Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag

Vindkraftspark
Tomasliden
Underlag för samråd
Mars 2013
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
2 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Innehåll
1.
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ........................................................................................... 5
2.
BAKGRUND .......................................................................................................................7
2.1.
2.2.
2.3.
2.4.
2.5.
Presentation av bolaget ..................................................................................................7
Varför vindkraft ............................................................................................................. 8
Ärendets gång ................................................................................................................ 9
Tidplan ..........................................................................................................................10
Remisser........................................................................................................................10
3.
PROJEKTBESKRIVNING .................................................................................................... 11
3.1.
3.2.
3.3.
3.4.
3.5.
Områdets förutsättningar för vindkraft ...................................................................... 11
Planförhållanden .......................................................................................................... 13
Omfattning och utformning ......................................................................................... 14
Alternativ lokalisering .................................................................................................. 15
Nollalternativ ................................................................................................................ 16
4.
TEKNISK BESKRIVNING.................................................................................................... 17
4.1.
4.2.
4.2.1.
4.2.2.
4.3.
4.3.1.
4.3.2.
4.3.3.
4.3.4.
4.4.
4.5.
Typ av vindkraftverk .................................................................................................... 17
Anläggningsskedet ........................................................................................................ 17
Geotekniska förhållanden ............................................................................................18
Vägar och transporter .................................................................................................. 19
Driftskedet .................................................................................................................... 19
Ljud ............................................................................................................................... 19
Skuggor ......................................................................................................................... 21
Hinderbelysning ........................................................................................................... 21
Service och kontroll ...................................................................................................... 21
Avvecklingsskedet ........................................................................................................ 21
Elanslutning ................................................................................................................. 22
5.
OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................................. 23
5.1.
5.2.
5.2.1.
5.2.2.
5.2.3.
5.2.4.
5.3.
5.4.
5.5.
5.6.
5.7.
Projektområdets användning och karaktär ............................................................... 23
Skyddad natur .............................................................................................................. 23
Omkringliggande riksintresseområden ..................................................................... 24
Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden ................................... 24
Lokala naturvärden ..................................................................................................... 25
Rennäring .................................................................................................................... 26
Fåglar............................................................................................................................ 26
Fladdermöss................................................................................................................. 26
Övriga djur ................................................................................................................... 27
Kulturmiljö och arkeologi ........................................................................................... 27
Turism, rekreation och friluftsliv ............................................................................... 28
3 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
6.
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ........................................................................................ 29
6.1.
6.1.1.
6.1.2.
6.1.3.
6.1.4.
6.1.5.
6.2.
6.2.1.
6.3.
6.3.1.
6.4.
6.5.
6.6.
6.6.1.
6.7.
Påverkan på människor............................................................................................... 29
Ljud .............................................................................................................................. 29
Skuggor ......................................................................................................................... 31
Visuell påverkan .......................................................................................................... 32
Friluftsliv ...................................................................................................................... 37
Risker ........................................................................................................................... 37
Naturvärden ................................................................................................................. 38
Planerade undersökningar av naturvärden ............................................................... 38
Fåglar............................................................................................................................ 38
Planerade undersökningar .......................................................................................... 39
Fladdermöss................................................................................................................. 39
Andra däggdjur ............................................................................................................ 40
Kulturmiljö och arkeologi ........................................................................................... 40
Planerade undersökningar .......................................................................................... 40
Turism, rekreation och friluftsliv ................................................................................ 41
7.
INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA ...................................................... 43
7.1.
7.2.
7.3.
Lokal ägande ................................................................................................................ 43
Vindkraftsfond ............................................................................................................. 43
Synpunkter och frågor ................................................................................................. 44
8.
BILAGOR ........................................................................................................................ 46
8.1.
8.2.
8.3.
8.3.1.
8.3.2.
8.3.3.
8.3.4.
Bilaga 1 Ljudutbredning .............................................................................................. 47
Bilaga 2 Skuggutbredning ........................................................................................... 49
Bilaga 3 Visualiseringar................................................................................................ 51
Fotomontage Fraukälen ............................................................................................... 51
Fotomontage Svartnäs ................................................................................................ 53
Fotomontage Södra Lidsträsk ..................................................................................... 55
Fotomontage Kattisträsk ..............................................................................................57
4 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
1. Administrativa uppgifter
Sökanden:
wpd Scandinavia vindkraftsprojekt 6 AB
c/o wpd Scandinavia AB
Ferkens Gränd 3
111 30 Stockholm
Tfn: 08-501 091 50
Fax: 08-501 091 90
Organisations nr: 556898-0964
Projektledare
Lukas Arklöf
[email protected]
+46 (0)8-501 091 074
+46 (0)70-222 87 83
Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod 40.90. Verksamhet med två eller
fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken
inklusive rotorblad är högre än 150 meter.
Kartmaterial: © Lantmäteriet Medgivande I2013/0364
5 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Figur 1 och 2. Översiktskartor över projektområdet med preliminärlayout.
6 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
2. Bakgrund
wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark på Tomasliden i södra delen av
Norsjö kommun, cirka två km från gränsen mot Skellefteå kommun i Västerbottens län. I
kommunens tilläggsplan för vindkraft är området kallat Bjärkliden. På grund av att den lokala
befolkningen kallar området Tomasliden har wpd valt det som projektnamn. Projektområdet
ligger cirka 10 km väster om Bastuträsk och 20 km sydost om samhället Norsjö. Projektetet
planeras omfatta upp till 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Antal och
storlek på vindkraftverken avgörs utifrån resultaten av vindmätningar och platsspecifika
djupstudier.
wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggning med tillhörande vägar
och tillhörande elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet översiktligt i ett tidigt skede.
wpd genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen.
Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan
enligt 6 kap. 4 § miljöbalken. Inför tillståndsansökan och tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer underlaget att kompletteras med bland annat
fördjupade beskrivningar och resultat från samråd, olika fältstudier och inventeringar.
I detta samrådsunderlag finns det information om den planerade vindkraftsparkens
lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat
förutses. Samrådshandlingen riktar sig till allmänheten, föreningar, företag, organisationer och
myndigheter, och kommer att göras tillgänglig på hemsidan i god tid före samrådet. Boende och
markägare i närheten av projektområdet Tomasliden kommer att få ett informationsblad om
projektet med inbjudan till samråd och inbjudan kommer att annonseras i lokalpressen. Fakta,
synpunkter och övriga frågor som framkommer under samrådsprocessen i dialog med de som
bor eller vistas i närheten av projektområdet, kommer att vara ett viktigt underlag i wpd:s
fortsatta arbete. Kunskaper som inhämtas under samråd kommer tillsammans med annan
information att ligga till grund för projektets fortsatta utformning.
2.1. Presentation av bolaget
Projektet drivs av projektbolaget wpd Scandinavia vindkraftsprojekt 6 AB. Detta bolag ingår i
wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige drivs utvecklingsarbetet genom wpd
Scandinavia AB, även detta ett dotterbolag till wpd europe GmbH.
wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Aldermyrberget, Hittsjön och Forsvidar samt
offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden.
wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 500 vindkraftverk,
framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av 2 500 MW och en investeringsvolym på
1,6 miljarder euro. Vi är idag etablerade i 20 länder och har cirka 860 medarbetare utspridda
över hela världen. Med en projektportfölj på 6 700 MW på land och 10 000 MW till havs räknas
wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd
utmärkelsen ”Ernst & Young Global Renewable Award 2006” för sina framgångsrika
vindkraftsprojekt världen över.
7 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
2.2. Varför vindkraft
Förnybar energikälla
Utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste
åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem.
Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk
lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar
ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad
landskapsbild.
Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av
importerade bränslen som olja, kol och naturgas.1 Vindkraften kan också ersätta en del av
kärnkraften när denna har tjänat ut. Förra året, 2012, hade den äldsta kärnkraftsreaktorn
hunnit bli 40 år gammal, och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-årsstrecket. Sverige
står därmed inför stora investeringar i ny elproduktion när 40-60 TWh elproduktion från
åldersstigna kärnkraftsreaktorer ska ersättas. Med hänvisning för de långa ledtider som krävs
för att bygga ut ny elproduktion och anpassa elnäten efter nya förutsättningar uppstår risken för
ett kommande glapp i elförsörjningen under en övergångsfas mellan gammal kärnkraftsel och
etablering av ny elproduktion, vilket gör att vi inte kan skjuta besluten framför oss.
Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden
vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn.
Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och
rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under
dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har
producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders
drift.2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt.
Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan
reglera produktionen efter behovet av elproduktion, men ett förnybart elsystem innebär också
nya utmaningar. Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det
inte blåser alls. Detaljerade simuleringar från KTH har visat att den svenska vattenkraften har
god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft. 3
Sveriges mål
Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års
nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh.
Vindkraften i Sverige producerade år 2012 cirka 7,2 TWh el, vilket motsvarar drygt 5,1 % av
elkonsumtionen i Sverige.4 Detta kan jämföras med Danmark som får drygt 27 % av sin el från
vindkraft.5 Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under
1
Bruttoimporten av el till Sverige har varierat mellan 12-24 TWh per år mellan åren 2000-2011, enligt Statistiska
Centralbyrån.
2
Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004.
3
Fredrik Obel, KTH, Skolan för elektro- och systemteknik (EES), Elektriska energisystem, Balansering av en storskalig
vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften, 2012,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-98672
4
Pressmeddelande, Svensk Vindenergi, 8 Jan 2013.
5
Wind in Power, European Statistic 2012, EWEA, Feb 2013.
8 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
2012 till 846 MW, vilket är ungefär 7 % av den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2012
uppgick till 11 895 MW.6
Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på
inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller
indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom exempelvis Begränsad
klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Samhällsekonomi
Huvuddelen av den elproduktion som finns i dag har byggts ut till följd av statliga initiativ på en
nationell och reglerad elmarknad. De stora investeringar som gjorts är mestadels avskrivna idag
och befintlig vattenkraft och kärnkraft har relativt låga rörliga kostnader, om man bortser från
kostnader för rivning av kärnkraftverk som riskerar att bli mångdubbelt högre än avsatt kapital.
För den elproduktion som byggs i dag och som kommer att behöva byggas under kommande
årtionden gäller helt andra förutsättningar. Den ska byggas av kommersiella aktörer på en
konkurrensutsatt elmarknad där elproduktion med låga marginalkostnader kan pressa priserna
under lång tid, och där långsiktig lönsamhet är avgörande för nya investeringar. Det går inte att
blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket, och även om man
politiskt tillåter kärnkraft är det högst osäkert om någon vill investera. Färska uppskattningar
från pågående och planerade projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. 7
Samtidigt sjunker kostnaderna för förnybar el. Landbaserad vindkraft är sannolikt redan i dag
det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion. 8
För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat
det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de
produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet
fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv
industri som är undantaget.
Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion.
Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då
förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala
utbudet och den totala efterfrågan utvecklas.9
2.3. Ärendets gång
Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken och innehåller
information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt
dess förutsedda miljöpåverkan.
Under samrådsprocessen ges tillfälle för bl.a. enskilda berörda, föreningar, organisationer,
berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå att lämna
synpunkter till projektören.
6
Wind in power, European statistic 2012, EWEA, Feb 2013.
7
På väg mot ett förnybart elsystem - möjligheter till 2030 - Rapport med tre möjliga utvecklingsvägar för elproduktion
och elanvändning fram till 2030. Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi, Mars 2013.
8
Kostnader för ny elproduktion – En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, Förnybart.nu, november 2010.
9
Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten.
9 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte samt i möjligaste mån även med
en permanent utställning. Inför samrådet får fastighetsägare inom cirka 6 km från den
planerade vindkraftsparken samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras i
lokalpressen.
Information om den planerade vindkraftsparken vid Tomasliden, bland annat det här
samrådsunderlaget, läggs även upp på wpd:s hemsida, www.wpd.se
När samråd har genomförts och specifika djupstudier är klara planerar wpd att söka tillstånd
enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning.
Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från samrådet samt hur dessa har
beaktats beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar från fältinventering och annan
relevant information som framkommit att redovisas.
Inom ramen för länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs den i lokalpressen
och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till
länsstyrelsen.
2.4. Tidplan
Samrådsprocessen avses genomföras under 2013.
Myndighetssamråd med Länsstyrelsen i Västerbotten och Norsjö kommun planeras att
genomföras våren 2013. Även samråd med allmänheten sker under våren 2013. Samråd med
övriga myndigheter, företag och organisationer sker främst skriftligen.
Fältinventeringar och fördjupade studier planeras ske under 2013.
Tillståndsansökan enligt miljöbalken med tillhörande MKB planeras att inlämnas till
Länsstyrelsen i Västerbotten, under år 2013/2014.
Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2013/2014.
Byggfas och dragning av elnät skulle kunna påbörjas tidigast år 2015.
2.5. Remisser
I tidigt skede har remissförfrågan skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen
och relevanta telekombolag. Teracom har ingen erinran beträffande vindkraftverkens
positioner.10 Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen etablering. Post- och
Telestyrelsen har meddelat vilka telekombolag som har verksamhet i området. Telenor, 3Gis,
Telia, och Tele 2 har inget att erinra gällande föreslagen placering. Luftfartsverket har inte
lämnat något yttrande ännu. En ny remiss kommer att skickas till samtliga remissinstanser när
slutlig layout är fastställd. Det här samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer
och nationella myndigheter.
10
Teracoms applikation för kontroll av vindkraftverkens positioner:
http://www.teracom.se/Om_Teracom/Vindkraft/Ansokan/
10 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
3. Projektbeskrivning
3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft
Figur 3: Projektområdet (röd markering) ligger cirka 20 km sydost om samhället Norsjö.
Projektområdet är beläget i Norsjö kommun, cirka 20 km från det största samhället som är
Norsjö och cirka 10 km från Bastuträsk. En privat markägare samt skogsbolaget Sveaskog är
berörda markägare inom projektområdet, där det bedrivs ett aktivt storskaligt skogsbruk.
11 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Figur 4: Karta över projektområdet.
Det närmsta belägna fritidshuset ligger vid Tomaslidens västra sluttning mot Söder-Lidsträsket.
Närmaste permanenta bostad ligger ca 1,6 km sydost om projektområdet, beläget i Risberg. Ett
flertal fritidshus är belägna inom en radie av 3,5 km från projektområdets mitt. En skoterled går
längsmed Söder-Lidsträsket ned till Sandvik och viker sedan av mot Risberg.
Tomasliden bedöms lämpa sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, samt de relativt få konkurrerande markanvändningsintressen som finns
inom området. Projektområdet omfattar cirka 600 hektar.
Norsjö kommun har antagit en vindkraftsplan där Tomasliden finns med, benämnt som område
nr 13, där kommunen bedömer att området är lämpligt för vindkraft. Inga remissinstanser har
lämnat några synpunkter på en vindkraftsetablering på Tomasliden. I kommunens
vindkraftsplan så kallas området Bjärkliden.
Inom projektområdet finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse för
naturvård eller som naturreservat. Sydväst om projektområdet går en flyttled för rennäring som
även är klassad som riksintresseområde för rennäring. Områden som omfattas av riksintresse i
närheten av projektområdet redogörs i kapitel 5, Områdesbeskrivning.
Enligt vindberäkningar utförd vid Uppsala universitet (MIUU-modellen) är årsmedelvinden i
etableringsområdet över 7,1 m/s på 100-meters höjd. Att etableringsområdet ligger omringat av
vatten och på ett berg, ger även indikationer på att det är bra vind i området.
12 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
3.2. Planförhållanden
Norsjö kommun
Norsjö kommuns översiktsplan från år 2010 omfattar inte vindkraft. Kommunen har tagit fram
ett tillägg för vindkraft till översiktplanen i samarbete med Malå kommun, vilket fastställdes i
slutet av år 2010.
Kommunernas utredningsområden för vindkraft är utvalda genom att de skall uppfylla olika
kriterier som: god årsmedelvind, området skall rymma mer än fem vindkraftverk, avståndet till
bostadshus/fritidshus ska vara minst 1000 meter samt att etableringar ej skall göras i områden
av riksintresse för andra intressen.
Projektområde
Figur 5: Karta från antangandehandlingen för vindkraft i Malå- och Norsjö kommun.
Tomasliden är nummer 13 på kartan och bedöms som lämpligt.
13 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Projektområdets utbredning jämfört med kommunens vindbruksplan
Vindkraftverken placeras på Tomaslidens höjdlägen. Norsjö kommun har antagit ett tillägg för
vindkraft till översiktsplanen där Tomasliden finns med som område nr 13.11 Kommunen
bedömer i planen att området är lämpligt för vindkraft, och inga remissinstanser har haft några
synpunkter på en vindkraftsetablering på Tomasliden.
Utifrån informationen som återfinns i kommunens vindbruksplan och översiktsplan, bedöms
projektet vara i enlighet med kommunens syften gällande markanvändningen och förenligt med
en god hushållning med naturresurser.
3.3. Omfattning och utformning
På projektområdet planeras upp till 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter.
En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även
utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. I
slutändan är det ekonomiska förutsättningar som avgör om en vindkraftsetablering byggs eller
inte, det måste helt enkelt blåsa tillräckligt i förhållande till vad det kostar att bygga.
Antal vindkraftverk och placering
Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler:
 Rotordiameterns storlek
Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal
rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska
hamna i lä bakom varandra. En större rotor innebär därför att det
behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms
på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som
regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta.
Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation)
vilket kan upplevas som mer harmoniskt.
 Parkens verkningsgrad
Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 meter för att
vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det
möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk
sjunka.
 Avstånd till fastigheter
Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter
för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud
och skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad
som avgör avståndet till näraliggande fastigheter.
 Vindförhållandena
Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den
genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom
ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till
turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den
vanligaste förekommande vindriktningen. Vindmätning kommer i första hand ske med
sodar, denna är beräknad att påbörjas våren 2013.
11
Antagandehandling, tillägg till översiktsplanen, Vindkraft i Malå och Norsjö, sid 60.
14 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
 Områdesspecifika förhållanden
Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av
skyddade biotoper, arter eller fornlämningar.
Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram en preliminär parklayout med 10 vindkraftverk.
Avstånden mellan vindkraftverken är cirka 400-600 meter. Inga vindkraftverk har placerats i
utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar eller i
myrar och andra våtmarksområden. Parklayouten kommer att förändras utifrån resultat från
vindmätning, remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till
resultatet av olika inventeringar.
Figur 6: Exempel på en preliminär parklayout med 10 stycken vindkraftverk.
3.4. Alternativ lokalisering
Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå
riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk
så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det
vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till
andra konkurrerande intressen.12
Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av
en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att
redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Tomasliden har angetts som lämpligt för vindkraft i Norsjö Kommuns översiktsplan. wpd har
indikationer på att det är mycket goda vindförutsättningar på området som ligger långt ifrån
12
Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt.
15 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
större befolkningscentra. Vindkraft bedöms kunna etableras på området med relativt liten
påverkan på natur och miljö. Tomasliden bedöms därför vara lämpat för en
vindkraftsetablering.
3.5. Nollalternativ
Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs.
I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli opåverkad. I området bedrivs
modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till
stånd eller inte.
En parklayout med exempelvis 10 stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på
cirka 50 GWh och skulle räcka för att försörja cirka 10 000 villor med hushållsel.13
Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen
om cirka 50 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Om
vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte
komma till stånd.
Sverige ingår i det nordiska kraftsystemet, dvs att elen vi producerar kan gå på export till andra
länder, och vi kan ta emot och förbruka el producerad i andra länder. Den el som produceras av
vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i
Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten
genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den
förväntade produktionen från vindkraftsparken Tomasliden skulle räcka för att reducera
utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med cirka 50 000 ton årligen, en reducering
som skulle utebli om projektet inte genomförs.14 Detta motsvarar CO2 utsläppen från mer än
25 miljoner mil bilkörning.15
13
Beräknat på 2500 fullastimmar, och en årsförbrukning på 5000 kWh i hushållsel.
14
Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer - baren Strombereitstellung,
Öko-Institut e.V, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kWh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kg CO2
utsläpp).
15
Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kg CO2/mil.
16 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
4. Teknisk beskrivning
4.1. Typ av vindkraftverk
wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 2-4 MW per verk vid full produktion.
Vindkraftverken kommer ha ett torn som är 100 - 150 meter högt, en rotordiameter på upp till
150 meter och en totalhöjd på upp till 200 m. Om det är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och det blir då färre
vindkraftverk i vindkraftsparken. Större rotordiametrar har även en lägre rotationshastighet.
Detta ger ett mer harmoniskt intryck än valet av ett vindkraftverk med mindre rotordiameter
som roterar snabbare.
4.2. Anläggningsskedet
För att kunna veta vilken typ av fundament som skall anläggas så kommer wpd låta utföra
geotekniska provborrningar på varje tilltänkt placering. Dessa provborrningar ligger sedan
tillgrund för val av fundamentstyp.
De fundament som kan anläggas är antingen gravitationsfundament eller bergfundament.
Vid val av gravitationsfundament så schaktar man en cirka 20x20 m grop. Man behandlar och
grundlägger sedan botten för att det skall bli en stabil grund för efterföljande arbeten som
armering och gjutning. Dränering av schaktbotten kan tillkomma ifall man finner risk för
frysande vatten under fundamentet. Den nedre delen av vindkraftverkets torn,
ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts sedan fast i fundamentet. På
fundamentet återfyller man sedan schaktmaterialet.
Om morändjupet är grunt kan man anlägga ett bergfundament. Vid val av bergfundament
förbrukas mindre betong och man gjuter den på berget, men detta är förutsatt att berget
uppfyller specifika krav för detta. Vissa bergfundament kan förankras med stag som förs ned
och gjuts fast i förborrade hål. Fundamentet återfylls sedan med schaktmaterial.
Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd.
17 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts
på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk
tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till
elnätet och tas i drift.
Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket
kommer att anges utförligt i ansökan till Länsstyrelsen. Det gäller exempelvis yta för montering
av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader
med mera.
Montering av vindkraftverk. Foto: wpd
Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser
samt serviceanläggning beräknas till cirka 6 hektar, och kommer att redogöras utförligt i MKB.
4.2.1. Geotekniska förhållanden
Enligt SGU:s kartgenerator så består berggrunden på Tomasliden av ställvis gnejsig bergart i
svekokarelska orogenen (1880-1740 miljoner år) av typen sur intrusivbergart (granit,
granodiorit, monzonit m.m). Grundvattenförhållandena på området har en indikerad
uttagsmöjlighet på 2000 – 6000 l/h i urberg. På de högst belägna höjderna på Tomasliden så
finns det indikationer att det är tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg.16
16
SGUs kartgenerator: http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
18 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
4.2.2. Vägar och transporter
Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn som i detta fall är
Skellefteå hamn. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil
längs det allmänna vägnätet till Tomasliden. En senare transportstudie kommer att ta fram en
lämplig transportväg och även utreda om vägen behöver förbättras på något ställe.
Anläggning av vägar inom projektområdet är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess
avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär fem meter bred med en hindersfri (avverkad)
yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan
som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling.
Nedanstående figur visualiserar preliminär dragning av nya vägar, vilket uppgår till cirka 6 km
enligt denna layout. Detta kan komma att förändras vid detaljlokalisering av vindkraftverken.
Befintliga vägar kan komma att förstärkas för att klara transporter till projektområdet.
Figur 7: Exempel på tänkbar vägdragning inom området.
4.3. Driftskedet
Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser
det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar.
Maximal produktion nås redan vid cirka 12 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt
för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av
tiden.
4.3.1. Ljud
Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet
är ”metalliskt” och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I
19 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att
isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är
”svischande” och kommer från turbinbladen.
Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa är inte hörbara för människan och
anses inte vara skadliga för människors hälsa.17 Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz,
det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000
Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde.
Källa: Boverket
Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt
branschpraxis, se kapitel 6.1. Beräkningen baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd vilket är det
förhållande då vindkraftverket bedömts höras mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av
bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt
ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger ett så kallat
värsta fall (”worst case”) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som
kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt). Resultatet motsvarar
således det högsta ekvivalentvärdet18 som beräknas höras från vindkraftverken.
Naturvårdsverket har angett ett rekommenderat riktvärde på maximalt 40 dB(A) utomhus vid
bostad eller fritidshus, vilket även har blivit praxis i sakfrågan.19
17
Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter,
Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2011.
18
Ekvivalent ljudnivå avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, oftast ett dygn.
19
MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M
10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40
20 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
4.3.2. Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som
besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor
finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från
Naturvårdsverket har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor
från vindkraftverk mer än 30 timmar per år eller 30 minuter per dag.20 Beräkningsmodeller av
skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anger den teoretiskt beräknade
tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen
skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid
roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid
beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna.
Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala,
och i de fall tillståndsvillkor återger den faktiska tiden som begränsningsvärde är det 8 timmar
per år som är praxis.20
4.3.3. Hinderbelysning
I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och
andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av
vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften
krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt
blinkande ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får
dämpas till 2 000 candela under mörker. Dessa ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken
och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar
samtidigt.
Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva
ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från
ljuskällan. Denna avskärmning gör inte att ljuset försvinner helt, utan det riktas nedåt för att
inte upplevas som besvärande.
4.3.4. Service och kontroll
Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens
kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant
övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet
sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av
större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets
inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk
var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning.
4.4. Avvecklingsskedet
Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från
platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken
återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för
begagnade vindkraftverk och enskilda delar. Ifall wpd beslutar för uppgradering av
vindkraftsparken för fortsatt produktion av vindkraft, så kommer nya tillstånd för detta sökas.
20
MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04)
21 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera nedmontering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndsvillkoren för
vindkraftsetableringar anges idag oftast krav på finansiella garantier för denna nedmonteringskostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna
fråga att redogöras för. Om ägarbilden till projektet förändras, så följer de finansiella villkoren
för garantierna med i tillståndet.
4.5. Elanslutning
Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat.
Utredning pågår i samarbete med elnätbolagen, med avsikt att ta fram den bästa lösningen för
att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att
ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare.
Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst
påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande
restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och
elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt
gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup.
22 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
5. Områdesbeskrivning
I detta kapitel beskrivs de fakta som är känd i ett tidigt skede av projektet. Inför
tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken
kommer dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt.
5.1. Projektområdets användning och karaktär
Projektområdet ligger i Norrlands skogsdominerade inland cirka 6 mil från kusten, i den södra
delen av Norsjö kommun. Skogarna är brukade och det finns inga naturskyddade områden inom
10 km. Flera större sjöar ligger nära etableringsområdet varav Nörd-Lidsträsket och SöderLidsträsket är belägna i nära anslutning till projektområdet. Inom projektområdet finns det tre
mindre våtmarker som avvattnas av tre små bäckar. De två nordligaste bäckarna rinner ut till
Nörd-Lidsträsket och bäcken som är belägen i den södra delen av projektområdet rinner ut i
Mensträsket.
Fastigheterna inom projektområdet ägs av skogsbolaget Sveaskog samt en privat markägare.
Projektområdet består av ett berg med flera toppar som är beväxt med barrskog. Den norra
sluttningen är delvis avverkad år 2012.
Jakt, fiske, vandring, svamp- och bärplockning bedrivs i området. Sommartid består friluftslivet
huvudsakligen av fiske i de närbelägna sjöarna intill projektområdet. Vintertid består
friluftslivet huvudsakligen av skidåkning och skoterkörning i och kring projektområdet.
Två områden av riksintresse för olika bevarandevärden finns inom 10 km från den planerade
vindkraftsparken. Ungefär 7 km norr om projektområde finns grusåsen Norakammen, som är av
riksintresse för naturvården. Cirka 1 km väster om projektområdet finns en flyttled som är av
riksintresse för rennäringen. Ytterligare riksintresseområden för rennäring finns 6 km österut
och 6 km söderut, vilka beskrivs utförligare under respektive rubrik nedan.
I övrigt finns inga riksintresseområden inom 10 km från vindkraftverken.
Transporter till Tomasliden kan ske via den befintliga vägen som i dagsläget finns till
projektområdet. Denna väg kan behöva förstärkas och/eller breddas. Transportvägen till
projektområdet passerar ett cirka 170 meter brett biotopskyddsområde, vilket kan ställa krav på
särskild hänsyn ifall vägen måste bräddas. Transporter och vägdragningar kommer att utredas
ytterligare och beskrivs utförligt i kommande MKB.
5.2. Skyddad natur
Bevarandevärd natur kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket huvudsakligen
regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Olika former av skyddad natur är bland annat
riksintresse naturvård, nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde, naturminne och
strandskydd.
Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska
mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000,
vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa
områden är även klassade som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken.
23 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från Skogsstyrelsens databaser,
länsstyrelsens GIS-lager och från skogsbolaget Sveaskog.
5.2.1. Omkringliggande riksintresseområden
Cirka 7 km norr om projektområde finns grusåsen Norakammen som är av riksintresse för
naturvården enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Riksintresseområdet är avsatt av geovetenskapliga
skäl för att skydda en mäktig och karakteristisk istidsbildning. Cirka 1 km väster om
projektområdet finns en flyttled av riksintresse för rennäringen, och ytterligare
riksintresseområden för rennäringen finns 6 km österut och 6 km söderut, vilka samtliga
omfattas av Malå samebys renskötselområde.
Figur 8: Karta över befintliga riksintresseområden runt projektområdet.
5.2.2. Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden
Det finns inga naturreservat eller Natura 2000-områden inom 10 km från etableringsområdet.
Närmaste naturreservat är Flintbäcken som ligger 12 km norrut och som även är skyddat enligt
Natura 2000. Området domineras av flerskiktad naturskogsartad granskog och skyddet avser
bevarande av den biologiska mångfalden i naturskogsområde.
24 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
5.2.3. Lokala naturvärden
Inom projektområdet har enligt Artportalen påträffats 7 olika rödlistade svampar. Fyndplatsen
har avverkats i omgångar efter detta så det är tveksamt om tickorna finns kvar. Rödlistade tickor
och lavar har även påträffats i nyckelbiotoperna vid uppfartsvägen.
Figur 9: Fynd av rödlistade arter enligt Artportalen.21
Inom projektområdet finns en restaureringsskog. Enligt Sveaskog är en restaureringsskog en
skogsbiotop som ska utvecklas och bevaras i syfte att öka dess framtida naturvärde.
Restaureringsskogen på Tomasliden består av en 78 år gammal lövrik skog längs en bäck. Längs
transportvägen öster om projektområdet finns restaureringsskog i form av gammal granskog.
Här finns också en nyckelbiotop som delvis omfattas av biotopskydd och ett par sumpskogar.
Hänsyn till dessa områden behöver tas vid förstärkning av transportvägen vilket kommer att
beskrivas utförligt i kommande MKB.
21
Artportalen: http://svalan.artdata.slu.se/
25 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Figur 10: Karta över lokala naturvärden.
5.2.4. Rennäring
Tomasliden ingår i Malå samebys användningsområde. Samrådsmöten med Malå sameby
kommer att ligga till grund för bedömning av påverkan på rennäringen och hur dessa intressen
ska kunna samverka. Enligt kartmaterialet på Sametingets hemsida är Tomasliden klassat som
förvinterland.
5.3. Fåglar
Det finns inga skyddade områden inom 10 km som angetts vara särskilt viktiga för fåglar.
Sammanfattningen av rovfåglar är likartad den man förväntar sig i stora delar av Norrlands
inland och inom själva projektområdet finns inget som attraherar rovfåglar särskilt. Närmaste
observation av örnar är att kungsörnar, och även enstaka havsörn, har setts på 11-15 km avstånd
från projektområdet. Det är inte sannolikt att andra rödlistade arter ska påverkas i större
utsträckning av störning eller habitatförluster då utredningsområdet nästan helt saknar viktiga
naturmiljöer för de rödlistade arterna i regionen. wpd kommer att genomföra nödvändiga
fågelinventeringar i området, och bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas
utförligt i MKB i samband med tillståndsansökan.
5.4. Fladdermöss
wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Tomasliden. Den
närmaste observationen av fladdermöss är cirka 30 km söderut. De enda fladdermusarter som
har påträffats i den här trakten är Nordisk fladdermus och Brandts fladdermus. Dessa arter
26 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
tillhör de vanligaste i Sverige och är inte rödlistade även om de i likhet med alla fladdermusarter
är fridlysta.
5.5. Övriga djur
Typiska djur som kan förekomma i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland
annat älg och småvilt i form av till exempel hare, grävling och räv. Även björn och lodjur kan
förekomma.
5.6. Kulturmiljö och arkeologi
Enligt databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns inga
fornlämningar registrerade i projektområdet. Skogsstyrelsens projekt Skog o Historia har heller
inte hittat några kulturlämningar på Tomasliden. Närmaste arkeologiska fynd ligger vid
stranden av Söder-Lidsträsket en dryg km från närmaste vindkraftverk och utgörs av en härd.
Figur 11: Fornminnen vid projektområdet.
27 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
5.7. Turism, rekreation och friluftsliv
Inom 10 km från projektområdet finns inget riksintresse för friluftslivet.
Cirka 8 km från projektområdet med start i Bastuträsk ligger Rågmjölsvägen, en vandringsled
med anor från 1500-talet. Enligt uppgift från kommunens hemsida anses leden vara en
kulturupplevelse.22
Inom en radie på cirka 9 km från projektområdet finner man två stycken badplatser, dessa är
belägna vid Pjäsörn och Stor-Räveln. Det är föreningen Sandvikens Rast & bad som ansvarar för
Pjäsörns badplats. Norsjö kommun ansvarar för badplatsen vid Stor-Räveln.
Livräddningsmaterial finns på alla badplatser i kommunen.
Drygt 7 km från projektområdet finner man Norakammen som är en rullstensås med ett antal
utblickspunkter med vidsträckt utsikt. Det är enligt kommunens hemsida en populär led för
natursköna cykelturer eller vandringar.
Cirka 4 km norr om Bastuträsk rinner Karsbäcken. Vattenflödet går ända ned till Skellefteälven.
Bäcken är en populär kanotled, på våren vid högt vattenstånd kan man paddla hela vägen.
Större turistanläggningar är belägna längre bort från projektområdet, t.ex. Svansele
vildmarkscenter som har vildmarksutställning och vildmarkscamp, som ligger 20 km från
projektområdet. Världens längsta linbana går från Örträsk till Mensträsk, som ligger 25 km från
projektområdet. Linbanan har anor från 1943 och iordningställdes för turister.
Vanliga friluftsaktiviteter inom projektområdet och/eller i närområdet är skoterkörning, jakt,
vandring, fiske, svamp- och bärplockning i området. Sommartid består friluftslivet i huvudsak
av fiske i de närbelägna sjöarna intill projektområdet.
22
http://www.norsjo.se/default.aspx?id=18360&refid=20940
28 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
6. Förutsedd miljöpåverkan
6.1. Påverkan på människor
Vindkraftverk alstrar ljud och skuggor som kan påverka människor negativt om de kommer för
nära verken. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att människor inte
ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk har även en
visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av påverkan på
människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i tillståndsansökan.
En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk
påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att
deras utsikt stördes av vindkraftverken.23
6.1.1. Ljud
Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är
bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån
dagens teknik och sannolika förutsättningar, att vindkraftverken är 200 m höga och att ljudet
vid turbinen är 106 dB.
Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus. 24 Det
finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 dB(A) utomhus vid
bostad som dygnsvärde.25 Dessa riktlinjer grundar sig på riktlinjer för externt industribuller.26
23
Vindkraftens miljöpåverkan – En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005.
24
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraftriktvarden/
25
MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M
10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40.
26
Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5.
29 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Figur 12: Karta över ljudutbredningen med 10 st vindkraftverk med källjud 106 dB(A).
Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger
rekommenderade riktvärden varför wpd har gjort en ljudberäkning över den tänkta etableringen
enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis. Riktvärdet 40 dB(A) överskrids inte vid
någon bostad eller fritidshus, se även bilaga 1.
För omkringliggande bostäder är den ekvivalenta ljudnivån i denna layout;
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
I.
Fraukälen 1:17
Tomasliden 1:2
Risberg
Spånhyvelgärdan
Risberg 1:20
Storklinten
Fraukälen
Svartnäs
Riskälen
38,3 dB(A)
37,3 dB(A)
32,4 dB(A)
32,4 dB(A)
33,2 dB(A)
34,9 dB(A)
27,8 dB(A)
25,6 dB(A)
30,2 dB(A)
Uppdaterade ljudberäkningar kommer att göras för att säkerställa att förändringar i layouten
inte leder till att ljudnivåerna överskrider 40 dB(A) vid bostad. Då ljudet endast kommer att
vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för
bostäder följs väntas påverkan bli liten.
Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer det att vara en ökad trafik i området och de
maskiner som används kommer att skapa buller som kan upplevas som störande under en
begränsad tid. Området är delvis redan bullerpåverkat av skogsmaskiner, då modernt skogsbruk
bedrivs på Tomasliden.
30 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
6.1.2. Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som
besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation
som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör
överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år.
Av dessa 8 timmar per år får inte skugga uppstå längre än 30 min under samma dag.27
wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon
till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel
som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Ingen hänsyn tas vid
beräkningarna till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet
skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala. Beräkningarna visar
att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor
förväntas bli liten.
Figur13: Karta över skuggutbredning med 10 stycken 200 m höga vindkraftverk.
27 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04).
31 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Den gröna linjen markerar riktvärdet på 30 timmars teoretisk skuggtid per år. Den maximala
teoretiska skuggtiden beräknad utan skuggande träd är för denna layout:
A. Fraukälen 1:17: Högst 29:19 timmar per år varav högst 27 minuter på samma dag.
B. Tomasliden 1:2: Högst 4:54 timmar per år varav högst 15 minuter på samma dag.
C. Knappervalludden: 0 timmar per år varav högst 0 minuter på samma dag.
6.1.3. Visuell påverkan
Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken
placeras på öppna ytor och/eller höjder i landskapet där det blåser bra. Det gör att en
vindkraftsetablering blir synlig på långt avstånd, även om den visuella inverkan varierar. Hur
mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror, utöver avståndet, på topografi (hur kuperat
området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Hur den förändrade
landskapsbilden upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man befinner sig.
Tomasliden har närliggande sjöar, detta innebär att en vindkraftetablering kommer att vara
synlig på längre avstånd över dessa.
32 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Visualiseringar
Ett av de vanligaste och mest accepterade sätten att försöka visa hur en möjlig vindkraftsetablering kan komma att se ut i det befintliga landskapet är att ta fram olika fotomontage. Det
är dock viktigt att komma ihåg att det aldrig går att visa exakt hur en tänkt etablering kommer
att se ut, utan de bilder som visas är ett försök till uppskattning av en framtida landskapsbild.
Fotomontage är idag praxis inom tillståndshandläggningen, och det anses även vara en bra
metod för att ge de människor som bor eller vistas i området en grund till att skapa sig en
uppfattning om den tänkta etableringen. Inför samråd har wpd tagit fram ett antal fotomontage
från de fotopunkter som bedömts som relevanta enligt kartan nedan. Efter genomförda samråd
med allmänheten och med myndigheterna kan nya fotopunkter bli aktuella.
Figur 14: Karta över fotopunkter runt Tomasliden.
33 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Fotomontagen har skapats i dataprogrammet WindPRO i enlighet med praxis, och fotografierna
är tagna i brännvidd ca 50 mm. Vid fotograferingstillfället kan väder, ljus och siktförhållanden
variera kraftigt, vilket naturligtvis påverkar synligheten av verken även i normala fall.
I denna samrådshandling har wpd valt att visa fotomontage från Fraukälen, Svartnäs, Södra
Lidsträsk och Kattisträsk (större bilder, se bilaga 3). Fotomontage från samtliga fotopunkter
kommer att visas vid samråd, från Bastuträsk är vindkraftsparken inte synlig (men visas ändå
på samrådet). Sammantaget så bedöms synligheten av den tänkta vindkraftsparken i detta skede
vara acceptabel.
Fotopunkt Fraukälen: Närmaste vindkraftverk ligger på cirka 3,5 km anstånd.
34 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Fotopunkt Svartnäs: Närmaste vindkraftverk ligger på cirka 4,5 km anstånd.
Fotopunkt Södra Lidsträsk: Närmaste vindkraftverk ligger på cirka 4,5 km anstånd.
35 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Fotopunkt Kattisträsk: Närmaste vindkraftverk ligger på cirka 6,5 km anstånd.
Hinderbelysning
I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och
andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av
vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften
krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt blinkande
vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas
till 2 000 candela under mörker. Dessa ljus krävs enbart på de yttre vindkraftverken i parken (i
detta fall på fem av vindkraftverken, gulmarkerade på kartan, figur 15) och fast rött ljus på de
övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt.
Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva
ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från
ljuskällan. Denna avskärmning gör inte att ljuset försvinner helt, utan det riktas nedåt för att
inte upplevas som besvärande.
36 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Figur 15: Karta över tänkt hinderbelysning i preliminär layout.
6.1.4. Friluftsliv
Vanliga friluftsaktiviteter inom projektområdet och i närområdet är jakt, fiske, skogsvandring,
bär- och svampplockning, och på vinterhalvåret fiske och skoteråkning. Ingen av dessa
aktiviteter begränsas av en vindkraftsutbyggnad annat än under byggfasen. Då är området en
arbetsplats och enligt gällande regelverk får den begränsad tillgänglighet av säkerhetsskäl.28
Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras
inte heller i detta fall. Upplevelsen av området kan däremot komma att förändras i
vindkraftsparken och på de platser där den syns.
Nydragning av vägar kan öka tillgängligheten till området.
6.1.5. Risker
Is och snö riskerar att vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett
EU-forskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits
fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en
maximal vindhastighet på 25 m/s.29 Det finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk
men ett säkerhetsavstånd till exempelvis järnvägar och bebyggelse kan rekommenderas. Ingen
bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade
verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara mycket liten.
För att ytterligare minimera risken för skador planeras vindkraftverken att vara utrustade med
avisningssystem och varningsskyltar planeras att sättas upp.
28
29
3 kap. 3 § Arbetsmiljölagen (SFS1997:1160).
Tammelin et al, “Wind Energy Production in Cold Climate”, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors, 2000.
37 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Vindkraftverken är även utrustade med övervakningssystem, vilket innebär att vindkraftverken
stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas
verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk kommer att
utrustas med åskledare ansluten till jord.
6.2. Naturvärden
Direkt påverkan på naturvärden till följd av markarbeten är generellt relativt enkelt att undvika
genom att redan i planeringsfasen av vindkraftsetableringen kartlägga vilka områden som har
höga naturvärden (se även kap 5.2) och därefter planera layouten för att minimera inverkan på
dessa områden. Påverkan på växtligheten beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av
vindkraftsparken och vid byggnation av tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av
vindkraftverken kan floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när
arbetena väl är avslutade. Den preliminära parklayouten har anpassats så att vindkraftverken
inte placeras i kända skyddsvärda naturområden eller direkt i sumpskog/myrmark. Vindkraftverken, uppställningsplatser och vägar placeras i första hand på skogsytor av lågt skyddsvärde
från naturvårdssynpunkt.
Från Tomasliden är det mer än 7 km till de skyddade naturområden som ligger närmast
vindkraftsparken, och dessa bedöms inte påverkas av den tänkta parken.
6.2.1. Planerade undersökningar av naturvärden
För att få en bättre kunskap om vilka naturvärden som finns i området planerar wpd att
genomföra en naturvärdesinventering under 2013. Hela området bedöms först utifrån tidigare
kända värden. Fältinventering sker sedan genom besiktning av det område som är aktuellt för
placering av vindkraftverk och vägar. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga
värdefulla mark - och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen
kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, hög ålder, död ved) i den mån de
påträffas inom inventeringsområdet. Om tidigare okända skyddsvärda småbiotoper påträffas
vid inventeringen kommer parklayouten anpassas för att minimera påverkan på dessa biotoper.
6.3. Fåglar
När det gäller vindkraftens påverkan på fåglar har kunskapsläget under år 2011 kompletterats
med en syntesstudie där Naturvårdsverket sammanställt resultaten av befintlig forskning på
området.30 Denna studie fastställer att varken den befintliga vindkraften eller den som ryms
inom planeringsramen 30 TWh, bedöms påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå.
Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller
regionalt.
Generellt är det sällan som flyttande fåglar kolliderar med ett vindkraftverk, de väljer oftast en
bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. Nattflygande fåglar flyger oftast
högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder.
Vissa rovfågelsarter, till exempel örnar, har dock uppvisat en ökad kollisionsrisk.
Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar
använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om känsligheten
varierar beroende på fågelart.
30
Rydell et al, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Rapport 6567, Naturvårdsverket, 2011.
38 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Idag sker normalt cirka 0-10 fågelkollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla
fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka 2 000 fåglar per år i
Sverige, vilket är mindre än en tusendel av de minst 6-7 miljoner fåglar som dödas per år i
Sverige av trafiken.
De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och
svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation som helhet, men vissa arter
kan möjligtvis komma att påverkas lokalt. De arter som löper störst risk att påverkas av
vindkraft är de som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel kungsörn
och havsörn, och som häckar inom eller nära en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14
döda rovfåglar per vindkraftverk och år i Sverige. Andelen örnar som dödas av vindkraft i
Sverige är liten jämfört med den andel som dödas i trafiken eller av kraftledningar.
6.3.1. Planerade undersökningar
För att få bättre kunskap om vilka fågelvärden som finns i området utförs under år 2013 olika
inventeringar. Fältinventering kommer att i första hand att fokusera på rovfåglar då dessa har
en hög känslighet för vindkraftsutbyggnaden, men även observationer av andra fågelarter
sammanställs vid inventeringen.
6.4. Fladdermöss
Undersökningar har visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk, men att risken i
regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av
flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring
vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för
kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och
migrationsperioden (slutet av augusti-september).
wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Tomasliden. Den
närmaste observationen av fladdermöss var av arten Nordisk fladdermus cirka 30 km söderut.
De enda fladdermusarter som har påträffas i den här trakten är Nordisk fladdermus och Brandts
fladdermus. Dessa arter tillhör de vanligaste i Sverige och är inte rödlistade även om de i likhet
med alla fladdermusarter är fridlysta. Fladdermöss är vanligast förekommande i kulturlandskap
och längs sjöstränder och bland gamla glesa lövskogar. Tomasliden med dess stora intensivt
brukade barrskogar är en miljö där fladdermöss normalt sällan vistas.
39 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
6.5. Andra däggdjur
Naturvårdsverket har låtit ta fram en syntesrapport som handlar om vindkraftens effekter på
landlevande däggdjur.31 Den fastslår att kunskapsläget är relativt begränsat, men att den
främsta störningen i samband med vindkraftsutbyggnad orsakas av den mänskliga aktivitet som
kan förknippas med ny exploatering av tidigare ostörda områden. Att själva vindkraftsparken
eller förekommande elnätsanslutningar skulle påverka landlevande djur negativt är inte visat.
Tvärtom kan en vindkraftsetablering gynna däggdjuren, då nya vägar och öppna ytor ger nya
betesmarker och kantzoner för bete. När det gäller området runt Tomasliden är det redan
påverkat av både befintliga vägar och modernt skogsbruk, så risken för en negativ påverkan på
habitat bedöms som minimal.
Den störning som uppstår inträffar främst under byggtiden då det är många människor i rörelse
och mycket ljud från byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. Om byggperioden
sammanfaller med jaktperioden kan jakten i området komma att bli störd varför wpd har som
policy att ersätta jaktlaget för arrendeavgiften de aktuella månaderna. Under driftfasen finns
inga hinder för att jakten kan fortgå i området.
Sammanfattningsvis bedöms negativ påverkan på däggdjur bli mycket liten.
6.6. Kulturmiljö och arkeologi
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) är en skyddslag som syftar till att bevara
fornlämningar, fornfynd, kyrkor och byggnader. Vid ett planerat ingrepp i miljön kartläggs
förekommande fornlämningar, men det kan även finnas risk att tidigare okända fynd görs i
området. För att flytta eller på annat sätt påverka en fornlämning krävs tillstånd av
Länsstyrelsen.
Den tänkta vindkraftsetableringen kommer inte att fysiskt påverka någon av de fornlämningar
som kartlagts i detta tidiga stadie (se kap 5.6).
6.6.1. Planerade undersökningar
wpd avser att genomföra de arkeologiska undersökningar som efter samråd med Länsstyrelsen
bedöms vara nödvändiga i etableringsområdet.
Om nya okända kulturlämningar påträffas i samband med etableringen av vindkraftsparken
kommer anläggningsarbetet att avbrytas lokalt och Länsstyrelsen kommer att kontaktas för en
bedömning av fortsatta åtgärder i enlighet med kulturminneslagen 2 kap 10 §.
31
Vindkraftens effekt på landlevande däggdjur, Rapport 6499, Naturvårdsverket, 2012.
40 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
6.7. Turism, rekreation och friluftsliv
En vindkraftpark upptar förhållandevis stora (och relativt oexploaterade) markytor även om den
faktiska markpåverkan är relativt liten (ca 5-6 % av ytan). Vindkraftverk utformas för att
utvinna maximal effekt, vilket ger dem hög totalhöjd och ofta lokaliseras de på höjdryggar där
det blåser bäst. Det gör att en vindkraftsetablering blir synlig på långt avstånd, även om den
visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror utöver
avståndet, på topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och
siktförhållanden. Närmare vindkraftsparken kan även ljud och skuggor påverka upplevelsen.
Hur man upplever detta är subjektivt och beror bland annat på vilka förväntningar man har på
vistelsen i området. Det kan vara stor skillnad mellan friluftsupplevelsen på en skotersafari och
på en vandring i ett naturområde som upplevs som vildmark. Generellt kan sägas att
förväntningar på en tyst och orörd natur kan upplevas som svårare att förena med en
vindkraftsetablering.32 Personliga värderingar gällande förnybar energi och hållbar utveckling
kan påverka den sammanvägda upplevelsen och göra att människor trots förväntningar om
orörd natur ändå är positiva till en vindkraftsetablering i dessa områden.
Det finns inga entydliga studier på hur en vindkraftspark påverkar intressen som turism,
rekreation och friluftsliv, och kunskapsläget är relativt svagt. Många av de undersökningar som
finns är hypotetiska studier baserade på attityder (vad man tror/är rädd för kommer att hända)
från olika intressegrupper (t ex turistnäring) och har ingen anknytning till faktiska etableringar.
De erfarenheter som finns från faktiska vindkraftsetableringar ger inget starkt stöd för en
negativ effekt på besöksnäringen, och det finns studier som påvisar motsatt effekt. 33, 34, 35, 36
Eftersom varje etablering är unik med sina platsspecifika förutsättningar för turism, rekreation
och friluftsliv är det svårt att bedöma påverkan på dessa intressen, både positiv och negativ, av
en vindkraftsutbyggnad. Dock kan man utifrån befintliga studier identifiera några generella
riktlinjer inför bedömningen;

Turister är generellt positiva till vindkraft. En negativ upplevelse kan förstärkas om det
visuella inslaget är stort eller om det upprepas frekvent.37

Befintliga studier har visat såväl minskat som ökat antal av turister.27, 28, 29, 30, 31, 38 Det
finns inga starka indicier på att turismen i närhet till vindkraftsparker minskar, inte ens
i områden där orördhet och landskapsbilden utgjort en viktig del i valet av turistmål. 28

Det finns studier som visar att närboende till en vindkraftspark som utnyttjar området
för friluftsliv, i regel är mer positiva till etableringen när den väl är byggd än de var
under tillståndsprocessen.39 Detta skulle kunna avspegla att attityderna inför en
planerad utbyggnad inte alltid återspeglar det faktiska utfallet.
32
Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport 6497, Naturvårdsverket, 2012.
33
Tourist Attitudes towards Wind Farms, MORI, 2002.
34
Public attitudes to windfarms, a survey of local residents in Scotland, Braunholtz, 2003.
35
Investigation into the potential impact of wind farms on tourism in Scotland, NFO System Three, 2002.
36
Rapport fra holdingundersøkelsen om vindkraft på Smøla, Bilet, 2003.
37
Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen, Hörnsten, WP 2002:1, ETOUR.
38
Lista vindkraftpark - vudering av mulig innvirkning på turisme og reiseliv, Sweco, Grøner, 2006.
39
Det blev ungefär som vi trodde - Dalforsbornas upplevelser av vindkraftsparken på Hedboberget efter uppförandet,
Nätverket för vindbruk, 2011.
41 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag

En vindkraftsetablering kan även skapa en helt ny form av turism och utgöra ett nytt
besöksmål i området.31 I flera befintliga vindkraftsparker har det arrangerats bussturer
och guidade besök för att visa hur man valt att satsa på förnybar energi på orten. 40
40
Bland annat Vindens hus i Koler med Dragaliden vindkraftspark, samt turer till Havsnäs vindkraftspark i Strömsund.
Även Näsuddens vindkraftspark på Gotland och Utgrundens park i Kalmarsund anges som attraktiva besöksmål.
42 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
7. Investeringar, arbetstillfällen, lokal nytta
Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till cirka 350-400 miljoner kr för
en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva
vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och
elnät.
En vindkraftsetablering bidrar till många nya arbetstillfällen, främst under projekterings- och
byggfasen, men även i drift. Hur många arbetstillfällen en etablering kan generera beror mycket
på förutsättningarna på platsen, elnätsanslutningen och avstånd till leverantörer, men även på
tillgången på kompetens i regionen.
I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark i Strömsunds kommun, bestående av 48 stycken
vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit:41

Drygt 1 000 årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé
till färdig park.

Av 1 000 årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250
årsarbeten.

Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten år 2003 t o m invigningen
den 2 september 2010.

För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till 25-30 årsarbeten per år i 25 år.
Ungefär 20 årsarbeten av dessa blir regionala jobb. Detta är en uppskattning som gjorts
inom ramen för fallstudien från Havsnäs vindkraftspark.
Totalt i Sverige beräknas vindkraftsbranschen ge 6 000 – 14 000 årsarbeten fram till år 2020,
om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning.42
7.1. Lokal ägande
Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer det att erbjudas möjligheten att köpa vindkraftsandelar. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till
invånare och företag i kommunen.
Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna
elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris.
Dessutom bidrar man till att minska koldioxidutsläppen.
7.2. Vindkraftsfond
wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Tomasliden.
Syftet är att bygden där vindkraft byggs ska få del i det värde som vindkraften skapar.
Exempelvis kan en vindkraftsfond upprättas, ur vilken de som bor och verkar i området kan
söka pengar för projekt som utvecklar bygden.
41
Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september 2010.
42
Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009.
43 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
Ersättning motsvarande 0,3 % av bruttoinkomsten uppskattas för en park med exempelvis 10
vindkraftverk ge cirka 100 000 kr per år, vilket genererar cirka 2 miljoner kr på 20 år.43
7.3. Synpunkter och frågor
För oss på wpd är det viktigt att så tidigt som möjligt få in era synpunkter på projektet och ta del
av lokal kunskap om området för att vi ska kunna utforma etableringen så bra som möjligt. Om
ni har synpunkter på hur projektet skall utformas, om ni vill ställa frågor om projektet eller om
ni vill ha ytterligare information går det bra att kontakta projektledaren Lukas Arklöf på telefon
08 501 091 74.
Det går även bra att skicka e-post till [email protected] eller vanlig post till:
wpd Scandinavia AB
Ref: Tomasliden
Ferkens gränd 3
111 30 Stockholm
Remissvar och synpunkter på samrådet bör vara wpd tillhanda senast den 1 augusti 2013.
43
Beräknad produktion 40 000 000 kWh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 45 öre/kWh.
44 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
45 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8. Bilagor
46 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8.1. Bilaga 1 Ljudutbredning
47 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
48 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8.2. Bilaga 2 Skuggutbredning
49 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
50 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8.3. Bilaga 3 Visualiseringar
8.3.1. Fotomontage Fraukälen
51 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
52 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8.3.2. Fotomontage Svartnäs
53 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
54 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8.3.3. Fotomontage Södra Lidsträsk
55 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
56 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
8.3.4. Fotomontage Kattisträsk
57 (58)
Vindkraftspark Tomasliden, Samrådsunderlag
58 (58)