Anvisning om ansökan om skordeskadeersattning 2015

Transcription

1 (12)
Dnr 1320/55/2015
ANSÖKAN OM SKÖRDESKADEERSÄTTNING (blanketter 118 och 212)
Om skördeskada inträffar, ska du ta kontakt med kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Om du
bara vill anmäla en skördeskada och inte ansöka om ersättning, ska du göra anmälan på blankett 118.
Systemet med ersättning för skördeskador upphör att gälla 31.12.2015.
A. Anvisning för ansökan om ersättning år 2015
1
1.1
På vilken blankett ansöker man om ersättning, vart lämnas blanketten in och när?
Blanketter
1) Du kan ansöka om ersättning för utvintringsskador med Landsbygdsverkets (Mavis)
blankett 212. Ersättning för utvintringsskador ska sökas innan det skadade växtbeståndet
bryts upp och senast 15.6.2015. Skadeområdet får inte bearbetas eller förstöras förrän
kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har värderat skadan.
2) Ersättning för skördeskador som inträffat under växtperioden samt för utebliven sådd
på grund av väta får sökas med blankett 118. Anmäl en skördeskada till kommunen så
snart som möjligt och ansök om ersättning innan skörden på skadeområdet börjar bärgas.
Om du upptäcker skadan först i samband med bärgningen kan du ännu i det skedet ansöka
om ersättning. Ansökan måste ändå uppgöras i så god tid före avslutad bärgning att landsbygdsnäringsmyndigheten kan värdera skadan.
3) Om du inte kan bärga skörd på grund av exceptionella väderförhållanden måste ansökan
om ersättning lämnas in senast 2.11.2015. När det gäller sockerbetor måste ansökan lämnas
in senast 30.11.2015.
Lämna in den omsorgsfullt ifyllda blanketten till landsbygdsnäringsmyndigheten (= den
myndighet som har hand om din gårds jordbruksstödärenden) i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Förstör inte växtbeståndet innan skadevärderingen
har utförts. En för sent inlämnad ersättningsansökan ger inte rätt till ersättning.
1.2
Bilagor till ansökan om ersättning
När det gäller en kvalitativ skada ska du förutom ansökan om ersättning också lämna in ett
skriftligt analysintyg över skördens dåliga kvalitet till kommunen före slutet av skadeåret (se
punkt 2.2).
Mavi #166348
LANDSBYGDSVERKET, PB 405, 60101 Seinäjoki
www.mavi.fi/sv
2 (12)
För trädgårdsväxter krävs ett odlingskontrakt som den som ansöker om ersättning har ingått med ett förädlingsföretag senast 30.4.2015. Bifoga kontraktet till ansökan om ersättning (se punkt 2.3).
Vid skador på utsädesodlingar av fleråriga vallväxter (klöver, timotej, ängssvingel, rörsvingel och engelskt rajgräs) ska du lämna in avtalet eller förbindelsen om utsädesproduktion till kommunen. Ett avtal eller en förbindelse om utsädesproduktion som ingåtts med en
godkänd fröaffär bevisar att utsädet var avsett att certifieras. För skördeskada används artspecifika normskördar och enhetspriser vid uträknandet av ersättningar. För skador på
andra områden med utsädesproduktion av fleråriga vallväxter används normskörden och
priser för torrhö då ersättningen räknas ut.
Om du för samma skördeskada får eller kommer att få ersättning utgående från försäkringen eller från något annat håll, informera kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om ersättningen och lämna in en kopia av försäkringsbeslutet.
1.3
Att lämna uppgifter till kommunens myndighet
Uppge till den landsbygdsnäringsmyndighet som värderar skadan
- växtarterna och bruksändamålen i fråga om gårdens samtliga jordbruksskiften
(skadade och oskadda), om myndigheten inte redan har vetskap om dem. Exempel: för skiften med hö måste du precisera om skörden är avsedd att användas som torrhö eller ensilage eller något annat.
- de skiften för vilka det finns ett odlingskontrakt med ett förädlingsföretag,
som berättigar till ersättning i fråga om arter av trädgårdsväxter (se 2.3)
- försäkrings- eller annan ersättning som du har fått eller kommer att få för
samma skördeskada.
Om du på grund av en exceptionell översvämning eller väta orsakad av osedvanligt rikliga
regn inte kommer åt att så ett skifte ska du kontakta kommunen. Kommunen ska underrättas senast 15.6. om de ändringar som gäller växtarter eller bruksändamål för jordbruksskiften med anmälan om ändring av såningsarealer (blankett 117).
Anmäl en skördeskada till kommunen så snart som möjligt, även om du inte ansöker om
ersättning. Anmälan om skördeskada utan ansökan om ersättning i fråga om både skador
som inträffat under växtperioden och utvintringsskador görs på blankett 118.
Det lönar sig att genast meddela kommunen om skördeskador när de upptäcks. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller den egna regionens NTM-central kan ge jordbrukaren råd om hur han eller hon ska gå till väga i olika situationer.
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
3 (12)
B. Info om ersättningssystemet
2
2.1
För hurdan skada och för vilka växtarter kan jag få ersättning?
Skadefaktorer
Ersättning med stöd av lagen för skördeskada kan betalas för kvantitativ skada till följd av
- frost
- hagel
- störtregn
- oväder
- exceptionella översvämningar
- osedvanlig torka
- annan liknande, av odlaren oberoende, onormalt stor växling i naturförhållandena som
drabbat
växande eller skördemogen gröda eller
- för skador som orsakats på övervintrande växter till följd av exceptionella övervintringsförhållanden eller
- för skador som åsamkats av att sådden omöjliggjorts av väta till följd av exceptionell
översvämning eller osedvanligt rikliga regn.
Om man ansöker om ersättning för utebliven sådd besöker kommunens landsbygdsnäringsmyndighet gården för att bekräfta situationen. Du måste bevisa att
utsäde och gödselmedel har skaffats med tanke på sådden.
Skördeskadeersättning kan betalas endast för skada som orsakat en sådan gröda
och ett sådant bruksändamål som har uppgetts i den stödansökan som gäller växtperioden och det odlade skiftet. Exempel: på grund av väta kommer jordbrukaren
inte åt att så. Havre har anmälts som gröda för skiftet med stödansökan. Jordbrukaren kan få skördeskadeersättning för havre.
Vid byte av den växtart eller det bruksändamål som anmälts för jordbruksskiftet
(ändring på blankett 117 senast 15.6.) kan ersättning inte fås för den tidigare anmälda växtarten eller bruksändamålet.
2.2
Kvalitativ skada
Ersättning för kvalitativ skada som beror på ogynnsamma väderförhållanden kan betalas
om skadan har drabbat ett vidsträckt område och skörden på grund av sin försämrade kvalitet inte duger för något som helst kommersiellt bruksändamål.
Genom förordning har bestämts att ersättning för kvalitativ skada betalas för två typer av
skador:
- det gäller produktion av vallfrö och fröets grobarhet som inte uppfyller de föreskrivna
kraven i lagen, som gäller handel med utsäde.
- det uppkommer en mögelskada som inverkar på skördens försäljningsduglighet eller
användbarhet (t.ex. rödmögel).
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bör i samband med värderingen av skördeskadan göra en anteckning om misstänkt kvalitativ skada i värderingsprotokollet. Sökanden
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
4 (12)
ska lämna in skriftliga analysresultat som bevisar skördens kvalitet till kommunen genast då
analyserna är klara, dock senast före utgången av skadeåret.
Ersättning för kvalitativ skada fås inte för låg hektolitervikt eller lågt falltal hos spannmål.
2.3
Växtarter som berättigar till ersättning
Växtarter som man kan få ersättning för och som beaktas när värdet på brukningsenhetens
normskörd uträknas (inverkar på sökandens självriskandel) är:
råg
höstvete
vårvete
korn
havre
blandsäd

enbart spannmål, eller en blandning av proteingrödor och spannmål där
minst hälften av utsädets vikt består av spannmål
rybs
vårraps
oljedådra
oljelin
ärt
vallhö

torrhö- och ensilagevall eller vall som odlas till grönfoder eller odlad betesvall som förnyas minst var femte år

utsädesodlingar av fleråriga vallväxter
grönfodersäd
potatis


mat-, matindustri- och stärkelsepotatis
ingen ersättning för tidig potatis som odlas under täckmaterial eller för
potatis som odlas för husbehov och som uppgetts som trädgårdsland
sockerbeta
samt av trädgårdsväxterna sådana som går till förädling
trädgårdsärt
rödbeta
morot
blomkål
vitkål
kålrot
frilandsgurka
röda, vita, svarta och gröna vinbär.
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
5 (12)
Skördeskadeersättning för trädgårdsväxter kan betalas endast vid kontraktsodling av trädgårdsväxter och för produkter som odlats för förädling på basis av ett skriftligt odlingskontrakt.
Av ett skriftligt odlingskontrakt ska framgå
- parterna (odlaren och den förädlingsanläggning som fungerar som köpare)
- grunderna för fastställandet av priset
- kontraktsmängderna
- kontraktsarealerna
- kontraktsåret
- sättet att förädla produkterna (som förädling godtas inte enbart att djupfrysa bär, att försätta färskvara i handelsdugligt skick och att packa den i
påsar eller att tvätta och mylla produkter eller annan motsvarande verksamhet där primärprodukten inte tydligt förvandlas till en förädlad produkt)
- för vinbär ska de skiften som kontraktet gäller skrivas in i kontraktet.
Kontraktet ska innehålla underskrifter och datum. Kontraktet ska vara i kraft hela
växtperioden och det ska årligen ingås senast 30.4.
En förädlingsanläggning kan inte helt eller till största delen ägas av sökanden eller
dennes familjemedlem. Om en sammanslutning av odlare eller ett särskilt samfund
har slutit kontrakt för flera odlares räkning måste en medlemsförteckning bifogas
till ansökan.
Grunden för fastställande av pris kan vara antingen ett fast pris som fastställts i
odlingskontraktet eller en definition av hur det slutliga priset bestäms. En sådan
definition kan till exempel vara försäljning av skörden ’till dagens pris’ eller fastställande av ett preliminärt överenskommet pris i samband med affären.
3
Vilka krav ställs på sökanden och produktionsarealen?
Skördeskadeersättning kan betalas om
-
sökanden är odlare som idkar jordbruk eller trädgårdsproduktion i Finland och är en
fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer
-
sökanden eller sökandens make har varit minst 18 år men inte över 68 år och varken
sökanden eller sökandens make har fått LFÖPL -ålderspension på kalenderårets sista
dag det år som föregår skadeåret. När jordbruk eller trädgårdsodling bedrivs av flera fysiska personer gemensamt eller i form av en sammanslutning ska åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare som själv bedriver jordbruk eller trädgårdsodling vara en sådan fysisk person som uppfyller detta krav.
-
sökanden odlar minst tre hektar åker eller producerar trädgårdsväxter på friland på
minst en halv hektar
-
den produktionsareal som drabbats av skadan odlas minst i enlighet med normal odlingssed på orten.
I normal odlingssed på orten ingår att
 åkern bearbetas och gödslas på ett ändamålsenligt sätt
 sådden eller planteringen utförs på ett sätt som gör det möjligt att åstadkomma
en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd
 sådden eller planteringen utförs senast den 30 juni
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
6 (12)
 vid odlingen används sådana växtarter och sorter som lämpar sig för ändamålet
 sådana växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och att skiftet används vid odlingen
 vid odlingen används en lagom mängd utsäde och plantor av tillräckligt hög
kvalitet
 växtskyddet har ombesörjts på ett ändamålsenligt sätt och flyghavren har bekämpats i enlighet med lagen om flyghavre (185/2002) och i enlighet med en
eventuell anvisning eller plan för bekämpningen
 skiftets kulturtillstånd möjliggör en bärgnings- och marknadsduglig skörd
 en korrekt växtföljd tillämpas
 skörden bärgas vid den aktuella växtartens normala skördetidpunkt när det är
möjligt
 planttätheten för vinbärsbuskar är minst 2200 buskar per hektar
 ändamålsenlig underhållsbeskärning av vinbär utförs minst vart tredje år
 det används vid behov ändamålsenlig konstbevattning och frostbekämpning vid
odlingen av trädgårdsväxter
På nyröjningar anses odlingen uppfylla kraven på normal odlingssed på orten tidigast under
den tredje växtperioden.
Ersättning kan inte betalas för skada som berör åker som omfattas av en förbindelse enligt
6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsepension för
lantbruksföretagare (1293/1994).
Företag som är i ekonomiska svårigheter får inte beviljas ersättning för skördeskador. Statligt stöd, med undantag för vissa stöd som hänför sig till undsättning och omstrukturering
av företag, får inte beviljas företag i svårigheter. I bestämmelserna om statliga stöd nämns
dock vissa riskhändelser som inte förhindrar beviljande av ersättning om följden av dem är
ekonomiska svårigheter. Som exempel på dem kan nämnas skador orsakade av ogynnsamma väderförhållanden, djursjukdomar och växtskadegörare.
Enligt bestämmelserna om statliga stöd är ett företag i ekonomiska svårigheter bl.a. om det
4
-
har funnits i 3 år eller längre och över hälften av dess tecknade aktiekapital eller av
dess egna medel har försvunnit på grund av ackumulerade förluster
-
har försatts i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens eller
uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på fordringsägarnas begäran
-
har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.
Hur räknas ersättningen ut för skador som inträffar under växtperioden och för utvintringsskador?
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
7 (12)
Ersättningen för skördeskador under växtperioden och för utvintringsskador räknas ut på
litet olika sätt. Vid uträkningen behövs normskördar, medelpriser och skadeårets enhetspriser för växterna på brukningsenheten. Normskördarna och skadeårets enhetspriser finns i
Mavis föreskrifter. Medelpriserna fås genom att fråga kommunen.
Ersättningen är en viss andel (ifjol 90 %) av skadans värde som överstiger jordbrukarens
självriskandel. Självriskandel är 30 % av normskördens värde på brukningsenheten. Till
brukningsenheten räknas alla åkrar som hör till samma jordbruk, som sökanden eller dennes familjemedlem (maka och minderåriga barn) besitter. Åkrarna kan ligga i en eller flera
kommuner.
Normskörden är den genomsnittliga hektarskörd under den fem års period som föregår
skadeåret, där den största och den minsta skördemängden inte beaktas. Mavi fastställer årligen normskördarna enligt NTM-centralens område för de växtarter som berättigar till ersättning. Normskördarna fastställs vanligen på sommaren under skadeåret. Vid uträkningen
av normskördens värde används medelpriset. Medelpriset är enhetsprisernas medeltal från
de år, av vilka områdets normskörd är uträknad, och därför bestäms växtartens medelpris
enligt NTM-centralens område.
Mavi fastställer enhetspriserna för de växtarter som berättigar till ersättning så att de motsvarar de genomsnittliga försäljningspriserna under skadeåret. Priserna fastställs i februarimars det år som följer på skadeåret.
De slutliga ersättningarna kan räknas ut först när enhetspriserna för skadeåret har fastställts. När det gäller skördeskador under 2015 är de slutliga ersättningarna förmodligen uträknade i april 2016.
Den sökande kan få en uppskattning av skadeersättningen genom att fråga kommunens
landsbygdsnäringsmyndighet. Vid uträknandet av det uppskattade beloppet används de
fastställda prisuppgifterna för året som föregår skadeåret, så därför kan uppskattningen
skilja sig mycket från kommande ersättning.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet handlägger ansökan om ersättning, värderar
skadan och beslutar om beviljandet av ersättning. Ersättningen betalas på det bankkonto
som sökanden uppgett på blanketten Delaktiga i gårdsbruksenheten (Blnr 101D). Ingen ersättning betalas om det belopp som ska ersättas är mindre än 100 euro per stödtyp.
4.1
Skador under växtperioden (stödtyp 1950)
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
8 (12)
I värdet på brukningsenhetens normskörd för skador under växtperioden beräknas brukningsenhetens samtliga växtarter som berättigar till ersättning och som odlas där under
skadeårets växtperiod.
Exempel på uträkning av skördeskador under växtperioden (siffrorna är avrundade):
En gård har följande grödor som berättigar till skördeskadeersättning:
20 ha matpotatis (15 ha totalförstört, 5 ha inga skador)
normskörd 25 800 kg/ha, medelpris 0,186 €/kg, skadeårets enhetspris 0,183 €/kg
40 ha foderkorn (40 ha inga skador),
Värdet av brukningsenhetens normskörd
110 980 €
(20 ha * 25 800 kg/ha * 0,186 €/kg) + (40 ha * 3 100
kg/ha * 0,121 €/kg)
- Värdet av skörden på skadeområdet
0€
(15 ha * 0 kg/ha * 0,183 €/kg) + (0 ha * 0 kg/ha * 0,171
€/kg)
- Värdet av skörden på det oskadda området
44 811 €
(5 ha * 25 800 kg/ha * 0,183 €/kg) + (40 ha * 3 100
kg/ha * 0,171 €/kg)
Värdet av skadeårets skörd
44 811 €
(0 € + 44 811 €)
Brukningsenhetens skördeskada
66 169 €
(110 980 € - (0 € + 44 811 €))
Självrisk (30 %) av värdet på brukningsenhetens norm33 294 €
skörd
(110 980 € * 30 %)
Skördeskada som överstiger självrisken
32 875 €
(66 169 € - 33 294 €)
Avdragning av andra ersättningar som mottagits (t.ex.
försäkring)
Ersätts
29 588 €
(32 875 € * 90 %)
Normskördens värde på brukningsenheten räknas ut med medelpriset.
Värdet för skadeårets skörd räknas ut med skadeårets enhetspris.
Genom förordning av statsrådet var den årligt föreskrivna ersättningsprocenten 90 år 2014.
4.2
Utvintringsskador (stödtyp 1951)
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
9 (12)
För att räkna ut normskördens värde på brukningsenheten som behövs för beräkning av
självrisken för utvintringsskadan, utgår man ifrån de övervintrande grödor som omfattas av
ersättningen. Beloppet som berättigar till ersättning beräknas bara på basis av den gröda
som lidit skada.
Exempel på uträknandet av utvintringsskador (siffrorna är avrundade):
En gård har följande grödor som berättigar till skördeskadeersättning:
2 ha torrhö (2 ha inga skador)
40 ha höstvete (30 ha totalförstört och uppbruten, 10 ha inga skador),
Värdet av brukningsenhetens normskörd vid beräkning
20 549 €
av självrisken
(2 ha * 3 600 kg/ha * 0,114 €/kg) + (40 ha * 3 600
kg/ha * 0,137 €/kg)
Självrisk
6 165 €
(30 % * 20 549 €)
Normskördens värde för höstvete vid beräkning av
19 728 €
skördeskada
(40 ha * 3 600 kg/ha * 0,137 €/kg)
Höstvetets värde av skadeårets skörd
6 912 €
(10 ha * 3 600 kg/ha * 0,192 €/kg)
Höstvetets skördeskada
12 816 €
(19 728 € - 6 912 €)
Från höstvetets skördeskada avdras självrisken
6 651 €
(12 816 € - 6 165 €)
Skördeskadans värde, av vilken den avdragna självrisken
1 995 €
beaktas 30 %
(6 651 € * 30 %)
Avdragning av andra ersättningar som mottagits (t.ex.
försäkring)
Ersätts
1 796 €
(1 995 € * 90 %)
Normskördens värde på brukningsenheten räknas ut med medelpriset.
Värdet för skadeårets skörd räknas ut med skadeårets enhetspris.
Genom förordning av statsrådet var den årligt föreskrivna ersättningsprocenten 90 år 2014.
Jordbrukaren kan få ersättning för utvintringsskador, till exempel om ett område med
höstråg förstörs helt och hållet och området sås om eller lämnas som svartträda (Obs! Möjligt endast i undantagsfall på grund av villkoren för träda). Ansökan ska lämnas in innan
någon som helst bearbetning eller andra åtgärder utförs på området. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet gör en värdering av utvintringsskadan innan området kan
brytas upp och sås om.
Exempel: höstsäd eller höstrybs har drabbats av endast en liten utvintringsskada och största
delen av växtbeståndet är i skick och därför bryter jordbrukaren inte upp grödan. Om han
ändå lämnar in ansökan om ersättning (Blnr 212) får han ingen ersättning enligt stödtyp
1951. Landsbygdsnäringsmyndigheten kan efter att ha besökt platsen och diskuterat med
jordbrukaren flytta fram handläggningen av ansökan till en senare tidpunkt under växtperioden. Situationen granskas på nytt senare, och om värderaren fortfarande konstaterar att
växtbeståndet har en skördeskada som beror på övervintringen flyttar han över ansökan till
stödtyp 1950 (se punkt 4.1).
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
10 (12)
Exempel: en delvis skadad flerårig torrhö-, ensilage- eller grönfodervall som jordbrukaren
inte vill bryta upp, men för vilken han lämnar in en ansökan om ersättning på blankett 212.
Jordbrukaren vill ändra området till naturvårdsåker (under icke odlad åker som sköts). Eftersom vallens bruksändamål ändras från vall till icke odlad åker som sköts, behandlas skadan på området med stödtypen 1951 för utvintringsskador.
5
5.1
Allmänna saker som den som söker ersättning bör känna till
Värdering av skadorna
Skördeskador värderas alltid på plats. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bedömer en skördeskada som beror på väderförhållanden och skadeårets skördemängd på
brukningsenheten så fort som möjligt efter att ansökan om ersättning kommit under behandling.
Den som söker ersättning har rätt att närvara vid värderingstillfället. Värderingen kan ske i
sökandens frånvaro, om detta är en förutsättning för att framgångsrikt sköta uppdraget. Ersättningsärendet måste behandlas utan omotiverad fördröjning. Landsbygdsnäringsmyndigheten upprättar ett protokoll av värderingen.
Ett växtbestånd som är föremål för ansökan om skördeskadeersättning får förstöras
först när skördeskadan har värderats.
Om det konstateras att andra skadefaktorer än de som anges i lagen för skördeskada har
orsakat skada åt odlingen, ska också uppgifter om dessa antecknas i värderingshandlingarna. Om det på samma jordbruksskifte har inträffat både en skördeskada som beror på väderförhållanden och en skada som orsakats av hjortdjur eller rovdjur, beaktas inte de skador som orsakats av djuren när skördeskadan värderas.
Kommunen kan ta ut en avgift hos den som söker ersättning för värdering av skördeskador. Avgiften får högst uppgå till 20 euro per värderingsgång och dessutom högst 2 euro
för varje påbörjad och värderad hektar av området.
5.2
Bestämmelser om återkrav och utmätning
Om sökanden fått ersättning utan grund eller till ett större belopp än vad som enligt bestämmelserna hade kunnat beviljas honom eller henne, återkrävs den ersättning som fåtts
utan grund eller krävs det att sökanden betalar tillbaka den del av ersättningen som var
för hög. Lämnande av oriktiga eller vilseledande uppgifter samt annat bedrägligt förfarande liksom hemlighållande av i ansökan begärda uppgifter leder till att det kan bestämmas att den beviljade ersättningen ska återbetalas.
Ett stöd som tidigare har betalats till sökanden utan grund eller till ett för högt belopp
kan avdras från ersättningsbeloppet liksom utmätningar åt utmätningsmyndigheten.
5.3
Sökande av ändring i beslut om ersättning
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
11 (12)
Om den som söker ersättning är missnöjd med ett ersättningsbeslut av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan han eller hon yrka på rättelse genom att inom 30 dagar från
delgivningen av beslutet lämna ett skriftligt rättelseyrkande till NTM-centralen.
Om den som söker ersättning är missnöjd med NTM-centralens beslut i ärendet kan han
eller hon anföra ett skriftligt besvär hos Tavastehus förvaltningsdomstol inom 30 dagar
från delgivningen av beslutet.
5.4
Exempel på när ingen ersättning kan betalas
Ersättning betalas till exempel inte i följande fall:
- Ansökan är försenad.
- Det växtbestånd som ansökan om ersättning gäller har plöjts ner eller annars förstörts
före värderingen.
- Växtarten berättigar inte till skördeskadeersättning.
- En annan gröda har uppgetts i stödansökan (t.ex. i stödansökan korn -> på skiftet
växer havre)
- Ersättning fås med stöd av en annan lag (t.ex. älg- eller rovdjursskador).
- Det är fråga om hagmark, naturäng, naturbete, skogsbete, skyddszon, gröngödslingsvall, permanent betesmark eller icke odlad åker som sköts (inklusive träda).
- Ett skadat vinbärsbestånd uppfyller inte ålderskravet om:
o det är fråga om planteringsåret eller året därpå för svarta eller gröna vinbär
o det är fråga om planteringsåret eller det första eller andra efterföljande tillväxtåret för röda eller vita vinbär
o det är fråga om ett över 15 år gammalt vinbärsbestånd som inte förnyats genom
nedklippning
o det är fråga om ett över 20 år gammalt vinbärsbestånd
Till exempel röda vinbär som planterats år 2012 kan få ersättning år 2015.
Planteringsår (2012)
-
-
5.5
1. (2013)
2. (2014)
3. (2015)
Om vinbärsbuskarna förnyas genom nedklippning beviljas inte skördeskadeersättning
för skada som inträffat under nedklippningsåret eller året därpå. Om nedklippningen
har utförts på hösten betalas skördeskadeersättning inte för skador som inträffat under
de två år som följer efter nedklippningen.
Ett odlingskontrakt med ett förädlingsföretag uppfyller inte de krav som är tillsatt för
det när det gäller trädgårdsväxter. Till exempel har de skiften som omfattas av kontraktet inte antecknats i ett avtal som gäller vinbär.
Ytterligare information
 Kommissionens meddelande (2014/C 204/01) Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv
12 (12)
 Kommissionens beslut om statligt stöd C (2013) 5266. Stöd för att kompensera jordbrukare för förluster till följd av ogynnsamma väderförhållanden 2014-2015
 Lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000 med ändringar)
 Statsrådets förordning om ersättande av skördeskador (297/2008 med ändringar)
 Statsrådets förordning om lägenhetsbestämd ersättning för skördeskador som inträffat
2014 (334/2015)
 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättande av skördeskador (213/2011)
 Landsbygdsverkets föreskrift om ansökan om ersättning för skördeskador för 2015 och
om lämnande av uppgifter (42/15)
 Landsbygdsverkets föreskrift om normskördar som används vid ersättandet av skördeskador år 2015 och registrering av uppgifter gällande skördeskadeersättningar i Stödtilllämpningen (http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/440001/)
Mavi #166348
www.mavi.fi/sv

Anvisning om ansökan om skordeskadeersattning 2015

Transcription

Similar documents

Hyrrä

Fem steg mot den nya säsongen

Pää-rata 26.10.2014- 28.3.2015.pdf