Föreläsning 7: Internalism och Externalism

INTERNALISM OCH EXTERNALISM
ETIK B FÖRELÄSNING 7/12
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Meta-etik - Föreläsningar
•  2/11 Introduktion/översikt – teorier och teman
•  4/11 The Open Question Argument - naturalism-nonnaturalism
•  6/11 Non-kognitivism I: Emotivism
•  9/11 Non-kognitivism II: Modern non-kognitivism
•  11/11 Non-kognitivism III+Error-teorin (Miller kap 6)
•  13/11 Modern naturalism (Miller kap 8 och 9)
•  16/11 Internalism och Externalism (Miller kap 9 och 10)
•  18/11 Modern non-naturalism (Miller kap 7 och 10)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Internalism-argumentet
• 
(1) Internalism: Det är begreppsligt nödvändigt att om en
person anser att en handling är moraliskt rätt för henne att
utföra [hyser omdömet att handlingen är moraliskt rätt för
henne att utföra], så är hon motiverad att utföra handlingen
• 
(2) Humes motivationsteori: Trosföreställningar är inte
tillräckliga för att man ska vara motiverad att utföra en
handling. Det krävs också en önskan
–  Belief-Desire modellen
• 
(3) Moraliska omdömen består inte i trosföreställningar
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Förklaring av argumentet
• 
Enligt (1) är ett moraliskt omdöme tillräckligt för att man ska vara
motiverad att utföra en viss handling
• 
Enligt (2) så är en trosföreställning inte tillräcklig för att man ska vara
motiverad att utföra en handling
• 
Det följer att (3) moraliska omdömen inte består i trosföreställningar:
Kognitivismen är falsk
• 
Av (1) och (2) följer också att moraliska omdömen med begreppslig
nödvändighet involverar en önskan/ett begär - vilket ger stöd för nonkognitivism
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Kognitivistiska svar
• 
A. Förneka premissen (1): Internalism
– 
Externalism: Det är inte begreppsligt nödvändigt att om en person anser att en handling är
moraliskt rätt för henne att utföra, så är hon motiverad att utföra handlingen
– 
Vad krävs då för att en person skall vara motiverad att göra det som hon anser vara moraliskt
rätt?
§ 
Internalismens svar: För att vara motiverad att göra det som man anser vara moraliskt rätt
räcker det med ett moraliskt omdöme att en handling är rätt"
§ 
Externalismens svar: För att man ska vara motiverad att göra det som man anser var
moraliskt rätt räcker det inte med det moraliska omdömet att en handling är rätt"
– 
1. Ett moralisk omdöme"
– 
2. Ett motivationellt tillstånd som är externt i förhållande till omdömet. Enligt de
flesta externalister består detta motivationella tillstånd i en önskan, ’desire’"
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Argument för Externalism (1)
• 
Amoralist-argumentet
– 
En amoralist är en person som hyser ett moraliskt omdöme
men inte är motiverad att handla i enlighet med det
§ 
Externalister menar att amoralister visserligen är
konstiga, men inte otänkbara. Om de är möjliga så är det
inte begreppsligt nödvändigt att den som hyser ett
moraliskt omdöme också är motiverad."
• 
Internalismen är således falsk"
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Internalismens svar på amoralisten
• 
R.M. Hare: Amoralisten använder moraliska satser inom citationstecken
(”inverted commas”).
§ 
• 
Hon hyser inte ett genuint moraliskt omdöme, utan snarare ett omdöme
om hur andra personer skulle bedöma en handling moraliskt"
Michael Smith: Amoralisten är språkligt inkompetent.
§ 
Hon använder inte moraliska termer i korrekt mening"
§ 
Eftersom hon inte använder moraliska termer i korrekt mening så hyser
hon inte genuina moraliska omdömen"
§ 
Problem för dessa lösningar: De kan kanske förklara vissa amoralister,
men är det verkligen rimligt för alla? !
PAUS
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Argument för externalism (2)
• 
Internalismen kan inte formuleras på ett icke-trivialt sätt. Internalismen är för starkt formulerad.
–  En person kan anse att en handling är rätt utan att vara motiverad att utföra handlingen om hon är
praktiskt irrationell
–  Internalister försöker undvika detta problem genom att kvalificera internalismen:
–  Michael Smith: The practicality requirement:
§  Det är begreppsligt nödvändigt att om en person anser att en handling är moraliskt rätt för henne att
utföra, så är hon motiverad att utföra handlingen förutsatt att hon är praktiskt rationell. "
–  Miller invänder: det är svårt att formulera ”praktisk rationalitet” på ett sätt som inte gör den svagare
varianten trivial:
–  Om vi t.ex. säger att
§  Det är begreppsligt nödvändigt att om en person anser att en handling är moraliskt rätt för henne att
utföra, så är hon motiverad att utföra handlingen förutsatt att hon inte lider av något mentalt tillstånd
som innebär att hon inte är motiverad i enlighet med sina moraliska omdömen!
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Argument för externalismen (3)
• 
B: Förneka premissen (2): Humes motivationsteori
–  Humes motivationsteori: Trosföreställningar och önskningar är olika typer av tillstånd
§  T är passiva mentala tillstånd som representerar hur verkligheten är beskaffad"
§  Önskningar är aktiva mentala tillstånd - dispositioner att agera"
§  T och Ö har olika funktion - olika ”directions of fit”:!
• 
En trosföreställning anpassar sig efter verkligheten. En önskan försöker anpassa
verkligheten efter sig"
• 
Anti-Humeansk motivationsteori:
• 
Trosföreställningar är tillräckliga för att motivera. Två versioner
• 
1. Endast moraliska trosföreställningar är tillräckliga. 2. Både moraliska och icke-moraliska
föreställningar kan vara tillräckliga för motivation
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
McDowell
• 
McDowells fenomenologiska argument för anti-humeansk motivationsteori
– 
Humes motivationsteori stämmer inte med vår moraliska fenomenologi: med hur vi upplever moralisk
motivation
§ 
Smiths svar: McDowells argument förutsätter att önskningar har ett särskilt fenomenologiskt
innehåll, att de upplevs eller känns på ett särskilt sätt. "
§ 
Men önskningar behöver inte ha det, de behöver inte upplevas eller kännas på något särskilt sätt"
§ 
Skillnad mellan önskningar (desires) och t.ex. smärtupplevelser:"
• 
Alla smärtupplevelser har fenomenologiskt innehåll"
• 
Detta gäller inte för önskningar. Vissa kanske har det, andra har det inte (de är dispositionella
tillstånd)"
• 
Önskningar har propositionellt innehåll: vi önskar att något ska bli fallet. Smärtupplevelser har
inte det, de har bara fenomenologiskt innehåll. "
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Smith: The Moral Problem (1994)
•  (1) Kognitivism: moraliska omdömen består i
trosföreställningar
•  (2) Moraliska omdömen har en nödvändig koppling till
motivation: internalism
•  (3) Humes motivationsteori: Belief-desiremodellen
§  Vi måste ge upp en av uppfattningarna (1)-(3)"
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Kategorisk Moral och Humeanism om skäl
• 
(1) Om det är moraliskt rätt för en person att utföra en handling, så har hon ett moraliskt skäl att utföra handlingen
–  Miller kallar detta ”rationalism” - ”our concept of a moral fact is a concept of a reason for action”
• 
(2) Moraliska skäl är kategoriska: Om en person har ett moraliskt skäl att utföra en handling, så har hon detta skäl oavsett om
hon vill utföra den eller inte
• 
(3) Slutsats: Om det är moraliskt rätt för en person att utföra en handling, så är detta fallet oavsett om hon vill utföra handlingen
eller inte.
– 
Problem: Premiss (2) - att moraliska skäl är kategoriska, är svår att förena med denna uppfattning om skäl:
§ 
Humeanism (internalism) om skäl: En person har ett skäl att utföra en handling endast om hon, under vissa
omständigheter, skulle vilja (önska) utföra handlingen"
§ 
Dessa omständigheter kan bestå i att personen har tillgång till alla relevanta fakta och har tänkt igenom handlingen
ifråga ordentligt"
§ 
Miller: ”there are no substantive ends or activities that all rational beings as such have a reason to pursue, regardless of
their contingent desires” (s 200)"
§ 
Det finns inga kategoriska skäl!!
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Nästa föreläsning
•  Onsdagen den 18/11
•  Modern non-naturalism