UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transcription

PÄ 34/2010
r uk
r db
Jo
His toria
Fördjupning av översiktsplanen
för
Lund NE/BRUNNSHÖG
K
ti v
rea
i te t
sk n
Na
t ur
For
Ko
mm
un
ika
n
et
Stadsbyggnadskontoret december 2012
tio
p
ngligh
Kultur
Kunska
T il l gä
UTSTÄLLNINGSHANDLING
ing
INNEHÅLL
Förord................................................................3
4 Genomförande under de kommande 20år44
Sammanfattning av planförslaget...................5
4.1 Processen ...............................................44
4.2 Planelement, finansiering ......................44
4.3 Genomförandestrategi ..........................45
4.4 Plan- och markberedskap ......................46
1 Inledning ........................................................8
1.1 Bakgrund .................................................8
1.2 Syftet med fördjupningen av
översiktsplanen.........................................9
1.3 Platsen.....................................................10
1.4 Brunnshög i ett sammanhang.................11
2 Vision, mål och strategier............................14
2.1 Vision och mål för Lund NE/Brunnshög15
2.2 Strategier för Brunnshög........................16
Bilagor.........................................................47
Bilaga 1 Konsekvenser...............................49
Bilaga 2 Planeringsförutsättningar.............77
3 Utformning och struktur ............................24
3.1 Huvudstruktur........................................24
3.2 Markanvändning inom planområdet......26
3.3 Strategier för utbyggnaden.....................28
3.4 Bebyggelse.............................................30
3.5 Trafik- och transporter............................34
3.6 Grön- och blåstruktur.............................38
3.7 Förhållningssätt till befintliga värden.....42
Fördjupning av översiktsplanen för LundNE/Brunnshög - UTSTÄLLNINGSHANDLING
december 2012
Denna utställningshandling har tagits fram i samarbete mellan Strukturavdelningen på Stadsbyggnadskontoret i Lund
och Lund NE/Brunnshögs-projektet. De medverkande är:
Cecilia Hansson, översiktsplaneschef; Eva Dalman, projektchef; Carolina Lundberg, projektledare; Vesna Vasiljkovic, arkitekt; Christian Rydén, trafikplaneringschef, Johanna Wittenmark, planarkitekt, Clara Lundqvist, landskapsarkitekt, Pär
Svensson, exploateringsingenjör, Birgitta Nilsson,kartansvarig.
Denna utställningshandling utgår från samrådshandlingen som togs fram av en projektgrupp under ledning av planarkitekt Fredrk Palm i mars 2012.
Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 1) har gjorts av Tyréns AB. Revideringar har utförts av Stadsbyggnadskontoret.
Då planarbetet påbörjats före den 2 maj 2011 följer fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög den tidigare lydelsen av plan- och bygglagen (PBL).
Tryck: Tryckericentralen, Lunds kommun
Omslag: Bild 1, Illustration av den multifunktionella blandstaden Brunnshög, Katarina Rundgren, Lunds kommun
Utställningsexemplar kan beställas genom Birgitta Nilsson, Stadsbyggnadskontoret, tel 046-35 58 13 och finns tillgängligt
på Lunds kommuns hemsida, www.lund.se
2
FÖRORD
En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund
under de närmaste 30–40 åren. När området är fullt
utbyggt kommer uppemot cirka 40 000 människor
att bo, arbeta eller studera där. Ambitionerna är
exceptionellt höga: det ska bli världens bästa
forskningsoch innovationsmiljö. Men det ska
också bli ett skyltfönster för svensk hållbarhetsplanering i världsklass. Sammantaget innebär
detta att stadsdelen ska bli en inspirerande livsplats där planeringen genomsyrats av klokskap
och ansvarstagande för kommande generationer.
Lund NE/Brunnshög ska visa vägen mot en hållbar värld.
Bild 2: Visualisering av framtida Brunnshög, Atkins
Hösten 2010 antogs en ny översiktsplan för
Lunds kommun, som visar kommunens vilja att
utvecklas och bevaras. Kommunen vill nu genom
en fördjupning av den kommunövergripande
översiktsplanen konkretisera och tydliggöra viljan och intentioner för den nordöstra delen av
Lund. Förslaget till fördjupning för Brunnshög
grundar sig på ”Vision och mål Lund NE/Brunnshög” - ett dokument som tydliggör den vision och
de mål som finns framtagna för utbyggnaden av
Lund NE/Brunnshög.
3
4
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
Genom denna fördjupning av översiktsplanen för
Brunnshög kan en långsiktig struktur läggas fast
som ett stöd för den kommande planläggningen
och en enighet nås mellan stat och kommun kring
synen på avvägningen mellan allmänna intressen
och säkerställande av riksintressen.
Fördjupningen av översiktsplanen ger markägare
och andra aktörer signaler om kommunens vilja
och dessa kan i samverkan med kommunen i efterkommande detaljplanläggning och lovgivning
bidra till en önskad utveckling.
Viktiga övergripande och strategiska frågor som
hanteras i planen är bl.a:
• Sammanhanget kring forskningsanläggningarna ESS och MAX IV
• Påverkan på allmänna intressen, bl.a. riksintressen
• Övergripande trafikstruktur samt etablering av
spårväg
• Sammanhållen grön- och blåstruktur
• Bebyggelsestruktur för blandstad, bostäder
och verksamheter.
Avgränsning och tidshorisont
Fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög
behandlar ett planområde och ett visionsområde
enligt bild 4. Fördjupningen av översiktsplanen
utgår från den långsiktiga utvecklingen och visionen som sträcker sig 30-40 år framåt i tiden och
behandlar ett större område, benämt visionsområdet.
Fördjupningens formella planförslag har
ett 20-årigt tidsperspektiv och siktar framåt till år 2030. Fram till omkring år 2030 bedöms ca hälften av den totala utbyggnaden av
Lund NE/Brunnshög har tillkommit. Utbyggnaden möjliggör för ca 12 000-18 000 boende, studerande och arbetande i stadsdelen.
Inom avgränsat planområde för markanvändning
år 1-20 ersätter denna fördjupning ÖP 2010.
Visionsområde
år 1-30(40)
Planområde
år 1-20
Bild 3: Visionsbild White 2010
Bild 4: Visionsområdet- den långsiktiga utvecklingen och
planområdet med 20-års perspektiv.
5
MARKANVÄNDNING INOM PLANOMRÅDET
FRAM TILL 2030
ESS-anläggningen: en ny
stor forskningsanläggning som bygger
på spallationsteknik.
Teckenförklaring
Plangräns 20-årsperspektiv
Visionsområde Brunnshög
Science Village - område för
forskning och utveckling, där synergieffekter från forskningen i anläggningar kan
utvecklas
Huvudsaklingen bostäder
Blandad bebyggelse
Verksamheter
Forskning och utveckling
Grönstruktur - park
Blåstruktur - vattenyta
ESS
Grönstruktur - rekreationsområde
Spårvagnsdepå
Gårdsmiljö
Spårväg
MAX IV-anläggningen:
ESS
en ny stor forskningsanläggning som
bygger på synkrotronljus.
Spårväg - hållplats/terminal
Spårväg - depåområde
Ridstråk - planerat
Science Village
Science Village
Ridstråk - befintligt
Gårdsmiljö - värdefulla
Gång- och cykelstråk
gårdar, bebyggelsegrupper eller
ve- - prioriterat
Cykelstråk
getation som bör bevaras
Lokalgata
Norra Brunnshög
Huvudgata
Genomfart och tillfartsgata
MAX IV
Enskild väg
Rekreationsområde och
eller skola
system förFörskola
dagvattenhantering
Vä
gE
22
Norra Brunnshög
MAX IV
vs
slö
vä
vs
slö
n
ge
vä
n
ge
Bostäder - befintlig markanvändning
ar
Od
Verksamheter - befintlig markanvändning
Areell näring - befintlig markanvändning
r
Teckenförklaring
Sp
år
vä
gs
ga
ta
n
vä
gs
ga
tan
a
Norra
Od Fäladen
s
ark
Sp
år
Utm
e
väg
Centrala Brunnshög
n
a
Utm
Norra Ringen
en
Tpl Lund Norra
Plangräns 20-å
Blandad bebyggelse
Visionsområde
Sekundärt
utbyg
Verksamheter
väg
rks
Centrala Brunnshög
Teckenförklaring
Solbjersvägen
Solbjersvägen
Solbjer
Ny föreslagen
Huvudsaklingen
bostäder
Fördjupning
av
Kungsmarken
Stadsdelspark
ESS
Trafikplats
IDEON
Östra
Torn
Solbjer trafikplats
Östra Torn
Teckenförklaring
översiktsplanen
för Brunnshög
Gårdsmiljö
Kungsmarken
Blandad
bebyggelse
Markanvändningskarta
Spårväg
Norra Brunnshög
en
6
a
Utm
rks
ög
0
150 - park
300
Grönstruktur
600
900
1 200
Enskild väg
Cykelstråk - prioriterat
Spårväg
Lokalgata
Lokalgata
Spårväg
- hållplats/terminal
Huvudgata
Huvudgata
Spårväg
- depåområde
Enskild väg
Enskild / samfälld väg
Förskola
eller skola
Gångoch cykelstråk
Gårdsmiljö
Bostäder
- befintlig markanvändning
Cykelstråk
- prioriterat
Spårväg
Grönstruktur - re
Gårdsmiljö
Spårväg
Gårdsmiljö
Blåstruktur - vat
Spårväg - hållpl
Forskning och utveckling/
tidig utbyggnad
Grönstruktur - p
Spårväg - depåområde Meter
Verksamheter
Forskning och u
tidig utbyggnad
Grönstruktur
Ridstråk - rekreationsområde
befintligt
Blandad bebyggelse/
Primärt utbyggnadsområde
prioriterad
utbyggnad
Verksamheter
Blåstruktur
- vattenyta
Ridstråk
- planerat
Visionsområde
Brunnshög
Sekundärt
utbyggnadsområde
Blandad bebygg
Primärt utbyggn
prioriterad
utbyg
Verksamheter
November 2012
Bild 5: Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030
Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden
kommer primärt attGrönstruktur
ske inom- rekreationsområde
300-meterszonerna
kring de tre prioVisionsområde Brunnshög
riterade spårvägshållplatsena. Dock krävs
ett
visst
handlingsutrymme
vilket
kan
innebära
en
smärre
utbyggnad inom
Gårdsmiljö
Cykelstråk
- prioriterat
sekundära utbyggnadsområden även under den första 20-årsperioden.
Sammanlagd utbyggd etapp
under
tidshorisont
Spårväg
Blandad bebyggelse
Lokalgata
20 år ska dock inte överstiga 60 procent
av den totala planerade utbyggnaden.
ce Village
Verksamheter
Huvudgata
Strategier för utbyggnaden av planområdet
redovisas på strategisk karta,
bild 29.
Teckenförklaring
Teckenförklarin
Förskola eller skola
Lokalgata
Verksamheter - befintlig markanvändningAreell näring - befintlig markanvändning
Huvudgata
Spårväg - depå
MARKANVÄNDNING INOM VISIONSOMRÅDET
ÅR 2030-2050
Teckenförklaring
Blandad bebyggelse
Verksamheter
Trafikplats ESS behövs först efter att ca hälften av
den totala utbyggnaden har tillkommit.
Bedömningen är att trafikplatsen
kommer att behövas först omkring år 2030.
Trafikplats
ESS
ESS
Gårdsmiljö
Spårväg
ESS
Science Village
Science
Brunnshög
kopplas Village
mot Norra Fäladen genom ett
nytt vägreservat över väg E22. Denna
förbindelse har ingen koppling till E22.
Planeras efter år 2030. Norra Brunnshög
Vä
gE
MAX IV
Od
v
vs
slö
ar
en
äg
Rekreationsområde
Teckenförklaring
Sp
år
vä
gs
ga
ta
vä
gs
ga
tan
n
ar
Od Fäladen
Norra
s
ark
Sp
år
Utm
e
väg
Centrala Brunnshög
n
en
Tpl Lund Norra
Solbjersvägen
Solbjersvägen
Östra Torn
Grönstruktur - pa
Blåstruktur - vatte
Kungsmarken
Teckenförklaring
Östra Torn
Gårdsmiljö
November 2012
Spårväg
Verksamheter
0
Teckenförklaring
Norra Brunnshög
Grönstruktur - rek
Spårväg
Kungsmarken
150
300
600Ridstråk - planerat
900
Bild 6:Sammanfattning av vision för
Brunnshög,
tidshorisont 2030-2050
Visionsområde
Brunnshög
an
Forskning och ut
Gårdsmiljö
Fördjupning av översiktsplanen
för Brunnshög
Blandad bebyggelse
Trafikplats
IDEON
a
Utm
rks
nnshög
Verksamheter
ESS
g
Blandad bebygge
Solbjer
Huvudsaklingen
Teckenförklaring
Solbjer
n
ge
vä
Plangräns 20-års
Visionsområde B
Verksamheter
väg
rks
Norra Ringen
Teckenförklaring
Blandad bebyggelse
a
Utm
Centrala Brunnshög
cience Village
S
s
öv
22
vs
slö
n
ge
vä
Huvudgata
Enskild väg
Vä
gE
22
MAX IV
Lokalgata
Norra Brunnshög
Gårdsmiljö
Blandad bebyggelse
Spårväg
Verksamheter
Spårväg - hållpla
Meter
1 200
Spårväg - depåo
Lokalgata
Huvudgata
Enskild väg
Gårdsmiljö
Blandad bebyggelse
Spårväg
Lokalgata
Verksamheter
Huvudgata
Gårdsmiljö
Spårväg
Lokalgata
Huvudgata
Enskild väg
7
INLEDNING
KAPITEL 1
1.INLEDNING
1.1 Bakgrund
Brunnshögsområdet i nordöstra Lund har länge
varit föremål för olika utbyggnadstankar. Redan
i den tidigare kommuntäckande översiktsplanen,
ÖPL98 redovisades att hela stadsdelen skulle
möjliggöras för verksamhetsutveckling. Även efterkommande fördjupning av översiktsplanen för
Brunnshög (antagen av KF 1999-12-09) redovisar verksamheter som huvudsaklig markanvändning. I ”ramprogram för Brunnshög” från 2006
utvecklades planförslaget mot en inriktningen att
vara en blandad stadsdel med både bostäder, kontor och verksamheter samt handel, service och
kultur. Sedan dess har planerna för de två stora
forskningsanläggningarna, MAX IV och ESS,
framskridit och har, tillsammans med diskussionen om spårbunden kollektivtrafik, medfört att
planeringsförutsättningarna nu är delvis annorlunda.
I samband med framtagande av ÖP 2010, en ny
översiktsplan för Lunds kommun, har behovet av
att studera den framtida utbyggnaden av Lund
ÖP 2010
FÖP
Brunnshög
avgränsning/
förslag till MKB
Samrådsförslag
NE/Brunnshögsområdet tydliggjorts. Bl.a har flera remissinstanser påtalat att framtida utbyggnad
inom området och dess konsekvenser kan komma
att påverka flera stora allmänna intressen. Områdets utveckling och förändring kommer också att
ha en regional påverkan.
Byggnadsnämnden gav 2010-12-09 (§318) stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett
förslag till fördjupning av översiktsplanen för
Brunnshög. Arbete med utveckling av vision och
mål för Lund NE/Brunnshög har pågått parallellt
med fördjupningen av översiktsplanen för området. Byggnadsnämnden godkände 2012-03-15
upprättat planförslag för den fördjupande översiktsplanen för Brunnshög för samråd. Samråd
genomfördes 10 april - 11 juli 2012.
Aktualiseringen av ramprogrammet har fått namnet ”Vision och mål för Lund NE/Brunnshög”.
Vision och mål för Lund NE/Brunnshög sammanfattats i kapitel två.
Utställningsförslag
samråd
uppföljning
av MKB
MKB
förslag till MKB
FÖP
Brunnshög
utställning
laga kraft
antagande
ev. överklagande
2010-10-28/
2011-10-18
2010-12-09
samrådsskede
antagandeskede
Bild 7: Planprocessen för fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Brunnshög - utställningshandling.
Bild 8:Visionsbild, Atkins 2011
8
KAPITEL 1
INLEDNING
1.2 Syftet med fördjupningen av
översiktsplanen
Huvudförutsättning- etablering av
forskningsanläggningar av nationell och
internationell betydelse
Diskussionen om etablering av en spallationsanläggning i Europa har förts på en internationell
nivå under många år. Sverige, specifikt Lund,
fördes tidigt fram som ett intressant alternativ.
Lund ansågs vara ett starkt forskningscentrum
där möjligheten att samlokalisera med befintlig
och kommande forskning inom MAX kan ge viktiga forskningsfördelar. Därtill finns den geografiska närheten till Europa och till Köpenhamn, ett
annat stark forskningscentrum.
Besluten om att bygga forskningsanläggningarna
är redan tagna. En av grundpelarna i visionen för
Brunnshög är på god väg att förverkligas. MAX
IV beräknas stå klart 2015 och ESS förväntas invigas 2019. Lunds kommun tar fram detaljplaner
och stödjer projekten på olika vis. Men genomförandet vilar på de aktörer som ansvarar för respektive anläggning.
Syftet
Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är
att tydliggöra kommunens avsikt att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling
i nordöstra Lund. Översiktsplanen (ÖP 2010)
redovisar i grova drag en bild av den önskade
utvecklingen i Brunnshögsområdet. Men med
tanke på den dynamik som kännetecknar utvecklingen i den nordöstra delen av Lund och de tydliga allmänna intressen som gör sig gällande, är
det nödvändigt att studera relationen mellan den
befintliga staden, framväxten av Brunnshög, omgivande landskap, infrastruktur och liknande frågor inom ramen för en fördjupning av översiktsplanen.
Fördjupningen redovisar kommunens vision om
en levande stadsdel samt innehåller ett forskningsområde av nationell och internationell betydelse. I fördjupningen lyfts frågeställningar som
behöver studeras på en övergripande nivå såsom
bebyggelseutveckling, trafik, grönstruktur och
dagvattenhantering. Planförslaget avsätter mark
för forskningsändamål i sådan omfattning att
MAX IV och ESS-anläggningen kan inrymmas.
9
INLEDNING
KAPITEL 1
1.3 Platsen
Huvuddelen av marken inom området utgörs av
åkermark. Längst ner i söder omfattas några bebyggda kvarter, såsom kv Vattentornet med S T
Ericsson och Sony samt kv Solfångaren, ett bostadsområde med cirka 400 boende. Odarslövsvägen och Utmarksvägen genomkorsar området
och utmed vägarna ligger spridda gårdar.
I norr och väster avgränsas visionsområdet av
väg E22, i söder av befintlig bebyggelse i stadsdelen Östra Torn samt i en förlängning av Spelmansvägen.
I öster finns Kungsmarkens naturskyddsområde
med resterna av biskopssätets borg, här ligger
också Kungsmarkens golfbana. Väster om E22
ligger Norra Fäladen med friluftsområdet Klosterängshöjden. I nordväst finns Ladugårdsmarken där ridhus och golfbana planeras.
Sydväst om Brunnshög ligger det expansiva IDEON/Pålsjöområdet. Rakt söderut gränsar Brunnshög till småskaliga bostadsområden.
Platsen
Bild 9:Området och dess omgivning idag
gång fram till Glomsjön. I Kungsmarkens
naturreservat finns en av landets största
slåtterängar med många sällsynta arter
och en fantastisk blomsterprakt under
vår och sommar. Här finns också fornlämningar, som de välbevarade ryggade
åkrarna från järnåldern och resterna av
Glomstorp, de medeltida Lundabiskoparnas borg på höjden i norr.
ÄLDRE VÄGAR OCH BEBYGGELSE Rakt
genom området går Odarslövsvägen. Den
var tidigare en direkt fortsättning på Getingevägen, en av Lunds äldsta vägsträck-
30 LUND NE/BRUNNSHÖG – VISION OCH MÅL
10
ningar som i sin förlängning passerar
Stortorget, en gammal knutpunkt i Lund.
Getingevägen var också en av Sveriges
första riksvägar, som fram till dess att
E22 byggdes var huvudled norrut. Längs
med Odarslövsvägen finns ett flertal
gårdsmiljöer med karaktäristisk vegetation som av antikvariska myndigheter
betecknas som värda att bevara. Även en
del av Brunnshögsvägen där originalbeläggningen från riksvägstiden finns kvar
pekas ut som bevarandevärd. Utmarksvägen är en gammal vägsträckning utefter
vilken det finns äldre gårdsbebyggelse.
FO RNL Ä M NI NGAR Hela planområdet är
rikt på fornlämningar och har varit föremål för arkeologisk undersökning. Dessa
visar dock att inga lämningar är av en sådan art att fortsatta undersökningar krävs.
KAPITEL 1
INLEDNING
1.4 Brunnshög i ett sammanhang
Lund
Lunds universitet, Skånes Universitetssjukhus
och forskningsoch kunskapsintensiva företag
har under lång tid utvecklats nordost om Lunds
centrum längs en axel mellan centrala staden och
”Ericsson-kvarteret” i södra Brunnshög. Axeln
benämns ibland ”Kunskapsstråket” och den röda
tråden genom områdena är spårvägen Lund CESS. För närvarande pågår förtätning, omvandling och utveckling av områdena mellan Lund C
och Brunnshög. Samtliga av dessa områden är
kunskapsintensiva och viktiga regionala arbetsplatser och utvecklingen av Brunnshög är en naturlig fortsättning.
Regionen
En etablering av internationellt erkända forskningsanläggningar i Brunnshög stärker såväl
Lund som hela regionen och väntas bidra till att
antalet invånare både i Lunds kommun och i regionen ökar. Näringslivets utveckling har betydelse för antalet anställda i Lund och regionen som
helhet och ger underlag för bostadsmarknaden. I
planhandlingens konsekvensbeskrivning redovisas kommunens bedömning av planens ekonomiska och sociala effekter på regionen.
Om visionerna för Brunnshög realiseras kommer
hela MalmöLundregionens attraktionskraft att
stärkas när det gäller forskning och innovation,
upplevelser samt hållbar stadsutveckling.
Brunnshög
Kunskapsstråket
Lund C
Bild 10: Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög satt i ett sammanhang, Stadsbyggnadskontoret,
Visualisering Arrow 2012
11
INLEDNING
KAPITEL 1
Bild 11: Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög satt i regionalt sammanhang, COBE
Köpenhamn
Malmö
Lund
”Om visionerna och målen för Brunnshög realiseras kommer
hela MalmöLundregionens attraktionskraft att stärkas när det
gäller forskning och innovation, upplevelser samt hållbar stadsutveckling.”
12
KAPITEL 1
INLEDNING
13
VISION, MÅL OCH STRATEGIER
KAPITEL 2
2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER
Lunds kommun har tagit fram ”Vision och mål
Lund NE/Brunnshög”. Detta visions- och måldokument godkändes av byggnadsnämnden samt av
projektets styrgrupp; kommunstyrelsensarbetsutskott/strategisk samhällsplanering under försommaren 2012. Dokumentet utgör grunden för fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög.
De övergripande visionsmålen för Brunnshög Bild 12: ”Vision och mål Lund NE Brunnshög”
syftar till att ge visionens olika delar en konkret
bas, en tydlig målbild. För varje geografiskt delområde och etapp måste efterhand mer specificerade hållbarhetsmål formuleras i samarbete med
byggherrar och medborgare. Som i en stafett där
varje lag måste prestera sitt yttersta för att helheten skall bli bra måste varje delutbyggnadsetapp
uppfylla sin tids krav för att området som helhet
skall fungera.
Brunnshög har en utbyggnadstid på 30 till 40 år,
en tidsrymd som innebär att specifika mål kontinuerligt behöver justeras i takt med omvärldförändringar, teknikutveckling och ökad kunskap.
Det behövs hela tiden tuffa och inspirerande mål
att arbeta med i stunden. Istället för att gardera
sig med målformuleringar som kan hålla i två generationer framåt vill kommunen spänna bågen
nu och starta arbetet med att testa och validera.
I det här kapitlet presenteras visioner och mål för
Brunnshög på en övergripande nivå.
”Brunnshög har en utbyggnadstid på 30 till 40 år, en tidsrymd
som innebär att specifika mål kontinuerligt behöver justeras i takt
med omvärldsförändringar, teknikutveckling och ökad kunskap.
För att helheten skall bli bra måste varje delutbyggnadsetapp
uppfylla sin tids krav.”
14
KAPITEL 2
2.1 Vision och mål för Lund NE/Brunnshög
”Världens främsta forskning- och innovationsmiljö, innovationsstaden.
Så sammanfattas visionen för Lund NE/Brunnshög i en enda mening.”
”Världens främsta forskningsoch innovationsmiljö skall skapas i nordöstra Lund. Det skall bli
en plats dit forskare och andra intresserade från
hela världen söker sig. Här finns anläggningar
och laboratorier av yppersta slag. Här finns
mötesplatser för spetsforskare, näringsliv och
studenter. Här finns bostäder och parker, affärer
och skolor. Här är det professionellt bäst att vara.
Men också mest stimulerande och intressant. Det
är här hjärta möter hjärna” ur Vision och mål
Lund NE/Brunnshög.
Brunnshög är en unik plats för företagsetableringar, affärskontakter, innovation, stadsliv, vardagsboende, rekreation, lek och fritid. Brunnshög är också en stadsdel för människor med olika
bakgrund och från olika kulturer. I Brunnshög
finns då möjlighet att skapa blandade och upplevelserika livsmiljöer, med bäring för hela Skåne.
Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga
ambitioner samt med visioner om en god stadsdel
där det är lätt att leva, roligt att arbeta, enkelt att
bo och som är intressant att besöka.
Bild .13:Brunnshög, COBE
15
KAPITEL 2
2.2 Strategier för Brunnshög
Visionen för Brunnshög byggs upp av tre grundpelare/mål:
1.Världens främsta forskningsanläggningar.
2.Ett föredöme för hållbart stadsbyggande.
3.Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur
och rekreation
Brett fält av mötesplatser
Ett övergripande visionsmål är att generera mesta
möjliga synergier mellan anläggningar, forskare
och omvärld, att skapa kontaktpunkter och öppningar där nya idéer kan uppstå.Det kan leda till
utveckling, innovation och nya företag.
Många nya idéer har fötts i korsningspunkterna
Strategier för världens främsta
mellan olika kunskapsfält när experter med sinseforsknings- och innovationsmiljö
mellan olika erfarenheter fått möjlighet att mötas.
Att MAX IV och ESS lokaliserats till Lund NE/ Även mer traditionellt forskningsarbete kan gynBrunnshög skapar behov av att utveckla ett in- nas av mötesplatser som erbjuder både inspiratressant stadssammanhang som ska rymma värl- tion och rekreation. Detta ska möjliggöras genom
att inom Lund NE/Brunnshög skapa ett brett fält
dens främsta forskningsoch innovationsmiljö.
av mötesplatser med olika karaktär. Brunnshög
ska vara en upplevelserik och varierad stadsdel
som i sig blir en mötesplats.
Mångfald, delaktighet och flexibilitet
För att miljön i stadsdelen ska bli dynamisk och
intresseväckande krävs mångfald. Det innebär att
det krävs många olika aktörer, byggherrar och
intressenter med olika mål och verksamhetsfält.
Små- och medelstora företag finns här sida vid
sida med huvudkontor, forskningsinstitut och
universitetets filialer. verksamheter blandas med
bostäder, rekreation och service.
Bild .14:Expo i Brunnshög, COBE
16
KAPITEL 2
Strategier för hållbart stadsbyggande
Att profilera sig inom hållbart stadsbyggande
och ta ansvar för kommande generationer blir
en viktig del av Lund NE/Brunnshögs identitet
och varumärke. Hållbarhetsmålen för stadsdelen
tar fasta på Lund kommuns klimatmål som antogs 2010. I arbetet med att ta lokalt ansvar för
det globala klimatet ska kommunens utsläpp av
växthusgaser till år 2020 ha halverats i jämförelse
med 1990. År 2050 ska utsläppen vara nära noll.
Det innebär att ett nytt utbyggnadsområde i staden, som t ex Brunnshög, på sikt behöver producera mer energi än vad de använder där för att
kompensera bristande energieffektivitet i andra
stadsdelar.
Brunnshög ska bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt
och kulturellt hållbart. För att uppnå det fokuserar den fortsatta planeringen på tre kärnområden.
Hur kan vi minimera klimatpåverkan, hur ska vi
balansera byggandet på den goda åkerjorden och
hur kan vi maximera sinnesupplevelserna för att
skapa en stimulerande stadsmiljö att bo och verka
i?
Minimera
..klimatpåverkan som utbyggnaden ger
upphov till.
Det kan handla om att producera lokal och förnybar energi, att minimera stadsdelens energianvändning, att skapa goda system för återanvändning och om att anpassa stadsmiljön så att den
kan möta effekterna av ett förändrat klimat.
Det handlar också om hållbar mobilitet. I Brunnshög eftersträvas en balanserad bilism. Målet är att
högst en tredjedel av resorna till och från Brunnshög ska göras med bil.
Balansera
..användadet av den goda åkerjorden.
Jordbruksmarken där Lund NE/Brunnshög byggs
ut är en global resurs och det är viktigt att tidigt
i utbyggnadsprocessen utveckla strategier för att
om möjligt kompensera att den tas i anspråk för
bebyggelsekvarter. Det kan handla om strategier
för återställande och kompensation, grönytefaktorer, ersättningsbiotoper, nya odlingsmöjligheter
eller förbättringar på annat håll.
”Det är längs spårvägsgatan som stadsdelens centrum, stadsdelstorg
och hjärta finns.”
Jahapp, då var det
promovering igen!
Snygg frack.
Prada?
Fick MAX IV
tid nästa vecka!
Hallå - hemmasydd.
BRUNNSHÖG CENTRUM
Snygg
telefon
Alltid kul att
träffa kungen.
Yes, grillkväll
med föräldrarkooperativet
Ptrroo. Vi tar
ridvägen idag.
App?
Pepp!
10 min till
Domkyrkan!
E=mc²?
Tonåringar
SUS
Prao Nobelpristagare Förälder
Barn
Hen
Forskare Skilled worker
Studenter
Gäst
Häst
Bild 15: Illustration av en spårvägsstation, Testbedstudio
17
KAPITEL 2
Bild 16: En referensbild DUS architecten Amsterdam
I utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer
viss mark helt ianspråktas av bebyggelse. Exploateringstalet för bebyggelse ska vara minst 1,0 i
de centrala delarna för att garantera ett effektivt
markutnyttjande. Omkring trettio procent av den
mark som exploateras helt ska kunna återställas
till odlingsmark i framtiden. Varsamma sätt att
hårdgöra innergårdar, gator, torg, trottoarer och
cykelbanor undersöks och utvecklas, och förebilder studeras.
Maximera
..upplevelser, sinnesintryck och mötesplatser.
I Lund NE/Brunnshög ska man känna sig välkomnad och uppleva att miljön svarar mot ens
behov av ytor för möten, lek, aktivitet och stillhet. Områdets utformning gör det enkelt att mötas, oavsett ålder eller eventuella funktionshinder.
Det kan generera trygghet och trivsel men också
kreativitet och innovation.
De goda sinnesintrycken ska ökas genom att offentliga rum, bebyggelse och innergårdar håller
hög kvalitet och erbjuder stor variation. Här finns
olika upplåtelseformer och hustyper. Här arbetar
18
man omsorgsfullt med olika material, färger och
detaljering, med vatten och grönska. Gårdar och
torg ska få framtagna strategier för att skapa ljud,
tystnad, doft, smak och andra sinnesintryck som
gör miljön intressant och mångsidig under hela
dygnet och året. Befintlig gårdsbebyggelse bevaras i så hög utsträckning som möjligt, dels för
att de utgör en viktig länk till områdets historia
och struktur, men också för att gårdarna bidrar
till upplevelserikedom med sin avvikande skala
och gestaltning.
KAPITEL 2
Bild 17:Science village i Brunnshög, COBE
”I Brunnshög ska det vara roligt att vistas, promenera och cykla.”
Bild 18:Cykelparkering i Lund, Annika André
19
KAPITEL 2
Strategier för att skapa ett regionalt utflyktsmål
Bild 19:Stråk i det öppna landskapet, COBE
Stadsdelen Lund NE/Brunnshög ska genom att
erbjuda rekreation, kunskap och kultur bli ett
självklart utflyktsmål för hela Öresundsregionen.
Forskningsanläggningarna och landskapet utgör
basen för de nya destinationerna Science center
och Lunds världspark.
Rekreationsområdet – en del av Lunds
grönstruktur
Rekreationsområdet i öster ska genom sin utformning och innehåll bli en regional destination.
Området kommer att bli lätt att nå, till exempel
med spårväg endast femton minuters resa från
Lunds C.
Science center
Visionsmålet för rekreationsområdet handlar om
En besöksanläggning, Science center, är under att skapa ett nytt grönt område med miljöer som
planering. Anläggningen ska ge en intresserad lockar till återbesök. Utmaningen är att kombiallmänhet information om verksamhet och forsk- nera upplevelser, rekreation och samtidigt bevara
ningsresultat vid MAX IV, ESS och Lunds uni- det öppna odlingslandskapet. Besökaren möts av
versitet samt om innovationer inom forskningsin- en ny stadspark, en mötesplats med besökscentensiva företag i regionen. Science center blir ett trum, utställningar, arrangemangsplatser, café
nytt besöksmål i regionen och bidrar till att stärka och pedagogisk verksamhet med plats för både
Lund och den nya stadsdelen som en kunskaps- aktivt deltagande och lärande.
och innovationsmiljö.
Stadsparken övergår i stadsodling, ekologiskt
jordbruk, vatten och våtmarker, betesmarker och
ängar som bildar basen för attraktiva stråk av olika svårighetsgrad för vandring, cykling och ridning. Det blir en upplevelse av kultur och natur.
20
KAPITEL 2
Parkens vidsträckta och varierande miljö kan
erbjuda forskare, lundabor och andra besökare
avkoppling eller motion som kan bryta invanda
tankespår, frigöra idéer och gynna hälsan. Rekreationsområdet blir en del av en större grön ring
i norra Lund och området kan kopplas samman
med andra naturområden. Populära rekreationsmål som Skrylleområdet ingår också i detta sammanhang.
Det finns förslag på att dra Skåneleden till nordöstra Lund och på sätt stärks de regionala rekreativa kopplingarna ytterligare och möjligheten att
nå Revingefältet blir tydligare. En fortsatt utveckling av vandringsleder och ridstigar vidare
mot Flyinge med dess centrum för hästsport och
till Gårdsstånga där Kävlingeån erbjuder kanoting och fiske kan stärka rekreationsområdets attraktivitet ytterligare.
”En ny stor regional park för rekreation och vistelse, med plats för
stadsjordbruk, våtmarker, betesmarker och ängar sammanbinder stad
och land.”
Bild 20:Stråk i det öppna landskapet Testbedstudio
21
KAPITEL 2
Strategier för den sammankopplade
staden
När ett område kopplas till omgivande stadsdelar
kan ett ömsesidigt nyttjande av olika tillgångar
och nyttigheter uppstå. Då service och målpunkter av olika slag samutnyttjas skapas goda synergieffekter. Boende på Norra Fäladen kan söka sig
till Brunnshög för att ta en kopp kaffe eller en
promenad i det stora rekreationsområdet. Östra Torns invånare får bättre närhet till en större
matbutik. Goda kopplingar för gång- och cykel
är nödvändiga för att det skall bli lockande att
röra sig på tvärs från sin stadsdel i stället för att
ta bilen till naturen eller mataffären. God stadsplanering frigör människors tid och energi. Har
man nära till det mesta blir det enklare att ha en
hållbar livsstil och ett socialt liv i sin närmiljö.
Kunskapsstråket
Lund växer mot nordost utmed Kunskapsstråket.
Området har en unik koncentration av vetenskap,
forskning och innovativa företag koncentrerat i
ett brett område från Lunds anrika innerstad mot
Brunnshög och de nya forskningsanläggningarna.
Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling
förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom
att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder
Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa
kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen.
Bild 21: Spårvägstrafik i stadsmiljö - Strasbourg. Foto: Christian Rydén
22
KAPITEL 2
”God stadsplanering frigör människors tid och energi . Har man nära till
det mesta blir det enklare att ha en hållbar livsstil och ett socialt liv i sin
närmiljö.”
Bild 22:Spårvägsgatan i Brunnshög, Atkins
23
UTFORMNING OCH STRUKTUR
KAPITEL 3
3 UTFORMNING OCH STRUKTUR
3.1 Huvudstruktur
Helheten - systemet/kroppen
Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga
ambitioner och visioner om en plats där det är
gott att leva, stimulerande att arbeta, enkelt att bo
och som är intressant att besöka.
Stadsdelen Brunnshög kommer att bestå av
många olika delområden med olika karaktär. Det
offentliga rummet, med sina parker, stråk, gator,
torg, platser och gränder samt stigar och smitvägar kan antingen förena eller dela upp stadsmiljön. Genom mer eller mindre tydliga gränser, kan
bebyggelsens arkitektur, stadens infrastruktur
och det offentliga rummet binda samman staden.
Bild 23:Referensbild från Freiburg, Daniel Wasden
Bild 24: Koncept för huvudstruktur i Brunnshög , Testbedstudio
24
KAPITEL 3
Koncept för huvudstruktur
Brunnshögs huvudstruktur flätar ihop det gröna,
rurala landskapet som finns på platsen och en urban, tät och spännande stadsmiljö.
Stadsbyggnadsidé 3.0 - Den klassiska kvartersstaden, även kallad stenstaden, innehåller gator,
kvarter och platser. De parker som finns är ibland
förbundna av gator med trädplantering. Oftast är
parkerna planerade som enstaka gröna lungor i
den täta stenstaden. Den funktionalistiska staden
bygger på tankar om zonering och åtskillnad.
Den är uppdelad i bostadskvarter, verksamhetsområden, centrumanläggningar och rekreationsområden. Det gröna utgörs ofta av cykel- och
gångstråk. Båda stadbyggnadsmodeller har sina
fördelar och nackdelar.
Två ideal blir ett - Den postindustriella staden
Brunnshög bygger på en sammanfogning av de
två idealen: den gröna strukturen och gatustrukturen sammanflätas till en helhet där det alltid är
nära mellan det gröna och det urbana. Då kan bostäder och verksamheter blandas och det går att
skapa goda betingelser för många olika sätt att
använda marken. I Lund NE/Brunnshög skall det
vara korta avstånd mellan stadens urbanitet och
parkens grönska.
Bild 25: Struktur över klassisk kvartersstad/stenstad. (från
Vision och mål - Lund NE/Brunnshög)
Bild 26:Struktur över funktionalismens stadsplanering.
(från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög)
Framtida flexibilitet - Huvudgatunätet är dimensionerat så att det ska gå att få plats med två
av rutnätsstadens grundkvarter i en storlek om
cirka 60 X 60 meter mellan huvudgatorna. Mellan dessa två grundkvarter ska ett grönt stråk
kunna dras fram. Med en sådan modul bör det
vara möjligt att skapa en flexibilitet för framtida förändringar av strukturplanen. Inom samma
grundstruktur kan olika stadbyggnadsmodeller
rymmas, både den tydliga kvartersstaden och den
öppna lamell– och punkthusstrukturen, eller någon helt annan planeringsmodell som framtiden
får vittna om.
Bild 27:Struktur över den sammankopplande staden. (från
Vision och mål - Lund NE/Brunnshög)
25
KAPITEL 3
3.2 Markanvändning inom planområdet fram till 2030
ESS
Science Village
Norra Brunnshög
Vä
gE
22
MAX IV
n
ge
Sp
år
vä
gs
ga
tan
a
Od
vä
vs
lö
rs
Utm
s
ark
e
väg
Centrala Brunnshög
n
Norra Ringen
Tpl Lund Norra
Solbjersvägen
Solbjer
Kungsmarken
Östra Torn
Bild 28: Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030
.
26
KAPITEL 3
ESS
Science Village
Teckenförklaring
Norra Brunnshög
Vä
g E2
2
MAX IV
ge
n
Teckenförklaring
rks
Utma
väge
Centrala Brunnshög
n
Norra Ringen
Tpl Lund Norra
Blandad bebyggelse
Verksamheter
Verksamheter
Solbjer
Blandad bebyggelse
Solbjersvägen
Lokalgata
Huvudgata
Kungsmarken
Gårdsmiljö
Spårväg
Östra Torn
Teckenförklaring
Gårdsmiljö
Spårväg
Visionsområde
Brunnshög
Sekundärt
utbyggnadsområde
Blandad bebyggelse/
Spårväg
- depåområde
Primärt
utbyggnadsområde
prioriterad
utbyggnad
Lokalgata
-Att
skapa en tät, grön och levande stadsmiljö i
Huvudgata
mänsklig skala med bra förutsättningar för god
bebyggd
miljö, verksamheter och service
Forskning
utveckling/
Ridstråkoch
- befintligt
tidig utbyggnad
Grönstruktur
- park
Lokalgata
Blåstruktur
- vattenyta
Huvudgata- rekreationsområde
Grönstruktur
Gårdsmiljö
Enskild väg
Spårväg
Teckenförklaring
Ridstråk
- planerat planerandet och byggandet av
Det
fortsatta
Brunnshög
kommer att utgå från följande stadsGångoch
cykelstråk
byggnadsideér:
Verksamheter
arken
n
vä
vs
lö
rs
Sp
år
vä
gs
ga
tan
Oda
Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden
kommer primärt att ske inom 300-meterszonerna
kring de tre prioriterade spårvägshållplatsena.
Dock krävs ett visst handlingsutrymme vilket
kan innebära en smärre utbyggnad inom sekundära utbyggnadsområden även under den första
20-årsperioden. Sammanlagd utbyggd etapp under tidshorisont 20 år ska dock inte överstiga 60
procent av den totala planerade utbyggnaden.
Strategier för utbyggnaden av planområdet redovisas på strategisk karta, bild 29.
-Att
skapa
en rumsligt
attraktiv spårvägsgata och
Bostäder
- befintlig
markanvändning
hållplatslägen
med markanvändning
goda förutsättningar för cenVerksamheter - befintlig
trumbildningar
Spårväg
- depåområde
Verksamheter
- befintlig markanvändning
Teckenförklaring
Ridstråk
- befintligt
Visionsområde
Brunnshög Sekundärt
Sekundärt
utbyggnadsområde
Visionsområde
Brunnshög
utbyggnadsområde
Blandad bebyggelse/
prioriterad
utbyggnad
Verksamheter
-Att skapa en urban struktur av platsbildningar,
stråk och gator som sammanflätas med den gröna
strukturen
Plangräns 20-årsperspektiv Plangräns 20-årsperspektiv
Blandad bebyggelse/
prioriterad
utbyggnad
VerksamheterLokalgata
Forskning och utveckling/
tidig utbyggnad
-Att skapa en grönstruktur av parkrum med samHuvudgatamanlänkande gröna passager
Lokalgata
Forskning ochHuvudgata
utveckling/
tidig utbyggnad
Genomfart och tillfartsgata Genomfart och tillfartsgata
Bostäder
befintlig
markanvändning
Gårdsmiljö
Gårdsmiljö
Verksamheter
befintlig
markanvändning
Spårväg
Spårväg
Areell
näring
befintlig
markanvändning
FördjupningSpårväg
av översiktsplanen
- hållplats/terminal för Brunnshög
-Att tydligt koppla Lund NE/Brunnshög till omgivande stadsområden
-Att koppla Lund NE/Brunnshög till grönområden i nordväst, norr och öster
November 2012
0
150
300
600
900
Meter
1 200
27
KAPITEL 3
3.3 Strategier för utbyggnaden fram till 2030
Science village/ESS
Strategisk utbyggnad
ca 300 m runt spårvägshållplatser
Rekreationsområdet ca 30 ha
MAX IV
Stadsdelspark
Brunnshög centrum
Strategisk utbyggnad
ca 300 m runt spårvägshållplatser
Solbjer
Höjdpunkten
Ny traﬁkplats anlagd
Bild 29:Karta strategisk utbyggnad, tidshorisont 2030
28
promenadnätverk
KAPITEL 3
Utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer
primärt att ske inom 300-meterszonerrna kring
spårvägshållplatserna. Utbyggnaden utgår från
tre strukturerande element: bebyggelse, trafik
samt grön & blå struktur. Utbyggnadstakten är
beroende av bl a konjunkturen.
Bebyggelse-Brunnshögs muskler
Den nya blandstaden ska vara tilltalande, variationsrik och tät – dvs den ska hushålla med
markresurser och erbjuda en god livsmiljö. Exploateringen inleds kring spårvägshållplatserna i
Science village (norr) och vid Solbjer - Centrala
Brunnshög. Utbyggnaden beräknas kunna uppgå
till ca 600 000 BTA år 2030 och att det då bor
och verkar mellan 12 000-18 000 människor i
stadsdelen. För mer ingående resonemang kring
utbyggnaden se kapitel 3.20.
Trafik- Brunnshögs skelett
i landskapet
Spårvägen bildar en ryggrad i transportsystemet
som naturligtvis kompletteras med gång- och cykelvägar, bilvägar och ridstråk för att göra stadsdelen tillgänglig på många olika sätt. Stadsdelens
trafiklösning har som mål att högst en tredjedel
av transporterna till och från området görs med
bil. Trafikplats Ideon tillkommer för att avlasta.
trafikplats Lund norra och en del av Norra ringen.
För trafiklösningarna se kapitel 3.10.
Grön & blå struktur-Brunnshögs
lungor
En stadspark som är cirka 30 hektar stor blir ett
rekreationsområde för hela regionen när den är
fullt utbyggd. Dagvattendammar planeras att anläggas i rekreationsområdet. Vattnet blir ett viktigt element i utformningen av parken. För mer
ingående resonemang kring grön & blå struktur
se kapitel 3.5.
29
KAPITEL 3
3.4 Bebyggelse
När staden utvecklas behövs mark tas i anspråk.
Den framtida stadens utseende och funktion är
starkt beroende av dess bebyggelseområden.
Dessa är sedan i hög grad styrande för den fortsatta utvecklingen av staden och möjligheterna
att åstadskomma en hållbar utveckling. Bebyggelsestrukturen i Brunnshög kan övergripande
beskrivas som en blandstad men med viss inbördes zonering av de olika funktionerna. I områdets västra del utmed väg E22 planeras för
verksamheter, forskning och utveckling - där
forskningsanläggningarna MAX IV och ESS
utgör ett dominerande inslag. I de mer centrala delarna planeras det för blandstad. Kontor,
verksamheter, bostäder, service och handel kan
möjliggöras. I bebyggelseområden lite längre
österut minskar inslagen av verksamheter och
bostäder föreslås vara den dominerande markanvändningen.
Blandad bebyggelse - planerad
Bostäder - planerade
Verksamheter - planerade
Bild 30: FÖP Vision Brunnshög - bebyggelsestruktur.
30
Prioriterade lägen för handel- och
service
Prioriterade handelslägen är lägen utefter spårvägsgatan (Spårväg Lund C– ESS). Utefter denna planeras kommersiella lokaler vid spårvagnshållplatser, torg och andra noder enligt principen
att det är bättre att samla än att sprida service i
en stadsdel. Dessa primära handelslägen bildar
tyngdpunkter för vidare planering, men utesluter
självfallet inte andra mindre handelsetableringar
längs hela spårvägsgatan och i vissa övriga lägen. Framtida byggnadsutformning skall möjliggöra sådana handelsetableringar. Erfoderliga yta
för dagligvaruhandel, avseende fullsortimetsbutik för livsmedel om 1500-3000 kvm, reserveras
i enlighet med kommunens handelspolicy. God
tillgänglighet till denna är viktigt ur servicehänseende.
Prioriterade lägen för skola och förskola
I Brunnshög planeras skolor både för det behovet
som skapas av de tillflyttande i Brunnshög men
också för att täcka det underskott av skolor som
börjar skapas i andra delar av nordöstra Lund.
Skolor och förskolor kommer företrädesvis placeras i anslutning till park, befintliga uppvuxna
gårdsmiljöer och längs den delar av gång- och
cykelnätet som är placerade i de gröna och bilfria
stråken. Vid korsningspunkter med biltrafiknätetkommer trafiksäkerheten beaktas noggrant för att
skapa goda möjligheter för barn att på egen hand
gå och cykla till skolan.
Skolorna för de äldre eleverna kommer att placeras i de mer centrala lägena för att göra samutnyttjande med andra verksamheter möjligt t.ex. bibliotek och idrottshallar. Skolorna ska vara lätta att
nå med kollektivtrafik. Skolorna och förskolorna
för de mindre barnen kommer att placeras ut för
att få så korta avstånd som möjligt vid lämning
och hämtning. Beräknat förskole- och skolbehov
redovisas kapitel 5.3.
KAPITEL 3
Blandstad i Brunnshög
Strukturen för bebyggelsen i Brunnshög ska
skapa förutsättningar för att bygga blandstad,
alltså möjliggöra kvarter där såväl bostäder som
service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att
grundläggande kvaliteter, t.ex. utemiljö för bostäder, äventyras. Blandstaden som planeras ska
minska behovet av transporter genom att kunna
erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på
nära håll.
Ambitionen är att Brunnshög ska vara en blandstad utifrån ett funktionellt, socialt och estetiskt
perspektiv (se faktaruta ”Vad är blandstad?”).
Dessutom är siktet inställt på att Brunnshög ska
vara en stadsdel där liv och rörelse finns under de
flesta av dygnets timmar.
Det som på plankartan benämns ”Blandad bebyggelse” avser just ”blandstad”-begreppet,
och innehållet kan variera i de olika delarna av
Brunnshög. Det kan vara större inslag av bostäder
på något ställe och mer kontor, service och verksamheter på ett annat. Syftet är att blanda men
platsens förutsättningar och föreliggande behov
får avgöra vilken blandning som är lämplig just
där.Målsättningen är också att bostadsutbudet i
Brunnshög ska erbjuda valmöjligheter avseende
bostadsstorlekar och upplåtelseformer.
Vad är blandstad?
Blandstad är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med
en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande:
• Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning
krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också
vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder.
• Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är
inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer
varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att
social blandning ska uppstå. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social
blandning ska vara möjlig.
• Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler
hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis
den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag,
blir vanligtvis mindre varierade.
Blandstaden beskrivs som komplex till utformning och innehåll med en tät men fattbar bebyggelsestruktur vilken
anses ge närhet mellan verksamheter och människor, kontinuerliga upplevelser och händelser i rummet och ett omväxlande och rörligt folkliv som vi förknippar med begreppet stad. En avgörande kvalitet i blandstaden är att den är
befolkad hela dygnet och därigenom ger förutsättningar för ökad säkerhet och trygghet.
31
Framtida markanvändning
Visionen för Lund NE/Brunnshög och ÖP 2010
har båda ett 40-årigt tidsperspektiv och redovisar kommunens långsiktiga viljeinriktning för
utvecklingen i nordöstra Lund. Fördjupningens
formella markanvändningsplan begränsas till ett
20-årigt tidsperspketiv och blir därför mer konkret samtidigt som ett mindre planområde avgränsas. Utanför markanvändningsplanens gräns
är utvecklingen mer osäker men med stöd i ÖP
2010 ges utrymme för det som idag inte kan förutses och där man i dagsläget inte har alla förutsättningar på plats.
I anslutning till den planerade ESS-anläggningen kan det i framtiden komma att krävas ytterligare markområden, ett som en fortsättning på
ESS-området i riktning nordost och ett område
på södra sidan om Odarslövsvägen. Det första
är tänkt som ett framtida utvecklingsområde för
forskning och utveckling, där ESS, MAX IV eller andra forskningsanläggningar eller instutitioner kan vidareutveckla sina verksamheter. Detta
kräver fortsatta studier, analyser och planeringsprocesser samt erforderliga tillstånd mm.
Området i höjd med ESS och direkt söder om
Odarslövsvägen, kan antingen tas i anspråk för
bebyggelse, om det är möjligt i förhållande till
ESS-anläggningen, eller för ytterligare verksamheter kopplade till forskning och utveckling.
Översiktsplan 2010 har pekat ut detta område
som område för blandstad, men möjligheterna
för denna utvecklingsriktning är starkt kopplat
till hur ESS-anläggningen utvecklas.
Täthet och skala-inspiration
Lunds innerstad är förebild för utbyggnaden när
det gäller rumslighet och skala. Men det ska också
finnas möjlighet att rymma profilbyggnader med
en annan skala och andra funktioner än dem man
hittar i centrala Lund. I Brunnshög förväntas
bebyggelsen bestå av ungefär hälften bostäder
hälften verksamheter.
32
KAPITEL 3
Exploateringstal i Brunnshög
Ett riktvärde för exploateringen i Brunnshög är
ett exploateringstal över 1,0. Tätheten varierar i
olika delar och den blir högst kring spårvägshållplatserna. Ambitionen att hushålla med åkermarken måste avvägas mot målet att skapa en trivsam förstad men som påminner om den i Lunds
centrum. Området kring forskningsanläggningarna har speciella krav och får därmed en annan,
lägre, täthet.
Bebyggelsens karaktär
Bebyggelsekaraktären i Brunnshög kommer att
variera. I blandstaden kan det förekomma radhus
och stadsvillor i kvartens inre liksom i stadsdelens randzoner mot grönstruktur, rekreation och
landskap. Invid spårvägsgatan och i områden
med större inslag av kontor, service och verksamheter finns en tätare kvartersstruktur. Denna
tätare del behöver dock inte alltid ha formen av
en traditionell kvartersbebyggelse. Renodlade
småhusområden planeras inte för i stadsdelen.
Enstaka radhus kan finnas, men då i flera plan
och i mindre omfattning samt insprängda bland
andra bebyggelsetyper.
Bebyggelsetyper
• Tät stadsbebyggelse
Tät kvartersbebyggelse med företrädesvis flerbostadshus upp till 5-6 våningar. Motsvarar traditionell innerstadsbebyggelse och rymmer affärslokaler
i gatuplanet.
• Tät tvåvåningsbebyggelse
Tät bebyggelse med dominans av tvåvåningshu.
Tätheten i kvarteret är högre jämfört med villa-/
radhusbebyggelse.
• Småstadsbebyggelse
Blandad bebyggelse från stadsvillor till flerbostadshus upp till ca fyra våningar. Småstadsbebyggelsen
antas få ett betydande inslag av mindre hushåll.
• Villa/radhusbebyggelse
Radhus, parhus och kedjehus samt friliggande villor
i varierande kvartersstruktur. Vid blandad villa- och
radhusbebyggelse motsvarar detta2 en genomsnittlig tomtstorlek
på 200-300 m för radhus och
2
600-700 m för villor när det lokala gatunätet har
räknats bort.
KAPITEL 3
Utbyggnadstakt
Schablontal för Brunnshögs exploatering:
-verksamheter 15 000 kvm BTA/år
-bostäder
15 000 kvm BTA/år
(motsvarar ca 150 lägenheter/år).
ÖP 2010 ger stöd för 424 lgh/år i Lunds stad exkl.
byarna. Det betyder att ca 1/3 del av det totala bostadsbyggandet i Lunds stad under de närmaste
20 åren förväntas tillkomma i Lund NE/Brunnshög.
yta motsvarande 15 000kvm BTA
Bild 31:Utbyggnad i kvm BTA i Brunnshög år 2030,
ca 580 000 kvm BTA vilket motsvarar ca hälften av den
totala utbyggnaden i Brunnshög som förväntas tillkomma
30-40 år framåt
Historik Lunds kommun
1993-2010
byggdes 347 lgh/år (över 500 i början av
2000-talet)
1950-2010
byggdes 757 lgh/år (inkl. miljonprogrammet)
yta motsvarande 15 000kvm BTA
Bild 32:Utbyggnad i kvm BTA år 2030-2050,
ca 1 000 000 kvm BTA
33
KAPITEL 3
3.5 Trafik- och transporter
Tredjedelsmålet – en ny syn på trafiken i
nordöstra Lund
Som underlag för trafikplaneringen i nordöstra
Lund har en Trafikstrategi för Lund NE/Brunnshög tagits fram. Trafikstrategin introducerar ett
planeringsmål som innebär att i Brunnshög ska
bilen inte längre vara planeringsmässig norm,
utan en balanserad bilism ska eftersträvas.
Gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk skall utgöra gena, bekväma och intressanta huvudstråk
genom området som lockar till användning. Planeringen strävar efter att högst en tredjedel av
transporterna till och från stadsdelen ska göras
med bil, minst en tredje del med gång och cykel
och minst en tredje del med kollektiv trafik.
Planeringsmålet har egentligen inget egenvärde,
utan fungerar som ett verktyg för att styra planering och utveckling mot befintliga övergripande
målsättningar. Planeringsmålet kan vara relevant
för många aktörer i planeringsoch byggprocessen.
För att uppnå planeringsmålet har ett antal strategier/åtgärdsområden tagits fram, vilka presenteras översiktligt i följande stycken. För uppföljning av målet kommer ett särskilt mätprogram tas
fram.
1/3
1/3
1/3
Bild 33:Planeringsmål i Transportstrategi för Lund NE/
Brunnshög - Resorna till och från området ska ske till
högst 1/3 med bil, minst 1/3 med kollektivtrafik och minst
1/3 med gång eller cykel.
34
Mobility Management
En hållbar mobilitet kan svårligen uppnås enbart
med fysiska och tekniska åtgärder, det behövs
även information och beteendepåverkan. Genom
information, kommunikation, marknadsföring
och samarbete kan de olika fysiska och tekniska
åtgärderna kompletteras och förstärkas. Sådana
”mjuka” åtgärder kallas ofta mobility management inom transportsystemet och syftar till att
påverka resan innan den har börjat. Lunds kommun har arbetat framgångsrikt med detta i ca 10
år, men för att nå ett så ambitiöst mål som tredjedelsmålet krävs en större satsning än vad som hittills kunnat genomföras. För att få större effekt
i arbetet behöver samarbetet med byggherrar och
arbetsgivare m fl utvecklas och fördjupas. Här
finns stora möjligheter att åstadkomma win-win
lösningar där såväl samhället som näringsliv blir
vinnare. Med ett mindre bilberoende transportsystem minskar utsläpp, investeringsbehov och
trängsel samtidigt som arbetsgivares och företags
kostnader för parkering minskar. Exempel på åtgärder kan vara bilpooler, realtidsinformation för
kollektivtrafik, särskilda cykelsatsningar, gröna
resplaner mm.
Bild 34:Kommunikation och beteendepåverkan är numer
en självklar del av trafikplaneringen i Lund
KAPITEL 3
Promenad- och cykelstaden
Trafikplaneringen tar utgångspunkt i fotgängarens och cyklistens situation och önskemål.
Genhet, tillgänglighet och kanske särskilt gaturummets variation och gestaltning är centrala
faktorer för att göra staden mer intressant att röra
sig i till fots. Ett högklassigt cykelvägnät för attraktiv och säker cykling planeras också inom området, därutöver förekommer cykeltrafik också
på samtliga lokalgator samt genom gröna stråk
i området. Huvudcykelvägar kopplas vidare mot
stadskärnan via tre anslutningar över Solbjersvägen, en korsning i plan och två planskilda. Kopplingarna till övriga staden ska utvecklas. Cykelparkering på gatumark och tomtmark ska vara av
hög klass.
Bild 35:Kartan visar cykelvägnätet och lokalgatorna, dvs
den samlade strukturen för cyklisterna
Bild 36:Kartan visar spårvägsdragningen
Spårvägen och kollektivtrafik
Spårvägen kommer gå centralt genom området
och blir en ryggrad i transportsystemet och bebyggelsen. Den fortsatta planeringen kommer
utveckla och konkretisera detta stråktänkande i
både stort och smått, bland annat i lokalisering
av hållplatser, prioritet i korsningar, utformning
av gatusektioner m.m. Totalt planeras fem spårvagnshållplatser i området: Höjdpunkten, Solbjer, Brunnshög centrum, MAX IV och Science
Village/ESS.
En hög täthet närmast hållplatsen är en central
del av denna planeringsprincip vilket också bidrar till stadens liv.
Spårvägen medför att Lundaborna får ett modernt kapacitetsstarkt transportmedel, som kan
bidra till en god stadsutveckling och låg miljöbelastning.
Förutom spårvägslinje från Lund C till Brunnshög och ESS i planförslaget ingår också en spårvägskoppling till Dalby och Simrishamnsbanan.
Spårvägen kompletteras med regionbusstrafik i
stråk med tillräckligt stort resandeunderlag, t ex
mot Malmö som i dagsläget men även flera relationer kan bli aktuella för direkt regionbusstrafik.
Regionbussar kommer primärt att trafikera Odarslövsvägen och Solbjersvägen.
För all kollektivtrafik ställs höga krav på viktiga kvalitetsfaktorer som bra framkomlighet,
hög turtäthet under hela trafikdygnet, pålitlighet,
enkelhet, styv tidtabell och hög komfort. Informationsteknologi och informationstjänster kan
väsentligt bidra till kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det är viktiga redskap för att informera
om kollektivtrafiksystemet (tidtabeller, realtidsinformation, störningsinformation, etc) men kan
ge också kollektivtrafikresenären ett mervärde
genom att erbjuda en effektiv, intressant eller rolig användning av tiden man tillbringar i kollektivtrafiken. Tillgång till mobila tjänster av olika
slag är särskilt viktigt och den teknikinnovativa
miljön i Brunnshög ger särskilt goda möjligheter
att utveckla nya lösningar.
35
Balanserad biltrafik
Tillgänglighet ska utvecklas på oskyddade trafikanters villkor vilket innebär att biltrafikens anspråk måste prioriteras ned jämfört med rådande
planeringspraxis.
Effektiva och flexibla parkeringslösningar som
uppmuntrar till minskad bilanvändning ska användas. Parkeringsnormen för området har redan
sänkts genom framtagande av en särskild parkeringsstrategi och –norm för Brunnshög (antagen
av byggnadsnämnden 2009). För tillgänglighet
till området förutsätts en utveckling av kollektivtrafik och andra transportlösningar med mycket
hög kvalitet. Parkeringsavgifter bör används generellt som instrument för att styra trafiken.
Ytterligare ett sätt att minimera bilanvändning
och behovet av parkering är stimulera till utveckling av bilpooler och andra liknande alternativ
till användning av egen bil. Ett viktigt sätt är att
inkludera tillgång till bilpool som en del i boendet eller hyran av verksamhetslokaler. Byggherrar och fastighetsutvecklare har en mycket viktig
roll i att skapa förutsättningar för fler bilpooler.
Trots det ambitiösa tredjedelsmålet som innebär
att biltrafiken ska stå för en betydligt lägre andel
av resandet än i dagsläget (ungefär en halvering
av dagens situation), så måste trafiksystemet ändå
klara av de bilmängder som förväntas uppstå. Dimensionering av biltrafiksystemet är baserat på
de förväntade trafikvolymer om tredjedelsmålet
leder till.
Inom projekt SYDKAP (2008) har Lunds kommun och Vägverket (numera Trafikverket) konstaterat att den befintliga trafikplatsen Lund
Norra inte ensamt klara den nya biltrafik som utbyggnaden trots allt innebär. Beredskap för nya
trafikplatser på E22 är därför nödvändig. Alternativet till nya trafikplatser är att nya kontor och
bostäder i princip inte genererar någon biltrafik
över huvud taget, vilket inte bedöms vara rimligt
inom överskådlig tid.
Det i tidigare studier identifierade behovet av
ny trafikplats studeras nu djupare i en pågående
förstudie för trafikplats Ideon. Trafikplats Lund
Norra är idag överbelastad i rusningstrafik, ligger
nära kapacitetsgränsen och köbildning uppstår i
norrgående körfält. Idén med trafikplatsen är att
biltrafiken till och från Ideon kan nyttja en ny
36
KAPITEL 3
trafikplats, och därigenom avlastas befintlig trafikplats som i stället kan utnyttjas för expansionen av södra Brunnshög. Trafikverkets pågående
förstudie (enligt väglagen) syftar till att utreda
om trafikplatsen verkligen behövs och var den i
så fall ska placeras. Fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög tar höjd för att möjliggöra
Trafikplats Ideon, men det slutliga avgörandet
sker i den prövning enligt väglagen som nu påbörjats tillsammans med övriga eventuella kommunala planprocesser som kan krävas. Om förstudien visar att trafikplatsen behövs så är möjlig
byggstart 2016-18.
Efter2030 och när ca 60% av planområdet är
bebyggt, kan behov av ytterligare trafikplats på
E22 uppstå. En sådan trafikplats ESS finns med i
ÖP2010 men föreslås nu placeras söder om ESS
istället för norr om. Studier och analyser har sedan ÖP2010:s fram-tagande visat att trafikplats
ESS ger bättre effekt och tillgänglighet samt
större avlastning på trafikplats Lund Norra i nu
aktuellt läge. Från trafikplats ESS möjliggörs på
sikt också en väg-koppling mellan E22 och E6,
detta ligger dock utanför såväl visionsområdet
som planområdet men ingår som ett möjligt vägreservat i ÖP2010.
På lika lång sikt, efter 2030, redovisas också möjligheter att koppla stadsdelen Brunnshög bättre
mot Norra Fäladen så genom en ny väg-, gångoch cykelförbindelse över väg E22. Denna förbindelse har ingen koppling till E22.
Bild 37: Kartan visar bilvägnätet för hela visionsområdet.
KAPITEL 3
Trafikflöden och prognoser
För 2010 redovisas uppmätta trafikflöden inom
planområdet. För 2030 har en trafikalstringsberäkning gjorts, baserad på en bedömning av antal
resor som förväntas genereras av bosatta respektive sysselsatta i planområdet. Beräkningen är
grundad på målet om att max 1/3 av resorna till
och från området sker med bil. Resultatet innehåller även ett generellt påslag för interntrafik,
leveranser samt en mindre mängd genomfartstrafik. I trafikprognosen för år 2030 ingår inte trafikplats ESS.
(
00
-40
00
20
0
00
-6
00
0
5
0
00
-8
00
60
)
00
13
0)
30
(1
0)
30
(1
0
200
0 (5
10000- 12000 (13
00
)
0
-30
00)
25000-30000
15000-20000
(12000)
10000-12000
(8500)
(8600)
10000-12000
(8500)
Bild 38:Biltrafikflöden för Brunnshög: prognostiserade värden om 20 år samt inom parantes befintliga
trafikflöden enligt trafikmätning för Brunnshög år 2010 - ÅDT (fordon/dygn)
37
KAPITEL 3
3.6 Grön- och blåstruktur
Målet i Brunnshög är att såväl grönska som vatten skall vara en stark del av identitetet. Stadsdelens gröna och blå strukturer spelar en betydelsefull roll för att åstadkomma en långsiktigt hållbar
utveckling av stadsmiljön anpassad till naturens
kretslopp.
I stadsbyggnadsvisionen för Brunnshög flätas
det rurala landskapet samman med den urbana
stadsmiljön. De gröna och blå elementen ingår i stadens strukturbärande byggstenar. Inne
i stadsmiljön är grönstrukturen organiserad i en
hierarki av många olika sammanhängande gröna
rum med tydlig egen identitet: från stadsdelspark,
kvarterspark till närpark. I öster skapas ett stort
rekreationsområde för att stärka tillgången på
grönområden i Lund och i regionen som helhet
likväl som för Brunnshög.
I stadsmiljön fyller de gröna områdena flera behov. Stadsdelsparken, närparken och gröningen
utgör närbelägna träffpunkter med lekplatser och
rekreation. Samtidigt har de ett ekologiskt värde.
Grönytornas användbarhet och värde ökar när de
placeras väl i stadsmiljön och ordnas i en sammanhängande struktur.
Areell näring
Kvartersparker
Vattenstruktur
Rekreation
Bild 39: FÖP Vision Brunnshög - grön- och blåstruktur.
Parkkategorier och närhet till boende
Gröning (liten park) 0,2 - 1ha: inom 200m
Närpark 1 - 3ha: inom 300m
Stadsdelspark minst 3ha: inom 500m
källa: Grönstruktur och naturvårdsprogrammet - Lunds kommun
38
Rekreationsområdet
I öster anläggs det stora rekreationsområdet som
på sikt sträcker sig ner till Kungsmarken. Detta
och Kungsmarken kommer att utgöra värdefulla
och välintegrerade tillgångar i Lunds grönstruktur.
Rekreationsområdet föreslås för att stärka Lunds
attraktionskraft och skapa bättre förutsättningar
för rekreation i stadens direkta närhet. Lund har
den lägsta andelen allemansrättslig mark i stadens omland i hela landet (borträknat kuststäder i
sydvästra Skåne som dock har havet som rekreativ resurs). Många bor på en liten yta i Lund som
omges av fullåkersbygd.
Genom att stärka tillgången på tätortsnära rekreation finns, förutom invånarnas välbefinnande,
också förhoppningen om minskad miljöbelastning. Idag åker många bil till Skrylle. Ett lättillgängligt rekreationsområde, i stadens direkta
närhet och på promenadavstånd från en spårvägshållplats, ger fler möjlighet att uppleva en grönskande miljö samtidigt som resbehovet med bil
minskar. Rekreationsområdet ligger i bra kollektivtrafikläge också i ett regionalt perspektiv med
spårvagnslinje och flera busslinjer med direkt anslutning till tågtrafiken vid Lund C.
Rekreationsområdet är tänkt att avlasta Kungsmarken, som inte tål ett mycket större besökstryck
utan slitage på den känsliga vegetationen och
störning av betesdjur. Rekreationsområdet blir
en buffertzon mot Kungsmarken och begränsar
framtida bebyggelseexpansion österut. Buffertzonen minskar också negativ påverkan från åkerbruk och spridning av invasiva arter till Kungsmarken.
Rekreationsområdets utformning och innehåll
kommer att studeras vidare. Det finns tankar om
att blanda anlagda parkytor med ytor för rekreation, odling/jordbruk och mer naturmarkslika
områden samt att skapa sammanhängande stråk
för god tillgänglighet både inom området och
till omgivningen. Rekreationsområdet kommer
att kunna öka den biologiska mångfalden betydligt genom ett mindre storskaligt jordbruk, med
KAPITEL 3
inslag av ängs- och betesmarker, träd och buskplanteringar samt våtmarker och dammar.
I rekreationsområdet finns en naturlig sänka ner
mot Kungsmarken. Ett system för dagvattenhanering från stadsdelen Brunnshög planeras att
anläggas där för att rena och fördröja dagvatten
innan det via Sularpsbäcken når Kungsmarken
som även innehåller att Natura 2000 område.
Sp
år
vä
gs
ga
tan
Närpark
Inom kvarteren utformas bebyggelsen på ett öppnare, mer fristående sätt mot de gröna stråken. De
kan ges karaktären av byggnadsgestalter i grönska, där skiljelinjen mellan de privata gårdarna
och det offentliga rummet markeras av häckar,
murar och plank. De gröna kopplingarna blir tillsammans med de små parkerna en palett av olika
funktioner och teman. När varje liten park får
Stadsdelspark
ett eget innehåll ökar förutsättningarna för att de
I centrala Brunnshög planeras en större stads- också kan utvecklas till intressanta mötesplatser.
delspark i områdets mitt vilken kopplas samman Mellan de olika parkrummen finns gröna koppmed mindre närparker i omkringliggande delom- lingar av skiftande karaktär. Vissa är lokalgator
råden.
med öppna dagvattenkanaler och häckar. Andra
Brunnshögsparken blir en cirka 4 hektar stor är cykel- och gångstråk kantade av personligt utstadsdelpark, ungefär lika stor som Folkparken formade förgårdsmarker eller odlingslotter. Vapå Väster. Den blir stadsdelens fest- och mötes- riationen underlättar orienteringen i stadsdelen
plats som genom sin tydliga, strama, ovala form och bidrar till lusten att gå och cykla snarare än
får en stark identitet. Här finns möjlighet att kom- att ta bilen.
plettera Botans gräsmattor i centrum och Stadsparkens gröning.
Utm
gen
svä
ark
Centrala Brunnshög
Brunnshögsparken
Bild 40:Stadsdelsparken - Brunnshögsparken i centrala
Brunnshög.
Foto: Nils Gustavsson
39
Stadsodling
Mellan husraderna vid bygatorna finns en markreserv som kan användas för stadsodling. Kanske
drivs stadsjordbruket av en kommersiell odlare
som tillhandahåller stadsnära försäljning av grönsaker, bär och annat? Eller också görs odlingslotter på området som kan hyras av intresserade från
hela Lund. Möjligheterna är många.
Bild 41: Stadsodling i nuvarande form - kolonilotter i
Lund. Foto: Annika André
Bild 42:Stadsodling , slu.se
40
KAPITEL 3
Dagvatten
Vatten från stadsdelens hårdgjorda ytor leds till
genomsläppliga ytor, små fördröjningsytor/magasin eller liknande. Vattnet leds sedan från tomtmark i mindre stråk vidare till ett huvudstråk för
dagvattnet. Huvudstråket ligger i parkmark eller i
mark som klarar av översvämning utan att byggnader och viktig infrastruktur skadas.
Det är inte troligt att allt dagvatten kan komma att
ledas i öppna system, en del av dagvattnet kommer att behöva ledas via traditionella ledningar.
En hel del av de gemensamma fördröjningsytorna
inom centrala Brunnshög kommer att utformas
som så kallade multifunktionella ytor som kan utnyttjas för andra ändamål då de inte används för
fördröjning av dagvatten. Innan vattnet släpps till
dikningsföretaget och vidare mot Kungsmarken
kommer det att passera en eller två större dammar som kan hantera de större flödena samt ha
en uppehållstid och utformning som maximerar
reningsgraden. Marken inom Brunnshög består
till stor del av täta jordarter och möjligheten till
infiltration bedöms som väldigt liten.
Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS
kommer att hantera sitt dagvatten inom respektive fastighet och hänsyn har endast tagits till
det begränsade vatten som beräknas anslutas till
kommunens nät efter fördröjning.
Dagvattnet från kvarteret Solbjer och de södra
delarna centrala Brunnshög kan ledas till det befintliga dagvattensystemet med dammar kring
Neversvägen. De befintliga dammarna är dimensionerade för att ta emot detta dagvatten.
Dagvatten från Höjdpunkten 2, området norr
om och del av område öster om Odarlövsvägen
kommer efter fördröjning och rening att ledas till
ett befintligt ledningssystem som idag ligger i
Brunnshögsvägen och under E22:an.
Dagvattnet från ovanstående två delområden leds
via ett omfattande befintligt dagvattensystem till
Höje å. Kommunen bedömer att den ekologiska
statusen i Höje å inte påverkas negativt av utbyggnaden i Brunnshög. Istället ska eftersträvas
att utföra dagvattenåtgärder i sådan omfattning
att vattenkvalitén förbättras i Höje å. Fördröjningskrav i dagvattensystemet kommer att ställas
för att säkerställa åtgärder som verkar renande.
KAPITEL 3
Resterande delar av Brunnshög kommer att ledas
via ett nytt dagvattensystem till Kävlingeån via
Sularpsbäcken och Kungsmarken.
I takt med Brunnshög och rekreationsområdet
byggs ut kommer slutligen hela dikningsföretaget ner till Kungsmarken att utgå och bli en del
av Brunnshögs dagvattensystem.
Reningskrav - Vattnet som släpps till Kungsmarken får absolut inte vara av sämre kvalitet än det
som släpps idag. I enlighet med vattendirektivet
för Höje å måste istället vattenstatusen höjas jämför med dagsläget. Idag kommer vattnet i stort
sett uteslutande från åkermark vilket innebär att
det kommer en hel del närsalter till Kungsmarken. Detta är även ett stort problem i recipienterna nedströms, Sularpsbäcken och Kävlingeån. I takt med att Brunnshög bebyggs kommer
mängden närsalter som leds till recipienterna att
minska. Genom att utforma de planerade dagvattenanläggningarna så de kan ta hand om föroreningarna är målet att inte tillföra några föroreningar till recipienterna.
Arbetet med dagvattenutredningen och terrängoch flödesmodeller kommer att vara kontinuerligt pågående under hela planeringsoch utbyggnadstiden för Brunnshög. Hänsyn kommer att
tas till de förändringar som kommer att ske. Nya
krav kommer att ställas om typen på planerade
verksamheter förändras.
Bild 43:Dagvattendamm i Portland, Daniel Wasden
Bild 43:Dagvattendamm i Portland, Daniel Wasden
41
KAPITEL 3
3.7 Förhållningssätt till befintliga
värden
Areell näring- jordbruksmarken
En av utvecklingsstrategierna i ÖP2010 är ”Hushåll med den goda jorden”. Det är viktigt att hushålla med marken, i synnerhet den högvärdiga
jordbruksmarken. I Översiktsplan 2010 hanteras
intressekonflikten om stadsutveckling på jordbruksmark genom att ju högre klass på jordbruksmarken, desto högre krav på täthet och tillgång
till bra kollektivtrafik i den tillkommande bebyggelsen.
Ställningstagandet att forskningsanläggningarna bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter
för kommunen att markanspråket kan motiveras
ger ett tydligt stöd. Utbyggnaden av Brunnshög
i övrigt, med mycket god tillgänglighet för kollektivtrafiken (spårväg), ambitionen att bygga
blandstad och en stadsmässig exploatering (täthet/närhet) gör att ianspråktagandet av jordbruksmark kan tillåtas.
I öster finns områden där den befintliga markanvändningen - aktivt jordbruk, kommer att finnas
kvar. Dessa områden blir samtidigt randzon mellan staden (i form av ett nytt rekreationsområde)
och landskapet.
Hushåll med den goda jorden
”Den odlingsbara jordbruksmarken är värdefull och
måste skyddas så långt det är möjligt. Det är viktigt
att säkerställa resurser för produktion av livsmedel för
framtiden. Den globala uppvärmningen kräver en utfasning av fossila bränslen, vilket kommer att ställa krav på
mark för odling av grödor som kan omvandlas till biobränsle. Detta kommer att leda till en ökad konkurrens
om den odlingsbara jorden, vilket ställer än högre krav
på hushållning med marken. I ett nationellt perspektiv
är all jordbruksmark i Lunds kommun av hög klass, men
den bästa jorden finns runt staden.
För att hushålla med den goda åkermarken, är förtätning och omvandling en viktig strategi för stadens utveckling. När jordbruksmark måste tas i anspråk sker
detta genom en markeffektiv utbyggnad i stations- och
hållplatsnära lägen. De ytkrävande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge
sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan motiveras.”
ÖP 2010
42
Bild 44:Bilder Brunnshög idag.
KAPITEL 3
Kulturmiljö
I ett stort område som skall bebyggas med mycket nytt blir de historiska spåren i landskapet viktiga att bevara och bygga vidare på. Föreslagen
struktur för Brunnshög tar särskild hänsyn till
äldre gatusträckningar som Odarslövs– och Utmarksvägen samt Getingevägens gatusträckning.
Vidare sparas flera befintliga gårdar och deras
omgivande grönska och andra gröna element i
den nya strukturern. För att ge karaktär och kontinuitet i Brunnshög är det också viktigt att värna
landskapets övriga innehåll, såsom framträdade
solitärträd, märgelgravar, terrängformer samt utblickar och vyer.
Gårdsmiljöerna och det äldre vägnätet
De befintliga gårdsmiljöerna inom planområdet
ses som en tillgång i den framtida utbyggnaden
och strategin är att så långt som möjligt bevara
dem. Även Odarslövsvägen och Utmarksvägen
kommer att bevaras i sina sträckningar, men
breddas och utgöra stomme i biltrafiknätet i den
nya stadsdelen.
Merparten av gårdarna utmed Odarslövsvägen
ligger parvis grupperade på ömse sidor om landsvägen. Flera av dessa har haft anknytning till bilburna verksamheter och den gamla vägen.
Öster om Utmarksvägen ligger en rad väl bevarade gårdar, som även framgent avses att bevaras
och utgöra vitala inslag i kommande utbyggnadstruktur.
Kommunen har tagit fram en kulturhistorisk inventering för Brunnshög. Den utgör underlag för
detaljplanering där man i varje kommande plan,
som berör eller påverkar de inventerade miljöerna, ska göra en bedömning utifrån bl.a. om det
behövs varsamhets- eller skyddsbestämmelser.
KULTUR
MILJÖINV
ENTERIN
G FÖR
LUND NE
/ BRUNNS
HÖG
ARBETSM
ATERIAL
11-12-19
1
Bild 45:Odarslövsmölla är en stubbamölla. Odarslövs
mölla, ibland benämnd ”Korsbäcks mölla” beskrivs i
”Kulturmiljöinventering för Lund NE / Brunnshög”
Bild 46:”Kulturmiljöinventering för Lund NE/Brunnshög”
från 2011 är ett viktigt underlag för den efterkommande
planeringien i Brunnshögsområdet.
43
GENOMFÖRANDE UNDER DE KOMMANDE 20 ÅR
KAPITEL 4
4 Genomförande under de kommande 20 år
4.1 Processen
Fördjupningen ger de övergripande förutsättningarna för utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög
och skapar en sammanhängande helhet. Fördjupningen syftar också till att skydda de riksintressen som finns inom Brunnshög.
4.2 Planelement, finansiering
Fördjupningen innehåller olika så kallade planelement förutom bostadsbebyggelse och plats för
företag och institutioner:
• Torg
• Parker och parkstråk
• Förskolor och skolor
• Gator och cykelvägar
• Odarslövsvägen och Utmarksvägen
• Ny bro över E22
• Ny trafikplats vid E22 (påfart/avfart)
• Befintlig mottagningsstation (Lund ÖM) med
inmatning längs E22
• Markförläggning av del av befintlig luftledning i öster
• Spårväg och spårvagnsdepå
• Rekreationsområde
• Stadsodling/stadsjordbruk
• ESS
• MAX IV
• Science Village
Finansieringen av dessa planelement sker på olika
sätt. Torg, parker, gator, cykelstråk och ombyggnad av Odarslövsvägen fram till Utmarksvägen
sker genom kommunens försorg och finansieras
dels med hjälp av försäljning av detaljplanerad,
kommunägd kvartersmark, dels genom avtal med
privata fastighetsägare.
Markförläggning av befintlig luftledning i öster
görs genom ledningsägarens E.ON:s försorg efter
erhållen koncession. De markägare som i första
hand är betjänta av flyttningen och vars mark fri44
görs från luftledningen förväntas bekosta jordförläggningen.
Spårvägen Lund C – ESS betraktas som en regional angelägenhet, där kommunen ansvarar för
spårvägen och Region Skåne genom Skånetrafiken för vagnpark och trafikering. Diskussioner
förs med staten om spårvägens finansiering, där
kommunens utgångspunkt är att en statlig medfinansiering är nödvändig.
Det stora rekreationsområdet betraktas som en
regional satsning med förväntan och förhoppning
om bidrag från såväl regionala, statliga som europeiska organ. Det är vare sig rimligt eller möjligt
att inom Brunnshögsutbyggnaden helt bekosta
denna typ av rekreationsområde från inkomster
av markförsäljning eller genom exploateringsavtal.
Huvuddelen (80%) av finasieringen av trafikplats
Ideon står staten för genom Trafikverket, och
Lunds kommun står för resterande del. Finasieringen finns med i nationell plan för transportsystemet 2010-2021.
Stadsjordbruk kan förverkligas på olika sätt. Sådana kan knytas direkt till närliggande bostadsexploateringar men också organiseras genom
markägarens och berörda arrendatorers försorg.
ESS hanteras av ett särskilt bolag – European
Spallations Source ESS AB, samägt av anläggningens finansiärer med svenska staten som huvudfinansiär. Särskilt avtal med bolaget eller med
markägaren Region Skåne kan reglera medverkan i finansieringen av några av de ingående planelementen.
Max IV byggs och ägs av ett nybildat bolag Fastighets AB ML IV, som tecknar hyresavtal
med svenska staten genom Lunds Universitet.
Max IV förläggs på kommunal mark som planeras att upplåtas med tomträtt. Särskilda överenskommelser med fastighetsbolaget eller Lunds
Universitet kan reglera medverkan i särskilda
satsningar i områdets infrastruktur.
KAPITEL 4
4.3 Genomförandestrategi
Brunnshögs framtida utbyggnad bör ske i sammanhållna etapper. Hållplatsnära lägen prioriteras och utbyggnaden föreslås ske från söder till
norr, med undantag för forskningsanläggningarna och verksamheter direkt knutna till dessa
(Science Village) som också genomförs tidigt.
Utbyggnaden av Science Village förväntas vara
följsam mot det intresse och behov av stödjande
verksamheter som relaterar till MAX IV och ESS.
Infrastrukturens utbyggnad samordnas med bebyggelseetapperna. Först när en etapp är klar eller
nästintill klar påbörjas nästa. Det förutsätts också
skapas utrymme och flexibilitet i planeringen för
att kunna nyttja senaste forskningsrön gällande
hållbar stadsbyggnad och infrastruktur.
Det faktum att kommunen och Lunds Domkyrka
är i särklass dominerande markägare, borgar för
att strategin kan lyckas. Kommunen har sedan
lång tid engagerat ett flertal kvalificerade byggherrar och fastighetsförvaltare. Dialogen med
dessa är viktig för att detaljplaner och byggprojekt ska kunna anpassas till strategin och ge bästa
möjliga resultat. För att åstadkomma den önskade blandstaden kommer fler aktörer att bjudas in.
Ytterligare variation kan skapas genom idétävlingar och markanvisningstävlingar. Samverkan
med övriga intressenter såsom Lunds Energi, VA
SYD, Region Skåne och Länsstyrelsen är också
viktig.
Kvarteret runt vattentornet är redan utbyggt liksom ett bostadsområde och en stadsskog i sydost.
Ett P-hus har byggts norr om vattentornet.
Byggnation av MAX IV pågår. Byggstart för ESS
planeras till årskiftet 2013/2014. Nästa etapp med
bostäder som påbörjats blir troligen Solbjer öster
om vattentornet i södra delen.
2015/16 planeras spårvägen Lund C-ESS påbörjas. Spårvägen byggs i en följd och kan betraktas
som ett eget projekt i Brunnshögs planering och
genomförande.
Programarbete för rekeationsområdet pågår liksom dialog med Länsstyrelsen avseende rekreationsområdets innehåll och närheten Kungsmarken. Tanken är att rekreationsokmrådet påbörjas
västerifrån.
Med en utbyggnadstakt på ca 15000 kvm bruttoarea (BTA) årligen av vardera bostäder och verksamheter omfattar Brunnshög om 20 år totalt cirka 600 000 kvm BTA, forskningsanläggningarna
exkluderat. Sammantaget efter ca 20 år beräknas
12 000 - 18 500 personer bo eller verka i området.
Kraftledningar
Befintlig luftledning längs E22 in till ställverket
Lund ÖM kan bestå under lång tid i zonen mellan E22 och bebyggelsen. Markförläggning av en
del av den befintliga 130 kV luftledningen genom
Östra och Norra Brunnshög hanteras separat i ett
pågående koncessionsärende.
Spårvägen
En förstudie som utreder förutsättningarna för
att etablera spårväg på Lundalänken mellan
Lund C och ESS har tagits fram. Detaljplaneprocessen för att möjliggöra spårvägen pågår. Lundalänken är förberedd för spårtrafik avseende
bl.a. kurvor, lutningar och bropassager.
Trafikplatser
Trafikverket låter upprätta en förstudie för trafikplats Ideon vilken beräknas vara klar våren 2013.
Byggstart planeras till år 2016-2018.
45
Odarslövsvägen
Utrymme på angränsande mark utmed Odarslövsvägen kommer att krävas för anläggande av
ledningar/kablar för teknisk försörjning. Detta utrymme förutsätts kunna erhållas genom avtal med
aktuella markägare varför ledningsläggning bör
kunna utföras utan detaljplan. Odarslövsvägens
slutliga utformning bör kunna regleras i detaljplaner som initieras av angränsande intressenter.
Fram tills att detta sker bedöms vägen fungera i
nuvarande standard och utformning.
Dagvatten
Enligt dikningsföretaget Odarslöv-Puggängarna
är det dimensionerande flödet för dikningsföretaget vid normalflöde 1,3 l/s ha. Detta flöde ska
inte överskridas efter utbyggnaden av Brunnshögsområdet. För att kunna säkerställa att inte
flödesförhållandena vid Kungsmarken ändras
har det redan genomförts flödesmätningar vid två
punkter i dikningsföretaget.
I ett första skede kommer anslutning att ske till
dikningsföretaget. I samband med detta är det
viktigt att säkerställa kvaliteten på ledningarna
i dikningsföretaget. De snabba kontroller som är
gjorda i fält visar på att ledningarna är i dåligt
skick.
I takt med att Brunnshög och rekreationsområdet
byggs ut kommer slutligen hela dikningsföretaget ner till Kungsmarken att utgå och bli en del av
Brunnshögs dagvattensystem. För att områdets
dagvatten ska kunna hanteras på detta hållbara
sätt krävs att privat mark tas i anspråk.
Arbetet med dagvattenutredning kommer att vara
ett kontinuerligt arbete under hela planeringsoch utbyggnadstiden för Brunnshög. Hänsyn
kommer att tas till de förändringar som kommer
att ske. Nya krav på dagvattenhanteringen kommer att ställas om typen av planerade verksamheter förändras.
46
KAPITEL 4
4.4 Plan- och markberedskap
Tillsammans med en god kommunal planberedskap utgör kommunens omfattande markinnehav
grunden för att effektivt kunna möta framtida
behov av utbyggnad på Brunnshög. Möjligheten
att styra när utbyggnader ska ske liksom möjligheten att påverka gestaltning, miljöambitioner,
mångfald, upplåtelseformer, servicefunktioner
mm ökar då kommunen äger marken.
De största enskilda kommunala ambitionerna
som inte ryms inom det kommunala markinnehavet är rekreationsområdet och stadsjordbruk, två
inslag i fördjupningen som kan stärka Brunnshögs hållbarhet och attraktionskraft.
BILAGOR
47
48
BILAGA 1
KONSEKVENSER
49
50
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Konsekvenser
Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken ska
översiktsplanen miljöbedömas. Syftet med en
miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i
planen så att en hållbar utveckling främjas. Begreppet miljöbedömning avser själva arbetsprocessen medan själva redovisningen kallas
miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Endast de
aspekter som bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska konsekvensbeskrivas i MKB:n.
Detta kapitel omfattar konsekvensbeskrivningar
av planområdets inledande 20 år. Utbyggnadsförslagets bedömda effekter och konsekvenser
avseende miljö samlas i kapitelts MKB-del. I kapitlet redovisas även troliga följder av vad som
händer om utbyggnadsförslagets förutsättningar inte kommer till stånd, dvs om spårväg eller
trafikplats Ideon inte kommer samt hur krav på
skyddszon kring ESS skulle påverka föreslagen
utbyggnadsstruktur.
Avgränsningar
Geografisk och tidsmässig avgränsning
Konsekvensbeskrivningen avgränsas geografiskt
till redovisad plangräns för planerad markanvändning för de första 20 åren (bild 28), vilket
tidssmässigt motsvarar ungefär år 2030.
Avgränsning i sak
En avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts i dialog med Länstyrelsen (samråd 2012-02-20). Stadsbyggnadskontoret bedömer att följande frågeställningar antas medföra
betydande miljöpåverkan vid genomförandet av
fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög:
• Påverkan på riksintressen
• Dagvatten
• Trafik och buller
• Påverkan på landskapsbild
• Ianspråkstagande av värdefull jordbruksmark
Dessa fem sakfrågor har därför studerats mer ingående i miljöbedömningsprocessen. Ambitionen är att i efterkommande planering, byggnation
och anläggande i största möjliga mån eliminera
eller minimera den påverkan som kan uppstå.
Vad händer om förutsättningarna
inte infrias?
Spårvägen
Spårväg är en central förutsättning för att kunna
skapa en omfattande och tät stadsbebyggelse i
Brunnshög, med attraktiv stadsmiljö och hållbart
resande. Även om dagens busstrafik kan utvecklas en hel del bedöms det inte vara möjligt att
med buss skapa samma attraktivitet som en spårväg kan ge.* Om spårvägen ej genomförs kommer därför en större andel av resandet ske med
bil. Den ökade vägtrafikbelastningen kommer då
utgöra en begränsning för hur mycket Brunnshög
kan byggas ut totalt sett. Det skulle också försvåra möjligheterna att nå uppsatta mål för stadsmiljö och trafik. (* Ref: Hass-Klau 2010)
Trafikplats Ideon
Fokus i Brunnshögs transportsystem ligger på
gång, cykel och kollektivtrafik, men nya bostäder och kontor på Brunnshög kommer ofrånkomligen också generera ny biltrafik. I dagsläget
är trafikplats Lund Norra den enda kopplingen
till det övergripande vägnätet, och denna trafikplats är hårt utnyttjad i rusningstid. Om inte
ny vägkapacitet tillkommer är därför endast en
mindre del av det planerade Brunnshög möjligt att bygga ut.* Utan trafikplats Ideon kommer det inte vara möjligt att bygga ut mer än
vad befintliga och pågående detaljplaner anger.
(* Ref. SYDKAP-utredningen 2008, Vägverket
och Lunds kommun)
Skyddszon kring ESS
Utbyggnadsförslaget redovisar blandstad i Science Village mellan Max IV och ESS samt längs
Odarslövsvägen. Blandstadens fördelning mellan
verksamheter och bostäder är flexibel och kommer att anpassas efter utfallet av ESS tillståndsprövning. Den övergripande strukturen och anvisad markanvändning i planförslaget påverkas
därför inte av en evetuell skyddszon kring ESS.
51
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Miljökonsekvensbeskrivning
I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) studeras nollalternativ och planförslaget.
Nollalternativ
Prognosåret är 2030. I nollalternativet förutsätts
att de områden inom stadsdelen Brunnshög som
redan är detaljplanelagda eller håller på att detaljplaneläggas byggts ut. De två stora forskningsanläggningarna, MAX IV och ESS, har uppförts.
Spårvägen har byggts ut liksom Solbjersområdet.
Trafikplats Ideon har kommit till stånd i enlighet
med Trafikverkets nationella plan för transportsystemet år 2010-2021.
Den blandstad som planerades i fördjupningen
och Science Village har inte kommit till stånd och
inte heller det planerade rekreationsområdet.
På MAX IV och ESS arbetar drygt 1000 personer. Utöver dessa är ett antal leverantörer knutna
till anläggningen, uppskattningsvis något över
tusentalet. Utöver dessa personer används också
anläggningen av de som vill utföra experiment på
anläggningen. Uppskattningsvis utgörs denna kategori av 3000-5000 personer per år.
Bild 47:Nollalternativet innefattar de områden inom stadsdelen Brunnshög som redan är detaljplanelagda eller håller
på att detaljplaneläggas. Detta är Solbjersområdet, spårvägen och MAX IV och ESS, som också ingår i planförslaget.
Trafikplats Ideon förutsätts också bli utbyggd.
52
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Planalternativ
Prognosåret är 2030. I planalternativet förutsätts
att spårväg till Brunnshög öppnas för trafik innan
ESS färdigställts, att trafikplats Ideon kommer till
stånd i enlighet med Trafikverkets investeringsplan för åren 2010-2021 samt att forskningsanläggningarna inte kräver skyddsavstånd utanför
respektive fastighet.
Bild 48:Planalternativet år 2030. Max IV och ESS har uppförts och tagits i drift. En stegvis utbyggnad i hållplatsnära
lägen har påbörjats söderifrån samt i Science Village. Strax över häften av hela visionsområdets övriga BTA beräknas
ha byggts. Rekreationsområdet har påbörjats västerifrån. Spårväg har anlagts liksom trafikplats Ideon.
53
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Landskapsbild
Planområdet, som ligger i anslutning till Lunds
östra stadsrand, utgörs till största del av ett storskaligt jordbrukslandskap med visst inslag av
bebyggelse och infrastruktur såsom E22, Odarslövsvägen och Utmarksvägen. Landskapet har en
blandad prägel; gamla strukturer i form av vägar
och gårdsbebyggelse blandas med ett modernt rationellt jordbruk och moderna strukturer såsom
kraftledning, vindkraftverk och storskalig verksamhetsbebyggelse. Landskapets sammantagna
värde är en kombination av dess naturoch kulturvärden tillsammans med befintliga strukturer,
landmärken, bebyggelse etc. Kraftledningen, vattentornet, Erikssonbyggnaden och vindkraftverket är visuellt mycket framträdande i det öppna
landskapet.
Konsekvenser av planalternativet
Planförslaget innebär att Lunds stadsrand flyttas
längre ut i det öppna jordbrukslandskapet. Dagens markanvändning övergår till stadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområde. Detta
innebär att utblickar från den befintliga bebyggelsen i anslutning till planområdets östra del delvis
kommer begränsas mot det öppna landskapet.
Den föreslagna bebyggelsen söder om Odarslövsvägen, betraktat från landskapet öster om
planområdet, kommer till stor del läsas ihop med
den redan befintliga stadsbebyggelsen i Lund och
innebär därmed inte någon större konsekvens för
landskapsbilden.
I planområdets norra del, norr om Odarslövsvägen, anges ytor för storskaliga forskningsanläggningar. Redan i nuläget pågår planering för
ESS samt byggnation av MAX IV. De storskaliga
anläggningarna kommer utgöra nya landmärken
som blir synliga redan på långt håll från det omgivande landskapet. I nuläget kan det inte uteslutas
att ESS kan innebära stora negativa konsekvenser för landskapsbilden, men konsekvenserna för
landskapet är beroende av hur anläggningen och
dess närmiljö slutligen utformas. Utformningen
av ESS är föremål för en arkitekttävling för att på
detta sätta värna visuella kvaliteér. Forskningsan54
läggningarna har potential att bli unika landmärken som förstärker Lunds norra entré.
De befintliga gårdsmiljöerna med omgivande
grönska längs Odarslövsvägen föreslås infogas i
kommande bebyggelse. Lokalt bedöms gårdarna
tillföra positiva inslag i tillkommande bebyggelsemiljöer. Detta kommer emellertid innebära att
läsbarheten av gårdarna i det öppna landskapet
försvinner och planområdets koppling till det
omgivande jordbrukslandskapet försvagas, vilket bedöms innebära negativa konsekvenser för
landskapets agrara karaktär. Vidare kommer vägarna, som idag har karaktären av landsvägar, få
ett mer stadslikt utseende. Det är främst den småskaliga miljön kring Odarslövsvägen, som utgör
en del av den gamla riksvägen mellan Lund och
Eslöv, som bedöms kunna påverkas negativt av
de storskaliga anläggningarna väster om vägen.
Vilka konsekvenser rekreationsområdet kommer att få på landskapsbilden är beroende på hur
utformningen av området görs. Det bedöms ur
landskapsbildssynpunkt som positivt om rekreationsområdet kommer att ha kvar dagens öppna
karaktär samt värna skiftesstrukturernas linjära
karaktär. Forskningsanläggningarnas påverkan
på landskapsbilden är beroende av både dess
byggnader och hur marken runt omkring utformas. Som helhet bör de svara upp mot landskapets skala, medvetet hantera mötena med den
böljande terrängformen och åkerlandskapets rätliniga strukturer.
Sammantaget utgör planförslaget ytterligare en
”årsring” av Lunds stad, och landskapet bedöms
tåla denna utveckling. Det går emellertid inte
att utesluta att planförslaget inte kan medföra
betydande miljöpåverkan på landskapsbilden då
utformningen av rekreationsområdet och ESS
ännu inte är fastlagd. Fortsatt planläggning bör
föregås av mer detaljerade landskapsstudier för
att minimera de negativa konsekvenserna för
landskapsbilden.
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet innebär en betydligt mindre utbyggnad av Brunnshögsområdet än planförslaget. Jordbrukslandskapet öster om Utmarksvägen
och söder om Odarslövsvägen bebyggs inte och
gårdsmiljöerna kommer även fortsättningsvis
vara läsbara i landskapet, vilket bedöms som positivt för landskapsbilden.
Uppförandet av MAX IV och ESS och dess konsekvenser för landskapsbilden är i huvudsak
motsvarande för nollalternativet som för planförslaget. En skillnad blir dock att forskningsanläggningarna inte integreras lika tydligt till staden utan istället möter landskapet mer fristående.
Utformningen på byggnaderna och utemiljön blir
därmed av ännu större betydelse även för MAX
IV-anläggningen.
55
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Naturmiljö
Natura 2000 - Kungsmarken
Åtgärder som innebär förändrad hydrologi i Natura 2000-området, otillräcklig hävd samt tillförsel av näringsämnen är enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området de största riskerna
för skada på områdets naturtyper samt Natura
2000-arter.
Planförslaget medför inget intrång i Natura
2000-området Kungsmarken, som även utgör
naturreservat. Det planerade rekreationsområdet bedöms kunna medföra positiva konsekvenser för naturvård genom att den bidrar till ökad
biologisk mångfald och fungerar som en spridningskorridor för djur och växter. Samtidigt kan
rekreationsområdet, p g a dess närhet till staden
med trädgårdar och parker, innebära en ökad risk
för spridning av invasiva arter och växtsjukdomar vilket kan innebära negativa konsekvenser
för Natura 2000-området.
Mängden dagvatten från planområdet kommer
att öka till följd av ökad areal hårdgjorda ytor.
Delar av dagvattnet från planområdet kommer att
ledas söderut till Glomsbäcken, som ingår i området som utgör Natura 2000-området ”Kungsmarken”, och vidare till Sularpsbäcken. Då vattnet delvis kommer avrinna från trafikerade ytor
kan det innehålla föroreningar, som tillsammans
med ökat flöde, kan påverka naturvärdena söder
om planområdet negativt.
För att krav på att kommande dagvattenflöden
inte överskrider dagens flöden till dikningsföretag
uppfylls föreslås fördröjning av dagvattnet inom
planområdet. Vidare föreslås att eventuella föroreningar tas om hand i dagvattenanläggningarna
innan vattnet leds vidare mot recipienten. Genom
de föreslagna åtgärderna, fördröjning och rening,
bedöms inte de höga naturvärdena kopplade till
vattendrag och Natura 2000-områden nedströms
påverkas påtagligt negativt av planförslagets
dagvattenhantering. Planförslagets påverkan på
grundvattnet bedöms inte heller innebära påtagliga negativa konsekvenser för Kungsmarken.
Läckage av näringsämnen till våtmarkerna nedströms bedöms minska när jordbruksmarken
56
byggs ut enligt planförslaget. Minskat näringsläckage bidrar till att minska igenväxning och
gynnar bevarande av dagens våtmarker. Detta
bedöms medföra positiva konsekvenser för de
naturtyper och Natura 2000-arter som är känsliga
för tillförsel av näringsämnen.
Sammantaget bedöms inte planförslaget utifrån
de nu kända förutsättningarna medföra betydande miljöpåverkan för Natura 2000-området
Kungsmarken. I det fortsatta planeringsarbetet
och utformningen av rekreationsområdet är det
viktigt att beakta bl a hur spridning av invasiva
arter kan förhindras och hur risken för slitage i
Kungsmarken.
Riksintresse för naturvård Hardeberga - Södra
Sandby – Dalby - Krankesjöområdet
För att bevara riksintresseområdets värden rekommenderas fortsatt jordbruk med åkerbruk,
ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. För att våtmarkernas
värden ska bevaras krävs att områdets hydrologi
skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Riksintresseområdets övriga
värden kan påverkas negativt av minskad eller
upphörd jordbruks-/betesdrift, skogsplantering
av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar och vägdragningar.
En del av planområdet ligger inom område utpekat som riksintresse för naturvård. Riksintressets
bevarandevärden i anslutning till planområdet är
kopplade främst till Kungsmarkens naturreservat och Natura 2000-område. Dessutom utgör
Kungsmarken med omgivningen ett representativt odlingslandskap.
Riksintresseområdet omfattar ett väldigt stort
område (100 km2) och planförslaget innebär ett
intrång i riksintresseområdets yttre kant, sydöst
om Odarslövsvägen. Markanvändningen inom
de delar av planområdet som omfattas av riksintresset för naturvård, kommer att omvandlas från
jordbruksmark till rekreationsområde respektive
BILAGA 1
blandstad. Planförslaget omfattar drygt 18 hektar
bebyggelse inom naturvårdsriksintresset. Detta
intrång är att betrakta som irreversibelt.
Föreslaget rekreationsområde inom riksintressområde omfattar lite under 25 hektar. Detta intrång är till största delen att betrakta som reversiblet men medför att odlingslandskapet kring
Kungsmarken delvis får förändrad karaktär. Detta
kan i sin tur innebära viss negativ konsekvens för
riksintresset genom att jordbruksdriften upphör
och läsbarheten av odlingslandskapet försämras.
Samtidigt kommer rekreationsområdet kunna
innebära ökad biologisk mångfald jämfört med
dagens åkermark.
Planförslaget bedöms påverka riksintresseområdet för naturmiljö negativt men inte i betydande omfattning. För att bibehålla riksintressets
värde bedöms det vara av vikt att rekreationsområdet innefattar naturmark av varierande
karaktär med exempelvis ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Föreslagen dagvattenhantering kan innebära postiva effekter för Natura 2000-området
eftersom det finns potiential att uppnå jämnare
flöden och eventuellt bättre vattenkvalité jämfört med dagens åkerdräneringssystem.
KONSEKVENSER
Natura 2000 - Kungsmarken
Alternativet bedöms inte medföra några negativa
konsekvenser för Natura 2000 området Kungsmarken. Inget intrång görs i Natura 2000-området och ingen förändring av markanvändningen i
sker i områdets närhet.
Utbyggnad enligt nollalternativet innebär ökad
avrinning av dagvatten, dock inte i lika hög grad
som i planförslaget. Delar av dagvattnet kommer
att ledas till Glomsbäcken och vidare till Sularpsbäcken. För nollalternativet föreslås motsvarande
åtgärder för dagvattenhanteringen som i planförslaget. Därmed bedöms inte de höga naturvärdena kopplade till vattendrag och Natura 2000-områden nerströms påverkas påtagligt negativt av
nollalternativet.
Även till följd av nollalternativet kommer
läckage av näringsämnen till våtmarkerna nedströms minska när delar av jordbruksmarken
byggs ut. Minskat näringsläckage bidrar till att
minska igenväxning och gynnar bevarande av
dagens våtmarker. Detta bedöms innebära positiva konsekvenser för de naturtyper och Natura
2000-arter som är känsliga för tillförsel av näringsämnen.
Riksintresse för naturvård Hardeberga - Södra
Sandby – Dalby -Krankesjöområdet
Nollalternativet innebär att spårvägsutbyggnaden
medför ett intrång i utkanten av riksintresseområdet. Då intrånget är marginellt och värdekärnor
för riksintresset inte bedöms påverkas negativt
bedöms inte alternativet medföra några negativa konsekvenser för riksintresset.
57
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Kulturmiljö
Riksintresse för kulturmiljövård Kungsmarken Fågelsångsdalen
Kungsmarken ligger i och i anslutning till en dalgång i det annars mycket flacka jordbrukslandskapet. Här finns spår av Glumstorps biskopsborg med omgivande spår av medeltida jordbruk.
Planförslaget kan innebära viss risk för påverkan
på upplevelsen av den intilliggande kulturmiljön
Kungsmarken. Här finns spår av ett småskaligt
och ålderdomligt jordbrukslandskap som står i
tydlig kontrast till de storskaliga anläggningarna
MAX IV och ESS, vars planering och byggnation
redan pågår. Andra delar av Lund är redan idag
synliga från Kungsmarken men planförslaget
innebär att ny jordbruksmark tas i anspråk och
stadsranden flyttas närmre Kungsmarken. Stadsdelen Brunnshög kommer att underordna sig befintlig bebyggelse som idag syns från Kungsmarken, men de storskaliga anläggningarna utgör en
stor kontrast. Utformningen av rekreationsområdet utgör en osäkerhetsfaktor. Vilka konsekvenser rekreationsområdet kommer att innebära för
kulturmiljön och upplevelsen av biskopsborgen
är beroende av hur området kommer att utformas,
vilket ännu är oklart. Det bedöms ur kulturmiljösynpunkt som viktigt att rekreationsområdet
kommer att ha kvar dagens öppna karaktär för att
skapa en buffertzon mellan den värdefulla kulturmiljön och den nya stadsdelen samt för att kunna
fortsätta uppleva områdets karaktär av jordbrukslandskap.
Tillgängligheten till Kungsmarken kommer att
förbättras med utbyggnaden av Brunnshög vilket
är positivt ur kulturmiljösynpunkt.
58
Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra betydande miljöpåverkan förutsatt att ESS
förankras väl i landskapet och att rekreationsområdet utgör en buffertzon. Stor vikt läggs vid
forskningsanläggningens landskapspåverkan.
Inom ramen för pågående detaljplan för ESS
har en landskapsanalys upprättats och anläggningens utformning är för närvanade föremål
för en arkitekttävling. Rekreationsområdets
utformning och innehåll kommer att studeras
vidare och rekerationsområdets avses säkerställas genom detaljplaneläggning. Av hänsyn till
landskapsbilden och riksintressena i området
bör framträdande vyer och det öppna landskapets karaktär värnas i det fortsatta arbetet.
Riksintresse för kulturmiljövård Svenstorp – Hviderup – Flyinge - Västra Hoby
Svenstorps gods och det kringliggande godslandskapet/fullåkersbygden ingår i detta riksintresseområde. Godslandskapet är även ett av åtta
karaktärsdrag i Skånes kulturmiljöprofil (länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram, 2006).
Brunnshög ligger i en södersluttning och det
gör att planförslaget är synligt i mycket begränsad utsträckning från Sventorps gods och fullåkersbygden norr om väg E22. Utblickarna från
Svenstorps gods präglas redan idag av storskalig
infrastruktur, E22 och vindkraftverk, som syns
vid horisonten. Konsekvensen av planförslaget
bedöms därför som liten.
Planförslaget bedöms inte innebära betydande
miljöpåverkan på riksintresset.
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Nollalternativet innebär en betydligt mindre utRiksintresse för kulturmiljövård Lund
byggnad av Brunnshögsområdet än planförslaget.
Lunds stads möte med omgivande landskap
Jordbrukslandskapet sydöst om Odarslövsvägen
är karaktärsskapande för slättlandskapet kring
bebyggs inte och vilket bedöms som positivt för
Lund. Lunds historiska stadskärna liksom stakulturmiljön.
dens stadsiluett samt ”siktlinjer ut från staden
och in mot Lund från det omgivande landskapet” Uppförandet av MAX IV och ESS och dess konär utpekade motiv i beskrivningen av riksintres- sekvenser för kulturmiljön är motsvarande för
nollalternativet som för planförslaget.
seområdet.
Planförslaget innebär att stadens möte med omgivande landskap förändras i någon mån men det
påverkar inte domkyrkan eller andra historiska
landmärken i stadskärnan då dessa inte är synliga
från Brunnshög. Planområdet kommer inte heller
att vara synligt från stadskärnan. Sammantaget
bedöms planförslaget därmed inte innebära konsekvenser för riksintresset.
Planförslaget bedöms inte innebära betydande
miljöpåverkan på riksintresset.
59
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Jordbruksmark
Planområdet omfattar cirka 270 ha och ligger
på högvärdig jordbruksmark, klass 8 till 10 (varav 10 är den högsta). Delar av planområdet är i
dagsläget redan bebyggt eller under anläggande.
en resurseffektiv blandstad, och med stadsmässig och tilltalande karaktär. Ianspråktagandet
av värdefull jordbruksmark kan därmed ändå
accepteras.
Cirka 90 ha jordbruksmark föreslås för blandstadsutbyggnad, Solbjer och Science Village inkluderat. Cirka 25 ha föreslås som rekreationsområde. Forskningsanläggningarna tillsammans
med befintliga och föreslagna verksamhetsområden uppgår till strax under 120 ha. Mark som
planläggs för bebyggelse innebär ett irreversibelt
anspråk av jordbruksmarken vilket är negativt ur
naturresurssynpunkt. Den högklassiga matjorden
från de delar av planområdet som tas i anspråk
kan användas som jordförbättrare i och utanför
planområdet.
Planeringen av stadsdelen Brunnshög har varit
aktuell under flera decennier och i olika utförande
funnits med i övergripande kommunal planering.
I Översiktsplan 2010 hanteras intressekonflikten
om stadsutveckling på jordbruksmark genom att
en markeffektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära lägen förespråkas i de fall åkermark tas
i anspråk. De ytkrävande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS läge nära staden bedöms
ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen
att markanspråket kan anses motiverat. Exploateringen i anslutning till befintlig stadsinfrastruktur innebär också samordningsmöjligheter med
redan utbyggda anläggningar och ianspråkstagna
resurser.
Sammantaget bedöms planförslaget medföra
betydande miljöpåverkan för hushållningen
med naturresurser. Utbyggnaden av Brunnshög
kan ändå motiveras eftersom dess syfte är att integrera forskningsanläggningarna i ett rumsligt
sammanhang och fånga upp de synergieffekter
som väntas genom att möjliggöra för etabelringar i anläggningarnas direkta närhet. Därtill
planeras Brunnshög för mycket god kollektivtrafikförsörjning och med ambitionen att bygga
Nollalternativet omfattar en mindre utbyggnad
och innebär därmed att en mindre areal jordbruksmark tas i anspråk. Totalt omfattar nollalternativets bebyggda delar strax under 145 hektar.
Nollalternativet innebär att spårvägsutbyggnaden
fragmenterar en begränsad yta åkermark sydöst
om Odarslövsvägen.
60
Vatten
Grundvatten
Planområdet består till största del av tät lermorän. Vid detaljplaneläggningen av ESS samt projekteringen av MAX IV har utredningar gjorts
om geoteknik och grundvattenförhållanden i området.
De stora anläggningarna med stora grundläggningskonstruktioner bedöms påverka grundvattenförhållandena mycket lokalt (inom fastigheten) på grund av den täta lermoränen. Utöver
de två stora forskningsanläggningarna innebär
planförslaget utbyggnad av blandstad och bostäder med förhållandevis små grundläggningskonstruktioner. Därför bedöms påverkan från hela
Brunnshögsområdet också som liten och likaså
konsekvensen.
Sammantaget bedöms planförslaget inte innebära betydande miljöpåverkan för grundvatten.
Om blandkvarterbebyggelsen utformas med underjordiska garage eller källare föreslås att vidare
BILAGA 1
utredningar om grundvattenfrågan görs vid fortsatt planläggning.
Dagvatten
Planen kommer att medföra att jordbruksmark
ianspråktas för stadsutveckling och detta kommer att innebära att avvattningen kommer att
förändras från jordbruksdränering till urban infrastruktur. Brunnshög planeras för öppna dagvattensystem med diken och dammar samt dagvattenledningar. Avsikten är att verka för jämnare
dagvattenflöden nedströms och till förbättring av
vattenkvalitén i dagvattenrecipienterna såsom
Sularpsbäcken och Höje å. Vidare ska dagvattenhanteringen inte överstiga gällande regleringar i
berörda dikningsföretag. För att uppnå detta avses stora fördröjningsmagasin byggas, dels i den
stadsmässiga miljön – som bassänger, vattenspeglar eller gröna ytor som kan vattenfyllas vid
behov och dels i en rekreativ miljö med naturliknande dammar och vattensystem.
Sammantaget bedöms planförslaget inte innebära betydande miljöpåverkan för dagvatten
förutsatt att föreslagen hantering med fördröjning och rening av dagvattnet sker.
KONSEKVENSER
ut enligt planalternativet. Planen bedöms därför
ej påverka miljökvalitetsnormer för Höje å och
Kävlingeån negativt.
Varken kustvatten eller sjöar med fastställda miljökvalitetsnormer berörs av planförslaget och är
därmed inte relevanta att behandla i denna MKB.
Höje å och Kävlingeån är inte upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska
skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Grundvatten
De stora anläggningarna MAX IV och ESS med
stora grundläggningskonstruktioner bedöms påverka grundvattenförhållandena mycket lokalt
(inom respektive fastighet) på grund av den täta
lermoränen.
I övrigt görs inga förändringar som påverkar
grundvattenförhållandena.
Dagvatten
I nollalternativet tas en mindre andel av jordbruksmarken i anspråk jämfört med planförslaget, vilket även innebär att dagens jordbruksdränering förändras i mindre omfattning.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Dagvattenhanteringen för MAX IV och ESS har
Fastställda miljökvalitetsnormer för vatten finns utretts i detaljplaneskedet. Dagvattnet från dessa
i dagsläget för ett antal s k vattenförekomster anläggningar föreslås utjämnas i öppna dagvat(grundvatten, kustvatten, vattendrag och sjöar) tenmagasin inom respektive planområde innan
samt för utpekade fisk- och musselvatten.
det leds vidare till recipienten. Magasinen föreNågon grundvattenförekomst som har fastställd slås utformas så att det dimensionerande flödet
miljökvalitetsnorm berörs inte av planen.
till dikningsföretagen, som motsvarar dagens
Fastställda miljökvalitetsnormer för vattendrag flöde, inte överskrids. I övrigt avvattnas planomfinns för Höje å och Kävlingeån. De båda vatten- rådet likt idag.
dragen bedöms ej påverkas negativt av planen,
eftersom dagvattnet kommer tas omhand. Flödet Miljökvalitetsnormer för vatten
till Glomsbäcken och vidare till Sularpsbäcken
och Kävlingeån samt till Höje å kommer att vara Miljökvalitetsnormerna för vatten bedöms inte
möjligt att reglera till jämnare flöden genom före- påverkas av nollalternativet, se beskrivning av
slagen dagvattenhantering. Vidare bedöms läcka- konsekvenser under planförslaget.
ge av näringsämnen till våtmarkerna nedströms
planområdet minska när jordbruksmarken byggs
61
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Trafik och buller
Trots ambitionen att dämpa biltrafiken i Brunnshög genom 1/3-delsmålet i transportstrategin för
Brunnshög, kollektivtrafiksatsning med spårväg
och ambitionen att stärka gång- och cykeltrafiken, innebär utbyggnaden av Brunnshög, genom
sin storlek, att biltrafikflödena ökar kraftigt på
det övergripande trafiknätet inom planområdet
jämfört med idag. Inom den planerade stadsdelen utgör Solbjersvägen, Odarslövsvägen och
Utmarksvägen, huvudstråk i den planerade vägstrukturen. Solbjersrondellen är ett viktigt nav i
vägsystemet och kommer att få en hög belastning
vid utbyggnad av planförslaget. Trafikökningen
innebär också behov av separata gång- och cykelvägar, vilket också ingår i planförslaget.
Brunnshögsområdets trafiktillskott till det övergripande vägnätet bedöms till största delen kopplas till E22 söderut (60- 70%), medan resterande
trafik till övervägande delen förväntas hanteras
av E22 norrut och Norra Ringen. Antagandet baseras på jämförelse med dagens resmönster till
Ericssonkvarteret på Brunnshög, där den absoluta merparten av bilresandet inte kommer från
boende i Lunds kommun utan från kommuner
söder om Lund.
Redan idag har trafikplats Lund Norra har framkomlighetsproblem under vissa tider på dygnet,
vilket påverkar trafiken på E22. Ökad trafik i
trafikplats Lund norra förväntas påverka framkomligheten på E22 påtagligt i norrgående körfält mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats
Lund Norra.
Planförslaget omfattar därför utbyggnad av en
ny trafikplats på E22, trafikplats Ideon. Trafikplats avser främst betjäna söderifrån kommande
trafik på E22 som har Ideonområdet som målpunkt. Detta skulle fördela trafiken och friställa
kapacitet både i trafikplats Lund Norra och på ett
avsnitt av Norra ringen. Enligt genomförda trafikanalyser (SYDKAP 2008) kan en utbyggnad av
Brunnshög under ca 20 år klaras med utbyggnad
av trafikplats Ideon, utan att framkomligheten på
E22 försämras. Förutsatt en utbyggnad av MaxIV, ESS mm på Brunnshög bedöms trafikplats
62
Ideon främja riksintresset för kommunikation
genom minskad olycksrisk (upphinnandeolyckor
vid köbildning) samt förutsätta fortsatt god framkomlighet för motorvägens trafik (eftersom köbildningar motverkas).
Vid fortsatt utbyggnad av Brunnshög, enligt visionen, bedöms det finnas behov av ytterligare en
trafikplats för att säkra framkomligheten på E22.
I visionen finns därför en trafikplats ESS, ca 2 km
norr om trafikplats Lund Norra.
Trafikbuller och emissioner
Den ökade biltrafikbelastningen inom planområdet innebär en ökning av trafikbuller samt ökade
emissioner från biltrafik.
Lunds kommun har gjort en kartläggning av
omgivningsbuller för hela kommunen i enlighet
med förordning (2004:675) för omgivningsbuller (miljökvalitetsnormen för buller). Med bullerkartläggningen som underlag kan konstateras
att väg E22 utgör den största bullerkällan intill
planområdet och kommer så att vara även i framtiden. Solbjersvägen utgör också en stor bullerkälla medan trafiken på Odarslövsvägen utgör
en mindre källa. Solbjersvägen tillsammans med
Odarslövsvägen och Utmarksvägen utgör huvudstrukturen i planförslaget och kommer att utgöra
de största bullerkällorna inom planområdet. Spårvägen kommer också att utgöra en bullerkälla.
Planförslaget är utformat med de stora utrymmeskrävande och besökstäta anläggningarna
MAX IV, ESS och Science Village närmast väg
E22. Längs Odarslövsvägen och Solbjersvägen föreslås en blandstad med byggnader i 5-6
våningar och tät struktur. Öster om Utmarksvägen föreslås huvudsakligen bostäder. Med denna
struktur finns ett inbyggt bullerskydd i den planerade bebyggelsen, höga och slutna kvarter längs
de mest trafikerade gatorna och spårvägen samt
utglesad bebyggelse längs gator med mindre trafik. Planförslaget är flexibelt, med möjlighet till
verksamheter, kontor, butiker i den blandade delen, vilket är positivt då byggnadernas innehåll
BILAGA 1
kan anpassas efter bullerpåverkan. Tät bebyggelse utmed de större gatorna kommer dock oundvikligen innebära bullernivåer vid fasad som
överskrider gällande riktvärden, varför bostäder i
flera fall kommer behöva förläggas med så kallad
tyst sida. Detaljerad bullersituation och ev behov
av skyddsåtgärder kommer studeras i efterkommande detaljplaneläggning.
Trafikökningen som utbyggnaden medför kan
innebära bullerpåverkan för befintlig bostadsbebyggelse i anslutning till planområdet. Någon
övergripande bullerberäkning för området som
helhet och påverkan på bebyggelse i anslutning
till planområdet har inte utförts i detta skede,
utan genomförs i detaljplaneskedet (som t ex nu
pågående detaljplanen för kv Solbjer, där konsekvenser och ev skyddsåtgärder för omgivande
kvarter studeras). Det dominerande biltrafikflödet till Brunnshögsområdet, bedöms komma från
väster via trafikplats Lund norra. Utifrån dagens
resmönster till Erikssonkvarteret bedöms huvuddelen av denna trafikmängd komma på E22 söderifrån.
Trafikflödesförändringarna inom angränsande
stadsdelar, Norra Fäladen och Östra Torn bedöms bli begränsade baserat på hur lokaltrafikens
fördelning mellan bil, kolletivtrafik och gångoch cykeltrafik ser ut idag och prognostiseras
för Brunnshög. I den långsiktiga visionen för
Brunnshög möjliggör dock en biltrafikkoppling
till Norra Fäladen, vilken planeras till efter år
2030. När denna förbindelse blir aktuell behöver
trafikflöden och bullersituationen inom Norra Fäladen studeras.
En skattning av luftkvalité enligt Trafikverkets
nomogram för kväveoxider och partilar, PM 10,
i gaturum har gjorts och resultatet indikerar att
ingen miljökvalitetsnorm avseende luftkvalité
överstigs på huvudelen av planområdets huvudgator. Solbjersvägen avsnittet från trafikplats
Lund Norra och österut fram till den tänka spårvägskorsningen behöver studeras vidare.
KONSEKVENSER
Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset
för väg E22 negativt. I nuläget är det inte möjligt
att bedöma planförslagets konsekvenser avseende buller på enskilda delområden i Brunnshög.
Det kan dock konstateras, som beskrivs ovan,
att planen har ett inbyggt bullerskydd både mot
väg E22 och vägarna samt spårvägen inom planområdet i sin struktur vilket är positivt. Inför
fortsatta planläggningar bör bullerutredningar
göras.
En utbyggnad i enlighet med nollalternativet
innebär en betydligt lägre trafikalstring än planförslaget. Trafiken från MAX IV, ESS och Solbjersområdet utgör ett litet tillskott till trafiksystemet. Den ökade trafiken tillkommer framför
allt på Odarslövsvägen och Solbjersvägen. Trafikplats Lund Norra kompletteras med trafikplats
Ideon vilket möjliggör en jämnare fördelning av
trafiken än idag.
Buller
Väg E22 utgör även i nollalternativet den stora
bullerkällan. Vid planläggningen av ESS har en
bullerutredning tagits fram som visar på att bullerpåverkan från trafiken till och från ESS blir
väldigt liten, påverkan från MAX IV torde vara
ungefär densamma.
63
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Slutsatser
miljökonsekvensbeskrivning
I en miljökonsekvensbeskrivning kan inte alla
effekter beskrivas fullt ut i detalj. Påverkan kan
vara svårbedömd och kräva ytterligare utredningar i efterkommande skeden. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför mer ses som en fortgående
process, för att redan tidigt kunna studera planens
påverkan på miljön.
Stadsbyggnadskontoret bedömde i avgränsningen av miljöbedömningen att följande ämnesområden/frågeställningar kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan vid genomförandet av
planen:
• Påverkan på riksintressen
• Dagvatten
• Trafik och buller
• Påverkan på landskapsbild
• Ianspråktagande av jordbruksmark
Avgränsningen av miljöbedömningen har hållits
”levande” under processen och följande preciseringar har gjorts:
• Dagvatten har utökats till ”Vatten” och innefattar både grund- och dagvatten.
• Natura 2000-området tillika naturreservatet
Kungsmarken har beroende på kopplingen till
vattenfrågorna lagts till bedömningen.
• Riksintressena har konkretiserats till att innefatta de riksintressen gällande för naturoch
kulturmiljö och kommunikation.
Det är svårt att helt entydigt konstatera om den
fördjupade översiktsplanen medför en betydande
miljöpåverkan eller inte, då vissa aspekter behöver studeras på en mer detaljerad nivå. Med
fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög
som grund föreslås därför vidare utredningar vid
fortsatt planläggning.
64
Nedan sammanfattas bedömningen av den miljöpåverkan som följer genomförande av den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög:
• Det går inte att utesluta att den fördjupade
översiktsplanen kan medföra en betydande
miljöpåverkan på landskapsbilden eftersom
arbete med forskningsanläggningarnas och rekreationsområdets utformning pågår.
• Den fördjupade översiktsplanen bedöms inte
medföra en betydande miljöpåverkan för naturmiljön. Planförslaget bedöms ej heller
medföra betydande miljöpåverkan på Natura
2000-området Kungsmarken.
medföra betydande miljöpåverkan på riksintressena för kulturmiljön förutsatt att ESS och
rekreationsområdets utformning anpassas till
riksintressets värden.
• Den fördjupade översiktsplanen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan för hushållningen med naturresurser (ianspråktagande av
jordbruksmark).
• Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för kommunikation, E22, negativt.
medföra betydande miljöpåverkan för vatten.
• I nuläget är det inte möjligt att bedöma den
fördjupade översiktsplanens betydande miljöpåverkan för buller, bland annat eftersom
bullerbelastningen hänger samman med utbyggnadens totala omfattning och därmed trafikbehov, samt fördelning mellan verksamheter och bostäder, som är olika bullerkänsligt.
•
Planförslaget kan komma att innebära prövning
enligt annan lagstiftning såsom Miljöbalken och
lagen om kulturminnen m m. Vidare kan i dagsläget inte avgöras om eventuell dispens från det
generella markavvattningsförbudet i Skåne kan
komma att krävas.
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Sociala konsekvenser
Syftet med detta avsnitt är att översiktligt belysa
hur befolkning, service, barnperspektiv och tillgänglighet kan påverkas inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög och därmed också belysa de sociala konsekvenserna av
planförslaget.
Befolkning och service
Lunds kommun har sedan 80-talet haft en positiv
befolkningsutveckling och prognosen framöver
ser positiv ut. Befolkningen i Lunds kommun
präglas av högre andel unga vuxna. Den stora andelen unga vuxna gör att efterfrågan på hyresrätter är stor eftersom de unga vuxna är på väg in på
bostadsmarknaden och inte alltid har kapital att
sätta in i en bostadsrätt eller villa. I studentstaden
Lund är också efterfrågan på studentboende stor.
I Brunnshög finns kontorsfastigheter etablerade
samt några få bostäder. Servicen är låg i området
eftersom det är för få människor som bor och arbetar här.
Planalternativet
Planförslaget innebär att Brunnshög har ett stort
flöde av människor som rör sig i området då de
besöker området, de bor där och de arbetar där.
Brunnshög har förutsättningar för att kännas
tryggt i och med människoflödena, både dag och
kvällstid. Verksamheterna i området tillför stora
kvaliteter för de boende och ger ett underlag för
en bättre service. Antalet boende påverkar skola,
barnomsorg och vårdinrättningar i området, som
blir naturliga inslag. Även internationella skolor
och förskolor kommer att efterfrågas då internationell personal till viss del kommer att arbeta på
forskningsanläggningarna samt på några företag
i området. De har företrädesvis familjen med sig
om de stannar en längre period. Brunnshög ger
i detta planalternativ också större förutsättning
för olika bostadsstorlekar och blandade upplåtelseformer vilket i sin tur gör att det är möjligt
med kontinuerlig inflyttning till och omflyttning i
området. Sociala kontakter skapas genom intima
gaturum och gårdsrum, detta finns det plats för i
Brunnshög. Ett stort och varierat bostadsbyggande med arbetsplatser och service integrerat skapar
stadsdelar med liv. Detta är utgångspunkten för
mötesplatser och trygga miljöer. Bostadsbebyggelse har starka samband med social utveckling.
Åtta procent av Lunds befolkning är mellan noll
till sex år, alltså i förskoleålder. Av de cirka 6000
människor som beräknas bo i Brunnshög år 2030
behöver omkring 385 barn förskoleplats, om demografin i Brunnshög ser ut som den gör i Lunds
kommun. Detta innebär uppskattningsvis runt
24 dagisavdelningar (om man förutsätter att en
avdelning inrymmer ca 16 barn). 14 procent av
Lunds befolkning är mellan 7 och 19 år och går
alltså i grundskola/gymnasium och ca 99 % av
sexåringarna går i förskoleklass. I Brunnshög beräknas det år 2030 finnas omkring 800 barn i åldern 6-15 år som ska gå i skola. Detta motsvarar
omkring 12-16 klasser i årskurs F-3 respektive 18
klasser i årskurs 4-9.
Fyra procent av Lunds befolkning är över 80 år.
Detta innebär att 240 äldre personer i Brunnshög
sannolikt behöver äldreomsorg.
Planförslaget väntas innebära ökat tryck på bostadsmarknaden i Lund och dess kransorter. Det
finns risk för ekonomisk bostadssegregering.
Nollalternativ
Etableringen av MAX IV och ESS gör att människor rör sig i området under en stor del av vardagarna. Gästforskare m fl korttidsboende arbetar och bor i området. Antalet yrkesverksamma i
området utgör tillräckligt underlag för vissa typer
av service. Lunchrestauranger finns i första hand
etablerade i anslutning till kontoren. Viss handel
finns i området. Blandstaden har inte förverkligats enligt planerna. Området har utvecklats till
en något enslig enklav där stadsbilden präglas de
två storskaliga forskningsanläggningarna. Den
glesa, öppna strukturen medför bristande rumslighet i den byggda miljön vilket merför sämre
lokalklimat och gör området ödsligt och otryggt
under vissa delar av dygnet.
Den goda kollektivtrafiken, med spårvägen, stärker flödet av människor och kopplar området till
övriga staden.
65
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Barnperspektivet
Tillgänglighet
I dagläget är Brunnshög ett område som inte vänder sig till barn. I anslutning till kontorsfastigheterna finns inga utrymmen för barn.
I de få lägenheter som finns uppförda bor även
barn och där finns gårdar för lek och stimulans.
Lundalänken genom Brunnshög trafikeras idag
med buss. Två hållplatser finns inom området,
ingen går idag bort till MAX IV eller till ESS
framtida placering. Tillgängligheten med bil är
god då påfart till E22 finns i området. Regional
busstrafik stannar också utmed E22:an.
Området är storskaligt och avstånden blir snabbt
långa för gångtrafikanter.
Planalternativet
Brunnshög kommer att vara en stadsdel med
småstadskaraktär, där möjlighet till både närhet
till stadsdelscentrum och grönska kan skapas. Ju
större kvarteren blir och ju fler de blir kommer
dock avståndet till stadsdelscentrumet att öka.
Tillgängligheten för barn, äldre och personer
med funktionsnedsättning i Brunnshög är god då
området i sin helhet är anpassat efter de normer
och krav som ställs vid nybyggnation. Tillgängligheten i form av kollektivtrafik är också god
då spårvagnen trafikerar området. Spårvägen är
utbyggd även i nollalternativet, varför det enda
som kan förbättras vad gäller denna tillgänglighet
till Lunds centrum är turtätheten. Underlaget för
resor till Brunnshög ökar i och med etableringen
av ESS. Tillgängligheten till E22:an är också god
i och med påfarten belägen i området.
Handel och service på gång- eller cykelavstånd
gör det lättare för familjer att få ihop vardagen
där de är bosatta. Fler människor bor och arbetar i Brunnshög i planalternativet, varför också
underlaget för handel och service ökar. Förutsättningarna för en tillgänglig och utbyggd handel
och övrig service ökar. Om bilanvändandet ska
minska är detta en förutsättning i kombination
med väl fungerande kollektivtrafik.
MAX IV är under uppförande, ett stort böljande
landskap med kullar kommer till viss del att omgärda anläggningen. Detta landskap kommer att
vara öppet för allmänheten och kan bli ett populärt ställe att umgås med barn på året runt.
Planalternativet
Brunnshög är till stor del utbyggt och är ett tätbebyggt område med småstadskvarter. Runt
stadsdelen finns stora möjligheter till rekreation
i bland annat forskningsanläggningarnas grönområden. Inne i kvarteren finns mötesplatser och
intima gaturum som kan användas av barnen. Det
är viktigt att platserna även anpassas till de små
och inte bara skapas för de vuxnas behov. Underlaget för skola och barnomsorg kommer att vara
stort i Brunnshög och det har funnits möjlighet att
planera för detta också i och med att området är
nyexploaterat utan några begränsande strukturer,
varför dessa verksamheter bör ha utvecklats med
i första hand barnens behov i fokus. Närheten till
Kungsmarken ger tillgång till naturupplevelser
och naturlek på nära håll.
Nollalternativet
Området vänder sig inte till barn. Det finns inga
verksamheter eller anläggningar som riktar sig
till barn eller familjer.
MAX IV omges av gröna kullar som kan användas vintertid för pulkaåkning och resterande del
av året för intressanta utflykter och rekreation.
De bostäder som finns längst i södra delen av
Brunnshög vänder sig till närliggande bostadsområden i angränsande stadsdelar.
66
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Slutsatser sociala konsekvenser
Nollalternativet
Tillgängligheten i form av kollektivtrafik är god
då spårvagnen trafikerar området. Tillgängligheten till E22:an är också god i och med påfarten
belägen i området. Forskningsanläggningarna
nås av gång- och cykeltrafiken. Områdets vindutsatta läge kan till viss del även göra att det blir
svårt att välja cykel som färdmedel in mot stadskärnan eller till angränsande stadsdelar.
Planalternativet genererar fler människor till
Brunnshög. Detta medför förbättrad tillgänglighet eftersom underlaget för kollektivtrafiken blir
större. Fler människor skapar också större flöden
med liv och rörelse i stadsdelen inte bara på dagtid utan även på kvällen. Tryggheten upplevs som
större. Med fler människor som arbetar, bor och
vistas i området finns det också ett större underlag att utveckla servicen i området. Ett mer utbyggt Brunnshög genererar också fler bostäder,
där variationen kan bli större. Fler människor har
möjlighet att efterfråga bostäderna i Brunnshög.
67
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Ekonomiska konsekvenser
Näringslivets utveckling har betydelse för antalet
anställda i Lund och regionen och ger underlaget
för bostadsmarknaden. Näringslivet och de personer som arbetar och bor i Lund har också en direkt effekt på den skatt som kommunen kan få in.
Skånes tillväxt
Skånes näringsliv är under stark strukturomvandling. Förnyelsen polariseras till regionens västra
sida, framför till allt Malmö-Lund. Malmö-Lund
står för 40 procent av regionens näringsliv. Kunskapsintensiva tjänster växer i första hand fram i
nära anslutning till regionens stora befolkningskoncentration, som också hyser de forskningsoch utbildningsinstitutioner som krävs för att
skapa ett företagsklimat som förmår attrahera
internationella investeringar. Sannolikheten för
att nya tjänstebranscher ska uppträda och växa är
störst i regioner med en redan bred branschstruktur och det är i sydvästra Skåne regionens kunskapsindustri växt fram och banat väg för en stor
och växande sektor av företagstjänster. Tillväxt
genererar ytterligare tillväxt i en positiv spiral.
Även efterfrågan på byggsektorn, fastighetsbranschen, transportsektorn m.fl. har god utveckling i
framför allt Malmö-Lund. Näringslivets lokaliseringspreferenser är kopplade till närhet till större
städer, hamn, flygplats, större trafikplatser.
Många av Skånes kommuner har under den senaste tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling. En förklaring till att i princip hela
Skåne har vuxit är det ökade tryckt på bostadsmarknaden som har skapat utträngningseffekter till kranskommunerna. Flyttmönster i Skåne
visar att ungdomar flyttar från invånarmässigt
mindre kommuner till större. När de bildar familj
flyttar de ofta från de större kommunerna till någon mindre, närliggande kommun. De vill gärna bo marknära och i kontakt med naturen. Det
regionala bosättningsmönstret struktureras av
järnvägar och större vägar. Områden och tätorter
nära större centrum och i goda kommunikations68
lägen har en högre befolkningstäthet än omgivande områden. Det störst antalet bostäder finns
i Malmö, Lund och Helsingborg. Sedan år 2000
har kommunerna i Skåne rapporterat en ökad bostadsbrist.
Planalternativet
Lund fungerar som en tillväxtmotor med koncentration mot universitetet, sjukvården och de stora
etablerade företagen i staden. MAX IV befäster
tillsammans med övriga näringslivet Lunds ställning inom högre utbildning och forskning på
europeisk nivå medan ESS lyfter staden till det
globala planet där man kan jämföras med USA
och Japan i vissa avseende vad gäller forskning
och utveckling.
Universitetet och de högteknologiska företagen
är tillsammans med anläggningarna ESS och
MAX IV förutsättningar för arbetstillfällen och
snabb tillväxt. I Brunnshög och på IDEON finns
internationella företag som valt att förlägga verksamheten i Lund på grund av de båda anläggningarna. Intresset för staden är stort, etableringar sker främst i kunskapsstråket med koppling till
ESS och MAX IV.
Utträngnings- och spridningseffekter av näringslivet märks nu av i Skåne där nya kluster kan växa
upp eller bli starkare på andra platser än i Lund. I
Lund är fokus på forskning och utveckling, medan andra näringsgrenar kan se fördelar att lokalisera sig på andra ställen. Dock är det Lund och
framför allt Brunnshög och Kunskapsstråket som
kommer att få den största utväxlingen på näringslivets utveckling.
Sydvästra Skåne har de högsta bostadspriserna
och är den del av Skåne som förstärks mest med
nya företag och har den största befolkningskoncentrationen. Det finns ingen anledning att tro att
trenden bryts fram till 2030. Utträngningseffekten och spridningseffekten kommer att bli mycket tydlig i bostadspriserna både inom Lund och i
kranskommunerna. Spridningseffekterna innebär
att om attraktionen (områdespriserna) i ett område ökar ger detta en effekt på priserna i omkringliggande områden. Utträngningseffekten menas
BILAGA 1
de positiva effekter som områden runt ett populärt område kan tillgodogöra sig när priserna i det
populära området överstiger betalningsviljan/förmågan hos vissa grupper som då väljer att
flytta till de omkringliggande områdena istället.
Med både ESS och MAX IV etablerade i Brunnshög kommer de indirekta effekterna att bli stora
och ge näringslivet i regionen en unik möjlighet
att utvecklas och växa. Detta kommer göra att
människor väljer att bo i Lund med omnejd för
att det finns arbete där och för att regionen anses
attraktiv och spännande. Alla kommer inte att ha
råd att bo inne i Lund eftersom priserna kommer
att stiga i takt med att efterfrågan på boende ökar
varför bostadsmarknaden utanför Lund också
kommer att växa. Även underlaget i andra kommuner kan då växa och servicen och näringslivet
kan utvecklas mer positivt även här till följd av
forskningsanläggningarnas etablering i Lund.
KONSEKVENSER
Nollalternativet
Kunskapsintensiva tjänster växer i första hand
fram i nära anslutning till regionens stora befolkningskoncentration som också hyser de forskningsoch utbildningsinstitut som krävs för att
skapa ett företagsklimat som förmår attrahera
internationella investeringar. Tillväxt genererar
ytterligare tillväxt och Lund är en av kärnorna till
tillväxten i Skåne. Ideon, Ideon Medicon village,
MAX IV och ESS är de drivande aktörerna bakom den kunskapsdrivande utvecklingen i Lund.
Någon större spridnings- eller utträngningseffekt
från Lund vad gäller näringslivets lokalisering till
följd av Brunnshög och MAX IV går inte att se i
Skånes näringsliv 2030. Effekterna av näringslivet i Brunnshög är för litet för att det ska generera
några mätbara effekter för näringslivet i Skåne.
Vad gäller bostadsprisena och uttränglingseffekter är nollalternativet jämförbart med planaltenativet.
69
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Lund och Brunnshög
Kontorssysselsättningen i Malmöregionen, där
Lund ingår, har utvecklats svagare under 2011
efter ett par år av stark tillväxt. Dock ökar sysselsättningsgraden. Hyresnivåerna på kontorsmarknaden i Lund har förblivit oförändrade. Direktavkastningen har också varit stabil.
I Lund har byggherrar och exploatörer en mycket
positiv syn på kontorsmarknaden och många nya
kontorsprojekt är under planering och byggnation. Lund brottas dock med relativt stora vakanser i kontorsfastigheter.
I Lund bygger man ibland på spekulation eftersom det finns en stark tilltro till forskningsanläggningarna ESS och MAX IV och det kluster
av utvecklings-/forskningsföretag som kommer
att etablera sig i kommunen. Fokus på utvecklingen av kontorsfastigheter ligger i nordöstra
Lund i kunskapsstråket. Brunnshög har inte börjat exploateras för kontorsfastigheter utan Ideonområdet dominerar kontorsmarknaden.
Lunds kommun har sedan 80-talet haft en positiv
befolkningsutveckling och prognosen framöver
ser positiv ut. Befolkningen i Lunds kommun
präglas av unga vuxna. Jämfört med Malmö
Lund LA1 har Lund en lägre andel befolkning
inom samtliga övriga ålderskategorier.
Den unga befolkningen med många studenter gör
att hyresrätter som bostadsform är attraktivt och
här är också bristen stor.
Under 2010 färdigställdes 411 bostäder i Lund
(nybyggnation). Av nybyggnationen var 34 procent hyresrätter, 23 % bostadsrätter och 43 %
äganderätt. I jämförelse med andra kommuner
har Lund byggt förhållandevis mycket. Sett till
antalet nybyggda bostäder per ny invånare hamnar Lund på tredjeplats efter Umeå och Växjö.
Lund har ett av de högsta priserna på villor i kronor per kvadratmeter räknat i Skåne. Lund har
också höga bostadsrättspriser, kvadratmeterpriset
ligger över både priserna i Malmö och Helsingborg.
70
Planalternativet
Tack vara universiteten, forskningsanläggningarna och företagen som finns etablerade i Lund
finns en koncentration av högutbildad arbetskraft
som är attraktiv för de företag som väljer att etablera sig på Brunnshög och på IDEON. En positiv
spiral har startat där fler etableringar av företag
leder till fler etableringar. Denna positiva spiral
kommer också stadslivet till godo i Brunnshög
och kring anläggningarna eftersom fler och fler
människor lever och rör sig i området. Detta ger
också bättre förutsättningar för handel och service i Brunnshög.
Sciense Village har stora möjligheter att bli den
magnet som man planerat för där vetenskap, kultur, idrott och nöjen förenas och blandas. Underlaget med de båda forskningsanläggningarna är
så stort att det finns potential att göra platsen till
ett internationellt välkänt turistmål.
Brunnshög har lyckats bli en hel stadsdel med
mycket människor som lever och bor där. Många
människor i stadsdelen är också bara där på besök
vilket ger en mer nyanserad bild av en stadsdel
med influenser från många olika delar av världen.
Prisbilden är relativt hög eftersom kommunikationen med Lundalänken och de tre hållplatserna
inom stadsdelen är så bra samtidigt som stadsdelen upplevs som färdigbyggd och tät. Närheten
till företagen och forskningsanläggningarna där
gör också att många vill bo där, då närhet till arbetsplats och staden uppskattas. Brunnshög har
också kopplats ihop med staden på ett attraktivt
sätt, bland annat med Lundalänken, men också
med stråk som gör det lätt att ta sig till och från
centrum utan onödiga omvägar. Brunnshög är en
blandad stadsdel med småstadskvarter med bostäder och icke störande verksamheter.
BILAGA 1
KONSEKVENSER
Nollalternativet
När anläggningar som MAX IV och ESS etablerar sig på nya plaster får det en påverkan på samhället och näringslivet runt anläggningarna. Hur
stora dessa blir är svårt att säga på förhand eftersom utvecklingen är beroende av att nya konstellationer mellan näringsliv, kommuner, universitet m.fl. kan byggas upp och utvecklas. Med två
anläggningar av högklassig forskningsmiljö med
högt nationellt och framför allt internationellt
värde stärker Lund sin position och attraktivitet
som lokaliseringsalternativ för nationella och internationella företag.
MAX IV och ESS kommer direkt att påverka bostadsmarknaden genom att efterfrågan på flexibelt boende kommer att bli större i Lund. Denna
effekt kommer dock inte att bli oöverblickbar
eftersom det är ett begränsat antal personer som
kommer att arbeta på anläggningen eller på annat
sätt vara knuten till den. Främst kommer hyresrätten att påverkas och bli än mer eftertraktansvärd eftersom det redan råder brist på hyresrätter
i Lund. Även lägenhetshotell och vanliga hotell
kommer att efterfrågas i anslutning till anläggningen. MAX IV kommer sannolikt att ha en
övervägande del personal som redan bor i Sverige. Dessa har en lägre tröskel för att köpa sin
bostad än de personer som flyttar till Sverige för
första gången, varför även ägarmarknaden för bostäder kommer att påverkas. Priserna på både bostadsrätter och villor kommer att påverkas uppåt i
de områden som personalen väljer att bosätta sig.
71
KONSEKVENSER
Slutsatser ekonomiska
konsekvenser
Den stora skillnaden mellan nollalternativet och
planalternativet är antalet människor som kommer att röra sig i Brunnshög och antalet företag
som kommer att vara etablerade här.
Fler människor som bosätter sig i Lund och
skriver sig där innebär större skatteintäkter för
kommunen. För bostadsmarknaden innebär det
en ökad efterfrågan och priser som kommer att
pressas uppåt, både i Brunnshög och i Lund i övrigt. Utträngningseffekter och spridningseffekter
kommer också att påverka kranskommunerna
med ökade bostadspriser även där.
Fler människor knutna till Brunnshög ger också
ett större underlag för att knyta ihop Brunnshög
med resterande Lund och framför allt centrum.
Spårtrafiken kommer att komma till stånd.
Fler människor knutna till Brunnshög ger också
ett större underlag för handel, mötesplatser, restauranger, hotell m.m. i området. En uppåtgående
spiral initieras där fler människor skapar fler arbeten, exempelvis inom service och tjänstebranscher. Fler arbetsplatser genererar fler människor
och så vidare. Företag som inte har någon direkt
knytning till forskning och utveckling kan också
komma att etablera sig på Brunnshög eftersom
det är enkelt att rekrytera kompetent personal
där. Koncentration av humankapital är en viktig
förutsättning vid lokaliseringsbeslut för företag.
72
BILAGA 1
BILAGA 1
Avstämning mot nationella
miljökvalitetsmål
Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar
utveckling är att skydda människors hälsa, bevara
den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget
av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt
samt att skydda natur och kulturlandskap.
Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår
naturoch kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar.
Uppfyllelse av miljömål
De miljömål som bedöms beröras av projektet är
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Skyddande ozonskikt
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Myllrande våtmarker
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö
Ett rikt växt och djurliv
- det vill säga 11 av de 16 målen.
KONSEKVENSER
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10.Hav i balans samt levande kust och skärgård
11.Myllrande våtmarker
12.Levande skogar
13.Ett rikt odlingslandskap
14.Storslagen fjällmiljö
15.God bebyggd miljö
16.Ett rikt växt- och djurliv
Sveriges 16 miljökvalitetsmål, antagna av riksdagen
I tabellen på kommande sidor görs en avstämning
mot de berörda miljömålen.
73
KONSEKVENSER
BILAGA 1
Miljömål
Nollalternativet
Planalternativet
Begränsad klimatpåverkan (1),
Frisk luft (2),
Bara naturlig försurning (3),
Skyddande ozonskikt (5),
Ingen övergödning (7)
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt natur eller kulturvärden inte skadas och halten av
växthusgaser i atmosfären ska, i
enlighet med FN´s ramkonvention
för klimatförändringar, stabiliseras. Den försurande effekten av
nedfall och markanvändning ska
underskrida gränsen för vad mark
och vatten tål.
Motverkas till viss del då tillkommande ny bebyggelse medför
ökad trafikering, men den planerade kollektivtrafiklinjen (spårvägen) till centrala Lund bedöms i
viss mån kunna dämpa trafikökningen.
För medverkande av miljömålen bedöms det positivt om den
tillkommande bebyggelsen kan
kopplas till Lunds fjärrvärmenät
och eventuell överskottsvärme
från planerade verksamheter
överförs till fjärrvärmenätet.
Nollalternativet medverkar till viss
del till måluppfyllelsen genom
att jordbruksmark tas i anspråk
varmed läckage av näringsämnen
från planområdet reduceras. Det
sker dock i mindre grad än i planalternativet.
Grundvatten av god kvalitet (9)
Grundvattnet ska ge en säker och
hållbar dricksvattenförsörjning
Nollalternativet varken med- eller Planalternativet varken med- eller
motverkar målet. Inga utpekade
motverkar målet. Inga utpekade
grundvattenförekomster berörs. grundvattenförekomster berörs.
Målen motverkas genom att planalternativet innebär ökad trafikering, men samtidigt möjliggörs
koppling till befintliga kollektivtrafik- samt gång- och cykelvägnät
och dessutom föreslås utbyggnad
av en spårvagnslinje inom stadsdelen. Dessa åtgärder bedöms i
viss utsträckning kunna dämpa
trafikökningen.
För medverkande av miljömålen bedöms det positivt om
planområdet kopplas till Lunds
fjärrvärmenät och eventuell
överskottsvärme från planerade
verksamheter överförs till fjärrvärmenätet.
Alternativet innebär vidare att
större arealer jordbruksmark än
i nollalternativet tas i anspråk
vilket reducerar läckage av näringsämnen från planområdet och
medverkar till måluppfyllelsen.
Levande sjöar och vattendrag (8), Bedöms medverka i viss utsträck- Bedöms medverka till måluppfylning då näringstillförseln till reci- lelse då läckage av näringsämnen
Myllrande våtmarker (11),
pienter förutses minska i nollaltill recipienter förutses minska till
Ett rikt växt- och djurliv (16)
ternativet och att den föreslagna följd av utbyggnaden.
Målen innebär bland annat att
dagvattenhanteringen, med förDen föreslagna dagvattenhansjöarnas, vattendragens och hadröjning och rening inte bedöms teringen, med fördröjning och
vens värden för den biologiska
innebära att miljökvalitetsnormer rening, bedöms inte heller i utmångfalden skyddas. Våtmarker- för vatten påverkas negativt. Inte byggnadsalternativet innebära att
nas ekologiska och vattenhållande heller mark- och vattenområden
miljökvalitetsnormer för vatten
funktion ska bibehållas och beva- med höga naturvärden bedöms
påverkas negativt. Åtgärderna
påverkas negativt.
ras. Hotade arters populationer
kan medverka till att förbättra flöoch spridningsmöjligheter säkerdesjämnheten och vattenkvalité i
recipitenerna nedströms.
ställs och arter ska kunna fortleva
i långsiktigt livskraftiga bestånd
Vidare studier och eventuella åtgärder erfordras för att säkerställa
med tillräcklig genetisk variation.
att mark- och vattenområden
med höga naturvärden inte ska
påverkas negativt.
74
BILAGA 1
Miljömål
KONSEKVENSER
Nollalternativet
Planalternativet
Ett rikt odlingslandskap (13)
Motverkas i relativt liten grad genom att högproduktiv jordbruksOdlingslandskapets värde för
biologisk produktion och livsmed- mark tas i anspråk.
elsproduktion ska skyddas samtidigt som biologisk mångfald och
kulturmiljövärden bevaras och
stärks.
God bebyggd miljö (15)
Bebyggd miljö ska utgöra en god
och hälsosam livsmiljö. Naturoch kulturvärden ska värnas och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras miljöanpassat och så att god hushållning
med mark främjas.
Motverkas i stor grad genom att
högproduktiv jordbruksmark tas i
anspråk.
Vidare studier och åtgärder erfordras för att biologisk mångfald
och kulturmiljövärden i anslutning
till planområdet ska kunna bevaras och stärkas.
Föreslaget rekreationsområde
inklusive öppna dagvattensystem
ökar den biologiska mångfalden
i åkerlandskapet och bidrar därmed till måluppfyllelse.
Motverkas i viss utsträckning då
Planens inriktning är skapa en
buller och luftföroreningar ökar i långsiktigt hållbar stadsdel genom
området till följd av ökad trafike- att erbjuda goda boende- och
ring (miljökvalitetsnormer för luft verksamhetsmiljöer. Förutsättbedöms dock inte överskridas).
ningar för en levande stadsdel
skapas vilket bidrar till måluppfylHögklassig jordbruksmark tas i
lelse.
anspråk, men i betydligt mindre
omfattning än i planförslaget.
Miljömålet bedöms dock motKommunen har i översiktsplanen verkas genom att trafikalstringen
(2010) gjort ett ställningstagande medför ökade luftföroreningar
där utbyggnad i de områdens som och bullernivåer i området (miljöföreslås i nollalternativet bedöms kvalitetsnormer för luft bedöms
som lämpligt.
dock i huvudsak inte överskridas).
Vidare innebär valt utbyggnadsForskningsanläggningarna blir
område att högklassig jordbruksmer isolerade, med minskat sermark tas i anspråk. Detta kan
viceutbud mm för anställda. En
till viss del motiveras med att
levande stadsmiljö över dygnet
utbyggnad sker i anslutning till
uppnås inte.
befintlig tätort, med mycket god
tillgänglighet till kollektivtrafik
och där samordningsvinster med
befintliga anläggningar kan göras.
Vidare bedöms ambitionen att
bygga blandstad med en stadsmässig karaktär som positivt för
måluppfyllelsen. Kommunen har
även i översiktsplanen (2010)
gjort ett ställningstagande där
utbyggnad i de områdens som
föreslås i planalternativet bedöms
som lämpligt.
Planförslagets struktur tar hänsyn
till lokalklimatets förutsättningar
såsom vindförhållanden, vilket
ger förutsättningar för god utemiljö och energihushållning.
I det fortsatta planeringsarbetet
bör bevakas att hänsyn tas till
riksintressena för naturoch kulturvärdena samt till landskapsbilden.
75
76
BILAGA 2
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
77
BILAGA 2
Planeringsförutsättningar
Bakgrund
Läge och omfattning
Visionsområdet för Brunnshög omfattar ett stort
område i nordöstra delen av Lunds stad. Området
börjar vid E22 i väster och sträcker sig ner till den
befintliga bebyggelsen i stadsdelen Östra Torn i
söder. I öster avslutas området mot Kungsmarken
och det öppna landskapet. Totalt omfattas cirka
540 ha.
Bild 49:Visionsområdets läge i Lund.
Markanvändning
Huvuddelen av marken inom området utgörs av
åkermark. Längst ner i söder omfattas några bebyggda kvarter, såsom kv Vattentornet med S T
Ericsson och Sony samt kv Solfångaren, ett bostadsområde med cirka 400 boende. Odarslövsvägen och Utmarksvägen genomkorsar området
och utmed vägarna ligger spridda gårdar. En
regional kraftledning, 130 kV, mellan Sege och
Mörarp sträcker sig genom området. Från denna
kraftledning finns en förbindelseledning in till ett
ställverk i Brunnshög, intill E22. I nordväst finns
vindkraftverk, varav ett inom visionsområdet.
Topologi
Området är beläget på en höjdsträckning som
sluttar svagt mot mitten av planområdet och sedan ner mot Glomsjön och Kungsmarken. Markytan inom området varierar mellan nivåerna +89
och +64 med ett höjdparti väster (vid MAX IV),
i söder (vid kv Solbjer och mellan Östra Torn och
Kungsmarken) samt i norr (intill Korsbäcks gård
och ESS).
Befolkning
Inom området bor det under 500 personer, (siffror från 2010-12-31).
Markägoförhållanden
Inom området finns omkring 75 olika registrerade
fastighetsägare men huvudelen av marken ägs av
ett fåtal större markägare. Lunds kommun, Lunds
domkyrka, Lunds stifts prästlönetillgångar samt
Björnstorps gods äger omkring 90 % av marken.
Bild 50: Området ligger högt i landskapet. Till stora delar
faller marken in mot en sänka i områdets mitt och sedan
vidare österut mot Glomsjön i Kungsmarken.
78
BILAGA 2
Teckenförklaring
Björnstorps gods
Lunds kommun
Lunds Domkyrka
Lunds Energikoncern
Lunds stifts prästlönetillgångar
Region Skåne/Skåne läns landsting
Lundamark AB
Privat person - Östra Torn 29:24
Privat person - Räften 1:3
Övriga fastighetsägare
Teckenförklaring
Björnstorps gods
Lunds kommun
Lunds Domkyrka
Lunds Energikoncern
Lunds stifts prästlönetillgångar
Region Skåne/Skåne läns landsting
Lundamark AB
Privat person - Östra Torn 29:24
Privat person - Räften 1:3
Övriga fastighetsägare
Bild 51: Markägoförhållanden. Kartan
visar markägare inom visionsområdet.
Uttag av fastighetsinformation ur databaser oktober 2012.
Stångby
Kävlinge
Förändrad markanvändning
on
Örtofta
F
Förtätning
Blandad bebyggelse, 1-20 år
Håstad
Stångby
Blandad bebyggelse, 21-40 år
Bostadsområde, 1-20 år
Bostadsområde, 21-40 år
Utredningsområde
Verksamheter
Särskilda anläggningar
Område under bebyggande
Grönstruktur
Grönstråk
Flyinge
Flyingeby
Södra Sandby
Lund
Revingeby
F
Kävlingevägen
F
Odarslöv
Reservat för infrastruktur
Järnväg, nybyggnad
Järnväg, alternativ
Spårväg, 1-20 år
Spårväg, 21-40 år
Spårväg, alternativ
Väg, nybyggnad
Väg, ombyggnad
Trafikplats
Järnvägsstation
Hållplats
Kraftledningsreservat
Vindkraftverk i grupper
(vindkraftsutredning 2009)
Torna-Hällestad
Dalby
F
Hjärup
unnesbo
Lund
Staffanstorp
Brunnshög
Veberöd
F
Öresundsvägen
Värdefull natur
Sjöbo
Värdefullt landskapsavsnitt
Kungsmarken
Jordbruk där rekreation kan utvecklas
Odlingsmark
Öster om Utmarksvägen
Genarp
Värpinge
Bevarande
F
Bild 52: Utdrag ur ÖP 2010
som redovisar en utbyggnad i
nordöstra Lund
med särskilda
ÖVERSIKTSPLAN FÖR
LUNDS
KOMMUN
(ÖP2010)
anläggningar
längs
E22
och
blandad bebyggelse öster
därom.
Datum
Upprättad
2010-
Reviderad
Antagen av KF
Linero
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Norränga
10 Kilometer
Råbylund
FÖRÄNDRINGSKARTA
Samrådshandling
Utställningshandling
Antagandehandling
Stadsbyggnadskontoret Ritad av: Birgitta Nilsson m fl
Lunds kommun
Pä 6/2007
79
BILAGA 2
Tidigare ställningstaganden
Översiktsplan 2010
Om Brunnshög säger Översiktsplan 2010 bl.a.
följande:”Brunnshög byggs också som en blandad stadsdel med i huvudsak småstadskvarter där
bostäder och icke-störande verksamheter blandas. Tätheten kan ge utrymme för ett visst inslag
av villa-/radhusbebyggelse. Totalt ger området,
inklusive utredningsområde, utrymme för ca 5200
bostäder, varav ca 1800 i den andra fasen. Ca
145 000 m2 lokalyta kan skapas för icke-störande
verksamheter såsom kontor, handel och service.
Genom området löper Lundalänkens första etapp
med tre hållplatslägen. Stadsdelen planeras få
tydliga torg och gator där handel och service kan
finnas i bottenvåningarna. Underlag kommer att
finnas för större livsmedelsbutiker och skolor.
Närmast forskningsanläggningarna bedöms bebyggelsen bli tätare och innehålla verksamheter
och service med anknytning till universitetet och
högskolan.” [...] ”Utredningsområde Brunnshög
- En del av det i ÖP 2010 markerade utbyggnadsområdet Brunnshög nordost har ändrats till utredningsområde. Skälet till detta är de starka naturvårds- och landskapsbildsintressen som finns
vid Puggängarna och längs Glombäcken. Dessa
intressen kommer att studeras närmare i en kommande fördjupning av översiktsplan för Brunnshögsområdet.”
Om infrastruktur säger ÖP 2010: ”Spårväg - En
första etapp av snabbspårväg, Lundalänken,
byggs till Brunnshög med en förgrening åt nordost
till MAX IV och ESS. Etapp två går från Brunnshög längs Utmarksvägen till Dalby med anslutning till Simrishamnsbanan. [...]. När Brunnshög
byggs ut ytterligare åt nordost förlängs spårvägen med ytterligare ett hållplatsstopp mot nordost. På ännu längre sikt kan den byggas ut till
Södra Sandby. I väntan på spår kan sträckorna
trafikeras av högvärdig regional busstrafik. [...]
Väg - Utvecklingsplanerna i vissa delar av Lund
är så kraftfulla att trots att bilresandet/person
förväntas minska kommer det totala bilresandet
att öka. Detta gäller särskilt nordöstra delarna
av Lunds stad. När Brunnshög börjar fyllas upp
av verksamheter och bostäder kommer det behövas någon ny trafikplats längs E22, och på lång
sikt kan också en avlastande nordlig förbindelse
mellan E22 och väg 108 norr om Vallkärra station bli nödvändig. Vägen kan förlängas mot väg
E6/E20s. [...]”
Översiktsplan 2010 tydliggör också behovet en
efterkommande fördjupning av översiktsplanen
för Brunnshögsområdet. ”Utvecklingen inom
Lund NE/Brunnshög, med avancerade forskningsanläggningar av världsklass, 5 000 framtida invånare och ca 40 000 arbetsplatser komOm hushållningen med markresurser säger ÖP mer att bli ett på många sätt signifikant tillskott
2010: ”För att hushålla med den goda åkermar- till Lund. En sådan ny stadsdel berör allmänna
ken, är förtätning och omvandling en viktig stra- intressen på en nivå som lämpligast studeras vitegi för stadens utveckling. När jordbruksmark dare inom ramen för en fördjupning av översiktsmåste tas i anspråk sker detta genom en mark- plan”. ÖP 2010 är grunden för denna fördjupning
effektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära av översiktsplanen.
lägen. De ytkrävande forskningsanläggningarna
MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att
markanspråket kan motiveras.” [...]
”Stadsbyggnadskontoret har inlett detaljplanläggning för en etablering av ESS. Planeringen
bygger på antagandet att miljöprövningen visar
att ESS kan etableras i Lund nordost om den
framtida MAX IV-anläggningen.”
80
BILAGA 2
Ramprogram för Brunnshög - Vision och
mål för Lund NE/Brunnshög
I oktober 2006 godkände Byggnadsnämnden i
Lunds kommun ett ramprogram för fortsatt planering och utveckling av Brunnshög. Detta är en
utveckling av den av Kommunfullmäktige 199912-09 antagna fördjupningen av översiktsplanen
för ”Brunnshögsområdet i Lund”. Ramprogrammet ger förutsättningar för att arbeta vidare i mindre delområden utifrån den framtagna, övergripande strukturen. En blandad stadsbebyggelse
innehållande kontor, bostäder, handel och annan
service eftersträvas. Området förses med högklassig kollektivtrafik, en spårväg.
Byggnadsnämnden gav 2010-12-09 (§318)
stadsbyggnadskontoret i uppdrag att aktualisera
ramprogrammet för Brunnshög från 2006. Aktualiseringen medför viktiga uppdateringar bl.a.
tillkommer ESS-anläggningen och hållbarhetsfrågorna tydliggörs. Arbetet med aktualiseringen
har påbörjats i och med att ett visions- och måldokument för Lund NE/Brunnshög har tagits
fram. Detta dokument, ”Lund NE/Brunnshög Vision och mål” godkändes av Byggnadsnämnden
våren 2012 samt av samt av projektets styrgrupp:
kommunstyrelsens arbetsutskott/Strategisk samhällsplanering. Dokumentet ska ligga till grund
för all planering i Lund NE/Brunnshög.
Gällande detaljplaner
I Brunnshögsområdet finns idag 17 gällande detaljplaner, det är dock endast 6 av dessa som är
helt inom planområdet. Delar av de planlagda
områdena är ännu inte utbygda. Detta gäller för
t.ex. Höjdpunkten och Solbjer samt delvis för
MAX IV. För dessa tre områden pågår dessutom
nya detaljplaneprocesser. Större delen av Lund
NE/Brunnshög är dock inte detaljplanelagt i
dagsläget.
Bild 53:Vision och mål för Lund NE/Brunnshög
ESS
Science
Village
Parkstaden
MAX IV lab
Lunds Världspark
Centrala
Brunnshög
Bygatorna
Höjdpunkten
Solbjer
y
Dalb
spårväg 2015
till
rväg
spå
Bild 54:Gällande detaljplaner (röd ton) och pågående detaljplaneläggning (grön streckad)inom och intill planområdet,
september 2012
Bild 55:Orienteringkarta, Brunnshög vision
81
BILAGA 2
Pågående planering
European Spallation Source - ESS
European Spallation Source (ESS) är en planerad
multivetenskaplig forskningsanläggning baserad
på en mycket kraftfull neutronspridningskälla.
ESS är ett sameuropeiskt projekt där för närvarande 17 europeiska länder samverkar. Partnerländerna är idag: Sverige, Danmark, Spanien,
Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz,
Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
European Spallation Source AB (ESS AB) är ett
statligt bolag, idag ägt av värdländerna Sverige
och Danmark.
ESS-anläggningen är unik för Sverige och den
måste, för att kunna få byggas och drivas, uppfylla gällande nationella och europeiska krav på
bl.a. miljö och säkerhet.
ESS-anläggningen kommer att underställas:
lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen
(PBL)
tillståndsprövning enligt miljöbalken (MB)
tillståndsprövning enligt strålskyddslagen.
Lunds kommun ansvarar för prövningen enligt
Plan- och bygglagen (PBL), d.v.s hantering av
detaljplan och bygglov. Kommunen är därför
också ansvarig för den miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att
tas fram i samband med detaljplanarbetet. ESS
ansvarar för prövningarna enligt miljöbalken och
strålskyddslagen samt för de miljökonsekvensbeskrivningar som behövs enligt dessa lagstiftningar. Detaljplaneprocessen pågår parallellt med tillståndsprövningar av anläggningens kommande
verksamhet.
Detaljplaneläggning pågår sedan flera år tillbaka.
Lunds universitet ansökte 2005 om lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen genom upprättande av detaljplan för den planerade ESS-anläggningen. Kommunfullmäktige beslutade den
26 maj 2005 att uppdra åt byggnadsnämnden att
i detaljplan pröva lokaliseringen i enlighet med
Lunds Universitets ansökan.
Detaljplanearbetet för ESS-anläggningen påbörjades genom ett programskede som omfattade en
förstudie och ett planprogram. Syftet att dela upp
82
denna del av processen i två skeden var att bryta
ner komplexitete-n, tydligöra frågeställningarna
samt att öka möjligheten för allmänhet och övriga berörda att få insyn och påverka redan tidigt i processen. Förstudien var ute på samråd 1
januari – 6 mars 2009 och planprogrammet var
ute på samråd mellan 10 maj och 28 juni 2010.
Förstudien och programmet ökade kunskapen
om ESS-anläggningen och innebar att också lokaliseringen av ESS-anläggningen förtydligades.
Därefter har ett planförslag har upprättats, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning. Plansamråd
genomfördes under våren 2012, mellan 1 mars
– 20 april. Viss omarbetning har därefter gjorts.
Byggnadsnämnden godkände planförslaget för
utställning vid sitt sammanträde den 2012-09-20.
Utställning avses genomföras under hösten vintern 2012-2013. Antagande av detaljplanen är då
möjligt under första halvåret 2013.
Byggnationen av ESS-anläggningen beräknas
starta under 2013/2014 och anläggningen beräknas kunna öppna till sommaren 2019 för att sedan
vara i full drift till 2025. ESS väntas årligen besökas av 2-3000 europeiska forskare och bedöms få
cirka 400-600 fast anställda.
Bild 56: Illustrationen visar ESS-anläggningens olika
komponenter och funktioner. Källa ESS AB
BILAGA 2
MAX IV
Max-lab är ett svenskt nationellt laboratorium
som drivs av Vetenskapsrådet och Lunds Universitet. Max-lab har funnits i Lund sedan mitten av 1980-talet, då den första synkrotronringen,
MAX I, byggdes. Laboratoriet har sedan dess utvecklats genom tillkomsten av bl.a. MAX II och
MAX III. En vidareutveckling av den befintliga
verksamheten är inte möjlig i det befintliga läget.
I Brunnshög har man funnit en lämplig placering
för den nya, större MAX IV-anläggningen. MAX
IV kommer att bli en synkrotonljusanläggning
med unik prestanda. Synkrontronljus används
inom forskning kring strukturer och dynamik hos
atomer, molekyler och material.
MAX IV har detaljplanelagts och planen antogs
av Kommunfullmäktige 2009-10-29. Uppdatering och revidering av detaljplanen pågår då anläggningen utvecklats och förändrats något sedan
detaljplanens antagande. Bland annat kommer
väganslutningar och byggrätter studeras vidare.
Anläggningen har nu nått byggskedet och byggnadsarbetet är i full gång och anläggningen beräknas stå klar 2015.
Science Village
MAX IV och ESS anläggningarna kompletterar
varandra och samverkan mellan anläggningarna
väntas ge värdefulla vetenskapliga fördelar och
synergieffekter. På området mellan MAX IV och
ESS planeras för Science Village, en mötesplats
med besökscenter (Science Center), filialer för
olika universitet och högskolor i Sverige och Europa, kontor för forskningsanläggningarna och
deras samarbetspartner, servicefunktioner, matställen, butiker, gym och, om möjligt, korttidsbostäder för forskare. Eventuell framtida utbyggnad
av forskningsanläggningarna ska också kunna
förläggas här.
Lundamark AB äger marken där Science Village
sak växa fram, och är ett bolag bildat av Region
Skåne, Lunds Universitet och Lunds kommun.
Under hösten 2011 och våren 2012 arbetade flera
olika konsultföretag med att skapa idéer och förslag på hur Science Village ska kunna utvecklas
och få innehåll och rumslig form.
Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade om
planuppdrag för Science Village i september
2012. Framtagande av ett ramprogram pågår.
Bild 57:MAX IV. under bygget
Bild 59: Science center , Juul o Frost arkitekter, 2011
Bild 58:Visualisering av MAX IV. Fojab och Snøhetta, 2011
83
BILAGA 2
Solbjerområdet
I Solbjer planeras en spårvägshållplats och
upprättande av en ny detaljplan pågår. Nu gällande detaljplan anger i huvudsak kvartersmark
för forskningsändamål och centrumfunktioner
medan programversionen för den pågående planen breddar användningen till bostäder, kontor,
kommunal och komersiell service samt anpassar
strukturen efter de nya planeringsförutsättningar
spårvägen medför. Fullt utbyggt föreslås Solbjer
rymma uppemot 700 bostäder. Vidare föreslås
att parkering i huvudsak löses i källargarage och
P-hus. På ca 60 000 kvm kvartersmark kan drygt
135 000 kvm BTA inrymmas i nya byggnader.
I detta ingår ca 42 000 kvm kontor inklusive
hotell, ca 20 000 kvm i parkeringshus, ca 4 000
kvm lokaler i gatuplan inklusive förskolor . Ny
parkmark omfattande ca 10 000 kvm föreslås
anläggas.
Detaljplaneprogrammet var föremål för samråd
mellan den 9 maj och 23 juni 2011. För närvarande pågår utställning av samrådshandlingarna.
Samråd om planförslaget kommer att hållas den
22 januari 2013.
SOLBJER
”Bananparken”
Bild 60. Visualisering av Solbjerområdet. Atkins
84
Djingis
Kahn
Höjdpunkten
Detaljplanens syfte är att utforma en ny struktur
för kontor inom kvarteret Höjdpunkten och pröva
möjligheten för kontor, tankstation samt lösa trafikfrågor kring dessa kvarter. Dessutom ingår att
befintligt parkeringshus och ny och befintlig teknisk service bereds plats. Huvudidén är att bygga
en ny tätare och mer stadsmässig kvartersstruktur
med i huvudsak kontor inom Höjdpunkten 2 m fl
samt i högre utsträckning än gällande detaljplan
(L 790) medge en etappvis utbyggnad. Avsikten
är också att skapa en bättre relation till övriga delar av Brunnshögsområdet. Byggnadsnämnden
godkände planförslag för samråd i maj 2012.
Förskola och skola
Serviceförvaltningen planerar att uppföra en
skolbyggnad i sydöstra delen av området. Byggnadsnämnden fattade beslut om planuppdrag för
detaljplan vid sitt sammanträden i mars 2012.
Planarbete pågår.
Spårväg
Detaljplanearbete för spårväg mellan Lund C och
ESS pågår i Lunds kommun parallellt med de utrednings- och projekteringsarbeten som hanteras
inom projektet ”Spårvägar i Skåne”, ett samarbete mellan Region Skåne, Malmö, Lund och Helsingborg för framtida spårväg i de tre städerna.
Spårvägen mellan Lund C och Brunnshög är tänkt
att dras i Lundalänkens sträckning från Lund C via
sjukhuset, LTH och Ideon till Brunnshög. Lundalänkens sträckning är förberedd för spårtrafik.
Trafikplats Ideon
Trafikverket låter upprätta en förstudie om en ny
trafikplats på E22, mellan trafikplats Gastelyckan
och trafikplats Lund Norra, benämnd trafikplats
Ideon. I dagsläget uppstår köbildningar på E22 i
norrgående körfält under rusningstrafik och trafikplts Lund Norra är hårt belastad. Förstudien
beräknas vara klar våren 2013. Trafikplats Ideon
finns med bland planerade investeringar i Trafikverkets nationell plan för transportsystemet
för åren 2010-2021, med planerat genomförande
2016-2018.
BILAGA 2
Allmänna intressen
Inom visionsområdet och i dess närhet finns flera
utpekande värden kopplade såväl till de naturgivna förutsättningarna som områdets historia
och framväxt.
Riksintressen
Riksintresse för kommunikationer
(3 kap 8§ MB)
• Väg E22 - statlig väg som ingår i den svenska
delen av ”Trans European Network”, TEN
och i det nationella stamvägnätet. E22 är utpekad som väg av riksintresse och håller motorvägsstandard förbi Lund.
M:K 45
Riksintresse för
kulturmiljövården
Riksintresse för
naturvården
Riksintresse för
kommunikationer (E22)
M:N 86
Riksintresse för
kulturmiljövården
M:K 81
Natura 2000
(SCI habitat)
Bild 61: Riksintressen inom och omkring Brunnshögsområdet
85
BILAGA 2
Revinge by
Södra Sandby
Lund
Dalby
Bild 62:Riksintresse för naturvården - N86: Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet - området är drygt
100 kvadratkilometer.
Riksintresse för naturvården
(3 kap 6§ MB)
• N86: Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet
Riksintresseområdet sträcker sig från Odarslövsvägen i väster till strax öster om Krankesjön i
öster, en sträcka på ca 15 km. Det omfattar bl.a.
områdena Kungsmarken, Maskängen, Sularpskärret, Fågelsångsdalen och Sularpsbäcken. I
området finns riksintressanta geologiska värden
såsom själva åsens topografi, vissa bergarter, lagerföljder och rullstensåsar. Odlingslandskapen
vid Kungsmarken och Önneslöv-Dalby-Måryd
utgör två representativa landskap i slättbygden.
Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter återfinns i naturbetesmarkerna och
ängarna vid bl.a. Kungsmarken och Sulapskärret.
Sularpskärret är ett värdefullt kärr med en rik och
sällsynt flora. Inom området finns internationellt
betydelsefullt våtmarksområde, s.k. CW-område
(CW=Convention on Wetlands), ett flertal Natura
2000-områden och naturreservat samt en nationalpark.
För att bevara områdets värden rekommenderas
fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, na86
turvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Bevarandet av våtmarkernas värden kräver att områdets hydrologi skyddas mot
dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena.
Riksintresseområdets övriga värden kan påverkas
negativt av minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter
eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt,
luftledningar och vägdragningar.
BILAGA 2
Riksintresse för kulturmiljövården
(3 kap 6§ MB)
• M:K 81 - Kungsmarken – Fågelsångsdalen
Fornlämningsmiljö och lämningar efter medeltida biskopssäte med omfattande agrarhistoriska
spår i dalgångsbygden kring Sularpsån.
Lämningarna efter biskop Absalons borg Glumstorp, fossila åkersystem med ryggade åkrar, odlingsrösen, vallar, hägnadssystem och järnåldersgravfält samt bevarade och betade ängs- och
hagmarker. I området ingår även Sandbyholms
holländaremölla från 1800-talets slut med dominerande läge i landskapet samt lämningar efter
medeltida tegelframställning med raserade tegelugnar och bevarade lergropar.
• M:K 45 - Svenstorp - Hviderup - Flyinge Västra Hoby
Vidsträckt slotts- och odlingslandskap kring
Kävlingeån med förhistorisk bruknings- och
bosättningskontinuitet som sedan stormaktstiden präglats av godsförvaltningen vid slotten
Svenstorp och Hviderup samt Flyinge kungsgård och de spår förvaltningen lämnat på såväl landskapets utformning som på bebyggelsens och kyrkornas utveckling inom området.
Dalgångsbygd och odlingslandskap med karaktär
av slättbygd, med bosättningskontinuitet kring
Kävlingeån och med en betydande koncentration
av fornlämningar längs med höjdryggen söder
om Lackalänga.
Talrika fornlämningsmiljöer i form av stenkammargravar, dösar, gånggrifter från stenåldern
samt bronsåldersgravfält med monumentala högar. Medeltida pilkantad vägsträckning - ”Kyrkstigen”. Odarslövs m.fl. kyrkbyar med medeltida,
senare omgestaltade kyrkor och med tillhörande
välbevarat byggnadsbestånd i kyrkbyarna, skolor, prästgårdar och gatehus - företrädesvis från
1800-talet. Svenstorps slott av medeltida ursprung med huvudbyggnad från 1590-talet av arkitekten H van Steenwinckel som är länets främsta exempel på den danskinfluerade Christian IV
-stilen, ekonomibebyggelse i gråsten och tegel,
smedja, parterrer och stor parkanläggning samt
pilevall med dominerande läge i landskapet.
Bronsåldershögar i krönläge utmed Kävlingeån.
Gårdstånga medeltida kyrka som under 1600-talet kraftigt omgestaltas av Anna Brahe, monumentalt gravkor, prästgård från 1800-talet.
Gånggrift och stora bronsåldershögar längs med
ådalen, betade strandängar samt spridd gårdsbebyggelse från 1800-1900-tal och ett landskap
som tydligt präglats av skiftets genomförande
med rätvinkliga vägnät, uppfartsvägar och enstaka alléer.
Natura 2000 (SCI )
(7 kap 27 § MB)
• Kungsmarken (Natura2000 SCI) - Arter som
specifikt utpekas för Kungsmarken är kalkkärrsgrynsnäcka, större vattensalamander,
brushane och röd glada.
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att
hejda utrotningen av växter och djur och för att
skydda deras livsmiljöer. Varje medlemsland har,
med utgångspunkt från EU:s fågel- och habitatdirektiv, valt ut vilka arter och områden som man
vill bevara och bestämmer också över hur de ska
skötas. Alla arter eller områden som skyddas behöver inte vara unika i sitt land, men anses som
hotade i ett europeiskt perspektiv.
Naturreservat
(7 kap 4§ MB)
• Kungsmarken
Kungsmarkens naturreservat bildades 1974 men
områdets botaniska värden uppmärksammades
långt tidigare. Kungsmarken är ett mycket spännande område med en av södra Sveriges största
ängsmarker, stora naturbetesmarker, omfattande
fornlämningar vilka samsas med Lunds akademinska golfklubb i ett mycket vackert landskap.
87
BILAGA 2
Strandskydd
(7 kap 14 - 15§§ MB)
• Glomsjön/Sularpsbäcken
Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för
djur- och växtlivet. Skyddet omfattar land- och
vattenområden, som regel 100 meter (i undantagsfall upp till 300 meter) från strandlinjen vid
hav, sjöar och vattendrag i hela Sverige.
Strandskyddet innebär bland annat att det är förbjudet att uppföra nya byggnader eller konstruktioner inom strandskyddsområdet. Undantag kan
dock ges om det finns särskilda skäl, till exempel
tekniska installationer.
Kungsmarkens
naturreservat
Strandskyddsområde (100m)
Bild 63: Kungsmarkens naturreservat. Sularpsbäcken och Glomsjön omfattas av strandskydd. .
88
BILAGA 2
Större opåverkade områden
(3 kap 2§ MB)
Större ”opåverkade“ mark- och vattenområden
ska så långt möjligt skyddas. Större landsbygdsområden som idag inte korsas av stora trafikleder,
kraftledningar etc skall skyddas från nya ingrepp
som ändrar områdenas karaktär. Syftet är att så
långt möjligt styra större nya exploateringsingrepp till områden som redan tidigare påverkats
av liknande ingrepp. I Lunds kommun är en stor
del av marken påverkad av olika former av större
exploateringsingrepp. Inom några större sammanhängande områden är emellertid ingreppen
jämförelsevis små. Gränserna för områdena bör
betraktas som principiella och därmed tolkas beroende på problemens art.
• Svenstorp
Området karaktäriseras framför allt av det
öppna landskapet med vida utblickar över
Kävlingeådalen.
Bronsåldersgravhögarna, byarna Igelösa och Odarslöv, de större gårdarna Tågarps gård och Västragård
samt Svenstorps slott utgör tillsammans ett
kulturhistoriskt värdefullt sammanhang.
• Kungsmarken-Skarnberga-Valleberg
Området karaktäriseras av stora betes- och
ängsmarker där Kungsmarkens naturreservat
har ett speciellt värde. Skogsvegetation finns
framför allt vid dungarna Linnebjär och Frueräften. I synnerhet i de södra delarna finns
välbevarade trädridåer/stengärdesgårdar i
ägo- och åkergränser.
Ekologiskt särskilt känsliga områden
Enligt 3 kap 3 § MB ska ekologiskt särskilt känsliga områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Grönstruktur- och
naturvårdsprogrammet (GSNVP)är kommunens
vägledande dokument för skyddet av dessa områden. Kungsmarken är utpekat som område med
särskilt höga naturvärde i GSNVP.
Svenstorp
Kungsmarken-Skarnberga-Valleberg
Ekologiskt särskilt känsliga område
Ekologiskt_känsliga_områden
Större opåverkade områden
Bild 64:Större opåverkade områden och ekologiskt särskilt känsliga områden..
89
BILAGA 2
Jordbruksmark
”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk
för bebyggelse eller anläggningar endast om det
behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på
ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”. (Miljöbalken
3 kap 4 §)
Jordbruksmarken i det för planområdet är värderat som klass 8, 9 och 10.
Bild 65:Jordbruksmarken
Klass: 10
Klass: 8
Klass: 9
Bild 66:Jordbruksmarken - åkermarksklassificering från 1970-talet. Visionsområdet innehåller åkermark av klass 8-10.
90
BILAGA 2
Natur och grönstruktur
Brunnshög ligger i gränslandet mellan stad och
land. I närområdet finns tillgång till naturmark,
Kungsmarken, och viss tillgång till parkområden.
Eftersom planområdet till största delen består av
åkermark finns parkmark och allemansrättsligt
tillgänglig mark i mycket begränsad omfattning.
I södra delen av planområdet ligger Solbjersparken som i huvudsak består av relativt ung lövskog. Från Solbjersparken och vidare norrut upp
till Odarslövsvägen sträcker sig en läplantering.
I kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram (GSNVP) anges att Kungsmarken är ett
viktigt närrekreationsområde för Lund. Vidare
anges att möjligheterna till närrekreation bör
stärkas kring Lund och GSNVP redovisar att rekreationsintressen kan utvecklas i jordbruksmarken väster om Kungsmarken, mot Brunnshög till.
Sammankopplande stråk mellan Östra Torn och
Kungsmarken föreslås.
ÖP 2010 redovisar ett tillkommande grönområde
mellan Brunnshög och Kungmarken, längs den
naturliga sänkan.
Från området leder gröna kilar och cykelstråk
genom bebyggelsen i Östra Torn, längs Neversvägen-Sölvegatan, Spelmansvägen och Hardebergaspåret in till Lunds centrum. Dessa kan
utvecklas och ge Brunnshög en ännu tydligare
koppling till centrum. Viktiga målpunkter öster
om Lund är förutom Kungsmarken, Fågelsångsdalen, Linnebjär, Frueräften, Skrylle, Dalby Söder- och Norreskog. Österut är Hardebergaspåret
en mycket viktig länk men ytterligare förbindelser behövs för att öka tillgängligheten till de
många värdefulla naturavsnitt som ligger öster
om Lunds tätort.
I norra och nordöstra delen av Lunds tätort finns
ett antal ridvägar som utgår från de ridanläggningar som finns i området. Ytterligare ridvägar
är planerade enligt Ridvägsplan 2011.
Befintlig grönstruktur
Flyinge ängar
Parker och rekreationsområden
Gång och cykelstråk särskilt betydelsefulla
Befintlig ridväg
Värdefull natur
Linnebjär
Frueräften
Lund
Södra
Sandby
Kungsmarken
Hardebergaspåret
Östra Torn
Sularpskärret
Slottshörnan Hallabacken
Arendalaparken
0
0,5
1
Rögleskogen
Rögle dammar
Arendala, sydost
Stora Råby
Fågelsångsdalen
2
Hardebergaängen
kilometer
Billebjär
Skrylleskogen
Bild 67:Befintlig grönstruktur
91
BILAGA 2
Landskapsbild och stadssilluett
Landskapet kring Brunnshög
Brunnshög ligger där Romeleåsens nordspets möter slättlandskapet norr om Lund. Slättlandskapet
utmärks av vida utblickar över flacka odlingsfält.
Gårdarna är utspridda och den sparsmakade vegetationen är koncentrerad till trädgårdar eller
runt diken, vattendrag och märgelgravar. Längs
vägar och gränser finns på en del ställen alléer eller trädrader. Området struktureras till stor del av
väg E22 samt Odarslövsvägen som är starkt riktningsgivande i nordostlig riktning. Ravinen ner
mot Glomsjön skapar också en riktningsgivande
struktur mot nordost.
Höjdskillnaderna mot åsen tas upp mjukt, vilket
gör att de inte upplevs påtagliga. Längs bäckens
lopp norr om Glomsjön är emellertid slänterna på
båda sidorna relativt branta. Romeleåsen kröns
av Kungsmakens vegetation, som består av uppvuxen lövvegetation. I och kring Kungsmarken är
terrängen småkuperad. Höjden och vegetationen
gör området väl synligt från slätten. Kungsmarken är ett landskapsavsnitt, med lång kontinuitet.
Fysiska förändringar i områdets närhet bör därför
ske med stor försiktighet.
Landskapsrumsbildande element är främst höjdskillnaderna ner mot Kävlingeån och området
runt ravinen mot Kungsmarken. Åt norr och
nordväst saknas rumsavgränsande element i och
marken sluttar därtill i denna riktning. I sydväst
bildar Lunds bebyggelserand och jorddeponin
väster om väg E22 en tydlig rumsavgränsning
mot omgivande landskap. Trädvegetationen vid
Kungsmarken och Räften i sydost samt höjdsträckningen vid Gustavshill i östra delen bildar
något svagare rumsavgränsningar. Mellan väg
E22 och Odarslövsvägen löper också en mindre
höjdsträckning som i viss mån bildar en svag
rumsavgränsning. Söder om Odarslövsvägen
omgärdar omgivande svaga höjdryggar, trädvegetation vid Räften samt Odarslövs by en stor
flack rumsbildning.
Landmärken i planområdets närmaste omgivning
är Ericssons kontorsbebyggelse vid Vattentornet.
Detta är en av de högsta punkterna i området och
den högsta i Lunds tätort (+89 m ö h). Deponiområdet väster om väg E22 som består av jordmas92
sor är ytterligare ett starkt landmärke. Resterande omgivande landmärken är mindre däribland
vindkraftverken i norra delen av planområdet
och den regionala kraftledningen. Kulturhistoriska landmärken som Odarslövs kyrka tillhör
också de som inte är så visuellt tydliga förrän
man kommer väldigt nära. Sammantaget ger vägarna, kraftledningen, vindkraftverken, den storskaliga verksamhetsbebyggelsen i Brunnshögs
verksamhetsområde och det rationella jordbruket
landskapet en modern och industriell prägel. Detta gör att landskapet är tolerant mot ny modern
bebyggelse.
Lunds siluett från Brunnshög
I stadsbyggnadsdiskussionen i Lund är begrepp
som stadssiluett, siktlinjer och riksintresse återkommande. I värdebeskrivningen för riksintresset i Lunds stadskärna [M:K 87] beskrivs stadssiluetten och siktlinjer in mot och ut ur staden
som viktiga värden att skydda och bevara. Den
skarpa gränsen mellan Lunds bebyggelse och det
omgivande jordbrukslandskapet är ett av Lunds
starkaste karaktärsdrag. Denna gräns är även påtaglig i Brunnshög. Varje tidsepok måste få göra
avtryck i staden, men i samband med att Brunnshög byggs ut bör man beakta stadens möte med
slätten och vara varsam vid placering av höga
byggnader.
BILAGA 2
Landskapsbild och topografi
Landmärken
+ 70 möh
Starka riktningar i landskapet
Svaga riktningar i landskapet
Starkt rumsbildande element
Svagt rumsbildande element
+ 76 möh
Större landskapsrum
+ 80 möh
Höjdkurva, 2m ekvidistans
+ 98 möh
+ 71 möh
+ 80 möh
+ 82 möh
Lund
+ 89 möh
+ 88 möh
0
0,5
1
2
kilometer
Bild 68:Landskapsbild och topografi
93
BILAGA 2
Historik och kulturmiljöer
Kulturmiljö - översiktlig analys
År 2005 gjordes på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret en inventering av kulturmiljön i ett
område runt det nu för ESS aktuella området,
rapport 2005: 100 ”Brunnshög – Getinge” Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. I
rapporten presenteras kända fornlämningar och
kulturhistoriska värden knutna till fem rubriker:
1. Riksvägen.
2. Puggängarna.
3. Egnahemsområdet
4. Slottslandskapet.
5. Bystrukturen
Efter besök på plats och genomgång av källor
kan Lunds stadsantikvarie konstatera att de synliga kulturmiljövärden som berörs i den aktuella
planen berör slottslandskapet och riksvägen, det
förra med det öppna odlingslandskapet, Korsbäcks gård och Odarslövs mölla och det senare
med den nuvarande och historiska vägsträckningen och bebyggelse intill vägen.
Korsbäcks gård (Östra Odarslöv 13:1) - Gården
har fungerat som arrendegård under Svenstorp.
Bebyggelsen utgörs av bostadshus från 1922
och ekonomibyggnader från samma tid eller något senare. Bostadshuset omges av trädgård med
uppvuxna träd och buskar. Enligt planerna ska
bebyggelsen rivas för att ge plats åt ESS. Om
det visar sig oförenligt med ESS att återanvända
bebyggelsen bör ett rivningsbeslut föregås av en
noggrann dokumentation av gårdens bebyggelse
och trädgård samt intervjuer med boende och
brukare.
Odarslövs mölla (Östra Odarslöv 13:4) Odarslövs mölla har ett eftersatt underhåll men
har ett stort kulturhistoriskt värde. Den bör dokumenteras och undersökas noga avseende tekniskt skick för att skapa ett underlag för beslut
om restaurering på plats eller flytt till annan plats.
Möllan har liksom många andra möllor flyttats tidigare. I restaurerat skick kan möllan, som
uppges vara den äldsta bevarade i länet, vara en
stor tillgång för besökare till den nya stadsdelen
Brunnshög. Möllan är av typen stubbamölla med
en stomme av trä. Stubben är den vertikala stolpen i ek som möllans tyngd vilar på. Sockel är
byggd i natursten. Vid ett besök på plats gjordes
ingen besiktning av möllan men det är troligt att
stommen riskerar att skadas om den inte skyddas
mot fortsatt förfall snart. Till miljön hör även ett
äldre bostadshus med långsida åt vägen. Byggnaden ligger lågt i förhållande till vägytan.
Bild 69:Odarslövs stubbamölla
94
BILAGA 2
Riksvägen - Sträckningen av vägen är utritad
på Buhrmans karta från 1684 men troligen med
ursprung i vikingatid eller äldre. Bronsåldershögarna i landskapet antyder att vägdragningen
utgjort en del av ett äldre kommunikationsstråk.
Större vägomläggningar bör inte genomföras.
Längs vägen ligger två bostadshus Östra Torn
29:2 och Östra Odarslöv 13:1 (2) samt en mindre gård, Östra Torn 29:32. Platserna är troligen
bebyggda efter skiftet och dagens byggnader är
troligen från 1800-talets slut bortsett från 29:32
där byggnadsbeståndet troligen är från 1900-talets början eller mitt. Byggnaderna hjälper till att
definiera vägdragningen och utgör äldre fysiska
drag i landskapet väl värda att bevara.
Odlingslandskapet - På markerna har man under 1800-talet tagit upp märgellera för att använda till jordförbättring. Dessa märgelhål, som syns
tydligt på 1910-talskartan har i de flesta fall lagts
igen. Idag finns ett märgelhål öster om Korsbäcks
gård. 1910-talskartan visar att flera vägar, även
mindre, i området varit kantade av alléer. Dessa
alléer har tagits bort. I äldre tid har landskapet
troligen varit mycket trädfattigt, åtminstone i
historisk tid. Landskapet är fortfarande trädfattigt och intensivt uppodlat med mycket få tydliga
gränser. Gårdarna och bebyggelse med trädgårdar ger karaktär i landskapet och fungerar som
blickfång. Vid en framtida bebyggelse kan ny
alléplantering och dagvattenhantering i form av
märgelgravar samt bibehållande av öppna landskapsavsnitt stärka landskapets karaktär.
Bild 70:Vy mot Kungsmarken.
95
Fornlämningar
Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet, till exempel boplatser, gravfält, ruiner
eller äldre odlingsmarker Fornlämningar skyddas av Kulturminneslagen, SFS 1998:950. Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort,
skada eller täcka över en fornlämning. Länsstyrelsen kan ge tillstånd till förändringar i ett fornlämningsområde och kan kräva att arkeologiska
undersökningar ska utföras. Markingrepp eller
markförändrande åtgärder inom en fornlämning
eller ett fornlämningsområde kräver Länsstyrelsens tillstånd.
Inom och omkring planområdet finns flera kända, fasta fornlämningar, särskilt kring centrala
Brunnshög och i Kungsmarken. Lunds kommun
har låtit genomföra arkeologiska utredningar och
även slutundersökningar inom delar av planområdet. Brunnshögsområdet har lång bosättningstradition. Funna lämningar visar att platsen använts
sedan äldre, mellersta och yngre trattbägarkultur,
dvs redan från yngre stenåldern. Områdets konti-
BILAGA 2
nuerliga användning styrks av spår från både järnålder och bronsålder. Bland annat har två gravar
och spår efter ett tjugotal hus från äldre/mellersta
järnålder grävts ut. Vidare har hus från yngre vikingatid funnits, (ref. UV Syd dokumentation av
fältarbeten 2009:2). Fornlämningsförekomster
måste även fortsättningsvis uppmärksammas vid
planering och utbyggnad av Brunnshög.
Regionalt bevarandeprogram
Området för den aktuella fördjupningen är inte
upptaget i regionalt bevarandeprogram. Området är inte heller upptaget som område med
större kulturhistoriskt värde i kommunala bevarandeprogram. Det kan möjligen delvis förklaras av att kunskapsunderlagen är föråldrade.
Bild 71: Kända fornlämningar inom och omkring visionsområdet.
96
BILAGA 2
Kulturmiljöprogram för Skåne
Kulturmiljöprogram för Skåne är det gällande regionala kunskapsunderlaget alltsedan 13 december 2006.
• Svenstorp-Örtofta-Ellinge-SkarhultGårdstånga
Landskapet mellan Eslöv och Lund är svagt kuperat och uppodlat. Området genomflyts av Bråån och Kävlingeån, vars slingrande lopp delvis
kantas av betade marker. De låglänta sankare partierna nyttjades tidigt för bete och den kalkhaltiga
jorden utgjorde viktiga förutsättningar för tidigt
åkerbruk. Traktens betydelse under förhistorisk
tid framgår bland annat av de många gravhögarna, anlagda under bronsålder med ett accentuerat
höjdläge. Flera av dem bär namn såsom Stenhög,
Sladderhög och Tomhög. De vidsträckta fälten
och alléerna bidrar till att ge området dess karaktär av godslandskap. De rika jordbruksmarkerna
har varit gynnsamma för sockerbetsodling, vilket
gynnat tillkomsten av Örtofta sockerbruk. Kyrkbyarna är av medeltida ursprung. Kyrkobyggnader i Håstad, Igelösa och Odarslöv, som samtliga
är medeltida, restaurerades kraftigt vid 1800-talets mitt under ledning av C G Brunius.
Motiv för bevarande - Det skånska godslandskapet, företrädesvis beläget i övergångsbygd mellan bördig slätt och skog, låter sig väl exemplifieras genom miljön söder och sydost om Eslöv. De
öppna åkerfälten, plattgårdarna, vägsträckningarna, allésystemen och den utifrån godsen gestaltade bebyggelsen är viktiga komponenter i miljön.
Området illustrerar kulturlandskapets utveckling,
särskilt från 1800-talets jordbruksreformer till
nutida storgodsdrift. Byarna Borlunda, Gårdstånga och Igelösa visar tydligt på den makt godsen haft över markanvändning, bystruktur och i
detta fall även kyrkorna. Av grundläggande betydelse för samtliga utvecklingsskeenden har Brååns och Kävlingeåns vattendrag varit. För sockerbruket har även järnvägsförbindelserna och
de rika jordbruksmarkerna lämpliga för sockerbetsodling varit av avgörande betydelse. Örtofta
sockerbruk framstår som en komplett bruks- och
industrimiljö där arbetarbostäder, fabriksanläggning, brukskontor, slamdammar och järnvägsspår
är viktiga och belyser sockerbrukets hela historia.
• Kungsmarken-Fågelsångsdalen
Kungsmarken ligger på höjdstråket norr om Sularpsåns dalgång. I centrum ligger Glomsjön,
till största del uppkommen genom dämning av
Glombäcken, som genomflyter området i nordsydlig riktning. Landskapspartiet är öppet med
spridda lövträdsdungar. En stor del är idag utlagd
till golfbana. Kungsmarken har fått sin karaktär
genom betesdrift och slåtterbruk som under århundraden bedrivits här. Området kan på olika
sätt ha nyttjats under minst 2.500 år. De äldsta
fynden, utgörs av järnålderslämningar som gravar, röjningsrösen, åkrar i form celtic fields samt
stensträngar. Därutöver finns även tidigmedeltida fossila åkrar i form av ryggade åkrar. Dessa
spår framträder väl i den kortklippta golfbanan.
Marken ägdes under medeltid av ärkebiskoparna i Lund, som här lät anlägga en befäst borg,
Glumstorp. Markerna nyttjades framförallt till
foder för hästuppfödning. Resterna av borgen
kan idag spåras i en fyrsidig vallanläggning på
en höjdplatå nordväst om sjön. Beteckningen
Kungsbacken eller Kungskullen på en av höjderna väster om bäcken anses tala för att kungaval
har ägt rum här under äldre medeltid. Under tiden
1918 till 1925 användes området som övningsfält för Södra Skånska Infanteriregementet. Man
anlade en skjutbana med skyttevall, markörgrav
och kulfång. Efter regementets nedläggning uppstod en period när landskapet låg relativt orört
och frågan om områdets framtid diskuterades.
Lundastudenternas idrottsorganisation LUGI
initierade bildandet av golfklubben Lunds akademiska golfklubb, som anlade de första nio hålen
1936. Anläggningen kom att utökas och stod färdig med ytterligare 9 hål 1956. En viktig konsekvens av den mycket långa hävden av området
var att en unik ängsflora etablerats. Det finns ca
400 arter i Kungsmarken rymmer också ett rikt
fågelliv. Området blev naturreservat 1974 med
förbehållen att fairway inte gödslas och att ruffarna slås först efter blomning och frösättning.
Därtill har en strövstig anlagts. Fågelsångsdalen
97
är en variationsrik och delvis ravinartad dalgång
med strömmande vatten , betesmarker och örtrika lövskogar. Skifferskärningar förekommer på
flera ställen utmed Sularpsbäcken och är av stort
geologiskt intresse. Vid Fågelsångsdalen möts
Sularpsån och Röglebäcken.
Motiv för bevarande - Kungsmarken utgör ett
sällsynt reliktområde för den markanvändning
med slåtter och betesdrift som före 1800-talet var
vanlig i Skånes slättbygdsområde och har dessutom för Sydsverige unika fornlämningar från järnålder och medeltid. Fågelsångsdalen med Södra
Sandby mölla har avgörande betydelse för miljöoch landskapsbild. Lunds akademiska golfklubb
tillhör en av de äldsta golfbanorna i Sverige.
• Linnebjär
I det mjukt kuperade jordbrukslandskapet nordväst om Södra Sandby utgör Linnebjär med sin
lövblandskog, där ek är det dominerande trädslaget, ett väl avgränsat område. Inom området
finns lämningar efter en mesolitisk boplats. Mindre partier med fuktängar minner om att marken
hävdats som slåtteräng. Under tidigt 1900-tal
upphörde slåttern och marken nyttjades under
en kortare period för betesgång. En kontinuerlig
vård av området syftar till att bibehålla dess äldre
karaktär.
Motiv för bevarande - Området ger en inblick i
en landskapstyp som var vanlig i forna tider och
som idag är på väg att försvinna.
Service
I Brunnshög finns idag ingen utbyggd service.
Olika former av service finns däremot i intilliggande stadsdelar - Norra Fäladen och Östra Torn.
98
BILAGA 2
Trafik och buller
Lund utgör en regional målpunkt vilket påverkar resmönstren till och i staden. Framträdande
målpunkter är till exempel universitetssjukhuset, universitetet och större företag. Närheten till
Malmö och Köpenhamn påverkar resandet och
arbetspendlingen mellan städerna är omfattande.
Kollektivtrafikförbindelser finns både med tåg
och regionbussar. Tågpendlingen till Lund ökar
stadigt, vilket ställer krav på effektiva kopplingar
till Lund C. Samtidigt sker mycket arbetspendling fortfarande via bil, särskilt till mer externa
lägen och från orter med sämre kollektivtrafikförbindelser. Lund planerar för spårväg och ombyggnad av Lund C för att tillgodose framtidens
resbehov. Spårvägen planeras från Lund C via
sjukhuset, universitet, Ideon och vidare ut till
Brunnshög. Därmed kopplar den samman stationen med flertalet av Lunds regionala målpunkter
och stora arbetsplatser.
Brunnshög, som ligger i utkanten av staden, öster
om E22, nås från det allmänna vägnätet via trafikplats Lund norra. Lundalänken, kollektivtrafikstråket från Lund C till nordöstra Lund, kopplar Brunnshög till centrum via Kunskapsstråket
genom Ideon, universitetsområdet och sjukhusområdet. Denna sträcka planeras för spårväg.
Inom visionsområdet finns Odarslövsvägen (väg
946) som delvis är en statlig väg. I väster gränsar visionsområdet till E22. Motorvägen har tät
trafik med omkring 30 000 fordon/dygn medan
Odarslövsvägen är lågt trafikerad med ca 1000
fordon/dygn. Visionsområdet omfattar också delar av Utmarksvägen, vilken förbinder området
med Sandbyvägen.
I trafikplats Lund norra löper två regionala vägar
samman, E22 och väg 16. Samtidigt är trafikplatsen en viktig anslutning för regional trafik med
Lund som start- eller målpunkt. Trafikplats Lund
norra är också en viktigt port till Brunnshög.
I rusningstrafik är trafikplats Lund norra hårt belastad och ligger då nära sitt kapacitetstak. Tidvis
uppstår också köbildning på E22 i norrgående
körriktning mellan trafikplats Gastelyckan och
trafikplats Lund norra, vilket hänger samman
med motorvägens motlut som får tung trafik att
tappa i hastighet. För att lösa situationen kommer
BILAGA 2
olika alterantiv tas fram och analyseras i den förstudie Trafikverket låter upprätta för trafikplats
Ideon. En ny trafikplats kommer att avlasta Lund
norra från främst trafik söderifrån på E22 med
målpunkt Ideon. Trafikplats Ideon frisätter därmed kapacitet i den befintliga trafikplatsen varför
planerad utbyggnad i Brunnshög under lång tid,
ca 20 år, inte behöver ta höjd för ytterligare kapacitetshöjande biltrafikåtgärder, se vidare kap 3
Planförslag samt kap 5 Konsekvenser.
Trafiken på E22 domineras av regional och nationell trafik. Endast en mycket begränsad det av
resrelationerna inom Lunds stad har fördel av att
nyttja E22 (t.ex. boende i södra Lund som kör
bil till arbetsplats i nordöstra Lund). Utöver den
genomgående trafiken bedöms huvuddelen av
biltrafiken utgöras av regionala resor, av boende
i östra Lund som kör till arbetsplats på annan ort
eller boende utanför Lunds kommun som har arbete i Lund.
Tillgången till kollektivtrafik varierar i området. I södra delan av Brunnshögsområdet finns
en omfattande busstrafikering till Malmö, Lunds
centrum och Södra Sandby. Det går direktbuss,
linje 169, till Malmö med hög turtäthet. Snabb
bussförbindelse, Skåneexpressen, finns också till
Kristianstad via motorvägshållplatsen vid trafikplats Lund norra. Lundalänken i Sölvegatan
och vidare in mot centrum utgör den dominerade
kopplingen för busstrafiken till centrala Lund
och Lund C. Till de norra delarna, där ESS planeras och antalet invånare och sysselsatta idag är
mycket lågt, finns endast enstaka bussturer per
dag.
Gång- och cykelvägnät till och inom Brunnshög
omfattar i dagsläget främst de södra delarna av
området. Cykelbana finns utmed Odarslövsvägen
in mot Lunds centrum, dock saknas en länk mellan Utmarksvägen och Brunnshögsvägen. Det
finns ett par passager under E22 för gång- och
cykeltrafikaner men avstånden mellan dessa är
långa. Dels finns en gång- och cykelport under
E22 i höjd med Norra Fäladen, dels finns gångoch cykelbanor längs Sölvegatan/Lundalänken
vilken passerar under E22 i planområdets södra
del. Det finns ingen gc-passage i anslutning till
trafikplats Lund norra.
Lunds kommun har gjort en kartläggning av
omgivningsbuller för hela kommunen i enlighet
med förordning (2004:675) för omgivningsbuller
(miljökvalitetsnormen för buller). Utifrån omgivningsbullerkartläggningen kan det konstateras
att väg E22 utgör den största bullerkällan intill
Brunnshögsområdet och kommer så att vara även
i framtiden. Solbjersvägen utgör också en stor
bullerkälla medan trafiken på Odarslövsvägen utgör en mindre källa.
Befintliga cykelvägar
Bild 72: Dagens gång- och cykelvägar inom och till Lund
NE/Brunnshög. Planskilda passager finns under E22 samt
under Solbjersvägen, pilmarkering.
Bild 73: Omgivningsbuller från vägtrafik - simulerad
ekvivalentnivå 2011 angivet i dB (A).
99
BILAGA 2
Stadsbusslinje
20
ns
t
ad
21
Kr
is
tia
Regionbusslinje
SkåneExpressen 1
Linje 108
Linje 166
Linje 169
Hållplatser kring Brunnshög
Visionsgräns_FÖP_Brunnshög
ra
Söd
by
250 500
1 000
1 500
2 000
Meters
ffans
to r p
0
S and
St a
nnshög
Brunnshög
M
al
ö
m
Bild 74: Busstrafik till Lund NE/Brunnshög år 2012.
Kävlingev.
väg 108
Kollektivtrafik Brunnshög år 2012
Svenshögsv.
Odarslövsv.
E22
Norra ringen
väg 16
TPL Lund
norra
Utmarksv.
Lund C.
Sandbyv.
väg 16
Trafikplatser år 2012
Övergripande vägnät år 2012
0
250 500
1 000
1 500
2 000
Meters
Övergripande vägnät 2012
Bild 75: Övergripande vägnät kring Lund år 2012 Lund genomkorsas av ett par större regionala trafikleder.: där motorvägen, E22, är den mest domierande länken för regional och nationell trafik
100
BILAGA 2
Markförhållanden
Berggrund och jordarter
Berggrunden i området utgörs av en mer än 400
miljoner år gammal silurisk lerskiffer med stor
mäktighet - så kallade Colonus- och Cyrtograptusskiffrar. Berggrunden är, med undantag från
de översta metrarna, tämligen sprickfattig. Colonusskiffer är en karbonathaltig lerskiffer, som i
det aktuella området har en mäktighet som uppskattats till mellan 600 och 1100 m. Skiffern är
förhållandevis tät och uppvisar vanligen en låg
vattengenomsläpplighet. Skiffrarna är genomsatta av ett antal diabasgångar som löper i NV - SO
riktning. Diabasgångarna har andra geotekniska
och geofysiska egenskaper än skiffiarna.
Jordlagermäktigheten i området uppgår i genomsnitt till ca 5-10 m. Mäktigheten på jordlagren är
som minst där marken ligger lägst. De översta
jordlagren utgörs av mer eller mindre mullhaltiga
leriga och sandiga jordar, som inte överskrider 1
m i mäktighet. Under dessa förekommer lermorän, överst den baltiska och därunder nordostmoränen. Geotekniska undersökningar (bland annat
borrningar) har utförts i delar av området, bl a
mellan Utmarksvägen – E22 - Neversvägens.
Berggrunden utgörs av sedimentärt berg av lerskiffrar och sandstenar. Jordlagren domineras av
lermoräner, nordostmorän och sydvästmorän. I
gränszonen mellan moräntyperna kan skiktningar
med sand förekomma. Eventuell grundvattenpåverkan beror på rådande geomorfologi men även
på planerad anläggning. Geoteknisk undersökning rekommenderas därför i samband med kommande detaljplaneläggningar.
Geotekniska egenskaper
För lokaliseringen av bl.a. MAX IV och ESSanläggningarna har ställts långt gående krav på
marklagrens bärighet och stabilitet. Det föreslagna området på toppen av Romeleåsen har genom undersökningar visat sig väl uppfylla ställda
krav. Således har jordlagren genom geotekniska
undersökningar bedömts att ur brottsynpunkt
kunna tåla laster upp till runt 50 ton per m2 och
det underliggande berget laster upp till storleksordningen 200 ton per kvadratmeter, vilket uppfyller forskningsanläggningarnas högt ställda
krav. Grundläggning för mycket stora laster, så
som de stora forskningsanläggninarna, kan behöva nedföras till berg.
Dagvatten
Romeleåsens höjder delar in kommunen i tre avrinningsområden, så att ytvattnet rinner åt norr
mot Kävlingeån och åt söder mot Höje å. Ett litet område i kommunens sydvästra del avvattnas
via Torrebergabäcken till Sege å. Vattnet fortsätter via åarna till Öresund. Hela Lunds tätort samt
Vallkärra kyrkby, Dalby och Genarp avvattnas åt
söder till Höje å. Hälften av Stångbys dagvatten
leds via Vallkärra/Önnerupsbäcken till Höje å,
resten rinner av åt Kävlingeån. Håstad, Flyinge,
Södra Sandby, Veberöd och Revingeby avvattnas mot Kävlingeåns vattensystem. Endast några
platser, såsom Värpinge by, Sankt Lars, Stångby
och delar av Södra Sandby ligger låglänt eller
nära vattendrag.
Sedan början av 1990-talet har Lunds kommun
arbetat aktivt med att tillsammans med grannkommunerna längs Höje å, Kävlingeån och Sege
å utöka vattenområdena, minska övergödningen
och förbättra vattenkvaliteten. Syftet har också varit att öka den biologiska mångfalden och
gynna rekreation och friluftsliv. Bland åtgärderna märks anläggandet av flera hundratals hektar
dammar, våtmarker och skyddszoner. Uppföljningar av projekten visar att vattensituationen
långsamt blir bättre, men att fler åtgärder behövs.
Lunds kommuns vattendrag tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt med säte vid länsstyrelsen i
Kalmar. I Kalmar finns också vattendelegationen
med uppgift att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.
För varje avrinningsområde ska lokala vattenråd
bildas, där kommunerna och andra intressenter
längs vattendragen kan delta för att påverka och
samråda kring besluten.
Södra Östersjöns vattendistrikt har låtit inventera
vattenkvaliteten enligt europeisk standard i de
största vattendragen i kommunen. Vattendragen
belastas främst genom punktutsläpp, bland annat
från enskilda avlopp samt av markläckage med
stora mängder kväve och fosfor. Höje å har dålig
ekologisk status och Önnerupsbäcken, Kävlingeån och Sege å har otillfredsställande ekologisk
status. I Vombsjön finns stora problem med alg101
BILAGA 2
blomning och den har otillfredsställande ekologisk status. Den dåliga vattenkvaliteten i vattendragen medför att åtgärdsprogram måste tas
fram för Höje å, Önnerupsbäcken, Kävlinge å
och Sege å. Detta kan innebära krav på bättre rening av avloppsvatten, av dräneringsvatten från
jordbruket samt av dagvatten från tätorterna. Åtgärdsprogrammen kan eventuellt även innebära
restriktioner på gödsling av åkermarken.
Avrinningsområden
Det aktuella området är beläget i anslutning till
flera ytvattendelare, vilket medför att avrinning
av ytligt vatten kan förväntas ske åt flera skilda
håll samt till tre dikningsföretag via befintliga
lantbruksdräneringsledningar eller via avrinning
på markytan. De aktuella dikningsföretagen är:
1. Odarslöv – Puggängarna av år 1945
Dikningsföretaget är anslutet ner till Sularpsbäcken som avrinner via Glomssjön, Fågelsångsdalen och Södra Sandby till Kävlingeån.
2. V Odarslöv – Hoby av år 1943
Dikningsföretaget har sin avledning åt nord
till nordväst genom lantbruksdräneringssystem, öppna diken och mindre ytvattendrag via
Stångby och V Hoby vidare till Kävlingeån.
3. Odarslöv – Igelösa av år 1945
Dikningsföretaget avleds åt ostnordost via
lantbruksdräneringssystem och öppna diken
till Kävlingeån.
Grundvatten
Stora grundvattenförekomster finns bland annat
i Alnarpssänkan och Vombsänkan medan Romeleåsen har en begränsad tillgång på grundvatten.
Enligt Södra Östersjöns vattendistrikt är den kemiska statusen generellt sett god i kommunen.
Vombsjön fungerar som reservdricksvattentäkt.
Formella vattenskyddsområden finns i öster vid
Vombsjön, vid Revingeby och vid gamla vattenverket vid Höje å söder om Lunds stad. Vattenskyddsområdenas utbredning och bestämmelser
är inte tillräckliga och håller på att omarbetas.
Klimat
Årsmedeltemperaturen i Lund uppgår till 7,9°C
och årsmedelnederbörden uppgår till ca 670 mm
enligt SMHI:s medelvärde från mätperioden (nuvarande normalperioden) 1961-1990.
Lund får normalt som mest nederbörd, uppemot
70 mm/månad, under november månad. Februari
är däremot den torraste månaden med knappt 35
mm nederbörd.
Kävlinge
Kävlingeån
Bjärred
Södra Sandby
Lund
Sularpsbäcken
Lommabukten
Lomma
Höjeå
Dalby
Bild 76: Avrinningsområden för planområdet. Stora delar av området Staffanstorp
avvattnas via Sularpsbäcken mot Kävlingeån och
slutligen ut i Lommabukten och Öresund. Delar av området avvattnas i delvis befintliga system mot staden och vidare
mot Höje å och Lommabukten och Öresund.
102
p
BILAGA 2
Det finns två dominerande vindriktningar, västsydväst respektive ost-sydost. Under sommaren
dominerar västvindarna, medan östvindarna uppvisar en ökad frekvens under vintern. Inversion,
eller så kallad stabil skiktning, förekommer under
ca 25 % av året. Vid inversion begränsas utspädningen av luftföroreningar. Vind överstigande
5 m/s förekommer i genomsnitt under 20 % av
året. Dessa hårda vindar är något vanligare vintertid än sommartid.
Solhöjden varierar stort över året. Vid midsommar, klockan tolv, når solen närmare 60 grader
över horisonten, medan den under midvinter endast når ca 10 grader. Detta innebär att skuggan
från en tio meter hög byggnad under midsommar
når drygt fem meter medan den under vintern når
mer än 50 m.
placerat parallellt och nära E22. Kraftledningens
kapacitet bedöms kunna försörja både MAX IV
och ESS. EON Elnät AB har linjekoncession för
kraftledningen.
Inom området finns två olika koncessionsområden för elkraft vilket kan ge särskilt goda förutsättningar för säkerställa tillgången på efterfrågad energi.
Under sommaren 2008 uppfördes tre vindkraftverk, ett inom ESS-området och två strax utanför
områdets norra del.
VA och värme
Kommunalt vatten finns tillgängligt inom visionsområdet. Övrig VA-försörjning, spillvatten, och dagvatten, samt fjärrvärme och fjärrkyla
mm, finns i huvudsak idag framdraget till södra
delarna av området. Det finns kapacitet i dagens
system för att dricksvattenförsörja Brunnshögs
totala utbyggnad. Källby reningsverk har tekTeknisk försörjning
nisk kapacitet att klara utbyggnadens storlek men
Kraftledningar och vindkraftverk
mindre förstärkningsåtgärder kan bli aktuellt.
Den regionala 130 kV kraftledningen som pas- Däremot ryms inte Brunnshögs spillvattenhanteserar genom området har en kapacitet på 50 MV. ring inom Källbyverkets gällande tillstånd. VADet finns en förbindelseledning från denna kraft- SYD håller på med en strategisk utredning.
ledning till ett ställverk i Brunnshög, vilket är
Södra Sandby
Teckenförklaring
Teckenförklaring
Sularpsbäcken
Sand- och grusförekomst
Sand- ochAnnan
grusförekomst
förekomst; Urbergsförekomst
Kävlinge
Sedimentär bergförekomst
Annan förekomst;
Urbergsförekomst
Kävlingeån
Sedimentär bergförekomst
Dalby
Bjärred
Södra Sandby
Lund
Lommabukten
Lomma
Sularpsbäcken
Höjeå
ESS - program till detaljplan
vattenplanering
Dalby
Staffanstorp
0
1 300
2 600
5 200
Meter
10 400
7 800
2010-02-02/FP
Bild 77: Grundvattenförekomster omkring Lund NE/Brunnshög. Källa: SGU - datasetet är en bearbetning av grunddata. Lund NE/Brunnshög berör inga kända grundvattenförekomster.
103
104
105
106

UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transcription

Similar documents

INNEHÅLL - Spårväg i Lund

Yngsta partiet går till val med program som ska förnya Lund

Gamla Lund-Nytt Nr 5, 2011

Fråga Lund - Om spårvagn och Elbuss (PDF)

Informationsfolder - Överums Vandrarhem

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägav