Ladda ner nr 1/2012 - Branschföreningen Svensk Torv

NATURLIG RÅVARA
– En naturlig råvara
Nummer 1-2012
Världskongressen
”Peatlands
juni 2012
in Balance”
sidan 6
Torvströ
ett naturligt val
Sidan 5
2
1-2012
– Torven är inhemsk, förnybar
och rätt använd bra för miljön
Text: Claes Rülker
Foto: sxc.hu
I din hand har du första numret av
tidningen Svensk Torv – en förnybar resurs.
Tidningen ges ut gratis till alla som
arbetar inom torvbranschen, politiker och beslutsfattare. Meningen
med tidningen Svensk Torv är att
sprida information om torv.
Torv är en mångsidig inhemsk
råvara som kan användas till ett stort
antal olika produkter. Mest känt är
att den används som energikälla, till
jordframställning, som strö för djur
i ladugårdar, som isoleringsmaterial
och för att torka malten vid whiskeyNATURLIG RÅVARA
tillverkning.
Tidningen Svensk
Men den används även som konstTorv ges ut av
närsmaterial, till biofilter i fiskodling
Svensk Torv i 1.500
exemplar och riktar
och som isolering i hus. Utan att vi
sig till beslutsfattare,
tänker på det har de flesta av oss
politiker, företag och
opinionsbildare.
faktiskt ett stycke torv hemma i form
av jord i blomkrukorna.
Ansv. utgivare
Claes Rülker
[email protected]
Redaktör
Sidney Jämthagen
[email protected]
Grafisk form
Gustav Kron/rime.se
Omslag
Oleksiy Mark
Läs mer på
www.svensktorv.se
Energiråvara
Det användningsområde som får
mest kritik, är när torv används som
energiråvara.
Allt för ofta ser vi som arbetar i
branschen, hur okunskap om torv
leder till konstiga uttalanden och
märkliga beslut.
En vanlig felaktighet är att man
kallar torv för fossil. Enligt EU och
FN:s klimatpanel klassas torv i en
egen klass mellan biomassa och fossila bränslen.
Torv är en långsamt förnybar energikälla. Egentligen borde torv klassas
som ett biobränsle med tanke på att
den årligen i genomsnitt tillväxer
med 20 miljoner kubikmeter per
år i Sverige. Vi utvinner endast 3,5
miljoner kubikmeter.
Istället uttalar sig beslutsfattare lite
slarvigt och jämför torven med fossila bränslen som bildades för många
miljoner år sedan.
ler torvtäkterna till kolsänkor och
använder torven till samförbränning
med biobränsle som höjer effektiviteten blir torven som energikälla ett
miljövänligt alternativ.
Låga kolutsläpp
Mycket nöje med läsningen av vår
tidning. Vi hoppas du ska finna den
läsvärd.
Torv har en hög emissionsfaktor
(kolutsläpp) när man mäter i skorstenen. Jämförbar med biobränsle från
skogen. Men biobränsle har i EU:s
handelssystem genom politiska beslut
fått emissionsfaktorn satt till noll då
skogen binder in kol igen.
Samma sak gäller ju egentligen
även torv. Sett ur ett livscykelperspektiv är torvens kolutsläpp inte
alls höga. När vi brukar dikade
kolläckande torvmarker, återstäl-
Torvbrist
Idag råder brist på torv främst beroende på långdragna, omständiga och
dyra täkttillstånd. Följden blir att
fossila bränslen till del får användas
istället. Var är miljönyttan?
Vi anser att det är hög tid för våra
beslutsfattare att öppna ögonen för
den utmärkta råvaran torv är. Den är
inhemsk, förnybar och rätt använd
bra för miljön.
Claes Rülcker
Vd Svenska
Torvproducentföreningen
3
1-2012
Hasselfors Garden
Ett traditionsrikt företag
med siktet på framtiden
– Hasselfors Garden är ett företag i
stark utveckling och med ljus syn på
framtiden. Samtidigt kan vi konstatera att företaget är Sveriges äldsta
med anor från början av 1600 talet.
Därför kan vi med trovärdighet
använda oss av begrepp som ”tradition och förnyelse” när vi pratar om
Hasselfors Garden.
Det säger kvalitetschef Claes Bohlin,
Hasselfors Garden AB som är ansvarig för försäljningen till professionella
användare när vi ber honom berätta
om företaget där torven spelar en
central roll i verksamheten.
-Landområdet i södra Närke kring
det som idag är byn Hasselfors gavs
en gång i tiden i förläning till en
adelsman, Henrik Falkenberg, för
hans insatser i fält för Sverige.
– Henrik Falkenberg var en driftig
person och han och hans ättlingar
lade grunden till ett bruksföretag som
ägnade sig åt jord– och skogsbruk,
smide och affärsverksamhet. Företaget gick i arv genom generationerna
och i slutet av 1800-talet ombildades
det till aktiebolag.
– I samma veva började företaget
intressera sig för en annan naturrikedom som det fanns gott om, nämligen
torv. Företaget utvecklades ytterligare
under 1900-talet till en diversifierad
liten industrikoncern , hamnade på
börsen och köptes slutligen 1995
Yrkesodlarna har högt ställda krav på
odlingsmediets kvalitet och funktion.
av Assi Domän som behöll skogar
och sågverk men avyttrade andra
verksamhetsgrenar. Trädgårdsrörelsen
kom så småningom att hamna under
finsk ägo i VAPO, vars verksamhet
omfattar bioenergi av olika slag där
torv är en viktig komponent, berättar
Claes Bohlin.
Torven i Hasselfors
Enligt Claes startade torvverksamheten i Hasselfors tidigt:
– Först använde man det som
bränsle i ugnarna till smidet – träkol
var en bristvara i hela Mellansverige
på den tiden – men ganska snabbt
lämnade man det och började tillverka strö av torven. Både i latriner
i städerna och i landets ladugårdar
användes stora mängder torv. Vid
första världskriget producerades lika
mycket torv i Sverige som det görs
idag totalt sett.
Under mellankrigstiden exporterades svenskt torvströ bland annat till
USA.
– Så småningom gick ströanvändningen ned och Hasselfors som då
förvärvat ett antal fabriker letade andra användningsområden. Att torven
var en utmärkt jordförbättrare visste
trädgårdsmästarna men den var inte
Text:Sidney Jämthagen
Foto:Hasselfors Garden
4
1-2012
Den blev
snabbt en
succé för
jordförbättring och
odling
lämpad för distribution till vanliga
konsumenter i de otympliga balar
med träribbor och järntråd runt, som
var den normala förpackningen på
den tiden, berättar Claes.
1961 såg den första tryckpackade
torvsäcken dagens ljus – Hasselfors
Solmull hade fötts.
– Den blev snabbt en succé för
jordförbättring och odling och följdes
några år senare av ett helt sortiment
av torvbaserade jordprodukter. Det
var en revolution både för yrkesodlare och konsumenter att kunna köpa
färdiga, fabrikstillverkade odlingssubstrat med förutsägbara egenskaper,
en förutsättning för den moderna
yrkesmässiga odlingen där storskalighet och kvalitetskrav förutsätter
enhetliga utgångsprodukter som ger
reproducerbara resultat.
Hasselfors Garden idag
De flesta svenskar har någon gång
köpt jord producerad av Hasselfors.
– Årligen tillverkas nära tio
miljoner förpackningar. Basen i så
gott som all påspackad jord är torv.
Den är ren, lätt och en fantastiskt
användbar råvara. Genom de regler
som finns för att öppna, sköta och efterbehandla täkterna kan man också
använda torv med gott samvete.
Sverige är dessutom ett i relation till
ytan mycket torvrikt land.
Genom att Hasselfors tidigt arbetade mot yrkesodlarna har företaget
skaffat sig en mycket stark marknadsposition och kunnat använda
kunskapen för produktutveckling.
– Idag är försäljningen till amatörodlare den största verksamhetsgre-
Torven lossas i tunna skikt från mossen och skördas sedan den efter någon vecka torkat till lämplig fuktighet.
nen. Jordprodukter är fortfarande
dominerande men det finns även
andra produktområden i Hasselfors
produktportfölj. Kärnan bygger på
trädgårdskunnande och viljan att låta
fler upptäcka odlandets glädje och
känslan av välbefinnande i den egna
trädgården.
Fortfarande utgör dock försäljning
till professionella användare en viktig
del.
– Växthusodlare och plantskolor
har länge använt Hasselfors substrat
och på senare år har man också byggt
upp en stark position på kvalitetsinriktad anläggningsjord som används
i olika markbyggnadssammanhang.
Anläggningsjorden produceras på ett
femtontal platser runt om i Sverige.
Just nu befinner sig Hasselfors i
ett expansivt skede med bland annat
investering i en helt ny produktionsanläggning utanför Örebro.
– Självklart tror vi på framtiden,
den ska bli åtminstone lika lång som
vår historia, avslutar Claes Bohlin.
För den som vill veta mer eller
behöver användbara trädgårdstips
har Hasselfors Garden en mycket
innehållsrik hemsida, se
www.hasselforsgarden.se
I Hasselfors Gardens sortiment finns också trampstenar, dekormaterial och trädgårdslider med förvaring och växthus.
5
1-2012
Jan Vallgårda, Vallrums Lantbruk AB:
– För oss är
torvströ ett
naturligt val
– Torvströ har många fördelar; det är
lättarbetat för personalen, det ger bra
stallmiljö för både djur och skötare
och det är bra för djurhälsan.
Jan och Marianne driver den gamla gården som har anor från 1600-talet.
en ”Grålle” – en traktor av märket
Massy Ferguson – och åtta suggor.
Korna hade de sålt på en auktion,
berättar Jan.
Vallrums gård bestod då av 80
Därför använder vi oss av torvströ i
hektar åker och en massa mer eller
vårt företag, säger Jan Vallgårda som mindre fallfärdiga byggnader.
tillsammans med hustrun Marianne
– De rev alla hus utom ett magasin,
och Mats Ingvarsson driver Vallrums och byggde ett nytt bostadshus, en
Lantbruk AB i utkanten av Västerås.
maskinhall, en verkstad, ett suggstall
Lantbruksföretaget Vallrums Lant- och en tork. Efterhand köpte de till
bruk AB har drivits i sin nuvarande
mark och idag omfattar fastigheten
form i ett par år, men företagets histo- 420 hektar växtodling, lite skog och i
ria börjar i mitten på 1950-talet.
boxarna står cirka 180 Yorkshiresug– 1954 flyttade mina föräldrar
gor.
Ingemar och Eva hit från Fallagård
Företaget omsätter cirka tio miljoutanför Hallsberg. Med sig hade de
ner och ger sex personer anställning.
Välmående nassar i en stia inredd med torvströ. Foto: Nicole Neily
– Eftersom vi satsar på torvströ i
verksamheten innebär det att vi gör
av med cirka 120 kubikmeter strö i
månaden. En ansenlig mängd men
den är lättarbetad.
Intressant historik
Vallrums gård har en intressant historik som är ett mervärde för ägarna.
Den 31 augusti 1624 undertecknade Gustav II Adolf ett donationsbrev
som gav Uppsalaakademin ett eget
kapital. Kungens donation utgjordes
av egna arvegods i Uppland och Västmanland – 378 gårdar, torp, kvarnar,
sågar, ängar, utjordar, vretar och
annan mark – och Uppsala universitet skulle för all framtid förfoga över
avkastningen i form av årliga skatter
från donationen.
En av dessa gårdar var Vallrum.
– Ja, gården har en spännande
historia, säger Jan.
Idag är Vallrums Lantbruk ett aktiebolag vilket det blev 1984. Under
en period fanns även ett ponnystuteri
på gården men idag är det livsvinsproduktion och växtförädling som
gäller.
– Vi vill att både skötare och djur
ska ha en bra miljö här på gården. I
det konceptet passar torvströ som
för oss har blivit ett naturligt val, och
det har det varit i över 15 år nu.
Text:Leif Olsson
Foto:Leif Olsson
Nicole Nelly
6
1-2012
Torvkongressen
2012 i Stockholm:
Rekordintresse för
världskongressen
Text:Marie
Kofod-Hansen
Kongressgeneral
Foto:Folkets Hus
Marie Kofod-Hansen
Sverige har fått det ärofyllda uppdraget att vara värdland för den
internationella Torvkongressen 2012.
Därmed får vi en världskongress i
Stockholm.
Det är flera år sedan arbetet med
kongressen inleddes, och nu är det
mindre än ett halvår kvar och det
känns väldigt spännande.
Av kongressens tema “Peatlands
in Balance” framgår att kongressen
har ett globalt perspektiv, men har
sin grund i människors agerande på
det regionala och lokala planet. Att
intresset från hela världen är enormt
stort märks inte minst av antalet
inlämnade abstracts (presentationer)
– över 420 stycken, vilket är rekord
och helt fantastiskt.
Internationella forskare från främst
Europa, Nordamerika och Asien
kommer att presentera de senaste resultaten från forskningen om torv och
torvmarker. Med favören hemmaplan
blir kongressen i Stockholm ett gyllene tillfälle för våra svenska forskare
och företagare att redovisa erfarenheter och resultat till den kunskapsbank
som behövs för ett framtida klokt
nyttjande och bevarande av världens
torvmarksresurser.
Det är ett brett spektrum av torvrelaterade frågor som kongressen
ska täcka in, bland annat koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska torvmarker,
efterbehandling och bevarande av
torvmarker. Jag tror att kongressen
kommer att kunna ge många svar –
och sedan ställa nya frågor.
Exkursioner
Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till
7
1-2012
The Themes
I. Inventory, stratigraphy and conservation of mires and peatlands
(Chair: L. Lundin )
I.1) Mire ecology and biodiversity (Chair: H. Rydin)
I.2) Mire hydrology and hydrochemistry (Chair: L. Lundin)
I.3) Peatlands as historical archives (Chair: G. Sohlenius)
I.4) Mire conservation and wetlands for landscape functionality
(Chair: E. Lode)
I.5) Peatland Ecosystem Services (Chair: A. Bonn)
II. Peat for horticulture, energy and other uses (Chair: G. Schmilewski)
II.1) Peat for horticulture (Chair: G. Schmilewski)
II.2) Peat for energy (Chair: P. Fitzgerald)
II.3) Peat harvesting and processing technology (Chair: K. Mutka)
III. Under en dryg vecka i juni pågår den internationella torvkongressen på Folkets Hus i
Stockholm. Foto: Folkets Hus
några av världens främsta forskare
och andra intressanta nyckelpersoner,
bl.a. Keynote speakers, inom området. Läs mer om dem på
www.ipc2012.se.
Förutom alla seminarier inomhus
kommer deltagarna också att få presentationer ute i fält. Vi erbjuder inte
mindre än 15 olika exkursioner med
tydlig koppling till det vetenskapliga
programmet. Där får man möjlighet
att träffa flera lokala företag och organisationer och inte minst se några
av Sveriges vackraste torvlandskap.
Vi organiserar dessutom flera pre–
och posttours där man bland annat
får möjlighet att uppleva midnattssolen.
Det kommer också att finnas
möjlighet att besöka en spännande
utställning med företag och organisationer från hela världen, alla med
koppling till torv. Utställningen pågår
under hela veckan.
Agricultural use of peat and peatlands (Chair: L. W. Szajdak)
III.1) Special session: MYRKLIMA
– mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils (Chair: K. Berglund)
IV.
Chemical, physical and biological characteristics of peat (Chair: J. Schoenherr)
V. Restoration, rehabilitation and after-use of disturbed peatlands
(Chair: C. Farrell)
En mötesplats
V.1) Sphagnum farming (Joint II & V) (Chair: C. Farell, G. Schmilewski)
Torvkongressen har en vetenskaplig
kärna, men det finns andra delar som
också är mycket viktiga, till exempel
att knyta nya kontakter, göra affärer
och utbyta erfarenheter.
Vi har lagt ner mycket tid och kraft
på att hitta bra verktyg för just det.
Därför har vi ett väl utarbetat socialt
program med allt från get-togetherpartyn till båtturer, konstutställningar
och middagar. Vår förhoppning är
att ni efter den här veckan ska kunna
fylla en ryggsäck med nya rön, nya
erfarenheter, nya kontakter och nya
intryck kring torv och torvmarker.
V.2) Special session: Mountain Peatlands – restoration, sustainable use,
and Ecosystem services (Chair: C. Trettin)
Välkomna till Stockholm i juni 2012!
VI. Balneological, medicinal and therapeutical use of peat
(Chair: R. Korhonen)
VII. Ecology and management on forested peatlands (Chair: H. Hökkä)
VII.1) Peatland forestry and surface water quality (Chair: H. Koivusalo)
VII.2) Management methods for peatland forestry (Chair: F. Renou-Wilson)
VIII. Cultural aspects of peat and peatlands (Chair: M. Gerding)
VIII.1) Peatlands and tourism (Chair: M. Gerding)
VIII.2) Cultural and socio-economic aspects (Chair: M. Gerding)
IX. Tropical peatlands (Chair: J. Rieley)
IX.1) Sustainability of tropical peatlands: Assessment of the present
and prognosis for the future (Chair: S. Page)
IX.2) Carbon balance and GHG fluxes in tropical peatlands
(Joint IX and X) (Chair: J. Rieley)
IX.3) Social and economic uses of tropical peatlands (Chair: L. Melling)
X. Peatland carbon budgets and greenhouse gas (GHG) fluxes
(Chair: M. Nilsson)
X.1) Carbon balance & GHG fluxes in natural/seminatural peatlands
(Chair: M. Nilsson)
PEATLANDS IN BALANCE
När: 3-8 juni 2012
Var: Folkets Hus, Norra Bantorget, Stockholm
Information och anmälan: www.ipc2012.se
X.2) Carbon balance & GHG fluxes in disturbed and cut-over peatlands
(Chair: E.-S. Tuittila)
X.3) Carbon balance & GHG fluxes – politics and carbon financing
(Chair: I.-M. Gren)
Myren — orörd natur
Våra stora, orörda högmossar är
vid sidan av fjällandskapet det mest
ursprungliga i vår natur. Under något
tusental år har visserligen en liten
förändring skett, såsom en höjning av
ytan eller en viss invandring av tall.
Höjningen förklaras av att myren
växer vid tillräcklig nederbörd.
Med invandringen av tallen förhåller det sig tvärtom: den har orsakats
av liten nederbörd. Förändringarna
är emellertid mycket små. Närmast
kan de jämföras med de fluktuationer som uppstått mellan fjällkedjans
toppdrivor och jöklar.
Högmossen är uppbyggd av vattenälskande vitmossearter. Deras
mest utmärkande egenskaper är den
mycket stora vattenuppsugningsförmågan. Eftersom hela den väldiga
högmossen innehåller miljoner kubikmeter sådana växtsubstanser har
den kommit att göra tjänst som en
naturens egen vattenregulator. Den
tar upp regnvatten och lämnar det
successivt ifrån sig.
Torven i högmossen innehåller ytterst små mängder av näringsämnen.
Det gör att en mycket speciell flora
utvecklas där. Det är de olika fuktighetsförhållandena som avgör hur
denna flora utbreder sig. På de fuktigaste områdena – där vattnet ligger
i ytan – dominerar vitmossearterna.
Dessa indelas i en mängd grupper
och arter, som alla kännetecknas av
sin exceptionellt höga vattenuppsugningsförmåga.
I dessa områden trivs även det
fascinerande insektsätande sileshåret. Just på randen till myrens allra
blötaste område – gölarna – kan det
utvecklas till ovanlig storlek. Här
finns ofta också ett inslag av ag, den
klockliknande roslingen och det
revväxande tranbäret. På relativt
torra områden av mossen trivs ljung,
kråkris, pors och skvattram. På mossens torraste del – laggkanten – växer
odon och hjortron tillsammans med
martallar och skvattram.
Laggen avskärmar högmossen
från fastmarken och utgör dessutom
mossens naturliga dräneringssystem.
Man finner där ofta det luftiga skira
tuvdunet tillsammans med den frodiga vattenklövern och kallan. I laggen
finner man också det livligaste fågeloch djurlivet. Här finner hjortdjuren
vatten, bete och skydd. Vintertid
står har- och rådjursväxlarna tätt.
Vid stort snödjup utgör nämligen
skvattram och ljung lättåtkomligt
vinterbete. I de mest svår tillgängliga
delarna av laggen häckar det skygga
tranparet, medan ungfåglarna föredrar de fria vidderna ute på myren.
En frostig morgon i mars-april
kan hela stormyren sjuda av liv. Man
kan då få uppleva orrarnas skenfäktande, bubblande lek, avlöst av det
vemodiga ljudet av de först anlända
ljungpiparna. Ljudet som helt står i
samklang med myrens storhet, mäktighet och tyngd.
Stormyrens karaktärsfågel torde
ändå vara den vackert rödstrupiga
smålommen, som i tysthet kläcker
sina ungar i någon svåråtkomlig göl
– men som låter så mycket ljudligare
när han sträcker till och från sina
häckningsplatser ute på myren.
Samma gölar som den grönbenta
snäppan och krickan funnit vara
bäst. Kanske utspelas vid dessa
gölar under tidiga vårmorgnar även
vårrusiga brushanars fascinerande
tornérspel.
I myrens högsta tall häckar sedan
årtionden tillbaka fiskgjusen med
en ståtlig utsikt över den väldiga
stormyren. I samma terrängavsnitt
kan man ibland finna pilgrimsfalken
häckande tillsammans med ryssvråk,
torn- och lärkfalk m fl dagrovfåglar.
Övriga fåglar, som tillhör myrlandskapet är ängspiplärkan, buskskvättan, nattskärran och mera sällsynt
den nordiska gulärlan. — Ej att
förglömma den flöjtande storspoven
och den sporadiskt förekommande
kungsörnen.
Kanske är det just fiskgjusens
perspektiv som allra bäst ger rättvisa
åt myrens ödslighet och storhet. En
ödslighet och en storhet som ingett
tidigare generationer en känsla av
litenhet — som gett myren en nimbus av karghet och mystik — som
stundom ingett människan en på
vidskepelse grundad försvarsattityd
mot myren.
Kåseri
Text:Sten-Ove
Petterssons
Foto:sxc.hu