KXi jk\^\k `e ` df[\m ic[\e - ATL

Transcription

Nr 1
2011
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
;I8>
`\e\i^`dXibeX[\e
VILKEN LJUS IDÉ
ÆcXdgXXm[liXglcg
GUNILLA SALTIN SER EN MASSA NYA MÖJLIGHETER
KXijk\^\kè`
KL==K
df[\mic[\e
]ij^$
m\ib\e
K
D{
K_fijk\ejjfeCib\ip[
HAR DU LÄST DEN? BOK OM SKOGENS VATTEN FRÅN SKOGSÄGARFÖRENINGARNA
1\-RKQ'HHUHPDVNLQVHUYLFHDYWDO
WLPP§QJDUDQWLS§Y¦[HOO§GD
GLIIHUHQWLDOHURFKERJJLO§GRU
$WWU¦NQDPHG
LWRWDONDON\OHQ
'XKDUY¦OLQWHPLVVDWDWWYLKDUI¸UO¦QJWY§UGULYOLQHJDUDQWL"
1XNDQJDUDQWLQRPIDWWDDOODQ\D-RKQ'HHUHPDVNLQHUVRPOHYHUHUDVIUDPWLOO
RFKPHGMXQL
+DOY§UVVNLIWHW¦ULQWHV§O§QJWERUWDşK¸UDYGLJVQDUDVWI¸UDWWYDUDV¦NHUS§
OHYHUDQVLWLG
-RKQ'HHUHVH
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
018-17 09 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
Annonsmaterial:
[email protected]
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
INNEHÅLL
Nr 1
2011
Nummer
1 2011
Nästa nummer utkommer 7 mars
TEMA: Energi & skogsvård
;I8>
`\e\i^`dXibe
X[\e
VILKEN LJUS
GUNILLA SALTIN
KL==K
PÅ HUGGET:
Lars Matsson
som arbetar med
bioenergi på
Skogsåkarna, och
Staffan Thor
diskuterar
hanteringen av
bioenergi,
vilket är en
nyckel för
bra
lönsamhet.
I bakgrunden arbetar
en av de fem
lastbilshuggarna
som kör åt
Mellanskog.
SIDAN 12
]ij^$
m\ib\e
IDÉ
KXijk\^\kè
`
df[\mic[\e
SER EN MASSA
NYA MÖJLIGHET
ER
D{K
K_fijk\ejjfe
Cib\ip[
5 LEDARE: Nya produkter måste
vara lönsamma nog för att bära ett
bra råvarupris.
6 PROFILEN: Gunilla Saltin tar
massabruken in i en ny era.
10 NÄRINGSPOLITIK: Vi kan
skörda frukterna av bra projekt.
Kolla in dekorationen på Susanne
12 BIOENERGI: Bättre lönsamStaafs gevär!
Frågorna om skogens vatten rinner till.
het med bra marknad och listigare
Sidan 38
Sidan 16
hantering.
16 VATTEN: Många förslag och idéer
32 TEKNIK: Telefonen hittar vägen och
i en ny bok om skogens vatten.
fler elskotare.
18 MARKNAD:
34 SKOGSVÅRD: Lärdomar från jakten på
✔ Kyligare på trävarumarknaden.
granbarkborrar.
✔ Ryssland tänker om om tullarna.
36 KULTUR: Gör konst på vapen.
20 FORSKNING
40 DEBATT: Peter Lohmander, professor i
✔ Helt nya kvaliteter av papper på gång.
skoglig företagsekonomi, räknar älgar.
✔ Industrins mål: är att dubbla
45 NAMN NYTT: På nya poster och en
värdet av produktionen.
nyttig lektion i franska.
21 NYHETER: Möt Pär Lärkeryd, blivande
46 KRÖNIKA: Det krävs nya tag för att
vd för Norra Skogsägarna.
utveckla landsbygden.
OXEN
MINILUNNARE
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 1/11
3
Omslagsfoto:
Pår fornling
4
4
4
4
4
4
4
4
Elektrisk servostyrning, EPS
Hög & lågväxel
Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift
Vätskekyld 558cc motor
Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul
Individuell hjulupphängning
Flera förvaringsfack
Digital instrumentpanel
Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo
Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket
sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt
elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar
som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar
slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt.
Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4
är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför.
Rek. ca-pris: 79.920:- exkl moms (99.900:- inkl. moms)
Grizzly 550
www.yamaha-motor.se
renumererar dina barn på någon dagstidning?
Det brukar jag fråga föräldrar vars
telningar flyttat hemifrån. Och svaret är nästan
alltid detsamma…Testa själva får ni se.
Det är svårt att dra någon annan slutsats än att
prasslet av dagstidningen till frukosten tystnar.
Och har ni provat en läsplatta?
Då en bekant packade väskan för en långresa
till Indien insåg hon att böckerna inte fick plats.
Lösningen blev att tanka in böcker på en läsplatta
från Amazon, stor som ett kollegieblock (och
betydligt läsvänligare än iPad).
Den blir ett komplement till bokhyllan.
Frågan är vad som då händer med råvaran.
P
EN HEL DEL i den här tidningen handlar om
nya produkter från massa och pappersindustrin.
Nanofiber med järnstyrka och jeans i stället för
kopieringspapper.
(Domsjö, som gör textilmassa, har räknat ut att
ett träd ger 1 500 mil tråd som räcker till 200 par
jeans).
Skogsindustrierna har många lovande idéer på
vägen mot att fördubbla omsättningen.
Det som inte går in till massabruken blir allt
från träbroar (i Norge planeras en träbro som är
1,4 kilometer lång!) till plushus som ger överskott
av energi. Och den klimatvänliga energin är i sig
en växande framtidsprodukt. Fast just den delen
har Skogsindustrierna lite svårt att ta till sig.
När den vackra framtidsvisionen presenterades
fanns det gamla hjärnspöket (skogsenergi) i
kulisserna.
DEN MÄRKLIGE filosofen Ludwig Wittgenstein framhöll att problem inte ska lösas. De ska
upplösas. Och så är det nog.
Med en papegojas envishet återkommer Skogsindustrierna till hoten om att råvaran eldas upp.
Man slirar på i fastkörda hjulspår i stället för att
bejaka möjligheterna.
Låt vara att det är annorlunda för dem som gör
papper eller mekanisk massa, men Södra tjänar
ändå som ett föredöme. De läser av marknaden,
lever i tiden och har gjort energi till ett allt mer
lönande affärsområde.
Och det finns gott om
råvara med en potential
att plocka ut ännu mer.
Tillväxten ökar,
VI SKOGSÄGARE 1/11
stubbarna är en väldig outnyttjad
resurs och det finns mer att hämta i
det vanliga skogsbruket.
Låt vara att det kostar. Men billig
råvara är ingen bra grund för att
utveckla värdefulla produkter.
Att Danmark importerar svensk furu och säljer
tillbaks dyra furumöbler beror kanske i grunden
på att vårt överflöd av billig råvara inte stimulerat
till förädling.
När problem löses upp klargörs möjligheterna.
Och när råvara betalas bra ökar tillgången
genom att gödsling, förädling och skogsvård
stimuleras.
LIKVÄL vore det förstås att skjuta sig i foten om
industrin blir utan råvara. I ett längre perspektiv
blir energi direkt från skogen förmodligen en
övergående epok. Därför är det viktigt att hålla
igång industrin och fortsätta med en ständig
produktutveckling. Och det är lätt att hålla med
om kretsloppstanken; att vi först använder skogen
till nyttigheter som papper och träbyggen. När
dessa är förbrukade eldas de upp som energi.
Men billig råvara är inte lösningen inför
framtiden. Tvärtom är det produkter
med ett högt förädlingsvärde som kan
bära ett bra råvarupris.
FÖR ÖVRIGT noterar vi
att LRFs ordförande LarsGöran Pettersson väljer att
avgå till sommaren. Ett tips
till valberedningen är att spana
efter hans efterträdare
i kretsen av skogligt
förtroendevalda.
* Fotnot: Swinging Blue
Jeans är en klassisk
engelsk rockgrupp. De
bildades 1959, samma år
som KF köpte ut delägarna
i landets första cellullfabrik i
Vålberg. Därefter blev det en
nylonfabrik, med råvara från
olja i stället för trä. Nu är
skogen tillbaks som råvara
till kläder.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
Swinging Blue Jeans*
PROFILEN
I år börjar Södra göra textilmassa – den första helt nya
produkten sedan föreningens massabruk grundades.
Dessutom fortsätter planerna på ett ryskt samarbete
som ger draghjälp till Kina.
I händelsernas centrum
finns Gunilla Saltin.
?fejgèe\icfjj
gepXgif[lbk\i
Text & foto Pär Fornling
=
ör något år sedan rangordnade ansedda PPI (Pulp & Paper Industry
Information) de 50 mest betydelsefulla personerna inom skogs- och pappersmassabranschen.
Gunilla Saltin, vd för Södra Cell, kom på
plats 23.
På plats 24 kom rysslands president, Dm
itrij Medvedev.
Hur det går för Medvedev får bedömas i
andra sammanhang, men Gunilla Saltin har
alla förutsättningar att fortsätta flera pinnhål upp på listan.
Omsättningen passerade förra året 10
miljarder kronor och nu kommer textilmassorna.
Varför?
– Vi funderar hela tiden på nya produkter
och det här tror vi på av flera skäl. Skog
som råvara är ett miljövänligt alternativ till
bomull, som kräver mycket kemikalier och
dessutom är dyr att tillverka.
Vilka är kunderna?
– Fabriker i Europa och Asien som löser
upp dissolvingsmassan från oss och spinner
trådar av den. Tråden säljs därefter till väverier.
När börjar tillverkningen?
– Under det här året. Därefter ökar vi
volymerna successivt och når full produktion under 2012.
Hur stora volymer handlar det om?
– Kapaciteten blir 170 000 ton textilmassa om året. Det motsvarar i princip
produktionslinjen för lövmassaved i Mörrum. Vi kommer vi att fortsätta göra vanlig
pappersmassa av löv i Mönsterås.
6
VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥
Nedbrytbar lampa och stol i durapulp
Stolen och lampan på bilden är tillverkade av vanlig pappersmassa som blandats med en biologiskt nedbrytbar plast, tillverkad av mjölksyra. Produkten
kallas Durapulp.
Lampan finns att köpa i butikerna och stolen lanserades på möbelmässan i
Milano, men än så länge är Durapulp marginella volymer.
– Intresset är i alla fall jättestort. Om vi får upp volymerna skulle vi kunna
tillverka plasten på massabruket med trä som råvara.Vi får se hur det går,
tills vidare handlar det om försök.
Kommer det fler nya produkter?
– Det hoppas jag. Men man ska också
komma ihåg att våra vanliga massor utvecklas hela tiden samtidigt som det sker
en produktutveckling i pappersbruken.
Tänk bara på hur mycket effektivare ett
hushållspapper är i dag, jämfört med för
några år sedan. Det hänger ihop med hur
vi mixar ihop pappersmassan.
Är det läsplattor och minskat läsande
av dagstidningar som driver på utvecklingen?
– Våra massor går inte till vanligt tidningspapper. Ungefär en tredjedel blir specialpapper, vilket är allt från melittafilter
till etiketter. Resten är jämnt fördelat på
mjukpapper, magasinpapper och finpapper.
På sikt kan man förvänta sig att mycket
finpapper ersätts av digital teknik.
Vad tror du om 2011?
– Jag är optimistisk. Det är
många faktorer som pekar på
ett bra år. Papperskonsumtionen har tagit fart i alla segment och det är inget volymtillskott i form av nya, eller
utbyggda, massabruk. Jag tror
det blir ett bra år.
”
De gamla bruken måste ha varit väldigt
ineffektiva?
– Förutsättningarna har förändrats. Man
kan inte klandra dåtidens ingenjörer. Eftersom energin då var relativt billig byggde man för att minimera kapitalet. I dag är
energin värdefull, då kan vi investera i
dyrbar teknik för att få ut mer energi. Ofta
handlar det om investeringar för 10-tals
eller 100-tals miljoner kronor.
Ge ett exempel…
– Tidigare hade vi väldigt mycket 37-gradigt varmvatten som inte var till någon
nytta. Vi hittade ett sätt
att öka temperaturen till
77 grader och kan därmed sälja vattnet till
fjärrvärme.
Skog som
råvara är ett
miljövänligt alternativ till bomull, som
kräver mycket
kemikalier och
dessutom är dyr att
tillverka.
Summera år 2010…
– Marknaden var jättestark,
med bra priser. Vi kunde skörda frukterna både av vårt pruduktivitetsarbete, som fortsatte att gå bra, och av
våra satsningar på energi. Bruken gick bra.
Det är som att köra på motorvägen, när du
håller en jämn och hög fart går det bra.
Omsättningen blev över 10 miljarder kronor och det var ett av Södra Cells historiskt
bästa år.
NU SPINNER man snart
trådar av massaveden.
Gunilla Saltin, vd för Södra
Cell, ser en växande marknad för textilmassas från
Mörrums Bruk. Och
pappersmassa kan användas till mycket! Lampan
och stolen på bilden är
tillverkad av durapulp.
vi stoppar in i bruket används hälften till
massa och hälften till energi. Vi använder
energin i processen, men ju smartare vi
kan vara i brukets energianvändning ju mer
kan vi sälja externt.
Hur mycket betyder energiförsäljningen för resultatet?
– Den står för en betydande del av intäkterna. På lång sikt kan det vara uppåt en
tredjedel. Men det varierar mycket från år
från år. När massan går bra är andelen mindre.
Kan ni sälja mer energi om massan går
dåligt?
– Nej, energi och massaproduktionen
hänger ihop. Vi kan inte vara ett värmeverk
ena dagen och ett massabruk den andra.
Lite förenklat kan man säga att av stocken
Finns det potential att
plocka ut ännu mer energi?
– För något år sedan
trodde vi det mesta var
gjort, nu set vi nya möjligheter. Men det är ingen
evighetsmaskin. Vi kan
aldrig plocka ut mer än stocken du stoppar
in. Ibland möts jag av lite väl optimistiska
framtidsidéer.
Kan det bli lönande att tillföra grot, eller annan enkel energi, för att sälja mer
högvärdig energi?
– Att ta in ved bara för energitillverkning
verkar långsökt. Däremot kan man kanske
bygga någon verksamhet i anslutning till
existerande bruk.
Kommer ni att bygga nya massabruk?
– Även om det skulle vara fantastiskt
roligt blir det knappast aktuellt. Det är naturligare att bygga ut existerande bruk, men
nu har vi inga sådana expansionsplaner.
Det är bra balans mellan industrikapacitet
och råvara.
Hur går de norska bruken?
– Det är en fungerande verksamhet. AnFortsättning sid 8
7
Fortsättning:
NCivilingenjör och doktor
PROFILEN
Hon spinner loss…
Gunilla Saltin, 45 år, lämnade KTH (Kungliga tekniska högskolan) som civilingenjör
och fortsatte med en doktorsexamen i
USA.
Hon kom till Södra från Modo och var
platschef för Värö bruk innan vd-jobbet
för Södra Cell 2008.
I samband med det flyttade Gunilla Saltin
från västkusten tillsammans med familjen,
maken Johan barnen Erik 12 år och Cecilia
15 år.
– Bägge barnen är i taxiåldern så det är
mycket skjutsande till olika aktiviteter.
Fritiden i övrigt ägnas gärna åt matlagning
över helgen, läsning (senast lästa bok hon
gärna rekommenderar är Livet makten och
konsten att våga vara sig själv, av Ebba
Linsö) och att springa i bokskogen kring
Växjö.
– Jag gillar att vistas i skogen, men allra
bäst är att få komma till ett massabruk.
Där finns puls och tempo som tilltalar mig,
säger Gunilla Saltin som uppenbarligen
gillar jobbet.
– Absolut. Jag tycker jättemycket om
massatillverkning!
”
Jag gillar att
vistas i skogen, men allra bäst
är att få komma till
ett massabruk.
läggningarna är jättefina och det är duktigt
folk som kör dem, men det är tufft med
vedförsörjningen. Det vore bra om det norska skogsbruket tog fart. Nu måste vi importera mycket ved. Dessutom värderas
energin lägre i Norge, vilket gör energisatsningar mindre lönsamma.
Förklara det ryska samarbetet…
– Företaget Angara Paper planerar ett
massabruk för 1,1 miljoner ton barrmassa i
Sibirien. Projektet har avverkningsrätter i
Krasnojarskområdet motsvarande 6 miljoner kubikmeter massaved. Vi har fört diskussioner om partnerskap under några år.
Vad innebär det att vara partner?
– Dels kan vi bidra med teknisk kunskap.
Dels kan vi sälja och marknadsföra den
framtida massaproduktionen.
Vad är fördelen för er?
– Det är en styrka att kunna erbjuda
stora volymer. Exempelvis är vi i dag lite
väl små för att riktigt etablera oss på den
viktiga kinesiska marknaden. Tillsammans
med rysk massa ges nya möjligheter.
På vilket sätt gynnas svenska skogsägare?
– Ett villkor för att gå med är att vi ser
möjligheter att stärka betalningsförmågan
för veden från våra ägare.
Hur stort är det jämfört med Mönsterås?
– Där gör vi 750 000 ton, det ryska projektet är alltså något större.
Har du varit i Sibirien?
– Nej, hittills har förhandlingarna skett
i Moskva. Vi får se var det landar, diskussionerna fortsätter i god anda.
MOT SNYTBAGGESKADOR
Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan.
Förhindrar insekticider från
att regna av och avdunsta.
En behandling (Flexcoat + insekticid)
ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar
med enbart insekticid.
Två års effekt
utan ombehandling!
Läs mer på
www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | [email protected] | www.interagroskog.se
8
VI SKOGSÄGARE 1/11
NÄSTA
STORA STEG
NYA FÖRDELAR MED KOMATSU
Introducing
FORESTRY QUALITY. HELA VÄGEN!
Ännu en gång sätter Komatsu Forest ny standard för hur verkligt
effektivt och hållbart skogsbruk ska se ut. Nya tekniska innovationer.
Snabb produktutveckling. Smart produktion. Lyhörda servicelösningar. 2011 är starten för ett nytt spännande kapitel i företagets
utveckling, där ett fördjupat samarbete med Komatsukoncernen
www.komatsuforest.se
Komatsu
Introducing
Komatsu
skapar nya fördelar för våra kunder, i alla avseenden.
Det första synliga resultatet av denna satsning är att våra skogsmaskiner nu heter Komatsu. Från och med nu handlar det enbart om
kompromisslös kvalitet – sån som behövs i skogen. Fortsättning
följer…
VD HAR ORDET
Gott nytt skogsår!
V
i har många bra
saker att ta med oss
in i 2011 och
vidareförädla. Succén
Kraftsamling Skog har
avslutats, men nu måste vi
skörda frukterna av detta
ovanligt lyckade projekt.
Att öka lönsamheten i sitt
skogsbruk genom att öka
tillväxten i skogen är ju
ingen engångsinsats, utan
ett kontinuerligt arbete,
som ska fortsätta understödja med goda exempel,
demonstrationsgårdar,
utbildning och rådgivning.
Bara med ett fortsatt
engagemang får vi full
valuta för det vi redan
satsat. Och det gäller oss
alla!
Snart kommer vi i
skogsägarrörelsen också
att vara först ut med nästa
generations skogsbrukspla-
ner. Planerna ger helt nya
möjligheter att själv planera
för hur den egna skogen
ska utvecklas. Och vi går
vidare med Säker Skog och
säkrar upp verksamheten
genom en egen ekonomisk
förening.
QQQ
Ytterligare en frukt vi
nu har att skörda, men som
kräver en hel del av oss
är riksdagens nya beslut
om älgförvaltningen som
kommer att börja tillämpas
under 2011.
Som systemet är uppbyggt finns alla möjligheter
för markägarna att få genomslag i de församlingar
som beslutar om lokala älgstammar. Men det kommer
inte att bli så om vi inte tar
ansvar själva.
Alla ni som kommer att
få uppdraget att sitta med
i olika nivåer i älgförvaltningen, och som gör det på
ett markägarmandat, exempelvis som representant för
en skogsägareförening eller
LRF, måste ta ansvar som
markägare.
Om alla verkligen gör
det får ”markägarsidan”
majoritet. Men om representanter för markägarna
när det blir skarpt läge
prioriterar sitt eget jaktintresse, eller tycker att
skadorna inte är så farliga
just hos mig, så kommer
ingenting i praktiken att
förändras.
Det är vi som bestämmer. Men inte vi som ett
kollektiv, utan var och en
av oss måste själva fatta
besluten, igen och igen.
cykelanalyser på textil
råvara. Träfiber borde vara
MYCKET bättre än såväl
bomull (som ofta odlas rätt
miljövidrigt och vattenkrävande) som oljefiber.
Tycker man träfiber låter
obekvämt så heter de ju
ofta saker som viskos eller
lyocell. Och nog låter träfiber bättre än oljefiber!
QQQ
Så visst kan 2011. Som
dessutom är utsett till FN:s
skogsår bli ett bra skogsår!
QQQ
Jag hoppas att vi kommer att göra nya saker
också under 2011. Vi
behöver förnya och utveckla tekniker, exempelvis för
att minska körskador, och
jag hoppas få se genomslag för nya produkter från
skogsråvara.
Kanske kan vi äntligen
få en diskussion om hur
vi klär oss, med livs-
Linda Hedlund
LRF Skogsägarna
N Ur Lindas kalender
Jan-feb:
FN:s skogsår inleds med ett 2 veckors skogsmöte i
FN-skrapan New York, där bland annat
nordiska skogsägarna deltar.
8 februari: NSF presidiemöte i Stockholm.
9-10 feb
LRF Skogsägarnas omvärldsseminarium i Sigtuna.
24-25 feb Manifestation av FN:s skogsår i Bryssel och samråds
möte i skogsfrågor med EU-kommissionen.
Mars:
NSkogsstyrelsen avrapporterar flera viktiga uppdrag
till regeringen, kopplat till utvecklingen
av miljömålen, översyn av 30§ skogsvårdslagen,
utvecklingen av hållbart skogsbruk med mera.
NSäker skog ekonomisk förening har sin första
stämma
April v 16: Skogsnäringsveckan i Stockholm, späckad med
spännande seminarier med mera.
10
VI SKOGSÄGARE 1/11
9iXYcXe[eè^
XmeXklimi[\e
et finns inga gen;
vägar till den perfekta naturvården. För
per och arter. Platser
där mossor, skalbaggar och kärlväxter
att bli framgångsrik
trivs tillsammans.
krävs en palett av olika
– Men sådana
åtgärder; reservat, nyckhotspots är svårt att
elbiotoper, hänsynsytor
hitta, om de ens finns.
och högstubbar.
Min slutsats är att
Det är en av slutsat- Line Djupström, dagens skyddsformer
serna i en doktorsav- doktorand på
kompletterar varanhandling av Line Djup- Skogforsk.
dra och alla bidrar på
ström, Skogforsk.
olika sätt, säger Line
Under några år har
Djupström.
hon detaljgranskat och analy– En del kan bli bättre. Det
serat provytor med skog avsatt gäller framför allt hänsynstill naturvård.
ytorna, där naturvärdena borde
✔ Naturreservatens tillgång kunna höjas genom att få med
visade sig främst vara död flera olika trädslag i olika ålder
ved.
och gärna i solbelyst terräng.
✔Hänsynsytorna (lämnade
Line har också kollat in högträdgrupper på hyggen) hade en stubbarna som får bra betyg.
annan typ av död ved.
– De visade sig betyda myck✔Nyckelbiotoperna hade et för en rödlistad skalbagge
många rödlistade arter.
vid namn Större flatbagge, Pel– För att få en effektivare na- tis grossa, men för att vara efturvård kunde man teoretiskt fektiv borde man om möjligt
tänka sig att koncentrera insat- tänka mer i landskapsperspekserna på områden där man tiv och inte schablonartat på
fångar in flera värdefulla bioto- varje hygge.
Långt i Sverige
Enormt i Norge
ODet senaste bygget av
rekordartade träbroar i landet är
55 meter långt och körbanan är
åtta meter bred. Den byggs över
Nätraån i Bjästa.
Det är ändå ingenting mot
planerna i Norge. Där planeras en
1 400 meter lång träbro över
Mjösa, söder om Lillehammer.
– Vi har byggt så många träbroar
i Norge och vet att vi klarar att
bygga spann på 70 meter. Att
bygga en bro på 1 400 meter är
egentligen som att bygga flera
kortare broar efter varandra, säger
Yngve Olav Aartun från Plan
Arkitekter i Teknisk Ukeblad.
OLövträden är på frammarsch i
den svenska skogen.Vi har nu lika
stort lövförråd som på 1920-talet.
Det visar de senaste siffrorna från
Riksskogstaxeringen.
Det är Mowi
som är
originalet.
ad 100009492-01
Humöret på topp
ODe privata skogsägarna är
nöjdare än på länge med sitt
skogsägande. Det framgår av
den senaste skogsbarometern
som görs på uppdrag av LRF
Konsult och Swedbank.
Och nöjdast är man i
Norrland.
✔ I Norrland uppger 71
procent att de är tillfreds med
lönsamheten i skogsbruket.
Förra året var motsvarande
siffra 58 procent. För landet
som helhet är 66 procent
tillfreds.
✔ Om de tillfrågade skogsägarna fick en miljon kronor
över skulle 65 procent av dem
investera i skog. Också det är
betydligt fler än förra året.
✔ 17 procent uppger att de
kommer att sälja sin fastighet
de närmaste fem åren. Av
dessa kommer en fjärdedel att
säljas på öppna marknaden.
Det har hänt en hel del sedan
Wiking Gunnarsson skapade Mowi.
Mowi-ekipagen utvecklas ständigt i stort
och i smått. Någon, det kan vara vi på FTG
eller någon av våra användare, tänker ut
praktiska och fiffiga lösningar som gör dig
ännu mer effektiv i skogen.
Den som en gång kört Mowi nöjer sig inte
med annat. Det är Mowi som är originalet.
MALWA VÄXER
OMalwa är en av nykomlingarna bland skogsmaskintillverkarna.
Företaget i Skene gör mindre beståndsgående skotare och skördare av
bioenergi. Nu lägger man in en högre växel genom att Almi Invest gått in
som delägare och tillför kapital.
– Vi har påbörjat rekrytering av flera personer för att möta den ökade
efterfrågan och säkerställa expansionen. säger Magnus Wallin, vd och
grundare av Malwa International AB.
VI SKOGSÄGARE 1/11
Din bäste vän i skogen.
FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg
Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39
E-mail: [email protected] | www.ftgforest.com
BIOENERGI
9`f\e\i^è\e
dXibeX[
En av vinterns kallaste dagar
besöker vi landets hetaste
region för bioenergi.
Utvecklingen i Mälardalen
har varit explosionsartad.
Frågan är vad man lärt sig
och hur skogsägaren får del
av den heta marknaden.
<
tt moln av trädamm omger lastbilen medan flishuggen matas med
energived. Föraren är upphissad
några meter i luften för att ha full kontroll då han fyller lastutrymmet med
träflis.
12
Det här är lite av hjärtat i Mellanskogs
hantering av energi.
√ Poängen är att bränslet flisas direkt ner
i lastbilen. Därmed blir det ett moment
mindre i hanteringen.
Alternativet är att först flisa med en traktorhugg och därefter hämta flisen med lastbil.
√ Lastbilshuggen passar bra till familjeskogsbruket med mindre avverkningar.
Det behövs inte så mycket hagmark att
rensa eller grot (grenar och toppar) för att
fylla bilen. Används däremot en traktorhugg bör den helst fylla flera lastbilslass
för betala huggens flyttkostnad.
Nackdelen är att lastbilen måste köra runt
med en tung, fast monterad, flishugg och
därmed minskar lastförmågan. (Ett fordon
får väga maximalt 60 ton).
Dessutom krävs en rejäl vändplan, vilket
begränsar användningen.
– Men det är nästan alltid bra för skogs-
ägarna att satsa på bra vägar och vändplaner, tipsar Staffan Thor, Mellanskog.
Han är ansvarig för biobränsle i Mälardalen, region syd.
Ingen annanstans i landet är det så tätt
mellan värmeverken – och störst av alla är
Igelstaverket i Södertälje som i genomsnitt
eldar 5 000 kubikmeter flis per dygn!
EN ISANDE kall dag som den här går de
flesta transporterna direkt till värmeverken, annars försörjs ett 50-tal värmeverk
genom ett nätverk av terminaler.
Det är helt enkelt mellanlager där färdigt
flis och energived lagras på en asfalterad
plan.
Lönsamheten för bioenergi hänger på
logistik. Att hitta kortaste transportvägen,
lasta mer eller fixa returfrakter är avgörande för hur mycket som hamnar i skogsägarens plånbok.
Fortsättning sid 14
VI SKOGSÄGARE 1/11
Mfcpd\ieX_Xi]i[lYYcXkj
fZ_[\k]èejd\iXkk_dkX
D
ellanskog har nått
målet att dubbla
volymen skogsflis på två år.
Nu spänner man bågen
ytterligare.
Målet för 2011 är 2 Twh.
(Motsvarande en miljon
fastkubikmeter virke, eller
200 000 ton olja).
Hälften i form av skogsfl is (grot, träddelar och
långa toppar) och hälften
energived (främst rötskadat
virke och annan stamved).
– Det finns mer att plocka
ut. Om det inte är för långt
till bilväg, eller att riset behövs för att hindra körskador, kan vi ta ut grot från
nästan alla avverkningar.
– På lite sikt kommer
också stubbarna, men där
måste tekniken bli bättre.
Bäst är nog att flisa dem direkt i skogen, säger Staffan
Persson, som ansvarar för
bioenergin i föreningen.
Efter köpet av Naturbränsle är bioenergi en del
av den vanliga virkeshanteringen.
Staffan Persson räknar
med fortsatt tillväxt under
flera år.
– Utbyggnaden av värmeverken fortsätter och
Staffan Persson, biobränslechef i Mellanskog. Kartan i
förgrunden visar nätverket av
terminaler.
om några år är jag övertygad om att exporten av biobränsle tar fart.
Bgk\cXjk$
Y`cj_l^^]i
,#/d`cafe\i
Huggen är mitt på ekipaget. Först fylls främre lastutrymmet, därefter släpet.
VI SKOGSÄGARE 1/11
Mikael Pettersson har
investerat 5,8 miljoner
kronor i lastbilshuggen.
– Jag ser bioenergi som en
stabil och växande marknad, säger han.
=fikjkkeè^1
BIOENERGI
9`f\e\i^`\e_\k¿
– Under de senaste
tio åren har bioenergi blivit en betydligt
bättre affär för skogsägarna, konstaterar
Staffan Thor.
– För tio år sedan blev det knappast något
över till skogsägaren. Hans eller hennes fördel
var att få hygget rensat från ris, berättar Staffan Thor.
Därefter har hanteringen rationaliserats
och priserna till värmeverken stigit med
60-70 procent.
– I dag betalar energiuttaget oftast markberedning och halva, eller i bästa fall hela,
planteringskostnaden, säger Staffan Thor.
I KRONOR räknat varierar skogsägarens
”
netto mellan 20 och 70 kronor per kubikmeter flis. Volymerna påverkar priset, liksom avstånd och hanteringen.
Kan exempelvis lastbilshuggen användas är det ett
extra plus.
Genomsnittet för skogsägaren i Mälardalen är någonstans kring 50 kronor
per kubikmeter flis.
Värmeverket betalar 170-220 kronor beroende på värmeinnehållet. (Bra grot från
gran ger nästan 25 procent mer värme per
kubikmeter än flisad stamved).
DAGENS ”energikrona” har
ungefär den här fördelningen
i Mälardalen:
Energived (rötved och annan stamved):
√ Avverkning och transport till bilväg:
20 procent.
√ Transport och flisning på terminal:
40 procent.
√ Skogsägarnetto: 40 procent.
Skogsflis (främst avverkningsrester i
form av grot):
√ Hantering i skogen, inklusive flisning:
40 procent.
√ Transport och provisioner: 30 procent.
√ Skogsägarnetto: 30 procent.
Det handlar
mer om att
gneta på och förbättra successivt.
14
Staffan Thor betonar att
siffrorna är ungefärliga och
att det finns stora skillnader.
I vilket fall visar de att det finns en potential både för transport och hantering.
– Jag ser inga revolutionerande tekniksprång. Det handlar mer om att gneta på och
förbättra successivt, säger Staffan Thor.
– På så sätt har vi lyckats hålla hanteringskostnaderna i stort sett oförändrade
de senaste tio åren.
RESULTATEN av gnetandet har lett till
ett system som börjar med att en speciell
risskotare (inte samma maskin som skotar
ut virket) samlar in groten på och kör ut
den till vägkanten.
Där täcks hyggesresterna med papp och
får torka över sommaren.
Föreningen har övergivit försöken med
grotbuntar och fastnat för flisning i skogen,
antingen direkt i lastbilshuggen eller med
en mobil traktorhugg som flisar på en
marktäckande duk för att inte få föroreningar i flisen. (Oftast används en så kallad
viraduk, som är en förbrukningsvara vid
tillverkning av pappersmassa).
Ibland flisas i containrar, men den transporten blir dyrare. En lastbil med lastskopa
har högre lastförmåga.
Och nyckeln till bra ekonomi är stora
transportvolymer!
EN DEL ENERGI kommer från energigallringar, eller ”träddelsgallring”, som
VI SKOGSÄGARE 1/11
Rensning lönar sig
FÖR ATT få bra kvalitét på flisen bör
avverkningen hyggesrensas innan skördaren
börjar sitt arbete.
Det handlar om att ta bort buskar och klena,
underväxta, träd som annars riskerar att ryckas
upp med rötterna och förorena groten med
jord och sten.
Kostnaden för underröjningen brukar vara
2-5 kronor per avverkad kubikmeter.
√Det är en relativt lönsam åtgärd att göra i
egen regi för den självverksamme skogsägaren
som har tid och kunskap.
Staffan Thor påpekar att hyggesröjning
dessutom underlättar markberedning och
föryngring.
Vikt-ig betalning
BETALNINGEN för bioenergi blir lätt
förvirrande. Värmeverken tar prover på flisen
och betalar för energiinnehållet, men när det
översätts till skogliga mått finns många varianter
över landet. Allt från hektarpris(!) till olika
volymmått.
Mellanskog har valt att betala för per
kubikmeter flis, stjälpt mått (m3s).
– Dels är det ett mått skogsägaren har lätt
att förstå. Dels beror energiinnehållet delvis på
när vi hinner flisa groten. Eftersom det inte kan
påverkas av skogsägaren känns det rättvist med
ett generellt volympris, säger Staffan Thor.
Om något år kanske skogsägaren kommer
att få betalt efter vikt. Det är ett resultat av att
bioenergi blir en del av virkesmätningslagen.
– Det är bra att få hanteringen lagreglerad.
Nu gäller det att hitta tekniska lösningar som
inte blir för dyra. Vi jobbar intensivt med det
under året, säger Staffan Persson, som sitter
med i kommittén inom virkesmätarföreningen,
SDC.
blivit något av Mellanskogs specialitet.
Uttaget hanteras som helträd och flisas
oftast vid bilväg.
Oftast är det klen skog från bestånd med
försummad röjning.
Alternativen är att plocka ut allt som
energi, eller koncentrera sig på att ta tillvara massaveden.
– Vårt råd till skogsägaren är att röja
skogen ordentligt. Men när det inte gjorts
kan energigallringen rädda beståndet och
i bästa fall ge en del intäkter i stället för
gallringskostnader av alltför klena stammar.
ad 100006962-01
:[[Zì^kidX]
bâ_k~ca^\i
Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot
snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas
vid en skyddsväst av lim och sand.
Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier
men har lika stor skyddseffekt.
Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling.
Ett klokt val för dig och din skog!
Kontakta oss för mera information om plantor och
föryngringstjänster.
MED DAGENS massavedspriser blir det
troligen lägre uttag av träddelar i gallring.
– Det finns ett gränsland mellan energi
och massaved, säger Staffan Thor.
– För oss är det helt okontroversiellt, vi
använder virket till det som ger skogsägaren bäst betalt.
– För ett par år sedan gick mycket tallmassaved till värmevärken, i dag är det
ytterst lite. Energipriserna har definitivt
lyft priset för massaved.
VI SKOGSÄGARE 1/11
J[b&--'#)++)++mmm$iae]ifbWdjeh$i[
15
VATTEN
KX_Xe[fd[`kkmXkk\e
Med mer kunskap öppnar
sig en spännande värld
under ytan.
Det handlar om skogens
vatten, vilket är titeln på
en bok från landets fyra
skogsägarföreningar.
Av Pär Fornling
;
et lär handla en hel del
om vatten framöver.
Med boken som grund
kommer studiecirklar för intresserade skogsägare och utbildning för entreprenörer,
förtroendevalda och andra
som kommer i kontakt med
vattenfrågorna – vilket i stort
sett är hela skogsbruket.
Träd och vatten går uppenbarligen hand i hand.
För att producera maximalt med öring ska det vara åtta bitar död ved per hundra meter.
8aXaXa
BOKEN ÄR både inspireran-
de och rådgivande. Det handlar om att öka intresset för
vattnet och ge handfasta tips
om hur skogsägaren kan vårda
vattnet på ett ansvarsfullt
sätt.
Genom att axla ansvaret
framhålls att det vare sig behövs nya pålagor eller regelverk
för att skydda skogens vatten.
Markägarna klarar det själva
med intresse och initiativkraft.
Den här typen (t v) av ”halvtrummor” låter fisken passera.
Epkk`^X[`b\e
DET FINNS en hel del att gö-
ra för att förbättra vattnet:
✔ Kantzoner ger skugga i
vattnet och löven som faller ner
ger näring åt en mängd vattenorganismer.
✔ Precis som i skogen är det
bra att lämna död ved i vattnet
av miljöskäl.
✔ Ta bort felaktiga vattentrummor och annat som hindrar fiskarnas vandring.
✔ Lägg tillbaks stora stenar
i bäckar och älvfåror.
Författarna talar om tre sorters vatten: urvatten (helt opåverkat av människan, det är
bara några procent av allt vat-
Körskador leder till att jord
eroderar ner i vattendrag.
ten), naturvatten (måttligt påverkat av människan) och kulturvatten (mycket påverkat).
Med ganska små åtgärder
kan, enligt boken, artfattigt
kulturvatten omvandlas till biologiskt rikt naturvatten.
DESSUTOM handlar det om
att undvika att göra en del saker. Framför allt körskador!
Igenslamning av bottnarna är
det allvarligaste problemet i
skogens vattendrag. En körskada kan leda ner fina fraktioner av jordmaterial i vattnet.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
16
En stockmatta rekommenderas vid vatten.
O Diken är ett speciellt kapitel. I
boken framhålls vikten av att
underhålla och rensa diken där det
behövs. Poängen är att öka
tillväxten och få stormsäkrare skog.
Men av dagens 50 000 mil diken
finns också en del som inte
behövs.
I en del fall kan det vara en poäng
att täppa igen diken och skapa
våtmarker.
Där sätter de igen utrymmet
mellan stenar och grus i bottnen.
Därmed förstörs livsrummet
för en mängd smådjur.
Huvudregeln är att inte köra
med tunga maskiner närmare
än tio meter från känsliga
vattenmiljöer.
I BOKEN lanseras en idé om
att införa ”blå” målklasser i
skogsbruksplanen.
Det är en parallell till dagens
klassning av skogen:
Vanligast är PG (produktion med generell
naturhänsyn) och ytterligheten är NO (naturvård där beståndet
lämnas orört).
Skogsägarförening-
Genom att dämma upp
vatten skapas våtmarker.
arna håller gemensamt på att ta
fram en ny generation skogsbruksplaner (Skogsägarplan).
Här finns tankar på att få en
motsvarande klassning av vattnet i fyra nivåer: VG (vattenmiljö med generell hänsyn), VF
(förstärkt vattenhänsyn) VS
(särskilda åtgärder) och VO
(vattenmiljö orörd).
Författarna till boken är Stefan Bleckert, Lennart Henrikson och Erik Degerman. Rolf
Pettersson har gjort illustrationerna.
OBoken är på 170 sidor
och kan köpas genom
skogsägarföreningarna.
Priset är 150 kronor för
medlemmar och 200 för
icke-medlemmar.
VI SKOGSÄGARE 1/11
DIN PARTNER I SKOGEN
AN
SK
KO
D I N AV I
SK
HUGGARVAGN SV80 / GL63
NSTRU KTION
NYHET!!
!
6,3 m kran med utskjut,
rejäl huggarvagn och
elpropp-spaksystem!!!
VINS
STAND CH ÄR
A
VÄRD RD!!!
8.900 E
:-
4MJQQUVOHBMZGUNFELSBOWFOUJMNFMMBOUSBLUPSPDIIVHHBSWBHO&OEBTUTQBLFO
LH
JUSBLUPSNFEFMLBCFMUJMMWFOUJMNPOUFSBEQÌWBHO
4QBLFOIBSJOCZHHEFMFLUSPOJLGÚSFMTUZSOJOHBWWFOUJMFS&OLFMBUU
QSPHSBNNFSBNFEIKÊMQBWTQBLFOTUWÌLOBQQBSEVLBOTKÊMWKVTUFSBCMBOE
BOOBUCFHZOOFMTFPDINBYIBTUJHIFUFOGÚSTQBLFOTBMMBSÚSFMTFS%FUCFIÚWT
BMMUTÌJOHFOEBUPSGÚSQSPHSBNNFSJOHFO
Endast elkabel mellan
spak och ekipage!!!
Teknisk data
.BYMBTU
3ÊDLWJEE
-ZGULBQBDJUFU
GÖR ETT SMART VAL!!!
KELLFRI’S HUGGARVAGNAR LEVERERAS:
sMEDOLJAISYSTEMET
sPROVKÚRDOCHKLAR
sFËRDIGMONTERAD
sFRAKTFRITT
sMEDKORTLEVERANSTID
SK
KO
114.900:-
SV80/GL63
UPO
N
LH
!
!
!
t
t
i
r
f
t
k
a
Fr
7%$LBOBMFSBOBMPHB
QSPQPSUJPOFMMBGVOLUJPOFS
EJHJUBMBPOPòGVOLUJPOFS
A N D I N AV I S K
,PNQMFUUWBHOJOLMNLSBO
-ÚTLSBON
46.000:-
CH
NO
KRA INSCH !
V ÅR!!
ING
KO
A N D I N AV I S K
SK
TRAKTORKLYV VK700/VK1100
NSTRU KTION
DN
KO
A N D I N AV I S K
5JMMWBM+PIO
%FFSFWFOUJM
6.950:-
500:-
VEDPROCESSOR VM400
KO
5SBOTQPSUCBOEN
PDILMZWTLOJWÊSTUBOEBSE
6USVTUBECÌEFGÚSFMPDI
USBLUPSESJGU
EL
K-A X
ÄR D!!!
DA R
STAN
69.900:-
FRA
KTF
VER
ELKLYV HK777
NSTRU KTION
SK
PÖ
SK
7.900:-
t6QQTBNMJOHTCPSE
t'ZSLMZWTLOJW
tUPOTUSZDLLSBGU
t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE7,DN
t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE7,DN
KÖ
t½QQOJOHTCSFEENN
t3PUBUPSJOGÊTUOJOHNN
t.BYLMJQQCSFEETUBNVQQUJMMNN
t.BYLMJQQCSFEECVTLBHFTMZVQQUJMMNN
7.500:KO
A N D I N AV I S K
VEDKOMBI KW340
NSTRU KTION
DN
6.900:-
VID
25.000:-
6UBO
JOTBUTøBL
8.900:-NFEJOTBUTøBL
NYHE
T!!!
t'ÊMMCBSMÊN
t7BHOFOTMÊOHEÊS
TUÊMMCBS
t-ÚTUBHCBSBTUÚUUPS
t,VMLPQQMJOH
.BYMBTULH
28.900:-
SK
GRIPKLIPP
TIPPVAGN TV07K
GALLRINGSVAGN SV34
NSTRU KTION
0:-
24.900:-
Mer än varannan
lantbrukare
handlar redan på Kellfri.
Gör det du också!
NSTRU KTION
Lantbrukets varuhus
Ring tel 0511-242 50
fax 0511-168 33 Munkatorpsgatan 6, 532 37 SKARA
T
t&MTÌHTPNLMBSBSVQQUJMM
DNHSPWWFE
t7FEFOLMZWTJFMMFSEFMBS
t)ÚKPDITÊOLCBSLOJW
A N D I N AV I S K
www.kellfri.se [email protected]
RIT
300
t6QQTBNMJOHTCPSE
t'ZSLMZWTLOJW
t'BTWÊOEBSF
t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE
DN
tUPOTUSZDLLSBGU
Moms tillkommer. Exp avg 50:-. På vissa varor tilkommer
lastemballage 70:-. Viss montering kan förekomma.
7JSFTFSWFSBSPTTGÚSFWQSJT
ÊOESJOHBSPDITMVUGÚSTÊMKOJOH
Dela upp din betalning!
Ring 0511-242 50 så
berättar vi mer!
MARKNAD
Det blåser kallt på
trävarumarknaden
E
är detta skrivs har den extrema kylan kopplat greppet om Europa. Vi får
också konstatera att den tidigare
heta trävarumarknaden präglas av
ett klart svalare klimat.
IpjjcXe[
Sverige
Prisutveckling för sågade trävaror
Index 2005=100
135
125
115
✔Euroconstruct höll sin senaste
konferens i december. Då ändrades prognosen för Europas byggande 2011. Någon uppgång förväntas inte längre, utan tvärtom
en liten nedgång.
Även om renoveringssektorn i
många länder förbrukar stora
volymer trävaror räcker det inte
när bostadsbyggandet i många
länder rasat till extremt låga
nivåer. Under 2010 färdigställdes
enligt prognosen sammanlagt 1,6
miljoner bostäder i Europa vilket
kan jämföras med 2,6 miljoner
under 2007.
Europa har alltså gått hand i
hand med USA som också tappat
cirka 1 miljon bostäder.
105
95
jan
2003
jan
2005
jan
2007
jan
2009
jan
2011
jan
2009
jan
2011
Kina tar över
Export av trävaror
3
400 1 000 m
Europa
Kina
300
200
100
0
jan
2003
jan
2005
jan
2007
Nordafrika
Import av trävaror
650
1 000 m3
550
450
350
✔De prisökningar på trävaror
som inleddes 2009 fortsatte under 250jan
jan
jan
jan
jan
2003
2005
2007
2009
2011
första halvåret 2010 och gav som
resultat en successivt stigande trävaruproduktion i Europa. Minskad förbrukning gjorde att det tidigare
underskottet på trävaror gradvis eliminerades och marknaden gick in
i en tid med utbudstryck, som gjort att vårt eget prisindex för trävaror
fallit flera månader i rad. Det är för övrigt precis samma tendenser vi
ser i statistiken från Tyskland och Österrike.
✔Med en låg trävarukonsumtion i Europa och en USA-marknad på
tomgång är det bara en anpassning av produktionen som i det kortare
perspektivet kan återställa balansen på trävarumarknaden. Den tyska
produktionskurvan har redan vikt av nedåt och rapporter kommer
om längre stopp. Även i Sverige har ett flertal producenter försökt
anpassa produktionen genom uppehåll i produktionen.
✔Den ryska exporten av trävaror har på några år ändrats dramatiskt.
Europa som i många år dominerat totalt får nu en rännil av tidigare
volymer samtidigt som Kina och Egypten ökat mycket starkt. Man
ställer sig frågan hur Europa på sikt ska försörjas när byggandet tar
fart i Europa och USA.
✔Enligt den nya prognosen från Euroconstruct kommer byggnationen att vända uppåt igen 2012 och vi
bör hålla i minnet att flera länder i Europa, exempelvis Storbritannien, i dag har en brist på bostäder. Om
vi till detta lägger ökat träbyggande och fortsatta
satsningar på renovering och underhåll så kommer
konsumtionskurvan åter att peka uppåt, men återhämtningen förväntas bli långsam. Allt talar för att
Kinas näst intill omättliga hunger på trävaror kommer att förbättra balansen och lägger vi sen till Nordafrikas snabbt ökande behov blir konjunkturklimatet
varmare, även om det just nu är de kalla vindarna
som blåser.
18
Lars Göran
Olsson
Marknadskrönikör. Konsultföretaget
Woodstat,
www.woodstat.se
FLER BOSTÄDER
NDomsjö investerar 280 miljoner
N Byggandet av bostäder förväntas öka
för andra året i rad,
vilket har stor betydelse på marknaden
för sågade trävaror.
Enligt Boverkets
prognos påbörjas i år
9 000 småhus, jämfört med 7 000 år
2009.
NLRF satsar 300 miljoner kronor
För antalet påbörjade
bostäder totalt gäller
följande:
2009
9 900 st
2010
25 000
2011
28 000
kronor. Pengarna används för att öka
produktionen av textilmassa från
200 000 till 225 000 årston. Dessutom avslöjar vd Ola Hildingson att
man spanar efter industrier att köpa
i Skandinavien eller Sydamerika.
för att utveckla medlemsföretagen.
Sedan 2003 har de gröna näringarnas
årliga produktionsvärde på gårdsnivå
vuxit från 64 till 70 miljarder kronor.
Samtidigt har produktionsvärdet
i livsmedelsproduktionen gått i
motsatt riktning och minskat med
två procent per år. Tanken är att
vända den utvecklingen och att utveckla nya verksamheter, inte minst
förnybar energi. Pengarna används till
utbildning, rådgivning och marknadsföring av de gröna näringarna.
VI SKOGSÄGARE 1/11
Precis när dörren skulle
slå igen till Rysslands
jättelika skafferi med
virke flaggar den ”ryska
björnen” om att öppna
portarna på vid gavel!
Det kan i förlängningen
pressa de svenska virkespriserna.
Av Pär Fornling
I juli 2006 införde Ryssland en
exportavgift på 10 euro per kubikmeter rundvirke. Den höjdes till 15 euro (undantaget är
björk under 15 centimeters
diameter).
Enligt planerna skulle tullen
ha landat på 50 euro vid årsskiftet (även på klen björk).
Därmed hade all export av
råvara i praktiken upphört.
NÅGON
MÅNAD innan
ödesdagen meddelande vice
premiärminister Igor Shuvalov
att tullen tas
bort
om
Ryssland
blir medlem
i handelsorganisationen WTO.
Tullen har
Mårten Larsson.
hela tiden
varit en stötesten för medlemskap, vilket
både Finland och Sverige framhållit när de uppvaktat Ryssland i frågan.
– VI HAR HAFT BRA kon-
takter med UD och är glada
om tullarna nu tas bort. Det
tror jag även bidrar till en positiv utveckling för det ryska
skogsbruket.
– Vår bedömning är att det
nu inte blir några höjningar,
tvärtom fasas dagens nivå ner
och Ryssland kan bli WTOmedlem inom ett år, säger Mårten Larsson, näringspolitisk
chef på Skogsindustrierna.
För några år sedan importerade Finland drygt en fjärdedel
av industrins råvara (14,8 miljoner kubikmeter) från Ryssland. Förra året hade volymerna minskat till en tredjedel.
I STÄLLET HAR Finland
köpt från andra länder, däribland Sverige. Exempelvis
meddelande Skogssällskapet i
mitten av december att man
tänkte börja exportera virke
från Hälsingland till Finland.
– Virkesmarknaden runt Östersjön hänger samman, så det
kan ge indirekta effekter som
påverkar Sverige.
– En viss ökad import från
Ryssland kan det också bli, fast
även när handeln var som störst
importerade Sverige bara 2,5
miljoner kubikmeter virke därifrån, säger Mårten Larsson.
NÄR BESKEDET kom reage-
Fallande import
Import av rundvirke och flis till Sverige
10 miljoner m3fub
8
4
0
1950
1965
1080
1995
2010
Importen av virke till Sverige har
fallit efter att Ryssland införde
tullar.
rade börsen positivt med baktanken att skogsindustrin skulle få billigare råvara.
– DET KAN DÄMPA priserna i Finland och i viss mån
spilla över på Sverige, men i
första hand är det psykologiska
effekter. Dels har importen inte varit så stor, dels stiger säkert hanteringskostnaderna för
ryskt virke. Men visst får slopade tullar effekt, säger Jan
Wintzell, på Jaako Pöyry i
Sverige.
”Tullarna har skrämt iväg utländska investerare”
Även om tullarna försvinner – vilket inte är säkert
– tar det tid för Ryssland
att få i gång virkesmarknaden.
Den bedömningen gör Sten
Nilsson. Han arbetar med internationella frågor på IIASA i
Wien och har gjort flera analyser av det ryska skogsbruket.
För några år sedan hade Sten
Nilsson en het debatt med den
ryske skogsministern Rachupkin i Umeå. Nilsson hävdade då
att tullarna bara skulle ge förlorare.
– Den ryske ministern blev
upprörd, men i stort sett fick jag
rätt. Tullarna har skrämt iväg
utländska investerare och brist
på industrier gör det är svårt att
få avsättning för virket i Ryssland, speciellt björk och asp.
– Exporten höll uppe priserna
i Ryssland. Nu har de gått ner,
med sämre lönsamhet och lägre
aktivitet som följd. Det tar tid
att få i gång maskineriet igen
och det krävs nya investeringar.
På kort sikt är det därför inte
säkert att slopade tullar får så
stor effekt, säger Sten Nilsson.
Lggkg
afYY]ifek\e
Den svenska trä- och möbelindustrin behöver rekrytera cirka
8 000 personer fram till september 2015.
Det visar en undersökning
genomförd av TMF (Trä- och Möbelföretagen).
Behovet av nya medarbetare är allra
störst i Västra Götaland, Västerbotten,
Småland och Skåne.
Under senaste året har det anställts
2 500 nya medarbetare och industrin
räknar med att växa kontinuerligt
under den kommande femårsperioden.
D`caXi[]icljk
me[\jk`ccmèjk
"),''
VI SKOGSÄGARE 1/11
≤C≥/≤YY≥
Och det återstår att se vad
som händer. Tills vidare tycks
det mest handla om ett förhandlingsutspel i WTO-förhandlingarna.
Råvaruresursen är i alla fall
stor. Sten Nilsson bedömer att
den uthålliga avverkningsnivån
är 550 miljoner kubikmeter om
året och att ungefär hälften är
ekonomiskt tillgängligt.
MOT VITRYSSLAND
Maskintillverkaren Vimek har vidgat
marknaden och levererat 12 maskiner till Brest i sydvästra Vitryssland. Det är åtta skördare och fyra
skotare och enligt planen fullföljdes
leveranserna under februari.
Munksjö har vänt miljardförluster till
vinst.
– Vi har fått gå igenom ekluten eller till
och med en nära döden-upplevelse, säger
Jan Åström (tidigare SCA) till DI.
Nu bettecknar han bolaget som ”på väg
mot säker mark” och siktet är inställt på
börsnotering. Senaste affären är köpet av
anläggningar i Frankrike och Tyskland.
Förvärven innebär att Munksjö blir ledande tillverkare i världen av specialpapper
med fördubblad omsättning inom dekorpapper, vilka exempelvis används för
mönstret i laminerade golv. Säljare är ArjoWiggins och priset 900 miljoner kronor.
19
xxxxxxxxxxx
ggeXi`j`jkXjkle[
FORSKNING
JkXibkjfdaie
fZ_dXk\i`XcXm
ejkXeYXiXcl]k
Arkivbild: Tina Andersson
=iXdk`[\ej
gXgg\ig\kk]Xk
Papper starkt som järn och trämaterial som nästan bara består av luft.
Det är bara början på en jättelik forskningsinsats
för att lyfta skogen mot nya höjder.
Av Pär Fornling
D
ellan berättelser om Madonna
och rapsång av Timbuktu lyckades Peter Wallenberg få in ett
budskap om framtiden för skogen;
– Med tanke på att det tar 70 år innan
granen kan avverkas och 7 år för eukalyptus behövs forskning och nya produkter för att behålla den svenska konkurrenskraften.
Det var i radioprogrammet Sommar
2008 och Wallenberg avslöjade i samma
veva att en av familjens stiftelser planerade att stödja ett skogsforskningscenter.
KNAPPT HADE radiolyssnarna hunnit
ur hängmattan förrän teamet började
formeras. I dag arbetar ett 50-tal perso20
ner med forskningen, varav 20-talet professorer.
Det är en jättesatsning i de här sammanhangen och förväntningarna är högt
ställda!
– Skogsägarna ska betrakta sina träd
som en oljekälla vilken kan användas till
tusentals olika produkter, säger Lars
Berglund.
Han leder arbetet och är full av entusiasm för de möjligheter forskarna nu gläntar på dörren till.
DET HELA är ett samarbete mellan
Chalmers i Göteborg och KTH (Kungliga tekniska högskolan) i Stockholm.
Formellt heter det Wallenberg Wood
Science Center (WWSC) och till vardags
Cellulosa på
nano-nivå, med
helt nya egenskaper.
Lars Berglund är
professor i trä
och kompositprodukter. Första
kontakten med
skogsindustrin
var i hemstaden
Örnsköldsvik.
”
Massafibrer
har en hög
jämn kvalitet som
är en bra utgångspunkt. Dessutom
går det att få fram
stora volymer.
kallas det ”Wallenbergcentrat”.
Budgeten är 40 miljoner kronor om året i
tio år.
– Vi får allt vi önskar oss, säger Lars Berglund.
För egen del är han mest känd för arbetet
med ett superstarkt nanopapper.
Pappret står emot vatten, är starkare än
gjutjärn och kan töjas 30 procent.
Ännu handlar det om blygsamma volymer,
men mer är på gång.
– Vi har tagit fram några hekto. Inventia,
som ägs av skogsindustrin tillsammans, är
på gång med en testanläggning för 50 kilo
per dag, berättar Lars Berglund.
NYCKELN för tillverkning av nanopapper
är att sönderdela träfibrer med hjälp av
enzymer till en tusendel av sin ursprungliga
storlek.
På den lilla nivån är det egentligen ingen
skillnad mellan granfiber, lövfiber, gräs potatis eller flera andra växter.
Vad talar för att skogen blir råvaran och
inte gurka eller potatis?
– Massafibrer har en hög jämn kvalitet
som är en bra utgångspunkt. Dessutom går
det att få fram stora volymer och det finns
redan en infrastruktur med allt från transporter till industrier, säger Lars Berglund.
Inom fem år tror han det kan finnas kommersiella produkter där nanopappret är en
beläggning för att ge bättre egenskaper åt
”vanligt” papper och kartong.
En fortsättning kan vara magnetiska
nanofibrer som fäster mot andra ämnen. Det
kan ge helt nya material och egenskaper,
exempelvis tålighet mot brand.
21
Fortsättning:
Framtidens papper…
”
FORSKNING
Vi vill vara
originella, ta
fram nya produkter
och visa vad som är
möjligt.
En helt annan produkt, som redan finns
i laboratoriet, är ett cellulosabaserat material som till 98 procent består av luft. Det
är tänkt att användas för att ersätta skumplast i förpackningar.
Inredning till bilar ligger relativt nära,
där biologiska plaster blandas med fiber
från träd,
En annan vision, på god väg att förverkligas, är att få fram träbaserade produkter
som binder mycket vatten.
Det är användbart till blöjor som nu till
största delen består av oljebaserat material.
– Problemen kommer att lösas, sedan är
det en annan fråga hur konkurrenskraftig
produkten blir, säger Lars Berglund.
– VI GÖR inga marknadsanalyser. Vi vill
vara originella, ta fram nya produkter och
visa vad som är möjligt. Därefter är det
upp till industrin att göra det till kommersiella produkter.
– Det är inte bra att sätta för många
tvångsvillkor på forskningen. Då lyfter den
aldrig.
Lars Berglund tror att massa och pappersindustrin är inne i ett paradigmskifte
mot helt nya produkter.
– Om tio år har vi ett helt annat fokus.
Ett genomskinligt nanopappor hålls upp framför blomman.
Foto: Istvan Siro/David Plakett
=ijb\i\]k\ic`beXeXkli\e
Man kan fascineras
och njuta av naturen
på olika sätt.
Där de flesta ser ett måleriskt vackert motiv, med
skog i soluppgången, får
Lars Berglund andra associationer.
– Jag ser ett fantastiskt
kompositmaterial som
naturen åstadkommer
med få beståndsdelar.
Alla biologiska material
är kompositer och det
mest intressanta i ett trämaterial är hur cellväggarna organiseras i en
nanostruktur. Egentligen
är det naturen vi nu försö-
ker efterlikna, säger Lars
Berglund.
Han inser att det finns
andra skönhetsvärden och
berättar självironiskt om
när han och hustrun går på
konstutställningar:
– Hon klagar över att
jag mest är intresserad av
sprickorna i väggen…
LIGNIN
HEMICELLULOSA
9kki\Y\kfe^fZ_d\i\e\i^`
KkXi
bXikfe^\ieX
LIGNIN är det ämne som
”limmar” ihop vedens fibrer.
I dag hamnar det som en
restprodukt i kokvätskan
(svartluten) när fibrerna frigörs.
Vätskan används som bränsle i
massabruken, där den i och för
sig gör nytta. Men i framtiden
väntar helt andra användningsområden.
Professor Hans Theliander på
Chalmers har lett forskning för
att ta hitta en metod (lignoboost) att ta tillvara lignin vid
sulfatmassabruk. Han fortsätter
arbetet inom WWSC.
Till att börja med blir det ett
förädlat bränsle och redan
används ligninpulver till att
22
förbättra betong. Men det är
bara början. Om hörnet väntar
plaster, kemikalier och kolfiber.
En längre artikel om lignin
fanns i Vi Skogsägare
nr 6-2008, sidan 16.
Den och andra tidigare
nummer av tidningen kan läsas
på www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp
HEMICELLULOSA är delvis
delvis en restprodukt, som likt
lignin, hamnar i svartluten på
massabruken.
I stället för att eldas upp kan den
bli en miljövänlig plast. Forskarna
har upptäckt att den passar bra för
att bestryka vätskekartong och
ersätta aluminium och vanlig plast.
En färdig produkt finns redan
genom företaget Xylophane, som
är en avknoppning från Chalmers.
Pilotfabriken använder skalrester
från svensk spannmål, men i princip
går det lika bra med hemicellulosa
från träd. Och i vilket fall innebär
den miljövänliga plasten en
förbättring av pappersförpackningar.
VI SKOGSÄGARE 1/11
Katalogbeställning dygnet runt:
Gratis
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
260 sidorwww.nimaab.se
5*7<B;480;+:=4C27-=;<:2C3*4<;5*4< www.nimaab.se
Paketpris på SJ/EUR-pallstativ +
20 st EUR-säckar 1 860:–
Ventilerad storsäck
1,5 m3 1000 kg
Vedsäck för SJ–
och Hydropall
100 ×100 × (2> 78
1<+8-B3,786455&6> 788D23.3,7
786455&6>#$'*78B3).,>1&77
6:1.
Vedsäck 40 o 60 lit
#$'*78B3).,
#$'*78B3).,
:+3=-*7-. 30 st 108:–/st
ord. pris 120:–/st
!B(08.1!9645&11
5&(0
*1'&178
!B(08.1<)645&11
5&(0
*1'&178
1.8 × (2
5&(0
*1'&1 78
1.8 × (2
5&(0
*1'&1 78
18:–/st
16:–/st
20:–/st
18:–/st
2:–/st
1:80/st
2:20/st
2:–/st
Paketpris på vippstativ + 100 st
40-literssäckar
1 580:–
Vedtransportör
bandbredd 130
resp. 200mm
7 756:–
Faxes vedklyv
50 cm
&1:&3.7*6&)78C151C8 "6&375468
'&3)2*):910&)*2*)'6.3,
&6* !8&'.1043786908.43 helt tät
undersida !3B(0:B;*124846
-0
Vedkombi 320
Svensktillverkad kvalitetsmaskin
1)6.:*3:*)2&70.32*)7C,0*)/& !846
0&5).&2*8*6 (2 !3&''01<:8.)
Vedkombi 320 2 × 3 kW
Vedkombi 320 1 × 3 kW
1 ×4 kW 01<: 7*0
34 800:–
7C,
37 600:–
6&088.110422*65C:*)042'.2&70.3*63&
längd
130mm
2
6 240:–
2
6 824:–
5m
7 316:–
6m
8 124:–
2
9 656:–
438*6&)*19869783.3,
200mm
9 268:–
9 996:–
10 920:–
12 368:–
13 468:–
620:–
OBS! Frakt tillkommer på
vedklyven.
Faxes vedkap
klinga 700 mm
OBS! Frakt tillkommer
på vedkapen.
8 636:–
Skogspaket
Oregon sågsvärd
.-38:
och
svärd
från
Oregon
MicroLite Pro 13" 1,3 mm 240:–
MicroLite Pro 15" 1,3 mm 240:–
ProLite 13"
1,5 mm 240:–
ProLite 15"
1,5 mm 240:–
Pris 3 st
Pris 3 st
Pris 3 st
Pris 3 st
220:–/st
220:–/st
220:–/st
220:–/st
Oregon sågkedjor
MicroLite 95VP 13" 1,3 mm
MicroLite 95VP 15" 1,3 mm
MicroChisel 13"
1,5 mm
MicroChisel 15"
1,5 mm
Varmluftspannor
132:– Pris 10 st 112:–/st
148:– Pris 10 st 128:–/st
132:– Pris 10 st 112:–/st
148:– Pris 10 st 128:–/st
Trädfällsriktare
Mod I+
Mod II
Mod III
Mod IV
Mod V
Mod VI
2 672:–
3 104:–
3 960:–
5 240:–
5 900:–
6 864:–
3G566.FM-radio
och anslutning
för MP3spelare
D67*882*)
*87&8:.7.6
1060:–
15 980:–
4'.1&:&6219+87
5&3346+D6).*7*1
)6.+8
Mod
effekt tank
Panna Slang
Antares 25 0%
1.8
9 800:– 2 380:–
Antares 30 0%
1.8
10 800:– 2 496:–
Antares 50 0%
1.8
11 980:– 2 496:–
Antares 80 0% 1.8
13 980:– 3 660:–
Termostat 78*, = A2
20&'*1 996:–
Thule timmervagn
64+*77.43*118.22*6:&,3+D6"$ D,78&
0:&1.8*8 &78+D62C,&
0, B3,)
= 22 6*))
22 $.08
0, 6&3-D/)
22
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
Slim LED IP 65
6'*87'*1<73.3, 2*):.81/97'.1) 192.392-97
2*)1.37.541<0&6'43&8

22 /95 22 × %
396:–
×111 × 22 .4) × %
384:–
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
FORSKNING
;\k_e^\i
g]i[cè^\e
De närmaste 25 åren räknar skogsindustrin med en mängd nya produkter
som bidrar till att dubbla värdet av
produktionen.
M
i kommer att få se en kraftig omvandling av industrin, säger Magnus Hall.
Han är vd för Holmen och tillika ordförande för branschorganisationen Skogsindustrierna.
VISIONEN om nya produkter sjösattes på en
forskningsdag med forskningsminister Jan
Björklund, som hejade på framtidsarbetet.
Magnus Hall pekar ut tidningspapper (dagstidningar) och finpapper (kopieringspapper)
som framtida problembarn för den nordiska
industrin.
Styrkebältet är journalpapper (magasin),
kraftliner (wellpapp), förpackningar, mjukpapper (hushållspapper) och sågade trävaror.
– När det går sämre för finpapper och tid-
ningspapper måste vi få fram nya material och
produkter som textilfibrer, specialmassor och
drivmedel, säger han.
Det handlar med andra ord om en helt ny
nivå av förädling.
FÖR ATT få nya produkter krävs forskning
som ger resultat.
Jan Björklund förbereder nästa stora forskningspolitiska beslut, hösten 2012. Han välkomnar bidrag från skogsnäringen.
Björklunds huvudbudskap är att forskningen
resulterar i för få kommersiella produkter.
– Vi forskar mest i världen, men får ut för
lite i andra änden.
EN VÄG är forskningsinstitut där branschen
och staten satsar pengar tillsammans. Inom
skogen finns Innventia (massa/papper) och
Skogforsk (skogsbruket).
– Jag vill att branschen får fortsatt inflytande i hur deras pengar används. Låt de som
skäller på kommersialiseringen göra det, vi
måste få effekt, säger Jan Björklund.
.",*/(.03&0650'800%
=fijbeè^jm`j`fe\e
Gif[lbk`fe\edkk
jfd]i[cè^jmi[\ `[\kjm\ejbXjbf^j$
è[ljki`bcljki\kjbX
]i[lYYcXjk`cci
)'*,%?c]k\eXm
k`ccmok\ejbXbfddX
]ieepXgif[lbk\i%
Forskningschef Greta
Fossum med sin nya
garderob, en T-tröja av fiber
från träd. På ryggen står det:
I´m a Treeshirt (jag
är en trä-T-tröja). Det är en
växande marknad, inte minst
av miljöskäl.
Ett par bomullsjeans konsumerar 6 600 liter vatten, 0,5
kilo kemikalier och 103 olika
bekämpningsmedel.
*OOPWBUJWF &GDJFOU 5SFOETFUUJOH
·LBEQSPEVLUJWJUFU4U×SSFFYJCJMJUFU0QUJNBMUOZUUKBOEFBWNBTLJOFSNÅOOJTLPSLVOTLBQPDILBQBDJUFUWÅHFONPU
VQQHSBEFSJOHPDIOZUÅOLBOEFTUBSUBSQÆ-*(/")"//07&30BWTFUUPNEVÅSVUFFGUFSJOUFMMJHFOUUFLOJLG×SUSÅCFBS
CFUOJOHPDITLPHTG×SÅEMJOHFMMFSFOFSHJFGGFLUJWBPDINJMK×WÅOMJHBNBTLJOFSTÆMFWFSFSBS-*(/")"//07&3JOOPWBUJPO
FSOBJEÊFSOBPDIM×TOJOHBSOBTPNIKÅMQFSUSÅPDITLPHTJOEVTUSJOBUUN×UBGSBNUJEFOTVUNBOJOHBS
)BOOPWFSNÅTTBOT4WFSJHFLPOUPS"#5FMJOGP!NFTTFTFXXXNFTTFTF
24
MJHOBEF
VI SKOGSÄGARE 1/11
=iXdk`[jm`j`fe\e
PAPPER FÅNGAR
UPP BAKTERIER…
LIMTRÄ GJORT
AV RÅTT VIRKE…
Catharina Ottestam,
Innventia, i en
grön schal av
viskosfiber,
med trä som
råvara.
Charlotte Bengtsson,
professor på
SP Trätek, har
mycket att
vara glad över
då det gäller
nya träprodukter.
Hon berättar om fler
nya produkter från
pappersbruken.
√ Antibakteriellt papper som
fångar upp bakterier, exempelvis som plåster eller i vattenfilter.
√ Ett papper som färgas blått
av DNA-spår är redan en
kommersiell svensk produkt
som uppskattas av polisen.
√ Förpackningar som
berättar om kylkedjan har varit
obruten, att det är en originalprodukt eller annan information.
√ Förpackningsmaterial som
svarar på värme. Det finns en
prototyp till en matförpackning som sätts in i ugnen. När
den vecklat ut sig till ett
serveringsfat är det klart att
äta.
√ Det finns
lovande resultat av att
göra limträ
av rått virke. En fördel är
att det blir mindre spill
och är enklare att använda, jämfört med dagens
torkade och hyvlade råvara.
√ Klimatfördelarna
med trähus blir allt mer
uppenbara. De första
höga trähusen, på
Wälludden, lagrar 150 ton
koldioxid. Med betongstomme hade de tillfört
96 ton.
√ En helt ny UV-lack
på som håller i 20 år kan
användas på träpaneler
utomhus.
Självklar
kombination
'%!&#&+''
#%!')" %"%!
&#+%( &%.%
-!"('%%.%(
'%'#%".%""'%'
Optimal
ergonomi
och säkerhet
%#("'%'#%!$%'&'
#)&'')%(%.%+'' '%"')
!#%#&&%%('#%.%,&'
&,%'
ad 100008678-01
" %"%!%"),!
%'&&', ""!$%'&'.)%
%&$'
.%'!&'#,%+%( &'
"$&&' #%!'
*** "'!"""!&"&
VI SKOGSÄGARE 1/11
25
SKOGSGÅRDEN
Skogsägarnas nye ordförande vill förenkla
kontaken med myndigheterna.
I stället för dagens virrvarr bör det räcka
långt med Skogsstyrelsen – vilket inte
hindrar att den också får kritik.
?Xejkk\i\ebcXi\
Text & foto: Pär Fornling
;
et är lätt för myndigheten att dra
ett streck på kartan utan att ha
kunskap om konsekvenserna för
oss som lever där ute i verkligheten.
Det säger Jan-Olof Thorstensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
Hans verklighet finns på släktgården
mellan Nybro och Kalmar.
Där kämpar han som alla skogsägare
26
både med skogen och myndigheterna.
Hur går det med balansakten?
– Jag har full förståelse för samhällets
intressen. Problemet är samordningen.
Varje myndighet kanske inte kräver så
mycket, men sammantaget kan det bli betydande ingrepp. I de flesta fall borde det
räcka med en myndighetskontakt. Och reglerna bör förenklas, precis som landsbygds-
ministern lovat. Jag hoppas han lever upp
till det.
Ge ett exempel på regelkrångel som
drabbar dig?
– I jordbruket ska jag exakt tala om
vilka preparat vi ska spruta med långt
innan vi vet vilka ogräs som blir bekymret.
Och genom skogen går Hagbyån, som är
omgiven av ett hundra meter brett vatten-
VI SKOGSÄGARE 1/11
Den som tittar
närmare på
kartan upptäcker att den
är uppdelad
i en mängd
områden. Det
är grunden till
skiftesreformen
och en fantastisk historisk
kunskapskälla.
Glöm inte bort
din historia!
En skogsbruksplan kan förses
med information i flera lager för
att planera framtiden.
Jan-Olof använder den också för att
titta bakåt i tiden.
Han är i full färd med att överföra
kartan för laga skiftet hemma i byn
Runtorp som blev klart år 1860 – efter
10 års arbete!
Husen flyttades till nya brukningsenheter och året efter (1861) döptes
farfars farfar i huset där Jan-Olof och
Marie nu bor med barnen André,
Manfred och Hannes.
Efter flera tillköp har gården i dag
drygt 400 hektar skogsmark.
– Jag kan sitta i timmar över böckerna
om laga skifte. Det gick ut på att 5 000
delområden, alla noga beskrivna,
värderades och fördelades till 14 olika
gårdar. Det var ett fantastiskt jobb!
– När jag väl fått kartorna i datorn kan
jag markera gamla husgrunder och stigar
som jag letar upp med hjälp av min gps.
Det är en trevlig spännande hobby, säger
Jan-Olof.
Han är nionde generationen på gården.
Ägarleden är dokumenterade från år
1725. Förmodligen har anfäderna varit
här betydligt längre, men dokumentationen försvinner in i historiens dimma.
Jan-Olof tipsar om Lantmäteriverkets
historiska kartor som finns på verkets
hemsida.
– Det är en bra källa att ösa ur för alla
som vill veta mer om gårdens historia!
i\^c\igbXikXe
skyddsområde. Om en maskin parkeras där
måste den stå på en presenning. Det går
väl an för mig, men det finns skogsägare
där hela fastigheten är ett vattenskyddsområde.
– Det är förstås viktigt att vattnet skyddas, men det måste vara en balans och det
finns hela tiden en oro vad som kan vara
nästa steg.
VI SKOGSÄGARE 1/11
NÄR DET gäller vilken myndighet som
bör ha huvudansvar för kontakterna med
skogsägarna tycker Jan-Olof Thorstensson att Skogsstyrelsen är det naturliga valet.
– De besitter förtroende hos skogsägarna
och har bra regional förankring.
Men ett av dina första utspel var ju att
kritisera dem…
– Allt är inte bra. Vi påpekade att Skogsstyrelsen bör engagera sig för Skogen i
skolan och projektet Säker skog. Det ligger
rimligen inom deras sektorsansvar. Dessutom är vi kritiska till brist på rådgivning
och hanteringen av EU-medel.
27
Fortsättning:
SKOGSGÅRDEN
Han sätter enklare regler…
Missbrukas EU-bidragen?
– Det vill jag inte säga.
Men man kan ifrågasätta att
myndigheten är med och konkurrerar om pengarna, samtidigt som de själva bestämmer över dem. Visserligen
säger man sig hålla isär hanteringen, men ändå…
– En del av EU-pengarna
används till rådgivning, vilket verkligen behövs. Men det
bör rimligen ingå i myndighetens ordinarie verksamhet
och inte vara beroende av
EU-medel.
Vilken rådgivning bör bli
bättre?
– En viktig uppgift är att få
ner det enorma röjningsberget. Där, och inom flera områden, har Skogsstyrelsen mer
att göra. Myndigheten har en
stolt historia att försvara inom
rådgivningen.
Nya körkort
på gång till våren
Det började med motorsågen. Nu är röjsågen på gång och runt hörnet väntar en
kurs för att köra terränghjuling.
Jan-Olof är pappa till ”Säker skog” som
hittills lett till att 17 000 personer fått
motorsågskörkort.
– Allt syftar till att minska olyckorna i skogen.
PROJEKTET HAR tagit extra fart
genom pengar från EU som gör det mycket
billigare att ta motorsågskörkort.
– Ännu finns pengar kvar till rabatter i form
av så kallade säkerhetscheckar, tipsar JanOlof.
I mitten av mars ombildas ”Säker skog” till en
ekonomisk förening. Bland medlemmarna
finns allt från skogsägarföreningar till motorsågstillverkarna och naturbruksskolor.
– Jag ser det som en marknadsplats där alla
som har intresse av att öka säkerheten kan
mötas, säger Jan-Olof.
KVÄLLEN INNAN inter-
vjun har Jan-Olof medverkat
i ett ”ägarmöte” där den
kooperativa ägarformen diskuterades.
– Vi behöver bli bättre på
att förklara vår företagsform.
Att vi inte har ännu fler medlemmar i föreningarna tror jag
beror på okunskap. Fördelarna
med samverkan mellan skogsägare borde vara uppenbara.
I samband med ordförandeskapet för LRF Skogsägarna
blev Jan-Olof också ledamot i LRFs
riksförbundsstyrelse. Det är ett tecken
på hur frågor om jord och skog kommit närmare varandra.
Finns det risk för att LRF äter upp
skogsägarrörelsen?
– Det hänger på oss, vi måste visa
vilka vi är och lyfta in våra frågor. Det
är bra att vi kan agera tillsammans i
många frågor och ha en gemensam
röst mot omvärlden. Lokalt kan samarbetet bli ännu bättre mellan LRF
och våra skogsbruksområden. Men
det handlar inte om någon sammanslagning. Skogsbruksområden är en
viktig del av skogsägarföreningarnas
egen verksamhet.
Varför behövs LRF Skogsägarna?
– För mig är det en gemensam röst
mot omvärlden som ger stor tyngd.
Dessutom är det ekonomiskt fördelaktigt att arbeta gemensamt och
samla kompetensen. Det är självklart
en styrka att agera tillsammans i allt
från rennäringsfrågorna, som är jätteviktiga, till EU och äganderättsfrågor.
”
28
Jan-Olof förbereder traktorn för
snöskottning. På gården finns också
en Rottneskotare och skördare.
TILL VÅREN lanseras röjsågskortet och
det finns planer att göra en kurs för skogsägare med terränghjulingar.
– Tanken är att delta med sin egen maskin
och träna arbetsteknik med inriktning mot
säkerhet. Det hela resulterar i ett skogsägarkörkort.
Vi behöver bli bättre på att förklara vår företagsform. Att vi inte har
ännu fler medlemmar i föreningarna tror jag beror på okunskap.
Se upp med tall
på granmark
Jan-Olof trotsar älgen. Till våren planterar
han åter täckrotsplantor av tall.
Det är gott
om tall på
gården.
– Min erfarenhet är att gran på tallmark
aldrig blir bra. Rötterna är för grunda och
har inte förmåga att fånga upp vatten. Efter
något årtionde avtar granarnas tillväxt.
Han talar av egen erfarenhet.
– Jag avverkade två jämngamla bestånd.
Det ena var tall, där medelträdets volym
var 0,75 kubikmeter. Det andra var gran på
tallmark, där var medelstammen 0,14 kubikmeter i snitt.
Frågan är förstås hur man lyckas med tanke
på viltskadorna.
– För det första måste älgen hållas efter. För
det andra sprutar vi med viltskyddsmedel
och växlar mellan olika preparat för att inte
djuren ska vänja sig. För det tredje avverkar
vi varje vinter. Därmed matas älgarna med
tallkvistar på marken.
VI SKOGSÄGARE 1/11
KA
MP
AN
JH
,"%)#&$#'!%
! "#$ *#&,"#
)$$!$' #& %*##+ # YD
RA
UL
SE
RV
O!
#3,/'- ,0*'$,'-.
)$)"*##). ,$)"0.$((, .
(3& .-($$".
,+,$-
Kampanjpris:
12.900:(+)%+,$-"5'' ,-*('5)"-.
.$''*# )-.)5,
/&6+ , ))3'(--&*"-
0") '' ,
( &,)
Farmi CH260HFEL
KAMPANJ FLISHUGG
$&'#'%$'%'$%
#)%#$%%#%%,## % #"#$
" &119.900:-
*,!,(4*24
*,,&6+$)"
'
42
+*-.$)!*)*,!,(- 4). ,) .111)*,!,("#$##"#$#(!$
!*#$ ##& &%,# (+)%+,$- ,"5'' ,-*('5)"-..$''
NYHETER
Indexators Pär Lärkeryd, ny vd för Norra Skogsägarna
ÉK`ccjXddXej
im`jkXibXi\É
Ett tungt skäl till att Pär
Lärkeryd väljer jobbet som vd
för Norra Skogsägarna är att
det är ett medlemsägt företag.
– Jag tror på företagsformen
som ger små skogsägare
muskler, säger han.
J
enast den första maj börjar Pär
Lärkeryd på Norra. Tidpunkten
beror på när han får en efterträdare
som vd på Indexator.
Inför de nya uppgifterna har han funderat en hel del på vad det innebär att leda en
kooperation, fast helst talar
han om ett medlemsägt företag.
– Det leder tanken rätt, annars kan man få associationer
till gamla Konsum med hundraprocentig köptrohet. Och
något tvångsmässigt finns
inte. Medlemmen måste känna att det finns ett mervärde i att vara leverantör till Norra, säger Pär Lärkeryd.
Han konstaterar att både värderingar och
skogsägarkåren förändrats en hel del under
åren.
Fast i grunden är det sig ändå likt.
”
är konkurrenskraftig. Utgångspunkten är
bra, men det behövs ständiga produktivitetsförbättringar och fler investeringar.
Pär Lärkeryd talar om en ”balansgång”
för ägarna. Att inte bara ta ut kortsiktiga
vinster genom att höja virkespriset utan
också tänka långsiktigt och investera för
framtiden.
– För mig som vd är det jätteviktigt med
att informera alla 16 000 medlemmarna om de här sambanden och
alla andra frågor.
– Vikten av kommunikation är
lite speciell för en medlemsägd
organisation.
HAN SÄGER sig se fram mot den
uppgiften. Och när det gäller långsiktighet finns en hel del paralleller med familjeägda Indexator.
Pär Lärkeryd har också
erfarenhet från publika
aktiebolag (Valmet och
Saab) där det tvärtom
handlade om att få till bra
kvartalsrapporter, vilket
kunde kännas frustrerande.
Det han är mest stolt över under åren på
Indexator är hur företaget klarade sig genom den senaste lågkonjunkturen utan
förluster.
Då det blev mindre att göra på verksstadsgolvet ägnades mycket tid åt utbildning och kompetenshöjning.
– När det nu lyfter ligger vi mycket bra
till.
Vikten av
kommunikation är lite speciell
för en medlemsägd
organisation.
PIONJÄRERNA BAKOM det som blev
Norra, för drygt 70 år sedan, skulle säkert
känna igen sig i den nye vd:ns beskrivning
av det uppdrag som väntar.
– Föreningen värnar de små skogsägarnas intressen och villkor. Tillsammans får
vi en större muskel och är inte utlämnade
till att hamna i bolagens händer. Det är
också därför vi behöver en egen industri.
Utan den skulle vi hamna helt i händerna
på andra aktörer. Det kräver att industrin
DET DÄR med kompetens, tillsammans
med produktivitet och teknisk utveckling,
är något han ofta återkommer till. I grunden handlar det om att möta en global
konkurrens.
Ett annat återkommande tema är samarbete, nätverk och att bygga upp en lagkänsla.
Pär Lärkeryd är inte partipolitisk aktiv,
men deltar med liv och lust i samhällsdebatten. En hjärtefråga handlar om att få in
fler kvinnor i basindustrin.
– Där kan vi också göra mer inom skogen. Det är det en rättvisefråga, men inte
minst handlar det om en viktig parameter
för att öka vår globala konkurrenskraft.
NRotator på de flesta skogsmaskinerna
Skogens bästa
kunskapskälla
30
Åtta av tio professionella skogsmaskiner har en rotator från
Indexator. När det gäller grävmaskiner, traktorer och andra
entreprenadmaskiner är andelen mindre.
Företaget ligger i Vindeln och är en del av klustret med skogsmaskinföretag som ger draghjälp åt varandra.
Indexator har 200 personer anställda och omsätter 440 miljoner
kronor, varav tre fjärdedelar från exportmarknaden.
VI SKOGSÄGARE 1/11
Det här hoppas
han på i framtiden
Vi bad Pär Lärkeryd om
några tekniska visioner för att
hantera skogen effektivare och
därmed öka nettot för
skogsägaren.
Det här är hemmaplan. Han är i
grunden maskiningenjör, har
lång erfarenhet från skogsteknikföretag, och bubblar av
idéer.
(% Effektivare
energihantering.
Det finns massor kvar att
göra för att ta tillvara
energisortimentet bättre.
Det behövs bättre
ackumulerande aggregat
som fångar upp flera klena
stammar och stubbarna
måste kunna hanteras
rationellt.
)% Förarlösa skotare.
I stället för att släppa ner
stocken på marken är det
effektivare om skördaren
kan lasta direkt. Drivaren var
en bit på vägen. I kristallkulan
ser han hur dagens skotare
ersätts av förarlösa ”virkesskyttlar” som lastas direkt
och därefter transporterar
virket till avlägget.
*% Intelligentare
maskiner.
Automatiseringen fortsätter
och i framtiden räcker det
kanske att peka ut trädet
som ska fällas på dataskärm i
hytten, så fixar maskinen
resten.
Pär Lärkeryd, 48 år,
vd för Norra Skogsägarna.
ad 100011020-01
Rotatorn sitter längst ut på
kranen och gör att föraren
kan hantera aggregatet på
skördaren eller griparen på
skotaren.
– För ett otränat öga ser det
väl mest ut som en svart burk,
men rotatorn har utvecklats
enormt de senaste tio åren,
konstaterar Pär Lärkeryd.
Läs tidigare nummer
på www.atl.nu/skog
Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW
VI SKOGSÄGARE 1/11
31
TEKNIK
TÅL TUFFARE TAG
YXAR VIDARE…
NDen som vill förvandla sin iPhone
NYxan borde vid det här laget
till en tåligare gps kan stoppa telefonen
i ett skyddande fodral.
Enligt tillverkarna tål den då att vara
nedsänkt i vatten, på en meters
djup, i upp till 30 minuter.
Dessutom förbättras telefonens
mottagning genom inbyggd gps-mottagare (SirfStar III) och användningstiden
förlängs genom ett extra inbyggt batteri
i fodralet.
Det tillverkas av Gear och kostar
kring 2 500 kronor.
Även i fodralet
går telefonen
att använda som
vanligt.
vara färdigutvecklad, men enligt
finska Fiskars har man gjort flera
förbättringar. Vinkeln på klyvyxans konvexa egg är nu mellan
30-40 grader, vilket gör det lättare
att få ut yxan vid klyvning.
Skaftet är gjort av fiberkomposit.
Modellen finns i flera modeller,
från en liten campingyxa till en
tungviktare på 2,5 kilo för klyvning av rejäla vedkubbar.
Företaget grundades för övrigt i den finska byn Fiskars
år 1639.
www.fiskarsgroup.com
Till yxan hör
också ett nytt
hölster för
trygg förvaring.
Maskinen har hydraulisk styrning av kapning och klyvning.
DXjbè]im\[gif]]j\e¿
Trejon har gjort en vedmaskin
i den tyngre divisionen. Den
klarar stockar upp till 50 centi-
meters diameter och varierar
hydraultrycket automatiskt,
från 4 till 30 ton. Veden kapas
med ett sågsvärd, vilket smörjs
automatiskt. Maskinen, Big X
50, finns i flera varianter både
D\i\ckiXejgfik\i
J^b\[aXg
Y`f\e\i^`$
df[\cc\e
Det nya modellen av aggregat
för bioenergi.
Den nya pannan.
Mca\i[iX^\kjacm
NAllt fler pannor får automatisk eldning. Det är en så
kallad lambdasond som känner av hur det brinner och
optimerar förbränningen
genom att reglera luftintaget med motordrivna spjäll.
Tekniken finns på den nya
vedpannan från Effecta.
Modellen heter Lambda 35.
Eldstaden rymmer 145 liter,
är 55 centimeter djup och
60 centimeter bred.
Cirkapriset är knappa 50 000
kronor.
32
racke har förbättrat utrust9
ningen för att ta ut bioenergi.
Tekniken bygger på en rund
skiva med en sågkedja. När aggregatet förs framåt kapas de klena
stammarna och ställer sig på
aggregatet där de hålls ihop med
ackumuleringsarmar.
Jämfört med den tidigare modellen kan aggregatet fånga 10-15
procent fler stammar i samma
knippe tack vare längre ackumuleringsarmar och delvis ny design.
Dessutom kan maskinen kompletteras med datautrustning. På
för el och traktordrift. Pris:
Från 320 000 kronor och uppåt.
en display kan man exempelvis se
hur många ackumuleringar och
klipp föraren presterar per dag.
Genom att koppla upp datorn via
modem kan dessutom servicetekniker kolla aggregatet på distans.
Bracke tillverkar ungefär 100
aggregat om året varav nästan en
tredjedel exporteras till Tyskland.
Aggregatet kostar kring 360 000
kronor och dataprogrammet kring
7 000 kronor. Vanligast är att använda en skördare som basmaskin.
NDen andra eldrivna skotaren har
tagits i drift. Köpare är även denna
gång Sveaskog som använder
maskinen i trakterna kring Åseda,
Lenhovda, Lessebo och Kosta. Den
första maskinen går i trakterna
kring Ljusdal.
– Jag tror att tekniken har kommit för att stanna. Målet är att nå
samma effektivitet med elhybriden
som med en
konventionell maskin,
säger Lennart Hult,
inköps- och
teknikansvarig på
Sveaskog.
El-forest,
som maski- Än så länge är det
prototyper, men
nen heter,
tillverkas av maskinerna går
på heltid.
Thordab,
med Volvo som delägare. Skotaren
drivs med el från en dieselmotor
på konstant varv. Dessutom kan
lägesenergin nyttjas genom att
ladda batterierna i utförsbackar.
Det minskar dieselförbrukningen
med 30 procent.
VI SKOGSÄGARE 1/11
9\m`jXkXkk
jbf^\ecb\i
ångtidssjukskrivna persoC
ner som vistas i skogen blir
friskare snabbare än dem som
inte får vara i skogen.
soner in i två grupper. En
grupp fick vistas i skogen två
gånger i veckan, och en kontrollgrupp fick vara hemma
eller i sjukhusmiljö.
DET VISAR forskare inom
projektet ”Skog och hälsa”.
– Nu har vi börjat bygga en
vetenskaplig grund som bevisar
skogens läkande förmåga, säger
Ann Dolling, universitetslektor
vid institutionen för skogens
ekologi och skötsel vid SLU i
Umeå.
UNDER HÖSTEN delades
en försöksgruppen på 99 per-
– ENLIGT DE enkäter som
patienterna fick fylla i efter
sina vistelser i skogen ser vi att
de mår bättre efter varje tillfälle. Efter tre månader, kan vi
konstatera en förbättring för i
princip varje individ, säger
Ann Dolling.
De slutgiltiga medicinska
resultaten kommer att presenteras hösten år 2011.
Billig vindkraft blir mer och mer lönsam
O Vindkraft på land är konkurrenskraftigt gentemot ny kärnkraft.
Dessutom sjunker kostnaden för
ny vindkraft snabbt.
Det framhåller ”Förnybart.nu”
som är ett samarbete mellan
LRF, Naturskyddsföreningen
och Anders Wijkman från
Tällberg Foundation.
✔ De konstaterar att kostnaderna för vindkraft på land antas
vara 46 öre/kWh 2015.
✔ Kostnaden för kärnkraft
varierar mellan 64–69 öre/kWh.
Kostnaderna för den nya finska
reaktorn i Olkiluoto väntas uppgå
till 90 öre/kWh.
– Sverige står inför omfattande investeringar i ny
elproduktion. Det är
angeläget att regeringen
uppdrar åt Energimyndigheten att
analysera kostnaderna för olika
slags elproduktion, säger LarsGöran Pettersson, förbundsordförande i LRF.
Gödsla!
Sälj för dubbla
produktionskostnaden.
Rätt gödsling i rätt bestånd gör att du
kan producera virke för 200 kr/m3
och sälja för ett rotvärde på 400!
Med SG-systemet får du ett komplett
paket med allt ifrån rådgivning till
markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad
dokumentation. Enkelt och tryggt.
Läs mer på www.sg-systemet.com
eller ring Skogens Gödslings AB på
0418-765 00.
ad 100008341-01
Holmens rekordsåg igång
O I mitten av januari sågades
de första plankorna på Holmens nya rekordsåg i Braviken. Under 2011 förväntas
produktionen uppgå till cirka
300ˇ000 kubikmeter sågad
trävara, för att 2013 nå
550ˇ000 kubikmeter.
Sågverket är dimensionerat
för att kunna producera
750ˇ000 kubikmeter. För
detta krävs kompletterande
investeringar i ökad tork- och
hyvelkapacitet. Antalet anställda uppgår till cirka 110
personer.
Norra väntar på tåget
O Norra Skogsägarna uppmanar
regeringen att fortsätta bygga
järnväg norr ut.
I ett remissvar på Trafikverkets
” Järnvägsutredning mellan Umeå
och Robertsfors” förespråkar
Norra en dragning längs den
östliga korridoren förbi
föreningens sågverk i Sävar.
– Vi transpor terar årligen
stora mängder förnybara
råvaror i form av timmer,
massaved, cellulosaflis samt
olika typer av skogsbränslen.
Med en järnväg förbi sågverket
skulle vi kunna lyfta över
mycket av transporterna från
lastbil till tåg, säger Mats
Boström, virkeschef vid Norra
Skogsägarna.
Skogens bästa
ad 100002398-01
kunskapskälla
VI SKOGSÄGARE 1/11
33
SKOGSVÅRD
xxxxxxxxxxx
El_fkXjîXe\e
Granbarkborrarna har fått
fäste i Västernorrland och
Jämtland. Nu hotar stora skador på granskogen.
Roten till det onda är stormen 2007. Granbarkborrarna förökade sig snabbt i kvarlämnade vindfällen. Och när insekterna
blir tillräckligt många förmår de att döda
levande träd genom samlade attacker.
NU GÄLLER det att få ner populationen.
Därför har Skogsstyrelsen inrättat bekämpningsområden i Sollefteå, Kramfors,
Härnösand, Timrå, Sundsvall, Ånge,
Bräcke och Ragunda kommuner.
Skadorna bedöms vara minst lika stora
som de som finns i södra Sverige.
– Ett bekämpningsområde innebär att vi
inför speciella regler för skogsbruket under
en begränsad tid, förklarar Skogsstyrelsens
generaldirektör Monika Stridsman.
– Tillsammans med skogsbruket och
markägarna måste vi fokusera på att få
största möjliga effekt av de akuta åtgärderna för att begränsa skadornas omfattning.
BESLUTET innebär att maximalt tre
skogskubikmeter gran får lämnas kvar
per hektar, att jämföra med normala fem
kubikmeter. Det gäller granar med en
diameter över 15 centimeter.
Angripet virke måste forslas till terminal, skogsindustri eller på annat sätt göras
oanvändbart som yngelmaterial för granbarkborrar senast den 15 juli.
Om skadan inträffar mellan 15 juni och
15 september måste den skadade skogen
avverkas och oskadliggöras inom fem
veckor.
– Lokalt inom bekämpningsområdet
finns det mycket stora risker för angrepp.
Inom dessa områden bör inga granar med
en diameter över 15 centimeter, med undantag för högstubbar, lämnas kvar på hygget vid avverkning, säger Anna Martell,
chef för södra Västernorrlands distrikt.
CoXe\]k\ijkfid\e>l[ile1
8cck\cc\iè^\k
En massiv insats med fällor skulle
kanske kunna rädda skogen från
granbarkborrar, men forskare och
experter är inte helt överens.
Med härjningarna efter stormen Gudrun i
färskt minne borde skogsbruket ha taktiken klar över hur kampen mot granbarkborrar ska organiseras. Men så enkelt är
det inte.
– En sak har vi i alla fall lärt oss. Det här
är mycket mer komplicerat än vad vi kanske först trodde, konstaterar professor Bo
Långström.
Han arbetar på institutionen för ekologi
vid Sveriges lantbruksuniversitet och är en
av landets verkliga auktoriteter när det gäller skadeinsekter i skogen.
Efter Gudrun har mycket av hans arbete
handlat om granbarkborrar. Här är några
av slutsatserna:
✔ Jbf^j_p^`\e\em`bk`^
– När vi väl fått angrepp är det nästan
omöjligt att stoppa granbarkborrarna.
Därför är förebyggande arbete väldigt
34
viktigt, säger Bo Långström.
Det handlar om att inte lämna kvar vindfällen och färskt virke där granbarkborrarna kan yngla av sig. Skogsvårdslagen
har en övre gräns på fem kubikmeter per
hektar. I bekämpningsområden sänks
gränsen till tre kubikmeter.
– Egentligen avgör hur mycket virke som
lämnas inom ett större område, på hela
fastigheten eller i landskapet, säger Bo
Långström.
Här finns en inbyggd konflikt mot kraven
på biologisk mångfald, då mycket ved lämnas kvar i skogen. Forskarna är inte helt
överens och det finns en diskussion om att
permanent sänka kraven på den övre gränsen
för kvarlämnat virke till tre kubikmeter.
✔ ?^jklYYXif]Xic`^X
På en punkt är i alla fall forskarna helt
överens. Högstubbar förvärrar inte problemen.
– Av någon anledning tycker granbarkborrarna inte om dem, konstaterar Bo
Långström.
✔ Jmik_`kkXki[\e
I spåren efter Gudrun var ”sök och plock”
Professor Bo Långström med spår
som förskräcker. I barken syns en stor
modergång där honan lagt sina ägg. När
barkborrarna kläckts gnager de sig utåt
i gångarna i nästan räta vinklar mot
modergången.
en front i kriget mot insekterna. Det handlar om att skogsägarna söker upp de angripna träden och plockar ut dem, innan
den nya generationen granbarkborrar lämnat det angripna trädet.
VI SKOGSÄGARE 1/11
XmYXibYfiiXieX
området deltar. Det gäller att plocka ut 8090 procent av de träden i tid. Att bara få ut
20-30 procent gör ingen nytta.
✔ =ccfi]le^\iXi
Det finns ett par typer av färdiga fällor, en
platt variant från Tyskland och en rund
från Norge.
– De är ganska likvärdiga när det gäller
antalet fångade barkborrar.
En tredje variant är att bygga en fångstvirkesfälla av en virkeshög som behandlas
med gift.
Gemensamt för alla fällor är att insekterna lockas dit av doftpåsar med feromoner.
– Mätt per antal feromonpåsar tar fångstvirkesfällorna minst dubbelt så många
granbarkborrar. Men det är svårt att utvärdera eftersom vi förmodar att en del insekter får i sig gift, flyger vidare och dör någon
annanstans.
– Med tanke på jobbet att bygga fångstvirkesfällorna verkar plastfällorna rätt effektiva. Å andra sidan kostar de förstås en
del att köpa.
Den avgörande frågan är om det är en
effektiv metod för helheten.
Allmänt sett låter forskarna mer optimistiska till fällorna nu än under bekämpningen i Gudruns fotspår.
✔ CfmXe[\]ijb
Fångstvirkesfällor har testats i ett storskaligt försök. Det gjordes i sex av Sveaskogs
kronoparker, på vardera 1 000 hektar.
Häften lämnas utan fällor och i hälften
anlades fångstvirkesfällor på vart femte
hektar. I området med fällor blev det 30
procent mindre dödad skog.
– Jag blev själv lite förvånad över de positiva resultaten, konstaterar Bo Långström.
– Om man i stället köpt in färdiga fällor
hade det ungefär motsvarat en fälla på vart
annat hektar, vilket kanske inte låter så
farligt.
– I teorin är det en utmärkt metod. I
praktiken fungerar den dåligt. Det är svårt
att hitta de angripna träden i tid och det är
dyrt att ta ut enstaka träd. Dessutom kräver
det att alla skogsägare inom det hotade
VI SKOGSÄGARE 1/11
✔ 8cck\cc\iè^\k
För den skull är det inte självklarhet att
fällor är lösningen.
– Vi vet helt enkelt för lite. Och om man
ska använda fällor krävs det att alla skogsägare involveras och gör något på landskapsnivå. Man kan säga det finns två val.
Antingen ha is i magen och inte göra någonting, eller satsa stenhårt redan nu.
– Det är en lite filosofisk fråga, om man
ska göra något trots frågetecken om effekten och kostnaden per räddat träd.
kring granbarkborrarna. Bedömningarna om hur stora skadorna
blir efter ett år då de etablerat sig är
ofta överskattningar. Man vet hur
många granbarkborrar som överlever vintern, men många misslyckas
uppenbarligen i angreppen av levande träd (det krävs en samlad attack av en mängd granbarkborrar
för att lyckas) andra flyger vilse eller angrips av naturliga fiender.
– Vi behöver veta mer om granbarkborrens beteenden, konstaterar
Bo Långsröm.
■ Fotnot: Då det gäller taktiken för
att skydda skogen håller Gunnar
Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen,
på med en sammanställning över
erfarenheterna efter Gudrun.
NKvar i Götaland
Problemen med granbarkborrar efter
Gudrun fortsätter. Först bedömde
Skogsstyrelsen att 100 000 kubikmeter stående skog dödades förra
året i Götaland. Den nya bedömningen är tre gånger högre; 300 000
kubikmeter. Värst är skadorna i östra
delarna av Kronobergs län.
– Det viktiga är nu, precis som
tidigare, att upparbeta färska vindfällen, säger Lars-Göran Eriksson,
projektledare för insektsbekämpning
på Skogsstyrelsen.
En påse med
feromon i fällorna
lockar till sig granbarkborrarna.
✔ D\i]fijbeè^
Fortfarande finns det många frågetecken
35
Under full koncentration
dekoreras understycket till ett
gevär. Innan arbetet kommer så
här långt har motivet fångats på
skisser och teckningar.
KULTUR
– För mig finns inga gränser
mellan arbete och fritid, allt
går ihop till en livsstil med
natur och konst, berättar
Susanne Staaf.
vc^jkl[jXi\gi^cXjd\[bcXjj`jbîXmpi
JljXee\]i
kiX[`k`fe\em`[Xi\
Redan på stenåldern
dekorerades jaktvapen.
Susanne Staaf är en av få
professionella vapengravörer
som håller traditionen vid liv.
Inspirationen kommer från
skogen och naturen.
;
å hon besökte industrimuseet i
Husqvarna gick det en lätt rysning
längs ryggraden. Susanne tittade
på de gamla gevären och fann att dekorationerna var märkligt bekanta. Det var exakt samma gravyrslinga hon formar hemma i ateljén.
För att förstå sambanden vrider vi klockan tillbaks några årtionden, till slutet av
1980-talet.
Då var Susanne 24 år och arbetade med
reklam.
En dag besökte hon Hasse Svenssons
gravyratelje i Jönköping. Han hade lärt sig
36
Naturen fångas också i målningar, här är det visenter från
Eriksberg.
hantverket i Husqvarnas vapensmedja och
arbetade med det som kom att bli den
sista industriella jaktvapenserien i landet,
älgstudsaren Carl Gustaf, från Eskilstuna.
– Jag blev helt betagen. Det här var någon fullkomligt nytt för mig. Jag hade provat en mängd olika konsthantverk, glas,
keramik, teckning och målning. Men att
man kunde forma metall på det sättet blev
mitt livs aha-upplevelse, berättar Susanne.
Hon blev kvar där i ateljén och gick i
lära under flera år. Till slut tog Susanne
över stafettpinnen med att dekorera Carl
Gustaf. Likt många generationer svenska
vapen förskönades älgstudsaren med den
klassiska scrollerslingan.
FÖR ETT tränat öga är gravyrkonst som
att läsa handstilar, man känner igen konstnären även om motiven är lika. Och ibland
är de väldigt lika!
Det är därför de där vapnen på museet
var så fascinerande. De var formade av
hennes läromästares läromästare och så
fortsätter det in historiens dunkel.
Ingen vet riktigt när scrollerslingan upp-
VI SKOGSÄGARE 1/11
É?XeckfjjbfddXeiX
eXkli\eg\kkeXklic`^kfZ_
dXibeiXjkk%M`dk\i
dfiblccXe`j`kkYffZ_j\i
èk\YXiXkXccjbf^\eÉ
Susanne Staaf om sin
förebild Bruno Liljefors.
Susanne med en rikt dekorerad älgstudsare. En ståtlig älgtjur är omringad
av scrollerslingan, som är nära förknippad med svensk vapentillverkning.
Det blir också en del smycken i egen design.
I kontrast till mer klassiska mönster tycker hon
det är roligt att göra ett ”busigt” hjärta.
stod, kanske fanns den med när Husqvarna
började göra vapen på 1600-talet.
Hon är nu den ende gravören som för
traditionen vidare.
DEKORERAT VAPEN har människan
gjort sedan vi levde i grottor.
Det är vackert och det ligger lite magi i
hantverket. Kanske kan det locka fram
jaktlycka. Och naturupplevelsen kommer
närmare på något sätt.
Susannes vision med all den konst hon
ägnar sig åt är att öppna upp ögonen för
skogen och naturen.
VI SKOGSÄGARE 1/11
– Jag vill inte göra motiv i skottögonblicket, där jägaren fäller djuret, utan visa
naturen i harmoni. Det är denna skönhet
och totalupplevelse som ger jaktlyckan,
säger Susanne, som själv är en passionerad
jägare.
Utanför ateljéfönstret slår ett vresigt Vättern upp skummande vågor och en rovfågel
kan anas i den snöblandade vinden.
Det märker Susanne ingenting av
borta vid arbetsbänken.
Äggklockan tickar på i tio
minuter. Under den tiden är
hon i en helt annan mikrovärld
Matbestick.
med natur, hjortar, vildsvin och snirkliga
mönster som växer fram i metallen.
– Tid och rum försvinner. Jag måste koncentrera mig helt på arbetet. Därför behövs
äggklockan, för att inte gå över gränsen.
Här finns inte utrymme att bli trött och
göra fel.
I Sverige finns tre professionella vapengravörer, varav bara Susanne och en kollega använder hammaren, ungefär som en
bildhuggare i trä. Fast i mycket, mycket, mindre skala!
Hon har ett passionerat förhållande
till skogen och naturen.
37
=fikjkkeè^1
JljXee\]i¿
Dejki\k_l^^j]iXd
d\[\kkîXmpijkc
Inte bara vapen dekoreras,
här handlar det om fiskekonst i dubbel bemärkelse.
NArbetet är helt manuellt, utan
KULTUR
På sommaren händer det ofta att Susanne
flyttar ut och sover under bar himmel för
att komma närmare ”verkligheten”, utan
begränsande väggar och tak.
IBLAND KOMMER en havsörn seglade
över Vättern och häromdagen mötte hon
ett vildsvin vid husknuten.
Det är händelser som etsar sig fast i bildminnet likt frusna ögonblick, för att plockas fram i arbetet med penslar, penna eller
huggstål.
Älgstudsaren Carl Gustaf har sedan länge
gått ur produktionen. Nu samarbetar hon
med några hantverksmässiga vapensmedjor,
men mest är det privatpersoner som vill
dekorera sina vapen.
– Motiven förändras över tiden, de senaste åren har vildsvinen blivit allt populärare. Ofta är det någon speciell händelse
beställaren vill föreviga, eller kanske sin
trogna jakthund. Då är jag mån om att om
möjligt träffa hunden och fånga just den
individen. För djuren är precis som vi människor individer med egna känslor och uttryck.
SUSANNE GRAVERAR också knivar,
smycken, tecknar och målar. Och allt tar
sin början i skogen och naturen.
– Om mina arbeten kan bidra till att någon upptäcker skönheten i naturen blir jag
Verktygen är i grunden
enkla; en hammare och
ett gravyrstål. Till päls
och andra fina detaljer
används handsickel.
Enda maskinen i ateljén används till att
slipa stålen, vilket
i sig är en konst
det också.
några maskiner. Mönstret ”huggs”
fram med ett gravyrstål och
hammare.
Till de mer finstilta gravyrerna
används en handsickel, vilket är det
vanligaste verktyget bland gravörer
som arbetar med allt från
frimärken till smycken.
Ibland görs inläggningar av guld
och silver. Då slår Susanne upp ett
”laxspår” som är bredare i botten.
Därmed kan guldet hamras fast.
Dekorationen börjar med en
teckning. Den minskas ner och
förs över på metallen som
bestrukits med en tunn gummimassa, på vilken mönstret skissas.
Därefter är det ”bara” att börja
arbetet med gravyrstålet.
För att gravera ett vapen måste
det avhärdas, vilket oftast, men
inte alltid, är möjligt.
Enklare dekorationer av ett
underbeslag kan kosta någon
tusenlapp. Uppåt finns inga gränser,
det är inte ovanligt med gravyrer
kring 50 000 kronor.
jätteglad. Vi måste se den verklighet vi
lever i, inte bara den artificiella. Utan
djuren, naturen och växtligheten överlever vi inte. N
hållbart familjeskogsbruk firar 10 år!
Populära kurser för
privata skogsägare
äger du en skogsfastighet? Vill du
lära dig mer om skogsfastighetsskötsel? Sedan starten 2001 har ca 2 000
skogsägare och andra skogsintresserade
gått kurser i Hållbart familjeskogsbruk.
Några studenter har levt med skogen
sedan barnsben, medan andra just köpt
eller ärvt en fastighet.
kurserna är indelade i tre block;
grund-, fortsättnings- och fördjupningsblocket. Det sistnämnda har en
särskild inriktning mot det svenska
lövskogsbruket, medan de två första
fördjupar dina kunskaper inom Skogsskötsel, Skogsproduktion, Ekonomi
och marknad, Trämateriallära, Nya
affärsmöjligheter samt andra områden
som är relevanta för att sköta din skogs-
fastighet på bästa sätt. Kurserna ges på
halv- och kvartsfart och läses på distans.
Många studenter har valt att tillgodoräkna sig poängen och läsa vidare på
Skogs- och träprogrammet.
år 2011 firar Hållbart familjeskogsbruk
tioårsjubileum. Kurspaketet har blivit
populärt. Inför hösten 2010 låg kurserna på Linnéuniversitetets tio-i-topp
bland 2500 sökta kurser!
läs mer om utbildningarna inom Skog
och trä: lnu.se/amnen/skog-och-tra
Du kan också kontakta vår studievägledare Stanley om du har frågor:
[email protected]
tel 0470-70 86 25
Kalmar Växjö
$@BH@$TRSDQW
EQÉMNR@MMNKHJ@
$DKADS@K@
LÉM
C@BH@RD
!KKSCTE×QJMHOO@QLDCDMÇJS@W5SNLOQHRK@OODM
(HSS@CHMMÇQL@RSD$@BH@ÉSDQE×QRÇKI@QDOÉC@BH@RD
"QÇMRKDE×QAQTJMHMFUHCAK@MC@CJ×QMHMFKJL6W"DMRHM#/ TSRKÇOOFJL6W"DMRHM0QHREQÉMJQHMJKLNLR
2DM@TKS"HKKÉM-ÉM@CRJNRSM@CDMA@RDQ@ROÉnM@MRHDQHMFLDC$@BH@"HKKÉMHR@L@QADSDLDC2DM@TKS"HKKÉM2ÇMS@DɉQÇMS@LÉM
JNMS@MS2×QKHFQÇMS@34)"/2C@F@Q)MF@@UFHESDQ,NJ@K@@UUHJDKRDQJ@ME×QDJNLL@$@BH@QDRDQUDQ@QRHFHEQÉMDUDMSTDKK@SQXBJEDK
"HKDMOÉAHKCDMJ@MU@Q@DWSQ@TSQTRS@C,NJ@K@@UUHJDKRDQJ@ME×QDJNLL@
Foto: Peter Lohmander
Hur mycket älg bör vi ha i skogarna?
Professor Peter Lohmander har räknat
på saken. I det här debattinlägget presenterar
han ett konkret svar ur företagsekonomens
perspektiv.
EXAKT HUR MÅNGA älgar som finns
kommer vi aldrig att veta. Statistiska undersökningar har under de senaste åren
genomförts i olika områden. En typisk
siffra är 10 älgar per 1 000 hektar men
variationerna är stora. Låt oss anta att 10
älgar per 1 000 hektar beskriver nuläget.
Professor Leif Mattsson och hans medarbetare har räknat ut att bruttojaktvärdet
för älg i Sverige, år 2005/2006, var cirka
1,44 miljarder kronor. De kom också fram
till att jaktkostnaden för genomsnittliga
jägare i Sverige var 64 procent.
√ Nettojaktvärdet är då 518 miljoner
kronor.
√ Trafikolyckerna med älg kostar 617
miljoner kronor (rapport av Ingemarson,
Claesson och Thuresson, rapporterade år
2007).
Man skulle man kunna göra en väldigt
enkel kalkyl och säga att trafikolyckorna
med älg kostar mer än nettojaktvärdet på
älg:
√ 617-518=99 miljoner kronor i årskostnad.
√ Om vi då dessutom tar hänsyn till älgskadorna på skog så är älgarna en uppenbar förlustaffär.
NU ÄR emellertid saken den att man inte
nödvändigtvis måste välja allt eller inget.
40
Man skulle kanske kunna reducera
storleken på älgstammen?
I stort sett bör man kunna förvänta sig
att antalet trafikolyckor och skadorna på
skogen är proportionella mot antalet
älgar.
Vi får följande enkla samband mellan
K1 ( kostnaden för trafikolyckor, miljoner
kronor per år) och S (antal älgar per 1 000
ha i vinterstam): K1 = 61,7 S.
Den ”älgberoende marginalkostnaden
för trafikolyckor” blir därför 61,7 MSEK.
K2 (nuvärdet av kostnaderna för älgbetesskador orsakade av nu existerande älgar
har beräknats till cirka 300 miljoner kronor per år).
Om vi antar att dessa också är proportionella mot älgtätheten får vi följande
enkla samband: K2 = 30 S. Den ”älgberoende marginalkostnaden för bete” blir
därför 30 MSEK.
Marginalkostnaden för älgstammen blir:
MK = 61,7 MSEK + 30 MSEK = 91,7
MSEK.
JAKTVÄRDET ÄR INTE alls proportio-
nellt mot antalet älgar. Om vi har noll älgar så är jaktvärdet noll. Om antalet älgar
ökar så stiger jaktvärdet snabbt i början.
När antalet älgar ökar ytterligare, så stiger jaktvärdet allt långsammare.
Man kan säga att älgjakt, per älg, är väldigt intressant så länge som antalet älgar
är lågt. När det finns gott om älg, blir intresset för att jaga ytterligare en älg, allt
lägre. Se diagram 1.
OM VI EXEMPELVIS endast har 2 älgar
per hektar så ökar jaktvärdet med cirka
26 miljoner kronor om vi ökar älgtätheten
till 2,1.
Om vi redan har 15 älgar per hektar och
vi ökar till 15,1 så ökar jaktvärdet med 2
miljoner kronor.
När vi har den optimala älgtätheten så
är marginalintäkten lika med marginalkostnaden.
Detta inträffar när vi har cirka 6 älgar
per 1 000 hektar i vinterstam. (Om vi har
lägre älgtäthet är marginalintäkten högre
än marginalkostnaden. Om vi har högre
älgtäthet är marginalintäkten lägre än
marginalkostnaden.) Se diagram 2.
(% Älgstam på optimal nivå: Cirka 6 älgar
per 1 000 hektar i vinterstam.
)% Fundera över hur skogsbruket bör
anpassas till älgarna. När vi har risk för
betesskador är det ekonomiskt optimalt att
skapa flexibilitet i de skogliga föryngringarna
genom att, på lämpliga marker, plantera
blandbestånd med exempelvis tall och gran.
Först om ett par decennier kan man veta
hur älgskadorna har utvecklat sig. Om det
då visar sig att man inte har fått omfattande
älgskador, kan man välja att låta tallen bli
huvudträdslag i den vuxna skogen. Har man
däremot haft otur med älgskador på tall,
kan man gallra ut tallen (till massaved eller
energived) och låta granen växa vidare till
slutavverkning.
Läs mer:
Det här är en något förkortad och
förenklad version av debattinlägget.
Orginalet kan läsas på http://www.
lohmander.com/Information/Ref.
htm. Där finns också fler analyser av
kostnaderna för älgen.
Jaktvärde för älg, på marginalen
Miljoner SEK
v
r det bra att vi har älg i Sverige?
Om vi ska ha älg: Hur många bör
vi ha?
Detta är några av de frågor som man kan
ställa sig som medborgare, skogsägare,
jägare med mera. Generellt kan man tycka
att älgar, liksom andra djur och växter, bör
få existera. Vi brukar ju hävda att den biologiska mångfalden bör värnas.
Å andra sidan kommer vi inte ifrån att
vissa livsformer kan orsaka många problem för andra. Allting hänger ihop. Vissa
bakterier kan exempelvis vara nödvändiga
för våra magars funktion. Andra bakterier
och virus kan orsaka död och plåga.
Så är det också med älgarna!
Vissa personer har stor behållning av att
jaga älg. Andra personer dödas eller invalidiseras i trafikolyckor orsakade av älg.
Många skogsägare finner också att älgarna äter upp deras tallplanteringar.
Så kan vi hålla älg och
älgskador i schack
300
250
200
150
100
50
0
5
10
15
20
25
Älgtäthet (Antal älgar per
1 000 ha i vinterstam)
Diagram1.
Jaktvärdet är omräknat
till prisnivån 2010.
Bestämning av optimal älgtäthet
Miljoner SEK
DEBATT
Hur många älgar
har vi råd med?
300
Marginalintäkt
Marginalkostnad
250
200
150
100
50
0
5
10
15
20
25
Älgtäthet (Antal älgar per
1 000 ha i vinterstam)
Diagram 2.
VI SKOGSÄGARE 1/11
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected]
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Info och video på
www.lotico.se
II—
I
—
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
3
1m /min
Ny effektiv utmatningstransportör
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Stångsåg
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
! " ! #
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Även lämplig
för sågytor
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
# !#
(#%
%#!
"! #%!!
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , Med reservation för tryckfel
och valutaförändringar.
Snickerimaskiner till specialpris
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning
för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Direkt
fr
import ån
ören
Pris 9 596:exkl moms
Fraktfritt
Plan- och rikthyvel
PT310
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5 000 rpm
Matningshastighet 7 m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 310 mm
Bordsstorlek 1 040x312 mm
Planhyvlingsbredd 305 mm
Planhyvlingshöjd 200 mm
Vikt 175 kg
Artikelnummer 104030
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66
14.30
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00
Besök
internet:
http://www.duabhuset.se
Besök
ossoss
på på
internet:
http://www.drift-underhall.se
VI SKOGSÄGARE 1/11
Industrispånsugar av högsta
kvalitet till specialpriser
Kombinerad, kraftig och professionell för såväl
Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor
stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),
i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd.
matarvalsar tillverkade i stål.
Pris 3 196:s
exkl mom
DUAB
FM230-L1
Plan & rikthyvel DUAB ML394Q
med långhålsborrsbord
Plan- & rikthyvel
DUAB ML392B
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal kutter 4000 rpm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Riktbord 1050x250 mm
Max hyvelbredd 250 mm
Planbord 600x250 mm
Pris 5 196:s
Varvtal kutter 4000 rpm
Pris 1 116:s
exkl mom
Antal stål i kuttern
exkl mom
3 st 250x30x3 mm
Valsputsmaskin EP-3724VS
Matningshastighet 8 m/min För snickeri och industri,
med steglös matning
Max planhöjd 180 mm
Motor 5,5 kW
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max putsbredd 940 mm
Vikt 148 kg
Max putshöjd 100 mm
Rikthyvel
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Vikt 440 kg
6:Pris 17 59
s
exkl mom
itt
Fraktfr
Förbeställ vår
katalog 2011
(beräknas
klar feb)
eller se vår
hemsida
www.duabhuset.se
kap 1 050 m3/h
Artikelnummer:
107680
Vikt 480 kg
Specialerbjudande på Artikelnummer 100114
Pris 34 90 0:
plan- & rikthyvlar, spånsugar,
exkl moms
kombimaskiner, div storlekar!
DUAB 300S
kap 3 000 m3/h
Artikelnummer:
108812
Pris 1 596:s
exkl mom
DUAB
FM300
kap 2 000 m3/h
Artikelnummer:
107679
Yt-& kantbandputs
DUAB MM-2315
Kraftig,oscillerande Pris 5 20 0:bandputsmaskin
exkl moms
försedd med ett
kraftigt och långt
arbetsbord i gjutjärn
som är höj- och sänkbart.
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Bandstorlek 152x2515 mm
41
SPARA PENGAR
Genom att välja rätt bränsle. Att värma
upp en villa som förbrukar
25 000 kW timmar/år kostar:
VEDPANNA
VEDHANTERING
Molle
Gör jobbet lättare!
45 kW
26.000:-
El
Olja
s
s
s
s
Fjärrvärme
Pellets
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
27 500:-
20 500:-
13 750:-
inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Bergvärme
Motorsågskampanj
Flis
40 000:-
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
12 500:-
6 250:-
Veto har mer än 50 års erfarenhet av
bioenergi. Det självklara valet för dig som
vill ha frihet att välja bränsle.
från
cén
c
u
S
ood
ia W
m
l
E
Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21
www.ipab.se s [email protected]
Mer info
www.sp.se
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW
som lämpar sig för alla
biobränslen såsom flis, spån,
briketter, pellets och torv.
I en normalvilla räcker en
påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
VETO 8
8 000-11 000 liter
Brännaren med större
bränsleförråd.
Effekter
40-160 kW med
kraftig matarskruv som går att
förlänga upp till 4 m från förrådet.
Matning med fjäderomrörare.
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta 30 kW–8 MW
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
Dolmar 5105H Proffssåg 50cc 3,8 hk
inkl handtagsvärmare
NU 6 495:Dolmar röjsåg 45 cc 3,1 hk NU 6 995:Dolmar 420C farmarsåg 2,8 hk,
vevhus i magnesium.
Endast 4 kg!
NU 3 995:HVA 346PG E-tech
NU 7 995:HVA 355fxt
NU 9 495:-
0511-540 19
www.sibro.se
När du vill fiska, ta reda på
vilka regler som
gäller innan du
kastar ut reven.
Lär dig mer om Allemansrätten
www.naturvardsverket.se
Skydda gårdens mindre
fordon och maskiner med
säkra dörrar från EAB.
Tillverkas av varmförzinkat
stål efter dina önskemål
och mått.
Ring oss gärna eller
gör din förfrågan via
www.eab.se
333 33 SMÅLANDSSTENAR
T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e
TIMMERMATARE
ÅTERFÖRSÄLJARE:
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
Från små timmermatare
till stora anläggningar
Nyhet!
FÖRDUBBLA
Andra produkter:
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Hydraulaggregat
Automation
din vedproduktion med
KAPAUTOMAT
Stegmatare med enkel pålastning
Kan även fås med tippande pålastning
eller ställas efter ett stort matarbord
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
42
ställs efter vedprocessorn.
Du kapar dubbla längden,
kapautomaten gör resten.
Kommer inom kort.
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
[email protected]
VI SKOGSÄGARE 1/11
Problem med oljeläckage i
Hydraulsystem?
Servostyrning?
Växellåda?
Automatlåda?
Vevaxeltätning?
Konverter?
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar
i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
%HVWlOO
NORQDGH
SODQWRU
0DVXULDOOD
SODQWRU
0DVXUEM|UNSODQWRU
0RGHUWUlGPHGH[WUHPWEUDPDVXU+lUNRPVWV|GUD)LQODQG
0DVXUEM|UNEHULNDUGLQIDVWLJKHWgNDUPnQJIDOGHQL'LQVNRJ
3ULVRFKVRUWLPHQWVOLVWDPDVXUEM|UNERNPP±ZZZPDVXUSODQWRUVH
Bengt-Elis Pettersson
0382-124 19, 0702-65 41 71
[email protected]
0DVXUEM|UN
6SHFLDOSODQWRU
Harald Säll
0470-126 36, 0706-37 66 36
[email protected]
Ingen demontering krävs!
Tel: 0660-29 70 50
Hemsida: www.orionoljor.se
Email: [email protected]
Behåll greppet
och hamna inte på glid
Broddbult sats
70 st Std brodd
30 par Bandlåsbult
M 14x40 10/9 inkl mutter
1558:- inkl frakt
Skördaraggregat
Skördaraggregat BJM 350 bygger på
stegmatarprincipen. Detta tillsammans med
uppbyggnad på enkla och driftsäkra
komponenter, gör att aggregatet lämpar sig
att monteras på flera olika typer av basmaskiner, som t e x jordbrukstraktorer, skotare,
grävmaskiner och traktorgrävare.
Renovering, Bandlås, Brodd
Nya boggiband 400-750 mm
t
Röjklinga
Till vårt sortiment hör också BJM Röj
-aggregat 80 som är ett lätt röjaggregat för ledningsgator och vägkanter,
men som även kan användas för
skogsröjning.
Kontakta oss för mer information!
Tel 0528-700 00,
kvällar 0528-700 11
www.bjmmaskin.se
messmide.se
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset
på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.
Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer
och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.
Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.
Kontakta oss gärna för ett resonemang och
kostnadsfri värdeuppskattning.
Peter Olsson
Skogsmästare
[email protected]
0705-54 24 49
Mikael Sjöberg
Lantmästare
[email protected]
076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
mmm$Wjb$dk%iae]
Flexibelt maskinkoncept för
skonsamt skogsbruk
Tel 0565-920 90
[email protected]
VI SKOGSÄGARE 1/11
www.pergonova.se
Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW
43
SNÖKEDJOR
SLIRSKYDD
DÄCKSKYDD
Griper M
467 olika dimensioner och
mönster i lager.
Griper M
Kraftig piggkedja som även
är lämplig för vägkörning.
NR 2
2011
TEMA
343 36 Älmhult, Tel 0476-521 35
www.nyvab.se
Ecosågen Twin 400
Flaktankar
för diesel
Mobilt eller
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
enmanssågverk
Mobilt
“Quattro”
ntverk
4 sågklingor
Inbyggt ka
Se Video på vår hemsida
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
220 liter och 440 liter
Komplett tank med 12v eller 24v pump och automathandtag för smidig tankning ute i fält eller hemma på
gården. Uttag för truckgafflar.
Pumpen ger 45 l/min och har 4 meter slang.
Carrytank 220 liter 5 450 kr + moms
Carrytank 440 liter 8 950 kr + moms
Tel 0372-710 03,
070-215 50 96
Utgivning
7 april
Sista bokningsdag
7 mars
Sista materialdag
11 mars
070-244 75 40
VEDSÄCKAR
– Alltid till ett bra pris!
Prisexempel:
– 40 liter från 1.35 kr/st
– 1 m3 14.25 kr/st
min. 100 st
– 1 m3 12.15 kr/st
min. 200 st
– 1,5 m3 storsäck,
ventilerad 99 kr/st
Energi &
Skogsvård
Kontakta:
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97
Fax 08-588 369 79
Vårens !
ring
investe
[email protected]
Mårten Bäck
Tel 08-588 367 38
Fax 08-588 369 79
ERBJUDANRDE
3
30 st 1 m EU
k,
vedsäc 1 st
säckstativ:
1.795:-
[email protected]
Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen,
nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan!
sWWWBAMSEPRODUKTERSE
Birgit Emilsson
Tel 040-601 64 55
Fax 040-601 64 49
[email protected]
Moms
och frakt
tillkommer.
Oaccy Maskintrading AB
Tel. 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se
CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053
Vedprocessorn för grävmaskin.
Snabbt & enkelt utan arbete !
44
En investering som betalar sig snabbt.
Ring för en demo hos oss !
VI SKOGSÄGARE 1/11
Nils
Nilsson.
VD-KARUSELL I SKOGEN
I november aviserade Tomas Mörtsell att han avgår som ordförande
vid Norras stämma i maj. Han väljer att koncentrera sig på politiken och
är sedan årsskiftet centerpartistiskt kommunalråd hemma i Storuman.
Tomas skriver in sig i Norras historia genom fusionen med Norrbottens
Läns Skogsägarförening.
På tjänstemannasidan är det byten på tre av fyra vd-stolar.
I våras lämnade Bo T Holm Norra skogsägarna. I hans ställe är ekonomichefen Eva-Maria Ekström tillförordnad vd fram till att Pär Lärkeryd tillträder (se artikel längre fram i tidningen).
Mellanskog söker en ny vd efter Lars Gabrielsson som avgick vid årsskiftet. Tills vidare är Bengt Vanerell tillförordnad vd. Han har tidigare
varit ekonomichef i föreningen.
Lars Gabrielsson tillhör veteranerna på höga positioner inom skogsägarrörelsen. Lars har varit anställd i Mellanskog i 18 år och arbetat 11
år som vd.
Nils Nilsson, vd på Norrskog, har kämpat på ännu längre. Nils har
arbetat 19 år på Norrskog, varav 12 år som vd. Han väljer att avgå vid
föreningsstämman i maj månad.
En av Lars Gabrielssons stora uppgifter under åren har varit att forma
det nya Mellanskog efter fusionen mellan Mälarskog och gamla Mellanskog. Föreningen har koncentrerat sig på skogen och inte minst
bioenergi, medan sågverksrörelsen är en del av Setra.
För Nils Nilsson har mycket handlat om formandet av trävarukoncernen
NWP (Norrskog Wood Products).
LYFTER FRAM KVINNORNA
– Leverantörer som inte ser kvinnliga skogsägare går miste om affärer.
Det framhåller jämställdhetskonsulten Pernilla Karlsson som driver
företaget Add Gender.
Hon och hennes kollega, Jenny Claesson, har anlitats av Elmia inför
årets skogsmässa (26-28 maj).
– Vi funderar på att ordna en tävling under mässan och har frågat
kvinnliga skogsägare vilka priser de helst vill ha. Svaret blev en kurs i
motorsågning, berättar Pernilla Karlsson.
Exemplet visar att engagemanget i skogsbruket inte har något med
kön att göra, utan med individens intresse.
– Den enögde säljaren som bara ser män är förutbestämd att gå miste
om affärer. I synnerhet när det gäller familjeangelägenheter, vilket
privatskogsbruk är. Inköp av utrustning och försäljning av skog är
oftast ett gemensamt beslut.
DjkXidk\g<cd`X
NÅrets Svenska mästerskap för
K`gjXfdkiYp^^\
NÄr det någon som känner till ett
LarsGöran
Pettersson återvänder
till gården
med
slaktsvinproduktion och
vindkraft
som extra
inkomstkälla.
>im`[Xi\
LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson avgår vid stämman i maj
månad. Han blev ordförande 2005
och har under de här åren lagt mycket kraft på att utveckla företagandet
på gårdsnivå. Medlemskåren har ökat
från 159 000 till 170 000.
NVid årsstämman i april avgår
Sveaskogs vd Gunnar Olofsson.
– Jag har arbetat i Sveaskog i tio
år och är nu redo för nya uppdrag,
säger han.
NPeter Lindvall, 42 år, är ny
vd för LRF Konsult. Han kommer
närmast från Länsförsäkringar på
Gotland där han varit vd i sex år.
Epjbf^jdXek`ccNN=
NHåkan Wirtén är ny generalsekreterare på WWF (Världsnaturfonden). Han var tidigare
biträdande generaldirektör och chef
för Skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.
Ordförande för WWF är för övrigt en
annan ”skogsprofil”, Björn Hägglund
med ett förflutet på Stora Enso.
K`ccYXbj`^\e
NEfter tolv år har skogsmyndigheten på Gotland återvänt till
fadershuset. På försök ingick den i
länsstyrelsen. Nu är Gotlandsskogen
åter en del av Skogsstyrelsens revir
med nybildade ”distrikt Gotland” och
Jonas Löfstedt som chef med ett
20-tal medarbetare.
NY ORDFÖRANDE PÅ SLU
Lantbruksuniversitetet (SLU) har fått en
ny ordförande. Det är Ingrid Petersson,
från Astra Zeneca. Hon efterträder LarsErik Edqvist, som varit styrelseordförande
sedan september 2003.
VI SKOGSÄGARE 1/11
NAMN & NYTT
Pär
Bo T Holm. Lars
Gabrielsson. Lärkeryd.
Jenny Claesson och
Pernilla Karlsson
på Add Gender ska
hjälpa Skogselmia
att lyfta jämställdhetsfrågan.
Ingrid
Petersson.
fantastiskt bygge i trä?
Då går det bra att tipsa juryn för
Träpriset 2012. Träpriset delas
ut vart fjärde år och är en
av landets största arkitekttävlingar. Prissumman på
100 000 kronor kommer att
delas ut för en byggnad som
representerar god svensk arkitektur
i trä och som speglar tiden vi lever i.
Alla slags konstruktioner kan delta i
tävlingen: broar, höghus och offentliga byggnader är lika välkomna
som privatvillor, sommarstugor och
dansbanor.
Mer information:
www.skogsindustrierna.org/trapriset.
skotarförare genomförs på Elmiamässa, och om två år är det dags för
världsmästerskap på samma plats.
– Tävlingen är viktig, inte minst
genom att omvärlden får se hur
fantastiskt duktiga förarna är, säger
Ulf Sandström, vd för SMF (skogsentreprenörerna) som arrangerar
tävlingarna.
>lc[c^\
NPå årets upplaga
av Elmia-mässan är
det premiär för en
ny utmärkelse: ”The
golden logger”.
Den tilldelas en entreprenör
som både är duktig på att förbättra
lönsamheten och är en attraktiv
arbetsgivare.
Frågan är bara var han eller hon finns.
Klas Norin på Skogforsk tar gärna
emot förslag, Enklast är att maila:
[email protected]
Alternativt ringa 018-188586.
Ki[\e`Z\ekild)'((
NFör läsarna av den här tidningen är varje år ett skogsår,
men i år omfattar det hela världen! FN har nämligen utsett
år 2011 till det internationella skogsåret; “International year
of the Forests”.
Det övergripande budskapet är ”Forests for people”. Temat
är skogarnas betydelse för människors överlevnad och
välbefinnande världen över.
På hemmaplan flaggar exempelvis Skogsstyrelsen för fler
kampanjer för barn och Naturvårdsverket lägger på ett
extra kol för att sprida förståelse och kunskap om skogen.
”JE DIS OUI AU BOIS POUR DIRE NON AU CO2”
Den som vill lära sig lite franska kan
börja nu: ” Je dis OUI au bois pour
dire NON au CO2!”
Det betyder: “Jag säger JA till trä för
att säga NEJ till CO2!”
Parollen är kärnbudskapet i en tvkampanj med stöd av den svenska
skogsindustrin.
– Tack vare den franska regeringens
satsning på att öka andelen trä i
franska byggnader, har marknaden
för svensk träindustri i Frankrike en
fantastisk potential, säger Mikael
Grevesmühl, vd för Stora Enso Bois.
45
KRÖNIKAN
Krönikören Gunnar
Heibring hemma
på skogsgården i
Valsjöbyn. I fjärran
skymtar fjälltopparna i Norge, ett land
som har en hel del
att lära ut då det
gäller utveckling av
landsbygden.
Foto: Pär Fornling
Dags utveckla landsbygden
S
verige har aldrig haft någon långsiktig strategi
för att vända utflyttningen från landsbygden. De flesta
kommuner kalkylerar med
minskad befolkning varje år
och planerar efter det.
Vi måste bestämma oss för
att vi vill förändra den trenden
genom att ge befolkningen
och företagen förändrade
förutsättningar!
Att fortsätta med landsbygdsstrategi av typ konstgjord andning som vi gjort i
60 år leder inte till förändring.
Äntligen har vi fått en
landsbygdsminister som
jag hoppas ska leva upp till
sin titel och våga prova nya
verktyg så att vi får ett annat
resultat, nämligen ekonomiska verksamheter som lockar
människor tillbaka till områ-
Temaresor för skogsägare
och naturintresserade 2011
Sydamerika/Brasilien Stora Plantageresan mars, Södra
Fullbokad (anmäl intresse för framtid)
USA/Väst, Stora trädresan, 24/4-5/5, med Norrskog
Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia
USA/Väst, Stora trädresan, 8-19/5, med StoraEnso
USA/Mitt, I historiens fotspår, 26/7-9/8,
Svenskbygderna, prärien, Yellowstone & Black Hills
USA/Väst, Stora trädresan, 12-24/9, med Södra
Kanada - USA/Öst, Stora Skogsresan, 26/9-7/10,
Skogsvidder, höstfärger & skogsbruk i New York
För mer info:
www.skogsresor.se
[email protected]
070-671 72 22
Skog- Natur & Människomöten
–Vi skapar minnen för livet!
46
dena där naturtillgångarna och
råvarorna finns.
Att stjäla goda idéer är
alltid bra, kanske vårt grannland i väster kan bistå oss i
vårt arbete med att utveckla
resursen landsbygden.
I Norge har man olika
storlek på arbetsgivaravgiften
beroende på verksamhetens
belägenhet.
För att locka exempelvis
läkare och tandläkare att
etablera sig på landsbygden
skrivs studielånen av efter att
vederbörande varit verksam
där under en viss tid.
Kommunala utbildningsinsatser i företagsekonomi har
varit mycket lyckosamt.
De norska landsbygdskommuner som har vattenkraftsproducenter erhåller en viss
del av produktionsvinsten till
att utveckla den lokala verksamheten i kommunen.
QQQ
Det finns många förslag och
idéer på åtgärder som vi kan
prova om vi bara bestämmer
oss och sätter ett tillväxtmål
för landsbygden.
Vår förnyelsebara råvara,
skogen, växer i störst omfattning på landsbygden med
cirka 120 miljoner skogskubikmeter per år.
Forskare har dessutom kunnat visa att tillväxten kan ökas
med minst 20 procent genom
olika insatser i skötseln av
skog. Samtidigt har befolkningen på landsbygden sedan
slutet av 1940-talet minskat
stort i antal.
Slutsatsen är att vi har en
fantastisk naturtillgång i träfibern men få människor som
bor och verkar i de områden
där råvaran växer.
QQQ
För att vända trenden krävs att
vi har en strategi för landsbygdsutveckling, och i den är
skogsråvaran den viktigaste
pusselbiten.
Under många år har det
varit omvända världen i debatten. Vi har haft mest fokus på
de markarealer som vi inte
ska producera träfiber på,
alltså mark som avsatts för
naturvårdsändamål.
Nu måste vi ha lika stort
fokus på produktion.
De traditionella produkterna som massa, papper och
sågade trävaror är förstås
viktiga.
Vi har också det tredje
benet, bioenergin som producerar värme och el.
Dessutom är ett flertal produkter från träfibern under utveckling som fordonsbränsle
och viskos som inom en snar
framtid kommer att ersätta en
stor del av bomullen i våra
kläder.
Dessa produkter och många
fler bidrar till att skognäringen drar in cirka 90 miljarder i
exportnetto och basen för allt
finns på landsbygden – den
måste ha förutsättningar att
utvecklas.
Gunnar Heibring
Ordförande Norrskog
VI SKOGSÄGARE 1/11
Nyheter från AS FORS MW
FARMA Generation 2
FARMA Generation 2 är kvalitet till rätt pris som tål att jämföras!
Med sina snart 20 år på marknaden och mer än 10.000 sålda kan FARMA idag
erbjuda marknadens bredaste sortiment. Hos oss finner du allt från den lilla
vedvagnen för dig med en mindre areal skog till vagnen för dig som arbetar
kontinuerligt i din skog. FARMA erbjuder som standard det andra tar extra
betalt för. Våra vagnar och kranar går att kombinera utifrån just dina behov
och vårt tillbehörssortiment är ett av marknadens mest prisvärda!
Nytt FARMA kransortiment
CT 8,5–12 4WD
ZT 6,5–12
CT 6,3–10
CT 5,3–9
Nytt FARMA Gripsortiment
GRIP 0,22
GRIP 0,19
GRIP 0,16
RISGRIP 0,16/0,19
Bilden visar 0,19.
Utbytbart fäste för rotatoraxel 49 mm eller 59 mm.
Ange önskat fäste vid beställning.
INSATSSKOPOR 0,16/0,19
Insatsskopor
0,16 monterade i grip.
Utbytbart fäste för rotatoraxel 49 mm eller 59 mm.
Ange önskat fäste vid beställning.
GRIPSKOPA 160/200 liter
200 liter är försedd med utbytbart fäste för rotatoraxel
49 mm samt 59 mm. Ange rotatoraxel vid beställning.
Gripskopa 160 liter har fast fäste för rotatoraxel 49 mm.
Fast fäste för
rotatoraxel 49 mm.
0,19 är försedd med utbytbart fäste
för rotatoraxel 49 mm samt 59 mm.
Ange rotatoraxel vid beställning. Risgrip
0,16 har fast fäste för rotatoraxel 49 mm.
Styrkan att utvecklas!
FARMA satsar stora resurser på produktionsutveckling. Senast i raden av investeringar är de nya lokalerna för design och konstruktion. Genom att ge ökade
resurser tar vi vår marknadsledande roll på största
allvar. FARMA ska leda utvecklingen. Nyheterna i denna
annons är bara en liten del av allt som är på väg fram.
Håll utkik i kommande annonser och på vår hemsida
www.forsmw.com för fler nyheter!
Gripklor och skophalvor utsätts för stora krafter med kraftigt slitage som följd. Vi använder Weldox 700 för din trygghet vid köp.
Kvalité till pris som tål att jämföras!
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Alla priser exkl. moms och frakt.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida
www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
NYHmEodTel!l i ny design.
rad
BigX uppgrade
kraft.
cm, 4-30 t klyv
0
5
er
et
am
di
Kap
Ytterligare
ökad kapacitet
Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och
tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares
unika behov. Den höga kvaliteten säkerställer lång livslängd
och effektiv vedframställning.
TREJON Ved-1101
0DUNQDGVOHGDQGHRFKWHVWYLQQDUH
*HQRPWlQNWDLQQRYDWLYDRFKXQLNDO|VQLQJDUI|U
VPLGLJRFKUDWLRQHOOYHGKDQWHULQJ
8SSOlJJQLQJVERUGRFKDQGUDWLOOEHK|UI|UlQQX
K|JUHNDSDFLWHW
.YDOLWHWRFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|UVLJ±
|YHUnUVHUIDUHQKHW
Vi har maskinerna för hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!
[email protected], www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19