Fem steg mot den nya säsongen

Annonsbilaga
2/13
Fem steg mot den nya säsongen Det lönar sig att göra
upp skiftesbokföringen
som rör sommarens odling innan erfarenheterna
och intrycken faller i
glömska. Anteckningarna är till nytta då du
planerar nästa säsong.
Planeringen kommer bra
igång då du tänker på
följande fem punkter. 1. Ta fram markkarteringen Genom att följa markkarteringen blir gödslingen exakt och du behöver inte fundera på
om det förekommer näringsbrister under
växtperioden. Spårämnesanalyserna sköts
utan problem från samma prover och kostnaden fördelas på den nytta du får i fem års
tid. Av spårämnena har det till exempel bli-
vit vanligare med brist på bor. Du kan enkelt
och effektivt dra nytta av analysresultaten genom att ta en titt på de röda stämplarna. De
största skördeökningarna får du genom att
korrigera pH-talet och gödslingen med start
från den sämsta markkarteringsstämpeln. 2. Välj en bra sort Höll din skörd samma nivå som sorten gav
i de officiella sortförsöken? Om du stannade
under dessa skördar finns det rum för förbättringar i din odlingsteknik. De officiella sortförsöken passar utmärkt för inbördes jämförelse av sorter. Jämförelserna görs på en gödslingsnivå och utan bekämpning av växtsjukdomar. Därmed beskriver de inte sorternas
faktiska skördepotentialer, utan skördar som
odlats under samma förhållanden. De nuvarande sorterna är högavkastande,
men för att de ska producera bra måste man
fokusera på odlingen. Det är lätt att överträffa referensskördarna om du satsar på markens kulturtillstånd, gödsling och växtskydd. När gården säljer spannmål får den uppgifter om kvaliteten per försäljningsparti. Dessa är till stor hjälp vid planeringen av följande
gödsling. Det viktigaste är att granska hektolitervikten och proteinhalten. Om spannmålen är lätt betyder det att växtskyddet har varit
otillräckligt eller att spannmålen möjligen har
mognat i förtid, vilket till exempel kan bero på
alltför knapp kaliumgödsling. Låg proteinhalt är å sin sida ett tecken på
att kvävet tagit slut under tillväxten så att all
potentiell skörd inte har kunnat produceras.
Orsaken kan också vara brist på svavel varvid växten inte har kunnat använda allt kväve som fanns att tillgå. 3. Sätt åkrarna i skick Jordbrukaren kan avsevärt förbättra sina
åkrars kulturtillstånd. En del av åkerns avkastning ska alltid avsättas för förbättring
av kulturtillståndet. På lång sikt är det mer
lönsamt än att skaffa nya maskiner. Gör varje år förnyade täckdikningar och
kalka en del av åkrarna. Reducera bearbetningen och undvik att medvetet trampa åkrarna – halmens markförbättrande verkan
blir effektivare när halmen blandas in i ytjorden så att markens mullhalt ökar. Med satsningar på markens kulturtillstånd kan man
Gödslingens inverkan på skörden av vårvete
Skörd kg/ha
8000
7000
6000
5000
4000
permanent förbättra odlingens lönsamhet. Med en bra odlingsteknik och på jordar i gott skick stiger spannmålsskördarna verkligt högt. I försök som utförts under de senaste åren har gödselmängder som
klart överstiger miljöstödet gett ytterligare skördeökningar, vilket framgår av figuren
nedan. För ett flertal sorter har man på Yara Kotkaniemi forskningsstation räknat ut
kurvor för gödslingsoptimum som visar de
nya sorternas faktiska skördepotentialer. De nya sorternas skördar stiger ännu
med kvävegödsling över 150 kg. I resultatet
ingår skördarna från 7 vårvetesorter på Yara
Kotkaniemi forskningsstation. 4. Precisera gödslingen Kvävegödslingsmängder som överstiger 100
kg bör delas upp på flera gödslingsomgångar, så att det går att reagera på förhållandena under växtperioden. Å andra sidan producerar vårgödsling i samband med sådd
oftast den bästa skördenivån. Som ett plus
med uppdelad gödsling betraktas ändå att
skördens proteinhalt ökar och att gödslingen preciseras i enlighet med skördenivån,
vilket kan vara till nytta för såväl miljön
som ekonomin. Gödslingen kan också preciseras genom
att man räknar ut mängden näringsämnen
som förs bort från marken och tillför minst
de näringsämnen som förs bort med skörden. Uppmärksamhet ska fästas framför allt
på fosfor- och kaliumgödslingen. Kontinuerlig undergödsling utarmar marken och är
ett hot mot de kommande skördarna. Det är enkelt att komplettera gödslingen med bladgödsling under växtperioden.
YaraVita-bladgödselmedlen passar i tankblandningar med de flesta växtskyddsmedel. 5. Gör anskaffningarna i god tid Jordbrukaren bestämmer när odlingsförnödenheterna ska skaffas. Höstperioden är ändå en bra tid att göra de viktigaste uppköpen
för den kommande våren. På hösten är utsädesurvalet som störst och man kan dra nytta
av förköpserbjudanden. Det är enkelt att förvara gödselmedlen innan snön faller och kölden slår till, antingen inom- eller utomhus. 3000
2000
1000
0
0 kg N/ha
60 kg Na/ha
90 kg Na/ha
Vallodling
Tre bärgningar ger
den bästa skörden
och minimerar
riskerna
120 kg Na/ha
150 kg Na/ha
220 kg Na/ha
Yara Megalab-resultat
4
Vanligt med näringsbrist hos spannmål
7
Text: Anne Kerminen
Professor
Laura Alakukku
Sköt om åkerns
markstruktur
8
YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Anne Kerminen, Juha Liespuu, Minna Toivakka, Aleksi Simula, Yara Suomi Oy, layout
Anna Kujala / Tipos Ab, översättningar Kerstin Lindroos-Falck.
KONTAKT Yara Suomi Oy, Bertel Jungs platsen 9, 02600 Esbo, e-post: [email protected], telefon: 010 215 111
Annonsbilaga
Bra jord
Den här tidningen handlar mycket om marken
och dess kulturtillstånd. Marken är jordbrukarens allra viktigaste produktionsfaktor – det
lönar sig att ta väl hand om den.
Kännetecknen för bra jord är att markstrukturen är i skick, dvs. bra aggregat, lämpligt
pH-tal och tillräcklig bördighet. I en artikel på
sidan 8 berättar professor Laura Alakukku om
vård av markstrukturen.
I decennier försökte man förbättra bördigheten genom gödsling. Numera är tanken att det
inte finns behov att öka markens näringsreserver, men man gödslar med bara den mängd
näringsämnen som skörden årligen behöver.
Vid sidan av markkartering kan man med
hjälp av växtanalys bedöma om marken
innehåller tillräckligt med näringsämnen för
att växterna ska kunna växa. Yara Megalab
–växtanalysen har varit i bruk i två år. Resultaten från i somras visade att symptom på
näringsbrist var överraskande vanliga. Läs mer
om detta på sidan 7.
Med tanke på vattenskyddet är det viktigt att fosfor inte sköljs bort från åkern till
vattendragen. Mest fosfor sköljs bort på grund
av erosion. Därför förebyggs belastningen
bäst genom att jorden hålls på plats och inte
transporteras bort med vattnet. Vid bekämpning av erosion är markstrukturen i nyckelposition: i en jord med bra aggregat rör sig vattnet
neråt. Information om gipsens jordförbättrande
verkan - och samtidigt om minskad fosforbelastning – får du på sidan 4.
Färggrann höst!
Seija Luomanperä
Kom ihåg produkterna
med beställningstid!
Yara har ett brett urval av s.k. produkter med beställningstid som säljs och levereras bara vissa tider på året –
de går alltså inte att få hela tiden. Eftersom vi vill erbjuda
kunderna ett så mångsidigt gödselmedelssortiment som
möjligt finns det ett stort antal olika produkter för olika växters näringsbehov, de årliga försäljningsmängderna av många specialprodukter är rätt små. För att vi ska
få ihop beställningsmängder motsvarande ett vettigt produktionsparti måste beställningstiderna koncentreras till
kortare perioder.
Produkter med beställningstid är alla andra potatisoch trädgårdsgödselmedel utom Trädgård NK1, Trädgård PK och Trädgård Långverkande Y.
Av gödselmedlen för åkerodling har följande beställningstid: YaraMila Spårämnes Y, YaraMila Spårämnes
Y2, YaraBela Sulfan, YaraMila Åker Y6 och Yara Kvävelösning 390.
När det gäller sådana produkter med beställningstid
som används inom åkerodlingen är gödselmedel i lösvikt
ett undantag från ovan nämnda praxis. Gödselmedlen i
lösvikt kan beställas hela höstsäsongen och under vårsäsongen fram till slutet av februari. Sortimentet av gödselmedel i lösvikt innehåller för tillfället tre produkter,
YaraMila Åker Y1, YaraMila Åker Y3 och YaraBela Finlandssalpeter.
Yara Kvävelösning 390 går att beställa som lösviktsleverans, men eftersom distributionen av kvävelösning
kräver specialutrustning kan kvävelösning normalt beställas från april till slutet av maj, varefter leveransen
vanligen sker kring midsommar – dock senast före slutet av juni.
Vår ambition är att alla produkter med beställningstid
ska ha minst en beställningsperiod under höstsäsongen
och en annan under vårsäsongen, men i praktiken har
merparten av produkterna haft ett flertal beställningsperioder under året.
Fråga om de exaktare beställningstiderna i din lantbruksaffär!
2 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013
Världen behöver mat
Att få maten och naturresurserna
att räcka till och miljön att hållas
ren är utan tvivel en av de största
utmaningarna som drabbar jordklotet, både redan nu och ännu
mer inom den närmaste framtiden.
FAO har uppskattat att matkonsumtionen på jordklotet
under de följande 50 åren motsvarar den mängd som konsumerats sammanlagt under de senaste 10 000 åren. Utmaningarna ter sig väldigt olika på olika håll i världen,
men deras följdverkningar sträcker sig framöver allt tydligare till jordens alla hörn.
Yara har redan länge lyft fram jordbrukets viktiga ställning. Att utveckla jordbruket i en mer produktiv och effektiv riktning – dock så att de skadliga verkningarna för
miljön minimeras – är den viktigaste av Yaras utgångspunkter. Här spelar växtnäringsämnena en avgörande roll och därför ökar den globala efterfrågan på dem
hela tiden. Användningen av näringsämnen utvecklas med allt större ansvar för miljön. Bra exempel på
utvecklingsarbetet är konceptet Yara växtnäring inklusive undersökningar och odlingsråd, ny teknik
såsom gipsmetoden P-TraP som tagits fram i Finland samt teknologin för precisionsodling Yara
N-Sensor.
De främsta utmaningarna för livsmedelskedjan i Finland är vid sidan av jordbrukets lön-
samhet också miljön och frågor kring matens ursprung.
Dessa är utan tvivel tyngdpunktsområden också i fortsättningen, men lika viktiga är livsmedelstryggheten, en ökning av matproduktionen och uppmuntran till produktion. I den nyss fastslagna reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik ökade de produktionsbundna stödens roll. Det här är ett tecken på att man vill uppmuntra till produktion genom att igen gå in för att stöda själva
produktionen och inte bara ägandet av produktionsresurser. Också de ökade fluktuationerna i priset på jordbruksprodukter och produktionsinsatser för med sig nya utmaningar för hela livsmedelskedjan.
Det finländska jordbruket har en allt viktigare roll i
världen, och för att utveckla
det behövs ett bredare perspektiv med beaktande av
de globala utmaningarna.
I framtiden behövs finländska jordbrukare och
finländsk jordbruksproduktion ännu mer än i
dag inom den globala livsmedelsförsörjningen.
Tero Hemmilä,
VD, Yara Suomi Oy
Fotograf: Suvi-Tuuli Kankaanpää
Läs mera på:
feedingthefuture.fi
Bladgödsling och växtskydd på samma gång
M
ed bladgödselmedel avhjälper du effektivt näringsbrist under växtperioden. Det behövs ingen extra besprutningsomgång eftersom bladgödselmedlen går att sprida på samma gång som växtskyddsmedlen.
Den typiska entreprenadtaxan för växtskydd är 15-20
euro per hektar som jordbrukarna kan använda som riktkostnad för växtskydd också när de själva utför arbetet.
Om bladgödslingen kräver en separat körning leder det till
en tilläggskostnad om 1500-2000 euro på en 100 hektars
gård. I praktiken kan kostnaden för besprutningen överstiga anskaffningspriset för bladgödselmedlet.
Användningstidpunkten för de vanligaste bladgödselmedlen för spannmål sammanfaller ofta med växtskyddsåtgärderna. Till exempel bladgödsling med mangan och
andra spårämnen bör utföras i spannmålens bestockningsskede eller senast när stråskjutningen börjar. Då bekämpas också ogräs
på åkern.
YaraVita- produkterna går utmärkt att blanda med växtskyddsmedel. Du kan enkelt kontrollera den
tekniska blandbarheten på tjänsten
www.tankmix.com som också finns
som mobilversion för smarttelefoner. Förutom den tekniska blandbarheten har Yara Suomi årligen utfört
besprutningstester i växtbestånd på
Yara Kotkaniemi försöksgård i Vichtis. YaraVita- produkternas blandbarhet framgår också bättre än tidigare
av de blandningstabeller som ingår
i växtskyddsmedelstillverkarnas och
lantbruksaffärernas guider.
Blandbarheten har testats med en
YaraVita produkt och ett växtskyddsmedel. Av bägge har man använt den
rekommenderade högsta mängden
och 200 l vatten. Tillsats av andra
komponenter eller minskad vattenmängd kan orsaka förändringar i spridbarheten eller effekten.
YaraVita- sortimentet innehåller både sammansatta gödselmedel som är skräddarsydda för olika växter och
enkla gödselmedel. Vid behov kan växtbeståndet besprutas med en blandning av olika bladgödselmedel för att
man ska uppnå optimalt resultat. Till exempel kan YaraVita Gramitrel som är framtaget för spannmål spetsas med
YaraVita Mantrac Pro för ett tillskott av mangan eller med
YaraVita Bortrac för ett tillskott av bor. YaraVita-produkterna går bra att blanda samman. Den inbördes blandbarheten kan du kontrollera i Yara Suomis guider som har en
tabell över blandbarheten.
Eftersom bladgödsling kan höja skördenivån avsevärt
lönar det sig att i samband med anskaffningen av nästa års
växtskyddsmedel också fundera på om det finns behov av
och möjligheter att utföra bladgödsling. Bladgödsling som utförts på samma
gång som växtskyddet kan
ge mycket bra valuta för
pengarna utan något extra
arbete.
Ladda TankmixIT
Annonsbilaga
Gips minskar effektivt fosforbelastningen
En femårig undersökning
visade att gipsbehandling av Nummenpääs
leråkrar minskade urlakningen av fosfor i avrinningsvattnet med cirka
50 %. Effekten på tillrinningsområdet var omedelbar och som störst i
fyra års tid.
V
Förhållandet mellan grumlighet och avrinning i
Nummenpää före och efter gipsbehandlingen
600
500
400
300
Sakkunnig:
Petri Ekholm
200
[email protected]
Skribenten arbetar som
specialforskare vid Finlands
miljöcentral.
100
id sidan av traditionella åtgärder
som minskar näringsbelastningen
har det lyfts fram metoder där man
med olika hjälpämnen försöker förbättra
åkerjordens förmåga att hålla kvar näringsämnen eller fånga upp näringsämnen som
redan flutit iväg. Gips har redan länge använts som jordförbättringsmedel, men användningen av gips inom vattenskyddet är
en relativt nytt tillvägagångssätt.
Effekten av de metoder som ingår i miljöstödet för jordbruket har tidigare testats främst på åkerskiftesnivå. Emellertid
fick man en mer representativ bild av gipsens effekt när undersökningen utfördes på
nivån för avrinningsområdet, vilket innebär att resultatet inte är lika fast kopplat till
egenskaperna hos några åkerskiften.
Inom ramen för TraP-projektet följde
man med gipsbehandlingens inverkan i fem
års tid på Nummenpääs avrinningsområde.
I undersökningen deltog Finlands miljöcentral SYKE, Vattenskyddsföreningen för
Vanda å och Helsingforsregionen, TTS Tutkimus och Luode Consulting Oy. Av Nummenpääs avrinningsområde (2,4 km2) som
ligger på tillrinningsområdet för Vanda å
utgörs 44 % av åker, resten är främst skog.
Av åkerarealen behandlades 90 % med gips
hösten 2008.
Strömningen och vattenkvaliteten i det
dike som delar åkrarna kontrollerades höst
och vår med hjälp av automatiska givare.
Till exempel de grumlighetsresultat som givarna producerade med en timmes mellanrum kompletterades med avsevärt färre basprovtagningar och laboratorieanalyser, till exempel analys av lösligt fosfor, som
inte kan utföras med givare. Gipsens effekt
bedömdes genom att man jämförde avrinningsvattnets kvalitet med situationen före
gipsspridningen, samt med situationen på
ett närliggande avrinningsområde där gips
inte hade använts.
För att gipsbehandlingen ska gå att jämföra med andra vattenskyddsmetoder för
jordbruket måste man veta hur mycket
gipsen minskade å ena sidan belastningen
av den fosfor som är bunden till jordpartiklar och å andra sidan belastningen av löslig
fosfor som är direkt användbar för algerna,
och hur länge effekten varar.
0
0
100
200
300
Gips minskar grumlighet och fosforbelastningen.
Grumligheten mäter
belastningen
Eftersom belastningen från jordbruket påverkas av det årligen varierande vattenflödet, kunde effekten inte bedömas på ett enkelt sätt genom att jämföra fosforbelastningen före och efter gipsbehandlingen.
Gipsbehandlingens effekt bedömdes därför på basis av hur behandlingen påverkade
sambandet mellan flödet och grumligheten.
Eftersom grumligheten på ett bra sätt
beskrev halten av fosfor som är bunden till
jordpartiklar i avrinningsvattnet, kunde
man på basis av sambandet mellan flödet
och grumligheten också bedöma hur den
fosfor som är bunden till jordpartiklar har
förändrats när det gäller halt och rörlighet.
Bedömningen av urlakningen av löslig fosfor byggde på samma metod, men är mer
osäker eftersom den bara grundade sig på
handprover.
Före gipsspridningen var dikesvattnet
grumligt som brukligt är på jordbruksdominerade lerområden. Det innehöll rikligt
med fosfor som hade bundits till jordpartiklar som sköljts bort från åkrarna. Dessutom blev vattnet grumligare ju större vattenströmningen var. Under perioder med
stora vattenmängder strömmade det således inte bara rikligt med vatten i diket, utan dikesvattnet var också mycket grumligt
och halten av fosfor bunden till jordpartiklar var stor.
Eftersom belastningen räknas som produkten av strömningen och halten, hade
översvämningsperioderna före gipsbehandlingen mycket stor betydelse för fosforbelastningen.
Effekten varar i fyra år
Efter gipsbehandlingen blev avrinningsvattnet omedelbart klarare. Även om det fortfarande förekom enskilda grumlighetstoppar steg grumlighetsvärdena inte längre lika
mycket då strömningen ökade.
I fyra års tid var urlakningen av fosfor
bunden till jordpartiklar ungefär hälften
av vad den kalkylerade mängden var före
gipsbehandlingen och på det referensavrinningsområde där ingen gips hade använts.
Urlakningen av löslig fosfor var ungefär en
fjärdedel mindre.
Så här fortsatte det i cirka fyra år, men
det femte året efter gipsspridningen sågs
tecken på ökade grumlighetsvärden. Den
avtagande effekten torde bero på att gips i
egenskap av lättlöslig förening till stor del
redan hade sköljts bort från ytjorden det
femte året.
Markens svavelhalt och ledningstalet
som beskriver mängden lösliga joner ökade
till följd av gipsen, men började sjunka under det fjärde året. Det genomsnittliga ledningstalet i ytjorden på de undersökta åkerskiftena var 1,7 före gipsspridningen, 2,9 ett
år efter gipsspridningen och 1,5 fyra år efter spridningen. Eftersom vattnets förmåga att leda elektricitet beskrev sulfathalten i
avrinningsvattnet, bedömdes urlakningen
av gips också på basis av avrinningsvattnets
ledningsförmåga. Denna bedömning ger
vid handen att 73 % av gipsen hade sköljts
bort under de fyra första åren.
Bättre markstruktur
Den uppfattning man fått i Nummenpää om
gipsens förmåga att minska fosforurlakning
sammanfaller med både teori och de laboratorieförsök som utförs vid Yara och MTT.
När gipsen löser sig ökar dess kalciumoch sulfatjoner salthalten i markvätskan,
varvid jordpartiklarnas benägenhet att bilda större aggregat ökar, och de är inte längre så känsliga för att urlakas med regn- och
snösmältningsvatten. Effekten förstärks
dessutom av kalciumjonernas förmåga att
binda samman jordpartiklar. Den ökade
salthalten i marken minskar också den lösliga fosforns tendens att urlakas. Fosforn
förblir ändå i en form som växterna kan
tillgodogöra sig.
Gipsbehandling är en effektiv metod inom jordbrukets vattenskydd. Med den kan
man minska fosforbelastningen på ero-
Gipsbehandling minskar fosforbelastningen på erosionskänsliga åkrar.
sionskänsliga åkrar eller skiften med högt
fosfortal. Användningen av gips måste ändå
övervägas noga om avrinningsvattnet rinner ut i en sjö, eftersom sulfatet i gips kan
påskynda sjöarnas eutrofiering. I Östersjön
finns det ingen sådan fara då havsvattnet av
naturen innehåller rikligt med sulfat.
Många nationella och internationella mål kräver en påtaglig minskning av den
näringsbelastning som kommer från jordbruket.
Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 |
3
Annonsbilaga
Annonsbilaga
Tre bärgningar ger den bästa skörden – och minimerar riskerna
Med tre bärgningar går det att maximera både vallskördens mängd och kvalitet också då väderförhållandena är ogynnsamma. En mindre vallareal räcker
till och foderproduktionens lönsamhet förbättras.
Text: Minna Toivakka
Bild: Visa Vilkuna
D
en här sommaren var ett bra bevis
på att strategin med tre bärgningar numera utgör en väsentlig del av
riskhanteringen på en nötgård. Möjligheterna att välja lämpliga bärgningstidpunkter
och väderleksförhållanden samt att använda sig av entreprenadtjänster blir fler. Också
näringsämnena utnyttjas mest effektivt, säger vallutvecklingschef Minna Toivakka.
Vallen är en flexibel och belönande odlingsväxt. Om den första eller andra skörden blir liten, kan den tredje vara helt på
toppnivå. Tidpunkten för gödsling, gödselmängden eller valet av gödselmedel kan bli
fel. Om felen rättas till omedelbart börjar
skördens mängd och kvalitet förbättras genast vid de följande skördarna. Det samma
gäller för kompletteringssådd, växtskydd
och kalkning. Under sommaren kan man
göra många slags korrigeringar som är till
nytta redan samma sommar – snabbast och
mest vid tre bärgningar.
Gödsla tidigt
Den här sommaren var väderförhållandena
besvärliga. Värmebölja, torka, störtregn och
kyla avlöste varandra. Så har det ju också varit förut, men nu råkade de sammanfalla med de mest känsliga skedena i vallens tillväxt. Den som ville få en bra skörd
var tvungen att pricka in de olika åtgärderna vid exakt rätt tidpunkt. Det vanligaste
felet var att man var för sent ute. På många
gårdar satsade man på den tredje skörden
för att kompensera för en knapp första och
andra skörd.
Den långvariga värmeböljan i våras
hjälpte inte upp situationen om gödslingen hade utförts för sent. Efter värmeböljan
utvecklades vallen i snabb takt, vilket ledde
till att den första skörden bärgades flera dagar tidigare än vanligt i största delen av Finland. Vallarna blev kortvuxna och ojämna och skörden liten, rentav bara en tredjedel av den normala. Tidigt gödslade vallar
gav däremot en bra skörd. Skillnaden jämfört med vallar som
gödslats några dagar senare var påtaglig. Vid bärgningstillfället kunde
skillnaden mellan
skördarna vara till
och med den dubbla eller tredubbla.
Den andra skördens tillväxtproblem hörde samman med torka,
störtregn, flytgödsel, försenad gödsling eller gödsling med enbart kväve. Om det efter
flytgödselspridningen regnade tiotals millimeter på några dagar fanns flytgödselkvävet någon annanstans än inom räckhåll för
vallen på åkern. Om tillväxten var verkligt
usel hade det nästan utan undantag spridits
flytgödsel på det berörda skiftet, och sedan
hade det regnat ordentligt. Flytgödselkväve
avdunstar också på grund av kraftig värmebölja och hård blåst.
För sent utförd gödsling ledde också till
att den andra skördens tillväxtstart drog
ut på tiden – ju torrare förhållanden desto mindre skörd. Än en gång bärgades de
största skördarna av dem som hade mest
bråttom att gödsla. Orsaken är att det genast efter ensilagebärgningen finns tillräckligt med fukt i botten av vallgrödan så att
näringsämnena löser sig och vallen börjar
växa.
Gödsling är alltså en förutsättning för
att den tredje skörden ska lyckas och bli
lönsam. Under normala år producerar rätt
gödslade vallar i gott skick i genomsnitt
2 500 kg ts/ha vid den tredje slåttern, under de bästa åren över 3 000 kg ts/ha. De
långsamt lösliga näringsämnena i flytgödsel
som spridits vår och sommar utnyttjas också bäst, och det uppstår ingen återväxt som
försämrar vallens tillväxtstart på våren och
förstör skördens kvalitet.
Tillräckligt med näringsämnen
Strategin med tre bärgningar utgör en väsentlig del av riskhanteringen på nötgårdar.
Vallens skördepotential tas bäst till vara under hela växtperioden. Nästan utan undantag blir det optimala väderförhållanden något tag under växtperioden.
Strategin med tre bärgningar ger stor
flexibilitet när det gäller olika åtgärder och
tidpunkter. Med hjälp av sortval kan man
också i en större samarbetsgrupp pricka in
de lämpligaste bärgningstidpunkterna för
respektive gård. Man kan också vara mer
flexibel med att invänta goda väderförhållanden. En tidigareläggning eller fördröjning med några dagar är inte så dramatisk
som vid systemet med två bärgningar där
man måste förlita sig på två skördar. Användningen av entreprenörer blir enklare
när alla gårdar inte utför samma åtgärder
samtidigt.
Strategin med tre skördar är det säkraste,
enklaste och förmånligaste sättet att producera tillräckligt med ensilage för boskapens
behov. På samma gång stiger ensilagets
smältbarhet, D-värdet, så högt som möjligt.
Korna mjölkar på toppnivå och tjurarna
växer snabbt hela året.
Vid den andra skörden är det ännu vanligare med för knapp gödsling än vid den första. Förutom de små gödselmängderna är
kaliumbrist ett av de främsta problemen,
i synnerhet vid den andra och den tredje
skörden. Kaliumbrist är numera ett gissel
på många vallskiften; de svåraste bristerna
förekommer på den
österbottniska kusten upp till Lappland.
Vid bärgningstidpunkten måste
vallens kaliuminnehåll överstiga 21 g/
kg ts vid den första
skörden och 24 g/
kg ts vid de senare
skördarna. Annars
minskar skördarna
och vallen får svårare att klara av värmeböljor och att övervintra.
På grund av att den första eller andra
skörden var liten satsade många gårdar med
framgång på den tredje. Väderleken var
mycket gynnsam för vallens tillväxt. Om
den tredje skörden gödslades omsorgsfullt
steg skördemängden så den närapå motsvarade nivån på den första och andra skörden.
Tidigt gödslade vallar
gav igen en bra skörd.
Kvalitet och flexibilitet
Nyttorna
med tre skördar:
Gödslingens inverkan på vallskördens mängd
12000
Vallens medelskörd (kg ts/ha)
•
10000
8000
•
•
6000
•
•
4000
•
•
2000
•
0
0
200
400
600
Genomsnittlig gödsling (kg/ha)
Större vallskördar då vallarna gödslas och bärgas tre gånger.
4 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013
800
1000
Toppskörd både vad mängd
och kvalitet beträffar från en
liten areal
Högt D-värde i alla skördar
Bra råprotein och mineralämnesinnehåll
Det förmånligaste ensilaget
Användningen av näringsämnen är effektivast
Ingen återväxt
Flexibilitet vid valet av
bärgningstidpunkter samt vid
användningen av entreprenadtjänster
Utmärkt metod för riskhantering: garanterar att en nötgård
får högsta möjliga vallskörd
också under sämre förhållanden och likaså att skörden
håller prima utfodringskvalitet
Vid arbetsdemonstrationen hade Agrimarkets Kroneslåtterkombination utrustats med Easy cut -stålbalk.
Nurmi 2013 visade att know-how behövs
Y
ara Suomi arrangerade en valldag i
Ylivieska i augusti tillsammans med
Agrimarket och K-Lantbruk. På plats
var fler än 30 utställare. Evenemanget blev
en framgång: 4 300 jordbrukare bekantade
sig med avdelningarna, arbetsdemonstrationerna och försöksfälten.
En bra skörd är
summan av många faktorer
Ogräsen i vall ska börja bekämpas redan i
skyddssäden, och vid behov pågår bekämpningen under hela vallväxtföljden.
Man måste också fästa uppmärksamhet på åkerkörningen eftersom spåren är till
nackdel för både själva vallen, foderkvaliteten och bärgningsutrustningen. Dräneringen måste självfallet vara i skick. Att köra på
en blöt åker ställer till med stor skada fastän det inte skulle uppstå några synliga spår
på åkern.
Men det viktigaste för vallens tillväxt är
att gödsla med de nödvändiga huvudnäringsämnena och spårämnena i rätt tid och
i rätta doser.
Redan en cent avgör
En skillnad om några cent i priset på ett kilogram torrsubstans kan vid en första anblick kännas liten. Men den spelar ändå en
avsevärd roll för ekonomin, eftersom en fyra
cents prisskillnad i en besättning med en robot utgör närapå 20 000 euro per år.
Också i fodersäd har man fått goda resultat med en ytterligare satsning på gödslingen.
I försök på foderhavre vid Kotkaniemi
forskningsstation gav
en ökning av kvävenivån från 90 till 120 kilogram en skördeökning om 1,5 ton. Även
om gödslingskostnaderna steg, blev saldot
ett plus på rentav 200 euro per hektar.
Mjölkproducenterna Eija och Heikki Hautala från Nivala som besökte valldagarna berättade att de övergick till taktiken
med tre bärgningar för några år sedan.
– Resultaten har varit uteslutande positiva. Skörden har hållit jämn kvalitet vid alla
tre bärgningar. Också några rätt gynnsamma somrar har gjort sitt till, berättar Heikki Hautala.
Ta reda på kvävebehovet
och mät skörden
Det finns flera metoder för att ta reda på behovet att tilläggsgödsla vallen under växtperioden. I Yara N-Tester ställs växtarten
och sorten färdigt in i maskinen och efter 30
prov ger mätaren direkt besked om det behövs tilläggskväve eller inte.
Med Yara Megalab –växtanalys går det
mycket exakt att bestämma ett möjligt be-
hov av tillskottsgödsling av en gröda. Växtproverna samlas in i en särskild analyspåse
som skickas till Markkarteringstjänst. Efter
några dagar får jordbrukaren en gödslingsrekommendation per post.
Skördemätning utgör en väsentlig del av
modern odling. En noggrann skördemätning ger en bra uppfattning om följderna av
de beslut som fattats under växtperioden.
Fuktmätning av spannmål i realtid gör det
lättare att dra ner på torkningskostnaderna eftersom de fuktiga partierna enkelt kan
skördas i separata partier.
Också till självgående hackar får man
anordningar som mäter mängd och kvalitet.
Entreprenör Juha Pylväs har använt skördemätare och kommentarerna från jordbrukarna har varit mycket positiva. Enligt Juha
kommer John Deeres skördemätare nästa
säsong att kunna förses med en applikation
som också mäter protein- och fiberhalten.
På den skördekarta som skördemätarna gör upp är det lätt att se vilka åkerpartier
som kräver behandling: gödsling, kalkning
eller rentav grundförbättring som t.ex. täckdikning.
Hälsosamt foder ger resultat
Gödsling med spårämnesberikade Yara Mila-gödselmedel som startgödsel på våren
och selengödsling med YaraBela Selensalpe-
ter under växtperioden ger garanterat hälsosamt foder. Med 150 kilogram Selensalpeter uppnås en tillräcklig selenhalt eftersom gödselmedlet innehåller 0,25 milligram
selen per kilogram. Bor, natrium och zink
som ingår i Yaras gödselmedel är tre kraftfulla spårämnen som för sin del säkerställer
att fodret håller toppkvalitet samt att vallarna bevaras livskraftiga från år till år.
Anu Fräntilä-Riihonen, som målmedvetet utökar sin besättningsstorlek i Riiho i
Keuru, kom till valldagarna uttryckligen för
att se hur man producerar hälsosamt färskfoder. Den stallgödsel som används på gården är ett bra men rätt förenklat gödselmedel som kräver sällskap av handelsgödsel
med tillsats av spårämnen.
På gården har gjorts försök med importerade gödselmedel, men problem med kohälsan, bland annat kvarbliven efterbörd,
fick husbondeparet att återgå till inhemska
kvalitetsgödselmedel. Fräntilä-Riihonen anser att i synnerhet YaraBela Selensalpeter är
en intressant nyhet som balanserar fodrets
selennivå. Självfallet kan boskapen få ett tillskott av oorganiskt selen i samband med utfodringen, men organiskt selen via foderväxterna har visat sig vara den överlägset effektivaste metoden.
Text och foto: Visa Vilkuna
Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 |
5
Annonsbilaga
Gråmögel på tomat
ett problem man vill få bukt med
Då man diskuterar växtsjukdomar på tomat är det
allt fortfarande gråmögel som är det stora bekymret, även fast klimatstyrningen i växthusen har blivit
betydligt noggrannare. Ibland förvånar den mycket
kraftiga förekomsten av sjukdomen, i synnerhet då
man i många fall helt sakenligt skött de förebyggande åtgärderna.
H
ar gråmögelsvampen förändrats?
De som arbetar med tomat förvånas
över att sjukdomen är så allmän och
i synnerhet av dess natur nuförtiden. Orsaken till att sjukdomen förekommer så rikligt
trots de noga reglerade förhållandena i växthusen har tillsvidare inte kunnat förklaras.
Grundorsaken torde vara odlingen året
runt, som redan i sig ökar sjukdomsrisken.
Bristen på naturljus under höst och vinter
försvagar växternas förmåga att försvara sig
mot sjukdomar trots att man belyser. Under den ljusfattiga tiden infekterar gråmögel
lätt tomatbestånden, och då svampen utan
avbrott kan producera nya generationer så
sprids sjukdomen lättare än förr.
Man tror att en orsak till sjukdomens
förvånansvärt uthärdliga närvaro är att Botrytis-svampen skulle ha utvecklat en kraftigare stam som växer snabbare och som speciellt väl är anpassad till de nuvarande förhållandena i tomatodlingar.
Kraftigare symptom
Gråmögel får bladen att vissna och ger också symptom på frukterna, men det mest ty-
piska och skadligaste symptomet är gråmögelfläckarna som bildas på stammarna. De
är till en början på ena sidan och då märker man dem inte alltid genast. I det skedet
fungerar ännu vätskeströmningarna i plantan rätt bra, men senare när fläcken utvidgas
och når runt stammen så vissnar plantan
ovanför det angripna stället.
Tidigare verkade sjukdomen tydligare starta från ett sår eller annan synlig skada, men nu tycks det på stammarna utvecklas märkligt stora gråmögelfläckar fast man
inte kan se några skador i vävnaderna. Förändring har också skett i det att gråmöglet tidigare längre tid hölls kvar i ytdelarna
av fläcken, men nu konstaterar man ofta att
sjukdomssvampen mycket snabbt går vidare
till de inre delarna av stammen.
Bekämpning summan
av många faktorer
Det krävs flera olika åtgärder för att hålla
gråmögel under kontroll. Grunden för allt
är högklassig hygien. Dessutom är det centralt i hantering av sjukdomen att man undviker för mycket fuktighet, och till det ger
styrtekniken i växthusen goda möjligheter.
De gamla råden om att undvika nattdagg
och se till att luften cirkulerar i växtbeståndet gäller fortfarande.
Det är alltid mindre besvärligt att förebygga en sjukdom än att bekämpa efteråt.
Eftersom svaga ljusförhållanden gör tomatbeståndet känsligare för mögelangrepp, lönar det sig att i varje fall skydda sensommarens och höstens planteringar redan på
förhand med till exempel mikrobpreparat.
I vinterodling ska man också ytterligare intensifiera kontrollen av växtbeståndet.
Bekämpningspreparat till hjälp
För biologisk förebyggande bekämpning av
gråmögel passar utmärkt preparatet Prestop® som är baserat på svampen Gliocladium catenulatum. När man använder det
eller biologiska bekämpningsmedel överhuvudtaget ska man komma ihåg att effekten huvudsakligen är förebyggande. Besprutningarna ska alltså påbörjas så tidigt
som möjligt innan symptom framkommer
eller senast då de första sjukdomsfläckarna kan ses. Användning av Prestop förutsätter ingen arbetshygienisk eller skördemässig
karenstid. Medlet ger inte heller resistensproblem och inga bekämpningsmedelsrester och är oskadligt för bekämpningsorganismer
Det rekommenderas att den första Prestop-besprutningen görs redan i samband
med planteringen, då man kan behandla hela plantan. För det mesta börjar man
dock bekämpa först när symptom redan dyker upp. Som tur tycks Gliocladium -svampen åtminstone i viss mån ha även kureran-
de effekt. Om man inte har gett Prestop genast efter planteringen, ska plantorna ändå
behandlas senast i samband med den första
avbladningen. Besprutningarna upprepas
med 3–4 veckors mellanrum.
Efter att man lagt ned stammarna är det
lätt att spruta med Prestop, när behandlingen kan riktas till ett relativt litet område då
stammarna är invid varandra. Om man på
odlingen har möjlighet att använda dimbesprutning, lönar det sig eftersom man då
kan sprida bekämpningsmikroberna möjligast täckande över växtens yta. På små arealer kan man punktbespruta enstaka fläckar mer Prestop i samband med skötselarbetena.
Man kan inverka på gråmöglet också
med en annan mikrobprodukt, med strålbakteriepreparatet Mycostop, visserligen indirekt. På tomat används produkten i växtunderlaget för att bekämpa rotsjukdomar
och för även annars hålla rötterna i gott
skick speciellt under stor skördebelastning.
Antagonistmikroberna som koloniserar rotsystemet stärker hela plantan och aktiverar
dess försvarsmekanismer, och då minskar
till exempel gråmögelskadorna. Men det är
frågan om en sidoeffekt hos Mycostop – inte
direkt bekämpning.
Skribent: Marja-Leena Lahdenperä,
Verdera Oy
Annonsbilaga
Symptom på näringsbrist hos korn vid stråskjutningens början
30
25
20
10
5
0
N
Enligt Yara Megalabväxtanalysen förekom
fosforbrist i nästan vart
tredje kornprov i somras.
Lika vanligt var det med
brist på bor och mangan.
Sakkunnig:
Aleksi Simula
[email protected]
Skribenten arbetar som
utvecklingschef vid
Yara Suomi Oy.
90%
90 %
Y
79%
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
0%
0%
Grömögel
Små blad Gråmögel
Dimbesprutning med
Prestop har gett goda
resultat vid bekämpning
av sjukdomar i bladverket, bl.a. i Holland.
Analysresultatet efter
dimbesprutningen visar
att mikroben spred sig
bra på bladytorna och
höll gråmöglet i styr.
P
K
S
Näringsbristerna i stråskjutningens
början förekom hos korn senaste
sommar. Allvarliga symptom på näringsbrist i början av stråskjutningsskedet minskar skörden.
Yara Megalab -resultat:
vanligt med näringsbrist hos spannmål
100 %
6 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013
Allvarliga brister
15
Förekomst av Gliocladium-svamp och gråmögel på bladytorna
efter dimbesprutning med Prestop
Stora blad Lindriga brister
ara Megalab växtanalys lanserades år
2012. Med dess hjälp kan jordbrukarna under växtperioden ta reda på
om det i växtligheten finns latenta flaskhalsar med tanke på skördeproduktionen och
få information om huruvida gödslingen har
lyckats och om det möjligen finns behov av
tillskottsgödsling.
Eftersom växtens innehåll av näringsämnen förändras under växtperioden fogades
en möjlighet att välja spannmålsväxternas
tillväxtstadium till årets analyser. Vid stråskjutningens början är näringshalterna högre än i flaggbladsstadiet. En senare provtagning är också till större hjälp till exempel
då man gör en lägesbedömning för höjning
av vetets proteinhalt, samt mer allmänt då
följande års gödsling ska planeras.
Huvudnäringsämnena
är viktiga
Försommarens resultat blottade oväntade
brister på huvudnäringsämnen i prover av
korn. Rentav 32 % av proverna uppvisade
minst lindrig fosforbrist i växtbeståndet, i
knappa 10 % var bristen svår. Det förekom
också överraskande mycket kvävebrister: 21
%. När bristerna uppträdde vid stråskjutningens början ledde de högst sannolikt till
minskad skörd.
Hos vete förekom kvävebrist vid stråskjutningens början bara i vart tionde prov,
men fosforbrist i nästan en femtedel av proverna.
Havre har bägge åren visat sig vara den
gröda som klart effektivast tillgodogör sig
näringsämnena. Brister på kväve och fosfor
förekom nästan inte alls, men kaliumbrist
t.o.m. i nästan 40 % av proverna från det senare tillväxtstadiet. En del av detta förklaras
med att havre odlas på grova eller mullrika
jordar som ofta har knappa kaliumförråd.
Men ofta prutar man också på kaliumgödslingen, vilket syns direkt i resultaten från
växtanalysen.
Att pruta på huvudnäringsämnena leder lätt till mindre skörd. Kvävebrist både
minskar skördemängden och sänker kärnans proteinhalt. Brist på fosfor visar sig redan i början av växtperioden när fosforreserverna inte är tillgängliga för växten i den
kalla jorden. Fosforn är energi för växten
och fosforbrist tar sig uttryck i långsam avmognad och liten kärnstorlek hos spannmål. Brist på kalium leder å sin sida till för
tidig avmognad, vilket kunde observeras på
grova jordar i somras.
Svavel viktigt för proteinerna
I prov som tagits av vårvete i ett sent skede
förekom det svavelbrist i 20 % av proverna.
Av den orsaken är det på sin plats med ett
svaveltillskott i flaggbladsstadiet, till exempel i samband med tillskottskvävegödsling,
på ett flertal skiften. Om man delar upp
gödslingen bör jordbrukaren välja en sva-
velhaltig kväveprodukt, till exempel YaraBela Sulfan N26 S14, för kvävegödsling under växtperioden. Också bladgödsling med
YaraVita Thiotrac 300 är förnuftigt om det
förekommer svavelbrist.
Hos korn förekom svavelbrist vid växtperiodens början i bara 16 % av proverna, men vid växtperiodens slut i klart mer
än hälften av proverna, även om bristerna var lindriga.
Svavlets betydelse vid vårgödsling
med NPK-gödsel
kommer troligen
att öka inom den
närmaste framtiden.
Svavel och
kväve behövs för
att bygga upp
proteiner. Brist på
svavel märks på
försommaren genom att spannmålsväxternas unga blad är ljusgröna till färgen och oljeväxterna får skedformade blad med bruna kanter. Vid svavelbrist blir oljeväxternas
blommor små och ljusare gula. Svavelbrist
minskar skörden och sänker skördens proteinhalt. Svavelgödsling är särskilt viktig för
kvarnvete och oljeväxter.
naturligt i den finländska åkerjorden, utan
man måste tillföra bor genom årliga gödslingar.
Manganbrist är ett bekant fenomen
framför allt på västkusten. Också i resultaten från Yara Megalab- växtanalysen förekom det allmänt brist på mangan. Hos korn
visade upp till 40 % av proverna brister och
hos vårvete 33 % av proverna. Havre uppvisade minst brister;
i ungefär en fjärdedel av proverna.
Det var rätt överraskande eftersom
havren vanligen är
känsligast för manganbrist.
Resultaten visar att bladgödsling
med mangan skulle vara till stor nytta på ytterst många
spannmålsåkrar. I praktiken finns det två
gödslingsmetoder: antingen använder man
ett manganhaltigt NPKS- gödselmedel på
våren eller besprutar med YaraVita Mantrac
så tidigt som möjligt under växtperioden,
till exempel i samband med ogräsbekämpningen.
När symptomen på spårämnesbrist syns
i växtligheten har en del av skörden redan
gått förlorad. Vänta således inte tills symptomen visar sig, utan ta reda på läget i växtligheten med Yara Megalab. Till exempel manganbrist leder till att rötterna växer
långsammare och växten blir därmed mer
känslig för torka. Skördeförlusterna kan vara stora. I växten medverkar bor i bildandet
av pollen och bidrar till lyckad befruktning.
Hos oljeväxter leder borbrist till försenad
och svag blomning.
Kvävebrist både
minskar skördemängden och sänker
kärnans proteinhalt.
Kontrollera mangan och bor
Spårämnesbristerna hos spannmål var tudelade. Brist på zink och koppar förekom
i rätt liten utsträckning, men mangan- och
borbrister var allmänna.
Hos vårvete och korn förekom tydlig borbrist i ungefär vart tredje prov. Det
fanns också rikligt med lindrigare brister. Hos havre förekom brister ”bara” i vart
femte prov. Borbrist förklaras till stor del
med att ämnet knappast alls förekommer
Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 |
7
Annonsbilaga
Så här sköter du om
åkerns markstruktur:
•
•
•
•
•
Professor Laura Alakukku talade om markstruktur på evenemanget Nurmi 2013. Ett
stort antal intresserade jordbrukare samlades
kring gropen.
•
Se till att dikena och den grundläggande dräneringen fungerar. Lerjorden
spricker upp och aggregaten blir hårdare när marken torkar upp emellanåt.
Kalka tillräckligt och gödsla balanserat. Det förbättrar markstrukturen bl.a.
genom att grödorna växer bra.
Undvik att köra på åkern när marken
är blöt. Breddningshjul och andra
däcklösningar som minskar däcktrycket minskar trycket mot ytan, men de
djupare markskikten kan ändå packas
till. På våren är risken för alvförtätning
större än på hösten då växtbeståndet
vanligen har torkat upp jorden.
Var omsorgsfull i synnerhet vid odling
på lerjordar. Förtätningens negativa
följder syns fortare på dem än på
grova eller organiska jordar.
Kom ihåg växtföljden. Marken mår bra
av att odlingen av vårsäd varvas med
vallar, höstsäd samt andra grödor med
djupa rötter.
Odla omsorgsfullt – en åker där det
växer bra sköter sig själv!
Bra markstruktur möjliggör bra skördar
När markstrukturen är i skick ger odlingsgrödorna
bra skördar också fastän växtperioderna varierar
från år till år. En bra markstruktur minskar skörderiskerna till följd av både regniga och torra växtperioder, säger Laura Alakukku som är professor i
miljöteknologi.
Text: Seija Luomanperä
Bild: Visa Vilkuna
P
orerna är åkerjordens VVS-system.
Från dem får växterna vatten, syre och näringsämnen. När markstrukturen är i skick är jorden genomsläpplig för vatten och ingen skorpbildning förekommer. En bra jord har porer av olika
storlek, kanaler som växternas rötter har
bildat samt maskhål. Aggregatstrukturen
är stabil.
– På basis av antalet maskhål kan man
bedöma markens skick. Om det finns
minst en maskgång på ett område stort
som en handflata är alvens struktur vanligen bra. När jorden har ett bra nätverk
av porer växer växternas rötter sig kraftiga och når djupt ner. Växterna får fukt från
de djupaste jordlagren, även om växtperioden är torr.
Motsatsen till bra jord är packad jord
där vattnet ligger länge kvar efter regn i
stället för att på naturlig väg rinna ner genom jordlagren. I en blöt åker kan växtens
rötter inte utvecklas och tränga djupt ner,
utan de stannar i ytskiktet. I värsta fall lider
rötterna av syrebrist och tillväxten bromsas upp. Växter med svaga rötter är också
känsliga för torka. Torkan leder å sin sida
till näringsbrist eftersom växterna tar sin
näring från de näringsämnen som är upplösta i markvätskan.
Packad jord är till skada inte bara för
skördeproduktionen utan också för mil-
8 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013
jön. När vattnet inte filtreras genom markskikten rinner det längs markytan till diken
och vattendrag och för med sig näringsämnen. Om vattnet rinner neråt genom
markskikten kan näringsämnena bindas
i jorden. Ytavrinning orsakar också erosion, dvs. vattnet lösgör och transporterar
jordpartiklar. I värsta fall kan t.o.m. stora mängder jord transporteras med vattnet
bort från åkern. Markpackningen kan också öka utsläppen av kväve i gasform från
marken.
Groptest – ett praktiskt
verktyg
Kvalitetstestet av åkerjord, bättre känt som
groptest, är ett test med vilket man kan ta
reda på markens skick. För testet grävs en
grop som är minst en halv meter djup. Av
gropens väggar kan man dra slutsatser om
jordarten i bearbetningsskiktet, dess aggregat och tjocklek, plogsulans tjocklek samt
alvens jordart. Gropen visar också om jorden innehåller växtrester, maskar, maskhål, rotkanaler eller fritt vatten. I gropen
kan man granska rötternas tillväxt, om testet utförs medan växtligheten fortfarande växer.
– Markstrukturen kan utredas också genom att bryta sönder jorden: är den mör
eller tät. Tät jord bryts sönder i stora kokor. I vissa fall kan jorden vara så hård att
den inte går att bryta sönder ens med kniv.
Växtrötternas tillväxt stoppas vid de täta
skikten.
Kör inte på blöt mark
– Förtätad alv är svår att reparera. I försök
som Forskningscentralen för jordbruk och
livsmedelsekonomi MTT utförde i Jockis
har man undersökt markpackning på lerjord i ett åkerförsök där marken packades till en halv meters djup genom körning
med tunga maskiner på blöt jord för trettio
år sedan. Alven är fortfarande förtätad, berättar Alakukku.
– Särskilt viktigt är det att undvika
markpackning på lerjordar. Lera med dålig struktur är hård då den torkar. Också på
grova jordar har Alakukku sett överraskande kraftiga förtätningar. Organogena jordar
är tryggare när det gäller markpackning.
Förmultnad organogen jord kan ändå ha
dålig förmåga att släppa igenom vatten.
Hur kan man reparera
förtätningsskador?
När det gäller att förbättra tillpackad lerjord är det viktigaste att få jorden att torka.
Tjäle hjälper jorden att reparera sig själv,
men effekten är störst i markens ytskikt.
Vid växtföljd lönar det sig att ta in växter med djupa rötter i växtrotationen så att
dessa luckrar upp markskikten längre ner.
Det är bra att få in vall i växtföljden eftersom vallens rötter torkar ut marken under
en längre tid än spannmålens rötter. Också höstsäden hinner få djupa rötter. Om
man försöker reparera alvförtätning mekaniskt bör åtgärden planeras noggrant på
förhand.
För att tillväxten ska bli god spelar odlingsåtgärderna, såsom balanserad gödsling, en viktig roll. Det behövs kraftiga
och friska växter för att rötterna ska växa
så djupt som möjligt och skapa möjlighe-
ter till en bra skörd. Ett frodigt växtbestånd
lämnar mer organiskt material i marken än
ett svagt, och detta organiska material livnär sig markorganismerna på.
– Det lönar sig att satsa på markvård,
även om det tar flera år innan förtätningen
har reparerats. Marken är det allra värdefullaste produktionsmedlet inom jordbruket, påminner Laura Alakukku.
Mindre däcktryck
En lösning som är lätt att genomföra för
att undvika tillpackning är att minska på
däcktrycket i traktorn och arbetsmaskinerna. Då minskar trycket mot ytan. Det
har emellertid undersökts att den spänning
(det tryck) som maskinerna förmedlar kan
gå ner i de lägre markskikten där det finns
färre porer än i de övre skikten. Risken för
alvförtätning ökar när vikten på däcken eller larvfötterna är stort.
– Till exempel breddningshjul är en bra
lösning, men inte ens med dem får man
köra på blöt mark, annars uppstår det förtätningar i de djupare markskikten, säger
Alakukku.
Info på webben
Alakukku har varit med om att utveckla webbtillämpningen Terranimo© för bedömning av risken för att åkern packas till.
Med systemets hjälp kan jordbrukaren bedöma hur de maskiner som använts på
åkern inverkar på trycket mot ytan och den
spänning som förmedlas i marken samt
förtätningsrisken. Den nyaste testversionen finns på webbadressen www.soilcompaction.fi.
Också kvalitetstestet av åkerjorden finns
på webben: http://www.virtuaali.info/efarmer/peltomaan_laatutesti/