CONCEPT odLing - lyckeby
Transcription
CONCEPT odLing - lyckeby
Lyckeby Lyckeby CONCEPT odling En del i projektet 101215 2010 Stort intresse för maskiner på potatisdag Ökad lönsamhet med projekt 101215 Odlarnas tips för hög stärkelsehalt Lantbruksföretagare i Tjeckien: ”Brist på vatten begränsar skörden” Innehåll Stärkelsepotatis 6 –en gröda med potential i kartoffelavl Økonomi uden koblet støtte 2 Ledaren villkor 3 Marknadens styr framtiden 8 Stjälkbakterios –ny sjukdomsbild i Europa Odlarnas tips för hög stärkelsehalt 4 13 Lucker jord ger lukrativ odling Ökad lönsamhet med Projekt 101215 14 16 i Tjeckien: utrotas med 10 Lantbruksföretagare 18 Potatiskräfta ”Brist på vatten begränsar skörden” resistenta sorter 20Maskinteknik i fokus Nya utmaningar väntar Året 2009 präglades av finanskris och lågkonjunktur. Arbetslösheten ökade som en följd av konjunkturen. Svininfluensan blåstes upp i massmedia som en ny världsepidemi och hela svenska folket vaccinerade sig. Som lantbrukare kommer man att minnas 2009 som året då insatsvarorna diesel och handelsgödsel sköt i höjden samt året då spannmålspriset var rekordlågt. Men som stärkelsepotatisleverantör till Lyckeby kommer man sannolikt att minnas året 2009 som året med höga stärkelsehalter. Höga förväntningar Odlingsåret 2009 började med en torr och tidig vår och potatisen kom i jorden tidigt. Allting såg lovande ut hela säsongen och vi förväntade oss en rekordskörd. När sista lasset hade levererats kunde vi konstatera att industrins medelskörd blev 38,7 ton/ha med en stärkelsehalt på 20,6 procent. Totalt uppfyllde vi 97,1 procent av landskvoten. Med de förutsättningarna som året Lyckeby CONCEPT 2009 bjöd på borde knölskörden varit högre. En anledning till att knölskörden inte blev högre kan vara att vi hade nederbördsunderskott under augusti och september då större delen av knöltillväxten sker. År 2010 Vilka utmaningar 2010 har att bjuda på återstår att se men klart är att man som stärkelsepotatisodlare måste leta efter sätt att förbättra och effektivisera sin produktion, för att vara bredd på att möta den stundande avregleringen som träder i kraft under odlingsåret 2012. Därför intensifierar Lyckeby arbetet med projektet 101215. I projektet jobbar Lyckeby tillsammans med lantbrukarna för att öka lönsamheten. Det viktigaste som stärkelsepotatisodlare är att man har en framtidstro på produktionen eftersom industrin just nu satsar för fullt för att kunna möta den hårdnande konkurrensen. Med förhoppningar om en god odlings säsong 2010 Karl-Fredrik Olsson, Odlingsrådgivare Odlarresan 2010 Ingen odlarresa kommer att erbjudas under sommaren 2010. Främsta anledningen är bristande intresse under senare år. www.lyckebystarch.com Lyckeby Concept Odling ges ut av Lyckeby Starch AB och distribueras till samtliga odlare för Sveriges Stärkelseproducenter förening u.p.a. Ansvarig utgivare: Bengt-Olof Johansson. Redaktör: Karl-Fredrik Olsson. Redaktion: Karl-Fredrik Olsson, Jürri Känno, Pål Nilsson, Mats Nordström, Tomas Sättlin, Stina Nilsson, Joakim Ekelöf och Lena Joelsson. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända texter. Adress: Lyckeby Starch AB, Degerbergavägen 60-20, SE-291 91 Kristianstad. Telefon: 0046 (0) 44 28 61 00. Fax: 0046 (0) 44 28 61 09. Layout: Lime AB, Klågerup. Layout: Madelene Davidsson Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm 2 Marknadens villkor styr framtiden Text: Tomas Sättlin Det ser inte ut att bli någon dramatik kring förslaget om de kopplade stöden. I skrivande stund väntas ett formellt godkännande av kommissionen, men alla medlemsländer har lagt sina förslag enligt de riktlinjer som kommissionen föreslagit. Jordbruksdepartementets förslag är att de kopplade ersättningarna skall fördelas till de odlare som kontrakterar stärkelsepotatis 2011. Det handlar om kompensationsersättningen som tidigare gått direkt till odlarna, men även om produktionsersättningen som tilldelats industrin. Totalt handlar det om cirka 88 €/ton stärkelse minus modulering. Från Lyckebys sida var det ett tydligt krav att stödet skall gå till stärkelsepotatisodlarna. Detta fick vi full förståelse för från jordbruksdepartementet då dess personal insåg att olikheterna mellan medlemsländerna i reformen 2005 varit till svenska odlares och svensk industris nackdel. De flesta länder som har potatisstärkelseproduktion har föreslagit ungefär samma modell. Det finns länder som valde den historiska modellen 2005 och som nu svänger över till regionmodell och där gäller lite andra regler. provtagning av varje enskild leverans, vilket kan förenkla och öka kapaciteten vid mottagningen. Golden hectare Det finns risk för spekulation när ersättningarna fördelas utifrån ett referensår. En möjlighet skulle kunna vara att teckna kontrakt 2011 och sedan sälja/arrendera ut merparten av gården men behålla ersättningarna från stärkelsepotatisodlingen på de fåtal stödrätter som behålls. Rådet har därför gett medlemsländerna möjlighet att hindra/begränsa möjligheterna för sådan spekulation. Avskaffandet av kvoterna Hur skall vi positionera oss på en marknad utan kvoter? Skall vi öka eller minska produktionen? Hur stor produktionen skall vara kommer så klart att bestämmas av vad det enskilda företaget, med en uthållig lönsamhet, kan erbjuda marknaden. En del företag laddar redan nu för en högre produktion 2012. Det krävs dock att marknaden efterfrågar produkten. Klart är att vi måste ha en större bevakning av vad konkurrenterna gör och vad som händer i omvärlden. Sammanfattningsvis är det stora förändringar för vår sektor, men förändringen innebär att vi kommer att ha samma villkor som de flesta andra branscher! Regelverk upphör Regelverken kring kontrakt och leverans upphör. Detta innebär att möjligheter ges för enklare administration och inleveranser. Administrativt kommer vi därmed att kunna förenkla kontraktshanteringen och villkoren. Vid fabrikerna behövs troligtvis inte 3 WWW.101215.SE Ökad lönsamhet med projekt 101215 Text och foto: Joakim Ekelöf, projektledare för 101215 Under året som gått har projekt 101215 kommit en bra bit närmare målet med att öka lönsamheten för er odlare och arbetet kommer att fortgå under 2010. Nedan följer en genomgång av förra årets arbete och en spaning in i en lovande framtid. Projektgruppen för 101215 vill börja med att tacka för ett framgångsrikt år 2009. Tack vare er duktiga odlare har vi tillsammans inom Lyckeby Starch nått nära på rekordhöga stärkelseskördar. Vad har hänt under året? Under året som gått har vi inom 101215 bland annat startat fyra erfarenhetsgrupper (Erfa-grupper) med syftet att öka utbytet av odlingskunskap mellan odlare. Under ett antal träffar har vi besökt försöksfält, presenterat forskningsresultat och diskuterat allt från odlingsekonomi till kvävestrategier. Vid en nyligen utförd utvärdering framgick att cirka 80 procent av deltagarna tyckte att träffarna gett ganska eller väldigt mycket. Arbetet med Erfa-grupperna har medfinansierats av Kraftsamling växtodling och kommer att fortsätta under år 2010. Detta kommer att ske under ledning av Anita Gunnarsson, HS Kristianstad, som kommer föra in 4 En av Erfa-grupperna träffas i fält. mer praktiska moment till träffarna. Fler Erfa-grupper kommer att startas under 2010. Hemsida Det har tidigare kritiserats att utskick och information inte nått ut tillräckligt snabbt till er odlare. Vi har därför skapat en hemsida www.101215.se där information om odling och aktiviteter publiceras löpande. Tanken är att hemsidan skall användas för att sprida viktig information i större utsträckning än tidigare. Alla utskick som gjorts, odlingsjournaler, försöksresultat, användbara väderlänkar etcetera ligger redan nu på sidan. Ett annat led i processen är att utveckla SMS-funktionen för att snabbare kunna kommunicera via mobiltelefonen. Som ni säkert har märkt har vi under 2009 redan börjat använda tjänsten. Anmäl till Erfa Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sitt intresse till Anita Gunnarsson om man vill vara med; tfn 076-763 84 48 eller [email protected] SMS-utskick Om ni av någon anledning inte fått något SMS, eller rent av inte vill ha SMS i fortsättningen, går det bra att höra av er till oss så ordnar vi det; tfn 044-28 61 02 eller [email protected] Projekt 101215 Projekt 101215 är en satsning från Lyckeby som syftar till att öka lönsamheten för industrins odlare. Projektet 101215 står för ”10 framgångsfaktorer som gör det möjligt att nå 12 ton stärkelse per hektar till år 2015.” Projektet mjukstartade år 2009 och kommer att intensifieras under 2010. Joakim Ekelöf Nytt inrapporteringssystem För att kunna utveckla odlingen på sikt behöver vi blicka tillbaka och lära oss av tidigare års erfarenheter. Det har därför under lång tid ställts krav på inrapportering av odlingsdata, något som skapat en del irritationer bland er odlare. Främst på grund av att de program som har använts inte fungerat tillfredsställande. Ett prioriterat arbete för 101215 har därför varit att ta fram ett nytt program för inrapportering av odlingsdata, vilket också gjordes under året. Det vi också arbetat med är att utvärdera gammal odlingsdata som rapporterats in, delar av detta arbete ligger utlagt på www.101215.se. Vad händer år 2010? En viktig uppgift som vi kommer att arbeta vidare med i år är att försöka synkronisera hela kedjan från odling till färdig stärkelseprodukt. Tidigare har fabriken försökt optimera sin del av produktionskedjan medan odlingen har arbetat med sin del. Men för att nå en bättre total lönsamhet i företaget och odlingen är det viktigt att se till helheten. Om det exempelvis är mer lönsamt att ta bort sten med en stenfrånskiljare i fabriken än att plocka bort den på upptagaren så är det den vägen vi skall gå. En bättre total lönsamhet är alltså målet. Maskin för djupbearbetning Lyckeby Research Foundations satsning på projektet ”Djupbearbetning i stärkelsepotatis” har varit lyckosam. Projektet som utfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp har visat att djupluckring mellan raderna efter sättning kan ge upp till två ton högre stärkelseskörd per hektar. Projektgruppen för 101215 har därför beställt en specialtillverkad maskin från Frankrike som skall provköras för ändamålet under våren. Vår förhoppning är att vi skall kunna erbjuda möjligheten att leja in ett ekipage redan under kommande odlingssäsong. Förhandlingar med maskinstationer pågår. Idéer? Förutom detta jobbar vi under 2010 vidare med Erfa-grupperna, ökar andelen direkt rådgivning, utformar en hjälpreda för odling av stärkelsepotatis, utvärderar årets odlingsjournal, testar nya sorter samt bevakar internationella forskningsresultat. Har du ytterliggare idéer om hur vi kan öka lönsamheten eller servicen för odlingen så tveka inte att höra av dig till projektledare Joakim Ekelöf på telefon 073–62 86 724. Vi tycker att kontakten med Er odlare har varit positiv och vi hoppas kunna stärka samarbetet ytterliggare så att vi i år kan slå nytt stärkelserekord tillsammans. 2009 års resultat av utsädesmängdförsök Av: Mats Nordström Även under fjolåret genomfördes ett försök med varierad utsädesmängd. Till skillnad från tidigare år valde vi i fjolårets försök att bara använda sorten Kuras, då tidigare försök visat små sortskillnader. Fjolårets försök visade tvärtemot tidigare år inte på någon ökning av ekonomiskt netto då utsädesmängden minskades. En av anledningarna kan vara att fältet vissnade ner tidigare än föregående år och därigenom uteblev den utrymmeskompensation som behöver ske på hösten. Ett genomsnitt av fyra års försök visar att en sänkning av utsädesmängden med 400 kilo per hektar har gett en ökning i ekonomiskt netto med 1 000 kronor per hektar. Studerar man äldre försök från 1920-talet fram till 1980-talet, och där sätter in dagens prisnivåer finner man även där en grund för att sänka utsädesmängderna i en stärkelseodling till c:a 1800 kg/ha vid en utsädesstorlek av 30-55 mm, vilket också är vår rekommendation. 5 Stärkelsepotatis – en gröda med potential Text: Per Hansson, Hushållningssällskapet i Kristianstad Foto: Joakim Ekelöf På uppdrag av Lyckeby har detaljerade bidragskalkyler över stärkelsepotatisodling tagits fram hos ett antal odlare. Resultatet visar att det går att skapa lönsamhet i odlingen, men det kräver höga skördenivåer och låga kostnader för insatsmedel. Studien gjordes av Hushållningssällskapet i Kristianstad. Totalt nio olika odlare, tre från varje Erfa-grupp deltog i arbetet. Hos dessa upprättades en komplett bidragskalkyl över stärkelsepotatisodlingen. Hos var och en gjordes en genomgång av odlingsinsatser, skördenivåer, stärkelsehalt, maskinkostnader mm. Skördenivån varierade mellan 35 och 50 ton per hektar. För att få jämförbara data mellan de olika odlarna fastställdes kostnaden för utsäde, konstgödning samt kemiska bekämpningsmedel till samma nivå 6 hos alla. Detta skedde även med kostnaden för arbetskraft. Maskinkostnader Maskinkostnaden består dels av en fast del och dels av en rörlig del. Den fasta delen är avskrivning och ränta, och har beräknats som nuvärdet av den befintliga maskinparken (uppdelat i traktorer, basmaskiner, och specialmaskiner för potatisodlingen) gånger en avskrivningsfaktor. Denna avskrivningsfaktor har varierat mellan 8 och 15 procent beroende av ålder och årlig användning av maskinerna. En genomsnittsränta om 4,5 procent har använts vid beräknandet av räntekostnaden på maskinerna. Underhållskostnaden för maskinerna har tagits ur bokföringen (ett genomsnitt under två år) samt justerats för onormala avvikelser. Drivmedelsförbrukningen per hektar samt arbetskostnaden har beräknats utifrån de arbetsmoment samt den arbetstid som läggs ned per hektar. Den totala maskinkostnaden per hektar, inklusive underhåll, drivmedel, körslor, arbetskostnader samt avskrivning och ränta varierar mellan drygt 8 000 och drygt 16 000 kronor Maskinkostnad kr/kg inkl lön 0,60 kr 0,50 kr Diagrammet visar hur maskinkostnaderna/kg potatis varierar mellan de nio olika gårdarna. 0,40 kr 0,30 kr 0,20 kr per ha. Utslaget per kilo producerad potatis varierar den totala maskinkostnaden mellan 0,18 och 0,48 kronor per kilo (se diagram till höger). Lönsamhet Den lönsamhetsnivå som har använts i arbetet har genomgående varit täckningsbidrag 2. Denna nivå omfattar de direkta kostnaderna, övriga produktionskostnader samt arbete, avskrivning, ränta och ränta på stärkelseandelarna. Spridningen i täckningsbidrag 2 mellan gårdarna är stor då den varierar mellan -6 000 och knappt +14 000 kronor (se diagram till höger). De odlare som uppnår en hög skörd, odlar en stor areal så att specialmaskinerna utnyttjas på bästa sätt. De är därmed effektiva i sin odling och har goda förutsättningar för att uppnå ett högt resultat. Fem av gårdarna har ett TB 2 som är högre än 6 000 kronor per hektar. Frikoppling av stärkelsestödet Stärkelsestödet kommer att frikopplas år 2012 och komma den historiske odlaren tillgodo genom ett förhöjt gårdsstöd. Eftersom dagens stärkelsestöd är ett direktstöd som är kopplat till odlingen kommer ett högre avräkningspris att krävas i framtiden för att odlingen av stärkelsepotatis skall vara fortsatt attraktiv. Dagens stärkelsestöd motsvarar cirka 0,16 kronor per kilo. Med en hektarskörd på 43 000 kilo (vilket var dessa nio gårdars medelskörd) motsvarar detta 6 800 kronor per hektar. Endast gård 5 har ett tillräckligt högt täckningsbidrag för att fortsätta odla under dessa förhållanden. På 0,10 kr - kr Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8 Gård 9 Medel Täckningsbidrag 2 15 000 10 000 5 000 0 Gård 1 Gård 2 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8 Gård 9 Medel -5 000 Gård 3 Digrammet visar hur TB 2 varierar mellan de nio olika gårdarna. -10 000 sikt behövs en höjning av avräknings priset för att inte odlingens lönsamhet skall bli allt för svag. Slutsatser Det finns förutsättningar för lönsam stärkelsepotatisodling. Med höga skördenivåer, samt låga kostnader för insatsmedel kan ett högt täckningsbidrag uppnås. Dessutom har stärkelse- potatis en förfruktseffekt om cirka 800 kronor per hektar. Andra fördelar med stärkelsepotatisodlingen är att växtodlingssäsongen förlängs samt att odlingen bjuder på många betalda arbetstimmar. En arbetskostnad på 4 000 kronor per hektar (medelvärde för de nio odlarna) finns medtagen i kalkylerna. 7 Angrepp på en ung planta. Knölsymtom av Erwinia. Stjälkbakterios – ny sjukdomsbild i Europa Text och foto: Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Historiskt har stjälkbakterios inte inneburit något direkt hot mot svensk potatisodling och någon inventering av de sjukdomsalstrande bakterierna på svenskodlade knölar har inte gjorts på 20 år. Men hos våra grannländer ser sjukdomssituationen allvarligare ut och med en ökande import av utsäde och ett varmare klimat bör frågan föras högre upp på agendan. Stjälkbakterios i potatis är under svenska odlingsförhållanden främst en utsädesburen sjukdom. Smittan finns i skalet, i de naturliga öppningar som kallas lenticeller, där den överlever hela lagringssäsongen. Vi talar då om en latent infektion det vill säga inga symptom syns, men knölen bär på de sjukdomsframkallande bakterierna. 8 Möjlighet finns att analysera för eventuell knölsmitta och vi har i Sverige, tack vare noggranna utsädesanalyser, lyckats hålla sjukdomen på en begränsad nivå. Sjukdomsalstrarna Stjälkbakterios orsakas av bakteriearter ur två släkten, som nyligen fått nya namn: Pectobacterium atrosepticum (syn. Erwinia carotovora subsp. atroseptica), Pectobacterium carotovorum subsp. carotovorum (syn. Erwinia carotovora subsp. carotovora) och arter ur släktet Dickeya spp. (syn. Erwinia chrysanthemi). Det som förenar arterna är att bakterierna bildar pektolytiska enzym som gör att potatisens växtvävnad löses upp. Det som skiljer dem åt är deras temperaturpreferenser där Dickeya spp. trivs i varmt klimat medan Pectobacterium atrosepticum föredrar svalare, Nordeuropeiskt klimat. Internationellt anses det att samtliga arter kan orsaka stjälkbakterios på plantor, det vill säga mörkfärgade stjälkar där mörkfärgningen startar från stjälkbasen. Stjälkarna blir mjuka, böjs lätt och går lätt att dra upp. Det finns uppgifter om att stjälkbakterios orsakad av Dickeya spp. uppträder senare under växtsäsongen än Pectobacterium atrosepticum, men åsikterna går isär. Stjälkbakterios i Sverige – vad vet vi? Inventeringar av plantor med stjälkbakteriossymptom utfördes i Sverige under 1980-talet och visade att Pectobacterium atrosepticum dominerade bilden helt. Dickeya spp. isolerades vid samma tid från ytvatten ämnat till bevattning av potatis. Fältexperiment visade att dessa bakterier, vid konstgjord infektion av knölar, kunde överföras till dotterknölar och orsaka mörka kärlringar. Idag (2007 och 2008 års skörd) har knölanalyser nu också påvisat Dickeya spp. i svenskodlad potatis. Erwinia chrysanthemi heter nu Dickeya spp. Den bakterie som tidigare benämndes Erwinia chrysanthemi har diskuteras i potatissammanhang under många år men den har inte ansetts vara ett stjälkbakteriosproblem för Europa då den gynnas av höga temperaturer. Arten angriper en mängd värdväxter, förutom potatis också många prydnadsväxter. Molekylära undersökningar under senare år har visat stor variation inom Erwinia chrysanthemi och år 2005 överfördes den till ett nytt släkte: Dickeya som delades upp i sex nya arter. DNA-baserade analyser av kollektioner av Erwinia chrysnathemi- isolat har visat att den vanligaste arten i Europeisk potatis är Dickeya dianthichola. Dickeya spp. är spridd i Europa och har också rapporterats på potatis från Israel, Nordamerika, Asien och Australien. I Europa kom den första rapporten från Nederländerna på tidigt 1970-tal och denna följdes av rapporter från bland andra Danmark, Finland, England och Frankrike. Engelska studier har visat att isolat från Danmark, Nederländerna, England, Frankrike är Dickeya dianthichola. Bilden kompliceras dock av att man helt nyligen redan hittat nya Dickeya-arter i pota- tis odlade i Nederländerna, Finland och Israel (publicerat 2008 och 2009), alla från potatisgrödor med ursprung från Nederländerna. Dickeya dominerar i Nederländerna I Nederländerna har det upptäckts ett skifte i artbilden för stjälkbakterios under 2000-talet. Tidigare var Pectobacterium vanligast men idag dominerar Dickeya spp. helt. Växtsäsonger med stora nederbördsmängder sprider och uppförökar bakterierna. I Nederländerna har experter sett ett tydligt samband mellan fuktiga väderförhållanden under säsongen och vid skörd, med nedklassning av utsädespartier kommande år. De har visat att Dickeya spp. sprids via fritt vatten från en planta till en annan. Genom märkning har de också kunnat följa bakterierna, sett att dessa också kan kolonisera potatisrötter och spridas systemiskt till nyanlagda dotterknölar via rotsystemet. Smittan kan alltså både fångas upp via knölarnas ytskikt och förorsaka latent skalsmitta men dessutom kan bakterierna, via rötter och stoloner, föras genom ledningssystemet ut till nyanlagda knölar. Utmärkande för Dickeya är att den utvecklar stjälkbakterios bäst i värme > +25° C, den överlever bara några få månader i bar obevuxen jord vilket innebär att risken för övervintring är liten. Låga mängder av bakterier i utsädesknölen kan ändå orsakar omfattade infektioner och Dickeya synes också vara en mer aggressiv sjukdomsalstrare än Pectobacterium atrosepticum. Vi behöver veta mer Inventering av vilka bakteriearter som förorsakar stjälkbakterios i svenskodlad potatis har inte gjorts under den senaste 20-årsperioden. Under denna tid har utsädesanalyser främst gjorts för Pectobacterium atrosepticum. Utsädeshandeln har dock förändrats mycket de senaste decennierna, Sverige har blivit medlem i EU och andelen importerat utsäde har ökat betydligt. Att döma av sjukdomsläget i våra grannländer och i övriga Europa kommer Dickeya spp. att bli allt vanligare och är ett hot för svensk produktion. Prognoserna för klimatförändringar med regnrika vårar och höstar och en ökande medeltemperatur talar för denna risk. Analys av utsädessmitta är det viktigaste redskapet för kontroll av stjälkbakterios, så att smittade partier kan kasseras som utsäde. Potatis som skall användas som utsäde bör i tillägg till Pectobacterium atrosepticum också analyseras för förekomst av Dickeya spp. Tidigt stadium av Erwinia i fält. 9 Lantbruksföretagare i Tjeckien: ”Brist på vatten begränsar skörden” Text: Stina Nilsson och Tomas Sättlin Foto: Stina Nilsson och Zdenek Castka Zdenek Castka började sin yrkeskarriär som ekonom, men är idag en av de största leverantörerna till den Lyckebydelägda stärkelsefabriken i Horazdovice i Tjeckien. Lantbruksföretaget driver han mycket rationellt och förutom stärkelsepotatisen säljer han de flesta av sina produkter till Tyskland. Det som begränsar är tillgången på vatten och en dåligt fungerande konkurrens. Zdenek Castka är vd för lantbruksföretaget Agrospol Maly Bor AB i byn Maly Bor i sydvästra Tjeckien. I dag odlar företaget cirka 100 hektar stärkelsepotatis och den senaste kampanjen gav 39,5 ton per hektar, vilket var över genomsnittsskörden. – Vi kan höja skördarna om vi bara hade tillgång till bevattning, men tyvärr är brist på vatten en begränsande faktor för den tjeckiska växtodlingen, säger Zdenek Castka. Nära Lyckebys fabrik Gården Maly Bor ligger i utkanten av byn med samma namn, cirka fem 10 mil från den tyska gränsen. Det är en utpräglad jordbruksbygd. Till stärkelsefabriken i Horazdovice är det bara fyra kilometer. I dag odlar Maly Bor totalt 2 500 ha. Till gården hör 250 ha, resten arrenderas av privatpersoner, staten och av byarna runt omkring. Marken arrenderas på antingen 1 eller 5 år och genomsnittspriset är 400 kronor per hektar. Det är mest sandjordar utan tillgång till bevattning. Förutom stärkelsepotatis odlas vete, korn, vallmofrö, ärtor, raps, majs och gräs till ensilage. Gården har en omfattande animalieproduk- Zdenek Castka, VD för Agrospol Maly Bor AB. tion med mjölkproduktion, köttdjur och suggor. Stora investeringar I början på 1990-talet sysselsatte Maly Bor cirka 300 personer. 1997 var antalet anställda nere i 180 personer och i dag är personalstyrkan endast 60 personer. Zdenek Castka är i grunden ekonom och har ingen lantbruksutbildning. Innan han kom till Maly Bor jobbade han bland annat fyra år som chef för den tjeckiska resebyrån Cedok i Köpenhamn. – Jag känner mig som företagsledare, säger Zdenek. Storjordbruken blev kvar men i olika bolagsformer Under de senaste åren har företaget investerat totalt 50 miljoner kronor, varav 35 miljoner i nya rationella stallar. Den största satsningen var det nya kostallet för cirka 450 mjölkkor. Det kostade 18 miljoner kronor och EU bidrog med 5 miljoner. – Tidigare hade vi korna utspridda på flera gårdar, men nu har vi valt att samla dem på en gård, berättar Zdenek. Vi har också samlat ungdjuren på en gård dit vi transporterar kalvarna redan under det första dygnet. Suggstallet är också nybyggt. Varje sugga producerar i snitt 27 avvanda smågrisar per år och sugga. När grisarna väger 25 kilo säljs de till en affärspartner som föder upp dem till slakt. Satsar på biogas Mjölkkorna och smågrisarna är för närvarande gårdens två viktigaste produktionsgrenar. – Vår tredje gren ska bli den biogasanläggning som vi planerar att bygga nästa år. I den ska vi producera bio- gas ur gödseln från kostallet och även använda majs, gräsensilage och spannmål, berättar Zdenek. Samtidigt ska vi fortsätta att effektivisera driften. Vårt mål är att expandera verksamheten ytterligare. Säljer till Bayern Det är affärsmässighet som präglar lantbruksföretaget Agrospol Maly Bor. Så när som på stärkelsepotatisen säljer gården i princip alla sina produkter till lantbrukskooperativa företag i Bayern. – Det är bara fem mil till gränsen och tyskarna betalar bättre, resonerar Zdenek. På hemvägen tar vi med oss kraftfoder som är billigare i Tyskland än i Tjeckien. Den tjeckiska regeringen säger sig vilja ha marknadsanpassning, men vi har tyvärr ingen fungerande konkurrens. Nära relationer till marknaden är viktiga. Därför sätter sig Zdenek Castka varje år tillsammans med sina tyska företagspartners och låter dem få pre- Jordbruket i byn Maly Bor, liksom i övriga Tjeckien, har under årens lopp genomgått stora förändringar. År 1919 genomfördes en stor landreform i dåvarande Tjecko slovakien. Ingen fick äga mer än 250 hektar, vilket innebar att aristokraternas mark såldes till bönderna. 1950 skedde en kollektivisering och stora kooperativa gårdar bildades. Varje by hade då sina egna jordbrukskooperativ och runt Maly Bor fanns fem storjordbruk. År 1973 slogs dessa fem jordbrukskollektiv samman till en enda stor enhet på totalt 2 500 hektar. Ägandet av marken var under hela kommunistepoken enskild och under åren 1989-91 fick ägarna tillbaka sin brukningsrätt. Trots detta har många storjordbruk, bland andra gården i Maly Bor, blivit kvar. sentera sina framtidsplaner och affärsidéer. Ambitionen är att gården ska producera vad marknaden efterfrågar. I det korta perspektivet är det priset Maly Bor har bara 350 invånare Maly Bor är en mycket gammal by som ligger cirka 15 mil sydväst om Prag och 5 mil från gränsen till den tyska delstaten Bayern. Byn Maly Bor, som fyllde 765 år 2008, har egen borgmästare men ingen skola. Byn ligger i en typisk jordbruksbygd och har bara cirka 350 invånare. Det nybyggda suggstallet i Maly Bor. 11 Lyckeby Amylex Omkring 80 odlare producerar cirka 85 000 ton potatis på ca 2 500 hektar vilket motsvarar kvoten på 17 887 ton stärkelse. Fabriken har moderniserats i etapper och har produktion av katjonisk stärkelse till pappersindustrin samt dextrin till livsmedel och teknisk användning. Fabriken har ett utmärkt geografiskt läge för marknaderna i Centraleuropa, Tyskland, Balkan och norra Italien. som avgör men det måste stämma både på lång och kort sikt för att skapa en uthållig konkurrenskraftig verksamhet. Tror på Lyckeby Egentligen är det bara stärkelsepotatisen som stannar i Tjeckien. Zdenek tror på Lyckeby och ser mycket positivt på att företaget under senare år rationaliserat och effektiviserat fabri- ken. Han menar också att gården kan odla mer stärkelsepotatis men att det är en fråga om pris och tillgång på vatten. – Tyvärr har vi inte tillgång till bevattning och som regel regnar det allt för lite under sommarmånaderna. Därför ser jag vatten som den mest begränsande faktorn för ännu större skördar. I dag har Maly Bor en sex år gammal Grimmeupptagare och Zdenek är inte främmande för att investera i ny och ännu bättre utrustning. – Själv tror jag det är klokt att koncentrera potatisodlingen runt stärkelsefabriken i Horazdovice. Här har vi lämpliga jordar. Ett problem är att många lantbrukare har för gamla maskiner. En lösning skulle kunna vara att Lyckeby organiserar upptagning via en maskinstation. Hans Berggren ny vd Då Bengt Olof Johansson, nuvarande vd i Sveriges Stärkelseproducenter och i Lyckeby Starch AB, på eget initiativ lämnar sitt uppdrag den 30 april, har styrelsen valt att utse Hans Berggren till hans efterträdare. Hans Berggren tillträder uppdraget i Sveriges Stärkelseproducenter den 1 mars och i Lyckeby Starch AB den 30 april. Hans Berggren är sedan tidigare vd i Lyckeby Culinar AB. Med Hans Berggren som vd för moderbolaget och dess båda affärsområden säkerställer Lyckeby en effektiv ledning av koncernen. 12 Lyckeby står inför ett antal stora utmaningar de närmaste åren, såväl verksamhets- som resultatmässigt. Den kommande avregleringen av produktionen av potatisstärkelse är ett sådant exempel som ställer nya krav på oss. Lyckeby kommer nu att fokusera på kärnverksamheten och utnyttja möjliga samverkansfördelar såväl inom som utom koncernen för att framåt skapa tillväxt med lönsamhet. Pål Nilsson, styrelseordförande i Sveriges Stärkelseproducenter Foto: Marie Grönvold Nya forskningsresultat visar att odlingsnettot i stärkelsepotatis kan ökas om djupbearbetning utförs. I ett försök som gjordes under 2009 gav de djupbearbetade leden upp till 15 procent högre skörd vilket väl betalar för åtgärden. WWW.101215.SE Lucker jord ger lukrativ odling Text: Joakim Ekelöf Under tre år har djupbearbetningens effekter studerats i ett samarbetsprojekt mellan SLU Alnarp och Lyckeby. År 2009 var det tredje och sista året som försöket pågick och resultaten är minst sagt intressanta. Årets försök förlades liksom tidigare år på Helgegården utanför Kristianstad. Jorden där är en mullfattig sandjord med en lerhalt på 7 procent. Sorten var liksom tidigare år Kuras. Själva djupbearbetningen gjordes strax efter sättning, innan uppkomst, i radmellanrummet. Djupet var 55 cm. Uppföljning med penetrometer Under säsongen mättes motståndet i marken vid tre tillfällen med hjälp av en penetrometer. Mätningarna utfördes innan djupbearbetningen, tre veckor efter uppkomst och vid slutskörden. Som ses i figur 2 har motståndet i de djupbearbetade leden minskat betydligt genom hela den mätbara jordprofilen. Resultaten från dessa mätningar följer samma mönster som försökets tidigare år. De har också verifierats av mätningar hos lantbrukare som utfört djupbearbetningar i sina potatisfält. Rejäl skördeökning I de rader där djupbearbetningen skett var skörden signifikant högre än i de rader som inte fått djupbearbetning (se figur 1). Skördeeffekten varierade mellan 8 och 15 procent, beroende på bevattningsstrategi. Denna skördeökning motsvarar mellan 4 och 8 ton potatis per hektar eller 1 till 2 ton ren stärkelse. Rent ekonomiskt innebär ökningen en merinkomst på 3 000-6 000 kronor per hektar. Eftersom djupbearbetning kostar runt 900 kronor per hektar betalade åtgärden sig väl i försöken. Minskad effekt av bevattning Parallellt med djupbearbetningsförsöket utfördes också ett bevattningsförsök. Detta medförde att djupbearbetningens effekter kunde undersökas vid tre olika bevattningsstrategier nämligen obevattnat, normalbevattnat (40-70 kPa) och optimalt bevattnat (10-30 kPa). Alla bevattningsled skiljde sig signifikant åt från varandra när det gällde slutskörden, men i de djupbearbetade leden var effekten av bevattning mindre än i de led som inte djupbearbetats. Skörden var 30 procent högre i de icke djupbearbetade leden och 20 procent högre i de djupbearbetade leden, när optimal bevattning jämfördes med obevattnat. Resultat Resultaten från de tre försöksåren visar tydligt att djupbearbetning minskar motståndet i jorden och att det i sin tur har en positiv effekt på skörden oavsett vilken bevattningsstrategi som används. Djupbearbetning kan således, på de fält där jorden til�låter, vara en positiv åtgärd för att öka lönsamheten i svensk stärkelsepotatisproduktion. Djupbearbetning 80 Ja Nej 70 50 << Figur 1 visar effekten av djupbearbetning vid tre olika bevattningsstrategier. Djup (cm) Skörd (ton/ha) 60 Ja 40 Djupbearbetning Nej Före djupbearbetning Före slutskörd Tre veckor efter uppkomst -6 -13 -20 -27 30 -34 20 10 0 Obevattnat Normalbevattnat Optimalt bevattnat Bevattningsled >> Figur 2 visar motståndet i marken på olika djup i både det djupbearbe tade och det obearbeta de ledet. -41 -48 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 4 5 6 Motstånd (MPa) 13 Økonomi i kartoffelavl uden koblet støtte Text och foto: Henrik Pedersen, Danmark Lige nu kan det være vanskeligt at se mulighederne i en fremtidig produktion af kartofler uden EU-støtte. Men man skal passe på ikke at blande tingene sammen, idet den nuværende situation med lave melpriser skyldes den dårlige økonomiske situation i verden, for store lagre af kartoffelmel som følge af 2 år med meget stor avl i det meste af Europa og de meget lave kornpriser, der generelt trykker stivelsesprisen. Disse forhold gælder ikke nødvendigvis i 2013! På trods af dette er det en stor udfordring at skulle dyrke kartofler uden EU-støtte, men vores analyse viser, at der stadig er mulighed for at få en god forretning i at dyrke melkartofler – men det kræver en indsats både fra avlerne, melfabrikkerne og sælgerne af kartoffelmel. Ved AKV Langholt (dvs. avlere og fabrik i fællesskab) vurderer vi, at indsatsen hos avlerne skal koncentreres om en reduktion af omkostningerne og ved at stræbe efter en udbyttestigning i avlen. Omkostningsreduktion Skal der foretages omkostningsreduktion i det omfang, vi her taler om, skal hele processen nytænkes, og al krea-tivitet skal mobiliseres. Det er ikke nok, at man kigger på omkostninger, man skal også kigge på forenkling, idet melkartofler ikke må lægge be-slag på samme mængde ledelses og arbejdsmæssige ressourcer som tidligere. Indledningsvis kan 14 Bilden visar friläggning av stärkelsepotatis före upptagning. man kigge på de store omkostningsposter: A. Leje/forrentning af andele. Prisen har varieret meget over årene, og der har været perioder, hvor man har betalt over 5.000 kr/ha. Det seneste år har lejen nok typisk været omkring 3.000 kr/ha. Dette beløb kan forventes at falde til tæt på 0. Man skal som ejer af andele positivt vælge at betragte den afkoblede støtte som en slags kompensation for et værditab på andelene. Dette er den største enkeltpost i en mulig omkostningsreduktion. B. Maskinomkostninger. I 2009 har fire avlere i Nordjylland i praksis bevist, at man i stenholdig jord kan reducere omkostningen til processen strenglægning + optagning med over 2.000 kr/ha. Dette sker ved anvendelse af et system fra amerikanske DoubleL, hvor der anvendes en 4-rækket fril- ægger og en optager, der ved hjælp af luft kan separere sten og kartofler. Optageren høster op til 10 rækker ad gangen, og den har en normal kapacitet på 10-14 ha på en almindelig arbejdsdag. For de, der ikke strenglægger, er der også mulighed for besparelser. Den 4-rækkede DoubleL frilægger er ved flere lejligheder testet sammen med en almindelig 2 rækket Grimme optager. Her er kapaciteten fordoblet, og samlet set vurderes denne kombination at kunne give en besparelse på omkring 500 kr/ha. En tredje mulighed er at prøve en almindelig 2 rækket amerikansk elevatormaskine – en model, der er enklere, billigere og mindre end typen med stenseparator. Ved denne anskaffelse kan optagning som kostningerne reduceres med op til 1.000 kr/ha. C. Læggekartofler er den tredje store post i omkostningerne ved kartoffeldyrkning. Der er her en mulighed for Henrik Pedersen Henrik Pedersen är sedan ett antal år Agrochef och vicevd för AKV, Langholt. Han diskuterar i artikeln nedan framtiden efter frikopplingen av direktstödet till stärkelseodlarna. Hans konklusion är att det även efter 2011 är möjligt att odla stärkelsepotatis med lönsamhet. Detta kräver besparelse ved at lave dem selv, idet man så sparer penge til forædlerafgift (der skal dog betales afgifter for Farm Saved Seed), transport og fortjeneste til læggekartoffelavleren. Kvaliteten fra en professionel læggekartoffelavler er dog oftest bedre end den, man selv kan lave, således at man herved for den højere basismaterialepris også får et bedre udbytte. I USA anvendes i stor udstrækning overskårne læggekartofler. Det betyder, at man kan dyrke læggekartofler med et væsentlig større udbytte. Metoden er også udbredt i Europa syd for Danmark, og der findes flere maskintyper til formålet. Dette vil reducere omkostningerne til læggekartofler med et beløb, der løseligt beregnet ligger mellem 500 og 1000 kr/ha. Det stiller dog også væsentlige større krav til sundhedstilstand mht. bakteriesygdomme, og af hensyn til virus kan ikke alle sorter vokse længere tid i marken og dermed opnå det større udbytte. D. Andra omkostnader. Opbevaringsomkostningerne kan være store. Flere vil med fordel kunne anvende eksisterende huse til kartoffellagring i stedet for en arbejdstung kuleopbevaring. For større avlere vil etablering af et hus til lager, som også kan bruges kortvarigt til korn, kunne være en fordel. Fokus på skimmelbekæmpelse er vigtig, idet en god forebyggelse ofte er billigere end en billig forebyggelse med skimmelangreb til følge. Folk på optageren til at fjerne sten og jordknolde skal spares væk. Fra 2010 har AKV Langholt investeret i nyt kartoffelvaskeanlæg, som kan dock insatser från odlarna i form av kostnadseffektivisering och skördeökningar, effektivisering av industrin och marknadsåtgärder. Tänk på att priser och kostnader är uttryckt i danska kronor och ska multipliceras med cirka 1,40 för att motsvara SEK. håndtere meget store stenmængder, og derfor er der ingen grund til længere at have manuel fjernelse af smuds på optageren. E. Kemikalieleverandører, gødningsleverandører, maskinhandlere, læggekartoffelsælgere og rådgivere: I skal have lommeregneren frem igen og tilpasse jeres salgspris til det, som markedet kan bære! F. Kartoffelavlere: I skal vurdere jeres omkostninger nøje de kommende år – regn dem om til kr/hkg kartofler og se, om de giver mening. Udbyttestigning Sammen med den længe tiltrængte fokus på omkostninger skal der nu også sættes fokus på udbyttestigning. Vi har de senere år oplevet en udbyttestigning især på grund af en lang vækstsæson og en bedre insektbekæmpelse. Der er dog stadig mulighed for udbyttestigninger: på udbyttet. Forkert opbevaring, dårlig optagning, virus- og bakterie sygdomme osv. medfører store udbyttetab. C. For lille optagekapacitet gør, at lagerkartofler høstes i uegnet vejr, og at kartofler sidder for længe i jorden og derfor får skade af frost. D. Der kan laves en liste på over 100 ting/beslutninger, som medfører, at den enkelte mark ikke opnår det mulige udbytte – kort sagt skal man som driftsleder have den fornødne indsigt for at sikre det optimale udbytte. Der vil i de kommende år ligge store udfordringer i at få dansk kartoffelavl igennem en turbulent tid, hvor avl, produktion og marked skal finde en ny balance. Danske kartoffelavlere er blandt dem i Europa, som har den bedste mulighed for at stå igennem, og bagefter at stå bedre rustet, da mulighederne for forbedringer er mange, og fordi vi traditionelt er hurtige til omstilling. A. Jordens egnethed. Der dyrkes nogle steder kartofler på arealer, der ikke er velegnet til kartoffeldyrkning. Her tænkes især på lavbundsjorde, som alt for ofte tager skade af for megen nedbør på et eller andet tidspunkt i løbet af vækstsæsonen. Lav en kritisk vurdering af jordens egnethed og undlad at dyrke kartofler på risikoarealer. B. Læggekartoffelkvaliteten har gang på gang vist sig at have stor indflydelse 15 WWW.101215.SE Odlarnas tips för hög Text: Karl-Fredrik Olsson Lyckeby har många duktiga stärkelsepotatisodlare runt om i södra Sverige. Vi har talat med fyra av dessa och frågat dem om deras framgångsrecept. Gunnar Eriksson på Legeveds lantbruk utanför Kristianstad levererar cirka 550 ton stärkelsepotatis med en genomsnittlig stärkelsehalt på 21,8 procent till Villands stärkelsefabrik. Karl-Johan Andersson är driftledare på Wärnanäs egendom i Halltorp, Kalmar kommun. Han levererar omkring 2 000 ton stärkelsepotatis med en genomsnittlig stärkelsehalt på 20,06 procent till östra fabriken varje år. Hur gör du för att hålla denna höga och jämna stärkelsehalt? – Jordarten på gården består mestadels av lätt jord men har även skiften med lite tyngre lerjord. Det som också är karaktäristiskt för denna jord är att pH-värdet är högt. Jag har inte många skiften där pH-värdet ligger under pH 7. På våren sätter vi tidigt, omkring 15 till 20 april. Faller det inte regn under andra halvan av maj vattnar vi potatisen i början på juni för att gynna knölsättningen. Hur klarar ni av att hålla denna jämna och för östra kretsen höga stärkelsehalten? – Vi håller en fyraårig växtföljd mellan potatisen. På våren bedömer vi om jorden är redo så att potatisen kan sättas och i så fall prioriteras denna framför sådd av spannmål. Vi försöker sätta så tidigt som möjligt och det brukar innebär någon gång under andra halvan av april månad. – Prestigebetningen har varit ett lyft för potatisodlingen på Wärnanäs eftersom som det bidrar till odlingssäkerheten. Det är lätt att tappa några ton i skörd om man missar bekämpningen mot stritarna eller bladlössen. Numera köper vi allt utsäde och odlar bara Kuras. Det går bra att plocka Kuras i början av september om man har en upp-tagare som kan hantera blasten. Det som också är karakteristiskt för Wärnanäs är att det historiskt inte funnits någon intensiv djurhållning i förhållande till arealen. Sedan 2006 finns det två slaktkycklingstallar på gården som producerar en stor mängd gödsel och Karl-Johan är lite orolig för hur det i framtiden kan komma att påverka stärkelsehalten. Vilka sorter odlar ni? – Jag odlar bara de sena sorterna Kardal och Kuras. På våren brukar jag sätta Kardal först eftersom den mognar tidigare än Kuras och är lättare att plocka tidigt på säsongen. Hur arbetar ni med utsädet? – Jag köper in grundutsäde som jag förökar upp. Jag betar inte utsädet utan försöker tajma insekt bekämpningen. Gunnars tips för att nå en hög och jämn stärkelsehalt • Gödsla balanserat med kväve och kalium och tänk på att gödsla efter platsens förutsättningar. • Tajma insatserna 16 Karl-Johan Anderssons tips för att hålla en hög och jämn stärkelsehalt • Sätt tidigt • Tillämpa en balanserad gödsling med kväve och kalium och gödsla inte för mycket med något av näringsämnena. stärkelsehalt Staffan Gertzell på Everödsgården söder om Kristianstad levererar årligen cirka 1 200 ton stärkelsepotatis till Kristianstads stärkelsefabrik med en genomsnittlig stärkelsehalt på 22,15 procent. Hur klarar ni hålla denna höga stärkelsehalt? – Största delen av arealen på gården lämpar sig bra för potatisodling. Den dominerande jordarten är måttligt mullhaltig lerig mo men här finns också en del lätta sandjordar. Jorden på gården har också ett högt pH-värde, omkring pH 7, vilket har positiv inverkan på stärkelsehalten. Hur arbetar ni med utsäde? – Allt utsäde köps in och numera har vi gått över till att köpa in allt utsäde betat. De sorter vi odlar är Kuras, Kardal och Producent. Vi försöker sätta så tidigt som möjligt på våren. I fjol var vi färdigsatta den 24 april. Och med bevattning? – Hela potatisarealen kan bevattnas och om det är torrt på våren börjar vi vattna potatisen i månadsskiftet maj/ juni. Vi vattnar tidigt för att gynna knölsättningen och för att frigöra mangan till potatisplantan. När det gäller jordbearbetning så stensträngläggs den areal där det finns sten och resterande areal körs med rotorharv för att skapa en lucker sättbädd. En fyrårig växtföljd hålls mellan potatisgrödorna Staffan Gertzells tips för att hålla en hög och jämn stärkelsehalt • Ett högt pH-värde är gynnsamt för stärkelsehalten. • Bra jordmån som passar för potatisodling. • En väl balanserad gödsling. Bröderna Jönsson i Blekinge levererar årligen cirka 2 500 ton potatis med en genomsnittlig stärkelsehalt på 20,1 procent till Listers stärkelsefabrik. Enligt den tidigare rivmästaren Percy Brorsson på Listers stärkelsefabrik har ni lyckats höja er stärkelsehalt från omkring 16 procent till att nu ligga stabilt omkring 20 procent. Vad har ni förändrat för att nå denna höjning i stärkelsehalt? – Vi odlar den mesta potatisen på vesan som är en mulljord med pH-värde mellan 5 och 6. På mitten av 90-talet började vi att höstkalka de fält där vi ska sätta potatis kommande vår. Det vi också förändrade var att vi sänkte stallgödselgivan av svinflyt från cirka 40 ton per hektar till nuvarande 30-35 ton per hektar för att svälta fälten på kalium. På senare år har vi också börjat med att rotorharva fälten i samband med sättning för att göra jorden lucker för potatisen. Vad som dock ska tilläggas är att det tog några år innan vi kunde se något resultat. Vilka sorter använder ni och varför har ni valt just dessa? – Vi odlar Producent och Kuras. Vi tycker att Producent fungerar bra att plocka i september eftersom den ger god skörd och stärkelsehalt så tidigt. Hur arbetar ni med utsäde? – Vi köper grundutsäde som vi själva förökar upp. När vi sätter på våren spraybetas utsädet på sättaren. Vår jord är ganska kall på våren så vi börjar inte sätta potatisen förrän i slutet av april men vi sätter tidigare nu än vi gjorde för några år sedan. Och med bevattning? – Vi har möjlighet till bevattning men vi bevattnar sällan på vesan eftersom de gånger vi försökt har utfallet inte blivit bra. Vi återkommer med potatis vart tredje år på fälten. Bröderna Jönssons tips för att nå en högre stärkelsehalt • Kalka på hösten de fält där du planerar sätta potatis kommande vår • Gödsla balanserat. 17 Potatiskräfta utrotas med resistenta sorter Text: Jürri Känno Foto: SJV Lyckebys arbete med att få kontroll över potatiskräftasituationen på Listerlandet börjar nu ge resultat. Från 2004 till 2008 upptäcktes potatiskräfta på sammanlagt nio fält på Listerlandet. Under 2009 upptäcktes emellertid inga nya fall. Sannolikt berodde detta på två saker. Dels har odlingen av sorter med resistens mot ras 18 ökat i området och dels var sommaren 2009 nederbördsfattig. Kräftsvampen behöver ha en lång period med hög markfukt för att utveckla synliga symtom. Enligt tidigare beslut kommer årets odling på egentliga Listerlandet, det vill säga området sydost om E22, att vara baserad på sorter med ras 18-resistens. En del odlare Kartan visar konstaterade fall av potatis kräfta ras 1 år 1935. De flesta fall hittades längs Blekinges kust och i Halland. 18 anser att det var ett väl drastiskt beslut att tvinga över odlingen på dessa resistenta sorter, men det är nog den enda framkomliga vägen. Hejdade sjukdomen Exempel på detta är kräftsituationen på 1930-talet (se karta nedan) då potatikräfta av ras 1 var väl utbredd i området där stärkelseodlingen sker. Genom odling av sorter resistenta mot ras 1 fick odlarna då stopp på utbredningen av sjukdomen. Stärkelsepotatisen som odlats sedan 1940-talet har i de flesta fall varit resistenta mot ras 1. I Halland fortsatte emellertid odlingen av mottagliga sorter, exempelvis King Edward och Bintje, och där fortsatte problemen med kräfta en bit in på 1980-talet. Då förklarades delar av södra Halland som riskområde och enbart odling av kräftresistenta sorter tilläts. Utsädesproduktion Förutsättningarna för utsädesproduktion var i stort normala 2009, men med relativt stora variationer områdesvis. Av Lyckebys totalt cirka 40 odlingar blev två kasserade på grund av hög virushalt. Samtidigt hade omkring 30 odlingar en virushalt på max 1 procent. Även bland de stärkelseodlare som producerar eget utsäde var variationen mycket stor. Värst drabbat blev Listerområdet där många odlare fann virus hos mer än 50 procent av knölarna. Sortprovning Fokus på Lyckebys sortprovning har varit hög stärkelseskörd kombinerat med en hyfsad sjukdomsresistens. Givetvis har stärkelseskörden fortsatt högsta prioritet, men samtidigt har mer vikt har lagts på kräftresistens. Inför år 2010 testades något färre sorter och kloner än under de senaste åren av olika anledningar. I tabellerna på nästa sida väljer vi att redovisa dels de mest lovande sorterna med ras 18resistens mot potatiskräfta och dels de sorter som sannolikt kommer ut som marknadssorter de närmaste åren. Tabell 1. Medeltal av fyra försök 2008-2009, Kristianstadområdet Sort Ton/ha St. % Kg st. / ha Rel. tal Kuras 65,1 21,9 14 260 100 Altus 54,8 23,3 13 300 93 Avarna 61,8 23,1 14 270 100 Merano 56,7 24,1 13 600 95 Avano 70,6 19,7 13 910 98 Samtliga sorter förutom Kuras är resistenta mot ras 18 av potatiskräfta. Altus är en medelsen sort med hög stärkelse skörd under skiftande förhållanden. Avarna är en sen sort med hög stärkelsehalt och stärkelseskörd, i nivå med Kuras. Merano är en mycket sen sort med en rela tivt god stärkelseskörd. Ett frågetecken för lagring och utsädeskvalitet. Avano är en medelsen sort med mycket hög knölskörd och hög stärkelseskörd samt bra torktolerans. Tabell 2. Medeltal av fem försök Kristianstadområdet 2007-2009 Några råd vid utsädesproduktion: •Använd alltid högkvalitativt utsäde Sort Ton/ha St.% Kg st./ha Rel.tal Kuras 65,1 22,7 14 780 100 Stayer 63,2 23,9 15 100 102 Kuras 63,6 22 13 990 100 Magnat 58,1 25,1 14 580 104 Stayer, en sen sort med hög stärkelseskörd och måttlig sjukdomsresistens. Magnat, sen sort med extremt hög stärkel sehalt. Mycket bra bladmögelresistens men har lätt för att bilda rötor under lagring Bland de konventionella sorterna står Stayer, Magnat, Energie och Quadriga närmast en marknadslansering. Här redovisas resultat från sortförsök de senaste åren: •Sätt tidigt för en snabb utveckling •Håll god markfukt vid knölsättning •Veckovis oljebehandling •Rensa bort eventuella sjuka plantor •Blastdöda så tidigt som möjligt •Plocka under bra väderförhållanden •Sörj för god ventilation av knölarna de första veckorna efter skörd •Håll en jämn lagringstemperatur på mellan 3 och 4 grader Tabell 3. Medeltal av två försök 2008-2009, Kristianstadområdet Sort Ton/ha St.% Kg st./ha Rel.tal Kuras 62,8 23,3 14 630 100 Energie 58,8 23 13 530 93 Energie är en medeltidig sort med en bra stärkelseskörd som mycket väl kan konkur rera med våra nuvarande medeltidiga sorter Elkana och Seresta. Energie har också resistens mot ras 18 av potatiskräfta. 19 Returadress: Lyckeby Starch AB Degebergavägen 60-20 SE-291 91 Kristianstad Maskiner i centrum på potatisdag Text och foto: Karl-Fredrik Olsson Intresset för maskinteknik är stort bland svenska potatisproducenter och när odlarna i Kristianstadtrakten fick chansen att lära sig mer om djupluckring och se ett antal olika upptagare i fält var uppslutningen stor. Den 9 oktober gick Helgegårdens potatisdag av stapeln. Denna gång var temat maskinteknik för potatisskörd. Det kom över 500 besökare till potatisdagen. Åtta olika upptagare visades i praktiskt arbete i fält. De märken som fanns representerade var Grimme, AVR, Underhaug och WM Kartoffeltechnik. Både en- och tvåradiga maskiner visades. Djupluckring Joakim Ekelöf från SLU och Lars Törner från Odling i Balans fanns också på plats för att visa hur man med hjälp av djupluckring kan nå högre potatisskördar. I en grävd grop kunde åskådarna se att där djupluckring ner till 55 centimeter var gjord, efter sättning men före uppkomst, kunde potatis- 20 plantans rötter nå 70 centimeters djup. På en annan plats syntes att där det inte gjorts någon djupbearbetning utan endast konventionell harvning innan sättning, gick rötterna ner till cirka 30 centimeters djup. Försök med djupbearbetning i stärkelsepotatis har visat på skördeökningar upp till 10 procent. En mer utförlig artikel kring djupbearbetning i potatisodling hittas på sidan 13. spannmålen och dels sådd efter skörd av spannmålen med efterföljande stubbearbetning, alternativt olika typer av bearbetningar före sådd. Sådd med gödningsspridare, antingen före eller efter skörd, fungerade bra men oljerättikan är mer svåretablerad vid sådd före skörd. Vad som också är viktigt vid odling av oljerättika eller vitsenap som mellangröda är att slå av den innan den fröar av sig. Mellangrödor På området fanns också en demonstrationsodling där olika etableringsmetoder för mellangrödorna vitsenap och oljerättika testades. Dessa mellangrödor kan användas för sanering av nematoder i jorden men oljerättikan har även en kraftig pålrot som luckrar jorden. De etableringsmetoder som testades i demonstrationsodlingen var dels sådd cirka två veckor innan skörd av Beslut kring mellangrödan Enligt Marie-Lousie Juhlin på Hushållningssällskapet i Kristianstad måste odlaren bestämma sig om han eller hon ska använda mellangrödan som bidragsberättigande fånggröda eller som nematodsanerande gröda. Vill odlaren ha en kraftig mellangröda som sanerar kan det kräva gödsling med upp till 50 kilo kväve på hösten och då följs inte reglerna för att få stöd för fånggröda.