docEnergi fixar gallringen
download 
Report Transcription
Energi fixar gallringen
Nr 5 2009 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms NYTT JÄTTEKRAFTVERK: Energi fixar gallringen Skogen får nyckelroll i Köpenhamn Satu håller koll på EU HA RÖJAREN PÅ RYGGEN! BASTU AV EGEN Så slipper SKOG du älgen Stridsman öppnar för gödsling ?2(:(36.,9:E33+?.5,:8;5: Ny hemsida 019- 30 43 25 3(5:)8;2A05+;9:80A1(2:93(2:A:8E+.F8+ www.nimaab.se Bradleyrökar Stor kapacitet Lämplig för kall– och varmrökning. Sköter sig själv utan tillsyn upp till 8 timmar. Smakbriketter för olika smaker finns. 3 740:– 80.05(3 Rostfri 4 760:– 0.0:(3.(33,8 4 760:– 0.0:(3.(33,8 5 596:– 802,::,8 7(*2 Vakuumpackar Köttkvarnar 1-fas 230 V MR 9 1 hk 250 kg/h 3 180:– MR 10 1,5 hk 400 kg/h 4 120:– Alice Automatic Turbo Max !F9(8, 50st 20 ×29cm 2st rullar, 6m × 20 cm 2st rullar, 6m × 30 cm 2 240:– 3 780:– 148:– 124:– 148:– Charkbackar Vi har kvarnsatser till de flesta köttkvarnar Tigersåg 30:,8 30:,8 Rabatt 5 st 10%, 10 st 20%. 556:– 1 276:– inkl. väska 40 liter vit eller röd 16 liter röd Lock till 40 liter Lock till 16 liter 184:– Eka slaktset Flå–, ben– och köttkniv plus Effekt 1 010 W E4730.-G823?<505. 172:– 104:– 92:– 56:– Skyddshandske "69:-80::9F.)3(+ 400 mm 165:– 5-pack 140:–/st ?3(..8,.(: Saltlake978;:( 230 V. Freonfritt, väggmonterat. Gratis bygganvisningar. CU 350 350 W 8 996:– CU 450 450 W 9 380:– CU 900 875 W 11 780:– 980:– Ange rumsvolym, temperatur och inläggningsmängd/dygn. buköppnare. 14 400:– 14 900:– 8(.9(>(8 Trädfällriktare $/;3,:044,8<(.5 $/;3, 7,5$8(0368 Professionell timmervagn för ATV. Högsta kvalitet. Lastförmåga 1500 kg. Längd 2 900 – 3 880 mm. Bredd 1 360 mm. Vikt 220 kg. Kranhöjd 1 800mm. Välbyggd proffsig vagn från Thule. Lastförmåga 1500 kg. Totallängd 3 040 mm. Invändigt flak 2 220 × 1 280 mm. Fördjupning bredd 730 mm. Duralux 3 100:– Fler LED-modeller, se katalogen. 2 460:– 8,77<0++,8 2 820:– 21 cm 396:– 3 820:– 26 cm 484:– Kraftfull 12 V kompressor försedd med intercooler. Klarar tuffa arbeten i fält. Fritt 566 lit/min. 266 lit/min vid 620 KPA. 04(2(:(36.,5 finner du även: SuperVision Duralux Robust konstruktion gör att den lämpar sig utmärkt för skogs– och grävmaskiner, marin miljö m.m. Klarar 3m vattendjup. Mycket ljus. Låg strömförbrukning. Extrem livslängd. IP 68. 4st 10W LED-lampor. Ger 3600 lumen vid 12 V. 3,3 A. Diameter lamphus 4". Spänning 9 – 60 V. 6 680:– '(8526478,9968 12 V Mod I+ Mod II Mod III A 8,.659F.2,+168 och svärd A &,+4(9205,8 Bensindrivna /G. tryckstvättar A &,+9E*2(8 8()(::7F(33( Bärbar 110 bar Telwinsvetsar under A #26.9<,82:?. 9,7:,4),8 @ 62:6),8 Och mycket mycket Större mod. 160 bar 3 120:– 1 860:– mycket mer... Sits Activo Plus Sits Activo Alto Sits De Luxe #0:9647(*: 4 420:– /G.8?.. 2 396:– 1 700:– Motorsvets 174 5 380:– Med Hondamotor. 5 – 160 A. Elektrod 1,6 – 3,2 mm. 130 A 30%. Vikt 40kg. 14 800:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se INNEHÅLL Nummer 5 2009 /ÅTUBOVNNFSVULPNNFSEFOEFDFNCFSr5&."6UCJMEOJOHFLPOPNJ ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 HANS HURTIGàDLMÕOTBNIFU JHBMMSJOHFOHFOPNBUUBWTUÇGSÇO NBTTBWFEPDITÅMKBBMMUTPNFOFSHJ Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Sidan 12 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 LARS-ERIK LILJELUND är en av OZDLFMQFSTPOFSOBWJE LMJNBUGÕSIBOEMJOHBSOB J,ÕQFOIBNOTPN CÕSKBSJNJUUFOBW EFDFNCFS Sidan 20 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: [email protected] Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: [email protected] Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö ULF EMILSSONUPHBWWFSLOJOHTGÕSMVTUQÇHSVOEBWPTÅLFSIFU Sidan 22 LSJOHOZDLFMCJPUPQFSOB 5 LEDARE:-BHBSOBNÇTUFCMJCFHSJQMJHBSF 6 PROFILEN:1SPGFTTPSOJ7JOEFMOQSBUBS QFSTJMKBPDIMZGUFSGSBNTLPHFOTNÕKMJH IFUFSGÕSLMJNBUFU 10 NÄRINGSPOLITIK: %ÕEBHSBOBS WÅDLFSGSÇHPSPNNÇMFONFEOBUVSWÇSEFO 12 ENERGI: 3FLPSETUPSULSBGUWFSLGÕSCJPFOFSHJ &OFSHJWFEFOHÕSHBMMSJOHFOMÕOTBN /VÅSCJPFOFSHJTUÕSTU 16 SKOGSGÅRDEN:+FOOZTEVCCFMMJWQÇ TLPHTHÇSEFOPDIJ4UPDLIPMN 18 MARKNADEN: #PMBHFOWÅSEFSBSTLPHFOMÇHU %ZTUFSVUWFDLMJOHGÕSLPTUOBEFSOB JTLPHTCSVLFU 20 MILJÖ: /ZSPMMGÕSTLPHFOWJE LMJNBUNÕUFUJ,ÕQFOIBNO 22 NÄRINGSPOLITIK:0TÅLFSIFUPN OZDLFMCJPUPQFSLPTUBEFNBSLÅHBSFÕWFS LSPOPS 26 SKOGSSKÖTSEL: 5PQQSÕKOJOHNÅUUBSÅMHFOPDIHZOOBS LWBMJUFUFO &GGFLUJWBSFBSCFUFNFEOZSÕKTÇH RESERVATETCJMEBEFTQÇHSVOEBW Sidan 10 EFOHBNMBHSBOTLPHFO 29 NYHETER: 4BUVÅSEFOPSEJTLB TLPHTÅHBSGÕSFOJOHBSOBTLWJOOBJ#SZTTFM 32 FÖRÄDLING:'ÕSÅEMJOHHÕSEFUNÕKMJHU BUUMFWBBWEFOFHOBTLPHFO 36 TEKNIK: 4LPOTBNNBSFESJWOJOHNFECSFEBSF EÅDLPDICBOE ,PGPUQÇGÕSBSMÕTNBTLJOàYBS TUVCCBSOB Nr 5 2009 38 POLITIK:*OUFSWKV NFEEFOOZFHFOFSBM EJSFLUÕSFOQÇ4LPHT TUZSFMTFO 40 EKONOMI: -ÅHFU QÇNBSLOBEFOGÕS GBTUJHIFUFS Omslagsfoto: Pär Fornling ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: [email protected] En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms ERK: NYTT JÄTTEKRAFTV Energi fixar gallringen 42 DEBATT: 7JMMTUPQQB GÕSWÅSWTBWESBHFUGÕS BUUIKÅMQBVOHEPNBSOB 44 INTERNATIONELLT: &6QPMJUJLFSQMBOUFSBEF USÅE Skogen får nyckelroll i Köpenhamn Satu håller koll på EU HA RÖJAREN PÅ RYGGEN! BASTU AV EGEN Så slipper SKOG du älgen Stridsman öppnar för gödsling 0NTMBH Mellanskogs ans var ige för bioenergi Staffan Per sson vid ett ackumulerande aggregat. 53 NAMN&NYTT: 1BSGZNNFEGÕSGÕSJTLEPGUBWTLPH 54 KRÖNIKAN:#PLBQMBUTQÇGSBNUJETSFTBO www.atl.nu/skog 57ª5*%/*/("3m4".."4*%" VI SKOGSÄGARE 5/09 3 Limited Edition Grizzly 700 4x4 LE Nu har du chansen att byta upp dig till en unik version av populära Grizzly 700. Vi har två Limited Edition versioner av Grizzly 700 med en unik färgsättning i röd eller blå metallic. De är dessutom utrustade med gjutna blankpolerade aluminumfälgar. OBS: Tillgången är mycket begränsad, först till kvarn gäller... Grizzly 450 4x4 Grizzly 550 4x4 Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar med massor av användbara finesser, som hög/ lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans Grizzly 700 4x4 till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning, det var vi först med på marknaden. Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd. Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar, tillbehör och finansieringsalternativ.tor.se www.yamaha-motor.se et är väl en överdrift att älska parkeringsböter, men de har sin charm. Om jag ställer mig på en p-ruta och inte matar in tillräckligt med pengar i automaten är det lätt att förutse vad som händer då vakten patrullerar förbi med block och vakande öga. En sådan förutsägbarhet kan man bara drömma om i andra sammanhang. När riksdagen beslutar om lagar, mål och regler är det ofta oklart vad det egentligen innebär i den verklighet skogsägare och andra lever i. VATTENDIREKTIVET är ett exempel med risk för många kallsupar. I grunden är det utmärkt att värna om vårt vatten. Tyvärr är resultatet av förslagen omöjliga att överblicka. Till att börja med gäller det att gaffla in hur vattnet är i dag. Med 26 500 sjöar och oändliga mil vattendrag har det med nödvändighet blivit bedömningar på lös grund. Om diagnosen är fel finns inte mycket som talar för att medicineringen blir rätt. Vattnet delas upp i fem klasser. Målet är att alla vatten ska höjas upp till de två bästa nivåerna. Frågan är bara hur. Kanske kommer breda skyddszoner runt vattnet, där inget normalt skogsbruk får bedrivas. Kanske något annat. Ingen vet riktigt vare sig vilka metoder som ska användas eller hur mycket det får kosta. INSTRUMENTET för förvirring brukar vara ”ramlagstiftning” som fingerfärdiga politiker kom på i slutet av 60-talet. Riksdagen beslutar bara om en yttre ram. Först när ramen fylls över brädden med föreskrifter och praktiskt tillämpning skingras dimmorna. Då är det så dags! Verkligheten uppdagas långt efter att riksdagsmännen och remissinstanserna fått säga sitt. Att arbeta med näringspolitik och skriva remisser kräver fantasi och väl utvecklad framsynthet, fullt i klass med oraklet i Delfi. GÖDSLING omges av en annan dimmig verklighet. Problemet är att Skogsstyrelsens beslut om ”allmänna råd” är i otakt med verkligheten. De rimmar dåligt med både forskningsresultat och produktionsmål. Råden uppfattas ofta som lag, men är bara råd. Det skarpa lagvapnet är miljöbalken och den som påvisbart påverkat naturvärden kan dömas för miljöfarlig verksamhet. Ett allmänt tips brukar ändå vara att rådgöra med Skogsstyrelsen. Ibland kan det bli ok att gå förbi myndighetens allmänna råd. Ibland inte. Det tycks lika mycket bero på vilken handläggare man råkar tala med som sakläget. LÄNGRE FRAM i tidningen kan ni läsa om bröderna som inte vågade avverka skogen inför osäkerheten kring nyckelbiotoper. Det kostade dem, förmodligen helt i onödan, långt över 100 000 kronor. Men vem vet, kanske gjorde de rätt. I vilket fall som helst är det lätt att förstå deras handlade. Längre fram i tidningen kan ni också läsa om positiva försök att skingra dimmorna. Jan-Åke Lunden föreslår oberoende omprövning av nyckelbiotoper, Monika Stridsman talar om att ompröva gödslingsråden, länsstyrelsen i Västerbotten tar tillbaks reservatsförslag och för en dialog med markägarna. Det är bra. NÄR REGLER och lagar inte är begripliga skapar det osäkerhet, motsättningar och leder fel. Det finns ett gemensamt intresse att ha bra vatten och gå försiktigt fram med skogsbruksmetoderna. För att nå framgång krävs engagemang och delaktighet från alla berörda. Det underlättar om lagar och regler är begripliga, förutsägbara och i takt med tiden. Då p-böter börjar kännas som glädjeämnen finns uppenbarligen mycket att göra. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 5/09 LEDAREN Dimhöljda lagförslag D PROFILEN Snabbväxande skog löser klimatproblem Intensivare skogsbruk på 15 procent av skogsmarken kan halvera Sveriges klimatpåverkan! Det framgår av en rapport till regeringen med Tomas Lundmark som en av författarna. Text & foto: Pär Fornling – I den här persiljan finns ju lösningen!!! Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, sätter gaffeln i grönsaken på middagstallriken och håller triumfatoriskt upp en slokande persiljekvist i luften. Över en lång och sen middag pratar vi om barndom och yrkesliv i Lantbruksuniversitetets försökspark. Om alla möjligheter för landsbygden i allmänhet och Vindeln i synnerhet. Och om det rekordstora forskningsprogrammet ”Future forests” (Framtidens skogar). Det är här persiljan kommer in i bilden. PROFESSORN VIFTAR med gaffeln och talar hängivet om biologins möjligheter. – Om jordklotet ska hålla ihop måste vi bygga välfärden på hållbara resurser. Kärnan i forskningen om ”Framtidens skogar” är en ny försökspark i Västerbotten och en i Småland. Där ska man maximera produktionen av skog och samtidigt försöka hitta vägar att klara både miljö och friluftsliv. En utgångspunkt är att klimatet ändras och efterfrågan på förnybara produkter ökar över hela världen. I stället för att tala om gödselgivor och rödlistade arter fångar Tomas in visionen med en annan infallsvinkel: – Vi ska göra om känslan av hopplöshet till framtidshopp. Lösningen finns i att skruva på de biologiska systemen. ” Persiljan är bara en liten biologisk pusselbit. Den stora kraften finns i skogen där ökad tillväxt binder allt mer kol och levererar miljövänliga material. Är du själv skogsägare? – Vi har en liten gård i Vindeln på 35 hektar. För egen del blir det mest vedhuggning. Avverkningar får Norra Skogsägarna sköta. Har du skogen med dig sedan barnsben? – Det kan man verkligen säga! Jag växte mer eller mindre upp på Vindelns försökspark där pappa var chef. Jag blev själv jägmästare och efterträdde pappa 1987. Vad gör en parkchef? – Han eller hon ansvarar för några av lantbruksuniversitetets skogliga försöksparker. Dit kommer forskarna och lägger ut praktiska försök i samråd med parkchefen. I slutet av 80-talet var det en svår tid för tillämpad forskning, men universitetet hade några framsynta personer som upprätthöll försöken. Nu har det uppenbarligen vänt? – Absolut. Det är fantastiskt att anlägga två nya parker i projektet Framtidens skogar. Beskriv ”framtidsskogarna” i korthet? – Vi ska ha produktionsmålet för ögonen och se vad det får för miljöeffekter. Hur mycket kan produktionen öka? – På beståndsnivå räknar vi med en ökning på 100 procent genom gödsling, bra markberedning, bästa plantmaterialet, rätt trädslag och bra skogsvård. På landskapsnivå blir det lite mindre. Vad är nytt, vi vet ju möjligheterna från ett antal försök? – För att exempelvis testa olika gallringsprogram i skog som gödslas ofta krävs större arealer. Vi vill också se effekterna på landskapsnivå och kontrollera vattenkvaliteten vid ett intensivare skogsbruk. Och det finns många andra kunskapsluckor. Ett snabbväxande trädslag som poppel vet vi mycket om på grundvetenskaplig nivå, men inte då det gäller praktisk skogsskötsel. När jag hör hur man håller på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man inte inser vad skogen kan bidra med i ett klimatperspektiv. 6 Ibland talas det om att de långsiktiga skogliga försöken är hotade.... – Det tycker jag inte är fallet. Första försöket, produktionsyta nummer ett, anlades utanför Lycksele 1902. Där mäter vi fortfarande den löpande tillväxten, precis som vi har koll på en massa efterföljande försök. Hur går det med miljön? – Ett problem med miljömålen är att de är svåra att identifiera och veta när de är uppfyllda. Vi ska försöka förstå vad som är viktigt både för friluftsliv och biologisk mångfald. Det handlar mycket om folks värderingar. Kanske väger det då tungt att ha stora orörda arealer. Kanske kan vi maximera miljönyttan på en mindre areal, en typ av skogarnas Skansen med många värden samlade på mindre arealer. Betyder artrikedom något för produktionen? – Vi brukar prata om artsammansättningens funktionalitet. Det handlar exempelvis om behovet av pollinerande insekter, naturliga fiender till skadegörare och behovet av marksvampar för att det inte ska bli kväveläckage. Det ska vi också kolla. Hur stor är budgeten för forskningen om framtidsskogen? – 40 miljoner kronor om året i åtta år. En tredjedel kommer från Mistra, en tredjedel från skogsnäringen, en tredjedel från SLU och Umeå universitet. Det är ett sanslöst roligt program! Är det här samma sak som plantageskog, eller intensivodling av skog? – Nej, men det finns beröringspunkter. Därför fick SLU regeringens uppdrag att titta på effekterna av intensivodling. Vad menas med intensivodling? – Det är områden inriktade på produktion med ett intensivare skogsbruk än vad som i dag är tillåtet eller rekommenderas. I utredningen har vi räknat på vad som händer om man utnyttjar 15 procent av skogsmarken och 400 000 hektar åkermark till intensivodling. Vilka metoder handlar det om? – Tre viktiga ingredienser är mer grankloner, mer contorta och ökad gödsling. Alla metoderna förekommer i dag men vi VI SKOGSÄGARE 5/09 Tomas Lundmark, 54 år, med tillväxt i sikte. Om det leder till sådana här jätteträd återstår att se. tittar på en tillämpning som överskrider dagens rekommendationer. Och vad blir resultatet? – Det är en successiv ökning VI SKOGSÄGARE 5/09 av produktionen som faller fullt ut om 50–70 år. Därefter ger intensivodlingen 42 miljoner kubikmeter extra om året, inklusive grenar och toppar (grot). Detta är utöver den allmänt för- väntade tillväxten i skogen om den sköts som i dag. Gör siffran mer begriplig.... – Dagens avverkningsnivå ligger kring 95 miljoner kubik- meter stamved. Det är alltså betydande volymer. Man kan också säga att det leder till att halvera de svenska klimat utFortsättning sid 8 7 Fortsättning: PROFILEN Snabbväxande skog löser... släppen av koldioxid om den extra tillväxten används till att ersätta cement, betong, naturgas, olja och kol. Vad är medaljens baksida? – En av de saker vi pekar på är att utsläppen av kväve till Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar, ökar med 800 ton. Är det värt priset? – Det är en politisk fråga att väga fördelar mot nackdelar. Jämfört med det totala kväveläckaget från jordbruk och reningsverk är det en väldigt liten andel. Den lilla ökningen ska ställas mot en möjlig halvering av koldioxidutsläppen. oerhörda möjligheter att göra skillnad genom att engagera sig i lokalpolitiken. Du är själv politiker..... – Det är på ett helt annat plan, hemma i Vindeln. Jag är gruppledare för socialdemokraterna och ordförande i näringslivbolaget. Betyder den ökade tillväxten i skogen något för Vindeln och andra landsbygdskommuner? – Absolut. Vi måste fråga oss om det är rimligt att tillåta landsbygden avfolkas samtidigt som allt tyder på att välfärd i framtiden bygger på tillgång av naturresurser. Då måste man fråga sig vem som ska sköta jordbruket och skogsbruket när alla bor i stan. Vad fick dig engagerad? – I stället för att bara gå omkring och vara kritisk beslöt jag att försöka bidra med lösningar. Det var som att närma sig en magnet, plötsligt var jag kommunalråd i opposition. Bidrog du med lösningar? – Det tycker jag. Många går omkring och tror att det inte lönar sig att försöka göra något, det är precis tvärtom. Det finns Har politikerna förstått skogens möjligheter? – När jag hör hur man håller på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man inte inser vad skogen kan bidra med i ett klimatperspektiv. I stället för att tala förrådsuppbyggnad i kvarlämnad skog är det finurligaste att sätta högsta fart på tillväxten och nyttja den för att ersätta kol och oljeprodukter. Lever du som du lär? – Jag hugger en hel del ved på gården och är därmed oberoende av olja. Vad gör du för övrigt på fritiden? – Vår dotter Annelie är hästintresserad, vilket involverar hela familjen. Så gillar jag att plöja med min gamla Volvo BM. Det känns härligt påtagligt och produktivt efter att ha suttit på möten eller klurat på formuleringar i olika rapporter hela veckan. Så vill forskarna öka tillväxten 12–14 kubikmeter i norra Sverige. Dagens begränsningar: r Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens allmänna råd (även om de i sig inte är några egentliga förbud). Enligt råden bör man inte alls gödsla i centrala Götaland. Nu flaggar Skogsstyrelsen för att råden ska omprövas (se sidan 38). r Skogsstyrelsen har också gett klartecken till att testa ungskogsgödsling på 5 000 hektar. Lantbruksuniversitetet tycker det finns anledning att satsa på intensivodling av skog. Fördelarna framgår av intervjun med Tomas Lundmark, här ovan. Han är en av författarna av rapporten ”Möjligheter till intensivodling av skog” tillsammans med Stig Larsson och Göran Ståhl. De förslår att regeringen ger klartecken för intensivskog med så kallad ”adaptiv skötsel”. Det innebär att projektet utvärderas och prövas under tiden i takt med ökad kunskap och nya insikter. I korthet handlar det om att fördubbla produktionen, vilket kräver en del undantag från skogsvårdslagen. Här är några av möjligheterna som lyfts fram i utredningen och det regelverk man behöver tänja på: Contorta Jämfört med vanlig tall ökar produktionen med 36 procent i lyckade odlingar. Dagens begränsningar: r Contorta får inte planteras söder om 60:e breddgraden och på höjder över 200 meter i norr och 700 meter i söder. 8 En del i receptet är mer contorta. För att odla den inom större geografiska områden behöver regelverket ändras. r Totalt får det planteras maximalt 14 000 hektar om året. Gödsling av contorta. Ett fåtal försök visar väl så bra tillväxtökningar som när vanlig tallskog gödslas. Gödsling av dikad torvmark med kalium och fosfor. Det finns 400 000 hektar där produktionen kan öka med 25 kubikmeter per hektar under en tioårsperiod. Eftersom det inte behövs kväve på torvmarken är vedaska ett bra gödslingsmedel. Fastmarksgödsling Fastmarksgödsling är traditionell gödsling där varje omgång i normalfallet ger 15–20 kubikmeter extra per hektar. Fyra gödslingar ger därmed 60–80 En annan del i receptet är flera former av gödsling. kubikmeter extra under en omloppstid. Behovsanpassad ungskogsgödsling. Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad gödsling, är ett intensivare gödslingsprogram. Ungskogen gödslas vart annat eller vart tredje år fram tills beståndet sluter sig. Därefter görs ytterligare någon gödsling. Gödselgivan justeras efter en analys av barren. Produktionen kan öka med 20–24 kubikmeter per hektar och år i sydvästra Sverige och Klonskogsbruk av gran. Jämfört med oförädlat material växer dagens kloner 30 procent bättre. Dagens begränsningar: r Klonerna får användas på 20 hektar, eller 5 procent av brukningsenheten. Det gör det relativt fritt för privata markägare med mindre arealer. Sitka och hybridlärk. På bördiga marker växer sitkan 14–50 procent bättre än inhemsk gran. Hybridlärken kan också ha fördelar. Dagens begränsningar: r Likt för andra så kallat ”främmande trädslag” krävs tillstånd för planteringar över 0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen ska det bara användas ”i undantagsfall”. VI SKOGSÄGARE 5/09 Efter alla år tillsammans vet vi vad du vill ha. I Husqvarnas breda sortiment finns både proffsutrustning för dig som jobbar i riktigt tuff terräng och maskiner för lättare trim- och röjarbete. Produkterna är utvecklade tillsammans med yrkesanvändare och kombinerar prestanda och ergonomi så att ditt jobb blir effektivt. HUSQVARNA 346 XP ® G E-TECH TRIOBRAKE ™ Högprestandasåg med vevhus i robust magnesium. Skoningslöst testad innan den lämnar fabriken och ergonomiskt designad för att minimera fysisk stress och ansträngning. n Cyl.vol. 50.1 cm3, effekt 2.7 kW, vikt 5.1 kg. Rek. cirkapris 9.100:- 1.500:FÖR DIN GAMLA FUNGERANDE MOTORSÅG! HUSQVARNA 355Fx/Fxt MED RÖJSELE BALANCE XT ™ Professionell skogsröjsåg optimerad för tuffa förhållanden. X-Torqmotor för råstyrka, snabb acceleration och överlägsen bränsleekonomi. Finns även med värme i handtagen (Fxt). n Cyl.vol. 53.3 cm3, effekt 2.8 kW, vikt exkl. skärutrustning 8.9 kg. 10.000:355 Fxt 10.600:355 Fx Vi byter in din gamla fungerande motorsåg till ett inbytespris av 1.500 kronor när du köper en 346 XP ® G E-Tech TrioBrake™. Priserna är rek. cirkapriser. 50 ÅR I SKOGEN PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA www.husqvarna.se/skog DEMODAGAR © 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ). I din Husqvarnabutik 1–31 oktober. NÄRINGSPOLITIK Är döda granar bra naturvård? N är jag skriver det här har jag vårt skogsägarting och dess exkursion i färskt minne. Syftet med exkursionen, ”Gudrun – vad hände sedan?” var att visa hur vi med samlade krafter lyckades ganska bra med att åtminstone minimera skogsägarnas rent ekonomiska lidanden efter stormen. Det visade Södra på ett bra sätt. QQQ Men det som fastnade i huvudet på mej var besöket i Kråketorps naturreservat. Vi fick se hektar efter hektar med granar dödade av granbarkborren. Det ställdes många frågor under vårt besök, men merparten blev för mej obesvarade. Vad tycker naturvården – tycker dom att ett sånt här reservat är ett värdefullt bidrag till Sveriges samlade naturvård? Är det väl använda skattepengar? Syftet med reservatet är att bevara en lite större, sammanhängande äldre granskog. Särskilt när man som nu lämnar området helt utan åtgärd så torde det ta 100 år innan verkligheten på nytt stämmer med reservatets syften. Det finns ett skämtsamt talesätt som säger att om verkligheten och kartan inte stämmer överens så är det kartan som gäller. Är det så naturvården ser det? QQQ Vad blir den samlade kostnaden för mej som skattebetalare och för samhället i stort? Då tänker jag även på skador på skog som ligger omkring reservatet och på det merarbete och den sorg som skogsägarna där drabbas av. Man kan hoppas att barkborrarna Kråketorps naturreservat är fullt av döda granar. efter Gudrun är enstaka företeelser, men tyvärr tror jag det kommer att hända igen. Sårbarhetsutredningen pekar på att i ett ändrat klimat kommer vi att se mera extrema väderlägen och ökad risk för olika former av skadegörare. Därför behöver vi en diskussion om vad naturvården är till för. Är det väl använda skattepengar att lämna reservat som Kråketorp till fri utveckling oavsett vad som händer i omvärlden? Eller behöver vi snarare flexiblare regler, och dialogformer för att snabbt hitta alternativa lösningar när något händer? QQQ Det här är bara några av de frågor som jag ställer mej kring naturvården, och hur den ska fungera framöver. Många fler finns, och behöver ställas. Jag skulle vilja se en förutsättningslös debatt om målsättningen för naturvården i en föränderlig värld. N Ur kalendern 30 sept –1 okt: EU:s ”skogsdirektörer” (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige under svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls nära Landvetter. 27 oktober: Skogforsk och SLU håller konferens om ”Framtidens naturvård”. Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som ordförande för Europeiska skogsägarna. November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, och PEFC har årsmöten i Paris. 25–26 november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog. 9 december: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd i Stockholm. December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i de globala förhandlingarna. 10 Linda Hedlund LRF Skogsägarna VI SKOGSÄGARE 5/09 Ì\Ê ÀÃÌ>Ê,ÃÛ>ÊUÊ££{näÊÜÜÜ°LL°Ãi www.handelsbanken.se/skogochlantbruk Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt. Gillar du lugnet? Ta ett hypotekslån. Att köpa en skogs- eller lantbruksfastighet skiljer sig på många punkter från ett vanligt husköp. Vi vet vad det innebär att finansiera en dröm. Ett liv. En tillvaro med traditioner som ofta sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Det handlar inte om vilket hus som helst. Med vår bakgrund och vårt kunnande hittar vi tillsammans de lösningar som passar just dig. Flexibla lösningar. Trygga lösningar. Så att du kan känna dig helt lugn. För det kan vara ett av de största beslut du kommer att ta under hela ditt liv. Ett beslut som påverkar allt. Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. 150 Mest energi från biobränsle 120 90 60 ENERGI 30 Biobränsle 125 TWh Kärnkraft 61,5 TWh Vattenkraft 62,5 TWh 0 Prognos för energiförsörjningen 2009. Källa: Energimyndigheten Pannan Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson på energispåret. Här besiktigar han den väldiga terminalen för bioenergi, mitt i föreningens kärnområde. Kraftverk slukar energi från skogen Nu börjar landets största panna för skogsflis att eldas. Bränsle hämtas från nästan hela Text & foto: Pär Fornling landet. Titta på bilden här intill. Den gråsvarta bilen i förgrunden antyder vilken gigantisk betongsilo som tornar upp sig till höger i bild. Den rymmer 10 000 kubikmeter träflis. – Det är vad vi eldar upp på två dagar, säger Leif Bodinson glatt och tar prövande ett par grabbnävar av den färska flisen. Han är vd för Söderenergi som i dagarna drar igång nordens största kraftverkvärmeverk för biobränsle. lar och annat gör att vi blivit mer inriktade mot de svenska skogarna. Importen består mest av så kallade bränslekrosspellets av papper och plast som förväntas stå för en fjärdedel av bränslet. Men i huvudsak kommer alltså råvaran direkt från skogen. Den jättelika pannan sväljer långt mer än en full järnvägsvagn av skogsflis i timmen, dygnet runt året runt. NAVET FÖR försörjningen DET FINNS visserligen en större panna i finska Jacobsdal, men där eldas också en del kol. Här, på Igelsta-verket utanför av Södertälje, är det skogsflis som gäller. – Genom vår nya järnvägsterminal kan vi hämta råvara från Götaland upp till mellersta Norrland. Dessutom har vi hamnen för längre transportavstånd, säger Leif Bodinson. – Från början trodde vi mer på import, men ryska virkestul12 av biobränsle är en järnvägsterminal i Nykvarn, ett par mil bort. På det som i dag är ett åtta hektar asfalterat område byggs ett mellanlager upp för tre veckors eldning i Södertälje. Det är hit bränslet från landets skogsägarföreningar och andra leverantörer körs via bil och järnväg genom ett nätverk av transporter över landet. – Totalt har vi 10–15 olika leverantörer, säger Leif Bodinson. Leif Bodinson, vd för Söderenergi, med ena foten i skogsbruket. Att en hel del massaved eldas upp i stället för att bli papper är inget han ser som ett problem. – Det handlar om att bygga system så man får ut bägge sortimenten. Vi går i den riktning som politikerna pekat ut. Den här investeringen vore inte möjlig om vi inte fått stimulans genom elcertifikaten. ENERGIBOLAGET kommer att vara synligt i skogen. – Vi ska engagera oss bakåt i ledet, konstaterar bränslechef Jan Steinele och nämner ökad skogstillväxt och stubbskörd som exempel. – Kvaliteten på stubbarna kan bli jämnare. Askhalten när vi eldar varierar mellan 1 och 30 procent. Därför lägger vi mycket kraft på kvalitetskontroll och mätning av biobränslet för att ge rätt betalning. DEN NYA PANNAN invigs successivt och förväntas vara i full drift i början av nästa år. Det är en investering på 2,5 miljarder. Vid full drift ger den 85 MW el och 200 MW värme. Utöver det rekordstora kraftvärmeverket finns en mängd VI SKOGSÄGARE 5/09 Ett ackumulerande aggregat fångar in flera stammar. I övrigt arbetar maskinföraren som vid en vanlig gallring med stickvägar och en lång kran in i beståndet. Ny metod ger vinst Med traditionell teknik hade förstagallringen blivit en förlustaffär. Av Pär Fornling Genom att hoppa över massaveden och låta allt virket bli energived blev det vinst. Ett extra plus är närheten till Igelstaverket och alla andra kraftvärmeverk i Mälardalen. Mellanskog kallar metoden ”energigallring” och presenterade ett praktiskt exempel vid föreningen Skogens höstexkursion. Egentligen borde tallskogen ha röjts hårdare för länge sedan. Nu ser det ut som på många håll, en tät djungel av långa klena stammar. Men det har inte gått så långt att skogen kan kallas ett konfliktbestånd. Nu när beståndet gallrats har de kvarlämnade stammarna alla möjligheter att utvecklas till en vacker och värdefull timmerskog. Det är här energigallringen kommer in i bilden. Bränslet Pannan finns i den röda byggnaden och bränslet i den grå betongsilon. mindre byggen som gör att bioenergin nu är större än kärnkraften och vattenkraften tillsammans. Enligt energimyndighetens prognos kommer bioenergin i VI SKOGSÄGARE 5/09 år att stå för 125 TWh av landet energiförsörjning. Vattenkraft och kärnkraft når upp till 124 TWh. – Sedan 1990 har användningen av biobränslen ökat med 74 procent och vi kan fortsätta att växa i samma takt även under de kommande åren, tror Gustav Melin, vd för svenska bioenergiföreningen (Svebio). GENOM ATT plocka ut allt (stamved, kvistar och toppar) får markägaren ett blygsamt netto på 200 kronor per hektar. Energigallringen ger 145 kubikmeter flis (m3s) som är värt 18 100 kronor. Från det ska dras kostnader för drivning Fortsättning sid 14 13 ENERGI EFTER I bakgrunden syns den nygallrade skogen. Hans Hurtig har all anledning att se glad ut när han diskuterar resultatet med Kristofer Astbring som utfört energigallringen. Fortsättning: Ny metod ger vinst – När vi kommer fram till andragallringen med grövre massaved och klentimmer är det annorlunda. volymer bioenergi inom tre år. FÖRE DEN VERKLIGA vinsten kom- FÖRDELARNA MED att en- (13 200 kronor) och flisning (4 700 kronor). En traditionell massavedsgallring hade däremot kostat 4 250 kronor per hektar. Kostnaden för drivning (12 500 kronor) är mycket högre än intäkterna från massaveden (8 250 kronor). Även i ett bestånd som röjts i tid, med betydligt grövre stammar, hade det varit en bättre affär för markägaren att sälja allt som energi. – Det gäller i första hand Sörmland som är lite extremt i de här sammanhangen, med närheten till de stora värmeverken, konstaterar Dan Glöde, skogsskötselchef i Mellanskog. bart ta ut energi är enkelheten att bara hantera ett sortiment. Man slipper sortera och det blir inget vrakavdrag som sänker värdet. Den kritiska punkten är tekniken. Kristofer Astbring som gallrade åt skogsägaren Hans Hurtig körde en John Deere med ett ackumulerande skördeaggregat som hanterar flera stammar åt gången. Men det blir likväl ganska dyrt att hantera klena träd. – Vi har lång väg att vandra både när det gäller metoder och teknik, säger Sture Karlsson, virkeschef på Mellanskog. – Kostnaden för att hantera biobränsle bör kunna sänkas Den ogallrade skogen. Även om det är möjligt att ta tillvara en del massaved hade gallringen blivit en ren förlustaffär för markägaren Hans Hurtig. 10–20 procent, vilket ger mycket pengar direkt ner i fickan på skogsägaren. Mellanskog arbetar mot målet att fördubbla föreningens mer på sikt genom att energigallringen skapar värdefullare skog. – Det här blir en gallring helt enligt skolboken, när grönkronan når halva trädets höjd. I praktiken brukar det annars vara svårt att hinna göra åtgärden i tid, men det här blir bra, säger Dan Glöde när han ser sig runt i den gallrade tallskogen. Han tror fortfarande på konventionell skogsskötsel. Att medvetet vänta med röjningen för att skörda energi är inget Dan Glöde rekommenderar. – Också i det här exemplet visar nuvärdeskalkyler att en rejäl röjning varit det lönsammaste alternativet. Nu blev i stället energigallringen ett bra andraalternativ inför framtiden. Läs tidigare nummer på www.atl.nu/skog Två tidningar – samma sida 14 VI SKOGSÄGARE 5/09 Södra i stort energiavtal Genom en norsk allians ökar Södra trycket på energisatsningarna. Uppgörelsen handlar om investeringar på över 10 miljarder kronor. Gustav Tibblin, vd för Södra vind, är nöjd med uppgörelsen med norska Statkraft. Av Pär Fornling Den tyngsta delen i avtalet med Statkraft, som ägs av norska staten, är att bolaget fullföljer byggandet av vindkraft på medlemmarnas marker. Men alliansen har flera tunga komponenter. FRÅN MASSABRUKET i Värö byggs en av landets längsta fjärrvärmekulvertar fram till Kungsbacka. Där ansluts ledningen till Statkrafts fjärrvärmeverk. Invånarna i Kungsbacka kommer alltså att få överskottsvärme från massabruket. Det blir ett av Västsveriges största infrastrukturprojekt med en byggtid på två år. Dessutom är det inte helt lätt att komma in och få leverera till kommunernas fjärrvärmenät, men nu är en del av isen bruten genom avtalet med Statkraft. I ett första skede handlar det om leveranser från Värö motsvarande 135 GWh per år. Uppgörelsen handlar också om leveranser av biobränsle till Statkrafts fjärrvärmeanläggningar i Sverige och el till Södras norska bruk SÖDRA VINDKRAFT, som att markägaren får 4 procent av intäkterna från vindkraften. – Det här är ett bra sätt att finansiera vindkraftsbyggandet. Statkraft är en stark aktör där energi och vindkraft tillhör kärnverksamheten, säger Gustav Tibblin, vd för Södra vind. bolaget heter, har mötts av stort intresse från föreningens medlemmar. I projektportföljen finns runt 300 vindkraft på medlemmarnas marker. Att bygga alla kostar kring 10 miljarder kronor. Statkraft tar nu ansvaret för finansieringen genom att gå in som huvudägare i bolaget med 90 procent av aktierna. Avtalen med medlemmarna ligger fast, där kärnpunkten är FRAMTIDA VINSTER från vindkraftsbolaget kommer förstås huvudsakligen Statskraft till del. Föreningens egna planerade vindkraftverk, runt massabruken, ligger dock utanför uppgörelsen. Egentligen hade södra ett tak på ungefär 300 verk, men nu kan det bli ännu fler. – Statkraft har signalerat att de gärna går vidare, vilket vi ” Det här är ett bra sätt att finansiera vindkraftsbyggandet. ska diskutera med dem, säger Gustav Tibblin. FÖR STATKRAFT är det här fortsättningen på en målmedveten vindsatsning. För något år sedan gjordes en liknande överenskommelse med SCA om vindkraft i Jämtland och Västernorrland på 2,8 TWh om året. De 300 vindkraftverken som nu är aktuella förväntas ge 1,6 TWh. Men innan elen kan levereras är det en lång omständlig tillståndsprocess att gå igenom, med många intressen att ta hänsyn till. Därför tar det över ett år innan det första vindkraftverket börjar snurra på medlemmarnas marker. – Kanske någon gång nästa vinter, gissar Gustav Tibblin. FÖR KRÄVANDE ARBETE UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN Är det viktigt för dig att vara effektiv och produktiv när du arbetar med skogsröjning? För att uppnå bästa möjliga resultat erbjuder vi nu vår nya, högpresterande Jonsered FC 2255. Den är vår mest kraftfulla röjare någonsin! Den kommer garanterat leva upp till dina förväntningar. Jonsered FC 2255 är en mycket kraftfull röjare utvecklad för tuffa förhållanden. Clean Power™ motorn ger råstyrka, snabb acceleration och låg bränsleförbrukning. Uppvärmda handtag gör arbetet smidigt under kalla och våta pass (FC 2255 W). Kort riggrör och vinkelväxel som är vinklad 24 grader förenklar riktad fällning i tät skog. 53,3 cm³, 2,8 kW/3,8 hk, 9,0 kg. FC 2255 ND s G JD KU sN TI Ö JONSERED FC 2255 / FC 2255 W Om du inte är nöjd med arbetsresultatet kan du inom 7 dagar byta till en annnan Jonsered maskin, eller få pengarna tillbaka. FC 2255 W 8.900:NU 9.500:NU ord. pris: 9.900:-/10.500:Du hittar din närmaste återförsäljare på www.jonsered.se, eller ringer 0774-48 48 48. Kampanjen gäller v. 39–44, eller så långt lagret räcker. Reservation för ev.tryckfel. Angivna priser är rek. ca priser inkl. moms. Copyright © 2009 Jonsered. All rights reserved. ARAN SKOGSGÅRDEN Gärna service på helgen Utbo efterlyser rådgivning när familjen är vid skogsgården På flera sätt tillhör Jenny den nya tidens skogsägare, men det tog lite tid att ta steget. Aha-upplevelsen kom efter en introduktionskurs för skogsägare. Text & foto: Pär Fornling Ända sedan barnsben har gården i jämtländska Bräcke en plats i hjärtat som en vacker bild av eviga sommarlov och många semesterresor. – Det är vår plats på jorden. Pappa växte upp på gården, även om han flyttade förblev den en fast punkt i livet, berättar Jenny Spets Wojarski. – Han försökte tidigt få mig intresserad av skogsbruket, men för en tonåring är det inte så jätteroligt. Även om jag alltid tyckt om att vara där är det skillnad på bärplockning och skogsbruksplaner. VÄNDNINGEN blev en grundkurs för skogsbrukare som skogsstyrelsen höll på Ladvik, utanför Stockholm. – Jag gick den tillsammans med maken, Lukas. Vi fick smakprov på allt från markberedning till skatterådgivning. Det öppnade dörrarna till en värld som vi nu tycker är riktigt spännande. Tanken med att gå kursen var att förbereda ett tidigt generationsskifte. Så blev det inte riktigt, men när Jenny för fyra år sedan ärvde den 250 hektar stora gården var hon någorlunda förberedd på vad skogsägandet innebär. SÅ OFTA TILLFÄLLE ges packar familjen in sig i Nissanbilen och styr från Stockholm mot Jämtland. Bilvalet är självklart med tanke på att Jenny är kommunikationschef på Nissan Sverige. Det är ett händelserikt jobb, med högt tempo. – Därför tycker jag skogen är så skön kontrast. När allt annat går så fort blir det blir en sorts terapi att få tänka i långa cykler 16 Jenny Spets Wojarski gillar fortfarande bärplockning men intresset har växt till att omfatta hela skogsbruket. där det tar hundra år från planta till träd. HON HAR engagerat sig i Norrskogs utbo-råd för skogsägare i Stockholm. Det ger ett nätverk av kunskap och inblickar i en spännande bransch. – Tiden är knapp med små barn och en hel del jobb, men jag tycker det är roligt och bidrar så mycket jag hinner med. – Jag tror det är bra för hela föreningen att engagera folk som befinner sig i olika skeenden i livet. Och så är det i många sammanhang. Oavsett om det är en bolagsstyrelse eller ett skogsbruksområde vin- ner alla på att blanda kön, ålder och kompetens. Nyckeln till skötseln av gården är kontakterna med inspektoren från Norrskog. – Det är en bra rådgivare och vi har ett utmärkt samarbete, som bygger på att också jag som skogsägare engagerar mig och blir en bra beställare av olika tjänster. Det blir mycket mer givande om man inte bara beställer plantor utan också diskuterar vilken sort som kan vara bäst och hur arbetet bör utföras. – Eftersom vi, likt många andra utbor, ofta åker till gården på helgerna vore det bra om vi kunde träffa inspektoren även om det är lördag eller söndag. Kanske kan det vara en utbyggd service för framtiden. Ett bra steg på samma tema är att inspektorerna nu kommer för träffar i Stockholm. EFTER FLERA aktiva sä- songer i skogen är det nu dags att ta ett extra tag med byggnaderna. – Det händer alltid någonting. Våra långsiktiga planer är att området närmast huset ska vara lite av en familjeskog, med många naturvärden. Det är dit vi går med barnen för bärplockning. Lite längre bort är ett skifte med produktion för hundra procent. VI SKOGSÄGARE 5/09 8,4 m räckvidd! /QNEERU@FMÕ/ /@KLRÕ/ÕÕRJNFRU@FMÕLDCÕÕLÕQ¥BJUHCCÕÕJFÕKXESJQ@ESÕUHCÕL@WÕQ¥BJUHCCÕDWJKÕFQHOÕNBGÕQNS@SNQÕÕGITKÕ&¤QÕ@SSÕDWSQ@ TSQTRS@ÕLDCÕDKÕDKKDQÕGXCQ@TKRDQUNÕ.!2Õ5@FMDMÕO¤ÕAHKCDMÕ¥QÕDWSQ@TSQTRS@CÕ/QHRDSÕF¥KKDQÕ/ÕHÕFQTMCTSEQ@MCD /QNEERU@FMÕ/ 3KOGSVAGNARÖP¥ÖÖMÖÖTONÖTILLÖ ÖMÖÖTON /ÕÕLÕÕSNMÕ /"3Ö"EGR¦NSATÖANTALÖ0Ö /ÕÕLÕÕSNMÕ /ÕÕLÕÕSNMÕ /ÕÕLÕÕSNMÕ /ÕÕLÕÕSNMÕ /Õ6#Õ /Õ6#Õ ÖMÖR¦CKVIDDÖÖTONSÖVAGNÖÖHJUL Maskinkat alogen: Vår/ sommar -NQCE@QLÕoÕ2TQF@S@MÕoÕÕÕ-NQQJOHMF 3DKÕÕÕÕÕoÕ%@WÕÕÕ $ONRSÕHMENMNQCE@QLRDÕoÕ(MSDQMDSÕVVVMNQCE@QLRD KK@ÕOQHRDQÕQDJÕB@OQHRDQÕDWJKÕLNLR MARKNAD Holmens skog mer värt än hela företaget Trots uppskrivningar är skogsbolagen minst sagt försiktiga i värderingarna av den egna skogen, en jämförelse med börsvärdet ger tankeväckande resultat. kampen om denna strategiska resurs kommer att hårdna. På senare år har värdet på skog stigit betydligt mer än värdet på aktier och så har faktiskt även varit fallet på längre sikt, från 1950 och fram till nu, visar exempelvis en utredning av skogsvetaren och fastighetsmäklaren Tomas Lusth på LRF Konsult. S HOLMEN OCH SCA är två av landets tockholmsbörsen har när detta skrivs stigit med nästan 40 procent i år och några experter spår att uppgången fortsätter. De mest optimistiska tror till och med att årets börsuppgång kan komma att överträffa tidigare rekorduppgångar på 66 procent från åren 1983 och 1999. Inflödet av kapital till aktiemarknaden väntas fortsätta under hösten och det kommer att driva på kurserna, resonerar de. I synnerhet som räntorna är rekordlåga och inte erbjuder någon avkastning på banksparande och räntebärande papper. Dessutom är det fortfarande många som ännu inte har hoppat på aktietåget men som vill kliva på, poängterar de mer optimistiskt lagda bedömarna. SKOGSBOLAGEN SCA och Holmen har inte hängt med i årets uppgång. Ett skäl är att skogsbolagens halvårsbokslut inte var någon munter läsning. Rapporterna ingav ändå ett hopp att bottnen nu är nådd och att niomånadersrapporterna kommer att se något bättre ut. I SCA, som försöker tvätta bort skogsstämpeln och vill betraktas som ett konsumentföretag, var det ett svagt resultat i förpackningsrörelsen som skrämde placerarna. Såväl Holmen som SCA har, till skillnad från exempelvis Stora Enso, valt att behålla skogen. Det får betraktas som en klok strategi då alla är överens om att största skogsägare men deras skogsinnehav värderas inte fullt ut på aktiemarknaden. Holmen har ungefär 1 miljon hektar skog med ett bokfört värde på 11 miljarder kronor. Det motsvarar ett hektarpris på 11 000 kronor. Alla skogsintresserade vet att marknadsvärdet på skog är betydligt högre än så. Huvuddelen av Holmens skogar ligger i norra Sverige där priserna är 24 300–28 500 kronor per hektar, enligt Lantmäteriet. Kubikmeterpriset är närmare 300 kronor i norra Sverige (det kan jämföras med 353 kronor i medelpris för hela Sverige och 431–443 kronor i södra Sverige respektive Mälardalen), enligt LRF Konsult. Med hjälp av dessa siffror skulle Holmens skog kunna värderas till 25–30 miljarder kronor vilket är betydligt mer än vad hela Holmen värderas till på börsen (cirka 17 miljarder kronor i mitten av september 2009). SCA är Europas största privata skogsägare med en areal på 2,6 miljoner hektar. Av den totala arealen brukas 2 miljoner hektar. I 2007 års bokslut skrev SCA, i likhet med Holmen, upp värdet på skogen i enlighet med nya internationella redovisningsregler. använts vid den tidigare avkastningsvärderingen. SCA gjorde en uppskrivning med 5,2 miljarder kronor till ett bokfört värde på 24 miljarder kronor. Det ger ett pris på drygt 9 000 kronor per hektar. Det förefaller vara en mycket försiktig värdering, vilket SCA också skriver i årsredovisningen, mot bakgrund av att priserna på skogsmark nästan fördubblats under de senaste fem åren. Om man utgår från skogsbeståndet som är 200 miljoner skogskubikmeter (m3sk) och multiplicerar antalet skogskubikmeter med skogskubikpriserna enligt LRF:s och Lantmäteriets statistik, hamnar man på ett värde på närmare 60 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som vad hela SCA värderas till på börsen (cirka 65 miljarder kronor). KAN MAN då räkna på detta sätt? Nej, egentligen inte. Och det gör ju placerarna inte heller, väl medvetna om att det handlar om olika marknader. Skulle SCA och Holmen försöka sälja all skog skulle priserna sjunka eftersom det inte finns köpare till så stora arealer. Å andra sidan går det att – till skillnad från fabriker – sälja skog i mindre delar. Det har Sveriges största skogsägare, Sveaskog, gjort. Till marknadsmässiga priser. Den största fördelen med egen skog för skogsindustribolagen ligger framför allt i en säker tillgång till råvara – väl så viktigt i takt med att konkurrensen om virket hårdnar – och att skogen kan belånas om bolagen behöver pengar för investeringar i industrin. MOTIVERINGEN till uppskrivningen var att virkespriserna långsiktigt kommer att ligga på en högre nivå än vad som Christer Hedberg, medarbetare i Skogsland [email protected] Svartlut från massabruk blir biodiesel Nästa sommar räknar Chemrec i Piteå med att börja leverera biodiesel (BioDME) från fabriken i Piteå. Råvaran i form av svartlut kommer från det näraliggande massabruket, Smurfit Kappa. Produktionen beräknas bli 18 fyra ton om dagen. Volvo, som är en av delägarna i projektet, kommer att köra 14 lastbilar på det nya bränslet. Går det som planerat är nästa steg att bygga en fullskalig anläggning med svartlut från massabruken som råvara. Globalt räknat Chemrec med att svartluten räcker till att ersätta 30 miljoner kubikmeter diesel. – I framtiden kan upp till hälften av alla tunga vägtransporter i Sverige komma drivas med Bio-DME, säger Chemrecs vice vd Jonas Rudberg. Kungen tar första spadtaget till fabriken. VI SKOGSÄGARE 5/09 Stora Enso fortsätter bantningen i Finland Stora Enso forsätter att dra ner verksamheten i Finland. För någon månad sedan beslöt bolaget att stänga två finska bruk och ett sågverk (Sunila massabruk, Varkaus finpappersbruk och Tolkkinen sågverk). Dessutom begränsas produktionen vid flera andra enheter. Förra året lade Stora Enso ned massabruket i Norrsundet i Gästrikland, annars har de svenska enheterna klarat sig relativt helskinnade genom krisen. Holmens jättesåg klar om drygt ett år Bygget att Holmens stora såg i Braviken fortsätter som planerat. Första spadtaget togs tidigt i höstas och enligt planerna ska den vara i drift vid årsskiftet 2010/2011. Det är en investering kring en miljard kronor och sågen får en årlig kapacitet på 750 000 kubikmeter. Bra massamarknad I flera omgångar har Södra höjt massapriset, senast den 1 oktober. Priset på blekt barrsulfatmassa ökade då med 30 dollar per ton till 760 dollar. Priset på lövsulfatmassa med 50 dollar per ton till 650 dollar. – Vi har låga lager och den internationella lagerstatistiken avspeglar motsvarande situation för hela världsmarknaden för massa. Samtidigt fortsätter efterfrågan från Asien att vara stark, säger Ulf Edman, vd för Södra Cell International. Första FSC-lasten I mitten av september gick de första leveranserna av FSCcertifierade trävaror från Södra Timber till holländska kunder. – I vissa länder är FSC ett starkt önskemål i offentliga upphandlingar, vilket innebär att våra kunder upplever det som ett krav för att få leverera trävaror, säger Andreas Jonasson , marknadschef på Södra Timber. Medlemmarna i Södra har möjlighet att certifiera sig både enligt PEFC och FSC. Målet är att under 2010 dubbelcertifiera två tredjedelar av den nuvarande PEFC-arealen. VI SKOGSÄGARE 5/09 150 140 Transporter Priset för avverkning, transporter och skogsvård Kurvorna visar den procentuella utvecklingen utifrån 1996 som basår. Den röda streckade kurvan är konsumentprisindex vilket visar inflationen. Källa: Skogforsk 150 140 130 130 Virkespriser 120 110 120 KPI 110 KPI Skogsvård Skogsbrukskostnad 100 100 90 90 Gallring Föryngringsavverkning 80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kostnaden för skogsbruk stiger Under ett par år har kostnaderna i skogsbruket skjutit i höjden. Den negativa utvecklingen fortsatte under förra året. Av Pär Fornling Om man ser flera årtionden tillbaka har virkespriserna inte hängt med inflationen. Nettot från avverkningarna har ändå räddats genom att virkestätare bestånd, grövre dimensioner och inte minst ny effektivare teknik. MEN FÖR ett par år sedan inträffade ett trendbrott med ökande kostnader i skogsbruket. Gallring, avverkning och inte minst transporter har blivit dyrare. – En anledning är bränslekostnaderna som ökat 30–40 procent. Förra året var dessutom högkonjunktur, vilket driver upp kostnaderna, säger Torbjörn Brunberg på Skogforsk, som följer skogsbrukets kostnader. Han konstaterar att det behövs fortsatt teknikutveckling och vardagsrationaliseringar för att hålla kostnaderna stången. Att kostnaderna är högre i norra Sverige beror på att träden är klenare, 0,22 kubikmeter jämfört med 0,39 i södra Sverige. GRUNDEN TILL det hela är en enkät till föreningar, bolag och andra aktörer. Kostnaderna jämförs med konsumentprisindex. Även om det blivit dyrare att avverka och gallra har det ur skogsägarens synvinkel vägts upp av virkespriserna som i det här kortare perspektivet tagit ett kliv uppåt och hunnit ifatt inflationen. Det handlar förstås om medelvärden, med en hel del variationer mellan högsta och lägsta kostnader. Drivningskostnaden (avverkning och transport till bilvägen) år 2007 var 84 kronor per kubikmeter i norra Sverige och 77 kronor i Södra Sverige. År 2008 hade kostnaderna ökat till de här nivåerna: Avverkning Skotning Omkostnad Summa Söder 41 35 6 82 Norr 49 36 9 94 DÅ DET GÄLLER plante- ringar är det tvärtom. Det är dyrare i södra Sverige, inte minst genom ökade konkurrens med gräset och hotet från snytbaggar. Kostnaderna för skogsvård fördelar sig så här i kronor per hektar: Markberedning Plantering Röjning Gödsling Söder 1 800 6 020 2 420 3 000 Norr 1 560 3 910 2 250 2 950 Om man bara tittar på Götaland blir kostnaderna ännu högre. Där kostar markberedning upp till 2 460 kronor och plantering upp till drygt 12 000 kronor per hektar. Gallringskostnaderna är nästan desamma över hela landet: Avverkning Skotning Omkostnad Summa Söder 97 54 10 161 Norr 98 54 10 162 Nya chefer och affärsområden för Setra Setra har organiserat om verksamheten. Vd Börje Bengtsson motiverar det med kortare beslutsvägar och tydligare affärsfokus, hela vägen från råvara till färdig produkt. Alla cheferna har rekryterats internt. r Affärschef förädlat och mark- r Trävaror nadsdirektör är Mats Ekström. r Förädlat Mitt, Johan Johannesson. r Förädlat Nord, Anders Olofsson. r Trävaror Gran, Per Fredrikson. Furu, Jerker Nyström. r Råvara, Tor Marntell. Setras verksamhet inom träbyggnation och industriella byggsystem koncentreras till det delägda dotterbolaget Plusshus. 19 MILJÖ Chans för skogen på avgörande klimatmöte Kanske bör vi titta på hur ett kolsnålare skogsbruk kan bedrivas? Tanken väcks av statsministerns högra hand i klimatfrågor. Han tror på en ökad betydelse Av Pär Fornling för skogen i förhandlingarna. Den 19 december i Köpenhamn kan på många sätt bli en historisk dag för skogsbruket. Enligt tidtabellen avslutas då ett nästan två veckor långt klimatmöte. Då ska hela världen enas om hur man går vidare efter uppgörelsen i Kyoto, som sträcker sig till 2012. Den gången handlade det enbart om att dra ner utsläppen av kol och andra defensiva åtgärder. Även om det är huvudnumret också i Köpenhamn är skogen på väg in i förhandlingarna som ett offensivt medel i kampen mot klimatförändringar. UTÖVER TRÄVAROR, mas- sa, papper och alla andra produkter erbjuder skogen också rekreation, fritid och biologisk mångfald. Nu är det alltså dags för ytterligare en dimension: Skogen som producent av klimatnytta. Det är ingen nyhet, men allt talar för att det blir ett sorts officiellt erkännande vid klimatmötet i Köpenhamn. Genom avtalet blir skogen en klimatfaktor att räkna med. RESULTATEN kan man bara spekulera om: Handel med kolsänkor. (På något sätt kan man få betalt för ökade virkesförråd som binder mer kol). Exportmöjligheter både för bioenergi och bioenergiteknik. Nygamla skogsbruksmetoder där produktion och kolbindning står i fokus. Exportmöjligheter av svensk kunskap för att hålla koll på skogens tillväxt och utveckling. DET ÄR NÅGRA av de saker statsministerns klimatrådgivare, Lars-Erik Liljelund, nämner i ett samtal inför mötet i Köpenhamn. Samtidigt konstaterar han att allt inte kommer på en gång och tonar ner förväntningarna på ett färdigt avtal under de dagar som står till förfogande i Köpenhamn. Tidigare var Lars-Erik Liljelund generaldirektör för Naturvårdsverket och nu är han ” Det finns forskare som tror på en total katastrof. Jag tror inte det. Lars-Erik Liljelund, 62 år, håller en orolig koll på termometern. Han är en i nätverket kring världens ledare vilka arbetar intensivt inför mötet i Köpenhamn. 20 VI SKOGSÄGARE 5/09 nyckelspelare i matchen om klimatet. Vad är din roll egentligen? – Statsministern är intresserad av de här frågorna och insåg att de skulle få en betydande roll under vårt ordförandeskap i EU. Därför fick jag förfrågan om att bli hans rådgivare i klimatfrågor för drygt ett år sedan. Hanteras inte det av miljödepartementet ? – Jodå. De har huvudansvaret för förhandlingarna, men nästan alla statschefer har någon form av klimatrådgivare i sin närhet. Vi är ett nätverk som träffar varandra regelbundet. Känner du dig säker på att det finns ett samband mellan varmare klimat och kolutsläpp? – När ett par tusen forskare i världen kommer till den slutsatsen känns det vederhäftigt. En annan viktig aspekt för att vidta åtgärder är att det är djupt ohållbart att under några få generationer ta upp och göra slut på en resurs det tagit årmiljoner att bygga upp. Går vi mot stora naturkatastrofer som hotar mänskligheten? – Det finns forskare som tror på en total katastrof. Jag tror inte det. Men tyvärr finns det en hel del som tyder på att det blir svårt att stabilisera temperaturhöjningen till maximalt två grader. Blir det ett avtal i Köpenhamn? – I Kyoto var allt fokus på utsläppsbegränsningar. Den här förhandlingen är mycket mer komplex. Vi ska ha system för finansiering, hinder mot avskogning och många andra saker. Principerna för tekniken om hur det ska fungera måste vi komma överens om i Köpenhamn. Att lösa dem i detalj kommer att ta längre tid. Hur många sitter runt förhandlingsbordet? – Det är inte bord längre utan teatrar där 190 länder sitter uppradade. Sedan finns det olika grupperingar, där vår tunga roll är att koordinera EUländerna. Men alla medlemsländerna måste ändå vara på plats för att acceptera en uppgörelse. Vad är det viktigaste ni ska komma överens om? – Ett mål för utsläppsreduktioner, anpassningsåtgärder och hur det ska finansieras. Varje land tar väl sina kostnader... – Det är upp till varje land att besluta hur målen ska nås. Men det finns enighet om att de utvecklade länderna bär största skulden till dagens utsläpp. De har ett ansvar att föra över teknologi och resurser för att de mindre utvecklade länderna ska klara ekonomisk tillväxt utan ökande utsläpp. På vilket sätt involveras skogen? – Den har två dimensioner. Dels som kolsänka. Då handlar det om att hitta system för att beräkna hur mycket kol skogen binder. Dels genom att förhindra avskogning, som leder till betydande utsläpp. VI SKOGSÄGARE 5/09 N Ny miljardmarknad Oavsett vad som händer i Köpenhamn är Lars-Erik Liljelund övertygad om att vi får se en monumental omställning av energisystemen. – Det innebär en marknad värd tusentals miljarder, vilket kineserna insett och ligger långt framme i utvecklandet av vindkraft och solceller, säger Lars-Erik Liljelund som ingår i en exklusiv grupp klimatrådgivare till den kinesiska regeringen. Hur stoppas avskogningen? – Det finns ett program som heter Redd, där framför allt Norge gått in med flera miljarder kronor för att mota avskogning. Hur beräknas sänkorna? – Det är en fråga för förhandlingarna. Från Sveriges sida vill vi utgå om hur virkesförrådet växer år för år. Men det finns önskemål inom EU att i stället utgå från 1990 som ett basår. Det skulle missgynna oss, men gynna de som då hade lite skog och därefter började stora återbeskogningsprogram. I vilken grad vägs sänkorna in, kan man välja att behålla utsläppen och i stället odla mer skog? – Också det ska vi förhandla om. Sänkan kommer att räknas med till viss del, men inte fullt ut. Det hela kompliceras av kravet på bra beräkningar. För Sverige som har generalkoll på hur skogen växer är det lättare. I ett land som Indien med mycket illegala avverkningar är det värre. Här kan Sverige och andra länder bidra med ”forest management” (skoglig kunskap). Nu är det tydligen annorlunda... – Ja, de här frågorna kommer in under det som handlar om markanvändning. Inte minst Ryssland har väckt frågan. Men även om landet har mycket skog vill man nog ändå se en real minskning av utsläppen. Blir det handel med kolsänkor? – Vi har redan koldioxidneutralisering där man kan köpa skogsplantering för att motsvara det egna bilåkandet, eller något liknande. Jag tror också vi får ett mer formellt, ordnat system av handel med sänkor, parallellt med handeln av utsläppsrätter. Kan man tänka sig det på gårdsnivå? – På något sätt ska ju signalen nå brukaren, men det är nog svårt att tänka sig på sådan mikronivå. Det finns många frågetecken och det är något som ligger längre fram än Köpenhamnsmötet. Hur kan skogsbruket anpassa sig till det här? – Jag har lanserat tanken på ett kolsnålt skogsbruk. Vi har ju modeller för den biologiska mångfalden, då borde man kunna ha en brukningsmodell som minimerar utsläppen av kol från skogsbruket. Är nyckelländerna USA och Kina med på tåget? – USA fick inte igenom Kyoto-avtalet i senaten och hade ingen nationell lagstiftning på plats för att motverka utsläpp. Det har man nu. Efter Kyoto har Kina gått om USA som världens störst utsläppsland och mitt intryck är att kineserna tar frågan på största allvar. Ett värre problem är kanske Indien. Där finns en oro för att det ska bli en hämsko på deras ekonomiska utveckling. I Kyoto fanns skogen bara med marginellt och knappt alls för Sverige, varför? – EU:s synsätt då var att vi skulle koncentrera oss på att reducera utsläppen med åtta procent fram till 2012. Har de inte rätt i den oron? – Det behöver inte finnas något direkt koppling mellan ekonomiskt tillväxt och högre utsläpp. I Sverige lyckades vi bryta det sambandet efter oljekrisen på 70-talet. 21 NÄRINGSPOLITIK Osäkerhet kostade minst 100 000 kronor Myndigheternas handläggning av reservat och nyckelbiotoper är kantad av frågetecken. Osäkerheten drev bröderna Emilsson att göra en gallring som egentligen var olönsam. Av Pär Fornling Vi är i Norrtälje, som skrivit in sig i historieboken om nyckelbiotoper. Här är mer än vart tionde hektar en nyckelbiotop eller ett område med höga naturvärden. För skogsägaren kan det ibland kännas som ett lotteri när han eller hon lämnar in en avverkningsanmälan. Nyckelbiotopen kan växa till ett reservat och områden med naturvärden kan klassas upp till nyckelbiotoper. – Som markägare känner jag mig väldigt osäker över vad som gäller, konstaterar Ulf Emilsson. Tillsammans med tvillingbrodern Björn driver han en skogsgård på 270 hektar. De växlar mellan potatisodling på sommaren och aktivt skogsarbete på vintern. För två år sedan gjorde de en större gallring som egentligen borde varit en slutavverkning. På så sätt gick de medvetet miste om 100 000–150 000 kronor. FÖRKLARINGEN finns hos grannen, Leif Eriksson. Likt nästan alla andra markägare i Norrtälje har han många höga naturvärden i sin skog. Helt enligt den gröna skogsbruksplanen utelämnade Leif Eriksson därför 4 av 14 hektar till naturvård när han gjorde en anmälan om avverkning. Det hela slutade med att allt blev ett reservat. – Att man vill skydda värdekärnan kan jag förstå, den var ju heller aldrig tanken att avverka. Men de andra 11 hektaren är i stort sett vanlig produktionsskog. Att den kom med tycks närmast bero på en arealjakt från myndigheterna, säger Mårten Mattsson. Han är inspektor på Mellanskog och har hjälpt Leif att hantera ärendet. Resultatet blev att den tänkta avverkningen blir ett reservat och Leif får ersättningsmark en bit därifrån. – Det är i och för sig bra, men det har varit en jobbig tid. Och det är inte samma skog som pappa lämnade till mig, konstaterar Leif Eriksson. ÅTER TILL bröderna Emils- son. Genom att gallra skogen behövde de inte lämna in någon anmälan och riskerade därmed ingen inblandning av myndigheterna. – Vad som då hade hänt är förstås omöjligt att veta säkert. Vår naturvårdsbedömning är att här inte fanns några högre naturvärden. Därmed borde det inte ha varit några problem. Det var i stället rädslan som avgjorde att det blev gallring Ulf Emilsson diskuterar problemen med Mellanskogs vd Lars Gabrielsson. i stället för avverkning, vilket vore det naturliga. – Det är olyckligt med osäkerheten och bröderna är långt ifrån ensamma om att agera på det här sättet, säger Mårten Mattsson. Han poängterar att det absolut inte handlar om några miljöbusar, tvärtom. – Det här är en av mönstergårdarna i Kraftsamling skog. Det är duktiga och engagerade skogsägare som gjort egna, frivilliga avsättningar till naturvård och har låtit miljöcertifiera fastigheten. Och Ulf ångrar sig inte. – Med tanke på osäkerheten känns det helt rätt. Vi såg vad grannen har gått igenom och det var inte roligt. GÅRDARNA visades upp vid föreningen Skogens höstexkursion med flera av landets skogliga makthavare på plats. Däribland Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Hon tycker det är fel att skogsägare ska behöva känna så stor osäkerhet. – Det är inte vanligt, men ändå en signal på hur det kan bli. Då får vi diskutera hur det kan undvikas. Vi har vår del i det hela, skogsägarföreningen en del och certifieringssystemet sin del. Det är ett förtroendegap som det är jätteviktigt att komma tillrätta med. Det är en sådan fråga vi bör ta upp i ett sektorsråd, tillsammans med näringen (se sidan 38). Skogsägare i Jokkmokk less på all skyddad skog I Jokkmokks kommun är över 80 procent av skogsmarken skyddad och stämningen bitter bland de många enskilda skogsägarna. Av Lars Pekka Kritiken manifesterades tidigare i höst vid ett möte i Vuollerim, några mil från Jokkmokk. 22 Mötet, som arrangerades av LRF och Norra skogsägarna antog ett uttalande med beto- ning på äganderätten: ”Alla avsättningar av skogsmark till reservat mot markägarens vilja måste stoppas omedelbart i Norrbotten. De är övergrepp på den enskilda äganderätten. En sjättedel av den produktiva skogsmarken i Norrbotten är redan avsatt och någon gång måste det räcka.” – Avsättningarna till naturvård styrs inte av vetenskap Fortsättning sid 24 VI SKOGSÄGARE 5/09 KRAV PÅ OBEROENDE GRANSKNING. I debatten under exkursionen föreslog Jan-Åke Lundén, LRF Skogsägarna, att en oberoende person ska bedöma en omprövning av nyckelbiotoperna. – Inventeringen av nyckelbitoper gick hastigt och en del finns anledning att ompröva. Från Skogsstyrelsen har det funnits en ovilja till omprövningar och det kan uppenbarligen vara ett problem att pröva arbetet som en kollega gjort. Därför vore det bra med någon utomstående part, framhåller han. Mårten Mattson, Mellanskogs inspektör i Norrtälje. Nyckelbiotop ger ofta avverkningsförbud I PRAKTIKEN är en nyckelbiotop oftast lik- Hela Leif Erikssons planerade avverkning fick blåsas av. Allt förvandlades till reservat. ” Vi såg vad grannen har gått igenom och det var inte roligt. FÖREBYGG SKADOR SKYDDA SKOGSPLANTOR! !"! # Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar tydigt med avverkningsförbud. Frågan ställs på sin spets när Skogsstyrelsen får en avverkningsanmälan. Myndigheterna har då möjlighet att göra en överenskommelse med markägaren om att skydda området. Men även om det inte finns pengar till en uppgörelse har virkesköparna förbundit sig via certifieringen att inte ta emot virke från nyckelbiotoper. Det finns dock möjlighet till undantag enligt PEFC-reglerna. Det är en ganska komplicerad och ingående prövning. Hittills har det bara gjorts två sådana avverkningar och två till är på gång. ATV Våra produkter: - Versus Extra Lämplig för lövplantor - HaTe 2 Kan sprutas i blöt väderlek - Gyllebo Plantskydd Väl beprövad och godkänd i ett tiotal länder. lite ReklamBolaget, Vetlanda 0707 Sucrusan är ett vildsvinsfoder med mycket sur eftersmak. 3-4 foderpellets/m2 gör vallarna etc grisfria! lite lite 590 93 Gunnebo Tel 0490-890 00 www.gunneboindustries.com VI SKOGSÄGARE 5/09 SKYDDA VALLAR, GRÖNYTOR MM! Plantskydd AB, Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed Tel:0435-441040 [email protected] www.gylleboplantskydd.com 23 Fortsättning: NÄRINGSPOLITIK Skogsägare i Jokkmokk... ENIGA. Lars U Granberg (S), Nils-Olov Lindfors LRFordförande, och Stefan Tornberg (C). utan via massmedia och opinionsbildning, sa Nils-Olov Lindfors, ordförande för LRF Norrbotten. – Dagens skogsägare har ett sämre rättsläge än våra förfäder hade för 275 år sedan när jordabalken skrevs. Länsstyrelsen avstod från att närvara, men riksdagsmännen Lars U Granberg, Piteå (S) och Stefan Tornberg, Luleå (C) var på plats och ställde sig bakom uttalandet. EN AV DE drabbade är Curt Lennart Stenman från Jokkmokk. – Flera generationer i min familj har vårdat skogen i 160 år. Nu säger länsstyrelsen att skogen fått så höga naturvärden att staten måste ta över skogen. Det är inte konstigt att Jokkmokk tynar bort, sa han. 24 Jubel över stoppade reservat i Västerbotten I ett historiskt beslut har länsstyrelsen i Västerbotten backat från planerna på två Av Pär Fornling reservat. Markägarna drog en djup suck av lättnad när glädjebeskedet kom. – Jag har nog aldrig varit i sjunde himmeln, men nu är jag bra nära, sade Siv Gustavsson till Västerbottenskuriren. Hon har haft många sömnlösa nätter sedan länsstyrelsen beslöt om ett interimistiskt reservat i Torrböle och Nybråne. Siv är en av flera drabbade markägare som kämpat för att avstyra planerna. ETT INTERIMISTISKT reservat innebär att länsstyrelsen lägger en död hand över marken och därefter har fem år på sig att fullfölja reservatplanerna. Det tillhör ovanligheterna att myndigheterna backar. I det nu aktuella fallet heter det att området har mycket höga skyddsvärden, men att fullfölja reservatplanerna skulle medföra ”alltför stor skada för berörda markägare”. Motivet är alltså hänsyn till skogsägarna. – Vi gläds med markägarna som nu äntligen äger rätten att bruka sin egen skog. Detta är helt klart ett trendbrott där länsstyrelsen visar att man kan samverka med skogsnäringen och markägarna, säger Norras skogschef Nils Broman. FÖRENINGEN HAR agerat för markägarna och hållit flera markägarmöten. Nils Broman ger en hel del Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna. beröm åt länsstyrelsen i Västerbotten. – Tidigare har vi kritiserat dem för att inte föra en dialog och lyssna på markägarna. Nu har det blivit mycket bättre. Länsstyrelsen är ofta med på skogskvällar och jag tycker det finns en ambition att hantera de här frågorna på ett bättre sätt, vilket det aktuella beslutet visar, säger Nils Broman. VI SKOGSÄGARE 5/09 SKOGSSKÖTSEL Riggröret är delbart och svärdet kan enkelt placeras i ett skruvstäd för bra filning. – Den vanliga röjsågen är en ergonomisk katastrof, säger BengtÅke Alriksson. Han trivs bättre med att bära motorn som en ryggsäck. Röj bättre med motorn En kedjedriven röjsåg öppnar för nya möjligheter att vårda ungskogen. Dessutom vittnar testförarna om att ergonomin är mycket bättre, man blir mindre trött och sliten. Text & foto: Pär Fornling Kärt barn har många namn. Den kallas mittröjare, kedjeröjare och toppröjare. Modellbeteckningen är 535FBx. Under hösten släpper Husqvarna ett 100-tal exemplar och efter nyår blir den mer tillgänglig på marknaden. Priset är kring 8 000 kronor, vilket är ungefär vad en vanlig professionell röjsåg kostar. De stora skillnaderna mot 26 konventionell teknik är att motorn hänger på ryggen och att klingan ersatts av en kedja. Med den vanliga röjsågen är rörligheten begränsad, klingan sitter fast i riggröret och träden kapas längs marken i takt med att föraren går framåt. Mittröjaren är rörligare, man kan sträcka sig fram för att nå en stam, vrida på sågen och kapa på höjden. Det är bra för att ta bort sprötkvistar och på andra sätt fixa till träden som ska vara kvar. Stammarna kapas högt upp. Det kan bli problem för framkomligheten i terrängen tills de ruttnar bort. Men det kan också vara en fördel (se artikel här bredvid om viltbete). Ett annat plus är att man undviker att såga i sten. skruvstädet där hemma för perfekt filning, som håller sågen skarp under ett par dagars hårt arbete, säger Bengt-Åke Alriksson. Han är röjningsproffs och har varit testpilot för röjsågen under utvecklingsarbetet. – Nu håller jag på att utveckla arbetsmetodiken. Det finns enorma potentialer att sänka de totala röjningskostnaderna. EN SKILLNAD gentemot ti- digare prototyper är att riggröret nu är delbart. – Därmed blir sågen lättare att transportera och längden på riggen kan anpassas efter föraren. En annan fördel är att såghuvudet enkelt kan placeras i PRESTATIONEN ökar, om det inte handlar om tät röjning, där det bara är att svepa ner en mängd klena stammar. Då är klingan effektiv. Men framför allt ser BengtÅke möjligheter med så kallad VI SKOGSÄGARE 5/09 Älgen föredrar... FRAMFÖR Tall Vårtbjörk Betade träd Träd på goda marker Toppar på äldre träd Toppar med stora årsskott Björk Glasbjörk Obetade Träd på dåliga marker Toppar på yngre Träd med små årsskott Lämna kvar älgens favoriter Toppröjning kan vara en metod för att minska betesskadorna. Det handlar om att ”servera” lovligt foder Av Pierre Kjellin till älgen. Går det att få bukt med älgskadorna utan att bli kvitt älgen? Att spara favoritfödan och röja vid rätt tidpunkt kan vara två framkomliga vägar i stället för att byta tall mot gran. FÖRRA ÅRET presenterade på ryggen brunnsröjning som går ut på att man röjer rent en cirkel, eller brunn, runt granen eller tallen. – Med den gamla endimensionella röjsågen fungerade det dåligt. Här kan jag arbeta i två dimensioner och tar bort kvistar på björkarna. – Dessutom kan jag bättra på kvaliteten genom att ta bort dubbeltoppar och sprötkvistar upp till tre meters höjd. De skulle annars predestinerat rotstocken från granen eller tallen till massaved, säger Bengt-Åke. I ett tätt bestånd räknar han med att hinna brunnsröja två hektar om dagen under normala arbetsdagar. VI SKOGSÄGARE 5/09 Skogforsk och lantbruksuniversitetet en studie som visade att toppröjning – att enbart kapa topparna på de träd som ska tas bort vid röjning – både danade de kvarstående träden (huvudstammarna) och fick älgarna att lämna dem ifred. De tallar som toppades, det vill säga kapades ungefär på mitten, sköt många nya skott under kapstället, skott som älgarna tycks välja framför huvudstammarna. – Man tror att dessa skott är lättare att beta, har något bättre näringsinnehåll och kanske mindre av de ämnen som träden producerar för att skydda sig mot betning, förklarar DaN Så toppröjer du... Träden kapas en bit upp, är man ute i god tid hinner de försvinna innan det är dags för gallring, annars kan det bli problem om det är grövre träd. Träd som lämpar sig för toppröjning är tall och björk. Även ek, asp, ask och sälg tål toppröjning bra, men eftersom dessa trädslag är jämförelsevis sällsynta i den svenska skogen bör man ofta undvika att toppröja dem. 50 procent av stammen ska lämnas, men på tallen måste det finnas några grenvarv med friska grenar. Ingen rolig matgäst i planteringen. niel Ligné som var med och arbetade med studien på lantbruksuniversitetet. Studien visade också tydligt att betesskadorna i de toppröjda planteringarna halverades under de två första säsongerna jämfört med i konventionellt röjda planteringar. TOPPRÖJNING lämnar å andra sidan massor av höga stubbar kvar i beståndet som är i vägen när man ska in och gallra. Men stubbarna ska hinna självdö tills det är dags att gallra, menar Daniel Ligné. För att vara säker på att de kapade stammarna hinner dö innan gallring kan man kapa dem längre ned än på mitten. ETT RÅD SOM jägaren och författaren Rolf Svensson ger är att inte röja tallskogen vid för tidig ålder. En förstaröjning kan gott och väl vänta tills tallarna är åtminstone 4 meter höga, ett råd som också ges av SkogsstyrelFortsättning sid 28 27 Foto: Jan Henricson Fortsättning: Lämna kvar älgens... sen i en handbok för skogsbrukare från 1996. Att förstagångsröja en tallskog tidigare, till exempel redan vid 1,5–2 meters höjd, är som att bjuda in älgarna till dukat bord, förklarar Rolf Svensson. FÖRSÖK OCKSÅ ATT inte röja bort lövet på våren, påpekar Rolf Svensson och nämner en naturvårdsröjning han besökte, där man friställde ekar för att de skulle få utveckla grovgreniga kronor. – Men de gjorde ett fel; För att friställa dessa ekar så fällde Tanken är att servera älgen attraktiva alternativ till tall- eller granplantorna. Foto: Pär Fornling de mycket asp och de gjorde det i mitten på april. – Hade de gjort den åtgärden i oktober så hade älgen haft enormt mycket mer foder att äta. På vårkanten, i april, vill älgar och rådjur och hjortar nämligen mycket hellre äta det löv som spirar. Skogsbilvägarna erbjuder också bra mark för viltbete, påpekar Rolf Svensson. – Utmed skogsbilvägarnas dikesrenar finns ofta lövinslag av björk, vide, asp, rönn och tallar, som ofta betas hårt under vinterhalvåret. Här finns stora möjligheter att skapa ett större foderutbud genom uthuggning längs med vägen där även toppröjning kan förekomma. – Förutom att man producerar viltfoder utmed vägrenarna når solljus och vinden vägen och får den att fortare torka upp på våren, säger Rolf Svensson. .XJOZZZKYZGSKTZKZORRKTMq\GLXRO\KZ 1GPGM\ORRNG HXUYIN_XKT USGZZYQXO\G ZKYZGSKTZK Att skriva testamente är att uttrycka din vilja för framtiden. En personlig önskan som lever vidare efter din bortgång. Det är också en trygghet för närstpående att känna till och kunna respektera hur du själv vill att dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska fördelas. Beställ vår broschyr om hur du skriver testamente och vilka regler som gäller. Läs också hur du gör när du vill ge delar av dina tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt att rädda liv i kommande generationer är att stödja forskningen om cancer - en av vår tids största folksjukdomar. ;KYZGS KTM KTZK q\GL XRO\KZ Namn Adress Postnr SKOGSSKÖTSEL Rolf Svensson funderar över röjning och betesskador. Postadress Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller genom att skicka e-post till [email protected] VS 28 VI SKOGSÄGARE 5/09 NYHETER Älgskadorna rusar i höjden i Norrbotten Betesskadorna från älg ökar dramatiskt i Norrbotten. Skogsstyrelsen har målet att skogsskadorna ska ligga under två procent på antalet tallstammar, men i delar av länet är skadorna ända upp till 13 procent. Det visar resultaten från älgbetesinventeringen Äbin. – För att minska problemen bör jägarna skjuta färre tjurar och mer kalv, säger Heine Krekula, Skogsstyrelsen, till Piteåtidningen. Många vill bli jägmästare igen För några år sedan hade lantbruksuniversitetet svårt att fylla platserna på jägmästarutbildningen. Nu är det helt annorlunda. I år fanns det 379 sökande, vilket kan jämföras med fjolårets 297. Av dessa var det plats att anta 92 stycken. Frånsett bristen på svampskogar trivs Satu Lantiainen bra i Bryssel. Finland tappar mark Pappersindustrin i Finland fortsätter att tappa mark. Enligt papernet.se har produktionen av papper och kartong i Finland minskat med hela 29,2 procent under första kvartalet i år. Motsvarande siffra i Sverige är -12,2 procent. Produktionen av obestrukna papperskvaliteter har minskat med 33 procent i Finland och med 12,3 procent i Sverige. Den finska tillverkningen av bestruket papper har minskat med hela 37,3 procent. När det gäller kartong och förpackningspapper har produktionen i Finland gått ned med 24,7 procent under årets första kvartal, Sverige -11,9. Finska tar över i Bryssel De nordiska skogsägarföreningarnas nya kvinna i Bryssel heter Satu Lantiainen. Liksom företrädaren, Janne Näräkkä, kommer hon från Text & foto: Pär Fornling Finland. Efter en kort betänketid räknar hon upp tre av de viktigaste frågorna den närmsta tiden. r Klimatmötet i Köpenhamn. r EU:s handlingsplan mot illegal avverkning och virkeshandel, den så kallade Flegtprocessen. Tanken är bra, men det gäller att se upp så inte by- råkratin ökar för skogsägarna. r Nya uthållighetskriterier för biomassa, där det är viktigt att de inte kommer i strid med det hållbara nordiska skogsbruket. Satu har studerat skog på universitetet i Helsingfors och fick upp ögonen för de europeiska frågorna under några må- OXEN naders praktik på de europeiska familjeskogsbrukarnas (CEPF) kontor i Bryssel. En extra internationell talang är hennes intresse för Ryssland, Satu talar ryska och har arbetat ett par somrar på Ponses konor i S:t Petersburg. Hon gillar Bryssel, men Europas huvudstad har också sina brister. – Jag saknar redan skogen med bär och svampplockning, säger Satu Lantiainen. www.nordicforestry.org Gallring, vindfällen Tandem-OXEN MINILUNNARE Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com VI SKOGSÄGARE 5/09 29 Norra Skogsägarna investerar 143 miljoner kronor i moderniseringar av Kåge såg. Främst handlar det om en ny såglinje, med en kapacitet på drygt 200 000 kubikmeter per år. – Satsningen kommer att medföra en möjlighet att öka produktionen med 50 procent, säger Bo T Holm, vd vid Norra Skogsägarna. Tidigare hade man planerat att förnya linjen, nu blir det alltså helt nytt. Arbetslösa kan få jobba med skogsvård I regeringens åtgärdspaket mot arbetslösheten satsas 3,9 miljarder kronor på ”jobblyft”. En del av jobblyftet är 40 000 platser i en ny aktiveringsinsats för arbetslösa, där jobbsökandet ska kombineras med enklare arbete. – Det handlar om saker som ändå behöver göras, skogsvård eller att rusta upp gamla lokaler, säger näringsminister Maud Olofsson (C) till Svenska Dagbladet. Framtidsgruppen: Magnus Ståhl, Mellanskog; John Enander, LRF-ungdomen; Anders Ohlsson, Norrskog; Jan-Olof Torstensson, Södra; Anna-Karin Salinas Nilsson, Norrskog; Peter Staland, LRF Skogsägarna. Längst fram, sittande: Sune Nilsson, Mellanskog; Kristin Gustafsson, Södra; Elisabeth Sandberg, Norra skogsägarna; Ola Persson, LRF Skogsägarna. På bilden saknas Erik Jonsson Norra skogsägarna. Framtidens frågor i fokus Landets skogsägarföreningar ägnar extra kraft åt framtidsfrågorna. Det handlar om allt från grundläggande ideologiska frågor till hur föreningarna kan samarbeta och hur verksamheten bör organiseras för att möta morgondagens medlemmar. Till årets skogsägarting i ETT RIKTIGT ORIGINAL Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare. lindstromdesign.se NYHETER Norra bygger ny såglinje i Kåge Växjö hade en arbetsgrupp från föreningarna identifierat ett stort antal frågor som nu processas vidare. Arbetet leds av Peter Staland, LRF Skogsägarna. – Skogsägarrörelsen växte fram i en tid med geografisk närhet då självverksamheten var hög, männen gick på skogsdagarna och så gott som alla bodde på sina fastigheter. Utma- ningen är att nå morgondagens skogsägare som lika ofta är en kvinna som en man och de finns spridda över hela världen och i alla yrken med andra värderingar, säger Peter Staland. Målet är att fatta beslut om ett antal strategiska frågor vid nästa års skogsägarting, som är den årliga samlingen för landets fyra skogsägarföreningar tillsammans med LRF Skogsägarna. Skogsplantor för alla behov Höstplantering – ett bra alternativ! Vi har plantor för omgående leverans: Täckrot i augusti-september, barrot i oktober. elar! Förds4IDIGROTETABLERINGOCHLÊGRESKADERISK vid försommartorka. s-ERTIDFÙRANNATSKOGSARBETEPÌVÌREN et! NyhFlexcoat - 2 års skydd mot snytbagge! Vi utför också markberedning och planteringsuppdrag samt vilt- och insektsbehandlingar. Hög kvalitet och personlig service www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 SYDPLANTOR AB - med mer än 20 års erfarenhet 30 tel 0476-620 00 [email protected] www.sydplantor.se VI SKOGSÄGARE 5/09 !"! # Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV lite ReklamBolaget, Vetlanda 0708 lite 590 93 Gunnebo Tel 0490-890 00 lite www.gunneboindustries.com [email protected] FÖRÄDLING Bastur och grillar - ett framgångsrecept Timo Andersson är skogsägaren med passion för träförädling. I jämtländska Fåker tillverkar han allt från bastutunnor till norska grillar. Text och foto: Lena Hedman Inne i Timo Anderssons snickeri doftar det av olika träslag. Hyvlar och andra maskiner blänker när solen letar sig in genom de trädammiga fönstren. Timo är skogsägaren och mjölkbonden som blev finsnickare. – Jag har träförädling i blodet. Min far arbetade som hyvlare vid ett finskt sågverk, berättar Timo som kom till Sverige som krigsbarn. Redan som sjuåring fanns Timo med på Ålsta sågverk som hans pappa och farbror byggde upp 1928. – Det var inte barnarbete, jag tjatade mig till att få jobba där. Jag var med och flottade virke in till sågen. av billiga tunnor. Timo tror att en del säljs av hobbytillverkare som kan ha låga priser. En ny produkt från snickeriet i Fåker blev i stället bastutunnor. Den runda formen kring lavarna ger en skön gemenskap. – Bastun är bara fem kvadrat, men allt får plats. Så sparar man in yta, alla hörn försvinner, säger Timo som driver verksamheten i företaget Quan. FRÅN BARNEN får Timo uppslag till nya produkter. – Dottern som bor i Göteborg berättade att engångsgrillar av aluminium ska förbjudas i Norge. Jag har tagit fram en trälåda med träplugg och draghål. Den är fylld med kol och spån och det blir inget avfall NÄR SÅGEN bytte ägare fick kvar – allt brinner upp, säger Timo överta hyvel och klyv Timo som säljer grillarna till mot att han rev det gamla hu- grannlandet. set. Under några år tog han på I samma anda gör han vedsig legohyvling, men numera korgar av tunna träbitar som används maskinerna bara för lätt monteras ihop och kan elegen del. das upp. Ett alternativ i stället – Jag köper furu och gran för att sälja ved i papplådor. från sågverken, och Timo visar också en ska nu sätta in en egen ”kaffeklamp” som tillsåg för att ta hand om verkas av restvirke. unika träslag. Det är Den består av träpanel rönn, asp och al som i en kloss med spån det går att göra vackinuti. Färdig att sätta ra paneler av. kaffepannan på! Timo är ordförande – Den brinner en i Sveriges Småsågahalvtimme och sen är res Riksförbund och Kaffeklampen är det bara att grilla korv tror på en framtid för gjord av restvirke. på resten, säger Timo. små sågar som arbetar med ett specialsortiment. DET GÄLLER att marknads– Det är ingen mening att föra sig mot rätt målgrupp. såga två-tum-fyra av furu, det Han visade kaffeklampen på köper folk billigt på andra stäl- en skogsmässa, men då sa len, säger han. skogsägarna att ”det där kan vi fixa själva”. Kaffeklampen TIMO BÖRJADE göra bad- passar för turistbranschen och tunnor för tio år sedan, men nu är en rolig present. Timo gör också trähandtag har marknaden översvämmats 32 Nu ska kaminen sättas in. Det tar cirka en månad att göra en bastutunna för Timo. för mjölkförpackningar, presentlådor, ramar och tar emot beställningar på lister och fönster. När Lantbrukarnas riksförbund ville ha ett hus för utställningar som fick plats i bagaget på en bil fixade Timo en hopfällbar monter. När centerpartiet beställde en broschyrhylla till sin valstuga gjorde han en hylla som såg ut som en båt – eftersom det handlade om röstfiske. Den största beställningen hittills är ett bullerplank. LJUSET I snickeriet faller på en bred furuplanka. Tjock, massiv och med en vacker ådring. Av liknande plankor har Timo gjort skyltar och fräst ur för texten. Den påhittiga träförädlaren har många idéer. – Jag tar en dag i sänder, och hoppas att någon vill fortsätta här. Mina barn har just nu fullt upp med annan verksamhet. Han är en god inspiratör och när LRF har seminarium om hur skogsägare kan förädla sin skog så håller de till vid snickeriet. Timo avslutar sin visning med att peka på de gamla rotknäna vid innertaket och visa en planka där trämyror gjort ett vackert mönster. – Ta tillvara på det som finns i naturen. Sälj gärna produkter med historia – kanske en fin panel tillverkad av en tall från platsen där du sköt storoxen. En rejäl 16 tums planka kan bli en fin skylt. VI SKOGSÄGARE 5/09 – Man blir inte rik på att äga skog, men på att förädla.Våra seminarier handlar om allt från specialsortiment till prissättning och marknadsföring.Vi hoppas att fler kvinnor ska bli intresserade av träförädling, säger Ann Larsson på LRF. 7 De bästa tipsen för förädling Från seminariet och deltagare i ”Tjäna flis på träförädling” kommer dessa tips: 1. Försök att hitta unika produkter och arbeta med specialsortiment. 2. Satsa även på andra träslag än gran och tall. Lärkträ är miljövänligt trallvirke och senvuxen björk är användbar. 3. Hitta rätt målgrupp och se vad som efterfrågas. Norrmännen vill till exempel köpa brasved. 4. Gå en kurs och lär dig något nytt. I Jämtland har www.jilu.se timringskurser. Dagens timringsföretag är överhopade av beställningar. 5. Jobba i nätverk med olika kompetenser. Det kan vara ägare av småsågar, arkitekter och konstnärer. 6. Sälj via internet och gör en snygg hemsida med bra bilder på dina produkter. Träföretagare samlas på www.tratorget.se som drivs av Småsågarnas Riksförbund i samarbete med LRF och med stöd från EU. 7. Marknadsföring behöver inte vara dyr. Ställ dina timmerhus på platser där folk rör sig. Samarbeta med kaféer och restauranger som visar dina möbler och andra produkter. Skicka ut pressmaterial. T Företagarnas bästa idéer VI SKOGSÄGARE 5/09 33 FÖRÄDLING Träföretag som inspirerar När LRF hade seminarium om träförädling delade jämtländska företagare med sig av bra idéer. Sammansatt ändträ ger ett vackert mönster. Magnus Grinde och Peter Friedrich, Furugården i Sveg: – Senväxt björk kan bli marmorerad med hjälp av värme och fukt , men det gäller att stoppa processen i tid. Det ser ut som masurbjörk! Vi använder också torkat ändträ av contorta, och stavarna sätts ihop till skärbrädor, bord och lampor. Leif Eriksson, Snickarglädjen i Månsåsen: – Mitt bästa råd är att arbeta i nätverk, då går det att ta större beställningar. Nu jobbar jag tillsammans med en konstnär och gör träfigurer som ska stå i Åres skidbackar. Figurerna En älgstol tillverkas i kärnfuru som tillverkad håller bra. Jag tillverkar av Leif Eriksson. också möbler. Sten Eriksson, Jaera snickeri & Design i Störåsen: – Det viktigaste är att hitta sin egen produkt och inte plagiera andra. Det leder bara till att vi konkurrerar ut varandra. Jag har arbetat inom sågverk och hyvleri, och jobbar nu på beställning och gör bland annat staket, möbler och bastuflottar. ATL RADISAR När du behöver en motorsåg… ...hitta den på www.atl.nu/radisar På www.atl.nu/radisar hittar du entreprenadmaskiner, traktorer, skogsmaskiner, gårdar, djur och mycket mer. Du hittar det du är intresserad av att köpa och lite till! På www.atl.nu/radisar annonserar både privatpersoner och handlare. Lägger du till tidningen ATL så når du nästan alla! Gå in på www.atl.nu/radisar och sätt in din annons. Eller ring vår annonsavdelning 040-601 64 02 34 VI SKOGSÄGARE 5/09 BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* * Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd. KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER CREW CAB ELLER EXTENDED CAB Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som finns med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar och bekvämt utrymme för fem personer. För den som behöver längre lastutrymme finns Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 kg på dragkroken och 1035 kg på flaket. Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet lätt. Isuzuhandlare finns på 61 platser med både försäljning och service, du hittar dom på www.isuzu.se. 1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN 2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT www.isuzu.se LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA TEKNIK Genom att koppla på två sådana här lastbärare blir Timbear en skotare. Jämtländska Timbear som skördare. Ny kombimaskin med mjukare avtryck Det är tufft att ge sig in på marknaden för tunga skogsmaskiner under normala omständigheter, nu är det dessutom lågkonjunktur. – Det behöver inte vara fel. Då är det billigare att handla upp tjänster och etablera sig fram till att marknaden vänder, säger Martin Jacobsson. Han är vd och delägare i Timbear, tillsammans med ett en grupp andra jämtländska företagare. Företaget ligger i Strömsund och har rötterna i ett koncept från Jan Ericsson, mer känd som ”Skogsjan”. På flera sätt är det ett nytänkande inriktat på att få ett eki- page med bra bärighet och små markskador som följd. Därför går Lightlog, som maskinen heter, på band och är relativt smal (2,2 meter). Det är en kombinationsmaskin som kan skifta från skördare till skotare genom byte av aggregat. Mest iögonfallande är maskinen som skotare med två vag- nar efter sig, vilka vardera lastar 5 ton. Den väger 12 ton som skotare och 9,5 ton som skördare. Namnet ”Timbear” är en ordlek av timmer, björn och bärighet. Logotypen är en björntass. Priset för ett komplett ekipage uppges vara kring 3,5 miljoner kronor. www.timbear.se NYA LÄTTARE KRANAR FRÅN FARMA I princip är aggregatet en jättelik kofot. Att ta upp stubbar är ett tungt och skakigt jobb, då är det en fördel med en fjärrstyrd maskin. SOM EN JÄTTELIK KOFOT I SKOGEN Besten finns nu på marknaden i Gremos gröna färg. I första hand är det en förarlös skördare som styrs från en av två skotare (kurirer). Ytterligare ett användningsområde är att använda Besten som basmaskin för stubbrytning. Tidigare aggregat är främst 36 avsedda för grävmaskiner eftersom det krävs tunga kompakta maskiner för att stå emot när stubbarna rycks upp. Den nya prototypen arbetar mer som en kofot och bräcker upp stubben. Aggregatet kan bryta åt olika håll och har en kniv för att dela stubben. www.gremo.se En ny generation kranar markerar början på flera nya produkter från Farma. De nya kranarna är lättare, men har samma kapacitet. Ett nytt länksystem mellan vipparmen och lyftarmen ger bland annat mer styrka i närområdet. Det kommer väl till pass i arbetet med grot och energived, där Farma har flera nya produkter på gång. Företaget, med tillverkning i Estland, har växt snabbt efter att det bildades i början av 90-talet, men under 2006 ödelade en omfattande brand mycket av fabriken. – Därefter fick vi lägga all kraft på att hålla produktionen igång. Nu är alla bitarna på plats och vi kan gå vidare med produktutveckling, där mycket är på gång, säger vd Leif Fors. Efter att ha återuppbyggt produktionshallen och lackeringsverkstaden kompletterade företaget nyligen med ytterligare en fabriksfastighet. www.forsmw.com Den nya kranen finns i tre varianter med räckvidder upp till 8,5 meter. VI SKOGSÄGARE 5/09 BREDARE DÄCK PÅ VALMETSKOTARE Nya skotaren Valmet 840TX rullar på bredare däck än föregångarna. De är 24,5 tum och kan dessutom förses med en meter breda band på bakre boggin. Det går också att lägga band fram, vilket inte var möjligt tidigare. Anledningen är förstås att minska marktrycket och därmed körskadorna. På samma tema har vikten minskats, framför allt genom lättare bankar. Maskinen lastar 12 ton och är tänkt att gå i gallringsskogen tillsammans med skördaren 901 TX, som också är relativt ny. www.komatsuforest.com '%(" # Rejäla däck med tanke på ett blött klimat. #& # Att förflytta spakreglaget från griplastaren till traktorn är ett tungt, krångligt och riskfyllt moment, som årligen orsakar många skador. Lyfthjälpen flyttar mycket enkelt det tunga spakreglaget mellan griplastarkranen och traktorn med hjälp av en teleskopoch vinschkonstruktion. Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60. Monteras direkt på griplastarens hydraularm. En ”vinsch” (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Vajer 20 m x Ø 5 mm. Dragkraft: 1,2 ton. Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60. )# )#$$' %!#$( Dra av: #%% Plats för två personer och ratt är den uppenbara skillnaden mot fyrhjulingar. TRAKTOR OCH FYRHJULING I SAMMA MASKIN Tidigare har minitraktorer kört från golfbanan ut i skogen. Nu har ytterligare ett fordon gått samma väg. Det är Husqvarnas så kallade HUV (Husqvarna Utility Vehicle). Närmast kan den beskrivas som en hybrid mellan en liten traktor och en fyrhjuling. Den är byggd av amerikanska Clubcar, som annars tillverkar golfbilar. Den skogliga upplagan är gjort för att tåla hårdare tag. Ramen är av flygplansaluminium, transmissionen är kapslad för att klara djupt vatten och en ”hasplåt” skyddar underredet. Maskinen är automatväxlad och byter dessutom automatiskt mellan två och fyrhjulsdrift för maximal framkomlighet. Motorn är en diesel på 20 hästkrafter och det tippbara flaket lastar 375 kilo. Maskinen finns i två varianter. En traktorregistrerad, som i princip bara får köras i skogen, och en för landsväg. Den kostar kring 130 000 kronor, plus moms. Vill man köra på landsväg kostar det 10 000 kronor mer. %!##% Med FM/AM radio. Stänger inte ute omvärlden. Skyddar mot skadligt buller samtidigt som varningssignaler, fordon som närmar sig och andra faror uppfattas bättre. Kan anslutas till O.pris: kommunikationsradio för tvåvägskommunikation. Läs mer på sid 249 i katalog nr 60. '%# Ventilerad vedsäck i mycket robust och tåligt utförande. 4 st stropphandtag i toppen. UV-beständig. Max 1 ton. Standard. Med 4 stropphandtag även i botten. Öppningsbar botten ________ 179:Läs mer på sid 157 i katalog nr 60. (% &(,$"&"$ #!$ #,)))!"$#"%&% '$"% Nu: O.paketpris: 897:Paketet innehåller: 1 st - Hörselskydd - Peltor Optime I. ___________________ O.pris: 139:1 st - Cederroths Första Hjälpen-tavla. __________________ O.pris: 595:1 st - Ögondusch/vägghållare. _________________________ O.pris: 139:1 st - Skyddsglasögon Cheetah - klara. __________________ O.pris: 24:Läs mer om skyddsutrustning på sid 248-252 i katalog nr 60. www.husqvarna.com/se $'!!+$&" !" !&!!&!% Bli rik på din skog www.kraftsamlingskog.lrf.se VI SKOGSÄGARE 5/09 *##&&$ ,! $ "! )))!"$#"%&% " ! !! ViS5 37 POLITIK Skogsstyrelsen ger gödsling ny chans Skogsstyrelsen är på väg att ompröva de kritiserade råden om skogsgödsling. Resultatet återstår att se, men det är helt i linje med den nya generaldirektörens löften om att lyssna på näringen och hela skogsText & foto: Pär Fornling sektorn. Alla som förväntat sig en generösare syn på Skogsgödsling blev besvikna när Skogsstyrelsen kom med nya ”allmänna råd” för ett par år sedan. Det här var en av de första frågor som mötte den nya generaldirektören, Monika Stridsman, när hon träffade näringen för överläggningar i sektorsrådet. – Man tycker inte frågan varit ordentligt beredd och saknar forskare från SLU i beredningsarbetet. Det är en rimlig synpunkt, säger hon och fortsätter: – Jag lovade ta med mig frågan hem. Vi ska titta över den och göra ett omtag. MONIKA STRIDSMAN är visserligen ny som generaldirektör, men hon har lång erfarenhet från Skogsstyrelsen, där hon närmst varit regionchef. Under en lång intervju återkommer hon gång på gång till olika former av rådslag och samverkan. Vad är sektorsråd för något? – Det är ett forum där vi möter hela skogssektorn. Det är företrädare för privata skogsägare, bolag, energiproducenter, naturvården, friluftsfrämjande och alla andra berörda. Vi möts på tre nivåer, nationellt, regionalt och lokalt ute i distrikten. Tanken med råden är just att vi ska få råd och dessutom informera om vad vi håller på med. Du tar tydligen råden på allvar? – Naturligtvis. Annars vore det ett spel för galleriet. Vi på myndigheten sitter inte inne med hela lösningen, därför är det bra med en sådan här arena för att ta in många synpunkter. ETT GAMMALT tvisteämne i både sektorsråd och andra sammanhang är uppdragsverksamheten. Det handlar om att Skogsstyrelsen säljer gröna skogsbruksplaner och andra tjänster. En gång i tiden sålde myndigheten även plantor, men det nödgades man sluta med. Och senast, genom det skogpolitiska riksdagsbeslutet, blev det stopp för stämpling av rotposter. Varför ska ni över huvud taget sälja saker som kan köpas på marknaden? – Jag upplever att det finns rum för alla aktörer. Dessutom behöver vi uppdragsverksamheten för att upprätthålla vår kompetens och för att ha resurser att finnas över hela landet. Uppdragen betyder en hel del för vår ekonomi. Är det rimligt att först göra planer och därefter kontrollera att samma planer följs? – Vi har nu en tydlig rågång mellan de personer som arbetar med skarp myndighetsutövning Bli rik på din skog www.kraftsamlingskog.lrf.se 38 och de som säljer uppdrag. Vi ska ytterligare förtydliga rollerna. Är det här ett fortsatt tvisteämne? – Jag upplever det som mindre kontroversiellt än under förra skogsutredningen. Nu har vi ett regelverk och vet vad vi får göra. Det ska vi göra så bra som möjligt. EKONOMIN och kritik från revisorerna blev det som fällde Monika Stridsmans företrädare, Göran Enander. Har ni bättre koll på verksamheten nu? – Jag träffade revisorerna för två veckor sedan. De sade att delårsrapporten ser bra ut. Och ekonomin? – Prognosen är ett bokslut med ekonomin i balans, men det är tufft. Drar ni ner verksamheten? – Det första jag gjorde var att lägga ett sparbeting på fem miljoner kronor som berör vår centrala verksamhet. Regioner och distrikt berörs inte av detta. Har ni resurser att klara rådgivningen till skogsägarna? – Ja, det tycker jag. På ett sätt är det bra att vi har ekonomisk knapphet. Då måste vi skärpa oss och utveckla vårt sätt att jobba. Vi försöker vara kostnadseffektiva och nyttjar ny teknik för allt från internettjänster till interna videomöten och satellitspaning. Vilka reaktioner får ni på smygspaningen från luften? – Vi har gjort kundundersökningar som visar att man överlag är positiv, speciellt då vi påtalar att man bör röja. Via satelliter ser vi behovet av röjning och kontaktar markägaren genom ett brev där vi påpekar att han eller hon i och för sig inte är tvungen att göra något, men att det finns pengar att tjäna på röjning. Det kan vara mycket verkningsfullt. Dessutom kontrollerar vi att det inte avverkas utan anmälan. Då handlar det om lagbrott. ATT BRYTA MOT skogs- vårdslagen leder sällan till åtal. Åklagarna är oftast upptagna med tyngre brottslighet. Däremot ville myndigheten införa enklare böter (sanktionsavgifter), men det blev avslag från regeringen. Leder det här till att folk struntar i lagen? – Det finns inga sådana teck- VI SKOGSÄGARE 5/09 ”Vi ska lyssna lite mer och involvera hela skogssektorn” framhåller generaldirektör Monika Stridsman. en. Vi har bra laglydiga skogsägare. Det ligger i den svenska kulturen att man vill göra rätt för sig och vara en god samhällsmedborgare. skap. Men vi ska förstås också arbeta med skarpa medel där lagen sätter gränser. MILJÖMÅLET ANGER hur mycket skog som ska skyddas i reservat och på andra sätt fram till 2020. Varför ville ni då ha böter och lägger mycket kraft på att kontollera skogsägarna? – Precis som regellydiga bussåkare vill att biljetterna kollas finns det en förväntan på att vi håller koll på att lagen följs. Är det ett rimligt mål? – Det är inte min sak att tycka till om. Jag utgår från att de bedömningar som ligger bakom målet är väl grundade. Vill ni dra fler inför skranket? – Nej, jag tror mycket mer på resonemang med de berörda. Ofta beror lagbrott på okun- Skogsstyrelsen har ju föreslagit att det ska höjas... – Jag tycker att den kritiken blev missriktad. Vi fick en förfrågan från regeringen om hur VI SKOGSÄGARE 5/09 mycket areal som behöver skyddas för att säkerställa den biologiska mångfalden. Vi frågade forskarna och fick skällning för resultatet. Det var som att skjuta på pianisten. Tiderna förändras. nu verkar produktion vara viktigare än miljö... – Produktionsmålet är viktigt, men det har inte förändrat miljömålet. För att lyckas få ihop tulipanarosen med två jämställda mål måste hela skogssektorn involveras. Vad är ditt budskap till skogsägarna? – Jag vill att varje skogsäga- re ska ha en målsättning med sitt skogsbruk och det är bra om man kan förkovra sig i vad de olika skogsbruksmetoderna har för effekter på miljön och produktionen. Kan man det inte själv får man ta hjälp av en rådgivare. Vilka mål ska skogsägaren sikta mot? – Det är upp till var och en, lagen ger stor frihet. Någon kanske vill ha en glesare, mer extensiv skog. Inom lagens ram är det helt ok, men då ska man också veta vad det kostar i minskad produktion. En skogsägare bör också känna till vad lagen kräver. 39 Marknaden för skogsfastigheter är relativt stark men går inte opåverkad genom den finansiella oron. Framför allt minskar intresset för hårt huggna gårdar med ofördelaktigt läge. Priser på skogsfastigheter första halvåret 2009 Under det senaste året har världens börser åkt berg- och dalbana, stora värden eroderats och mycket av våra föreställningar ställts på ände. I skogen har virkespriser och rotnetton sjunkit högst avsevärt samtidigt som kontrakteringen av virke gått ned på väldigt låga volymer. Samtidigt har priserna på skogsfastigheter påverkats relativt lite. Hur kommer det sig? medan sämre objekt riskerar att bli osålda eller säljs till lägre priser. UNDER FÖRSTA halvåret 2009 sjönk snittpriset för skogsmark från 364 kronor/m3sk till 353 kronor sett över hela riket. Det är en nedgång med 3 procent från helårspriset 2008. Snittpriset för hela riket under första halvåret 2008 var 368 kr/m3sk. Jämfört med samma period föregående år är nedgången 4 procent. EN FORTSATT stark efterfrågan på skogsfastigheter och gårdar håller uppe prisnivån tillsammans med ett begränsat utbud. Det starka intresset för att köpa skog i Sverige håller i sig. Våra mäklare märker ändå att antalet intressenter på vissa objekt har sjunkit. Det gäller framför allt fastigheter med ofördelaktigt läge, hårt huggen skog och med sämre vägnät. Prisdifferentieringen, som blir tydligare i en lågkonjunktur, gör att bättre objekt betalas fortsatt högt SEK/m3sk Medelpriser för fastighetsaffärer i olika regioner, angivet i kronor per skogskubikmeter. Grafik: LRF Konsult I TAKT MED ATT det allmänna DEN LÅGA RÄNTENIVÅN har hjälpt till att hålla priserna uppe. Det låga ränteläget gör det möjligt även för de som nyss köpt fastigheter och är högt skuldsatta att finansiera verksamheten till en låg kostnad och därmed inte nödvändigtvis avverka när virkespriserna är låga. I en världsekonomi som värderar likvida medel högt har virkesköparnas fokus vänts från att köpa mesta möjliga virke till att omvandla ett dyrt rotstående lager till avverkat virke och kassaflöde. Många skogsägare som sålt virke har under våren upplevt större svårigheter än tidigare att få förskottsbetalning och därmed ser finansieringssituationen annorlunda ut när exempelvis skogsfastigheter kommer ut till försäljning. DE SJUNKANDE virkespriserna har förstås sänkt avverkningsnivån men stabila fastighetspriser skvallrar om en förväntan på att virkespriserna ska stiga till avsevärt högre nivåer inom bara några år. En stor del av skogsägarna behöver inte avverka och väntar därför in bättre priser. Många har prisnivåerna från 2007–2008 i färskt minne. Frågan är vad som är ett bra pris på både timmer och massaved. De senaste årens snabba skiftningar och variation över landet ger liten vägledning. konjunkturläget förbättras tror många bedömare att vi kommer gå in i en inflationsekonomi. Efter den djupa konjunktursvackan och med en fortsatt ökande arbetslöshet blir det svårt för riksbanken att bekämpa inflationen med hjälp av högre styrränta. Historien visar oss att det i tider av inflation är en stor fördel att äga fasta tillgångar. Tillgångarna ökar i värde och skulderna gröps ur med hjälp av inflationen. Samtidigt stiger förstås den nominella räntan vilket skapar problem för dem med stora banklån, eftersom större belopp pengar ska betalas i räntor varje månad. Det kommer då att vara viktigt att ha ett kassaflöde från sina tillgångar. Det är en situation som skogsägare har relativt enkelt att hantera, så länge man har skog att avverka. Tomas Karlsson LRF Konsult [email protected] T EKONOMI Skogsmarknaden visar styrka NÄSTA GÅNG: I förra numret av Vi Skogsägare berättade vi hur man genom långsiktig planering undviker att onödigt mycket av skogsinkomsterna försvinner genom beskattning. I nästa nummer återkommer vi till samma ämne genom en fördjupning av möjligheterna med expansionsfonder och periodiseringsfonder. Effektiva arbetshästar! AK Höghastighetskross DH Flistugg 735 M-HD Krossar allt från RT-flis och pallar, till rötter och GROT. Lastkännande inmatningssystem, ger högsta kvalité på det krossade materialet. Lätt utbytbart roster, för olika flisstorlek. Finns i flera modeller: AK230, AK430, AK530 och AK 630. Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet. Låg ljudnivå och riktbar kastfläkt. Finns i 2 storlekar: DH 608 ”Puma” och DH 910 “Panter”. Även som bandgående modell, DH 910 K. ”Pick & Carry” är en specialmaskin för timmerhantering. Extremt stabil. Lastar, transporterar och staplar snabbt och smidigt på liten yta. wwSe v w. åra p op ro d sy uk st ter em på .s : e BILLEBERGA TEL 0418–44 62 70 ett starkt val! 40 VI SKOGSÄGARE 5/09 STORA DJUR – STORA SKADOR Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen. Stoppa viltbetningen! På fyra dygn riskerar du alltså att bli av c l oc o. s e med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten. Viltbetningsskadorna består och därför är det viktigt att skydda nyplanteringar de två till tre första åren. Vinn kampen mot skador som kostar runt en halv miljard varje år! Betning av toppskotten minskar tillväxten och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och bestående kvalitetsskador ända fram till slutavverkningen. Samtliga produkter från Interagro Skog får användas i miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning. Läs mer på: www.interagroskog.se Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected] DEBATT Gynna inte rationaliseringsförvärv DEBATT. I det här debattinlägget föreslår John Enander att en skatteförmån tas bort till fromma för nya unga skogsbrukare. På senare tid har diskussionen om att föryngra den svenska skogsägarkåren blossat upp. Detta är givetvis bra och på sin plats. Skogsägarkåren blir allt äldre och de yngre skogsintresserade får vackert vänta med att förverkliga sina drömmar om en egen skogsfastighet. Självklart finns det undantag i det nyss skrivna, men en klar majoritet av människor ”som blir med skog” har redan kommit upp i åren och hunnit skaffa andra intressen som gör att skogsägandet kommer långt ner på prioriteringslistan. VI HAR ALLTSÅ en inbyggd Rationaliseringsförvärvet gör det svårare för förstagångsköpare att bli skogsägare, anser John Enander som skrivit debattinlägget. problematik i ägarstrukturen av skogsfastigheter i Sverige. Skälen till det är många. På bara fem år under 2000-talet, nästan fördubblades skogsmarkspriset i Sverige. Avkastningsvärdet ligger i dag på ungefär halva inköpspriset, räknat per skogskubikmeter. Detta har inneburit att det måste till en hel del eget kapital för att ro i land en affär, något som de flesta yngre sällan har. JAG ANSER ATT rationali- seringsförvärvet ytterligare försvårar köpläget för den köparkategori som redan innan har de tuffaste förutsättningarna på marknaden, nämligen förstagångsköparna. Rationaliseringsförvärvet kapitaliseras i skogsfastigheten och ger en fördel för den som tidigare äger skog. ATT VERKA för att ta bort en skatteförmån kan säkert jämföras med att svära i kyrkan i dessa sammanhang. Jag är dock övertygad om att vi måste ha en mångfald i skogsägarkåren för att få ett aktivare skogsbruk. Där skall kvinnor och män, unga som gamla finnas. Detta ger bra förutsättningar för nytänkande, kunskapsöverföring och framför allt motverkar det att homogena grupper av människor låser in sig i trånga hörn. För att detta ska uppnås krävs åtminstone lika förutsättningar. Ett första steg bör vara att avskaffa rationaliseringsförvärvet. John Enander Ordförande LRF Ungdomen [email protected] N Bra för skogsägare som köper mer skog Rationaliseringsförvärv innebär en skattemässig fördel för den som utökar sitt skogsinnehav genom att köpa till en eller flera skogsfastigheter. Detta tillköp ger möjlighet att utnyttja 100 procent av skogsmarksvärdet som ingångsvärde för skogsavdraget mot, i normala fall 50 procent. Villkor för rationaliseringsförvärv är att den tillköpta fastigheten skall kunna fastighetsregleras till den sedan tidigare ägda fastigheten. Detta betyder i praktiken att den tillköpta fastigheten skall ligga inom samma kommun som den tidigare ägda samt att avståndet inte får överskrida fem kilometer. Bli rik på din skog www.kraftsamlingskog.lrf.se 42 VI SKOGSÄGARE 5/09 Prenumerera =`jb\]i8ccX Sveriges mest lästa fisketidning. Varje nummer är fullmatat med intervjuer och tips för att du ska lyckas bättre med ditt fiske. Våra hemligheter blir dina hemligheter! nu! 3 nr 99:6 nr 249:AXbkdXib\i=`jb\mXkk\e En lyckad jakt kommer inte av en slump! Vi gör mer än skriver om jakt. Vi gör allt för att du som läsare ska kunna dela våra upplevelser och bli en bättre jägare. 3 nr 8cckfd=cl^Ôjb\ 149:- När du vill få ut max av din passion! Vi ger dig de heta rapporterna från strömmarna och trender inom teknik och redskap. Allt om Flugfiske är tidningen för flugfiskeälskare. Klipp ut och lägg på lådan Klart jag tackar JA till 6 nr av Jaktmarker och Fiskevatten för endast 249:- BXdgXeabf[1AF=/),)'( 3 nr av Fiske för Alla för endast 99:– BXdgXeabf[1==8,.,)'' 3 nr av Allt om Flugfiske för endast 149:- BXdgXeabf[18F=,+*)'' E8DE 8;I<JJ BESTÄLL GÄRNA VIA =I8EB<I8J<A GFIKFKvI I<;8E9<K8CK Tel: 08-588 365 05 [email protected] Fax: 0560-77 77 99 Uppge gärna kampanjkoden. GFJK8;I<JJ K<C<=FE Genom att fylla i e-post och mobilnr. nedan ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden. <$GFJK DF9@C Erbjudandet gäller t o m 2009-11-30 och endast nya prenumeranter inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationerna kundrelationer och lämna erbjudanden om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö, 08-588 365 05. SVARSPOST 200 783 06 200 11 Malmö Jakt och Fiske med 100% passionerat innehåll! en. ård sg IC E INTERNATIONELLT Lundin tog glat ne te Ar . Marianne UM oc h TR N inistrarna på s ko tm g mo SKOGSARBETE. Portugals jordbruksminister Jaime Silva planterar omsorgsfullt ett träd till minne av besöket på skogsgården i norr. Planteringshjälp av EU:s Vid besöket på en svensk skogsgård fick EU:s jordbruksministrar med sig några tydliga budskap hem till de egna länderna och arbetet med den gemensamma politiken i Bryssel. Text & foto: Pär Fornling Hemma hos Arne och Marianne Lundin grönskar en speciell plantering, utförd av 27 EU-ministrar. – Nu ska vi göra en skylt som berättar att EU-lunden planterades under besöket i september. Dessutom är det nog bäst att stängsla området så älgen inte förstör träden, det vore ett dåligt omen, säger Arne som tillsammans med Södra tog emot gästerna på gården några 44 mil från småländska Älmhult. Ingen annan skogsägare har haft så handgriplig inblandning i skogsbruket av EU-politiker... Men där kan det räcka tycker Arne. – När det gäller att sköta skogen vill vi göra det utan inblandning i detaljregler från EU. Vi vill inte ha det som inom jordbruket. De nationella reglerna fungerar bra, framhåller Arne Lundin. KOLUGNT och möjligen förvånat betraktar kon uppståndelsen. Plötsligt restes en scen i kohagen för det klassiska gruppfotot. EU-hagen i bakgrunden är lägligt vald med tanke på att det i teorin är en skog. Det är inte tillräckligt glest mellan träden för EU-bidrag. MED UNDERSTÖD av jord- bruksminister Eskil Erlandsson framhöll Södra skogens betydelse för klimatarbetet och det uthålliga skogsbruket, där det planteras mer än det avverkas. – I det här sammanhanget är det viktigt att sprida kunskap om vad vi lärt oss under 100 år VI SKOGSÄGARE 5/09 ! T E NY H FINLANDS jordbruksminister Sirkka-Liisa Anttila tror på samarbete med Sverige i skogsfrågorna. n é c c u s K O Bpå MEDIAHYLLAN.SE bok 189 :Del 1 Vår nya bok ”Livet på landet förr – fester & högtider” handlar om landsbygden i fest och glädje. En unik skildring av ett svunnet Sverige. Alla bilderna är inskickade av tidningen Lands läsare. Boken förhandsbokas och levereras i mitten av november. Inbunden 164 sidor. MATLANDET. Eskil Erlandssons vision är att göra Sverige känt som ett europeiskt matland. Ministrarna lät sig väl smaka av ostkakan och andra blågula rätter. EU-LUNDEN. Magnus Berg, medlemschef på Södra, ger en hjälpande hand när träden planteras. Till vänster, skymtar avgående EUkommissionären Marianne Fischer Boel och till höger Hollands jordbruksminister Gerda Verburg. toppolitiker och som jag tycker andra bör följa efter, sade Eskil Erlandsson. Frågan är om budskapen gick hem. – Det är min bedömning. Församlingen var som en skolklass vilken sög i sig budskapet, konstaterade en mycket nöjd Eskil Erlandsson som fick visa upp sin hembygd för kollegorna. VI SKOGSÄGARE 5/09 Läs mer på mediahyllan.se Nyhet! bok 189 :Del 2 Förhandsboka här eller direkt på www.mediahyllan.se JA TACK! Jag vill gärna en förhandsbokning. Boken levereras i mitten av november. Porto tillkommer med 39 kr oavsett antal beställningar. Nyhet! st Livet på landet förr – Fester & högtider, del 2 à 189 kr ARTIKELNUMMER: 2151 0000 st Livet på landet förr, del 1 à 189 kr ARTIKELNUMMER: 2080 0000 st Livet på landet förr, del 1 & 2 PAKETPRIS 348 kr ARTIKELNUMMER: 6026 0000 Namn Frankeras ej Mediahyllan betalar portot Adress UPPVISNING. Inramningen med kor, stenmurar och röda stugor bjöd på många fototillfällen och jordbruksminister Eskil Erlandsson tog vara på möjligheterna. Postadress Telefon Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden. E-post Mobil FINLANDS jordbruksminister Sirkka-Liisa Anttila gör gemensam sak med Sverige i skogsfrågorna: – Det är viktigt att vi arbetar tillsammans och lyfter fram skogsbrukets möjligheter för produktion, jag är annars rädd Livet på landet förr, del 2 för att EU glider mer åt att reservera skog och natur. Biodiversiteten är viktig, men vi behöver också produktionen. Där har Finland och Sverige mycket att visa upp, säger Sirkka-Liisa Anttila. Erbjudandet gäller t.o.m. 31 dec 2009 eller så långt lagret räcker, endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö, tel 08-588 365 06. Svarspost 205 180 69 200 11 Malmö Mediahyllan.se – Sveriges nya webbshop med tidningar, böcker och filmer! [email protected] tel 08-588 365 06 fax 040-601 63 57 45 Skogsmarknaden För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: [email protected] kt Fri fra Beg fyrhjulingar! Timmervagnspaket inkl vedvagn, kran samt vinsch med fjärrstyrning 10 400:- + moms (13 000:- inkl moms) “ SvåTra t rä d ”? - som lutar eller riskerar att falla över byggnader, ledningar 4VOETWBMMt'BY WWW.FRITIDSDEPAN.SE Behov av hydraulik Hydraulpumpar Gr 2-3 Valmet originalpumpar Hydraulpumpar Gr 2-3 Kranventiler servo/el Kranventiler servo/el Slang och kopplingar Slang och kopplingar Traktorväxel med pump Traktorväxel med pump ex. 70L/540 PTO ex. exkl 70L/540 4 900:momsPTO + frakt 4.905:komplett komplett Växellåda VEDPANNA Miljögodkänd 50 cm. vedlängd a hjälp av mästaren MOMENT K1 och - K2 Belastning: 300 kg och 600 kg Montering: Ett träd, en stolpe En handvinsch för skogsarbete Webbutiken: www.alfera.fi 45 kW 26.000:inkl moms Mollepannan AB Alfera tel. +358-3 6332 228 Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se Starkast i skogen Hydraulvinsch RDM-12 med We-6500 We-7200 RDM-12 med Mekanisk drivning drivning 6500 Mekanisk 6500kpkp Hydraulisk drivning Hydraulisk drivning3600 3600kpkp 350mm mm stor stor öppen 350 öppenrulle rulle för bästa bästa grepp för grepp Lågtyngdpunkt tyngdpunkt ger Låg gerbästa bästa stabilitet och stabilitet ochfri frisikt sikt Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd Enkel montering på alla kranar Växellåda med upp, nerväxling eller enbart som vändlåda till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, generatorer m.m. upp till 100 kW Molle Vi har även radiostyrningar till andra vinschar Älgtrac och Combitrac Reservdelar och service till din maskin hittar du hos oss. Komplett reservdelslager. Snabba leveranser. Bo Arnesson AB Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44 Besök vår butik på nätet Beställ hydraulkatalogen www.weimer.se Beställ hydraulkatalogen 680 60 SYSSLEBÄCK 070-399 17 00 Kampanj! Kampanj! Vid köp av en Gladiator, Plogblad & vinsch på köpet Vid köp av en Allroad X5, Packväska fram & bak på köpet 63.900:inkl. moms Allroad X5 CFMOTO 100% byggd av CFMOTO Automat med motorbroms Aluminiumfälgar, ryggstöd, och vinsch medföljer som standard 2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/backväxel 76.900:inkl. moms UTV 500 79.900:inkl. moms CFMOTO 100% byggd av CFMOTO Automat med motorbroms Sidodörrar, alu. fälgar och vinch ingår Tak, vindruta m.m finns som tillbehör 2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/ backväxel Individuell hjulupphängning runt om Årets ATV 2008 enl. ATV & TerrängMagazinet CECTEK är en fullblodsmaskin från Taiwan med toppkvalitet och unik design. Egenutvecklad motor enligt bilteknologi med bl.a. med EFI, avgassensor och trycksmörjda glidlager. Motorn är i princip vibrationsfri samt har suverän hållbarhet & prestanda. Racingväxellåda med rakaskurna drev för minimala kraftförluster, underhållsfri CVT, differential bak som går att låsa, krängningshämmare, suverän väghållning, låg bränsleförbrukning, projektorstrålkastare, m.m. är bara några av fördelarna med CECTEK. 77.900:inkl. moms 6HYnUKHPVLGDI|UÀHUNDPSDQMHU Kampanjen gäller okt-nov, så länge lagret räcker. 46 VI SKOGSÄGARE 5/09 SVENSKBYGGD GJ30 6WD SKOTARE 3 ton [email protected] www.woodtiger.se Tel 0534-127 00 Jordbrov. 23, 668 32 ED tSmidig - spårar nästan helt även vid fullt styrutslag tEkonomisk - bränslesnål, prisvärd tServicevänlig - enda skotaren i sin klass med fällbar hytt tLättkörd - fram/backlåda tStyrning - spakt alt rattstyrning tSäkerhet - testad och godkänd hytt (OPS, ROPS , FOPS) tEnkelhet - byggd på beprövade komponenter tKran - Mowi P20 4,7 m t-ÌHUNBSLUSZDL - breda 400 hjul runt om. Nisula 280 E+ Nisula 400 Rullmatat aggregat för gallring Energiklipp med extra stor ackumulering FOREST %#$'(!%(+$%!'$ )'$ %+ /)%$("()2'#1 / #&'""""""'+!!'$ /#""'%()-'$$ /'&''%,®#(#2' ' *(($$'$$(%"!()%'"!' /"""'&*"+'"!' /')$+%()%' *" /0)"()'-#""$'$$! /%-()!(+$)"&!)()$' /')()2))%'%%"!' ! ktnytt u d o r P Energivedsgrip Nisula 150 E Nisula 280 E Lätt energiklipp Passar även till huggarvagnskranen Fälldiameter 15 cm Energiklipp Ackumulerande fällhuvud Fälldiameter 20 cm *")"&$' +('&*$'"0))( ""'$(+'!$)'$$ +()$$%!&$$(!' #(##') '(0))'$.$)" CLIP Farmikko Energivedsgrip Nisula 200 E Kraftigt klipphuvud Fälldiameter 20 cm Pris: 74.000 kr + moms Arbro 350 E Engreppsskördare 2 olika datorval Fälldiameter 45 cm Anders Skogsskördare AB 0123-290 60, 070-341 10 13 Besök gärna vår hemsida för video och mer information: www.andersskordare.se VI SKOGSÄGARE 5/09 '&$ [email protected], www.trejon.se Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19 För mer information, se www.trejon.se 47 Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. Anders Bil & Maskin AB Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50 E-post [email protected] www.hsp.se Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant Flistugg Klyvert 2000 4-9 kubik/timme, 150 mm virke Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterar 12 900:frakt o moms tillkommer Se mer: www.polarprod.se Tel 0640-420 02 malwa Endast 30.900:Endast 32 900:beställning senast 31 dec, 2000:- rabatt 360 exkl moms Ring för broschyr, film eller demonstration. Magnabo AB SE-449 90 Nol Tel 0303 –74 32 43 [email protected] ' www.klyvert.se 6WD, hydrostat, axlar med differentialer, 3-cyl diesel, hydraul midjelås, dubbelkommando, maxlast 3 000 kg malwa international Hyssna, tel 0768-43 95 95 [email protected] www.malwa.se Välkommen till Combi Trac! Maskinen för dig som behöver draghjälp under jakt eller annan transporthjälp i svåra terränger. Den är driftsäker och stabil där den går fram på sina två drivband och hjul, utan att skada naturen! Idag finns möjligheten att anpassa maskinen efter just dina behov och önskemål! Vi har köpt Combi Trac från Norge och flyttat över tillverkningen till Sverige. +46 372- 828 88 LJUNGBY www.combitrac.se www Tel 0372-828 88 Tel. 0528–700 00, kvällar 0528–700 11 www.bjmmaskin.se Världens vackraste ord: i morgon. Skänk enkelt på cancerfonden.se eller sätt in ditt bidrag på Plusgiro 90 1986-0 Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 020-59 59 59 Snickerimaskiner till specialpris Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Beställ vår nya produktkatalog 2010 eller se vår hemsida www.duabhuset.se DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borr- Industrispånsugar av högsta kvalitet chuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, till specialpriser fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjut- DUAB FM230-L1 Pris 1 596:s Plan- och rikthyvel 3 kl mom järn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. ex Direkt kapacitet 1050 m /h fr PT310 DUAB FM300 import ån Artikelnummer: ören Kombimaskin C5-260H Såg Motor 400 V 2,2 kW/3 hk kapacitet 2 000 m3/h 107680 Plan & Rikthyvel Motor 3,0 kW 3-fas 400 V Kutterdiameter 70 mm Artikelnummer: Motor 2,2 kW 3-fas 400 V Varvtal 4050 rpm Varvtal kutter 5 000 rpm 107679 Sågdjup 90° 65 mm Matningshastighet 7 m/min Hyvel bredd 250 mm Pris 1 116:s Planhöjd 180 mm Sågdjup 45° 45 mm Spånstos 100 mm Pris 4 600:s kl mom ex Riktbord 1050x250 mm Klinga diameter 250 mm exkl mom Rikthyvlingsbredd 310 mm Bordsstorlek 1200x840 Bordsstorlek 1 040x312 mm Planbord 600x250 mm Plan & rikthyvel DUAB Yt-& kantbandputs (1080) mm Planhyvlingsbredd 305 mm Matningshastighet 8 m/min ML394Q inkl långhålsDUAB MM-2315 Varvtal kutter 4000 rpm Slaglängd justerbord Planhyvlingshöjd 200 mm borrsbord Hyvelbredd 410 mm DUAB:s kraftiga Pris 8 796:Pris 20 796:s Hyvelstål antal 3 st 1400 mm Vikt 175 kg Artikelnummer: 108578 oscillerande bandputsexkl moms exkl mom Kutterdiameter 75 mm Artikelnummer 104030 Fräs maskin försedd med ett 596:Pris 17 om Varvtal 3500/5500/7000 rpm kraftigt och långt arbetss m kl ex Spindel diameter 30 mm bord i gjutjärn som är höj- och Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Långhålsborrsbord Fraktfritt Chuckkapacitet 16 mm Max verktygsstorlek Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk diameter 140 mm Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, Bandstorlek 152x2515 mm Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30 Bordsstorlek 160x368 mm Besök internet: http://www.duabhuset.se Vikt 370 kg Artikelnummer 107678 spån-sugar, kombimaskiner,div storlekar! Artikelnummer 102394 Besök ossoss på på internet: http://www.drift-underhall.se 48 VI SKOGSÄGARE 5/09 TIMMERMATARE SVERIGES ENDA P-MÄRKTA* Från små timmermatare till stora anläggningar Nyhet! Andra produkter: Större matarbord Längdtransportörer Sorteringslinjer Sågintag Stockvändare Hydraulaggregat Automation Stegmatare med enkel pålastning Kan även fås med tippande pålastning eller ställas efter ett stort matarbord Logcon Hortinorr ab Logcon Eesti Oü Tel 070-652 38 18 +372-566 144 05 FLISBRÄNNARE 40–80 kW Högkapacitetsanläggningar Mottagningstransportör med enkel och effektiv accdeleration utan drivrullar VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kW som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. Mönster nr: 80584 SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING Raka sågstockar som krokiga vedstockar. Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED www.logcon.se [email protected] Välj Opel som din nästa Transportbil FLISOMAT med en påbyggnad 2 700 liter Stokerbrännare i storlekar 40–80 kW som klarar även industriflis upp till 75 mm. Brännhuvud med rörligt roster finns som tillval för dig som vill elda spannmål. I en normalvilla räcker en påfyllning ca 1 månad under vintern med pellets. Bilmodell Combo Skåp 1.3D ÅM Utrustning -09 Topphängd lucka Färg Silver Movano Storskåp Ydre -07 AC, Radio, Z-lyft Vit Combo Skåp 1.3D -09 Topphängd lucka Vit Combo Skåp 1.3D -09 AC, CD Silver Combo Skåp 1.3D -09 AC, CD Vit Vivaro Skåp 2.0 CDTi -09 Vit KAMPANJPRIS! Combo Skåp 1.6 Biogas -06 AC, CD Mil Pris 126.800 kr* FABRIKSNYA *P-märkningen ställer höga krav på 347.000 kr* 121.900 kr* 126.240 kr* 121.920 kr* 169.900 kr* Silver 2648 71.200 kr* Skoda Praktik 1.2 -08 AC, CD, drag Vit 2138 90.000 kr Ford Connect 1.8 -05 AC, CD, Vit 7131 92.300 kr VW Caddy Skåp -06 Aut, CD, radio, drag Röd 6324 103.200 kr* *Priser exkl. moms. (Alla bilarna finns för omgående leverans.) Priserna gäller t.o.m 2009-10-31 ANA BUSINESS är specialiserad på företagsbilar. Hos oss får du hjälp med att hitta den bästa lösningen för just ditt företag. Kardanvägen 18, Trollhättan www.anabil.se VI SKOGSÄGARE 5/09 KONTAKTA NÅGON AV SÄLJARNA Stefan Johansson 0520-47 27 98 Peter Utter 0520-47 27 14 Claes Robertsson 0520-47 27 17 ÖPPET Vardagar kl 08-17 – Miljö – Brandsäkerhet – Tillverkning – Kvalitetskontroll – Verkningsgrad – Driftsäkerhet Mer info www.sp.se VÄRMEP8ÄNNARE VÄRMECENTRALER 30–640 kW ÅTERFÖRSÄLJARE: DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 HUDIKSVALL Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 JÖNKÖPING Ronnys VVS Service 036-313 240 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 MELLERUD Ove Linderholm 0706-85 42 16 RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97 ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60 ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 GENERALAGENT I SVERIGE www.energiteknik.net 49 JORD & SKOG SÖKES Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens framkant och ha en trygg och engagerad partner vid försäljningen av Er gård - kontakta Skånegårdar AB. Kostnadsfri värdeuppskattning. Ecosågen Twin 400 Mobilt eller stationärt enmanssågverk Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 Regionkontor: Jönköping 036-30 76 80 “Quattro” 4 sågklingor ntverk Inbyggt ka Se Video på vår hemsida www.skanegardar.se www.ecosagen.se Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING Tel 0499-102 41 Ett komplett sågverksprogram: ”Bandsåg, kedjesåg och timmerfräsar”! 070-244 75 40 Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. Vänd Er med förtroende till oss! Mer info och närmaste återförsäljare hittar du på vår hemsida www.lennartsfors.com ”SÄNKTA PRISER PÅ TIMMERFRÄSEN” Kontakta oss för ett erbjudande! Vi har lösningen för Er, kontakta oss! Läppeställaren AB Läppe, 643 95 VINGÅKER Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 Dahlberg Maskin AB Frök 1671, 870 52 NYLAND Tel 0612-503 62, 070-605 56 53 KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 www.kara.se Helautomatisk Vedhantering ! 1 m3/min II Vedprocessor Ett svensktillverkat kedjesågverk för Dig som vill vidareförädla Ditt timmer. Ring för information. Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 www.timmersagen.se [email protected] Ny knivdesign och nytt Ny bred och effektiv utmatningstransportör längdregleringssystem ➛ Klarar grövre ved, Nöjda kunder sedan 1990 rakt kapsnitt, jämn vedlängd Även lämplig för sågytor SNABB - SÄKER - EFFEKTIV För broschyr n och informatio 50 Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar, klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved... DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 INGVAR PERSSON AB VI SKOGSÄGARE 5/09 kes! e Sö äljar s r ö f Åter Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se Problem med oljeläckage i Hydraulsystem? Automatlåda? Servostyrning? Vevaxeltätning? Växellåda? Konverter? Skogsbruks- & Skogsmaskinsgymnasiet Osby ORION 288 Tätningsrekonditionerare tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs! Bevaka dina gränser med KEBAstolpen Det är du som sätter gränserna. När du markerar upp rågångar eller sätter elstängsel med Keba-stolpen. Den tillverkas i rullformad galvaniserad INTERNOVA SVENSKA AB Tfn: 0660-29 70 50 Miljöanpassade Smörjmedel Email: [email protected] Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Maskin för den som vill ha skog kvar efter en ”Gallring” g g www.naturbruksgymnasiet.osby.se plåt, överdragen med stryktålig plast. Diameter: Längder: Färger: Packas: Plan- och släntklippare - en av marknadens kraftigaste! Testa oss! 24 mm 1500 - 1750 - 2000 mm Blå, gul eller röd 20 st / förpackning Ring oss för uppgift om återförsäljare Box 122, 333 22 Smålandsstenar Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 www.kebaoutdoor.se LogLanders bränsleförbrukning: c:a 3 liter per timme. 8 hjuling = låg egenvikt 5,400 kg. Kranar från 5,6 till 6,5 m. 4- växlad hydrostatdrift. Frigångshöjd 56 cm. ”Kan utrustas med Energiklipp eller Skördaraggregat”. Combikran Nytt inom skoglig planering: Pris från 41.300:- För öppna landskap nu även för uthyrning! Svensktillverkad * 360° Sväng * Räckvidd 4 meter * Runtomsvängande rotator Nu kommer Heureka! Moms och frakt tillkommer NU SVART PÅ VITT! Årets Fullträff!! Genzo Royal IS-31 o 155 Mhz 5 av 5 möjliga i Jaktjournalens test Neoprenstövlar Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker & Fiskevattens test!! (995:-).............. Nu Multistoker 795:- Kängor Genzo Med keramisk förugn bockhuvud av 5 möjliga i JJ Förbränningsverkningsgrad 91% (1995:-)............ Roadshow 2009 Certifierad & godkänd av TÜV för hela Europa. Eldas med flis, havre, vete, korn, sågspån och pellets mm. Finns i flera storlekar med lämpliga pannor "$ko "%(slagor 1,9 kg) "$$ "# # # " % "fi$ $a 12 november: Sundsvall 17 november: Örebro 19 november: Växjö Fr 895:- Jaktradio Genzo Icom m fl. Vapenskåp 1695:Fr 2995:Fr Skinnryggsäck Getskinn, trämes 995:- (1995:-).............Fr Kikare Max-On 1195:- Astro Till rätt pris! 8x42, 10x42 Skogs, Teleskop o Takfotsantenn Eftersökslampa Genzo 8x56 2495:Åtel- & övervakningskamera komplett SG-55OV Max-On (1295:-) 595:Genzo Foderspridare Digital med 5,0 MP, 2 GB minne, IR-blixt, trådfjärrkontroll med LCDdisplay Med extra kraftig motor och 12 V drift * Kraftig spridartallrik i rostfritt stål * 12 Voltssystem som ger extra lång drifttid * Digital timerenhet * 2 spridningar per dygn inkl batteri * Ställbar utspridningstid Marknadspris 1595:3-59 sekunder. Peltor SportTac Rätt pris! Yrkesfolkets självklara val! (895:-)................................... Pris 895:- marknadspris 3495:- .... 2495:- Swingblade jaktkniv 695:- Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll. För anmälan och info: http://heureka.slu.se Grästorp www.sonnys.se 0514-10505 [email protected] VI SKOGSÄGARE 5/09 Jaktradiospecialisten HYLTE LANTMÄN En bra affär! HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00 www.hylte-lantman.com 51 Oväntad frizon Det handlar om vägkanter, banvallar och kraftledningsgator som visat sig vara en tillflyktsort för arter från det gamla jordbrukslandskapet. En studie gjord av Centrum för biologisk mångfald visar att betydelsen av dessa människoskapade biotoper är mycket större än vad som tidigare varit känt. – Infrastrukturens biotoper kan bidra till att uppfylla miljömålet om ängs- och slåttermarker i jordbrukslandskapet, säger Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald. Ett eldorado för rödlistade arter. 100 000 elever på framtidsresa Under tio år har Skogsindustriernas temadag Framtidsresan nått ut till över 100 000 elever. Årligen besöks 140 skolor där ”resenärerna” bjuds på upplevelser och aktiviteter, tillsammans med tre ambassadörer LODJUR OCH VILDSVIN SLÅR UT RÅDJUREN Den svenska rådjursstammen är stor, cirka 450 000 djur, men enligt svenska Jägarförbundet minskar den i nästan hela landet. Forskningen visar att konkurrensen med vildsvin och dovhjort påverkar stammen. I norra Sverige är det dock lodjuren som tar många rådjur. Endast på Gotland ökar rådjursstammen – men där finns heller inga lodjur. SOLVEIG LARSSON LEDER SVENSKA JÄGARE – Jag är känslomässigt bunden till skogen och älgjakten tillhör de allra finaste stunderna. Det berättade Solveig Larsson i en intervju för några år sedan när vi träffade henne hemma på skogsgården på Bjurön i Västerbotten. Därefter har hon haft många förtroendeuppdrag inom LRF och Skogsägarrörelsen. Nu är Solveig Larsson dessutom ordförande för Jägarnas Riksförbund med 28 000 medlemmar. Det är med andra ord läge för många fina stunder. VI SKOGSÄGARE 5/09 från Skogsindustrierna. Under tre timmar diskuteras vikten av utbildning, elevernas egen framtid och möjligheten att balansera produktion och miljö i ett kretsloppsanpassat samhälle. Under dagen visar man också på skogsindustrins internationella möjligheter och bred- den av yrken som behövs för att behålla konkurrenskraften. Utvärderingar av framtidsresan visar tydliga resultat: En jämförelse av elevernas inställning före och efter temadagen visar att 26 procent är positiva till skogsindustrin innan temadagen, efter temadagen är 76 procent positiva. Ovanlig hackspett närmare räddning I början av sommaren föddes två kullar vitryggig hackspett i Värmland. – Det känns otroligt roligt och inspirerade för framtiden, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson. Förra året fanns ingen känd häckning. – Nu har arbetet med att rädda en av Sveriges mest hotade fågelarter fått en efterlängtad framgång. Vitryggen fungerar som paraplyart, det vill säga under sitt ”paraply” har den minst 200 andra hårt trängda arter, säger Mikael Karlsson. Titeln har modifierats något från praktisk skogshandbok till praktisk skogsbok. FÖRFÖRANDE DOFT AV TRÄ Modeskaparna Dean och Dan (med det språkligt krångliga märket Dsquared) har gjort en herrparfym för att reflektera kärleken till deras hemland Kanada. Flaskan är omsluten av kanadensiskt cederträ och lukten uppges vara dedicerad till ”den moderne mannens drömmar om naturen Parfymen He och sökande efter fri- Wood. het och förförelse”. Tänk på det nästa gång ni går i en granskog! Doften är nämligen en blandning av gran, amber, mysk och lite viol för att påminna om skogens vatten. TIPSA SKOGFORSK OM DINA IDÉER Ett bra år för vitryggen Skogsbio – både mysigt och lärande Sätt dig till rätta i soffan med din laptop, något gott att dricka och en skål med popcorn. Därefter är det läge att titta på skogsbio på datorn. Totalt finns 30 webbfilmer om allt från att hantera motorsågen till att visa hänsyn till vårt kulturarv. Filmerna är gratis att se. Det enda som behövs är en dator och uppkoppling. Längden på År 1924 kom boken Praktisk skogshandbok. Det visade sig bli en klassiker, nu är den 15:e upplagan klar. Jämfört med 1994, då det senast begav sig, är texten ordentligt omarbetad. Boken består av över 300 sidor med praktiska tips om skogens skötsel. I grunden är den sig lik, även om 1920-talets tips om flottning och tjärbränning ersatts av andra aktiviteter. Boken ges ut av föreningen Skogen och kostar knappa 500 kronor, plus frakt. inslagen varierar, men majoriteten ligger på omkring ett par minuter. – I dag har vi samlat ihop ungefär 95 minuter film. Men vi kommer att uppdatera sidan med nya inslag allt eftersom de produceras, säger Mats Hannerz som arbetar med Kunskap Direkt, där filmerna finns. www.kunskapdirekt.se/skogsbio NAMN & NYTT Lite paradoxalt har hårdhänta mänskliga ingrepp i naturen blivit en räddningsplanka för hotade arter. KLASSISK BOK UTE IGEN Skogforsk vill få mer direktkontakt med det operativa skogsbruket. Därför öppnas en tipstelefon. – Det här är ett sätt som vi inte provat tidigare, säger Erik Viklund, kommunikationschef på Skogforsk. – Önskemålet har kommit från flera håll. Men framför allt från skogsentreprenörer. De kommer ofta på idéer och brister när de sitter och kör sina maskiner. När arbetsdagen sedan är slut finns det risk att tankarna har fallit i glömska. Telefonnumret är 020-190 80 80 och samtalet är gratis. 53 KRÖNIKAN Vi möter morgondagen nu I nöden prövas vännerna – finns de där när jag som bäst behöver dem? Skogsägarföreningen Södra har visat sig vara en vän som står pall när det krisar för kompisarna, medlemmarna. Efter stormen Gudrun fanns skogsägarföreningen där för sina medlemmar och gjorde ett imponerande jobb i upparbetningen av den stormfällda skogen. QQQ I augusti var jag tillsammans med personal och förtroendevalda på årets skogsägarting i Växjö med Södra som värd. Det var två mycket intressanta och givande dagar, speciellt för mig som hade förmånen att besöka området år 2005, sju månader efter Gudruns härjningar. Att då på ort och ställe se och få beskrivet hur stormfällningen drabbade och påverkade enskilda skogsägare var en gripande upplevelse. När jag nu åter fick resa genom delar av området som drabbades av förödelsen kan jag konstatera att naturen har en fantastisk förmåga att läka såren som stormen orsakade. QQQ För Södra som ställdes inför uppgiften att hantera medlemmarnas alla frågor och problem den närmaste tiden efter katastrofen i januari 2005, startade en utmaning och ett arbete bland förtroendevalda och personal som ingen visste vart hän det skulle bära. När jag på årets välordnade exkursion i Södraland fick en redovisning av utfallet av fyra års arbete, beundrar jag på vilket sätt alla inblandade tillsammans hanterat den katastrof och den utmaning de ställdes inför. För mig som valt att ha skogsägarföreningen som affärspartner stärks jag och får ytterligare argument för det långsiktiga mervärde som samverkan med andra familjeskogsbrukare ger mig. QQQ Tio år har gått sedan skogsägarföreningarna och LRF inledde sitt näringspolitiska samarbete med målsättning54 Efter stormen behövs vännerna. en att förbättra familjeskogsbrukets förutsättningar. Många frågor har stått på dagordningen under denna period och i de flesta fall har vi lyckats övertyga det politiska etablissemanget om vikten av att familjeskogsbruket tillåts jobba under långsiktiga och hanterbara spelregler. Detta gemensamma arbete fortsätter vi och står med högsta beredskap inför nya utmaningar i näringspolitiken. att aktivt delta i förändringsarbetet och följa med på framtidsresan. QQQ Avslutningsvis bjuder jag in Dig till denna nya kraftsamling och citerar en av deltagarna på årets skogsägarting ”vi möter morgondagen redan i dag”. QQQ Dag två på skogsägartinget hade rubriken ”Skogsägare 2020” ett namn på en arbetsprocess vi nyligen har dragit i gång inom LRF Skogsägarna. Framtiden för skogsägarföreningarna innebär stora förändringar och nya utmaningar. Personer som i framtiden investerar i skogsfastigheter kommer att ha andra krav och önskemål. Ägarbilden förändras, målsättningen med ägarskapet likaså. Vi har gjort valet Gunnar Heibring Ordförande Norrskog VI SKOGSÄGARE 5/09 Nyheter från AS FORS MW FARMA Nyheter CT 8,5–12 4 WD CT 6,3–10 FARMA Generation 2 Första steget i FARMA Generation 2 premiärvisades på ELMIA WOOD i juni. FARMA Generation 2 innebär en uppgradering såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar. På plats under mässan fanns tre nya kranar under beteckningarna C 8,5, C 6,3 samt C 5,3. Prisvärt och genomarbetat är ord som beskriver de nya kranarna. Gemensamt för kranarna är att de bygger på ett nytt armsystem med länksystem mellan lyft och vipparm. Genom kranarnas design bjuder de på den allra bästa av närområdesegenskaper, en jämnare gång samt en vipparm som är jämnstark utmed arbetsområdet. De nya kranmodellerna går att få tillsammans med en rad av våra vagnsstorlekar Teleskopcylinder Genom kranens och hydraulslangar design skyddas ligger väl skyddade vipparmens på kranens ovan- hydraulrör samt sida. dess slangar ifrån slag, klämning eller att fastna i gren och kvist. De nya kranarna har försetts med ett armsystem utrustade med ett länksystem mellan lyftarm och vipparm som ger kranarna en bättre arbetsgeometri, starkare i närområdet samt mjukare rörelse. För vidare information, se vår nya hemsida www.forsmw.com. FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: [email protected] www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Alla priser exkl. moms och frakt. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. Posttidning B LRF Media AB Box 6132, 200 11 Malmö MARKNADSLEDAREN THE ”BIG BOSS” Modellen leveres std. med lastförskjutningsskydd. Sportsman 800 EFI 6x6 Användare inom skogs- och gårdsdrift, jakt, park- och idrottsanläggningar, kraftbolag, försvaret med flera, väljer 6-hjuling från Polaris. 135 375 :- inkl. moms 108 300 :- exkl. moms Vi säljer ut våra sista Sportsman 500 6x6. Du hittar bra erbjudande hos din återförsäljare! Sportsman 6x6 800 är överlägsen när man jämför med 4-hjulingar: <A553'.#45(C3/B)# <A553'&3#)(C3/B)# <@-5#*,6.4&3+(5 < 5#3-/1513 <B)657A9.+0) <.#3#347B3#3'5'33A0) < A-3#3'/+0+/#. överstegringsrisk) Sportsman 6x6 800 finns som lätt terrängvagn och traktor. Välkommen att göra en bra affär! www.polarisind.com Alingsås 8&607.41>Arjeplog;5*6.*3(**38*6.6/*514,>Arvidsjaur;5*6.*3(**38*6.6/*514,>Boden Sixten Nilsson Motorservice AB 0921-10209 Bollstabruk&-1.3748467*6:.(*>Borlänge&6&1)7D8&6>Bromölla1&*77437<0*14846 > Burträsk Hällgrens Motor i Burträsk AB 0914-10402 Frövi6.07743&37.6F:. >Funäsdalen 3F0425&3.*8>Fårösund Ingenjörsfirma Curt <'*6,>Grästorp;.2&.6C78465 >Gäddede (&3).3&:.&.3,>GällivareC(01&,6*8.C11.:&6* >Hallstahammar&5&'&70.3 >Hede*:*1/&(.3, >Hudiksvall XYZ Maskin AB 0650-543434 HuskvarnaD6)72&3>Järvsö C6:7F<0*14846 >Kalix&1.;&70.3*6>Kalmar &12&6&382C30F6>Kiruna TT Trading AB 0980-60900 Kristinehamn Haga C(0.6.78.3*-&23 >Kungälv;.2&93,C1:>Laholm.1/*0:.7874846>Lidköping;.2&..)0F5.3, > Luleå&1.;&70.3*6>Lycksele9841D >Löddeköpinge438*3,)&-14846754687>Malå 048*6 > Mariannelund!*66C3,7*6:.(*&6.&33*193)>Mattmar $88*64(0*64)908.43 >Mora46&C63 >Norrtälje LättviktsMotor NH AB >Nyköping Nyköpings Hyrmask. Bo Zenk AB 0155-269030 Nynäshamn 8*+&317743.<3C7-&23 >Ockelbo Ockelbo Gummiservice AB 0297>Offerdal.6,*677437*37.3>Piteå .11&,*8..8*D>Skellefteå743&70.3>Skogås Denada Offroad AB 08>Skövde 0F:)*-/91.3,&6 >Spånga6422& 04,!6C),D6)>Storuman4*786F27.1*0 >Sundsvall Fritidscen8*6 >Söderhamn &70.3(*38*6 >Söderköping!"6.8.)>Tanumshede Andrèsens Skog & Trädgård AB 0525-29258 Torsby Mats 04,6.8.) >Tärnaby4*786F27.1*0 >Uddevalla Andresens Maskin AB 0522-999500 Ullared-8.7 D,4846 >Umeå 484664>Uppsala!6&084646)>Veddige"*)).,*.1!6&0846 >Vilhelmina".1-*12.3&4846(*38*6 >Väderstad Maskinteknik Egedal 0142-71250 Värnamo"C63&24 D,48468/C378>Årjäng MP &70.34846 >ÅsarnaB7&63& 048*67*6:.(* > Örnsköldsvik Skoterser:.(* >Östersund Motorhuset 063-570020 )))#"$%!'%&$%" ,)))#"$%$$%'"
