (Figur 31 och 32).
Antal fall
Stockholm
382
REGIONEN
477
Gotland
16
Övriga/privat
79
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 25. Andel intermediärriskpatienter 75 ˚
behandlande landsting, 2011.
42
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
5
1
212
26
12
39
REGIONEN
477
Visby lasarett
16
Södersjukhuset
46
14
Danderyds sjukhus
43
16
7
5
16
Norrtälje sjukhus
9
5
PRIVAT − Övriga
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 26. Andel intermediärriskpatienter 75 ˚
behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - H˚
akan Wallberg, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Rajne S¨
oderberg) har
¨
grupperats till ”Ovriga”
.
43
8
Behandling
Antal fall
Övriga/privat
33
REGIONEN
77
Stockholm
43
Gotland
1
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 27. Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per
behandlande landsting, 2011.
44
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
7
6
Södersjukhuset
11
REGIONEN
77
Danderyds sjukhus
14
6
PRIVAT − Övriga
20
Övriga
13
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 28. Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 ˚
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per
behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
orans sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge, Norrt¨
alje
sjukhus, S¨
odert¨
alje sjukhus, Visby lasarett, PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Handen, PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Sabbatsberg,
PRIVAT - Dushanka Kristiansson - Farsta l¨
ak..., PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Magnus T¨
ornblom, PRIVAT - Olof Jansson ¨
Sophiahemmet, PRIVAT - Seyed Moazzez, PRIVAT - Ulf Leander) har grupperats till ”Ovriga”
.
45
8
Behandling
Antal fall
Stockholm
147
REGIONEN
200
Gotland
7
Övriga/privat
46
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 29. Andel h¨
ar eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011.
46
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
24
11
10
51
Södersjukhuset
35
REGIONEN
200
8
8
Visby lasarett
7
Danderyds sjukhus
17
8
Övriga
4
7
PRIVAT − Övriga
10
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 30. Andel h¨
ar eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (Norrt¨
alje sjukhus, PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Nacka, PRIVAT - H˚
akan
Wallberg, PRIVAT - Magnus T¨
ornblom, PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet, PRIVAT - Seyed Moazzez, PRIVAT - Ulf Leander)
¨
har grupperats till ”Ovriga”
.
47
8
Behandling
Antal fall
Övriga/privat
65
REGIONEN
121
Stockholm
53
Gotland
3
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 31. Andel h¨
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande
landsting, 2011.
48
8.2
Behandlingsstrategi
Antal fall
9
5
12
PRIVAT − Övriga
8
9
REGIONEN
121
Danderyds sjukhus
17
6
5
13
8
5
Södersjukhuset
9
5
Övriga
10
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 32. Andel h¨
ar vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande
sjukhus, 2011.
arre ¨
orans sjukhus, Norrt¨
alje sjukhus, Visby lasarett, PRIVAT - Aleris
¨
Specialistv˚
ard Nacka, PRIVAT - H˚
akan Wallberg, PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga”
.
49
8
Behandling
F¨
or att utv¨
ardera optimal uppf¨
oljningsstrategi vid aktiv monitorering har en klinisk
studie startats, SAMS – Studie om Aktiv Monitorering i Sverige (PI Ola Bratt, Helsingborg). I studien j¨
amf¨
ors traditionell uppföljning med PSA-testning och re-biopsier med
ett protokoll d¨
ar extensiv re-biopsi g¨
ors omedelbart efter diagnostisk biopsi och sedan följs
patienten med enbart PSA-kontroller. Primär
endpoint ¨
ar konvertering till aktiv terapi, dvs.
operation eller str˚
albehandling. F¨
or de patienter som inte kan randomiseras finns en ob-
50
servationsstudie i SAMS. Vi tror att SAMS
kan medföra att uppföljning vid aktiv monitorering harmoniseras, s˚
a att uppföljning
och val av tidpunkt för aktiv behandling blir
mer likartat i landet. SAMS är en studie där
studieformulären a¨r upplagda i INCA, vilket
medför att kostnaden för SAMS-studien blir
mycket lägre än om en separat organisation
skulle ha byggts upp för att hantera dessa protokoll. SAMS ska därför ses som en pilotstudie
för att använda INCA för kliniska studier.
8.3
8.3
Radikal prostatektomi
hus. I den Norra sjukv˚
ardsregionen utfördes
inga robotassisterade operationer och i Upp¨
sala/Orebroregionen
utfördes laparoskopiska operationer vid tre sjukhus (Akademiska
sjukhuset, Centralsjukhuset i Karlstad och
vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna). I o¨vriga
sjukv˚
ardsregioner hade ett eller flera sjukhus tillg˚
ang till operationsrobot och vid dessa
sjukhus dominerade denna operationstyp (Tabell 7).
Operationsteknik
Radikal prostatektomi utf¨
ors med retropubisk
teknik (¨
oppen kirurgi), med laparoskopisk
teknik eller med robotassisterad laparoskopisk teknik. Sedan 1998 har antalet utförda
prostatektomier i landet ¨
okat fr˚
an 450 till
2 434 operationer ˚
ar 2011. Under slutet av
1990-talet introducerades laparoskopisk operation och under 2002 introducerades robotassisterad prostatektomi i liten skala vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna. I NPCR
s¨
arskiljs de tre operationsteknikerna fr˚
an och
med 2007. I Patientregistret s¨
arskiljs endoskopiska prostatektomier fr˚
an retropubiska, men
robotassisterade prostatektomier har ingen
egen operationskod.
Antalet utförda ingrepp varierade stort mellan v˚
ardgivare fr˚
an enstaka prostatektomier
till mer än 300 ingrepp under 2011 p˚
a tv˚
a
sjukhus (Figur 33). I den figuren visas antal ingrepp utförda per sjukhus under ˚
aren
2008-2011 per ˚
ar och summerat. Vid sjutton
sjukhus utfördes mindre a¨n 36 ingrepp under
2011, dvs. mindre än tre prostatektomier per
m˚
anad. Det finns god evidens för att b˚
ade
sjukhusets totala operationsvolym och den
enskilde kirurgens operationsteknik har betydelse för utfallet avseende nervbesparing och
tumörradikalitet.
De robotassisterade laparoskopiska operationerna ¨
okade kraftigt p˚
a bekostnad av de
oppna prostatektomierna. ˚
Ar 2011 utfördes
¨
1 296 operationer med robotassisterad teknik, dvs. mer ¨
an h¨
alften av alla prostatektomier, och dessa ingrepp skedde p˚
a nio sjuk-
Tabell 7. Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 2011.
Retropubisk
Sjukhus
Capio S:t G¨
orans sjukhus
Danderyds sjukhus
Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge
Karolinska universitetssjukhuset - Solna
S¨
odersjukhuset
Visby lasarett
PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet
¨
PRIVAT - Ovriga
Sjukhus utanf¨
or regionen
Totalt
0
27
39
4
20
11
8
1
2
112
(0)
(100)
(100)
(1)
(100)
(100)
(89)
(100)
(67)
(24)
Laparoskopisk
0
0
0
1
0
0
0
0
1
2
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(33)
(0)
Robotassisterad
laparoskopisk
Totalt
37 (100)
0
(0)
0
(0)
324 (98)
0
(0)
0
(0)
1 (11)
0
(0)
0
(0)
362 (76)
37
27
39
329
20
11
9
1
3
476
¨
Sjukhus som till tabellen bidrog med f¨
arre ¨
.
51
8
Behandling
Antal op per år
2008 / 2009 / 2010 / 2011
299 / 358 / 302 / 329
66 / 55 / 74 / 39
64 / 85 / 60 / 37
Danderyds sjukhus
26 / 51 / 44 / 27
Södersjukhuset
30 / 33 / 32 / 20
Visby lasarett
12 / 25 / 10 / 11
10 / 12 / 12 / 9
5/8/5/3
PRIVAT − Övriga
13 / 23 / 31 / 1
2011
0
100
200
300
400
Antal opererade
Figur 33. Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnos˚
ar, 2008-2011.
Totalt genomf¨
ordes 476 operationer under 2008-2011, varav 405 (85.1 %) p˚
a de tre sjukhusen med st¨
orst volym.
arre ¨
an 5 fall ˚
ar 2011 (PRIVAT - Aleris Specialistv˚
ard Sabbatsberg, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin,
PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT - H˚
akan Ageheim, PRIVAT - Sophiahemmet, PRIVAT - Staffan Noren) har grupperats till
¨
”Ovriga”
.
52
8.3
Nervsparande intention
Den vanligaste l˚
angtidsbiverkan efter radikal prostatektomi ¨
ar erektil dysfunktion, som
beror p˚
a att de nerver som ansvarar för erektionen ofta skadas vid operationen eftersom
nerverna passerar prostata ner till penis. Dessa autonoma nerver ¨
ar mycket känsliga för
all typ av p˚
averkan. Risken f¨
or erektil dysfunktion ¨
okar med patientens ˚
alder och med
tum¨
orens lokala utbredning och den är ocks˚
a
relaterad till operationsteknik och operatörens f¨
ortrogenhet med tekniken. Det finns en
mycket stor spridning av den rapporterade
frekvensen av erektil dysfunktion efter operation. Det anges i litteraturen att 19-67 %
av m¨
annen drabbas av erektil dysfunktion
efter ¨
oppen kirurgi och 3-31 % av männen
efter robotassisterad kirurgi [10]. Den näst
vanligaste och mest handikappande biverkan
utg¨
ors av urinl¨
ackage som uppst˚
ar i 2-34 %
av alla prostatektomier enligt rapporter i litteraturen [10].
i NPCR skall anges om man preoperativt planerade att spara nerverna, p˚
a ena eller bägge
sidorna vid operation, vilket är aktuellt om
tumören är liten och har l˚
ag Gleasonsumma.
Andelen operationer där man hade nervsparande intention p˚
a en eller bägge sidor var
likartad 2008-2011 (Tabell 8). Som förv¨
antat kunde man ocks˚
a se en tydligt mindre
andel operationer med nervsparande intention i gruppen med högrisktumörer jämf¨
ort
med l˚
agrisktumörer (Tabell 9). Uppgift om
nervsparande intention saknades i 14 % av
alla ingrepp i landet och det fanns en stor
spridning i hur stor andel som saknade denna
uppgift fr˚
an mindre än 10 % till mer än 70 %
per sjukhus, p˚
a sju sjukhus saknades uppgiften för mer a¨n 40 % av de opererade fallen
(Figur 34).
Det fanns ocks˚
a en mycket stor variation i
hur ofta man planerade en nervsparande teknik p˚
a ena eller bägge sidorna mellan sjukhusen i landet, vilket varierade mellan mindre
än 10 % upp till 90 % (Figur 35). Skillnaden
mellan alla ingrepp och enbart l˚
agrisktum¨
or
(Figur 36) var förv˚
anansvärt liten, 70 % f¨
or
samtliga tumörer och 82 % för l˚
agrisktum¨
orer.
Operationen kan g¨
oras med nervsparande teknik, dvs. man fridissekerar och l¨
amnar nervbuntarna intakta p˚
a ena sidan (unilateralt)
eller b¨
agge sidorna (bilateralt) vid l˚
agrisktum¨
orer d¨
ar risken ¨
ar liten f¨
or extrakapsulär
v¨
axt och positiv marginal, dvs. tumörväxt i
operationspreparatets ytterkant. I registrering
Tabell 8. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnos˚
ar, 2008-2011.
Ja,
unilateralt
Ja, bilateralt
Diagnos˚
ar
2008
2009
2010
2011
158
185
183
129
(30)
(28)
(32)
(27)
185
210
202
167
Ja, ¨
ovrig
(35)
(32)
(35)
(35)
4
14
44
31
Uppgift
saknas
Nej
(1)
(2)
(8)
(7)
116
194
105
81
(22)
(30)
(18)
(17)
62
47
36
68
Totalt
(12)
(7)
(6)
(14)
525
650
570
476
Tabell 9. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (l˚
ag-, intermediär-, och
h¨
ogrisk), 2011.
Ja, bilateralt
Riskkategori
1. L˚
agrisk
2. Intermedi¨
arrisk
3. H¨
ogrisk
58
57
8
(42)
(21)
(14)
Ja,
unilateralt
40
108
14
(29)
(41)
(25)
Ja, ¨
ovrig
10
18
2
(7)
(7)
(4)
Uppgift
saknas
Nej
15
46
20
(11)
(17)
(36)
15
37
12
Totalt
(11)
(14)
(21)
138
266
56
53
8
Behandling
Antal fall
37
PRIVAT − Övriga
1
3
Visby lasarett
11
9
329
REGIONEN
476
Södersjukhuset
20
39
Danderyds sjukhus
27
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 34. Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011.
¨
arre ¨
.
54
8.3
Antal fall
8
PRIVAT − Övriga
1
37
282
REGIONEN
408
Danderyds sjukhus
18
32
Visby lasarett
10
Södersjukhuset
17
3
Ja, bilateralt
Ja, unilateralt
Ja, övrig
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 35. Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande
sjukhus, 2011.
Bland de patienter d¨
ar uppgift om nervsparande intention ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT ¨
Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
55
8
Behandling
Antal fall
6
PRIVAT − Övriga
1
13
75
REGIONEN
107
Övriga
10
2
Ja, bilateralt
Ja, unilateralt
Ja, övrig
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 36. Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma
6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011.
ar uppgift om nervsparande intention ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨
arre ¨
an 5 fall (Danderyds
¨
sjukhus, S¨
odersjukhuset, Visby lasarett, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
56
8.3
Tum¨
orstadium
Tv˚
a tredjedelar av de bortopererade tumörerna bed¨
omdes vid histopatologisk undersökning (PAD) som pT2, dvs. tumörens växt
var begr¨
ansad av prostatakapseln (Tabell 10).
Den uppgiften saknades f¨
or mer a¨n 20 % av
de opererade fallen p˚
a tv˚
a sjukhus (Figur 37).
Andelen pT2 varierade stort mellan opererande sjukhus i landet (38-91 %) (Figur 38). Som
förväntat var andelen pT2-tumörer högre i
gruppen som preoperativt bedömdes vara en
l˚
agrisktumör, dvs. kliniskt stadium T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA lägre a¨n 20
µg/L än högre riskkategori (Figur 39-41).
Tabell 10. pT-stadium, per diagnos˚
ar, 2008-2011.
pT0
Diagnos˚
ar
2008
2009
2010
2011
2
4
1
0
pT2
(0)
(1)
(0)
(0)
378 (72)
455 (70)
384 (67)
297 (62)
pT3-4
123 (23)
178 (27)
171 (30)
168 (35)
Uppgift
saknas
22
13
14
11
(4)
(2)
(2)
(2)
Totalt
525
650
570
476
57
8
Behandling
Antal fall
37
PRIVAT − Övriga
1
3
Södersjukhuset
20
Visby lasarett
11
329
REGIONEN
476
Danderyds sjukhus
27
9
39
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 37. Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per behandlande sjukhus, 2011.
¨
arre ¨
.
58
8.3
Antal fall
PRIVAT − Övriga
1
3
8
37
Södersjukhuset
20
REGIONEN
465
328
Danderyds sjukhus
26
31
Visby lasarett
11
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 38. Andel pT2-tumörer, per behandlande sjukhus, 2011.
ar uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik
¨
Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
59
8
Behandling
Antal fall
PRIVAT − Övriga
1
2
Övriga
7
13
6
REGIONEN
117
83
Danderyds sjukhus
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 39. Andel pT2-tum¨
orer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (Karolinska
¨
universitetssjukhuset - Huddinge, S¨
odersjukhuset, Visby lasarett, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
60
8.3
Antal fall
1
16
PRIVAT − Övriga
4
18
Södersjukhuset
13
REGIONEN
258
Danderyds sjukhus
16
184
Visby lasarett
6
0
20
40
60
80
100
Procent
orer (patienter med intermediärrisktumör, bedömd p˚
a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚
a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011.
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Olof Jansson ¨
Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga”
.
61
8
Behandling
Antal fall
Övriga
10
REGIONEN
23
13
0
20
40
60
80
100
Procent
orer (patienter med lokaliserad högrisktumör, bedömd p˚
a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus,
2011.
arre ¨
orans
¨
sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge, S¨
odersjukhuset) har grupperats till ”Ovriga”
.
62
8.3
Positiv marginal
Positiv marginal inneb¨
ar att det finns tum¨
orv¨
avnad i resektionsranden i preparatet
vid patologbed¨
omning, dvs. en icke-radikal
exstirpation av tum¨
oren. Positiv marginal
medf¨
or en o
kad
risk
f¨
or PSA-relaps, dvs. att
¨
tum¨
oren ˚
aterkommer och kan detekteras med
PSA-prov och det finns ocks˚
a en ökad risk för
klinisk relaps. Det finns dock mycket stora
variationer i risken f¨
or progress beroende p˚
a
var tum¨
oren v¨
axte ut i preparatkanten och
hur stor den positiva marginalen var. Om patologen uttryckte tveksamhet anges ”osäker”
i registreringen.
Frekvensen positiv marginal kommer allts˚
a
att vara relaterad till tum¨
orens storlek, aggressivitet och riskkategori, dvs. case mix,
operationsteknik, patologens noggrannhet vid
unders¨
okning av preparatet och till sist bed¨
omningen av PAD-svaret och rapporten till
registret. Om patologbed¨
omningen är standardiserad och av god kvalitet s˚
a a¨r andelen
positiv marginal i en operationsserie ett gott
indirekt m˚
att p˚
a operationskvalitet.
Andelen av opererade m¨
an med positiv mar-
ginal var i riket i stort oförändrad mellan
2008 och 2011 (Tabell 11). Andel operationer
med osäker uppgift om marginalstatus eller
ingen uppgift om marginaler varierade mellan
0-28 %, fr˚
an 11 sjukhus saknades denna uppgift för mer a¨n 20 % av operationerna (Figur
42) Mellan sjukhusen i Sverige fanns en stor
spridning av andelen positiva marginaler, fr˚
an
0 till drygt 60 % (Figur 43).
I ett försök att minska inflytandet av tum¨
oregenskaper begränsade vi analysen i figur 44
till pT2-tumörer och i figur 45 till intermediärrisktumörer. Fortfarande var spridningen
mellan landets sjukhus mycket stor. En del
av uppgifterna om marginalstatus är mindre
sannolika, till exempel att inte en enda pT2
tumör hade positiv marginal vid ˚
atta sjukhus
med m˚
attliga operationsvolymer. Det finns
anledning att granska alla de faktorer ovan
som p˚
averkar bedömning av marginalstatus
för att f˚
a en rättvisande bild av förekomsten
av positiv marginal. P˚
a sikt kan marginalstatus bli en viktig kvalitetsparameter och redan
nu är dessa data viktiga för att stimulera till
analys av s˚
aväl operationsresultat som källor
till orimliga värden.
Tabell 11. Positiv marginal, per diagnos˚
ar, 2008-2011.
Ja
Diagnos˚
ar
2008
2009
2010
2011
75 (14)
125 (19)
103 (18)
100 (21)
Nej
384 (73)
489 (75)
431 (76)
365 (77)
Osäker
24
34
28
7
(5)
(5)
(5)
(1)
Uppgift
saknas
42
2
8
4
(8)
(0)
(1)
(1)
Totalt
525
650
570
476
63
8
Behandling
Antal fall
37
PRIVAT − Övriga
1
3
329
REGIONEN
476
39
Danderyds sjukhus
27
Södersjukhuset
20
9
Visby lasarett
11
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 42. Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, 2011.
¨
arre ¨
.
64
8.3
Antal fall
7
PRIVAT − Övriga
1
3
Visby lasarett
8
Södersjukhuset
19
326
REGIONEN
465
Danderyds sjukhus
26
37
38
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 43. Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, 2011.
ar uppgift om marginalstatus ej ¨
ar os¨
aker eller saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨
arre ¨
an 5 fall
¨
(PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
65
8
Behandling
Antal fall
7
PRIVAT − Övriga
1
3
Övriga
3
Danderyds sjukhus
16
Södersjukhuset
14
REGIONEN
293
202
18
29
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 44. Andel positiv marginal (pT2-tum¨
orer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, 2011.
ar os¨
arre ¨
an 5 fall (Visby
¨
lasarett, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga”
.
66
8.3
Antal fall
PRIVAT − Övriga
3
1
Övriga
4
16
185
REGIONEN
261
Södersjukhuset
13
Danderyds sjukhus
16
23
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 45. Andel positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör, bedömd p˚
a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus,
2011.
ar os¨
arre ¨
an 5 fall (Visby
¨
lasarett, PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga”
.
67
8
Behandling
Adjuvant terapi efter prostatektomi
Radikal prostatektomi kan kompletteras med
omedelbar till¨
aggsbehandling (adjuvant terapi), antingen hormonbehandling eller str˚
albehandling. Den uppgiften saknades f¨
or 6 %
av patienterna i riket med en stor variation
mellan sjukhusen (Tabell 13 och Figur 46).
F¨
or n¨
arvarande finns inte konsensus i Sverige om adjuvant terapi vid positiv marginal
och kapselgenombrott men det finns en internationell trend till en ¨
okad anv¨
andning av
str˚
albehandling postoperativt grundat p˚
a ett
par nyligen publicerade studier, men det sker
i s˚
a fall till priset av ¨
overbehandling [11–13].
P˚
a de flesta enheter i Sverige v¨
antar man p˚
a
PSA-relaps innan postoperativ str˚
albehand-
ling startas. Däremot r˚
ader det konsensus om
att om str˚
albehandling ges vid PSA-˚
aterfall
skall den ges redan vid l˚
aga PSA-värden, och
de niv˚
aerna har successivt sjunkit under 2000talet till 0.1-0.2 µg/L.
Det stora flertalet patienter fick inte n˚
agon
adjuvant behandling 2008-2011, men andelen
varierade mellan sjukhusen. Vid ett sjukhus
fick 53 % av opererade män str˚
albehandling
postoperativt (Tabell 13). Den stora spridningen i användandet av adjuvant str˚
albehandling ses även d˚
a analysen begränsas
till opererade patienter med pT3-tumörer
och/eller positiv marginal (Figur 46).
Tabell 12. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnos˚
ar, 2008-2011.
Ingen
adjuvant
terapi
Diagnos˚
ar
2008
2009
2010
2011
385 (73)
583 (90)
508 (89)
445 (93)
Hormonterapi
4
3
3
6
(1)
(0)
(1)
(1)
Uppgift
saknas
RT
8
7
10
12
(2)
(1)
(2)
(3)
128 (24)
57 (9)
49 (9)
13 (3)
3 patienter med ¨
ovriga kombinationer har grupperats in i ”Uppgift saknas”.
68
Totalt
525
650
570
476
8.3
Tabell 13. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011.
Ingen
adjuvant
terapi
Sjukhus
Capio S:t G¨
orans sjukhus
Danderyds sjukhus
S¨
odersjukhuset
Visby lasarett
¨
PRIVAT - Ovriga
Sjukhus utanf¨
or regionen
Totalt
35
16
33
319
20
11
7
1
3
445
(95)
(59)
(85)
(97)
(100)
(100)
(78)
(100)
(100)
(93)
Hormonterapi
1
0
4
1
0
0
0
0
0
6
(3)
(0)
(10)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(1)
Uppgift
saknas
RT
0
2
2
7
0
0
1
0
0
12
(0)
(7)
(5)
(2)
(0)
(0)
(11)
(0)
(0)
(3)
1
9
0
2
0
0
1
0
0
13
Totalt
(3)
(33)
(0)
(1)
(0)
(0)
(11)
(0)
(0)
(3)
¨
Sjukhus som till tabellen bidrog med f¨
arre ¨
.
69
37
27
39
329
20
11
9
1
3
476
8
Behandling
Antal fall
39
PRIVAT − Övriga
1
3
Södersjukhuset
20
Visby lasarett
11
329
37
REGIONEN
476
9
Danderyds sjukhus
27
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 46. Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, 2011.
¨
arre ¨
.
70
8.3
Antal fall
PRIVAT − Övriga
1
Danderyds sjukhus
8
20
REGIONEN
203
149
13
Södersjukhuset
6
Visby lasarett
6
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 47. Andel opererade patienter med pT3-tumör och/eller positiv marginal som f˚
att adjuvant
str˚
alterapi, per behandlande sjukhus, 2011.
ar uppgift om madjuvant terapi ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨
arre ¨
an 5 fall (PRIVAT - Olof
¨
Jansson - Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga”
.
71
8
Behandling
8.4
nande den vid yttre str˚
albehandling, men som
är mera koncentrerad. Behandlingen ges med
patienten i ryggbedövning och oftast vid tv˚
a
tillfällen.
Str˚
albehandling
I Sverige ges str˚
albehandling med tre olika
tekniker. Enbart extern, dvs. yttre str˚
albehandling, ges cirka 40 g˚
anger under ˚
atta veckor. Under de senaste ˚
aren har en teknik introducerats d¨
ar man inf¨
or den yttre str˚
albehandlingen placerar tre guldmark¨
orer i prostata
med hj¨
alp av ultraljudsunders¨
okning. Detta
bidrar till att ¨
oka str˚
albehandlingens precision. Inre str˚
albehandling (brakyterapi med
seeds, radioaktiva ”fr¨
on”) ges med patienten i
narkos eller ryggbed¨
ovning. Behandlingen ges
vid ett enda tillf¨
alle d˚
a cirka 80 fr¨
on placeras i prostata. Vid flera centra i Sverige ges
en kombination av yttre och inre str˚
albehandling. Brakyterapin ges d˚
a med s.k. h¨
ogintensiv
dosstr˚
alning (HDR), som ger en str˚
alning lik-
Sedan 1998 o¨kade antalet män i riket som
str˚
albehandlats primärt fr˚
an 507 män 1998
till 1 658 män 2009. En viss nedg˚
ang i antal
str˚
albehandlade män ses 2011 för andra ˚
aret i
följd. Mellan 2004 och 2011 minskade antalet
män som fick brakyterapi fr˚
an 379 till 116
(Tabell 14).
Vid sju kliniker användes i princip enbart extern str˚
alterapi 2011, vid en klinik gavs extern
behandling och kombinationsbehandling och
vid tio kliniker användes alla tre metoderna
(Tabell 15).
Tabell 14. Typ av str˚
alterapi, per diagnos˚
ar, 1998-2011.
Extern
Diagnos˚
ar
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
5
(5)
13
(8)
4
(2)
4
(2)
9
(5)
14
(6)
16
(5)
8
(4)
14 (11)
25 (15)
59 (26)
82 (27)
110 (33)
108 (44)
Extern +
brachy
Brachy
61
127
118
97
99
129
239
102
91
42
48
48
37
20
(65)
(80)
(72)
(49)
(53)
(58)
(75)
(53)
(70)
(25)
(21)
(16)
(11)
(8)
28
19
41
96
79
80
65
82
25
99
122
178
191
118
(30)
(12)
(25)
(49)
(42)
(36)
(20)
(43)
(19)
(60)
(53)
(58)
(57)
(48)
49 patienter ¨
ar exkluderade ur tabellen d˚
a det saknades uppgift om typ av str˚
alterapi.
72
Totalt
94
159
163
197
187
223
320
192
130
166
229
308
338
246
8.4
Str˚
albehandling
Tabell 15. Typ av str˚
alterapi, per behandlande sjukhus, 2011.
Extern
Sjukhus
S¨
odersjukhuset
Sjukhus utanf¨
or regionen
Totalt
58 (53)
49 (36)
1 (100)
108 (44)
I˚
arets NPCR-rapport har vi ett m˚
att som
indikator f¨
or kvalitén p˚
a omh¨
andertagandet
av m¨
an som behandlats med kurativ extern
str˚
alterapi. M˚
attet ¨
ar andelen män med l˚
agrisktum¨
orer som fick GnRH-analoger inför
str˚
albehandling (dvs. neoadjuvant hormonbehandling), vilket a
ora m˚
att”. Det
¨r ett ”inte g¨
finns ingen evidens f¨
or att neoadjuvant hormonbehandling ¨
ar av godo f¨
or denna grupp,
och Socialstyrelsens Riktlinjer anger att neoadjuvant hormonbehandling endast ska anv¨
andas p˚
a h¨
ogriskpatienter med en förväntad
overlevnad mer ¨
an 10 ˚
ar. Under de senaste
¨
Brachy
Extern +
brachy
4 (4)
16 (12)
0 (0)
20 (8)
48 (44)
70 (52)
0 (0)
118 (48)
Totalt
110
135
1
246
˚
aren har dessutom flera studier, bland annat
fr˚
an NPCR, p˚
avisat en m˚
attligt ökad risk f¨
or
hjärtsjukdom, tromboembolism och osteoporosrelaterade frakturer vid hormonbehandling
med GnRH-agonister, och risken förefaller öka
redan kort tid efter insatt behandling [14–17].
Andelen män med l˚
agrisktumör som fick hormonbehandling före str˚
albehandling var 12 %
i riket och i fem landsting fick mer än 20 %
av alla män med l˚
agrisktumör GnRH-analog
inför str˚
alterapi (Figur 48).
73
8
Behandling
Antal fall
REGIONEN
27
Stockholm
27
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 48. Andel av str˚
albehandlade patienter med l˚
agrisktumör som f˚
att neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 2011.
ar uppgift om neoadjuvant hormonbehandling ej saknas.
74
8.5
8.5
Behandling av
prostatacancer
lokalt
avancerad
I Socialstyrelsens reviderade Riktlinjer anges
att kurativ str˚
alterapi med neoadjuvant
GnRH-behandling f¨
oljt av adjuvant antiandrogenbehandling ad modum SPCG-7 har
h¨
ogst prioritet vid behandling av män med
lokalt avancerad prostatacancer som är i övrigt friska och har en l˚
ang f¨
orv¨
antad överlevnad eftersom det finns mest evidens för effekt
av denna behandling. SPCG-7-studien visade
att m¨
an med lokalt avancerade tumörer som
behandlades med str˚
alterapi och hormonbehandling hade h¨
alften s˚
a stor risk att dö av
prostatacancer upp till tio ˚
ar efter diagnos
i j¨
amf¨
orelse med m¨
an som behandlades med
enbart hormonbehandling och den studien
har f˚
att starkt genomslag p˚
a hur man ser
p˚
a behandlingen av lokalt avancerad prostatacancer [8]. Om den f¨
orv¨
antade ¨
overlevnaden
ar mindre ¨
an fem ˚
ar f¨
orespr˚
akar Riktlinjerna
¨
hormonell behandling vid symptomgivande
progress.
Vi kartlade d¨
arf¨
or behandlingen av män med
lokalt avancerad prostatacancer definierad
som kliniskt lokalstadium T3 eller PSA 2050 µg/L, ej N1 ej M1, dvs. utan metastaser
i lymfk¨
ortlar eller skelett i ˚
alderskategorierna 75 ˚
ar eller yngre och 76-80 ˚
ar. Behandlingen av dessa m¨
an varierade stort mellan
landstingen (Figur 49-52). Totalt i riket behandlades ungef¨
ar 65 % av m¨
annen 75 ˚
ar
eller yngre med kurativ behandling, och 40 %
fick neoadjuvant hormonbehandling följt av
str˚
albehandling (Figur 49), andelen varierade
Behandling av lokalt avancerad prostatacancer
mellan 15-65 % i landets landsting (Figur 50).
I denna grupp av män är det rimligt att en
större andel ska erh˚
alla kurativ behandling
och NPCR föresl˚
ar m˚
alniv˚
an 90 % behandlade med kurativ terapi. Starkast evidens f¨
or
effekt vid lokalt avancerade tumörer a¨r kombination av str˚
alterapi och hormonbehandling
ad modum SPCG-7 [8].
Bland män 76-80 ˚
ar med lokalt avancerad cancer var kurativ behandling ovanlig, de flesta
erhöll hormonbehandling (Figur 51). Knappt
10 % av män 76-80 ˚
ar med lokalt avancerad
tumör erhöll neoadjuvant hormonbehandling
och str˚
alterapi (Figur 52). I de flesta landsting var den vanligaste behandlingsstrategin
primär GnRH-analogbehandling. Dessa data
tyder p˚
a en underanvändning av antiandrogener och en överanvändning av GnRH-analoger
vid val av hormonbehandling.
Enligt nuvarande riktlinjer rekommenderas
symtomstyrd behandling vid lokalt avancerad
tumör bland män med en förväntad överlevnad som är mindre än fem ˚
ar, men en 76
˚
arig man har idag en förväntad överlevnad
p˚
a 10 ˚
ar och en 80-˚
arig man 8 ˚
ar [18], s˚
a i
denna grupp finns ocks˚
a en underbehandling.
Bland dessa män över 75 ˚
ars ˚
alder med lokalt avancerad tumör finns en grupp som har
en förväntad överlevnad som klart överstiger
fem ˚
ar, och för dem finns det indikation f¨
or
kurativ terapi. P˚
a grund av det svagare evidensläget för effekt av terapi och med hänsyn
till samsjuklighet och patientens o¨nskem˚
al a
¨r
det dock inte möjligt att idag sätta en m˚
alniv˚
a
för denna grupp.
75
8
Behandling
Antal fall
Stockholm
205
REGIONEN
295
Gotland
13
Övriga/privat
77
0
20
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH/orchiektomi
Konservativ terapi
Övrigt/saknas
40
60
80
100
Procent
Figur 49. Behandling av patienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer
(T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011.
76
8.5
Antal fall
Gotland
13
Stockholm
202
REGIONEN
283
Övriga/privat
68
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 50. Andel av patienter 75 ˚
ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3
eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚
albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011.
ar uppgift om behandling ej saknas.
77
8
Behandling
Antal fall
Övriga/privat
46
REGIONEN
97
Stockholm
49
Gotland
2
0
20
Neoadjuvant hormonbehandling + RT
RT
RP
Antiandrogener monoterapi
GnRH/orchiektomi
Konservativ terapi
Övrigt/saknas
40
60
80
100
Procent
Figur 51. Behandling av patienter 76-80 ˚
ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller
PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011.
78
8.5
Antal fall
Övriga/privat
42
REGIONEN
92
Stockholm
48
Gotland
2
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 52. Andel av patienter 76-80 ˚
ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA
20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚
albehandling, per
behandlande landsting, 2010-2011.
ar uppgift om behandling ej saknas.
79
8
Behandling
8.6
Biverkningar efter behandling
F¨
or att kartl¨
agga f¨
orekomsten av biverkningar anv¨
ands enk¨
ater i NPCR f¨
or att erh˚
alla
patientupplevda biverkningar relaterade till
behandling, ”patient reported outcome measures; PROM”. Patienter som opereras eller
str˚
alas f˚
ar f¨
ore behandling besvara en enkät
som j¨
amf¨
ors med enk¨
atsvar ett och fem ˚
ar
efter behandling. Spridningen och inf¨
orandet
av detta kr¨
aver en stor arbetsinsats, bl.a. för
att hitta rutiner f¨
or distribution av enk¨
aterna
p˚
a varje sjukhus. Vi har kommit en bit p˚
a
väg och kan för andra ˚
aret nu redovisa data
för PROM. Enkäten inneh˚
aller 44 fr˚
agor om
urinvägsbesvär, tarmbesvär, sexualfunktion
samt en allmän del.
Vi kan i ˚
ar redovisa data fr˚
an enkät före
behandling och ett ˚
ar efter behandling fr˚
an
2 331 män som opererats eller str˚
albehandlats. I riket var median˚
alder för retropubiskt
opererade 64 ˚
ar och för män som opererades
med robotassisterad laparoskopisk teknik 63
˚
ar och män som str˚
alades 67 ˚
ar (Tabell 16).
Tabell 16. Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 ˚
ar efter kurativt syftande behandling.
Antal
baslinjedata
Behandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Extern str˚
albehandling
Totalt
Antal 1 ˚
ar
56
291
21
368
I figur 53 redovisas anstr¨
angningsinkontinens bland m¨
an som genomg˚
att extern str˚
albehandling, retropubisk, ¨
oppen operation och
robotassisterad laparoskopisk operation. Andelen m¨
an med anstr¨
angningsinkontinens ¨
okade mer efter operation ¨
an efter str˚
alning.
Median˚
alder
vid diagnos
56
291
21
368
64.5
63
67
Mest uttalad var ökningen av ”lite” inkontinens efter retropubisk operation, men ”ganska
mycket” och mycket inkontinens ökade ocks˚
a
klart efter b˚
ade retropubisk och robotassisterad operation.
100
Procent
80
60
40
20
0
Extern strålbehandling
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Baslinje 1 år
Inget
Lite
Ganska mycket
Mycket
Figur 53. Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett ˚
ar efter
behandling.
80
8.6
Besv¨
ar fr˚
an tarmen drabbar framför allt
m¨
an som behandlats med extern str˚
albehandling. I den grupp av m¨
an som behandlats med
str˚
albehandling hade 7 % litetarmsymtom in-
Biverkningar efter behandling
nan behandling och ett ˚
ar efter behandling
hade 15 % ”lite” besvär, 6 % ”ganska mycket”
och 2 % hade ”mycket” tarmbesvär (Figur 54).
100
Procent
80
60
40
20
0
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Baslinje 1 år
Inget
Lite
Ganska mycket
Mycket
Figur 54. Graden av avf¨
oringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett ˚
ar efter behandling.
Erektil dysfunktion (ED), dvs. oförm˚
aga
att f˚
a st˚
and, ¨
ar illustrerad i figur 55. Det fanns
en klar skillnad i frekvensen av ED före behandling, h¨
ogst andel ”allvarlig” ED hade män
som str˚
alades f¨
oljt av m¨
an som genomg˚
att öppen operation. Efter behandlingen o¨kade an-
delen män med erektil dysfunktion kraftigt,
ökningen var kraftigast efter operation och
mer än 80 % av män som opererats öppet eller robotassisterat rapporterade allvarlig ED
ett ˚
ar efter operation.
100
Procent
80
60
40
20
0
Retropubisk RP
Robotassisterad RP
Baslinje 1 år
Ingen ED
Mild ED
Moderat ED
Allvarlig ED
Figur 55. Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett ˚
ar efter
behandling.
81
8
Behandling
8.7
eller PSA o¨ver 100 µg/L, totalt 876 män i landet med diagnos under 2011. Den vanligaste
behandlingen var GnRH-analog 70 %, bilateral orchiektomi (kirurgisk kastration med
bortopererande av testiklarna) 14 % och monoterapi med antiandrogen 9 %. För 298 män
utan p˚
avisade metastaser, men med PSA över
100 µg/L, var behandlingen GnRH-analog i
72 %, orchiektomi i 7 % och antiandrogener i
16 % (Tabell 18).
Hormonbehandling
PSA-niv˚
an vid diagnos hos patienter med p˚
avisade fj¨
arrmetastaser (M1) har i riket sjunkit fr˚
an ett medianv¨
arde strax ¨
over 200 µg/L
1998 till strax under 150 µg/L 2011 (Figur
56). Det visar att det skett en s˚
a kallad ”stage
migration” inom kategorin fj¨
arrmetastaserad
sjukdom.
I tabell 17 visas behandling av m¨
an med M1
300
Median (IQR)
200
100
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
0
År
Figur 56. Median PSA-niv˚
a (µg/L) vid diagnos för patienter med p˚
avisade fjärrmetastaser (M1), per
diagnos˚
ar, 1998-2011.
82
8.7
Hormonbehandling
Tabell 17. Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011.
Orchiektomi
Sjukhus
Capio S:t G¨
orans sjukhus
Danderyds sjukhus
Norrt¨
alje sjukhus
odersjukhuset
S¨
S¨
odert¨
alje sjukhus
Visby lasarett
ard Handen
ard Nacka
ard Sabbatsberg
ard T¨
aby
PRIVAT - Christer Kihlfors
ak...
PRIVAT - Magnus T¨
ornblom
PRIVAT - Ulf Leander
Sjukhus utanf¨
or regionen
Totalt
1
3
6
4
0
2
1
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
19
(12)
(11)
(29)
(36)
(0)
(11)
(7)
(20)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(13)
GnRH
5
18
15
5
4
15
10
8
2
1
3
1
3
2
2
2
5
1
102
(62)
(67)
(71)
(45)
(67)
(79)
(67)
(80)
(100)
(100)
(100)
(100)
(60)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(72)
GnRH +
AA kontinuerligt
1
4
0
1
1
2
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11
(12)
(15)
(0)
(9)
(17)
(11)
(13)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(8)
Endast
AA
1
2
0
1
1
0
2
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
9
(12)
(7)
(0)
(9)
(17)
(0)
(13)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(40)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(6)
Totalt
8
27
21
11
6
19
15
10
2
1
3
1
5
2
2
2
5
1
141
83
8
Behandling
Tabell 18. Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011.
Orchiektomi
Sjukhus
Capio S:t G¨
orans sjukhus
Danderyds sjukhus
Norrt¨
alje sjukhus
odersjukhuset
S¨
S¨
odert¨
alje sjukhus
Visby lasarett
ard Handen
ard Nacka
ard Sabbatsberg
ard T¨
aby
PRIVAT - Christer Kihlfors
ak...
PRIVAT - Magnus T¨
ornblom
PRIVAT - Ulf Leander
Totalt
84
1
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
(25)
(0)
(50)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(3)
GnRH
2
10
1
4
1
10
3
3
2
1
3
1
2
2
1
5
51
(50)
(71)
(50)
(80)
(50)
(91)
(60)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(81)
GnRH +
AA kontinuerligt
1
2
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
(25)
(14)
(0)
(0)
(0)
(9)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(6)
Endast
AA
0
2
0
1
1
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
6
(0)
(14)
(0)
(20)
(50)
(0)
(40)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(0)
(10)
Totalt
4
14
2
5
2
11
5
3
2
1
3
1
2
2
1
5
63
Prostatacancerspecifik mortalitet
I figur 57 redovisas den kumulativa risken
upp till 15 ˚
ar efter diagnos f¨
or död i prostatacancer, hj¨
artk¨
arlsjukdom och andra orsaker
f¨
or fem riskkategorier av m¨
an som behandlats icke-kurativt. Skillnaden i risk för död
i prostatacancer varierade fr˚
an 9 % för män
med l˚
agrisktum¨
or till 69 % f¨
or m¨
an med me-
All ages
Cumulative probability of death
Low risk
Prostate cancer
Cardiovascular
Other
Age < 65 years
Intermediate risk
0.4
0.2
0
2
4
6
8
10
14
0
2
4
6
8
10
12
14
Years since diagnosis
No. at risk
258
1696 1626 1152
845
595
0
2
217
82
10
12
14
4
6
8
10
12
14
No. at risk
412
2563 2825 2298 1860 1365
869
393
0
2
4
6
8
10
12
14
No. at risk
144
854
1102
0
2
994
767
4
6
468
238
96
32
12
14
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
706
1
2
4
6
8
10
12
14
3950 4362 3828 3031 2171 1364
598
0
2
372
4
6
8
No. at risk
208
362
303
256
214
0
2
95
51
10
12
14
4
6
8
10
12
14
No. at risk
164
1822 2018 1796 1495 1187
829
394
8
10
No. at risk
129
1756 1982 1729 1280
770
371
109
28
12
14
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
2
4
6
8
10
12
14
No. at risk
5027 5801 4964 3857 2690 1682
12
No. at risk
0
2
223
12
14
195
4
6
8
No. at risk
684
223
224
213
183
0
2
82
33
10
12
14
4
6
8
10
12
14
No. at risk
142
1480 1895 1855 1655 1344
964
0
2
143
12
14
4
6
8
10
No. at risk
424
3352 3683 2885 1989 1163
576
178
47
10
12
14
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
2
4
6
8
10
No. at risk
1914 2203 1837 1431 1015
Age > 75 years
0.6
0
High risk
Age 65−75 years
1
5113 5553 4444 3472 2428 1519
Regionally metastatic
tastatisk sjukdom [19]. Ungefär 30 % av m¨
annen med högrisktumörer, oavsett ˚
alder vid diagnos hade dött av cancern efter 10 ˚
ar, vilket
talar för att en större del av dessa män b¨
or
genomg˚
a kurativ behandling än vad som nu
sker.
0.8
No. at risk
Distant metastases
9
590
0
2
83
12
14
200
4
6
8
No. at risk
241
290
308
250
0
2
107
44
17
8
10
12
14
4
6
8
10
No. at risk
194
594
817
0
2
760
650
500
325
0
2
56
12
14
4
6
8
No. at risk
139
1120 1096
769
531
321
158
58
10
10
12
14
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
0
No. at risk
2
4
6
8
10
4125 3220 2187 1450
951
564
223
0
2
No. at risk
71
652
583
4
6
418
246
162
96
45
No. at risk
12
1322 1141
4
6
8
10
824
623
445
279
121
0
2
No. at risk
41
2151 1496
4
6
8
945
581
344
189
57
18
Figur 57. Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per
riskkategori och ˚
aldersgrupp.
85
10
10
Valideringsstudie
Valideringsstudie
Utv¨
ardering av datakvalitet i NPCR
I ett pilotprojekt har datakvaliteten i NPCR
utv¨
arderats i dimensionerna inrapporteringshastighet, t¨
ackningsgrad, j¨
amf¨
orbarhet och
validitet. Inrapporteringshastigheten beh¨
over
o
kas
f¨
o
r
att
data
i
NPCR
ska
kunna
anv¨
a
ndas
¨
optimalt och arbete f¨
or att underl¨
atta snabbare inrapportering har p˚
ab¨
orjats.
T¨
ackningsgraden ¨
ar 98 % j¨
amf¨
ort med Cancerregistret till vilket rapportering ¨
ar lagstadgad. Med hj¨
alp av manualer f¨
or inrapportering som ¨
ar lika f¨
or hela landet f¨
oljs internationella riktlinjer f¨
or kodning.
86
Genom en oberoende dataextraktion fr˚
an 500
journaler p˚
a män som diagnostiserats under 2009 p˚
a sju sjukhus har överensstämmelsen mellan primärregistrering i NPCR
och re-abstraktion undersökts. Genomg˚
aende var överensstämmelsen hög: För datum för
inkommande remiss fann vi en exakt o¨verensstämmelse p˚
a 93 % mellan original och
re-abstraktion. För tumör differentiering enligt Gleason p˚
a biopsi var överensstämmelsen
94 %, och för lokalt kliniskt tumörstadium var
överensstämmelsen 81 %. Just nu extraheras
data fr˚
an journalhandlingar för 200 patienter
som diagnostiserats vid mindre sjukhus eller
hos privata v˚
ardgivare.
11
Senaste fem ˚
a NPCR
Vetenskapliga publikationer baserade p˚
a
NPCR och PCBaSe (l¨
ankning av NPCR
med en rad andra register)
2010-2012
Van Hemelrijck M , Garmo H, Holmberg L,
Bill-Axelson A, Akre O, Stattin P, Adolfsson
J. Thromboembolic events following surgery
for prostate cancer. Eur Urol. Sep 2012.
Rider J, Sandin F, Andrén O, Wiklund P,
Hugosson J ,Stattin P. Long-term Outcomes
Among Non-Curatively Treated Men According to Prostate Cancer Risk Category in
a Nation-wide, Population-Based Study. Eur
Urol 2012 Aug.
Wiren S, Stattin P. Forskning p˚
a kvalitetsregister ger klinisk nytta. Resultat fr˚
an Nationella prostatacancerregistret. .L¨
akartidningen
Jul 2012 sid 1294-97.
Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L.
Current routines for transrectal ultrasoundguided prostate biopsy: A web-based survey
by the Swedish Urology Network. Scand J
Urol Nephrol 2012 May 31.
Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of prostate-specific
antigen testing to men prior to blood draw:
A study from the National Prostate Cancer
Register (NPCR) of Sweden. Scand J Urol
Nephrol 2012 Oct;46(5):326-31.
Van Hemelrijck M, Wigertz A, Sandin F,
Garmo H, Hellstr¨
om K, Fransson P, Widmark A, Lambe M, Adolfsson J, Varenhorst
E, Johansson J-E, Stattin P for NPCR and
PCBaSe Sweden. Cohort Profile: The National Prostate Cancer Register (NPCR) of
Sweden and Prostate Cancer data Base Sweden (PCBaSe) 2.0. Int J Epidemiol. May 2012.
Grundmark B, Garmo H, Zethelius B, Stattin
P, Lambe M, Holmberg L. Anti-androgen
prescribing patterns, patient treatment adherence and influencing factors; results from
the nationwide PCBaSe Sweden.Eur J Clin
Pharmacol. 2012 May 5.
Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg
H, Holmberg L, Lambe M, Bill-Axelson A,
Stattin P, Adolfsson J. Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: Results from the populationbased PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2012
Jul;48(11):1672-81.
Jansson KF, Akre O, Garmo H, Bill-Axelson
A, Adolfsson J, Stattin P, Bratt O. Concordance of tumor differentiation among brothers
with prostate cancer: A study from PCBaSe
Sweden. Eur Urol. 2012 Oct;62(4):656-61.
Berglund A, Garmo H, Robinson D, Tishelman C, Holmberg L, Bratt O, Adolfsson J,
Stattin P, Lambe M. Differences according
to socioeconomic status in the management
and mortality in men with high risk prostate
cancer. Eur J Cancer 2012 Jan;48(1):75-84.
Robinson D, Garmo H, Lindahl B, van Hemelrijck M, Adolfsson A, Bratt O, Holmberg L,
Stattin P. Ischemic heart disease and stroke
before and during endocrine treatment for
prostate cancer in PCBaSe Sweden. Int J
Cancer 2012 Jan 15;130(2):478-87.
Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L,
Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. Multiple Events of Fractures and Cardiovascular
and Thromboembolic Disease Following Prostate Cancer Diagnosis: Results From the
Population-Based PCBaSe Sweden. Eur Urol
2012 61(4):690-700.“Best clinical paper in Eur
Urol 2011 award”
Akre O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M,
Bratt O, Stattin P. Mortality among men
with locally advanced prostate cancer managed with non-curative intent; a nationwide
study in PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2011
Sep;60(3):554-63.
Bill-Axelson A, Garmo H, Nyberg U, Lambe
M, Bratt O, Stattin P, Adolfsson J, Steineck
87
11
Senaste fem ˚
a NPCR
G. Psychiatric treatment in men with prostate cancer - Results from a Nation-wide,
population-based cohort study from PCBaSe
Sweden. Eur J Cancer. 2011 Sep;47(14):2195201.
Berglund A, Garmo H, Tishelman C, Holmberg L, Stattin P, Lambe M. Comorbidity,
Treatment and Mortality: A Population Based Cohort Study of Prostate Cancer in PCBaSe Sweden. J Urol. 2011 Mar;185(3):833-40
Holmstr¨
om, B. Early diagnosis and treatment of prostate cancer. Observational studies in the National Prostate Cancer Register
of Sweden and the V¨
asterbotten Intervention Project. Doctoral thesis Ume˚
a university
2011. ISBN 978-91-7459-134-7.
Bratt O, Berglund A, Adolfsson J, Johansson
JE, T¨
ornblom M, Stattin P. Prostate cancer diagnosed after prostate-specific antigen
testing of men without clinical signs of the
disease: A population-based study from the
National Prostate Cancer Register of Sweden.
Scand J UrolNephrol. 2010 Dec;44(6):384-90.
Holmstr¨
om B, Holmberg E, Egevad L, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J, Stattin P.
Outcome of primary versus deferred radical
prostatectomy in the National Prostate Cancer Register of Sweden Follow-Up Study. J
Urol 2010 Oct; 184 (4): 1322-7.
Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Bill-Axelson
A, Holmberg L, Lambe M, Stattin P. Effects
of prostate-specific antigen testing on familial
prostate cancer risk estimates. J Natl Cancer
Inst 2010 Sep 8; 102(17): 1336-43.
Stattin P, Holmberg E, Johansson JE, Holmberg L, Adolfsson J, Hugosson J. Outcomes in
localized prostate cancer: National Prostate
Cancer Register of Sweden follow-up study. J
Natl Cancer Inst 2010 Jul 7; 102(13): 950-8.
Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A, Lambe
M, Stattin P, Adolfsson J. Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with
prostate cancer: results from the Population-
88
Based PCBaSe Sweden. J Clin Oncol 2010
Jul 20; 28(21): 3448-56.
Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo H,
Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson E, Lambe
M, Stattin P, Holmberg L. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer:
results from the population-based PCBaSe
Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):450-8.
Ladjevardi S, Sandblom G, Berglund A, Varenhorst E. Tumour Grade, Treatment, and
Relative Survival in a Population-based Cohort of Men with Potentially Curable Prostate
Cancer. Eur Urol 2010 Apr; 57(4). 631-8.
Bill-Axelson A, Garmo H, Lambe M, Bratt
O, Adolfsson J, Nyberg U, Steineck G,
Stattin P. Suicide Risk in Men with ProstateSpecific Antigen-Detected Early Prostate
Cancer: A Nationwide Population-Based Cohort Study from PCBaSe Sweden. Eur Urol.
2010 Mar;57(3):390-5.
Accepterade/submittade manuskript baserade p˚
a NPCR
Fridriksson J, Holmberg E, Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bill-Axelson
A, Stattin P. Readmission after radical prostatectomy. Nation-wide, population-based
study in PCBaSe Sweden. Submitted.
Wirén S, Drevin L, Robinson D, Carlsson
S, Holmberg E, Akre O, Garmo H, Stattin P.
Fatherhood status and risk of prostate cancer,
a nation-wide population based case-control
study. Accepted pending revision.
Carlsson S, Sandin F, Fall K, Lambe M,
Adolfsson J, Stattin P, Bill-Axelson A. Risk
of Suicide in Men with Prostate Cancer: Nationwide Population-based Prospective Cohort Study in PCBaSe Sweden. Submitted.
Eloranta S, Adolfsson J, Lambert PC, Stattin
P, Akre O, Andersson T, and Dickman PW.
Increasing the usefulness of population-based
cancer survival statistics – an application
using localized prostate cancer. Submitted.
Loeb S, Drevin L, Robinson D, Carlsson
S, Lambe M, Stattin P. Risk of Localized
and Advanced Prostate Cancer Among Immigrants Versus Native-Born Swedish Men.
A nation-wide, population-based study. Submitted.
vival of 28,531 men with localized carcinoma
of the prostate. Cancer 2008 Feb; 112(3): 8139.
NPCR-publikationer 2008-2009
2010-2012
Holmberg L, Adolfsson J, Mucci L, Garmo H,
Adami HO, M¨
oller H, Johansson JE, Stampfer M. Season of diagnosis and prognosis in
breast and prostate cancer. Cancer Causes
Control 2009 Jul; 20(5): 663-70.
Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Karlstad, oktober 2012
Andrèn O, Garmo H, Mucci L, Andersson
S-O, Johansson J-E, Fall K. Incidence and
mortality of incidental prostate cancer: a Swedish register-based study. Br J Cancer. 2009
Jan 13;100 (1):170-3.
Cytostatikabehandling vid kastrationsresitent
prostatcancer. Ingela Frank Lissbrant.
Hagel E, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt
O, Johansson JE, Adolfsson J, Lambe M,
Stattin P. PCBaSe Sweden: a register-based
resource for prostate cancer research. Scand
J Urol Nephrol 2009; 43(5): 342-9.
Carlsson S, Adolfsson J, Bratt O, Johansson JE, Ahlstrand C, Holmberg E, Stattin
P, Hugosson J. Nationwide population-based
study on 30-day mortality after radical prostatectomy in Sweden. Scand J UrolNephrol
2009; 43(5): 350-6.
Fall K, Str¨
omberg F, Rosell J, Andrèn O,
Varenhorst E; South-East Region Prostate
Cancer Group. Reliability of death certificates in prostate cancer patients. Scand J
UrolNephrol 2008; 42(4): 352-7.
Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson
J, Johansson JE, Hugosson J; National Prostate Cancer Register. Surveillance and deferred treatment for localized prostate cancer.
Population based study in the National Prostate Cancer Register of Sweden. J Urol 2008
Dec;180(6):2423-9;
Sandblom G, Ladjevardi S, Garmo H, Varenhorst E. The impact of prostate-specific
antigen level at diagnosis on the relative sur-
Vetenskapliga presentationer baserade p˚
a
NPCR
Bicalutamideförskrivning vid prostatacancer.
Officiella riktlinjer och klinisk realitet. Birgitta Grundmark.
Tromboemboliska komplikationer efter kirurgi
vid prostatacancer. Jan Adolfsson.
Prediktorer av l˚
angtidsöverlevnad bland patienter med fjärrmetastaser. Anders Berglund.
Rapportering av Nationella prostatacancerregistrets PROM utvärdering. Per Fransson.
Utvärdering av datakvalitet i Nationella
prostatcancerregistret (NPCR). Mats Lambe.
¨
Urologidagarna, Orebro,
oktober 2012
Register varför hur och vem betalar Paneldebatt bla Pär Stattin, NPCR.
5-alfa reduktas-inhibitorer och prostatacancerrisk. En fall-kontrollstudie fr˚
an PCBaSe
2.0. David Robinson.
Hur behandlas män med högrisk- och lokalt
avancerad prostatcancer. Olof Akre.
Tromboemboliska komplikationer efter kirurgi för prostatcancer. Data fr˚
an PCBaSe 2.0.
Pär Stattin.
Palliativ hormonbehandling hos män som diagnostiserats med lokaliserad prostatacancer.
Magdalena Lycken.
Nationella prostatacancerregistrets PROM
utvärdering. Per Fransson.
Risk för prostatacancer bland immigranter.
En nationell populationsbaserad studie i PCBaSe. Sigrid Carlsson.
89
11
Senaste fem ˚
a NPCR
Risk f¨
or sj¨
alvmord efter prostatacancerdiagnos. Sigrid Carlsson.
Cytostatikabehandling vid kastrationsresistent prostatacancer. PCBaSe. Ingela Frank
Lissbrant. ”Pris som b¨
asta presentation”
V¨
antetider f¨
or m¨
an som utreds och behandlas
f¨
or prostatacancer. Katarina Tomic.
AUA, Atlanta, May 2012
Long-term Outcomes According to Prostate Cancer Risk Category in a Nation-wide,
Population-Based Cohort. Rider JR, Sandin
F, Andrén O, Wiklund P, Hugosson J, Stattin
P. Poster. “F¨
orsta pris i Prostate Cancer
Foundation Awards”
ASCO, Chicago, Ill, June 2012
Incidence-based analysis of of lethal prostate
cancer in counties with high versus low uptake of PSA testing. Nation-wide, populationbased study in Sweden. Stattin, Holmström,
Carlsson, Vickers, Lilja, Jonsson. Poster.
EAU, Paris, Feb 2012
Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease
Following Prostate Cancer Diagnosis: Results
From the Population-Based PCBaSe Sweden.
Lambe M, Stattin P, Adolfsson J.
risk
Preliminär behandling och cancerspecifik
mortalitet för 12 952 män med PSA mellan 20 och 100 ng/ml vid diagnostillfället.
En befolkningsbaserad studie fr˚
an nationella prostatacancerregistret. S. Ladjevardi, A.
Berglund, E. Varenhorst, O. Bratt, A. Widmark, G. Sandblom.
Komorbiditet, behandling och mortalitet – en
populationsbaserad kohortstudie av prostatacancer i PCBaSe Sweden. A. Berglund,
H. Garmo, C. Tishelman, L. Holmberg, P.
Stattin, M. Lambe.
Samvariation av Gleasongrad mellan bröder
med prostatacancer. K.F. Jansson, O. Bratt,
H. Garmo, P. Stattin, O. Akre.
Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Stockholm, 2011
Nationella prostatacancerregistrets PROM
utvärdering. Per Fransson.
˚
Aterinläggning efter radikal prostatektomi.
Studie i PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson.
för
Urologidagarna, Uppsala, 2011
Information ang˚
aende konsekvensen av PSAtestning. K. Gunséus, B. Tavelin, P. Stattin.
Prostatacancer och diabetes – en studie inom
Prostate Cancer dataBase Sweden (PCBasSe). K. Fall, H. Garmo, S. Gudbj¨
ornsdottir,
P. Stattin, B. Zethelius.
Hur biopseras prostata vid utredning av misst¨
ankt prostatacancer i Sverige 2011? S. Carlsson, O. Bratt, P. Stattin, L. Egevad.
90
Mortalitet bland män med lokalt avancerad
prostatacancer – data fr˚
an PCBaSe. O. Akre,
H. Garmo, J. Adolfsson, M. Lambe, O. Bratt,
P. Stattin.
¨ malignitetsgraden vid prostatacancer ärftAr
lig? Fredrik Jansson.
¨
Läkemedelsdagarna, Orebro,
januari 2012
Fem-alfareduktash¨
ammare och
prostatacancer. D Robinson.
Incidens av metastaser och prostatacancerdöd
i län med hög och l˚
ag totalincidens av prostatacancer. B. Holmström, H. Jonsson, D. Robinson, J. Hugosson, P. Stattin.
European Association of Urology (EAU) Vienna,
March 2011
Outcomes in men with conservatively treated
locally advanced prostate cancer. Nation-wide
population-based study in PCBaSe Sweden.
Olof Akre. ”Best poster in session”
Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease following
Prostate Cancer Treatment: Results from
the population-based PCBaSe Sweden. Jan
Adolfsson.
Absolute and Relative Risk of Fractures
in ProstateCancer Patients: Results from
the Population-based PCBaSe Sweden. Jan
Adolfsson. ”Best poster in session”
Readmission after radical prostatectomy.
Nation-wide, population-based study in PCBaSeSweden. Jon Fridriksson.
Risken för självmord hos män med prostatacancer. Anna Bill-Axelson.Poster.
Samkörning av Nationella Prostatacancerregistret med andra register ger ny kunskap. P¨
ar
Stattin.
Nation-wide population-based study on 15year mortality in prostate cancer according to
risk categories in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. P Stattin, F
Sandin. ”Best poster in session”
EAU conference, Barcelona, 2010
Urologidagarna, Malm¨
o, 2010
Influence of non-genetic factors of incidence of familial prostate cancer. Nation-wide
population-based study in PCBaSe Sweden.
Pär Stattin.
Frakturrisk hos patienter med hormonellt behandlad prostatacancer: resultat fr˚
an den populationsbaserade PCBaSe Sweden. Andreas
Thorstenson.
˚
Aterinl¨
aggning efter radikal prostatektomi.
Studie i PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson.
F¨
orlopp vid prostatacancer i fem riskkategorier i Nationella Prostatacancerregistret
(NPCR). P¨
ar Stattin.
¨
Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Orebro,
2010
Ischemisk hj¨
artsjukdom och stroke hos män
med prostatacancer innan och efter insatt hormonell behandling. David Robinson. Poster.
Vilken nytta och skada g¨
or vi med cancerbehandling i rutinsjukv˚
arden f¨
or patienter
med lokaliserad prostatacancer? Per Fransson. Poster.
Outcomes of surveillance for localized prostate cancer: Population-based, nation-wide cohort study in the National Prostate Cancer
Register (NPCR) of Sweden. Pär Stattin.
Risk of thromboembolic diseases in men with
prostate cancer: Results from PCBaSe Sweden. Mieke Van Hemelrijck.
Autoreferat i Läkartidningen
Hormonbehandling vid prostatacancer ger
viss ökning av risken för hjärtsjukdom. P¨
ar
Stattin. Läkartidningen 2010 nr 49:3123.
L˚
ag dödlighet i lokaliserad prostatacancer.
Pär Stattin. Läkartidningen 2010 nr 42:2541.
PSA-testning bland bröder ökar risken f¨
or
prostatacancerdiagnos. Pär Stattin. Läkartidningen 2010 nr 41:2464.
¨
Okad
risk för tromboemboliska händelser
vid hormonbehandling av prostatacancer. Jan
Adolfsson. 2010 nr 29-31:1765.
91
Referenser
Referenser
[1] Socialstyrelsen. V¨
antetider i cancerv˚
arden – fr˚
an remiss till diagnos och behandling 2012.
[2] Mohler J, Bahnson RR, Boston B, Busby
JE, D’Amico A, Eastham JA, et al. NCCN clinical practice guidelines in oncology: prostate cancer. J Natl Compr Canc
Netw. 2010 Feb;8(2):162-200.
[3] Stattin P, Sandin F, Ahlgren G, Bratt O,
Damber JE, Hugosson J, et al. Nationwide population-based study on 15-year
mortality in prostate cancer according to
risk categories in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden.
EAU conference, abstract 1050, Eur Urol
suppl Wien 2011.
[4] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för
prostatcancersjukv˚
ard. 2007.
[5] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för
br¨
ost -, kolorektal och prostatacancer
- tabellbilaga till beslutst¨
odsdokument.
2007.
[6] Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of prostatespecific antigen testing to men prior to
blood draw: A study from the National Prostate Cancer Register (NPCR)
of Sweden. Scand J Urol Nephrol. 2012
Oct;46(5):326-31.
[7] Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L. Current routines for transrectal
ultrasound-guided prostate biopsy: a
web-based survey by the Swedish Urology
Network (SUNe). Scand J Urol Nephrol
2012.
[8] Widmark A, Klepp O, Solberg A, Damber JE, Angelsen A, Fransson P, et al.
Endocrine treatment, with or without radiotherapy, in locally advanced prostate
cancer (SPCG-7/SFUO-3): an open randomised phase III trial. Lancet. 2009 Jan
24;373(9660):301-8.
[9] Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J. Surveillance and deferred treatment for localized
92
prostate cancer. Population based study
in the National Prostate Cancer Register
of Sweden. J Urol. 2008 Dec;180(6):24239.
[10] Sammon J, Trinh QD, Menon M. Robotic
radical prostatectomy: a critical analysis
of surgical quality. Curr Opin Urol. 2011
May;21(3):195-9.
[11] Bolla M, van Poppel H, Collette L, van
Cangh P, Vekemans K, Da Pozzo L, et al.
Postoperative radiotherapy after radical
prostatectomy: a randomised controlled
trial (EORTC trial 22911). Lancet. 2005
Aug 13-19;366(9485):572-8.
[12] Thompson IM, Tangen CM, Paradelo
J, Lucia MS, Miller G, Troyer D, et
al. Adjuvant radiotherapy for pathological T3N0M0 prostate cancer significantly reduces risk of metastases and improves survival: long-term followup of a
randomized clinical trial. J Urol. 2009
Mar;181(3):956-62.
[13] Wiegel T, Bottke D, Steiner U, Siegmann A, Golz R, Storkel S, et al. Phase III postoperative adjuvant radiotherapy after radical prostatectomy compared
with radical prostatectomy alone in pT3
prostate cancer with postoperative undetectable prostate-specific antigen: ARO
96-02/AUO AP 09/95. J Clin Oncol. 2009
Jun 20;27(18):2924-30.
[14] Robinson D, Garmo H, Lindahl B, Van
Hemelrijck M, Adolfsson J, Bratt O, et
al. Ischemic heart disease and stroke before and during endocrine treatment for
prostate cancer in PCBaSe Sweden. Int J
Cancer. 2012 Jan 15;130(2):478-87.
[15] Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg H, Holmberg L, Lambe M, et al.
Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: results
from the population-based PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2012 Jul;48(11):167281.
[16] Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo
H, Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson
Referenser
E, et al. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: results
from the population-based PCBaSe Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):4508.
[17] Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg
L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A,
et al. Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with prostate cancer: results from the Population-
Based PCBaSe Sweden. J Clin Oncol.
2010 Jul 20;28(21):3448-56.
[18] SCB. http://www.ssd.scb.se/databaser/.
[19] Rider JR, Sandin F, Andren O, Wiklund
P, Hugosson J, Stattin P. Long-term
Outcomes Among Noncuratively Treated
Men According to Prostate Cancer Risk
Category in a Nationwide, Populationbased Study. Eur Urol. 2012 Aug 10.
93

Regional kvalitetsrapport 2011

Transcription

Similar documents

Fonden mot prostatacancer

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING rött/blått=just +VRmötet

Tack för att ni stöttar FTS Säkra Varje Unge!

- NUF Congress 2015

Utvärderingsrapport 2015:1

marsnumret 2013 nr 72

Patienters skattning av postoperativt illamående och kräkning efter