docETIK VT-15 METAETIK – EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
download 
Report Transcription
ETIK VT-15 METAETIK – EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK – EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Idag • Kort repetition • Emotivism • Error-teori INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Kort repetition • Olika frågor: – Vad betyder moraliska termer och satser? – Vad gör vi när vi pratar och tänker moral? – Refererar moraliska termer? Om så, till vad refererar de? • Olika positioner: – Kognitivism versus non-kognitivism – Realism versus anti-realism – Naturalism versus non-naturalism • Utmaningar – Sanning, objektivitet, möjlighet till misstag – Praktikalitet INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moraliska åsikter Non-kognitivism - introduktion Kogni0vism Non-‐ kogni0vism • Non-kognitivism: Moraliska åsikter är inte trosföreställningar, utan inställningar, attityder eller känslor. Att säga ”Stöld är fel” är inte att påstå något om världen, utan att ge uttryck för inställningar, attityder eller känslor. 1. Semantik: meningen hos ett moraliskt yttrande består i den attityd som uttrycks. Eftersom de uttrycker attityder har de inte deskriptiv mening och kan inte vara sanna eller falska. 2. Psykologi: moraliska åsikter är inställningar. 3. Metafysik: det finns inga moraliska egenskaper eller fakta. 4. Kunskapsteori: vi kan inte ha någon moralisk kunskap eller berättigade moraliska uppfattningar. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Några olika non-kognitivistiska teorier Emotivism: Moraliska omdömen uttrycker emotioner. Non-‐ kogni0vism Preskriptivism: Moraliska omdömen uttrycker preskriptioner (uppmaningar). Emo0vism Expressivism: Moraliska omdömen uttrycker (icke-kognitiva) attityder. Notera att ”non-kognitivism” inte blott används som en paraplyterm, utan även för att benämna teorier av detta slag. Preskrip0vism Expressivism INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Emotivism är inte subjektivism Hur ska vi förstå den semantiska funktionen hos moraliska ”påståenden” (ex: ”Det är rätt att ge till välgörenhet” eller ”Stöld är fel” 1. Jag gillar välgörenhet (subjektivism) 2. Hurra för välgörenhet! (emotivism) 3. Jag ogillar stöld (subjektivism) 4. Stöld, bu! (emotivism) Subjektivism är en kognitivistisk teori – moraliska omdömen uttrycker/består i trosföreställningar om (talarens) attityder (rapporterar attityden) – kan vara sanna eller falska: avhängigt huruvida talaren har attityden som rapporteras. Emotivism är en icke-kognitivistisk teori – moraliska omdömen uttrycker/består i icke-kognitiva attityder (att uttrycka en attityd är inte detsamma som att rapportera densamma). Kan inte på något uppenbart sätt vara sanna eller falska. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Några argument för non-kognitivism 1. Inga konstiga antaganden vad gäller exempelvis epistemologi eller metafysik (Ayers argument mot Moore). 2. Förklarar moralens praktiska natur. 3. Förklarar diverse fenomen kopplade till oenighet (notera att oenighet även kan användas mot non-kognitivism). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralens praktiska natur Det verkar vara en nära koppling mellan moraliska uppfattningar och motivation. Moraliska åsikter motivera med nödvändighet (och på grund av sin natur) (=internalism om motivation). Trosföreställningar kan inte motivera; endast önskningar kan motivera (den humeanska motivationsteorin). Alltså, moraliska åsikter är önskningar. Sätt att argumentera emot slutsatsen: (1) kritisera internalism (försvara externalism); (2) kritisera den humeanska motivationsteorin. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Intuitioner om moralisk oenighet Ett exempel: A: Det är alltid fel att stjäla. B: Det är alltid rätt att stjäla. A och B är oeniga. Vad är de oeniga om? Intuitivt tycks vi se detta som en oenighet om något faktum – huruvida stöld är fel (eller har en viss egenskap), men detta är ju inte fallet givet emotivismen. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Intuitioner om moralisk oenighet Ett exempel: A: Det är alltid fel att stjäla -> Stöld, bu! B: Det är alltid rätt att stjäla -> Stöld, hurra! A och B är oeniga. Vad är de oeniga om? Intuitivt tycks vi se detta som en oenighet om något faktum – huruvida stöld är fel (eller har en viss egenskap), men detta är ju inte fallet givet emotivismen. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk oenighet: några olika argument 1. Bristande konvergens: Folk har olika moraliska åsikter. Givet att moraliska uppfattningar representerar något som är oberoende av oss, så borde våra uppfattningar komma närmare varandra. Detta är inte fallet. 2. Oenigheter är bestående: Moraliska åsikter är bestående – kan inte lösas på samma sätt som mer vardagliga oenigheter osv. 3. Moralisk oenighet trots enighet i fakta: Det tycks möjligt att en moralisk oenighet består trots att vi är överens om alla relevanta fakta. 4. Variation i användning av moraliska termer: vi tycks använda moraliska termer på systematiskt olika sätt. Detta tycks indikera att vi menar olika saker. Om vi menar olika saker med ”rätt” och ”fel” tycks vi prata förbi varandra. Alltså inte oeniga. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Non-kognitivism och oenighet Alfred Ayer: vi kan inte vara oense i moraliska frågor. Charles Stevenson: två sätt att vara oense på: (a) oenighet i trosföreställning och (b) oenighet i attityd. – The difference between the two senses of ‘disagreement’ is essentially this: the first involves an opposition of beliefs, both of which cannot be true, and the second involves an opposition of attitude, both of which cannot be satisfied (1963: 2). Den bästa förklaringen av (1), (2), (3) och (4) är att moralisk oenighet består i attityder som är i konflikt (och eftersom det är våra moraliska omdömen som står i konflikt består moraliska åsikter av attityder). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Några argument mot non-kognitivism 1. “The moral attitude problem” 2. Moralen är oberoende av oss (mind independence) + sanning och misstag. 3. Bristande motivation 4. Frege-Geach problemet INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI The moral attitude problem Ett antal diskurser eller domäner tycks relativt lika moral – ex. smak och estetik, vilket gör det rimligt att anse att predikat och satser inom dessa domäner (gott, vackert osv) ska analyseras på ett sätt likt moraliska predikat, dvs., i termer av attityder. Men smak och moral är olika domäner. En non-kognitivist måste därför säga på vilket sätt en moralisk attityd skiljer sig från en smakattityd eller en estetisk attityd -> mer exakt hur ska vi förstå en moralisk attityd? INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralen är oberoende av oss Vi pratar om rätt och fel som om dessa egenskaper finns i världen (vi predicerar ”rätt” och ”fel” om olika saker på samma sätt som vi predicerar faktaegenskaper om olika saker). Vi upplever det som att rätt och fel är oberoende av oss. Problem: emotivismen verkar implicera att om en person förändrar sina känslor och ändrar sig med avseende på vad hen känner gillande och ogillande emot, så förändras vad som är rätt och fel. Hur kan en non-kognitivist bemöta detta? INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Projektivism Exempel: John ser två personer som tänder eld på en katt och tänker att det är fel. 1. Fakta: två personer som utför handlingar och en katt som lider. 2. John skaffar sig trosföreställningar kring dessa fakta. 3. Dessa trosföreställningar ger upphov till en känsla (ogillande). 4. John projicerar känslan på sina föreställningar om världen, vilket får John att bedöma handlingen som fel. 5. Projektionen förklarar varför vi upplever moraliska egenskaper som en del av världen (vilket vi vanligtvis inte är medvetna om, utan våra projektioner uppfattas som verkliga). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Bristande motivation • Är det möjligt att ha en moralisk åsikt utan att vara motiverad? • Non-kognitivism: Att anse att stöld är fel är att ha en negativ attityd gentemot stöld. • Implikation: Det är omöjligt att ha en negativ attityd gentemot stöld utan att vara motiverad att inte stjäla. • Det tycks möjligt att tänka sig en person som anser att stöld är fel, utan att hen är motiverad att inte stjäla (externalism om motivation). • Alltså: non-kognitivismen är falsk. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Frege-Geach problemet Följande slutledningen verkar giltig: 1. Mord är fel 2. Om mord är fel, så är stöld fel. 3. Stöld är fel Varför är detta ett problem: A: Mening bestäms av den attityd som uttrycks (expressivism om mening; se nedan). (1) Uttrycker ogillande av mord. I (2) uttrycks inget ogillande av mord eller något annat. ”Fel” har därför olika mening i (1) och (2). Slutsatsen följer därför inte. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Expressivism och semantik Vad är ett ord eller en sats mening? Vad bestämmer ett ord eller en sats/uttrycks mening? 1. Sanningsvillkor: en sats mening bestäms/består av dess sanningsvillkor (att förstå en sats är att förstå situationen i världen som satsen skulle korrespondera med eller passa ihop med). 2. Expressivism: en sats mening bestäms/består av den attityd satsen används till att uttrycka. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Emotivism, non-kognitivism – sammanfattning Nonkognitivism • Semantik: Moraliska omdömen uttrycker (icke-kognitiva) attityder såsom gillande och ogillande (mening bestäms av den attityd som uttrycks). • Psykologi: moraliska omdömen består av attityder, känslor eller inställingar. • Ontologi: anti-realism (det finns inga moraliska egenskaper). Argument för non-kognitivism Förklarar moralens praktiska sida, oenighet Argument mot non-kognitivism Har problem med att förklara moralens mer “teoretiska” sida, dvs., sanning, objektivitet och moraliskt resonerande (moraliska slutledningar). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Kogni0vism Språk och värld Realism An0-‐ realism Non-kognitivism: moraliskt språk/tänkande har en ickebeskrivande/icke-representerande funktion -> anti-realism (det finns inga moraliska fakta). Kognitivism: moraliskt språk/tänkade har en beskrivande/ representerande funktion -> impliceras realism? Nej, vi kan anse att moraliska påståenden har en beskrivande funktion, utan att vara realister – för att vara realist (i en svag bemärkelse) måste moraliska egenskaper existera. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk error-teori (misstagsteori) Grundtanke: Vad moraliska åsikter utger sig för att beskriva finns inte (instantierat i något) – moraliska åsikter är därför systematiskt falska. Struktur: (1) Kognitivism: moraliska åsikter består i trosföreställningar som gör anspråk på att beskriva världen (vi predicerar en viss slags moralisk egenskap om saker och ting). (2) Anti-realism: det finns inga moraliska egenskaper av det slag som (1) förutsätter (vad våra moraliska åsikter gör anspråk på att representera finns inte). (3) Alltså: moraliska åsikter är systematiskt falska. Hur kan (1) och (2) motiveras? INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Varför kognitivism? Kognitivism gör reda för vår moraliska praktik – vi pratar som om moraliska påståenden kan vara sanna/falska, moralen verkar ha ett grepp om oss som indikerar att moraliska omdömen är objektiva osv. Moralen verkar ha en beskrivande funktion. Det är därför rimligt att tro att moraliska omdömen består av/uttrycker trosföreställningar som handlar om moraliska egenskaper. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Varför anti-realism? Varför anti-realism (dvs., varför förneka existensen av moraliska egenskaper)? • Vad är moraliska- egenskaper eller fakta för slags egenskaper? Finns dem? Vad krävs för att ett moralisk påstående ska vara sant eller falskt? En error-teoretiker menar (av olika anledningar) att moraliska egenskaper inte existerar. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from relativity Om det verkligen finns objektiva moraliska värden – varför har då olika personer, grupper, kulturer osv olika moraliska koder eller uppfattningar (jmf oenighet och bristande konvergens)? • Hur kan vi förklara denna skillnad i uppfattning? Ger den oss skäl att vara anti-realister? Bara för att det råder olika uppfattningar så följer inte att moralen inte är objektiv! Folk har också olika uppfattningar inom vetenskapen, men detta gör inte att vi tror att det inte finns objektiva fakta som vi kan få kunskap om. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from relativity • Observation: det verkar trots allt vara en skillnad mellan moraliska och faktuella domäner. Inom vetenskapen anser vi att om folk kände till alla fakta och resonerade korrekt, så skulle de komma överens. Detta är mer tveksamt i den moraliska domänen. • Det tycks fullt möjligt att två personer är överens i faktuella avseenden, resonerar korrekt, men har olika moraliska uppfattningar -> den bästa förklaringen av detta är att det inte finns några moraliska fakta <- vi har de moraliska åsikter vi har på grund av uppväxt etc. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from queerness Om det fanns moraliska egenskaper (eller fakta), hur skulle dessa då vara beskaffade? För att ta reda på om det finns moraliska egenskaper (eller fakta) så måste vi först fråga vad vi menar med “moraliska egenskaper” (vad betyder ”rätt” och ”fel”?). Jämför: om vi vill ta reda på om det finns häxor och trollkarlar så måste vi först fråga vad vi menar med “häxa” och “trollkarl” (vad betyder dessa termer samt hur skulle världen behöva vara beskaffad för att dessa saker skulle existera? Vilka egenskaper skulle vi behöva ha?). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from queerness Vad menar vi med “moraliska fakta” eller “moraliska egenskaper”? Mackie menar att ”rätt” och ”fel” uppvisar följande drag: 1. Moraliska värden är oberoende av våra uppfattningar. 2. Moraliska värden måste vara tillgängliga för oss (vi kan få kunskap om dem). 3. Moraliska värden motiverar oss – de har en slags inbyggd magnetism. 4. Moraliska värden ger oss skäl att handla på olika sätt (oavsett våra inklinationer – moraliska världen är kategoriska- snarare än hypotetiska imperativ, dvs., oberoende av våra (o)gillanden) (jmf Kant). (1) – (4) ger en grund för en semantisk analys av moraliska termer: INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from queerness Semantisk del: vår begrepp om moralisk plikt eller moraliskt värde är kategoriskt preskriptivt. ”Kategoriskt preskriptivt” ska förstås utifrån (1) – (4) ovan. • För att något ska vara kategoriskt preskriptivt måste det samtidigt vara både motiverande och ge oss (kategoriska) skäl att handla på ett visst sätt. Finns det några sådana egenskaper? Mackie: Nej! “If there were [objective values] then they would be entities or qualities of a very strange sort, utterly different from anything else in the universe” (38). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from queerness ”Konstiga” -> det finns väl konstiga saker – inte en grund att anse att något inte finns. ”Helt annorlunda” -> möjligtvis en grund för att anse att de inte finns – det finns fakta och värde, men inget vi känner till har båda dessa egenskaper. Alltså finns det inte några sådana saker som vårt tal och tänkande om moraliskt värde förutsätter. INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Argument from queerness: struktur Semantisk del: vår begrepp om moralisk värde är kategoriskt preskriptivt (moraliska egenskaper ger (kategoriska) skäl, motiverar och existerar oberoende av oss). Metafysisk del: Kategoriskt preskriptiva egenskaper finns inte (i världen finns inte fakta som ger oss skäl, motiverar och existerar oberoende av oss). Slutsats: Moraliska påståenden är systematiskt falska (moraliska påståenden tillskriver handlingar etc., en egenskap som inte existerar). INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Error-teori - problem 1. Om våra moraliska åsikter är systematiskt falska hur ska vi då förhålla oss till praktiken? 2. Metodologiskt problem – fångar error-teorin verkligen in betydelsen hos moraliska termer? Är vi internalister i den utsträckning som Mackies argument verkar förutsätta (dvs., anser vi att kopplingen mellan moraliska åsikter och motivation är så intim som Mackies argument förutsätter)? 3. Är moraliska egenskaper i Mackies tappning verkligen så konstiga? Även om de är annorlunda, är det ett skäl att tro att de inte existerar? INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moraliska åsikter Non-‐ kogni0vism Kogni0vism Realism Naturalism Non-‐ naturalism An0-‐ realism Error-‐teori Emo0vism
