Periodiska systemet

Transcription

Periodiska systemet
Periodiska systemet
Historia
Fem män





Demokritos
Dalton
Joseph John Thomson
Ernest Rutherford
James Chadwick
Demokritos
 400-t f.kr.
 Odelbar
Dalton
•
•
1700-t
Massiva kulor
1
Joseph John Thomson
1856-1940


Upptäckte elektroner 1897
Nobelpriset 1906
Ernest Rutherford
1871-1937

Atomen har en positivt laddad kärna
 Elektronerna bildar ett hölje
James Chadwick
1891-1974



Upptäckte neutronen 1932
Fick Nobelpriset i fysik 1935
Delaktig i arbetet med att
konstruera atombomben
2
Niels Bohr
1885-1962
 Dansk fysiker
 Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohratomen)
 Var med och utvecklade atombomben under andra
världskriget
Atomens byggnad

Tre olika saker (elementarpartiklar)
 Protoner laddning +1
 Neutroner 0
 Elektroner -1
Var finns vad?
Atomkärnan
 Protoner (+1)
 Neutroner (0)
Höljet
 Elektroner (-1)
Atomkärna
3
Atomnummer


Varje ämne har ett speciellt antal protoner (atomnumret)
Antalet neutroner kan variera

Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.
Neutral => Påverkar inte laddningen
Isotoper


Antalet neutroner kan variera
Den vanligaste isotopen står i periodiska systemet.

Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis
14
6
C
Vätets isotoper
4
De olika skalen



K, L, M o.s.v.
Max 2 elektroner i det innersta
skalet
Sedan max 8, 18, 32 o.s.v.
(Formeln är 2n2)
K
L
M
Valenselektroner




Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner
De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet
Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner
Förutom k skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i yttersta skalet
5
Att rita en atom
enligt Bohrs atommodell
masstal
16
8
O
atomnummer
Tänk på föregående sida!
Grupp
Period
6
Ädelgasstruktur



Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k skalets 2)
Detta har grupp nr 18 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon osv.)
Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta
elektroner.

Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp
17 vill ta en elektron.
Detta medför att de helst vill vara i jonform

Joner, vad är det?
 Joner är atomer med för många eller för få elektroner
AK
AK
6+
6+
Hur bildas joner?

En negativ jon bildas när en atom tar upp en eller flera elektroner
Ex. Fluor tar upp en
elektron för att uppnå
ädelgasstruktur
9+
7
Positiva joner
Positiva joner bildas när en atom ger bort en eller flera elektroner
Litium ger bort sin enda
elektron i L-skalet
3+
Vad får de för laddning?
8+
4+
Berylliumjon Be2+
Oxidjon O2-
Vätejonen
-
+
8
Joner bygger kristaller
Cl-
Na+
Lösningar som innehåller
joner leder ström
Jonbindning




Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall.
Dessa föreningar kallas salter
Bildar kristaller
Löses upp i vattenlösningar och i smälta
9
Kovalent bindning

I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8
valenselektroner
Metallbindning

I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt
"elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas
metallbindning.
10