Praktisk akvaristik del 4 – mjukare och surare vatten
Transcription
Praktisk akvaristik del 4 – mjukare och surare vatten
Akvaristik Praktisk akvaristik del 4 – mjukare och surare vatten Text och foto: Patrik Rosén D et kan finnas många anledningar till att sänka pH-värdet. Man kan vara intresserad av svåra arter som helt enkelt inte trivs med högt pH. Man kan vilja ha yngel efter vissa arter, som visserligen klarar sig fint i högre pH som vuxna, men vars rom inte utvecklas i fel pH. Är man genuint intresserad av växter, så finns en litet antal arter som helt enkelt inte klarar sig i högt pH - plus att flertalet växter trivs bättre i lägre pH (sju eller under). Jag menar inte att man direkt skall kasta sig ut i pH-experiment, men man kan ha det i baknacken. Glöm aldrig att stora svängningar i pH kan vara direkt skadligt/dödligt för en hel del organismer i våra akvarier. Ha tålamod, och ändra pH (eller vilket vattenvärde som helst) långsamt. Vill man sänka pH-värdet är det oftast avhärdning som behövs. I hårt vatten kommer annars inte pH-värdet att sjunka annat än tillfälligt. Att ha kalkhaltigt material i akvariet är självklart inte bra om man vill ha mjukt vatten. Kalkinnehåll testas enkelt med saltsyraprovet. Av olika anledningar är det sällan bra att ha ett 22 mjukare vatten än tre dH-grader, bland annat för att vattnet blir känsligt för snabba förändringar i pH-värdet. Snabba pH-svängningar kan påverka både fiskar och växter negativt och dessutom trigga alger att börja växa. Fiskar som vill ha mjukt vatten trivs dock ofta alldeles utmärkt vid en hårdhet på tre dH-grader, eller strax över. Har man mjukare vatten än tre dH-grader kan torvfiltrering (se nedan) ha en stabiliserande inverkan på pH-värdet. I akvariebutiker finns det även så kallade pH-minus preparat, som ofta tillför vattnet en ny buffert (ofta fosforbaserad) så att pHvärdet dels ska sjunka och dels hållas stabilt där. Dessa preparat bör även sänka hårdheten på vattnet, annars hade de inte fungerat. Kokat vatten och regnvatten Kokning av vatten och insamling av regnvatten är generellt inte bra metoder att använda för att få mjukare vatten. Att koka vatten är tidsödande, oekonomiskt och dessutom avhärdas det inte i någon större utsträckning (man ser ofta detta tips i äldre akvarielitteratur). Regnvatten är ofta förorenat. Bor man långt från en storstad kan man samla in regnvatten i tunnor. Man filtrerar sedan vattnet noga över aktivt kol. Man bör låta det regna en stund innan man börjar samla in vatten, så att regnet hinner skölja bort smuts och diverse oönskade ämnen från rännor och tak. Metoden rekommenderas inte om man har tjärtak. Ciklidbladet 4/2010 - Årgång 43 www.ciklid.org Osmosfilter oxalsyralösning. Sedan rör man om noga och mäter hårdheten med vanliga hårdhetstest (både total- och karbonathårdhet). Om man är nöjd med värdet är det lätt att räkna ut hur många milliliter syra man ska använda till 10 liter vatten, osv. Är man inte nöjd, gör man om försöket med mer eller mindre syra, rör om och mäter igen. Man kan förbehandla stora kvantiteter vatten åt gången. Behållaren bör vara av glas eller plast (inte metall). Man mäter upp rätt mängd oxalsyra för den vattenmängd man vill avhärda och häller i detta i ledningsvattnet under kraftig omrörning. Detta ska då bli starkt mjölkfärgat. Den vita fällningen sjunker normalt till botten inom ett dygn och man kan då suga upp det klara vattnet med hjälp av en vanlig slang som hävert. I princip tar osmosfilter bort 90 till 98 procent av de ämnen som finns lösta i kranvattnet. Därför är det ofta klokt att blanda upp osmosvattnet med lite vanligt ledningsvatten. Observera att klor/ kloraminer inte försvinner om man inte har ett filter med aktivt kol tillsammans med osmosfiltret. Detta är dock standard på en del filter och kan köpas till för andra. Alternativt bygger man ett filter med aktivt kol själv. Membranet i ett osmosfilter bör bytas varje år, och tillhörande kolfilter cirka tre gånger per år. Osmosfiltrering är en rent mekanisk filtrering och rekommenderas om du inte vill använda dig av kemikalier för att påverka vattenvärdena. I kombination med torvfiltrering kan man med osmosvatten lätt komma ned i pH-värden runt fyra. Om man har mätt upp oxalsyramängden noga kommer det behandlade vattnet att vara mycket surt (pH mellan tre och fyra). Detta vatten måste först luftas innan det kan användas, eftersom det innehåller stora mängder koldioxid (den frigörs vid utfällningen). Man kan få lufta vattnet i upp till ett dygn för att få bort koldioxiden. När man anser genomluftningen klar mäter man pHvärdet. Är vattnet fortfarande för surt får man blanda ut det med ledningsvatten. För att slippa den tidsödande efterjusteringen kan man nästa gång använda mindre oxalsyra. Med denna behandling kan man enligt J.J. Scheel i ”Akvarium som hobby” avlägsna upp till 75 procent av vattnets lösta salter. Det enklaste sättet att få mjukare vatten är också bland de dyraste. I välsorterade akvariebutiker finns det idag filter att köpa som fungerar enligt principen för omvänd osmos (eng. reverse osmosis). Osmosfilter ska inte installeras i akvariet, utan kopplas istället till kallvattenledningen. De brukar normalt kunna producera 50 till 100 liter avhärdat vatten per dygn beroende på kapacitet och ledningsvattnets hårdhet. Samtidigt produceras minst lika mycket spillvatten (med högre hårdhet än ledningsvattnet). Vattnet får man samla upp i tunnor eller dunkar – både det mjuka och det hårda vattnet kan användas, beroende på vad man har för mål med akvariet. Jonbytarfilter Det är denna metod man använder för att få fram kemiskt rent vatten. Med jonbytarfilter kan man om man är noggrann få fram i princip helt avsaltat vatten med en ledningsförmåga på mellan 0,05 och 5 µS/cm, vilket är snäppet vassare än de flesta osmosfilter. Sådant vatten är dock farligt för många fiskar och bör blandas ut med ledningsvatten. Då jonbytarfilter både är rätt komplicerat samt dyrt i relation till osmosfilter går jag inte igenom hur man går tillväga. Osmosfiltrerat vatten räcker väl till för hobbyakvaristens behov. Är du intresserad kan du ta kontakt med mig, så skickar jag över material. Syrning av vatten Först en varning: försök aldrig syra vattnet i ett akvarium som innehåller vanligt ledningsvatten, om ledningsvattnet inte är mjukt från början. Ledningsvatten har ofta en betydande hårdhet och man kommer inte att uppnå önskad effekt utan utsätter istället fiskarna för förgiftning, eftersom stora mängder koldioxid frigörs. Olika salter kan även fällas ut, beroende på vilken syra du använder. Det vatten du vill syra måste alltid vara relativt mjukt, tre till sex dH-grader är lagom. Vill man syra och avhärda hårdare vatten är det klokt att göra detta i en vanlig hink eller dunk och byta ut vattnet i akvariet efterhand. Man kan få ett mjukare vatten (avhärda) med hjälp av oxal- eller fosforsyra. Detta fungerar bra i de flesta typer av vattenledningsvatten och är relativt billigt. Oxalsyra är ett fast, vitt sockerliknande ämne. Fosforsyra köper man flytande. Ingen av syrorna ska tillsättas direkt i akvariet. Man behandlar vattnet för sig och byter sedan ut vattnet i akvariet mot det syrabehandlade vattnet som vid vanliga vattenbyten. För att få en stamlösning löser man ett hektogram oxalsyra i en liter vanligt ledningsvatten. Är vattnet hårt bildas ett vitt ”pulver” (fällning) i flaskan. Det är utan betydelse. Innan man börjar måste man räkna ut hur mycket oxalsyralösning man ska använda. Man tar en liter vanligt ledningsvatten och tillsätter några milliliter www.ciklid.org Om man vill ha pH-värden under eller väsentligt under sex kan man syra vattnet med fosforsyra, vilken har många gynnsamma egenskaper. Detta är inte någon speciellt stark syra, men man behöver i de flesta typer av vatten inte tillsätta några större mängder för att sänka pH-värdet dit man vill. Varning: Häll aldrig koncentrerad syra direkt i akvariet! Gör först en stamlösning, genom att blanda sju milliliter koncentrerad fosforsyra med en liter avsaltat vatten. Häll alltid syran i vattnet, och inte tvärtom. Använd sedan inte mer än en milliliter av denna stamlösning per liter akvarievatten. För syrning av akvarier som redan har mjukt och surt vatten använder man en stamlösning om fem milliliter av den starka stamlösningen till en liter avsaltat vatten. Vill man syra ända ner till pH 3,6 är det klokt att bara tillsätta halva mängden syra i akvariet, vänta i tolv timmar och sedan tillsätta resten. För att räkna ut hur mycket fosforsyra man ska tillsätta går man tillväga på samma sätt som när man räknar ut tillsatsmängden för oxalsyra, men mäter istället med ett pH-test. Notera att pH 3,6 ligger under gränsen för vad många pH-test kan mäta. Observera att om du förbereder vatten till ett delvattenbyte, så ska mängden syra beräknas på mängden vatten du byter, och inte på akvariets totala volym! Om akvariet innehåller stora mängder torvpartiklar kommer detta att motverka sänkningen av pH. Efter ett par dagar har pH stigit till det ursprungliga värdet. Syrningen måste då upprepas, eventuellt flera gånger tills surhetsgraden håller sig där man vill ha den. Har man ett torvfilter kan man behandla torven för sig, t ex i en stor hink. Man syrar under omrörning med den starka stamlösningen och mäter pH t ex varje timme, tills vattnet i hinken har det pH-värde som önskas (efter flera mätningar). Kaliumdivätefosfat Man kan även använda kaliumdivätefosfat (KH2PO4) för att syra vattnet. Med detta tillför man två ämnen (kalium och fosfor), som ibland saknas i akvarievattnet och som är viktiga näringsämnen för växterna. Något man bör komma ihåg är att fosfor även är ett viktigt näringsämne för alger. Det negativa med kaliumdivätefosfat är att man inte kan sänka pH-värdet väsentligt under fem och att kalium under vissa förhållanden kan vara ganska giftigt för Ciklidbladet 4/2010 - Årgång 43 23 vissa fiskar. Om det finns natrium i vattnet upphäver detta kaliets giftverkan. Natrium blir kvar i oxalsyrabehandlat vatten, varför man kan använda kaliumdivätefosfat i detta. Man löser tio gram av ämnet i en liter avsaltat vatten för att få en stamlösning och räknar sedan fram tillsatsmängden på samma sätt som för oxalsyra. Torv Torv har många bra egenskaper som gör den lämplig att använda vid behandling av akvarievatten. En del torv sänker hårdheten i vattnet och gör det samtidigt något surare. De flesta sorters torv avger olika humusämnen till vattnet, vilket kan stimulera många tropiska fiskar till lek, öka deras trivsel, stabilisera pH-värdet och även ge ett visst skydd mot sjukdomar. Det kan även vara gynnsamt för växtligheten i akvariet. Torv kan köpas billigt i stora säckar eller block på handelsträdgårdar. Ofta tillsätts gödning i någon form i sådan torv, så se till att köpa torv helt utan tillsatser. En liter tjockt packad torv i ett filter av något slag kan sänka hårdheten (både den permanenta och karbonathårdheten, enligt Krause) ca fem dH-grader i 50 liter vatten. Man ska komma ihåg att torv är ett naturmaterial, varför torvens egenskaper kan variera kraftigt beroende på härkomst och förbehandling. Ett enkelt test är att stoppa en handfull torv i en halv liter avhärdat vatten och mäta pH-värdet efter ett par timmar. Efter två timmar ska pH-värdet ha sjunkit under 4,5 om torven är bra. pH-värdet får inte stiga nämnvärt ens om vattnet genomluftas. En del torvtyper färgar vattnet gulaktigt, men detta säger ingenting om ifall torven är bra eller inte. Ett enkelt sätt att använda torv är att stoppa den i en avklippt nylonstrumpa direkt i akvariet, eller om man inte vill att den ska synas, i ett ytterfilter. Att ha torven i ett filter är effektivare än att lägga den direkt i akvariet. Man kan även tillverka ett separat torvfilter med hjälp av en burk eller hink. Om man vill ha särskilt surt vatten t ex till regnskogsakvarier, kan torven förbehandlas innan den läggs i akvariet. Observera varningen ovan: Använd inte denna metod i akvarier med hårt vatten! Förbehandlingen sker bäst i en plasthink. Man häller i så mycket vatten att torven och vattnet efter omrörning bildar en tunn gröt. Därefter tillsätter man lite utspädd saltsyra och rör om tills vattnets surhet efter flera minuters omrörning är konstant. pH-värdet bör ligga något under det värde man vill ha, vilket kontrolleras genom mätning. Sköljvattnet hälls bort, och torven kramas ur (enkelt i ett stycke tyg). Torven kan användas omedelbart, men om man vill kan man först skölja den i mjukt vatten. Istället för saltsyra kan man använda fosforsyra. Svartvatten En del fisk- och växtarter lever i naturen i svartvatten med mycket låga pH-värden, och det kan vara intressant att försöka återskapa detta i akvariet. Det finns några olika sätt att skapa sitt eget svartvatten. När du laborerar med svartvatten och olika sätt att framställa detta, är det ett gott råd att mäta pH-värdet ofta. Det kan sjunka mycket kraftigt om du har mjukt vatten som utgångspunkt. Låga pH värden (pH tre till fyra) kan vara dödliga för många organismer i våra akvarier, inte bara fiskar och växter. Om till exempel många snäckor dör samtidigt blir vattnet förorenat, vilket ytterligare kan påverka fiskar och växter. Även de bakterier som bryter ned kväveföreningar till nitrat slås oftast ut vid låga pH-värden, med försämring av vattenkvaliteten som följd. Vattenkvaliteten i akvarier med låga pH-värden kan förbättras med flytväxter. Jag rekommenderar inte att ha äkta undervattensväxter i akvarium med låga pH-värden, då växternas fotosyntes kan ge kraftiga pH-svängningar över dygnet. Ett sätt att framställa svartvatten är att koka torv och sedan sila bort torvpartiklarna. Använd aldrig aluminiumkastrull för detta, aluminium är mycket giftigt vid låga pH-värden. Det vatten man får är mycket brunfärgat och används för att späda ut kranvattnet till önskat pH-värde och färg. Torven går efter detta att använda som bottenmaterial om man vill. Det går även att ta en hink vatten och lägga i en massa torv och låta blandningen stå under några dagar för urlakning. Om man vill kan man leda ner luft via en luftslang för att hålla blandningen i rörelse. Urlakningen går något fortare då. Täck behållaren om du använder genomluftning, det skvätter en del runt behållaren. Om man inte störs av torvpartiklarna går det även bra att lägga torv direkt i akvariet. Då gäller rådet att mäta pH i dubbel bemärkelse. Det kan vara svårt att få torven att sjunka om den inte är kokad. Torven innehåller luft som försvinner vid kokning. Löv och alkottar Luftdrivet torvfilter. En PET-flaska har kapats till, fyllts på med grovt grus som tyngd samt två tillskurna bitar filtermatta för att hålla torven på plats. På bilden är torven ersatt med filtervadd. Det drivs med luft som pumpas ned i VP-röret i mitten. VP-röret har hål borrade längst ned. Vattencirkulationen som skapas av luften drar ned vatten i filtret. 24 Har man mjukt vatten i akvariet och fiskar som trivs med detta, kan man ha ek- eller boklöv på botten. Löv från andra träd fungerar också, men bryts oftast ner mycket snabbt, vilket kan leda till problem. Löven plockas på hösten när träden fällt bladen och kokas/skållas en kort stund för att döda eventuella bakterier samt för att bladen ska sjunka. Bladen läggs i akvariet eller filtret, och kommer när de bryts ned att frigöra ämnen som ökar trivseln för mjukvattenfiskar och flertalet växter. De ger en mycket dekorativ effekt på botten i regnskogsakvarier. Det är intressant att notera att många sugmalar gnager på bladen och på grund av detta kan komma i lekkondition. Räkor brukar också gilla att äta bladen. Numera finns Ketapangblad (eng. almondleaves, ty. seemandelblätter) att köpa, de kan användas precis som de är. Utöver effekterna ovan ska de ha en antiseptisk verkan. Ciklidbladet 4/2010 - Årgång 43 www.ciklid.org Buffert för surt vatten En svårighet med surt vatten brukar vara att hålla pH-värdet stabilt. Hårt och medelhårt vatten står emot kraftiga pH-ändringar eftersom karbonater i vattnet fungerar som en buffert (”stötdämpare”) mot syror. I mjukt och surt vatten finns det för lite karbonat för att detta ska fungera. Det finns dock andra ämnen som fungerar på samma sätt i surt vatten, det vill säga håller pH-värdet stabilt vid tillsats av karbonater. Fosfat är ett sådant ämne. Tyvärr ger ett överskott av fosfat lätt upphov till algproblem. Tillsats av torv brukar ofta ge ett stabilare pH-värde i surt vatten. I amerikanska akvarietidskrifter har jag sett reklam för syra-buffertar som inte innehåller fosfat, men jag har ännu inte fått klarhet i vad dessa innehåller och om de går att köpa i Sverige. Nästa tips kommer att behandla standardvatten. De små rödorange löven är boklöv, de flikiga är eklöv och det stora är ketapang. Alkottar har visat sig ha en mycket kraftig avhärdande förmåga och sänker ofta pH-värdet något. Man kan samla in dem på hösten (innan de aktiva ämnena har hunnit urlakats av vinterregn) och använda dem direkt som de är eller skålla dem snabbt för att ta död på bakterier. Låt dem inte ligga för länge i hett vatten – då minskar förmågan att avhärda vattnet. Kottarna ska vara helt bruna när man plockar dem – absolut inget grönt kvar! En handfull kottar i en nylonstrumpa direkt i akvariet eller i ett ytterfilter räcker bra till tvåhundra liter medelhårt vatten. Alkottar kan även användas som antimögelmedel vid odling av fisk med känslig rom, de har en antiseptisk verkan. Ciklidstämman 2011 Nästa års viktigaste fiskhelg kommer att infalla den 9-10 april och platsen blir Naturhistoriska Riksmuseets stora hörsal. (Stockholm) Toppföredrag och workshops från de ledande i branschen blandas med mingel, fika, lotterier, diskussioner och kanske en rundvandring bland fisksamlingarna om vi har tur. Museet bjuder på inträdet till alla utställningar, däribland långköraren ”Liv i Vatten.”. När vi gjort allt detta samlas vi för en privat filmvisning i en av världens största IMAX-biografer; Cosmonova. (Åldersgräns 5 år) Precis som alltid sitter vi ner till en trevlig trerätters middag på lördagskvällen med utdelning av priser och gyllene abborrar, och de som vill är välkomna redan på fredagen för att utbyta fiskerfarenheter över en enklare middag i goda vänners lag. Espen Rekdal – Världsmästare i undervattensfotografering och designgurun Oliver Knott kommer, gör Du? En full förteckning över föredragshållarna presenteras i Ciklidbladet 1/2011. Alkottar ska vara helt bruna vid användning. Alträd finns ofta precis bredvid vattendrag. Något som kan vara bra att känna till är att humusämnen (-syror) eller för den delen vilken svag syra-anion som helst, kan orsaka felaktigt höga karbonathårdhetsvärden för en del hårdhetstest. Koldioxid Att tillföra små mängder koldioxid under kontrollerade former är ett sätt att sänka pH-värdet något, vilket även växterna uppskattar mycket. Man ska dock komma ihåg att om man flyttar växter från ett akvarium med koldioxidgödning till ett utan, kan de gå ner sig. Det samma gäller om man prövar med koldioxid i sitt akvarium en tid och sedan slutar. www.ciklid.org Vi bor på Scandic Järva Krog precis som 2009, men i år får vi ett ännu bättre pris på rummen. Grundpaketet innehåller en natt i delat dubbelrum, två dagsinträden (inkl. Cosmonova) och en biljett till lördagsbanketten. Priset är 1130 SEK Samma paket men med ett enkelrum kostar 1465 SEK En extranatt i dubbelrum mellan fredag och lördag kostar 428 SEKoch en extranatt i singelrum 765 SEK Fredagsmiddagen kostar 150 SEK Vill man bara lösa dagsinträde kostar det 195 SEK per dag, 100 SEK för juniorer (under 18). Barn under 10 år fritt inträde. Skicka din anmälan till [email protected] Skriv vilken kombination du vill ha, och betala in summan på kontonummer 204139392 Clearingnr 6163 (Handelsbanken) OBS, det är jätteviktigt att ni skriver vem betalningen kommer ifrån. Det syns inte på något annat sätt och det blir omöjligt att förboka mat och/ eller hotellrum om man inte vet vem som betalat in och för vilka alternativ. Vi har ett visst antal förbokade rum och först till kvarn gäller. Den 6e mars lämnar vi tillbaka obokade rum, så boka innan dess. På mailadressen ovan kan du även ställa frågor om arrangemanget och fråga om vandrarhemsboenden mm. Ciklidbladet 4/2010 - Årgång 43 25