Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde

Transcription

Skötsel- och användningsplan för
Tulluddens fågelskyddsområde
och lunden på Bengtsår
Forststyrelsens naturskyddspublikationer. Serie C xx
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C XX
Skötsel- och användningsplan för
Tulluddens fågelskyddsområde och
lunden på Bengtsår
Översättning: Mikael Nordström
Pärmbild: .
© Forststyrelsen 2012
ISSN 1796-2943
ISBN 978-952-446-
PRESENTATIONSBLAD
UTGIVARE
Forststyrelsen
UTGIVNINGSDATUM
UPPDRAGSGIVARE
Forststyrelsen
Offentlig
DATUM FÖR GODKÄNNANDE
SEKRETESSGRAD
TYP AV SKYDDSOMRÅDE/
SKYDDSPROGRAM
OMRÅDETS NAMN
NATURA 2000-OMRÅDETS
NAMN OCH KOD
REGIONENHET
FÖRFATTARE
PUBLIKATION
DIARIENUMMER
Natura 2000
Tulluddens fågelskyddsområde, lunden på Bengtsår
Tulluddens fågelskyddsområde (FI0100006), lunden på Bengtsår (FI0100008)
Södra Finlands naturtjänster
Forststyrelsen
Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på
Bengtsår
SAMMANDRAG
Denna skötsel- och användningsplan omfattar två Natura 2000-områden i Västra Nyland: Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår. Skötsel- och användningsplanens målsättning är att sammanfoga planeringsområdets olika markanvändningstyper så att naturvärdena bevaras.
På Tulluddens fågelskyddsområde ligger två naturskyddsområden: Tulluddens naturskyddsområde och Uddskatans naturskyddsområde. Förutom dessa hör ett omfattande skärgårdsområde till Natura 2000-nätverket, men det hör inte till de inrättade naturskyddsområdena. Tulluddens skyddsvärden är häckande och under flyttning rastande
fåglar, värdefulla naturtyper (bl.a. olika dyner), ett stort antal utrotningshotade arter
samt ett synnerligen värdefullt kulturarv. Tulluddens skötsel- och användningsplan
presenterar bl.a. naturvårdsåtgärder, skydd av kulturarvsoch arkeologiska objekt,
samt styrning av besökare och utveckling av rekreationsservicen.
Lunden på Bengtsår är särskilt betydelsefull på grund av sina ädellövträdslundar.
Skötsel- och användningsplanen presenterar olika naturvårdsåtgärder (bl.a. skötsel av
lundar, skötsel av ängar).
Skötsel- och användningsplanen har sammanställts genom interaktiv planeringI enlighet med Forststyrelsens planeringssystem är skötsel- och användningsplanen en plan
på allmän nivå. En utförligare planering sker i de åtgärdsplaner som skötsel- och användningsplanen hänvisar till.
NYCKELORD
ÖVRIGA UPPGIFTER
SERIENS NAMN OCH NUMMER
ISSN
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C
ISBN (PDF)
1796-2943
SIDANTAL
FÖRLAG
DISTRIBUTION
SPRÅK
Forststyrelsen
Forststyrelsen, naturtjänster
TRYCKERI
PRIS
978-952-446svenska och finska
KUVAILULEHTI
JULKAISIJA
TOIMEKSIANTAJA
LUOTTAMUKSELLISUUS
SUOJELUALUETYYPPI/
SUOJELUOHJELMA
ALUEEN NIMI
NATURA 2000 -ALUEEN
NIMI JA KOODI
ALUEYKSIKKÖ
TEKIJÄ(T )
JULKAISUN NIMI
TIIVISTELMÄ
JULKAISUAIKA
Metsähallitus
Metsähallitus
julkinen
HYVÄKSYMISPÄIVÄMÄÄRÄ
DIAARINUMERO
Natura 2000
Tulliniemen linnustonsuojelualue, Bengtsårin lehto
Tulliniemen linnustonsuojelualue (FI0100006), Bengtsårin lehto (FI0100008)
Etelä-Suomen luontopalvelut
Mikael Nordström
Tulliniemen linnustonsuojelualueen ja Bengtsårin lehdon hoito- ja käyttösuunnitelma
Tämä hoito- ja käyttösuunnitelma kattaa kaksi Natura 2000 –aluetta Länsi-Uudellamaalla:
Tulliniemen linnustonsuojelualueen ja Bengtsårin lehdon. Hoito- ja käyttösuunnitelman
tavoitteena sovittaa yhteen suunnittelualueiden eri maankäyttömuodot siten, että luontoarvot säilyvät.
Tulliniemen linnustonsuojelualueella sijaitsee kaksi luonnonsuojelualuetta: Tulliniemen
luonnonsuojelualue sekä Uddskatanin luonnonsuojelualue. Tämän lisäksi alueeseen kuuluu laaja saaristoalue, joka sisältyy Natura 2000 –verkostoon mutta ei kuulu perustettuihin
luonnonsuojelualueisiin. Tulliniemen alueen suojeluarvot liittyvät pesivään ja muutolla
levähtävään linnustoon, arvokkaisiin luontotyyppeihin (mm. erilaiset dyynit), suureen määrään uhanalaisia lajeja sekä erityisen arvokkaaseen kulttuuriperintöön. Tulliniemen osalta
hoito- ja käyttösuunnitelma esittää mm. luonnonhoitotoimenpiteitä, kulttuuriperintö- ja
arkeologisten kohteiden suojelua ja hoitoa sekä kävijöiden ohjaamista ja retkeilypalveluiden kehittämistä.
Bengtsårin lehto on erityisen tärkeä jalopuulehtojensa takia. Hoito- ja käyttösuunnitelma
esittää erilaisia luonnonhoitotoimenpiteitä (mm. lehtojen hoitoa, niittyjen hoitoa).
Hoito- ja käyttösuunnitelma on koostettu osallistavaa suunnittelutapaa noudattaen. Metsähallituksen suunnittelujärjestelmän mukaisesti hoito- ja käyttösuunnitelma on yleistason
suunnitelma. Yksityiskohtaisempi suunnittelu tapahtuu toimenpidesuunnitelmissa, joihin
hoito- ja käyttösuunnitelmassa viitataan.
AVAINSANAT
MUUT TIEDOT
SARJAN NIMI JA NUMERO
ISSN
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C
ISBN (PDF)
1796-2943
SIVUMÄÄRÄ
KUSTANTAJA
JAKAJA
KIELI
Metsähallitus
Metsähallitus, luontopalvelut
PAINOPAIKKA
HINTA
978-952-446suomi ja ruotsi
INNEHÅLL
BESKRIVNING AV NULÄGET........................................................................................... 1 1 Planeringsområdets beskrivning och planeringsläget ................................................. 1 2 Syftet med inrättandet ................................................................................................. 7 3 Deltagande planering .................................................................................................. 8 4 Vattendrag och havsområden ................................................................................... 10 5 Geologi ...................................................................................................................... 13 6A Natura 2000-naturtyper ........................................................................................... 16 6B Hotadenaturtyper i Finland (LuTu) .......................................................................... 21 7 Artsammansättning ................................................................................................... 24 8 Kulturarv .................................................................................................................... 25 9A Naturens rekreationsbruk: friluftsliv och naturturism .............................................. 27 9B Rekreationsbruk: information och guidning ............................................................ 30 10 Jakt och fiske: nuvarande tillstånd .......................................................................... 32 11 Forskning................................................................................................................. 34 12 Övrig användning av naturresurser, servitut, nyttjanderätter och avtal................... 35 CENTRALA VÄRDEN OCH HOT .................................................................................... 37 13 Centrala skyddsoch bruksvärden.......................................................................... 37 14 Hotanalys ................................................................................................................ 38 MÅLUPPSTÄLLNING ...................................................................................................... 42 15 Bekämpning av hotfaktorer ..................................................................................... 42 16 Utvecklingsmöjligheter ............................................................................................ 45 17 Vision....................................................................................................................... 46 18A Zonindelning: Naturturism- och rekreationszon .................................................... 47 18B Zonindelning: Grundzon ....................................................................................... 49 18C Zonindelning: Begränsningszon och zon med särskilda naturvärden .................. 50 FÖRVERKLIGANDE ........................................................................................................ 53 19 Åtgärder för naturskydd och naturvård.................................................................... 53 20 Åtgärder för skydd av kulturarvet ............................................................................ 57 21A Naturens rekreationsbruk: åtgärder inom friluftsliv och naturturism ..................... 59 21B Naturens rekreationsbruk: serviceutrustning ........................................................ 60 22 Åtgärder inom jakt och fiske .................................................................................... 64 23 Åtgärder inom övrig användning av naturresurser och områden ............................ 67 24 Förvaltning............................................................................................................... 70 25 Byggnadsbestånd ................................................................................................... 72 26 Resurser .................................................................................................................. 73 Miljökonsekvensbedömning ............................................................................................. 75 27 Miljökonsekvensbedömning .................................................................................... 75 Uppföljning ....................................................................................................................... 82 28A Uppföljning av planens förverkligande .................................................................. 82 28B Uppföljning av planens effekter ............................................................................ 84 KÄLLOR ........................................................................................................................... 86 BILAGOR ......................................................................................................................... 88 Bilaga 1. Sammandrag av privata skyddsområdenas fredningsbestämmelser ........... 89 Bilaga 2. Utdrag ur karta över landskapsplanen .......................................................... 94 Bilaga 3. Områdesvisa Natura 2000-naturtyper ........................................................... 95 Bilaga 4. Utrotningshotade och direktivarter som förekommer i planeringsområdet ... 99 Bilaga 5. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det .......... 108 Bilaga 6. Sammandrag av utlåtandena ...................................................................... 109 Bilaga 7. Karta över ortnamnen på Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden
................................................................................................................................... 122 Bilaga 8. Avtal gällande Gäddtarmen......................................................................... 123 Bilaga 9. Båtleder, skyddsområden och objekt i fornminnesregistret på Tulluddens
fågelskyddsområde ........................................................................................................ 128 SAMMANDRAG
Planeringsområdets namn, läge och areal
Natura 2000-områdena Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår i Hangö stad i Nyland
I Beskrivning av nuläget
Allmän beskrivning av planeringsområdet
Planeringsområdet omfattar två Natura 2000-områden inom Hangö stad.
Tulluddens fågelskyddsområde (areal 2566 ha)
Till Tulluddens fågelskyddsområde hör två naturskyddsområden: Uddskatans naturskyddsområde (grundat år
1989, areal 32 ha) och Tulluddens naturskyddsområde (grundat år 1933, areal 2240 ha). I den västra delen av
Natura 2000-området hör endast öar och skär till Natura 2000-området och i samband med förverkligandet av
Natura 2000 är det inte nödvändigt att göra det till ett naturskyddsområde. Hangö stad äger 1948 ha av området
och Forststyrelsen 622 ha.
Syftet med inrättandet
Tulluddens naturskyddsområde har grundats genom länsstyrelsens beslut år 1933. Initiativet till fredningen togs
av fiskare i Hangö och dess målsättning var att skydda fågelbeståndet samt viltet. Områdets fredningsbestämmelser har därefter ändrats flera gånger under årens lopp (1939, 1956, 1969, 1990, 1992 och 2000). Uddskatans
naturskyddsområde grundades genom en författning år 1989 (1300/1989). Området ligger i sin helhet på Hangöudds fastland. Syftet med dess inrättande är att skydda levnadsmiljöerna för växter och djur i miljön som utformats av Finska vikens kust och Salpausselkäryggarnasamt att gynna miljöforskning och naturupplevelser. Förutom dessa områden, som är fredade genom naturvårdslagen, hör ett skärgårdsområdepå ca 220 ha som ägs av
Hangö stad och som sträcker sig väster om naturskyddsområdet till landskapsgränsen till området. . I landskapsplanen har de betecknats som rekreationsområden och är Hangö stads rekreationsområden. Området anmäldes
till Natura 2000-nätverket genom statsrådets beslut 20.8.1998. Området hör till Hangö nationella stadspark, HELCOM:s nätverk av skyddsvärda marina områden i Östersjön (BSPA), Ramsar-nätverket samt internationellt viktiga fågelområden (IBA). I området ligger också två nationellt viktiga byggda kulturmiljöer.
Vatten
Tulluddens fågelskyddsområde ligger vid Finska vikens mynning, dock så att största delen av områden räknas till
Skärgårdshavet. Ytvattnets ekologiska tillstånd i havsområdet har uppskattats vara tillfredsställande.
Geologi
På grund av Salpausselkäs inverkan består jordmånen i stort av sand. Uddskatan och den egentliga Tulludden är
däremot bergiga, liksom merparten av områdets öar och skär. Den del av Tulludden som ligger mot staden är det
viktigaste området beträffande förekomsten av olika dyntyper. Olika stadier i dynsuccessionen från vita sanddyner
och gråa sanddyner / embryonala dyner till trädklädda sanddyner förekommer. Åsformationerna fortsätter som
undervattensbankar och -rev. Trots det rätt så karga allmänna intrycket förekommer lundmark i låglänta områden
och moränsvackor, där tång och fina jordarter från havet har samlats.
Natura 2000 -naturtyper
I Forststyrelsens inventeringar i planeringsområdet har det hittats 19 olika Natura 2000-naturtyper. Därtill förekommer även andra naturtyper, bl.a. undervattensbankar och -rev. De mest betydande naturtyperna är olika dyner (totalt 15,2 ha), vilka klassificerats som nationellt utrotningshotade, samt de typer som till sin areal är störst,
silikatberg (33,8 ha) och vegetationsklädda havsklippor (49,7 ha). Allt som allt förekommer det mångsidigt med
olika naturtyper, från olika ängar till lundar.
Arter
Med tanke på de arter som förekommer i området är Tulluddens fågelskyddsområde betydande. För häckande
och flyttande fåglar har området även internationell betydelse. Inom Natura 2000-området känner man till 52
regelbundet förekommande utrotningshotade samt 27 hänsynskrävande djur- och växtarter. Förutom dessa nämner områdets Natura-informationsblankett 8 arter som hör till fågeldirektivets bilaga I och 18 arter av fågeldirektivets avsedda regelbundet förekommande flyttfågelarter . Ytterligare förekommer 34 andra arter som hör till fågeldirektivets bilaga I. I området påträffas även flera olika fladdermusarter (habitatdirektivets bilaga IV). Artsamman-
3
sättningen präglas av skärgårds- och marina arter samt öppna miljöer. Tack vare sitt läge hyser området rikligt
med sydliga arter och tillfälliga gäster i Finland. Som den sydligaste udden på Finlands fastlandhar området stor
betydelse för genomflyttande fåglar, särskilt på hösten.
Kulturarv
Områdets kulturarv är betydande. Det kändaste objektet är Gäddtarmens hällhällristningar. Ristningarna har
gjorts av sjömän somväntat på tullen i Hangö eller på bättre vind. Största delen av ristningarna är från 1500- och
1600-talen. Ett annat betydande objekt är 29kustartilleriets fästning på Uddskatan som byggdes av Sovjetunionens bemanning åren 1940-41. Den utgör i dag en exceptionellt väl bevarad helhet. På området förekommer
även andra fornminnen och undervattensvrak.
Rekreation och naturturism
Området är ett rätt så populärt mål för dagsutflykter, de mest populära destinationerna är Gäddtarmen, Gunnarsören och några andra öar. Tulluddens södra strand ligger delvis intill Hangö stads simstrand och dess rekreationsbruk är betydande. Utnyttjandet av Tulludden och Uddskatan för rekreationsbruk har blivit litet på grund av vandringsarrangemanget i området. Allt som allt har området potential att öka besökarantalet på flera platser eftersom
området ligger längs med livligt trafikerade väst-östliga fartygsleder.
Jakt och fiske
Vattenområdena har arrenderats ut åt Hangö stad, som styr fritids- och yrkesfisket på området. I områdets västra
del är jakt tillåten, med betoning på sjöfågeljakt.
Forskning
Området hör till nätverket för västra Finska vikens långvariga ekologiska forskning (LTER), som koordineras av
Tvärminne zoologiska station. På Hangö fågelstation som ligger på Uddskatan har man gjort långvarig uppföljning
av och forskning på flyttfåglar, och resultaten har publicerats i internationella publikationsserier och doktorsavhandlingar. Även bl.a. kärlväxter, fladdermöss, insekter och fjärilar har undersökts i stor omfattning. Kulturarvet
har undersökts av Museiverket, Hangö museum och Forststyrelsen. Vattenmiljön undersöks av bl.a. Finlands
miljöcentral, Helsingfors universitet och Forststyrelsen.
Lunden på Bengtsår
Syfte med inrättandet
Området är ca 17 ha stort och ägs av Helsingfors stad och fungerar som stadens ungdomscentrals lägerö. Det
privata naturskyddsområdet har inrättats år 1995, för att skydda en nationellt värdefull ekdominerad lundhelhet
samt skydd av kulturlandskap och -arter.
Geologi
Områdets berggrund utgörs av kvarts- och granodiorit, mellan bergen förekommer morän och lera. Bergens höjder hyser karga talldominerade skogar, på de låglänta områdena växlar mellan eklundar, öppna ängsområden,
klibbalslundar och strandklippor.
Natura 2000 –naturtyper
I samband med Forststyrelsens naturinventeringar har man påträffat sex olika Natura 2000-naturtyper. Ädla lövträd (4,4 ha) och lundar (5,4 ha) utgör merparten av dessa.
Arter
Eklunden på Bengtsår representerar hemiboreala lundar och ädellövträdsskogar. Bland trädbestånden förekommer bl.a. ek, ask och lönn. De äldsta ekarna är 200-250 år gamla. Lundarna varierar från torra lundar på sluttningarna till friska lundar och klibbalslundar. Ställvis förekommer arter med kulturpåverkan, såsom trubbhagtorn.
På bergtorrängarna förekommer bl.a. luddlosta, luddhavre, sparvvicker och backförgätmigej.
Kulturarv
Bengtsårs bosättningshistoria sträcker sig åtminstone till 1500-talet, och de tidigare markanvändningsformerna
syns fortfarande i områdets landskap och natur, bl.a. på de små åker- och ängsfläckarna samt på vegetationens
och trädbeståndens struktur.
Miljöfostran
Helsingfors stads lägerverksamhet för unga startade på Bengtsår år 1948. Under sommaren vistas ca 3500 barn
och unga på de sju lägerområdena, lägerdygnen är drygt 16 000 per år. En stor del av användartrycket är inriktat
just på Natura 2000-området, där det finns tre olika lägerområden. På ön får barn och unga bekanta sig med
lägerlivet, röra sig i naturen, lär siga av naturen och om naturvård.
4
II Centrala värden och hot
Organisksamhällen/arter
Tulluddens fågelskyddsområde ligger på gränsen mellan Skärgårdshavet och Finska viken och dess organismsamhällen är väldigt mångsidiga. Den häckande och flyttande fågelfaunan är mångsidig och värdefull. På Tulluddens dynområden förekommer utrotningshotade arter och undervattensreven och -bankarna utgör i Finland sällsynta levnadsmiljöer.
I Bengtsår förekommer synnerligen representativa ädla lövträdsskogar (gamla murkna omkullfallna träd, murkna
ädla lövträd, de ädla lövträden förnyar sig även på området).
De främsta hoten mot arterna utgörs av bl.a. fartygstrafik och olycksriskerna, främmande arter, eutrofiering, igenväxning, slitage av terrängen, okontrollerat rekreationsbruk samt klimatförändring.
Fågeldirektivets arter
Tulluddens Natura 2000-område har grundats för att skydda 8 arter som upptas av fågeldirektivets bilaga I samt
18 av i direktivet avsedda flyttfågelarter. Förutom dessa förekommer 34 andra arter som hör till fågeldirektivets
bilaga I. Arterna hotas i stor utsträckning av samma faktorer som organismsamhällena och arterna utsätts för.
Habitatdirektivets naturtyper
På Tulludenns område förekommer 19 av habitatdirektivets olika naturtyper, av vilka de mest betydande är de för
Södra Finland fåtaliga och även nationellt utrotningshotade dynerna. Övriga s.k. Natura-naturtyper är bl.a. olika
ängar, havsstrandängar och torrängar.
I lunden på Bengtsår förekommer sex Natura-naturtyper, av vilka de mest betydande är ädla lövträdslundar och
andra lundar. Naturtyperna hotas i stor utsträckning av samma faktorer som organismsamhällena och arterna
utsätts för.
Arkeologiska mål
Områdets kulturarv är exceptionellt värdefullt och utgörs av följande mål: Gäddtarmen, Gustavsvärn, undervattensvrak, fornlämningar, krigstida fornlämningar samt kulturarvet på Bengtsår. De största hoten mot de arkelogiska målen är fartygstrafik (undervattensobjekten), slitage av terrängen, okontrollerat rekreationsbruk, brister i
skötsel och användning samt igenväxning.
Betydelse för forskning
Hangö fågelstation på Uddskatan har producerat långa tidsserier för ornitologiska behov. Som ett resultat av detta
har stationen producerat ca 20 internationella vetenskapliga publikationer, ca 80 andra publikationer samt
lärdomsprov och delar till fyra olika doktorsavhandlingar i samarbete med Helsingfors och Åbo universitet samt
YH Novia. Även undersökningar beträffande natur, växtlighet, insekter och fladdermöss har utförts.
Bengtsårs forskningsbetydelse är ringa. Forskningen hotas bl.a. av okontrollerat rekreationsbruk.
Betydelse för uppföljning
Långtidsuppföljnigen av flyttande och häckande fåglar på Hangö fågelstation bidrar till forskningen och de nationella uppföljningsprogrammen. Uppföljningssyftet hotas bl.a. av okontrollerat rekreationsbruk.
Miljöfostran
Bengsårs lägerös betydelse för miljöfostran är betydande. Ön besöks årligen av ca 3500 barn och unga hemmahörande främst i huvudstadsregionen. Övernattningsdygnen är ca 16000.
Rekreationsbruk
Tulluddens skärgård är av betydelse för såväl ortsbefolkningen som för besökare som anländer från andra håll på
sydkusten. Påområdet finns flera besöksmål och i framtiden blir utbudet mångsidigare om Uddskatans eller
Tulluddens rekreationsmöjligheter underlättas. Övriga rekreationsmål är bl.a. Gäddtarmen, Gustavsvärn och
Gunnarsören. Den södra stranden vid basen av Uddskatan är lättillgänglig för allmänheten och är ett populärt
utflyktsmål. Hotfaktorerna är fartygstrafiken och byggandet. Även det faktumeatt några besöksmål (Uddskatan,
Tulludden) är relativt oåtkomliga försvårar ett mera omfattande rekreationsbruk.
III Måluppställning
Planens målsättning
5
För att motverka de hot som riktar sig gentemot planeringsområdets centrala värden har följande målsättningar
fastställts:
1.
Skötsel av igenvuxna levnadsmiljöer, förbättring och skyddande av deras tillstånd (skydd på en fördelaktig nivå)
2.
Minska skador som uppkommer av främmande arter
3.
Minska och förhindra slitage av terrängen
4.
Djur- och växtarternas samt naturtypernas förekomst och de arkeologiska objekten är tryggade
5.
Områdets arkeologiska objekt och kulturarvsobjekt är kända, skyddade och de är trygga för besökarna.
6.
Områdets stränder är obebyggda även i framtiden.
7.
Förutsättningarna för forskning och uppföljning på Uddskatan bevaras minst på nuvarande nivå.
I planen finns även följande målsättningar, vilka riktar sig utanför området, och vilka kräver samarbete och intressebevakning:
1.
Sjöfarten och hamnverksamheten samt olycksriskerna har beaktats i skyddet av Natura 2000-områdena.
Till områdets utvecklingsmöjligheter hör bl.a. att öka informationen om områdets arter ochnaturtyper, gynna rekreationsbruket i samarbete med olika aktörer i området samt naturvård.
Vision för planeringsområdet
Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Finska viken och Skärgårdshavet och utgör ett värdefullt skyddsområde för fåglar och havsmiljön, som kompletteras av ett värdefullt kulturarv. Helheten lockar till sig naturturister
och erbjuder goda förhållanden för forskningsarbete och miljöfostran.
Centrala lösningar i zonindelningen
På Tulluddens fågelskyddsområde finns följande markanvändningszoner:
I naturturism- och rekreationszonen styrs besökarna aktivt genom guidning och servicekonstruktioner. I zonen
kan man placera nya servicekonstruktioneroch friluftsleder. Till denna zon hör Gunnarsören, Ryssön, Granskär
och Gustavsvärn. Gäddtarmen och Uddskatans naturskyddsområde hör till en annan zon, men även där kan man
bygga servicekonstruktioner och guida besökare. Cirka 5 % av området hör till naturturism- och rekreationszonen.
Grundzonen är en zon, dit besökare inte aktivt leds och där inga nya servicekonstruktionerservicekonstruktionerbyggs. Området kan användas till behov för naturnäring (t.ex. fiske) och exempelvis guidade turer anpassade till
områdets natur. I grundzonen är det tillåtet att röra sig i enlighet med allemansrätten, men på de grundade naturskyddsområdena finns fredningsbestämmelser som delvis inskränker allemansrätten (se bilaga 1). Största delen,
eller ca 70 % av planeringsområdet, hör till grundzonen.
I begränsningszonen är rörelsefriheten begränsad. Genom begränsningarna tryggas områdets naturvärden. Begränsningsområden utanför grundande naturskyddsområden kan inte föreslås i skötsel- och användningsplanen. I
Tulluddens naturskyddsområde finns tre olika begränsningstider: hela året, 1.4-20.6främst för att skydda ejderns
häckning samt 1.4-31.7 för att skydda övrig häckfågelfauna. På Uddskatans naturskyddsområde är det förbjudet
att röra sig utanför stigarna.
Förutom dessa finns två specialzoner:
I naturvärdeszonen rekommenderas att man undviker landstigning under fåglarnas häckningstid 1.4.-31.7.
I Gäddtarmens fornminnesområde får man inte förankra och landstigning bör ske endast via bryggan på Gäddtarmen. Syftet är att skydda områdets fornlämningar, vilka utgörs av vrak och hällristningar (se bilaga 8).
Lunden på Bengtsår hör i sin helhet till naturturism- och rekreationszonen.
IV Förverkligande och åtgärder
De för Tulluddens fågelskyddsområde föreslagna naturskydds- och skötselåtgärderna i skötsel- och användningsplanen är naturvård (vårdbiotoper, lundar, havssträndernas naturtyper och svedbiotoper) bl.a. genom bete,
avlägsnandeav enar, slåtter och behandling av trädbestånd, skötsel av utrotningshotade arters växtplatser, restaurering av skogar samt genom att förhindra att dynerna växer igen av skog, avlägsna främmande arter (mink,
mårdhund, vresros). Vidare borde man utföra undervattenskarteringar.
6
Lunden på Bengtsår borde skötas bl.a. genom slåtter, bete, avlägsnande av underliggande trädbestånd samt
plantering av ädla lövträd av lokalt ursprung. Av de främmande arterna avlägsnas druvfläder och sibirisk ärtbuske.
Även avlägsnande av mink och mårdhund är möjligt.
För att skydda kulturarvet grundas Gäddtarmens skyddsområde (bilaga 8) och en åtgärdsplan utarbetas för området. Det 29 kustartilleriets fästning på Uddskatan sköts om och skyddas genom en skild åtgärdsplan och på
Gustavsvärn sköts kulturarvet om och besökarna guidas.
För rekreationsbrukets del möjliggör planen att en ny stig dras till Uddskatan och genom planeringsområdet till
Tulludden. Detta förutsätter att det byggs ett stängsel, som avgränsar frihamnens områden. Ifall rörelsen underlättas på Uddskatan bör dess stignätverk grundförbättras samt delvis omdirigeras på så sätt att fågelstationens
verksamhet inte störs av de stigande besökarmängderna. På Uddskatans södra udde byggs en observationsplattform. Gäddtarmens servicekonstruktioner förnyas, bl.a. bryggan och träbroarna samt trapporna. Bryggan på Gustavsvärn förnyas och på Ryssholmen kan man bygga servicekonstruktioner. Planen gör det också möjligt att bygga servicekonstruktioner på de av Hangö stad ägda öarna Gunnarsören och Granskär. De nuvarande servicekonstruktionerna och lägerplatserna på Bengtsår kan fortsättningsvis utvecklas, men nya lägerplatser bör placeras utanför Natura 2000-området.
När det gäller viltfrågorna är planen främst konstaterande och bearbetar nuvarande praxis. På grundade naturskyddsområden är jakt inte tillåtet, men trots detta är det möjligt att få tillstånd att fånga skadliga eller främmande
arter. På Tulluddens vattenområde är fiske tillåtet och det besluts närmare av Hangö stad samt fiskeområdet.
I enlighet med skötsel- och användningsplanen samt Natura 2000 –förordningarna bör man inte förverkliga verksamhet som hotar områdets naturvärden, rekreationsvärden eller landskap.
V Miljökonsekvensbedömning
Av de åtgärder som presenteras i skötsel- och användningsplanen förbättrar bl.a. zonindelningen, styrningen av
besökare samt naturskyddsåtgärderna och naturvården naturtypernas och arternas tillstånd. På lång sikt kan de
åtgärder föreslår planen utvidga och förbättra Natura-naturtypernas areal och representativitet.
VI Uppföljning av planen
Uppföljningen av planen förverkligas som en del av ett mera omfattande uppföljningssystem för skyddsområden.
Förutom skyddsområdenas allmänna tillstånd uppföljs även förverkligandet av de målsättningar och åtgärder som
presenteras i planen årligen. Även skötsel- och användningsplanens effektivitet, dvs. förverkligandet av uppsatta
mål utvärderas med uppskattningsvis fem års mellanrum.
Vid uppgörandet av planen har dess målsättningar och åtgärdernas konsekvenser för de i området förekommande och av habitatdirektivet skyddade naturtyperna och arterna samt fågeldirektivets arter och rastande flyttfåglar.
Det har konstaterats att planen inte innebär skadliga konsekvenser för dessa. På så sätt förutsätter planen inte en
Natura-konsekvensbedömning i enlighet 65-66 § i naturvårdslagens.
Mer information om planeringen
Skötsel- och användningsplanen är målområdets långtidsplan beträffande markanvändningens strategi och linjedragning. Med hjälp av den förverkligas de målsättningar som stiftats i de lagar och förordningar som ligger till
grund för områdena, samt även de målsättningar som fastställts för områdets skötsel och användning. Med hjälp
av planen sammanfogas målsättningarna för naturskyddet, rekreationsbruket och områdets övriga användningsformer. Planeringsperioden är cirka 15 år.
Skötsel- och användningsplanen är i enlighet med Forststyrelsens och miljöadministrationens principer deltagande planering. Deltagandetillställningar och responsmöjligheter ordnas under hela planeringsprocessen. Målsättningen är att erhålla så mycket information, kunskap och synpunkter som möjligt som grund för de beslut som
berör skötsel- och användning. Med hjälp av diskussionen strävar man efter att erhålla ett allmänt godkännande
för målsättningarna och åtgärderna samt skapa ett bestående samarbete och växelverkan mellan olika aktörer.
7
I BESKRIVNING AV
NULÄGET
1. Planeringsområdets beskrivning och planeringsläget
2. Syfte med inrättande
3. Deltagande planering
4. Vattensystem och havsområden
5. Geologi
6A. Natura 2000-naturtyper
6B. Naturtyper i hotbedömningen av Finlands naturtyper
(LuTu)
7. Artsammansättning
8. Kulturarv
9A. Rekreation i naturen:
friluftsliv och naturturism
9B. Rekreation: information
och guidning
11. Forskning
IV FÖRVERKLIGANDE
VI UPPFÖLJNING
12. Övrig användning av na28A ochB. Uppföljning av
19. Åtgärder för naturskydd
turresurser, servitut, nyttjandeplanens förverkligande och
och naturvård
rätter och avtal
effekter
20. Åtgärder för skydd av
II CENTRALA VÄRDEN OCH
VII KÄLLOR
kulturarvet
HOT
21A. Naturens rekreations13. Centrala skyddsoch
bruk: åtgärder för friluftsliv och
29. Källor
bruksvärden
naturturism
21B. Naturens rekreations14. Hotanalys
VIII BILAGOR
bruk: serviceutrustning
Bilaga 1. Sammandrag av
22. Åtgärder för jakt och fisYSA-områdenas fredningsbeIII MÅLUPPSTÄLLNING
ke
stämmelser
23. Åtgärder för övrig an15. Bekämpning av
Bilaga 2. Utdrag ur karta
vändning av naturresurser och
hotfaktorer
över landskapsplanen
områden
16. Utvecklingsmöjligheter
24. Förvaltning
17. Vision
25. Byggnadsbestånd
18A. Rekreations- och
naturturismzon
18B. Grundzon
18C. Begränsningszon och
zon med särskilda naturvärden
26. Resurser
V MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
27. Miljökonsekvensbedömning
Bilaga 3. Områdesvisa Natura 2000-naturtyper
Bilaga 4. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet
eller en del av det
Bilaga 5. Sammandrag av
utlåtandena
Bilaga 6. Sammanställning
av utlåtanden
Bilaga 7. Bilder
10. Jakt och fiske
8
BESKRIVNING AV NULÄGET
1 Planeringsområdets beskrivning och planeringsläget
Ansvarig process
Områdesförvaltning
Karta
Förklaring
I detta formulär ges en allmän beskrivning av planeringsområdet, markanvändningens nuläge, planläggningen, planeringen av markanvändningen,
samernas hembygdsfrågor och planeringsläget. Formuläret utgör grunden för behandlingen av de ämnen som följer senare.
Planeringsområdets
namn
Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår
Landskap
Nyland
Areal (ha)
Vattenområdets
andel av arealen
Kommun
Natura 2000-områden som ingår i planeringsområdet
Områdets
Namn
Kod
totala areal
(ha)
Typ1
0100006
2575
SCI, SPA
0100008
17
SCI
2592
1647
Hangö
Verkställande av skyddet
Planens omfattning
Naturvårdslagen, markanvändnings- och bygglagen
Naturvårdslagen
Ingår helt och hållet.
Ingår helt och hållet.
Markanvändning på planeringsområdet
Inrättade skyddsområden
Skyddsområden på statens områden
Huvudmarkanvändningsklass
Typ av skyddsområde
Tidpunkt
för inrättandet
Areal (ha)
Uddskatans naturskyddsområde
203
Övrigt naturskyddsområde
1989
33
st.
Areal (ha)
Privata skyddsområden
Ordningsstadga given (datum)
Sammandrag över privata
1
SPA = Special Protection Area = särskilda skyddsområden som grundas i enlighet med fågeldirektivet; SCI = Sites of Community Importance = områden som utses i enlighet med habitatdirektivet,
områden vilka har gemenskapsintresse, och som bildar SAC-områden = fastställs som särskilda bevarandeområden i enlighet med habitatdirektivet
1
Statens områden som
är reserverade för
skydd
Övriga områden som
ingår i planeringsområdet
Privata skyddsområden på privata områden
1
17
Statens privata skyddsområden
0
0
Privata skyddsområden, som ligger både på privat och statligt ägda områden
HuvudmarkTyp
användningsst.
klass
1
2240
skyddsområdenas fredningsbestämmelser finns i skötsel- och
användingsplanens bilaga 3.
Areal (ha)
Tilläggsuppgifter
Namn, Typ
Huvudmarkanvändningsklass
st.
Areal (ha)
Tilläggsuppgifter
Natura 2000-område
232
1
220
Förverkligas enligt markanvändnings- och bygglagen
Internationell koppling och skyddsprogram
Område
Typ
Tulludden
Ramsar
Tulludden
BSPA
Tulludden
LTER
Hangö västra skärgård
IBA
LundskyddsBengtsår
område
Samernas hembygdsområden
Planeringsområdet ligger i ett av samernas hembygdsområden:
delvis
helt
Planläggning och övrig planering av
markanvändning
Planer
Godkänd år:
Detaljplan
1970
Generalplan
1987
Generalplan
2012
Tilläggsuppgifter
Det internationella nätverket för betydande våtmarker
Helcom:s skyddsområden i Östersjön
Västra Finska vikens ekologiska nätverk för långvarig forskning
Internationellt viktiga fågelområden
Statsrådets principbeslut 13.4.1989
Tilläggsuppgifter
Omfattning
Ingår delvis (Tulluddens
fågelskyddsområde)
Viktiga noteringar som berör planeringsområdet
naturskydsområde, parkområde
Naturskyddsområde, naturskyddsområde med särskilt behov av styrt rekreations-
2
bruk
Natura 2000, naturskyddsområde, rekreationsområde, kulturmiljö (Tulludddens
fågelskyddsområde), Natura 2000, naturskyddsområde (Bengtsår), fartygs- och
båtleder
Landskapsplan
2006
Ingår i sin helhet (Tulluddens fågelskyddsområde)
Landskapsplan, etapplandskapsplan I
2012
Gäller inte planeringsområdet.
2007
Befintliga skötsel- och användningsplaner uppdateras. De statsägda områdena
borde sammanslås till ett naturskyddsområde.
Ingår i sin helhet (lunden på
Bengtsår)
Omfattning
Statens områden
Rörelsebegränsningar, granskning av naturskyddsområdets gränser, fredningsbestämmelser, naturvårdsåtgärder, stignätverk och informationstavlor.
Översiktsplan för skötsel och nyttjande av
nätverket Natura 2000 i Nyland och Östra
Nyland
Skötsel- och användningsplan för Hangö
Tulludden och den omgivande skärgården
Skötsel- och användningsplan för eklunden på Bengtsår
Forststyrelsens plan
Skötsel- och användningsplan för Uddskatans naturskyddsområde
Skötselplan för torrängar och ängar på
Uddskatan
Naturresursplan
1995
1993
Godkänd år:
1993
2003
2007
Naturvårdsåtgärder, lägerverksamhet, naturguidning
Viktiga noteringar som berör planeringsområdet
Naturvårdsåtgärder i olika delområden, kulturarvsområden, rekreationsservice
Skötselåtgärder för torrängar och ängar
Förvaltas av Forstyrelsens naturtjänster
Granskning ur nätverksperspektiv
Tulluddens fågelskyddsområde hör till Hangö nationella stadspark (grundad år 2008). Är en del av västra Finska vikens nätverk för långvarig ekologsik forskning. Del av marina
skyddsområdesnätverket, närmaste liknande områden är Skärgårdshavets nationalpark i väst och Ekenäs skärgårds nationalpark samt Tvärminne naturskyddsområden i öst.
Tulluddens område är en del av det viktiga nätverket för rastande fåglar som flyttar via Finska viken.
Tidigare skötsel- och användningsplaners förverkligande
I huvudsak förverkligad. En friare passage till Uddskatan eller Tulludden har inte förverkligats, fastän det har behandlats i tidigare skötsel- och användningsplaner.
Allmän beskrivning av planeringsområdet
Tulludden ligger på det finska fastlandets sydligaste udde i Hangö stad. Till området hör ytterligare öar och skär, vilka utgör en landskapsmässigt och naturskyddsmässigt värdefull
helhet. Tulluddens kärna utgöärs av Tulluddens och Uddskatan naturskyddsområden. Kulturhistorikst värdefull görs området av Gäddtarmens bergsristningar, som har förslagits
ingå i UNESCO:s lista för världsarv samt Gustavsvärns fästning. Området ingår i sin helhet i Hangö nationella stadspark. I området väster om Tulluddens naturskyddsområde ingår
endast öarna och skären i nätverket Natura 2000. I området och dess omedelbara närhet finns farleder och hamnaktiviteter, vilka kan upprätthållas utan att äventyra Naturaområdets skydd.
Lunden på Bengtsår ligger norr om Hangö udd, och till området hör ädla lövträdsskogar, lundar, ekonomiskogar på momark samt betesområden och före detta åkrar. Områdets
häckande fåglar representerar Nylands bästa lundområdens nivå. Bengtsår är Helsingfors ungdomscentrals lägerö, med ca 2000 besäkare och 10 000 övernattningar per år.
3
Bild 1. Planeringsområdets huvudmarkanvändningsklasser. Planeringsområdet
ligger på Hangö udd, i Västra Nyland.
(© Forststyrelsen 2012, © Finlands
miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy,
Lupa L5293, Lantmäteriverket
1/MML/12)
4
Bild 2. Huvudmarkanvändningsklasser
och markägoförhållanden på Tulluddens
fågelskyddsområde. De områden som
ägs av Forststyrelsen och ligger på
Uddskatan och Tulluddens fastland
ingår i Uddskatans naturskyddsområde.
Vattenområdet och öarna som ägs av
Forststyrelsen hör till Tulluddens naturskyddsområden, vilket är ett privat naturskyddsområde som till största del ägs
av Hangö stad.
(© Forststyrelsen 2012, © Finlands
1/MML/12)
5
Bild 3. Huvudmarkanvändning och ägoförhållanden i lunden på Bengtsår.
(© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293,
Lantmäteriverket 1/MML/12
6
2 Syftet med inrättandet
Ansvarig process
Förklaring
I detta formulär presenteras syftet med inrättandet av de naturskyddsområden och skyddsprogramsområden som ingår i planeringsområdet samt målen
för internationella avtal som gäller planeringsområdet. Skyddsområdets centrala värden bestäms utgående från naturskyddsområdenas författningar (lag,
förordning) eller de fastställda skyddsprogrammens syften. Syftet med inrättandet av naturskyddsområde inverkar även på utarbetandet av visionen för
planeringsområdet samt på uppställandet av utvecklingsmålen (se huvudkapitel II). Syftet med skyddet av skyddsprogramsområden som ännu inte har
inrättats som naturskyddsområden definieras i respektive skyddsprogram. Mål för skyddsområden ingår bl.a. i Ramsarkonventionen för skydd av våtmarker.
Namn på planeringsområdet eller en del av
det
Tulluddens naturskyddsområde
Författning , skyddsprogram eller
skyddsavtal
Länsstyrelsens beslut 541/1933,
10037/1939, 9616/1956, 2508/1969,
643/1990, 232/1992, Nylands miljöcentral LUO 1364/2000
Författning 1300/1989
YSA013509 (Nylands miljöcentral LUO
107/1995)
Syfte med skyddet av området
För skyddandet av fågelbestånd och vilt.
För att skydda natur som danats av Finska viken och Salpausselkäryggarna och livsmiljön för dess växtoch djurarter för miljöforskningsändamål samt för att främja intresset för naturen.
För att skydda en nationellt värdefull ekdominerad lundhelhet samt kulturlandskap och –arter.
Sammandrag
Områden som grundats speciellt för tryggandet av fågelbestånd, skärgårdsnatur och lundar.
7
3 Deltagande planering
Ansvarig process
Att medborgare och intressentgrupper får delta i planeringen hör till Forststyrelsens och miljöförvaltningens praxis. Målet för deltagande planering är att få
ett allmänt godkännande för mål och verksamhet i anslutning till naturskydd, att minska motsättningarna mellan Forststyrelsen och intressegrupper samt
Förklaring
mellan intressegrupperna, att få rikligt med information och kunskap och olika synpunkter till grund för avgörandena, att få samarbetsparterna att förbinda
sig till planens mål och centrala lösningar samt att skapa ett bestående samarbete mellan aktörerna på området.
Riktat deltagande
Deltagande instanser och parter
Utsedd representant
Förvaltning och myndigheter
Sten Öhman, Saija Kajala, Heli
Vauhkonen, Kukka-Maaria Luukkonen, Jukka Takala
Tuuli Ylikotila, Markus Holstein
Samarbetsgrupp
Hangö stad
Samarbetsgrupp
Helsingfors stad
Samarbetsgrupp
Nylands ELY-central
Samarbetsgrupp
Museiverket
Samarbetsgrupp
Hangö museum
Kirsi Hellas
Päivi Maaranen, Satu MikkonenHirvonen
Marketta Wall, Laura Andersson
Samarbetsgrupp
Hangö hamn
Björn Peltonen
Samarbetsgrupp
Finska vikens sjöbevakning/Hangö sjöbevakningsstation
Organisationer och grupper
Esko Johansson, Lars Blomqvist
Samarbetsgrupp
Hangö fiskeområde (Leif Sjöstrand)
Samarbetsgrupp
Hangöudds segelsällskap (Mikael Kilpi, Kim Danielsson)
Samarbetsgrupp
Hangöudds skärgårds jaktförening (Juha Kuittinen, Ari Kollanus)
Samarbetsgrupp
Helsingforsnejdens ornitologiska förening – Tringa r.f. (Aleksi Lehikoinen, Karno Mikkola)
Samarbetsgrupp
Finlands fyrsällskap (Antti Voipio, Jari Pirppu)
Samarbetsgrupp
Hangö miljöförening (Johannes Runeberg, Astrid Lindström)
Företag
Samarbetsgrupp
Finlands frihamn Ab (Jukka Ryky, Annika Welander)
Tilläggsuppgifter
Även andra experter har vid behov kallats till mötena.
8
Privata markägares deltagande (privata skyddsområden och andra privata områden)
Planen har utarbetats i samarbete med representanter för Hangö och Helsingfors städer
Tillfällen för allmänheten
Plats
Datum
Deltagare (antal)
I samband med presentationstillfället för generalplanen för Hangö stamstad.
Hangö
3.11.2009
ca 45
Möte för allmänheten i Hangö 29.5.2012
Hangö
29.5.2012
ca 10
Deltagare sammanlagt
Begärda utlåtanden (st.)
23
Inkomna utlåtanden (st.)
13
Sammandrag av utlåtandena finns i planens bilaga 6.
Tilläggsuppgifter
Skötsel- och användningsplanen har diskuterats bl.a. i följande sammanhang: möte mellan Hangö stads tekniska nämnd och miljönämnd, med Helsingfors stads byggnadskontors grönområdesenhet, med Helsingforsregionens ornitologiska förening Tringa r.f., YH Novia, Hangöudds skärgårds jaktförening, Finlands fyrsällskap och Hangö miljöförening. Dessutom har det hållits möten tillsammans med representanter för Hangö stad.
Deltagandets inverkan på planen
Noggrannare uppgifter om områdets naturvärden, besöksmål, jakt- och fiskebruk samt hamnarnas verksamhet. Uppgifterna utnyttjades bl.a. i zonindelningen samt planeringen
av rekreationsbruket.
9
4 Vattendrag och havsområden
Ansvarig process
Förklaring
Allmän beskrivning
Naturskydd
Karta
I detta formulär beskrivs vattenkvaliteten och eventuella fågelvatten i planeringsområdets söt- och havsvatten. Kvalitetsklassen beskriver ytvattnens
ekologiska status och skyddsvärdet för våtmarkernas fågelfauna beskriver objektets karaktär av fågelvatten. Till blanketten hör en karta, som illustrerar
områdets vatten och vattenområdesfördelning
Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Skärgårdshavet och Finska viken. Detta gör området unikt i många avseenden. Hangöudd utgör en tröskel, på vars östra sida havets salthalt minskar och undervattensvegetationen förändras. Havets eutrofiering har förändrat/är ett stort hot för hela ekososytemet.
Sjöar, rinnande vatten och grundvattenområden
Skyddsgrund (i registret)
Sjöar
Inga sjöar
Kod enligt
ramdirektivet
för vatten
Referensvattensystemets kod
Skyddsvärde
för våtmarkers
fågelfauna
Kvalitetsklass (VRD)
Rinnande vatten
Grundvattenområden
Närmaste grundvattenområden öster om Hangö stad
Tilläggsuppgifter
Havsområden
Namn
2
3
Helcom-klass
2
BSPA-klass
3
Skyddsgrund (i registret)
Vattenformation
Skyddsvärde
för våtmarkers fågelfauna
Kvalitetsklass
(MSRD)
Helcom-klass = Kvalitetsklassificering för Östersjöns vattenområden, vars kriterier utvecklas och preciseras under år 2010.
BSPA = Baltic Sea Protection Area (databas över Östersjöns skyddsområden som uprätthålls av HELCOM). Kriterierna som används för klassificeringen är är under arbete.
10
Inte definierat
Inte definierat
Naturtyper
Hangöfjärdens
område (hör till
Skärgårdshavet),
Ekenäs-Hangö
skärgårdsområde
(hör till Finska
viken)
inte beräknat
Nöjaktig
Tilläggsuppgifter
Ytvattnens ekologiska tillstånd har klassificerats som nöjaktiga (Nylands ELY-central). Mer information om bottendjur och vattenkvalitet i Västra Nylands vattenskyddsförenings
publikation (Suonpää 2011, Holmberg & Valtonen 2012).
Sammandrag
Området ligger på gränsen till tre havsområden; i Skärgårdshavets östra del, Finska vikens västra del samt den norra gränsen mot norra Östersjön. EkenäsHangö kustområde hör till Finska viken och Kymmene älv-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Hangöfjärds skärgårdsområde hör å sin sida till Skärgårdshavet och Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde.
11
Bild 4. Områdets vattendrag,
tillrinningsområden och
grundvattenområden.
© Forststyrelsen 2012, ©
Finlands miljöcentral 2012,
© Karttakeskus Oy, Lupa
L5293, Lantmäteriverket
1/MML/12.
12
5 Geologi
Ansvarig process
Naturskydd
Förklaring
I formuläret beskrivs planeringsområdets viktigaste geologiska egenskaper: berggrund, jordmån och geomorfologi.
Berggrund
Jordmån
Geomorfologi
Karta
Planeringsområdet utgörs av en uråldrig, prekambrisk berggrund, som är täckt av den ur geologiskt perspektiv mycket unga Salpausselkä
stängselåsen. Allmänt sett är området således en rätt så karg kombination av berg, moränjordar och sandmoar. Ställvis förekommer dock
kalk, vilket förbättrar jordmånen och berikar vegetationen. På likande sätt verkar förekomsterna av skalmärgel. Uddskatan har klassificerats
som ett värdefullt bergområde.
Tack vare Salapusselkä innehåller jordmånen rikligt med sand. Uddskatan och den egentliga Tulludden däremot består av berg, liksom merparten av områdets öar och skär. Den del av Tulludden som ligger mot staden är det viktigaste området beträffande förekomsten av olika dyntyper. Olika stadier i dynsuccession från vita sanddyner och gråa sanddyner / embryonala dyner till trädklädda sanddyner förekommer. Åsformationerna fortsätter som undervattensbankar och -rev. Trots det rätt så karga allmänna intrycket förekommer lundmark i låglänta områden
och moränsvackor, där tång och fina jordarter sköljts upp av havet.
Höjdskillanderna är rätt så små, men landskapet är topografin varierande och områdets öar är typiskt relativt höga och bergiga. Vattnen är i
huvudsak ganska låga.
Tilläggsuppgifter
Sammandrag
Områdets geologiska värden är stora främst tack vare förekomsten av olika dyntyper samt processerna som påverkar stränderna (runda stenar, lagringen av jordarter,
strandängarna som hålls öppna tack vare isarna osv.) samt landhöjningen (3-4 mm/år).
13
14
Bild 5. Karta över djupheten i Tulluddens
fågelskyddsområde.
© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa
L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12.
15
6A Natura 2000-naturtyper
Ansvarig process
Förklaring
Naturtyp
Kod
1110
1150
1170
1220
1230
1620
1630
1640
2110
2120
2130
2140
2180
4
Naturskydd
Naturtyper
Naturtypernas representativitet
Karta
I formuläret fylls i Natura 2000-naturtyperna inom hela planeringsområdet samt deras areal och representativitet. Med representativitet menas här ett sammandrag av Natura-databasblanketternas uppgifter om representativitet och naturtillstånd. Representativiteten berättar hur ”typenlig” naturtypen är på området, och på den inverkar bl.a. naturtypens struktur, funktion och restaureringsmöjligheter. I formuläret anges också planeringsområdets ställning i nätverket av
skyddsområden och hur de står i samband med andra områden i nätverket. Uppgifterna för de olika Natura-områdena presenteras i bilaga 3.
Naturtypernas representativitet klassvis (ha), naturtyperna I och II4
Naturtyp
* = Natura 2000 -naturtyp som anses särskilt
viktig
Sublittorala sandbankar (T=Tulludden)
Kustnära laguner* (B=Bengtsår)
Rev (T)
Perenn vegetation på steniga stränder
(T)
Vegetationsklädda havsklippor (T, B)
Boreala skär och småöar (T)
Boreala havsstrandängar* (T)
Boreala sandstränder med perenn vegetation (T)
Embryonala vandrande dyner (T)
Kustnära vandrande sanddyner med
sandrör (vita sanddyner) (T)
Permanenta kustnära sanddyner med
örtvegetation (grå sanddyner)* (T)
Urkalkade permanenta sanddyner med
kråkbär* (T)
Trädklädda sanddyner (T)
Areal, naturtyp I
(ha)
Areal, naturtyp
II (ha)
Utmärkt
NT I
God
NT II
NT I
NT II
0,2
3,8
45,9
16,1
2,6
1,4
2,1
Betydande
Icke betydande
NT I
NT II
NT I
0,3
3,7
1,1
4,1
4
0,3
0,2
0,5
14,1
1,1
25,8
0,02
0,1
1,3
5,2
2,5
0,2
0,7
0,2
0,7
1,9
3,1
0,2
4,1
0,02
0,4
10,8
9,7
2
3,3
3,1
0,2
8,4
4,4
4
1,9
1,1
4,5
1,1
6,4
NT II
3,3
Naturtyp II överlappar med naturtyp I.
16
4030
6210
6270
6430
7140
8220
9010
9020
9050
9070
9190
91D0
Torra hedar (T)
Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)*
(T)
Artrika torra-friska låglandsgräsmarker*
(T)
Högörtängar (T)
Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr,
intermediära kärr och gungflyn (T)
Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (T, B)
Västlig taiga* (B)
Ädellövskogar* (B)
Örtrika näringsrika skogar med gran (T,
B)
Trädklädda betesmarker (T)
Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker (B)
Skogbevuxen myr* (T)
0,1
0,9
0,9
0,6
0,1
0,6
0,1
0,2
0,04
38,5
0,2
4,8
0,2
10,5
2,5
0,3
Naturtypernas sammanlagda areal (ha)
149,9
Naturtypernas andel av planeringsområdet (%)
4,8 %
Areal (ha)
Annan än Natura-naturtyp
348,0
Icke inventerad
1944,2
Alla figurer sammanlagt
Nätverksundersökning
0,1
2303,5
14,9
0,1
28
3,1
0,1
0,04
0,1
3,3
26,3
0,2
3,1
0,3
9,0
0,2
1,4
5,1
3,6
0,1
34,7
4,3
0,1
63,3
1,5
2,5
4,2
24,2
3,3
Tilläggsuppgifter
Uppgifterna för de två Natura 2000-områdena finns skilt för sig i bilaga 3. Naturtyperna har karterats åren 2003-2010 både på Forststyrelsens områden och som privata naturskyddsområden. Undervattensnaturtyper eller områden som förverkligas på annat sätt än naturvårdslagen har inte karterats. Beträffande vissa naturtyper är det möjligt att arealerna i framtiden preciseras (t.ex. havsklippor)
p.g.a. att naturtypens bestämning och tolkning har förändrats sedan år 2003. På Tulluddens fågelskyddsområde förekommer 21 Natura 2000-naturtyper. Av dessa är två (1110, 1170) sådana att de
nämns på Natura-datablanketten, men de har inte funnits i samband med fältinventeringarna. Sex
typer (2180, 4030, 6210, 6430, 7140, 91D0) är i sin tur sådana att de har förekommit i fältinventeringarna, men de nämns inte i Natura-datablanketten. Lunden på Bengtsår Natura 2000-området
hyser sju Natura 2000-naturtyper. Av dessa är fyra (1150, 1230, 8220, 9010) sådana som inte näms
i datablanketten och en (9190) nämns i blanketten men har inte identifierats på fältet. Skillnaderna
mellan fältinventeringarna och Natura-datablanketternas uppgifter beror på oinventerade områden
(undervattensnaturtyper) samt på förändrade tolkningar gällande naturtyper och på att vissa naturtyper inte har varit kända från området före noggrannare fältinventeringar.
17
De flesta naturtyper hör till ett fungerande nätverk, bl.a. gällande den yttre skärgården (Skärgårdshavets Natura 2000-område, Ekenäs och Hangö östra skärgård samt Pojoviken
Natura 2000-området) och beträffande ädla lövträd (små ädla lövträdsskogar i Västra-Nyland och östra delen av Egentliga Finland). Dynerna och hedarna kan man däremot
uppskatta som isolerade, p.g.a. geologin på Finska vikens norra strand och i Skärgårdshavet.
Sammandrag
Typiskt för planeringsområdet är bl.a. de för yttre skärgården typiska Natura-naturtyperna, såsom öar och små skär samt silikatberg och havsstrandängar. Nationellt sett och
speciellt ur Södra Finlands perspektiv är dynerna de mest sällsynta naturtyperna. Även de för den hemiboreala zonen typiska lundarna och ädellövträdsskogarna är rätt så betydande. Undervattensnaturtyperna känner man inte till tillräckligt bra ännu.
18
Natura -naturtyper
1220 Perenn vegetation på steniga stränder
1230 Vegetationsklädda havsklippor
1620 Boreala skär och småöar
1630 Boreala havsstrandängar
1640 Boreala sandstränder
2110 Embryonala vandrande dyner
2120 Vita sanddynder
2130 Grå sanddyner
2140 Sanddyner med kråkbär
2180 Trädklädda sanddyner
4030 Torra hedar
6210 Kalkgräsmarker
6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker
6430 Högörtängar
7140 Svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära k
8220 Silikatrika bergssluttningar
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran
91D0 Skogbevuxen myr
Bild 4. Natura 2000 -naturtyperna.
© Forststyrelsen 2012, © Finlands
miljöcentral 2012, © Karttakeskus
Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket
1/MML/12.
Natura -naturtyper
1150 Kustnära laguner
1230 Vegetationsklädda havsklippor
8220 Silikatrika bergssluttningar
9010 Västlig taiga
9020 Ädellövskogar
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran
19
Bild 7. Natura 2000 –naturtypernas representativitet.
© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral, 2012 © Karttakeskus Oy, Lupa L
5293, © Lantmäteriverket 1/MML/12
20
6B Hotadenaturtyper i Finland (LuTu)
Ansvarig process
Förklaring
Kod
Naturskydd
Karta
I formuläret ifylls de naturtyper som upptas i hotbedömningen av Finlands naturtyper samt deras areal och procentuella andel. Klassificeringen baserar sig
på en undersökning som gjordes åren 2005–2007, och undersökningens metoder och resultat framgår av publikationerna SY 765 – Luontotyyppien uhanalaisuuden arviointi – menetelmä ja luontotyyppien luokittelu (Hotbedömning av naturtyper – bedömningsmetod och naturtypsklassificering) samt SY8/2008
– Suomen luontotyyppien uhanalaisuus (Hotbedömning av Finlands naturtyper).
5
Naturtyp
Areal (ha)
Andel av
Beskrivning och geografiskt läge
Hotklass
eller uppområdet
skattad
areal
2.1.6
Bandtångssamhällen
DD
tiotals ha
sandbottnar
2.1.8
DD
VU
ca 22 ha
flera hektar
sandbottnar, vikarna väster om Tulludden, Uddfladan, Gåsörsviken
2.1.11
Kransalgsängar
Bottendjurssamhällen i den eufotiska
zonen
2.2.2.1
Sandstränder vid Östersjön
EN
1,4 ha
Uddskatans södra strand
2.2.2.2
Embryonala vandrande dyner
EN
2,1 ha
2.2.2.3
Vandrande dyner med sandråg
VU
3,3, ha
2.2.2.4
Gråa dyner
VU
8,3 ha
2.2.2.5
Dyner med kråkbär
VU
1,1, ha
sandbottnar
5
RE = Försvunnit = Naturtypens alla förekomster i området har försvunnit
CR = Akut hotad = I en nära framtid riktar sig akuta hot gentemot naturtypens förekomster eller dess centrala kvalitetsdrag i området
EN= Starkt hotad = I en nära framtid riktar sig starka hot gentemot naturtypens förekomster eller dess centrala kvalitetsdrag i området .
VU = Sårbar = I en nära framtid riktar sig ett betydande hot gentemot naturtypens förekomster eller centrala kvalitetsdrag i området.
NT = Nära hotad = Naturtypens förekomster har minskat, men den uppfyller inte kriterierna för klassen sårbar eller den är så sällsynt att även slumpmässiga faktorer kan tänkas hota dess förekomst
i området
LC = Naturtypen hör inte till ovan nämnda klasser och dess förekomster och hotar inte att försvinna från området under en nära framtid
DD = Bristfälligt känd = Uppgifterna om naturtypen räcker inte till för att göra en bedömning
21
2.2.2.7
Trädbevuxna kustdyner
VU
6,5 ha
2.2.4.1
VU
0,4 ha
här och där längs med stränderna
2.2.5.6
Tångvallar
Kustnära fuktiga klibbals- och gråalslundar
NT
ca 0,5 ha
2.2.5.7
Kustnära friska klibbals- och gråalslundar
NT
ca 3 ha
strandskogarna på Uddskatans norra strand + lokalt på öarna
2.2.5.19
CR
ca 2 ha
lokalt i strandskogarna på Uddskatans norra strand
2.2.5.20
Kustnära karga talldominerade moskogar
Kustnära karga björkdominerade moskogar
NT
ca 2,5 ha
I Tulluddens naturskyddsområde på bergiga öars topp
2.2.6.1
Flador
VU
ca 7,8 ha
Uddfladan
2.2.6.4
Hällkar vid kusten
NT
ca 0,3 ha
längs med bergiga öars stränder
2.2.7.1
Dynserier vid Östersjön
EN
2.2.7.5
Fågelskär och –klippor
NT
22,3 ha
några
tiotals
hektar
4.1.4.4
VU
0,2 ha
5.1.1
Hjortron-grankärr
Ädellövskogar (undertyperna nedan ingår
i denna)
EN
ca 3,5 ha
Bengtsår
5.1.1.1
Lindlundar
EN
0,2 ha
Bengtsår
5.1.1.3
Eklundar
CR
5,9 ha
Bengtsår
5.1.1.4
Asklundar
EN
0,8 ha
Bengtsår
5.1.1.5
Lönnlundar
EN
0,7 ha
Bengtsår
5.1.2
Torra mesotrofa lundar
EN
0,39 ha
Bengtsår
5.1.4
Fuktiga mesotrofa lundar
VU
6,1 ha
Bengtsår
5.1.5
Torra eutrofa lundar
CR
0,8 ha
Bengtsår
5.1.6
Friska eutrofa lundar
NT
0,41 ha
Bengtsår
strandskogarna på Uddskatans norra strand
Tulluddens södra strand
Tulluddens skärgård
Lokalt på öarnas övre delar. Geologiskt sätt unga, björkdominerade
kärr i dalgångarna mellan bergen. Påminner om hjortron-grankärr.
22
6.1.14
Strandklippor av intermediära-basiska
bergarter vid kusten
Öppna flacka klippor av intermediärabasiska bergarter
7.1.3
Rishedar
CR
2,7 ha
7.3
Torrängar
CR
0,76 ha
Tulluddens naturskyddsområde, en del möjilgen inverkan av kalkförekomst (skalmärgel)
7.4
CR
1,75 ha
Bengtsår och Tulludden
CR
1,8 ha
7.7.4
Friska ängar
Havsstrandängar (undertyperna nedan
ingår i denna)
Lågväxta tåg-, gräs- och starrdominerade
sötvattensstrandängar
CR
0,5 ha
7.7.5
Högväxta havsstrandängar
EN
1,3 ha
Stränderna vid Bengtsår och Tulluddens naturskyddsområde
Öarnas stränder i Tulluddens naturskyddsområde och delvis betesområdets strand på Bengtsår
Öarnas stränder i Tulludddens naturskyddsområde och delvis betesområdets strand på Uddskatan samt delvis betesområdets strand på
Bengtsår
7.11.4
Barrträdshagar
CR
2,5 ha
Uddskatans betesmarks hagmarkslika del
6.1.11
7.7
Hotade naturtyper sammanlagt
Granskning ur nätverksperspektiv
NT
7,6 ha
NT
12,1 ha
ca 200 ha
Sammandrag
De utrotningshotade naturtyperna bör kartläggas på nytt eftersom kalkylen inte var klar då inventeringen inleddes.
23
7 Artsammansättning
Ansvarig process
Naturskydd
Karta
Förklaring
Formuläret bör ge en bild av de värdefullaste arterna i planeringsområdet och lyfta fram drag i artsammansättningen som bör tas i beaktande vid planeringen av områdets skötsel och användning. Samma art kan ingå i flera klasser: t.ex. är många hotade arter också direktivarter. Enheten för alla
artgrupper är antal arter som förekommer på planeringsområdet. Artuppgifter per Natura-område presenteras i bilaga 4.
Klass
Fåglar
Övriga ryggradsRyggradslösa
Kärlväxter
Sporväxter
Svampar
djur
arter
Särskilt skyddskrävande arter
4
8
1
Andra hotade arter
5
14
1
Hänsynskrävande arter
3
5
1
Regionalt hotade arter
3
Arter för vilkas skydd Naturaområden bör
anvisas (habitatdirektivets bilaga II, fågeldirektivets bilaga I)
Arter som kräver strängt skydd och vilkas
föröknings- och rastplatser det är förbjudet att
förstöra eller försämra (habitatdirektivets
bilaga IV)
Särskilt skyddskrävande arter, hotade arter
och direktivarter sammanlagt per artgrupp
Främmande arter eller arter som ökat i skadlig grad
1
8 + 18 flyttfågelarter
mink, mårdhund
vresros, druvfläder, sibirisk ärtbuske
Uppgifter om artsammansättningen
Här presenteras endast antalet arter som prenteras på Natura-informationsblanketten. En mera omfattande förteckning över främst fåglar finns i bilaga 4, med ytterligare
34 arter som hör till fågeldirektivets bilaga I, 19 utrotningshotade arter samt 17 hänsynskrävande arter. Även uppgifter om övriga artgrupper (bl.a. däggdjur, kärlväxter,
fjärilar och övriga ryggradslösa djur) har samlats in via enskilda forskare och forskarsamfund. Den häckande fågelfaunan i Tulluddens skärgård är mångsidig och värdefull. Tulludden och Uddskatan utgör även ett ytterst viktigt område för genomflyttande fåglar, och en del arter rastar även i området. För Finlands förhållanden är området
en central flaskhals för landfåglarnas höstflytt. För fladdermössens del är Uddskatan betydande även som flyttområde (Nina Hagner-Wahlsté muntlig kommentar).
24
8 Kulturarv
Ansvarig process
Naturskydd
Förklaring
Beskrivningen av kulturarvet i nuläget bör bestå av en beskrivning av planeringsområdets landskapsvärden samt byggnadsarvet och de arkeologiska objekten. Syftet med beskrivningen är att lyfta fram planeringsområdets centrala kulturarvsvärden.
Karta
Bilaga 9.
Landskap
Namn
st.
Klassificering
Världsarvsobjekt
Hangö nationella stadspark
1
Nationalstadspark
Landskapsområde av nationellt värde
Hangöudds krigstida objekt, Gäddtarmens hällristningar
2
Nationellt värdefull bebyggd kulturmiljö
Landskap som är värdefullt på landskapsnivå
Landskapsvårdsområde inrättat enligt naturvårdslagen
Annat värdefullt landskap
Tilläggsuppgifter
Byggnadsarv
Namn
st.
Klassificering
Gustavsvärns fästning
1
Byggnad eller byggnadsgrupp av nationellt värde
Byggnad eller byggnadsgrupp som är värdefull på landskapsnivå
Annan värdefull byggnad eller byggnadsgrupp
Tilläggsuppgifter
Arkeologiska objekt
25
Objekt som ingår i fornlämningsregistret
1
Annat arkeologiskt objekt
1
1
28
Sammanlagt, st.
Inte bestämd
Sten- och
jordkonstruktioner
Objekt under
vatten
Objekt i anslutning
till trafiken
Konst och
minnesmärken
Tillverkningsplatser
och arbetsplatser
Kultplatser
Försvarsanläggningar
Gravplatser
Boplatser
Klassificering
30
1
Tilläggsuppgifter
I området förekommer betydande kulturarv, av vilka det mest kända är Gäddtarmens hällristningar. Ristningarna har gjorts av sjöfarare som har väntat på tullning eller bättre
vindar. Största delen av ristningarna är från 1500-1600-talen. Ett annat betydande objekt är den 29. kustfästningen på Uddskatan som byggdes av Sovjetunionen under belägringen 1940-1941. Den utgör i dag en exceptionellt välbevarad helhet. Som kuriositet kan ytterligare nämnas ett fångläger, vars lämningar finns i den norra delen av Uddskatan.
Gustavsvärns fästning som hör till Hangöudds krigshistoriska objekt, som har klassificerats som nationellt värdefullt byggd kulturomgivning. I planeringsområdet finns gott om
undervattensfornlämningar. Bengtsårs bosättningshistoria redogörs för bl.a. i den tidigare skötsel- och användningsplanen (Helsingfors stad 1993), men en inventering över
kulturarvet har inte gjorts.
Annat kulturarv
Kulturarvets betydelse för områdets besökare
Sammandrag
26
9A Naturens rekreationsbruk: friluftsliv och naturturism
Ansvarig process
Rekreation
Karta
Serviceutrustning
Besökarströmmar
Av det nuvarande rekreationsbruket beskrivs här friluftslivets och naturturismens verksamhetsmiljö, planeringsområdets dragningskraft och
betydelse som rekreationsobjekt samt efterfrågan, utbud och turismsamarbete i dagens läge. Uppgifter som berör efterfrågan är bl.a. data
Förklaring
om antalet besök och besökarbelåtenheten. Med utbud avses här friluftsledernas, byggnadernas och serviceanläggningarnas antal, kapacitet och skick. Målet är att analysera hur tjänsterna och servicekedjorna fungerar utgående från kundernas behov.
Beskrivning av verksamhetsmiljön
Planeringsområdets läge intill Hangö stad och de livligt trafikerade farlederna är gynnsam med tanke på rekreationsbruket. Trots detta är områdets betydelse som rekreationsmål måttlig. Bruket begränsas av landstigningsförbud, det väderutsatta läget samt saknaden av trygga landstigningsplatser. Båtturisterna gynnar hellre gästhamnarna i Hangö än de karga skären. Även lokala invånare använder området, bl.a. Gunnarsören med omgivning. Planeringsområdets fornlämningar lockar besökare
till området, olch flera besökare deltar i ordnade turer till området (vattenbusstrafik, dykföreningars och –företags läger och kurser mm.).
Uddskatan är ett åtråvärt besöksmål, men p.g.a. att det behövs tillstånd för att besöka området, är användningsgraden liten. Speciellt lokala invånare och fågelskådare
samt naturintresserade utgör Uddskatans potentiellt största besökargrupper. Vrak, relativt klara vatten och en lång isfri säsong gör att området lockar rikligt med dykare
och dykargrupper.
Lunden på Bengtsår fungerar som en del av Helsingfors stads ungdomscentrals lägerö, och bruket är aktivt speciellt i juni-augusti. På Natura 2000-området ligger tre
skilda lägerområden, totalt finns sju lägerområden på ön.
Attraktionskraft och betydelse
De delområden med störst potential för rekreationsbruket är Tullholmen-Gäddtarmen, Uddskatan, Ryssön och Gunnarsören. Tullholmen-Gäddtarmens hällristningar är
även av internationell betydelse, och där bör besöksmöjligheterna tryggas. Uddskatans rekreationsbruk är mångfacetterad, å ena sidan är området lockande för fågelskådare (speciellt under flyttningstider), å andra sidan har området historisk betydelse (skärgårdskultur, krigstida lämningar, skärgårdsnatur samt egenvärdet i läget som
det finska fastlandets sydligaste udde). Ryssön och speciellt den skyddade naturhamnen på öns östra strand är ett potentiellt mål då områdets dykningsanvändning
organiseras och utvecklas. Gustavsvärns fästning är ett lockande besöksmål, men i praktiken lönar det sig att bekanta sig med området från havet. Detta beror på att
landstigningen är besvärlig, att fästningen inte har iståndsatts och att rekreationsbruket kan äventyra både fästningens tillstånd som besökarnas säkerhet. Betydelsen
för miljöfostran och ökningen av naturkunskap hos barn och unga är för Bengtsårs del betydande.
Efterfrågan på friluftstjänster
Besökarräkning
Antal besök på planeringsområdet
Besökarundersökning
År
Besökarundersökningens målområden:
År
Belåtenhetsindex (på skalan 1= mycket missbelåten
– 5= mycket belåten)
Utvecklingen av antalet besök på områdena:
Besökarbelåtenhetens fördelning enligt faktor (på skalan 1= mycket missbelåten – 5= mycket belåten):
27
År
Antal besök
Förändring
Belåtenhet med
Belåtenhet med
tjänsterna
miljön
Besökarnas fördelning i olika typer:
Förväntningarna
uppfylldes
Upplevelser av
störande faktorer
Lokala besökare (%)
Dagsgäster
Andel av besökarna (%)
Vistelsens längd (h)
Inhemska turister
(%)
Övernattare
Andel av besökarna (%)
Vistelsen längd (dygn)
Utländska turister
(%)
Antal besöksdygn
Tilläggsuppgifter
I samband med besökarundersökningen för Ekenäs skärgårds nationalpark (2007) utfördes tio flygräkningar vid Forststyrelsens öar. Det finns inte tillräcklig information
om besökarna (vistelsens längd, passagerare per båt osv.), för att kunna uppskatta områdets besökarmängd. Flygräkningens resultat tyder dock på att majoriteten av
besökarna anländer till området i samband med en arrangerad gruppresa (dykning, guidad tur m.m.).
Via Hangö turistbyrå ordnades år 2012 fem guidade turer till Uddskatan. I dem deltog 105 personer. Till Gäddtarmen och Gustavsvärn ordnades år 2012 28 båtresor
som hade 350 deltagare. Utöver det ordnas även andra både arrangerade och privata turer till platserna, men deras antal kan inte uppskattas. Sju stycken reseföretag
samarbetar med turistbyrån.
Enligt statistiken från Hangö fågelstation besöks Uddskatan årligen av 500-1000 besökare, det ordnas årligen ett tjugotal bussresor (bl.a. av natur- och fågelföreningar).
Bengtsår lägerö besöks årligen av ca 2200 personer, övernattningsdygnen är ca 10 000.
Utbud av friluftstjänster
Byggnader
Anläggningar
Bryggor
Antal
Antal
3
Kapacitet
Kapacitet
Kondition
God
Medelmåttig
Underhåll
Dålig
Kondition
God
Medel
mått.
2
Forststyrelsen
Annan
Underhåll
Dålig
1
Forststyrelsen
3
Annan
På
annat
än
statens
område
Tilläggsuppgifter
På
annat
än
statens
område
Bryggor finns även på Bengtsår
28
Torrtoaletter
3
Spångar
2
Trappor och broar
Leder
Uddskatan
3
2
5
Km
Tillgänglig för
rörelsehindrade (km)
3
0
3
Även på Bengtsår
2
4
1
Beläggning (km)
5
Underhåll (km)
Forststyr.
0
Annan
3
På
annan
än
statens
mark
Även på Bengtsår
Turismsamarbete
År
Antal samarbetande
företag
Antal kunder som samarbetsföretagen betjänat
på planeringsområdet
Samarbetsföretagens belåtenhet med tjänsterna (på
skalan 1=mycket missbelåten – 5= mycket belåten)
Tilläggsuppgifter
29
9B Rekreationsbruk: information och guidning
Ingen karta
Ansvarig process
Rekreation
Förklaring
I formuläret beskrivs informationsförmedlingens centrala nyckeltal på området och de metoder Forststyrelsen och samarbetsparterna använder i informationsförmedlingen. Informationsförmedling sker vid kundtjänstställena, på webbplatsenUtinaturen.fi och i terrängen. Den sker genom t.ex. personlig
vägledning, produktion av elektroniskt eller tryckt informationsmaterial samt skyltar och tavlor i terrängen.
Forststyrelsens informationsförmedling på planeringsområdet
Antal besök
PåkundtjänststälÅr
lena
Kundbelåtenheten vid kundtjänstställena
På sidorna
Utinaturen.fi
Kundbelåtenheten (på skalan 1=mycket
missbelåten – 5= mycket belåten)
Kundtjänstställen
År
Kunder i guidade grupper vid kundtjänstställen
Kunder i guidade grupper i terrängen
Personer
År
Skolelevernas
andel (%)
År
Allmän guidning
Allmän guidning
Insiktsväckande guidning
Insiktsväckande guidning
Fördjupad guidning
Fördjupad guidning
Personer
Skolelevernas
andel (%)
Tilläggsuppgifter
Informationsförmedling på planeringsområdet,
underhållen av Forststyrelsen
Antal
Beskrivning
Webbsidorna Utinaturen.fi
3
Uddskatan, Gäddtarmen, Gustavsärn
Andra webbplatser
1
Bengtsår (Helsingfors stad)
Tavlor i terrängen
1
Tullholmens brygga
Naturstigar
1
Uddskatan, ingen egentlig naturstig; inga informationstavlor eller informationsmaterial.
Broschyrer och andra trycksaker
1
Finlands fyrsällskaps broschyr över Gustavsvärn
Kundtjänstställen
Elektroniska informationsprodukter
30
Beskrivning av samarbetsparternas informationsförmedling
Det finns en beskrivning av Hangö fågelstation på adressen http://www.tringa.fi/fi/hangon-lintuasema/hangon-lintuasema
Sammandrag (Nuvarande tillstånd för rekreationsbruket av naturen: Friluftsliv, naturturism och informationsförmedling)
31
10 Jakt och fiske: nuvarande tillstånd
Karta
Områden med jaktförbud
Områden med jakttillstånd och jaktavtal
Ansvarig process
Jakt och fiske
Förklaring
I formuläret beskrivs nuvarande praxis inom jakt och fiske samt läget med avtal och tillstånd. När det gäller i synnerhet jakt bör man ge noggranna uppgifter
om det nuvarande läget och avtalens giltighetstid. Syftet med formuläret är att ge tillräckliga uppgifter för att bedöma områdets bruksvärde när det gäller
dessa verksamheter.
Jakt
JL 8 §-område (kommunmedlemmarna har jakträtt på statens områden)
Allmänt vattenområde (jakträtt enligt JL 7 §)
Jakt förbjuJakt är förbjudet på grundade naturskyddsområden (Uddskatans naturskyddsområde, Tulluddens naturskyddsområde, Bengtsårs naturskyddsområde)
den
Jakttillståndsområde
Föreningar (antal)
Areal (ha)
Avtalsperiodens längd
Begränsningar
Jaktavtalsområde
Endast
drivning av
älg
Områdets betydelse som jaktområde
Bedömning av jakttrycket på området
Stort
Medelmåttigt
Litet
Viltbestånd
Tilläggsuppgifter
Hangö stads områden väster om Tulluddens naturskyddsområden har arrenderats åt Hangöudds skärgårdsjaktförening r.f. Områdets betydelse som jaktområde är betydande, även
vårjakt. Främsta jaktform är sjöfågeljakt, även jakt på gråsäl i liten utsträckning. I området har det dessutom effektivt jagats mink sedan 1960-talet (på naturskyddsområden med
undantagstillstånd).
Fiske
Allmänt vattenområde (fiskerätt enligt FL 6 §)
32
Pimpelfiske och mete tillåtna överallt enligt allemansrätten och spöfiske tillåtet med länsbaserat tillstånd (enligt FL 8 §)
Pimpelfiske, mete och spöfiske delvis tillåtna
med länsbaserat tillstånd
Fisketillståndsvatten
Områdets betydelse
Ett viktigt område speciellt för lokala fritdsfiskare.
som fiskeområde
Bedömning av fisketrycket på området
Stort
Medelmåttigt
Bytesfiskar
Litet
Gös, abborre, strömming, flundra, även sik och havsöring.
Viktiga lekplatser
Fiskvandringsleder
Yrkesfike
Utplanteringar (fisk,
kräftor)
I området verkar några yrkesfiskare.
Tilläggsuppgifter
Forststyrelsens vattenomården har arrenderats av Hangö stad. Arrendeavtalet gäller t.o.m. 31.12.2040.
Sammandrag
33
11 Forskning
Ansvarig process
Naturskydd och områdesförvaltning
Förklaring
I formuläret beskrivs forskningens nuläge på planeringsområdet samt eventuella forskningsprovytor och liknande som bör tas i beaktande i planeringen.
Forskning omfattar även t.ex. långvariga miljöuppföljningar. Om det inte förekommer forskningsverksamhet på området, bör detta antecknas i formuläret
Forskning som idkats på området tidigare
På Uddskatan verkar Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa r.f.s fågelstation, som grundats år 1979. Tyngdpunkten i verksamheten är flyttfågelstudier genom
flyttobservering och ringmärkning. Resultaten har publicerats i såväl internationella vetenskapliga publikationsserier som i inhemska journaler och böcker. Stationen frambringar även uppgifter om den häckande fågelfaunan på Uddskatan och Tulluddens område. Fågelstationen bemannas året runt. På Uddskatan har det utförts mångsidiga
studier även på andra organismgrupper, bl.a. fladdermöss, kärlväxter och insekter. Planeringsområdets kulturarv har undersökts bl.a. av Museiverket, Forstsyrelsen och
Hangö museum. På vattenområdet uppföljs bl.a. ytvattnets tillstånd av Finlands miljöcentral.
Växter och övriga organismer har tidvis studerats i lunden på Bengtsår.
Forskning idkas för närvarande på området
Forskning idkas inte för närvarande på området
Området hör till Forststyrelsens uppföljningsnätverk för restaurering
Området hör till Forsstyrelsens uppföljningsnätverk för naturvård
Gäddtarmens hällristningar, vrak, fornlämningar, flytt- och häckfågelsfaunan, fjärilar, fladdermöss
Nuvarande forskningsbruk
Provytor
Forskningsinstanser
Forskningstillstånd
Museiverket, Forststyrelsen, Helsingfors universitet, YH Novia, Finlands miljöcentral, Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa r.f., enskilda forskare och amatörer
Några per år
Betydelse som forskningsobjekt
Betydande
Tämligen betydande
Inte betydande
34
12 Övrig användning av naturresurser, servitut, nyttjanderätter och avtal
Ansvarig process
Användning av naturresurser
Servitut, nyttjanderätter, avtal
Förklaring
I formuläret beskrivs användningen av naturresurser på planeringsområdet (exklusive vilt- och fiskbestånden) samt servitut, nyttjanderätter och avtal på
fastigheter på statens mark. Avsikten med detta formulär är att ge en bild av det tryck på markanvändningen på planeringsområdet som beror på användning av naturresurser, servitut, nyttjanderätter och avtal.
Karta
Trafik och rörelse
Rörelse har Tulluddens fågelskyddsområde begränsats enligt följande (begränsad rörelse på basen av föregående skötsel- och användningsplan (1995)):
I enlighet med den tidigare skötsel- och användningsplanen (1995) har rörelse begränsningar inrättats enligt följande:
Förbjudet att röra sig och landstiga under hela perioden då vattnet är öppet. Begränsningen berör vattenområdet mellan Gåsörsudden och Uddskatan samt öarna
(Karlskären och Uddgrundet). Endast servicetrafik är tillåten.
Förbjudet att röra sig (även på vatten ca 100 m från stranden) och landstigningsförbud 1.4-15.7. Begränsningen gäller följande öar: Tistrorna, Granskärsharun, Lilla
Granskärsharun samt Kistskären
Landstigningsförbud 1.4-20.6. Begränsningen gäller följande öar och ögrupper: Ryssön, Rågskär, Örskär, Låglandet, Måsskären, Långgrundet, Svanglarna, Ankargrundet, Lilla Ankargrundet, Gäddgrundet, Granskär, Måsgrundet, Bobergsgrundet, Tjuvskär, Transkär, Själsten, Tvihjälpan, Utterklinten, Kolagrundet samt Södra, Lilla och Norra Klippingen. Gällande ortnamnen se bilaga 7.
På Uddskatans naturskyddsområde är det endast tillåtet att röra sig längs med stigar (författning 1300/1989).
Bär- och svampplockning
Förbjuden på hela området
Tillåten på hela området
Delvis tillåten
Tillåten ifall rörelsefriheten inte är begränsad.
Renskötsel
Planeringsområdet ligger på renskötselområdet
Av planeringsområdet
Renbeteslag
hör till renbeteslaget
(%)
Planeringsområdet ligger inte på renskötselområdet
Uppskattat antal renar
Renbeteslagets största
på planeringsområdet
Vinterbetenas kondition
tillåtna antal renar
Beskrivning av verksamheten
35
RenskiljningsRenstugor
gärden
Gruvmineraler, marksubstanser, skogsbruk, ved, grundvatten
Anläggningar
Inmutningar
Antal
Gruvmineraler
Utmål
Tagande av marksubstanser
Vedtäkt
Antal
Gruvmineraler
Grundvattentäkt
Inte tillåtet
Andra anläggningar
Inte tillåtet
Inte tillåtet
Tilläggsuppgifter
Servitut, nyttjanderätter och avtal på Forststyrelsens områden
Arrende- och nyttjandeTilläggsMarkområdet för Hangö fågelstation arrenderat åt Tringa. Gustavsvärns byggander arrenderade åt Finlands
st.
3
rättsavtal
uppgifter
fyrsällskap r.f. , på Uddskatan finns ett avtal gällande betesområde
Servitut som inverkar på
områdets skydd eller användning
Tilläggsuppgifter
Sammandrag
36
CENTRALA VÄRDEN OCH HOT
13 Centrala skyddsoch bruksvärden
Ansvarig process
Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna är viktigt vid bestämningen av värdena
I formuläret beskrivs planeringsområdets centrala natur-, kulturarvsoch bruksvärden. Planeringsområdets centrala värden bestäms utgående från beskrivningen av nuläget. Bestämningen av värdena är en av de viktigaste punkterna i skötsel- och användningsplanen, eftersom målen för planen syftar till
att bevara och förbättra planeringsområdets centrala värden.
Värdeklass
Typ av värde
Beskrivning
Habitat- och fågeldirektivens På Tulluddens fågelskyddsområde förekommer 8 fågelarter (fågeldirektivets bilaga I) och 18 regelbunNaturvärden
djur- och växtarter
det förekommande flyttfågelarter
Tulluddens fågelskyddsområde ligger på gränsen mellan Skärgårdshavet och Finska viken, och områdets organismsamhällen är mångsidiga. Både den häckande och den flyttande fågelfaunan är mångsiOrganismsamhäldig och värdefull. Även undervattensmiljön är värdefull. På Tulluddens dynområden förekommer utrotNaturvärden
len/artsammansättning
ningshotade arter, och undervattensreven och bankarna utgör för Finland sällsynta levnadsmiljöer. På
Bengtsår förekommer särskilt representativa ädellövträdsskogar (med gamla förmultnande träd, murknande ädla lövträd, lövträden förnyas också i området).
Särsklit alla stadier i dynsuccessionen samt ädellövträdsskogarna och lundarna, havsstrandängarna
Naturvärden
och torrängarna.
Områdets kulturarv är exceptionellt värdefullt och utgörs bl.a. av följande objekt: Gäddtarmen, GusKulturvärden
Arkeologiska objekt
tavsvärn, undervattensvrak, fornlämningar, krigstida minnen samt kulturarv på Bengtsår.
Hangö fågelstation har framställt långsiktiga observationsserier för ornitologisk forskning. Resultaten
Betydelse som forskningsForskning
har publicerats i tiotals internationella, vetenskapliga publikationsserier i bl.a. samarbete med Helsingoch uppföljningsområde
fors universitet. Även insekt- och fladdermusstudier har gjorts i området.
Betydelse som forskningsUppföljning
Långtidsuppföljning av bl.a. flyttande och häckande skärgårdsfågelfauna.
och uppföljningsområde
Anseende och kännedom
Bengtsårs betydelse för miljöfostran är betydande. Ön besöks årligen av över 2000 barn och unga,
Miljöfostran
om naturen
vilka i huvudsak kommer från huvudstadsregionen.
Området är betydande såväl för lokala invånare som för besökare från hela Södra Finland. I området
finns flera besöksmål, och i framtiden blir rekreationsmöjligheterna mångsidigare ifall Tulluddens eller
Rekreations- och näringsRekreationsbruk
Uddskatans tillgänglighet underlättas. Övriga besöksmål är bl.a. Gäddtarmen, Gustavsvärn och Gunvärden
narsören.
Förklaring
Nr
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
37
14 Hotanalys
Ansvarig process
Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna är viktigt
Hotanalysen gäller planeringsområdets centrala skyddsoch bruksvärden samt sådana markanvändningssätt som eventuellt har en inverkan på värdena
i fråga. Avsikten är att utreda de användningssätt och verksamheter som kan ha en negativ inverkan på de värden man vill skydda. I analysen tas planeringsområdets inre tryck och utvecklingsriktningar i beaktande, men också eventuellt tryck som riktas på området utifrån.
Hotets
Hotets karaktär
allvar
Centralt skydds- eller
Hotfaktor
Orsak till och beskrivning av hotet
bruksvärde
Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter
Organismsamhällen/arter
Främmande
arter
Mycket betydande
Betydande
Utomstående område
Planeringsområde
Kommande markanvändning
Nuvarande markanvändning
Tidigare markanvändning
Förklaring
Möjlighet att
påverka med
hjälp av planen
Av de främmande arterna är det främst minken men även
mårdhunden, som har en skadlig inverkan på markhäckande fågelarter samt bl.a. groddjuren, genom att jaga
både ungar och fullvuxna individer. Av de främmande
växtarterna har vresrosen orsakat kanske mera problem
på Hangö udd än någon annastans i Finland genom att
erövra sandstränder (arten förekommer också på klippstränder och strandängar) och kväva den övriga växtligheten samt organismsamhället. Dessutom gynnar vresrosen tallens tillväxt på dynerna. Man bör även förbereda
sig på att nya främmande arter kan sprida sig till området.
Ja
38
Slitage av terrängen
Kulturarv
Eutrofiering
Igenväxning
Kulturarv
Arkeologiska objekt
Rekreationsoch naturturismaktiviteter
Slitage av terrängen är lokalt en stor risk i områden där
rekreationsbruket är stort. Inom planeringsområdet är
sådana områden bl.a. sandstränder och dyner samt de
populäraste öarna (Ryssön, Gunnarsören, Bengtsår).
Slitage är ett allvarligt hot även för kulturarvet, speciellt i
Gäddtarmen. Ifall Uddskatans besökarmängder ökar,
finns det en stor risk att slitage av terrängen ökar. Slitage
av terrängen hotar områdets organsimssamhällen och
arter, men även Uddskatans krigshistoriska objekt och
lunden på Bengtsår. En stor besökarmängd på Gustavsvärn är ett tydligt hot för ön.
Eutrofiering är för tillfället det största hotet mot Östersjöns
mångfald. I planeringsområdet inverkar det genom att öka
mängden trådalger, orsaka blågrönalgblomningar och
genom detta inverka bl.a. på fisk- och fågelstammar.
Även växtplatser på berg och naturligt karga mineraljordar
(bl.a. dynerna) eutrofieras genom kvävedeponering. Orsakerna till eutrofiering ligger utanför planeringsområdet
och det går knappast att bekämpa den genom åtgärder
inom planeringsområdet.
Igenväxningen av strandängarna förändrar växtartsammansättningen och påverkar fågelbestånden, speciellt
vadarna. Vassbeståndet är ett hot speciellt på Gåsörsviken och Uddfladan. Igenväxning åsamkar skada och
hotar Uddskatans krigstida kulturarv och Gäddtarmens
hällristningar.
Ja
Ett okontrollerat rekreationsbruk, speciellt att landstiga på
öar, orasakar slitage. Det inverkar på vegetationen och
vidare åtminstone delvis på insekterna samt ökar nedskräpning och har en störande effekt på häckande och
rastande fåglar. Rekreationsbruket hotar även områdets
kulturarv. Dykning hotar arkeologiska undervattensobjekt
ifall dessa inkräktas. Ankring i samband med dykning kan
även skada undervattensfornlämningar. Dykning kan
även påverka slitaget på undervattensfornlämningar på
andra vis.
Ja
Nej
Ja
39
Klimatförändring
Arkeologiska objekt
Arekologiska objekt
Brist på användning eller
underhåll (förfall av kulturarv)
Fartygstrafik
Forskningsbetydelse
Övrig faktor
Uppföljningsbetydelse
Övrig faktor
Miljöfostran
Övrig faktor
Rekreationsbruk
Fartygstrafik
Byggande
Rekreationsbruk
I Östersjö-området förutspås klimatförändrningen orsaka
bl.a. en stigning av vattentemperaturen, förtunnat istäcke
och en förminskning av dess areal, förändringar i salthalten mellan yt- och djupt vatten, en ökning av språngskiktet
samt en ökning av närsalter (Miljöministeriet 2006). Klimatförändringen kommer att ha stor betydelse för områdets organismsamhällen, bl.a. förändringarna på artnivå
kan vara betydande.
Arkeologiska objekt förfaller och förstörs ifall de inte sköts
och skyddas.
Nej
Fartygstrafiken kan påverka undervattensobjekt samt de
av Gäddtarmens hällristningar som ligger nära stranden.
På grund av resursbrist kan man inte längre bedriva vetenskaplig forskning i området.
På grund av resursbrist och avsaknaden av frivilliga amatörer avbryts uppföljningen av flyttfåglar och häckande
skärgårdsfåglar. I sådana fall går man miste om synnerligen värdefull vetenskaplig data, med vars hjälp man kunde ha forskat i bl.a. klimatförändringens effekter på skärgårdsfåglar. Även övrig forskning som görs på frivillig
basis är viktig (t.ex. fladdermöss, insekter).
På grund av resursbrist kan man inte upprätthålla Bengtsårs funktioner som lägerö. Ifall man inte kan öka antalet
informationstavlor på öarna, minskar miljöfostrans betydelse.
Livlig fartygstrafik påverkar rekreationsvärdet på vissa öar
och besökarnas trivsel.
Planeringsområdets skyddsoch användningsvärden
baserar sig bl.a. på att öar och skär är obebyggda. Byggande skulle hota den talrika häckande fågelfaunan och
en mångsidigt rekreationsbruk. En utvidgning av den
nuvarande hamnen skulle kunna utgöra ett hot. Dräneringsvatten från hamnen kan innehålla miljöskadliga ämnen.
Ja
Ja
Ei
Ei
Delvis
Nej
Ja
Kulturarv
40
Energiproduktion (vindkraft)
Övrigt bruk
Forskningsbetydelse
Uppföljningsbetydelse
Organismsamhällen/artsammansättning
Rekreationsbruk
Arkeologiska objekt
Rekreationsoch naturturismaktiviteter
Fartygstrafik
Vindkraft utgör ett hot mot fågelfaunan och påverkar
männiksors trivsel (rekreationsbruk). Den kan även påverka undervattensmiljön (byggandet påverkar rev och
därigenom fiske och näringshalterna (dessa kan öka i
byggnadsskedet då bottnen borras och luckras upp) och
fågelbeståndet. Även övriga aktuella användningsformer
på havsområden, som fiskodling och grustag skulle vara
skadliga för områdets natur- och rekreationsvärden.
Okontrollerat rekreationsbruk skadar och försvårar forsking och uppföljning.
Ja
Fartygstrafiken på Östersjön, speciellt oljetransporterna
från Ryssland, har ökat markant de senaste åren. Även
fartygens storlek har vuxit, vilket märkbart ökar risken för
en oljeolycka. Brister i fartygens tillstånd, riskerna för
kollision och svåra isförhållanden ökar riskerna. Söder om
planeringsområdet transporteras miljontals ton olja per år
till oljehamnar längre österut. Trafiken till yttre hamnen
och västra hamnen, vilka ligger i planeringsområdets
omedelbara närhet, är livlig. Via hamnområdet transporteras och lagras klassificerade ämnen. Hangö hamn har
oljebekämpningsberedskap och hamnens säkerhet regleras av olika tillstånd och regler. Den livliga fartygstrafiken
hotar även de vrak som ligger i närheten av farlederna.
Små
Ja
Tilläggsuppgifter
En hotfaktor utgörs även av funktionen och tillräckligheten av ekologiska korridorer från fastlandet till Uddskatan. Det har gjorts en separat utredning på temat i samband
med generalplanen för stamstaden i Hangö (Faunatica 2010). Då det gäller landlevande djur (däggdjur, kräldjur, groddjur) och fladdermöss identifierades flaskhalsar i Uddskatans omedelbara närhet på hamnområdet samt på andra håll i staden. För fåglarnas del är betydelsen av ekologiska korridorer stor för vissa häckande arter såsom hönsfåglar. För vandrande och flyttande arter som flyger lågt eller följer markytan (t.ex. hackspettar) är de också av betydelse.
41
MÅLUPPSTÄLLNING
15 Bekämpning av hotfaktorer
Ansvarig process
Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna viktigt vid måluppställningen
I formuläret beskrivs målsättningar, mål och åtgärder för att bekämpa de hotfaktorer som hotar områdets centrala värden. Formuläret bildar grunden för
de åtgärder som preciseras i den del av planen som gäller förverkligandet. Skydds- och bruksvärdena samt hotfaktorerna plockas ur tidigare formulär.
Med målsättning avses en klar beskrivning av skyddsoch bruksvärdets önskade utveckling på lång sikt, och den preciseras ytterligare i beskrivningen
Förklaring
av målet. Målsättningarna skildrar de aktörers vilja som ansvarar för områdets skötsel och användning i relation till planeringsområdets värden. Med mål
avses den önskade förändringen i planeringsområdets tillstånd på kort sikt. Med hjälp av målen preciseras alltså de mer allmänna målsättningarna. Med
hjälp av åtgärderna siktar man på att förverkliga målen och vidare på att på lång sikt uppnå målsättningarna.
Skydds- eller bruksvärde
Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter., Organismsamhällen/arter, Habitatdirektivets naturtyper, arkeologiska objekt
Beskrivning av hotfaktor
Igenväxning
Målsättning 1
Mål
Åtgärd
Skötsel av igenvuxna miljöer; deras
tillstånd förbättras samt tryggas
Bete och röjning av strandängar och vårdbiotoper. Även förhindrande av förskogning av dynerna samt decimering av sådan växtlighet som gynnas av eutrofiering.
Naturvård
Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter
Främmande arter
Målsättning 2
Mål
En minskning av de skador som åsamkas av främmande arter
Aktiv fångst av mink och mårdhund speciellt på våren före fåglarnas häckningsperiod. Avlägsnande av vresros, druvfäler och sibirisk ärtbuske. Uppföljing av nya och
existerande främmande arter samt ingripande i tid.
Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter
Slitage av terrängen
Målsättning 3
Mål
Minska och förhindra terrängens slitage
Besökare och användare styrs så att slitage i terrängen minskas.
Åtgärd
Decimering av skadlig
art
Åtgärd
Styrning av användning,
begränsning av användning
Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter, Habitatdirektivets naturtyper, Arkeologiska objekt
Förverkligandeformulär
19
19
18, 21
42
Rekreations- och naturturismaktiviteter
Målsättning 4
Mål
Åtgärd
Häcknings- och förekomstlokaler för
värdefulla och känsliga djur- och växtarter samt förekomsten av naturtyper och
arkeologiska objekt är tryggade
Rekreationsbruket styrs så att natur- och arkeologiska värden bevaras.
Styrning av användning
Rörelsefriheten begränsas på fåglarnas viktigaste häckningsskär och rastningsställen.
Användningen styrs vid behov genom spångar och information om värdefulla arter
ges via informationstavlor.
Arkeologiska objekt
Brist på användning eller underhåll (förfall av kulturarv), Fartygstrafik
18
Begränsning av användning
Styrning av användning
18
20
18, 21
Målsättning 5
Mål
Åtgärd
Områdets arkeologiska och kulturarvsobjekt är kända, skyddas och är säkra
för besökarna
Inventering av kulturarvsoch arkeologiska objekt i samarbete mellan Forststyrelsen
och Museiverket.
Inventering: arkeologiska objekt
Objekten är trygga och representativa exempel på kulturarvet inom turism- och
rekreationsbruket.
Fyren och övriga byggnader på Gustavsvärn iståndsätts och underhålls regelbundet
så att kulturvärden beaktas. Alla åtgärder övervakas och styrs av Museiverket.
Skötseln av objekten effektiveras och åtgärderna övervakas och styrs av Museiverket
Speciellt för Gäddtarmen, Uddskatan och Gustavsvärn görs en separat åtgärdsplan.
Planeringsansvaret för Gäddtarmen och Uddskatan ligger hos Forststyrelsen, för
Gustavsvärn hos Museiverket eller någon annan sektor.
Inventering, skötsel av
arkeologiska objekt
Restaurering av byggnadsarv
Iståndsättning av arkeologiskt objekt
Iståndsättning av arkeologiskt objekt
20
22
Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter, Rekreationsbruk
Byggande
Målsättning 6
Mål
Åtgärd
Områdets öar och stränder är obebyggda även i framtiden.
Tillstånd för byggande ges inte på Natura 2000-områden. Undantag är byggander
som tjänar allmänt rekreationsbruk, forskningssyften eller är nödvändiga för områdets service
Beviljandet av tillstånd
20
20
20
43
Forskningsbetydelse, uppföljningbetydelse
Rekreations- och naturturismaktiviteter
Målsättning 7
Mål
Åtgärd
Ramarna för forskning och uppföljning
bevaras
En möjlig ökning av besökarmängderna orsakar inte skada på forsknings- och uppföljningsverksamheten.
Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter. Organismsamhällen/arter
Fartygstrafik
Målsättning 8
Mål
Åtgärd
Sjöfarten och hamnverksamheten samt
olycksriskerna har beaktats i skyddet av
Natura 2000-områdena.
Att prioritera de mål som ur oljebekämningssyfte är mest brådskande samt samarbete i samband med oljebekämpningsplanen. Påverka oljebekämpningsplanen så
att de ur naturskyddsperspektiv mest betydelsefyllda områdena beaktas. Även områden där det är svårt att samla in olja (havsstrandängar, klippstränder, sandstränder).
Trafiken i hamnar och lagerområden orsakar inte fara för planeringsområdets natur,
kulturarv eller besökare.
Intressebevakning
18, 21
19
Intressebevakning
44
16 Utvecklingsmöjligheter
Ansvarig process
Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna viktigt vid måluppställningen
Utvecklingsmålen ger riktlinjerna för utvecklingen av planeringsområdet, inklusive t.ex. syftet med inrättandet av skyddsområdet eller Forststyrelsens mål
för att utveckla nätverket av skyddsområden och nationalparker. Övriga utgångspunkter för utvecklingsmålen kan t.ex. vara Forststyrelsens strategi,
principerna för skötsel och användning av skyddsområden, verksamhetsmiljön (t.ex. företagssamarbetet inom turism) samt åsikter som intressegrupper
framfört eller som kommit fram under möten för allmänheten.
FörverkliganMålsättning 9
Mål
Åtgärd
deformulär
Upprätthålla kunskaper om planeringsInventeringen av öarnas naturtyper färdigställs och undervattensmiljön
Inventering av undervattensmil19
områdets naturtyper och arter
inventeras. Uppgifter om naturtyper och artinventeringar kompletteras.
jön/naturtyper/arter
Mål
Åtgärd
deformulär
Säkerställa och sammanfoga områdets
Samarbete mellan områdets intressegrupper
Intressebevakning
24
skyddsoch rekreationsbruk
Mål
Åtgärd
deformulär
Bevarandet av de naturliga särdragen för
vårdbiotoperna, dynernas olika succesSkötsel av naturtyperna på ett sådant sätt att de bevarar sina naturliga
Naturvård
19
sionsstadier samt ädellövträds- och
särdrag.
lundskogarna
Mål
Åtgärd
deformulär
Förbättra förhållandena för utrotningsho- En utredning av arternas förekomstlokaler och behov av att sköta viktiga
Inventering, naturvård
19
tade och krävande arter
levnadsmiljöer
Förklaring
45
17 Vision
Ansvarig process
Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna viktigt vid skapandet av en framtidsvision
Förklaring
Framtidsvisionen för planeringsområdet är Forststyrelsens, intressegruppernas och områdets användares gemensamma syn på planeringsområdets önskade utveckling i framtiden. Visionen sträcker sig ca 30 år framåt i tiden. Man strävar aktivt efter att uppfylla visionen med hjälp av målsättningarna, målen och åtgärderna i planen. Visionen bör vara positiv men samtidigt realistisk: vid skapandet av framtidsvisionen bör man bl.a. ta
områdets centrala värden och särdrag, de ramar som syftet med inrättandet av området utstakar, intressegruppernas önskemål och respons samt
resurserna i beaktande.
Vision
Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Finska viken och Skärgårdshavet och utgör ett värdefullt skyddsområde för fåglar och havsmiljön, som
kompletteras av ett värdefullt kulturarv. Helheten lockar till sig naturturister och erbjuder goda omständigheter för forskningsarbete och miljöfostran.
Förklaring till visionen
Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Finska viken och Skärgårdshavet, vilket avspeglar sig i områdets särdrag. Tulluddens naturskyddsområde har grundats för fågelskyddet, och det är områdets viktigaste skyddsmotiv. Områdets undervattensmiljö är värdefull, och innehåller bl.a. undervattensrev och tillhörande levnadsmiljöer. Kulturarvet som är förknippat med sjöfart och krigshistoria är globalt sett intressant. Alla dessa faktorer gör tillsammans området som en intressant besöks- och forskningsdestination, vars tillgänglighet och användning underlättas genom denna
plan. Speciellt Bengtsårs betydelse för miljöfostran bland barn och unga är stor.
46
18A Zonindelning: Naturturism- och rekreationszon
Ansvarig process
Förklaring
Rekreationszon
Karta
Bild
Rekreationsanvändingen på planeringsområdet styrs huvudsakligen till naturturism- och rekreationszonen. Det höga antalet besökare ställer särskilda krav på zonen t.ex. när det gäller aktiv vägledning samt styrning av bruket med hjälp av servicestrukturer. Styrningens mål är att trygga
rekreationsbrukets hållbarhet och besökarnas säkerhet.
Allmän bestämmelse: Zonen är ett attraktivt område när det gäller rekreationsbruket, och besökare styrs dit genom aktiv vägledning och med
hjälp av serviceutrustning. Inom zonen kan man bygga ny serviceutrustning och nya leder.
Namn
Syfte och förväntad besökarmängd
Anvisning
Areal (ha)
Fastlandsdelen av
Tulludden
Tulluddens södra strand Tulluddsstrand ligger av
Hangö stads officiella simstrands omedelbara
närhet. Tulluddens och Uddskatans yttersta
delar är sådana där besökaren i nuläget bör ha
tillstånd av hamnmyndigheterna.
Tusentals besökare på Gunnarsstrand årligen.
På de stängda områdena rätt så få besökare,
främst i grupper.
På den södra stranden (Gunnarstrand) får man röra sig fritt, vid behov styrs
besökare längs med stigar. För området ansvarar Hangö stad.
11 ha
P.g.a. områdets småskalighet och känslighet tjänar dess infrastruktur endast
en liten besökarmängd och grupper. Bryggkapaciteten begränsar en betydande ökning av besökarmängderna. Forststyrelsen ansvarar för området och
byggnaderna är uthyrda åt Finlands fyrsällskap r.f.
13 ha
Lätta servicekonstruktioner kan byggas på ön för att tjäna öns etablerade rekreationsbruk. Forststyrelsen ansvarar för området.
14 ha
Lämpar sig för organiserade exkursioner.
Gustavsvärn
Förväntad årlig besökarmängd 500-1000
Möjligt att bygga ett tältningsområde, eldstad
och torrtoalett samt informationstavla.
Ryssön
Förväntad årlig besökarmängd 200-400
47
Granskär
Ifall besökarmängderna ökar kan servicekonstruktioner byggas. Fungerar som reservplats åt
Ryssholmen.
Området ägs av Hangö stad och är ett populärt besöksmål i juni-augusti.
Hangö stad ansvarar för området och det har ett betydande kulturarv.
14 ha
Området hör till Hangö stad och är ett populärt besöksmål i juni-augusti. Hangö
stad ansvarar för området, vars kulturarv borde inventeras. Man känner till att
området fungerat som en viktig fiskepunkt redan på medeltiden.
71 ha
Helsingfors stad ansvarar för området. Befintliga stigar och lägerområden med
tillhörande anläggningar upprätthålls och vid behov uppdateras områdets fredningsbestämmelser. Helt nya lägerområden bör etableras utanför Natura 2000området.
17 ha
Areal sammanlagt ha, andel av planeringsområdet (%)
153 ha (6%)
Förväntad årlig besökarmängd är ett par hundra
Gunnarsören
För att tjäna besökarnas behov kan det byggas
eldstäder, bord-bänk –kombinationer samt torrtoalett.
Förväntad årlig besökarmängd >500
Området fungerar som Helsingfors stads ungdomscentrals lägerområde.
Bengtsår
Förväntad årlig besökarmängd 10000
Privata skyddsområden och andra privatägda områden
Lunden på Bengtsår, Gunnarsören, Granskär
Tilläggsuppgifter
48
18B Zonindelning: Grundzon
Ansvarig process
Förklaring
Grundzon
Namn
Karta
Grundzonen är i förhållande till sin areal ett område med ett litet besökarantal, och syftet är att styrningen av zonens användning uppfyller detta
mål. Användningssätt som lämpar sig för zonen är sådana för vilka det låga besökarantalet är ett särskilt värde eller rentav en förutsättning. I styrningen av användningen bör i synnerhet den lokala befolkningens behov att nyttja området tas i beaktande.
Allmän bestämmelse: Zonen behålls i så naturligt tillstånd som möjligt och besökare styrs inte dit aktivt och där byggs inte ny serviceutrustning.
Området kan användas till idkande av naturnäringar och för ödemarksartade turisttjänster, såsom guidade utflykter. Det är tillåtet att röra sig i
grundzonen enligt allemansrätten.
Syfte
Tulluddens naturskydds område: öar
och vattenområden
Området bibehålls så lugnt som möjligt.
Hangö stads öar
Området bibehålls så lugnt som möjligt.
Anvisning
På området får man röra sig och vistas enligt allemansrätten, men så att fredningsbestämmelserna efterföljs (bilaga 1). I området byggs inte rekreationsfaciliteter och
besökare leds inte aktivt dit. Till zonen hör även 6 ha på Tulluddens fastlandsdel.
På området får man röra sig och vistas enligt allemansrätten. I området byggs inte
rekreationsfaciliteter och besökare leds inte aktivt dit.
Areal sammanlagt ha, andel av planeringsområdet (%)
Areal
1667 ha
138 ha
1825 ha (71
%)
Se ovan
49
18C Zonindelning: Begränsningszon och zon med särskilda naturvärden
Ansvarig
process
Karta
Det är förbjudet att röra sig i begränsningszonenMed hjälp av begränsningar tryggas områdets naturvärden. Begränsningarna kan även vara tidsbundna. I skötsel- och användningsplanen är det inte möjligt att införa begränsningar för vatten- och landområden som ligger utanför inrättade naturskyddsområden. För att
Förklaring
man ska kunna trygga områdets särskilda naturvärden, kan det dock ibland vara motiverat att ge rekommendationer för att begränsa vistelse och landstigning på
dessa utomstående områden.
Begränsningszon, allmän bestämmelse: ”Inom zonen bevaras områdets naturskyddsvärden med hjälp av rörelsebegränsningar och övriga begränsningar för
besökarna. Begränsningszonerna förverkligas utgående från områdets ordningsstadga som baserar sig på naturvårdslagen (1096/1996), förordningen om inrättande av området eller privata skyddsområdenas fredningsbeslut. En begränsning som utfärdats av naturskyddsskäl grundar sig på att detta krävs för att bevara
djurlivet eller växtlivet (naturvårdslagen 18 och 24 §). Även försvarsmaktens områden med vistelseförbud och gränszonen är begränsningszoner.”
Begränsningszoner Zon med särskilda naturvärden, allmän bestämmelse: ”Zonen omfattar privata vatten- och landområden som ligger utanför de inrättade naturskyddsområdena och har särskilda naturvärden. För att trygga dessa naturvärden rekommenderas att man undviker vistelse och landstigning i zonen under vissa tider. För att
förebygga men och olägenheter som avses i terrängtrafiklagens 1 § kan den regionala ELY-centralen vid behov förbjuda eller begränsa användningen av
motordrivna fordon på vissa landområden och istäckta vattenområden.”
Begränsningszonen har grundats i centrala områden för den häckande och på rastande fågelfaunan. Till zonen läggs även fornminnesområdet. Zonindelningen
Syfte
är den viktigaste åtgärden för att trygga områdets fågelskyddsvärden.
Begränsningszon
Namn
Begränsningstid
Areal
Uddskatan
1.1-31.12
32 ha
Tulluddens naturskyddsområde –
fågelskydd (häckande och rastande
arter)
1.1-31.12
101 ha
Tulluddens naturrskyddsområde –
skydd av ejder och
grågås
1.4-20.6
316 ha
Begränsningsgrunder
Förordningen (1300/1989). Skydd av växt- och djurarter. Forststyrelsen svarar för området. Man får röra sig längs med utmärkta stigar.
Viktigt område för rastande sjöfåglar i närheten av fastlandet. Både vattenområdet och
skären (Uddgrundet, Kalskären) omfattas av begränsningen. Under isförhållanden får
man röra sig i området. Forststyrelsen svarar för området.
Ytterligare 13 ha vid basen av Uddskatan, som förvaltas av Hangö stad, och hör till
Tulluddens naturskyddsområde. Man får röra sig längs med utmärkta stigar, och det är
möjligt att bygga lätt rekreationsservice (se karta 8).
Viktiga häckningsskär i synnerhet för ejdern. Till zonen hör öar och skär som förvaltas av
både Forststyrelsen och Hangö stad: Norra Klippingen, Södra Klippingen, Kvarnskär,
Tjuvskär, Granskärsharun, Lilla Granskärsharun, Måsgrundet, Granskärsgrundet, Fläskaren, Svanglarna, Tistrorna, Låglandet, Ryssökobbarna, Rågskär och Örskär samt namnlösa små grynnor inom begränsningen. Tillåtet att röra sig på vattenområdet.
Tillstånd
I kraft
I kraft, utvidgas med 40
ha
Tiden ändras
50
Tulluddens naturskyddsområde –
skydd av skärgårdsfågelfaunan
1.4-31.7
Gäddtarmens fornminesområde
Areal sammanlagt
105 ha
23 ha
577 ha
Betydande häckningsskär för skärgårdsfåglar (fiskmås, silvertärna, fisktärna, roskarl,
strandskata, större strandpipare, rödbena, vigg). Till zonen hör öar och skär som förvaltas
av både Forststyrelsen och Hangö stad: Utterklinten, Själsten, Kistskären, Långgrundet
och Ankargrundet samt namnlösa små grynnor inom begränsningen. Tillåtet att röra sig
på vattenområdet.
För att trygga områdets fornlämningar (bilaga 8). Forststyrelsen och Museiverket ansvarar för området.
Andel av planeringsområdet (%)
21 %
Tiden förändras
Görs officiellt
Zon med särskilda naturvärden
DödörenSnappoppslandet
1.4-31.7
35 ha
Långskär
1.4-31.7
15 ha
Areal sammanlagt
50 ha
Betydande häckningsskär för skärgårdsfåglar (fiskmås, silvertärna, fisktärna, roskarl,
strandskata, större strandpipare, rödbena, vigg, utrotningshotad art). Berör endast landområden. Hangö stad ansvarar för området. Till området hör även Stenskär.
Betydande och mångsidigt häckningsområde för skärgårdsfåglar. Berör endast landområden. Hangö stad ansvarar för området.
Andel av planeringsområdet (%)
2%
Rekommendation
Rekommendation
Se ovan.
Tilläggsuppgifter
51
Bild 8. Zonindelning.
1/MML/12.
52
FÖRVERKLIGANDE
19 Åtgärder för naturskydd och naturvård
Ansvarig process
Förklaring
Åtgärd
Naturvård
Naturvård
Avlägsnandet av
skadliga arter
Restaurering
Naturvård
Naturvård
Naturvård
Avlägsnande av
skadlig art
Naturvård
Naturvård
6
Naturskydd
Karta
Åtgärder inom naturskyddet
I formuläret preciseras de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärderna och deras storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. En beskrivning av åtgärdernas tekniska genomförande och noggrannare anvisningar ges i åtgärdsplanerna. Naturskyddsåtgärderna inriktas
på naturtyper och arter, t.ex. i form av restaurering eller vård av kulturbiotoper.
Tidigare gjord eller
Privata
PrioriteAreal (ha) eller
Åtgärdsplan
fortlöpande skötsel
skyddsomBeskrivning
6
annan enhet
ring
(ha)
råden
Lunden på Bengtsår: skötsel av lövträd och ädla lövträd
Liten
6,3 ha
Ja
(gallring av gran, plantering av ek, produktionav murkna träd,
iståndsättningsröjning)
Lunden på Bengtsår: skötsel av öppen och trädbevuxen
Stor
1,45 ha
några hektar
Ja
vårdbiotop (bete, slåtter, avlägsnandet av buskar)
Lunden på Bengtsår: avlägsnandet av främmande arter
Stor
1,3 ha
Ja
(druvfläder, sibirisk ärtbuske)
Lunden på Bengtsår: restaurering av skog genom att gynna
Liten
0,62 ha
Ja
ädla lövträd samt andra lövträd
Tulluddens fågelskyddsområde: skötsel av öppen och
Stor
7,7 ha
5 ha
Ja
trädbevuxen vårdbiotop (avlägsnande av en, skötsel av
torrängar, behandling av träd, bete)
Tulluddens fågelskyddsområde: landskapsvård (uppstädStor
4,1 ha
Ja
ning, möjligen slåtter/röjning)
Tulluddens fågelskyddsområde: skötsel av strand- och
Stor
0,5 ha
Ja
sandängar
Tulluddens fågelskyddsområde: avlägsnandet av främStor
6,1 ha
Ja
mande arter (vresros, även häckspirea), tilläggskartering
Tulluddens fågelskyddsområde: Artvård (utrotningshotaStor
3,9 ha
Ja
de, hänsynskrävande kärlväxter)
Tulluddens fågelskyddsområde: Skötsel av dyner (skötsel
Liten
20,7 ha
Ja
av strandmiljöer, landskapsvård, vård av solexponerade
biotoper, uppstädning av sopor)
prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden.
53
Hangöudds Skärgårdsjaktförening har
genomfört detta sedan 1960-talet
Avlägsnandet av
skadliga arter
Stor
Inventering/undervattens
Stor
Uppföljning/fågelräkninga
r
Stor
Inventering/arter
Liten
Inventering/naturtyper
Liten
Naturskyddsområden
Ja
Övervakning
Stor
Naturskyddsområden
Ja
Intressebevakning
Stor
Hela området
Ja
hela området
Utarbetas
Naturskyddsområden
Ja
Ja
Förverkligats under
årens lopp
ja
Förverkligats under
årens lopp
Ja
Tulluddens fågelskyddsområde: effektiv decimerinng av
antalet främmande små rovdjur (mink, mårdhund). Fångstens inverkan på fågelstammarna bör uppföljas. Kan även
göras på Bengtsår.
Tulluddens fågelskyddsområde: För att utreda undervattenmiljöns nuläge görs en inventering. De inventerade områdena prioriteras i planen. Samtidigt inventeras även undervattens fornlämningar.
Tulluddens fågelskyddsområde: En räkning av den häckande skärgårdsfågelfaunan görs på naturskyddsområden
med tre års mellanrum. I mån av möjlighet även på andra
håll i Natura 2000-området. Taxering av rastande flyttfåglar
på Uddskatan, i mån av möjlighet även på andra håll i Natura
2000-området.
Vid behov görs artinventeringar (kärlväxter, fjärilar mm.)
Utrotningshotade naturtyper (LUTU) inventeras (tilläggsinventering).
Övervakning av att naturskyddsområdens bestämmelser
(begränsningsområden, nedskräpning, lösgående sällskapsdjur) efterföljs i samarbete med gränsbevakningsväsendet
och polisen.
Intressebevakning mellan aktörerna i områdets verkningsområde ökas, speciellt hamnsäkerheten och då det gäller att
minska olycksriskerna.
Tilläggsuppgifter
För skötseln av privata skyddsområden ansvarar markägarna, dock så att arbetet styrs och övervakas av Forststyrelsen.
54
Målsättning med naturLuonnonsuojelun ja hoidon
skydd och -vård
tavoitteet
Perinneympäristön hoito
Vård av vårdbiotop
Lajiston
hoito
Vård av
arter
Dyynien
hoito
Vård av
dyner
Landskapsvård
Maisemanhoito
Övrig
målsättning
Muu
tavoite
Suunnittelualue
Karta 9. Naturskyddets målsättningar på Tulludden och Uddskatan samt Bengtsår.
Oy, Lupa L5293, © Lantmäteriverket 1/MML/12.
Planeringsområde
55
Målsättning med naturskydd och -vård
Luonnonsuojelun ja hoidon tavoitteet
Metsän
ennallistaminen
Restaurering
av skog
Perinneympäristön
Vård av vårdbiotophoito
Vård av lundar
och ädla lövträd
Lehtolajiston
ja jalopuiden
hoito
Avlägsnandet av
främmande
arter
Vierasperäisen
lajin
poisto
Planeringsområde
Suunnittelualue
56
20 Åtgärder för skydd av kulturarvet
Ansvarig process
Naturskydd
Karta
I formuläret preciseras de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärdernas typ, storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. En beskrivning av åtgärdernas tekniska genomförande och noggrannare anvisningar ges i åtgärdsplanerna. Åtgärder inom skyddet av kulturarvet är iståndsättning och
vård som ansluter sig till byggnadsarvet, landskapet och arkeologiska objekt.
Kulturarvsinventering
Görs inte
Gjord
Uppdateras
Kompletteras
År
Förklaring
Byggnadsarvet
Åtgärd
Priorite7
ring
Objekt som ska iståndsättas eller vårdas
Klassificering
st.
Åtgärdsplan
Skydd av arkeologiskt objekt
Stor
Gäddtarmen
Ett fornminnesområde grundas (lag
295/1963 § 5), 22,5 ha. Utkast för
skyddsområdets avtal i bilaga 8.
1
Utarbetas
Landskapsbedömning
Landskapet hotas av igenväxning, som kan hindras med aktiv skötsel.
Tilläggsuppgifter
Arkeologiska objekt
7
7
57
Åtgärd
Dokumentering genom mätning,
skötsel av arkeologiskt objekt,
samarbete
Inventering, skötsel av arkeologiskt objekt, samarbete
Dokumentering genom mätning,
skötsel av arkeologiskt objekt,
samarbete
Priorite8
ring
Objekt som ska vårdas
Klassificering
st.
Gäddtarmen
Ett skyddsområde för fornlämningar grundas genom avtal. Området sköts på basen
av en åtgärdsplan. Förstörelsen förhindras genom skötsel och styrning av besökare.
Byggnationerna som tillhör 29. kustbatteriet sköts enligt en åtgärdsplan. Områdets
övriga användning hindras från att orsaka
skada på kulturarvet.
Området sköts i enlghet med en åtgärdsplan. Förstörelse av kulturarvet hindras
genom skötsel och genom att styra besökare. Museiverket ansvarande myndighet.
1
Utarbetas
1
Utarbetas
1
Utarbetas
Stor
Uddskatan
Stor
Gustavsvärn
Stor
På annat än
statens
område
Åtgärdsplan
Landskapsbedömning
De kultur- och fornlämningar som ligger på områden som ägs av Hangö stad (Tulluddens naturskyddsområde) och Helsingfors stad (Bengtsår) skyddas enligt fornminneslagen
(295/1963). Tilläggsinventeringar och skötsel förverkligas i mån av möjlighet. På Bengtsår rekommenderas en kulturarvsinventering.
Tilläggsuppgifter
Övriga åtgärder
7
prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden
58
21A Naturens rekreationsbruk: åtgärder inom friluftsliv och naturturism
Ansvarig process
Förklaring
Nuvarande antal
besök
Naturens rekreationsbruk
I formuläret preciseras de åtgärder som bestämts vid måluppställningen och berör naturens rekreationsbruk (främst friluftsliv och naturturism) så att åtgärderna och deras storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. En beskrivning av åtgärdernas tekniska genomförande och noggrannare
anvisningar ges i åtgärdsplanerna.
År
Beskrivning av efterfrågan (nuläget)
Inga noggranna uppgifter om besökarmängderna. Besökarna på Tulluddens fågelskyddsområde är tusentals och på Bengtsår ca 2200.
Prognos för antal
besök
År
P.g.a. mångsidig rekreationsservice ökar besökarmängderna i Tulluddens fågelskyddsområde. Ifall tillträdet till Uddskatan eller Tulludden
underlättas kommer besökarmängderna att öka betydligt.
År
År
År
Tilläggsuppgifter
Naturturismplan
Görs inte
Beskrivning av efterfrågan (mål)
Gjord
Görs
Uppdateras
Gjord
Görs
Uppdateras
Informationsplan
Görs inte
Åtgärd
Beskrivning
Besökaruppföljning
Besökarräknare till de populäraste besöksmålen (Gäddtarmen, Uddskatan)
Utarbetning och upprätthållande av guidningsmaterial (inkl. internet-material)
Utarbetning och upprätthållande av guidningsmaterial i terrängen
Styrning av användningen
Bl.a. kartor över begränsningsområden på internet och information för att besöka området.
Samarbete
Samarbete
Skyltar till begränsingszonen. Naturstigen på Uddskatan utvecklas enligt en skild åtgärdsplan.
Besökare styrs så att fågelbestånden och kulturarvet orsakar så liten skada som möjligt. Även slitage av terrängen och vegetationen t.ex. på sandiga torrängar och dynområden samt sandstränder är skäl att minska genom att styra besökare.
Frågor gällande rekreationsbruket i Tulluddens fågelskyddsområde kommer man vid behov överens om mellan Forststyrelsen, Hangö stad, Museiverket, Hangö hamn, Tringa r.f. och Finlands fyrförening rf.
Samarbetsavtal görs vid behov.
Sammandrag
59
21B Naturens rekreationsbruk: serviceutrustning
Ansvarig process
Naturens rekreationsbruk
Förklaring
I formuläret ”serviceutrustning” behandlas byggnader (t.ex. öde- och reserveringsstugor), anläggningar (t.ex. skärmskydd och kåtor) och leder. Syftet
med formuläret är att precisera de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärderna och deras storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda.
Beskrivning
Prioritering9
Åtgärdsplan
Åtgärd
Karta
Serviceutrustning
Byggande av serviceutrustning
Uddskatan: förbättrande av naturstigen och delvis förbättrande. Byggandet av en plattform på Uddskatans södra udde. Informationstavla och parkeringsplats (riktgivande: utanför planeringsområdet).
Det är möjligt att bygga bord-bänk –kombinationer och utedass samt eldstad på Uddskatans främre
ända (se karta).
Gustavsvärn: förnyande av bryggan samt uppförande av informationstavla. För att förnya bryggan
och noggrannare kostnadsberäkningar bör en skild utredning göras (blankett 26).
Gäddtarmen: förnyande av bryggan, trappor och Tullholmens bro. Bron som går mellan öarna (Tullholmen och Kobben) avstås ifrån ifall det inte finns resurser att upprätthålla den. Informationstavla.
Tulludden: byggande av stig genom området till Tulluddens södra udde (riktgivande på kartan)
Ryssholmen: område för tältning kan inrättas.
Byggande, demolering och upprätthållande av serviceutrustning
Stor
Utarbetas
Stor
Utarbetas
Stor
Utarbetas
Liten
Utarbetas
Liten
På Gunnarsören och Granskär i Tulluddens fågelskyddsområde kan man bygga serviceutrustning i enlighet med en skild åtgärdsplan som görs upp av Hangö stad.
Arbetsgruppen för Tulludden föreslår i sin rapport (2005) att det byggs en 160m2 stort naturcentrum på det f.d. fängelsetområdet som ägs av Hangö stad. Denna skötsel- och
användningsplan hindrar inte att ett naturcentrm byggs, men det kräver en separat utredning, där behoven gällande stadens turismservice granskas för hela stadens del.
Lägerverksamheten och användningen på Bengtsårs Natura 2000-område har etablerats i enlighet med den tidigare skötsel- och användningsplanen. På karta 11 finns nuvarande lägerområden, angöringsplatser för båtar, brygga samt stigar. Eventuella nya lägerplatser på Bengtsår bör placeras utanför Natura 2000-området. Även de två lägerplatser som ligger i den norra delen (Sofiannlehto, Lahdenpohja) borde övervägas att flytta utanför Natura 2000-området om verksamheten utvidgas. Det är endast tillåtet att
tälta och göra upp eld på de områden som är avsedda för det. Den egentliga naturstigen på Bengtsår går utanför Natura 2000-området.
Tilläggsuppgifter
9
prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden
60
STIGAR: Det är möjligt att öppna stigförbindelsen till Uddskatan på det sätt som beskrivs i Tulluddens och dess omgivande skyddsområdes skötsel- och användningsplan
(1995). Den norra strandens stig kräver en skild åtgärdsplan, men i princip kan det befintliga nätverket av stigar i den ovannämnda planen utnyttjas. Följande aspekter bör
beaktas och de kan påverka den slutliga dragningen av stigen: den bör dras så att rastande fåglar inte störs på Uddskatan eller dess närhet och det inte uppstår slitage på
miljön. Stigen bör även dras så att verksamheten på Hangö fågelstation inte störs. Ett eventuellt utedass kan helst byggas utanför planeringsområdet så att det är så enkelt
som möjligt att underhålla.
Stigen på södra stranden kan dras genom dynområdet till Tulluddens södra udde, vilken ligger utanför planeringsområdet. Stigen bör dock dras så att slitage på dynerna inte
uppstår. På Tulluddens södra strand förekommer utrotningshotade djur- och växtarter (t.ex. sodaört Salsola kali). Flera arter och deras levnadsmiljöer (främst dynerna) är
ytterst känsliga för slitage och en ökning av rekreationsbruket kan förorsaka att populationerna försvinner från stranden. I samband med stignätverkets noggrannare planering
och förverkligande bör följande faktorer beaktas: stigarna dras inte igenom arternas förekomstlokaler, man övervakar att rörelsebegränsingarna efterföljs och vid behov inhängnas förekomstlokalerna. Vid behov görs en skild åtgärdsplan, där även inhängning av Tulludden tas i beaktande.
61
Ny servicestruktur
¤
¬
=
A
Informationstavla
¬¤
Parkeringsplats
Utsiktsplats
¬¤
Fågelplattform
Nya rutter
Naturstig
V
Nuvarande servicestruktur
è
¤
¬
=
Brygga
Bild 10. Nuvarande och planerad rekreationsservice på
Tulludden och Uddskatan
samt Gäddtarmen. Lbokstaven anger läget för
Hangö fågelstation och Vbokstaven det område där
serviceutrustning kan byggas
och där Tulluddsgruppens
rapport (2005) föreslår ett
naturcentrum. De nya stigarnas placering är riktgivande.
Informationstavla
Utsiktsplats
=
Nuvarande rutter
Naturstig
Stig (besökare styrs ej)
Hamn-områdets stängsel
Planeringsområdets gräns
Vii
© Forststyrelsen 2012, ©
Finlands miljöcentral 2012, ©
Karttakeskus Oy, Lupa L5293,
© Lantmäteriverket 1/MML/12.
=
Parkeringsplats
=
¬
LL
A
0
500,0
metri
=
è
¤
62
Bild 11. Lägerområden, stigar,
brygga och ställen för landstigning
i lunden på Bengtsår.
1/MML/12
63
22 Åtgärder inom jakt och fiske
Karta
Jakt
Fiske
Ansvarig process
Jakt och fiske
Förklaring
I formuläret beskrivs de åtgärder, anvisningar och bestämmelser som ansluter sig till jakt och fiske. Syftet med formuläret är att precisera de åtgärder
som nämns i måluppställningen så att åtgärdernas typ, storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda.
Jakt och viltvård
Område
Åtgärd
Beskrivning
10
FL 8 §-område
Allmänna vattenområden
Jakttillståndsområden och arrendeavtal
Drivning av älg
Områden som inte
i jaktbruk
Viltvård
Planering och
uppföljning av
hållbart nyttjande
av viltbestånden
Tilläggsuppgifter
Jakt på mink och mårdhund på blankett 19.
På de områden som förvaltas av Forststyrelsen och privata naturskyddsområden är jakt förbjuden. På naturskyddsområden kan man i vissa situationer
bevilja undantagslov för att minska antalet främmande arter eller arter som orsakar skada (naturskyddslagen 1096/1996 § 15, förordningen om Uddskatans naturskyddsområde 1300/1989 §5). Tillstånd beviljas av Forststyrelsen för Forststyrelsens områden och av Nylands ELY-central för privata naturskyddsområden. På den del av Tulluddens fågelskyddsområde som förverkligas enligt markanvändnings- och byggnadslagen är jakt tillåten i enlighet
med jaktlagen.
Fiske
Område
Allmänna vattenområden
10
Åtgärd
Beskrivning
kommunens invånare har rätt att jaga på statens marker
64
Pimpelfiske, mete,
spöfiske
Tillståndsfiskevatten
Begränsnings- o.
förbudsområden
Vård av fiskbestånd
Yrkesfiske
Planering och
uppföljning av
hållbart nyttjande
av fiskbestånden
Tilläggsuppgifter
Skötsel- och användningsplanen hindrar inte yrkesfiske på området.
Yrkesfiskets officiella bytesrapportering.
Forstsyrelsen vattenområden på Tulludden har arrenderats åt Hangö stad. Beträffande regler och begränsningar, se karta samt fiskeområdets skötseloch användningsplan (Sjölund 2007). Inom fiske bör man beakta begränsningsområden och –tider (karta 8).
65
Bild 12. Jakt- och fiske på
Tulluddens fågelskyddsområde.
© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12
66
23 Åtgärder inom övrig användning av naturresurser och områden
Ansvarig process
I formuläret beskrivs de sätt på vilka planeringsområdets naturresurser och områden används som inte framgår av de tidigare formulären. Dessa
är t.ex. bär- och svampplockning, renskötsel, trafik och olika sätt att färdas, idrottsevenemang, scoutläger och annan lägerverksamhet, gruvverksamhet samt tagande av marksubstanser, vedtäkt och grundvattentäkt.
Bär- och svampplockning
Förklaring
Tillåten
Tilläggsuppgifter
Begränsad (Grund: rörelsebegränsning enligt naturvårdslagen)
Begränsningsområden har märkts ut på karta 8.
Renskötsel
Åtgärder och praxis
Planeringsområdet hör inte till renskötselområdet.
Rekommendationer
Tilläggsuppgifter
Terrängtrafik
Åtgärd
Beskrivning
Terrängtrafik är inte tillåten på land. På isen är terrängtrafik tillåten (terrängtrafiklag 1710/1995) (obs! begränsningsområden). Trafik som hänger ihop med skötseln av områdena är tillåten.
Övrig trafik
Åtgärd
Inga aktiva åtgärder
Beskrivning
Det går flera farleder genom Tulluddens fågelskyddsområde. Båttrafik är tillåten, men begränsningsområden och –
tider bör beaktas. Skötsel- och användningsplanen varken hindrar eller försvårar användningen, underhållet eller
utvecklingen av nuvarande vattenleder. Det är möjligt att använda och underhålla vattenlederna på planeringsområdet enligt de tillståndsprocesser som uppmärksammar Natura-området. Trafikverket har rätt att göra saneringsmuddringar och genomföra eventuella utvecklingsprojekt i de leder som går genom områdena. Vid planering och
genomförande av åtgärderna måste kraven i 65 § i naturskyddslagen tas i beaktande. Vattenlederna presenteras i
bilaga 9.
Det är förbjudet att landa med luftfarkoster på Forststyrelsens områden.
Sätt att färdas
Åtgärd
Aktivitet
Beskrivning
67
Terrängcykling
Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning
Dykning
Forskning
Förbjudet på stigar och i terrängen pga risk för slitage. Tillåtet på vägar.
Dykning hör till det allmänna bruket av vattenområdena och allemansrätten (Tuunanen et al. 2012). Båttrafiken i lederna ska inte störas i onödan. Vrak som klassas som
fornlämningar får inte röras (fornminneslagen 295/1962). Man får heller inte ta upp
föremål från andra vrak utan tillstånd. På begränsningsområdena får man inte heller
dyka. Se även bilaga 8.
För forskningssyften kan tillstånd beviljas för t.ex. insamling av prover eller ringmärkning av fåglar och underhåll av ringmärkningsplatser.
Renspann
Inte på området
Klättring
Inte på området
Idrottsevenemang, organiserad idrottsföreningsverksamhet eller motsvarande verksamhet
Åtgärd
Beskrivning
Verksamhet i enlighet med princiForststyrelsen kan ge tillstånd för att ordna ett sportevenemang eller dylik aktivitet på sina områden ifall verksamheten inte strider mot fredningsbestämmelserna eller Forststyrelsens i kraftvarande regler. För privata natursperna för skyddsområdens skötsel och användning
kyddskyddsområden ges tillståndet av markägaren som vid behov ber om utlåtande av Nylands ELY-central.
Scoutläger och annan lägerverksamhet
Åtgärd
Beskrivning
Forststyrelsen kan ge tillstånd för att ordna ett läger eller dylik aktivitet på sina områden ifall verksamheten inte
strider mot fredningsbestämmelser eller Forststyrelsens i kraftvarande regler. För privata naturskyddskyddsområden ges tillståndet av markägaren som vid behov ber om utlåtande av Nylands ELY-central.
Åtgärd
Beskrivning
Skogsbruk
På Forststyrelsens områden i planeringsområde är det förbjudet att ta marksubstanser. Skyddsbestämmelserna
för privata naturskyddsområden förbjuder tagandet av marksubstans. Markanvändnings- och byggnadslagen reglerar tagandet av marksubstans på Natura-områdets övriga del.
Åtgärd
Beskrivning
På planeringsområdets idkas inte skogsbruk.
Vedtäkt
Åtgärd
Beskrivning
68
Grundvattentäkt
Åtgärd
Annan verksamhet
Åtgärd
Vedtäkt är inte tillåtet på Forststyrelsens eller privata naturskyddsområden.
Beskrivning
Grundvatten tas inte i området förutom ur Hangö fågelstations brunn, vilken kan användas även i fortsättningen.
Beskrivning
Övriga användningsformer än de som beskrivs i denna skötsel- och användningsplan förutsätter alltid en skild
behovsuppskattning om Natura 2000 –konsekvensbedömning behövs samt eventuella övriga tillstånd. Verksamheten får inte försämra de naturvärden för vilka området införlivats i Natura 2000 –nätverket. Om naturvärdena
kräver det, kan vissa verksamhetformer begränsas med senare beslut (t.ex. vattenskotertrafik i närheten av fåglarnas häckningsplatser).
Försvarsmaktens verksamhet tryggas i lagstiftningen (lagen om försvarsmakten 551/2007). Även försvarsmaktens
kommunikations- och elkablar kan underhållas och förnyas vid behov.
Tilläggsuppgifter
69
24 Förvaltning
Ansvarig process
Karta
Utvidgningar
I formuläret ges riktlinjerna, anvisningarna och bestämmelserna för förvaltningen av planeringsområdet. Frågor som väsenligt hör samman med
förvaltningen och besittningen av skyddsområdet är: ställningstagande till eventuell utvidgning av skyddsområdet, ordningsstadga, säkerhet, övervaknings- och räddningsverksamhet samtsamarbete med övriga aktörer.
Instanser som ansvarar för planeringsområdet
Förklaring
Uddskatans naturskyddsområde och en del av Tulluddens naturskyddsområde förvaltas av Forststyrelsen och dess naturtjänster. Den resterande delen av Tulluddens
fågelskyddsområde (Natura 2000-området) ägs av Hangö stad. Lunden på Bengtsår ägs i sin helhet av Helsingfors stad. För skötsel av privata naturskyddsområden svarar markägarna och Nylands ELY-central. Nationellt värdefulla byggda kulturmiljöer och fornlämningar sköts i samarbete med Museiverket.
Åtgärder för inrättande och förvaltning av skyddsområden
Åtgärd
Beskrivning
Grundandet av skyddsområdesfastighet, utarbetande
av författning, utarbetande
av ordningsstadga
Av de områden som ägs av Forststyrelsen rekommenderas att det bildas ett naturskyddsområde med en författning. För att utarbeta en
tidsenlig författning utnyttjas befintliga författningar och den godkända skötsel- och användningsplanen. Fredningsbestämmelserna för
Tulluddens naturskyddsområde är delvis från 1930-talet och de har förändrats ett antal gånger sedan dess. En sammafogning av Tulluddens naturskyddsområde och Uddskatans naturskyddsområde skulle underlätta områdets skötsel och användning och göra det tydligare för
användarna av området. Den del av Tulluddens naturskyddsområde som ägs av Hangö stad förblir privat naturskyddsområde. För Forststyrelsens områdes del utarbetas vid behov en ordningsstadga.
Gränserna för naturskyddsområden märks ut i terrängen med finsk- och svenskspråkiga skyltar. Fastighetsgränserna öppnas och görs
synliga i terrängen.
Utmärkning av gräns
Servitut, nyttjanderätter och avtal
Åtgärd
Ingående av hyres- och
nyttjandeavtal, beviljandet
av tillstånd
Säkerhet och övervakning
Beskrivning
De hyres- och nyttjanderättsavtal som berör Forststyrelsens områden sammanfogas med principerna för denna skötsel- och användningsplan samt med Forststyrelsens övriga principer. På privata områden får avtal och tillstånd inte riskera de naturvärden för vilka området införlivats i Natura 2000 –nätverket.
Åtgärd
Beskrivning
70
Plan för bekämpning av skogsbrand
Bekämpningsansvaret för oljeolyckor ligger hos Finlands miljöcentral och VästraNylands räddningsverk. För hela Finska vikens del har det utarbetats en samarbetsplan
för att bekämpa fartygsolje- och kemikalieolyckor och även andra planer är under arbete. Forststyrelsen strävar efter att öka samarbetet gällande planering och förverkligande
med räddningsväsendet. Det finns ett behov av att utarbeta en oljeolycksplan för alla
Forststyrelsen havsområden.
För statens områden granskas planen årligen. Forststyrelsen skogsbruk ansvarar.
Räddningsplan för byggnader
Utarbetas ifall byggnaderna är i allmänt bruk eller företagsbruk.
Byggnaders brandsyn
Objektens namn- och koordinatmarkeringar
Räddningssamarbete
Brandsyn görs i och med att byggnaderna kommer i allmänt bruk eller företagsbruk.
Beredskaper
Plan för bekämpning av oljeskador
Serviceutrustningens säkerhet
Utarbetas innanslutet av år 2013.
Samarbete
Regionalt och lokalt samarbete
Internationellt samarbete
Samarbetsparter när det gäller
områdets förvaltning och skötsel
Samarbetsformer inom områdets
förvaltning
Tilläggsuppgifter
Då planeringsområdets markanvändning planeras samarbetar Forststyrelsen, Hangö stad och Helsingfors stad med lokala företagare och samfund samt Nylands förbund, ELY-centralen, Tringa r.f., Finlands fyrsällskap r.f., Helsingfors universitet, YH Novia samt
övriga forskargrupper och forskningsinstitut, Museiverket, Trafikverket, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten, Hangö hamn,
VästraNylands räddningsverk och Finlands miljöcentral.
Områdets internationella samarbete anknyter till havsskydd, sjöfart och forskning. Internationella samarbetsprojekt kan förverkligas
på Forstyrelsens områden enligt dess principer gällande markanvändning.
Nylands ELY-central, Hangö stad, Helsingfors stad, museiverket, gränsbevakningsväsendet, polisen och försvarsmakten.
Delegation
Samarbetsgrupp
Annan,
vilken?
I övervakningen av Uddskatan deltar även Hangö fågelstation. För Bengtsårs lägerområde har det utarbetats en räddningsplan (Helsingfors stads ungdomscentral 2008).
71
25 Byggnadsbestånd
Ansvarig process
Förklaring
På planeringsområdet kan det finnas byggnader och anläggningar som inte har att göra med områdets skyddsvärden (kulturarv) eller rekreationsbruk.
Sådana är t.ex. gamla bostadshus och sommarstugor som följt med vid förvärvet av skyddsområden. I formuläret antecknas dylika byggnader och anläggningar och åtgärder i anslutning till dem.
Åtgärd
Förvaltning av byggnadsbestånd
Karta
Byggnadsbestånd
Objekt
Ägare
st.
Åtgärd
Uddskatans före detta fängelses utedass
Forststyrelsen
1
Demonteras och dokumenteras vid behov
Hangö fågelstation
Helsingforstraktens ornitologiska förening r.f. - Tringa
3
Fågelstationsverksamhet. Marken förvaltas av Forststyrelsen.
Gustavsvärns transformator
Senatfastigheter
1
Gustavsvärns fyr
Trafikverket
1
Specialbestämmelser
I Hangö stads ägo på Uddskatan finns byggnader och byggnationer som fungerat som kvinnofängelse fram till 1960-talet. Byggnaderna är förfallna och i dåligt skick och
borde rivas, men före det borde man utreda om det förekommer fortplantningskolonier för fladdermöss i dem. I lunden på Bengtsår finns tre lägerområden med kokskydd,
utedass och bryggor. På området finns även en bastubyggnad och källare.
Tilläggsuppgifter
Denna skötsel- och användningsplan hindrar inte att en servicebyggnad uppförs på Gustavsvärn, men det förutsätter beslut av Hangö stad och godkännande utlåtande av
Nylands ELY-central samt utlåtande av Museiverket.
72
26 Resurser
Ansvarig process
Till grund för planeringen av verksamheten beskrivs i formuläret engångskostnaderna och de fortlöpande kostnaderna av skötsel- och användningsplanens genomförande. Därtill bedöms övriga kostnader för områdets förvaltning och skötsel, vilket gör det lättare att förena skötsel- och användningsplaFörklaring
nen med planeringen av den årliga verksamheten. Markägarna och Forststyrelsen ansvarar för förverkligandet av planen. Utvecklandet av rekreationsbruket på Gunnarsören, Granskär och Bengtsår är på städernas ansvar och deras budgeter presenteras inte här.
År vars kostnadsnivå beräkningarna grundar sig på
2012
Fortlöpande kostnaObjekt
Engångsutgifter €
Tilläggsuppgifter
der €/år
Byggnader
Uddskatan: byggandet av plattform (30 000€). Gäddtarmen: förnyande av brygga,
trätrappor och broar (40 000€). För bron mellan Tullholmen och Kobben se blankett
Anläggningar
2000€
73 000€
21B. Gustavsvärn: utredning och ritningar över brygga (3000€). Uppskattningen
gäller endast de områden som förvaltas av Forststyrelsen.
Uddskatan: byggandet av stig och avgränsning av dynerna. Gäddtarmen: förnyande
Leder
2000€
25 000€
av stigar. Uppskattningen gäller endast de områden som förvaltas av Forststyrelsen.
Utinaturen.fi –sidorna, informationstavlor (Uddskatan 3 st., Gäddtarmen 1 st., GusInformation och guidning
1000€
5000€
tavsvärn 1 st.), landstigningsförbudsskyltar.
Besökarräkningar, besökar-,
kund- och företagsundersökningar
6000€
Besökarräkning med fem års mellanrum. Besökarundersökning vid behov.
m.m.
Rekreatinsbruk sammanlagt
5000€
109 000€
Restaurering
Vård av arter
4000€
Annan naturvård
9000€
Naturskyddsuppföljningar
2000€
Naturskydd sammanlagt
11000€
21500€
Återplantering och iståndsättning av levnadsmiljöer för utrotningshotade och krävande arter.
Åtgärder av kontinuerlig natur: decimering av minkstammen (2000€), borttagning av
vresros (1600€), skötsel av öppen strandbiotop (2400€), bete (3000€). Åtgärder av
engångskaraktär: skötsel av ädla lövträd och lundar på Bengtsår (5000€), skötsel av
öppen strandbiotop (10000€), röjining av betesområde (6500€)
Fågelinventeringar, övriga artinventeringar
25500€
73
Byggnadsarv
2000€
100 000€
Arkeologiska objekt
3000€
20 000€
Kulturarvet sammanlagt
5000€
120 000€
Förvaltnings- och övriga kostnader
10000€
Alla sammanlagt
31 000€
Skötseln av objekten på Gäddtarmen, Uddskatan och Gustavsvärn kräver en skild
åtgärdsplan och summan är endast en grov uppskattning.
Annan vård av kulturarvet
Löne- och resekostander som hör till övervakning, skötsel och service av området,
fastighetsskatt osv.
254 500€
Alla kostnader sammanlagt under
planperioden (15 år) €
719 500€
74
MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
27 Miljökonsekvensbedömning
Mål
Åtgärd
Röjning och bete av
strandängar och vårdbiotoper (förebyggande av
igenväxningen). Även att
förhindra dynerna från att
bli skogsbeklädda och
borttagande av växtlighet
som gynnas av eutrofieringen.
Aktiv fångst av mink och
mårdhund före fåglarnas
häckningstid och borttagning av vresros. Uppföljning av nya främmande
arter och ingrepp i ett
Ekonomisk
I skötsel- och användningsplanen bedöms de planerade åtgärdernas ekologiska, sociokulturella och ekonomiska konsekvenser, dvs. de förmodade följderna av
förändringar som orsakas av planen. Ekologiska konsekvenser berör främst landskapet, jordmånen, vattenförekomsterna, luften, klimatet, växtligheten, faunan
eller biodiversiteten. Sociokulturella konsekvenser berör människans hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, samhällsstrukturen samt det immateriella och materiella kulturarvet. Ekonomiska konsekvenser har att göra med t.ex. nyttjandet av naturresurser, sysselsättningen och det ekonomiska läget i planeringsområdet och i
dess närområden. Skötsel- och användningsplanens ekonomiska konsekvenser betraktas huvudsakligen på lokalekonomisk nivå. Med hjälp av bedömningen
säkerställs att planens åtgärder är sådana att deras genomförande inte är till skada för planeringsområdets miljö. Miljökonsekvensbedömningen är å andra sidan
också ett sätt att kontrollera att planens riktlinjer är de rätta: får man med hjälp av de uppställda målen fördelar som gör att man bättre kan uppnå målsättningen
för planeringsområdet.
Typ av konsekvens
Sociokulturell
Förklaring
Områdesförvaltning, övriga processers deltagande viktigt
Beskrivning av konsekvensen (jmf. målsättning)
Risker, skador och sätt att minska dem
Naturvård
Strandängarna och dynerna bevaras öppna och vårdbiotoperna sköts. Detta gynnar djur- och växtarterna
som förekommer i ifrågavarande biotoper. En betydande del av de arter som Natura 2000-områdena
grundar sig på samt utrotningshotade arterna är beroende av öppna biotoper.
En del arter gynnas av igenvuxna biotoper
och lider därför av skötseln. Denna typ av
biotoper kvarstår dock i tillräcklig mån i planeringsområdet, bl.a. i små bukter.
Borttagande av en
främmande art
Effektiv fångst av mink och mårdhund har positiva
effekter på markhäckande arters häckningsframgång
och utvecklingen av deras stammar. Vresrosen är en
art som sprider sig kraftigt särskilt på sand- och grusområden och tränger undan de naturligt förekomman-
I regel inga skador eller risker, därför att
åtgärderna sker utanför fåglars och djurs
fortplantningsperiod. Fångsten av mink och
mårdhund bör vara omfattande för att det ska
ha någon effekt. Vid borttagning av vresros
bör sådana metoder väljas som inte fördär-
Ekologisk
Ansvarig process
75
tidigt skede av etableringen.
de arterna.
var dyner eller som p.g.a. giftighet är skadliga för mijön. Bekämpningsmedel borde användas vid särskilt svåra lokaler.
Kanalisering av rekreationsbruket så att slitage
av terrängen undviks
Stigar och trappor samt stångbräden byggs på de
känsligaste områdena.
Ett friare rekreationsbruk på Uddskatan och
Tulludden kan utgöra ett hot för dynformationer samt den känsliga växtlighteten, vilka är
känsliga för slitage.
Styrning av rekreationsbruket så att naturvärden
och arkeologiska objekt
bevaras
Med hjälp av stigar, byggnationer och informationstavlor kanaliseras besökare på så sätt att naturvärden
eller arkeologiska objekt inte äventyras. På fåglarnas
häckningsskär och viktiga rastningsområden samt
andra känsliga naturobjekt begränsas rörelsefriheten.
Stigarna bör dras så att känsliga arter eller
landskapet (speciellt dyner och stränder) inte
tar skada. Då besökarmängderna stiger finns
det risk för att stigarna sprids och blir bredare. Begränsningsområden bör utmärkas i
terrängen och kartor. Övervakningen bör
ökas.
Inventering av kulturarvsoch arkeologiska objekt i
samarbete med Forststyrelsen och Museiverket.
Objekten är trygga och
representativa exempel
på kulturarv i turism- och
rekreationsanändning.
Inventering: arkeologiska objekt
Planeringsområdets kulturarvsobjekt har inventerats
och deras tillstånd är känt.
Inga skador eller risker.
Fyren och övriga byggnader på Gustavsvärn
iståndsätts så att kulturarvsvärden beaktas och
objekten underhålls regelbundet.
Iståndsättning av byggnadsarvet
Skador på byggander och byggnationer repareras och
underhålls regelbundet.
Arbetet utförs i enlighet med Museiverkets
rekommendationer.
Inga bygglov ges på
Natura 2000-området.
Som undantag sådana
byggander som är av
central betydelse för
områdets rekreationsservice, forskningsbehov
eller för områdets servi-
Beviljandet av tillstånd
Hangö stads byggnationinspektion och Nylands ELYcentral svarar för de tillstånd som beviljas i området.
Inga skador eller risker.
76
ce.
En utökning av rekreationsmöjligheterna utgör
inte en olägenhet för
forsknings- och uppföljningsverksamheten
Speciellt på Uddskatan kan olägenheter uppstå för
forsknings- och uppföljningsverksamheten ifall det blir
lättare att nå området. Genom styrning av besökare
(dragning och utmärkning av stigar), övervakning och
anvisningar kan utmaningen åtgärdas.
Eventuella regelbrott, vilka bör ingripas emot
genom övervakning. Tillräckliga resurser för
styrande byggnationer.
Inventeringen av abitattyperna på områdets öar
slutförs och en inventering av undervattensmiljön
utförs. Habitattyps- och
artinventeringar kompletteras.
Inventering av undervattens miljö/habitattyper/arter
Inventeringen av habitattyperna på naturskyddsområdenas landområden färdigställs och undervattenskarteringarna påbörjas. Vid behov utvidgas artinventeringarna. Skärgårdsfågeltaxeringar görs årligen.
De resurser som krävs för inventeringarna är
tryggade.
Samarbete mellan områdets intressegrupper
Intressebevakning
Tryggande av naturskydds- och rekreationsvärden i
samarbete med områdets övriga aktörer.
Tryggande av de resurser som behövs.
Skötsel av naturtyperna
så att de bevarar sina
naturliga särdrag.
Naturvård
Särdragen för de naturtyper som sköts bevaras eller
förbättras.
Tryggande av de resurser som behövs.
Förekomstområdena för
utrotninghotade arter
utreds och sköts
Naturvård
Arternas livskraft bibehålls eller förbättras.
Tryggande av de resurser som krävs.
Samarbete, övervakning
Ett fungerande samarbete mellan de ansvariga myndigheterna för oljebekämpning, varigenom bekämpningen kan riktas in på de viktigaste områdena. Uppgifter om oljeolyckor når Forststyrelsen så snabbt som
möjligt. Övriga myndigheter ansvarar för åtgärderna
(det regionala räddningsverket, Finlands miljöcentral)
och det omfattar i stort sett hela västra Finska viken.
Inga olägenheter eller risker.
Prioritering av de viktigaste områden gällande
bekämpning av olja och
övriga miljöolyckor samt
samarbete inom oljebekämpningsarbetet. Inverkar på oljebekämningsplanerna så att de viktigaste delarna av skyddsområdena kan beaktas.
Även de områden där
oljan är besvärlig att
samla in (havsstrandängar, stenstränder,
77
sandstränder).
Trafiken och lagerutrymmen i Hangö hamn utgör
inte ett hot mot planeringsområdets natur,
kulturarv eller besökare.
Samarbete
Ett fungerande samarbete och informationsutbyte
mellan aktörerna i hamnen, Hangö stad och Forststyrelsen. Hamnen svarar för uppstädning av hamnområdet årligen och strävar efter att hindra avfall från att
sprida sig till skyddsområdet.
Inga olägenheter eller risker.
Av de åtgärder som presenteras i skötsel- och användningsplanen förbättrar styrning av användningen, inventeringarna och aktiva skötselåtgärder tillståndet och skyddet för Natura-habitattyper och -arter. De åtgärder som presenteras i planen orsakar inte skador på områdets Natura-skyddsvärden.
För de habitattyper och arter som står som grund för Natura 2000-områdena uppskattas konsekvenserna på följande sätt (prioriterad naturtyp):
1220 Perenn vegetation på steniga stränder: svagt positiv även om naturvårdsåtgärderna inte direkt riktas till denna naturtyp
1230 Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust: positiv, även om naturvärdsåtgärderna endast till en liten del riktas till denna
naturtyp
1620 Boreala skär och småöar i Östersjön: positiv, tack vare skydd förbättras representativiteten
1630 Boreala havsstrandängar av Östersjötyp*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten
1630: Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten
2110 Embryonala vandrande dyner: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten
Behovsprövning av en
Natura-bedömning
2120 Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner): positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare
förbättras representativiteten
2130 Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner)*: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten
2140 Urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär*: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten
6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ*: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare
förbättras representativiteten, även om arealen är liten
8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar: positiv, representativiteten förbättras främst genom skydd och styrning av besökare
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ (lundar): positiv, representativiteten förbättras genom skydd och naturvårdsåtgärder
9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ: positiv, representativiteten förbättras genom skydd och naturvårdsåtgärder
Följande Natura-naturtyper nämns inte på Natura-informationsblanketten, men de har konstaterats i samband med fält-inventeringen:
2180 Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare
78
4030 Torra hedar: positiv eller neutral
6210 Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten
6430 Högörtängar: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten
91D0 Skogbevuxen myr*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten
På Natura-informationsblanketten nämns ytterligare två Natura 2000 -naturtyper vilka inte inventerats: 1110 sublittorala sandbankar och 1170 rev.
Fågelarter vilka hör till fågeldirektivets bilaga I (endast de arter som nämns på informationsblanketten):
Kärrsnäppa (rasen schinzii, s.k. sydlig kärrsnäppa): arten har häckat på andra håll på Hangöudd, men försvunnit redan på 1990-talet. Förekommer
fortfarande under flyttning. Tack vare skötseln av strandängar förbättras artens levnadsförhållanden och möjligheter att återvända till området.
Fisktärna: Genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och decimera främmande små rovdjur är effekterna positiva.
Höksångare: Naturvårdsåtgärderna kan ha positiva effekter på artens förekomst
Silvertärna: Genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och decimera främmande små rovdjur är effekterna positiva.
Spillkråka: neutrala effekter
Törnskata: Naturvårdsåtgärderna kan ha positiva effekter på artens förekomst
Mindre flugsnappare: neutrala effekter
Utrotningshotad art: genom att styra besökare och begränsa rörelsefriheten är effekterna positiva
Vitkindad gås: Genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och decimera främmande små rovdjur är effekterna positiva
Flyttande arter:
Kustsnäppa: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Dvärgbeckasin: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Stjärtand: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Roskarl: neutrala effekter
Bergand: genom att styra besökare och begränsa rörelsefriheten är effekterna positiva
Mosnäppa: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Rödspov: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
79
Svartsnäppa: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Lärkfalk: neutrala effekter
Dvärgmås: neutrala effekter
Svärta: genom att styra besökare och begränsa rörelsefriheten är effekterna positiva
Sandlöpare: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Rödbena: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Gravand: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Tordmule: neutrala effekter
Kustpipare: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva
Tornfalk: neutrala effekter
9020 Boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder
9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ (lundar): positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten
På Natura-informationsblanketten nämns ytterligare följande Natura 2000 -naturtyp vilken inte har inventerats: 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga
slättmarker.
Följande Natura-naturtyper nämns inte på Natura-informationsblanketten, men de har konstaterats i samband med fält-inventeringen:
1150 Kustnära laguner*: neutral
1230 Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust: neutral
8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar: neutral
9010 Västlig taiga*: neutral
Lunden på Bengtsår har grundats på basen av habitatdirektivet, och därför bedöms planens konsekvenser inte för fågeldirektivets arter i bilaga I.
Sammandrag av miljökonsekvensbedömningen
De ekologiska konsekvenserna av planen är positiva: planeringsområdets naturtyper och arter sköts, administrationen av skyddsområdena blir klarare
och arternas och naturtyperna levnadsmöjligheter samt deras koppling till övriga skyddsområden blir bättre. De sociokuluturella konsekvenserna är
positiva: förutom naturen skyddas även kulturarvet inom planeringsområdet. Området erbjuder besökarna möjligheter att slappna av samt till fysisk och
mental rekreation. Planens ekonomiska konsekvenser är positiva, ifall besökarmängderna ökar, vilket leder till ökade inkomster i den regionala ekonomin.
80
Då planen har utarbetats har konsekvenserna för planens målsättningar och åtgärder bedömts beträffande de naturtyper som det skyddas av habitatdirektivet och de arter och flyttfåglar som hör till fågeldirektivet och vilka förekommer inom planeringsområdet, och konstaterats att planen inte har skadliga konsekvenser för dessa. Således förutsätter planen inte en Natura-konsekvensbedöming i enlighet med 65-66 § i naturvårdslagen.
81
UPPFÖLJNING
28A Uppföljning av planens förverkligande
Ansvarig process
Hur planen förverkligats följs upp genom mellanutvärderingar med 5–6 års mellanrum samt i samband med uppdateringen av skötsel- och användningsplanen (planperioden är ca 15 år). Uppföljningen av planens förverkligande berör de åtgärder som definieras i planen. I detta formulär beskrivs de åtgärder som
uppföljs och de indikatorer som används.
FörverkliMål
gandeÅtgärd
Resultat indikator
Tidsplan för förverkligandet
formulär
Bete och röjning av strandängar och vårdbiotoper. Även att hindra
Skötselns situation (förverken förskogning av dynerna samt decimering av sådan växtlighet
19
Naturvård
Kontinuerligt
ligande/målsättning)
som gynnas av eutrofiering.
Aktiv fångst av mink och mårdhund speciellt på våren före fåglarDecemiering av skadnas häckningsperiod. Avlägsnande av vresros. Uppföljing av nya
19
Antalet avlägsnade individer
Kontinuerligt
lig art
och existerande främmande arter samt ingripande i tid.
Styrning av användArealen av begränsingsomBesökare och användare styrs så att slitage i terrängen minskas.
18A-C
ningen, begränsning
2012
råden (ha)
av användningen
Rekreationsbruket styrs så att natur- och arkeologiska värden
Styrning av användArealen av begränsingsombevaras.
18A-C
ningen, begränsning
2012
råden (ha)
av användningen
Inventering av kulturarvsoch arkeologiska objekt i samarbete
mellan Forststyrelsen och Museiverket. Objekten är trygga och
Inventering: arkeoloAntalet kulturarvsinventer20
2015
representativa exempel på kulturarv i turism- och rekreationsagiska objekt
ingar
nändning.
Fyren och övriga byggnader på Gustavsvärn iståndsätts och
Restaurering av
Restaureringen av skyddade
20
2016
underhålls så att kulturvärden beaktas.
byggnadsarvet
byggnader (antalet objekt)
Skötseln av Gäddtarmen och andra objekten som kräver skötsel
Skötsel av arkeolo20
Antalet skyddade objekt
2012
effektiveras och de skyddas.
giskt objekt
Speciellt för Gäddtarmen, Uddskatan och Gustavsvärn gören
Skötsel av arkeolo20
Antalet åtgärdsplaner
2016
separat åtgärdsplan.
giskt objekt
Tillstånd för byggande ges inte till Natura 2000-områden. UndanBeviljandet av tilltag är byggander som tjänar allmänt rekreationsbruk, forsknings18A-C
Antalet tillstånd
Kontinuerligt
stånd
syften eller är nödvändiga för områdets service
En möjlig ökning av besökarmängderna orsakar inte skada på
18A-C,
Styrning av användKontinuerligt
Förklaring
82
28A Uppföljning av planens förverkligande
forsknings- och uppföljningsverksamheten.
21B
ning, begränsning av
användning
Mängden av naturtypsinventeringar (ha), mängd undervattensinventeringar (ha),
artkarteringarnas antal
Öarnas naturtypers inventering färdigställs och undervattensmiljön inventeras. Uppgifter om naturtyper och artinventeringar
kompletteras
19
Inventering av undervattens miljö/naturtyper/arter
Samarbete mellan områdets intressegrupper.
19
Intressebevakning
Skötsel av naturtyperna så att de bevarar sina naturliga särdrag
19
Naturvård
Skötselns tillstånd
2020
Förekomstområdena för utrotninghotade arter utreds och sköts
Att prioritera de mål som ur oljebekämningssyfte är mest brådskande samt samarbete i samband med oljebekämpningsplanen.
Påverkar oljebekämpningsplanen så att de ur naturskyddsperspektiv mest betydelsefyllda områdena beaktas. Även områden
där det är svårt att samla in olja (havsstrandängar, klippstränder,
sandstränder).
Trafiken i hamnar och lagerområden orsakar inte fara för planeringsområdets natur, kulturarv eller besökare.
19
Artinventering
Antalet förekomster
2020
19
Intressebevakning
2013
19
Intressebevakning
2014
fr.o.m. 2013
Kontinuerligt
83
28B Uppföljning av planens effekter
Ansvarig process
Planens effekt följs med genom mellanutvärderingar med 5–6 års mellanrum samt i samband med uppdateringen av skötsel- och användningsplanen (planperioden är ca 15 år). Med effekt avses i vilken grad de uppställda målen har uppfyllts. Effekt är alltså den förändring i riktning mot målen som åstadkommits
genom verksamheten. Effekt kan också betyda att ett gynnsamt tillstånd bibehållits, om detta var ett av målen i planen.
Indikator för planens
Mål
Beskrivning av indikator
effekt
Framgång av naturvården
Skötsel av igenvuxna miljöer; deras tillstånd förBetesområdena vårdas årligen. Det skötta områdets areal, de skötta naturtypernas representativitet
bättras samt tryggas
Antalet förekomster
samt till valda naturtyper bundna arters tillstånd i området.
av skyddade arter
och naturtyper
Förändringar hos
En minskning av de skador som åsamkas av
utvalda arter, föreFörekomsterna av vresros har minskat. Skador på häckande fåglar orsakade av mink och mårdfrämmande arter
komsten av främhund hålls på en låg nivå.
mande arter
Slitage av stigar och
Minska och förhindra terrängens slitage
lokaler uppskatEn rapport om nuläget och åtgärder vidtas där det krävs (förbättring av stigar, omdirigering)
tas/klassificeras
Förekomsten/individantalet av
skyddade arter och
Häcknings- och förekomstlokaler för värdefulla
naturtyper på
och känsliga djur- och växtarter samt förekomsten
Framgång och effekt av skyddsoch skötselåtgärder.
skyddsområden
av naturtyper och arkeologiska objekt är tryggade.
Förklaring
Områdets arkeologiska och kulturarvsobjekt är
kända, skyddas och de är säkra för besökarna
Områdets öar och stränder är obebyggda även i
framtiden
Ramarna för forskning och uppföljning bevaras
Fasta fornlämningars
antal och tillstånd
Fasta fornlämningars
antal och tillstånd
Ikraft varande
plan/byggnadsordnin
g
Respons från forskarhåll
Tillståndet för byggnadsarvet och fasta fornlämningar uppskattas regelbundet. För uppskattningen
svarar Forststyrelsen och Museiverket.
Landskapsplanen och skötsel- och användningsplanen tryggar områdets naturskydds- och rekreationsvärden även i framtiden.
Respons från forskarhåll.
84
28B Uppföljning av planens effekter
Sjöfarten och hamnverksamheten samt olycksriskerna har beaktats i skyddet av Natura 2000områden.
Upprätthållda kunskaper om planeringsområdets
naturtyper och arter
Säkerställa och sammanfoga områdets skyddsoch rekreationsbruk
Bevarandet av de naturliga särdragen för vårdbiotoperna, dynernas olika successionsstadier samt
ädellövträds- och lundskogarna
Förbättra förhållandena för utrotningshotade och
krävande arter
Tilläggsuppgifter
Beträffande olycksriskerna har de mest
centrala objekten
identifierats och prioriserats
Inventeringarnas
omfattning och aktualitet
Besökarnas och
intressegruppernas
belåtenhet
Naturtypernas representativhet och arealer
Arternas förekomster
och individantal
En förteckning över de mest värdefulla områdena (t.ex. fågelbeståndet) som bör prioriteras i fall av
en olycka.
Uppgifter om områdets natur uppdateras med jämna mellanrum
Utvecklingsåtgärder för turism och rekreationsbruk bedöms på basen av respons från lokala aktörer
och användare. Uppföljning och utveckling av besökarmängderna i området.
Framgången och effekterna av naturvården bedöms genom att följa upp de skötta områdenas areal,
naturtypernas naturtillstånd på skötta områden och representativiteten samt tillståndet för valda
arter som är bundna till naturtyperna.
Arternas tillstånd och skyddsåtgärdernas inverkan bedöms.
Som mätare för forskningsverksamheten kan man använda forskningsresultatens synlighet, bl.a. antalet publikationer.
85
KÄLLOR
Referens
Författare
Airaksinen, O. & Karttunen, K.
Materialets eller publikationens namn
Publikationsuppgifter
Finlands miljöcentral miljöguide
Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna
(svenskspråkig version)
Faunatica Oy
Hangon kantakaupungin yleiskaavaluonnoksen alueella sijaitse- Rapport
vat ekologiset käytävät sekä lepakkoselvitys
Hangö stad & Nylands länsstyrel- Hangon Tulliniemen ja sitä ympäröivän suojelualueen hoito- ja
se
käyttösuunnitelma
Hauensuolityöryhmän muistio
Pro memoria
Hangon Hasuensuolen hoito- ja käyttösuunnitelman esiselvitys
Helsingin kaupunki, kiinteistövirasto sekä maa- ja metsätalousosas- Bengtsårin tammilehdon hoito- ja käyttösuunnitelma
to
Hiltunen, L.
Bengtsårin niittykasvillisuuden seuranta 1989-2000 sekä villiintyneen puutarhan kasvilajisto kesällä 2000
Holmberg, R. & Valtonen, M.
Hangon merialueen ja Bengtsårin vesien yhteistarkkailun yhteenveto vuodelta 2011.
Jansson, H.
Uddskatanin ja Tulliniemen luonnonsuojelualueiden kulttuuriperintöinventointi
Joensuu, I. ym.
Uudenmaan vesienhoidon toimenpideohjelma
Kanerva, T.
Kilpi, M.
Kokko, R.
Lehikoinen, A., Below,
Wickman, M.
Lehikoinen, A. ym.
Lundsten, K-E.
Lundsten, K-E.
Metsähallitus
A.
År
46 2001
Helsingin kaupungin ympäristökeskuksen monisteita
Länsi-Uudenmaan vesi- ja ympäristö
236/2012
Metsähallitus, Etelä-Suomen luontopalvelut (raportti)
Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen julkaisuja 1/2010
Uddskatanin luonnonsuojelualueen niittyjen ja ketojen hoitosuun- Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja Sarja B No 69
nitelma
Skärgårdsfågelfaunan i Hangö skärgård, Hangö Västra fjärd: en Manuskript (1995)
beskrivning och en skyddsplan
Hank – Hauensuolen muinaisjäännöksen suoja-alueen arkeolo- Museovirasto
ginen vedenalaisinventointi 19.9.-21.9.2007.
& Tulliniemen luonnonsuojelualueen ja Russarön ympäristön saa- Tringa 3/2006: 152-169.
ristolinnusto vuonna 2005
Lintukantojen kehitys Hangon lintuaseman aineiston mukaan Tringa 4/2008: 146-209.
1979-2007
Valtakunnallisen yöperhosseurannan saaliit Tulliniemessä ja Finlands miljöcentral (rapport)
Uddskatanilla 1995-97.
Uddskatanin yöperhosseurannan saaliit ja uhanalaiset lajit: Metsähallitus (rapport)
Uddskatanin syöttirysät 2000 ja 2001, Uddskatanin lintuaseman
valorysä 2001, merivartioaseman valorysä 2001
Metsähallitus
Uddskatanin luonnonsuojelualueen hoito- ja käyttösuunnitelma
2011
1995
2004
1993
2000
2012
2010
2010
2003
2007
2006
2008
1998
2002
1993
86
Nikander, P.J.
Ojala, O.
Uddskatanin linnustoselvitys
Metsähallitus
1990
Salovaara, K.
Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan Natura 2000 –verkoston hoidon ja Uudenmaan ympäristökeskus
käytön yleissuunnitelma
Kasvitieteen pro-gradu-työ, Helsingin
Hangon Tulliniemen kasvisto ja kasvillisuus
yliopisto
Hanko – Hauensuolen muinaisjäännöksen suoja-alueen arkeolo- Meriarkeologian yksikkö, Museovirasto
ginen vedenalaisinventointi II
(raportti)
Vaivaislepakko havaittu ensi kertaa Suomessa
Luonnontutkija 4/2001
2001
Sana, E. (toim.)
Tulliniemi – luonto vastaan valtakoneisto
Tulliniemi-työryhmä
1993
Sjöman, T.
Hoito- ja käyttösuunnitelma – Hangon kalastusalue
Suunnitelma, kalastusalue
2007
Tringa ry
Hangon lintuaseman kehittämissuunnitelma
Helsingin seudun lintutieteellisen yhdis- 2007
tyksen r.y.:n lintuasematoimikunta
Tringa ry
www.tringa.fi –internet sivut, jossa Hangon lintuasema ja mm.
julkaisuluettelo (18.8.2011 98 julkaisua)
Ainutlaatuinen portti – Tulliniemiryhmän portti
Raportti
Oksanen, T.
Salminen, M.
Tulliniemiryhmä
Tuunanen, P., Tarasti, M. & Rauti- Jokamiehenoikeudet ja toimiminen toisen alueella
ainen, A. (toim.)
Suomen ympäristö 30
2007
1978
2008
2005
2012
87
BILAGOR
Bilaga 1. Sammandrag av privata skyddsområdenas fredningsbestämmelser
Bilaga 2. Utdrag ur karta över landskapsplanen.
Bilaga 4. Utrotningshotade och direktivarter som förekommer i planeringsområdet
Bilaga 5. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det
Bilaga 6. Sammandrag av utlåtandena
Bilaga 7. Karta över ortnamnen på Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden
Bilaga 8. Avtal gällande Gäddtarmen
Bilaga 9. Båtleder, skyddsområden och objekt i fornminnesregistret på Tulluddens fågelskyddsområde
88
Bilaga 1. Sammandrag av privata skyddsområdenas fredningsbestämmelser
Areal sammanlagt (ha)
Tilläggsuppgifter
Annat, vad?
Byggan. av serviceutrustn.
Vedtäkt
Fiske
Drivning av älg
Jakt
Terrängevenemang: org.
läger
Att slå läger
Orient. eller annan tävling
Att ha hund lös
Hundspannsåkning
Terrängscykling
Ridning
660
ha
0
ha
17
2257
ha
Restaurering och vård
1.4-20.6,
1.4-15.7,
hela året
Byggan. av vägar, byggnader
YSA 013509
2240
Skogsbruk och dikning
YSA 010035
Rörelsebegränsningsareal
(ha)
Namn
Areal (ha)
Kod
Rörelsebegränsningstid
Bilaga 1. Privata skyddsområden, förbjudna eller begränsade verksamheter och användningsformer
som ska tas i beaktande vid planering av skötsel och användning
Begränsningsareal (ha)
660
ha
Tilläggsuppgifter
89
Tulluddens naturskyddsområde ägs av både Hangö stad och Forststyrelsen. Uddskattans naturskyddsområde ägs av
Forststyrelsen och lunden på Bengtsår ägs av Helsingfors stad. Områdenas fredningsbestämmelser nedan.
”På Tulluddens naturskyddsområde bör följande fredningsbestämmelser efterföljas (Nylands länsstyrelse beslut YMT 643/7.6.1990):
1. På Tulluddens naturskyddsområde får man inte:
- bygga byggnader, konstruktioner eller vägar;
- gräva diken, ta marksubstanser eller skada jord- eller berggrunden;
- ta eller skada träd, buskar eller andra växter eller delar av dessa;
- döda, fånga eller ofreda ryggradsdjur;
- röra sig i begränsningsområden i enlighet med skötsel- och användningsplanen, slå läger eller göra upp öppen eld;
På naturskyddsområdet är även övriga åtgärder förbjudna vilka kan inverka ofördelaktigt på områdets naturförhållanden, landskap eller bestånden av djur- och växtarter.
2. På Tulluddens naturskyddsområde är det tillåtet att:
- bygga, restaurera och sätta i stånd byggnader, konstruktioner och stigar i enlighet med skötsel- och användningsplanen
vilka är nödvändiga för områdets skötsel, övervakning och forskning samt för guidning och för att bekanta sig med området
- fiska och jaga i enlighet med skötsel- och användningsplanen;
- använda simstranden som finns på området i enlighet med skötsel- och användningsplanen;
- vidta åtgärder vilka är nödvändiga för att bevara områdets torrängs- och sandmarksarter samt tryggandet av fåglarnas
levnadsmöjligheter;
- vidta åtgärder som är nödvändiga för räddningstjänster och bekämpning av brand;
- använda och upprätthålla byggnader och byggnationer, gångbanor, kommunaltekniska nätverk och apparater samt telefonlinjer och –apparater i enlighet med deras nuvarande natur;
- kartera och göra lantmäteriarbeten.
3. På Tulluddens naturskyddsområde är det med länsstyrelsens (nuvarande Nylands ELY-central) tillstånd möjligt att:
- för forskning eller för andra vetenskapliga ändamål eller för undervisning fånga eller döda djur, samt i litet antal samla växter och delar av dem, djurbon samt mineralprov;
- decimera antalet indivder av en växt- eller djurart ifall arten förökat sig alltför mycket eller annars blivit skadlig;
- göra geologiska undersökningar; samt
- bygga och upprätthålla säkerhetsanordningar nödvändiga för sjöfarten samt trafikmärken och ljussignaler för farleder.
4. För skötseln och användningen av Tulluddens naturskyddsområde bör en skötsel- och användningsplan uppgöras, vilken godkänns av staden och fastställs av länsstyrelsen (Nylands ELY-central). I planen presenteras vilka delar rörelsen begränsas samt
detaljerna för skötsel och användning. Bestämmelserna enligt vilka vissa åtgärder och rörelse är tillåtna i Tulluddens naturskyddsområde, medför inte för någon större rätt än den berättigade eljest åtnjuter. Länssturelsen (Nylands ELY-central) kan tillåta
även andra än ovan nåämnda åtgärder ifall de är i enlighet med naturskyddsområdets målsättningar och dess ändamålsenliga
skötsel och användning det kräver. Detta beslut upphäver länsstyrelsens tidigare beslut som getts på basen av naturvårdslagen 90
och gäller fredningsbestämmelserna på Tulludden för de delar som ägs av Hangö stad.”
Denna och den tidigare skötsel- och användningsplanens precisering gällande tältande: kortvarig (högst 3 dygn) tältning är tillåten på
öar som inte är försedda med rörelsebegränsningar. Öar med rärelsebegränsning 1.4.-20.6. får man kortvarigt (högst 3 dygn) slå läger utanför begränsningstiden.
-------------------------------------Förordning om Uddskatans naturskyddsområde 22.12.1989/1300
På föredragning av miljöministern stadgas med stöd av 1 § 3 mom. samt 2 § 2 mom. lagen den 23 februari 1923 om naturskydd
(71/23), av dessa lagrum 1 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 28 augusti 1981 (594/81), som följer:
1 § Syftet med inrättandet av naturskyddsområdet
För att skydda natur som danats av Finska viken och Stängselåsarna tillsammans och livsmiljön för dess växt- och djurarter för miljöforskningsändamål och för att främja intresset för naturen inrättas såsom ett i lagen om naturskydd (71/23) avsett särskilt naturskyddsområde Uddskatans naturskyddsområde på områden som staten äger i Hangö stad.
2 § Naturskyddsområdets avgränsning
Arealen för Uddskatans naturskyddsområde är ca 32 hektar och dess gränser har märkts ut med en röd streckad linje på bifogade
karta.
3 § Förbud
Inom Uddskatans naturskyddsområde är det förbjudet
1) att uppföra byggnader och konstruktioner och att anlägga vägar,
2) att utföra dikning, att ta marksubstanser och att skada mark eller berggrund,
3) att ta eller skada träd, buskar och andra växter eller delar av dem,
4) att döda, fånga eller ofreda vilda ryggradsdjur eller förstöra deras bon och att fånga, eller samla ryggradslösa djur samt
5) att röra sig och slå läger samt att göra upp öppen eld.
Inom naturskyddsområdet är det även förbjudet att vidta andra åtgärder som kan inverka ogynnsamt på naturförhållandena, landskapsbilden eller på växt- och djurarternas fortbestånd.
4 § Tillåtna åtgärder
Inom Uddskatans naturskyddsområde är det i enlighet med syftet för inrättandet av området tillåtet
1) att uppföra sådana byggnader och konstruktioner och att anlägga sådana stigar som behövs för skötseln och övervakningen samt
för forskningen på området, för information till allmänheten och för besök på området,
2) att gå till fots, att cykla och att löpa skidor längs märkta stigar samt att löpa skidor även annorstädes när strandvattnen är isbelagda,
3) att vidta åtgärder som behövs för att bevara artrikedomen på fält och sandmarker,
4) att vidta åtgärder som behövs för räddningstjänst och brandskydd samt
5) att utföra kartläggnings- och lantmäteriarbeten.
5 § Åtgärder med tillstånd av forststyrelsen
Med tillstånd av forststyrelsen är det inom Uddskatans naturskyddsområde i enlighet med syftet för inrättandet av området tillåtet
1) att för forskning eller i något annat vetenskapligt syfte och för undervisning avliva och fånga djur och i ringa utsträckning samla
växter, växtdelar, bon av djur och mineralprov,
2) att decimera antalet individer av en växt- eller djurart, om arten har förökat sig för mycket eller annars har blivit skadlig,
91
3) att restaurera och underhålla byggnader och konstruktioner samt att underhålla vägar samt el- och telefonlinjer och -anläggningar,
4) att undersöka områdets geologi samt
5) att bygga och underhålla sjösäkerhetsanordningar samt trafikmärken och ljudsignaler för farleder.
6§
Underhålls- och dispositionsplan
En underhålls- och dispositionsplan skall göras upp för skötseln och användningen av Uddskatans naturskyddsområde. Underhållsoch dispositionsplanen fastställs av miljöministeriet.
7§
Anslutning av områden till naturskyddsområdet
Om ett område som gränsar till naturskyddsområdet kommer i statens ägo, kan det genom beslut av miljöministeriet fogas till naturskyddsområdet.
8§
Särskilda stadganden
De stadganden enligt vilka vissa åtgärder är tillåtna inom Uddskatans naturskyddsområde medför inte för någon bättre rätt än han
annars åtnjuter.
Miljöministeriet kan tillåta även andra än i 4 och 5 §§ nämnda åtgärder, som motsvarar målet för skydd av området och som behövs
för en ändamålsenlig skötsel eller användning av det.
9§
Förvaltning av naturskyddsområdet
Uddskatans naturskyddsområde är i forststyrelsens besittning och vård.
10 §
Närmare föreskrifter och anvisningar
Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av miljöministeriet.
Anvisningar för bestämmandet av gränserna för Uddskatans naturskyddsområde meddelas av lantmäteristyrelsen
11 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1990.
92
I naturskyddsområdet lunden på Bengtsår bör man efterfölja följande fredningsbestämmelser (Nylands miljöcentral, beslut
29.9.1995):
1. På området är det förbjudet att:
- gräva diken, röja vattendrag, göra dämningar samt på allehanda andra sätt skada, förändra eller ta marksubstans eller
berggrund;
- skogsavverkning;
- ta eller skada andra växter eller delar av dessa;
- jakt, eller på annat sätt ofreda eller störa djur;
- byggandet av byggnader, anordningar och vägar;
- hålla hundar och katter lösa;
- uppgörande av eld, tältning och annan lägerverksamhet på andra ställen än i den fastställda skötsel- och användningsplanen och vilka utmärkts i terrängen;
- skräpa ner;
- orienterings- samt andra fälttävlingar och -övningar;
- även all slags annan verksamhet som kan förändra områdets landskapsbild eller inverka ogynnsamt på bestånd av vegetation eller djur;
2. Utan hinder av ovannämnda bestämmelser är det på området tillåtet att:
- upprätthålla befintliga diken;
- upprätthålla och sköta lägerplatser som anvisats i den fastställda skötsel- och användningsplanen;
3. Området och dess skogar för skötas och användas i enlighet med den skötsel- och användningsplan som godkänts av Nylands
miljöcentral (nuvarande Nylands ELY-central). Utrotningshotade arter får skötas enligt i naturvårdslagen avsedd skyddsplan.
Ifall ovanstående planer är i strid med varandra, tillämpas skyddsplanen.
I skötsel- och användningsplanen presenteras skötsel av skogar och ängar, placering och skötsel av lägerplatser, byggandet av
friluftsleder, naturstigar och konstruktioner för guidning. Skötsel- och användningsplanens målsättning är att sammanfoga skyddet
och skötseln av den värdefulla lunden och den etablerade lägerverksamheten.
4. Med tillstånd av Nylands miljöcentral (Nylands ELY-central) är det lovligt att avvika från bestämmelserna, ifall det är berättigat
för områdets skötsel eller användning.
Ansökanden förpliktas att märka ut skyddsområdet i terrängen på sätt som godkänts av Nylands miljöcentraö (Nylands ELYcentral).
93
Bilaga 2. Utdrag ur karta över landskapsplanen
Till planen bifogas vid behov ett utdrag ur den landskapsplanskarta som området ingår i.
94
Formulär för områdesvisa Natura-naturtyper och artuppgifter.
Naturtypsformuläret ifylls skilt för varje Naturaområde på planeringsområdet och vid behov även för andra viktiga områden (t.ex. Forststyrelsens skyddsskogar, som inte ingår i
nätverket Natura 2000). Ifyllningsanvisningarna för naturtypsformuläret är de samma som för skötsel- och användningsplanens formulär 6A.
Natura 2000-naturtyper
Ansvarig process
Förklaring
Område
Naturskydd
I formuläret ifylls Natura 2000-naturtyperna på ett Naturaområde eller annat viktigt område på planeringsområdet, samt naturtypernas areal och representativitet. Med representativitet menas här ett sammandrag av Natura-databasblanketternas uppgifter om representativitet och naturtillstånd. Representativiteten
berättar hur ”typenlig” naturtypen på området är, och på den inverkar bl.a. naturtypens struktur, funktion och restaureringsmöjligheterna. I formuläret anges
också planeringsområdets ställning i nätverket av skyddsområden och hur det står i samband men andra områden i nätverket.
Naturtyp
Kod
1220
1230
1620
1630
1640
2110
2120
2130
11
Naturtyp
*=prioriterad Natura 2000 -naturtyp
Perenn vegetation på steniga stränder
Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust
Boreala skär och småöar i Östersjön
Boreala havsstrandängar av Östersjötyp*
Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön
Embryonala vandrande dyner
Kustnära vandrande sanddyner med
sandrörö (vita sanddyner)
Permanenta kustnära sanddyner med
örtvegetation (grå sanddyner)*
Areal,
naturtyp I (ha)
Areal,
naturtyp II (ha)
Utmärkt
NT I
NT II
3,9
0,5
1,1
45,9
16,2
14,1
25,8
2,6
0,02
1,4
2,1
God
NT I
NT II
Betydande
Icke betydande
NT I
NT II
NT I
1,3
0,2
0,4
0,3
1,1
5,2
2,5
4,1
10,8
9,7
3,7
4,1
4
0,1
0,2
0,02
0,7
0,2
0,7
1,9
3,1
2
3,3
3,1
0,2
8,4
4,4
4
LNT II
3,3
0,3
Naturtp II förekommer överlappande med naturtyp I.
95
2140
2180
4030
6210
6270
6430
7140
8220
9050
9070
91D0
Urkalkade permanenta sanddyner med
kråkbär*
Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region
Torra hedar (alla typer)
Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)*
Artrika torra-friska låglandsgräsmarker
av fennoskandisk typ*
Högörtängar
Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr,
intermediära kärr och gungflyn
Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar
Örtrika näringsrika skogar med gran av
fennoskandisk typ
Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ
Skogbevuxen myr*
1,1
6,4
0,1
0,9
1,9
0,6
0,1
0,6
0,1
0,2
0,04
37,7
0,2
3,3
4,1
2,5
0,3
138,8
Naturtypernas andel av Naturaområdet (%)
4,8 %
Areal (ha)
Annan än Natura naturtyp
341,5
Icke inventerad
1944,2
2285,7
4,5
0,1
0,9
5,1
Sammandrag
1,1
0,1
0,04
0,1
25,7
0,2
8,7
0,6
0,4
2,5
0,1
14,9
28
3,1
0,1
30,3
4,3
0,1
59,3
4,2
21,2
3,3
Tilläggsuppgifter
Icke inventerade områden utgörs av vattenområden samt den del som av Natura-området som
förverkligas med markanvändnings- och byggnadslagen (Tulluddens västra skärgård). Av undervattensnaturtyperna förekommer typerna sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170).
På fastlandsdelen förekommer de viktigaste miljöerna för olika dyntyper i Nyland. Alla dyn-naturtyper har klassificerats som utrotningshotade (sårbara eller starkt hotade) och de
största hoten gentemot dem är bl.a. slitage, byggnadsverksamhet, eutrofiering av vattendrag, främmande arter och igenväxning. Skärgårdsområdena är rätt så typiska bergiga
och steniga öar och skär i den yttre skärgården.
96
Natura 2000-naturtyper
Ansvarig process
Förklaring
Område
Naturskydd
I formuläret ifylls Natura 2000-naturtyperna på ett Naturaområde eller annat viktigt område på planeringsområdet, samt naturtypernas areal och representativitet. Med representativitet menas här ett sammandrag av Natura-databasblanketternas uppgifter om representativitet och naturtillstånd. Representativiteten
berättar hur ”typenlig” naturtypen på området är, och på den inverkar bl.a. naturtypens struktur, funktion och restaureringsmöjligheterna. I formuläret anges
också planeringsområdets ställning i nätverket av skyddsområden och hur det står i samband men andra områden i nätverket.
Naturtyp
Kod
1150
1230
8220
9010
9020
9050
9190
Naturtyp
*=prioriterad Natura 2000 -naturtyp
Areal,
naturtyp I (ha)
Kustnära laguner*
Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust
Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar
Västlig taiga*
Boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik
epifytflora*
Örtrika näringsrika skogar med gran av
fennoskandisk typ
Äldre eksogar på sura, sandiga slättmarker
Naturtypernas andel av Naturaområdet (%)
Icke inventerad
12
Utmärkt
NT I
God
NT II
NT I
0,2
NT II
Betydande
Icke betydande
NT I
NT I
NT II
LNT II
0,2
0,01
0,01
0,78
0,22
4,8
3,14
5,36
1,23
4,37
11,37
67 %
Areal (ha)
Annan än Natura naturtyp
Areal,
naturtyp II (ha)
25 %
0,52
0,26
0,22
0,31
1,35
2,95
3,98
23 %
1,18
3,02
18 %
Tilläggsuppgifter
6,45
0
17,82
Naturtp II förekommer överlappande med naturtyp I.
97
Sammandrag
Ekskogen på Bengtsår representerar hemiboreala lundar och ädellövträdsskogar. Bland trädbeståndet förekommer bl.a. ek, ask och lönn. De äldsta ekarna är 200-250 år gamla.
98
Bilaga 4. Utrotningshotade och direktivarter som förekommer i planeringsområdet
Uppgifter om planeringsområdets arter. Tabellens artgrupper: L = fåglar, M = övriga ryggradsdjur, S = ryggradslösa djur, P = kärlväxter, I = sporväxter, Si = svampar. Klassificeringen av utrotningshotade arter: E = utrotningshotad art som kräver särskilt skydd, U = övrig utrotningshotad art, NT = hänsynskrävande, RT = regionalt utrotningshotad.
Direktiven: Lu II: art som hör till habitatdirektivets bilaga II, Lu IV: art som hör till habitatdirektivets bilaga IV, Li I = art som hör till fågeldirektivets bilaga I, Li muutt = fågeldirektivets art, flyttande. Antal och mängd –fältet anger t.ex. individ- eller parantalet på området. I fältet tilläggsuppgifter kan man vid behov ange uppgifter om lokaler eller tidpunkter.
Ifall källan inte angetts kommer uppgifterna från Natura-informationsblanketten.
Artlista
Ansvarig process
Förklaring
Naturskydd
Artgrupp
I formuläret görs en lista över på planeringsområdet förekommande arter som har klassificerats som hotade och arter som ingår i habitat- och
fågeldirektivet. För varje Natura-område och annat viktigt område (t.ex. Forststyrelsens skyddsskog, som inte ingår i nätverket Natura 2000) på
planeringsområdet ifylls ett eget formulär.
Tulluddens fågelskyddsområde. De med asterisk (*) markerade fågel- och däggdjursarterna nämns inte på Natura-informationsblanketten. Det
förekommer utrotningshotade arter vilka inte nämns här, tex. kärlväxter, fjärilar och fåglar. Lehikoinen et al. (2008) skriver omfattande och lättfattligt om fåglar, medan uppgifter och referenser om övriga grupper finns i Kanerva (2003). Även databasen Hertta har använts som källa.
Svenskt namn
Vetenskapligt namn
Hotklass
Direktiv
Antal och enhet
Tilläggsuppgifter
L
Vitkindad gås
Område
L
L
L
Branta leucopsis
Li I
Dryocopus martius
Li I
Ficedula parva
Li I
Spillkråka
Mindre flugsnappare
Törnskata
Li I
Lanius collurio
L
Fisktärna
Li I
Sterna hirundo
L
Silvertärna
Li I
Sterna paradisaea
L
Höksångare
Sylvia nisoria
U
Li I
6 häckande par
Särskilt höstvandrande
Vår- och i synnerhet höstflyttningen
Vår- och höstflyttning. 2-3 häckande par.
15 häckande par.
Även vår- och
höstflyttning.
67 häckande par.
Även vår- och
höstflyttning.
1 par. Sparsam
under flyttningen.
År 2009 (Forststyrelsens och
Tringas taxeringar)
Lehikoinen et al. 2008
Lehikoinen et al. 2008, Hangö
fågelstation
År 2009 (Forststyrelsen och
Tringa), Lehikoinen et al. 2008
Tringa), Lehikoinen et al. 2008
År 2011 (Uddskatans naturskyddsområde) (Hangö fågel-
99
Artlista
station), Lehikoinen et al. 2008
L
Utrotningshotad art
L
Gravand
E
Li I
U
Li muutt
1 par. Även under
flyttningen, speciellt på våren.
NT
Li muutt
Vår- och höstflyttning.
NT
Li muutt
4 par.
U
Li muutt
2 par.
Tadorna tadorna
L
Svärta
Melanitta fusca
L
Rödbena
Tringa totanus
L
Roskarl
Arenaria interpres
L
Lärkfalk
Falco subbuteo
Li muutt
Li muutt
L
Tornfalk
Falco tinnunculus
L
Stjärtand
Anas acuta
Bergand
Aythya marila
L
L
U
Li muutt
U
Li muutt
E
Li muutt
Sydlig kärrsnäppa
Calidris alpina schinzii
L
Kustpipare
Pluvialis squatarola
Li muutt
L
Kustsnäppa
Calidris canutus
Li muutt
L
Sandlöpare
Calidris alba
Li muutt
L
Mosnäppa
Calidris temminckii
L
Dvärgbeckasin
Lymnocryptes minimus
E
Li muutt
Li muutt
1 par. Även våroch höstflyttning.
År 2011, Hangö fågelstation,
Allt mera sällsynt som häckningsart, Lehikoinen et al.
2008
År 2009 tre par i Tulluddens
skärgård och 2011 ett par på
Uddskatan. Forststyrelsen och
Tringa, Lehikoinen et al. 2008
Tringa)
År 2009-2011 (Hangö fågelstation, Lehikoinen et al. 2008)
Lehikoinen et al. 2008,
Ellermaa 2010
Inga observationer under
senare år iom att arten
försvunnit som häckande
från Finska vikens norra
kust. Lehikoinen et al. 2008
100
Artlista
L
Rödspov
Limosa limosa
L
Svartsnäppa
Tringa erythropus
Li muutt
L
Dvärgmås
Larus minutus
Li muutt
L
Tordmule
Alca torda
Li muutt
L
Göktyta
Jynx torquilla
S
Utrotningshotad art
S
Sandängsfly
Apamea anceps
E
S
Torvfly
Calamia tridens
U
S
Gråbinkevecklare
Vitstrimmigt sandgräsmott
Punkterad backglimsäckmal
Cochylidia heydeniana
E
Tandmott
Radsprötat timjanfjädermott
Cynaeda dentalis
S
Mellanmätare
Phiblapteryx virgata
U
S
Gördelljusmott
Pyrausta cingulatus
E
S
Mörkt jordfly
Spaelotis ravida
U
S
Tandad lundmätare
U
Grått johannesörtfly
Thalera fimbrialis
Chloantha hyperici ssp.
svendseni
Allmänn taggmätare
Aplocera plagiata
NT
S
S
S
S
S
S
E
NT
Li muutt
Främst under
sommaren.
1-2 par
År 2009-2011. Hangö fågelstation
U
Catoptria fulgidella
Coleophora hackmani
Merrifieldia tridactyla
E
U
E
E
NT
101
Artlista
S
Ekfotsläpare
Nycteola revayana
NT
S
Förväxlat gräsmott
Pediasia contaminella
NT
S
Morotsmått
Silverfläckat
kapuschongfly
Sitochroa palealis
NT
S
E
Brämrotvecklare
Cucullia argentea
Endothenia marginana
ssp. marginana
S
Dyster malmätare
Eupithecia orphnata
U
S
Tvärlinjerat vickerfly
Lygephila viciae
U
S
Föränderlig barkbock
Phymatodes testaceus
E
S
Kuststrandkrypare
U
Fältfröslus
Aegialia arenaria
Aporinellus sexmaculatus
Gonianotus marginepunctatus
S
Sandsvingellus
Phimodera humeralis
U
S
Blåvingad gräshoppa
Sphingonotus caerulans
U
I
Nålkvastmossa
Dicranum tauricum
NT
VA
Utrotningshotad art
VA
Broskmålla
Atriplex glabriuscula
NT
VA
Sodaört
Salsola kali
U
S
S
S
Gotländsk vägstekel
U
U
U
E
L
L
Knölsvan
Cygnus olor
Mindre sångsvan*
Cygnus columbianus
Li I
Höstflyttning och
vinter: 100-240
ind.
Sparsam under
flyttningen, främst
Ellermaa 2010
102
Artlista
om hösten
L
Li I
Sångsvan*
Cygnus cygnus
Sädgås*
Anser fabalis
NT
Årta*
Anas querquedeula
U
L
L
L
Brunand*
Aythya ferina
U
L
Vigg*
Aythya fuligula
U
Sparsam flyttare
L
Ejder*
Somateria mollissima
NT
Alförrädare*
Polysticta stelleri
L
Alfågel
Clangula hyemalis
L
Salskrake*
Mergus albellus
L
Småskrake*
Mergus serrator
NT
L
Storskrake*
Mergus merganser
NT
L
Orre*
Tetrao tetrix
NT
Li I
L
Smålom*
Gavia stellata
NT
Li I
L
Storlom*
Gavi arctica
L
Svarthakedopping*
Podiceps auritus
L
Li I
Li I
Li I
U
Vår- och höstflyttning
Vår- och höstflyttning; av underarterna fabalis och
rossicus
Li I
5 par år 2009. Våroch höstflyttning
783 häckande par
i Tulluddens skärgård. Även betydande flyttningsoch rastområde.
Sparsam under
flyttninge, främst
på våren
Höstflyttning:
6000-30000 ind.
Sparsam på våren
och hösten.
Sparsam under
flyttningen
Forststyrelsen och Tringa
2009, Lehikoinen et al. 2008.
2009, Lehikoinen et al. 2008,
Ellermaa 2010
Ellermaa 2010
103
Artlista
L
Storskarv
Phalacrocorax carbo
L
Bivråk*
Pernis apivorus
L
Brun kärrhök*
Circus aeruginosus
L
Blå kärrhök*
Circus cyaneus
U
L
Ormvråk*
Buteo buteo
U
L
Kungsörn*
Aquila chrysaetos
E
Li I
L
Fiskgjuse*
Pandion haliaetus
NT
Li I
L
Stenfalk*
Falco columbarius
L
Pilgrimsfalk*
Falco peregrinus
L
Trana*
Grus grus
U
Li I
Li I
Li I
Li I
E
Li I
Li I
L
Större strandpipare*
Charadrius hiaticula
L
Ljungpipare*
Pluvialis apricaria
L
Brushane*
Philomachus pugnax
L
Myrspov*
Limosa lapponica
L
Gluttsnäppa
Tringa nebularia
L
Grönbena*
Tringa glareola
NT
Li I
U
Li I
Li I
L
Drillsnäppa*
Actitis hypoleuca
Kärrsnäppa
Calidris alpina alpina
Li I
NT
Höstflyttning >
1000 ind.
Ca 5 häckande
par, vår- och höstflyttning
Höstflyttning: 2530 ind.
3 häckande par,
vår- och höstflyttning
Höstflyttning: 100140 ind.
Ellermaa 2010
2009, Lehikoinen et al.
2008
Ellermaa 2010
2009, Lehikoinen et al.
2008
Ellermaa 2010
104
Artlista
Smalnäbbad simsnäppa*
Phalaropus lobatus
U
L
Skrattmås*
Larus ridibundus
NT
L
Silltrut*
Larus fuscus
U
L
Skräntärna*
Sterna caspia
NT, E
Li I
L
Berguv*
Bubo bubo
NT
Li I
L
Li I
L
Li I
Sparvuggla*
Glaucidium passerinum
L
Li I
Pärluggla*
Aegolius funereus
NT
L
Jorduggla*
Asia flammeus
Li I
L
Nattskärra*
Caprimulgus europaeus
Li I
L
Vitryggig hackspett*
Dendrocopos leucotos
E
L
Li I
Li I
Gråspett*
Picus canus
L
Tretåig hackspett*
Picoides tridactylus
Li I
L
Trädlärka*
Lullula arborea
Li I
L
Backsvala*
Riparia riparia
U
L
Ängspiplärka*
Anthus pratensis
NT
L
Rödstrupig piplärka*
Anthus cervinus
U
L
Gulärla*
Motacilla flava
U
Sparsam under
Sparsam, främst
på hösten
Närmast i samband med höstvandring
Främst under
höstflyttningen
I samband med
höstvandringar
I samband med
höstvandringar
Ca 25 häckande
par, vår- och höstflyttning
Främst höstflyttning
2009, Lehikoinen et al. 2008
105
Artlista
L
Blåhake*
Luscinia svecica
NT
Li I
L
Stenskvätta*
Oenanthe oenanthe
U
L
Grönsångare*
Phylloscopus sibilatrix
L
Mindre flugsnappare*
Ficedula parva
L
Skäggmes*
Panurus biarmicus
NT
Li I
Höstflyttning
NT
L
Rosenfink*
Carpodacus erythrinus
NT
L
Snösparv*
Plectrophenax nivalis
NT
L
Ortolansparv*
Emberiza hortulana
U
Ca 20-25 häckande par, vår- och
höstflyttning
1 häckande par,
Vår- och speciellt
höstflyttning
Li I
L
2009, Lehikoinen et al. 2008
Videsparv*
Emberiza rustica
Nordlig fladdernus*
Mustasch/Brandtsfladdermus*
Eptesicus nilssonii
Myotis mystacinus/brandtii
Lu IV
M
Vattenfladdermus*
Myotis daubentonii
Lu IV
Salovaara 2001
M
Långörad fladdermus*
Plectoyus auritus
Lu IV
Salovaara 2001
M
Trollfladdermus*
Pipistrellus nathusii
Lu IV
Salovaara 2001
M
Pipistrell*
Pipistrellus pipistrellus
Lu IV
Salovaara 2001
M
Gråsäl*
Halichoerus grypus
Lu II
M
M
U
2-3 häckande par,
Vår- och höstflyttning, minskat
kraftigt
Lu IV
U
Salovaara 2001
Salovaara 2001
106
Artlista
Ansvarig process
Naturskydd
Förklaring
I formuläret görs en lista över på planeringsområdet förekommande arter som har klassificerats som hotade och arter som ingår i habitat- och
fågeldirektivet. För varje Natura-område och annat viktigt område (t.ex. Forststyrelsens skyddsskog, som inte ingår i nätverket Natura 2000) på
planeringsområdet ifylls ett eget formulär.
Område
Artgrupp
Svenskt namn
Vetenskapligt namn
L
Spillkråka
Dryocopus martius
L
Törnskata
Lanius collurio
L
Rödbena
Tringa totanus
Hotklass
Direktiv
Antal och enhet
Tilläggsuppgifter
Li I
NT
Li I
Li muutt
107
Bilaga 5. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det
XXX-områdets ordningsstadga
Tillåtet
Förbjudet
Verksamhet som kräver Forststyrelsens tillstånd
Specialbestämmelser för den lokala befolkningen
Andra bestämmelser
108
Bilaga 6. Sammandrag av utlåtandena
Utlåtanden begärdes av 23 intressentgrupper och dessutom fanns planen till allmänt påseende och vem som helst hade möjlighet att ge ett
utlåtande om den. Följande instanser lämnade in skriftliga utlåtanden om skötsel- och användningsplanen: Närings-, trafik- och miljöcentralen i
Nyland, Hangö stad (stadsstyrelsen, vars utlåtande också innehåller utlåtanden av hamndirektionen, av nämnden för kultur- och medborgarverksamhet och av miljönämnden), Helsingfors stad (stadsstyrelsen, vars utlåtande också innehåller utlåtanden av fastighetsnämnden, ungdomscentralen, miljönämnden och nämnden för allmänna arbeten), Hangö fiskeområde, Helsingforstraktens Ornitologiska Förening Tringa r.f.,
Hangöudds skärgårdsjaktförening r.f., Finska vikens sjöbevakning, Kari och Mikko Koho, Trafikverket, Museiverket, Finska vikens marinkommando, Hangö stads turistbyrå och Yrkeshögskolan Novia (13 utlåtanden). Nedan det huvudsakliga innehållet i utlåtandena, Forststyrelsens
kommentar och den ändring i skötsel- och användningsplanen (SAP) som respektive utlåtande ledde till. I utlåtandena påpekades också fel och
brister beträffande vissa detaljer i planen (t.ex. hänvisningar till sidonummer och nomenklatur osv.). De här räknas inte upp i tabellen, men de
har beaktats i den slutliga versionen av planen.
STÄLLE I SKÖTSEL- OCH ANVÄNDNINGSPLANEN, UTLÅTANDETS GIVARE, FÖRSLAGET
ALLMÄNT
FORSTSTYRELSENS KOMMENTAR
UTLÅTANDETS INVERKAN PÅ
SKÖTSEL- OCH ANV.PLANEN
Trafikverket: Det är viktigt att beakta vattentrafiken och farlederna i
planen. Hangö hamn är en betydande och viktig knutpunkt i fartygstrafiken på Finska viken och Skärgårdshavet.
SAP hindrar inte nyttjandet och underhållet av de officiella
fartygs- och småbåtslederna. Skyddsområdesbestämmelserna för Tulludden (bilaga 1) och Uddskatan (förordning
1300/1989) möjliggör också detta. Vattenlederna har också
beaktats i Nylands landskapsplan (bilaga 2) En fördjupning
och muddring av farlederna kräver miljötillstånd och en Naturabedömning.
Tillägg på blankett 23 och 1. Vattenleder i bilaga 9.
En utvidgning av skyddsområdet är Helsingfors stads och de
övriga markägarnas sak och i den här SAP tas det inte ställning till det.
Ingen ändring i planen.
Kari och Mikko Koho: Helsingfors stad uppmuntras att utvidga sitt
skyddsområde så att det omfattar det markområde på Bengtsår som
ägs av Helsingfors stad, med undantag av de områden som används
för lägerverksamhet. I följande skede uppmuntras de privata markägarna på ön att ansluta sitt område till skyddsområdet.
Yrkeshögskolan Novia: Förbättringen av Tulluddens och Uddskatans tillgänglighet är en bra sak som förtjänar understöd.
109
Hangö stad, stadsstyrelsen: En sammanslagning av Tulluddens
och Uddskatans naturskyddsområden är förvaltningsmässigt en bra
lösning.
I fråga om de områden som förvaltas av Forststyrelsen föreslås detta på blankett 24. Det här kan skapa klarhet i frågor
om områdets skötsel och nyttjande.
Hangö stad, hamndirektionen: Hamnen har fört en diskussion om
att fördjupa farleden i den yttre hamnen på grund av att fartygen blivit
allt större. Ett sådant projekt bör vara möjligt att genomföra utan att
man skadar naturområdet. En inventering av undervattensmiljön
planeras till år 2025. Hangö hamn föreslår att farledsåtgärden mellan
Tullholmen och Tulludden vid behov görs enligt en snabbare tidsplan.
En eventuell fördjupning av farlederna kräver naturligtvis en
tillståndsprocess, bl.a. ett MKB-förfarande och en Naturabedömning samt att man beaktar fornlämningar under vattnet.
Undervattensinventeringar gjordes på området redan 2012
och avsikten är att fortsätta med dem under de närmaste åren
såvitt möjligt.
Ändring i tidsplanen på blankett 28A.
Tillägg på blanketterna 1 och 23. Se
också bilaga 9.
Hangö stad, miljönämnden: Nämnden konstaterar att området för
SAP också hör till nationalstadsparken i Hangö och att SAP kommer
att bifogas den SAP som ska utformas för stadsparken.
Helsingfors stad, stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen anser att målen i
SAP stöder skyddet av det riksomfattande sett värdefulla ekdominerade lundområdet. Innehållet i SAP motsvarar de mål som satts för
skötseln av lunden på Bengtsår och åtgärdsförslagen i den är motiverade och möjliga att genomföra.
Styrningen av skötseln och nyttjandet av lunden på Bengtsår kräver i
fortsättningen planering av närmare åtgärder. Stadsstyrelsen anser
att det här kräver en överenskommelse mellan Forststyrelsen, Helsingfors stad och ELY-centralen i Nyland.
En kostnad av engångskaraktär på 21 500 € har beräknats för naturvården, men kostnaderna för ett kontinuerligt underhåll har inte uppskattats. Ungdomscentralen har meddelat att den inte har behov av
att vare sig bygga nya lägerplatser eller utvidga funktionerna på
skyddsområdet.
I samband med utförandet står Forststyrelsen till tjänst med
experthjälp, exempelvis i naturvårdsarbeten.
Det är svårt att uppskatta underhållskostnaderna bl.a. för att
man kan få miljöstöd för vård och bete av vårdbiotoper. Lundarna behöver inte kontinuerlig skötsel, utan det räcker med
underhållsskötsel med 10 års mellanrum (t.ex. slybekämpning). Man kan räkna med en kostnad på ca 6 000 €/gång.
BESKRIVNING AV NULÄGET
Trafikverket: Kartbilagorna är beklagligt inexakta och det är svårt att
En karta över de viktigaste farleder-
110
få en klar uppfattning om vattenledernas förhållande. Planen borde
innehålla en karta där gränserna för skyddsområdena, farlederna
och deras djup samt farledsområdena för handelssjöfarten finns
utmärkta.
Finska vikens marinkommando: Enligt en utredning från den 27
februari 2012 av miljöbullret i samband med skjutövningar på Russarö snuddar den A-vägda bullernivån för de tunga vapnen under en
skjutdag vid det rekommenderade värdet vid Hangö strandlinje. Den
kalkylerade bullernivån överstiger den rekommenderade nivån 55 dB
på havsområdet, men ligger strax under den vid stranden. Den genomsnittliga bullernivån för småkalibriga vapen både på skjutbanor
och i stridsskjutningar och skjutningar med smällpatron ligger under
det rekommenderade värdet i de närmaste områdena. Miljöbullret
från skjutverksamheten måste beaktas när man planerar hur området ska användas.
na, skyddsområdena och fornlämningarna har lagts till som bilaga 9.
Försvarsmaktens verksamhet är garanterad bl.a. genom lagstiftning. Forststyrelsen kan inte begränsa människornas
rörlighet på andra än naturskyddsgrunder. Eventuella begränsningar som grundar sig på buller kan avgöras av försvarsmakten. Det är möjligt att underhålla och förnya telekommunikations- och elkablarna. Det är önskvärt att försvarsmakten kontaktar markägaren (Forststyrelsen eller
Hangö stad) innan åtgärderna vidtas.
Tillägg på blankett 23.
På det planerade området finns telekommunikations- och elkablar
som ägs av försvarsförvaltningen. Det måste vara möjligt att reparera och vid behov förnya dem under alla årstider oberoende av de
begränsningar i användningen av områdena som presenteras i planen.
Tringa r.f.: I betraktelsen av Naturaområdets representativitet saknas några viktiga siffror beträffande fågelbeståndet. Tulludden har
under 2000-talet varit en av Nylands tre mest representativa vårrastplatser för strandskatan (80–110 ind) och höstrastplats för följande:
knölsvan (100–240, också vinter), bergand (45–54), ejder (10 000–
18000), alfågel (6000–30 000), storskarv (>1 000), kärrsnäppa (100–
140), gluttsnäppa (25–30). Se Ellermaa 2010.
Tillagt i bilaga 4 och i källförteckningen blankett 29.
Det planerade området är en av de centrala flaskhalsarna för landfåglar under hösten. Det här framgår knappast i SAP och dess åtgärdsurval.
Rekreationsbruk (blanketterna 9A och B): enligt fågelstationens
statistik besöks Uddskatan årligen av 500–1 000 personer och det
Läggs till på blankett 9A och 9B.
111
ordnas närmare tjugo bussutfärder. Beskrivningen av samarbetsinstansernas information och guidning (blankett 9B): Presentation av
Hangö fågelstation med instruktioner (hänvisning).
Precisering på blankett 12.
Blankett 12: kan skrivas ut tydligare att det är möjligt att sätta begränsningar på Tulluddens naturskyddsområde på basis av den SAP
som instiftningsbeslutet hänvisar till.
Vilka är de närmaste punktbelastningskällorna och vad har de för
betydelse för området? I hurdant skick är bottenorganismerna?
Hangö stads turistbyrå: Turistbyrån har besökarstatistik för Gäddtarmen och Uddskatan (uppräknad i utlåtandet). Man kan också
lägga till stadens broschyr och webbplats.
Färska uppgifter om punktbelastningskällorna och vattenkvaliteten finns under hänvisningen Holmberg & Valtonen: 2012
och om bottendjuren hos Suonpää 2011. Punktbelastningen
från hamnarna uppskattas i samband med hamnarnas miljötillstånd.
Tillägg på blanketterna 4 och 29.
Tillägg på blankett 9A och 9B.
HOTANALYS
Tringa r.f.: Eutrofiering/igenväxning: vassruggens fortsatta utbredning kan nämnas beträffande Gåsörsviken och Uddfladan.
Småbåtstrafiken är en betydande hotfaktor för skärgårdsfåglarnas
ungar men också för de vuxna fåglarna. En utvidgning av de områden på Gåsörsudden, Gåsörsviken och Uddfladan där det är förbjudet att röra sig förtjänar understöd.
I hotanalysen kan man nämna potentiella byggprojekt (vindkraft,
master, kajer osv.) utanför planeringsområdet.
Museiverket: Till hoten kan tilläggas ett omnämnande av fartygsankringar i samband med rekreationsdykning, vilka kan skada fornlämningar under vattnet. Dykningsverksamhetens allmänna nedslitande verkan på undervattensfornlämningar kan också vara ett hot.
Omnämnande tillagt på blankett 14.
112
MÅLSÄTTNING
Trafikverket: föreslår att en mening läggs till i SAP: ”Skötsel- och
användningsplanen varken hindrar eller försvårar användning, underhåll eller utveckling av de nuvarande farlederna”. En motsvarande
mening bör också tilläggas i skyddsområdesavtalet för Gäddtarmen
(bilaga 8).
Museiverket: de föreslagna inventeringarna av kulturarvet och de
arkeologiska platserna samt skötselåtgärderna bör understödas.
Museiverket kan styra och assistera vid genomförandet av åtgärderna men är inte en egentlig ansvarsinstans. På blankett 15 omnämns
Museiverket felaktigt som en ansvarsinstans för Gustavsvärns skötselplan, vilket det inte kan vara.
I fråga om skyddsområdesavtalet för Gäddtarmen beaktas
saken i den slutliga bearbetningen av avtalet.
Tillägg på blanketterna 23 och 1.
Skötselplanen kan i princip utformas av flera organisationer
eller instanser. Hittills har Museiverket i stort sett ansvarat för
Gustavsvärn.
Ändrad formulering: ”Museiverket
eller annan instans” (blankett 15).
Skyddsområdesavtalet för Gäddtarmen (bilaga 8) ska bearbetas
efter utlåtanderesponsen i samarbete mellan Forststyrelsen och
Museiverket.
Hangö fiskeområde: Begränsningar i rätten att röra sig (blankett
18C): numera begränsas inte användningen av vattenområdena. När
man rör sig mycket långsamt nära stränderna stör fiske från båt och
båttrafik i samband med det knappast fåglarnas häckning eller ungar. Vi föreslår att förbudet mot att röra sig på vattenområdet upphävs
(de ljusbruna och de mörkbruna områdena).
En utvidgning av förbudet mot att röra sig på Uddfladans vattenområde som gäller året runt föreslås. Vattnet är grunt och bottnen stenig
i området och där förekommer inte någon livlig trafik eller trafik som
åstadkommer svallvågor. Det finns ett rikligt fågelbestånd och man
kan därav dra slutsatsen att fisket på området inte väsentligt stör
fåglarnas häckning eller deras ungar. Vi föreslår att förbudet mot att
röra sig fritt och utvidgningen i SAP tas bort.
Tringa: Att hålla begränsningarna i rätten att röra sig i kraft och
delvis utvidga dem bör understödas. Tidsbegränsningen 1.4–20.6 är
inte tillräcklig för att skydda vattenfågelkullarna. Den kan förlängas till
30.7.
Begränsningen gäller bara landstigning inom begränsningszonerna 1.4–20.6 och 1.4–31.7. Undantag är vattenområdet
kring Uddfladan som är en viktig rastplats och där begränsningen gäller 1.1–31.12.
Precisering på blankett 18C och i
förklaringen till bild 8.
Vattnen utanför Tulludden och Uddskatan är i relativt livlig
användning, bl.a. på grund av rekreation och fartygstrafik.
Genom att fridlysa Uddfladan-Gåsörsviken garanterar vi möjligheter för vattenfågelkullarna samt för ruggande och flyttande vattenfåglar att livnära sig och vila.
De platser där det är förbjudet att röra sig till 20.6 är viktiga
häckningsholmar för ejdrarna. Efter detta är rekreation möjlig.
113
Ett landstigningsförbud på Högskär (35 ejderbon 2012) och Lilla
Ankargrundet (38 ejderbon 2012) bör tilläggas.
Användningen av skyttekojor har inte kommenterats vare sig för eller
emot. Om detta kunde det finnas individuella anvisningar.
Tringa vädjar till Forststyrelsen att förhandla med Hangö stad om
lagligt bindande landstigningsförbud 1.4–31.7 på DödörenSnappoppslandet-Stenskär och Långskär.
Lilla Ankargrundet hör till Gäddtarmens fornlämningsområde,
där landstigning får ske enbart via Gäddtarmens brygga. För
Högskär föreslås inte landstigningsförbud i det här skedet.
Begränsningarna kan tas till ny bedömning ifall naturvärdena
förutsätter det.
På områden där jakt är tillåten ska jaktlagen iakttas.
Precisering på blankett 18C, 23 och i
Det är i främsta hand en sak för Hangö stad.
Dykning hör till allemansrätten.
Yrkeshögskolan Novia: det framgår inte av planen att dykning är
tillåten i området. Det är bra att nämna eftersom dykning är en populär hobby i området.
Kari och Mikko Koho: lägg till en punkt enligt vilken fågelbeståndet
på Bengtsår ska skyddas genom att man minskar på mink- och
mårdhundsstammarna.
Hangöudds Skärgårdsjaktförening r.f.: Förbudet mot att röra sig
på vida vattenområden är inte motiverat. Det skadar rekreationsbruket och gäller också användningen av farlederna.
kring Uddfladan som är en viktig rastplats och där begränsningen gäller 1.1–31.12.
Föreningen motsätter sig ett förbud mot att röra sig året om, likaså
en utvidgning av det.
Föreningen motsätter sig också områden med begränsningarna 1.4–
31.7 och 1.4–20.6.
På de här platserna gäller förbudet enbart landstigning.
Klassificeringen syftar till att lyfta fram områdenas särskilda
114
Föreningen motsätter sig objekt med två särskilda naturvärden. Det
här leder lätt till krav på att fridlysa områdena helt i framtiden.
naturvärden, i dessa fall speciellt det häckande fågelbeståndet. Eventuella skyddsåtgärder ska Hangö stad besluta om.
Omnämnande tillagt på blankett 16.
Hangö stads turistbyrå: I målsättningarna bör målet att öppna
området synas tydligare.
Till utvecklingsmöjligheterna bör tilläggas att ett naturum öppnas på
området eller på annat håll i Hangö.
Naturumet omnämns på blankett 21B. Hangö stad beslutar
om fortsatt planering.
Visionen kan formuleras lite annorlunda: ”Helheten är ett attraktivt
och miljövänligt resmål, både för inhemska och utländska turister.”
Visionen är ett uttryck för viljan hos områdets aktörer, men
den preciseras senare i planen. Vi har försökt få med de viktigaste synpunkterna på skyddet och annat både på Tulludden
och på Bengtsår.
Utvidgningen av området på Uddfladan med åretruntförbud mot att
röra sig är viktigt både för kanotister och fiskare och bör inte sträckas
så långt västerut.
Hangö stad, stadsstyrelsen: Förslag har lagts fram om att ytterligare öka begränsningarna i landstigningen och rätten att röra sig på
vattenområdet och på holmarna, bl.a. på vattenområdet på uddens
norra sida (Uddfladan). Staden godkänner inte förslagen på karta 8
om att öka fridlysningen och utvidga områdena inom dess egna
vattenområden. Skyddsnivån måste basera sig på besluten om fridlysning av naturskyddsområdena.
kring Uddfladan-Gåsörsviken och de skär där vistelse begränsas 1.1–31.12. Vattnen utanför Tulludden och Uddskatan är i
relativt livlig användning, bl.a. på grund av rekreation och
fartygstrafik. Genom att fridlysa Uddfladan-Gåsörsviken garanterar vi möjligheter för vattenfågelkullarna samt för ruggande och flyttande vattenfåglar att livnära sig och vila.
Precisering på bild 10.
Områdena med begränsning har behandlats med tanke på
färska utredningar av fågelbestånden och slutsatsen presenteras i planen. Begränsningar i rörelsefriheten på vattenområdena föreslås inte för de områden som ägs av staden. Vattenområdet kring Uddfladan-Gåsörsviken förvaltas i sin helhet
115
av Forststyrelsen.
Hangö stad, miljönämnden: De begränsningar som gäller på
Tulluddens fågelskyddsområde bör tas fram tydligare i planen genom att man exempelvis samlar dem i samma avsnitt.
I själva verket föreslår planen att landstigningsförbudet upphävs på 11 skär där det varit i kraft sedan föregående SAP
(1995). Begränsningarna är naturskyddsmässigt motiverade
och främjar harmoniseringen av skydd och olika användningar.
Man kan sammanställa en separat broschyr eller motsvarande av instruktionerna och reglerna för området och publicera
den t.ex. på webben.
Bestämmelserna om fridlysning av naturskyddsområden finns
i bilaga 1.
Bestämmelserna om fridlysning av
tillagda i bilaga 1.
GENOMFÖRANDE
Museiverket: Inga skötselåtgärder beträffande kulturarvet presenteras i SAP. När de detaljerade åtgärdsplanerna blir färdiga ska den
del som behandlar de permanenta fornlämningsområdena skickas till
Museiverket för utlåtande.
Forststyrelsen skickar åtgärdsplanerna för utlåtande till Museiverket.
En undervattensinventering ska göras så att man ser över de kända
fornlämningarna under vattnet och inventerar de områden som eventuellt används eller kommer att användas för friluftsliv (t.ex. naturhamnen på östra sidan av Ryssö).
Om man visar besökarna till nya platser ska områdets kulturarv tryggas.
Beträffande fornlämningsområdet på Gäddtarmen rekommenderar
Museiverket en monitoreringsplan såvida antalet besökare ökar.
De objekt under vattnet och på land
som finns i fornlämningsregistret är
tillagda i bilaga 9.
Museiverket föreslår att en karta över de undervattensfornlämningar
som för närvarande är kända inom Tulluddens fågelskyddsområde
bifogas SAP.
Museiverket föreslår att ordet fornminne ersätts med ordet fornlämning. Vidare föreslås ett tillägg i källförteckningen: Kokko, Rami
2007: Hanko. Hauensuolen muinaisjäännöksen suoja-alueen arkeologinen vedenalaisinventointi 19.9.-21.9.2007. Museiverket.
Kari och Mikko Koho: Plantor av ek och andra ädla lövträd ska
skyddas mot skador av djur. I eventuella planteringar ska man an-
Förslagen om tillägg har beaktats.
Skyddet av trädplantor ska vid behov beaktas när åtgärderna
utförs. Vid eventuella planteringar används plantor av det
116
vända plantor som fås av träd som växer på ön.
lokala beståndet.
Finska vikens marinkommando: Transformatorn på Gustavsvärn
ägs av Senatsfastigheter, inte av Försvarsmakten.
Fel i Forststyrelsens uppgifter.
Ändring på blankett 25.
Finska vikens sjöbevakning: På blankett 21B föreslås en stig som
löper över Tulludden. När man närmare planerar och bygger stigen
ska man beakta sjöbevakningsstationens läge och att obehöriga inte
har tillstånd att vistas på stationens område.
Stigförbindelsen får inte störa Tulluddens verksamhet. Den
beaktas närmare i samband med planeringen.
Tringa r.f.: Det är viktigt att betet på Gåsörsudden-Gåsörsviken
sträcker sig ända till den västra stranden. Området håller på att växa
igen och det räknas till de viktigaste rastplatserna i Nyland för vadarfåglar.
Ett utvidgat bete är motiverat. Problemet är hur man gärdar in
området med tanke på säkerheten (sjögång, isar, djur som
kan rymma). Man kan eventuellt utvidga betet något utifrån en
separat bedömning.
I övervakningen (blankett) deltar också fågelstationens personal
eftersom den ingår i avtalet mellan Forststyrelsen och Tringa.
I slutskedet av planeringsperioden behövs en analys av igenväxningen på varje fågelskär och av behoven av röjning. Utredningen
kan fungera som bakgrundsmaterial för följande plan.
Görs samtidigt som de figurvisa naturuppgifterna uppdateras
Naturvården (blankett 19) På Bengtsår behöver man kanske inte
gallra bort granarna. Granen har en positiv inverkan på mångfalden
av arterna i lunden.
Grandungen hindrar förnyelsen av de ädla lövträden. Om
granarna tar över är det ett allvarligt hot mot ädelträdsskogarnas och -lundarnas fortbestånd. Naturvården går inte ut på att
avlägsna alla granar, men antalet ska minskas.
Hyggesbränning nämns inte alls: kan den vara en beaktansvärd
skötselmetod för någon naturtyp?
Hyggesbränning kan komma på fråga i vården av solexponerade miljöer. På grund av säkerhetsfrågor i anslutning till
hamnen är det svårt att ordna med bränningar på Uddskatan
och Tulludden.
Läget på Uddskatan är känt hos Forststyrelsen.
Rekreationsbruk: Tringa understöder förslagen i planen beträffande
Uddskatan. Nuläget kräver ordentliga förbättringar. Man bör genast
bygga ett utedass på området för friluftsfolket. Fågelstationens toalett är inte belägen vid någon av de utmärkta stigarna. En guidetavla
som presenterar Uddskatan vore också viktig.
117
Ett utedass bör genast byggas. Vid Uddskatan spets finns nu fågelstationens egen komposttoalett, men den ligger inte vid någon av de
utmärkta stigarna. Kapaciteten räcker inte heller till för allmänt bruk
ens när området är stängt. En ny toalett t.ex. i Lilla Munkhamn eller
härifrån norrut nära Uddfladans norra strand. På samma plats kan
man ställa en liten infotavla 3 som presenterar Uddskatans spets. En
alternativ plats kan vara nära den blå parkeringsskylten, vilket skulle
underlätta underhållet.
När besökarantalet stiger betonas behovet av en toalett.
Forststyrelsen söker en lösning på frågan tillsammans med
staden och hamnen.
De föreslagna begränsningarna av jakt och fiske verkar vara i tillräcklig balans med skyddsmålen både tids- och områdesmässigt.
Blankett 23: I avtalet mellan Tringa och Forststyrelsen står det att
Tringa får hålla sina etablerade nätlinjer öppna.
Blankett 24: Ifall man avlägsnar en skyddsområdesfastighet från
Forststyrelsens områden bör man i förordningen om inrättande av
naturskyddsområden nämna att begränsningarna beträffande rörelsefrihet och rekreationsbruk också i fortsättningen avgörs i SAP.
Yrkeshögskolan Novia: Man kan fästa mer uppmärksamhet på
guideinformationen, bl.a. genom att berätta om naturtyper och naturvård. Miljöfostran kan omfatta en bredare publik än barn och ungdomar. Hangö fågelstations informativa webbsidor kan nämnas i SAP.
Skyltarna ska informera på de båda inhemska språken, men också
på engelska eftersom det rör sig många utländska besökare på området.
Tillägg om forskningsverksamhet på
blankett 23.
Vi tar ställning till frågan när beslutet om fridlysningsbestämmelser för en eventuell ny skyddsområdesfastighet fattas.
Utlåtandet beaktas när vi planerar och tar itu med informationen och guidningen.
Förvaltningen av området skulle vara tydligare om man slog ihop
Forststyrelsens områden till en skyddsområdesfastighet.
Blankett 23: förbud mot marktäkt, man kan nämna att det också
gäller havsbotten.
Gäller också grustäkt under vattnet.
Hangö stads turistbyrå: I fråga om inhägnad bör det tilläggas att
frihamnsområdet också ska inhägnas och att detta bör beaktas i
resurserna.
Beaktad på ett allmänt plan, men preciseras när vi kommer till
genomförandeplanen, liksom också frågan om resursering.
Precisering på blankett 23.
Precisering på blankett 21B.
118
Det är särskilt viktigt att bevara träbron över Gäddtarmen mellan Lilla
Ankargrundet och Tullholmen, särskilt när man bara kan stiga i land
på Tullholmen.
Hangö stad, stadsstyrelsen: I utkastet till planen hänvisas det ofta
till resursbrist. Botten ramlar ur planeringsprocessen ifall man inte
hittar ekonomiska eller andra resurser för skötsel och utveckling av
områdena.
De viktigaste sevärdheterna i området finns på Tullholmen.
Bron måste rivas av säkerhetsskäl hösten 2012. Om fridlysningen ordnas kan bron byggas upp på nytt.
Verkställandet av planen är naturligtvis en resursfråga. Vi
hade kunnat lämna bort omnämnandet från planen, men för
tydlighetens skull togs det upp. SAP styr och möjliggör, men
garanterar inte finansiering.
Öppnandet av Tulludden, vilket antecknats som mål, är en önskvärd
utvecklingsriktning, som också har bekräftats i samband med arbetet
med generalplanen för innerstaden. Målet fanns också i skötsel- och
användningsplanen 1995 och i den s.k. Tulluddsarbetsgruppens
rapport.
Tulluddens landområde är ett intressant mål för natur- och fågelexkursioner. Området har också historisk betydelse. På norra sidan av
Tulludden ska man enligt stadens uppfattning bygga ett centrum för
naturvägledning, där naturen, fåglarna och områdets historia kan
presenteras för besökarna. På blankett 21B i planen Serviceutrustningen gör det möjligt att planera och bygga ett centrum för naturvägledning, men det vore riktigare att märka ut byggnaden på kartan
i bilaga 10.
I planen finns ingen beredskap från vare sig Forststyrelsens eller
Museiverkets sida att finansiera bygget av serviceutrustning i annat
fall än i obetydlig grad på de områden som ägs av staten. Skyddsmålen inom området är gemensamma och kostnaderna bör delas så
att stadens markägande inte blir ett hinder att få finansiering av
Forststyrelsen för projekten. Det är orimligt att förutsätta att staden
finansierar t.ex. stängslen, stignätet eller rivandet av den f.d. fängelsebyggnaden på Tulludden. De planerade åtgärderna för Gustavsvärn och Gäddtarmen bör tidigareläggas i planen, före 2018. Samma
gäller inventeringen av holmarnas naturtyper och undervattensnaturen (2025).
Ett eventuellt naturcentrum finns omnämnt på blankett 21B.
Ifall projektet framskrider bör behovet av ett naturum och dess
placering synas ur ett bredare perspektiv än bara för Tulludden. Bland annat måste besöksströmmarnas närhet och
kundkretsens omfattning beaktas. Forststyrelsen har inte i
nuläget möjligheter att delta som finansiär i projektet.
Omnämnande tillagt på karta 10.
Forststyrelsen är förberedd på kostnader för de egna områdena (planering och verkställande, kan också ge planeringshjälp åt staden). Med undantag av underhållet kräver de här
dock separat finansiering. En möjlighet är att inleda ett
gemensamt projekt med staden och eventuella andra aktörer
för att utveckla området. Särskilt byggandet av ett stängsel är
en så omfattande åtgärd att det kräver gemensamma insatser
av flera instanser. Åtgärderna på Gustavsvärn och Gäddtarmen har tidigarelagts till 2016, likaså inventeringen av undervattensnaturen, som på en del av området inleds 2013. Inven-
Tidsplanerna för verkställandet ändrade på blankett 28A.
119
teringen av naturtyperna på dem av stadens holmar som inte
hör till naturskyddsområdet ska avtalas om separat.
Hangö stad, nämnden för kultur- och medborgarverksamhet:
Ankarplatsen vid Gäddtarmen behöver repareras eftersom konstruktionerna är i dåligt skick och innebär en fara för besökarna. Det är en
synnerligen dålig lösning att riva bron mellan Tullholmen och Kobben
eftersom en del av holmarnas ca 640 inristningar finns på Kobben.
Staden har deltagit i projektet BACES (2010–2013), för att bl.a. öka
Gunnarsörarnas attraktion samt antalet infotavlor på Uddskatan och
Gäddtarmen.
De viktigaste sevärdheterna i området finns på Tullholmen.
Bron måste rivas av säkerhetsskäl hösten 2012. Om finansieringen ordnas kan bron byggas upp på nytt.
Konstruktionerna på Tulludden kommer såvitt möjligt att underhållas.
Hangö stad, miljönämnden: En preliminär planering av stigarna på
Uddskatan ska inledas 2012 i samband med BACES.
MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING:
ELY-centralen i Nyland: Åtgärderna i planen är motiverade och
ELY-centralen anser att genomförandet av dem inte har några försämrande effekter enligt 65 § 1 mom. i naturvårdslagen på de naturvärden som legat till grund för valet av Tulluddens fågelskyddsområde eller lunden på Bengtsår till Natura 2000-områden.
Tringa r.f.: Roskarlen hör till de häckande fåglarna.
Roskarlen är endast nämnd som en flyttfågel på Naturas
databasblankett, inga grunder för att vara en häckande art.
Den nyaste uppskattningen av antalet par finns omnämnd.
UPPFÖLJNING
Tringa: Uppföljningen av skyddsmålen och åtgärderna är ytlig och
ogenomskinlig: hur och var informeras allmänheten och intressentgrupperna om resultaten? T.ex. beträffande ängarna finns det inga
kvalitetskriterier som skulle berätta om hur skötseln lyckas. I uppföljningen av fågelbeståndet saknas en tidsplan och antalet rastande
fåglar nämns inte.
I åtgärdsprogrammet saknas en plan för avtalade verkställare eller
sådana som finns inom synhåll.
Forststyrelsen iakttar de riksomfattande besluten om uppföljning. De rastande fåglarna räknas om det finns resurser till
det. Vi informerar den stora allmänheten om intressanta resultat. Skötseluppföljningen verkställs enligt anvisningarna för
Forststyrelsens uppföljningssystem och en eventuell närmare
uppföljning inom ramen för resurserna. I samband med skötseluppföljningen bedömer vi om utvecklingen av vederbörande livsmiljö går i rätt riktning osv.
120
Tillägg i slutet av blankett 28B.
Yrkeshögskolan Novia: forsknings- och uppföljningsverksamheten
kunde omformuleras. En indikator som uppstår ur forskningen inom
området kan vara forskningsrönens synlighet (bl.a. antalet publikationer).
För uppföljningen svarar i främsta hand Forststyrelsen i samarbete med ELY-centralen i Nyland och Museiverket. Verkställarna av planen finns nämnda i början av blankett 26.
Forststyrelsen svarar för uppföljningen av skötseln av de
statliga och de privata naturskyddsområdena som den planerat.
121
Bilaga 7. Karta över ortnamnen på Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden
Tulluddens och Uddskatans
naturskyddsområdens ortnamn
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
Norra Klippingen
Lilla Klippingen
Södra Klippingen
Kolagrundet
Utterklinten
Tvihjälpan
Själsten
Kvarnskär
Tjuvskär
Kalskären
Uttergrundet
Gåsörsudden
Gåsörsviken
Uddfladan
Uddskatan
Bobergsgrundet
Västra Kistskär
Kistskär
Östra Kistskär
Granskärsharun
Lilla Granskärsharun
Måsgrundet
Granskär
Tistrorna
Albertsklackarna
Örskär
Rågskär
Ryssön
Gustavsvärn
Låglandet
Måsskären
Svanglarna
Långgrundet
Fläskaren
Högskär
Ankargrundet
Lilla Ankargrundet
Tullholmen – Gäddtarmen/Hauensuoli
39. Tulludden/Tulliniemi
40. Simstrand/uimaranta
41. Hamnområde/satama-alue
42. Tulluddsstranden
1/MML/12.
122
Bilaga 8. Avtal gällande Gäddtarmen
AVTAL FÖR HANGÖ GÄDDTARMENS FORNMINNESOMRÅDES GRÄNSER
Forststyrelsen i egenskap av markägare och Museiverket i egenskap av skyddsmyndighet kommer i enlighet med lagen om fornlämningar § 5 överens om skyddsområdets gränser för Gäddtarmen (på finska Hauensuoli) enligt bifogade kartbilaga. Målsättningen med avtalet är att befrämja tryggandet av det unika områdets kultur- och naturvärden samt stöda Forststyrelsens och Museiverkets samarbete och informationsutbyte gällande områdets utveckling, skydd och uppföljning.
Avtalet gäller öarna utanför Hangö Tulludden Tullholmen, Kobben, Lilla Ankargrundet samt skäret mellan Tullholmen och Högskär,
samt i mellanliggande och omgivande vattenområden. Avtalsområdets helhetsareal är 22,5 ha, av vilken land är 6,7 ha och vatten
15,8 ha.
Områdets fornlämningar
På fornlämningsområdet finns flera fornlämningar både på öarna och på havsbottnen. Mellan Tullholmen och Kobben ligger Gäddtarmens sund efter vilket fornminnet, hällristningarna från historisk tid, fått sitt namn (fornlämningsregistret 78 01 0001). På öarna
Tullholmen och Kobben finns över 600 hällristningar, av vilka största delen är från 1500-1600-talen. Även på Lilla Ankargrundet
finns en hällristning. Från havsområdet känner man till fem undervattensobjekt: Gäddtarmssundet (undervattensregistret objekt
2662) på vars botten man i undersökningar hittat föremål från 1500-1800-talen, det s.k. kabelgrundet (registerobjekt 1392) som
sjunkit på 1600-talet, Lilla Ankargrundets vrak (registerobjekt 1400) som sjunkit på 1890-talet. Högskärsvraket (registerobjekt 1397)
som sjunkit i slutet på 1700-talet – början av 1800-talet samt det tillsvidare odaterade Kobbens vrak (registerobjekt 2586), som
ändå kan antas ha sjunkit för mer än hundra år sedan. Dessutom finns det arkivuppgifter angående gamla ankarfynd i området.
Skyddsområdets gränser
Gränserna för fornlämningarnas skyddsområde fastslås på så sätt att dess gränspunkter är sjöfartens linjemärken som omger öarna. Den nordligaste gränspunkten är djupfarledens korsning.
123
Skyddsområdets gränser har utmärkts på den bifogade kartan (punkterna 1-6 medsols):
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Den nordliga gränspunkten utgörs av 7,3 m korsning av djupfarlederna
Nordprick med fyrkaraktär norr om Lilla Ankargrundet, ca 400 m SE från föregående
Babords lateralmärke utanför Lilla Ankargrundets östra udde, ca 150 m SSE från föregående
Styrbords lateralmärke norr om Högskär och söder om 7,3 m djupfarleden, ca 310 m SW från föregående
Babords lateralmärke sydväst om Tullholmen, ca 380 m norr från föregående
Nordpricken väst om Tullholmens norra udde, ca 380 m norr om föregående och ca 310 m sydväst om djupfarledskorsningen (punkt 1)
Begränsningar och anvisningar gällande skyddsområdet
Det är förbjudet att rubba fasta fornlämningar enligt lagen om fornminnen (295/63) 1 § 2 mom.
Det är tillåtet att dyka vid vrak som skyddas av lagen om fornminnen, men det är förbjudet att rubba, förändra eller skada dem, bl.a.
att flytta eller lyfta konstruktioner.
Det är endast tillåtet att angöra Tullholmen eller Kobben via Gäddtarmens brygga.
Förankring i skyddsområdet är förbjudet för att skydda undervattensfornlämningar.
Uppgörande av eld och tältning är förbjudet på hela området.
För att skydda undervattensfornlämningar är fiske med sådan utrustning som förändrar havsbottnen förbjuden.
I skyddsområdets södra del ligger det s.k. Högskärsvraket, som ligger i farleden och p.g.a. sitt läge kan vara särskilt hotat. Avtalets
parter befrämjar tillsammans uppföljning och skydd av vraket i enlighet med fornminneslagen.
Skötsel- och användningsplaner
124
Då man uppgör en skötsel- och användningsplan för områdets fornlämningar, hörs båda parter. Planerna innehåller bl.a. information om konstruktioner som är nödvändiga för områdets användning, dragningen av stigar för att styra allmänheten samt placeringen av bryggor.
Forststyrelsen utarbetar en skötsel- och användningsplan för Natura 2000-området Tulluddens fågelskyddsområde, dit även Gäddtarmens skyddsområde hör. I planen sammanfogas naturskyddets, kulturarvets, rekreationsbrukets och andra användningsformers
målsättningar. Intressegrupperna deltar i utarbetandet av skötsel- och användningsplanen via informationstillfällen, samarbetsgrupper och utlåtandebegäran. Intressegrupperna har möjlighet att delge sina åsikter om Gäddtarmens skyddsområde i samband med
utarbetandet av skötsel- och användningsplanen.
Områdets övriga skydd
Skyddsområdet är en del av Tulluddens naturskyddsområde. Landstigning och rörelse på vissa öar är begränsad under fåglarnas
häckningstid. Bestämmelsen gäller dock inte Tullholmen och Kobben.
Gäddtarmen har föreslagits till intensionslistan för UNESCOs världsarv 1.2.2004. Eftersom världsarven kräver ett betydligt större
buffertområde (”Buffer zone”) skulle förordnandet kräva skilda förhandlingar med markägarna, Hangö stad, Forststyrelsen och Museiverket. En överenskommelse om ett större buffertområde är inte strid med det egentliga skyddsområdesavtalet för Gäddtarmens
fornminnesområde.
Hangö stads nationella stadspark täcker Gäddtarmen i sin helhet. Stadsparkens målsättningar är inte strid med fornminnesområdet,
men i verksamheten bör man ta i beaktande de avtal och begränsningar som berör fornminnesområdet.
Avtalets giltighet och förändring av avtalet
Detta avtal träder i kraft då båda parter undertecknat det.
Tillägg och förändringar till detta avtal ska göras skriftligt och bör undertecknas av båda parter.
Detta avtal har gjorts i två exemplar, ett för vardera avtalsparten.
125
Helsingfors xx.xx.xxxx
För Forststyrelsen
Områdeschef
Parkchef
För museiverket:
Avdelningschef
Överintendent
126
127
Bilaga 9. Båtleder, skyddsområden och objekt i fornminnesregistret på Tulluddens fågelskyddsområde
© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12, © Sjöfartsverket, lupa nro 2517/721/2009.
Farleder och skyddsområden
Farled (9,1 Farled (5,5 Farled (3,6 Farled (1,3 Farled (1,2 -
13m)
9,1m)
5,5m)
3.5m)
2,7m)
Fornminne
Fornminnesområde
Planeringsområde (Natura 2000 -område)
Vii
128
Forststyrelsens senaste naturskyddspublikationer
Serie A
No 180
Koskela, K. (toim.) 2009: Ennallistaminen, luonnonhoito ja seuranta Vattajan Dyyni
Life-hankkeessa 2005–2009. 218 s.
No 181
Koskela, K. & Sievänen, M. (eds) 2009: Restoration, environmental management and
monitoring in the Vattaja Dyne Life project 2005–2009. 39 s.
No 182
Junninen, K. 2009: Kalkkikäävän (Antrodia crassa) suojeluselvitys. 51 s.
No 183
Yliniva, M. & Keskinen, E. 2009: Perämeren kansallispuiston pohjaeläimet. 46 s.
No 184
Leinonen, K. & Mutenia, A. 2009: Lokan ja Porttipahdan tekojärvien kalakantojen tila. 32 s.
Serie B
No 115
Metsähallitus 2009: Metsähallituksen julkisten hallintotehtävien tilinpäätös ja
toimintakertomus 2008. 48 s.
No 116
Kajala, L. (toim.) 2009: Kävijäseuranta luontoalueilla – Pohjoismaiden ja Baltian maiden
kokemuksiin perustuva opas. 144 s.
No 117
Raatikainen, K. (toim.) 2009: Perinnebiotooppien seurantaohje. 109 s.
No 118
Hyvärinen, E. & Aapala, K. (toim.) 2009: Metsien ja soiden ennallistamisen sekä
harjumetsien paahdeympäristöjen hoidon seurantaohje. 114 s.
No 119
Moilanen, E. & Luhta, P.-L. 2009: Iijärven ja Irnijärven välisen alueen kunnostettujen
jokien kalataloudellinen seuranta. Yhteenvetoraportti vuosilta 1987–2006. 60 s.
Serie C
No 57
Metsähallitus 2009: Perämeren kansallispuiston, Perämeren saarten ja Röytän Natura 2000 -alueiden hoito- ja käyttösuunnitelma. 84 s.
No 58
Metsähallitus 2009: Merenkurkun saariston maailmanperintöalueen hallinto- ja kehityssuunnitelma. 77 s.
No 59
Forststyrelsen 2009: Förvaltnings- och utvecklingsplan för världsarvet Kvarkens skärgård. 77 s.
No 61
Metsähallitus 2009: Hyyppään ja Alasuon Natura 2000 -alueiden hoito- ja käyttösuunnitelma. 51 s.
No 62
Metsähallitus 2009: Vaarunvuorten Natura 2000 -alueen hoito- ja käyttösuunnitelma. 86 s.
No 63
Metsähallitus 2009: Vattajanniemen Natura 2000 -alueen hoito- ja käyttösuunnitelma. 101 s.
No 64
Laukkanen, M. 2009: Saimaan suojelualueiden luontomatkailusuunnitelma. 65 s.
Forststyrelsens naturskyddspublikationer. Serie C xx
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C xx

Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde

Transcription

Similar documents

2014 - Hangö udds tjänstemän Pro

Hanko Hangö Suomenlahti Finska viken Gulf of Finland

Toiminta- ja kohdeavustukset 2015

Västra Nylands Reumaförening rf Vårhälsning till medlemmarna När

RoHit 2013 (pdf-fil)

Utvecklingsplan för naturturismen på Örö – sammandrag

SYS Jakten 2_1999 - Sail Yacht Society

1. ATT TÄNKA PÅ INNAN LÄGERSKOLAN

Ladda ner - Vaasan yliopisto

Kaffesump och finska pinnar