docTeologisk etik - CredoAkademin
download 
Report Transcription
Teologisk etik - CredoAkademin
Teologisk etik tisdag 19 februari 13 Albert Einstein “The most important human endeavor is the striving for morality in our actions. Our inner balance and even our very existence depend on it. Only morality in our actions can give beauty and dignity to life.” tisdag 19 februari 13 Etik idag Sexskandaler tisdag 19 februari 13 Etik idag Abu-Ghraib fängelse tisdag 19 februari 13 Etik idag barnarbete tisdag 19 februari 13 Etik idag stamcellsforskning tisdag 19 februari 13 Etik idag genmanipulerad mat tisdag 19 februari 13 Etik idag kloning tisdag 19 februari 13 Etik idag rättvisemarkering tisdag 19 februari 13 Etik idag mänskliga rättigheter tisdag 19 februari 13 ”Är” leder inte till ”Bör” • Att observera en kultur och det som förekommer eller är tillåtit ger en otillräcklig bas för etiken. • En ren beskrivning kan aldrig bli normativ (föreskrivande). • Samhällets moraliska handlingar går genom en ständig förändringsprocess. • Om morallagarna inte kan vara annat än ständigt förändrande, blir ständigt växlande normer ett slags absolut som inte kan förändras. tisdag 19 februari 13 ”Är” och ”bör” • Humes lag: Du kan inte härleda ett ”bör” ur ett ”är”. • Detta tycks vara en logisk regel: § Om premisserna enbart är faktapåståenden måste slutsatsen vara ett fakta påstående. § Om en av premisserna är ett värdepåstående, så blir slutsatsen ett värdepåstående. tisdag 19 februari 13 Är det alltid fel att ljuga? • 2 Mosebok 1:15-19 • Josuabok 2:1-7 • 1 Mosebok 12:10-16 tisdag 19 februari 13 Att gömma judar då? tisdag 19 februari 13 Vad är etik? 1. Etik är inte bara juridik. 2. Etik är inte bara sociologi. 3. Etik är inte bara etikett. 4. Etik är inte bara historia. 5. Etik är inte bara politik. 6. Etik är inte bara tyckanden och känslor. 7. Etik är inte bara något subjektivt och privat. 8. Etik är inte bara regler och principer. 9. Etik är inte bara något relativt. tisdag 19 februari 13 Etik och moral? • Etik - grekiskans ethos, ethikos sedvänja, seder • Moral - latinets mos, mores Finns det någon skillnad? tisdag 19 februari 13 Moralfilosofi / praktisk filosofi • Tre nivåer: • Tillämpad etik – frågor om det praktiska etiska frågorna som exempelvis är dödshjälp rätt eller fel? • Normativ etik – frågor om vilken etisk teori som rättfärdigar och vägleder oss till de rätta svaren på moraliska frågor. • Metaetik – frågor om etikens grundläggande natur. tisdag 19 februari 13 Metaetik • Är etiska utsagor meningsfulla? • Vad menar man med ”gott” och ”ont”? • Finns det moraliska sanningar? • Finns det en objektiv etik eller är etiken subjektiv / relativistisk? tisdag 19 februari 13 Normativ etik • Besvarar vilken etisk teori som är den rätta (eller rationella) exempelvis § Kantiansk pliktetik (deontologi) § Utilitarism § Dygdetik tisdag 19 februari 13 Tillämpad etik • Besvarar de praktiska etiska frågorna: § Bioetik – frågor om liv och död ex dödshjälp, abort, stamcellsforskning, kloning. § Affärsetik – ex frågor om mutor, insidertips, arbetsmiljö, ”slavlöner”. § Sexualetik – ex frågor om skilsmässa, homosexualitet, surrogatmödraskap, prostitution. tisdag 19 februari 13 METAETIK och VÄRDETEORI tisdag 19 februari 13 Moralen behöver religionen som grund 1. Utan religion finns ingen moralisk kunskap. 2. Utan religion finns ingen värdeexistens. 3. Utan religion finns ingen moralisk giltighet. 4. Utan religion finns ingen motivation och kraft till att förverkliga moralen. 5. Utan religion blir moralen omänsklig. tisdag 19 februari 13 Moralen behöver ingen religiös grund 1. Många människor lever moraliskt rätt utan religion. 2. Moralen är självständig och unik. 3. Människan är autonom. 4. Religionen förstärker det moraliskt onda. 5. Religionens anspråk på sanningen är en minst lika osäker och växlande grund för moralen som subjektiva åsikter och sociala konventioner. 6. Religionen är en omskrivning av moralen. tisdag 19 februari 13 Metaetiska frågeställningar Det kunskapsteoretiska problemet Kognitivism - Etiska utsagor ger kunskap om verkligheten. De kan alltså verifieras eller falsifieras. Icke-kognitivism - Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Det semantiska problemet Deskriptivism. Etiska utsagor har en informativ funktion om en yttre verklighet. Icke-deskriptivism. Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. tisdag 19 februari 13 Metaetiska frågeställningar (forts) Det värdeontologiska problemet Positiv värdeontologi - det finns en moralisk verklighet, som existerar oberoende av mänskliga föreställningar.¨ Negativ värdeontologi - Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet. tisdag 19 februari 13 Moralisk Relativism tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism • ”det goda = det som samhället godkänner” • Man väljer sina moraliska principer i enlighet med det som samhället accepterar. tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism • Moralregler varierar i olika kulturer och olika tider tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism 130 80 90 110 Hur fort får man köra? tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism Polygami? tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism Abort? tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism • Moralregler varierar i olika kulturer och olika tider • Att erkänna kulturella skillnader innebär inte att man är kulturrelativist • Man blir kulturrelativist när man påstår att ALLT som samhället godkänner måste därför vara gott tisdag 19 februari 13 Kulturrelativism Absolut Vänster? tisdag 19 februari 13 Absolut Höger? Kulturrelativism • Objektiviteten är en myt. • Kulturrelativismen förkastar objektiva etiska värderingar. • Det finns inget självklart sätt att bestämma vem som har rätt när moraliska uppfattningar går isär. • Kulturrelativism ger en demokratisk röst åt etiska beslut. tisdag 19 februari 13 Kritik av Kulturrelativism • Det finns ingen plats för samhällskritiker och reformatorer. tisdag 19 februari 13 Kritik av Kulturrelativism • Det finns ingen plats för samhällskritiker och reformatorer. • Även om man anser att majoriteten har felaktiga värderingar som bygger på fördomar och okunnighet blir man tvungen att acceptera samhällets moraliska värderingar. • Vad gör man när opinionen är delad? • Kulturrelativism ger en orealistisk bild av världens kulturer och deras moraliska normer. tisdag 19 februari 13 Kritik av Kulturrelativism • Att erkänna kulturella skillnader gör dig inte till relativist. • Moralisk oenighet förutsätter en tro på moralisk sanning (om vilken man är oense). Ingen är oense om rena smakfrågor. • Relativismen utesluter det legitima hos samhällskritiker och reformatörer: King hade fel när han gick emot den kulturellt accepterade rasismen. • Vilken del av samhället definierar moralen: gruppen, staden, regionen, nationen, kontinenten, kultursfären, FN? • Vad göra när samhället inkluderar fördomar? • Det kan inte finnas några ”moraliska framsteg” endast moralisk förändring. tisdag 19 februari 13 Kritik av Kulturrelativism • Moralisk relativism kan inte ”promota” tolerans eftersom intoleranta kulturer ”har lika rätt”. • Moralisk relativism beskriver moralen annorlunda (som relativ) än hur de flesta kulturer beskriver den (som objektiv) – men vad ger då kulturrelativisten rätten att säga att dessa kulturers moraluppfattning är fel? tisdag 19 februari 13 Kritik mot kulturrelativismen • Argumentet att objektiva sanningar inte kan finnas p g a att kulturer skapar moralen stämmer inte. • Faktum att många kulturer är oense om moralen utesluter inte automatiskt att moraliska sanningar finns. • Angående kritiken att objektiva moraliska sanningar inte kan finnas pga det inte går att göra upp om moraliska tvister och dispyter: Är det möjligt överhuvudtaget att övertyga någon att man har en felaktig uppfattning? • Objektiva moraliska värderingar utesluter inte faktum att inte alla moraliska värderingar är objektiva och absoluta. tisdag 19 februari 13 Metaetisk subjektivism Också känd som: • Antinomism – ”mot” eller ”istället för” lagen • Existentialistisk etik tisdag 19 februari 13 Metaetisk subjektivism • ”X är bra” betyder bara ”Jag gillar x” • Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina känslor. • Etiska omdömen beskriver bara våra känslor. tisdag 19 februari 13 Metaetisk subjektivism Två sätt att förstå antinomism: • Absolut antinomism: Det finns inga morallagar alls • Begränsad antinomism: Det finns inga absoluta, universella, allomfattande morallagar tisdag 19 februari 13 Antinomismens egenskaper • • • • Det Det Det Det tisdag 19 februari 13 finns finns finns finns inga inga inga inga gudagivna morallagar. objektiva morallagar. tidlösa morallagar. lagar mot lagar. Antinomismens styrkor • Den betonar individens ansvar. • Den tar hänsyn till människans känslor. • Den betonar interpersonliga förhållanden. • Den betonar människans begränsade förståelse av etiken. tisdag 19 februari 13 Kritik av antinomism • • • • • Den Den Den Den Den tisdag 19 februari 13 är är är är är självförgörande. för subjektiv. för individualistisk. ineffektiv. oförnuftig. Emotivism / Värdenihilism • ”Moraliska omdömen” är bara uttryck för känslor • ”X är bra” = ”Hurrah för X” • ”X är ont” = ”Fy på X” • Moraliska utsagor gör inget anspråk på sanningen. • Moraliska sanningar och moralisk kunskap finns inte. • Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina känslor. tisdag 19 februari 13 Emotivism / Värdenihilism • Icke-kognitivist – Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. • Icke-deskriptivist – Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. • Negativ värdeontologi – Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet. tisdag 19 februari 13 Logisk positivism • AJ Ayer, Axel Hägerström, Adolf Phalén, Ingemar Hedenius • Den vetenskapliga metoden är den enda vägen till kunskap. Man måste kunna pröva något empiriskt, annars är det bara nonsens. tisdag 19 februari 13 Logisk positivism Endast två sorters påståenden kan vara sanna: • Empiriska påståenden • Analytiska påståenden • Moraliska utsagor är varken empiriska eller analytiska och är alltså meningslösa. tisdag 19 februari 13 Skillnaden mellan Antinomism Värdenihilism Påståenden om känslor Uttrycker känslor ”Jag fryser.” ”Brrr!” ”Jag tycker det är roligt.” ”Jag är imponerad.” ”Jag tycker om X.” ”Ha! Ha!” tisdag 19 februari 13 ”Wow!” ”Hurra för X!” Emotivism / Värdenihilism Det är sant! tisdag 19 februari 13 Brrr! Emotivism / Värdenihilism Det är sant att du fryser! tisdag 19 februari 13 Jag fryser! Värdenihilismens kritik Det Hurra är bra föratt av antinomism förintelsen! döda judar. • Antinomister blir tvungna att acceptera Hitlers etik som sann. tisdag 19 februari 13 Värdenihilismens egenskaper • Emotivism förklarar mer på ett enklare sätt. • Emotivism ger ett mer tillfredsställande svar på moralen. • Emotivism förklarar vad vi egentligen menar med ”gott” och ”ont”. tisdag 19 februari 13 Matteusevangeliet 7:17-19 ”Så bär varje hurra träd hurra frukt, men ett fy träd bär fy frukt. Ett hurra träd kan inte bära fy frukt, inte heller kan ett fy träd bära hurra frukt. Ett träd som inte bär hurra frukt blir nedhugget och kastat i elden.” tisdag 19 februari 13 Värdenihilismens egenskaper • Emotivism förklarar mer på ett enklare sätt. • Emotivism ger ett mer tillfredsställande svar på moralen. • Emotivism förklarar vad vi egentligen menar med ”gott” och ”ont”. • Emotivism stämmer med hur människor i allmänhet använder etiska utsagor. • Emotivism ger en starkare motivering för varför människor bör handla enligt sina moraliska övertygelser. tisdag 19 februari 13 Moralisk argumentering • Ibland har två människor olika uppfattningar om grundläggande moraliska värderingar. • Emotivisterna menar att det bara är deras känslor som skiljer dem åt. • Utifrån emotivism kan man inte resonera vidare med en människa som inte delar samma grundläggande värderingar. • Man kan dock fortsätta diskutera, inte genom att resonera, utan genom att försöka påverka och förändra den andra människans känslor i frågan. tisdag 19 februari 13 Kritik av Värdenihilism • Moraliska omdömen är inte alltid känslomässiga. • Emotivism förutsätter att ju enklare förklaring desto bättre. • Emotivismen ger ingen tillfredsställande förklaring för moralisk oenighet. • Varför finns det en skillnad mellan ”fy” och ”hurrah”? tisdag 19 februari 13 Etisk Egoism • Ayn Rand (1905-1982) • Née Alice Rosenbaum tisdag 19 februari 13 Altruism • Idén att människan har en plikt gentemot andra människor. Man bör agera för samhällets bästa. • Altruism - att man skulle tänka på andra – var Rysslands stora nederlag • “Altruism förklarar att varje handling som utförs till förmån för andra är god, och att varje handling som utförs till förmån för en själv är ond. På så sätt blir förmånstagaren av en handling det enda kriteriet på moraliskt värde – och så länge denne förmånstagare är någon annan än en själv, är det fritt fram för vad som helst.” – Ayn Rand tisdag 19 februari 13 Etisk egoism är inte • Egotism. En egotist tänker kortsiktigt och handlar utifrån sina djuriska drifter. • Psykologisk egoism. (Thomas Hobbes) § Människor är själviska § Det är omöjligt för en människa att handla osjälviskt tisdag 19 februari 13 Psykologisk egoistisk etisk dekonstruktionism • Alla till synes altruistiska handlingar är egentligen egoistiska • De som ger till välgörenhet vill bara övertyga sig själva (och andra) att de är mer kompetenta än andra • Välgörenhet är bara ett sätt att skylta med sin överlägsenhet tisdag 19 februari 13 Rationalitet • Världen är bara som den är, utan moraliskt värde. • Självbevarelsedriften. Allt levande strävar efter att fortsätta leva. • Det enda som skiljer människan från djuren är rationaliteten. • Att handla irrationellt är att riskera livet eftersom det är genom rationaliteten att jag överlever. • Etik är inte bara en intressant mentalgymnastik, utan en oumbärlig del av vår överlevnad. • Egoisternas egenintressen råkar aldrig i konflikt med andra människors egenintressen. tisdag 19 februari 13 Till egoismens försvar • Andra människors själviskhet gynnar också mig • En handling blir inte rätt bara för att den är osjälvisk • Jag är den ende som verkligen förstår mina begär och behov • Att handla altruistiskt är att kränka andra människors integritet • Rättviseprincipen • Självrespekt • Kärlek för andra tisdag 19 februari 13 Kritik av Etisk Egoism • • • • • • Egoism har en otillräcklig bas för moral därför att den har en alltför optimistisk människosyn Egoism fungerar endast om den inte är universaliserad Det finns en väsentlig skillnad mellan själviskhet och egenintresse Det finns en väsentlig skillnad mellan egenintresse och hedonism Är rättvisan möjlig? Egoism missrepresenterar altruism tisdag 19 februari 13 Kritik (forts) • Vad är det för skillnad mellan mig och dem? 1. 2. 3. tisdag 19 februari 13 ”We can justify treating people differently only if we can show that there is some factual difference between them that is relevant to justifying the difference in treatment. If we are to be the final word on right and wrong, we must find some rational guide for what sets our interests above those of others.” (James Rachels) En etisk teori som betonar en grupps intressen över en annans är alltför godtycklig om inte det finns en väsentlig skillnad som rättfärdigar att de olika grupperna behandlas olika. Etisk egoism kräver att man prioriterar sina egenintressen över andra människors intressen. Men det finns ingen skillnad mellan mig och andra som man kan lyfta fram som rättfärdigar olikheterna i hur man behandlas. Alltså, etisk egoism är alltför godtycklig. Kritik (forts.) • Invändningen att osjälviska handlingar ger oss en känsla av välbefinnande bevisar inte att egoism är sann. • “Om vi säger detta jättesnabbt medan vi tänker på något annat, låter det kanske rätt; men om vi talar långsamt och funderar på vad vi säger, låter det bara fånigt.” § tisdag 19 februari 13 James Rachels, s. 59. Darwinistisk etik • Bygger på Darwins lära om evolution genom naturligt urval. • I boken ”Människans härkomst” tillämpar Darwin evolutionen på människan tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik ”Bland vildar går de som är svaga i kroppsligt eller själsligt hänseende under, och de som överlever har i allmänhet utmärkt hälsa. Vi civiliserade människor gör däremot vårt yttersta för att förhindra denna utsortering. Vi bygger fristäder för de imbecilla, lytta och sjuka, vi har omsorg om de fattiga och våra läkare gör sitt bästa för att rädda livet på alla in i det sista….” tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik ”... Det finns anledning att förmoda att vaccination har räddat livet på tusentals människor som tidigare skulle ha gått under i smittkoppor. I ett civiliserat samhälle fortplantar sig följaktligen svaga medlemmar sitt släkte. Ingen som sysslat med husdjurs avel kan betvivla att detta är synnerligen skadligt för människosläktet. …” tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik ”… Det är förvånande hur fort brist på omsorg eller missriktad omsorg medför att en husdjursras försämras, men utom i fallet människan själv är knappast några så okunniga att de låter sina sämsta djur föröka sig” Charles Darwin, Människans härkomst sid 131. tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik ”Om vi medvetet försummar de svaga och hjälplösa, skulle det emellertid vara för att uppnå eventuella framtida vinningar, till priset av ett stort omedelbart ont. Följaktligen måste vi utan klagan fördra de otvivelaktigt dåliga konsekvenserna av att de svaga överlever och fortplantar sig.” Ibid sid 131-132 tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik • Herbert Spencer utvecklar socialdarwinismen: de mindre utvecklade människorna bör gå under till förmån för de högre utvecklade människorna. • Socialdarwinismen bryter mot Humes lag genom att sluta sig till ett bör utifrån ett är. tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik • Fyra utgångspunkter: 1. Människan är inte kvalitativt unik 2. Evolutionen hänger endast på överlevnad och reproduktion 3. Moraliska egenskaper gynnar överlevnad 4. Den själviska genen (är den biologiska grunden för alla arters beteende inklusive mänsklig moral) tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik • Den själviska genen ger upphov till altruistiskt beteende hos djur (präriehunden, kejsarpingvinen) tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik • Två hinder för teorin om den själviska genen: 1. Genetiskt förprogrammerade beteenden är inte detsamma som fria moraliska val. Hur förklara det? 2. Den själviska genen har också orsakat fientligt beteende mot främlingar och fiender? Hur förklara den moral som går utöver dessa begränsningar? tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik • Wilson: Det mentala uppstår som en emergerande process när komplexiteten är tillräckligt stor. • Kultur uppstår i samspelet mellan medvetna individer. • Tabun (ex mot incest) är kulturella illusioner men biologiskt grundade. • (Jämför med Dawkins meme-teori.) tisdag 19 februari 13 Darwinistisk etik • Richard Dawkins: § Altruism mot ens närmaste § Altruism mot de som kan gengälda § Altruism mot medmänniskan är en evolutionär (och ”välsignad”) ”feltändning” (då altruismen tillämpas på fler än vad som är evolutionärt berättigat) tisdag 19 februari 13 Kritik av Darwinistisk etik 1. Hur gå från är till bör? - Vi kanske har biologiskt grundade impulser för altruism, men varför bör vi följa dem? - Vi har andra biologiskt grundade impulser som kan krocka med varandra – vilken impuls bör vi då följa? (Fly eller fäkta?) tisdag 19 februari 13 Kritik … 2. Darwinistisk etik kan inte förklara eller rättfärdiga moral som generell altruism - Förklarar inte varför vi håller fast vid moralen även om vi tror att den är en ”feltändning”. - Dawkins fördömer xenofobi trots att det inte ens är en ”feltändning” tisdag 19 februari 13 Kritik … 3. Problematiskt att reducera den mänskliga naturen till genetik - Gener varken ”bryr sig eller vill något”. Om vi är våra gener, så kan moralen inte grundas. - Människan särmärken (som förmågan till moral, poesi, religion, vetenskap, filosofi), kan inte reduceras till fysiska entiteter. tisdag 19 februari 13 Kritik … 4. Darwinistisk etik har inget utrymmer för mening - Människan blir endast en behållare för genen. - Den mänskliga individen saknar syfte och mening tisdag 19 februari 13 Kritik … 5. Darwinistisk etik har en farlig övertro på vetenskapen - Tron att vetenskapen kan utgöra grunden för etiken har historiskt lett till katastrofer (Nazism, Kommunism) - Kräver stort mått av tro för att överbrygga gapet mellan empiri (fakta) och etik (värde) tisdag 19 februari 13 Preskriptivism • Etiska utsagor uttrycker rekommendationer och inte är enbart känslouttryck. • ”Man bör göra X” = ”Gör så här och låt alla andra i samma situation göra likadant.” • Imperativa satser saknar sanningsvärde (negativ värdeontologi). De kan inte verifieras eller falsifiseras. • Etiska utsagor uttrycker en människas vilja. • Att acceptera ett moraliskt omdöme handlar inte om externa fakta; det handlar om att satsa på ett sätt att leva. tisdag 19 februari 13 Preskriptivism • Icke-kognitivist – Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. • Icke-deskriptivist – Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. • Negativ värdeontologi – Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet. tisdag 19 februari 13 Preskriptivism En etisk teori måste klara av två kriterier: • Den måste ge mig friheten att formulera mina egna moraliska värderingar. • Den måste visa mig hur jag rationellt kan formulera mina moraliska värderingar. tisdag 19 februari 13 Preskriptivism Rationalitet innebär: • Universaliserbarhet – Logisk konsekvens kräver att jag värderar likadana situationer likadant. • Det Preskriptiva – Logisk konsekvens kräver att mina värderingar passar bra med hur jag lever och hur jag vill att andra ska leva. tisdag 19 februari 13 Preskriptivism Rationalitet innebär: • Att vara informerad om fakta. • Empati – förmågan att leva sig in i andra människors livssituationer (föreställningsförmågan). • Att vara konsekvent. tisdag 19 februari 13 Preskriptivismens styrkor • Preskriptivismen uppfattar moralisk oenighet som en verklig åsiktsskillnad. • Preskriptivismen visar hur det är möjligt att överbygga moralisk oenighet med rationella argument. tisdag 19 februari 13 Kritik av Preskriptivism • Preskriptivismen strider mot hur människor allmänt uppfattar moralen. • Preskriptivismen kan inte förklara människans moraliska svaghet – att man inte alltid handlar enligt sina moraliska värderingar. • Preskriptivismen säger sig kräva logisk konsekvens. § Man bedömer inte alltid likadana situationer likadant. § Ibland handlar jag på ett sätt som strider mot mina moraliska värderingar. tisdag 19 februari 13 Behaviorismen • B.F. Skinner - Skrev boken ”Beyond freedom and dignity” - Materialistisk och deterministisk - Förnekar själen: människan saknar frihet. - Miljön orsakar biologiska impuler som orsakar ett visst beteende tisdag 19 februari 13 Behaviorismens etik • • • • Det Det Det Det tisdag 19 februari 13 finns finns finns finns ingen fri vilja ingen skuld inget ansvar ingen grund för straff Kritik av behaviorismen • Människan tycks inte vara styrd av naturlagar på samma sätt som materia • Vissa människors beteende avviker från det förutsagda • Starkt kontra-intuitiv: alla förutsätter fri vilja (och en massa annat som bygger på fri vilja, som t.ex. ansvar) • Kan Skinner vara konsekvent? tisdag 19 februari 13 Tre frågor till Skinner • Borde man tro på din behaviorism? • Givet att behaviorismen är sann, borde man avstå från att straffa folk? • Tror Skinner att han blev behaviorist på grund av goda skäl eller enbart på grund av sin miljö? tisdag 19 februari 13 Normativa teorier (som hjälper oss att avgöra vad som är rätt) Intentionen Handlingen Konsekvensen Sinnelagsetik (Jesus) Pliktetik (Kant) Egoism (Rand) Dygdetik (Socrates) Rättighetsetik (Nozick) Utilitarism (Mill/ Bentham) Naturrätt/naturlig lag (Aquino) Eudaimonism (Aristoteles) tisdag 19 februari 13 Konsekvensetik • Teleologiska system (Obs: ej teologisk!) • Av grekiskans ”telos” = mål • Etisk egoism: en handlings riktighet avgörs enbart av konsekvenserna för personen som handlar • Utilitarism: en handlings riktighet avgörs enbart av konsekvenserna för personerna som berörs av handlingen tisdag 19 februari 13 Fyra sorters utilitarism • Handlingsutilitarism kontra • Regelutilitarism • Hedonistisk utilitarism kontra • Preferensutilitarism Kombinationer är möjliga, tex Hedonistisk handlingsutilitarism tisdag 19 februari 13 Vad ska bedömas? • Handlingsutilitarism – Det är enbart den enskilda handlingens konsekvenser som avgör om handlingen är moraliskt rätt eller orätt. • Regelutilitarism – Det är regler som ska bedömas utilitaristiskt och inte enskilda handlingar. tisdag 19 februari 13 Vad ska maximeras? • Hedonistisk utilitarism – En handling är rätt omm den maximerar de berördas välbefinnande/lycka/lust; kvantitativt (Bentham) eller kvalitativt (Mill) • Preferensutilitarism - En handling är rätt omm den maximerar de berördas preferenser/intressen/önskningar (Singer, Hare) tisdag 19 februari 13 Jeremy Bentham • 1748-1832 • Kvantitativ hedonistisk handlingsutilitarism tisdag 19 februari 13 Benthams beräkningsgrund för lyckokalkylen: • Styrka eller Intensitet • Varaktighet • Visshet eller Ovisshet • Närhet eller Avlägsenhet • Fruktbarhet • Renhet Angående grupper: • Omfattning eller Utsträckning tisdag 19 februari 13 John Stuart Mill • 1806-73 • Kvalitativ hedonistisk handlingsutilitarism • Mental lust värderas högre än kroppslig lust • ”Hellre en otillfredsställd Sokrates än en tillfredsställd dåre.” tisdag 19 februari 13 Regelutilitarism • Lyckokalkylen är för opraktisk. • Samhällets kollektiva erfarenhet av goda och onda resultat av olika handlingar har lett till en mängd lagar och regler. • Dessa lagar är inte absoluta - man får bryta mot dem om det tjänar det bästa för de flesta. tisdag 19 februari 13 Regelutilitarism Man ska undvika bryta mot en lag pga: • Människans kollektiva erfarenhet har visat att vissa resultat brukar att uppstå från vissa gärningar. • Ett undantag bara gör det lättare att hitta andra undantag och snart blir lagarna betydelselösa. • Människan är begränsad i sin förståelse av alla konsekvenserna som kan uppstå från undantaget. När en människa bryter mot en lag med ett rättmätigt undantag, måste hon straffas även om handlingen inte leder till dåliga konsekvenser. tisdag 19 februari 13 Kritik av Utilitarism 1. Utilitarismen är omöjlig att tillämpa - vi kan inte räkna ut konsekvenserna - när ska vi bedöma konsekvensen? Efter en vecka, ett år, 10 år, 100 år, 1000 år? - Hur kan vi vet hur många människor som påverkas och hur dessa kommer uppleva konsekvenserna? - Hur kan vi jämföra det vi valde med alla de val vi inte gjorde, och deras respektive oöverblickbara konsekvenser? tisdag 19 februari 13 Kritik av utilitarismen (forts) 2. U är ett hot mot vänskap och kärlek - har vi inte moraliska förpliktelser mot vissa människor som vi inte har mot andra? - bör vänskap, äktenskap och löften offras för att lycko-kalkylen säger så? tisdag 19 februari 13 Kritik av utilitarismen (forts) 3. U är alltför tillåtande - Rättvisa, ärlighet, rätt till liv har ingen moralisk relevans för U, vilket är kontraintuitivt - Människor har inget värde i sig, utan är endast behållare för lycka/ preferenstillfredsställese - Exempel: Varför inte dödstraff för att gå mot röd gubbe? tisdag 19 februari 13 Kritik av utilitarismen (forts) 4. U är för inriktad på konsekvenser - avsikter har väl också moraliskt värde? - Är det ingen moralisk skillnad mellan den som ger 1 milj för att få beröm och den som ger 1 milj av genuin omtanke? tisdag 19 februari 13 Kritik av utilitarismen (forts) 5. Hänger allt verkligen på resultatet? - Om givarna har samma ädla motiv, men den enes miljon går till ett lyckat projekt och den andres till ett misslyckat, har då den ene gjort rätt och den andre fel? - Faller det alltid en moralisk skugga över de hjältar som dog på kuppen i jämförelse med de som överlevde? tisdag 19 februari 13 Kritik av utilitarismen (forts) 6. U kräver för mycket av oss - Endast det val som maximerar lycka/ preferenstillfredsställelse är det rätta - I varje situation har vi ett närmast oändligt antal valmöjligheter, och i varje måste vi välja det enda som maximerar dessa värden - blir inte U en självutplånande moral som är omöjlig att leva upp till? tisdag 19 februari 13 ”Meta-kritik” av utilitarismen • Ang hedonismen: är all lycka moralisk? • Ang preferenser: är alla önskningar moraliska? • Givet att endast lycka el önskningar har värde – varför borde man maximera ”allas” lycka eller önskningar, istället för min lycka och mina önskningar? • Med andra ord: hur göra när min lycka krockar med utilitarismen? tisdag 19 februari 13 Pliktetik / Deontologiska teorier tisdag 19 februari 13 Pliktetik • Deontologisk – ej de/ontologisk • Deont/ologisk – från grekiskans deontos – ”plikt” tisdag 19 februari 13 Deontologisk etik • Villkorslös absolutism – Augustinus / Kant • Kolliderande absolutism – Luther • Prima facie etik / Graderad absolutism – Thomas av Aquino, W David Ross, Norman Geisler tisdag 19 februari 13 Villkorslös Absolutism • Många universella normer • Människans förpliktelse att följa en norm leder aldrig till att hon måste bryta mot en annan norm • Inga dilemman tisdag 19 februari 13 Immanuel Kants pliktetik • Plikten definierar moralen • Inget är gott i sig utom en god vilja • En god vilja är en vilja som vill gör sin plikt för pliktens egen skull • Det är alltså motiv och regler inte konsekvensen som avgör om handlingen är rätt eller inte tisdag 19 februari 13 Kants syn på etik och förnuft • Kant försöker bygga en etik enbart på förnuftet • Förnuftet gör oss till moraliska varelser • Förnuftet ger oss frihet och därmed också ansvar • Det kategoriska imperativet är ett försök till ett etiskt kriterium som enbart bygger på förnuftet tisdag 19 februari 13 Det kategoriska imperativet • Hypotetiskt imperativ : ”Om du vill ha ett bra år bör du gå på CredoAkademin” - är villkorat: ”Om du vill…” - är inget moraliskt ”bör” • Kategoriskt imperativ: ”Du skall icke dräpa” - Är inte upp till någons vilja utan gäller ”kategoriskt” dvs villkorslöst - är ett moraliskt ”bör”. tisdag 19 februari 13 Det kategoriska imperativet • Skilj mellan ”kategoriska imperativ” – moraliska regler i allmänhet Och ”Det Kategoriska Imperativet” – Kants kriterium för att avgöra vilka moraliska regler som är förnuftiga och gällande tisdag 19 februari 13 Det Kategoriska Imperativet • Kant har två versioner av ”Det Kategoriska Imperativet (med stort K): • Version 1: ”Handla endast i enlighet med den maxim som du vill ska upphöjas till allmän lag” - Är en regel om vilka moraliska regler som är moralisk riktiga tisdag 19 februari 13 Kategoriska Imp Version 1 • ”Handla endast i enlighet med den maxim som du vill ska upphöjas till allmän lag” • Alla handlingar bygger implicit på regler • Hitta regeln • Kan regeln upphöjas till allmän lag utan att det i längden blir självmotsägande? • Exempel: Du lånar pengar och lovar falskeligen att betala tillbaka. - Regel: Vi bör avge löften vi inte tänker hålla - Om alla tänkte så skulle idén med löftesgivande upplösas - irrationellt och oetiskt tisdag 19 februari 13 Kategoriska imp. Version 2 • ”Handla alltid så att du behandlar människor som mål och inte bara som medel” • Påminner om gyllene regeln: Behandla andra som du själv vill bli behandlad. - Skillnader: KI refererar inte till vilja, och handlar om alla (inkl dig själv) tisdag 19 februari 13 Kategoriska imp version 2 • Varför behandla människor som mål i sig själva? - Jo för annars behandlar vi dem inte i enlighet med den frihet och moral som de faktiskt har som människor - varje individ har stort moraliskt värde eftersom hon innehar det förnuft som definierar moralen – därför är det passande att också behandla henne värdigt (som ett mål i sig) och inte som ett ting tisdag 19 februari 13 Positiv kritik • Betoning på plikt rimmar med en vanlig intuition nämligen att vissa saker är rätt oberoende av resultat eller önskningar • Rimmar väl med moralisk realism – att det finns sant och falsk i moral • Håller ihop moral och förnuft • Intuitivt rimligt att moral handlar om att försöka se saken från andras perspektiv (gyllene regeln) tisdag 19 februari 13 Negativ kritik 1. Hur gör vi i konfliktsituationer - Gestapo frågar om du gömmer judar? Ljuga och rädda liv, eller tala sanning och förråda? - Två maximer krockar: (1) Du ska inte ljuga (2) Du ska inte hjälpa mördare - Kant verkar inte ha något svar tisdag 19 februari 13 Negativ kritik (forts) 2. Kan Kant helt undvika konsekvenser? - Kant menar att endast regler avgör handlingar, inte konsekvenser. - Samtidigt är det en analys av konsekvenser som avgör om något kan upphöjas till allmän lag eller inte - Exempel: ”Det är okey att stjäla”. Om alla stal skulle ägande försvinna. Men då upplöser stöld sig själv. Sådana konsekvenser visar att stöld självförgörande. tisdag 19 februari 13 Negativ kritk (forts) 3. Är allt som passerar Det Kategoriska imperativets test en moralisk regel? - ”Alla borde le mot främlingar” - ”Alla borde ha sina trädgårdar välansade” - Är dessa moraliska regler? Nej! Hur vet vi då att andra regler som godkänts av Kants kriterium faktiskt är moraliska regler? Vad är det verkliga kriteriet? tisdag 19 februari 13 Negativ kritik (forts) 4. Räcker ”förnuftet” som moralens enda grund? - Kant bygger upp en absolut och universell moral på ett autonomt och felfritt förnuft. Är det verkligen realistiskt? - Är inte förunftet felbart och begränsat? - Var finns behovet av Guds perspektiv och hjälp i Kants system? tisdag 19 februari 13 Negativ kritik (forts) 5. Var tog kärleken vägen? - I kristen tro finns det plats för förnuftet – men det behövs mer. - Var finns kärlek, nåd och förlåtelse i Kants system? - Vi kan uppfylla Kantianska plikter utan att älska människor – blir inte det kall lagiskhet? - Bör vi göra vår plikt för pliktens skull? Ska vi inte göra den för Guds och kärlekens skull? tisdag 19 februari 13 Taxonomiskt mellanspel • Geislers taxonomi: alla etiska system faller in i en av följande kategorier: 1. 2. 3. 4. Antinomianism – inga moraliska lagar Situationism – EN absolut lag Generalism – generella lagar men ingen absolut lag Unqualified absolutism – absoluta lagar men aldrig i konflikt 5. Conflicting absolutism – absoluta lagar och när konflikt följ den minst onda 6. Graded absolutism – absoluta lagar och när konflikt följ den högsta tisdag 19 februari 13 Geislers taxonomi utvidgad: Antinomianism Situationism Generalism Unqualified Conflicting absolutism absolutism Graded absolutism Nihilism Situation Ethics Utilitarism Lutherdom Reformert trad. Nietzsche Joseph Fletcher Bentham/Mill Augustinus ang lögn Luther Augustinus ang dödande Sartre John Austin (regel util) Helmut Thielicke Charles Hodge A.J. Ayer Peter Singer (preferans u) Hägerström Tännsjö tisdag 19 februari 13 Anabaptism Kant Konflikt-absolutism • Pliktetik – men det finns flera plikter som kan komma i konflikt • När konflikt – välj då det minst onda • I en fallen värld så tvingas vi ibland göra det felaktiga – vi ska då göra det minst felaktiga • Luthers fras att ”synda frimodigt” (sin boldly) kan tolkas enligt denna syn • Ändamålen helgar inte medlen, och synd är alltid synd även om vi inte kunde valt bättre tisdag 19 februari 13 Konflikt-absolutism • Sammanfattad: 1. Guds lag är absolut 2. I en fallen värld uppstår oundvikligen konflikter mellan Guds bud 3. I en sådan konflikt bör vi välja det mindre onda (alla synder inte lika stora) 4. Vi måste bekänna det mindre onda som synd och ta emot förlåtelse tisdag 19 februari 13 Positiv kritik konflikt-absolutism 1. Bevarar moralens absoluthet 2. Är realistisk 3. Ser konflikter som en konsekvens av fallet och människans syndfullhet 4. Enkel och utan undantag tisdag 19 februari 13 Negativ kritik 1. Absurt att ha en moralisk plikt att synda (dvs välja det mindre onda) 2. Orimligt att hållas ansvarig för det oundvikliga (bör implicerar kan) 3. Jesus måste ha syndat (när han valde det mindre onda t.ex. som 12åring, eller lät sig korsfästas) 4. Jesus är vårt exempel – men det är omöjligt om han aldrig hamnade i en moralisk konflikt tisdag 19 februari 13 Graderad absolutism 1. Det finns högre och lägre bud - Vissa bud, synder och dygder är större än andra se: Matt 5:19; 22:36; 23:23; Joh 19:11; 15:13; 1 Kor 13:13 (jfr Jak 2:10 med 3:1) • Jesus talar om grader av straff och belöning vilket förutsätter olika storlek av synd: Matt 11:22; Mark 3:29; Matt 22:34-35, 1 Joh 5:16-17, 1 Tim 1:15; tisdag 19 februari 13 Graderad absolutism 2. Det finns oundvikliga moraliska konflikter - Abraham och Isak - Samsons självmord – Dom 16:30 - Barnmorskorna – 2 Mos 1 - Skökan Rahab – Jos 2 - Korset – offra en oskyldig för skyldiga - Varken Daniel eller apostlarna underordnar sig överheten – Dan 3; Apg 4:19 tisdag 19 februari 13 Graderad absolutism 3. Ingen skuld för det oundvikliga - Kontraintutivt att bli skyldig om enda sättet att hålla det högre budet är att bryta mot ett lägre - Abraham fick moralisk beröm för att han tänkte offra Isak - Gud välsignar barnmorskorna, Rahab, Daniel, Apostlarna pga att de ljuger och är olydiga mot överheten tisdag 19 februari 13 Graderad absolutism • Hur ser en biblisk hierarki av absoluta pliker ut? • Älska Gud mer än människor (Matt 22:36-38; Ef 6:1) • Lyd Gud mer än staten (Dan 3; Apg 4) • Kärlek över sanning (Jak 2:25; 2 Mos 1:20) tisdag 19 februari 13 Kritik av graderad absolutism 1. Är detta verkligen ”absolutism”? - Ja källan (Gud) är absolut, de är objektiva i sig själv, och graderingen är absolut giltig 2. Är det inte vi själva som skapar moraliska konflikter och därför är skyldiga? - Nej, inte alla. Vissa konflikter beror istället på gudfruktighet t.ex. Daniel tisdag 19 februari 13 Kritik (forts) 3. Hur kan något som är fel i sig vara det rätta? - Det rätta är inte att följa bud i sig, utan att följa Guds vilja, och den är att vi följer det högsta budet i händelse av konflikt tisdag 19 februari 13 Dygdetik tisdag 19 februari 13 Dygdetik • Historisk bakgrund - Den etiska teori som ”de gamla grekerna” omfattade t.ex. Platon och Aristoteles - Återupplivades av Elisabeth Anscombe som 1958 skrev uppsatsen ”Modern Moral Philosophy” där hon argumenterar för dygdetik tisdag 19 februari 13 Dygdetik • Dygdetik fokuserar inte frågor som: ”är denna handling rätt” ”maximerar denna handling det goda?” • Utan på frågor som: ”vad skulle en god person göra?” ”gör denna handling mig till en godare människa?” tisdag 19 februari 13 Dygdetik • Dygd = en benägenhet/disposition att handla på sätt som uppfyller objektivt goda ideal, t.ex. vishet, mod, måttfullhet, tålamod, barmhärtighet, rättvisa, generositet, ödmjukhet, ärlighet, kärlek, tro och hopp • Dygd är något man lär sig genom upprepning • Dygderna hänger ihop och förstärker varandra i en persons karaktär tisdag 19 februari 13 Platons syn på dygd • Platon skiljer mellan - ”aptit” tex hunger, törst, sex - ”ande” tex ilska, ambition - ”förnuft” = det som styr aptiten och anden • Varje mänsklig funktion har sin dygd: - aptiten rätt brukad: måttfullhet - anden rätt brukad: mod - förnuftet rätt brukat: vishet - alla tre i balans: rättrådighet/rättvisa tisdag 19 februari 13 Aristotelse syn på dygd • Platon: dygd är ett högt ideal - motsatsen till mod är feghet • Aristoteles: dygd är en balans mellan två diken - mod = balansen mellan feghet och övermod - generositet = balans mellan snålhet och slöseri - ödmjukhet = balans mellan högmod och självutplåning tisdag 19 februari 13 • Aristoteles kräver tre saker för att något ska räknas som dygd: (1) Man måste förstå vad man gör och varför det är gott (2) Det måste vara ett fritt val (3) Handlingen måste komma från en stabil och oföränderlig karaktär • Dygd och vishet hör ihop. Vishet är att förstå vad dygd är och handla på grund av dygden. • Utan vishet ingen dygd, även om man råkar handla i enlighet med dygden tisdag 19 februari 13 • Varför ska vi vara dygdiga? • Aristoteles svarar: målet med dygd är ”det goda livet” eller eudemonia, verklig lycka • Eudemonia är inte en lyckokänsla utan ett objektivt balanserat väl-levt liv i enlighet med dygderna • Eudemonia handlar om att ”blomstra” (flourish) och kan endast vinnas över tid (”en svala gör ingen sommar” som Aristoteles sa) tisdag 19 februari 13 Positiv kritik av dygdetiken • Dygdetiken vidgar perspektivet till personer, inte bara handlingar • är realistisk: moral ses i termer av ”ideal” vilket ger oss en skala i motsats till utilitarism och pliktetik som tenderar att bli svart-vit • tar hänsyn till motiven på ett sätt regler inte kan då den inrymmer både plikt och moralisk excellens • rimmar väl med den roll som moraliska förebilder och ”helgon” spelar • Ger god vägledning eftersom dygderna är ”tjockare” moraliska begrepp än ”rätt” och”fel” (som är tunna moraliska begrepp) tisdag 19 februari 13 Negativ kritik av dygdetiken 1. Hjälper dygetiken oss att veta vad vi bör göra? - man kan enas kring dygder men ändå komma till motsatt resultat 2. Kan dygder användas felaktigt? - en modig, ärlig och ödmjuk självmordsbombare? Hur kan dygder förstärka det onda om de är goda? - det tycks krävas någon måttstock för etiken utöver dygderna tisdag 19 februari 13 3. Kan dygdetiken verkligen besvara frågan varför vi bör vara dygdiga? - om det är ett gott liv, är då dygden i sig ett mål? Blir inte det etisk egoism? - om dygd försvaras för att det är vår plikt eller för att det maximerar lycka, så blir det pliktetik eller utilitarism - Dygden tycks inte stå på egna ben utan behöver ett etiskt fundament tisdag 19 februari 13 4. Hur gör vi när dygderna krockar? - ärlighet eller lojalitet (när en kompis stulit)? 5. Vilka dygder är dygdiga? - det finns flera olika listor. Vilken gäller (det är inga små skillnader) och varför? - Kristna listor har med ”kärlek” och ”ödmjukhet”. För grekerna var ”ödmjukhet” en last, och ingen grek hade ”kärlek” på sin lista - För Platon och Aristoteles var dygderna inte uppnåeliga för vanligt folk, utan endast för filosoferna, för de ”värdefulla” Slutsats: Dygdetik verkar ofullständig tisdag 19 februari 13 Naturlig lag tisdag 19 februari 13 Naturlig lag • Naturlig lag = så som saker borde vara utifrån deras funktion och natur • Naturlig lag = detta ”borde” är universellt, konstant och objektivt giltigt • Förespråkades av Thomas av Aquino: - bygger på naturlig teologi - naturens funktioner avslöjar Guds intentioner - naturlig lag är en etik byggd på Guds intentioner uppenbarade i naturen - naturlig lag är Guds inbyggda morallag som alla förstår vare sig man tror på Gud eller ej tisdag 19 februari 13 Naturlig lag • Aquinas: ”Allt det som människan har en naturlig benägenhet att göra, är naturligt förstådda av förnuftet såsom goda” - Handlar inte om att följa varje ”naturlig impuls” utan endast sådant som förnuftet ser som gott och för detta krävs träning (jfr dygdetik) - Naturliga benägenheter finns i en hierarki och de lägre bör stödja de högre t.ex. barnalstrande syftar till att skapa en familj där Guds syften får förverkligas tisdag 19 februari 13 Naturlig lag • Aquinas (forts) - Vi är designade så att vår natur pekar på vad som är gott för oss - Naturlig lag kommer leda oss till lycka ; den lycka Gud avsett för oss - När vi gör det naturligt goda blir vi lyckliga – men detta är inte skälet till varför det är gott - Ondska: att handla emot den naturliga lagen vilket också är självdestruktivt tisdag 19 februari 13 Naturlig lag • Aquinas (forts) Tre nivåer av ”lag”: (1) Primär nivå: Gott bör göras och ont bör undvikas (inbakad i vår natur) (2) Sekundär nivå: Lagar av typen 10 Guds bud (inbakade i vår natur) (3) Tertiär nivå: Positiv lag – skapad av samhället men bör tillämpa naturlig lag Men den högsta lagen är ”gudomlig lag” dvs evangeliet emottaget i tro tisdag 19 februari 13 Naturlig lag – positiv kritik • Naturlig lag förklara varför människor i alla religioner och livssyner är relativt överens om moralens grundvärderingar • Naturlig lag förenar teism och förnuft med moralens objektivitet och allmängiltighet • Naturlig lag är intuitivt rimlig då den börjar med hur moralen faktiskt upplevs • Naturlig lag ger oss insikter i hur vi bör balansera våra strävanden tisdag 19 februari 13 Naturlig lag – negativ kritik 1. Kan vi gå från fakta till värde? - som människor finns det nedlagt i oss att tex skydda relationer, äga, bilda samhällen och söka Gud, men varför blir detta moraliskt rätt? - hur gå från ett naturligt ”är” till ett moraliskt ”bör”? - naturlig lag tycks behöva kompletteras med något utöver naturen tisdag 19 februari 13 Naturlig lag – negativ kritik 2. Kan förnuftet ge oss gudomlig sanning? - Barth: Kan den fallna människans förnuft ge några sanningar om Gud? Blir inte resultatet en falsk gud? - Riskerar inte en sådan gudsbild att hålla människor borta från den den sanne Guden? tisdag 19 februari 13 Naturlig lag – negativ kritik 3. Bortser naturlig lag från synden? - Kan moralisk godhet separeras från frälsningen? - Kan naturlig lag förleda människor att tro att de kan vara goda utan Gud? tisdag 19 februari 13 Naturlig lag – negativ kritik 4. Är naturlig lag tydlig nog? - Problemet är att tydligt avgöra vilket moraliskt budskap naturen faktiskt ger. - Säger den mänskliga sexualitetens natur att preventivmedel är något ont? - Varför inte låta ”förnuftet” styra naturen och använda preventivmedel? - Förespråkare för naturlig lag är oeniga om t.ex preventivmedel, dödstraff och eutanasi. Hur kommer det sig om svaret finns inbakat i naturen? tisdag 19 februari 13 Naturlig lag – negativ kritik 5. Hur skilja på natur och kultur? - Vilka beteenden är i enlighet med mänsklig natur och vilka är emot naturen? - Det är oerhört svårt att skilja mellan det som är naturligt från det som uppfattas som naturligt i en viss kultur tisdag 19 februari 13 Teorin om gudomlig befallning tisdag 19 februari 13 Teorin om gudomlig befallning Metaetiskt supranaturalism - Metaetik – en teori om vad ”rätt” betyder och är - Supranaturalism – moralen grundad i Gud Metaetisk voluntarism - moralen grundad i Guds vilja tisdag 19 februari 13 Teorin om gudomlig befallning - X är plikt = X är befalld av Gud - X är fel = X bryter mot Guds befallning - X är tillåten = X är varken befalld eller förbjuden av Gud - Moralisk realism - Betonar Guds suveränitet - Betonar särskild uppenbarelse - Betonar förnuftets oförmåga att upptäcka det moraliskt rätta tisdag 19 februari 13 Eutyfron-dilemmat ”Är det goda gott för att Gud vill det, eller vill Gud det goda för att det är gott?” Antingen: Guds vilja bestämmer vad som är det goda. Om Gud befaller tortyr blir det gott. Gud = lagstiftaren Eller: • Guds vilja stämmer med det goda. Det ”goda” är då oberoende av Gud. Gud = domaren tisdag 19 februari 13 Positiv kritik 1. Moralen ges en robust objektiv grund 2. Etiken kopplas starkt till Gud 3. Betoning på särskild uppenbarelse (Bibeln) vilket gör etiken tydlig 4. Sätter inte människan eller förnuftet i centrum tisdag 19 februari 13 Negativ kritik 1. Kan Gud befalla grymhet? - Etiken blir godtycklig om den enbart bygger på Guds vilja - Teorin måste modifieras så att Guds befallningar i sin tur bygger på Guds natur tisdag 19 februari 13 Negativ kritik 2. Spelar förnuftet verkligen en så liten roll? - Argumenten för gudomlig lag (metaetik) är ju förnuftsbaserade argument – varför kan då inte förnuftet spela roll i etiska beslut? - Befallningarna måste tolkas och tillämpas – här behövs väl förnuftet? tisdag 19 februari 13 Negativ kritik 3. Vad göra när Bibeln saknar befallningar om en viss etisk frågeställning? 4. Hur kommer det sig att icke-kristna kommer fram till samma etiska slutsatser utan att tro på Bibeln (eller ens läsa den)? tisdag 19 februari 13 En kristen etik – ett förslag på en syntes: Moraliska värden Moraliska förpliktelser Graderad absolutism Dygetik + eudaimonism Allmän uppenbarelse Naturlig lag Särskild uppenbarelse Modifierad ”Divine Command theory” tisdag 19 februari 13 Bioetska frågor • Bio = liv • Etik = sedvänja • Bioetik = etiken kring liv och död t.ex. abort och eutanasi, men det finns fler frågor t.ex. om reproduktiva tekniker och genteknik tisdag 19 februari 13 Eutanasi • Eutanasi = ”god död” • Argumenten för eutanasi: 1. Moralisk rätt att dö ”med värdighet” 2. Rätten över min kropp 3. Vi dödar lidande djur – varför inte vara minst lika ”human” mot lidande människor? 4. Den lidandes familj kan också lida 5. Den ekonomiska bördan 6. Om abort är okey så är eutanasi det tisdag 19 februari 13 Eutanasi • Argument mot: 1. Finns ingen moralisk rätt att ta oskyldigt liv 2. Ingen har absolut rätt över sin kropp (t.ex. prostitution och drogmissbruk) 3. Människor har ett större värde än djur. Därför lindrar vi inte smärta på bekostnad av människans värde 4. Lidande bör inte undvikas till vilket pris som helst (Jak 1:2-4) 5. Människovärdet kan inte mätas i pengar 6. Ändamålet (minska lidande) helgar inte medlet (döda oskyldiga) 7. Slippery-sloap-argumentet: folk kommer pressas till att ”inte vara ivägen” – dödshjälp blir mord tisdag 19 februari 13 Eutanasi - distinktioner - Aktiv eutanasi = handling som direkt orsakar döden + avsikt att orsaka död kan vara ofrivillig (jfr mord) eller frivillig (jfr assisterat självmord) kan begränsas utifrån olika kriterier: handikapp, kronisk sjukdom, smärtsam sjukdom, döende, tisdag 19 februari 13 Eutanasi - distinktioner - ”Passiv” eutanasi = tillåta död genom att avstå från eller avbryta vård Två versioner: (1) genom att undanhålla naturliga medel t.ex. mat, vatten, syre (2) genom att undanhålla onaturliga medel t.ex. medicinsk behandling (kallas inte ”passiv eutanasi” utan palliativ vård; hospicevård) tisdag 19 februari 13 Eutanasi – distinktioner Aktiv eutanasi Passiv eutanasi Ta liv Tillåta död genom undanhållande av Frivilligt tisdag 19 februari 13 Ofrivilligt Naturliga medel Onaturliga medel Riktlinjer för palliativ vård • När bör man avbryta vård? När bör man låta ”döden ha sin gång”? (1) Döden irreversibel – är patienten verkligen döende? (2) Patienten bör ha veto om hon är vaken och beslutsför – sker avbrytandet i enlighet med patientens vilja? (3) Kollektivt konsenusbeslut – många är involverade och familjen, läkare och pastor/präst bör vara överens tisdag 19 februari 13 Gränsdragningsproblem • Var går gränsen mellan ”naturliga” och ”onaturliga” medel? Mat-tub? Respirator? • Hur mycket smärtstillande får användas? (Ords 31:6-7). Om morfinet påskyndar döden? (Lagen om dubbel effekt) • Användbar distinktion: skilj mellan reparera livsfunktioner vs artificiellt livsuppehållande tisdag 19 februari 13 Reproduktiva teknologier • • • • • • • Artificiell insemination Genetisk surrogatmamma Havande surrogatmamma IVF – in vitro (glas) fertalisation Äggdonation GIFT – Gamete Intrafellopian Transfer ICSI – Intracytoplasmisk spermainjektion tisdag 19 februari 13 Reproduktion – frågor • Bör artificiell reproduktion tillåtas överhuvudtaget? • Om ”ja”, hur bör vi se på bidrag från tredje part (spermadonator, äggdonator, surrogatmamma)? • Bör endast spermier och ägg från make/ maka acceptaras? tisdag 19 februari 13 Den katolska synen ”The procreation of a new person, whereby the man and the woman collaborate with the power of the Creator, must be the fruit and the sign of the mutual selfgiving of the spouses, of their love and fidelity …, in marriage and in its indissoluble unity [is] the only setting worthy of truly responsible procreation.” ”But from a moral point of view procreation is deprived of its proper perfection when it is not desired as the fruit of the conjugal act, that is to say, of the specific act of the spouses union …, the procreation of a human person [is to be] brought about as the fruit of the conjugal act specific to the love between persons.” tisdag 19 februari 13 Den katolska synen – en möjlig respons: • Viktigt att skilja mellan metoder som hjälper normal reproduktion (samlag) kontra metoder som ersätter samlag • Barnlöshet är ett resultat av syndafallet. Varför är det okey att använda teknologi för att hela eller mildra vissa konsekvenser av syndafallet , men inte andra? • När det inte funkar som det ska acceptarar vi artificiell hjälp i andra sammanhang. tisdag 19 februari 13 Bidrag från tredje part? • Bibeln svarar inte på de nya etiska frågor som ny teknologi skapat, men: • Skapelsenormen: Äktenskap, reproduktion och föräldraskap bör hållas ihop (1Mos 1, 2) • Undantag från skapelsenormen finns (surrogatmödrar i 1 Mos 16, 30) men • Jesus ger stor tyngd åt Guds ursprungliga tanke med äktenskapet (Matt 19) • Slutsats: Bibeln skeptisk till bidrag från tredje part då det bryter mot skapelsenormen. tisdag 19 februari 13 Problem med surrogatmödrar • Finns i Bibeln (1 Mos 16 och 30) • Baby M-fallet: William & Elisabeth Stern ”hyrde” surrogatmamman Mary Beth Whitehead - Elisabeth hade multiple skleros - William var den ende överlevande i sin släkt efter förintelsen - Whitehead befruktades med spermer från William - Avtalet bröts när Whitehead flydde med barnet - Flera domstolar behandlade fallet. Sista utslaget blev att Whitehead fick behålla barnet. - Argument: man kan inte köpa människor (om det blivit missfall hade Whitehead inte fått lika mycket pengar; betalningen gällde alltså inte bara ”hyra av livmoder” utan betalning för barnet. Men barn kan inte köpas. Avtalet förklarades ogiltigt tisdag 19 februari 13 Etiska problem med surrogatmödraskap • Hur undvika att det blir människohandel? - Är det rimligt att betala samma kostnad oberoende om barnet föds friskt eller om det blir missfall? Nej, men då blir bäbisen en handelsvara. - Vanligast är att adoptivpappan också är biologisk pappa. Det är ju hans barn lika mycket som surrogatmammans. Svar: visst men surrogatmamman säljer i alla fall sitt moderskap, och då blir ”halva” bäbisen en handelsvara - Endast altruistiskt surrogatmödraskap kan undvika människohandelsanklagelsen tisdag 19 februari 13 Etiska problem med surrogatmödraskap • Hur undvika exploatering av fattiga kvinnor? - Kombinationen (1) ett infertilt par där ofta kvinnan är desperat efter ett barn, (2) en fattig potentiell surrogatmamma, och en (3) ”surrogat-mäklare” som tjänar pengar på att matcha ihop dem, (4) den naturliga bindning som uppstår mellan den havande kvinnan och barnet ALLT DETTA BÄDDAR FÖR KONFLIKT OCH EXPLOATERING - Är det gott att sälja en naturlig rättighet (moderskap) enbart utifrån en överenskommelse? - Är det gott med ett förfarande där något ont (förmågan att distansera sig från sitt eget barn redan under graviditeten) blir en dygd? tisdag 19 februari 13 Etiska problem med IVF och GIFT • GIFT – man tar ut ägg från kvinnan, och spermier från mannen och placerar dem i kvinnans äggledare där befruktning kan ske - Detta är inte bara att ”hjälpa till” utan ersätter samlag - Kan kombineras med IVF tisdag 19 februari 13 Etiska problem med IVF och GIFT • IVF – in vitro fertilisering (provrörsbefruktning) - Flera ägg tas från kvinnan och befruktas i ett ”provrör” - Ett eller två av de livskraftiga embryona placeras i livmodern - Problemet: för att göra det kostnadseffektivt tas många ägg ut och befruktas. Vad göra med alla ”restembryon”? tisdag 19 februari 13 Etiska problem med IVF och GIFT • Frågan om det mänskliga embryots moraliska status - Abortkritikern: biologisk start innebär moraliskt personskap - Abortliberalen: biologisk start innebär potentiellt personskap - Alla: embryot är inte moraliskt neutral vävnad - Hur behandla embryon värdigt? - Varje embryo bör ges en chans! - Ta inte ut fler ägg än vad som sätts in igen tisdag 19 februari 13 Stamcellsforskning • Skilj på embryonala stamceller och adulta stamceller • Embryots moraliska status är den avgörande frågan • Kritiken: en människa får aldrig bli enbart ett medel för en annan! tisdag 19 februari 13 Genterapi • Genaddition: Gener kan ges nästan som antibiotika för att stävja vissa genetiska sjukdomar. Detta påverkar endast patienten • Germ line therapy: artificiell genmanipulation av äggceller, spermier eller tidiga embryon. Detta påverkar framtida generationer. Man vet inte exakt hur. tisdag 19 februari 13 Kloning • Två typer av kloning - Imitation av vad som sker när tvillingar blir till - Förena cellkärnan från en cell till en (tömd) äggcell (fåret Dolly) • Kan användas: - För att göra infertilitetsbehandling billigare - Skapa embryon till forskning - För att få en syskon som kan fungera som donator - För att ”ersätta” någon som dött - För att skapa ”reservdelsmänniskor” - För att skapa kopior av supermodeller eller genetiskt förträffliga personer tisdag 19 februari 13 Kloning – etisk kritik • Många skäl emot kloning: - Att skapa personer utifrån vilka egenskaper de ska ha är väl att ”leka Gud”? - Att skapa ”reservdelsmänniskor” bryter mot dessas människovärde - Själviska och narcisistiska skäl är oetiska • Att skapa en tvilling för donation – är inte det att betrakta en människa som ett medel för en annan? • Kloning kan accepteras om det är embryonal kloning och alla embryon implanteras tisdag 19 februari 13 Inga moraliska krockar • ”Utav denna samstämmighet mellan verklighetens och pliktens världar följer, att det teoretiskt aldrig skall kunna förekomma några pliktkollisioner. Följaktligen kan det högsta budet, som är människokärleken, aldrig – teoretiskt sett – komma i konflikt med något annat bud. Det är alltså teoretiskt möjligt att i varje ögonblick och i varje situation fullständigt uppfylla alla ifrågakommande bud. Praktiskt sett kunna sådana situationer uppkomma som se ut som pliktkollisioner, men detta är då enbart på grund av människans bristande förmåga att överblicka läget.” § tisdag 19 februari 13 Hugo Odeberg. Fariséism och kristendom. Lund: CWK Gleerup Bokförlag. 1963. s 19. Villkorslös Absolutism • Alla ”dilemman” är antingen skenbara • Eller uppstår som resultat av tidigare synd • Det värsta kommer aldrig att inträffa som resultat av att jag gör rätt. • Man är inte moraliskt ansvarig för det som andra människor gör • Gud förser en alltid med en ”tredje utväg” ur skenbara dilemman tisdag 19 februari 13 Är alla förfalskningar lögner? • Att lura en kompis med en överraskning? • En halv-sanning? • Att lura fienden att tro på något som är falskt? • Gideons strid med midjaniterna i Domarboken 7:15-24 tisdag 19 februari 13 Villkorslösa absolutismens positiva insatser • Den bygger på Guds oföränderliga karaktär. • Den betonar regler över resultat. • Den tror på Guds försyn. § Daniel 3:17-18 – ”Om vår Gud, den som vi dyrkar, förmår rädda oss, så skall han också rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o kung. Men om han inte vill det, så må du veta, o kung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar, och att vi inte vill tillbe den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp.” • Det finns alltid ett sätt att undvika synd. tisdag 19 februari 13 Kritik av Villkorslös Absolutism • Handlingar är inte i sitt väsen antingen goda eller onda. • Angående människans tro på gudomlig försyn, § Vi har inga löften om att Gud alltid ska rädda en människa som handlar rätt. § Israeliterna i Daniel 3 räknade inte med att Gud skulle gripa in i situationen. § Jesus sa att man inte ska söka efter ett under för att ta sig ur en svår situation. § Att hoppas på ett under som lösning för varje moraliskt dilemma försummar mänskligt ansvar. § Vi ska inte fatta beslut med förutsättningen att Gud måste göra ett under för oss i framtiden om jag handlar si och så. § Det förutsätter att Gud ofta gör under. § Varför måste Gud rädda en människa om dilemman uppstår endast p g a tidigare synd? tisdag 19 februari 13 Kritik av Villkorslös Absolutism • Handlingar är inte i sitt väsen antingen goda eller onda. • Angående människans tro på gudomlig försyn, • En etisk norm kan inte vara absolut om det finns undantag. • Villkorslös absolutism är inte villkorslös. • Moraliska konflikter har inte alltid sin bas på tidigare synd. • Anhängare till denna etik är ofta inkonsekventa. • När man är så nog med att inte begå en aktiv synd, begår han en större underlåtelsesynd. tisdag 19 februari 13 Kolliderande Absolutism • Två riken: § Gudsrike § Det jordiska, världsliga riket • Moraliska normer är absoluta. • Moraliska dilemman är riktiga. • Moraliska dilemman uppstår pga det totala syndafördärvet därför att den fallna världen och den fallna mänskligheten inte kan producera rättfärdighet. I en syndfri värld skulle det inte finnas några moraliska dilemman. • När man befinner sig i ett moraliskt dilemma, måste man göra det som är rättare. • Även om man bryter mot en moralisk norm i processen av att göra det bästa, är synden fortfarande fel • Förlåtelse finns tisdag 19 februari 13 Kolliderande Absolutism Guds moraliska lag är absolut. • Psalm 19:8 ”Herrens lag är utan brist.” • Psalm 19:9 ”Herrens befallningar är rätta och ger glädje åt hjärtat.” • Psalm 19:12 ”Den som håller dem har stor lön.” • Psalm 119:4 ”Du har givit dina befallningar, för att de skall hållas med all flit.” • Psalm 119:160 ”Summan av ditt ord är sanning och alla din rättfärdighets lagar varar evinnerligen.” tisdag 19 februari 13 Kolliderande Absolutism • Guds moraliska lag är absolut. • Moraliska konflikter är oundvikliga. • Har den kristne en förpliktelse att göra det mindre av två fel? • Förlåtelse erbjuds. tisdag 19 februari 13 Kolliderande Absolutismens positiva insatser • Den bevarar absoluta moraliska normer. • Den är moraliskt realistisk. • Den hävdar att moraliska konflikter har sin rot i människans syndafördärv. • Det finns inga undantag. • Den betonar kristet hopp och tillgång till förlåtelse. tisdag 19 februari 13 Kritik av kolliderande absolutism Man är inte moraliskt ansvarig för det som är oundvikligt. • Kritik: Man måste antingen förkasta Kants postulat att man kan göra det man bör göra eller hävda att den kristne har en förpliktelse att synda. • Svar på kritik: Gud säger aldrig att man borde göra det som är fel. Han säger ”Var fullkomlig - gör det som är rätt.” Hur kan Gud förlåta synd om man inte riktigt har ångrat sig? tisdag 19 februari 13 Prima Facie etik / Graderad Absolutism • Det finns många absoluta normer, men de är inte alla lika viktiga. • Dessa normer gäller prima facie – under normala omständigheter. • När en människa möter ett moraliskt dilemma måste hon göra det bästa under omständigheterna • I ett dilemma hävs tillfälligt en moralisk norm som normalt gäller. tisdag 19 februari 13 Prima Facie etik / Graderad Absolutism • Våra plikter måste alltså ha undantag, därför att § våra plikter skulle annars råka i konflikt och motsäga varandra; § de skulle leda till omänskliga resultat under ovanliga omständigheter; § vi kan inte låta ett större onda inträffa för att vi inte kan/vill bryta mot en mindre viktig moralisk regel. tisdag 19 februari 13 W.D. Ross 7 • • • • • • • prima facie plikter Trofasthet. Reparation. Tacksamhet. Rättvisa. Godhet. Självförverkligande. Icke-skada (Nonmaleficience). tisdag 19 februari 13 Prima Facie etik / Graderad Absolutism Det finns högre och lägre morallagar. • Matt 23:23 – ”Ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen.” • Matt 5:19 – ”Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människor att göra så, han skall räknas som den minste i himmelriket.” • Matt 22:36 – ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?" "Du ska älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta, och med hela din själ och med hela ditt förstånd.” • Johannes 19:11 – Jesus till Pilatus: ”Därför har den som överlämnat mig åt dig större skuld.” • 1 Kor 13:13 – ”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.” • Johannes 15:13 – ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.” tisdag 19 februari 13 Prima Facie etik / Graderad Absolutism • Det finns högre och lägre morallagar. • Det finns oundvikliga moraliska konflikter. § § § § § § Abraham som skulle offra Isak. Simson som tog sitt eget liv i templet i Gasa. Jeftas dotter. Domarboken 11:34 Lögner (Rahab, Israelitiska barnmorskorna) Korsfästelsen. Johannes 15:13 Civil olydnad eller lydnad till Guds lag? Daniel 3 och 6. tisdag 19 februari 13 Prima Facie etik / Graderad Absolutism • Det finns högre och lägre morallagar. • Det finns oundvikliga moraliska konflikter. • Det oundvikliga för med sig ingen skuld. § Gud håller inte individen ansvarig för oundvikliga moraliska konflikter, såvida han lyder den högre lagen. § En människa är inte skyldig för att ha brutit mot en förpliktelse om det är omöjligt att hålla en högre förpliktelse utan att bryta mot en lägre lag. § Bibeln har många exempel på människor som Gud prisar för att ha gjort det högsta goda i en konflikt. tisdag 19 februari 13 Kritik av prima facie etik / graderad absolutism • Gud välsignar trofasthet, inte synd. § Rachav – ”genom tron undgick skökan Rahab att dödas tillsammans med dem som vägrade tro, ty hon hade tagit emot spejarna som vänner” (Heb 11:31). ”Blev hon inte rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg?” (Jak 2:25). § Daniel § Barnmorskorna – ”eftersom barnmorskorna fruktade Gud, lät han deras hus förkovras.” (2Mos 1:21). § Jefta - ingen värdering. § Jesus - Lukas 2 - var det verkligen olydnad mot föräldrar? tisdag 19 februari 13 Kritik av Utilitarism • Ändamålet helgar inte medlen • Utilitarism har inga universella normer • Lyckan är inte det enda som har egenvärde; gärningar kan också ha egenvärde • ”Ändamålet” är lite för tvetydigt § “Only God could be a utilitarian, and he is not.” tisdag 19 februari 13 Kritik av Utilitarism • Vem får avgöra vad som är lust, lycka eller välbefinnande? § All njutning är inte god § All smärta är inte ond § Att sammankoppla njutning och dygd är att blanda ihop två olika kategorier, som röd och stor § Personlig lycka beror på händelser, men dygder gör inte det § Man kan ha mycket njutning utan att vara lycklig tisdag 19 februari 13 Kritik av Utilitarism • Hur ska man bedöma en handling som leder till att majoriteten får det bättre och minoriteten sämre? tisdag 19 februari 13 ”Bennar” • En benne = en enhet positivt resultat som följer från en handling tisdag 19 februari 13 ”Bennar” antal berörda antal personer bennar / person 100 10 tisdag 19 februari 13 summa bennar genomsnitt 1000 10 ”Bennar” antal berörda antal personer bennar / person 100 10 summa bennar genomsnitt 1000 10 antal berörda antal bennar personer / person 10 summa bennar genomsnitt 60 30 100 tisdag 19 februari 13 ”Bennar” antal berörda antal personer bennar / person 100 10 summa bennar genomsnitt 1000 10 antal berörda antal personer bennar 10 100 / person 60 10 summa bennar genomsnitt 30 100 tisdag 19 februari 13 0 ”Bennar” antal berörda antal personer bennar / person 100 10 summa Bennar genomsnitt 1000 10 antal berörda antal personer bennar 10 100 / person 60 10 summa bennar 1000 genomsnitt 30 100 tisdag 19 februari 13 0 600 0 1600 ”Bennar” antal berörda antal personer bennar / person 100 10 summa bennar genomsnitt 1000 10 antal berörda antal personer bennar 10 100 / person 60 10 summa bennar 1000 genomsnitt 30 100 tisdag 19 februari 13 0 600 0 1600 16 (22,85?) Gisslan på Disney World? tisdag 19 februari 13 Ideal utilitarism • GE Moore (intuitionism) • Lycka, frihet, kunskap, vänskap och estetisk njutning har egenvärde. Det är intuitionen som säger oss att dessa värden är goda i sig själv. tisdag 19 februari 13 Moralisk Realism tisdag 19 februari 13 Divine Command Theory Voluntarism / Supernaturalism • Det finns en objektiv morallag. • Gud är källan till denna objektiva morallag. • För att kunna veta vad som är gott och fel, måste man veta Guds vilja. • Man vet Guds vilja på fyra sätt: § § § § Genom Genom Genom Genom Bibeln. kyrkan. bönen. förnuftet. • Man nedvärderar den allmänna uppenbarelsen tisdag 19 februari 13 Divine Command Theory Voluntarism / Supernaturalism • Som skapade varelser är vi bundna av regler som styr skapelsen. Gud, som inte är skapad, är inte bunden av dem • Gott och ont existerar inte oberoende av Gud. De skapades av Gud på samma sätt som den övriga skapelsen • Gud har kanske sin logik med sina befallningar, men vi kan inte upptäcka det på egna krafter tisdag 19 februari 13 Kritik av Voluntarism • Enligt voluntarism kan inte ateister fatta positiva moraliska beslut. Kritikerna kan argumentera: • Ateister kan inte konsekvent fatta positiva moraliska beslut om voluntarism stämmer. • Men ateister kan konsekvent fatta positiva moraliska beslut. • Alltså, voluntarism är inte sann. tisdag 19 februari 13 Kritik av voluntarism Voluntaristerna skulle kunna svara: • Endast utifrån en ateistisk världsåskådning, kan man inte konsekvent fatta positiva moraliska beslut. • Ateister kan fatta positiva moraliska beslut endast när de lånar från en teistisk världsåskådning, eller på annat sätt kommer fram till samma slutsatser som teism. • När ateister fattar positiva moraliska beslut på detta sätt, är man inkonsekvent som ateist. tisdag 19 februari 13 Kritik av Voluntarism • Enligt voluntarism kan inte ateister fatta positiva moraliska beslut. • Om autonomiteorin är sann, är voluntarism falsk. • Bibelns undervisning behöver inte tolkas som stöd för voluntarism. • Gud behöver inte vara källan till alla objektiva moraliska värderingar. • Handlingar som människor normalt uppfattar som orätta skulle kunna vara berättigade. tisdag 19 februari 13 Den naturliga lagen • • • • Kognitivist Deskriptivist Positiv värdeontologi ”Det finns en delaktighet i evigt förnuft, genom vilken hon [människan] har en naturlig dragning till den rätta handlingen och det rätta målet, och denna delaktighet i evig lag i den rationella skapelsen heter ’den naturliga lagen’.” –Thomas av Aquino tisdag 19 februari 13 Naturligt? • Det som stämmer med naturens form? § ”Det finns i människan, först och främst, en dragning till sitt eget naturliga goda som hon delar med alla substanser, d.v.s, den längtan som varje substans har för sin fortsatta existens enligt sin natur, och i överensstämmelse med denna dragning hör det som bevarar människolivet och hindrar dess förstörelse till den naturliga lagen.” – Thomas av Aquino • Det som stämmer med naturens syfte (final orsak)? • Det som man bara ”vet”? tisdag 19 februari 13 Den naturliga lagen • Allt som börjat existera behöver en orsak. • Universum, som börjat existera, behöver en orsak. • Universum skapades av Gud. • En noggrann undersökning av universum ger oss också information om universums skapare. tisdag 19 februari 13 Den naturliga lagen Allmän uppenbarelse visar två fakta om Gud: • Gud är rationell • Skapelsen består av saker som fyller en funktion – som levande varelser behöver tisdag 19 februari 13 Den naturliga lagen • Att leva enligt den naturliga lagen är att leva enligt Guds avsikter för oss • Om vi gör det som är rätt, kommer vi att bli lyckliga tisdag 19 februari 13 Rationalitet Människans högsta naturliga instinkt är rationalitet • Man ska följa sina naturliga drifter rationellt. Förnuftet lär oss att vilja det som är bra för oss. • Människans fysiska och andliga/själsliga behov är en helhet. • Det finns en rangordning av våra begär / drifter. tisdag 19 februari 13 Positiv lag • lagstiftning, civillag • Man har ett naturligt anlag för dygder, men måste lära sig färdigheten. Samhället leder oss rätt. • Samhället har också ett ansvar att befrämja det goda och hindra det onda. tisdag 19 februari 13 Positiv lag • Eftersom positiv lag omfattas av den naturliga lagen får inte samhället stifta lagar som strider mot den naturliga lagen • Eftersom positiv lag är mer specifik än den naturliga lagen, är det naturligt att inte alla morallagar får uttryck i lagstiftningen tisdag 19 februari 13 Gudomlig lag • Naturlig lag räcker inte för att leda en människa till frälsningen • Gudomlig lag – särskild uppenbarelse tisdag 19 februari 13 Den naturliga lagen Gudomlig lag (särskild uppenbarelse) Den naturliga lagen (allmän uppenbarelse) Positiv lag (lagstiftning) tisdag 19 februari 13 Den naturliga lagens styrkor • Den naturliga lagen förklarar varför ickekristna också kan ha bra moral • Kristna tror på en Gud som uppenbarar sig både genom den allmänna och den särskilda uppenbarelsen. • Den naturliga lagen återspeglar människors erfarenhet av världen. tisdag 19 februari 13 Kritik av den naturliga lagen • Övergången från beskrivning till föreskrift. • Kan förnuftet leda oss till sann kunskap om Gud? • Den naturliga lagen förringar syndafallet • Den naturliga lagen är för otydlig • Natur vs miljö? tisdag 19 februari 13 Intuitionism • Det går inte att definiera ”det goda”. ”Det goda” är ett klart och tydligt begrepp som inte går att bryta ner i mindre beståndsdelar. • Kognitivist • Deskriptivist • Positiv värdeontologi • Man får kunskap om objektiva moraliska värden genom en omedelbar insikt. • Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina grundläggande moraliska intuitioner. tisdag 19 februari 13 Intuitionisternas kritik av kulturrelativism • Kulturrelativister definierar det goda som det som samhället godkänner. Men själva ordet ”godkänna” förutsätter någon idé om godhet. • Allt som samhället godkänner är inte gott. t.ex. porren, abort, krig, dokusåpor osv. • Varje försök att definiera det goda slutar med att man sänker godhetens egenvärde till definitionens beskrivande karaktär. tisdag 19 februari 13 Intuitionism • Moralens grundläggande sanningar är självklara för en mogen människa. • Det går inte att försvara en moralisk sanning; antingen fattar man den, eller så gör man inte det. • Alla moraliska värderingar är inte självklara. tisdag 19 februari 13 Två sorters självklara moraliska sanningar • Intrinsikalt goda sanningar § Det som är gott i sig självt, som ett abstrakt begrepp oberoende av konkreta spörsmål • Instrumentalt goda sanningar § Man får se till resultaten. tisdag 19 februari 13 Kritik av Intuitionism • Hur vet man vem som är mogen? • Moraliska sanningar är inte lika självklara som matematiska axiom eftersom de saknar precision. • Intuitionisterna har olika uppfattningar om vilka moraliska principer är självklara. • Vår moraliska intuition präglas till stor grad av vår kultur och miljö. • Ingen stor skillnad mellan intuitionism och antinomism - Jag gör det som jag känner för. • Hur ska man bedöma ”genuina” och ”skenbara” moraliska intuitioner. • Ett kroppsorgan som förnimmer rätt och fel? tisdag 19 februari 13 Situationsetik • • • • ”Den nya moraliteten” ”Relativism med principer” Joseph Fletcher (1905-91) ”Det goda” är för diffus som norm. Guds agapē-kärlek är den enda normen för vårt handlande. tisdag 19 februari 13 Situationsetik • Endast kärleken är god i sitt väsen – inget annat. § Även ateisten som uttrycker kärlek ”påverkas av Guds ande; en ateist som lever i kärlek blir frälst genom sin tro på den Gud vars existens han förnekar.” • Endast kärleken är den yttersta normen för kristet beslutfattande – och inget annat. § Det inte finns ett enda av de tio Gudsbuden som man inte kan bryta för kärlekens skull. tisdag 19 februari 13 Men det första budet då?! • Om man bryter mot det första budet gör man andra människor viktigare än Gud. Det strider mot syftet med kärleksbudet – att föra människor närmare Gud. • Det första budet är en ”tautologi, inte ett riktigt bud. Man tillber inte idoler, dvs andra gudar, om man inte gör det. Det säger bara [till primitiva semitiska henoteister] att om man tror på en Gud, då tror man inte på andra gudar! Det är ett påstående, inte en befallning.” tisdag 19 februari 13 Situationsetik • Endast kärleken är god i sitt väsen – inget annat. • Endast kärleken är den yttersta normen för kristet beslutfattande – och inget annat. • Kärleken och rättvisan är detsamma, ty rättvisan är kärleken utdelad. • Kärleken kräver att jag älskar min nästa vare sig jag gillar honom eller ej. tisdag 19 februari 13 Vem är min nästa? • ”I Italien under andra världskrig fanns en präst i motståndsrörelsen som bombade ett nazist godståg. Occupationsmakten började döda 20 fångar om dagen tills sabotören kom fram. När prästen frågades om han inte tänke överlämna sig för att kunna fortsätta med sina heroiska dåd, svarade han, ’Nej, Det finns ingen annan präst här och människorna behöver min förlåtelse för sin eviga frälsning.’ Efter tre dagar, en kommunist som också var med i motståndsrörelsen, förrådde prästen så att avrättningarna skulle ta slut.” tisdag 19 februari 13 Situationsetik • Endast kärleken är god i sitt väsen – inget annat. • Endast kärleken är den yttersta normen för kristet beslutfattande – och inget annat. • Kärleken och rättvisan är detsamma, ty rättvisan är kärleken utdelad. • Kärleken kräver att jag älskar min nästa vare sig jag gillar honom eller ej. • Endast ändamålet helgar medlen och inget annat. • Beslut bör fattas efter omständigheter, ej föreskrivas. tisdag 19 februari 13 Situationsetik • ”Vad-et” och ”Varför-et” är absoluta, men ”Hur-et” är relativt. • Vad-et = att visa eller tjäna kärlek. • Varför-et = för Guds skull. • Hur-et kan vara vad som helst. • ”Kärleken är ingen regel, utan ett motiv. Kärleken föreskriver inte vad jag borde göra, utan hur jag borde göra det.” tisdag 19 februari 13 Fletchers bibelanvändning • 2 Korintierbrevet 3:6 - ”Han har gett mig förmågan att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstav utan är ande. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.” • Galaterbrevet 5:14 - ”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv.” • Romarbrevet 13:8-10 - ”Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Buden Du skall inte bryta äktenskap, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som dig själv. Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet.” tisdag 19 februari 13 Men den här då? • 1 Johannesbrev 5:3 - ”Ty detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.” tisdag 19 februari 13 Kritik av Situationsetik • Situationsetik plockar och väljer bibelverser. • Kärleksnormen är för diffus. • Det är omöjligt att veta när situationisten försöker ärligt att framföra fakta och när han ljuger pga att han får ljuga om det tjänar kärleken. • Situationsetiken är ouniversaliserbar. tisdag 19 februari 13 Dygdetik • Hur viktig är kopplingen mellan en människas privatliv och hennes offentliga liv? • Kan en människas privatliv utesluta henne från vissa yrken? • Donatism tisdag 19 februari 13 Dygdetik • Betonar vem man är istället för vad man gör. • Definition: ”En dygd är en berömvärd karaktärsegenskap som förvärvats genom övning och som innebär en varaktig beredskap att handla enligt accepterade moraliska motiv.” tisdag 19 februari 13 Vad är en dygd? • • • • • En mänsklig karaktärsegenskap. En förvärvad egenskap. En disposition att utföra sådana handlingar som är rätta. En egenskap som gör en människa lämpad för livet som helhet. En önskvärd egenskap. tisdag 19 februari 13 Platons dygdetik • Begär – fysiska drifter: hunger, törst, sex. • Vilja – Vrede, ambition. • Förnuft – styr begär och vilja så att de används rätt. tisdag 19 februari 13 Platons dygdetik Näringsidkare tisdag 19 februari 13 Begär Platons dygdetik tisdag 19 februari 13 Krigare Vilja Näringsidkare Begär Platons dygdetik tisdag 19 februari 13 Filosof-furstar Förnuft Krigare Vilja Näringsidkare Begär Platons dygdetik Rättrådighet tisdag 19 februari 13 Filosof-furstar Förnuft Krigare Vilja Näringsidkare Begär Aristoteles Dygdetik • En rätt handling är en sådan som utförs av en dygdig människa. En rätt handling står också i överensstämmelse med principen om den gyllene medelvägen. • Den finala orsaken är ”det goda”. Han kallar det även för "lyckan". Eudaemonia. • Eudaemonia - Den aktivitet varigenom människan fullkomnar sin naturs förnuftiga anlag. tisdag 19 februari 13 Platon vs Aristoteles Platon Aristoteles Ideal – former utanför denna värld Man känner till dygderna genom att observera riktiga människor och Gyllene medelvägen situationer Dygder och laster består av motsatspar tisdag 19 februari 13 Den gyllene medelvägen Dumdristighet Mod Feghet Kronisk skuld Ånger Likgiltighet Snålhet Givmildhet Slösaktighet Fåfänglighet Stolthet Självförakt tisdag 19 februari 13 Tre förutsättningar för en handling att vara god • Man måste förstå vad man gör och varför det är gott • Man måste välja fritt att göra det goda • Man måste handla utifrån en orubblig karaktär tisdag 19 februari 13 Thomas av Aquino Eudaemonia Salighet Tro Hopp Kärlek tisdag 19 februari 13 Dygdetikens positiva insatser • • • • Den är mer heltäckande än andra system. Den tar hänsyn till mänskliga relationer. Den tar hänsyn till gråzonerna. En god handling är inte samma sak som en god människa. • Den omfattar dygder som är svåra att reglera. • Den betonar det som är rätt med en handling. • Den ger en rättvisare bild av hjältemod. tisdag 19 februari 13 Kristen tro och dygdetik Bibelns lära om etik når djupare än en lagisk betoning på bud och förbud. • Mika 6:6-8 – ”Hur skall jag nalkas Herren och falla ner inför himlens Gud? Skall jag nalkas honom med brännoffer, med årsgamla kalvar? Vill Herren ha baggar i tusental och ändlösa flöden av olja? Skall jag offra min förstfödde för min synd, mitt eget barn för mina brott? Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.” • Filipperbrevet 2:13 – ”Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte.” • Psalm 37:4 – ”Ha din glädje i Herren, han ger dig allt vad ditt hjärta begär.” • Min prästskjorta: Jag bröt kanske inte någon regel, men jag var inte en dygdig människa. tisdag 19 februari 13 Kristen tro och dygdetik • Dygderna är inte filosofiska abstraktioner, utan uttryck för Guds natur. § Galaterbrevet 5:19-23 Andens frukter: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet, självbehärskning. • Dygdetik presenterar en bra grund för moralisk uppfostran. § Matteus 21:28-32 • WWJD? tisdag 19 februari 13 Kritik av Dygdetik • Dygdetik ger lite vägledning i konkreta spörsmål. • Kan dygder missbrukas? • Dygdetiken ger ett otillfredsställande svar på varför man ska vara dygdig. • Dygdetiken presenterar inget sätt att prioritera kolliderande värderingar. • Vilka värderingar är dygder? tisdag 19 februari 13 Ideal Observer View • Rätt och fel bestäms av mina känslor om jag är helt rationell. • Ideal Observer § har alla Fakta § är Fördomsfri (opartisk) § är Förnuftig tisdag 19 februari 13 Kritik av Ideal Observer View • Utan något slags objektivt mått utanför mig själv, hur kan jag veta om jag är helt förnuftig och fördomsfri? • Opartiskhet är otydlig. • Ideal Observer View kräver obegränsad kunskap. • Finns det andra egenskaper som man skulle kunna kräva av en ideal observer? • Man förutsätter att t.ex. rättvisan är bra. tisdag 19 februari 13 Kausuistisk lag • Ett traditionellt sätt att dra moraliska principer utifrån konkreta fallstudier tisdag 19 februari 13 ”Är” leder inte till ”Bör” ”Om det är så, kan vi inte härleda någon 'plikt' utifrån det som 'är' och vi är fria att välja vårt eget värdesystem. Faktum är att vi måste välja ett värdesystem. Vi kan inte leva utan det: vi kan inte leva personligen; vi kan inte relatera till samhället.” § tisdag 19 februari 13 Jacques Monod
