Etik B föreläsning 4av12 HT2015

Transcription

Etik B föreläsning 4av12 HT2015
NON-KOGNITIVISM II: MODERN NONKOGNITIVISM
ETIK B FÖRELÄSNING 4/12
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Meta-etik - Föreläsningar
•  2/11 Introduktion/översikt – teorier och teman
•  4/11 The Open Question Argument - naturalism-nonnaturalism
•  6/11 Non-kognitivism I: Emotivism
•  9/11 Non-kognitivism II: Modern non-kognitivism
•  11/11 Error-teorin (Miller kap 6)
•  13/11 Modern naturalism (Miller kap 8 och 9)
•  16/11 Internalism och Externalism (Miller kap 9 och 10)
•  18/11 Modern non-naturalism (Miller kap 7 och 10)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Blackburns kvasirealism
•  Projektivism
- Vi projicerar våra attityder på
verkligen så att vi tror att de
föreligger i världen utanför oss!
•  Kvasi-realism
–  Vi pratar ”som om” det fanns
moraliska fakta
–  Kvasirealismen försöker förklara
detta på ett sätt som är förenligt
med nonkognitivism
–  Men som samtidigt inte leder till
”error-teori”
–  Kvasi-realismen försöker lösa
Frege-Geach-problemet
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Kvasi-realism (Blackburn)
•  Argument för kvasi-realism
–  Moralisk ontologi: Förnekar existensen av moraliska egenskaper - behöver ej postulera (som non-naturalismen) eller reducera (som
naturalismen)
–  Moralisk epistemologi: Behöver ej postulera särskild epistemisk
förmåga
–  Moralisk motivation: Kvasi-realismen menar att moraliska omdömen är
attityder, och dessa är i sig själva motiverande. Implicerar internalism
–  Internalism: Det är begreppsligt nödvändigt att om en person anser att en
handling är rätt för henne att utföra så är hon motiverad att utföra
handlingen
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Två typer av kvasi-realism
•  Modest kvasi-realism: Förnekar att moraliska omdömen kan
vara sanna eller falska (även om de ser så ut)
•  Ambitiös kvasi-realism: Moraliska omdömen kan vara sanna
eller falska!
•  Ambitiösa kvasi-realister konstruerar ett sanningsbegrepp för
moraliska omdömen som är förenligt med nonkognitivism
•  Central del av projektet: att hantera Frege-Geach problemet
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Ett sanningsbegrepp för non-kognitivister
•  Tre typer av inkoherens mellan moraliska attityder
1.  Attityder kan var inkoherenta om du t.ex. innehar olika attityder till
handlingar som är lika i alla relevanta hänseenden
2. Attityder kan vara inkoherenta om de motverkar varandra
3. Attityder på en lägre nivå kan vara inkoherenta med attityder på en högre
nivå
–  En lägre ordningens attityd: mot en handling/ett objekt
–  Högre ordningens attityd: gentemot en annan attityd
–  Man kan ha en högre ordningens attityd gentemot en lägre
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Koherentism för non-kognitivister
•  Blackburn: En uppsättning attityder kan förbättras om den blir mer
koherent
•  Bästa möjliga uppsättning attityder: Den uppsättning en person
skulle ha efter mesta möjliga förbättring
• 
Dvs varje uppsättning attityder som är ”maximalt koherent”
•  Blackburn kallar denna uppsättning M*
•  Sanningsbegrepp för attityder:
–  En viss attityd m är sann omm m är medlem av M*
–  Ett moraliskt omdöme är sant omm det är en moralisk attityd som är medlem
av M*
§  Millers invändning - Begreppet ”sanning” har egenskaper som Blackburns
inte har (t.ex. möjligheten av inkompatibla men maximalt koherenta
mängder)."
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
The Moral Attitude problem –
Blackburns lösning 1/3: ”Emotional Ascent”
•  The moral attitude problem - vilka attityder är moraliska
omdömen?
•  Blackburns första lösning ”Emotional ascent”
•  Moraliska omdömen uttrycker (1) attityder av gillande eller
ogillande av handlingar i kombination med (2) gillande av andra
människors gillande eller ogillande av dessa handlingar:
–  x är rätt: H!M(x) = H!(x) & H! (alla andra människor H!(x))!
–  x är fel: B!M(x) = B!(x) & H!(alla andra människor B!(x))!
–  ”M” markerar att H! och B! är moraliska attityder
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Millers invändning mot ”emotional ascent”
•  Miller menar att Blackburns förslag blir cirkulärt
•  Anta att moraliska satser delvis uttrycker gillande av andras
gillande eller ogillande
–  Men: Varför skulle mitt gillande av andra människors icke-moraliska
attityder göra detta gillande moraliskt?
•  Moraliska omdömen uttrycker gillande av andras moraliska
gillande eller ogillande
–  Blackburns förslag skulle i såfall se ut så här:
–  X är rätt = H!M(x) = H!(x) & H! (alla andra människor H!M(x))!
–  ”M” återfinns då i analysans, och har inte analyserats bort
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
The Moral Attitude problem:
Blackburns lösning 2/3: Stable sentiment
•  Stable sentiment
–  Moraliska satser uttrycker (1) attityder av gillande eller ogillande av
handlingar i kombination med (2) gillande av bevarandet av gillande eller
ogillande av dessa handlingar (jfr ”mind dependency” problemet)
§  x är rätt: H!M(x) = H!(x) & H! (Stabilitet H!(x))!"
§  x är fel: B!M(x) = B!(x) & H! (Stabilitet i B(x))!"
Millers invändning: också detta förslag blir cirkulärt! Det gillande vars
bevarande man gillar är ett moraliskt gillande (annars ej rimlig analys).
–  x är fel: B!M(x) = B!(x) & H!(stabilitet i B!M(x))
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
The Moral Attitude Problem:
Blackburns lösning 3/3: Higher order sentiment
•  Higher order sentiment:
•  Moraliska omdömen är/uttrycker attityder av gillande eller
ogillande gentemot ett annat gillande eller ogillande.
•  Dvs de är ”andra ordningens” gillande eller ogillande mot ett
”första ordningens” gillande eller ogillande
•  (Jfr med ”Emotional ascent”)
•  Miller: Detta är inte typiskt eller exklusivt för just moraliskt
gillande eller ogillande.
PAUS
Efter pausen: Blackburns lösning på Frege Geach Problemet
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Blackburns lösning på Frege-Geach-problemet
•  (1) ”Mord är fel”!
–  (1) uttrycker en negativ attityd av något slag till mord
•  (2) Om mord är fel, så är det fel att få sin lillebror att mörda
människor (unasserted context)
–  Blackburn: (2) uttrycker en attityd gentemot en persons ”moraliska
sensibilitet”
§  Moralisk sensibilitet: En persons disposition till attityder, benägenhet att
reagera med en viss attityd"
–  (2) uttrycker en positiv attityd gentemot en moralisk sensibilitet som
kombinerar en negativ attityd till mord en med en negativ attityd till att få
ens lillebror att mörda människor
•  (2) Om mord är fel, så är det fel att få sin lillebror att mörda
människor” kan skrivas så här:
•  H!((B!(mord))&(B!(få ens lillebror att mörda)))
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Moraliska härledningar
•  (1) Mord är fel
•  (2) Om mord är fel, så är det fel att få sin lillebror att mörda människor
•  (3) Därför är det fel att få sin lillebror att mörda människor
•  Blackburns tolkning
•  (1’) B!(mord)!
•  (2’) H![[B!(mord)];[B!(få ens lillebror att mörda)]]
•  (3’) B! (få ens lillebror att mörda)
•  Blackburn: Härledningen är giltig:
•  Kombinationen (1’)-(3’) innebär en konsistent uppsättning attityder.
•  (3’) kan sägas följa från (1’) och (2’) genom att vara konsistent med dem
(dvs de ”clashar” inte)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Moraliska härledningar, forts.
•  (1’) uttrycker en negativ attityd gentemot mord
•  (2’) uttrycker en positiv attityd gentemot en moralisk sensibilitet
som kombinerar en negativ attityd till mord med en negativ
attityd till att få ens lillebror att mörda människor!
•  (3’) uttrycker en negativ attityd till att få ens lillebror att mörda!
–  Denna kombination är konsistent eftersom personen genom att ha
attityden i (1’) och (3’) har en kombination av attityder som hon själv
uttrycker en positiv attityd till i (2’)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Invändningar mot Blackburns lösning
§  1. Det finns bättre sätt att förklara härledningarnas giltighet med
hänvisning till Blackburns terminologi (Bob Hale):
–  Snarare än att uttrycka gillande för en kombination av attityder uttrycker vi
ogillande av brist på en sådan kombination
•  2. Blackburn tillskriver människor som inte accepterar en korrekt
moralisk härledning för fel slags misstag (Crispin Wright):
–  Vi anser att härledningar som (1)-(3) gäller med logisk nödvändighet. Men
utan sanningsvärden kan vi inte framföra en sådan kritik
–  Enligt Blackburn har vi snarare gjort ett moraliskt misstag. Andra säger
Bu! åt vår oförmåga att kombinera attityder på ett mer koherent sätt.
•  3. Blackburns lösning är ad hoc - ”krystad” för att lösa
problemet, har ingen oberoende plausibilitet
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
The Problem of Mind-dependence
•  Emotivismen implicerar att om en person förändrar sina (moraliska) känslor
så förändras vad som är rätt och fel
•  Blackburns lösning: Om moraliska omdömen är beroende av vad vi anser,
så verkar följande omdömen gälla:
–  (1) ”Mind dependence”: Om vi anser att mord är fel, så är mord fel
•  För att undvika detta måste non-kognitivismen hävda:
–  (1’) ”Mind independence”: Det är inte fallet att om vi anser att mord är fel, så är mord fel
•  Enligt Blackburn är omdömen av typen (1’) attityder om attityder
•  (1’) är en negativ högre ordningens attityd gentemot att en person har en
negativ lägre ordningens attityd till mord endast om hon tror att vi har en
negativ attityd gentemot mord
•  Enligt Blackburn är moraliska omdömen oberoende av vad vi anser om våra
attityder. Men moraliska omdömen är inte oberoende av attityderna själva
eftersom moraliska omdömen består i attityder
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Nästa föreläsning:
•  onsdag 11/11
•  Mer om non-kognitivism (Gibbard) och Error-teori (Mackie)