INNEHÅLL - Spårväg i Lund

Transcription

I NNE HÅLL
M e d v e r k a n d e-------------------------------------------- II
B e s l u t- - - - - - - - --------------------------------------------- II
Sa mm a n f a t t n i ng-- -------------------------------------- III
I n l e d n i n g - - - - ---------------------------------------------- 6
Bakgrund 6
Projektets omfattning 6
Gestaltning av spårväg 8
Syftet med riktlinjerna 8
Övergripande mål 8
Mål för utformningen av spårvägen i Lund 8
Mål för riktlinjernas innehåll 9
Läsanvisning 9
A n a ly s -- - - - - - - -------------------------------------------- 11
Analys av spårsträckningen 11
Konklusioner 11
De olika sekvenserna 13
Martijns resa i juni 2017 28
Pr i n c ip e r f ö r utform ni ng/ kom ponente r- ---------- 3 1
Material för tracé 32
Vita linjen
40
Passager och korsningar 44
Hållplatser 50
IV RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS
Vegetation 54
Kontaktledningsstolpar 58
Belysning 60
Restytor 62
Kompletterande utrustning 63
Färg 63
By ggna ds v e r k--- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 6 4
Likriktarstationer 64
Ny port vid väg E22 65
Utfor mning för s t r ä c k a n L u n d C– E S S-- - - - - - - - - - - - 6 7
Övergripande utformning 67
Planer och sektioner 67
Utformning 2017 68
Utformning – vid full utbyggnad 70
Sankt Laurentiigatan 72
Allhelgonakyrkan 76
Getingevägen 80
Sjukhuset 81
Baravägen 88
Kårhuset 92
LTH-parken 96
IDEON-torget 99
Sölvegatan 102
Ian YVR
gatunivå
slitlager
överbyggnad
gatunivå
överbyggnad
32. ▲▲◄
Vignolräl med gräs i
tracéområdet i München,
Tyskland
33. ▲▲►
Gaturäl i storgatstensyta från
Bergen
34. ▲
Typritningar som redovisar
vignolräl (till vänster) och
gaturäl till höger
ÅTTA PRINCIPER OCH KOMPONENTER
BEGREPP
I detta kapitel redovisas de olika delar som kan bli aktuella
under utbyggnaden av spårvägen. Dessa har applicerats i
gestaltningen av sträckan. Dessa är:
Det finns återkommande tekniska begrepp som används i
texterna. Nedan förklarar vi de viktigaste begreppen.
•
•
•
•
•
•
•
Material för tracé
Vita linjen
Passager och korsningar
Hållplatser
Träd
Kontaktledningsstolpar
Belysning
• Restytor
FÖRUTSÄTTNINGAR
F ri a ru m m et
En viktig förutsättning för planeringen och utformningen
är det utrymmesbehov (fria rummet) spårvägen har.
Det illustreras på föregående sida, i figur 31. För mått
och utförligare beskrivning av sektionen hänvisas till
projekteringsanvisningarna.
Tracé
Tracé är området i anslutning till spåren, mellan spåren
och ut till den gräns där spårområdet möter till exempel en
körbana eller en cykelväg. Ett annat ord som förklarar tracé är
spårområdet.
Räl
Räl kallas själva stålskenan som spårvagnen går på. I bild
32-34 ser man skillnaden mellan de två olika rältyperna som
är aktuella för projektet.
Gat uräl
Används framförallt när man vill att rälens överkant ska vara i
nivå med markytan. Används där man har passager av andra
fordon samt på till exempel gågator och torg eller när man har
blandad trafik i spårområdet.
Vi gnol räl
Är den typ av räl som normalt används i
järnvägssammanhang.
RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 31
P r inc iper för utfor mning/komponenter
Aase Bård
PRINCIP E R F ÖR U T FOR M N I N G / K O M P O N E N T E R
M AT E R IA L F Ö R TR A C É
Fr edr ik Kar lsson
ÖVERBYGGNADSTYPER
SPIS
Här redovisas material som kan bli aktuella för
tracén. Fördelar och nackdelar har jämförts
mellan de olika materialen, men även mer generella aspekter tas upp.
Aase Bår d
MATERIAL AKTUELLA FÖR TRACÉ
Då olika material kräver olika överbyggnad ska
detta beaktas i projekteringen för att kunna
uppnå flexibilitet där det behövs.
Sm å g a t s t e n
+ Körbar
+ Tålig, slitstark yta
+ Passar bra in i Lunds historiska miljö
+ Möjligt att återanvända
+ Viss infiltration av vatten
- Högre anläggningskostnad än till
exempel asfalt
- Kräver avvattning
32 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS
S t o rg a t s t e n
+ Körbar
+ Tålig, slitstark yta
+ Förstärker att man inte ska beträda
spåren
+ Möjligt att återanvända
+ Viss infiltration av vatten
- Högre anläggningskostnad än till
exempel asfalt
N a t ur s t e ns hä lla r
+ Körbar för lättare fordon
+ Slitstark
+ Passar väl in på torgytor
- Ej lämplig för tyngre fordon, till exempel vid
passager
G rä s
+ Hög infiltration samt fördröjning
av vatten
+ Tillför grönska till stadsrummet
+Bullerreducerande
- Större krav rörande drift än hårdgjorda ytor
- Risk att ytan upplevs oattraktiv
vintertid
©Saennebeub
SPIS
©M ayhem
©IngolfBLN
Pl at s g j u t e n b e t o n g
+ Körbar
+ Går att bearbeta ytstruktur och färga in
+ Kompletterar befintligt material i Lund på
ett bra sätt
+Slitstarkt
- Svårt att underhålla ledningar under mark
Gr us gr ä s
+ Hög infiltration samt fördröjning av
vatten
+ Skötselextensivt
+ Tillför viss grönska till stadsrummet
+ Relativt billig
+ Ökad biologisk mångfald
- Går att anlägga annan typ av beläggning i efterhand
- Saknar referenser i Sverige
K er a m isk a m a ter i al ( t egel )
+Körbar
+ Finns i olika kulörer och nyanser (schattering)
+ Passar väl in i vissa delar av Lund (LTH)
- Kan bli hala om det uppstår algtillväxt
- Större krav rörande drift än andra hårdgjorda ytor
- Minst hållfasthet av de hårdgjorda materialen
B y ggm e to d
Gatsten är ett omstritt ytskikt i gatuspår då det finns risk
för sättningar. Stenarna sätts på vanligt vis, exempelvis i
sättsand eller flis. För att få ett rakt motstånd vid rälerna bör
längsgående utfyllnad med till exempel gummi användas i
rällivet.
Sättsanden kan försvinna eftersom rälerna oftast läggs på en
packad makadambädd (se makadamspår) eller en betongplatta (se betongspår). Fogarna bör förseglas i spåret med
någon form av fogmassa för att minska genomträngningen av
vatten mellan stenarna.
©JoLi- esse
D ri ftsasp ekter
Så länge stenarna behåller sin ursprungliga sättning så är
spåret lika underhållsfritt som ett betongspår. Om stenarna
börjar sätta sig eller lossna krävs oftast omsättning.
B u l l er
Gatsten ger ingen direkt bullerreducering. Om stenarna börjar
lossna kan slagljud från stenarna uppstå.
A n n an trafi keri n g
Här avgör trafikklass. Stenarnas tjocklek är begränsande och
möjliga mått beror på vilken räl som använts. Den vanligaste
höjden är 180 mm för rälen, vilket normalt betyder en sten på
ca 100 mm.
G estal tn i n g sasp ekter
• Det är fint om gatstensytor har en sammanhållen
kant av en naturstensfris eller storgatsten
•
•
•
•
Möjlighet att variera mönster
Anpassa stensort till omgivning
Olika ytbearbetning
Gatsten ska vara sliten, ej ny
SP IS
Gatsten finns med olika ytbearbetningar. Vanligast är råkilad
yta. Återanvänd gatsten är att föredra då den har en tilltalande patina. För att erhålla en mer tillgänglighetsanpassad
yta med gatsten kan den sågas. Se figur 36. Den sågade ytan
kan sedan krysshamras eller flammas för att öka friktionen.
Foto: SPIS
Foto: SPIS
GATSTEN
35. ◄◄◄
Storgatsten i tracé och
dagvattenränna tvärs över
spåren
36. ◄◄
Sågad storgatsten på
gångytan och råkilad i tracé
på torgyta i Mulhouse,
Frankrike
37. ◄
Kombination av smågatsten
och storgatsten i tracé i
Norrköping
38. ▼
Smågatsten i bågsättning i
tracé i stadsrum i Mulhouse.
Notera vita linjen som blir en
ränndal efter passagen
Denna typ av beläggning liknar i stort sett den för gatsten.
Plattor eller hällar kan användas vid till exempel torgytor, där
torget och tracé ska ha samma markbeläggning.
Fo to: SPI S
Y ta
Flammad yta är vanligast på torg/platser där människor rör
sig. Krysshamrad är också vanlig på dessa ytor. En råkilad
yta är vanlig på ytor där man vill reducera hastighet. Bearbetningen av ytan är beroende på stenens sammansättning och
beskaffenhet.
Ytan på natursten kan behandlas på olika sätt. Detta är
användbart för att få till kontraster och skillnader mellan till
exempel en torgyta och tracén på torgytan.
Foto: SPIS
Fr edr ik Kar lsson
©Dave Ham ster
PLATTOR OCH HÄLLAR AV NATURSTEN
Dri f t saspekt er
Plattor eller hällar ger minskad hållfasthet. Detta resulterar i
att materialets tjocklek behöver ökas för att klara av lasterna.
Fogarna är också avgörande för en god hållfasthet och att
inte plattorna nöts mot varandra.
Gest al t ni ngsaspekt er
•
•
•
•
•
•
Storleken på plattan eller hällen
Förband och mönster
Fogar
Ytbearbetningen
Färg på stenen
Riktning på stenens beståndsdelar (gnejs)
39. ►
Hällar i olika storlekar i tracén
vid en hållplats på torget Place
de la République,
Le Mans, Frankrike
40. ►►
Plattor av natursten i tracén
och hällar på plattformens
golv. Plattorna i tracén har en
grövre ytstruktur än hällarna.
Hållplatsen Aker Brygge,
Rådhusplassen, Oslo, Norge
41. ►►►
Olika typer av naturstenshällar
i tracé och på plattformen.
Hållplatsen Mairie, Moulhouse,
Frankrike
42. ▼
Naturstensplattor med olika
ytbearbetning som markerar
en passage och tracé.
Mulhouse, Frankrike
Referenser för keramiska material i tracé är få. Vad som
rekommenderas är att man använder sig av ett klinkerbränt
tegel. Teglet ska också vara frostbeständigt marktegel. Som
alternativ finns också klinker, som är mer bränt än tegel och
har mindre porositet.
B y ggm e to d
Vad som är viktigt vid anläggande av marktegel/klinker är att
fogarna är bra. Om fogsand saknas kan teglet skadas. Detta
är viktigt i anslutning till spårvägen då vibrationer uppstår.
Överbyggnaden ska ha en god dränering för att undvika att
teglet suger åt sig vatten samt att avvattningen ska vara god.
Fr edr ik Kar lsson
©M ayhem
Clar a Lundqvist
KERAMISKA MATERIAL
43. ◄◄◄
Tegelbeläggning i tracé och
på angränsande ytor vid en
hållplats i Le Mans, Frankrike
44. ◄◄
Tegelbeläggning i tracén och
en annan nyans på teglet
på sidan om. Amsterdam,
Nederländerna
45. ◄
Tre olika storlekar av tegel och
med olika typer av förband
och kulör. En mycket fin
schattering i teglets yta skapar
liv till beläggningen. Odense,
Danmark
S kö tsel
Ytorna kan vid skuggiga lägen få algtillväxt. Denna kan
medföra att ytan blir hal. Genom borstning kan algerna tas
bort.
Övri gt
I fortsatt arbete bör man undersöka spårvägens påverkan på
materialet med avseende på vibrationer.
Klinkerytor har högre benägenhet att bli hala vid fukt och is.
Därför bör man kombinera materialet med ett mindre halkbenäget material, till exempel natursten eller betong. Betongen
ska ha sitt eget uttryck och inte efterlikna det keramiska
materialet.
Trafi keri n g
Trafik över tegelyta är möjligt.
• Använd flera olika storlekar på teglet för att skapa
en levande yta
• Använd schatterat tegel
• Med mönster och förband kan man åstadkomma
variationer i ytorna där det finns behov
• Då ytan består av små enheter är det viktigt att de
yttre kanterna av ytan består av hela stenar, eller
ett material av större enheter
• Tänk på att fogarna har betydelse för upplevelsen
I detta fall menas platsgjuten betong, eller betong som gjuts
ihop med rälernas konstruktion.
By ggm e t od
Vanligt är att man bygger en solid betongkropp som resulterar
i minimalt underhållsbehov och bra hållbarhet.
Sköt s e l
Betongspår är relativt underhållsfria. Om spåren läggs på en
betongplatta och sätts fast med befästningar så finns risken
att befästningarna släpper från betongen.
Det finns alltid risk för att vatten blir stående på betongplattan,
vilket kan orsaka frostsprängningsskador och sprickbildning
i ytan.
B u l l er
Vid betong i ytan så studsar oftast bullret på den hårda ytan
och det absorberas dåligt.
©M ichallon
©ingolfBLN, flickr
©ingolfBLN, flickr
BETONG
• Ytbearbetningen är avgörande för att få rätt
ytstruktur - ströpplad, borstad och riktning på
strukturen
Här är all annan trafikering möjlig. Hänsyn behöver dock tas
till andra trafikslag och laster i dimensioneringen då dessa
oftast ger den avgörande lasten på plattan.
• Cementsort och ballast är avgörande för att betongytan ska behålla sin färg - gäller framförallt ytor
som kommer slitas
Vanlig rutnätsarmering, stålfiberarmering eller plastfiberarmering kan användas.
• Provytor ska anläggas
• Dilatationsfogar ska passas in i ytans sammanhang så att fogarna passas in i helheten
Ö vri g t
Man behöver kontrollera att det inte finns risk för elektriska
förbindningar om det finns detektorer för trafiksignaler och så
vidare på plattan.
46. ►
Platsgjuten betong i tracé
vid en passage i Angers,
Roseraie, Frankrike
47. ►►
Platsgjuten betong som har
efterbearbetats och fått en
skrovlig ytstruktur. Angers,
Frankrike. I framkant av
bilden betong och sedan
en avvattningsränna och
natursten i två sorter
48. ►►►
Platsgjuten betong med
ballasten till viss del synlig i
tracén vid en passage längs
spårvägen i Reims, Frankrike
Spår med gräsytskikt är ett estetiskt och tilltalande sätt att
avskilja spårvägen från övrig gatumiljö.
Gräset har dessutom den goda egenskapen att verka
ljuddämpande.
B y ggm e to d
I Sverige är det vanligast att spår med gräsytskikt anläggs
som ett vanligt ballastspår men att makadam ersätts med
växtbädd och gräs från rälfot till rälhuvud ca 180 mm. Det
är lätt att anlägga och byggs som ett traditionellt spår inom
järnvägen. I övriga Europa är det vanligare att man har en
betongkonstruktion under gräset och att gräset är i nivå med
rälens överkant.
D rifts a s pe k ter
Gräs med låg växthöjd behöver oftast inte klippas mer än ett
par gånger per växtsäsong.
Foto: SPIS
©IngolfBLN
Foto: SPIS
GRÄS
49. ◄◄◄
Gräs i tracé i Mulhouse
50. ◄◄
Gräs i tracé med trädrader
inom spårområdet, LoireAtlantique, Pays de la Loire,
Nantes, Frankrike
51. ◄
Gräs i tracé från Norrköping
B u l l er
Makadamspår med gräsytskikt absorberar buller och vibrationerna tas upp via slipers i makadamen.
Här är ingen annan trafikering möjlig. Om området ska kunna
användas för räddningstjänst måste gräset armeras upp med
olika typer av gräsarmeringsplattor av betong eller plast.
Ö vri g t
Det kan uppkomma problem med vagabonderande strömmar
som kan uppstå kring rälen för returström då strömmen följer
andra banor än de avsedda. Detta kan uppstå när gräset blir
fuktigt och kommer i kontakt med rälen för returström.
Gestaltningsmässigt är det vackrast att anlägga gräs i spår
där gräset är i nivå med rälernas överkant.
Mi l j öaspekt er
Gräs ger en högre biologisk mångfald och påverkar mikroklimatet positivt. Gräset binder partikelföroreningar samt tar
hand om dagvatten på ett effektivt sätt.
• För att ytan ska upplevas snygg ska en plattrad
läggas utmed kanter
• Fröblandningen ska testas på provyta
• Anslutning mot räl ska studeras vidare, man ska
sträva efter att ha så liten kant som möjligt mot räl
då detta upplevs som snyggast
• Där gräsytorna blir stora, till exempel där spårvägen kräver mer yta eller vid passager ska man
se över möjligheten att plantera i gräsytan. Lökar
fungerar bäst i gräsytor
©Saennebueb, Flickr
©Saennebueb, Flickr
GRUSGRÄS
©Ta má s Ka to na
S ch o tterrasen
Grusgräs från tyska ordet ”schotterrasen” är en humusfattig
grusblandning med etablering av ängsblommor. Genom att
hålla nere näringshalten i gruset etableras en glesare ängsvegetation än vid vanlig äng.
Ut t ryck
Grusgräs ser på nära avstånd ut som en gles gräsmatta,
precis som benämningen säger – grus med gräs i. Men på ett
längre avstånd upplevs grusgräset som grönt.
På grund av artrikedomen i grusgräsbeläggningen ökar den
biologiska mångfalden.
B yg g m eto d
Grusgräs byggs upp med en överbyggnad av en blandning
av krossat stenmaterial från till exempel natursten, grovt grus
eller återvunnen betong eller tegel. I översta delen av krossmaterialet blandar man in kompost.
Grusgräset minskar uppvärmningen i staden jämfört med
hårdgjorda ytor.
Grusgräs kan liknas vid en gräsarmerad yta, utan armering.
Det vill säga att gruset fungerar som armering i ytan.
P rovyt or
För att få till en bra fröblandning ska provytor anläggas.
S köt sel
Grusgräset är tänkt att vara skötselextensivt.
52. ►
Grusgräs i tracé längs med
Glattalbahn, Zürich, Schweiz
53. ►►
Naturlig och insådd ängsflora
i grusgräset, Glattalbahn,
Zürich, Schweiz
54. ▼
Glattalbahn, vid flygplatsen i
Zürich. Vid bra förhållanden
kan grusgräset växa till sig
och bli frodigt
VITA L IN J E N
En vit linje används som en inramning av spårvägsområdet i
ett antal europeiska städer däribland Barcelona, Bergen och
flera städer i Frankrike.
Vita linjen tydliggör spårområdet och markerar för andra
trafikanter vilken yta som är avsedd för spårvägen. Detta för
att tydligöra spårvägen, öka läsbarheten och som en följd av
detta; trafiksäkerheten. Vita linjen bidrar därför till att det är
möjligt med en öppen lösning.
Google ear th pr o
”Vita linjen” benämns det linjära element som löper utmed
spåren och avgränsar tracén från omkringliggande ytor.
Vita linjen ska löpa kontinuerligt längs med sträckan, dock
med avbrott i korsningar med biltrafik. Denna linje ska vara
av kontrasterande färgton, vara tydlig och sticka ut – därav
begreppet ”vita linjen”.
Material för tracé och anslutande ytor skiftar utmed sträckan.
Vita linjen utgör ett konstant sammanhängande element; en
röd tråd utmed sträckan. Detta accentuerar spårvägens roll
som strukturbildande element i staden.
Vita linjen ska vara 0,3 m bred och följa tracéns bredd (vita
linjens ytterkant löper längs med tracéns ytterkant).
Spårområdets bredd varierar utmed sträckan. Bredden är
beroende av bland annat placering av kontaktledningsstolpar,
spårets radie och passager. Subtila övergångar mellan de
olika bredderna föreslås, det vill säga att bredden mellan de
två vita linjerna gradvis stegras eller minskas. Se principritningar sidan 45 och exempelbilder från andra städer, figur
55-60.
Goo gle ea rth pro
PRINCIP FÖR VITA LINJEN
55. ◄
I Barcelona har man en vit
linje som markerar området
för spårvägen. Som i bilden
ovan så omfamnar den vita
linjen hela spårområdet när
det kommer en hållplats, som
gör att spårområdet breddas
56. ▼
Vita linjens placering längs
med en sträcka i Le Mans,
Frankrike. Här omfamnar
vita linjen spårområdet när
det blir bredare. Även vis
korsningar får vita linjen vara
framträdande
BYBANEN
Vi t a l i nj ens vi sni ng
Vi d passage och korsni ngar
Den vita linjen ska vara genomgående vid gång- och cykelpassager och har noll visning. Se principritningar sidan 45.
Tramvia
58. ▲
Vita linjen längs med
spårvägen i Bergen. Den
upphöjda vita linjen övergår till
att bli en del av plattformen i
bildens mitt
59. ▲►
Vita linjen vid en hållplats
i Bergen. Vita linjen
går fortsätter genom
gångpassagen och går sedan
över i hållplatsens kant
60. ►
Vy över spårvägen i
Barcelona. Den vita linjen
omfamnar spårområdet och
definierar ytan på ett tydligt
sätt
Det är viktigt att ”vita linjens” kant får en tydlig visning mot
närliggande gång/cykel/körbana, gränsvärde för visningen
är 12 cm, så att man inte av misstag kör, cyklar eller går in i
spårområdet.
Den vita linjen bryts vid gatukorsning för att inte förväxlas
med en stopplinje. Vid anslutning mot gatukorsning avslutas
den vita linjen så att den ramar in spårområdet (på egen
bana) för att styra biltrafik rätt så att de inte av misstag kör in i
spårområdet. Se principritningar sidan 50-51.
57. Typsektion för vita linjen.
Där vita linjen ersätter en
kantsten med visning ska
stenen ha en rundad ytterkant
med radien 20 mm
N i våer
Nivåskillnader för vita linjen ska anpassas efter situation. En
tydlig stringens och rakhet ska eftersträvas.
Vi d to rg oc h pla tse r
På torgytor som sträcker sig över spåren och där materialet
är samma i tracé och på sidan om ska vita linjen utföras i ett
kontrasterande material.
M ateri al o ch fo rm :
Granit med hög hållfasthet och livslängd. Stenen ska vara
krysshamrad eller flammad och ha en rundad fasning på den
yttre kanten från spåren sett, radie 20 mm. Bredden på vita
linjen ska vara 300 mm. Vita linjen kan alternativt utföras i
betong.
På torg och platser ska vita linjen inte ha någon visning. Den
ska vara i samma nivå som övrig markbeläggning.
I p a rk m iljö
Vita linjen följer spårområdets utbredning när spårvägen
passerar genom parkmiljö. Då bibehålls förståelse för var
spåren finns.
Avsteg i d ag sl äg et fi n n s vi d :
• Västra sidan om Sankt Laurentiigatan
• Öster om hållplatsen vid SUS
• Väster om hållplatsen vid Ideon
Bybanen utbyggning/fotogr af Atle Kår stad
K Gra ding e r
Ian YVR
IngolfBLN
Vi d hå llpla ts
När vita linjen möter en hållplats ska den övergå i hållplatsens
utformning.
61. ◄◄◄
Exempel på hur den vita
linjen framträder i en gräsyta
längs med spårvägen utanför
universitetscampus i Le Mans,
Frankrike
62. ◄◄
Vita linjen mellan tracén och
en cykelbana i Monpellier,
Frankrike
63. ◄
En bilpassage vid Bybanen i
Bergen, Norge. Passagen är
av infärgad asfalt och längs
med sträckan är tracén belagd
med gräs. Vita linjen markerar
tydligt spårområdet
64. ▼
I Freiburg, Tyskland, har vita
linjen ersatts av en öppen
dagvattenränna
65. ►
Visualisering som visar möjlig
situation vid LTH-parken. Den
vita linjen markerar tydligt
gränsen mellan cykelbanan
och spårområdet
Metr o Ar kit ekter
Atkins
Fr edr ik Kar lsson
Fr edr ik Kar lsson
Fr edr ik Kar lsson
PA SS A GER OC H K OR S N I N GA R
GÅNG OCH CYKELPASSAGER
Passager över spårvägsområde ska markeras så att det
tydligt framgår att det är en passage. Detta görs med avvikande material, färg eller ytstruktur. Det är viktigt att passagen
inte utformas så att de oskyddade trafikanterna inbringas i
falsk säkerhet då samtliga trafikslag har väjningsplikt mot
spårvagnen. Gångpassage och cykelpassage bör med hjälp
av ytskiktet kunna särskiljas för att undvika konflikt mellan
gående och cyklister.
E n he tlig he t längs m e d s t r ä c k a n
Det är viktigt att alla passagerna genomgående markeras
med samma avvikande material så att utformningen blir tydlig
och självförklarande. Igenkänningen bidrar på så sätt till
en ökad säkerhet. Passager över spårvägen ska ha annan
utformning än passager över väg.
M ateri al val
• Platsgjuten betong, brädavstruken och borstad yta
• Betongens ljushet ska vara ljusare eller mörkare
än betongytorna vid trafikkorsningar och anslutande ytor av betongplattor
•
•
•
•
•
•
Gångyta borstad i riktning med spåren
Cykelyta brädavstruken
Ballasten ska vara ljus
Silikatimpregnering för att stå mot salt
Provytor ska anläggas
Möjlighet att prefabricera ytorna bör undersökas
66. ◄◄◄◄
Exempel på borstad
betongyta med tydlig riktning
67. ◄◄◄
Exempel på brädavstruken
betongyta
68. ◄◄
Två betongytor med olika
ytstruktur
69. ◄
Exempel från Mölndal där
man använt platsgjuten
betong vid gångpassager
Asfalt
Asfalt
Pollare
Gräs
Pollare
Pollare
Gräs
Platsjuten betong
Borstad yta
Bredd >2.65
Platsjuten betong
Borstad yta
Bredd >2.65
Platsjuten betong
Borstad yta
Bredd >2.65
Platsjuten betong
Brädavstruken yta
Bredd >2.5
Platsjuten betong
Brädavstruken yta
Bredd >2.5
Platsjuten betong
Brädavstruken yta
Bredd >2.5
Gräs
Pollare
Gräs
Pollare
Gräs
Pollare
Asfalt
Asfalt
70. Principritning som visar
materialval för en obevakad
gång- och cykelpassage med
trafik på en sida (sidoförlagda
spår), skala 1:200.
För mått hänvisas till
projekteringsanvisningarna
71. Principritning som visar
materialval för en obevakad
gång- och cykelpassage
med trafik på båda sidor
(mittförlagda spår), skala
1:200.
För mått hänvisas till
projekteringsanvisningarna
Asfalt
Spårområdet genom korsningen utformas med avvikande
material, färg eller ytstruktur för att kontrastera tydligt mot
anslutande väg. Det är viktigt att spårområdet i korsningarna
genomgående markeras med samma avvikande material så
att utformningen blir tydlig och självförklarande.
M ateri al val
• Ytan ska upplevas lika oavsett betraktningsvinkel,
viktigt att ytstrukturen saknar riktning
• Platsgjuten betong, ströpplad med piasavaborste
eller liknande
• Betongens ljushet ska vara ljusare eller mörkare
än betongytan i gång- och cykelpassage
• Betongens ljushet ska kontrastera tillräckligt
mycket mot asfalt med Hardebergaballast som är
sliten
• Viktigt med val av ballast då den kan framträda
efter slitage. Ballasten bör vara av en sort som är
hållfast
• Ytan ska silikatbehandlas för att stå mot salt
• Provytor ska anläggas
©ingolfBLN, flickr
©M ayang
M ar supilam i92
BILKORSNING
72. ◄◄
Bilpassage i betong längs
med sträckan T2, Paris,
Frankrike
73. ◄
Exempel på ströpplad
betongyta. Den ströpplade
ytan saknar riktning vilket är
fördelaktigt i passage mellan
spårvagn och andra fordon.
Ytan upplevs likadan oavsett
från vilket håll den betraktas
74. ▲
Platsgjuten betong i tracé
vid en passage i Angers,
Roseraie
M ål ad asfal t
En målad yta slits snabbt av trafik samt vid vägunderhåll.
Ytan sticker ut i gaturummet på ett onaturligt sätt. Målas
asfaltyta passar gestaltningsmässigt dåligt ihop med Lunds
befintliga miljöer och kommer sticka ut för mycket. Se figur 76
som visar hur man gjort i Bergen.
75. ▲
Barcelona har man målat ett
mönster på passagerna
76. ▲►
I Bergen har man infärgad asfalt i
passagerna
77. ▲►►
Asfaltbetong har stor
kontrastskillnad till en början men
risken är vid slitage att ytorna
kommer likna varandra för mycket
Em ilie Wieslander
SPIS
IngolfBLN
Under arbetet med riktlinjerna har flera alternativ av utförande
för passager med bil över spåren utvärderats och provats. På
denna sida redovisas de bortvalda alternativen.
Markeri ng med l i nj e
En linje som markerar tracén skulle förvirra den övriga
trafiken och kan förmedla stopplikt.
Asf al t bet ong
Då erfarenheterna av asfaltbetong inte är kända är osäkerheten att uppnå en fullgod yta osäker. Dessutom finns en risk
att cementet slits och att ballasten framträder vilket kan göra
ytan för lik angränsande asfaltytor. Se figur 79.
A sfal t
Att enbart förlita sig på en asfaltyta är för osäkert då det är
stor risk att när ytan slits så kommer kontrastskillnaden att
minska avsevärt.
AVFÄRDADE ALTERNATIV FÖR BILPASSAGE
HÅLLPLATSER
Passager vid hållplatser redovisas under kapitlet om hållplatser, se sidan 50.
Hela torgytan kommer vara möjlig för passage över spåren.
För att uppnå god tillgänglighet kommer tillgängliga passager
att anordnas på avsedda platser. Dessa utformas som vanliga
gång- och cykelpassager eller med samma material som
omgivande plats, men med tillräckligt god tillgänglighet och
tydlighet.
SPIS
E tt g olv
På torg och platser vill man uppnå en rörlighet över spåren för
att sammanbinda de båda sidorna. Hela ytan blir en passage.
På dessa platser kommer tracén inte vara upphöjd.
©ingolfBLN, flickr
PASSAGER VID TORG OCH PLATSER
A npa s s ning till o m giv ninge ns m a t e r ia l
Ytan anpassas till omkringliggande plats markmaterial för att
uppnå att torget fortsätter över spåren.
Tillgä ngliga pa s s a ge r
För att förstärka tillgängliga passager kan till exempel stenen
vara sågad vid passage och att övrig sten är krysshamrad
eller att man använder sig av den vanliga typen av passage
med betong. Se figur 79.
78. ▲◄
Plats i Mulhouse, Frankrike. Samma
sten och samma format på stenen
men olika ytbehandlingar på stenarna
för passage och i tracé
79. ▲►
Place de la République i Mulhouse,
Frankrike. Samma sten på torgytan
som i passagen. I tracén över torget
en liknande sten men med en grövre
ytstruktur
S PIS
Vi ta linje n
Vita linjen ska kontrastera mot omgivande markbeläggning
men vara i samma nivå som angränsande ytor.
S PIS
Trac é
För att förstärka tracén kan samma material användas men
att materialet har olika ytstruktur, ett annat format på stenen/
plattan eller ett annat mönster/förband. Se figur 89-81.
80. ◄
Olika typer av gatsten och mönster
på torgytan respektive i tracén, Place
Kléber, Strasbourg, Frankrike
81. ►
En annan platsbildning i Mulhouse,
Frankrike. Olika storlekar på stenen
men samma kulör. Den vita linjen är
i nivå med platsen vid passagen och
blir en vattenränna längs med spåren
på torget
82. ►
En visionsbild som visar hur
Sölvegatan planeras se ut
om några år. I bilden ser man
passage för både gående
och för bil
Metr o Ar kit ekter
Smågatsten
H Å L L P L AT SE R
Längs med sträckan finns två typer av hållplatser. Hållplats
med mittplattform i kombination med buss vid SUS, och på
övriga hållplatser sidoförlagd plattform.
Asfalt
PASSAGER VID HÅLLPLATS
H å llpla ts v id pla tsbildning
Omgivande plats/torg ska vara tongivande för materialet på
plattformen. ”Platsen råder över sträckan”.
H ål l p l ats vi d p l atsb i l d n i n g
Beroende på hållplatsens utbredning kan passagerna få olika
utformning. Om hållplatsen ligger helt inom ett torg eller en
platsbildning ska passagerna utformas enligt passager vid
torg eller plats, se nästa sida. Om en del av hållplatsen ligger
på ett torg kan en kombination av de två olika passagerna
behövas användas.
Material i tracé ska ha en ytstruktur som skiljer sig från torget
och plattformens yta. Det kan fortfarande vara i samma
material.
H ål l p l ats l än g s m ed g ata
Passager för hållplatser som inte ligger vid en plats eller ett
torg utformas som en vanlig gång- och cykelpassage.
GESTALTNINGSPRINCIP
H å llpla ts lä ngs m e d ga t a
Två hållplatser ligger inte vid en plats eller torg, hållplatserna
vid SUS och Höjdpunkten. Samt temporärt även hållplatserna
i Brunnshög.
Vis SUS ska tracématerialet vara storgatsten och vid Höjdpunkten gräs.
Hållplatserna i Brunnshög ska temporärt utformas med
grusgräs som tracématerial. Efterhand när området exploateras kommer materialet att bytas ut och anpassas efter det
offentliga rummet.
Pollare
Platsgjuten betong
Brädavstruken yta
Bredd >2.5
Platsgjuten betong
Ströpplad yta
Storgatsten
Pollare
Tracé
Det är viktigt att tracématerialet kontrasterar mot betongen i
passagen.
Som ett avslut på plattformen ska det finnas en upphöjd yta/
refug på motstående sida om en passage. Utformningen av
denna yta ska hänga ihop med plattformens utformning.
Se principritning för hållplats enligt figur 83.
Platsgjuten betong
Borstad yta
Bredd >2.65
Asfalt
Granithällar
Asfalt
Smågatsten
Granithällar
Platsgjuten betong
Borstad yta
Bredd >2.65
Storgatsten
Flexibelt material vid
infästningar
Granithällar
Asfalt
83. Principplan som visar
sidoförlagda plattformar på en
hållplats. Utformningen visar
principer för de olika delarna
på plattformen, skala 1:200
Gräs
Flexibelt material vid
infästningar
Granithällar
U ppde lning a v pla t t f or m s y t a
• Möbleringszon
• Säkerhetszon
• Gångzon
M ate ria l pla ttfo rm s y t a
• Anpassat efter omgivande plats om sådan finns
• Granit i form av plattor och hällar
• Smågatsten i möbleringsyta
• Alternativt betongplattor
K a ntsten
• Kantsten utmed plattform utförs i samma material
som vita linjen. Kantsten i bakkant av plattform
utförs i material som passar med specifik hållplatsutformning. Kantsten ska ha rakt avslut mot
mark (ej inskjutet under plattform) så att inte skräp
ansamlas
• Kantstenen får gärna ha rundade avslutningar mot
ändarna av plattformarna vid ramperna, se figur 87
• Kantstenen kan även fungera som låg mur (limpa)
vid ramperna, se figur 86
Bybanen, Ber gen
PLATTFORMAR
Avrundad stödmur
Granithällar
Granithällar
Avrundad stödmur
Ramp
• Längs med rampen från plattform ner till korsningsnivå ska en upphöjd sten (”limpa”) följa för att
förebygga att korsande trafikanter genar
Leds tråk
• Riktlinjer gällande ledstråk på hållplats finns i
”Projekteringsanvisningar Spårväg i Skåne”
• Ledstråken utförs av betongplattor eller granit i
kontrasterande material mot annat markmaterial
84. ▲▲
Hållplats i Bergen. Notera den
raka kanten ner mot tracé
85. ▲
Princip för markbeläggning
och stödmur vid och på
plattformen
SPIS
IngolfBLN
R äcken
• Se dokumentet Designkoncept
Avvattn i n g
• Dagvattenrännor och brunnar ska integreras med
hållplatsens utformningskoncept och material
S P IS
• Dagvattenrännor kan med fördel användas som
avgränsning mellan materialbyten, till exempel
mellan granitplatta och smågatsten
86. ▲▲
Hållplats i Nagers, Frankrike.
Notera att vita linjen är en mur
längs med rampen upp till
plattformen
87. ▲►
Detalj från hållplatsen i Angers
88. ▲
Plattformens golv på
hållplatsen i Bergen består
av natursten och ledstråk i
gjutjärn
Tracé
• Tracématerial på hållplats ska följa utformningskoncept/material vid platsbildning av speciell
karaktär. I de fall hållplats ligger i gata föreslås
storgatsten, eller möjligen gräs i tracé. Storgatsten
ger en tydlighet och kontrasterar mot omkringliggande material. Detta ökar trafiksäkerheten. Gräs
utgör ett trivsamt grönt inslag i hårdgjorda gatumiljöer samt infiltrerar dagvatten.
Cykel parkeri ng
• Cykelparkering förläggs i hållplatsens närhet för
att underlätta för de resande och därmed öka spårvägens attraktivitet
Möbl eri ngsz on
• Utmed plattformarnas bakkant löper en möbleringszon avsedd för väderskydd, träd och
möblemang såsom belysningsstolpar, bänkar m.m.
Markmaterial följer plattformens övriga utformning
Möbl eri ng
Se dokumentet ”Designkoncept – vagn och hållplats,
Spårvagnar i Skåne & Skånetrafiken, maj 2013 (version
2013:08_1.0)”
Vi ta l i n j en
• Vid hållplatser utgör vita linjen plattformens gräns
mot tracén, den är en kantsten
10
10mm
Pelarformade träd
Friväxande träd
20 år
Planteringsår
50 år
20 år
Planteringsår
50 år
20 år
Planteringsår
2,5mm
2,5
Arkadklippta träd
VEGE TAT ION
Ambitionen är att tillföra mycket grönska i form av träd och
buskar men även markvegetation där det finns möjlighet, i
utformning för spårvägen. Träd i direkt anslutning till tracé och
passager ska vara högstammade så att sikten säkras.
Det som beskrivs om träd är en liten del ur rapporten
”Vedartad vegetation intill spårvägsräls och luftledningar,
2012:12”. I den delas träden upp i två överordnade kategorier,
A och B. I ”Bilaga 1, Förslag till trädart/sort intill spårvägsräls
och luftledningar” ges exempel på arter och sorter.
Trädplan för Lunds kommun har varit vägledande i arbetet. I
de fall där kommunen ansett att det behövts, med avseende
på träden, har extra utredningar genomförts.
R i ktl i n j er
• snabbväxande träd och större flerstammiga buskar
bör ej planteras nära räl
• träd och buskar får aldrig växa in i fria rummet, se
sidan 30
• vid lutningar bör man tänka på lövhalka om hösten
och ha ett större avstånd mellan träden
• man bör välja träd med tanke på trädets naturliga
habitus för att undvika att behöva klippa träden
varje år
• arkadklippta träd kan vara aktuellt på vissa delsträckor, till exempel där måtten är begränsade
eller där man vill höja stadsmässigheten
Ing o lf BL N
TRÄD
89. ▲
Olika typer av träd och deras
utveckling
90. ◄
Arkadklippta träd i anslutning
till spårområde
91. ►▲
Trädrad längs med spåren i
Lyon, Franskrike
92. ►
Grönt stadsrum vid en
hållplats i Bordeaux, Frankrike
IAN YVR
K ateg o ri A
Träd som ska växa nära räl ingår i kategori A. Dessa träd
kännetecknas av elliptisk eller upprätt kronform, att de är
långsamväxande (för arter som ej ska beskäras), har en grensättning som klarar hög uppstamning samt att de klarar hård
och regelbunden beskärning.
S o rter kateg o ri A
• Acer campestre cv (naverlönnn)
• Alnus cordata (italiensk al)
• Alnus glutinosa ’Laciniata’ (flikbladig klibbal)
• Carpinus betulus ’Carin’(avenbok)
Carpinus betulus ’Frans Fountain’ (pelaravenbok)
Fagus sylvatica ’Dawyck’ (pelarbok)
Ginko biloba ’Tremonia’
Platanus x hispida (platan)
Quercus robur ’Fastigiata Koster’(pyramidek)
Tilia cordata ’Rancho’ och ’Linn’ E (skogslind)
Tilia x europaea ’Pallida’ och ’Swarte
Linde’(parklind)
S ort er kat egori B
• Alnus glutinosa (Klibbal)
• Crataegus x lavalleei (glanshagtorn)
• Crataegus monogyna ’Stricta’ (pyramidhagtorn)
• Corylus colurna (turkisk trädhassel)
• Gleditsia triacanthos f. inermis cv (korstörne)
• Pinus nigra (svarttall)
• Pinus sylvestris (tall)
• Prunus avium och ’Plena’ (fågelbär)
• Prunus ’Umineko’ (körsbär)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Prunus ’Sunset Boulevard’ (körsbär)
Pyrus calleryana ’Chanticleer’ (päron)
Quercus cerris (turkisk ek)
Robinia pseudoacacia ’Pyramidalis (robinia)
Sophora japonica (pagodträd)
Sorbus aria ’Magnifica’ (vitoxel)
Sorbus decora (praktrönn)
Sorbus intermedia (oxel)
Sorbus latifolia (oxel)
Tilia tomentosa (silverlind)
Ulmus ’New Horizon’ (alm)
Zelkova serrata (japansk zelkova)
IAN YVR
•
•
•
•
•
•
•
Kat egori B
Träd som ska stå längre ifrån räl ingår i Trädkategori B. I
denna kategori gäller inte samma krav på kronbredd och
grenhöjd från marknivå och träden kan vara både mindre
och mer friväxande. Vad gäller kategori B finns ett stort urval
av träd men gemensamt för båda kategorierna är arternas
egenskaper ska vara anpassade till den ståndort som skapas
utmed spåret.
Träd i h ård g j o rd a yto r
Eftersom markmiljön under stora delar av sträckan är hårdgjord kan man räkna med att träden kommer att utsättas för
torkstress vilket ställer höga krav på växtbäddar. Längsgående genomgående växtbäddar i mittremsor eller skelettjordar är metoder för att ge träden tillräckligt med rotutrymme.
Va l a v v ä x ter
Växterna som planteras längs spårvägens sträckning ska
vara tåliga och robusta arter som klarar av en utsatt trafikmiljö
med begränsad vattentillgång och saltstänk. Detta ska vara
utgångspunkten för val av buskar, perenner och lök- och
knölväxter.
Foto: D ul aunoy
Växter ska ses som gestaltningsmässiga möjligheter längs
med spåret.
Foto: tej vanphotos
BUSKAR, PERENNER OCH LÖKAR
Foto: Conor Lawless
Foto: wallygr om
D e t b lå s på re t
I gräsytor planteras större lökfält. Känslan är att spårvägen
svävar ut över ett stort hav av blommor. Vikt läggs vid att
lökarnas blomningsperioder överlappas och ger blomprakt
över så stor del av säsongen som möjligt. För att ytterligare
förlänga blomsterprakten kan även sommarblomsplanteringar
utgöra ett alternativ. En bärande idé är att låta lökväxter i blått
få dominera hela sträckan. Till exempel Chinodoxa och Scilla.
Det blå spåret kommer vara känt och attrahera människor till
Lund.
Foto: audreym 529
Årstidsaspekten ska beaktas så att planteringarna upplevs
tilltalande under hela året.
Allium afflatunense ’Purple Sensation’
Chinodoxa forbesii ’Pink Giant’
Allium afflatunense
Crocus tommasinianus ’Whitewell Purple’
Allium caeruleum
Chinodoxa luciliae
Muscari armeniacum blue
3
2
1
Scilla sibirica
4
6
5
7
1. Crocus
2. Allium
3. Crocus
4. Chinodoxa
5. Allium
6. Crocus
7. Scilla
mo n tere g ina
•
•
•
•
•
•
•
•
Fo to: tejva n pho to s
B lå lök a r
FEBRUARI
lis
iva e
s n opp
thu nödr
n
s
la
Ga
MARS
airic
sib
illa
Sc
illa
Sc
us
oc
Cr
AP RI L
um
iac acint
en
rm ärlhy
a
ri
p
sca
Mu
da
lan pa
e b sip
on lkan
m
e ba
An
MAJ
lipa
Tu
93. ◄
Årstidsschema för lökar
94. ►
Scilla sibirica, från
parkmiljö i Lund och med
en konceptlinje för den blå
spårvägssträckningen
Imh off- Ehm en
Mittförlagd
96. Körfält på en sida av tracé
sidoförlagd stolpe som placeras på motstående sida
Sidoförlagd enkelsidig
Foto: SPIS
95. Körfält för bil på båda sidor av tracé
mittförlagd stolpe
K ON TA K T L ED N I N GS S TOLPA R
H-formade kontaktledningsstolpar kommer att användas i
första hand. I snäva kurvor kan dock runda stolpar bli aktuellt.
ne iTe ch
För både H-stolpar och runda stolpar kommer tre olika stolpar
tas fram som klarar olika moment (krafter). Ytterdiametern på
alla runda stolpar kommer att vara densamma oberoende av
lastkrav (materialtjockleken varieras). För H-stolparna medför
olika lastkrav olika dimensioner. En fördel med H-stolpar är att
man kan dölja viktavankringar i stolparna. För runda stolpar
krävs fjäderavankring som kan vara stora och synliga. Det är
viktigt att gestaltningen beaktas vid placering av avankringar.
På raksträcka kommer stolparna stå på ett avstånd av ca 30
meter. I kurva minskar avståndet.
K å rhus e t
Platsen kräver fortsatt utredning
b o wd 59
K ors ninge n Sank t La ur e nt iiga t a n/B r e dga t a n
Möjlighet till infästning i fasad bör utredas.
Fo to : SPIS
BESVÄRLIGA PUNKTER
99. ◄
Mittförlagd stolpe i Mulhouse
100. ▲▲▲
Linspänd kontaktledning i
Mulhouse
101. ▲▲
Sidoförlagd stolpe i Mulhouse
102. ▲
Sidoförlagda stolpar i
Valciennes
103. ►Planen till höger
redovisar principer för vilken
typ av kontaktledningsstolpe
som primärt kommer
användas för sträckan
Infäst i fasad
sidig
98. Trång gatusektion eller kurva
Kontaktledning infäst i fasad
97. Trädrad på båda sidor av tracé
sidoförlagda stolpar i trädradens linje
doförlagd enkelsidig
Sidoförlagd dubbelsidig
Infäst i tunnel
Infäst i tunnel
Infäst i fasad
Kurva/platsbildning
Besvärliga punkter
Korsning/Kurva. Kyrkan som
fondmotiv bör ej skymmas
0
50
100 150 200 250
500m
Trång gatusektion
- Kontaktledning infästs i fasad
104. Hög stolpbelysning mot väg
106. Markinfattad armatur - effektbelysning
105. Armatur monterad på kontaktledningsstolpe samt låg
och hög ljuspunkt på samma stolpe
B E LY SN I N G
INDELNING AV LJUS
Fun k tio ne llt lju s
Ett ljus som bidrar till orienteringen i staden. Förtydligar olika
stadsrum och visar vägen. Det funktionella ljuset ska finnas
där det är viktigt att det finns ljus, för att skapa en trygg och
säker stad och gata.
Va c k e rt lju s
På utvalda platser eller landmärken kan effektbelysningen
bidra till en positiv upplevelse av staden. Effektljuset kan
förstärka speciella platser och knutpunkter.
M örk e r
Samspelet mellan mörker och ljus är viktig för att uppnå en
bra belysning för området. Utan mörker kan det inte finnas
ljus.
Belysningen för gatan, där spårvägen går, ska vara genomgående för hela gatan. Det vill säga att där två gator möter
varandra är det ”spårvägsgatans” belysning som behålls i
korsningen. På så sätt understöds en tydlig orientering om
var man är – här går spårvägen.
Belysningen ska framhäva stadens och gatans struktur.
Belysningen ska bidra till att öka orienterbarheten i stadsrummet och vara vägledande såväl som att skapa trygghet.
Armaturer kan komma att variera längs med sträckan då olika
stadsrum har olika karaktärer. I möjligaste mån ska belysning
fästas på kontaktledningsstolpar för att minska totalt antal
stolpar.
PRINCIPER
Effektljus ska användas där det finns anledning och där ljuset
kan bidra till orientering och tillföra rummet en karaktär och
positiv upplevelse.
Då utvecklingen går snabbt framåt så visar principerna i
dessa riktlinjer mer om; var belysningen ska finnas, ljustemperatur, ljuspunktshöjder och armaturplaceringar.
Variation av färgtemperatur ska endast användas i gatumiljön.
Effektljus kan ha annan ljusfärg.
Avvikande belysningsprincip kommer finnas vid dessa
platser:
• Torg/platser
• Platser där det är mycket rörelse, handel eller
aktivitet
• Parker
• Lekplatser
• Landmärken
Ol i ka t yper av bel ysni ng l ängs med st räckan:
• Belysning på spåret, vitt ljus
• Vägbelysning, varmt gult ljus
• Belysning för gång- och cykelvägar, varmt gult ljus
• Belysning på landmärken och offentlig konst
(effektbelysning)
• Gatumöbler med infälld belysning
• Trädbelysning, från stolpe eller markstrålkastare,
tänk på färgåtergivningen och på årsvariationen,
ska bidra till att definiera rummet och vara placerat
så att inte snö eller smuts skymmer armaturen
• Fasadbelysning, reflekterande ljus ner på trottoar
• Linspänd belysning
RIKTLINJER
Fä rgå t e r giv ning ( m inim iv ä r de n)
• Körbana: Ra 60
• Gång- och cykelbana: Ra 80
• Övriga: Ra 80
L jus punk t s höjd
• Trafikerade gator belyses från en högre höjd för att
sprida ljuset över ett större område
• Gång- och cykelvägar belyses från en lägre punkt
• Belysning ska vara nedljus för att inte störa spårvagnsförarens mörkerseende.
Arma t ur e r
• Armatur med nedåtriktad optik ska förses med
planglas för att undvika onödigt ljusspill
L jus k ä lla /B e s t y c k ning
• Ljuskällan ska ha en livslängd på minst 16 000
timmar
108. Belysningsprinciper vid hållplats
S to l p ar
• Minsta avstånd mellan stolpe och körbana ska
vara 0,8 m
• Minsta avstånd mellan stolpe och kant på gång- eller cykelbana ska vara 0,3 m
• Stolpplacering ska kontrolleras mot; fria rummet,
sikt och konflikt med signalanläggning, både vad
gäller placering och risk för bländning
• Minsta avstånd mellan spårmitt och stolpe ska
vara 2,025 m, med ett riktvärde på 2,4 m.
• Färg på stolpe ska vara mörkgrå
TRACÉBELYSNING
• Tracén ska vara belyst mellan Clemenstorget och
Solbjer.
SPÅRVÄGSGATANS LJUS
G ru n d b el ysn i n g :
• Vägbelysning, enkelsidig eller dubbelsidig beroende på spårvägens placering i gatan
• Kan kombineras med kontaktledningsstolpe om
det är möjligt
• Korsningar ska belysas med luminansklass M2 1,5
Cd/m2 och 40 procents jämnhet
• Ljuspunktshöjd: hög
• Ljusfärg: varmvit
• Ra: >80
Kompl et t erande bel ysni ng:
• Gång- och cykelbanebelysning och belysning vid
cykelparkering
• Kan kombineras med vägbelysning eller kontaktledningsstolpe där det finns möjlighet. Det vill säga
att armaturer fästs i samma stolpe.
• Ljuspunktshöjd: mellan
• Ljusfärg: neutralvit
• Ra: 80
Övri g bel ysni ng
• Gatumöbler
• Hållplatser ska belysas enligt EN 12464-2:2007
(E) Table 5.12.8
• Hållplatser ska belysas med 20 lux, jämnhet av 40
procent, och bländningsklass 45
• Belysning av hållplatsutrustning ska utformas enligt
”Designkoncept – vagn och hållplats”, 2013:08_1.0,
Spårvagnar i Skåne och Skånetrafiken, maj 2013
• Passager ska belysas med extra stark belysning,
typ crosslight
• Reklampelare
• Informationstavlor
• Bänkar
• Fasadbelysning
• Effektbelysning
107. Punktbelysning av träd eller fasad
©ingolfBLN, flickr
R E ST YTOR
Restytor som uppstår i anslutning till spårvägen ska ges en
utformning som bidrar till en positiv upplevelse av gaturummet. Längs med spårvägen kommer restytor att uppstå
där det finns behov av breddning av gaturummet och spårområdet. Hit hör bland annat väntytor vid passager, refuger
mellan spår och körbanor samt ytor som kommer uppstå då
spårvägen svänger.
Restytor ska generellt utformas med en plattrad ut mot till
exempel köryta, om restytan består av växter eller mjuka
markmaterial.
Restytor har även till viss del hanterats i illustrationsplanen i
nästa kapitel.
ÅTERKOMMANDE RESTYTOR
Vi d p assag er
På grund av att passager innebär en breddning av spårområdet så uppstår restytor i anslutning till dessa.
Huvudprincipen är att restytorna omfamnas av vita linjen och
att det tracématerial som finns fyller restytorna. I fall där det
inte blir tillfredställande kan ytorna fyllas med smågatsten
eller planteringar. Detta bör beaktas framförallt i situationer
där de gående kan gena över ytorna.
När ytan blir tillräckligt stor och inte ligger alltför nära en starkt
trafikerad väg kan man plantera ytan med växter eller eventuellt träd. Trädplantering ska ses över vid passager så att de
inte skymmer sikten.
EXEMPEL
• Ytorna kan vara i nivå med omgivning, men kan
även vara upphöjda i kantstensnivå eller högre
• Dagvattenhantering – ytan ges en utformning med
växter och med dränering, där man kan leda ner
vatten för att fördröja dagvattnet
• Växtbädd – ytan planteras med växter. Typ av växter är beroende av storleken på ytan samt avstånd
till spår, väg och vilket behov av fri sikt som finns
på platsen
• Stensatt/hårdgjord – ytan stensätts eller hårdgörs
• Ge ytan en funktion om det finns utrymme – till
exempel cykelparkering, planteringsurnor, skyltar,
reklampelare, belysning med mera
109. ◄◄◄◄
Upphöjd plantering i Odense.
Kanten blir också en informell
sittplats
110. ◄◄◄
Planterad restyta vid plattform
längs med linjen Avrillé i
Angers, Frankrike
111. ◄◄
Plantering i refug längs med
Stora Varvsgatan i Malmö,
notera plattraderna ut mot
gatan
112. ◄
Exempel på hur restytor vid
passager kan lösas med
växter och träd, eller hårdgjord
med stenmjöl/grus
740
740
740
SLA.10.9064
40
150
500
113. Exempel på pollare
114. Exempel på trädgaller
115. Exempel på krukor
600
K OM P LE TTE R A N D E U TR USTNING
116. Exempel på avtäckning för linjeavvattning
150
F ÄRG
3000
I gaturummet behövs till viss del kompletterande utrustning.
Det kan exempelvis vara pollare, staket vid avgränsningar
och även cykelparkering. Nedan redovisas ett urval av
produkter som rekommenderas.
Sta k e t /r ä c k e n
För utformning av staket hänvisas till Designkonceptet.
Stä ngs e l
Stängsel ska utföras med svetsat nät. Pulverlackerat i
mörkgrått.
Po lla r e
Flera typer av pollare kommer behövas beroende på omgivande miljö. Se exempel i figur 113.
1000
SLA.10.9064
Träd stö d
Temporära trädstöd ska vara utförda av trä.
Färg på utrustning ska i så stor utsträckning som möjligt
SLA Arkitekter 0149
utföras i pulverlackerad mörkgrå färg, enligt Designkonceptet.
Gjutjärn ska vara ytbehandlat i svart.
www.ghform.dk
K ru ko r
Krukor ska vara flyttbara med pallkärra eller truck. Se figur
115.
Avvattn i n g
Vid linjeavvattning ska avtäckning vara utförd av gjutjärn. Se
figur 116.
C ykel stäl l
Cykelställ ska väljas så att det finns flera olika kombinationer.
Trädga lle r
Trädgaller ska vara i gjutjärn.
Rektangulära trädgaller förespråkas, se figur 114. Där
utrymmet är mindre kan fyrkantiga eller runda markgaller i
samma utförande användas.
2245
BY GGNADS V E R K
L IK R I K TA R STATI ON E R
PLACERING
118. Fasad från långsida med klätterväxter, skala 1:50
2.0m
Byggnaderna ska placeras där de passar väl in i sin omgivning och behöver studeras vidare i projekteringsskedet.
Byggnadens husliv bör linjera omkringliggande byggnaders
husliv för att förstärka orientering och inte skapa oreda i
omgivningen. Dörrar placeras helst på gaveln.
ESS
0.5m
UTFORMNING
Den typgestaltning som har tagits fram skiljer inte på teknikbyggnader i stadsmiljö respektive längs med sträckan.
SCIENCE CITY SCANDINAVIA
117. Mått på indelningen av fasaden.
Fasaden består av perforerad plåt
MAX IV
Väg
E22
Fas a d
• Fasaden görs av pulverlackerad perforerad plåt
med indelningen 0,5x2 m. Se figur 117 och 118.
Färgen ska vara mörkgrå, enligt Designkonceptet.
Se figur 119 för en enkel lokaliseringskarta
• På fasaden kan klätterväxter planteras, se figur
118
Ta k
• Husen har platt tak eller pulpettak och möter marken med en hel sockel
SOLBJER
IDEON
Likriktarstation
SUS
• Taken kan förses med solceller eller sedum
HÖJDPUNKTEN
KÅRHUSET
Hållplats
Depå och likriktarstation
CLEMENSTORGET
119. Kartan redovisar de fyra likriktarstationerna
längs med sträckan
konstr iktion
120. ►
Gång- och cykelport i Malmö.
Vinklingen av brons brobalk
och de svängda brovingarna
gör tunneln ljus och öppen
121. ►►
Indirekt belysning mot fasad
och tak med lågt sittande
armatur i en tunnel
122. ►►►
Upplevelsen genom porten
kan vara blå, så att den
hänger ihop med alla blå lökar
N Y P OR T V I D V Ä G E 22
FÖRUTSÄTTNINGAR
Från väster går Sölvegatan ner under väg E22 och öster om
väg E22 sluttar marken svagt upp mot Solbjer. Detta medför
att porten ligger i en svacka som försämrar upplevelsen av
genomsikt, framförallt om man kommer från öster i riktning
mot väster. Tunneln är 40 meter lång och 26 meter bred.
Den nya bron kommer att utföras med lodräta väggar, utan
pelare och med en frihöjd på 4,70 m.
UTFORMNING
• Vid mynningen ska taket i porten vinklas uppåt, för
att ge mer ljusinsläpp
• Mynningarna på båda sidor ska förses med stänkskydd
• Slänterna på sidan om porten planteras med låga
växter. En vid och luftig mynning ökar genomsikten
och bidrar till att mer naturligt ljus släpps in i porten
• Svängda vingmurar ger en generös tunnelöppning.
Murarna kan byggas upp i trappsteg med planteringar, se figur 120
• Ett välvt tak ger en känsla av rymd och säkerhet
• Ljusinsläpp från tak ska om möjligt anordnas mellan motorvägshalvorna
YTSKIKT
• För att minska tunneleffekten ska taket vara ljust.
En fördel är om taket ges en högre blankhet som
förstärker luftigheten. Tillsammans minskar det
tunneleffekten
• Ett vertikalt mönster på väggarna i porten minskar
upplevelsen av tunnelns längd
• Rena betongytor delas upp i rutmönster, 0,5x2 m
BELYSNING
• Porten förses med indirekt belysning i taket. Lågt
sittande belysning längs med gång- och cykelvägar som kan döljas bakom lister eller till exempel
räcken är att föredra, se figur 122
Bild: Metro Arkite kter

INNEHÅLL - Spårväg i Lund

Transcription

Similar documents

Vad kostar en ny spårväg?

SLAMBUDGIVNING.

Yngsta partiet går till val med program som ska förnya Lund

Gamla Lund-Nytt Nr 5, 2011

Startlista KM hoppning 1/5 – 2014

Film i läromedel

Konstnärligt kandidatprogram i filmisk gestaltning

Fråga Lund - Om spårvagn och Elbuss (PDF)

Granskning av projekt Spårväg Lund C

! ! ”Från!hjärta!till!hjärta,!skulle!jag!vilja!säga”!

Enköpings Segelsällskap Protokoll från Höstmöte 2014-10

Öppningsbudet 1

UTSTÄLLNINGSHANDLING