docNr 4 2010 - Karlstads Hembygdsförening
download 
Report Transcription
Nr 4 2010 - Karlstads Hembygdsförening
Karlstads Hembygdsblad Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem NO V E MB E R 2 0 1 0 Karlstad för 50 år sedan Det var alltid lika spännande varje skyltsöndag att få se vad affärerna hade åstadkommit under lördagsnatten, bakom skyltfönstren täckta med brunt omslagspapper. I en Radioaffär TV-filmade en tomte 1960. Då något nytt, som Foto:VF arkiv Lennart Fernqvist ingen hade sett tidigare. SIDA 2 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 Program 2010 Café Slussvakten Torsdagen den 2 december berättar Arne Söderberg om silkebroderier i Karlstad under sengustaviansk tid - En dold kulturskatt? Vi startar alltid kl.16.00 och håller på ungefär en till en och en halv timme. Julmarknaden Lördagen den 4:e och söndagen den 5:e december är det dags igen för Mariebergsskogen och Sommaro IFs stora julmarknad. Eftersom det är entréavgift, har vi i Karlstads Hembygdsförening en kupong på sidan 15, som du klipper ur och tar med, så har du fri entré för två personer. Vi i Hembygdsföreningen finns som vanligt på plats i Gammelgården, dit ni är hjärtligt välkomna. Adventsgudstjänst Söndagen Den 19:e december kl. 11.00. I Acksjöns Kapell får vi vara med och lyssna till Vikenkyrkans och Margaretha Lothigius adventsgudstjänst och därefter promenerar vi till Gammelgården för gemensamt kyrkkaffe. Spara sidan. Nästa nummer i februari Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D SIDA 3 Ordföranden har ordet Det lackar mot jul och snart är åter ett föreningsår tillända. Ett lyckosamt år och inspirerande år för vår förening. Två välbesökta och trevliga medlemsresor stod på programmet i våras och nu avslutar vi med ett intressant höstprogram. Det är stimulerande att ha förmånen att få leda en aktiv förening med intresserade och engagerade medlemmar, som givit uttryck i ett ökat medlemsantal. Men vi behöver synpunkter på vår verksamhet för att inte stagnera och slå oss till ro. Vi har också utgivning av vår sjätte stadsdelsbok - Herrhagsboken - Herrhagskyrkan - lördagen den 27 nov. kl. 13.00 - 15.00. En bok som rönt stort intresse och efterfrågan. Jag vill tacka styrelsen och arbetsgrupperna för Ert storartade arbete under året. Samtidigt vill jag önska alla våra medlemmar en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! PS! Årets julmarknad i Mariebergsskogen kommer att ske som tidigare med Sommaro IF som arrangör. Nästa år har Mariebergsskogen för avsikt att omarbeta och utveckla julmarknadskonceptet i egen regi enligt samtal med vd Anna Lööf-Falkman. Vi finns redan med i diskussionerna och återkommer under våren med mer information. Carl-Göran Tollesby Tillsist - Kal möter Osborn vid Järntorget med foten i bandage. Han hade fått en varbildning i tån. - De ä la den enda bildning Du fått Osborn, påpekar Kal. - Ja vesst, säger Osborn men den har varat länge. Krönika november 2010 I våras blommade mina fruktträd något alldeles fantastiskt. Jag kallar dem ”mina” för jag fick dem i 60-årspresent och de är ännu inte så stora. Under sommaren märktes det att det skulle bli mycket frukt på två äppelträd och ett plommonträd. Under skördemånaden september började jag planera vad som skulle tillverkas av alla äpplen. Äppelmos, äppelpajer, äppelkakor och så skulle barnbarnen få plocka direkt från träden och mumsa i sig vackra röda äpplen. Så en morgon när jag som vanligt stod och tittade ut över gräsmattan och Dingelsundsådran var det något som inte stämde. Det jag såg eller rättare sagt inte såg var alla äpplen. Älgarna hade varit på besök under natten och ätit upp alla äpplen. Så var det med den planeringen. Plommonen var kvar så jag kunde i alla fall koka plommonmarmelad. Katten Ove i Karlstad mår bra och har blivit en stor pojke. Han är nu tre och ett halvt år och har lugnat ner sig betydligt. Fortfarande vill han gå på promenad i skogen och ligga i bakhåll för att rusa fram och försöka att skrämma mej. Jag ser honom naturligtvis men det vet inte han. Kalla eller regniga dagar kommer han in för att som förra vintern ligga i husses knä och sova några timmar och det får han så gärna. Maken har inte hjärta att lyfta bort honom utan sitter stilla så länge Ove vill ligga kvar. Vintern närmar sig och vi får väl se hur den blir. Ingen vet och lika bra är det. Dubbdäcken är på så det ordnar sig. Gå försiktigt och glöm inte broddarna och förresten önskar jag er alla en riktigt god jul. Monica Gustafsson SIDA 4 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 EN STJÄRNA LYSER I FÖNSTRET Det är förunderligt, men vissa saker fastnar mer än andra i vårt minne. Trots att vi hela tiden upplever nya saker, får nya erfarenheter att lägga i minnenas arkiv, så finns det alltid något som vi varit med om en gång bakåt i tiden, som gör sig påmint. Det är några förtätade veckor varje år mellan advent och jul. De veckorna rymmer något i våra liv, som inte suddas ut av tiden. Och nu är vi där igen, vid den fest och glädje, som är ett förebud om Gud som kommer som ett litet barn till världen. Inför de här förtätade veckorna finns det en bild som alltid dyker upp hos mig. Bilden av en mässingskrok och en röd adventsstjärna i papper. Kroken satt hårt fast i väggen ovanför fönstret i sovrummet. På den kroken skulle den röda pappersstjärnan hängas. Den stjärnan var älskad därför att den fick lysa inte bara på kvällen, utan också varje natt. Mitt i mörkret gav den ljus, värme och trygghet. Sovrummet, där stjärnan hängde, förändrades när den var tänd. Med åren blev den stjärnan blekare och skörare och den är sedan ett antal år utbytt mot en ny och fräschare, och det är också mässingskroken. En advents- och jultid utan en mässingskrok och en röd stjärna, har jag svårt att tänka mig. Skenet från adventsstjärnan behöver jag, kanske därför att det öppnar för något nytt, något gott och hoppingivande. Vi behöver något att hänga upp vår tillvaro på och ibland kan ett minne som blir tydligt i vårt inre, eller ett minne som får komma tillbaka år efter år i handling hjäl- Foto: Jan Fernqvist pa oss på vägen att nalkas både verklighet och drömmar, och sorger och hopp. Det är inte bara i mitt fönster det lyser en adventsstjärna, utan i så många fönster. En stjärna, som förenar oss människor i vår längtan efter det som kan bära också i mörker, oro och osäkerhet. Vi behöver ljus, för att kunna tro framåt och hoppas att vi är burna av Gud, han som en gång tände ljuset, inte bara på himlavalvet, utan också i varje människa. Det var med sin kärlek till oss, som han tände ljuset genom det barn vi väntar på. Adventsstjärnan i papper, den jag minns så tydligt från barndomen och som jag än i dag inte vill vara utan, kommer jag att släcka och plocka ner så småningom, men stjärnstrålarna från barnet som föddes en gång i Betlehem lyser för alltid. ”Du stjärna över Betlehem, o låt ditt milda ljus få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.” En innerlig önskan om en god och fridfull adventsadvents- och jultid! Margaretha Lothigius, präst i Vikenkyrkan Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D SIDA 5 Jultradition sedan 1965 Maken och jag var tvungna att gifta oss 1965 för vi blev med lägenhet i Järnvägshuset i Karlstad. På den tiden var det inte tal om att bara flytta ihop lite lättvindigt utan allt skulle ske enligt gällande regler. Våra bästa kompisar bodde redan där och i mitten av december bestämde Inga och jag att vi skulle träffas en kväll och tillverka marsipangodis inför julen. Sagt och gjort och på den vägen är det, i 45 år har vi träffats och jag tror att vi missat ett år då jag ramlat och brutit fotleden. Under åren som gått har det varit lite olika personer inblandade, mammorna, barn och barnbarn och vi har varit på olika ställen med tillverkningen. Vi började som sagt i Järnvägshuset sedan till Marieberg, Lamberget, Orrholmen, Grava, Dingelsundet, Vallargärdet och Södra Järpetan. Monica Gustafsson, Inga Hanson och Erika Persson. Foto:Gunnar Hanson Vad gör vi då? Vi köper färdig mandelmassa av god kvalitet som vi delar i mindre bitar och smaksätter med punsch eller färgar med karamellfärg, rullar till mindre bollar som doppas i smält blockchoklad och dekoreras med exempelvis mandelspån eller valnötshalvor. Det är som vanligt fantasin som sätter gränser. Det blir en del provsmakning under kvällen så efter allt sött äter vi smörgåsar med julskinka eller annat salt kött och dricker kaffe. Varje år känner vi oss mycket nöjda med tillverkningen av alla vackra marsipanbitar så vi fortsätter så länge vi tycker det är roligt. I år blir vi Inga, vår dotter Erika och undertecknad och var vi skall vara kommer vi aldrig ihåg från år till år eftersom vi alternerar. Johnny får kolla i sin dagbok vart vi var förra året. Monica Gustafsson Foto: Inga Hanson SIDA 6 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 Slussvaktsträffen torsdagen den 4 november Vintervädret med tidig kyla hade gjort entré och första isen hade täckt Pråmkanalen. Denna eftermiddag var vi glada och förväntansfulla att få ta emot Britt-Marie Insulander som berättare. Temat, jultraditioner, tyckte vi låg rätt i tiden, och Britt-Marie har djupa kunskapskällor att dela med sig ur inom området folktraditioner. Britt-Marie inledde med att berätta att julens plats i vårt kalendarium egentligen skall placeras med Juldagen, dagen för Jesus födelse, den 6:e januari. Det var det knappast någon av oss som visste. Under den katolska tiden brukade man då uppföra ”spel” med de tre vise männen. Efter att datumet flyttats tillbaka till den 25 december blev det då, som de vise männen uppvaktade den nyfödde i stallet. Det går alltså att flytta på berättade, timade händelser, för att passa in i vår årskalender! Det gör vi ju också fortfarande! Den långa julnatten har varit en natt när man tände ljus för att värja sig mot onda krafter och denna natt skulle också frid råda mellan människor och djur. Mycket av det som vi upplever och har upplevat i jultraditioner är i många fall inte särskilt gammalt. Detta fick vi höra och att vår jultomte, den lille gråklädde, skapades av den flitiga konstnärinnan Jenny Nyström från Kalmar som Britt-Marie fick små ”Lortgrisar” av ordf. Carl-Göran Tollesby fick producera julbilder för familjens uppehälle. Viktor Rydbergs tomte ur dikten är också lik Jenny Nyströms och är fast förankrad i oss. På 1940talet fanns hans tomte med de olika verserna bl.a på tjusigt julklappspapper. Den rödklädde tomten som idag är vanligast, har lånat gestaltning från S:t Nikolaus i England och Tyskland. Före jultomten var det i våra bygder julbocken, en gång gestaltande själva djävulen, som kom med julgåvor. Namnet klappar skall komma från att man gav sig till känna genom att klappa på dörren och sedan springa sin väg. Att rimma på julklappspaketen fick vi ett mer än tusenårigt exempel på av Britt-Marie, som läste en underfundig vers, skriven av en man som uppvaktade en kvinna med en klädedräkt för att hon skulle kunna skyla sina yppiga behag. Från 18oo-talet har det tryckts små rimhäften som är intressanta dokument om vad som kunde dölja sig dåtida i julpaket. Julgranen är inte heller den en mycket gammal tradition. Traditionen skall vara hämtad nere från Tyskland. Britt-Marie påpekade att det tycks vara en viss tillbakagång med granpyntande vid julen. Dock är julklappsmångfalden enorm och i synnerhet till barnen. Vi fick höra att en studie över leksaksmångfalden bland barn visade att över 500 leksaker skaffas i genomsnitt till varje barn i vårt land. (gäller förstås inte bara julgåvor). Britt-Marie Insulanders förnämliga berättarkonst tog vi till vårt hjärta och tackade med en varm applåd, en höstblomma och en Mariebergsbok med Lennart Edberg-hälsning. Text: Karl-Axel Hjerdt Bild: Lennart Fernqvist Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 Anders Fryxell I år 2010 är det 100 år sedan porträttbysten av Anders Fryxell författare till visan Ack Värmeland du sköna avtäcktes. Bysten finns strax söder om Sunne kyrka. Den är gjord av bildhuggaren och professorn Walter Runeberg, son till skalden Johan Ludvig Runeberg. (En replik finns även i Humlegården i Stockholm). Den avtäcktes 24 september år 1910. En stor händelse i Fryksdalen. På den tiden fanns en tidning ”Fryksdalen”. Den gavs ut 30 september samma år med ett särskilt Fryxellsnummer. Jag har själv ett exemplar. En mycket intressant läsning. Mycket vore värt att återge, men jag begränsar mig nu till svar på två frågor vem var Anders Fryxell? och finns det mer än en vers av Ack Värmeland du sköna? Vem var Anders Fryxell? Han föddes i Edsleskog på Dal av Värmlandssläkt med härstamning från Glänne i Frykeruds socken den 7/2 1795. Son till kontraktsprosten Mattias Fryxell och Eva Lovisa Anders och blev kyrkoher- K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D de i Sunne 19/6 1835. Prost över Fryksdals kontrakt 1/6 1836. Professor i historia 1833. En av de aderton i Svenska Akademien 1840, filosofie doktor 1844. Död 21/3 1881. Ett exempel på hans stora författarskap är Berättelser ur svenska historien, som omfattar inte mindre än 46 delar. Den sista delen utkom 1879. Sedan sviktade hans krafter. Han hade då hunnit fram till och med Adolf Fredriks tid. Finns det mer än en vers av Ack Värmeland du sköna? Ja det finns även verserna 2, 3 och 4. De lyder som följer. Vers 2 Ja när du en gång ska bort och gifta dig, min vän Då ska du till Värmeland fara! Där finns nog Guds gåfvor med flickor kvar igen, Och alla ä´ de präktiga och rara. Men firar du där, så va munter och gla´ Ty muntra gossar vilja värmlandsflickorna ha. De sorgsna dem ger de på båten. SIDA 7 Vers 3 Och värmlandsgossen han är så stolt och så glad Han fruktar för intet i världen. När konungen bjuder, så drager han åstad Bland kulor och blixtrande svärden. Ja vore det ryssar till tusendetal Han ej dem alla fruktar, han vet ej annat val. Än dö eller segra med ära. Vers 4 Och skulle han ej strida med glädje och med mod Och lifvet sitt våga, det unga! Där hemma sitter moder och beder för hans blod Med bruden, den älskade och unga, En värmlandsflicka så huld och så skön! För kung och land han strider, och hon skall bli hans lön, Ho´ kan honom då öfvervinna? (Detta som exempel på dåtidens nationalromantik i stil med Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg). I en tidningsartikel från söndagen 12 december 1982 signerad Bengt Hallgren står följande: Nog är Farbror Anders värd en blomma på bysten. Än i dag kan han lära den historielöse svensken att upptäcka sin historia. Han visade Strindberg hur man hugger tänderna i bytet och Selma hur man lägger ut texten. Så här sa Selma Lagerlöf när hon mindes sin kontraktsprost predika hemma i Östra Emterviks kyrka: Det var underbart att kunna förstå vad som sas i kyrkan, predikan blev varken lång eller tråkig, som den eljest brukar. Stora kvinnor och män i byst eller staty påminner oss om historiens vingslag. De väcker intresse och nyfikenhet för gammal och ung, närboende som turister. Så även bysten av Anders Fryxell. Text: Bernhard Nilsson Foto: Brita Nyberg SIDA 8 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Vem var silversmeden Niclas Fernlöf (17371779) i Carlstad? 1732. Mästare i Karlstad under ämbetet i Göteborg 1737. Nämnes i ämbetets protokoll från Göteborg 1760. Silversmidet i Karlstad i äldre tider var länge höljt i dunkel. I den s k ”silverbibeln” utgiven av Gustaf Upmark 1925 fanns angivet under Stockholm och 1600-talets slut en okänd mästare den s k ”filigranmästaren”. Sedermera har det visat sig att det var Johan Friedrich Straub (verksam 1674- 1713) i Karlstad. Men mera om honom i annat sammanhang. Utöver Straub finns nästan inget arbete bevarat, som kan knytas till en silversmed i Karlstad under 1600-talet. Med 1700-talet blev det annorlunda. Från detta århundrade finns relativt mycket arbeten bevarade. Silversmederna i Karlstad lydde till en början under ämbetet i Göteborg. Eget ämbete bildades i Karlstad år 1761, vilket tyder på att det då fanns minst 3 verksamma silversmeder. Några böcker från detta ämbete finns veterligen ej i behåll. De uppgifter som finns har hämtats från Göteborgs ämbetes handlingar och kontrollprotokollen i Kungl. Mynt och Justeringsverket. En del intressanta uppgifter om Niclas Fernlöf och hans familj förtjänar att uppmärksammas. Enligt ”Grevgården” Anteckningar om en gammal gård i Karlstad utgiven av Harald Lindell i Carlstads-Gillets skriftserie nr 7 finns följande om Niclas Fernlöf. ”Ägare till Grevgården fram till 1752”. Vidare finns i Karlstads Stads Historia av Lars Dalgren följande uppgifter: ”Den 22 juni 1752 lades staden ånyo i aska genom en våldsam eldsvåda. Elden skall ha börjat vid tretiden på natten i guldsmeden Niclas Fernlöfs gård. Trots förbud mot elds uppgörande sent på kvällen hade hans tjänstefolk tänt eld i brygghuset för att byka kläder, vilket de vid undersökningen om orsaken till branden försvarade med att det var bekvämare att förrätta sådant arbete under den svala sommarnatten än mitt på dagen. Fernlöf och hans hustru hade väckts av pigorna, och då de kommo ut, brann det redan i brygghuset, varför de låst upp porten och ropat efter vatten och sprutorna. En spruta hade även framförts men ej kunnat uträtta något. Rådhuset, gymnasiet och hospitalet nedbrunnno och på kyrkan fattade elden tag i tornbyggnaden och förstörde allt trävirke i densamma, så att klockorna föll ned. Däremot motstod själva kyrkobyggnaden lågorna. Av borgarnas hus skonades enligt en uppgift endast ett 20-tal, mest kojor och småhus i sydligaste delen av staden”. Den statliga kontrollstämplingen angav följande: Varje arbete skulle stämplas med 1.Stadsstämpel 2.Mästarstämpel 3.Årtalsstämpel 4.Åldermansranka (sedermera Riksvapnets Tre Kronor). Niclas Fernlöf tillämpade emellertid mellan 1738 och 1758 en egen bokstavsserie istället för den officiellt angivna. Tack vare skråväsendet och den statliga förordningen om kontrollstämpling har vi idag möjlighet att identifiera silverföremålen, en ovärderlig kulturhistorisk tillgång. En av de silversmeder, som var verksam i Karlstad under 1700talet var Niclas Fernlöf. Han var son till en i Karlstad tidigare verksam smed Torsten Fernlöf. Niclas Fernlöf kom i lära 1726 i Göteborg hos Olof Fernlöf. Gesäll där I äldre tider benämndes nästan alltid en silversmed för guldsmed, trots att det idag finns ytterst få guldsmedsarbeten bevarade. Mig veterligen finns ej något känt stämplat rent guldsmedsarbete från Karlstad under 16-1700-tal. Vad som finns är förgyllda silverarbeten. Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 Värmlands Museum arrangerade år 1951 utställningen ”Värmlandssilver 1700 - 1900”. Utställningsansvarig var dåvarande intendenten vid Nordiska Museet Kersti Holmquist. Under förberedelserna för utställningen upptäckte Holmquist mycket epokgörande uppgifter vad gäller framförallt silversmidet i Karlstad under 1600-talet. Flera ej tidigare upptäckta silversmeder kunde i och med hennes forskningsarbete knytas till Karlstad bl.a. Johan Friedrich Straub. En annan intressant händelse var att utställningen kunde presentera ”Adolf Fredriks Kungaskål”, vilkens tillkomst har en minst sagt originell bakgrundshistoria. Adolf Fredrik, kung i Sverige mellan 1751-1771, var 1761 på besök i Loka Brunn. Vid detta besök uppträdde bergsmannen Petter Johansson vid Saxån som talesman för den församlade bergsallmogen och hälsade kungen och hans familj välkommen med en dikt. Denna lät han 1762 trycka i Karlstad och skänka till brunnshuset i Loka, där den sattes upp. Den börjar med de ryktbara raderna: ”Loka, låt hwar enda droppa för Kong Adolph Friedrich hoppa etc”. Vid besöket 1761 levererade Petter Johansson vid flera tillfällen smör gratis till det kungliga köket. Som tack erhöll han en smörskål av kristall med kunglig krona på locket, som sannolikt använts vid den kungliga taffeln. Till denna skål lät han silversmeden Niclas Fernlöf i Karlstad följande år 1762, göra en rikt dekorerad infattning av silver, försedd med följande verser och sentenser:”Då Konung och Dronning wil Loka bese Prinsessan den sköna samt Prinsarna tre. Då blev jag arbetad av konstnärens hand At witna den heder, som hände wårt land”. Denna silverskål finns idag i privat ägo. Silverarbeten av Niclas Fernlöf är relativt sparsamt förekommande. Hans arbeten är oftast utförda i den tidens stilideal, nämligen rokoko. Han är ansedd Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 Nu kommer den efterfrågade Nu har även Herrhagsgruppen bestämt sig för att ge ut sin bok. Det blir den 6:e i Karlstads Hembygds- K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D förenings serie om Glimtar från Karlstads historia. Vi har forskat i Herrhagens historia under många år, då det är en sådan komplex stadsdel i Karlstad. Här har funnits många industrier, affärer och fabriker genom åren. SIDA 9 Herrhagen har varit som en stad i staden säger Kurt Johansson, som är cirkelledare.Vi berättar i många artiklar om de industrier och fabriker, som har funnits här. Bland de största kan nämnas KMW, KF chark och bageri, Glasbruket, Orgelfabriken, Bergsons konfektion och Örntrikå. Alla stora och kända vida omkring. Men många av artiklarna är också berättelser om hur det var på Herrhagen, när vi växte upp. Upplevelser av skolan, idrottens värld och fritiden, utan TV och dator förstås. Alla affärer och hantverkare som fanns gjorde att man hade chans på sommarjobb. Boksläppet sker lördagen den 27 november i Herrhagskyrkans lokaler mellan kl 11.00-15.00. Vi vet av erfarenhet av andra boksläpp att det brukar bli rena rama nostalgiträffen, där gamla klasskamrater och vänner från barndomen dyker upp, berättar Ralph Nilsson, som redigerat boken. Han var också med om boksläppet av Romstadsboken förra året. Cirkelsamordnare Gunnar Engstrand berättar att flera cirklar är på gång i olika stadsdelar, såsom Klara, Norrstrand, Kvarnberget och Sommaro. Vår ordförande Carl-Göran Tollesby, berättar även att man tänker ge ut häften, det vill säga böcker med färre sidor, som berättar om kulturella händelser och företeelser i Karlstads historia. Bild och text: Lennart Fernqvist som en mycket duktig silversmed. Hans arbeten förekommer då och då i marknaden, företrädesvis hos de stora etablerade auktionsverken och i antikhandeln främst i Stockholm. Jag har nöjet att visa ett typiskt arbete från rokokotid, nämligen en lukt- eller svampdosa i förgyllt silver. Den är balusterformad, rutmönstrad. Dessa dosor var en synnerligen förnämlig produkt av finare guldsmedskonst. Vad användes då dessa dosor till? Jo, under denna tid var besök i kyrkan ett måste. För att kunna utstå odören från många människor, som ej tvättat sig eller gjort sig rena på lång tid var stanken minst sagt besvärande. Därför fylldes dessa dosor med någon form av parfym och medtogs till kyrkan för användning under den ofta långa gudstjänsten. Arne Söderberg SIDA 10 KARLSTADS HEMBYGDSFÖRENINGS HÖSTMÖTE DEN 27 OKTOBER 2010 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Mötet som är ett informationsmöte började med att ordf. redogjorde för föreningens återstående programpunkter detta år. Slussvaktarestugan, julmarknaden i Mariebergsskogen med Gammelgården i centrum Vår ordförande Carl-Göran Tollesby hälsar en av våra nya medlemmar välkommen, Lennart Sennmark Så var det då dags igen för det årliga höstmötet i Karlstads Hembygdsförening. Även denna gång förlagt till Betlehemskyrkans centrala lokaler vid Östra Torggatan. Vid entrén mottogs vi som vanligt av värdinnor som sålde kaffebiljetter och lotter till mycket humana priser. Prick 18,30 så öppnade Hembygdsföreningens eminente ordförande Carl-Göran Tollesby mötet. Carl-Göran konstaterade att glädjande nog hade väldigt många (ca 50 pers.) hörsammat kallelsen trots miserabelt väder med regn o blåst. och adventsgudstjänsten i Acksjöns kapell är några av de aktiviteter som finns kvar på programmet. Information finns på vår hemsida www.karlstadshembygd.se eller i Hembygdsbladet vad gäller tider och annat. Stort intresse har årets boksläpp för Herrhagsboken tilldragit sig. Redan nu verkar det vara stor efterfrågan på denna bok som Ralph, Kurt och Lennart, för att nämna några namn, har slitit med under årets alla vakna timmar. Herrhagsboken finns Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 med på årets bokmässa (26/11) samt förstås vid det stora boksläppet i Herrhagskyrkan den 27 november. Ska bli spännande att se om denna bok kommer att sälja i fler ex. än Romstadsboken som i skrivande stund har passerat drygt 550 exemplar. Hembygdsföreningens ekonomin är fortsatt god. Två närande grenar i Hembygdsförening- En av många fina vinster i vårt lotteri var en vackert broderad duk, som Laila Antonsson lyckades vinna, storasyster Barbro Jörnestam och Kjell-Gösta Unger föll också i beundran. Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Arne Norén tog oss med musik och dikt på en fantastisk resa genom Värmland. Allan Helmersson och Hans Erwald serveras här av en av Betlehemskyrkans glada servitriser, Inga-Britt Karlsson SIDA 11 en framhölls; Gammelgårdsgruppen och Bokfonden som stödjer utgivningen av stadsdelsböckerna. Bra försäljningssiffror, goda sponsorer och bidragsgivare bidrar förstås till det goda resultatet vad gäller bokfonden. Den Branzellska fonden nämndes särskilt och att det är Hjördis och Karl-Axel Branzell som ligger bakom denna fond känner väl de flesta till. Stadsdelscirklarna betades av stadsdel för stadsdel. Klara, Norrstrand, Kvarnberget och Sommaro nämndes och alla är förstås olika långt framme med sina respektive cirklar. Bild- och arkivgruppen efterlyste bilder och medhjälpare. Enligt Kerstin S. så har denna grupp material för de kommande 10 åren så nya och gamla medhjälpare efterlyses. Framtidsrådet med Karl-Axel Hjerdt som Hembygdsföreningens representant redogjorde för årens olika projekt som Hembygdsföreningen hade yttrat sig i. Kvar på dagordningen står dock Vågmästarbostaden som verkar vara ett bekymmer vad gäller placering, skötsel och ägarskap. Ordföranden nämnde också att nästa års resor kommer att gå till Vadstena och berättarladan i Sunne. Mötet avslutades med kaffe och dopp samt en fantastisk fin resa genom Värmland på musikens vingar av Arne Norén. Vid pennan/Hans Erwald och Kameran Lennart Fernqvist Ingemar Green, Gunnel Eriksson, Göran Eriksson och Ralph Nilsson. SIDA 12 Slussvaktsträffen torsdagen den 14 oktober Värmlandskorv och Värmlandstårta var det aptitretande temat för Lena Sewalls berättande när hon gästade oss i höstens första slussvaktsträff Lena inledde följdriktigt med att berätta om matboksförfattare som presenterat den korv som sedan lång tid fått benämningen Värmlandskorv. Denna korvs ”födelse” daterades till 1920. Värmlandskorven äts av tradition till julbordet förstås och vid Värmländska Sällskapets fester i Stockholm intar denna korv en plats som omfattas av stor kärlek och vördnad. Det vet Lena Sewall som blev årets värmlänning för några år sedan och hyllades vid Sällskapets Lussefest. K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Värmlandstårta beskrivs i ett av de ytterst få värmländska recept som legendariske matskribenten Hiram (Märit Huldt) har med i sin ”Hirams kokbok”. Förklaringen till att denna läckra tårta fått namnet Värmlandstårta har Lena Sewall fått vid ett besök i Hiramska hemmet på Lidingö 1992. Hiram var på mödernet släkt med major Reinhold Alstermark och besökte ibland Karlstad och Sanna och Alstermarks hem. Det var gamla fru Alstermark Reinholds mor, som bakade denna tårta och när denna serverades hos Vi fick alltså klart för oss att definitionen Värmlandskorv används i många olika kompositioner och att potatiskorv inte generellt är synonymt med den ursprungliga Värmlandskorven. Den gode matskribenten Stig Berg har t.ex. två recept på Värmlandskorv. Andra intressanta Värmlandsrätter kan läsas ur en bok av den mångsidige Mangskogsbon Nils Keyland. Den boken bär titeln ”Svensk Allmogekost”. Andra värmländska recept som vi fick beskrivna av Lena t.o.m. i utdelade receptblad är kakor med namnet Värmlänningar Värmlandsbiffar, Rackstad-limpa och Karlstadslimpa samt Arvikakakor och Britta Oledals saffransbröd. Intresset för att ta del av Lena Sewalls härliga matberättande var inte att ta miste på bland oss som fyllde platserna i Slussvaktsstugan och en varm applåd och en Mariebergsbok överlämnades till tack. Dessförinnan hade en fryst Alsterngös av praktiska skäl överlämnats till hemmet på Älvrosgatan, och konstaterades då att tillreda gös blev en ny utmaning för Lena. Recept på Värmlandstårta Bottnarna 3 äggvitor 100 g strösocker 35 g hackade nötter 2 strukna msk kakaopulver Kräm 3 äggulor 75 g socker ¾ dl grädde 100 g smör Från sitt rika bibliotek medförde Lena ett intressant urval av matoch receptböcker. Från en bok från 1927 av den värmlandsättade Ane Randel (släkt med den berömde Andreas som arrangerade det musikaliska i Värmlänningarna) läste hon hur en en riktigt äkta Värmlandskorv tillskapas. Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 släktingar i Stockholm torde namnet Värmlandstårta ha uppkommit. Receptet följer i slutet av artikeln. Hur Värmlandssoppa tillreds finns beskrivet i en bok daterad ca 1900 där Karlstadsbon Emmy Gillblad är en av författarna. Emmy gifte sig något år efter bokutgivningen med Vilhelm Welin och blev mor till Birgit Turesson och Kerstin Velin-Lindh. Emmys far Herman Gillblad hade glasaffär i Karlstad. Som kuriosa kan nämnas att det var handlanden Herman Gillblad och skeppsredaren August Uppvall som inkallades 1896 som sakkunniga till Karlstads rådhusrätt då sjöförklaringen genomfördes efter Ångfartyget Frejas förlisning i Bössviken. Så här gör man: Vispa äggvitorna hårt och skär sedan ned sockret, de hackade nötterna och kakaopulvret i dem. Rita upp två tallriksstora cirklar på ett bakplåtspapper, smörj rundlarna och pudra dem med mjöl. Bred ut smeten ca 1 cm tjock i cirklarna. Grädda bottnarna i 150 graders ugnsvärme, som sänks i slutet av gräddningen. Gräddningstiden är ca 30-35 min. Till krämen låter man gulorna, sockret och grädden sjuda sakta tills det tjocknar i kastrullen. Vispa väl hela tiden. Låt svalna och rör i smöret. Lossa bottnarna medan de är varma och låt dem kallna innan de läggs samman med smörkräm mellan och över. Rostade mandelflisor strös över. En härligt god tårta, som skall vara ganska tunn och platt! Hiram påpekar dessutom att den ”hör till dem, som är strålande att frysa ner”. Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Lenas äppelkaka Det här behöver man: 140 g smör 2 dl socker 1 ägg 2 dl mjöl 2 äpplen Så här gör man: Rör hastigt samman det rumsvarma smöret med sockret. Det skall inte röras pösigt och vitt! Men smör eller Bregott måste det vara – det är viktigt för smaken! Rör sedan lika hastigt i ägget och sedan mjölet. Platta ut degen i en smord och bröad form. Själv an- SIDA 13 vänder jag alltid en låg pajform av aluminium, lägger degen i den samt strör 1-3 matskedar mjöl ovanpå. Då går det lätt att platta ut den med handen. Sedan delar jag äpplena i vardera fyra bitar och skär bort skrott och kärnor. Bitarna skär jag i tunna, vackra, halvmåneformade skivor. Skalet får sitta kvar. Kakan blir bara mer dekorativ om det sitter kvar. Godare också! Äppelskivorna lägger man i ett vackert mönster ovanpå degen. Jag brukar trycka ner skivorna i en ring runt formens kanter och sedan arrangera några i rundeln i mitten. 2 äpplen brukar räcka. Sedan får kakan grädda i 175 graders värme tills den får riktigt vacker färg. Ca 35 minuter brukar det ta, kanske litet mer. Den får inte vara blek utan måste bli kraftigt gyllenbrun. Då får den en seg, mandelmasseliknande konsistens med litet lätt smak av knäck och mandelmassa. Text: Karl-Axel Hjerdt Bild: Lennart Fernqvist Var tror du de här bänkarna finns i Karlstads centrum. 2 Svar på sidan 15. 1 3 SIDA 14 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 STUDIEBESÖK på Milko Ni kanske är våra sista besökare befarade Lars Johansson, personalsamordnare och Tommy Fredriksson, produktionsplanerare på Milko i Karlstad. Detta när vi drygt dussinet medlemmar i Karlstads Hembygdsförening hade trotsat vädret och tagit chansen att få en sista upplevelse av mejeriet, som kommer att läggas ner vecka 6 år 2011. Ett hundratal medarbetare blir då arbetslösa. En epok går i graven. En historisk händelse i hanteringen var ju när tetrapacken kom i slutet av 1950-talet och vi bar hem mjölken i pappkartonger. Våra rostfria, emaljerade och glasflaskor försvann. Tankbilarnas tillkomst gjorde också att även de stora mjölkflaskorna försvann från ”mjölkborden”. Inte alla förstås, en del bönder målar dem i vackra färger och använder dem som blomkrukor på de ”mjölkbord”, som finns kvar. På 1970-talet fanns ett 50-tal stora mejerier kvar. Idag är det färre, men man ser en ökning av de små gårdsmejerierna. Detta då det bli- vit mer populärt att handla närproducerat av både mjölkprodukter, charkvaror, grönsaker och rotfrukter, allt med en mer ekologisk inriktning. Lars och Tommy berättade att efter nedläggningen kommer mjölken från distriktets ca 200 mjölkproducenter att köras till Hedemora och Falköping i tankbilar, som rymmer 39 000 liter i varje bil. Många av oss kommer ihåg när mejeriet låg på Våxnäsgatan. Där kunde man köpa den ”rykande” glassen, vilket var en höjdpunkt i tillvaron för oss, som växte upp på 30- och 40-talet. I december 1958, när den världsberömda tetrapacken kom flyttade Karlstadsortens Me- jeriföring in i de nya lokalerna på Lugnet. Det var då Sveriges modernaste mejeri. Som i den nya maskinen producerade 3 600 tetrapack med mjölk per timma. Milkomejerierna, har genom åren framställt ca 300 produkter, varav ett 40-tal i Karlstad. Några av de mycket populära produkterna, såsom Kavaljerosten och Gräddosten var de mest sålda i hela landet. Andra fina produkter är Tigermjölken och fruktfilen. En del av dem ekologiska. Trots de kalla kylrummen och snöstormen utanför värmde på något vemodigt vis Lars och Tommys guidning. Bild och text Lennart Fernqvist Å R G Å NG 1 7 NU M ME R 4 FÖRENINGSDAG PÅ BIBLIOTEKET K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D SIDA 15 Fr.v. Ulf Lagerbeck får här information om Karlstads Hembygdsförenings bokutFoto Olle Andersson givning av Sverre Nyrén och Carl-Göran Tollesby Som en del i firandet av Karlstad, Årets Kulturkommun 2010, arrangerades en lördag i oktober en föreningsdag i bibliotekshuset där Karlstads alla kulturföreningar med kommunalt stöd, fick en möjlighet att presentera sig för Karlstadsborna. inbjudan och ställt upp med bord och montrar för att visa upp sin verksamhet. Ett mycket stort utbud fanns både till beskådande och försäljning. Ett oerhört ambitiöst och intressant program hölls under hela dagen. Allt från körsång, folkdans till storbandsjazz inför en stor publik. Av över 90 bidragstagande föreningar hade cirka 75 hörsammat Hela dagen präglades av intresse från det stora antalet besökande. Denna föreningsdag var väl arrangerad av kommunen och som vi hoppas kan bli årligen återkommande. Carl-Göran Tollesby Rätt svar från sid 13 1. Kungsgatan - Ö. Torggatan 2. Bibliotekshuset 3. Hagatorget JULMARKNADEN I GAMMELGÅRDEN Mariebergsskogen 4– 5 december Medlemmar (2 personer) erhåller fritt inträde i Mariebergsskogen mot uppvisande av denna kupong. ....................................................... (Namn) KARLSTADS HEMBYGDSFÖRENING / SOMMARO IF Karlstads Hembygdsförening Treffenbergsvägen 4 652 29 Karlstad Tfn: 054-15 16 40 Medlemsavgiften 150 kr per år Tillkommer 20 kr för familjemedlem Plusgiro: 86 28 79-4 Organisationsnr: 873202-1954 Ansvarig utgivare Carl-Göran Tollesby Karlstads Hembygdsförening Karlstads Hembygdsförenings styrelse vald 2010 Ordförande Carl-Göran Tollesby 054-10 05 30 V ordförande Karl-Axel Hjerdt 054-83 04 35 Sekreterare Gunnar Johansson adj. 054-18 50 35 Kassör Inger Falk 054-56 83 06 Övriga styrelseledamöter Lennart Fernqvist 054-56 83 05 Kurt Johansson 054-83 06 96 Ralph Nilsson 054-15 93 15 Kerstin Sundelöf 054-18 85 67 Arne Söderberg 054-52 47 81 Lennart Warolin 070-4941415 Suppleanter Gunnar Engstrand 054-56 17 95 Inger Johansson 054-18 18 59 Sverre Nyrén 054-56 84 74 Berit Watz 054-52 40 60 Studiecirklar och ledare: Herrhagen Kurt Johansson 054-83 06 96 Klara Ingrid Magnusson 054-53 39 66 (Norsell) Kvarnberget Lennart Edberg 054-21 06 10 Norrstrand Romstad Lennart Fernqvist 054-56 83 05 Vill du själv ordna en cirkel kontakta Gunnar Engstrand Arbetsgrupper Gammelgården 054-15 16 40 Arkivalier Kerstin Sundelöf Kurt Johansson Margareta Widstrand Miriam Hanning 054-18 85 67 054-83 06 96 054-18 88 30 054-85 00 90 Bildgruppen Hans Erwald Lennart Fernqvist Ralph Nilsson Sverre Nyrén 054-85 00 90 054-56 83 05 054-15 93 15 054-56 84 74 Redaktionen Lennart Fernqvist Monica Gustafsson Bernhard Nilsson Ralph Nilsson Kerstin Sundelöf Lennart Warolin 054-56 83 05 054-56 68 25 054-15 44 34 054-15 93 15 054-18 85 67 070-4941415 Vår hemsida har ny adress: www.karlstadshembygd.se E-post: [email protected] Julklappstips Inför Julen har vi ett speciellt medlemspris på våra stadsdelsböcker 175:- pr bok Finns att köpa i Gammelgården. Eller beställas från vår telefonsvarare 054151640 Det går även bra att beställa från vår E-postadress som är [email protected]
