docUTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I
download 
Report Transcription
UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I
UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I HALLAND I. Utgångspunkter 1. Arbetsintegrerande socialt företagande Definition Definitionen som Tillväxtverket använder och som Regeringen har fastslagit är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): • med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle • som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt • som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter • som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Antalet växer snabbt och är idag antagligen drygt 300 stycken med ca 9.000 medarbetare. Aktuella läget i Halland I Halland har det sedan länge funnits ett arbetsintegrerande socialt företag i form av arbetskooperativet Klovstens hunddagis i Kungsbacka. Men mycket är på gång. Utifrån Klara vinster-projektet i Varberg har det bildats, eller håller på att bildas, ett flertal arbetsintegrerande sociala företag: • Vargtassens hunddagis • Snilleblixtens allservice • Fredriks allservice • Vandrarhemmet Ingeborg • Naturum café och konferens (start i sep). Dessutom är det på gång med café- och städverksamhet åt bandyklubben. I Halmstad finns projektet Bumerang, där det sociala företaget Bumerang ideell förening har bildats. I Falkenberg finns den ideella föreningen Café Hjärtat ihop med Fontänhuset. I Falkenberg har kommunen initierat utbildning om socialt företagande ihop med Klara vinster. Stort intresse finns. I Falkenberg finansierar Samordningsförbundet en halvtidstjänst för utveckling av socialt 1 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 företagande. Tjänsten är placerad inom FAMI i Falkenberg. I Halmstad har det som ett tvåårigt projekt nyligen anställts en Projektledare för socialt företagande inom Socialförvaltningen. Fokus på arbetsuppgifterna är att sprida kunskap, stödja sociala företag samt stödja människor inom och utanför den kommunala organisationen som är intresserade av att initiera nya arbetsintegrerande sociala företag. Positiva effekter Ett socialt företag bidrar till ökad hälsa för de deltagande människorna eftersom det handlar om att skräddarsy arbetsplatser som annars inte skulle finnas. Det finns flera studier som visar på en ökad välbefinnande och mindre vårdkonsumtion för människor som i jämförelse med tiden innan arbetar i ett socialt företag. Ett par exempel: • Ett flertal socioekonomiska bokslut som har gjorts på till exempel Kooperativet KOS i Stockholm, kooperativen Briggen och Klippan i Södertälje, Basta i Nykvarn och Vägen ut!-kooperativen i Göteborg visar på stora samhällsekonomiska vinster, alltifrån ca 200.000-300.000 kr/person/år gällande människor med psykisk funktionsnedsättning till ekonomiska vinster omkring en miljon kr/person/år gällande missbrukare (se socioekonomiska bokslut, www.seeab.se) • SROI-analyser, där man försöker sätt ett ekonomiskt värde på bland annat ökad hälsa visar alla på ekonomiska vinster för både samhälle och människor (se www.sroi.se). • Liknande resultat gjordes vid en utvärdering av kooperativet Kraftkällan i Hudiksvall (se www.coompanion.se/gavleborg) • En så kallad Sampop-analays gjordes av dåvarande Samhall Resurs på 10 människor i kooperativet Återbruk & Service. Där konstaterades att alla parter är ekonomiska vinnare – kommunen, landstinget, staten och individen. Genom att människor kom i arbete var det en omfördelning av de statliga kostnaderna från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, men det var sammantaget ett positivt netto (vidare info: [email protected]). Forskaren Carl Palmås från Göteborgs universitet konstaterade 2006 att de arbetsintegrerande sociala företagen ”är kostnadsmedvetna och innovativa, och kan därför bidra till att göra offentliga tjänster mer effektiva och bättre på att möta medborgarnas behov.” 2. Regionen Halland – en möjlighet för fler att vara den bästa livsplatsen Mål och strategi 2012-2015 för Region Halland, utgångspunkter: • invånarnas behov 2 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 • • • • kommunalt perspektiv strategiska allianser omvärldsbevakning hållbar utveckling Det är mål och strategier som inte i sig pekar ut en satsning på arbetsintegrerande sociala företag. Å andra sidan skulle en satsning på dessa företag dock väl ligga i linje med ovanstående mål och strategier. Utdrag ur olika politikområden Hälsa • viktigt med hälsofrämjande insatser för att möta ökade kostnader för välfärden. Kultur • Kulturella satsningar för att främja folkhälsa och näringsliv. Arbete • främja utvecklingen av fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken • särskilda insatser för att främja nyföretagande bland unga. En satsning på arbetsintegrerande sociala företag ligger mycket väl i linje med ovanstående mer specifika mål inom olika politikområden. Arbetsintegrerande sociala företag spänner över flera politikområden. Som företag ingår de som en del i näringspolitiken. Deras existens är till för att skapa arbete för dem som annars inte skulle ha möjlighet till det. Arbetsmarknaden är inte statisk utan arbetsintegrerande sociala företag skapar fler arbetstillfällen och vidgar därmed arbetsmarknaden. Regionen är delägare i Almi och satsar ca 4,5 miljoner per år på den verksamheten, som är inriktad på stöd till ”traditionellt” företagande. Flera av de aktörer som har intervjuats har påpekat det rimliga i att regionen därmed även har ett ansvar för att stödja det sociala företagandet. En satsning på arbetsintegrerande sociala företag är en kombination av näringslivsbefrämjande och hälsobefrämjande insatser. Båda variablerna harmonierar väl med Regionens målsättningar och innebär dessutom en intressant kombination av Regionens två huvuduppgifter. En sådan satsning bör manifesteras i ett policydokument eller liknande. Inom Tillväxtverkets grupp Entreprenörskap och företagande konstateras i studien Långsiktighet och strategisk förankring att social ekonomi och socialt företagande lämnar avtryck i policydokument är en indikator på att fenomenet tillmäts betydelse för tillväxt och utveckling i 3 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 olika sammanhang samt är en grundförutsättning för riktade insatser för att främja utvecklingen i sektorn. Till dessa områden kan även läggas utbildningsmål. Regionen är huvudman för två folkhögskolor. Om dessa skulle kunna utgöra en resurs för utveckling av det sociala företagandet innebär det en satsning som väl stämmer överens med Regionens målsättningar enligt ovan och folkbildningens grundläggande uppdrag. Exempel från andra regioner Ett flertal regionala organ har uttalade satsningar på socialt företagande/social ekonomi. Ett per exempel är: Västra Götaland Västra Götaland-regionen har ett särskilt program för utveckling av social ekonomi. ”Övergripande mål: Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland.” Programmet omfattar följade delar av regionens organisation: • regionstyrelsen • regionutvecklingsnämnden • kulturnämnden • folkhälsokommittén • kommittén för rättighetsfrågor. Regionförbundet Jönköpings län Februari 2013 beslutade Regionstyrelsen att satsa 600.000 kr på en förstudie med syfte att lyfta förutsättningarna för ett långsiktigt regionalt arbete gällande stöd för att främja arbetsintegrerande sociala företag i länet. Det finns en anställd inom regionförbundets FOU-organ som inom sitt arbete har ansvar för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i samverkan med kommunerna. Östergötland Under rubriken ”Arbete åt alla? Om en av vår tids största utmaningar och möjligheterna att skapa arbetstillfällen genom den sociala ekonomin” gjorde Landstinget en ambitiös kartläggning 2010 av den sociala ekonomin i regionen och dess möjligheter för att skapa arbete. Regionförbundet Östsam (Landstinget och 13 kommuner) ansvarar tillsammans med Östergötlands kommuner, och den sociala ekonomins olika aktörer för ett projekt om att ”bygga upp en stödstruktur som bland annat stimulerar tillväxt av fler sociala 4 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 företag/arbetskooperativ. Aktiviteterna inom projektet ska leda fram till en samverkansmodell – en Östgötamodell - som ger bra förutsättningar för livskraftiga sociala företag/arbetskooperativ och som stimulerar och tillvaratar föreningslivets potential. En potential som ligger både i det folkhälsofrämjande och i det tillväxtinriktade lokala utvecklingsarbetet.” Bifogad bilaga i form av en annons är en bra indikator på detta samarbete. En strategi håller på att utarbetas om hur ”regional satsning på utveckling av sociala företag /ska/ utformas. I strategin ska framgå hur en regional plattform kan utformas för att utgöra ett stöd för både intressenter och kommuner i deras arbete med att främja en etablering av sociala företag.” Västernorrland I landstinget i Västernorrland har fokus lagts på att utveckla samarbetet med den idéburna sektorn/den sociala ekonomin inom det så kallade Överenskommelse-arbetet, där bland annat arbete med utveckling av socialt företagande ingår. En särskild projektledare är anställd för detta arbete. Syftet är bland annat att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer till den offentliga sektorn från social ekonomi-aktörer. Sverker Ågren (KD), ordförande i landstingets Regionala nämnd uttalade på en konferens: ”Vi på landstinget är beredda att driva arbetet med överenskommelsen vidare. Tillsammans kan vi i landstinget, kommuner och idéburna organisationer göra stor skillnad.” 3. Samordningsförbundet Som Styrdokument för insatser och projekt har Samordningsförbundet följande sju punkter, där jag har lagt till kommentarer: Organiseringen av välfärden är sektoriell – utvecklar denna insats samverkan? Sociala företag är en plattform för samverkan mellan både myndigheter (fr a kommunen, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet) och det lokala näringslivet. Ibland är det också en fördel att vara en ”neutral” plattform – precis som Samordningsförbundet. Det är inte någon myndighet som finansierar någon annan myndighets arbete. Samordningsförbundens funktion bidrar till att människor inte ”hamnar mellan stolarna” mellan olika myndigheter. Samordningsförbundets roll innebär också en möjlig samordning av myndigheters resurser till sociala företag utifrån konkreta individers behov av arbetsrehabilitering. Individer behöver ibland helhetslösningar – underlättar insatsen helhetslösning utifrån individens unika behov? 5 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 Samordningsförbundet har en stor flexibilitet för att möta individens unika behov. Samtidigt har det sociala företaget många gånger en stor möjlighet att möta upp med flexibla resurser som är anpassade efter individens förutsättningar och önskemål. Genom att det sociala företaget verksamhet samordnas offentliga och kommersiella resurser utifrån medarbetarnas behov av arbete/sysselsättning/arbetsrehabilitering. Oklart ansvar – förtydligar insatsen vem/vilka som har ansvaret? Med en tydlig och grundad strategi, blir rollerna också tydligare. Saknas gemensamma metoder – Kan insatsen bidra till att gemensamma metoder etableras över gränserna mellan de olika myndigheterna? Arbetsintegrerande sociala företag innebär i sig en metodutveckling. Det är inte myndigheterna själva som gör det, utan myndigheterna kan ha en stödjande funktion och en lärande roll. Det kan innebära en väsentlig metodutveckling hos myndigheterna och ett ökat samarbete dem emellan – både via Samordningsförbundet och i ett direkt samarbete med och omkring sociala företag . Olika mål för myndigheter – Kan insatsen bidra till att gemensamma mål formuleras tillsammans av de olika myndigheterna? Ja, både via en gemensam grundad strategi och verksamhet via Samordningsförbundet och genom enskilda policys som drar åt samma håll. Gemensamt synsätt bör manifesteras i en policy som till exempel Samordningsförbundet Östra Södertörn söder om Stockholm har gjort. Brister i informationsöverföringen – Bidrar insatsen till ökad kommunikation och informationsöverföring? Stöd till utveckling av sociala företag innebär en ökad interaktion och kommunikation med det sociala företaget och utgör säkerligen en intressant grund för gemensam kommunikation bland ägarna om nya vägar för arbetsrehabilitering med empowerment som grund. Avsaknad av ekonomiska incitament – Kan insatsen på sikt medföra besparingar för myndigheterna? Det finns flera utvärderingar som visar att samhället i stort kan göra stora besparingar genom att arbetsintegrerande sociala företag utvecklas. Alla vinner – kommunerna, regionen, staten och även individen. Den största vinnaren ur ekonomisk synvinkel är säkerligen kommunerna. På vilket sätt och hur mycket varierar, men huvudsakligen handlar det om minskade kostnader för sysselsättning och försörjningsstöd och ökade skatteintäkter Även Regionen kommer att vara en vinnare tack vare människors ökade hälsa och minskat vårdbehov. 6 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 Exempel från andra Samordningsförbund När det sker en satsning på utveckling av arbetsintegrerande socialt företag i en kommun är det i själva verket inte sällan respektive Samordningsförbunds engagemang och finansiering som ligger bakom. Exempel på detta utanför Halland är: Umeå, Östra Södertörn och Gotland. Samordningsförbunden har dubbla funktioner: de är viktiga aktörer utifrån människors behov av arbetsrehabilitering med mera stödja det sociala företagandet. Samordningsförbunden fungerar också som viktiga motorer för att förankra ställningstagande och ett utvecklingsarbete inom sina respektive kommuner. 4. Kommunalt engagemang Juridiska utgångspunkter Socialtjänstlagen •Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete (3 kap, 2§) •Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. (4 kap 1§) •Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. (4 kap 4§) •Människor med funktionshinder Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. •Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (5 kap § 7) Socialtjänstlagen är en viktig utgångspunkt för kommunernas intresse för sociala företag ur fr a två utgångspunkter: • sociala företag kan vara ett bra alternativ för att erbjuda medborgarna möjligheter till arbete eller meningsfull sysselsättning. Det är ett kommunalt ansvar i alternativa driftsformer. • sociala företag kan vara en plattform för mänskligt växande och kan ses som ett steg på vägen till andra arbeten på arbetsmarknaden. Det kommunala ansvaret upphör i och med att den enskilde går vidare och skapar sig ett arbete någon annanstans – med eller utan arbetsmarknadspolitiskt stöd från Arbetsförmedlingen. Lagen om stöd och service, LSS •Människor med funktionshinder Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. 7 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 •Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (5 kap § 7) LSS är en så kallad rättighetslag som ger den enskilde stora möjligheter till att själv välja utförare av daglig verksamhet. Mänskliga utgångspunkter Det är alltid bra om det finns fler möjligheter att välja på för den enskilde när det gäller arbete/sysselsättning – precis som för alla oss andra. I en del fall skapas sociala företag genom att en redan existerande kommunal verksamhet konverteras till sociala företag. Det skapar i sig inte omedelbart några nya arbetstillfällen. Men de är en friare plattform och det är mycket vanligt att ett socialt företag med ursprung i en kommunal verksamhet ganska snart utvecklar nya verksamhetsområden och erbjuder fler människor arbetstillfällen. Både för dem som i den kommunala organisationen kallas för personal, respektive deltagare eller liknande, får större chans att utvecklas (när organisationen omvandlas till ett kooperativ - vilket är vanligast - omvandlas de gamla rollerna till nya funktioner, där man mer delar på ansvaret). Ett av kriterierna för arbetsintegrerande sociala företag är dokumenterad delaktighet. Att vara synlig, att känna sig efterfrågad och behövd är grund för livskvalitet och lite av ett signum för de sociala företagen. Dessutom är det positiva rehabiliteringseffekter. Systemorienterande utgångspunkter • när det handlar om s k avknoppning kan man på ett sätt se den som en del i personalutveckling. De anställda som tar ett sådant initiativ, fortsätter med sin välfärdsproduktion men under friare former som hos många upplevs mer stimulerande. • I och med ny lagstiftning inom socialförsäkringsområdet, riskerar en del människor att bli utförsäkrade oavsett hälsotillstånd. De överförs till Arbetsförmedlingen och uppbär aktivitetsstöd som många gånger innebär så låga ersättningsnivåer att de måste ansöka om försörjningsstöd. • Gränsdragningarna mellan kommunalt sysselsättningsansvar och statligt arbetsmarknadspolitiskt ansvar är flytande. Sociala företag kan vara ett viktigt trappsteg, där ansvaret för den enskilde övergår från kommun till staten. Ekonomiska utgångspunkter • Det finns flera utvärderingar som visar på stora vinster för fr a kommunerna om människor som är utanför arbetsmarknaden erbjuds sysselsättning/arbete i sociala företag. • Kommunerna har ett sysselsättningsansvar för bland annat funktionshindrade. Samtidigt finns det behov av att få olika uppgifter utförda såsom fastighetsservice, vaktmästeritjänster eller transporttjänster. Då kan det vara ekonomiskt klokt att få 8 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 • • • dessa tjänster utförda av ett socialt företag och på det sättet bara betala en gång för dubbla behov. SKL påstår att ca 40% av de som uppbär försörjningsstöd gör det på grund av brist på arbete. Det är människor som i stora drag får stöd från fel instans och som kostar stora summor för försörjningsstöd och administration av det 5. Pengar finns! Samhallutredningen skrev: Den sammanlaga kostnaden … uppgår under 2003 till nästan 200 miljarder kronor. För såväl berörda individer som för samhället borde det vara rimligt att omvandla passiva och ofta passiviserande ersättningssystem till aktiva och aktiverande program. (Samhallutredningen ”Inte bara Samhall”, SOU 2003:56) Det är uppenbart att det finns en systemproblematik som motverkar möjligheterna till en mer både rationell och human inriktning på stöd till människor som av olika anledningar inte har ett arbete av dem som är i arbetsför ålder. Arbetsintegrerande sociala företag är här en möjlig plattform – inte minst för dem som står mycket långt bort från arbetsmarknaden. Både Regionen och Samordningsförbundet har ett övergripande ansvar och en samordnande struktur. De är i sig samverkansplattformar som motverkar strukturhinder och ”stuprör”. Inom de båda organisationerna ingår dessutom samverkan med kommunerna i regionen. Det var tio år sedan Samhallutredningen offentliggjordes och summan ovan har säkerligen ökat väsentligt sedan dess. (Observera att utredaren Jan Rydh skulle enligt direktiven utreda Samhalls organisation, men satte ändå den provokativa titeln Inte bara Samhall på sin utredning. Utredningen pekar ut sociala arbetskooperativ som ett tydligt alternativ till Samhall.) 6. Men kunskap finns inte! Det finns ett stort intresse och en positiv inställning till arbetsintegrerande sociala företag från handläggare, chefer och förtroendevalda i till exempel kommuner och inom Arbetsförmedlingen. Det har inte minst intervjuer som ligger till grund för denna rapport visat på. Men få har några djupare kunskaper i ämnet. Det är inte på något sätt konstigt, men är naturligen ett hinder om man aktivt vill bejaka utvecklingen. Behovet av kunskap kring sociala företag är stort eftersom de är ett helt nytt sätt att organisera företagande på med resurser från både marknad, offentlig sektor - och ofta även lokal ideell sektor. Många gånger är det en mer komplicerad mix än vad man tror i första hand. Strategiska allianser behöver byggas mellan företag, regionen, kommunen, Arbetsförmedlingen och social ekonomi i regionen när det gäller utbildningsinsatser. 9 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 Det är också högst naturligt att de som berörs – de som är utan arbete – inte alls vet något om vad ett arbetsintegrerande socialt företag är för något. Ska man vara med och ta ansvar och vara delaktig (vilket är ett krav enligt definitionen), måste man också förstå vad ett arbetsintegrerande socialt företag, är, vad det innebär att driva eller engagera sig i ett företag, vilket ansvar man har inom organisationen, vilka rättigheter och skyldigheter som finns, etcetera. Kunskapsbrist på olika nivåer är med andra ord ett stort hinder för utvecklingen av det sociala företagandet. Ekonomiska konsekvenser En annan kunskapsfråga är intressant att belysa: Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för exempelvis kommunerna om de är med och satsar på en utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Förnuftsmässigt förstår säkerligen de flesta att det är både humant och lönsamt med människor i arbete, istället för att de ska vara långtidsarbetslösa av olika skäl. I praktiken är det inte alltid lätt att se att en konkret utgift till stöd för ett socialt företag inte är en långsiktig kostnad, utan en vinst på både kort och lång sikt. Vinsten kan uttryckas på lite olika sätt beroende på målgrupp. Mycket kort kan man säga att vinsten på primärkommunalnivå är i form av minskade kostnader kan handla om: • lägre kostnader för försörjningsstöd inkl minskade administrationskostnader • minskade kostnader för sysselsättningsinsatser • minskat behov av boendestöd eller andra stödinsatser. Den kanske största vinsten är i många fall i form av ökade skatteintäkter för kommun och Region. 7. Arbete för alla – eller? Den öppna arbetslösheten verkar bita sig fast på en hög nivå, 7-8%, och det finns inga tecken på att den kommer att minska radikalt. Med tanke på den omgivande krisen i Europa med hittillsvarande åtstramningar och minskad efterfrågan är det inte realistiskt att tro på en draghjälp utifrån under överskådlig framtid. Risk för permanentning av arbetslöshet hos vissa grupper, t ex lågutbildade, ungdomar som inte har börjat eller hoppat av gymnasiet eller människor med omfattande funktionsnedsättningar, är stor. Samtidigt ökar kraven på arbetsmarknaden i en globaliserad värld. En del bedömare anser att det inte finns varken beredskap eller instrument för att ta emot alla som är utanför arbetsmarknaden, framför allt gällande dem som kan ha en viss arbetsförmåga men som sammantaget står långt ifrån arbetsmarknaden. Det behövs en utveckling av nya plattformar för att ta sig in på arbetsmarknaden. En tidigare Af-chef sammanfattar att de: inte lyckats placera en enda människa hos Samhall. Däremot har vi ett utmärkt samarbete med 10 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 sociala företag som i flera fall har varit vår räddning (intervju med Hans-Erik Wallin i boken Sociala företag vidgar arbetsmarknaden). Sociala företag – en räddning? Det finns många instrument som stöd för människor att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har många arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Samhall finns och många kommuner har aktiva arbetsmarknadsenheter. Ändå räcker inte dessa insatser. De arbetsintegrerande sociala företagen är ofta en plattform och ett insteg på arbetsmarknaden för dem som står allra längst från arbetsmarknaden. En anledning till att det är möjligt, är den salutogena människosynen, att tillsammans med den enskilde fokusera på det som är positivt och som kan skapa stolthet och självtillit. ”Vi har under utredningens gång inspirerats av den kraft som finns hos många arbetskooperativ och som ibland beskrivs med det engelska ordet empowerment … att människor ges möjligheter att återta makten över sitt eget liv och känna sig stolta över det man åstadkommer. Det är kanske den viktigaste förutsättningen för att man ska kunna gå från bidrag till arbete.” Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Samverkanspart i lokal utveckling Vi vet av erfarenhet att det kan finnas en stor empati hos många lokala småföretagare, men att det av olika skäl (tid, ekonomi, rädslor) inte är beredda att anställa en människa med arbetshinder. Däremot går det bra att ha ett partsförhållande företag emellan. Det sociala företaget kan utföra tjänster åt det lokala företaget. På det sättet blir det ändå en win/winsituation och nya arbetstillfällen skapas som antagligen inte hade kommit till stånd om det sociala företaget inte hade funnits. För övrigt pekar den amerikanske forskaren Robert Putnam på ju starkare det lokala civila samhället är, ju mer sker av lokal utveckling inkl det lokala näringslivet och fler arbetstillfällen skapas (jämför Gnosjö). Och kittet i det demokratiska samhället stärks. 8. Sociala företag – för olika grupper Arbetsintegrerande sociala företag är en plattform för skilda grupper. I början av utvecklingen i Sverige dominerades de sociala företagen i form sociala arbetskooperativ med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Nu har rekryteringsbasen breddats väsentligt, till exempel sociala företag med: • andra funktionshinder • människor med missbruks- och kriminell bakgrund • ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden • nyanlända • andra människor med utländsk bakgrund. 11 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 En viktig grupp är människor som inte tillhör någon (diagnos)grupp. Människor som har haft svårt att klara av skolan och som mycket väl skulle kunna klara av enklare arbetsuppgifter – om det fanns några sådana kvar på marknaden. En annan grupp som har tillkommit på senare tid är de som utförsäkras oavsett om de är fortsatt sjuka eller inte. De överförs till Arbetsförmedlingen som ibland inte är rätt instans. Dessutom är aktivitetsstödet många gånger på så låg nivå att den enskilde måste ansöka om försörjningsstöd hos kommunen. Det kan alltså bli två nya myndigheter inblandade, trots att de många gånger inte borde vara det. Det kan vara en mycket anti-rehabiliterande process, där ett erbjudande om deltagande i ett socialt företag på kortare eller längre tid kan vara ett mer adekvat och humant alternativ – gärna redan under den tid Försäkringskassan har ansvaret. 9. Sociala företag – med olika funktioner Arbetsintegrerande sociala företag kan ha olika funktioner: En arbetsplats, där människor trivs och stannar kvar. En del människor utvecklas inom det sociala företaget och når där sitt kompetenstak. En del personer kan ha aktivitetsersättning. Efter ett tag kan möjligheten finnas att man exempelvis övergår till anställning på halvtid – men stannar kvar inom samma sociala företag. En plattform för mänsklig utveckling För en del människor är det sociala företag en plattform, där man bygger upp självförtroende och självtillit för att så småningom gå vidare i livet till ett annat arbete – med eller utan lönestöd. Ibland kan en sådan inriktning systematiseras, till exempel om målgruppen är ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Då kan erbjudandet om arbete kanske vara tidsbegränsat, exempelvis ett eller två år. På det viset skapar sig ungdomarna erfarenheter av att ha ett arbete på marknaden. En resurs för arbetsrehabilitering Ett arbetsintegrerande socialt företag innebär ofta en kombination av försäljnings av varor eller tjänster på en marknad, samt erbjudande av olika slags välfärdstjänster till offentlig sektor, företrädesvis kommuner och Arbetsförmedlingen. Människor är en tidsbegränsad tid hos det sociala företaget som erbjuder arbetsrehabilitering eller liknande tjänster. Det finns inga vattentäta skott mellan de olika inriktningarna. Ofta har de sociala företagen en kombination av funktioner för de enskilda medarbetarna. 12 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 II. Medaktörer (förutom Regionen och Samordningsförbundet) 1. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har en mycket stor strategisk roll för utveckling av de arbetsintegrerande sociala företagen. Flera nya instrument har tillkommit under senare år, t ex Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning (de grundar sig på förslag från Samhallutredningen och Lönebidragsutredningen 2003 och var enligt utredarna i huvudsak tänkta för de sociala företagen). Arbetsförmedlingen har under två år ansökt hos Regeringen om att utveckla ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt program för arbetsintegrerande sociala företag, vilket tyvärr inte har bifallits än. Ett sådant program skulle kunna innebära speciellt paketerade insatser utifrån det som redan finns idag. Förutom de ordinarie insatserna finns möjligheter till platser inom Sysselsättningsfasen (f d Fas tre) och s k RESA-platser för människor med psykisk funktionsnedsättning 2. Försäkringskassan Försäkringskassan kommer inte att behandlas här, eftersom mycket av deras ansvar i förhållande till arbetsintegrerande sociala företag har övertagits av Arbetsförmedlingen. Se vidare www.sofisam.se som är en hemsida om arbetsintegrerande sociala företag från Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, med flera. 3. Privata näringslivet Ett socialt företag är en aktör på en marknad och har alltid en mer eller mindre utvecklad relation till privat näringslivet. Ibland är det sociala företaget med i den lokala Företagarföreningen och är som ”ett företag bland alla andra”. Det finns många exempel på att ett socialt företag är en uppskattad aktör i samverkan med andra företag i det lokala näringslivet. Det är vanligt att den procentuella delen av intäkterna från det lokala näringslivet ökar med tid. 4. Folkbildningen Folkbildningen – studieförbund och folkhögskolor – är viktiga partners för arbetsintegrerande sociala företag. De fyller en viktig funktion inför starten av ett socialt företag, men kan också bidra med viktig kunskap för nya medarbetare och också bidra med kompetensutveckling för hela arbetsgruppen om ledarskap, organisation, konfliktlösning, med mera. 13 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 5. Coompanion Coompanion har flera viktiga funktioner. Det är den naturliga aktören för information och rådgivning gällande arbetsintegrerande sociala företag (och andra delar av den sociala ekonomin). Coompanion bör också kunna vara navet i det regionala samspelet mellan den sociala ekonomins aktörer i regionen. Coompanion kan också vara röstbärare för den sociala ekonomin gentemot omvärlden. III. Konklusioner och förslag Utgångspunkten för nedanstående resonemang och förslag är inte att stödja socialt företagande i sig. Det har inte något egenvärde. Däremot kan de vara värdefulla instrument för bl a Regionen och Samordningsförbundet att förverkliga de mål organisationerna har – för att förverkliga Halland som den bästa livsplatsen för fler människor. Samordningsförbundet – som har samma geografiska avgränsning – har mycket ett individperspektiv i sitt arbete. Det leder till möjligheten av direkta relationer till de sociala företagen. Regionen ansvar är att ge stöd på en övergripande strukturell nivå. 1. Regionen Regionen är en mycket väl lämpad plattform för stöd till utveckling av arbetsintegrerande sociala företag utifrån sitt uppdrag att bidra till: • utveckling av näringslivet • fler arbetstillfällen med fokus på de ungas situation • främjandet av människors hälsa. Regionens båda huvuduppdrag – som kan uppfattas som disparata – med hälsa/sjukvård och tillväxt/näringsliv går här mycket väl ihop. a) Utveckla näringslivsrådgivningen till att även omfatta Coompanion Regionen är i och med sitt delägarskap med och finansierar Almi Företagspartner med ca 4,5 miljoner per år. Coompanion huvuduppgift är att bidra med kostnadsfri information och rådgivning gällande kooperativt företagande och andra lösningar inom den sociala ekonomin, t ex socialt företagande. Coompanion i Halland får liksom de andra 24 Coompanion-kontoren i landet en grundfinansiering från staten via Tillväxtverket på villkor att lokala/regionala aktörer bidrar med motsvarande summa. Det är på det sättet en liknande modell som för Almi med ett delat finansieringsansvar. Det är därför rimligt att även Coompanion till en viss del får sin finansiering via Regionen, där en viss fokusering ska på ligga på det sociala företagandets utvecklingspotential. Om Regionen avsätter ca 4-5 % av summan för Almi, låter det inte orimligt mycket. Förslag 14 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 Coompanion inkluderas i Regionens satsning på näringslivsutveckling för kostnadsfri information och företagsrådgivning inom sitt verksamhetsområde, varav en del ska vikas för arbetsintegrerande socialt företagande. b) utveckla ett kunskapscenter Vid intervjuerna som jag har gjort med olika företrädare inom regionen framkommer tydligt ett stort kunskapsbehov. Det finns behov av kunskap på alla nivåer. För en del kan det räcka med att få en grundläggande information, för andra som kanske är intresserade av att vara med och initiera ett socialt företag behövs det rejäl kunskap. Det handlar alltså om olika kunskapsinsatser: • • • • orienterande informationsinsatser för t ex förtroendevalda och förvaltningschefer grundläggande kunskaper för t ex handläggare som kommer i kontakt med sociala företag gemensamma workshops och studiebesök med deltagare från olika håll, har visat sig sätta igång spännande processer gedigna kunskaper för dem som själva är intresserade att konkret vara med i utveckling av sociala företag. Ovanstående insatser bör riktas till anställda och förtroendevalda inom Regionen, Samordningsförbund, kommuner samt till anställda inom Arbetsförmedlingen. Behovet är permanent eftersom det hela tiden kommer nya människor på olika poster. Till detta kunskapsbehov tillkommer det stora behov som finns för dem som är utanför arbetsmarknaden och som är intresserade av att vara med och starta/utveckla arbetsintegrerande sociala företag. Detta uppdrag kan delas med Arbetsförmedlingen, som också kan vara en upphandlande myndighet av utbildningar om socialt företagande för långtidsarbetslösa. Regionen är ägare av två folkhögskolor. Det är inte en orimlig tanke att Regionen ser skolorna som ett strategiskt instrument för att förverkliga Regionens målsättningar. Regionens skolchef och skolledningarna är mycket positiva till att folkhögskoleverksamheten kan utgöra en bas för en framtida nod som kunskapsbas för socialt företagande. De kan, tillsammans med nedanstående stödstruktur, vara en lämplig bas för att få externa medel från till exempel Regional- och Socialfonden. Kopplingen till Regionens huvuduppgifter uppfattas också som positivt. Förslag En av Regionens två folkhögskolor, eller båda i samverkan, utvecklar en del av sin verksamhet till att bli ett kunskapscenter för socialt företagande. 15 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 c) Stöd utveckling av en regional stödstruktur Det finns ca 300 arbetsintegrerande sociala företag idag i Sverige. Många har nu funnits i ett antal år. Utvecklingen handlar nu inte bara om att starta, utan även hur förvalta uppnådda framgångar för att utveckla ett mer hållbart och framgångsrikt socialt företagande. Det finns olika initiativ för att utveckla samverkan bland de sociala företagen för att försöka hitta en kombination av lokal förankring och mer storskalig effektivitet. Ett initiativ som nu prövas på olika håll är att utveckla regionala stödstrukturer, som ibland kallas för konsortier. Vanligtvis går de sociala företagen i en region samman i ett konsortium för att lösa gemensamma behov. Ett konsortium kan ha skiftande funktion utifrån att behoven ser olika ut hos de sociala företagen i regionen. Det kan t ex handla om: • att i vissa sammanhang vara en röst för de sociala företagen i regionen • att tillhandahålla administrativa tjänster, t ex bokföring • att vara arbetsgivarplattform för t ex handledare i ett socialt företag • att tillhandahålla en vikariepool för handledare • att koordinera och vara en resurs vid upphandlingar och projektansökningar • att koordinera och vara en resurs för kompetensutvecklingsinsatser. I Italien – vårt främsta föregångsland när det handlar om sociala företag - har de sociala kooperativens konsortier en avgörande funktion för att de ska vara framgångsrika på marknaden. Inom Klara-verksamheterna i Varbergs kommun har det bildas en ekonomisk förening som heter Centrum för socialt företagande, CSF. Det är ett lokalt initiativ, hittills baserat på i huvudsak enskilda personer, som har ambitioner att bli ett regionalt konsortium. Det är ett intressant initiativ som bör utvecklas. CSF bör bredda sin bas så att det kommer att vara de sociala företagens gemensamma resurs. Då bör CSF också vara den naturliga kontaktlänken mellan de sociala företagen i Halland och Regionen. Det tar tid, kraft och resurser för att utveckla ett konsortium som kan vara ett strategiskt utvecklingsinstrument i framtiden. Ett konsortium bör kunna finansiera sitt arbete med att ta betalt av de sociala företagen för utförda tjänster. Däremot är det inte realistiskt att de sociala företagen kan bära initiala kostnader. Därför är det rimligt att Regionen bekostar en utvecklingsresurs för konsortiet, förslagsvis heltid under ett år och halvtid under år två inklusive kringkostnader. Förslag När de sociala företagen i Halland har bildat ett gemensamt konsortium, bör Regionen initialt stötta inrättandet av en Utvecklingsansvarig med kostnader motsvarande en heltidstjänst under första året och en halvtidstjänst under det andra året. Därefter ska verksamheten vara självfinansierande. 16 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 d) Koordinering av stödet till arbetsintegrerande socialt företagande Det behövs en ansvarig person som koordinerar ovanstående insatser och som har kontakt med kommuner, Samordningsförbundet och en regional stödstruktur, samt att medverka till regionövergripande projekt med finansiering från fr a regional- och socialfonden. Inom flera regioner finns en liknande funktion, bland annat i Region Jönköping. En annan viktig funktion är också att fungera som kontaktlänk till det övriga näringslivet i regionen. Regionen skulle kunna hjälpa till att förmedla kontakt med mentorer, erbjuda hjälp med styrelsearbetet, hjälpa till med säljkanaler, etc. Lämpliga gemensamma aktiviteter kan vara frukostmöten, gemensamma konferenser eller gemensamma projekt. Förslag En av Regionens handläggare får i uppgift att vara koordinator för utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande. 2. Samordningsförbundet Regionen har ett övergripande ansvar för stöd till utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Samordningsförbundet har fokus på enskilda människors behov av till exempel arbetsrehabilitering. Därför är det naturligt att Samordningsförbundet har en direkt relation till de sociala företagen. Det är dock inte lämpligt eller möjligt med ett direkt företagsstöd. För Samordningsförbundet som ska samordna resurser och se till att människor inte ”ramlar mellan stolarna”, kan ett socialt företag vara en utmärkt resurs för att möta behovet av t ex praktikplatser och arbetsrehabilitering speciellt för de människor som det är svårt att hitta en annan plattform för. För ett socialt företag är det angeläget att nå stabilitet i verksamhet och ekonomi. Intäkterna kommer dels genom den verksamhet som bedrivs, dels genom att bidra med välfärdstjänster till offentlig sektor, bl a Samordningsförbundet. Det är önskvärt med en någorlunda långsiktig och förutsägbar relation för att bidra till stabiliteten. Det kan ske genom t ex: a) finansiering av handledare (eller motsvarande) Om ett socialt företag kan erbjuda ett antal platser till Samordningsförbundet för arbetsrehabilitering och/eller praktik, kan Samordningsförbundet betala för handledning. Det är vanligtvis av stor betydelse för det sociala företaget att det finns en grundläggande relation som ger en viss stabilitet i verksamhet och ekonomi. Förslag Sociala företag ska vid behov om möjligt erbjuda verksamhet för arbetspraktik/arbetsrehabilitering, så att Samordningsförbundet kan bidra med medel för anställning av handledare eller motsvarande. Det bör handla om en summa som motsvarar minst en halvtidsanställd person. 17 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 b) köp av platser Förutom en grundläggande relation enl a) ovan, kan Samordningsförbundet köpa platser för arbetspraktik/arbetsrehabilitering. Förslag Samordningsförbundet köper vid behov platser av sociala företag. Köp av platser från sociala företag bör prioriteras, där så är lämpligt. Det bör ske via direktupphandling eller förenklad upphandling med sociala kriterier. c) bidra till kompetensutveckling Utifrån sin verksamhet och de behov som människor har, kan Samordningsförbundet överblicka behov av kommande insatser. Förslag Utifrån behov av kommande insatser, kan Samordningsförbundet bidra med relevanta och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för de sociala företagen i regionen. d) utveckla nätverk Det ligger i sakens natur att Samordningsförbundet har tillgång till ett strategiskt nätverk. Förslag Samordningsförbundet bör ha en strategisk syn på hur de sociala företagen på lämpligt sätt kan knyta samman med det övriga nätverket. 3. Kommunerna Kommunerna är på ett sätt den allra viktigaste myndigheten vad det gäller arbetsintegrerande sociala företag, då det är kommunerna som tillsammans med Samordningsförbundet som kommer att ha mycket kontakt med de sociala företagen. Då kommunerna inte har en regional och samlande roll, finns det inte något större behov att kommunerna till varje pris ska agera på precis samma sätt. Den kommunala självstyrelsen utgör en grund till kreativa idéer lokalt. Ett par initiativ kan vara lämpliga att implementera, såvida de inte redan finns på plats: a) en tydlig kontaktperson Det underlättar för lokala initiativ om människor vet vem de ska vända sig till. Likaväl som det finns en eller flera handläggare som arbetar med kontakter inom det lokala näringslivet, bör det finnas någon ansvarig handläggare som one way in. Den personen bör själv ha en kompetens om socialt företagande och ska vid behov även kunna slussa vidare till andra handläggare. Ansvaret bör ligga inom näringslivs- eller arbetsmarknadsenhet. Förslag 18 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 Kommunerna inrättar en ansvarig kontaktperson för arbetsintegrerande sociala företag. Denne ansvarar för både interna och externa kontakter. b) kommunal policy Kommunernas förhållningssätt och behov kan skifta, men likafullt är det viktigt att alla kommuner har en policy om arbetsintegrerande sociala företag. Policyn ska vara ett uttryck för respektive kommuns ambitioner och samtidigt vara grundad i de behov som finns vad det gäller alternativ till sysselsättning, utveckling av arbetsverksamheter, samt ambition att få människor beroende av försörjningsstöd att delta i sociala företag istället. I policyn bör det också finnas ett resonemang om när det är lämpligt att använda bidragsmodellen och när det är lämpligt att använda upphandlingsinstrumentet. Förslag Alla kommuner ska uppmuntras att besluta om en policy om arbetsintegrerande sociala företag (i den mån de inte redan har det). c) upphandling med sociala kriterier I Lagen om offentlig upphandling, LOU, finns en uppmaning om att myndigheter ska använda sig av miljömässiga och sociala kriterier där så är lämpligt. Det är ett utmärkt och enkelt instrument att skapa arbete för dem som inte har. Det är också en konkurrensneutralt sätt att stödja det lokala näringslivet i allmänhet och sociala företag i synnerhet. Förslag Kommunerna bör följa lagen och använda sig av sociala kriterier vid upphandling där så är lämpligt. d) Matcha stöd vid start av ett arbetsintegrerande socialt företag Ofta är start av det sociala företaget en kritisk punkt. Man har inte vana, man är kanske osäker på marknaden och tillgången på kapital är knapp. Kommunen skulle här kunna göra en strategisk insats utan att det kostar något. Förslag Vid start av ett arbetsintegrerande socialt företag, bör kommunen i fråga försöka matcha starten med att ge något eller några uppdrag via direktupphandling eller upphandling med sociala kriterier. e) Sociala investeringsfonder I Sverige finns ett drygt 10-tal kommuner som har inrättat s k sociala investeringsfonder. Förfogandet över dem verkar vara ganska fritt. De bör många gånger passa in i stöttandet av sociala företag med t ex kapital för att kunna komma igång. De är olika till sin karaktär, i vissa fall är det bara kommunala förvaltningar som kan söka, i andra fall är det även föreningar. Kodord för målsättningen kretsar ofta kring orden: förebyggande, hälsa, 19 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1 gränsöverskridandet, nydanande. Umeå, Norrtälje, Norrköping, Lilla Edet och Ystad är några av de 15-tal kommuner som har initierat sociala investeringsfonder och som har avsatt mellan 3 - 129 miljoner. Resonemanget bakom initiativet är hos Norrköpings kommun så här: Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste tidsperioden definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för ny investering. Förslag Kommunerna bör uppmuntras att inrätta sociala investeringsfonder om vilket Regionen bör göra ett informationsmöte. 4. Sammanfattning Fördelning av stödet till utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande kan sammanfattas enligt följande: Insats Ansvarig Information och rådgivning inför start Utbildningsinsatser Koordinering av insatser, skapandet av kontaktytor Regionen Stöd och samordning av existerande sociala företag Konsortiet Relation till och köp av tjänster hos enskilda sociala företag Coompanion Folkhögskola, Regionen Ev verksamhetsbidrag till sociala företag Samordningsförbundet Kommuner Kommuner Som underlag för denna rapport har intervjuer gjorts med: Stefan Bengtsson regionråd Halland Ulrika Landergren kommunalråd, Kungsbacka Annika Vannerberg förvaltningschef, Utbildn- o arbetsm.förv, Halmtad Lennart Olsson (f d) kommunalråd, Hylte Anne Tano verksamhetschef Klara-verksamheterna i Varberg Erik Jansson projektledare Bumerang, Halmstad Torbjörn Svanström skolchef, Regionen Michael Deubler rektor, Löftadalens folkhögskola Johanna Fredriksson FAMI, Falkenbergs kommun Kenneth Vikström Staben, Arbetsförmedlingen, Halmstad Carl Nyblom Projektledare för socialt företagande, Halmstad Ulf Mattsson förv chef, Kultur- och utvecklingsförv, Laholm 20 ___________________________________________________________________________ Tanke & Handling ek. för. Bosse Blideman Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje VAT: SE769600545801 Mobil: 0705-176 176 Fax: 0176-173 20 E-post: [email protected], Skype: boblideman Plusgiro: 163 15 25-1
