Ett gemensamt studieinformationscenter i Stockholm – behövs det

Transcription

Ett gemensamt studieinformationscenter
i Stockholm – behövs det?
En kartläggning av länets studievägledning och en analys av
behovet av samlad studieinformation
Lena Asplund och Therese Jonsson
StAF 2011
www.staforum.se
Ett gemensamt studieinformationscenter i Stockholm – behövs det?
En kartläggning av länets studievägledning och en analys av behovet av
samlad studieinformation
Författare:
Lena Asplund och Therese Jonsson
Stockholm Akademiska Forum 2011
Stockholms Akademiska Forum
Klarabergsgatan 33
Box 16148
103 23 Stockholm
www.staforum.se
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................... 1
Bakgrund ................................................................................................................. 1
Referensgrupp ”Gemensam studieinfo” ................................................................... 1
Kartläggning ................................................................................................................ 2
Utbildningsaktörer i kunskapsregionen Stockholm ........................................................ 2
Var kan man få studievägledning i Stockholm idag och vad saknas? ............................. 2
Högskolorna ......................................................................................................... 3
Kommunernas vuxenutbildning ............................................................................... 3
Folkhögskolorna ................................................................................................... 4
Yrkeshögskolan ..................................................................................................... 4
Arbetsförmedling och Jobbtorg ............................................................................... 5
Webbaserade vägledningstjänster ........................................................................... 5
Regionala aktörers uppdrag med koppling till studieinformation.................................... 6
KSL - En gemensam vuxenutbildningsregion ............................................................. 6
Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag ................................................................. 6
Länsstyrelsen i Stockholms län ................................................................................ 7
Behovsanalys ............................................................................................................... 9
Varför behövs ett gemensamt studieinformationscenter? ............................................... 9
Ett skyltfönster för kunskapsregionen Stockholm........................................................ 9
Lättillgänglig information och vägledning vidare....................................................... 9
Livslångt lärande och breddad rekrytering .............................................................. 10
Samverkan för ökad kvalitet och effektivt resursutnyttjande ...................................... 11
Nya tider – samma behov........................................................................................ 11
Goda exempel ....................................................................................................... 12
Bilaga 1 StAF:s studieinformationscenter i Kulturhuset .................................................... 13
Bilaga 2 Vägledningscentrum Malmö ........................................................................... 14
Bilaga 3 Vägledningscentrum Lund .............................................................................. 15
Bilaga 4 Centrum för studieinformation .........................................................................16
Inledning
StAF har kartlagt den befintliga studievägledningen i Stockolms län samt analyserat behovet av
och intresset för ett gemensamt studieinformationscenter i Stockholm.
Bakgrund
StAF drev under åren 1999-2008 ett studieinformationscenter i Kulturhuset (se bilaga 1).
Syftet med centret var att ge information och studievägledning för studier vid Stockholm
högskolor (StAF:s medlemshögskolor). Centret stängdes den 30 oktober 2008. Anledningen till
nedläggningen var att besökarnas frågor rörde alla former av utbildning och inte specifikt det
som rör StAF:s uppdrag, högre utbildning i Stockholm.
Efter att StAF:s studieinformationscenter lades ner kom en mängd reaktioner på detta från
olika håll, både från studievägledare på medlemshögskolorna som märkte av ett ökat tryck, och
från andra aktörer (gymnasieskolor, Komvux, Arbetsförmedling) som tidigare hänvisat besökare
dit. För de som lämnat gymnasiet, och de många yrkesverksamma som väljer att vidareutbilda
sig eller byta yrkesbana senare i livet, spelade StAF:s studieinformationscenter en viktig roll, en
verksamhet som saknar motsvarighet i Stockholm idag. Ett liknande center fanns i Stockholm
1997-1999 som ett samarbete mellan Stockholms stad, Länsarbetsnämnden och CSN (se bilaga
4) och olika vägledningscenter finns i dagsläget i andra städer i Sverige.
Referensgrupp ”Gemensam studieinfo”
Med anledning av att det blivit tydligt att det, sedan StAF stängde sin studievägledning, saknas
en ingång för samlad studieinformation kallade StAF samman en referensgrupp (”gemensam
studieinfo”). Gruppen bestod initialt av representanter från Länsstyrelsen, Kommunförbundet
Stockholms Län (KSL), Arbetsförmedlingen, Yrkeshögskoleförbundet och Stockholms
studentkårers centralorganisation (SSCO). Vuxenutbildning Stockholm, Stockholms
folkhögskolor och Yh Stockholms län tillkom längre fram. Under 2009 träffades gruppen tre
gånger för att diskutera alternativa former för gemensam studieinformation så som en
gemensam mässa, gemensam webb och samarbete med Arbetsförmedlingen. Inget av förslagen
ansågs givande att arbeta vidare med. Samtliga representanter i gruppen enades om att ett
fysiskt studieinformationscenter bäst skulle uppfylla behoven, ett förslag som StAF därefter
arbetat vidare med.
1
Kartläggning
Under hösten 2010 påbörjade StAF en kartläggning av intresset för och behovet av ett
gemensamt studieinformationscenter hos medlemshögskolorna. Samtliga högskolors
studentavdelnings- och informationschefer (utom Stockholms Musikpedagogiska Institut
(SMI) och Dramatiska institutet) besöktes. Dessa ombads i sin tur att samla in synpunkter ifrån
sina studievägledare och/eller de personer som möter personer som söker studieinformation.
Utöver högskolorna och de aktörer som ingår i referensgruppen (Arbetsförmedlingen,
Länsstyrelsen, Yrkeshögskolan och Vuxenutbildning Stockholm) har StAF även diskuterat
behovet med SSCO, SFX (Svenska för yrkesutbildade) och Jobbtorg Södermalm samt gjort
studiebesök på befintliga vägledningscenter i Lund och Malmö.
Utbildningsaktörer i kunskapsregionen Stockholm
I Stockholms län finns idag:
20 högskolor och universitet
26 kommuner med vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI)
26 folkhögskolor
50 utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan
8 SFX – svenska för yrkesutbildade
x antal privata utbildningsaktörer
Var kan man få studievägledning i Stockholm idag och vad saknas?
Studievägledning finns att tillgå för vuxna på olika platser i länet, dock vänder man sig till olika
målgrupper och utbudet är spretigt och otydligt samt geografiskt väldigt utspritt.
Nedan följer en kortfattad summering av tillgången på studievägledning i länet.

Högskolornas studievägledare vänder sig till blivande studenter som har frågor om den
egna högskolans utbud, samt befintliga studenter.

Vuxenutbildningens studievägledning vänder sig i första hand till den som ämnar
studera inom vuxenutbildningen, dvs. den som saknar fullständig gymnasiekompetens.

Folkhögskolornas studievägledare vänder sig till de egna studenterna, samt till de som
är intresserade av den egna folkhögskolans utbildningar. Hälften av folkhögskolorna
saknar studievägledare.

Yrkeshögskolan saknar egna studievägledare, hänvisar till vuxenutbildningen och till
respektive utbildningsanordnare.

Arbetsförmedlingens och Jobbtorgens studievägledare vänder sig till arbetssökande och
personer med försörjningsstöd och har fokus på yrkesvägledning.
2
Detta innebär att en stor grupp faller mellan stolarna, nämligen de som har fullständiga
gymnasiebetyg och inte vet vad eller på vilken nivå de vill studera. För personer som befinner
sig utanför utbildningssystemet, personer från studieovana hem och invandrare är behovet av en
samlad studieinformation särskilt viktig. Tillgången till studievägledning är idag beroende av i
vilken kommun man är folkbokförd. Det saknas en generell och lättillgänglig studievägledning
som spänner över samtliga utbildningsformer.
Befintlig studievägledning i länet presenteras utförligare nedan.
Högskolorna
De större högskolorna (Stockholms universitet, Karolinska Institutet, KTH, Södertörns
högskola) har två typer av studievägledare. De centrala studievägledarna har en bred överblick
över det egna utbildningsutbudet och kan svara på generella frågor om urval, antagning och
yrkesval, de vänder sig till blivande studenter. Studievägledare på institutionerna eller för
respektive utbildningsprogram vänder sig till blivande studenter med frågor om ett specifikt
program eller ämne. De är även till för befintliga studenter som stöd t.ex. inför val av
inriktning, med studieplanering, studieteknik etc. Vissa högskolor har särskilda karriärvägledare
för karriärfrågor som t.ex. CV-granskning och förberedelse inför jobbsökande.
På några av högskolorna (Handelshögskolan, Röda Korsets Högskola, Sophiahemmet högskola,
Ersta Sköndal högskola, Gymnastik- och idrottshögskolan, Försvarshögskolan) har man en
studievägledare som vänder sig till både presumtiva och befintliga studenter för frågor som rör
det egna utbildningsutbudet.
Flera högskolor saknar studievägledare (Dans och Cirkushögskolan, Ericastiftelsen, Konstfack,
Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan, Operahögskolan, Stockholms dramatiska
högskola, Stockholms Musikpedagogiska Institut, Teologiska högskolan Stockholm), de
hänvisar oftast till en utbildningsansvarig, studierektor eller liknande för frågor som rör
respektive utbildning.
Kommunernas vuxenutbildning
I samtliga av länets 26 kommuner finns studievägledning att tillgå inom Vuxenutbildningen
(Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm samordnar sin vuxenutbildning och har en
gemensam studievägledning på Kunskapscentrum Nordost i Täby). Vuxenutbildningens
studievägledning vänder sig i första hand till de som saknar 3-årig gymnasieutbildning och de
som är folkbokförda i respektive kommun. Enligt lag ska de med lägst utbildningsnivå
prioriteras, detta gäller för alla kommuner. Sedan är det upp till varje kommun hur resurserna
fördelas och hur långt budgeten räcker. En del kommuner erbjuder även studievägledning via
chatt och finns på vissa tider på Arbetsförmedlingens lokalkontor. Efter en översiktlig
genomgång av samtliga kommuners vuxenutbildningshemsidor kan konstateras att det överlag
är otydligt till vem man vänder sig, dvs. vem som kan erbjudas studievägledning, och vad man
kan få hjälp med.
3
Vuxenutbildning Stockholm
Många av länets invånare är inte medvetna om vilken kommun de tillhör utan ser sig som
Stockholmsbor. Vuxenutbildning Stockholm vänder sig till folkbokförda i kommunen (dvs.
Stockholms stad) och tar, liksom övriga kommuner, i första hand emot den som saknar 3-årig
gymnasiekompetens. De erbjuder studievägledning i form av drop in-samtal på max 15-20
minuter samt möjlighet till tidsbokade samtal. Vuxenutbildning Stockholm tar emot en stor
andel av personer från övriga kommuner, vilket troligtvis beror på deras relativt centrala läge.
De tar också emot en stor andel personer som inte tillhör vuxenutbildningens målgrupp, dvs.
personer som har generella frågor om studier*. De bedömer att det rör sig om mellan ca 10 till
35 procent av de som besöker deras öppna mottagning som efterfrågar generell
studievägledning, siffran varierar beroende på tidpunkt på året. I samband med sista
ansökningsdag till högskolan ökar t.ex. besöken markant. Besökare som inte tillhör målgruppen
som efterfrågar allmän studievägledning får ett kort drop in-samtal med ”hjälp till självhjälp”
där de hänvisas till internetsidor för mer information samt till högskolornas och
folkhögskolornas studievägledningar.
From 1 juli 2011 och som längst t.o.m. 30 juni 2015 gäller en gemensam upphandling som
gjorts tillsammans med ytterligare nio kommuner (Sundbyberg, Solna, Sigtuna, Sollentuna,
Upplands Väsby, Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm). Upphandlingen avser
gemensamma leverantörer (utbildningsanordnare). Samarbetet kan eventuellt komma att
utvidgas till andra områden och aktiviteter så som gemensam mässa.
*Hur stor andel av besökarna till studievägledare på övriga kommuners vuxenutbildning som inte
tillhör målgruppen har inte undersökts.
Folkhögskolorna
I Stockholms län finns 26 folkhögskolor, alla med ideella organisationer som huvudmän. Dessa
folkhögskolor marknadsför sig under det gemensamma varumärket Stockholms folkhögskolor,
bl.a. via hemsidan stockholmsfolkhogskolor.nu. Ca hälften av folkhögskolorna har
studievägledare som i första hand är till för befintliga deltagare, men som också svarar på frågor
från presumtiva studenter. På övriga folkhögskolor besvaras studerandefrågor av rektor eller
studierektor. Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, är ett nationellt stöd för alla landets
150 folkhögskolor. FIN har två studievägledare som tar emot frågor via hemsidan
folkhogskola.nu, via e-post och telefon.
Yrkeshögskolan
Yh-myndigheten ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. Myndigheten erbjuder
inte studievägledning utan hänvisar till respektive utbildningsanordnare eller till kommunernas
vuxenutbildning. I mars 2011 lanserades sajten yrkeshogskolan.se för alla som är intresserade av
och vill söka en Yh- eller Ky-utbildning. I Stockholm finns en nystartad (januari 2011) ideell
förening – Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län (tidigare det informella nätverket Ky
Stockholm). Föreningen bildades för att man mera aktivt ska kunna påverka och delta i olika
forum, sprida information om yrkeshögskoleutbildningar och bidra till utveckling av
kompetensförsörjningen i Stockholms län. En viktig punkt för föreningen är information till
potentiella studerande. I Stockholms län finns ca 50 utbildningsanordnare.
4
Arbetsförmedling och Jobbtorg
Arbetsförmedlingen har i Stockholms län totalt 32 kontor. Dessa erbjuder studie- och
yrkesvägledning av olika slag och i olika grad. Vägledningen har fokus på yrkesvägledning och
utgår från Arbetsförmedlingens arbetsmarknadskunskap, prognos och yrkesbarometer och sker i
grupp eller individuellt. Vissa har mer av ett ”drop in”-upplägg, som t.ex. Arbetsförmedlingen
Stockholm City. De erbjuder vägledning under ”drop in” 2 timmar per vecka för inskrivna
arbetssökande, bl.a. i form av en genomgång av användbara internetlänkar. Dessutom lämnas
löpande information om arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen har inte några egna
studievägledare utan det är arbetsförmedlare som håller i informationen.
Jobbtorg vänder sig till arbetssökande som har försörjningsstöd, flyktingar och ungdomar i
åldern 16-25 år. Man kan enbart komma till Jobbtorg via en kontaktperson från sin
stadsdelsförvaltning. I Stockholm finns fem Jobbtorg.
Webbaserade vägledningstjänster
Studentum.se är en sökmotor som samlar alla typer av utbildningar. De tar emot ca 100-150
mejl och ett hundratal samtal i månaden med frågor som rör studier, de flesta från
Stockholmsområdet. Studentum saknar studievägledare och säger sig varken ha tid eller
kompetens att besvara alla inkommande frågor.
Metro har nyligen startat sajten allastudier.se (tidigare syoguiden.com). De samlar, liksom
studentum.se, information om utbildningar i olika former. På allastudier.se finns en
studievägledare på halvtid som besvarar frågor via ett forum. De upplever att trycket är så stort
att det inte räcker med en tjänst.
5
Regionala aktörers uppdrag med koppling till studieinformation
Följande aktörer är viktiga parter i det regionala utvecklingsarbetet och har uppdrag med
koppling till studieinformation och vägledning.
KSL - En gemensam vuxenutbildningsregion
Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har sedan 2006, tillsammans med kommunerna,
arbetat med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Syftet med en
vuxenutbildningsregion är att länets medborgare skall ha tillgång till ett brett utbildningsutbud
inklusive stödfunktioner (infrastruktur) och att dessa skall ha en kvalitativ nivå som lever upp
till arbetslivets, högskolans och samhällets kompetenskrav. I den överenskommelse mellan
länets kommuner, som beslutet om en gemensam vuxenutbildningsregion grundar sig på,
konstateras att länets vuxna medborgare inte upplever kommungränserna utan ser
Stockholmsregionen som en helhet. En bärande idé är att stimulera det livslånga och flexibla
lärandet. Visionen om regional samverkan för högre kvalitet till lägre kostnader utgör en
bakgrund till överenskommelsen.
I uppdraget ingår arbete med vägledningsfrågor där det övergripande målet är att bidra till en
utveckling av vägledningen i länet. En åtgärd som gjorts var att samla länkar till länets alla
vuxenutbildningar på KSL:s hemsida.
Kopplat till uppdraget med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion ser vi KSL som en
viktig samarbetspart då samtliga kommuner i länet har mycket att vinna på uppförandet av ett
gemensamt studieinformationscenter.
Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag
Arbetsförmedlingen har from 1 december 2010 övertagit samordningsansvaret från
kommunerna för nyanländas arbetsmarknadsetablering och försörjning. Det innebär att
nyanlända, i direkt anslutning till besked om uppehållstillstånd, ska denne erbjudas ett
etableringssamtal som syftar till att klargöra hans eller hennes intressen, ambitioner, yrkes- och
utbildningsbakgrund samt behov av stöd. En ny aktör som införts är etableringslotsen som
arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Hittills, sedan 1 december 2010, har
arbetsförmedlingen inom Stockholms län tagit emot ca 450 nyanlända sökande enligt
reformen. Av dessa har ca 60 sökande en etableringslots.
Ett gemensamt studieinformationscenter skulle vara till stor nytta för Arbetsförmedlingen, både
i den ordinarie verksamheten och i synnerhet i och med etableringsuppdraget. Så väl
etableringslotsar som jobbcoacher skulle därmed ha en plats att hänvisa sina klienter till för
frågor som rör utbildning. Det är inte rimligt att kräva att alla dessa ska kunna ha en
uppdaterad och övergripande kunskap om hela utbildningsområdet och utbudet i Stockholm.
Korrekt och direkt information/stöd är en förutsättning för att tillvarata kompetensen hos
nyanlända.
6
Länsstyrelsen i Stockholms län
I Länsstyrelsens uppdrag ingår bl.a. att arbeta med regional tillväxt. I syfte att underlätta
kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och innovationsförmåga i Stockholmsregionen har
man därför skapat Kompetensplattform Stockholm. Länsstyrelsen har i det analysarbetet
identifierat fyra utmaningar som extra viktiga just nu, varav två har koppling till
studieinformation:
öka intresset för naturvetenskap och teknik bland unga
säkra tillgången till yrkesutbildad arbetskraft
Arbetet med Kompetensplattform Stockholm är kopplat till flera strategier, bl.a. till EU:s
gemensamma utbildningsmål: Utbildning 2020. Utbildning 2020 innehåller fyra strategiska
utbildningsmål:
göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet
förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet
främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap
öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla
utbildningsnivåer
Länsstyrelsen och Yh
För att skapa ökad synlighet och kunskap om utbildningsformen Yrkeshögskoleutbildningar
har konstaterats att det behövs en tydlig aktör. På förslag av Länsstyrelsen bildades därför länets
anordnare den ideella föreningen Yrkeshögskoleanordnare i Stockholms län (tidigare det
informella nätverket Ky Stockholm). Föreningen bildades för att man mera aktivt ska kunna
påverka och delta i olika forum, sprida information om yrkeshögskoleutbildningar och bidra till
utveckling av kompetensförsörjningen i Stockholms län. En viktig punkt för föreningen är
information till potentiella studerande. Föreningen utgör en viktig aktör med vilken
Länsstyrelsen och andra, inte minst Yh-myndigheten och arbetslivet, kan ha dialog och
samarbete.
I Länsstyrelsens verksamhetsplan för 2010-2011 finns ett antal insatsmål som kan relateras till
arbetet med att följa utvecklingen inom Yrkeshögskolan:
insatser ska göras för att beskriva styrkor och svagheter i kedjan skola till den
avancerade forskningen
en långsiktigt konkurrenskraftig kompetensplattform för Stockholms län ska utvecklas
tillgången till en kvalificerad yrkesutbildning ska säkerställas
Länsstyrelsen är en viktig part till länets Yh-anordnare och följer utvecklingen inom området
genom personliga möten, telefonsamtal, besök hos utbildningsanordnare, i utbildningsmiljöer
och på utbildningsmässor. Under hösten 2010 presenterade Länsstyrelsen sina iakttagelser för
KY Stockholm och gav sina förslag till vad utvecklingsarbetet skulle kunna innehålla. Några av
de problem och frågeställningar som uppmärksammades var att:
det behövs en starkare regional identitet för Stockholm som kunskapsregion där Yh
som utbildningsform sätts på ”kartan”
det finns en viss okunskap om Yh bland studievägledare, arbetsförmedlare m.fl.
söktrycket till regionens utbildningar måste öka
7
Man frågar sig även om studieinformation och rekryteringsinsatser till Yh-utbildningar skulle
kunna samordnas.
Yrkeshögskoleförbundet och Yh Stockholms län, som båda varit representerade i
referensgruppen, ser svårigheten med att bygga upp en egen studievägledning kopplat till Yhutbildningarna då detta skulle kräva en mycket flexibel organisation. Anordnarnas storlek
varierar stort, det finns de som enbart har en utbildning och de som har fler än tio, och en Yhutbildning får endast tillstånd för två starter. De stödjer därför helhjärtat ett gemensamt
studieinformationscenter där samtliga utbildningsformer skulle finnas representerade.
Länsstyrelsen och integrationsmålen
I Länsstyrelsens uppdrag att nå de nationella integrationsmålen fokuserar man bl.a. på ett
effektivt system för nyanländas mottagande och introduktion i samhället. Länsstyrelsen
kommer att fokusera på de nyanländas möjlighet att få utbildning, arbete och boende. En
förutsättning för att lyckas med detta är ett brett regionalt samarbete med kommunerna,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, frivilligorganisationerna, akademin m.fl.
Samarbetet måste bygga på behovet från främst kommunerna och ha individen i centrum.
För att ta tillvara kunskap och yrkeserfarenhet hos dem som kommer till Sverige har
Länsstyrelsen i Stockholms län och KSL initierat ett regionalt samarbete kring
specialutbildningar i svenska för yrkesutbildade, så kallade SFX-utbildningar. Information om
dessa ges i nuläget främst via kommunernas vuxenutbildnings studievägledning.
Rekryteringsbazaren
En satsning som Länsstyrelsen står bakom är Rekryteringsbazaren, en mässa med tre
avdelningar: Arbete (arbetsgivare som söker personal), utbildning och starta eget. StAF har
sedan 2002 varit samarbetspart till Rekryteringsbazaren. 2011 tog StAF den koordinerande
rollen för hela utbildningsavdelningen och bjöd in samtliga utbildningsformer. Femton
utställare medverkade som tillsammans representerade både högskolor, vuxenutbildning,
folkhögskolor, Yh-anordnare samt Högskoleverket och VHS. Utbildningsavdelningen hade
totalt ca 7 000 besökare på två dagar.
Utställarna var mycket positiva till den bredd de tillsammans kunde erbjuda och fann det
mycket givande att kunna hänvisa till varandra. Rekryteringsbazaren kan ses som ett lyckat
exempel på samverkan mellan de olika utbildningsformerna som förslagsvis skulle samarbeta
inom ett gemensamt studieinformationscenter. Kostnader för utbildningsavdelningen
uppskattas till cirka 200 000 kr för två dagar och har belastats Länsstyrelsen budget för bazaren.
Om ett gemensamt studieinformationscenter upprättades skulle en utbildningsavdelning inte
vara nödvändig på Rekryteringsbazaren då informationen skulle finnas tillgänglig permanent.
Kopplat till Länsstyrelsens uppdrag och engagemang i Yrkeshögskole- och SFX-utbildningarna
ser vi Länsstyrelsen som en nyckelaktör i ett potentiellt studieinformationscenter för regionen.
8
Behovsanalys
Idag finns som tidigare nämnts studievägledning att tillgå på olika platser i Stockholm. Men en
samlad, generell studievägledning som vänder sig till alla stadens medborgare saknas. Resultatet
av den kartläggning som gjorts visar att samtliga tillfrågade aktörer ställer sig positiva till ett
gemensamt studieinformationscenter och ser nyttan med ett sådant.
Varför behövs ett gemensamt studieinformationscenter?
Många genomtänkta argument har inkommit, olika aktörer lyfter däremot olika argument.
T.ex. betonar Handelshögskolan, Kungl. Konsthögskolan och Konstfack breddad rekrytering
som ett viktigt argument för ett gemensamt studieinformationscenter medan framförallt
Stockholms universitet och Vuxenutbildning Stockholm betonar nyttan med att guida
besökarna rätt då de tar emot en stor del personer som inte tillhör deras målgrupp. Många av
argumenten går in i varandra och är återkommande från flera aktörer. Nedan har de
sammanställts under fyra kategorier med kopplingar till regionens behov och utmaningar.
Ett skyltfönster för kunskapsregionen Stockholm
I den ledande kunskapsregion som Stockholm strävar efter att bli behöver utbildning lyftas
fram. Enligt Stockholms stads vision är Stockholm 2030 en miljonstad som människor från
hela världen söker sig till för att studera och arbeta i. Stockholm står inför utmaningen att
säkerställa kompetensförsörjningen. Under perioden 2005 – 2030 växer bristen på
högutbildade och beräknas uppgå till ca 73 000 personer år 2030. För att uppnå målet att fler
ska utbilda sig krävs både långtgående strategier och konkreta åtgärder. Det måste vara enkelt
att ta steget till högre studier, alla resurser måste tas tillvara. Ett centralt och lättillgängligt
studieinformationscenter skulle fungera som ett skyltfönster för utbildning gentemot stadens
medborgare och besökare. Genom att marknadsföra det breda utbud som Stockholm erbjuder
uppmuntras fler att ta steget till utbildning, fortbildning och vidareutbildning. Att det finns 20
högskolor i Stockholm är det t.ex. få som känner till.
Ett gemensamt studieinformationscenter synliggör stadens breda utbud och gör det lättillgängligt. Det
bidrar med information och inspiration till medborgare i alla åldrar.
Lättillgänglig information och vägledning vidare
Stockholms studenter och potentiella studenter är en heterogen grupp med skilda
förutsättningar och behov. Många som står inför ett utbildnings- och yrkesval har frågor som
rör flera utbildningsformer och har behov av att guidas bland utbudet. Man vet kanske vad,
eller på ett ungefär vad, man vill läsa, men inte var. T.ex. finns sjuksköterskeutbildning på fyra
högskolor i Stockholm. Många väljer mellan högskola och yrkeshögskola, eller kanske mellan
olika yrkeshögskoleutbildningar. Vissa har allmänna frågor om t.ex. arbetsmarknad och
prognoser inför valet av utbildning.
För internationella studenter och nyanlända invandrare finns ett särskilt behov av samlad
information och guidning i utbildningssystemet. T.ex. om hur man går tillväga för att värdera
utländska betyg/examina eller hur och var man kan lära sig svenska (SFI, SFX, studieförbund,
folkhögskolor, högskolor). Ny i Stockholm är ett projekt inom Länsstyrelsen som arbetar för att
9
nyanlända ska erbjudas en god samhällsorientering oavsett var i länet man bor. Projektet har en
webbsida, nyistockholm.se, med samlad samhällsinformation, bl.a. med en ingång till
utbildning. Där finns t.ex. kort information om vad studievägledning är och att det finns
studievägledare på grundskolor, gymnasieskolor, inom vuxenutbildning och på högskolor och
universitet. Däremot framgår inte studievägledningarnas olika målgrupper, och länkar vidare
för kontaktinformation saknas.
Att i stort sett all information idag finns att tillgå på internet ökar snarare behovet av
vägledning. Många behöver hjälp att tolka informationen och önskar stöd i valsituationen.
Mejl, telefon och chatt kan inte ersätta det fysiska mötet. Studentum.se, som är en sökmotor,
bekräftar att det är många som inte vet vart de kan vända sig för studievägledning. En del söker
sig till deras kontor för studievägledning, något som de inte erbjuder.
Det saknas idag en ”neutral” plats för han/hon som inte vet vad eller på vilken nivå den vill
studera. Möjligheten att hämta informationsmaterial och kataloger på ett och samma ställe
skulle underlätta stort för besökaren som annars behöver besöka eller kontakta många olika
utbildningsanordnare. Möjligheten att få studievägledning bör inte vara beroende av i vilken
kommun man är folkbokförd, samma möjligheter bör finnas för alla i länet.
Ett gemensamt studieinformationscenter som samlar Stockholms breda utbildningsutbud hjälper
blivande studenter att jämföra på ett kvalificerat sätt och hitta rätt, något som underlättar för
individen och avlastar övriga aktörers studievägledning.
Livslångt lärande och breddad rekrytering
Stockholmsstudenterna är i regel äldre än i andra delar av landet, medianstudenten i Stockholm
är omkring 25 år gammal. Många av Stockholms studenter har en längre paus mellan avslutat
gymnasium och påbörjade högre studier, där vissa varit yrkesverksamma i flera år och stadgat
sig i ett vuxenliv. För den som inte redan är inne i systemet kan den stora bredd och variation,
som i grund och botten är en tillgång, förvandlas till ett hinder som gör steget till vidare studier
ännu större och svårare att ta. I EU:s gemensamma utbildningsmål (Utbildning 2020) betonas
vikten av att uppmuntra till fortsatt lärande även högre upp i åldrarna då andelen unga
människor i samhället är lägre än någonsin.
En neutral plats för studieinformation är särskilt viktig för att uppmuntra den som kommer
ifrån en studieovan miljö. Steget att kontakta en högskola för att boka tid för ett
vägledningssamtal kan vara stort. Arbetet med breddad rekrytering är en del i
Regionplanekontorets strategi ”Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen,
transporterna och bostadssektorn” där det bl.a. ingår att motverka problemet med
snedrekryteringen inom utbildningssystemet för att tillvarata regionens samlade potential.
Med ett gemensamt studieinformationscenter når man en bred målgrupp och inspirerar fler att ta
steget till utbildning och vidareutbildning.
10
Samverkan för ökad kvalitet och effektivt resursutnyttjande
Samverkan mellan olika aktörer och utbildningsformer skulle bidra till kompetensutbyte och
kunskapsöverföring som gagnar alla och säkerställer högre kvalitet i informationen.
Utbildningssystemet är komplext och utbudet i Stockholm väldigt stort, alla kan inte vara
experter på allt. Efter en översiktlig genomgång av kommunernas studievägledningssidor
upptäcktes att informationen många gånger är både bristfällig eller felaktig. Som exempel när
det gäller högskoleinformation länkar man ibland direkt till högskolornas hemsidor, och då
oftast enbart till ett fåtal, som Stockholms universitet och KTH. När det gäller länkar till
yrkeshögskolan länkar vissa enbart till Yh-anordnare i den egna kommunen. På de flesta
hemsidorna saknas information om länets åtta SFX (Svenska för yrkesutbildade) trots att dessa
är länstäckande, vissa har endast information om några av inriktningarna.
Tillgången till studievägledning varierar också beroende på vilken kommun man tillhör då vissa
kommuner enbart erbjuder studievägledning till personer som saknar fullständiga
gymnasiebetyg. Man kan tycka att de kommuner som har låg övergång till högskolan skulle
satsa mer på studievägledning, men resurserna styrs inte av behov utan av kommunens
ekonomi.
Arbetsförmedlingen möter många personer med frågor om utbildning och saknar egen
studievägledning och en plats att hänvisa besökarna till. De besitter däremot värdefull kunskap
om arbetsmarknaden och vad arbetsgivarna efterfrågar. Då det finns ett nära samband mellan
studier och arbete finns det goda skäl att utveckla samarbetet mellan utbildningsaktörer och
Arbetsförmedlingen. Dock finns tidigare exempel på studieinformationscenter där
Arbetsförmedling och andra utbildningsanordnare samverkat och där samarbetet av olika
anledningar inte har fungerat, t.ex. Centrum för studieinformation (se bilaga 4). Detta är
viktigt att ha i beaktande i utformandet av en gemensam verksamhet.
Samverkan genom ett gemensamt studieinformationscenter bidrar till hög kvalitet på informationen
och effektivare resursutnyttjande för regionens aktörer och de olika utbildningsformerna.
Nya tider – samma behov
En liknande utredning gjordes 1996 på initiativ av Arbetsmarknads- och
utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Utredningen konstaterade att en vuxen som
bestämt sig för att studera hade svårt att få vägledning och information om de möjligheter till
studier som fanns för vuxna. Det fanns inte en samlad plats utan man var tvungen att söka sig
fram och vända sig till olika aktörer som arbetsförmedlingar, CSN, utbildningsanordnare,
skolor etc. Utredningen utmynnade i ett samarbetsprojekt mellan Länsarbetsnämnden,
Stockholms stad och CSN som tog sin form i Centrum för studieinformation (se bilaga 4). De
startade sin verksamhet i oktober 1997. I december 1999 avslutade Länsarbetsnämnden sitt
deltagande och Stockholms stad etablerade en permanent enhet under
Utbildningsförvaltningen med ett eget center - Vuxenutbildningscentrum, numera.
Vuxenutbildning Stockholm.
Samma år som Centrum för studieinformation upphörde öppnade StAF sin verksamhet i
Kulturhuset. Sedan StAF i oktober 2008 stängde sin mottagning har behovet av samlad
11
studieinformation återuppstått. Vi kan nu konstatera att situationen liknar den för femton år
sedan.
Goda exempel
Runt om i landet finns studieinformationscenter i olika former. Ett exempel är
Vägledningscentrum i Malmö där man samlat vuxenutbildningens studievägledare på ett och
samma ställe (se bilaga 2). Centret är lokaliserat centralt i Malmö i gatuplan med stora ytor
med informationsmaterial för alla utbildningsformer. Målgruppen är vuxna i Malmö som
erbjuds studievägledning i form av drop in-samtal oavsett utbildningsbakgrund. 27
studievägledare ingår i personalstyrkan varav 10-12 personer bemannar den öppna
mottagningen åt gången. I lokalerna har CSN sitt kontor med tre personer som finns på plats
måndag-fredag för att ta emot besökare på drop in. Man har ett samarbete med Lunds
universitet och Malmö högskola som har studievägledare på plats var sin dag var fjortonde dag.
Exempel på liknande center i övriga landet är Lunds Vägledningscentrum (se bilaga 3), Viva
Vägledning i Umeå, VägledningsCentrum i Norrköping, Helsingborgs Lärcentrum och
Vägledningscentrum Jönköping.
12
Bilaga 1 StAF:s studieinformationscenter i Kulturhuset
Huvudman
StAF drev under åren 1999-2008 ett studieinformationscenter i de egna lokalerna i
Kulturhuset. Huvudman var StAF, dvs. medlemshögskolorna och de sista åren även
Stockholms stad.
Målgrupp
Personer som var intresserade av att studera vid någon av högskolorna i Stockholm. Till centret
kom personer i alla åldrar, från alla länder och med alla typer av utbildningsbakgrund. Frågorna
rörde val av utbildning/yrke, arbetsmarknad, behörighet/urval/statistik, ansökan,
högskoleprovet, utbildningar i svenska språket, bedömning av utländsk utbildning, övrig
utbildning (folkhögskola, KY, vuxenutbildning, studieförbund), CSN, stipendier, bostad etc.
Lokal och öppettider
Lokalen låg i gatuplan i Kulturhuset, den öppna ytan var på ca 150 m2. På plats hade
besökarna möjlighet att hämta kataloger från Stockholms högskolor, Vuxenutbildning
Stockholm samt allmänt informationsmaterial om högskolestudier och själva söka på internet.
Öppettiderna varierade under åren, under de första åren var de mer generösa med både kvällsoch helgöppet. Under 2008 fram till att centret lades ner var det öppet ca 16 h/vecka med
sommarstängt 13 juni-18 augusti.
Studievägledning och personal
Centret bemannades av en heltidsanställd studievägledare samt vid behov av timanställda
studenter från Studie- och yrkesvägledarprogrammet som tog emot besökare på drop in.
Centret fungerade som en första ingång till den akademiska världen. För mer specifik
information hänvisades besökarna vidare till respektive högskolas studievägledning. De frågor
som gällde övriga utbildningsformer hänvisades vidare, t.ex. till Vuxenutbildning Stockholm,
KY-anordnare etc. Under en kort period gjordes ett försök med att erbjuda tidsbokade samtal.
Besöksstatistik
Under 2008 hade den löpande verksamheten ca 50-150 besökare per dag. Totalt under 2008
tom. stängning 30 oktober hade man, Rekryteringsbazaren och SÖK-mässorna inkluderade,
närmare 20 000 besökare. Statistik över mejl- och telefonfrågor saknas.
13
Bilaga 2 Vägledningscentrum Malmö
Studiebesök 15 mars 2011
www.malmo.se/vagledningscentrum
Huvudman
Centret ligger organisatoriskt under Utbildningsförvaltningen i Malmö stad. Det startades
1997, sedan juli 2009 har det funnits i dess nuvarande form. 1998 drog sig Arbetsförmedlingen
ur. From 1 juli 2009 ingår vuxenutbildningens studievägledare i Vägledningscentret, en
diskussion om att slå samman även grund- och gymnasieskolornas studievägledare pågår.
Målgrupp
Vuxna i Malmö stad.
Centralt i Malmö, gatuplan. Ytan för den öppna mottagningen är på 237 m2. I lokalen finns
broschyrer från högskolor (i hela landet), yrkeshögskolor och folkhögskolor (regionalt),
utlandsstudier samt allmän information om studier (från Högskoleverket, CSN etc.). Totalt är
mottagningen öppen 26 timmar/vecka, telefontider 20 h/vecka.
De är 27 studievägledare varav 10-12 som bemannar den öppna mottagningen åt gången.
Besökaren möts av en besöksvärd vid entrén, därefter har de ett kösystem med nummerlappar
för drop in-samtal.
CSN har sitt Malmökontor i lokalerna med personal på plats varje dag. Studievägledare från
Lunds universitet och Malmö högskola finns på plats några timmar var sin dag var 14:e dag.
Förutom den löpande verksamheten i mottagningen arrangeras olika temadagar, t.ex. för
yrkeshögskolor eller folkhögskolor. De gör även punktinsatser på Komvux-skolorna och deltar
på mässor. De har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, bl.a. med gemensam
fortbildning och regelbundna bokbord på Arbetsförmedlingens kontor.
Besöksstatistik
Ca 300-400 besök per dag. Under 2010 totalt ca 79 000 besök, 13 000 telefonsamtal och
12 000 mejlfrågor.
Budget
Verksamheten har en budget på 21 miljoner kronor, varav lönekostnaderna är på 14 miljoner
kr, hyra 1,6 miljoner kr samt några miljoner till validering och kompletterande utbildning.
14
Bilaga 3 Vägledningscentrum Lund
Studiebesök 14 mars 2011
http://www.lund.se/Lunds-Vagledningscentrum/
Huvudman
Centret ligger organisatoriskt under Utbildningsförvaltningen i Lund stad. Har funnits sedan
januari 2003.
Målgrupp
Vuxna i Lund stad. Tidsbokade samtal erbjuds endast boende i Lund.
I Stadsbiblioteket, centralt i Lund. Ytan för den öppna mottagningen är ca 80 m2. I lokalen
finns informationsmaterial för högskolor (i hela landet), vuxenutbildning, folkhögskolor, Yhutbildningar i regionen, allmän information kopplat till studier (CSN, Högskoleverket etc.)
samt information om att studera utomlands. Öppettider totalt 31 timmar/vecka inkl.
tidsbokade samtal. Telefontider totalt 5 h/vecka.
Centret bemannas av 5 personer (motsvarande 4 heltidstjänster). I Lund finns ett Komvux med
en egen studievägledare, det förs diskussioner om att denne ska ingå i centret. De träffar de
centrala studievägledarna från Lunds universitet regelbundet.
Besöksstatistik
Ca 20-25 besök per dag. Under 2010 totalt ca 5 500 besök, 450 bokade samtal, 3 600
telefonsamtal och 2 700 mejlfrågor.
Övrigt
Verksamheten marknadsförs bl.a. via annonspelare i city, på tv-skärm hos en närliggande ICAbutik samt reklamfilm på bio.
15
Bilaga 4 Centrum för studieinformation
16
17
18
19
20
21
22
23