Unga inflyttare skapar framtidstro

Fokus vandring sid 16–20
Nyheter
”Vandring ska
sätta Vaajma på
kartan”
Skoterregler
kan lättas upp
Svar väntas snart
Tidningen
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
Unga inflyttare
skapar framtidstro
sid 14
nr 3/2012
Projektledaren
har ordet sid 2
”
”Med kunskap,
gemensam marknadsföring och anpassning
till marknaden kan vi
se till att så mycket som
möjligt av pengarna går
till de lokala företagen
i regionen”.
Foto: Per Lindahl
Fokus inflyttning, sid 10–13
Innehåll
3–7. FOKUS:
Nya projektet
Vad är nytt och hur ska
projekten jobba? Och hur
ser politikerna på utvecklingsmöjligheterna?
8–9.
NYTT! Nyheter
och information
över gränsen
Sveriges Radio om vikten
av samarbete kring och
utbyte av nyheter i de
nordiska länderna.
10–13.
FOKUS:
Inflyttning
Unga inflyttare skapar framtidstro
i Bakvattnet och familjen Hartmann trivs i Berglia. Läs också om
projektets nya inflyttarprogram.
14.
Skoterreglerna kan
lättas upp i Norge.
15.
Europahuset har full
koll på EU-frågorna.
16–20. FOKUS:
Vandringsturism
Vaajma ska hamna på kartan
– genom satsning på vandringsturism.
21.
Grenseliret fyller 25.
22.
Ny ägare av bensinstationen i Nordli.
23.
Evenemang och
påskmarknad.
24.
Kåre Viken prisas.
projektledaren
har ordet
Ekonomisk tillväxt är numera namnet på det delprojekt som jag har ansvar för.
En sammanslagning av näringslivs- och turismprojekten från tidigare projektperiod.
När det gäller innehållet och de aktiviteter som ska genomföras kan man säga att vi tidigare arbetade mycket med att undersöka vad som skulle kunna göras och nu är det dags att
gå till handling.
Ett av uppdragen var att hitta ett gemensamt namn och det är nu gjort. Vaajma
ska marknadsföras både för alla som bor här men också utåt. vaajma.com är hemsideadressen som ni alla ska kolla in och dessutom för er som har facebook, gå in och gilla!
Vaajma är en region med många små genuina företag och genom samarbete ska vi utveckla besöksnäringen i regionen. Tillsammans har vi ett större utbud och vi kan få våra
gäster att stanna längre. För att vi ska lära oss mer om vad man kan uppleva arrangerar vi
en rundresa i Vaajma den 14–17 juni. Det blir en dag i varje kommun och du väljer själv
vilka du vill vara med på, se annons eller hör av er till oss för mer information.
För stora delar av näringslivet har turism,
besöksnäring och reiseliv en avgörande
betydelse.
Vi har över 2000 fritidshus i regionen och man räknar med att drift- och under-
hållskostnaderna är i snitt 12 000 kr/år. Med kunskap, gemensam marknadsföring och
anpassning till marknaden kan vi se till att så mycket som
möjligt av pengarna går till lokala företag. I samband
med Pe-Torsa i augusti har vi även ett seminarium
där vi diskuterar eventens betydelse för det lokala
näringslivet.
Att det finns driftiga människor i Vaajama
märks på det stora antalet aktiviteter trots att vi
inte är så många som bor här. För att ta tillvara
ungdomars idérikedom och vilja att påverka sin
framtid kommer vi även i år att erbjuda 20 platser
som Sommarlovsentreprenör. Det var en verklig
lycka att följa 2011 års entreprenörer, så duktiga
ungdomar!
Anna Jonasson
Delprojektledare Ekonomisk tillväxt
Kontakt
Om Tidningen
Utgivning 2012
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 150 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Grafisk formgivare: Pernilla Hemansson Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd
Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander.
23 februari
Deadline: 27/1
3 maj
Deadline 23/3
19 juni
Deadline: 25/5
9 augusti
Deadline: 13/7
11 oktober
Deadline: 14/9
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Edith Valfridsson
[email protected]
Tfn: 0047 957 99 475
Tommy Ottosson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)70 679 72 00
Erika Selander
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 56
2
VAAJMA
nr 3/2012
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
Tidningen Vaajma produceras i samarbete med Interregprojektet Information
och nyheter över gränsen.
13 december Deadline: 16/11
Tipsa redaktionen!
Tfn: 0670-169 56
Mer info:
www.vaajma.com, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
fokus: nya projektet
Så ska projektet
jobba fram till 2014
När nu Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt
går in i fas två är det
inte bara namnet som
ändras. Regionprojekt
Vaajma, 2012–2014, får
också delvis ny inriktning.
– For å realisere visjonen om en
moderne landsbygd uten grenser
har styringsgruppen definert 6 hovedmål for prosjektet, säger Kjell
Schive, norsk huvudprojektledare
(se faktarutan).
I fase 2 er regionprosjektet organisert i 3 delprosjekt – næringsliv,
informasjon og offentlig tjenesteproduksjon. Det siste er delt i tre
områder – skole, helse/sjukvård og
ungdom.
Prosjektet er ikke fornøyd
med det som er oppnådd i fase 1 for
å redusere grensehinder og gjennomføre pilottiltak. Det er imidlertid etablert god dialog med sentrale
myndigheter i begge land, og det vil
være nødvendig å arbeide videre
med dette i fase 2. Dette vil være
en viktig del av prosjektledelsens
og styringsgruppens aktiviteter i
kommende 3 år. De 3 grensehinder
som prioriteres høyest er spørsmål
knyttet til ulik svensk og norsk arbeidsgiveravgift, momsklarering av
arbeidsmaskiner og toll på produkter fra mindre foretak og kunstnere/
håndverkere.
Prosjektet vil legge større
vekt på involvering av befolkningen og virksomhetene/kommunene
gjennom god informasjonsflyt og
stor møteaktivitet. Det er befolkningen og virksomhetene (prosjektets marked) som skal legge premissene for aktivitetene og komme
med forslag til hva prosjektet skal
arbeide med. På den måten kan vi
skape engasjement, entusiasme og
Fler invånare i Vaajma – det är ett av målen för projektet som nu påbörjat en andra projektperiod. De här husen får symbolisera att det finns plats för många fler Vaajma-bor! Foto: Jan Bagge
Tyck till på Facebook!
Vilka frågor tycker
du att projektet ska
fokusera på?
Tyck till på vår Facebooksida: facebook.com/vaajma
eierskap i hele lokalsamfunnet som
er avgjørende for målrealiseringen.
Prosjektet er bevisst på
at løsningen på regionens utfordringer ikke ligger i prosjektet, i
kommunene eller i virkemiddelapparatet alene. Løsningen ligger hos
befolkningen og virksomhetene i
samarbeid med prosjektet, kommunene og virkemiddelapparatet. Prosjektets rolle i dette arbeidet er som
initiativtaker, motivator, katalysator
og iverksetter.
I tillegg kan prosjektet bidra med
ressurser i prosjektperioden.
Var med och påverka!
FAKTA
Vi vil sterkt oppfordre region­
ens befolkning til å sende inn
sitt medborgerforslag. Skjema
for dette finnes på flere steder i
kommunene og det kan lastes
ned fra www.vaajma.com
Skjemaet kan også skaffes ved
henvendelse til hovedprosjektlederne.
Hovedmålen for perioden
2012 til 2014:
Også internt vil prosjektet
endre arbeidsmetodikk i fase 2. Hovedprosjektlederne og delprosjektlederne skal møtes månedlig for å
oppdatere hverandre om aktiviteten
i de ulike prosjektene og for å foreta
prioriteringer av aktiviteter og innkomne medborgerforslag.
n Regionen
skal ha netto
innflytting.
n Sysselsettingen i regionen
skal øke.
n Kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig tjenesteproduksjon skal opprettholdes.
n Privat næringsliv og offentlig
sektor skal ha tilstrekkelig
tilgang på kompetanse.
n Prosjektet skal bidra til å øke
befolkningens livskvalitet.
n Regionen skal være pilotregion for svensk og norsk
distriktspolitikk, og minst 3
pilottiltak/forsøk skal igangsettes i prosjektperioden.
Kjell Schive
VAAJMA
nr 2/2012
3
fokus: nya projektet
Det här är på gång i
Information
Informationsprojektets
huvudsakliga uppgift
är att hålla befolkningen i och runt Vaajma
underättad om vad
som sker.
Vår uppgift är att sprida information om vad Regionprojekt Vaajma
jobbar med och vilka framsteg som
görs. Vi belyser också frågor viktiga för utveckligen i regionen och
försöker skapa debatt och opinion i
frågor viktiga för projektet.
Alldeles nyligen har vi
släppt vår nya hemsida vaajma.
com. En väl fungerade hemsida
med bra och tydlig information
är av stor vikt. Projektet skickar
också ut nyhetsbrev och pressmeddelande samt finns på Facebook
där vi snabbt kan nå ut med viktig
information. Tidningen Vaajma är
den största posten i projektet.
Inom den närmsta framtiden
kommer vi lägga mycket fokus
på att leta nya sätt att nå ut till befolkningen och beslutsfattarna och
hitta andra sätt att marknadsföra
Regionprojekt Vaajma på. Vi behöver visa att vi finns och att berätta
vad Regionprojekt Vaajma gör för
vår bygd.
Erika Selander
FAKTA
n Delprojekt
information
består, förutom projektledaren, av en medarbetare i
Strömsund, Krokom, Lierne
och Røyrvik. Just nu är dock
positionerna i Lierne och
Røyrvik vakanta.
Projektgruppen består av
följade personer:
Pernilla Hermansson, delprojektledare (just nu barnledig)
Erika Selander, vikarierande
delprojektledare, Gerd Sjöberg, Strömsund, Åsa Sjödin,
Krokom.
4
VAAJMA
nr 2/2012
FAKTA
n Projektet
består av:
Delprojektledare Anna Jonasson, Hans Öhrberg,
Krokoms kommun (kommer att ersättas av Linda
Näsén), Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Eskild
Bergli, Røyrvik kommun,
Anna Gillgren, Strömsunds
kommun.
Referensgrupp:
Representanter från
turismnäringen, utsedda
av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid,
Ansättfjällen, Röyrvik fritid
och Frostviksfjäll.
Ekonomisk
tillväxt
Delprojekt ekonomisk
tillväxt har som målsättning att utveckla
näringslivet inom
regionen.
Prioriterade åtgärder är att fortsatt kartlägga befintliga företags
behov, bygga nätverk för samarbeten och verka för ökad tillgång
till boenden.
Projektet har också
som målsättning att tillsammans
med de lokala turistorganisationerna i regionen bilda Destination
Vaajma som ska öka samarbetet
mellan turistföretag, utveckla och
paketera turistprodukter, marknadsföra och sälja utbudet på
norsk, svensk och även europeisk
marknad.
Vidare görs satsningar för
att utveckla nya entreprenörer,
främst ungdomar genom konceptet ”Sommarlovsentreprenör”.
Delprojektet ska aktivt verka
för en utbyggnad av bredband/
fibernät i hela regionen samt även
en förbättrad mobiltelefontäckAnna Jonasson
ning.
Att utveckla näringslivet är ett av målen i projektet ekonomisk tillväxt.
Ungdom
Skapt av ungdom for
ungdom! Dette er et
viktig poeng for
arbeidsgruppa i ungdomsprosjektet.
Ungdomsprosjektet har følgende
delmål:
Kartlegge ungdommenes ønsker
og behov.
Øke ungdommenes forståelse for
at deres egen innsats er viktig for realiseringen av mål og tiltak.
Identifisere og utvikle ungdomsledere.
Skape økt interesse for og fremtidstro på regionen.
Etablere sterkere relasjoner
mellom ungdommene og regionens
arbeidsliv og offentlige myndigheter.
Informere om hvilke kompetansebehov regionens næringsliv og offentlig sektor vil ha i fremtiden.
For å kunne drive et ungdomsprosjekt har hvert medlem i ar-
beidsgruppen 3 rådgivere som er
i aldersgruppen 16-25. Dette for å
kvalitetssikre arbeidsgruppas arbeide, at det blir et ungdomsprosjekt
for ungdom med tanke på at det er
voksne i arbeidsgruppen!
Arbeidsgruppa for ungdom har startet sitt arbeide med
”Ungdomskonferanse
Vaajma
2012”. Ungdomskonferansen blir
den 19.oktober i Liernehallen.
”Sommarlovsentreprenørene” er
et konsept som ungdom i Vaajmaregionen har mulighet til å delta på.
Ungdommene får mulighet til å skape sitt eget sommerarbeide! Dette er
et samarbeide mellom ungdomsprosjektet og delprosjekt Ekonomisk
Vekst. Veiledere / handledere er
Edith Valfridsson og Anna Jonasson.
For Ungdomsprosjektet er det
viktig samarbeide med initiativ fra
ungdommene selv. Dette for å kunne arbeide med tiltak som er riktig!
projekten
Hälsa, sjukvård, omsorg
Delprojektet arbetar
för ett samarbete inom
hälsa-sjukvård och
vård-omsorg.
Målsättningen är att säkerställa att
de boende i regionen får en betryggande hälsovård, sjukvård och omsorg med fullgod kvalitet, kapacitet
och kompetens. Detta samtidigt
som kommunernas samlade kostnader inte ska öka.
Under första projektperioden
slöts avtal om gemensamma korttidsplatser i samarbetskommunerna.
Närmast undersöker vi
olika möjligheter till läkarsamverkan inom området. En samverkan
som i första hand ska säkerställa att
befolkningen vid behov får träffa
läkare de känner, vi vill undvika
så kallade ”stafettläkare”. Detta i
sig betyder att kostnaderna i stället
kan komma sjukvården på fältet till
FAKTA
Arbeidsgruppa består av
Doris Anette Fagerli Sundvik
(ungdomskoordinator, Lierne
kommune), Louise Öhnstedt
(ungdomskultursamordnare,
Krokoms kommun), Barbro
Larbring-Rönngren (gymnasielærer, Strömsund) og Elin
Jansson Fiskum (ungdomsleder, Røyrvik kommune).
Delprosjektleder er Edith
Valfridsson.
n
Skapt av ungdom for ungdom! Dette
er et viktig poeng for arbeidsgruppa
og som leder til flere delmål for selve
ungdomsprosjektet.
Arealet på våre kommuner
er stort og de geografiske avstandene
mellom våre ungdommer kan være
et hinder for relasjonsbygging. Dette
er et hinder som arbeidsgruppa har
startet et arbeide rundt.
Edith Valfridsson
Skola
I første omgang har
arbeidsgruppen startet
med arbeide som går
under delmålene
kvalitativ god skole,
forståelse for nordisk
språk og kultur samt
relasjonsbygging.
I Midt-Skandinavisk regionprosjekt, fase 1, ble fjernundervisningsutstyr innkjøpt til alle skolene
i regionen. I dag undervises det i
spansk via fjernundervisning, et
samarbeide mellom Sørli skole og
Frostviksskolan. Fjernundervisningsutstyret bidrar til å øke hver
enkelt skoles muligheter og vil
kunne styrke kvaliteten!
Arbeidsgruppa for prosjektet ønsker å videreutvikle bruk­
en av fjernundervisningsutstyret. I
løpet av våren vil elever som går i
9.-10. og førsteårs videregående
Möjligheten att gemensamt
utnyttja sjukhemsplatser ska
undersökas.
godo.Vidare under första halvåret
av 2012 kommer gruppen att söka
ett samarbete inom friskvårdsområdet.
Vi har många så kallade ”poten­
ta” områden att titta mer på:
Utreda möjligheterna till samverkan/utbyte av tjänster inom
hemsjukvård och hemtjänst mellan
berörda kommuner.
Utreda möjligheter till beredskapssamverkan för distriktssköterskor.
FAKTA
Projektgruppen består av:
Tommy Ottosson (projektledare), Barbro Blom (chef Närvård
Frostviken-Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf
socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (Omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit
Røst (omsorgssjef Röyrviks
kommun).
n
Undersöka möjligheter att gemensamt utnyttja sjukhemsplatser,
särskilt boende, demensplatser,
pensionärslägenheter och gemensamhetsboenden i området.
Utreda möjligheter till samverkan för att klara sommarbehoven
inom vård/omsorg i första hand.
Utreda möjligheten att samverka
inom mammografi samt ortopedi.
Undersöka eventuell samverkan
om dagverksamhet för funktionshindrade, både fysiska sådana samt
inom bland annat öppen psykiatri.
Tommy Ottosson
FAKTA
n Arbeidsgruppen
består av Gun Jönsson Kveli (konst oppvekstsjef, Lierne kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef,
Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson
(kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds
kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/
ass rektor fra hver enkelt skole i regionen.
elever få tilsendt et kartleggingsskjema. Arbeidsgruppa ønsker å
se elever og foreldres ønske om å
benytte fjernundervisning også opp
i mot den videregående skole på
norsk og svensk side.
Nærheten mellom skolene gjør at
våre elever har unike muligheter for
kjennskap og forståelse av nordisk
språk og kultur. Gjennom felles aktivitetsdager skolene imellom skapes naturlige bånd mellom elever
og lærere over grensen.
Arbeidsgruppen har nå i vinter
sett på mulighetene for å ha felles
høst- og vinterferier.
Delprosjektet har følgende mål:
Opprettholde en kvalitativ god
skole
Styrke relasjonene mellom ungdommene og hjemkommunen
Redusere frafallet i videregående
utdanning
Øke forståelsen for og kjennskapet til nordisk språk og kultur
Etablere en kompetansepool for
lærere
Øke ungdommenes interesse for
og kunnskap om entreprenørskap
Edith Valfridsson
VAAJMA
nr 2/2012
5
fokus: nya projektet – politikerna om framtiden
Erlend Fuglum, (Sp)
”Skap noe varigt i Vaajma”
Statssekretær Erlend Fuglum (Sp) mener
att fokus på Vaajma bør være varige tiltak ut
over prosjektperioden.
”
Foto: Trønder-Avisa
– Grenseprosjektet
er veldig interessant og spennende,
med muligheter
for ny samhandling mellom to
land. Dette gjelder
Lierne-Røyrvik
og grensekommuner på svensk side,
men temaet er også
aktuelt i flere steder i landet, sier
statsseketæren. Han viser blant annet til forsøk på grensesamarbeid
mellom Finnmark og Murmansk.
Statssekretær Erlend Fuglum,
(Sp).
Fuglum synes det er bra at
man har fått til samarbeidsløsninger
innen skole og helse i vaajmaområdet, og han tror muligheten for å utvikle et utdanningstilbud for voksne
også bør vurderes.
– Det er behov for etterutdanning
og kompetanseutvikling å i distriktskommuner. Gjennom samarbeid og
gode nettløsninger kan det kanskje
være mulig å få til noe for innbyggerne på begge sider av grensen.
– Det har vært jobbet med å få
fjernet grensehindrene i forrige periode, bl.a. arbeidsgiveravgift, skatt
og toll, men det er liten eller ingen
framgang. Bør man fortsette videre
på denne linjen?
– Å prøve å gjøre noe med skatt,
toll og avgifter er å velge et ekstremt
vanskelig motbakkeprosjekt. Dette
er tunge saksområder av nasjonal og
internasjonal karakter som krever
uhyre stor innsats for å klare å endre.
Jeg skal ikke si at de ikke bør fortsette, men man må være klar over at
slike ting tar veldig lang tid for å få
gjort noe med.
Fuglum mener grenseprosjektet i
6
VAAJMA
nr 2/2012
kommunene når prosjektperioden er
over. Da er det også lurt å tenke på
konkrete tiltak som ikke er avhengig
av at de nevnte grensehindringene
må fjernes først.
Han mener eksemplet med avlastningsplasser innen helsesektoren er
genial, og man bør lete etter flere områder av denne type, hvor alle parter
kan ha fordeler.
alle fall bør samarbeide med andre
grenseregioner om disse temaene.
Alene vil de bli for vanskelig.
Han peker også på at nordtrøndere, og især namdalinger er
altfor lite villig til å følge opp saker
som må løses nasjonalt.
– Å tro at saken vil løse seg bare
man har et møte i Oslo, er temmelig
håpløst. Det er ikke slik at andre tar
over ansvaret når møtet er over.
Namdalingene må lære seg til å
følge opp å stå på over lang tid for
å få gjennomslag. Vi har ikke kultur
for å tenke slik, men det må snart bli
en endring, sier Fuglum, som selv
kommer fra Grong.
Erlend Fuglum mener
det vil være nyttig for prosjektet om
man har sterkt fokus på hvilke tiltak
og avtaler som kan etableres og virke
etter at prosjektperioden er over.
Det er så lett å henge seg opp i selve prosjektperioden, men her gjelder
det å få til noe som kan bli stående
og være til nytte for innbyggerne og
Fuglum synes det er positivt
at man etablerer sosiale møteplasser over grensen og skaper kontakt
mellom mennesker. Dette er med å
rive ned motsetninger og redusere
mistenksomhet overfor hverandre.
Han oppmuntrer til å være kreativ.
– Det er veldig viktig at utkantkommuner selv står på for å finne
tiltak som kan motvirke den sterke
sentraliseringen. Derfor er dette
grenseprosjektet både viktig og interessant. Lykkes man, kan det ha
overføringsverdi til andre områder i
Norge og Sverige.
Håkon Arntsen
Håkan Larsson, (c)
Vil du bl i sommarlovsentreprenør?
”Låt Vaajma bli
ett pilotområde!”
Vil du:
• Tjene penger?
• Være din egen sjef?
• Bestemme din egen
arbeidstid?
Att göra Vaajma till pilotområde i Sverige skulle
kunna visa vägen och vara ett lyft för den svenska
landsbygden.
Gränsprojektet Vaajma
har framgångsrikt utvecklat samarbetet över gränsen. Ännu återstår
emellertid flera gränshinder som
behöver undanröjas. Ett sådant hinder är att arbetsgivaravgifterna är
mycket högre på den svenska sidan
(Frostvik­en och Hotagen) än på den
norska sidan (Lierne och Röyrvik).
Medan arbetsgivaravgiften på den
svenska sidan är 31,42 procent är
den på andra sidan gränsen endast
5,1 procent. Även om norrmännen
därutöver betalar en försäkringsavgift utöver skattsedeln är skillnaden
mycket stor.
I Norge vet man sedan länge
att generellt sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt ”distriktspolitiskt
virkemiddel”. Utredningen ”Effektutvalget” konstaterade 2004 att lägre
arbetsgivaravgifter är ett enkelt, effektivt och träffsäkert sätt att stärka
de fylken och kommuner som ligger
långt från de stora marknaderna. De
glesbefolkade delarna av landet får
mer likvärdiga förutsättningar med
de mer tätbefolkade regionerna. Att
det handlar om ett kraftfullt redskap
för att hela landet ska leva och utvecklas är lätt att inse.
När EU via EES-avtalet försökte
förbjuda Norge att geografiskt differentiera
arbetsgivaravgifterna
reste finansministern och kommunministern omgående till Bryssel för
att tala kommissionen till rätta – och
man lyckades. Numera accepterar
EU sänkta arbetsgivaravgifter i regioner med 8 invånare/km2 eller
färre. Statsstödsreglerna har ändrats
för att ge företag och kommuner i
glest befolkade regioner likvärdiga
konkurrensförutsättningar med mer
tätbefolkade områden närmare de
stora marknaderna. Men det är medlemsländerna som bestämmer om
man vill använda sig av de här möjligheterna.
I Sverige finns ett system med
regionalt nedsatta arbetsgivaravgifter med tio procent upp till en viss
lönesumma (gäller inte jordbruk,
vattenbruk, transporter etc). Det är
positivt, men Sverige har aldrig följt
Norges exempel och tagit steget fullt
ut med en generell nedsättning för
såväl näringsliv som offentlig sektor.
För att vända flyttströmmarna och
reparera de demografiska skadorna
av mer än ett halvsekel av utflyttning
är det hög tid att pröva mer kraftfulla
medel även på den svenska sidan av
gränsen. Krokoms och Strömsunds
kommuner har till regeringen framfört önskemålet om att den svenska
delen av Vaajma ska bli pilotområde
för sänkt arbetsgivaravgift.
Jag skulle gärna se en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna i hela inlandet, men om
beslutsfattarna i Stockholm inte vågar använda detta kraftfulla verktyg
fullt ut bör man åtminstone låta den
svenska delen av Vaajma pröva me-
toden. Frostviken och Hotagen kan i
så fall bli det pilotområde som visar
vägen för ett lyft för hela inlandet.
Regeringen kan uppenbarligen tänka sig geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter eftersom
man tillsatt en utredning om så kal�lade nystartszoner. Dessa zoner ska
ge utsatta förortsområden sänkta
skatter för att stimulera företagande
och sysselsättning.Då bör man också
kunna göra samma sak i glesbygd för
att stimulera inflyttning.
Hvordan blir jeg
”Sommarlovsentreprenør”?
• 26.-28. juni ideutvikling og
aktiviteter i sosialt fellesskap!
• Etter gjennomført 3 dagers
kurs mottar du et stipend på
kr 2000.- som startkapital!
(Stipend gitt fra bedrifter)
• Forsikring og veiledning
i arbeidsperioden!
Sänkta arbetsgivaravgifter i
Frostviken och Hotagen skulle
minska skillnaderna till Lierne och
Röyrvik. Samarbetet i gränsbygden
skulle underlättas, ytterligare gränshinder skulle undanröjas, företagandet skulle stimuleras och fler skulle
ta chansen att flytta till denna fantastiska bygd mitt på den Skandinaviska halvön. Tveka inte, gör Vaajma
till ett pilotområde!
• Du bestemmer selv når,
hvor, hvordan og hvor lenge
du vil arbeide!
• Avslutning ”Sommarlovsentreprenør 2012”, august
2012 (dato bestemmes på
kurset).
• Det viktige er å være kreativ,
la tankene spinne og våge å
tørre!
Virker dette
interessant?
Sted for kurset bestemmes
etter påmelding. Vi er behjelpelig med skyss! :)
KONTAKT
Foto: Fotograferna Maria & Anna
”
I Norge har man
sedan länge använt
sig av ett system
som ger arbetsgivare i glesbygd
lägre arbetsgivaravgifter. Det har
visat sig vara ett
effektivt sätt att
stärka och ge bättre
förutsättningar för
de kommuner som
ligger långt ifrån tätorterna.
”Sommarlovsentreprenør”
er ungdom i alderen 13-19
års unike mulighet til å være
kreativ og samtidig ha mulighet til å tjene penger!
Du har kanskje en ide om hva
du har lyst til å gjøre i sommer, men hvordan få det til!?
Håkan Larsson
kommunfullmäktigeledamot,
Krokom
Ved spørsmål ta kontakt, eller
gå inn på www.sommarlovsentreprenor.se
Påmeldingsfrist 8.juni.
Anna Jonasson
delprosjektleder, Ekonomisk vekst, Regionprosjektet
Vaajma
tlf +46706680708
Edith Bruvoll Valfridsson
delprosjektleder ungdom
og skole, Regionprosjektet
Vaajma tlf +47957994750
VAAJMA
nr 2/2012
7
Ökat samarbete ger
Fler norska nyheter i
svensk media och fler
svenska nyheter i norsk
media. Det är målet
med nya projektet Nyheter och information
över gränsen. Ett
projekt som Regionprojekt Vaajma samarbetar med.
Någon gång kring 1990 knackade det
på min dörr på Östersunds-Posten.
In kom en äldre herre som presenterade sig som Helge Kjenstad. Han
var en eldsjäl för samarbete mellan
Sverige och Norge i allmänhet och
mellan Jämtland och Tröndelag i
synnerhet. Snart var vi överens om
att Helge skulle börja skriva krönikor i ÖP och därefter gav det ena det
andra. ÖP inledde ett samarbete med
Trönder-Avisa. Reportageteam besökte varandra och under en tid hade
vi en särskilt spalt med nyheter från
Tröndelag i ÖP.
Tidningskonkurrensen i
Jämtland var tuff vid den här tiden.
Länstidningen tog snart upp konkurrensen med ÖP om att spegla vad
som hände hos grannarna i väster.
Även Radio Jämtland inledde ett
närmare samarbete med NRK.
Förmodligen har nyhetsförmedlingen över gränsen aldrig varit så
omfattande som under några år kring
sekelskiftet 2000. Det skulle i så fall
ha varit ett sekel tidigare.
Kontakterna mellan Jämt-
land och Tröndelag är uråldriga. Efter unionsupplösningen 1905 blev
dock nyhetsförmedlingen, även i
Jämtland, allt mer styrd av de nationella nyhetsbyråerna i Stockholm
och Oslo.
Under det senaste decenniet har
nyhetsförmedlingen över gränsen
blivit mer mager. Detta trots att kontakterna utvecklades genom att fler
unga jämtar började arbeta i Tröndelag och många trönder skaffade
fritidshus i Jämtland.
Jag arbetade inte längre på
ÖP, men var bekymrad över att medierna i Jämtland inte speglade vad
som hände i Tröndelag lika väl som
tidigare. Någon gång under 2008
träffade jag Åke Ljusberg, aktiv i
Handelskammaren Mitt, och beklagade för honom att nyhetsförmedlingen hade försämrats. Ska samarbetet ekonomiskt, kulturellt och
idrottsligt fortsätta att utvecklas positivt är det viktigt att veta vad som
”
Vi ser redan att
nyheterna börjar
få lättare att hitta
över gränsen.
händer på andra sidan gränsen. Åke,
som är en handlingens man, höll med
och förklarade direkt att ”då söker vi
ett interregprojekt”.
Så blev det och under 2010 kunde vi göra en förstudie för ”Nyheter
och information över gränsen”, med
Handelskammaren Mitt och NordTröndelags fylkeskommune som
projektägare. Under förstudien reste
vi runt till de större redaktionerna i
Nordens Gröna Bälte (Tröndelag,
Jämtlands och Västernorrlands län).
Responsen var överlag positiv från
både tidningar och public service.
Vid en konferens på Stiklestad möttes chefredaktörer och redaktionschefer. Många av dem hade aldrig
träffats tidigare, men nu fann de
att ett närmare gränsöverskridande
samarbete skulle vara intressant.
Nu är ett större och mycket
spännande interregprojekt för att
utveckla nyhetsförmedlingen över
gränsen i full gång. Journalisterna
Ann-Louise Rönestål Ek och Elin
Solvang är projektledare. Själv är
jag också med på ett hörn i projektet.
För att bygga ett bredare kontaktnät
ingår ett omfattande utbyte mellan
redaktionerna i projektet. Journalister på båda sidor av gränsen får under
några dagar möjlighet att lära känna
varandra och hur man arbetar. Dessutom kommer det att bli flera större
journalistkonferenser.
Vi ser redan att nyheterna börjar
få lättare att ta sig över gränsen. Det
lovar gott. En bra, gränsöverskridande nyhetsförmedling är ett smörjmedel för samarbete också när det gäller
ekonomi, kultur och idrott. Ännu ett
gränshinder i Nordens Gröna Bälte
är på väg att monteras ned.
Håkan Larsson
Fotnot: Regionprojekt Vaajma
samarbetar med Nyheter och
information äver gränsen som
kommer att bidra med spännande artiklar och nyheter i
Tidningen Vaajma framöver.
”Vi vinner
I Sveriges Radios
sändningstillstånd står
det så här i paragraf
12:”Program om och
från de nordiska grannländerna ska sändas
i syfte att stärka den
nordiska kulturgemenskapen.” Men vad
betyder det egentligen?
Jan Petersson är direktör för analys
och kommunikation på Sveriges RaJan Petersson är Sveriges
Radios direktör för analys och
kommunikation.
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
8
VAAJMA
nr 2/2012
nyheter över gränsen
Leif Landin och Stefan Hanberg, programledare och producent för förmiddagsprogrammet i P4 Jämtland är några av de journalister som nu har möjlighet att vara med och utbyta fler nyheter över gränsen.
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
på att jobba mer tillsammans”
dios huvudkontor i Stockholm. Han
tycker att det är viktigt med nordiskt
samarbete:
– Vi public service-bolag
vinner på att jobba tillsammans. Att
vi SKA göra det framgår av våra
respektive sändningstillstånd. Jag
har tidigare arbetat på Sveriges Television och inom TV-sidan har det
nordiska mediautbytet fungerat bra i
många år. Detta sker inom ramen för
den så kallade Nordvisionen. Självklart är det enklast i TV, där har man
tillgång till textremsa.
Är det så svårt att förstå varan­
dra?
– Det gäller att ha respekt för skillnaderna i våra språk. Radioutbytet är
Utsikten från fönstret på
Sveriges Radio vetter mot –
Sveriges Television!
begränsat just av den anledningen.
Finska och danska är det inte många
som förstår, däremot är toleransen
för norska stor i Sveriges Radio. Under Utöya-bevakningen förra sommaren till exempel hade vi en stor
publik som lyssnade på rapporterna
från Norge, vi fick inte ett enda klagomål på att man inte förstod norska.
Att SR och NRK arbetar närmare har
ett stort strategiskt värde, som jag ser
det.
Sker något på radiosidan för att
stärka det nordiska samarbetet?
– Ja, precis just nu faktiskt! Nordvisionen har tagit initiativ till att
försöka samarbeta mer kring radioverksamhet. I slutet av mars hölls
ett möte om detta mellan olika programdirektörer, det blir spännande
att se vad som kommer ut av det.
Att chefer ses är säkert bra,
men hur ska den vanliga lyssnar­
en/tittaren få glädje av det?
– Fler program, mer utbyte! Det är
sant att de nordiska public servicebolagen på vd- och högsta chefsnivå
har ett mångårigt och bra utbyte.
Men det måste tydligare framgå för
radio- och tv-publiken.
Varför ska nordisk samarbete
märkas i Sveriges Radio?
– Därför att våra länder har så
mycket med varandra att göra, kontakten har alltid varit stor och intresset från publiken ökar, bedömer jag.
Vi inom public service ska spegla
vad som sker i samhället, på det viset
blir det naturligt.
Ann-Louise Rönestål Ek
VAAJMA
nr 2/2012
9
fokus: Inflyttning
Unga inflyttare ett
De senaste åren har tre
unga barnfamiljer bosatt sig i byn Bakvattnet
i Hotagen.
– Det här betyder
mycket för framtiden,
säger Rut Magnusson,
som tillsammans med
sin man Kurt är delägare i flera av byns
turistföretag.
I många år har antalet bosatta varit
ungefär 25 personer i den lilla kända
byn Bakvattnet, som har sju turistföretag med aktiviteter både vinter och
sommar.
Men under de allra sista åren har
plötsligt någonting hänt i Bakvattnet
som kan vara början till en ökad befolkning – tre unga barnfamiljer har
bosatt sig i byn.
– Det här betyder mycket för
framtiden i Bakvattnet, säger Rut
Magnusson, som tillsammans med
sin man Kurt är delägare i flera turistföretag. De inflyttade familjerna
bidrar med fyra barn under åtta år!
Klas Magnusson och Katarina Andersson med dottern Kindra
håller just nu på för fullt med sin husrenovering.
Linda Hellbom och Björn
Bergqvist har kommit med sitt flyttlass från Stockholm. Barnen heter
Julia, sju år och Teo, tre månader.
Björn var ofta på besök i Bakvattnet under sin uppväxttid.
– Min mamma äger ett hus här,
tidigare ägdes det av min mormor.
Det är i det huset vi bor just nu, berättar han.
Men familjen har nya planer
för framtiden. Nyligen har de satt
igång att bygga ett nytt hus i byn.
– Där hoppas vi kunna ha djurskötsel, kanske både getter och hästar.
Dessutom har de arrenderat en
gammal gård av staten i Ansättbyn.
Den ligger i väglöst land några kilometer från Bakvattnet. Där är planerna att rusta gården och bland annat erbjuda boende för fjällvandrare.
Björn har en ryggskada och därmed viss sjukersättning, men han
10 VAAJMA
nr 2/2012
Från Stockholm kommer paret Linda Hellbom och Björn Bergqvist med barnen Julia och Teo. Björns mamma hade tidigare
hus i byn och det är dit familjen nu flyttat.
”Jag har en anställd just nu, men
lille sonen William.
har också timanställning hos Persson Invest. Linda har en tjänst vid
förskolan i Rötviken, men är förstås
mammaledig just nu.
fortsätter därmed i samma bransch
som sin pappa.
– Jag har en anställd just nu, men
kommer att anställa ytterligare en
person inom kort, berättar han.
Det har nu gått närmare tio år sedan Jonatan flyttade till natursköna
Björnrun med sin far och mor. Nu
har han bildat egen familj. Elin, som
kommer från Brunflo, har en anställning i det stora bageriet i Sörli på
Elin Westlund och Jonatan
Ström har också en nyfödd liten
pojke, William. Ett hus har köpts in
i Bakvattnet.
Jonatan har startat eget företag
med nyinköpta skogsmaskiner och
”
Jag bodde några
år i Östersund,
men valde att
flytta hem.
lyft för Bakvattnet
kommer att anställa ytterligare en person inom kort”, berättar Jonatan Ström som flyttat till Bakvattnet med sambon Elin Westlund och
Foto: Per Lindahl
norska sidan. Nu är hon också mammaledig.
Katarina Andersson och
Klas Magnusson, som har dottern
Kindra, har i dag etablerat sig med
flera verksamheter.
– Jag bodde några år i Östersund,
men valde att flytta hem till Bakvattnet. Det började med ett köp av taxirörelsen, berättar Klas, som är född
och uppväxt i Bakvattnet och son till
Rut och Kurt Magnusson.
Efter några år startades nya verksamheter med grävmaskin, skoteruthyrning samt snöröjning till fritidshusägare.
Nästa steg blev ett köp av affären
och bensinstationen i Åkersjön.
ens alla verksamheter. Mest ansvar
har hon för affären i Åkersjön.
– Den vill jag gärna beteckna som
en servicebutik, den har mer att erbjuda än bara livsmedel, menar hon.
Familjen ser det som en självklarhet att stanna kvar i Bakvattnet.
– Vi renoverar för fullt vårt hus i
byn, berättar de.
Tyck till på Facebook!
Vad skulle få dig att
flytta till Vaajma?
Gå in på vår Facebooksida och berätta!
facebook.com/vaajma
Katarina, som kommer
från Krokom, är involverad i familj­
Per Lindahl
VAAJMA
nr 2/2012
11
Fokus: Inflyttning
Hartmanns valde Li
Familien Hartmann fra
Tyskland har kjøpt gård
og bosatt seg i Berglia.
Flere kan komme, men
da må det skapes flere
arbeidsplasser.
Familien kom til Lierne ved en tilfeldighet. De hadde besøkt t mange steder i Norge, og rundt år 2000 begynte
de å se på mulighetene for å bosette
seg i landet, men da helst nært Oslo.
I 2009 flyttet de imidlertid fra
Thüringen i tidligere Øst-Tyskland til Berglia, nesten over 80 mil
fra Oslo. Året etter fikk de kjøpt
gård­en som de bodde på. En relativ
stor gård med fjøs, skog, mye utmark og jaktterreng. Gårdsdriften
er leid ut, men Jens, far i huset, har
allerede prøvd elgjakt på egen mark.
Stolt viser han fram geviret strategisk plassert i stua. Foruten Jens,
består familien av Kathrin, og barna
Paula Friedricke, Oscar Wilhelm og
Caspar Friederich.
De innrømmer at overgang-
en har vært stor, men samtidig gir de
uttrykk for at de trives.
– Det gjelder å bestemme seg. Her
vil vi bo og vi vil være norsk. Det vil
barna og det vil vi, sier Kathrin og
Jens nikker.
– Å bo i Lierne er en annen måte å
leve på enn det vi var vant med. Her
er stille og redelig og veldig fin natur.
Vi setter stor pris på fritidsmulighetene. Har vi vært en tur i byen, er det
godt å komme heim igjen.
Alle snakker godt norsk, men barna har ikke bare lært seg norsk. De
snakker kav libygg.
– Vi måtte jo lære to språk. Først
norsk og så lidialekten, smiler Paula
(16). Ut fra dialekten er det ingen som
skulle tro at barna bare har bodd i
Lierne i tre år.
Familien skryter av gode
naboer, som ønsket dem velkommen. Selv om de var litt usikre på
hverandre i starten, setter de nå stor
pris på naboskapet. Nøkkelen for å
bli integrert, er å lære seg norsk.
12 VAAJMA
nr 2/2012
Familien Hartmann trives på gården sin i Berglia. Paula Freidricke, Kathrin, Oscar Wilhelm, Jens og Caspa
– Vi har fått veldig god hjelp på
skolen i Sørli. Det var høy kvalitet på
opplæringen, og der fikk vi hjelp til
hva det enn måtte være. Særlig roses
assisterende rektor, Ann-Karin Skåle, sier Kathrin som i dag er pedagogisk leder ved skolefritidsordningen
ved Sørli skole.
Men de har også hatt mye hjelp
av bakerigründeren og naboen, John
Helge Inderdal.
Kathrin innrømmer at å
lære seg språk, tradisjoner og kultur
har vært utfordrende. Det kan være
lett å misforstå eller ikke skjønne de
sosiale koder. Ikke minst derfor er
det viktig å ha noen å snakke med.
Jens er ingeniør, og jobber i ledelsen ved Lierne Bakeri. Også han sier
at å lære norsk er helt avgjørende
både med tanke på jobb og sosial
kontakt.
De tre barna trives og har
funnet seg godt til rette. Paula er et
stort skiskyttertalent, og ble nummer
to i sin klasse i hovedlandsrennet.
Hun er alene skiskytter i Lierne, men
har fått skiskytterhjelp fra nabokommunen Snåsa. Hjemme i Berglia har
hun egen treningsløype som brukes
flittig. Fra høsten begynner hun på
skiskytterlinja på Meråker videregående skole.
Hva savner du fra Tyskland?
– Frokostboller og tysk pølse.
Norge kan ikke lage pølser, svarer
hun og gliser.
Gutten leker sammen med venner
og utforsker skog og mark, akkurat
som andre ligutter.
Barna trives godt på Sørli skole,
hvor Kathrin har vært en pådriver
for at skolen skal være med i Comeniusprosjektet, et samarbeid- og
utvekslingsopplegg mellom skoler i
Europa.
Kathrin og Jens har besøk fra
Tyskland om sommeren. Flere
kunne nok tenkt seg å flytte etter til
Lierne, men arbeidsplasser mangler.
– Har det vært mulig å få arbeid,
og helst annet arbeid enn bakeriet og
skifern, så tror vi nok flere kunne ha
tenkt seg å flytte. Det nytter ikke bare
med fin natur. Vi må jo alle ha noe å
leve av.
Både Jens og Kathrin mener
ierne
Projektet satsar på
ett inflyttningsprogram
Inom regionprojekt
Vaajma tittar vi just
nu på hur vi ska
arbeta för att minska
utflyttningen och öka
inflyttningen i region­
en.
Varför flyttar människor härifrån,
vad är det som saknas? Vad kan
vi göra för att öka Vaajmas dragningskraft och få människor att
intressera sig för att komma hit?
Detta är frågor som vi försöker få
svar på och vi arbetar samtidigt
med att utveckla ett inflyttningsprogram.
ar Friedrich.
Foto: Håkon Arntsen
Lierne har verdier som mange ville
ha satt pris på, men gode og interessante arbeidsplasser er dessverre
mangelvare.
Selv om de ikke sier det direkte,
mener de at det bør legges større vekt
på innovasjon og nytenking, nettopp
for å skape interssante jobber.
– Dere kommer fra et annet land,
men forskjellig levemåte og tenkemåte.
Er libyggen mottakelig for nye
impulser?
– Vi prøver så godt vi kan å lære
oss den lokale måten å se ting på.
Men jeg tror nok det kan være nyttig
å tenke at folk som kommer utenfra,
også kan ha noe å bidra med.
Håkon Arntsen
I projektplanen står följande:
”3. Utveckling och genomförande av program för inflyttning av människor och företag .t
Förutom att arbeta med målinriktad inflyttning och kontakt med
inflyttande personer för snabbare integration i lokala sociala
nätverk, är det viktigt att vidta
åtgärder för att begränsa utvandringen. I kommunerna finns idag
inflyttarservice och vi bör komplettera den verksamheten. Genom att undersöka hur andra orter/regioner/projekt arbetat med
att vända en negativ trender kan
vi sedan bygga egna modeller för
regionen. Målsättningen bör vara
att andra sedan kan vända sig till
oss och fråga – hur gjorde ni?”
Vi har börjat titta på detta och
sett att det finns en rad områden
som vi bör beskriva i det kommande strategiprogrammet.
Fler inflyttare är något som projeket jobbar för, men att
hindra utflyttningen är också en viktig fråga.
ordna utbildning på distans?
Infrastruktur: Hur är vägar
och kollektivtrafiken? Finns det
fungerade internetuppkoppling?
Hälsa/sjukvård: Vad finns för
möjligheter till läkarundersökning, behandling och friskvård?
Ungdom: Vad finns för aktiviteter för barn och ungdomar?
Ökad inflyttning
Samtidigt som vi vill minska utflyttningen från området så vill vi
se en ökad inflyttning. Undersökningar har visat att de som flyttar
till ett nytt ställe men inte kommer
in i de sociala strukturerna flyttar
inom två år. Genom information
och nätverksbyggande med invånare/värdar i regionen vill vi
ändra på detta.
Information
Minska utflyttningen
För att minska utflyttningen från
Vaajma är det viktigt att ta reda på
vad som är viktigt för invånarna
och förstå vad det är som gör att
en individ väljer att flytta.
Några delar som är viktiga att
undersöka vidare är:
Arbete: Finns det jobb? Vad
kan man göra för att skapa sysselsättning?
Utbildning/skola: Finns möjlighet till utbildning? Kan man
Genom att ge blivande invånare
information om bygden och vad
som finns i närområdet hjälper
man till att integrera dem i det befintliga nätverket.
Några saker som kan vara
viktiga att ta upp är:
Lediga jobb/Starta eget
Barnomsorg/Barnehage
Boende
Information om att flytta till
Sverige/Norge
Grundskola/Ungdomsskole
Gymnasieskola/Videregående
skole
Vuxenutbildning/Voksenopplæring
Nätverksbyggande för
inflyttare och boende
i kommunen
För att stödja de nyinflyttade och
hjälpa dem att snabbare komma
in i de sociala strukturerna är det
viktigt att även boende i området
finns till hands.
Några saker man skulle kunna
arbeta med är följande:
Träffar för nyinflyttade.
Samverka med föreningslivet.
Årlig välkomstmottagning för
nya invånare.
Fadderverksamhet för nya invånare.
Målsättningen är att det
kommande gemensamma inflyttningsprogrammet i Vaajma ska
vara ett stöd för nyinflyttade och
en hjälp för byarna i området att
tillsammans hjälpa de nyinflyttade att snabbare integreras i lokala sociala nätverken. Samtidigt
är målsättningen även att vidta
åtgärder för att begränsa utflyttningen. Individuell service är
nyckeln till framgång!
Tommie Jirhed
Erika Selander
VAAJMA
nr 2/2012
13
Full
Tidningen Vaajma
bestämde sig för att
leta rätt på EU i Sverige. Vi hamnade på
Regeringsgatan 65 i
Stockholm.
I Norge er det stadig sterkere press for at kommunene skal gis myndighet til å regulere snøskuterbruken på eget område.
Foto: Pernilla Hermansson
Sterkt snøskuterpress i Norge
Flertall i Stortinget,
fylkesting og ordførere
presser på for at kommunene skal få ansvar
for motorferdsel i utmark.
I Norge er det stadig sterkere press
for at kommunene skal gis myndighet til å regulere snøskuterbruken
på eget område. Men foreløpig vil
ikke Miljøverndepartementet, samt
sosialistisk Venstreparti og Venstre
endre reglene for motorferdsel i utmark. Men det kan imidlertid skje
endringer allerede i vår.
– Jeg er sikker på at kommun­
ene vil få myndighet til å regulere
motorferdsel. Arbeiderpartiet har
avklart dette for flere år siden,
men Miljøverndepartementet holder fortsatt igjen, sier stortingsrepresentant Arild Stokkan- Grande. Det
må skje en lovendring hvor en til�later fritidskjøring med skuter.
– Når det kommer lovendring er
vanskelig å si, men jeg tror det ikke
vil ta så veldig lang tid, sier StokkanGrande.
Samme holdning har Sen-
terpartiet og stortingsrepresentant Christina Ramsøy.
– Senterpartiet er tydelig på at
kommunene bør ha styringen i saker
som angår motorferdsel i utmark.
Den
samme
mening
har
Fremskrittspartiet og Høyre både i
Nord-Trøndelag og nasjonalt. Der14 VAAJMA
nr 2/2012
med er det et
klart
flertall
på Stortinget
for at kommunene skal styre
motorferdsel
i utmark på
grunnlag
av
plan- og bygningsloven.
Alf Robert
Også fylkes­ Arvasli.
ting har fattet
samme vedtak, sist skjedde det i fylkestinget i Troms. De krever at kommunene skal få bestemme om de til�later fritidskjøring på skuter innen
eget område. Lierne kommunestyre
har nylig gjort lignende vedtak.
Ordfører i Lierne, Alf Ro-
bert Arvasli (Ap), er utålmodig. Han
vil ha svar fra Miljøverndepartementet. Kommunene Røyrvik og Lierne
søkte Miljøverndepartementet om
lov til å legge tre skuterløyper fra
norsk side og over grensen til svensk
løypenett. En løype i Sørli og inn mot
Valsjøbyn og Hotagen, en annen løype fra Kvelia og inn mot Gäddede, og
den tredje fra Røyrvik til Blåsjøen.
Søknaden ble sendt for over ett år
siden, men ennå er det ikke kommet svar fra departementet. Arvasli
synes det både er arrogant og uholdbart.
– Vi venter fortsatt på svar, sier
han.
Løypene er i hovedsak tenkt lagt
på etablerte skogsbilveier, og vil dermed i svært liten grad berøre sårbar
natur.
– Etter min mening er traseene
lagt slik at det er tatt svært godt hensyn til miljøet. Da tenker jeg også på
dem som vil ha fred og ro når de går
i fjellet.
Arvasli peker på at grense-
prosjektet gjelder for et avgrenset
områder, og dermed burde det være
enklere å kunne gi dispensasjon fra
regelverket.
Han viser dessuten til stor interesse fra svensk side for å få til et felles
skuterløsning over grensen.
Arvasli ser for seg flere muligheter for næringsutvikling og turisme
med basis i et skuternettverk.
– Både på svensk og norsk side er
det mange hytter og fritidshus som
kunne ha vært benyttet til utleie. Dessuten vil kafeer og spisesteder kunne få økt trafikk. Jeg synes
også den sosiale effekt er viktig, sier
ordføreren. Nordmenn og svensker
med interesse for snøscooter, ville få
naturlige møteplasser for sosial kontakt og arrangement, og tibudet kan
også være interessant for turister fra
andre land.
Tror du at skuterløypene over
grensen kan komme neste vinter?
– Det burde absolutt være mulig.
Nå forventer jeg at våre stortingsrepresentanter virkelig presser på, sier
Arvasli.
Håkon Arntsen
Tidningen du just nu läser är
en del i regionprojektet Vaajma
som finansieras bland annat
med medel ur EU:s regionala
utvecklingsfond. Det är tydligt
att EU-projekt har blivit vardag
i vårt område, ändå upplever
många att själva beslutsapparat­
en är något diffust. EU, vad är
det egentligen rent konkret? Man
kan fråga sig om det ens går att
få tag i någon här i Sverige som
faktiskt jobbar inom till exempel
EU-kommissionen, den verkställande makten inom EU?
Tidningen Vaajma be-
stämde sig för att leta rätt på EU
i Sverige. Vi hamnade på Regeringsgatan 65 i Stockholm. ”EUROPAHUSET” står det på fasad­
en. Det visar sig vara enkelt att
bara att slinka in. Det första som
möter mig är EU-parlamentets
informationskontor. Här finns
både aktuella utställningar och
bra informationsmaterial om
EU. Seminarier, frukostmöten
och debatter ordnas regelbundet
på Europahuset. Man kan också
boka studiebesök och har möjlighet att ställa frågor direkt till
personalen. Jag åker upp några
våningar med hissen, har stämt
möte med EU-kommissionens
biträdande chef i Sverige.
May Ann Ramsay tar emot
och visar runt i de öppna, ljusa
lokalerna. Ett tjugotal personer
arbetar här.
Hur brukar du beskriva EUkommissionen i Sverige?
– Som länken mellan Sverige
och Bryssel, det är vår huvuduppgift. Information behövs hela
tiden, det är många som inte förstår hur EU fungerar. Jag är till
exempel inbjuden till utrikesdepartementet, UD om ett par dagar för att göra en dragning.
koll på EU-frågor
Europakontoret är länken mellan Sverige och Bryssel
May Ann Ramsay, biträdande chef för EU-kommissionen i Sverige.
Hur tycker du vi journalister skö­
ter EU-bevakningen?
– Det har blivit mycket bättre, Sverige har varit med i EU sedan 1995
och det börjar bli vardag. Men vi har
fullt upp att ge korrekt information
till media, det är viktigt med rätt faktaunderlag. Jag upplever att journalister ute i landet har det svårare med
EU-bevakningen, mer av resursskäl
än av ointresse.
Vilka journalister är bäst på EUfrågor i Sverige?
– Två goda exempel är Annika
Ström Melin och Susanne Palme.
De är skickliga skribenter med djup
kunskap i Europafrågor. Men generellt tycker jag att svenska journalister gör ett bra jobb.
Hur ska en vanlig medborgare
göra för att närma sig EU-frågor­
na?
– Mycket information finns för-
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
Läs mer
www.europahuset .eu
Europahuset i centrala
Stockholm.
stås på nätet, som EU-upplysningen
inom Sveriges riksdag. Men det kan
vara viktigt med kontakt också. Jag
tycker absolut att man ska känna sig
välkommen att titta in här på Europahuset om man har vägarna förbi
Stockholm. Plan 2 är en öppen avdelning, på informationskontoret
pågår ständigt olika kommunika-
tionsaktiviteter. Bland annat presenteras förslag från EU-kommissionen
lättillgängligt. Vi vill öppna upp för
debatt, vi bjuder gärna in kritiker och
vill höra deras synpunkter.
I Jämtland arbetar vi mycket
för att närma oss Norge – det är
EU-vardag för oss. Får ni inte ett
typiskt storstadsperspektiv när
ni sitter här i det glassiga Europahuset mitt i Stockholm?
– Haha, nej, vi är intresserade av
hela landet. Det är inte så att vi bara
sitter innanför de här väggarna och
tittar ut på Stockholm. Dels har vi
många besök från kommissionärer
och höga tjänstemän från Bryssel,
vi arbetar också nära våra Europa
Direkt-kontor som finns runt om i
Sverige – bland annat i Östersund. Vi
vill att EU:s beslutsfattare ska se hela
landet, därför lägger vi ofta in besök
så att de ska få en heltäckande bild
av Sverige. Vi har bland annat varit i
Jämtland vid ett flertal tillfällen!
Hur når ni ut till unga människor?
– Genom ett nära samarbete med
många skolor. Vi möter många lärare och ungdomar. Mycket gör vi
tillsammans med EU-parlamentet.
Vi har också tät kontakt med många
organisationer för att nå ut brett.
Slutligen, May Ann – jobbar det
någon EU-kritiker här i huset?
– Det tror jag inte, hahahaha! En
förutsättning för att trivas med jobbet här är nog att man tror på EUprojektet. Men självklart har vi olika
åsikter i enskilda frågor.
Ann-Louise Rönestål Ek
VAAJMA
nr 2/2012
15
fokus: vandringsturism
Vandring ska sätta
Rut Magnusson är en av guiderna i Ansättfjällen. Hon driver
också fler företag i Bakvattnet.
Turismen ska bli en stark näring för
de fyra kommunerna i Destination
Vaajma.
I Hotagen har bygdens turistaktörer
i Föreningen Ansättfjällen satt igång
diskussioner och planering av ett ökat
och förbättrat utbud av vandringar.
Vandringarna lockar många deltagare och det är inte konstigt. I – Vi har bildat en arbetsgrupp som
nu kartlägger befintliga leder, en del
bör rustas upp och en del nya leder
kan skapas, säger Rut Magnusson,
turistföretagare i Bakvattnet.
I
arbetsgruppen
ingår
förutom Rut Magnusson, Margareta Andersson, Rötviken, Krister
Andersson, Valsjöbyn, Marita Arnsäter, Häggsjövik, Marita Eriksson,
16 VAAJMA
nr 2/2012
Hotag­en, Kent Halvarsson, Åkersjön och Guttorm Lilleby, Rörvattnet.
– Vi hoppas förstås att vandringarna i vår egen bygd ska bli en attraktiv produkt och genom att samarbeta med övriga destinationer inom
Vaajma, skapas större intresse för
vårt område på helt nya marknader,
menar Rut.
Var finns då de nya besökarna och
vilka produkter efterfrågas?
Rut tror att det i stor utsträck-
ning kommer att vara dagsetapper
som efterfrågas i framtiden när det
gäller vandringarna. Eftersom vandring blir allt populärare i Europa blir
det också viktigt att tydliggöra för
utländska gäster var lederna går:
– Dagsetapper kommer också
gillas av ortsborna och de många fri-
tidshusägarna, som kommer att få ett
större utbud av rekreation.
Hotagen/Ansättfjällens mest kända vandringsled är Blomsterleden
som går sex kilometer mellan Bakvattnet och fjället Ansätten. Efter
leden finns minst 402 olika växtarter. Fjällviol, gullspira, brudsporre,
fjällsippa, gullbräcka och smörboll
är några av arterna.
Helgdagsturer på åtta timmar med
Vaajma på kartan
området finns mycket att se och en aktiv semester är något som lockar allt fler.
guide genomförs under högsommar­
en. En speciell midsommarnattsvandring genomförs också.
Arbetsgruppen har identi-
fierat ett flertal andra leder som är
intressanta. Några kan bli aktuella
för upprustning:
- Buvägen mellan Valsjöbyn och
Myhrbodarna.
- Kommisionsvägen från Valsjö-
byn, via Skogberget och Kälen i Rötviken till Rörvattnet.
- Långnäset i Rötviken. Ny stig
längs Hotagssjön.
- Grubbdalsleden från Kingen.
- Andrum – kulturhistorisk vandring nära Häggsjövik.
- Finntjärnsstigen från Bakvattnet
via fäbod till Finntjärn.
Nyligen hölls också ett intres-
sant möte där det planerades vandringsleder på statlig mark mellan
Jänsmässholmen, Åkersjön, Bakvattnet och Rörvattnet i AnsättenFlåns naturreservat.
– Vi fick mycket positiva besked
från länsstyrelsen och Jovnivaeries
sameby med att gå vidare med våra
planer, berättar Rut, som tillsammans med Tomas Fransson respresenterade Ansättfjällen.
Foto: Per Lindahl
I framtiden väntar ytter-
ligare åtgärder, bland annat marknadsföring och finansiering.
–Vi har också ett mål att utveckla
paket med vandring, boende och
mat. Att vi lyfter fram fiske, kultur
och historiska platser är också värdefullt, säger Rut Magnusson.
Per Lindahl
VAAJMA
nr 2/2012
17
fokus: vandringsturism
Vandring med
fyrfota följeslagare
Ola och Elin har
under många år drivit
Korpens Öga och Rid i
Jorm med mycket stor
framgång.
Redan 1995 startade
de med ridturer i Vaajmas vackra fjällvärld.
Idag har de 30 hästar
och har utökat verksamheten med bland
annat grottvandring och
restaurang.
Mitt i den vackra byn Jormvattnet
ligger gården placerad högt på en
backe med utsikt över Jormsjön och
med fjällen i bakgrunden. Lugnet
och den friska luften är härlig och jag
kan verkligen förstå vad det är som
lockar folk till denna del av Vaajma.
Några hästar ser jag inte till,
men Ola berättar att de vilar upp sig
efter sommarens många turer. Vintertid får hästarna en välbehövlig
vila från sadeln och får istället snöfyllda hagar där de kan leka av sig
tillsammans. Området är känt för att
ha mycket snö under vintern, men
det är inget som hindrar de tuffa islandshästarna. Denna egenskap var
också en av anledningarna till att
Ola och Elin valde just islandshästen
som ras när de startade upp sin verksamhet, den är idealisk för dessa väderförhållanden. Islandshästen är en
ganska liten häst, men har samtidigt
styrkan att klara av en vuxen person
och som ovan ryttare kan det vara
skönt att hästarna inte är så stora. Att
de dessutom har en mycket behaglig
ridstil, som ger ryttaren en känsla av
att nästan sväva fram, är ytterligare
en anledning till valet av ras.
Intresset för hästen och
naturen var det som grundade tanken
18 VAAJMA
nr 2/2012
på att starta något eget. Hur skulle de
kunna kombinera dessa två intressen
och skapa något som gick att försörja
sig på? I starten var det lite trevande
och det fanns en del att lära, men
med Olas bakgrund inom lantbruk
och intresset för hästen så gick det
fort åt rätt håll. Ola vill inte säga att
det har varit svårt, däremot berättar
han att det har varit mycket jobb. Det
har ända sedan starten varit en stadig
uppåtkurva, något som visar på ett
gediget engagemang och hårt arbete
från Ola och Elin.
Byggnaden som kallas
Korpens Öga är basen för alla aktiviteter på gården och den är egenhändigt ritad och byggd med inspiration
från naturen. Här kan gästerna bo,
äta gott och kanske avsluta med ett
dopp i badtunnan. Det märks att Ola
och Elin jobbat mycket med att ge
sina gäster en upplevelse där känslan av att vara nära naturen finns med
hela tiden.
Vintertid är det ganska lugnt på
gården och man fixar och ordnar med
sådant som inte hunnits med under
sommaren. Sommartid däremot,
då har de fullt upp, något som blir
tydligt när jag får veta att sommarens schema redan i början på april
är i stort sett fullbokat. Något som
egentligen skett utan någon större
marknadsföringskampanj. De har
en hemsida och får således en del
reklam via internet, men mycket
marknadsföring får de genom ”mun
till mun”, där tidigare gäster rekommenderar vidare till sina vänner och
så vidare. Denna typ av marknadsföring är kanske en av de svåraste att
lyckas med, men det är också en av
de mest givande. För vad kan vara
ett bättre betyg på att man lyckats
än när gästerna är så nöjda att de rekommenderar resemålet vidare? Ola
Islandshästarna är perfekta följeslagare under turen. Tåliga och starka
Ola och Elin har satt sin egen speciella prägel på inredningen
som har en härligt rustik känsla.
berättar också att Tilde de Paula var
på besök 1998 med TV-programmet
När & Fjärran, något som självklart
bidragit till att Rid i Jorm fått en plats
på kartan.
Ola berättar att grunden till
framgång är att hitta en bra produkt
som folk är villiga att betala för. Vandring i sig är väldigt svårt eftersom det
är en sådan sak som många förväntar
sig ska vara gratis. För att kunna ta
betalt måste man krydda med det där
lilla extra, något som många gånger
FAKTA
Rid i jorm erbjuder många
spännande turer, både
till häst och till fots. Du
kan även boka in allt ifrån
konferenser till bröllop och
dop. Några av de aktiviteter
som erbjuds är:
n Tredagarstur
med häst
Detta äventyr inkluderar två
övernattningar på fjället samt
första och sista i gästhuset
på Korpens Öga. Detta är
en högt uppskattad tur som
passar även de utan ridvana.
Grupper om 12 personer rider
tillsammans med två guider.
Det är mycket ridning och tid
finns för egna idéer.
n Vandring
klarar de alla sorters väder – och både vana och ovana ryttare!
Foto: Privat
n Heldagsutflykt
kan vara svårt. På Korpens Öga och
Rid i Jorm har man gjort just detta,
och man erbjuder förutom turridning
även vandringsturer med packhäst
och heldagsturer till Korallgrottan.
För att ge turerna det där lilla extra
satsar de mycket på naturen och det
lokala. Maten som serveras lagar de
själva och de handlar så långt det är
möjligt enbart lokala råvaror, de använder även mycket vilt så som ren
och älg.
När jag ställer frågan om han
skulle rekommendera andra att satsa
på turism och vandring i området så
svarar han utan tvekan ja. Ola berättar att han tror det finns stora möjligheter i Vaajma, men han betonar
också att det krävs en bra grundidé
och mycket planering för att lyckas.
Bara i Frostvikens närområde finns
flertalet olika intressanta naturtyper
och destinationer, som tillsammans
med packhäst
En mycket angenäm tur på två
eller tre dagar. När hästen bär
all packning blir vandringen
lättare och mer tid kan läggas
på att njuta av omgivningen.
Turen kan utföras på egen
hand eller tillsammans med
guide. Det finns möjlighet till
fiske i många fina vatten så
detta kanske är något för den
fiskeintresserade.
till Korallgrottan
Korallgrottan är Sveriges
längsta grotta som bjuder på
låga kryppassager, klättring i
fossila vattenfall och många
olika former av droppsten.
Med hjälm, lampa, och
skyddsutrustning utforskas
grottan.
Ola och Elin brinner för verksamheten de byggt upp i Jorm
– och njuter givetvis också från hästryggen så fort tid ges.
skulle kunna utgöra en lättillgänglig
paketresa. Här skulle gästen få möjlighet att uppleva allt från samisk
kultur till grottvandringar och ett
rikt djurliv.
På Korpens Öga och Rid i Jorm
har man verkligen utnyttjat allt vad
omgivningen har att erbjuda och i
kombination med ett brinnande intresse har man lyckats skapa något
som får folk att vilja komma tillbaka
om och om igen.
Erika Selander
Allmän info
Var: Jorm, ligger 27 mil nordväst om Östersund
Boende: Dubbelrum med
egen dusch och wc.
Mat: Korpens öga serverar
mat efter förbokning
Karta: Rosa Fjällkartan, Z1
kontakt
Hemsida: korpensoga.com
Mejl: [email protected]
Tel: 00 46 (0)672-201 71
VAAJMA
nr 2/2012
19
fokus: vandringsturism
En uttalad satsning på vandringsturism – det är vad Regionprojekt Vaajma kommer att arbeta med framöver. Utvecklingsmöjligheterna är många.
Foto: Privat
Så ska Vaajma bli ett
nytt vandringsmecka
Besöksnäringen är en
viktig och utvecklingsbar basnäring i vår region. Vandringturismen
kan vara en reseanledning som binder samman området och ökar
beläggningen. Det finns
stora möjligheter i området och om vi tar vara
på dem kan vi skapa
en framgångsrik turistdestination i Vaajma.
kunna erbjuda guidade vandringar
i Vaajma under både sommar och
vinter. Genom att gästerna lotsas
fram av kunniga guider får de med
sig kunskap om vår natur, kultur och
historia. Inom Vaajma har vi flera
nationalparker och naturreservat
som vi vill hjälpa till att bevara och
dela med oss av. Med en guide kan
vi lättare förmedla kunskapen om
vår speciella natur och historia och
våra gäster får den allra bästa upplevelsen.
Det finns många områden inom
Vaajma som erbjuder fina vandringsleder och det pågår också lokala
projekt för att utveckla nya och hitta
gamla glömda leder. Många av våra
leder har en historia att berätta, något
som vi kan ta till vara och dela med
oss av.
Vi har också ett av världens
Vår profil ska vara att vi ska
20 VAAJMA
nr 2/2012
mest björntäta områden, så har man
tur kan man få se en björn från bilen.
Chansen att få uppleva vårt största
rovdjur är dock än större om du väljer att följa med på en tur till Björncampen på Muru. Där får du även
lära dig att se spåren i naturen, något
som kan vara minst lika upphetsande
som att se djuren.
FAKTA
Hit kan du vända dig om du
vill veta mer om vandring i
Vaajma:
n Gäddede
Turistbyrå
Tel: 0046 672-105 00
n Turistkompaniet,
Krokom
Tel: 0046 640-164 00
n Lierne
Fritid
Tel: 0047 74 34 34 67
n Visit
Børgefjell
Tel: 0047 74 33 57 45
Vintertid kan vi visa upp ett
snötäckt och glittrande landskap
med möjlighet till många olika aktiviteter. Vandrar man med snöskor så
kanske turen går till ett av våra många
vattenfall, i frusen form. Kanske kan
man stanna ett slag på sin vandring
för att prova fiskelyckan på någon av
våra isar. Vintertid kan guidade turer
med skidor eller skoter ta våra gäster
till speciella platser som annars kan
vara svåra att nå. Även vintern har
mycket att erbjuda och varför inte ta
vara på den underbara natur vi faktiskt har här i Vaajma?
Inom projektet har vi sett
de många möjligheter som Vaajma
har att erbjuda och vi vill ta vara på
dessa. Vi har därför börjat, och kommer att fortsätta med, att ta fram fler
paketresor med bland annat guidade
vandringar, men vi kommer också
att föra en diskussion om hur vi ska
samarbeta kring skyltning och information. Rent ekonomiskt är det
svårt att byta ut skyltar och bygga
nya leder, men om det är så att det
ändå ska göras en investering så är
det bra att vi för en dialog och arbetar
mot samma mål.
Anna Jonasson
Grenseliret fyller 25 år
Lite ante vel Sverre
Strand, Erik Larsen
og Tommy Bengtsson
m.fl.hva dette skulle
bli, da de i 1987 satte
i gang på privat engasjement med fotballkamper for aldersbestemte lag mellom
Sørli, Nordli, Frostviken og Røyrvik.
Etterhvert overtok de
fire fotballgruppene
administrasjonen
av det som i år arrangeres for 25.gang,
nemlig Grenseliret
i fotball.
I mange år ble det spilt 7-er lag, og
hver klubb stilte med 3 lag, uansett antall spillere, fordelt på tre
klasser som var h.h.v. barnetrinnet, mellomtrinnet og ungdomsskoletrinnet.
Peder Sundvik fra Sørli får seg stjernetreff, og Nordlis Håvard Fagerstrand må se ballen i mål.
Foto: Karl Audun Fagerli
Etterhvert som elevtallet
utviklet seg ulikt på de fire stedene, ble det ujevnt med spillemateriellet, og i noen klasser hadde
både Nordli og Sørli mer enn
20 spillere på enkelte lag. Dette
løste klubbene med å gå over til
5-er lag, og anledning til å melde
på så mange lag som hver klubb
hadde spillere til. Så sent som i
fjor var det 20 lag tilsammen, og
langt mere spilletid på hver enkelt
spiller. I tillegg tok man for fire år
siden bort tabellene for liss-gruppa for å redusere alvoret, og fra
2012 blir også tabellen i mellomgruppa tatt bort, med samme begrunnelse.
Nytt av året er også at Föl-
linge IK inviteres med i storgruppa, samt at lagene i Liss-gruppa
vil bli mikset med spillere fra
flere klubber som en prøveordning for å bli enda bedre kjent
tidligst mulig.
En stor takk til alle de som
gjennom 25 år har stilt om som
trenere/lagledere for sine lag/
klubber. I 2011 var det 20 lag og
175 deltagere. Måtte dette bli et
tilbud til unge i grenseområdet!
Karl Audun Fagerli
Tidigare deltagare minns Grenseliret
Vi har fått fire av de mange spillerne som har spilt i Grenseliret i
fotball tidligere år, til å fortelle litt om hva de husker fra sin karriere
i Grenseliret.
Linda Lyngstad Totland,
(34 år) Sørli/Vikna:
– Jeg husker Grenseliret best
fra vi stilte lag på ungdomsskola. Jeg gledet meg alltid,
det var mye spenning med
det. Et minne som jeg husker
ekstra godt, Hegglund 1992,
da var det rå spilling på banen
da Sørli og Nordli møttes. Kåre
Nordland sparket en ball steinhardt i ankelen min, og det
resulterte i Namsostur og gips.
Da jeg i 1994 var ferdig med
Jegerprøvekurset, og bare
eksamen gjensto, ble eksamensdatoen selvfølgelig samme
helg som Grenseliretkampene
på Gäddede. Jeg hoppet
på bussen til Sverige, og har
fortsatt ikke tatt jegerprøven.
Jeg gleder meg til å igjen delta
på disse helgene, men nå i
en annen rolle, SUPORTERMAMMA!!! :)
Dan Carlos Nyvik,
(27 år) Røyrvik:
– Når jeg tenker tilbake på Grenseliret kommer det bare gode
minner. De beste minnene er
selvfølgelig de kampene vi vant
og de målene vi skåret. Andre
ting som sitter godt igjen fra
Gränselire, er blant annet da vi
spilte mot det norske herrelandslaget i ski, med Thomas Alsgård
i front. I tillegg må jeg nevne
alle bussturene, med fast stopp
på bensinstasjonen i Nordli for
å kjøpe godteri på tur hjem,
og de legendariske burgerne
på Gäddede. Jeg husker også
godt nervøsiteten da vi spilte
på hjemmebane i Røyrvik med
masse kjentfolk på siden. Og
avslutningskampene i Nordli da
alt skulle avgjøres. Jeg håper at
andre barn får de samme gode
minnene som meg å se tilbake
på når de blir store.
Merete Gjertsås,
(35 år) Sørli/Nordli:
– Grenseliret anno ca 1989. Vi
står og venter på bussen oppe
ved vegen, kl er 07.00 og vi skal
til Røyrvik. Det er GRENSELIR!
Husker godt min debut som
keeper på Grenseliret! Vet ikke
om det var på grunn av prestasjonene denne dagen eller
kampen om plassen, jeg spilte i
all fall ute på bana neste gang!
Også husker jeg godt kampene
mellom Sørli og Nordli, det var
fullt alvor! Det var ikke kretsserielag i bestemte årsklasser, så
dette var eneste muligheten vi
hadde til å spille fotballkamper.
Om dette var avgjørende for at
jeg begynte å spille på damelaget til Grong når jeg begynte
på videregående skole vet jeg
ikke, men det var helt sikkert en
medvirkende årsak. Jeg har bare
gode minner fra Grenseliret.
VAAJMA
nr 2/2012
21
Hallå där!
Vilka nyheter tycker ni
är viktiga att lyfta fram
i media?
Inge Lyngsnes, Overhalla:
– Jeg og kona leser det meste. Det er
spennende med næringslivssaker, men
også interessant grensesamarbeidet
Lierne og Røyrvik har med Strömsund og
Krokom. Vi merker at Gäddede ikke er
en fraflyttet by lengre. For 10–15 år siden
var det dødt her. Sånn føles det ikke nå
og sånt vil man lese om! Vi vil også lese
om tilbud og ting som foregår. Vi sjekker
oppslagene når vi er her, men leser gjerne
mer i lokalavisen hjemme, om messer
eller andre arrangementer som kan få folk
til å ta seg en tur over grensen.
Fra venstre Jan Morten Estil fra Grong Sparebank, Siw-Ellinor Aagård, Rolf Åge
Aagård, Roy Inge Bergli, Astrid Nøkleby Heiberg og Arvid Heiberg. Foto: Karl Audun Fagerli
Li-Vert´n tar över bensinstation
May-Lis Ingulfsvand, Gäddede:
– Jag kommer ursprungligen från Tunnsjön
i Norge men har nu bott 16 år i Sverige
och Frostviken. Visst är jag intresserad av
att veta vad som händer på andra sidan
gränsen! För oss som bor i det här området
har det alltid varit självklart att gå över landsgränsen. Det jag vill höra mer om i media
är vad som är på gång. Kulturevenemeng,
till exempel – eller konserter. Man vill ju veta
vad man kan dra iväg på!
Li-vert´n har blitt ny
leietager og driver
av bensinstasjonen
i Nordli. De leier
lokalene av Lierne
123 AS som er den
nye eieren av ”bensinstasjonstomta”
inklusiv bygninger.
(dagens kafe- og cateringdrift)
og Li-vert´n 1-2-3 (bensinstasjonen). Li-vert´n 1-2-3 tilbyr matservering, kiosksalg,
salg av lokale matprodukter,
dagligvarer, bilrelaterte varer,
hjem og fritidsvarer, sportsartikler, samt salg av jakt- og
fiskekort m.m.
Li-vert´n som tidligere var et
enkeltpersonforetak eid av
Roy Inge Bergli er nå videreført
i et nytt selskap, Li-vert´n AS,
med flere nye eiere. Roy Inge
har fortsatt aksjemajoritet i selskap, og er ansatt som daglig leder. Bedriften har nå 12 ansatte
fordelt på ca 7 årsverk. Selskapet forventer å omsette for 6,5
mill første (hele) driftsår.
I matveien satses det på
De nye eierne er en eng-
Terje Grindberg, Sørli:
– Utdanning og arbeidsmarked er interessant. Jag vil gjerne lese om hva som skjer
og hvordan stedene utvikles. Selv har jeg
jobbet både i Trønderavisa og i Namdalsavisa. Jeg og mange med meg ønsker å
lese om regionen, om det som opptar folk.
Det bør bli mer samarbeid over grensen
også jobbmessig. Det vil jeg gjerne lese om.
22 VAAJMA
nr 2/2012
asjert gjeng som jobbet hardt
for å ha alt klart til åpningen fredagen i Flyktningerennshelga.
Eierne har som mål at Li-vert´n
1-2-3 etter hvert skal bli et lite
”servicesenter” for bygdas befolkning, hytteeiere, turister og
gjennomreisende.
Driften er delt inn i to avdelinger: Li-vert´n Servering
lokale produkter på menyen i
tillegg til ordinær fastfood som
forventes å finnes på en bensinstasjon. På menyen finner du
bl.a Li-stut´n med potetmos og
viltskav, fjellgrill og elgburger
(Lierne-burger). Det er også
mulighet til å kjøpe med seg
lokale produkter hjem fra f.eks
Storåstuggu, Lierne Viltforedling, Li-snadder og Li-vert´n
fra ”En smak av Lierne-avdeling”.
Li-vert´n 1-2-3 har skaf-
fet seg avtaler med bl.a Nordli
Totaktservice og MX-sport
Steinkjer og tilbyr produkter
fra disse i sitt sortiment. Etter
hvert vil det også komme inn en
del friluftslivsprodukter som
bør være tilgjengelig i Lierne.
Det forhandles også om andre
spennende varegrupper, men
dette er ikke klart enda. De nye
driverne er veldig interessert i
å høre fra deg som kunde om
hva du mener de bør ha i sitt
sortiment.
Bensinstasjonen (driv-
stoffsalget) er en automatstasjon som tidligere, med
Statoils 123-konsept. Dvs at
drivstoff betales kun med kort
på pumpene. Butikken er en
selvstendig butikk uten kjedetilknytning. Li-vert´n 1-2-3 er
ikke godkjent som bilverksted,
men de tar på seg oppdrag som
bl.a dekkskifte og sykkelreparasjoner.
Nordli har vært uten
tilbudet i bensinstasjonen (butikken) siden før jul, og de nye
driverne ønsker nå alle velkommen innom den ”nye” butikken
som prøver seg med ganske
romslige åpningstider fra starten, og vil justere tidene etter
hvert som man ser hva kundene
ønsker.
Karl Audun Fagerli
Evenemang
För mer information kontakta turistbyråerna
Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67
underhållning
5 maj kl 19.00, Liernehallen.
Vikinge­revy med Sveinung og
Sigmund Kveli. Li-vert´n serverer
Vikingbuffe. Dansefest med Bjørnars
fra 22.00. Billetter må bestilles på:
Li-vert´n tlf 74 34 34 95 eller til Lierne
IL tlf 908 35 712.
Kyrkligt
13/5 kl 11.00. Församlingsdag på
Häggblomman Lägergård i Häggsjövik med särskild inbjudan till våra
grannförsamlingar i Vaajma. Start kl
11.00 med Frälsarkransen. Bön och
pilgrimsvandring som tema. Lunch
till självkostnadspris. Gudstjänst kl
14.00.
17/5 kl 08.00. Gökotta i Grillkåtan i
Sjöhägn, Häggblomman Lägergård i
Häggsjövik. Åke Söderström, Nälden
medverkar med sång, musik och tal.
Tag med eget fikabröd så bjuder vi
på nykokt kaffe!
andra klanmedlemmar dammar man
av Frostvikens musikskatt. Entré,
förköp Jormboden/ICA-Blåsjön.
Pubmiddag från kl. 18:00.Förbeställ:
0672-201 71.
19/5 kl 09.00–19.00. Endagsretreat
på Häggblomman Lägergård i Häggsjövik. Endagsretreat med Martin
Boström, bibellärare på Hållands
folkhögskola samt Göran Boström,
naturmålare, Offerdal.
23–27/5. Fjällbridgen i Åkersjön.
Penningpriser & nyttopriser. Exempel
på övriga aktiviteter: fiske, bäverspaning, islandshästar, prova-på-yoga,
ost och vinprovning, konsthantverk i
Bakvattnet. www.akersjon.com
MUSIK
NAtionaldagsfirande
19/5 kl 18.00. Korpens Pub, Korpens Öga, Jormvattnet. Med StorErik Eriksson i spetsen uppbackad
av sönerna Kjell-E och Jens-E och
Bridge
6/6. Nationaldagsfirande, Stora
Blåsjön. Samtidigt öppnar Mountain
Moose för säsongen. Tfn: 0046
0672-211 20
RUNDTURer i vaajma
Har du blivit hemmablind, vill du veta
mer om nabokommunen eller vill
du bara ha en trevlig semestertur?
Vi erbjuder Er att följa med på en
bussrundtur genom Vaajma.
14 juni Röyrvik
15 juni Lierne
16 juni Ansättfjällen
17 juni Frostviken
Kostnaden täcker mat och aktiviteter,
projektet bjuder på resan!
Boka din tur hos Anna Jonasson tel
+46 670 169 35 eller mejl
[email protected]
Begränsat antal platser.
Med reservation för
eventuella ändringar
Skärtorsdagsmarknad på Valsjöbua
Flera påskkäringsknallar fanns på plats
både i och utanför
butiken när det var
skärtorsdagsmarknad
på Valsjöbua.
Utanför butiken såldes bland annat
hamburgare, korv, hembakta cupcakes, mjukbröd och bullar. Kryddor, senap och smycken som de gör
själva var också en del av utbudet.
Skribenterna Joakim, Stina och
Jens.
Det är fjärde året som systrarna Marita och Carina finns med
på marknaden. Valsjöbyns skola
var på besök vid lunchtid strax innan den stora ruschen med turister
och fritidshusägare hunnit fram för
att fira påsk.
Mitt i bland det hemgjorda påskpyntet satt Ing-Marie
Skoglund och sålde sina egna och
dotterns alster. Hatten hon har på
sig är gjord av dottern Ann-Sofie
Skoglund som är hattmodist. Fler
hattar fanns till salu på marknaden.
Kjetil Syvertsen och döttrarna Anna och Juni hade kört från
Oslotrakten för att komma till Valsjöbyn och fira påsk.
Från Oslotrakten hade
Kjetil Syvertsen med döttrarna
Anna och Juni kommit till Valsjöbyn. De är stamgäster och brukar
komma varje påsk. De tyckte att
det var mycket trevligt på påskmarknaden.
Skrivet av eleverna Joakim
Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik:
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Frimert, Stina Norlander och
Jens Engelin Andersson på
Valsjöbyns skola med hjälp av
läraren Lotta Storm
Li-Nytt
Gränsnytt samarbetar
med Radio Krokom
Lyssna varje dag mellan
kl 9 och 11.
VAAJMA
nr 3/2012
23
Kåre Viken fikk kongens fortjenestemedalje som takk for hans store innsats for Flyktningerennet.
Foto: Merete Gjertsås
Kåre Viken – kunge i skiglede
Kåre Viken (72), ble
tildelt kongens fortjenestemedalje i sølv under
åpningen av årets Flyktningerenn.
Kåre Viken ble tildelt kongens
fortjenestemedalje for sin store inn­
sats spesielt for skiidretten i Lierne
og Namdalen.
– Kåre Viken har vært en ildsjel
fra han var ung, og han har aldri slut­
tet å være det. Han har vært leder,
spikret boder, kjørt opp skiløyper og
gjort alt mulig slik at barn og ung­
dom skulle finne glede ved skiakti­
viteter. Han har vært av avgjørende
betydning for at mange unge har
begynt med ski og langrenn, især i Namdalen. Utrolig mange kan takke
ildsjelen for at de ble god på ski,
sa fylkesmann Inge Ryan da han
overrakte
fortjenestemedaljen. Ryan la stor vekt på at Vik­
en har stått på for barn og ungdom
i mange tiår. Han begynte som
skitrener og leder i orienterings­
gruppa mens han var lærer i Over­
halla, fra 1964–1973. Men det
var da han flyttet heim til Nordli i 1974, at han virkelig satte dype spor
på mange områder. Så dype spor at
når Flyktningrennet nevnes, tenker
mange på Kåre Viken.
– Det er utrolig viktig for en bygd
å ha en ildsjel og et ja-menneske som
Viken. Han var alltid til å stole på.
Han har brukt veldig mye tid og kr­
efter på å legge til rette for at barn,
ungdom og voksne skal trives på
hjemplassen. Hans innsats for Flykt
ningerennet er enorm. Kåre Viken
fortjener i høyeste grad den heder og
ære som han nå har fått, sier Ryan. Kåre Viken har ivret for så
mye. Ikke nok med at han var skitre­
ner i Lierne. I en årrekke fra 1974
var han også kretstrener for Nam­
dal skikrets, og i 2005–2008 leder i
Namdal Ski.
– At Namdalen har hatt så mange
skiløpere, og flere av dem på toppni­
vå, skyldes ikke minst arbeidet som
Viken la ned, sier Ryan.
Selv om ski har stått hans hjerte
nærmest, var han også fotballtre­
ner i 1976–78. At han også han
sans for å spre trivsel fra scenen,
overrasker neppe, blant annet
var han aktør i Nordli Teaterlag. Men det er likevel Flyktninge­
rennet fra Nordli til Gäddede, som
vi først og fremst forbinder Viken
med. Alt fra 1974 var han en slags
altmuligmann for rennet, starter,
løypekjører, tilrettelegger, snek­
ker og mottakskomite. I perioden
2000–2006 var han rennleder og
leder av Flyktningrennkomiteen. At Lierne kommune har hatt
stor tillit til personen Kåre Vik­
en, vises også gjennom den lange
listen av verv. Medlem av kom­
munestyre, formannskap, hovedut­
valg for undervisning, eldreråd både
i kommune og fylke, velferdsutvalg
og klientutvalg er bare en del av
oppgavene. Han ledet også kom­
munens kontrollutvalg, var med­
lem i overlikningsnemnda, samt
representant i kirkelig fellesråd. Alle disse oppgavene skjøttet han
på en fremragende måte, ifølge
rådmann Karl Audun Fagerli. Kåre Viken var utdannet
lærer og likte best å undervise i
realfag; matematikk, fysikk og
kjemi. Han ble ansett som en
svært dyktig lærer. Fra 1978 ble
han undervisningsinspektør ved
Stortangen skole, og fra 1985 rek­
tor. I 2003 gikk av med pensjon. Når kona er ferdig med sin lærer­
gjerning ved Stortangen skole til
sommeren pakker familien sine
saker og flytter til Trondheim. Der
bor barna, samt fire barnebarn. Kåre Viken vil nok finne på noe for
å glede andre også i Trondheim og
Bymarka, men det skal mye til for å
holde han tilbake i storbyen når mul­
tene modnes på Lifjellet.
Håkon Arntsen
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune