på klipporna

sjöräddning
Kappsegling slutade
på klipporna
Det blåser 23 sekundmeter i byarna och kölen skrapar mot
botten. Skepparen skickar iväg en nödraket i nattmörkret.
Seglingen på västkusten håller för de vana kappseglarna på
att bli en mardröm.
Text: Johan Cooke
Ett stort hål slets upp i Swede 38:ans babordssida. Efter någon vecka
bärgades segelbåten, men den gick inte att reparera.
P
lötsligt piper det i sjöräddaren
Johan Leanderssons personsökare. Han och några gäster har
avslutat en mysig middag för att
spela spel och småprata. Klockan
visar 00.37. Utanför Leanderssons bostad i
Fjällbacka, mellan Uddevalla och Strömstad,
råder det hårt väder. På VHF-radion hör
de att en segelbåt med en besättning om
sex personer befinner sig i sjönöd vid Lilla
Lyngön. Johan Leandersson och en annan
frivillig sjöräddare, Johan Torstensson, som
också är en av middagsgästerna, springer ner
till sin bil för att köra ner till hamnen i Fjällbacka. Där ligger Sjöräddningssällskapets
Rescue Minlouis förtöjd.
I hamnen möter de ytterligare två frivilliga
sjöräddare: Marie De Soysa och Marcus
Karldén, som hade blivit larmade när de
låg och sov. Johan Leandersson kan på den
mörka natthimlen ana ett rött ljus från en
nödraket. De startar motorn, släpper tamparna och drar sedan upp båten i 35 knop.
Skrapar i botten
Drygt fem sjömil därifrån, vid Lilla Lyngön,
håller tremetersvågor på att dra upp segelbåten – en Swede 38 – mot några klippor i
nattmörkret. Kölen skrapar i botten medan
det i byarna blåser 23 sekundmeter. Och regnet piskar på vattenytan. Segelbåtsskepparen
Karl Sahlin, 36 år och en av de sex ombord,
får igång motorn efter en del strul. Men det
är för sent. Segelbåten hamnar i 45 graders
lutning. Fem minuter tidigare har man
skickat väg en nödraketet och ropat Mayday
via VHF-radion.
– Trots den här dramatiken var vi faktiskt
50 SEGLING 4-08
ganska lugna. Men jag hade mycket adrenalin i kroppen, minns Karl Sahlin efteråt.
Fiskare till vardags
Ombord på Rescue Minlouis fick Johan
Leandersson syn på den nödställda segelbåten. Ytterligare en nödraket hade skjutits upp
i nattmörkret. Under resan hade sjöräddarna
lyssnat på radiotrafiken mellan sjöräddningscentralen i Göteborg och de nödställda på
Swede 38:an:
– Ju närmare vi kom segelbåten desto
mer grund såg vi vid Lilla Lyngön, både på
styrbords- och babordssidan. Att dra loss
segelbåten var inte möjligt. Sjögången gjorde
att det var svårt att hålla Rescue Minlouis
stilla när jag körde in henne mot segelbåtens
styrbordssida, säger Johan Leandersson.
Därför kunde man inte få ombord de sex
ur besättningen samtidigt. Först fick två av
dem hjälp från sjöräddarna att komma ombord. Sedan fick Johan Leandersson backa
för att hitta en ny placering. Efter en stund
kunde även de resterande få hjälp att komma
ombord.
– Det var ett mycket klokt beslut att
stanna kvar ombord. Hade de försökt hoppa
i land på de hala klipporna så skulle de ha
kunnat bli allvarligt skadade. Det var en av
de svåraste räddningsinsatserna jag har varit
med om, säger Johan Leandersson, som till
vardags är yrkesfiskare.
Tappade manöverförmågan
För Karl Sahlin och den övriga besättningen
började seglatsen lugnt när de lämnade
hemma­hamnen Björlanda, vid lunchtid en
lördag i september i fjol. Solen sken och det 
Jag var snabbt
tvungen att
bestämma mig
vilken sida om
ön vi skulle
segla i beckmörkret. vi
seglade på utsidan, ett fel
beslut.
Karl Sahlin – Jag
girade­men seglen tap­
pade vind och vi började
driva mot öns klippor,
säger Sahlin som fram­
över ska fortsätta segla
24-timmarsseglatser.
SEGLING 4-08 51
sjöräddning
Här är Rescue Minlouis besättning som räddade
kappseglarna. Från vänster: Marie De Soysa,
Johan Leandersson, Marcus Karldén och Johan
Torstensson.
blåste inledningsvis åtta till tio m/s. Deras
Swede 38 och ett 30-tal andra segelbåtar
hade kastat loss för en 24-timmarskappsegling på västkusten. Tävlingen, som arrange­
ras av Svenska Kryssarklubben, handlar om
att segla till några platser för att sedan vända
hem igen inom 24 timmar. Det brukar bli en
sträcka på 120 – 160 sjömil.
– Alla ombord på vår båt var vana seglare
och hade tävlingsseglat tidigare. Vi känner
varandra sedan studietiden, förklarar Karl
Sahlin.
Besättningen hade också noga följt gällande havskappseglingsregler, med krav på allt
från säkerhetsselar till nödraketer ombord.
En GPS fanns ombord, men inga digitala
sjökort. Det var vid sjutiden på kvällen som
det blåste upp till 23 sekundmeter, och
samtidigt kom regnet. Då befann de sig ute
till havs utanför Fjällbacka och seglade med
två rev i storen och stormfock. Vid midnatt
hade de hunnit en bra bit in i skärgården.
Utanför Lilla Lyngön hamnade Karl Sahlin
på västsidan av ön då han kryssade söderut,
beroende på ett missförstånd mellan honom
och den som läste sjökortet:
– Vi upptäckte att det bröt i vattnet framför oss. Jag försökte gira, men då tappade vi
manöverförmågan och båten började driva
mot öns klippor samtidigt som vi upptäckte
fler grund omkring oss, berättar Karl Sahlin.
Tog bara en kvart
Morgonen efter händelsen åkte Karl Sahlin
med besättning ut med Sjöräddningssällskapet till segelbåten. På styrbordssidan fanns
ett flera meter långt hål. Delar av inredningen var helt sönderslagen, och även riggen var
skadad. Efter någon vecka bärgades båten,
men den gick inte att reparera. Lyckligtvis­
blev ingen skadad under operationen,
som från nödrop till räddning bara tog 15
minuter­. 
52 SEGLING 4-08
Fler sjöräddnin
D
Grundstötningar och
motorhaverier är de
vanligaste orsakerna
till sjöräddning. I fjol
skedde 1 287 insatser,
varav fritidsbåtar stod
för merparten. Därtill
genomfördes ett par
tusen sjöassistanser.
Text: Johan Cooke
en blåsiga sommaren och dåligt väder
skulle kunna förklara att det blev omkring 295 fler sjöräddningsinsatser
2007 än året innan, en ökning med nästan 30
procent. Av fjolårets 1 287 insatser med fara
för liv stod fritidsbåtarna för 934. Maskinoch propellerhaveri uppgick till 224 fall för
fritidsbåtarna, visar statistik från Sjöfartsverket. Därtill följer grundstötning med 193 fall.
Drivande båt resulterade i 59 sjöräddningsinsatser. Hårt väder eller utsatt läge uppgick till
47 fall och brand 18 (se statistikruta).
– När det gäller maskin- eller propeller­
haveri i kombination med dåligt väder, så kan
en besättning lätt hamna i en svår situation.
Det blir vanligen panik ombord. Besättningen försöker nödankra, men har ofta inte
tillräckligt med ankartamp. Varje gång sjön
lyfter så kommer båten närmare klipporna,
säger Anders Jönsson vid Sjöräddningssällskapet, den organisation som medverkar i
cirka 70 procent av alla sjöräddningsuppdrag.
Lyssna på sjörapporten!
Grundstötningar beror många gånger på
att skepparen litar för mycket på de digitala
gar under 2007
sjökorten, menar Anders Jönsson. Det finns
fortfarande för många inbyggda felkällor i
korten som beror på ofullständiga sjömätningar. Många fritidsbåtsnavigatörer känner
inte till att den bild de ser på sin skärm
egentligen visar var de befann sig för en
stund sedan.
Anders Jönssons säkerhetstips till seglare
är framförallt den gamla klassikern att lyssna
på sjövädret. När det blåser hårt gäller det
att inte driva sin segelbåt för hårt, utan att
istället anpassa segelföringen efter vindstyrka
och sjögång. Minska alltså segelytan innan
vindbyarna når dig!
Klassificerar händelsen
Sjöfartsverket ansvarar för alla sjöräddningsinsatser runt Sveriges kuster och i de större
insjöarna. Vattnen är indelade i så kallade
SAR-områden (search and rescue). Sett till
antalet sjöräddningsinsatser inom de olika
områdena så skedde de flesta, 308 stycken, i
och utanför Stockholms skärgård.
I sjöräddningscentralen MRCC i Göteborg sker passning dygnet runt på bland
annat VHF kanal 16 och DSC (Digital
Selective Call). Därtill tar man emot samtal
via SOS-numret 112 eller mobilsamtal direkt
från nödställda.
– Vid ett larm ska sjöräddningsledaren
klassificera om händelsen är en fara för liv
eller inte. Är den inte det så hänvisar man
till assisterande aktörer, säger Ulf Hallström,
chef för Sjöfartsverkets sjöräddnings- och
beredskapsenhet.
ulf hallström
– Vid larm ska vi klas­
sificera om händelsen
är en fara för liv eller
inte, säger Ulf Hallström,
chef för Sjöfartsverkets
sjöräddnings- och bered­
skapsenhet.
mats rosander-Liew
– Sjöräddningen städar
inte upp efter förstörda
eller sjunkna båtar.
Det görs av andra, till
exempel polisen,
kustbevakningen, eller
försäkringsbolagens
bärgningsföretag, säger
Mats Rosander-Liew på
Sjösäkerhetsrådet.
Alla måste medverka
I sjöräddningen deltar enheter från Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen, polisen, försvarsmakten och den
kommunala räddningstjänsten. Därtill är alla
fartyg och båtar skyldiga att medverka, om
man fått information om att någon är i sjönöd
och så länge insatsen kan ske utan risk för
eget fartyg eller besättning.
– Sjöräddningscentralen koordinerar hela
insatsen. I fjol deltog i snitt 1,8 organisationer
i ett sjöräddningsuppdrag. Sjöräddningssällskapet är den största aktören ute på fältet och
medverkade i 818 sjöräddningsuppdrag med
1021 insatta enheter, säger Ulf Hallström.
Utöver detta tillkom 491 andra typer av 
anna michalowska
– Hittills har vi utbildat
omkring 1 000 elever i
klass VIII, säger Anna
Michalowska som är
utbildningsansvarig på
Sjöskolan.
anders jönsson
– Det blir vanligen panik
ombord. Besättningen
försöker nödankra, men
har ofta inte tillräckligt
med ankartamp, säger
Anders Jönsson vid Sjö­
räddningssällskapet.
SEGLING 4-08 53
sjöräddning
Många resurser kan sättas in i en sjöräddningsinsats, till exempel Sjöfartsverket,
Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen och polisen.
räddningsuppdrag från Sjöräddningssällskapet, till exempel räddningar från olyckor
eller sjukdomsfall från land.
35 dödsfall
Inom Sjöfartsverkets ansvarsområden, som
är statligt vatten, omkom i fjol 21 personer
efter sjöolyckor, vilket var färre än 2006.
Men inkluderas hela Sverige när det gäller
fritidsbåtsrelaterade olyckor, så var det 35
dödsfall – tyvärr lika många som 2006.
Sjöfartsverket har tillsatt en analysgrupp
som nu försöker ta reda på orsakerna till
att det i fjol blev fler sjöräddningsinsater
än tidigare­år. Analysgruppen finns hos
Sjösäkerhetsrådet, som verkar för ett minskat
antal olyckor och dödsfall i samband med
båtliv.
– Den blåsiga sommaren och dåligt
väder kan vara några av förklaringarna till
ökningen­. Ett högt vattenstånd kan vara
en annan orsak, då bryggor och annat kan
slita sig och bidra till olyckor, säger Mats
Rosander-Liew på Sjösäkerhetsrådet.
Enkla fel
Men en stor del av drunkningsolyckorna,
även bland seglare, kan undvikas genom
före­byggande åtgärder, exempelvis en så
enkel sak som att alla ombord använder
flytvästar.
För att förebygga grundstötningar och
motorhaverier, som alltså är de vanligaste
orsakerna till sjöräddningsinsatser, finns det
också mycket att göra:
– Det är ofta enkla fel som orsakar motor­
haverier. Igensatta filter, trasiga impellrar
eller bränslebrist är några orsaker. Och
sker sådant i dåligt väder i ett utsatt läge,
så blir det ofta en sjöräddning, säger Mats
Rosander-­Liew­.
Han delar även Anders Jönssons inställning att alltför många litar på sina digitala
sjökort.
– Med digitala sjökort vågar sig fler in
i grunda områden. Men ju längre från
farlederna man färdas, desto sämre blir
djupinformationen även om GPS-positionen
stämmer. Man bör ha säkerhetsmarginaler i
sådana områden, tycker han.
Hjälp av andra
Förutom de sjöräddningsinsatser som Sjöfartsverket koordinerade så tillkom det hjälp
och assistans av olika karaktär, då det inte var
sjönöd och fara för liv. Sjöassistans hade i fjol
1 218 sådana fall och Sjöräddningssällskapet
drygt 2 000 fall. Sedan tillkommer också
hjälp från kustbevakningen och polisen,
som saknar sådan statistik. I åtskilliga fall
har fritidsskeppare även fått hjälp av andra
fritidsskeppare på sjön. 
En stor del av drunkningsolyckorna bland
seglare kan undvikas genom en så enkel sak
som att alla ombord använder flytvästar.
Antalet insatser för fritidsbåtar
fördelat på verklig orsak år 2007
193
Grundstötning
193
Grundstötning
Maskin/propellerhaveri
224
Maskin/propellerhaveri
224
Grundstötning
Brand
18
Brand
18
Utebliven kontakt med land Maskin/propellerhaveri
22
Utebliven kontakt med land
22
Brand
18
Kantring/slagsida
46
Kantring/slagsida
46
Utebliven 19
kontakt med land
22
Kollision
Kollision
19
Kantring/slagsida
46
Läckage
22
Läckage
22
Kollision
19
Man över bord
16
Man över bord
16
Läckage
22
Osäker position
7
Osäker position
7
Man över
16
Drivande båt/föremål
59 bord
Drivande båt/föremål
59
Osäker
7
Hårt väder/utsatt läge
47 position
Hårt väder/utsatt läge
47
båt/föremål
Diverse i propellerna Drivande
59
12
Diverse i propellerna
12
läge
47
Roderhaveri Hårt väder/utsatt
31
Roderhaveri
31
Diverse
31i propellerna
12
Rigghaveri
31
Rigghaveri
Roderhaveri
31
Sjunkande
7
Sjunkande
7
31
Rigghaveri
Dykolycka
Dykolycka
Sjunkande
7
Bränslebrist
14
Bränslebrist
14
Dykolycka
Isolycka
Isolycka
14
34Bränslebrist
Sjuktransport från fartyg
34
Sjuktransport från fartyg
47 Isolycka
Annan orsak
47
Annan orsak
34
från fartyg
Okänt/ej funnetSjuktransport
17
Okänt/ej funnet
17
47
Annan orsak
Falskt/oavsiktligt
3
Falskt/oavsiktligt
3
Okänt/ej65
funnet
17
NIL
NIL
65
Falskt/oavsiktligt
0
50
100 3 150
200
250
0
50
150
200
250
NIL 100
65
0
Hela sjöräddningen är organiserad
efter en internationell sjöräddningskonvention. Sjöräddningen är
funktionsbaserad och innehåller:
1. SAR, search and rescue.
Sjöfartsverket (Staten) ansvarar för
sjöräddning på svenskt territorialvatten och internationellt vatten
som ingår i svensk sjöräddningsregion, på Vänern, Vättern
och Mälaren samt för att utföra
sjuktransporter från fartyg.
2. SAR Management är
den administrativa funktionen
som ansvarar för bland annat
tillsyn, normering, nationella och
internationella avtal och interna-
tionellt samarbete. Funktionen ger
också uppdragen till utföraren att
tillhanda­hålla MRCC, och att se till
att tillräckligt många sjöräddningsenheter med beredskap finns
längst kusten.
3. Mission Co-ordination.
I detta ingår sjöräddningscentralen MRCC (Marine Rescue
Coordination Centre) i Göteborg.
Hos sjöräddningscentralen sker
dygnetruntpassning. Där klassar
man om ett inkommet larm är ett
sjöräddningsfall eller inte. Centralen larmar lämpliga resurser, som
leds av en sjöräddningsledare.
4. Mobile Facilities är de
resurser som kan sättas in i en
sjöräddningsinsats, till exempel
Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen, försvarsmakten, kommunal
räddningstjänst och
polisen.
på Hjälmaren­. Landstingen har
an­svaret för hälso- och sjukvård,
samt den vård som kan behövas
under en sjuktransport till sjöss.
200
250
934
934
1000
800
800
700
700
934
619
800
619
600
600
659
659
631
631
700
659
619
631
600
400
400
400
200
200
200
0
2004
2004
0
2003
2003
2007
2007
2006
2006
2005
2005
2004
2003
2005
Antalet insatser för fritidsbåtar
per månad år 2007
350
350
312
300
250
250
250
168
168
168
161
115
115
150
100
100
115
100
38
50
11
0
161
161
200
150
150
50
2007
2006
312
312
350
300
300
0Jan
11
6
12
6
48
38
40
48
12
50
38
40
15
48
15 8
8
40
Nov Dec
Aug Sep Okt
Jun 12 Jul
Mar Apr Maj
Feb
11
Nov Dec
Jan
Jul
Aug Sep Okt
Jun
Mar Apr
Maj
Feb
6
0
54 SEGLING 4-08
150
Antalet insatser för fritidsbåtar 2003 – 2007
200
200
Kommunerna
ansvarar för räddningsinsatserna i
övriga insjöar, samt
i hamnområden
och inre kanaler.
Polisen svarar för
sjöräddningen
100
224
1000
1000
0
Det här är sjöräddningen
50
193
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
15
Okt
Nov
8
Dec
sjöräddning
Säkerhetskurser för fritidsseglare
Gränsen för vad som räknas som
en sjösäkerhetsrelaterad kurs
eller utbildning är svår att dra.
Även ett förar- eller kustskeppar­
intyg innehåller moment med
klassisk sjösäkerhet. Vi valde att
Praktiska sjösäkerhetskurser lockar seglare
Oddsen att klara av en svår
brännskada eller täta en
läckande segelbåt är högre
om det finns förkunskaper
ombord. Och hos arrangö­
rerna lanseras allt fler
praktiska säkerhetskurser.
Dessutom lockas allt fler
fritidsseglare av yrkesrelaterade utbildningar.
Text: Johan Cooke
56 SEGLING 4-08
U
tbudet av sjösäkerhetsrelaterade
kurser varierar, allt från de traditionella kurser som behandlar exempelvis olycksfall ombord, till de mer nischade
varianterna om sådant som skrovskadeskydd.
I utbildningen Fartygsbefäl klass VIII ingår
även delutbildningar med fokus på säkerhet,
såsom Brand och HLR/Första hjälpen.
Det är många arrangörer som erbjuder
sjösäkerhetsrelaterade kurser eller utbildningar. Det kan vara allt från båtklubbar och
förbund till Chalmers Institution för Sjöfart
och marin teknik. Däremellan finns privat­
ägda företag, såsom Scandinavian Safety
Training Centre, SSTC. Ytterligare exempel
är Svenska Brandskyddsföreningen som har
en uppsjö kurser, och Räddningsverket som
arrangerar kurser för bland annat vattenlivräddning.
Övningar med livflotte
Sjöskolan på Beckholmen i Stockholm har
haft Fartygsbefäl klass VIII på utbildningsmenyn sedan 2001. I deras klass VIII-utbildning finns även praktisk övning med livflotte
i vatten utomhus, något som inte alltid
erbjuds i andra klass VIII-utbildningar.
– I mån av plats ger vi även möjlighet att
enbart delta i säkerhetsövningen med livflotte, eller att gå på vår brandsäkerhetskurs,
säger Anna Michalowska som är utbildningsansvarig på Sjöskolan.
Hittills har Sjöskolan utbildat omkring
1 000 elever i klass VIII. Det är den lägsta
yrkesutbildningen för dem som på något sätt
använder båten i sitt arbete:
– Jag ser en stark trend att allt fler väljer att
gå klass VIII fastän de egentligen inte behöver
utbildningen för sitt yrke. Så är fallet med

ta med båtmekanikerintyg i listan
eftersom det ofta är enkla fel,
exempelvis ett igensatt filter eller
en trasig impeller, som orsakar
motorhaverier. Dessa haverier i
kombination med hårt väder är
de vanligaste orsakerna till att
det blir sjöräddningsinsatser.
Vi har listat exempel på
arrangörer­och deras säkerhetskurser som fritidsseglare
väljer. När det gäller artiklar för
att uppnå hög sjösäkerhet så
publiceras­Seglings säkerhetsexpert Stefan Nilssons artiklar
löpande här i tidningen.
Kurs/utbildning
Beskrivning
Utbild­
Cirka­
ningslängd pris
Basic safety (STCW)
Grundläggande säkerhetsutbildning för den som ska jobba yrkesmässigt på sjön (aven fritidsseglare går utbildningen). Kursen omfattar brandövningar, överlevnadsteknik, personlig säkerhet mm.
7 dagar
15 600 kr www.sjosakerhet.nu, www.sjosportskolan.se,
www.sjoskolan.se, www.chalmers.se/smt
Brandskydd
Brandkunskap och praktiska övningar i att släcka bränder.
5 tim
1 450 kr
www.batagarskolan.se , www.medborgaskolan.se, www.sjoskolan.se, www.bossgotland.se,
www.falcksverige.se, www.sjosportsskolan.se
Båtmekanikerintyg
Kunskaper i att ta hand om motorn och själv lösa många tekniska
problem ombord. Utom- och inombordsmotorer, bensin och
diesel. Felsökning, förebyggande service och brandkunskap.
14 tim
2 200 kr
www.batagarskolan, www.sjoskolan.se, www.
sfr.se, www.medborgarskolan.se, www.folkuniversitetet.se
D-HLR, Hjärt- lungräddning, defibrillering
Hjärt- lungräddning med defibrillering.
4 tim
1 750 kr
www.falcksverige.se, www.dafo.se,
www.sstc.nu
Fartygsbefäl klass VIII
Hel utbildning eller säkerhetsdelar ur utbildningen, t ex brandskydd/HLR/livflotteövning.
Varierar
Beror på www.chalmers.se/smt, www.sb.hik.se, www.
delutbild- batagarskolan.se, www.medborgarskolan.se,
ning
www.almanavigation.se, www.sjoskolan.se,
www.sjosportsskolan.se, www.sstc.nu, www.
navig8.se, www.kustens.se, www.folkuniversitetet.se, www.maritimeconcept.se, www.
nautiskkompetens.se, www.batskolan.se
Första hjälpen, systematiskt omhänder­
tagande
Utbildning i medicinska kunskaper rörande anatomi och fysiologi
hos människan, sjukdomar, trauma och deras symtombild.
4 tim
500 kr
www.sstc.nu
Grundläggande
Brand, överlevnad och passagerarsäkerhet. Sjukvård inkl.
säkerhetsutbildning, för HLR ingår.
inre fart
12 tim
2 500 kr
www.marinalaroverket.se
Handhavande av
livflotte för fritidsbåt
4 tim
800 kr
www.sstc.nu
Hjärt- och lungräddning Mun-till-mun-metoden, framstupa sidoläge och åtgärder
(HLR)
vid hjärtstillestånd mm.
5 tim
450 kr
www.hlr-konsulten.se, www.batagarskolan.se,
www.sstc.nu, www.sjoskolan.se, www.navigationsakademien.se, www.sjosportsskolan.se
ISAF Offshore Personal
Survival Course
Kursen syftar till att ge deltagaren teoretisk kunskap och
praktisk förståelse för faktorer som påverkar säkerheten vid
havskappsegling.
16 tim
2 800 kr
www.sstc.nu
Kustöverlevnad
Grundläggande kunskaper om hur man ska agera vid en nöd­
situation till havs eller i kustmiljö.
36 tim
3 200 kr
www.sstc.nu
Master of Yachts
Säkerhet ombord, passageplanering, man överbord mm. (Kurs
främst för dem som vill jobba yrkesmässigt på större charter­
båtar.)
6 teori- samt 36 500 kr www.sjoskolan.se, www.sjosportskolan.se
4 praktikdagar
Nedkylning – immersion – hypotermi
Kunskaper om vad som händer vid nedkylning – immersion –
hypotermi. Omhändertagande av nedkylda personer i olika
stadier­och vilka risker som finns.
3 tim
500 kr
www.sstc.nu
Nödsignalering
Utbildning i internationellt vedertagna nödsignaler och övningar i
hur de ska utföras i en nödsituation.
1,5 tim
350 kr
www.sstc.nu
Olycksfall ombord
Grundläggande sjukvårdskurs för att klara de vanligaste tillbuden.
3 tim
300 kr
www.batagarskolan.se, www.sjoskolan.se,
www.medborgarskolan.se, www.egeland.se,
www.sstc.nu
Senior first aid för
havskappseglare
Hantera medicinska nödsituationer som kan uppstå till sjöss.
Kursen inkluderar även nedkylning, hypotermi och hur radio­
kommunikationer utförs med radio-/telemedical.
8 tim
1 295 kr
www.sstc.nu
Sjösäkerhetsövning för
båtklubbar
Genomgång av funktion, handhavande, underhåll samt övningar
med livflotte och personlig säkerhetsutrustning i vattenövningshall.
4 tim
800 kr
www.sstc.nu
Sjösäkerhet för
fritidsbåt
Första hjälpen, sjö- och brandsäkerhet.
2,5 dagar
1 995 kr
www.sstc.nu
Skrovskadeskydd
Kursen vänder sig till alla som vill lära sig mer om läcktätning,
nödreparationer och skrovskadeskydd.
6 tim
5 000 kr
www.sstc.nu
Säkerhet/miljö
Säkerhetskurs för allt som krävs för att vid en nödsituation kunna
ta hand om båten och eventuella skadade.
Planerad
kurs
Ingen
upggift
www.sjoutbildning.se
Säkerhetsutrustning
ombord
Kunskaper om säkerhetslinor, livbojar, grab-bags och sjukvårds­
utrustning. Stort fokus läggs vid uppblåsbara flytvästar.
2 tim
350 kr
www.sstc.nu
Övningar med livflotte och personlig säkerhetsutrustning i
vattenövningshall.
Utbildningsaktörer (exempel)
SEGLING 4-08 57
seglare som deltar i utbildningarna, kan de
generellt delas in i tre grupper. Den första
är kappseglare som deltar i till exempel
Gotland Runt eller Göteborg Offshore Race.
Övriga är långseglande familjer och båtklubbar/förbund. Klubbarna efterfrågar vanligen
nischade utbildningar om brandsäkerhet och
sjösäkerhet ombord. När det gäller förbund
kan det vara utbildningar såsom säkerhetskurser i marin miljö för havskappseglingsförbundet i samarbete med KSSS och GKSSS.
3
1
2
4
drygt åtta av våra nu 14 elever som går utbildningen. En orsak är att de vill få ökade kunskaper i sjösäkerhet, säger Anna Michalowska.
Grundläggande säkerhetsutbildning
Anna Michalowska ser också en trend i att
utbildningarna får allt mer praktiska inslag.
Ett exempel är den nylanserade utbildningen
Basic Safety. Skillnaden jämfört med klass
VIII är att Basic Safety inte innehåller navigation, utan är en grundläggande säkerhetsutbildning.
– Basic Safety riktar sig i första hand till dem
som ska vara delaktiga i en säkerhetsorganisation ombord på fartyg. Utbildningen kan på
sikt även locka fritidsseglare som planerar att
jordenruntsegla eller köra charter, säger hon.
58 SEGLING 4-08
Två av fem utbildningsdagar i Basic Safety
genomförs på Viktoria brandövningsfält i
Uppsala, där deltagarna får öva brandsläckning i fartygsmiljö, bland annat rökdykning.
Kursen innehåller även allmän brandteori,
förebyggande brandskydd ombord, livflotteövningar, sjukvård och första hjälpen.
Eleverna får också i fartygsmiljö öva omhändertagande av skadad samt olika återupplivningsförsök och överlevnadsteknik.
Överlevnadsutbildningar
SSTC erbjuder ett 20-tal sjösäkerhets­
utbildningar­och kurser som arrangeras i
Stockholms- och Göteborgstrakterna. Vissa
utbildningar genomförs även på andra platser:
– Vi satsar på sjösäkerhet, sjukvård och
Bättre odds
5
brand med allt mer fokus på praktisk utbildning. Många av utbildningarna har vi skapat
själva och paketerat, säger Stefan Nilsson,
vice vd för SSTC och sjösäkerhetsexpert här
i Segling.
För fritidssektorn finns allt från läcktätningsövningar till mer omfattande överlevnadsutbildningar i marin miljö. SSTC
planerar även att bygga en ny gigantisk
anläggning med en vind- och vågmaskin. I
anläggningen ska det även finnas en större
segelbåt för att kunna göra ännu mer realistiska säkerhetsövningar. I maj öppnar den
mindre övningspoolen vid bolagets bas på
Käringön.
Drygt 3 500 elever har gått någon av
SSTC:s utbildningar. När det gäller fritids-
1. En sjöräddningsutbildning på
Arkö, utanför Norrköping.
2. Scandinavian Safety Training
Centre har praktiska övningar i
läcktätning i sjunkande båt som
är förberedd med flera olika dolda
läckor.
3. Eva Sällqvist på väg upp från liv­
flotteövningen. Kursen arrangeras
av Sjöskolan.
4. Här är en övning i gassläckning.
Kursen arrangeras av Svenska
brandskyddsföreningen.
4. Sjöskolans första kurs i Basic
Safety under ledning av utbildnings­
ledaren Kjell Johansson (i svart
dräkt).
Stefan Nilsson menar att oddsen att klara av
en svår brännskada eller att täta en läckande
segelbåt är bättre om det framför allt finns
praktiska säkerhetskunskaper ombord.
– Att i teorin lära sig vad man ska göra när
man faller överbord är en sak. Det är svårt
att föreställa sig en händelse om man inte
har testat den praktiskt, säger Stefan Nilsson.
I en säkerhetskurs låter man deltagarna
simma 20 meter i seglarställ och utan flytväst. Därefter får de försöka häva sig upp på
relingen:
– En del har svårt att klara av den övningen. En av de senaste deltagarna bestämde sig
för att i fortsättningen alltid bära flytväst på
sjön, säger Stefan Nilsson.
I utbildningarna handlar det också mycket
om att lära sig att förebygga eller lindra
missöden.
– Många känner inte till att deras upplåsbara flytvästar inte fungerar, eftersom västar-
nas kolsyrepatroner har gängat ur. Andra har
inte tänkt på att ha med sig ficklampor när
de seglar i mörker eller att montera brandvarnare i ruffen, säger han.
När mannen under en familjesegling ramlar överbord är det vanligt att frun inte kan
köra båten, medan barnen tittar på. Många
har även för dåliga förbandslådor ombord.
Praktiska säkerhetsmoment
Sjösportskolan i Göteborg är en av få
svenska arrangörer som erbjuder Master of
Yachts. För att gå utbildningen finns flera
förhandskrav, bland annat Basic Safety Training. Master of Yachts innehåller bland annat
en mängd praktiska säkerhetsmoment, såsom
säkerhetsutrustning ombord, man överbord,
säkerhetsgenomgång av båten inför avsegling och ruttplanering. Utbildningen är på
tio dagar varav fyra är praktik. Därpå avslutas
den med två examensdagar som är både
teoretiska och praktiska.
Master of Yachts är inriktad på seglare
som har ambitioner att segla större skepp
eller yachter i till exempel Västindien och
Medelhavet:
– Skepp och yachter handlar om båtar på
15–30 meter som ser mer ut som ”vanliga”
segelbåtar. Vi ser även ett ökat utbildningsintresse bland lite äldre skeppare med egna
stora segel- och motoryachter, säger Karl
Nordström som äger Sjösportskolan. 
Fotnot: Läs mer på sidorna 88–91.
En fyraåring fick kokande vatten
över sig ute i ytterskärgården.
Pappan hade bara ett litet brännskadeförband i segelbåten.
säkerhetsexperten Stefan Nilsson
SEGLING 4-08 59