doc2014-2
download 
Report Transcription
2014-2
2/ 2014 Nämndemännens Riksförbund NRF 18 juni 2014 Utgåva nr 150 sedan starten 1977 TEMA: Ung och nämndeman Alla åldrar behövs! Sofie Johansson tillhör Sveriges unga lekmannadomare. SIDORNA 4–7 DEBATT Är Sverige en rättsstat? Kjell-Olof Feldt skriver om En läkares förlorade heder SIDORNA 20–21 Lars Lassinantti: Schweiz och Zürich är nästa resmål för NRF:s resa till utlandet. Schweiz rättssystem ska bland annat studeras. Ondskan till ett allmänt beskådande UNO JANSON – 50 år som lekmannadomare NRF arrangerar resa till Schweiz SIDORNA 2–3 SIDORNA 16–17 SIDAN 24 Uno Janson gratuleras vid ceremonin Organ för Nämndemännens Riksförbund Ordföranden har ordet Bankgiro 5360-9855 Telefon: 08 - 651 55 13 Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel 0920-62485 Årgång 37 Nämndemannen 2/2014 Nr 150 efter starten ISSN 03448-4351 Ondskan till allmänt beskådande Redaktör: Staffan Ringskog Box 1046 262 21 Ängelholm [email protected] Layout: Staffan Ringskog Om material ur tidningen, liksom tidning, publiceras i annat sammnhang, i tryckt media eller på nätet, kan sådan publicering debiteras från producerande förlag. Tidningen ansvarar ej för insänt material. Tryck VTAB Vimmerby Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör. Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: [email protected] Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Bankgiro 5360-9855 adresser NRF:s hemsida: www.nmrf.se www.namndemannensriksforbund.se www.nämndemännensriksförbund.se ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: [email protected] Telefon: 08-651 55 13 Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping Telefon 08 651 55 13 Bankgiro 5630-9855 Tidningen produceras av AB Stockholms Östra Bok-och Tidningsförlag. Tryck:VTAB,Vimmerby Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 oktober 2014 (18 september 2014) (Senaste manusdag inom parentes) 2 Nyligen besökte jag, enligt min uppfattning, en av mänsklighetens värsta brottsplatser. Platsen jag syftar på är Auschwitz-Birkenau i Polen. Jag föreställer mig att den som inte har besökt denna ohyggliga brottsplats mot mänskligheten, kan ha svårt att föreställa sig grymheten i detta koncentrationsläger i hela dess vidd. som personifierade själva grymheten. Det rörde sig om timmar för det stora flertalet. Här får begreppet ”Endlösung” en innebörd som nazisterna främst riktade mot judarna. Omfattningen av massutrotning i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau skedde under ledning av Heinrich Himmler under parollen ”judarna är den tyska nationens eviga fiender och måste När man vandrar där mellan kre- utrotas”. matorieugnar kan man inte föreställa sig hur en grym och utstude- Vi får komma ihåg att i området rad ondska kan utforma en vardag kring Auschwitz-Birkenau finns ett som under många år blev verklig- stort antal liknade utrotningsläger het för hundratusentals fångar i som också ingick i nazisternas lägret innan de avrättades. Det verksamhet liknande den i Aufinns hur många konkreta exem- schwitz-Birkenau. pel som helst på grymheter mot alla åldrar av oskyldiga människor Det som i mina ögon hedrar posom transporterade in i Birkenau lackerna är att lägret inte hade nåsom var den verkliga dödsfabriken. gon tillstymmelse till kommersialisering med olika försäljningsställen Genom den så kallade ”Dödspor- och inträdesavgifter. ten”, där tåg med godsvagnar fullastade med fångar körde in var ti- Det enda försäljningsstället var en den knapp, efter att fångarna pas- liten bokhandel som sålde böcker serat ”Dödsporten” tills att avrätt- som hade med lägrets historia och ningen verkställdes av lägervakter nazisternas grymheter att göra. 2/ 2014 Nämndemännens Riksförbund NRF Som avslutning vill jag rekommendera en bok som jag köpte i bokhandeln och är på svenska och ger en vetenskaplig analys av grymheterna i lägret men också som hedrande minnesskrift för hundratusentals offer i lägret. Boken har titeln ”Auschwitz Nazisternas dödsläger”. Lägret är värt att besöka för att vi aldrig ska glömma de ohyggligheter som här ägde rum. Ett intryck, bland många, är hur viktig närvaron är av det civila samhället är i våra domstolar. Hur viktigt det är med exempelvis lekmannadomare i våra domstolar. Nu till något helt annat. I mitt förra inlägg i ordföranden har ordet tog jag upp begreppet solidaritet. Vi nämndemän har som en ”ledstjärna” begreppet rättvisa. Begreppet rättvisa finns på ett eller annat sätt hos oss alla och kanske speciellt hos nämndemännen som fått förmånen att utöva rättvisetanken i praktisk handling i våra domstolar. Jag har fått en del positiva reaktioner av vår vädjan att visa solidaritet med alla våra NRF anslutna medlemmar genom att söka medlemskap i NRF. Det är jag och NRF djupt tacksam för. Alla vi nämndemän har en gemensam uppgift, vilken är att slå vakt om nämndemännens medverkan i rättsutövningen i våra domstolar. Det är enligt min och NRF:s uppfattning inte möjligt att utöva inflytande på centrala myndigheter, genom att vara en så kallad ”fristående förening”. Jag har kunnat konstatera det genom att ta del av inkomna och omfattningen av ”uteblivna” remissvar från nämndemannaföreningar, som inte agerar organiserat tillsammans med våra medlemmar i NRF. Nu under våren har jag besökt ett antal nämndemannaföreningar efter inbjudan och fått möta ett helgjutet engagemang för NRF. Detta tack vare allt det vi lyckats nå under det senaste året med bl.a regeringens proposition med genomslag av NRF:s uppfattning i centrala frågor. Lars Lassinantti förbundsordförande 3 I SPALTERNA TEMA: UNG OCH NÄMNDEMAN SEN SENAST Sofie Johansson, 28 år om framtidens lekmannadomare : Fängelse för sexuella kontakter på internet Malmö tingsrätt har dömt en 32-årig man till två års fängelse för att ha haft ett stort antal sexuella kontakter på internet med 26 flickor i åldrarna 9-16 år. I samband med att 32-åringen greps för misstänkta sexuella ofredanden i Malmö i juli 2013 togs bl.a. en dator i beslag. I datorn hittades en kontaktlista med ett stort antal flickor på Skype. Polisen lyckades återskapa vissa chattkonversationer och tog sedan kontakt med flera av flickorna. Genom chattkonversationerna och flickornas berättelser kunde det konstateras att flickorna haft kontakt med två Skypenamn som utgett sig för att vara två unga män. Chattkonversationerna hade ofta en tydlig inriktning på sexuella frågor och gick ofta ut på att flickorna skulle klä av sig och visa sig i webcam. 32-åringen har mot sitt nekande dömts för nio fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och fyra fall av försök till sådant brott. Han döms också för sex fall av utnyttjande av barn för sexuell posering och 27 fall av försök till sådant brott, 50 fall av sexuellt ofredande samt två fall av olaga hot. Tingsrätten konstaterar att det visserligen inte finns något utpekande som binder 32-åringen vid brotten. Trots detta finns ett stort antal enskilda bevis som vid en helhetsbedömning visar att 32-årigen är gärningsmannen. Det har kunnat konstateras att 32åringens datorer och mobiler har haft kontakt med flickorna. 32-åringens uppgifter om att det är en annan person som loggat in på hans datorer och chattat är vaga och lämnas utan avseende. 4 Allt fler unga nämndemän ”Gammal och vis gäller dock fortfarande” Sofie Johansson heter en av landets unga lekmannadomare. Hon anser att det väsentliga är en blandning av åldrar när lekmannadomare möts och beslutar. Så har det varit hittills i hennes grupp i tingsrätten – och det har fungerat utmärkt. – När nämndemannainstitutet debatteras i Sverige är ett vanligt argument mot oss att det finns för många äldre lekmannadomare, säger Sofie Johansson. Det är trist att argumentationen ska föras på den nivån. Det viktigaste är ju om vi har bra lekmannadomare eller ej. Åldern ska vara oväsentlig. Sofie Johansson är en av landets unga lekmannadomare. Hon är 28 år och har varit nämndeman i snart fyra år. Hon valdes in som lekmannadomare 2011 och hoppas få fortsätta även under nästa mandatperiod. – Att vara verksam som nämndeman är oerhört hedersamt, säger hon. Det är ju ett väldigt viktigt uppdrag. Jag hoppas att jag hittills väl motsvarat de förväntningar som många haft på mig. Sofie berättar att hon idag inte har några andra samhällsuppdrag än det som nämndeman. Hon bor i Åhus och jobbar inom den svenska omsorgen. Hon pluggar vidare vid sidan om jobbet, hon går en kurs på distans från Lund. Sofie anser att utredningarna om nämndemannainstitutet gav henne många tankeställare. De utredande juristerna i utredningarna var klart negativa till medverkan av lekmannadomare i Sverige domstolar. – Nu har proposition formulerats, några neddragningar är inte att vänta, påpekar Sofie. Det är mycket bra. Vad justitieminister Ask hoppas på är en föryngring av nämndemannakåren. Så tror jag också att det kommer att bli i framtiden, en ganska kraftig föryngring. Sofie Johansson välkomnar en sådan utveckling. Hon tror att sympatierna för systemet med lekmannadomare därmed ökar i det svenska samhället. – Om lekmannadomarna blir mer representativa avseende åldrar, bör respekten öka för vårt uppdrag, säger hon. Jag ogillar dock en sorts åldersdiskriminering. – Det är viktigt att de som nominerar lekmannadomare inte diskvalificerar en duktig lekmannadomare på grund av hög ålder. Sofie anser att många äldre är särskilt skickliga som nämndemän. Hon tror att deras klokskap har just med åldern att göra. – Visdom och sinne för god reflektion har ofta att göra med hög ålder, så reso- Minskat svartarbete inom byggbranschen i Sverige I byggbranschen är det vanligt med underleverantörer i flera led. Detta medför ibland att ansvarsfördelningen blir otydlig vilket i sin tur ökar risken för svartarbete och bristande kvalitet. Finansdepartementet har nu utrett hur ett kontrollsystem inom skatteförfaran- det kan vara utformat för byggbranschen. I en kommentar till promemorian Minskat svartarbete i byggbranschen ställer sig en auktoritet på området, Brottsförebyggande Rådet, positiv till exempelvis oannonserade kontrollbesök och personalliggare inom byggbranschen. – Personalliggare är ett beprövat och lämpligt verktyg för att stärka fältkontrollen mot svartarbete i andra utsatta branscher såsom restauranger och frisörer, skriver brå i sin kommentar. Brå är därför positiv till att personalliggare införs – å mg. ör oet na vkän . m an på ga ga or st ör tt o- tt gt tener åi ill rs – Vi kommer bli fler unga i domstolarna, tror Sofie Johansson. I alla fall hoppas hon det, men vill samtidigt understryka att ett åldersdiskriminerande resonemang ogillar hon. Meriten och dugligheten ska avgöra oavsett om man är ung eller gammal. near kinserna och så borde vi också resonera, säger hon. – Att en lekmannadomare ska besitta visdom är oerhört viktigt. Besluten som fattas i en domstol kan ju vara så avgörande för en människas framtid. – Men naturligtvis finns ett stort värde i att fler yngre blir nämndemän, säger hon. Många av dem som döms, tillhör min generation och därför är det extra viktigt att vi unga är med och dömer. – Vi har därmed möjligen en annan blick för den åtalade, säger hon. Den åtala- des erfarenhet av livet påminner kanske till en del om vår erfarenhet. Vad är då dina intryck hittills av dömandet? – Det som förvånar mig mest är nivån på många av ärendena, säger hon. Många av de inblandade borde ibland ha klarat ut bekymren utan en domstols medverkan. – Människor i Sverige måste bli bättre på att samtala med varandra, säger hon, många trätor borde kunna göras upp utanför en domstol. Vad är det viktigaste för nämndemännen just nu? – En fråga är om inte vi borde vara fler lekmannadomare, säger hon. En gång i tiden fanns det tolv lekmannadomare i en nämnd. Lekmannadomarna har bara blivit färre med åren, utvecklingen har inte varit till gagn. – Är det inte också dags för lekmannadomare i Högsta Domstolen? När hovrätterna fick nämndemän innebar det förnyelse, en förstärkning av domstolarna. Så bör effekten också bli om Högsta Domstolen får nämndemän. TEMA fortsättning nästa uppslag även i byggbranschen, säger utredaren Helena Rönnblom på Brå. Otydligt ansvar utgör risk Däremot anser Brå att utredningens huvudförslag inte bör införas för enbart en bransch, eftersom ett gene- rellt förslag för detta tagits fram. Upptäcktsrisk Det är också viktigt att kombinera olika typer av kontroller för att öka upptäcktsrisken, exempelvis genom att myndigheterna förbättrar sin registeranvändning. Underleverantörer Bristande kvalitet inom byggbranschen är ofta förekommande med många olika underentreprenörer. Då gäller det att plastchefer och annan personal har mandat att rapportera om oegentligheter. – Att det är byggbranschen I SPALTERNA SEN SENAST Under våren har Jönköpings tingsrätt intervjuat parter som fått sina domar avkunnade. Man gör detta för att som tingsrätt öka förståelsen för sitt arbete. Tidigare har Jönköpings tingsrätt genomfört en del av kvalitetsarbetet som handlar om bemötande. Även under den delen har domstolen hämtat in värdefulla synpunkter med hjälp av intervjuer med parter samt vittnen och besökare. Tingsrätten förklarar satsningen på ett ökat kvalitetsarbete, att göra tingsrättens domar och beslut mer begripliga. själva som efterfrågar utvecklade kontrollsystem är ett tecken på att man vill ta ansvar, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå. - Men det gäller att engagemanget även leder till praktiska åtgärder på arbetsplatserna,säger Skinnari. 5 TEMA: UNG OCH NÄMNDEMAN I SPALTERNA SEN SENAST Fängelse för pokerbedrägerier Värmlands tingsrätt har dömt åtta personer i ett stort mål gällande bedrägerier vid pokerspel på internet. Två av de åtalade döms till fängelse. Tio personer har varit åtalade och förhandlingen har pågått under sex veckor. En man i 25-årsåldern från Karlstad döms till fängelse i två och ett halvt år för sammanlagt 51 fall av grova bedrägerier och dataintrång. En annan 25-årig man boende i Stockholm döms till fängelse i ett år och tre månader för 19 fall av grova bedrägerier och dataintrång. Deras brott har mestadels gått ut på att de har fört över pengar från andra personers bankkonton till spelkonton hos internationella spelbolag och därefter antingen vunnit i spel och tagit ut pengarna eller spelat bort pengarna. Spelandet har skett på internet. Sammantaget handlar det om miljonbelopp. Av övriga tilltalade döms en person till villkorlig dom med samhällstjänst. Fem personer dömdes till villkorlig dom och böter. Tingsrätten har samtidigt prövat ett mycket stort antal skadeståndsyrkanden. De som döms ska betala skadestånd till innehavare av bankkonton och spelkonton med allt från några hundra kronor upp till 280 000 kr. De ska även betala stora belopp till staten i fall där de personer som förlorat pengar är okända. 6 ”I Sverige tänker vi för mycket på ålder” Kvalifikationen ska vara avgörande – Åldern ska inte vara det viktiga när Ola Forslin tror att ett positivt intresse hos arbetsgivaren för nämndemannauppdraget gör det lättare för unga att bli lekmannadomare. nämndemannainstitutet diskuteras. Avgörande frågan för diskussionen bör i stället vara: Hur få bättre lekmannadomare i våra domstolar? Ola Forslin, 33 år, från Fjälkinge utanför Kristianstad i Skåne, började som nämndeman vid Förvaltningsrättenoch Migrationsdomstolen Malmö i januari 2011. När tingsrätten i Kristianstad utökades med extra nämndemän 2012 fick han även det förtroendet. Kommunfullmäktige tog beslutet i april och i slutet av maj var han igång med sitt första mål. – Eftersom jag skulle in i schemat först till hösten så an- mälde jag mig till extra ting och fick direkt gå in på ett fem till sexdagars mål. Han tillhör femtedelen svenska lekmannadomare som är yngre än 35 år. Han anser att Sverige präglas av en åldersfixering. Alltför många diskuterar utifrån ett åldersperspektiv. Självklart skulle det behövas fler yngre men åldern är inte det avgörande utan vilka kunskaper och erfarenheter du har. Inför exempelvis riksdagsvalet tvingas nu många kvalificerade äldre ledamöter erkänna, att yngre tränger ut äldre, kanske just för att de är yngre. Om diskussionen får denna karaktär, att unga ska premieras framför gamla, missar man målet, påpekar han. – Många äldre som har varit med länge sitter på kunskaper och erfarenheter som inte får gå förlorade. Samtidigt har många yngre en bättre kunskap och förståelse för dagens ung- Misshandelsbrott utreds snabbare men u Utredningstiden för misshandelsbrott har minskat de senaste åren, samtidigt har utredningstiderna ökat för andra brottstyper, skriver Brottsförebyggande rådet med anledning av en kartläggning i ämnet. Enligt Brå tar det längre tid att utreda ungdomsbrott än vuxnas brottslighet, trots skyndsamhetskrav. Däremot har den totala tiden från anmälan till dom minskat något för misshandel, våldtäkt och stöld. Mellan 2009 och 2012 har utredningstiden för misshandelsbrott minskat från 83 till 65 dagar i mediantid, men ökat för våldtäkt (från 54 till 62 dagar) och utpressning (från 58 till 68 dagar). – Utredningstiderna för ungdomar är längre än för vuxna, trots att det finns särskilda skyndsamhetskrav när det gäller ungdomsbrott, säger Lisa Westfelt, utredare på Brottsförebyggande rådet. Lisa Westfelt säger att det finns en rad samverkanskrav på myndigheterna i ungdomsärenden som bidrar till de framkomna resultaten. do un m m do ko vu st do e t . et de att ke na as å- rit er år ar ap g- I SPALTERNA SEN SENAST dom genom egna erfarenheter men åldern är ingen garanti för detta. Man hör ofta att det är svårt att få in yngre för att de är mitt uppe i studier, karriär eller familjelivet. – Jag fick frågan om jag ville bli nämndeman första gången när jag var 25 år. Det lät intressant men jag tackade nej. Anledningen var att jag inte ville möta någon i rättssalen som jag någon vecka tidigare träffat på ett uteställe. Eller ännu värre att träffa något på ett uteställe som jag tidigare dömt för t.ex. misshandel. Kvaliteten på landets lekmannadomare ska vara det centrala. Ålder ska inte vara en central faktor, andra egenskaper ska avgöra. Vilka egenskaper präglar en god lekmannadomare? Ola Forslin menar att det är viktigt att lekmannadomare är engagerade, att en nämndeman är med och diskuterar i nämnden. – En bra nämndeman är samhällsintresserad, lyhörd och ödmjuk. En bra nämndeman diskuterar aktivt i nämnden och meddelar tydligt sitt resonemang, säger han. En lekmannadomare ska vara bra på att argumentera. En dålig nämndeman håller mest bara med och tror att den juristskolade domaren är överlägsen i resonemanget, på grund av sina kunskaper inom juridiken. Att dennes ord väger tyngre än det egna resonemanget. Ola Forslin anser att den högljudda kritiken av nämndemannainstitutet missade något viktigt, nämligen att diskutera rekryteringsprocessen. – När kritiken böljade på som värst, nämndes sällan de politiska partiernas roll, de som nominerar. Ola tycker att partierna som rekryterat missat målet många gånger i urvalet av lekmannadomare. En förklaring till detta kan vara att partiernas valberedningar saknar kunskap om vad uppdraget innebär. – Jag tror inte på den fria kvoten, det finns en risk att det skapar fler problem än det löser. Men om partierna inte tar tillsättningarna på större allvar så kan det tyvärr bli nödvändigt med en förändring, säger Ola. – En annan fråga är hur många nämndemän som har exempelvis akademisk bakgrund, kanske fler ur denna grupp borde bli nämndemän. Och lantbrukare, hur många är nämndemän ur denna grupp? Det är viktigt med en bred nämndemannakår med nämndemän från olika yrkesgrupper och utbildningsnivåer men även en geografisk spridning. Kampen mot tobak ska bli mer effektiv Boken, Tobak – myndigheter, verktyg och befogenheter är ett resultat av ett samarbete bland annat mellan Skatteverket, Tullverket, Polismyndigheten och Folkhälsomyndigheten. En bok i arbetet mot den illegala ekonomiska handeln med tobak. – Vi som står bakom boken tror att den kommer att öka förståelsen för andra myndigheters arbete, men också att den ska leda till ökade möjligheter för oss att samverka och utbyta information med varandra, säger Pia Bergman, rikssamordnare inom instansen mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket. Handboken, ska fungera som ett hjälpmedel till personer som är ute på fältet och övervakar och kontrollerar tobaksförsäljningen. Den beskriver de verktyg som finns och de regler som gäller. Boken tar upp myndigheters och kommuners möjligheter, men också begränsningar. Illegal tobak står för cirka 15 procent av den svenska tobaksmarknaden, visar en rapport från OECD. I Sverige är andelen ett par procentenheter högre än snittet för totala världsmarknaden, enligt samma rapport. HUI Research kalkylerar att svenska staten i fjol förlorade 1,5 miljarder kronor om året i skatteintäkter på grund av cigaretter som sålts på den svarta marknaden. Den illegala tobakshandeln är en viktig inkomstkälla för kriminella. En rad myndigheter samt kommuner utövar tillsyn, men utifrån olika lagstiftning (skatter, varningstexter på tobaksprodukter, försäljning till minderåriga etc.). Samverkan mellan myndigheter och kommuner är därför nödvändig för en effektiv tillsyn och för att motverka illegal tobak. n utredningarna för andra brott tar längre tid ga, da lsa ö- et av mde Utredningstiderna för ungdomar har dock blivit kortare under perioden, dessa har minskat från 77 till 70 dagar i mediantid. Tingsrättstiden (från åtal till dom) var däremot väsentligt kortare för ungdomar än för vuxna under den period som studeras. Brottsmisstankar mot ungdomar hade en tingsrättstid på 22 dagar, medan motsvarande tid för vuxna var 59 dagar. Generellt sett ökade tingsrättstiderna mellan 2010 och 2012 för alla brottstyper som studerats, utom för stöld. De totala handläggningstiderna har minskat för vissa brott och ökat för andra. Den totala handläggningstiden, från anmälan till dom, mins- kade under 2010-2012 för misshandel (från 211 till 200 dagar), våldtäkt (från 100 till 93 dagar) och stöld (från 144 till 136 dagar). Däremot har den totala handläggningstiden ökat något för rån (från 98 till 101 dagar) men betydligt mer för utpressning (från 84 till 120 dagar). – Det är viktigt att inte bara titta på handläggningstider, utan även på kvaliteten i utredningarna, säger Victor Ståhl, utredare på Brå. Kortare handläggningstider kan inte tolkas som en positiv utveckling om det till exempel innebär att fler ärenden avskrivs som hade kunnat leda till en lagföring, eller att utredningarna har sådana kvalitetsbrister att åklagaren inte kan väcka åtal. 7 I SPALTERNA SEN SENAST Våra specialdomstolar: Arbetsdomstolen Arthur Lindhagen domstolens förste ordförande Bedrägeridomen mot Göteborgs Spårvägar fastställdes Hovrätten har fastställt i stora delar tingsrättens dom i det s.k. Spårvägenmålet, som rör bl.a. ett flertal grova bedrägerier riktade mot Göteborgs Spårvägar och andra bolag. Tingsrätten meddelade dom 2012 i det så kallade Spårvägenmålet - en dom som avsåg 11 tilltalade personer samt ett antal bolag. Hovrätten har nu överprövat stora delar av tingsrättens dom mot nio av de tilltalade samt tingsrättens beslut om företagsbot avseende ett bolag. En av de tilltalade döms i hovrätten även för grovt bokföringsbrott. En av de tilltalade frikänns från den del av åtalet som avser medhjälp till grovt bokföringsbrott medan en tilltalad delvis frikänns från samma brott. Hovrätten gör en annan rättslig bedömning när det gäller ett av de brott som en tilltalad begått och dömer henne istället för anstiftan av trolöshet mot huvudman, grovt brott. Hovrätten ändrar inte de straff tingsrätten bestämt förutom när det gäller en av de tilltalade som får sitt bötesbelopp sänkt. De två tilltalade som får de strängaste straffen döms därmed till fängelse i fyra respektive fem och ett halvt år. Hovrätten ändrar inte tingsrättens beslut när det gäller en företagsbot på 300 000 kr för ett bolag som använts som brottsverktyg. Fyra av de tilltalade förbjuds att driva näringsverksamhet. Flera av de tilltalade ska betala stora skadestånd till de bolag som utsatts för bedrägerier och även delar av bolagens rättegångskostnader. Det sammanlagda skadeståndsbeloppet för respektive tilltalad varierar mellan cirka en halv till drygt åtta miljoner kronor plus ränta. 8 Ett uttryck för ”Modellen Sverige” Arbetsdomstolen är något som hör Sverige i sedvanlig domstol, motsvarande svensk till. Ett typiskt uttryck för svenska model- tingsrätt. len. I andra länder förs inte tvister av detta Men ärenden som rör svensk arbetsmark- slag inför en speceill domstol som i Sveri- nad avgörs i den svenska Arbetsdomsto- ge. Det vanliga är att sådana tvister avgörs len, en rätt som inrättades 1929. Arbetsdomstolen inrättades 1929 genom tillkomsten av 1928 års kollektivavtalsrättsliga lagstiftning, dvs lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol. Domstolens förste ordförande var juristen Arthur Lindhagen, ej att förväxla med legendariske borgmästaren i Stockholm Carl Lindhagen. Domstolen huvudsakliga uppgift var att behandla tvister om tolkning och tillämpning av kollektivavtal och tvister angående kollektivavtalslagens fredspliktsbestämmelser. Alla övriga arbetsrättsliga tvister behandlades då av de allmänna domstolarna. Domstolen bestod till en början av ordförande, vice ordförande och tredje ledamot – de s.k. ämbetsmannaledamöterna – samt två SAF-ledamöter och två LO-ledamöter. Den första större förändringen bestod i att privattjänstemännen bereddes representation i Arbetsdomstolen 1947. I mål, där en tjänstemannaorganisation var part på arbetstagarsidan, ersattes den ena av LO-ledamöterna, av en ledamot från TCO. 1966 öppnades möjlighet att sluta kollektivav- tal för de offentliganställda tjänstemännen. Reformen innebar att den offentlige arbetsgivaren blev representerad i Arbetsdomstolen på i princip motsvarande sätt som tjänstemannasidan. I ett tjänstemannamål från den offentliga sektorn bestod domstolen fortsättningsvis av, förutom de tre ämbetsmannaledamöterna, av en SAF-ledamot, en arbetsgivarledamot från den offentliga sektorn, en LOledamot och en TCO-ledamot. Akademikerorganisationen SACO fick rätt att föreslå ersättare för TCO-ledamot. Akademikerna blev därmed representerade i Arbetsdomstolen 1966. Lagen om arbetstvister De regler som gäller idag för Arbetsdomstolen infördes i huvudsak för fyrtio år sedan, 1974. Lagen om rättegång i arbetstvister tillkom detta år. Lagen innebär att Arbetsdomstolen utgör en slutinstans i samtliga arbetsrättsliga tvister i Sverige – och inte bara i tvister om tolkning av exempelvis kollektivavtal. Vissa förändringar genomfördes dock tre år senare, 1977. Väsentligast här var att enskild person inte kunde väcka talan vid Arbetsdomstolen. I ett sådant fall skall arbetstagare väcka talan vid tingsrätt. Tingsrättens dom kan sedan överklagas till Arbetsdomstolen. Vem får väcka talan? Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. För att en arbetstvist skall få föras direkt till Arbetsdomstolen ställs två villkor. Talan måste antingen väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal. Målet i ett sådant specifikt fall måste gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen. Målet kan gälla exempelvis föreningsrättstvister eller tvister om förhandlingsrätt. Det kan också gälla tvist mellan parter som är bundna av kollektivavtal eller tvist som angår arbetsplats där kollektivavtal gäller. I andra typer av arbetstvister skall talan alltså väckas vid vanlig tingsrätt. För en enskild arbetstagare som inte är medlem i en facklig organisation gäller att talan en- d t g b s r m d ö b k s n b v r A s t d k a l g o å m s e a ä ” d e . - Våra specialdomstolar r å r r - Överklagande i AD Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande i en sådan tvist kan överklagande ske till Arbetsdomstolen. En sådan prövning kräver att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd. Diskrimineringsombudsmannen (DO) får i vissa fall väcka talan direkt i AD. I samtliga fall innebär Arbetsdomstolens dom ett slutligt avgörande av tvisten. Arbetsdomstolens dom kan alltså inte överklagas 21 anställda inom AD Arbetsdomstolen har 21 anställda. Av dessa är fyra lagfarna domare som fungerar som domstolens ordförande. De biträds av åtta sekreterare som normalt är domarutbildade. å . - Sju ledamöter men också tre Vid måls avgörande består Arbetsdomstolen av en ordförande samt av sex andra ledamöter som inte är anställda vid domsto- t . a t å n - t r - Åklagare önskar avlyssna datatrafik Arbetsdomstolen Hyresnämnden Marknadsdomstolen Miljödomstolen Patent-och besvärsrätten Fastighetsdomstolen Tryckfrihetsdomstolen dast kan väckas vid tingsrätt. Detsamma gäller normalt en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation. len. I allmänhet består domstolen av sju ledamöter. I mål av enklare beskaffenhet kan dock domstolen bestå av endast tre ledamöter. Vid prövning av frågor som avser annat än arbetsrätt, t.ex. processrättsliga frågor, är domstolen domför med tre lagfarna domare. Ordföranden kan ensam besluta om förberedande åtgärder eller avskriva mål. Ordföranden kan också avvisa mål när det är uppenbart att rättegångshinder föreligger. I den vanliga sjumannasammansättningen ingår tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Två ledamöter har utsetts efter förslag från den privata och offentliga arbetsgivarsidan. Två ledamöter har utsetts efter förslag från LO, TCO och SACO. Ordföranden och vice ordföranden är personer med långvarig domarerfarenhet. Den tredje ämbetsmannaledamoten har särskilt erfarenhet av förhållandena på arbetsmarknaden. Denna person innehar i allmänhet en framträdan- I SPALTERNA SEN SENAST de befattning i något statligt verk eller liknande. De ledamöter som utsetts efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarsidan har föreslagits av arbetsmarknadens huvudorganisationer. Berättigade att föreslå ledamöter Förslagsberättigade är Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och Landsting, LO,TCO och SACO. Svenskt Näringsliv har rätt att föreslå fyra ledamöter. Sveriges Kommuner och Landsting får föreslå två ledamöter. Arbetsgivarverket kan föreslå en ledamot. LO får föreslå fyra ledamöter, TCO två ledamöter och SACO en ledamot. Samtliga ordinarie ledamöter och ordinarie ersättare för dessa förordnas av regeringen för en tid av tre år. Och nämndemännens roll? Arbetsdomstolen är som alla förstått utan medverkan av nämndemän men kan ha närvaro av lekmannadomare. Arbetsmarknadens parter har ju rätt att nominera namn för domstolen och kan, om så önskas, nominera meriterade personer utan juridisk skolning. Förslag har väckts att i brottsbekämpande syfte få möjlighet att avlyssna datatrafik. Det är säkerhetspolisen, Säpo som tillsammans med landets åklagare föreslår en sådan åtgärd. Termen som nyttjas är hemlig dataavläsning och har diskuterats, enligt tidningen Dagens Juridik, inom regeringskansliet Rosenbad. Tomas Lindstrand, chefen för landets åklagarmyndighet, säger i en kommentar, att en sådan här åtgärd ska ses som ett konstruktivt sätt att kunna hålla jämna steg med den organiserade brottsligheten. Den tekniska utvecklingen kan här ge samhället goda möjligheter till detta. Extremt våld nyttjades av aggressiv kokainliga Under våren uppmärksammade medier en liga i Stockholm som handlat med stora kvantiteter kokain. Gruppen kriminella har också nyttjat extremt våld i vissa fall för sin verksamhet. Ligan kom särskilt i fokus i samband med en stor rättegång i Stockholms tingsrätt mot ligans medlemmar. Bland ligans kunder fanns så kallat vanligt folk men också ”kändisar”. Det kriminella gänget har kallats för “Lejonen”. Rättegången mot gruppen omfattade åtal mot totalt 21 medlemmar. Åtalet har förutom kokainbrott också innefattat sådant som övergrepp i rättssak och grova vapenbrott. Enligt åklagaren har ligan ägnat sig åt omfattande narkotikahandel, allt under täckmantel av att vanlig affärsverksamhet varit drivkraften. 9 I SPALTERNA SEN SENAST Riskfritt med källarinbrott Under förra året ökade antalet inbrott i källare och på vind med 20 procent i Stockholm. 2311 inbrott anmäldes under första halvåret 2013. Men få av dessa klarades upp, för att inte säga några knappast alls. Polisen verkar helt handlingsförlamad vad gäller denna typ av brott. Av de 2311 anmälda brotten kunde endast fyra personer åtalas med anknytning till dessa brott. Uppklarningsprocenten var dock lika med noll. Polisen instämmer i att denna typ av kriminalitet är lågprioriterad. Thomas Bäckström, säger i en intervju till Dagens Nyheter, att man inte har tillräcklig bemanning för denna brottslighet. I statistiken över förra årets brottslighet har dock bostadsinbrotten gått tillbaka. Bostadsinbrotten har minskat med fyra procent. Ett skäl till att så skett är den särskilda insatsen från polisen som nyttjats, där man starkt gått in för att motverka just bostadsinbrott. Snittkostnaden för ett inbrott i källare eller på vind beräknas till 8700 kronor per drabbad. Försäkringsskyddet gäller dock inte stöld av egendom i dessa utrymmen. En vanlig hemförsäkring täcker sålunda inte sådant som förlust av konst, smycken och kameror, om det förvaras i källaren eller på vinden. 10 STAFFAN BJÖRNBERG,YSTAD Omfattande utredning men på bräcklig grund Huvuduppgiften för utredningen ”Nämndemannauppdraget” var ” … att tydliggöra att nämndemannauppdraget är ett opolitiskt uppdrag”. Men varför var det så angeläget? Fanns det några iögonfallande exempel på att dagens system missbrukats och att nämndemännen agerat politiskt i rättssalarna på ett sätt som kunde motivera att sätta igång den stora utredningsapparaten? Och var fanns de som hade klagat på ett system som i Sverige gällt i flera hundra år? Om man letaR i den stora Nämndemannutredningen som kom förra sommaren så är det magert med sådana exempel. Bortsett från fallet med Julian Assange som hänvisar till att han inte vill bli bedömd av en ”politisk” domstol och därför vägrar komma till Sverige för att stå till svars för misstänkta sexbrott så redovisar inte utredningen några exempel på att systemet missbrukats. Inte ens tillbaka i tiden hittar utredningen något anmärkningsvärt och det trots att frågan om nämndemännen och politiken behandlats flera gånger av svenska utredningar. Den så kallade Nämndemannakommittén tyckte år 2002 att dagens system ”inte är oförenligt med synen på domstolars oberoende i förhållande till det politiska systemet”. Och man var inte först med den åsikten. Redan 1994 hade den så kallade Domarutredningen behandlat nämndemännens förment politiska inflytande men konstaterat ”… att några ex- empel på att så var fallet aldrig har påvisats” (Nämndemannautredningen sid 235). Utredningens uppfattning delades av flera remissinstanser. Förutfattade meningar Kritiken mot det nuvarande systemet bygger därför på enskilt tyckande, förutfattade meningar och mediakampanjer av den typ som TV och storstadsmedia drog igång för drygt 18 månader sedan och som skickligt följdes upp med enkäter med juristprofessionen. Politikens och politikernas ”dåliga” rykte överfördes på nämndemännen och nämndemannasystemet enligt metoden ”guilt by association”. Men några exempel på att nämndemännen skulle drivit valrörelse i rättsalarna lämnades aldrig, inte ens domarna kunde erinra sig några exempel på att så varit fallet. Och ändå blev det portalformuleringen, tryckt i fet stil, i en över 500 sidor lång statlig utredning! Nästan lika viktigt för utredningen, har varit att hitta ett sätt att föryngra nämndemannakåren. Nämndemännen är nämligen äldre än befolkningen i genomsnitt och trots informationsinsatser av Domstolsverket så består förhållandet. ”Missförhållandet” har visserligen avtagit, de äldre nämndemännen har blivit färre och de yngre något fler. Men allt är inte bra med det. Flera domstolschefer har märkt att de yngre nämndemännen deltar i mindre omfattning än de äldre dvs de äldre har fler tjänstgör- ingsdagar än sina yngre kolleger. Ambitionen att få fler unga kan med andra ord innebära att domstolarna som dessutom föreslås få färre nämndemän får svårt att bemanna tingsdagarna och de besvär som finns redan i dag kommer att bli ännu värre. Regeringens uppfattning, och den har stått sig genom åren, är att nämndemannakåren vad gäller ålder, kön och etnicitet, matematiskt skall representera folkgenomsnittet. Det har fungerat ganska bra när det gäller kön och etnicitet där nämndemannakåren i dag närmar sig idealet, det vill säga samma proportioner som i samhället i övrigt. Problemet är alltså ålderssammansättningen. Verkligheten säger ifrån Det kan helt enkelt bero på att verkligheten säger ifrån. Domstolarna och valorganisationerna delar inte överhetens tro på den matematiska rättsvisan utan föredrar att se praktiskt och erfarenhetsmässigt på nomineringen av landets nämndemän. Det kan vara en erfarenhet som Statskontoret kan ta till sig, när man nu skall fundera över möjligheten att inrätta en fri kvot (utredningens förslag är att 50 procent av nämndemännen skall nomineras av kommunala tjänstemän) och i vilken utsträckning en sådan kommer att föryngra nämndemannakåren. Staffan Björnberg Nämndeman i Skåne-Blekinges hovrätt Europadagen för lekmannadomare sidan 19 50 år som svensk lekmannadomare sidorna 16–17 Hälsinglands studieresa lockade många nämndemän sidan 18 Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen 10 974 51 Luleå tel: 0920 624 85 0706 51 78 42 Eva Olsson Skolgatan 13 C 817 30 Norrsundet tel 0768 32 24 02 0705 71 24 33 Marika af Winklerfelt Bastugatan 17 118 25 Stockholm tel 08 641 36 41 0703 45 15 42 FÖRENINGSNYTT Örebro utsedd till kongresstad 2015 sidorna 12–13 Staffan Björnberg V Vallgatan 11 271 35 Ystad tel 0411 169 96 0736 7098 63 NRF:s arbetsutskott: Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Marika af Winklerfelt adress se ovan Örebro vann dragkampen om att arrangera nästa års kongress. Staden med statyn av svenske bondeledaren Engelbrekt och fina stadsmiljöer. Förbundssekreterare Staffan Björnberg adress se ovan Förbundskassör Bo Sjöberg Hertig Carls Allé 19 691 41 Karlskoga tel 0586 613 38 0706 84 55 29 Barbro Tjernström Össby gård Tegelbruket 614 90 Söderköping tel 0121 22181 0733 937600 Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel 08-6515513 Bankgiro 5360- 9855 ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: Niklas Sandstedt, Britt Haselwanter och Ann-Marie Palvall under minglet efter årsmötet. Kjell Hietala skymtar bakom Britt. [email protected] Efter livligt årsmöte följde trivsamt mingel Stockholms nämndemannaförening är känd för bland annat sina livliga årsmöten. Så också i år, men efteråt var stämningen god. En viktig fråga för nämndemännen i Stockholm var frågan om fortsatt medlemskap Nämndemännens Riksförbund. sidorna 14–15 11 FÖRENINGSNYTT FS senaste möte Örebro kongresstad 2015 Nu är det bestämt. Örebro blir kongresstad 2015. Eskilstuna, Jönköping, Umeå och Östersund hade alla visat ett visst intresse, men valet föll alltså på en stad i Mälardalen. Avgörande var ekonomin men också just geografin. Södra Sverige vann dragkampen 2011 med Karlskrona och i norra Sverige har kongress arrangerats i Kiruna och i Borlänge. Att Eskilstuna arrangerade kongress 2007 var ju inte heller till denna stads fördel, även om denna kongress var mycket lyckad. När förbundsstyrelsen träf- många föreningar vill arrangefades i Gamla Stan i Stock- ra kongress, säger Lars Lassiholm vid sitt senaste möte ver- nantti. En rad variabler är alltid kade valet relativt enkelt. avgörande för ett sådant här Arbetsutskottet hade förberett beslut. – Viktigt är att föreningen frågan om kongresstad på ett som ansöker har en handfast noggrant vis. Nämndemannaföreningar plan och inte minst att den ekosom in i det sista visat intresse nomiska budgeten är realistisk. – Vi fann att mycket talade att arrangera kongressen 2015 har varit bland annat Jönkö- för Örebro, säger Lars Lassiping och Eskilstuna, tidigare nantti. Staden är intressant, den kandidater har varit Umeå och tillhör de dynamiska i Mälardalen med ett spännande närÖstersund. ingsliv och en högskola. Förbundets kassör Bo SjöGlädjande – Det är glädjande att så berg är ordförande i Örebro- Frank Norgren i engagerat samtal under frukosten på morgonen inför FS-mötet. Hjalmar Bergman skrev Markurells i Wadköping, en bestseller från hans Örebro under uppväxten. Wadköping utgör den äldsta delen av Örebro. föreningen. Han var inte närvarande vid styrelsens beslut men förklarade efter beskedet att föreningen i Örebro är väl förberedd. Stora Hotellet – Alla ledamöter i vår förenings styrelse är klart välvilliga till att arrangera denna kongress, förklarade Sjöberg. Det innebär ett stort ansvar, men vi hoppas kunna motsvara de krav som ställs på oss. Vi förbereder nu ett program som vi hoppas ska bli uppskattat. Kongressen i Örebro kom- Valberedningen hälsade på under förbundsstyrelsens möte. mer att arrangeras på Stora Hotellet. Det blir sannolikt en kongress med livfulla diskussioner men också med kulturella inslag. Örebro har ju mycket att erbjuda här, staden är sedan ett antal år tillbaka exempelvis universitetsstad. Wadköping Örebro har också sitt Wadköping, varje svensk med litterärt kunnande vet vad detta innebär. Det var i denna stad som författaren Hjalmar Bergman växte upp, och det var här han fick underlag till sin stora Agneta Ivemyr är numera ersättare i förbundsstyrelsen. FALUN Studiebesök vid häktet Femton nämndemän som tjänstgör vid Domstolarna i Falun gjorde på onsdagskvällen den 26 mars ett studiebesök vid häktet i Falun. Chefen för häktet Åsa Rogström tog emot och informerade om verksamheten. 12 Kriminalvården är en myndighet som är uppdelad i regioner och Falun tillhör region Nord och har sitt kansli i Härnösand. Vid häktet i Falun finns trettiofyra platser som oftast är fullbelagda. Varje cell har TV och radio men dator och mobiltelefon får inte den häktade ha. Endast ett fåtal av cellerna har egen toalett. En sjuksköterska arbetar heltid och undersöker alla intagna och tar en del prover när de kommer till häktet. En distriktsläkare kommer en gång i veckan. Häktet har bra kontakt med Säters sjukhus om någon skul- le vara i behov av psykiatrisk vård. Om den häktade inte är svensktalande finns tillgång till tolk via telefon vid inskrivning. Det finns fem rastgårdar där de häktade har rätt till en timmes promenad dagligen. Alla som röker måste gå ut i rastgården. m s n g b n s t - ra n suu n x- denm n n ra sk är ill ng. där mlla st- Örebro slott – värt att besöka under kongressen 2015. framgång ”Markurells i Wadköping”. En litterär framgång som sedermera gick i en uppskattad filmatisering i Sveriges Television med skådespelarna Edvin Adolfsson och Ulf Brunnberg. – Vi ser alla fram emot kongressen i Förbundsstyrelsen under arbetet i Gamla Stan i Stockholm. Det finns två motionsrum, ett mindre och ett större. Regeln säger att ett motionsrum får nyttjas endast av en intagen åt gången. En gång i veckan kommer biblioteksvagnen där de intagna kan låna böcker. Intagna som inte talar svenska ges oftast möjlighet att låna böcker Örebro, säger Lars Lassinantti. En ny förbundsordförande kommer att väljas, och hur många ledamöter den nya styrelsen kommer att ha – det får vi ju som bekant se. Det finns förslag om att kommande förbundsstyrelse ska ha färre ledamöter än idag. Eva Olsson kunde berätta under FS om Gävles intresse för NRF. på sitt modersmål. Böckerna spelar en viktig roll för många av de häktade. Anstalten har också en rullande kiosk där de intagna kan handla, den kommer två gånger i veckan. Varje intagen får ett dagligt bidrag på 90 kronor. De häktade får i regel ta emot besök . Karlskrona, många minns en trivsam kongress 2011 i en stad med en fascinerande arkitektur. Staffan Björnberg, förbundssekreterare och medlem i stadgegruppen. Barn får besöka en intagen om barnet så själv önskar. Maten levereras från Salberga anstalten. När intrycken bland besökande nämndemän sammanfattades var det ett givande studiebesök. Vi fick en god inblick i hur ett svenskt häkte fungerar och hur den häktade tillbringar sina dagar i väntan på dom. Den här typen av besök rekommenderas flera att ta del av. Vid pennan Kristina Wahlén vice ordförande Falu Domstolars Nämndemannaförening 13 FALUN Tre föreningar slogs samman Vid Domstolarna i Falun tjänstgör nämndemän i Tingsrätt och Förvaltningsrätt från åtta kommuner i Dalarna. För många år sedan skapades en Domstol i Falun ändå har det funnits tre nämndemannaföreningar att vara medlem i. Under flera år har det ”stötts och blötts” hur en sammanslagning till en förening skulle ske men nu har det äntligen blivit en sammanslagning. Årsmöte hölls den 15 mars och föreningens namn är nu Falu Domstolars Nämndemannaförening. Föreningens verksamhet syftar till att göra studiebesök vid olika myndigheter som nämndemännen kommer i kontakt med i sitt uppdrag. Fortbildning och att anlita föredragshållare är också en del av uppdraget och vi tror att det blir lättare att jobba med när vi är en förening. Styrelsen består av Frank Norgren ordf. Kristina Wahlén v. Ordf. Bert Broman kassör, Sven-Inge Persson sekr. Ledamöter och ersättare är Per-Olov Knuts, Anna-Karin Dahl, Ruth Johansson, Maud Jones Jans, Boris Norrlén, Åke Karlsson, Gunnar Rydberg och Mohammed Alkazhami. 14 FÖRENINGSNYTT STOCKHOLM Ett möte präglat av stridigheter Stockholms tingsrätt har under senare år haft en nämndemannaförening med möten som ofta präglats av minst sagt livliga diskussioner. En viktig fråga som ofta dyker upp på årsmötet är den motion som yrkar på utträde ur förbundet. Hittills har den falang som önskat utträde representerat ett mindretal, så även i år. Årsmötet detta år var så omfattande och långt, att det krävdes en fortsättning i form av dag nummer två för detta viktiga möte. I en motion med undertiteln ”angående kollektivt medlemskap i Nämndemännens Riksförbund” hade 18 medlemmar i föreningen motionerat om utträde ur Nämndemännens Riksförbund. Ekonomiska argument Med ekonomiska argument om att Stockholms nämndemannaförening betalar alldeles för mycket av sina avgifter till förbundet, ansåg motionärerna det motiverat att föreningen i Stockholm nu borde lämna förbundet. Om man önskar kvarstå som medlem hänvisades till det enskilda medlemskapet. Men majoriteten tyckte alltså annorlunda, och även i år beslutade Stockholms nämndemän vid – När är det trivsamt med nämndemännen i Stockholm? – Hvergang det er mingel! Tycks Östen Bohlin, till höger anse. Något de flesta av de närvarande säkert instämde i. tingsrätten att kvarstå i förbundet. Under mötet påpekade många fördelarna med ett medlemskap i Nämndemännens Riksförbund. Ukraina – Resorna som arrangeras är populära, påpekade Ulla Molin. Vi var många med på min resa till Ukraina, resan var verkligen givande, programmet mycket bra. Ulla hade rest med nämndemännen till Ukraina under 2011, hela 63 nämndemän från hela landet reste med NRF detta år till Ukraina. Ett annat gott skäl till att vara med i Nämndemännens Riksförbund är den försäkring man får som lekmannadomare, utöver den vanliga försäkringen, något som också påpekades. Ett bekymmer för föreningen verkar vara medlemsantalet. Under många år hade förening- en i Stockholm fler än 100 medlemmar, men under sista året har medlemstillströmningen varit vikande. – Kanske det blir annorlunda framöver, säger Marika af Winklerfelt, föreningens ordförande. Fler medlemmar är nog att vänta under detta år. ”Öppen domstol” Under årsmötet diskuterades också andra frågor. En motion handlade om nämndemännens deltagande i ”Öppen domstol”, en annan motion gällde nämndemännens tjänstgöringstid och en tredje gällde nämndemännens akademiska kvart. När mötet var avslutat samlades samtliga deltagare till en trivsam stund där det bjöds på tilltugg med kaffe, the och vin. Och här blev det plötsligt en riktigt god stämning där försvarare och opponenter fann varandra, känslosvallet från mötet verkade som bortblåst. Ulla Molin, Carin Berje och Gerd Augustsson tillhörde de debattglada denna kväll. Ulla påpekade värdet av de resor som NRF arrangerar. M i k g P r t M o VÄSTMANLAND Många hade samlats när årsmötesförhandlingarna dag två åter drog igång vid nämndemannaföreningen i Stockholm – Verbalt brukar det låta ganska kraftfullt på våra möten, säger en av deltagarna, Ann-Marie Palvall. Vi brukar dock alltid vara de bästa vänner efter våra möten. – Kanske är vi stockholmare på detta vis, glada i att debattera men alltid särskilja sak från person. I grund och botten gillar vi ju varandra. Niklas Sandstedt och Marianne Timoleon förbereder sig. Mötesordföranden Gert Abelt, Ann-Marie Palvall, Östen Bohlin och ordföranden Marika af Winklerfelt. Bo Lindner och Ann Danielsson. Bo tillhörde falangen som förordade utträde. Så var det åter dags för föreningens årsmöte. Det hölls i Västmanlands Tingsrätt med ett dussin deltagare. Vi hade inledningsvis nöjet att särskilt välkomna NRF:s vice ordförande Marika af Winklerfelt. Då hon medförde egen ordförandeklubba, var hon således beredd att leda kvällens förhandlingar, vilket hon gjorde raskt och rutinerat. Valen gick valberedningens väg och styrelsen består nu av ordförande Michael Johansson, vice ordförande Agneta Ivemyr, kassör Sture Larsson, nyvärvade sekreteraren Cecilia Uggla och ledamöterna Christoffer Anderberg och Kristina Hellman. Till ersättare omvaldes Richard With, Bijan Rowshani och Birgitta Hagström. Revisor är Marita Karlsson och ersättare David Sharp och Bengt Jansson. Mötet avslutades och under gemytliga former avåts smörgåstårta och det fördes familjära samtal. Därefter berättade Marika om det huvudsakliga innehållet i regeringens proposition angående nämndemännens situation. Resultatet av den utredning som genomförts lämnades i huvudsak utan avseende. I ”proppen” föreslås, att särskilt val av nämndemän skall genomföras året efter valåret. Kontrollen av nämndemännens vandel blir mera rigorös, d.v.s. man får inte ha förekommit i konkurssammanhang eller i polisens belastningsregister. I Sveriges Riksdag finns en bred majoritet för att behålla nämndemannainstitutet i dess nuvarande form. Det sägs också att arvodessystemet ska vara modernt (vad det nu kan betyda). Sten Helleng Studieorganisatör 15 FÖRENINGSNYTT STOCKHOLM GÄVLE Ett stort blomsterfång till Uno Janson! Gävle vill vara med Intresset för att vara med i NRF verkar öka. Flera föreningar har nu aviserat ett intresse för medlemskap. Ett antagande till det ökande intresset är NRF:s insatser avseende de olika nämndemannautredningarna. När propositionen kom från justitiedepartementet var beskedet välgörande. Nämndemännen får vara kvar i överrätterna och antalet nämndemän i domstolarna får vara detsamma som, hittills. Många förklarar framgången med insatsen från Nämndemännens Riksförbund. Nu visar det sig att många föreningar vill gå med i förbundet, senast i raden är föreningen i Gävle. Förbundsstyrelsen har besvarat ansökan på ett välvilligt sätt, vilket innebär att Gävle redan i år kommer att vara med. Grattis Gävle! Grattis NRF! Nämndeman i Sveriges domstolar i 50 år Som ung jobbade Uno Janson på tåget mellan Göteborg och Stockholm. Han var postiljon och sorterade nattposten. Många år senare tillhörde Uno Janson en av dem ledande inom Statsanställdas Förbund, under en tid fackets representant i Postens styrelse och nästan under hela sin yrkeskarriär, var han också verksam som nämndeman. – Vissa säger att mycket av det som händer oss människor bygger på en slump, säger Uno. Andra säger att Gud har ett finger med i spelet. I mitt fall kan jag sammanfatta mina år inom Sveriges domstolar och inom mitt yrkesliv, med att jag i hög grad låtit slumpen styra. Andra kanske skulle förklara det hela på ett annat vis men jag är mest bekväm med att säga att slumpen har styrt. Ödmjukhet är en viktig faktor för framgång i livet, och att inte ta sig på för stort allvar. Narcissismen är farlig. – Viktigt är dock att ta chansen när den uppenbarar sig, att ta del av det som tillvaron erbjuder – och det har jag nog försökt att göra. Att jag blev nämndeman är ett sådant exempel, inte visste jag mycket om detta förtroendeuppdrag när jag erbjöds uppdraget. Men jag fann det så intressant, att jag fortsatte. Att det skulle bli i femtio år, sådant kunde jag ju förstås inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig. En gång göteborgare Uno Janson är också stockholmare sedan drygt femtio år tillbaka. Han bor mitt i Stockholm, nära Norra Latin och Centralbadet. Men var och en som mött denne energiske man vet att Uno är från UPPSALA Ett välbesökt årsmöte i Uppsala nämndemannaförening ägde rum i Tingsrättens lokaler. Vid årsmötet avtackades föreningens vice ordförande Elsa Segerqvist och sekretera16 m S k S k f f l f i n m f Uno Janson vid ceremonien vid Stockholms tingsrätt. Marika af Winklerfelt delar ut utmärkelsen från nämndemannaföreningen i Stockholm. Göteborg. Hans göteborgska har en sympatisk ton till den stockholmska som Uno erövrat under årens lopp. – Viktigt i alla sammanhang är att förankra beslut, säger Uno. Om alla är med i ett samhälle får vi ett gott samhälle. Det förstod vi tidigt inom fackföreningsrörelsen, men detta präglar ju vårt Sverige i stort. När jag satt i Postens styrelse var ju detta tydligt, konsensus är också typiskt för svenskt näringsliv. Här skiljer sig nog Sverige från övriga länder, vi svenskar är nog mycket för samförstånd. Samförstånd är det förståndiga. ren Rune Hedman, båda mångåriga ledamöter i Nämndemannaföreningens styrelse. Efter val och konstituering har styrelsen fått följande sammansättning: Gunnar Salomonsson ordförande, Ingrid Nyberg vice ordförande, Ella-Britt Hanslöf kassör, Samförstånd Samförstånd var också ett ledord för Uno under åren som aktiv inom svenska nämndemannarörelsen. Han var under många år aktiv inom Stockholms nämndemannaförening, under en tid dess ordförande. När kongressen stundade i Jukkasjärvi var Uno en synnerligen aktiv deltagare under debatten, så aktiv att han av bara farten kom så småningom med i förbundets styrelse. Här satt han i två omgångar. – Försäkringsfrågorna blev min huvudsakliga uppgift inom förbundsstyrelsen, berättar Uno. NRF Lars-Olof Bäckman sekreterare och Lars-Åke Nygren ledamot. Suppleanter är Eva Enskär och Håkan Sjöblom. Uppsala nämndemannaförening har omkring 120 medlemmar, de allra flesta nämndemän vid Uppsala tingsrätt. Genom att Håkan Sjöblom, som är nämndeman vid Förvaltningsrätten nu har valts in i styrelsen, hoppas vi kunna öka antalet medlemmar från Förvaltningsrätten. I samband med kallelsen till årsmötet sammanfattades också vårens program: I mars fick nämndemännen i Uppsala veta u m a l n r r n k i f v i m r k m r o d W p ” ord ineltiv naföei rliatten unvå min örRF örin i öka ör- till ckick eta Uno Jansson, göteborgaren som blev stockholmare. Uno har varit verksam som nämndeman i Stockholm i hela femtio år. Här tillsammans med kocken på lunchstället Hubertus och med Stefan Strömberg, bild till höger. kunde här erbjuda extra skydd för våra medlemmar, till gagn för en och annan. Varje medlem inom NRF har numera ett skydd även till och ifrån ett föreningsmöte – så var det inte förr. Om bilen repas av något busfrö när du är på ett möte med din nämndemannaförening, ersätter Folksam dig, som ett exempel. Ceremoni Uno lämnade under detta år uppdraget som lekmannadomare. Han tackades högtidligt av i Stockholms tingsrätt av lagmannen Stefan Strömberg. – Även om han inte ville oss nämndemän väl med sin utredning, var han en charmerande bekantskap, säger Uno. Ordföranden i Stockholms nämndemannaförening, Marika af Winklerfelt deltog också i avtackandet med en hyllning från föreningen och förbundet. – Det gladde mig naturligtvis, säger Uno. Men jag har inte lagt alla mina engagemang på hyllan, jag är fortfarande aktiv inom Svenska kyrkan. Jag är ledamot av kyrko- fullmäktige i Adolf Fredriks församling här i Stockholm. I kyrkliga sammanhang känner jag mig hemma. Fritidshuset Fritiden ägnar Uno annars åt familj och fritidshus. Familjen är dotter med man och barnbarn – när tidningen Nämndemannen är i kontakt med Uno är barnbarnet Moa på besök. I vanliga fall är 29-åriga Moa, en projektledare inom klädföretaget HM. En rapp och kvick person, det verkar som om hon brås på Uno. Ett annat duktigt barnbarn är framgångsrik inom svensk ridsport. Huset i Stockholms skärgård tar också tid. Hans intresse för trädgården är omtalat, men också att ständigt ha ett öga på att huset är i gott skick. När huset kommer på tal är ofta sådant som energiåtgång och underhåll, sådant som diskuteras. – Att vara miljömedveten har ju blivit allt viktigare med åren, säger Uno. Förr nyttjade mer om Rättsmedicinalverket. Verksamhetschefen Tommie Olofsson berättade om verksamheten. I april fick vi nämndemän kunskap om Ekobrottsmyndigheten i Uppsala, där vice chefsåklagare Eva-Lena Wessman berättade. I maj var titeln på programmet ”Polisen som bemötte ”buset” med kärlek”. Föredragshålla- Om du blickar tillbaka på din tid som lekmannadomare, vilken är din reflektion? ett bra liv är ett vanligt liv, med ett vanligt jobb, i en traditionell värld. Livet är inte som en Hollywoodproduktion – men det kanske många unga får för sig. Samhället måste satsa mer förebyggande, satsa mer på jobb åt unga, skapa många statliga jobb för unga exempelvis! – Här finns mycket att kommentera, säger Uno. Rent generellt tror jag inte på straffets avskräckande effekt, här har nog Beatrice fel, även om vi ska ha kännbara straff för svåra brott. Men en person som bestämt sig för att exempelvis smuggla heroin, tror säkert att han är smartare än samhället. – Materialismen är en stark kraft, närmast som en drog för vissa. Att skapa goda förutsättningar för alla, är väldigt viktigt. Om ett samhälle lyckas med det, förebygger samhället brott. Att alla känner att man har en chans, sådant är väldigt viktigt. flertalet husägare ved vid uppvärmning, sedan kol och koks, sedan olja och numera gäller sådant som bergvärme. Frågor som rör energi och värme har alltid roat mig. Gott humör – Men det är också viktigt att var och en försöker, är på gott humör och är positiv. Om samhället ger en ung människa ett förtroende, förväntar sig ju samhället att den unge ger i sin tur, samhället ett stort förtroende. Att – Problemet är att ge den in- vara positiv är en synnersikten till unga i farozonen ligen viktig egenskap, framför brott. Att bästa vägen till för allt för en själv. – När så samhället slår till och han får sitt straff, inser kanske vederbörande så småningom, att det bästa i livet är ett vanligt medelklassliv, många före detta kriminella har sagt så. Att det så kallade svenssonlivet är oslagbart. re var Michael Lundh, f d polis inom Norrmalmspiketen i Stockholm. Efter årsmötesförhandlingarna och kaffe kåserade de kända Uppsalaprofilerna tillika ledamöterna i Svenska Deckarakademien Lilian och Karl G Fredriksson över ämnet ”Svenska Gunnar Salomonsson, Ingrid Nyberg, Lars-Åke deckare 2013”. Nygren, Ella-Britt Hanslöf, Lars-Olof Bäckman Ett synnerligen uppskattat inslag! och Håkan Sjöblom. 17 FÖRENINGSNYTT HÄLSINGLAND Studieresa i norr lockade många nämndemän Hälsinglands nämndemannaförening brukar ha ett varierat och omfattande program. Föreningens olika arrangemang röner alltid ett stort intresse bland medlemmarna. I maj gick färden till två fångvårdsanstalter i norra delen av landet, en anstalt för kvinnor och en för män besöktes. Ljustadalens kvinnoanstalt har idag 20 intagna kvinnor, de flesta sitter inne för narkotikabrott, misshandelsbrott och ekonomiska brott. Strafftiden för de flesta varierar men maxstraffet är på två år. Många av de intagna på Ljustadalen erbjuds ibland frigång och då i anslutning till skolgång. En möjlighet som många av de intagna tar, ibland med lyckade resultat. Exemplen på att många gör bra ifrån sig inom studierna är fle- RECENSION Om den store teologens barn En gång i tiden fanns i Sverige en stor teolog vid namn Nathan Söderblom. Han rönte framgångar och uppmärksamhet inom den internationella fredsrörelsen. Han fick tolv barn varav tio nådde vuxen ålder, där ambassaödren Staffan Söderblom blev den mest riksbekante. 18 Överraskningen var nämligen påtaglig bland besökande lekmannadomare, att en sådan avvikelse ibland kan förkorta totala tiden på anstalten. Om uppgiften var korrekt, upplevdes detta som häpnadsväckande. Den andra anstalten som besöktes var Saltvik, en betydligt större anstalt med fler intagna. Här finns 191 platser med 200 anställda. Anstalten Nämndemännen som reste med Hälsinglands nämndemannaförening har en egen domstolslokal. Murarna är 400 meter långa, samlade inför resa. Många hade hörsammat kallelesen, nämligen nio meter höga, i dubbla rader. Roland Jonsson, Kjell Johansson, Lilian Holmgren, Johnny JohnsFlygförbud över anstalten gälson, Anita Höglund, Christina Ungh, Stig Södergren, Conny Englund, Lisbeth Embretzen, Gerd Larsson, Eva Östlin, Eivor Garpebo, ler, allt i avsikt att anstalten Carina Olsson, Maj-Britt Norlander, Ulla Lundberg, Hilja Lodén och ska vara så rymningssäker som möjligt. Marianne Persson. Anstaltens rehabiliteringsra. Anstalten drivs enligt mo- på tal. Här ansåg en av medar- program är omfattande, där utdellen självförvaltning vilket betarna vid anstalten att straf- bildning spelar en väsentlig innebär att de intagna själva fen i Sverige var ibland i kor- roll. Marianne Persson skriver i ansvarar för sådant som mat- taste laget. Marianne Persson, ordföran- sitt mail att många av nämndehållning, tvätt och städning. de i föreningen, skriver i sitt männen var påtagligt nöjda mail till tidningen Nämnde- med besöket. Intrycken av beTankeställare En tankeställare fick de be- mannen, att en diskussion gäll- söken var många och diskussökande nämndemännen när de den när någon av de intagna sionen i bussen hem var stundtals riktigt livlig. frågan om straffens längd kom plötsligt avviker. I sitt samtal om Raoul Wallenberg med Josef Stalin, anser vissa, att Staffan Söderblom inte underlättade ett eventuellt frigivande av Wallenberg. Nathan Söderbloms barnbarns barn har nu skrivit en bok om en annan av Nathans söner, nämligen om äldste sonen vid namn Helge Söderblom. Författaren heter Omi Söderblom och är idag verksam som domare vid Svea Hovrätt. Det är en bok, som en källa uttrycker det, skriven av en av hovrättens främsta domare, välskriven bok med intellektuell skärpa. Omi Söderbloms bok är en påminnelse om en svensk fa- miljs strävanden och intellektuella framgång under 1900talet. Om en familj med rötter i ett strävsamt och rättskaffens svenska bondesamhälle. En berättelse om dess framgång och hur en sådan familj kan utvecklas under 1900-talet. Förstrött intresse Boken med titeln I skuggan av Nathan är att rekommendera alla som någon gång reflekterat över det faktum, att vissa skaffar stora barnaskaror, men som därefter visar sina barn ett förstrött, för att inte säga ett direkt avogt intresse. Gränslös narcissist Logiken går inte ihop. San- nolikt hade ärkebiskopens tolv barn samtliga goda möjligheter till ett lyckosamt och fridsamt liv, om nu inte fadern, den store teologen var en sådan gränslös narcissist. Nathans religion var en där kärlekens budskap var tydligt, men i förhållandet till barnen var ointresset och bristen på kärlek tydlig. Omis farfar Helge Söderblom var en klart begåvad människa. Helge Söderblom skulle sannolikt ha blivit en stor svensk skådespelare eller författare, men ödet ville annorlunda. Helge missbrukade narkotika, fann dock kärleken, fick en son, författarens far Robert m u h so ti v d o fi v b o g d h in d lide an rta Om vn- bedner en al. ga, er. älen om gsutig ri deda beusd- lv edn, å- är gt, en på rad m en er n- ick rt UTBLICK Lay Judge Forum Europadagen för lekmannadomare Den 9–11 maj inbjöds NRF till ett möte i Budapest för det europeiska nätverket för lekmannadomare ENALJ. Nätverket bildades år 2012 med syfte att främja lekmannadomarnas roll i EU-ländernas domstolar i enlighet med de principer som då slagits fast i ”the Charter of Lay Judges ”. Varje år samlas dess generalförsamling i samband med Europadagen för att utbyta erfarenheter och fatta beslut om verksamheten. I mötet deltog ett trettiotal delegater från 14 länder och Sverige representerades av undertecknad. Ifrågasatt på flera håll På flera håll i Europa är lekmannadomarnas roll ifrågasatt. I Spanien är systemet hotat och mötet beslutade att utfärda en gemensam deklaration riktad till det spanska justitiedepartementet till stöd för lekmannadomarna. I Estland har juristdomarna smygvägen försökt göra sig av med lekmännen men Helge Söderblom dog ung, blott 36 år. Boken I skuggan av Nathan är värd att läsa nu under sommaren. Intrycket är att det definitivt inte kunde vara enkelt att vara son till denne framträdande teolog inom svensk och internationell kristenhet. Priset Nathan Söderblom fick betala för sin framgång var stort och dyrt. Nathans barn, de tolv kände sig alltför ofta djupt olyckliga, någon glädjens plattform etablerade inte paret Söderblom i sitt hem. Känslan som ges är att intrycket utåt är viktigare än den inre familjelyckan. Slutsatserna är många, en men sedan deras justitieminister uppmärksammats på detta har det till viss del kunnat förhindras. Nätverket har därför inte en oviktig roll. Men Finland som varit med från början har ändå fått se hur nämndemännens roll successivt begränsats – från den 1 maj 2014 deltar bara två nämndemän i stället för tre i tingsrättens förhandlingar. Vi kan vara glada att vi ännu så länge lyckats hålla ställningarna i Sverige. God anda Mötet genomfördes i god anda men var ibland svårt att följa eftersom någon tolkning inte erbjöds. Gemensamt för alla länders lekmannaorganisationer är att de har begränsade resurser och inom nätverket har man inte lyckats utverka något ekonomiskt stöd från EU. Vid sidan av mötet bjöds dock på studiebesök i Budapests stadshus och i den fantastiska parlamentsbyggnaden samt en gemensam middag på båt i Donau. Marika af Winklerfelt är att lycka står sällan att finna i pengar eller grandiosa titlar. Lycka står att finna i mötet med handfasta och rejäla människor. Människor som lever enligt dogmen, att behandla människor som du själv vill bli behandlad. Det stora i det lilla Människor som kan se det stora i det lilla och som kan förstå att livets nyckel är just storslagenheten i det lilla – inte tvärtom. För att knyta an till landets nämndemän, just det, som många av våra lekmannadomare, verkar ha så väl förstått. Domaren vid Svea Hovrätt, Omi Söderblom, har skrivit en bok om sin farfar Helge Söderblom, äldste son till dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom. ÖREBRO Örebros nämndemän besökte åklagarmyndigheten Örebro Läns Nämndemannaförening inbjöds i slutet av maj till studiebesök hos åklagarmyndigheten. Myndigheten arbetar sedan cirka ett år tillbaka i nya, funktionsenliga lokaler i Rättscentrum i Örebro. Här är 21 åklagare och nio administratörer verksamma. Fem åklagare är specialutbildade för ungdomsbrott och jobbar enbart med sådana frågor. Dessa brott har, glädjande nog, minskat. Det finns även andra specialiseringar som miljö-, ekonomi- och drogmål. Dessa åklagare får kontinuerlig utbildning inom sina specialområden. Dygnet runt finns alltid en jouråklagare. Dagtid på helgerna är två åklagare och under natten en åklagare verksamma. Beslut om häktning görs på telefon utifrån de uppgifter som polisen lämnar. På åklagarmyndigheten arbetar man med arbetsintegrerat lärande. En nyanställd jobbar inledningsvis som aspirant, i minst nio månader, under aspiranttiden är man provanställd. Sedan jobbar man som assistentåklagare, den praktiska utbildningen fortsätter därefter på åklagarkammaren samtidigt med en teoretisk grundutbildning. Intrycket hos besökande nämndemän var en god insikt i hur det fungerar på åklagarmyndigheten och om hur verksamheten är organiserad. Vi informerades även om att en organisationsförändring kommer att genomföras i oktober. 19 Lever vi i en trygg rättsstat? Kjell-Olof Feldt om en läkares förlorade heder När skymningen faller på Oskyldigt anklagad, karriären raserad med endast 20 000 kronor i ersättning Justitiekanslerns Beslut i ”barnläkarfallet” har upprört många. Rättsstatens anseende har utsatts för angrepp , men JK Anna Skarhed tog inte den möjlighet hon hade att förbättra det. Förhoppningen om att rättssystemet skulle ta sitt ansvar för begångna misstag och övergrepp mot en oskyldig individ har inte infriats. Bakgrunden är att en kvinnlig överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus under drygt två och ett halvt år var ”på sannolika skäl” misstänkt och sedan åtalad för dråp på ett spädbarn. Hon förlorade både jobbet och sitt forskningsuppdrag på Karolinska Institutet. Hotfulla människor, hatbrev och medial uppståndelse tvingade henne att flytta långt bort från Stockholm. Den enda bevisning åklagaren efter den långa utredningen kunde åberopa var ett blodprov. Hon friades av en enig tingsrätt där hon själv tillsammans med sin försvarsadvokat vann gehör för sin kamp att visa på fel i sjukhusets journalföring och misstag av Rättsmedicinalverket som kunde förklara resultatet av analysen av barnets blod. Domstolen instämde i att inget brott hade begåtts. I sitt Beslut riktar JK kritik på ett antal punkter mot polisens, åklagarnas och rättsmedicinalverkets agerande och medger att det i några fall kan ha vållat läkaren lidande. Hon uttrycker viss medkänsla med läkaren och understryker statens ansvar för sina myndigheters kompetensbrister och tjänstefel. Men tjänstefelen var ringa och kompetensbristerna inte tillräckligt styrkta. Skarhed är också noga med att påpeka att hennes kritik inte riktar sig mot någon enskild befattningshavare Läkarens yrkande om skadestånd utgick från den långa tid hon levt stämplad som barna- mördare. Hon ville ha ersättning dels för förlorad arbetsinkomst med1,485 miljoner dels för psykiskt lidande med 1,5 miljoner. När det gällde förlorade inkomster underkände JK kravet i brist på bevisning. Justitiekanslersämbetets avoghet mot ideella skadestånd är känd. Men eftersom läkaren var frihetsberövad i åtta dygn kan JK inte undgå Lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder: ”Med utgångspunkt i JK:s praxis för beräkning av lidandeersättning och med beaktande av de allvarliga brottsmisstankarna finner JK att ersättning för lidande i detta fall bör bestämmas till 20 000 kronor.” Längre är man inte beredd att gå. Den medie- och hatkampanj läkaren utsattes för berodde inte på häktningsdomen utan var, enligt JK, något varje brottsling måste utstå. Att hela Solna Åklagarkammare från första dagen pekade ut läkaren som barnamördare lämnar JK därhän. Justitiekanslern prövar också fallet enligt den allmänna lagen om skadestånd. Men ingenting i polisens, åklagarens och Rättsmedicinalverkets hantering ”utgör sådana fel eller försummelser som kan grunda skadeståndsansvar för staten.” Läkaren har inte kunnat visa att dessa myndigheters agerande var orsaken till att åtal väcktes mot henne. Men Anna Skarhed hade kunnat hämta stöd för en annan uppfattning i utslag från Högsta Domstolen. HD tillerkände 2005 en person skadestånd på 100 000 kr för att handläggningen av hans fall tagit lång tid och 2007 fick en annan person ett skadestånd på 500 000 kr för psykiskt lidande under en lång häktningstid. I båda dessa domar hänvisade domstolen till en helt annan BOKRECENSION Festskrift Svea hovrätt 400 år: Vart tog nämndemännen vägen? Inför granskningen av festskriften till firandet av att Svea Hovrätt firar sitt 400- års jubileum dyker frågan upp: Nämndemännen – finns de med? Finns någon seriös bedömning av nämndemannauppdraget vid hovrätten? Bemöts nämndemännen som de likvärdiga lekmannadomare de är i praktiken, i rättssalen, i sin funktion? Är utbildade jurister de bästa bedömarna av nämn20 demännen? Svaren på dessa frågor är Nej. Redan 1926 föreslogs införande av nämndemän i hovrätterna. Frågan diskuterades under 50 år, och 1972 års domarutredning föreslog detta. Borgerliga och socialdemokratiska regeringar bidrog båda till att det 1977 fattades beslut. Ett förslag om att även HD skulle ha nämndemän förverkligades inte, men finns kvar och dyker då och då upp. Det fantastiska med det svenska nämndemannasystemet är att där sitter med i rättsprocessen en grupp oerhört kunniga och livserfarna personer. De utgörs av samhällsengagerade medborgare från kommuner och landsting, välkända, med gott renommé, ofta utvalda efter ett långt liv som förtroendevalda i samhället. De är inte tillsatta som politiker. Festskriften – med nämndemannaglasögon Boken kostar 1089 kr i bokhandeln, på nätet 829 kr. Jag läste dock direkt från skärmen om detta fantastiska jubileum med rötter i vår svenska storhetstid på 1600-talet. Hela 36 artiklar med djupa insikter inom rättsväsendet. Mycket imponerande. Av dessa artiklar nämner 24 inte nämndemän över huvud taget, 5 tar upp nämndemannafrågan till be- l e – E g d d l o n l m h H I SPALTERNA SEN SENAST om är- kså lainens ets elan för unhetill de nan ån erdeatt taen på de .I de an kag n m r6 nmar n p e- Många har upprörts över vad en oskyldig barnläkare fått utstå. Många uppfattar att ett mörker präglar här svenska rättsväsendet. rättsordning, nämligen artikel 13 i Europakonventionen. Det är en lag som Sverige förbundit sig att tillämpa. JK-ämbetet borde studera dessa rättsfall och fundera över om inte ett annat beslut hade varit både lysning, därav 3 negativt. En enda skribent är uttalat positiv – f.d. lagmannen Lars Eklycke, se nedan! Med nämndemannaglasögon gör jag följande nedslag i den 564 sidor tjocka boken: Nuvarande hovrättspresidentens Fredrik Wersäll inledande uppsats: Inte ett ord om att Svea hovrätt haft nämndemän i över 35 år. Sakligt utredande om nämndemännen och hovrätten är f.d. hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt i sin artikel Dom- möjligt och mer värdigt den svenska rättsstaten. Kjell- Olof Feldt ”1926 föreslogs införande av nämndemän i hovrätterna.” stolar och domare i Sverige. Där berättar han på ett spännande och informativt sätt om t.ex. justitieministern Natanael Gärde som var verksam på 1930-talet och var mannen 100.000 kr för berövat medborgarskap Högsta domstolen har ålagt staten att betala 100 000 kr till en ung man vars svenska medborgarskap felaktigt hade avregistrerats av skattemyndigheten. Avregistreringen har enligt domstolen utgjort en skadeståndsgrundande överträdelse av en bestämmelse i regeringsformen som anger att en svensk medborgare inte får fråntas sitt medborgarskap. Bakgrunden till tvisten var att den unge mannen föddes inom äktenskapet mellan en svensk man och en engelsk kvinna. När det sedermera visade sig att den svenske mannen inte var den unge mannens biologiska far beslutade skattemyndigheten att avregistrera den unge mannen som svensk medborgare. Sedan mannen överklagat skattemyndighetens beslut till länsrätten, kammarrätten och Regeringsrätten (nu- bakom rättegångsbalken 1942. Nämndemän föreslogs till hovrätten i allvarligare brottmål, men riksdagens båda kamrar kom till olika ståndpunkt och förslaget föll därmed. ”Domstolen öppnades mot samhället” Mycket positiv mot nämndemannainstitutionen är f.d. lagmannen vid Falu tingsrätt, Lars Eklycke, i sin artikel. Han skriver bl.a. om hur det var när nämndemän introducerades i Svea hovrätt 1977: mera Högsta förvaltningsdomstolen), ändrades beslutet av Regeringsrätten och mannen registrerades åter som svensk medborgare. Det hade då gått fyra och ett halvt år sedan avregistreringen. Högsta domstolen konstaterar i sin dom att medborgarskapet kan sägas bland annat representera det formella medlemskapet i det svenska samhället och att det utgör en grund för folkstyret. Medborgarskapet är en grundläggande förutsättning för den enskildes rätt att delta i riksdagsval och för att därmed kunna påverka hur den offentliga makten ska utövas. En överträdelse av bestämmelsen om medborgarskap i regeringsformen, utgör ett sådant avsteg från statsskickets grunder, att en enskild person enligt domstolen bör kunna ges rätt till ersättning för överträdelsen och då även för ideell trots att regeringsformen saknar bestämmelser om rätt till ersättning. ”…kan jag omvittna vilken omvälvning (i positiv riktning) som det i detta hänseende innebar när nämndemännen inträdde i Svea hovrätt... På inte så få håll i hovrätten betraktades nog nämndemännen med misstänksamhet, men det var så påtagligt hur domstolen öppnades mot samhället (kurs. här) och hur avståndet till verklighetens villkor minskade i vissa ledamöters medvetande.” Leif Magnusson Nämndeman 21 UTBLICK Franska journalister fria efter tid som gisslan Politiker hoppas på internatio Franske presidenten Hollande hoppas på en internationell rättsprocess. När journalisterna Magnus Falkenhed och Niklas Hammarström kidnappats i Syrien rådde stor ovisshet. Var de i livet? Skulle de släppas? En annan journalist, Dawit Isaak, har ännu inte släppts ur Eritrea. Under våren släpptes fyra franska journalister ur fångenskap i Syrien. Det som skapat debatt denna gång är att kidnapparna talade franska. Var dessa uppvuxna i Frankrike? Att rättsligt komma åt unga som deltar i jihad har därmed blivit en viktig fråga i Frankrike. Att bara få se himlen, att bara fritt få promenera, att få uttrycka sig i frihet, vi är mycket lyckliga, förklarade journalisten Francois Didier, en av de fyra frisläppta, när han ombads om en kort kommentar. Han tackade samtidigt de turkis- Två av de fyra franska journalisterna intervjuas i fransk TV, efter frigivandet. Kidnapparna talade franska ka myndigheter som bidragit till det som deltar i länder som Syri- gr lyckliga slutet. liga journalister upplevdes debatt. Statsekreteraren i försvars- en och Irak. säkert som overkliga för fleva President Hollande säger ne Tio månader ra. Många hade hoppats på departementet Eduardo RiI tio månader satt de fyra journa- denna utveckling, men han Cypel, har sagt att reger- att ingen lösensumma betalisterna som gisslan i Syrien. Jour- känslor hade också ofrån- ingen nu bättre ska kartlägga lats ut. Något som möts med nalister verksamma vid radiokana- komligt stundtals präglats av antalet franska unga jihadis- skepsis av terrorspecialister. Klart är att Frankrike agerat te len Europe 1 och vid tidskriften Le ren förtvivlan. Men ingen ha- ter, aktiva i Mellanöstern. Uppskattningar om antalet på högsta politiska nivå under ut Point. de, trots allt, gett upp hoppet. I påskhelgen var frigivandet ett Men att kidnapparna i Syri- varierar, det kan vara flera mycket lång tid för att få loss et faktum. Bilderna på fyra överlyck- en talade franska har skapat än 700 unga från Frankrike journalisterna. En islamisk so 22 tionell rättsprocess Enligt franska uppgifter är många franska ungdomar antingen i Syrien eller Irak, där de engagerat sig i kriget. inom denna brottslighet borde kunna dömas i en internationell rättsprocess. Mehmet Kaplan är en svensk riksdagsledamot som länge oroats av att ungdomar i Europa med islamsk bakgrund reser till krigets Syrien. Tidigare satt Kaplan i justitieutskottet, idag är han ledamot i arbetsmarkadsutskottet. – Jobb, jobb och åter jobb är svaret på dessa frågor, säger han. En ung person har mycket energi och engagemang i dessa åldrar. – Om samhället lyckas få ned arbetslösheten bland unga, om samhället lyckas få in unga på rätt utbildningar som ger jobb, har samhället lyckats på många vis. – Med ett jobb skapas sedan ordentliga förhållanden, där man kan försörja sig själv och andra, och bli en ansvarstagande medlem i samhället. – Om man vet om att man rättsligt riskerar att drabbas, tänker man sig för som ung inför en sådan här resa till exempelvis till Syrien, säger Mehmet Kaplan. – Det ligger i allas vårt intresse att engagemang som kan leda till den här typen av handlingar kanaliseras på ett konstruktivt sätt bland unga muslimska européer. franska och sjöng Charles Aznavour, påpekade François Didier. i- er ad r. at er s k grupp nära Al Qaida anses ha varit ansvarigt för den kriminella handlingen. Internationell rättsprocess Politiker från höger till vänster har uttryckt både glädje över utgången men också ilska och ett starkt fördömande av det som skett. Den franske EU parlamentarikern Jean Marie Cavader, anser exempelvis, att det borde vara möjligt att föra upp den här typen av brott, på internationell nivå. Cavader säger, till fransk TV, att det är hög tid att kunna kriminalisera den här typen av Att bara få se himlen, att bara fritt få promenera, att få uttrycka sig brott. Att individer verksamma i frihet, var François Didiers första kommentar som en fri människa. Returex skickas till Kom ihåg! Gör adressändring till Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping ANNONS ANNONS LÄS LEIF B MAGNUSSONS SENASTE ROMAN Res med NRF HOVRÄTTEN BRINNER till Schweiz Följ med NRF till Schweiz 5–9 oktober 2014! Vi bekantar oss med rättssystemet och lekmannadomarnas roll i Schweiz på en rundresa som börjar i Zürich och avslutas i Genève. Vi gör besök på en kantonsdomstol i Appenzell, spenderar en heldag i Bern där vi bl.a. tas emot på svenska ambassaden, besöker den federala domstolen i Lausanne innan vi fortsätter till Genève. Se hela programmet för resan på www.nmrf.se. Preliminärt pris 10 800 kr med flyg från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn inkl. flygskatter, 4 nätter i dubbelrum på mellanklasshotell inkl frukost, tre luncher och tre middagar, samtliga transporter med bekväm långfärdsbuss, alla studiebesök och stadsrundturer med guidning, svensk reseledare. Tillägg för enkelrum 2 100 kr. – uppföljare till ”Attack på nämndemän” Med nerslag bl.a på Gotland och i Dalarna. Sommarpris 150 kr inkl porto, 2 böcker 195 kr inkl porto. Hemsida: www.leifmagnusson.se Beställning: [email protected] tel 08-541 396 38, 070-600 51 51 Gratis föreläsning i Din förening 2014. DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL – JA, VARFÖR INTE? Vill du följa med? Anmäl intresse till [email protected] senast den 30 juni. Obs! Du måste vara medlem i NRF för att kunna delta. Om NRF:s diplom Varje förening inom NRF har möjlighet att visa sin uppskattning av aktiva inom nämndemannarörelsen med ett diplom. Kontakta vår kanslichef Britt Winberg, tel 08-651 55 13 för ytterligare information. Du kan också maila henne på [email protected]. Nämndemännens Riksförbund hedrar och uppmärksammar som efter uppdrag som nämndeman under åren ----eeeeeeeeeee-väl uppfyllt domaredens förpliktelser. Vi tackar Dig för ett gott samarbete såväl under domstolsförhandlingar som i föreningens verksamhet. Passa på att ta del av NRF:s fina utbud av standar, pins och slipshållare. Följande rekommenderade utpriser gäller: Förbundsordförande i Nämndemännens Riksförbund Ordförande i Standar: Kr 275:-/ st Pins: Kr 40:-/ st Nämndemannaförening. DOM A R ED ” Jag lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörra håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla. ” Slipshållare Kr 100:-/ st Porto / frakt samt embal- [email protected], lagekostnad tillkommer. eller ring kanslichefen Kan beställas genom Britt Winberg på NRF:s kansli, emailadress 08-6515513 GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE – EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE
