Verksamhetsberattelse 2010

Transcription

Verksamhetsberättelse
år 2010
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Allmänt ................................................................................................................................... 3 2. Förändringar i medlemsantalet ............................................................................................ 5 3. Gudstjänstlivet ....................................................................................................................... 5 4. Vuxenarbete och övriga sammankomster............................................................................. 6 5. Kyrkliga förrättningar ......................................................................................................... 10 6. Kyrkomusik .......................................................................................................................... 11 7. Fostran och undervisning ................................................................................................... 18 8. Barn och familjearbetet....................................................................................................... 20 9. Barn och ungdom ................................................................................................................ 22 10. Diakoni............................................................................................................................... 27 11. Invandrararbete ................................................................................................................. 29 12. Mission ............................................................................................................................... 30 13. Information ........................................................................................................................ 33 14. Verksamhet på Alskathemmet ........................................................................................... 35 15. Centrum / Brändö-Vikingaområdet .................................................................................. 35 16. Dragnäsbäck-Gerby distrikt .............................................................................................. 36 17. Sundom kapellförsamling ................................................................................................. 37 18. Förvaltning ........................................................................................................................ 40 19. Personal ............................................................................................................................. 42 2
_____________________
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 _____________________
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1: Förändringar i folkmängden år 2010. ...................................................................... 5 Tabell 2: Kör- och orkesterverksamhet år 2010 (2009). ........................................................ 16 Tabell 3: Musikskola och Knattemusik år 2010..................................................................... 17 Tabell 4: Konsertverksamhet år 2010. .................................................................................... 18 Tabell 5: Konfirmandverksamhet år 2010. ............................................................................ 19 Tabell 6: Barn och familjearbetet år 2010 (2009).................................................................. 22 Tabell 7: Juniorverksamhet år 2010 (2009). .......................................................................... 23 Tabell 8: Hjälpledarskolning år 2010 (2009). ........................................................................ 25 Tabell 9: Klientkontakter inom diakoniverksamheten år 2010. ............................................ 29 Tabell 10: Missionsevenemang år 2010. ................................................................................ 31 Tabell 11: Missionskretsar år 2010. ....................................................................................... 32 Tabell 12: Insamlade medel år 2010. ..................................................................................... 32 Tabell 13: Läger och utflykter på Alskathemmet år 2010. .................................................... 35 Tabell 14: Barn- och familjearbete i Sundom år 2010 (2009). ............................................. 39 Tabell 15: Svenskspråkiga förrättningar i Sundom år 2010 (2009). .................................... 39 Tabell 16: Övriga sammankomster i Sundom år 2010 (2009)............................................... 39 Tabell 17: Högmässor och gudstjänster i Sundom år 2010 (2009). ...................................... 40 _____________________
3
1. Allmänt
Verksamhetsberättelsen har uppgjorts enligt samma system som år 2009 där främst
mål och förverkligande preciseras. Församlingsrådet valde en strategiarbetsgrupp år
2009, som under åren 2009 och 2010 har gått igenom och granskat församlingens
verksamhet. Strategiarbetet lägger en grund för församlingsarbetet under en
kommande femårsperiod. Strategiarbetsgruppens förslag godkändes av församlingsrådet i april 2010. Vasa svenska församling indelas i tre områden: Centrumdistriktet,
som också omfattar de östra stadsdelarna, Dragnäsbäcks-Gerby distriktet och Sundom
kapellförsamling. Distriktsrådet leder verksamheten i Dragnäsbäck-Gerby distriktet
och kapellrådet i Sundom kapellförsamling. Centrum området har inte något
distriktsråd. Verksamheten i varje område planeras och verkställs av ett team med en
kaplan som ordförande och anställda från olika sektorer.
Året 2010 präglades av många förändringar inom personalen. Församlingspastorn,
tidigare kyrkoherden, Henry Byskata och byråsekreterare Ann-Mari Antell avgick
båda med pension från och med 1.7.2010. Kaplan Malin Lindblom i Sundom
kapellförsamling beviljades tjänstledighet för att övergå i Finska missionssällskapets
tjänst från och med 1.7.2010. Lena Streng utsågs under året till ledande
diakonitjänsteinnehavare. Församlingspastor Rose-Maj Friman började den 1.3.2010
sin tjänst som sjukhussjälavårdare i Vasa kyrkliga samfällighet. Andra förändringar i
personalen har berott på moderskaps- och föräldraledigheter. Alla
personalförändringar inom diakonin, barn- och ungdomsarbetet och andra
verksamhetssektorer framgår av verksamhetsberättelsen. Utvecklingssamtal har hållits
med samtliga anställda under året.
Vasa svenska församling drabbades av betydligt fler utskrivningar än året innan.
Sammanlagt 184 (år 2009: 121) personer skrev ut sig. Samtidigt skrev 49 (55)
personer in sig i församlingen under året. Det verkar vara främst unga vuxna som tar
steget att skriva ut sig. Församlingsledningen har flera gånger dryftat frågan om vad
som kan göras. Församlingens medlemstal har minskat under året och år 2010 var
medlemsantalet 12 919 (13 054) personer.
Konfirmandarbetet lockar nästan hela årsklassen. Glädjande är att många
konfirmander väljer att delta i hjälpledarutbildningen. Gudstjänstlivet har varit livligt
under året. Många specialmässor har hållits och stor vikt har lagts vid musiken och
utformningen av mässan. Mässorna har också riktat sig till specialinbjudna grupper;
dop-föräldrar, konfirmanderna och deras föräldrar, sörjande med flera. Församlingens
kör- och musikverksamhet har fortsatt i nästan samma omfattning som tidigare.
Motettkören lades ner efter många års verksamhet. Körerna berikar gudstjänstlivet på
många sätt. Frågan om nyrekrytering till körerna fordrar sin speciella uppmärksamhet
hela tiden.
Diakonin når många hjälpbehövande genom hembesök, understöd och olika kretsar.
Pensionärsverksamheten når många äldre personer, medan de yngre pensionärerna
ofta lyser med sin frånvaro i församlingens verksamhet. Det utvecklingsprojekt inom
diakonin som genomfördes tidigare har påverkat församlings diakoni. Varje termin
hålls utvärderings- och planeringsmöten. Genomgången och utvärderingen av arbetet
ger en god grund för fortsatt utveckling av diakonin i församlingen.
4
_____________________
Kyrkobrödrakåren aktiverar många äldre män genom sina regelbundna samlingar.
Församlingens internationella kontakter har under året varit det regelbundna
samarbetet med församlingens avtalsmissionärer. Kontakterna till vänförsamlingen
Mazimbu i Tanzania har varit livliga. Mazimbugruppen har samlat medel för
kyrkbygge och fortskaffningsmedel.
Informationen sköts genom annonseringen i Vasabladet och Kyrkpressen.
Lokalpressen och lokalradion förmedlar gärna uppgifter om församlingens
verksamhet. Församlingens hemsida och broschyrer till alla svenska och tvåspråkiga
hem betjänar församlingsmedlemmarna. Inom ungdomsarbetet har Facebook tagits
med som ett nytt kommunikationsmedel. De många informationskanalerna utnyttjas
effektivt. Samtidigt tvingas församlingen att hela tiden överväga hur anslagen för
information bäst ska användas.
De kyrkliga valen har varit en stor utmaning för hela församlingen.
Kandidatnomineringen började i god tid. Det visade sig att det var rätt svårt att få
församlingsbor att ställa upp i valet, men i alla fall hittades 23 kandidater till valet av
medlemmar i församlingsrådet och 23 kandidater till valet av medlemmar till
gemensamma kyrkofullmäktige.
En arbetsgrupp hade i uppgift att söka nya vägar för att ge väljarna information om
valet och kandidaterna. En alldeles speciell fråga var den sänkta rösträttsåldern till 16
år och i valet fanns en stor grupp förstagångsväljare. Genomförandet av
förhandsröstningen och församlingsvalet engagerade många förtroendevalda.
Valdeltagandet höjdes från 10,8 procent år 2006 till 12,5 procent år 2010. En
bidragande orsak var den livliga diskussion om kyrkliga frågor som fördes vid tiden
för församlingsvalet, samt en kraftig satsning på förhandsröstningen i Rewell Center.
Respons och erfarenheter om församlingsvalet har samlats in och dokumenterats inför
nästa val.
Digitaliseringen av familjeakterna har fortsatt under året och ger när arbetet
färdigställts personalen på pastorskansliet ett nytt verktyg för arbetet.
Fastigheterna i Vasa kyrkliga samfällighet erbjuder goda möjligheter för
församlingens verksamhet.
– Tor-Erik Store
_____________________
5
2. Förändringar i medlemsantalet
Födda
flickor
gossar
totalt
Döda
kvinnor
män
totalt
Inflyttade
inom Vasa
(fr. Vasa finska församl)
interkommunalt
Utflyttade
inom Vasa
interkommunalt
Överföring från
frånvarande till närvarande
närvarande till frånvarande
Inträdda
Utträdda
Närvarande befolkning
vid årets utgång
År 2010
År 2009
År 2008
År 2007
70
68
138
77
77
154
77
80
157
72
67
137
69
54
123
87
63
150
76
85
161
88
52
140
14
10
13
13
672
671
716
759
12
663
5
599
10
606
5
654
28
57
49
184
12 919
29
63
55
121
13 054
31
70
44
136
13 075
36
75
18
99
13 099
Tabell 1: Förändringar i medlemsantalet år 2010.
– Mona Engsbo
3. Gudstjänstlivet
Mål
Gudstjänstlivets målsättning är att hålla Guds ord och sakramenten inom räckhåll för
församlingens medlemmar. Visionen är att alla medlemmar i Vasa svenska församling
får möjlighet till regelbunden kontakt med församlingen och får växa i tron på Herren
Jesus Kristus.
Familjeårets erfarenheter 2008-2009 tas till vara, särskilt i gudstjänster som riktar sig
till barn och unga. Retreatverksamheten, som riktar sig till församlingsmedlemmar
och anställda, ingår i gudstjänstlivet.
Församlingens präster och kantorer bär ansvar för gudstjänstlivet. Körsångare,
musikgrupper, kyrkvärdar, textläsare och andra frivilliga bär ansvar för att
gudstjänstlivet hålls levande.
6
_____________________
Förverkligande
Under året hölls 95 (118) huvudgudstjänster. Församlingens huvudgudstjänster
attraherade färre deltagare än föregående år, totalt 4 815 (5 949) som en följd av en
medveten strävan att minska antalet huvudgudstjänster. Antalet nattvardsgäster
uppgick till 3 780 (4 479).
Sammanlagt hölls 14 gudstjänster för skolor och läroanstalter med 2 096 deltagare.
Specialgudstjänsterna var 16 till antalet med 1 449 deltagare. Under året hölls 36
andakter med 256 deltagare. Övriga församlingssammankomster var 17 med 938
deltagare
Veckomässorna har skurits ned radikalt 20 (58). Deltagarantalet i dessa var 644 (4
370). Barn-, ungdoms- och familjegudstjänster samlade 4 148 (2 556) deltagare.
Konfirmationsmässorna som var åtta till antalet samlade 2 488 (1874) närvarande. Ett
stort antal gudstjänster, 16 stycken, har bokförts som specialgudstjänster med 1 449
deltagare. Trenden är tydlig: högmässor och gudstjänster samlar färre deltagare medan
gudstjänster med en bestämd målgrupp lockar allt flera deltagare.
– Tor-Erik Store
4. Vuxenarbete och övriga sammankomster
4.1 Kyrkvärdarna
Mål
Kyrkvärdarnas uppgift är att hälsa deltagarna i församlingens högmässor och
gudstjänster i Trefaldighetskyrkan välkomna, att betjäna församlingsborna på bästa
möjliga sätt samt att på olika sätt tjäna i själva högmässan.
Förverkligande
Kyrkvärdarna förverkligar sitt uppdrag genom att dela ut psalmböcker, ta upp och
räkna kollekt samt delta med textläsning. Tolv personer har varit engagerade som
kyrkvärdar. Förutom de officiella kyrkvärdarna har även övriga frivilliga såsom till
exempel hjälpledarna och missionsdirektionens medlemmar ställt upp vid behov.
Kyrkvärdarna har träffats tre gånger under året för att diskutera och fördela turerna.
Utveckling
Genom att engagera fler kyrkvärdar och fler grupper inom - och utom - den direkta
församlingsverksamheten kan ett större och bredare engagemang för församlingens
gudstjänstliv förverkligas.
– Gunnar Särs
_____________________
7
4.2 Retreatverksamheten
Mål
Vasa svenska församling vill med sin retreatverksamhet erbjuda möjlighet till andlig
vägledning och -fördjupning.
Förverkligande
Under året hölls två retreater: den första hölls 16–18.4 med 14 deltagare och Gunnar
Särs som ledare. Den andra retreaten hölls 18–21.11 med elva deltagare och med
prosten Elsa Tenhonen som ledare. Retreaterna hölls på Alskat lägergård.
Utveckling
Erfarenheterna av församlingens över 20-åriga retreatverksamhet är goda och
inspirerar till fortsatt utveckling av retreaterna. Att retreaterna har förlängts med ett
dygn har upplevts positivt av deltagarna. Planerna att kombinera pilgrimsvandring
med retreat realiseras under inkommande höst. Genom kontakt med likasinnad andlig
verksamhet inom landet och eventuellt utomlands förväntar sig retreatverksamheten
mer inspiration för det fortsatta arbetet.
– Gunnar Särs
4.3 Kärnträff - temafrukost för kvinnor
Mål
Målet för arbetet med temafrukostar för kvinnor är att nå kvinnor som kanske inte
annars hittar en plats i församlingens verksamhet. Frukostarna skall kunna förmedla
något andligt, kvinnligt och sinnligt.
Förverkligande
Träffarna under året var fem till antalet, tre under vårterminen och två under
höstterminen. Vårens gäster och teman var Malena Björkgren: Guds kvinnliga
dimensioner, Ami och Monica Aspelund: Bibelns kvinnor och Christina Lång: Stor
över en natt. Höstens gäster var Sonja Backlund: 940 km genom Israel och
Margaretha Rytöhonka: Att bli äldre - att förena dåtid med nutid. Kärnträffarna
samlade ungefär 30-50 kvinnor per gång utom Margaretha Rytöhonka som samlade
80 personer.
Målet för Kärnträffarna uppfylls eftersom det vid nästan varje frukosttillfälle kommer
nya besökare. Varje föreläsare och tema tilltalar olika personer.
– Siv Jern
8
_____________________
4.4 Vuxenkatekumenat
Mål
Målsättningen är att erbjuda "upptäckargrupper" för dem som står med frågor inför tro
och liv. Vuxenkatekumenatet vill erbjuda meningsfull aktivitet och gemenskap i
församlingen, samt engagera medlemmar i församlingen till olika uppgifter inom
katekumenatet och andra verksamhetsformer i församlingen.
Vuxen väg till tro vänder sig till vuxna som är ovana vid kyrkans liv, som vill
fördjupa sin kristna tro, som är odöpta eller okonfirmerade och vill ha undervisning i
den kristna tron. Tillsammans med andra vandrare och med församlingsaktiva, det vill
säga medvandrare på livsvägen, erbjuds samtal om den kristna tron. Deltagaren får
vägledning och undervisning utifrån sina egna frågeställningar och erfarenheter.
Förverkligande
På pingstdagen 2010 avslutades den katekumenatgrupp som inletts hösten 2009
bestående av fyra sökare och fyra medvandrare. Hösten 2010 inleddes en ny grupp
med fyra sökare, fem medvandrare och en ledare i Vasa svenska församling. Till
medvandrare rekryterades den tidigare gruppens sökare. Detta i enighet med vuxenkatekumenatets tanke att skapa lekmän som tjänar i kyrkan. Katekumengruppen som
påbörjade sin vandring hösten 2010 har fungerat bra och kommer att fortsätta som
beräknat till pingsten 2011.
En bönegrupp eller en så kallad cellgrupp har under hösten 2010 också bildats av
tidigare medlemmar i katekumenatgruppen. Bönegruppens ledare har undervisats i hur
man leder en bönegrupp. Bönegruppen är en öppen grupp dit församlingen kan sända
dem som är intresserade att vara med i en sådan grupp. Gruppens mål är att fortsätta
sin resa till en fördjupad kristen tro, dela sig och bilda nya bönegrupper. Bönegruppen
är också en del av församlingen och kallas därför också att delta i olika uppgifter i
församlingen.
– Janne Hänninen
4.5 Kyrkobröderna
Mål
Kyrkobröderna är en fristående förening inom församlingen som genom sin
verksamhet strävar till att ge män andlig vägledning och fördjupning i livet.
Förverkligande
År 2010 var Vasa kyrkobrödrakårs 54:e verksamhetsår. Året kan karakteriseras som
ett normalt år enligt mönster från tidigare år med brödraluncher och föredrag kring
något aktuellt tema varannan måndag under vinterhalvåret. Kårens medlemmar
samlades 16 (15) gånger. Antalet deltagare vid varje samling var i medeltal 27 (29).
Vid årets ingång var 54 bröder inskrivna och vid årets slut 52. Styrelsen som under
året samlats till åtta protokollförda sammanträden har bestått av ordförande Hemming
_____________________
9
Kronqvist, viceordförande Björn Björklund, sekreterare Bengt Harald, kassör Folke
Jungner och bibliotekarie Johan Wägar.
Kårens vårutfärd till Österhankmo, i vilken också damer deltog, företogs den 23 maj.
En höstutfärd företogs till Vörå. Höstterminen avslutades med traditionell julväntan i
Sundom prästgård den 15 december. Ett 40-tal bröder med damer var närvarande.
– Bengt Harald
4.6 Serveringsgrupperna
Mål
Serveringsgrupperna gör en frivillig insats och tar hand om kyrkkaffet och andra
serveringar inom församlingsverksamheten.
Förverkligande
Nio serveringsgrupper har varit verksamma under år 2010 i Vasa svenska församling.
Varje grupp består av cirka två till fyra personer. Från och med vårterminen 2010 blev
Tor-Erik Store och Siv Jern utsedda att fördela ansvaret, koordinera och hålla listorna
för serveringsgrupperna uppdaterade. Därefter har fördelningen av arbetsuppgifter
skötts via telefon.
En broschyr uppgjord av Martin Sandberg år 2008 har fungerat som instrument. I den
kan man läsa om vad serveringsgrupperna gör och anmäla intresse via kontaktuppgifter på baksidan. Under året har serveringsgrupperna och andra frivilliga, varit
aktiva vid 20 tillfällen. Tor-Erik Store och Siv Jern lämnade över ansvaret till AnnaKarin Lärka och Piritta Pitkämäki-Ihatsu i januari 2011.
– Tor-Erik Store och Siv Jern
4.7 Samtalstjänst
Mål
Nya jourhavande som skolats år 2009 kommer 2010 med i verksamheten. Samtalstjänst dejourerar varje kväll klockan 20-24. Jourförsamlingar är förutom Vasa
(Korsholms prosteri), Närpes prosteri och Jakobstad (Pedersöre prosteri) också
Helsingfors med omnejd.
Resurser
Samtalstjänsten upprätthålls av Korsholms och Närpes prosterier samt av Vasa
svenska församling. Som jourer deltog sammanlagt 17 (21) personer. Karin Luther har
varit verksam som mötessekreterare under året, medan Henry Byskata har fungerat
som ordförande till och med 30.6.2010. Efter detta fungerade Mikaela Ingo som tf.
ordförande fram till 30.9.2010. Från och med 1.10.2010 fungerar Harry Holmberg
10
_____________________
som ordförande. Övriga ledamöter har varit Mikaela Ingo, Siv Jern och Siv Lundström
(som ersatte Allan Melin). Direktionen har sammanträtt sju gånger under året.
Förverkligande
Under året har fyra skolningstillfällen hållits. Mikaela Ingo har gjort jourlistorna.
Beträffande jourveckor per månad har turerna ändrats så att Korsholms prosteri på
initiativ från Pedersöre prosteri numera står för två veckor, medan Pedersöre prosteri
och Närpes prosteri ansvarar för en vecka var. Systemet är då: Korsholm/Pedersöre/
Korsholm/Närpes.
Under år 2010 har 278 samtal registrerats i Vasa. Av dessa har 28 samtal varit
stumma. Av ringarna var 100 män och 248 kvinnor. Av ringarna tillhörde 103 åldersgruppen 45-64 år, 37 tillhörde åldersgruppen över 64 år, 40 tillhörde åldersgruppen
25-44 år samt åtta tillhörde åldersgruppen under 25 år. Åldern var okänd i 48 samtal.
Av dem som ringde uppgav 130 att de är ensamboende och 56 att de är pensionärer.
26 uppgav att de befinner sig inom psykiatrisk vård och 13 uppgav att de lider av
alkoholproblem. Av samtalen var 97 diskussionssamtal, 75 återkommande samtal, 43
krissamtal samt 17 förfrågningar. Av ringarna uppgav 97 att de ringde, eftersom de
behövde en lyssnare. Registreringen visar, att samtalstjänsten i huvudsak upprings av
ensamma, pensionärer och psykiskt lidande, som har lust att småprata och behöver
någon som lyssnar. Ett ökat antal studerande och personer med mångkulturell
bakgrund märks också.
Under året har den uppsatta målsättningen att få nya jourer med lyckats, eftersom sju
nya svarare har kunnat rekryteras och utbildas. Målsättningen att genom Samtalstjänst
kunna erbjuda uppringare en lyssnare och möjlighet att dryfta sin livssituation har
uppfyllts genom att i medeltal ett meningsfullt samtal per kväll varje veckodag
klockan 20-24 har inkommit.
– Harry Holmberg
5. Kyrkliga förrättningar
5.1 Dop
Mål
I församlingen förrättas cirka 150 dop under året. Därutöver förrättas cirka 20 dop och
tio vigslar gällande personer från andra församlingar. Dopen förrättas i församlingens
utrymmen eller i hemmen. Dopet föregås av ett dopsamtal. Församlingens präster och
kantorer bär ansvar för förrättningarna.
Förverkligande
Under året döptes 138 (154) barn och 4 (9) vuxna.
– Tor-Erik Store
_____________________
11
5.2 Jordfästningar
Mål
I församlingen förrättas cirka 150 jordfästningar av egna församlingsmedlemmar.
Utöver dessa förrättas årligen cirka 15 jordfästningar av personer, som inte hör till
församlingen. Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Samtalen är till
sin karaktär både själavårdande och planerande. Anhöriga inbjuds till sorgegrupp.
Församlingens präster och kantorer bär ansvar för förrättningarna.
Förverkligande
År 2010 jordfästes 122 (150) personer.
– Tor-Erik Store
5.3 Vigslar
Mål
I församlingen förrättas årligen cirka 75 vigslar för egna församlingsmedlemmar. Vigslar
förrättas i kyrkorna eller andra församlingsutrymmen. Vigseln föregås av ett samtal.
Dessutom välsignas ett antal brudpar som vigts civilt. Församlingens präster och
kantorer bär ansvar för förrättningarna.
Förverkligande
År 2010 vigdes 65 (53) brudpar till äktenskap.
– Tor-Erik Store
6. Kyrkomusik
Mål
Målet för musikarbetet är en musikaliskt omväxlande gudstjänst och en genuin
musikupplevelse som hjälper både barn och vuxna att leva ut sin tro. Musikarbetets
uppgift är att tydliggöra musikens betydelse i kyrka och församlingsliv. Församlingsmedlemmarna kan uttrycka sin tro och förkunna evangeliet genom musiken och
sålunda uppleva gemenskap i församlingen. Målet är att upprätthålla församlingens
musiktraditioner.
Förverkligande och utvecklingsbehov
Målen har förverkligats bra under året. Körarbetet, konsertverksamheten, deltagandet i
kampanjen psalmmedaljskoj i skolorna, förrättningsmusiken och gudstjänstsmusiken
har fungerat bra. En resa till Borgå företogs i maj. Körerna sjöng i en egen musikafton
samt i högmässan. På juldagens televiserade julotta sjöng Trefaldighetskyrkans kör,
12
_____________________
Sundomkören och Brändö kyrkokör satser ur Händels Messias. Dessa projekt kan ses
som ett bra exempel på vad körerna med förenade krafter kan skapa tillsammans.
Bland de största utmaningarna inom musikverksamheten finns rekrytering av
körmedlemmar. Kväll för brudpar med sånger och brudmarscher hölls 21.4 i
Trefaldighetskyrkan. 24.9 sjöngs psalmer med skolbarn och deltagare i Nordiska
Kyrkomusikfesten med 450 deltagare.
– Mikael Heikius
6.1 Nordiska kyrkosångsfesten 23–26.9.2010
Mål
Målet för kyrkomusikfesten var att samla kyrkosångare från hela Norden till en
gemensam fest. På programmet fanns arbete i körverkstäder och gemensamma
evenemang och uppträdanden. Vasa svenska församling var delarrangör tillsammans
med Korsholms svenska församling, Finlands svenska kyrkosångsförbund och
Stiftsgården Lärkkulla. Festen var en sammanslagning av den 16:e finlandssvenska
Kyrkosångsfesten samt av den 3:e Nordiska Kyrkosångsfesten.
Med över 800 anmälda deltagare får man anse att festen var en lyckad satsning. De
flesta deltagarna kom från Svenskfinland men även Färöarna och Norge var väl
representerat. Festen hade rätt få finskspråkiga deltagare och bara ett fåtal deltagare
från Sverige, Danmark och Island. Programmet byggdes upp kring olika
körverkstäder, konserter, mässor samt gemensamma uppträdanden.
Festens öppningskonsert hölls i Trefaldighetskyrkan den 23.9 med Vasa stadsorkester
samt solister. Kvällen avslutades med en Ionamässa där våra körer medverkade.
Körerna från Färöarna framförde även några körsånger i mässan. På fredagen
samlades deltagarna i Ylistaro kyrka och sjöng psalmer på de nordiska språken
tillsammans med Vasa stadsorkester. Orkestern dirigerades både torsdag och fredag av
Anna-Maria Helsing. På lördag hölls festkonserten i Vasa yrkesinstitut. Där
framfördes Jack Mattssons ”Vandrande själar” under Dag-Ulrik Almqvists ledning.
Den avslutande festhögmässan hölls i Lappfjärds kyrka med predikan av biskop Björn
Vikström. Även om festen var en stor utmaning gällande logistik och bespisning blev
helhetsintrycket en lyckad fest, och arrangörerna fick mycken positiv respons av
deltagarna.
– Dan Andersson
_____________________
13
6.2 Kör- och orkesterverksamhet
Sundomkören
Mål
Målet är att öva en gång i veckan och framföra körmusik i församlingen.
Målen för Sundomkören har förverkligats väl. Kören har gått framåt när det gäller att
lära sig nya repertoarer. Den mångsidiga repertoaren har varit givande. Även
tonbildningen har gett bra resultat. Kören har haft en livlig verksamhet med upp till 18
framträdanden av olika slag. I Sundom kyrka har hållits en psalmafton, en
Tomasmässa med musiker i ett kompband och kvällsmässan "Vi reser ett tecken" av
Per Harling. Kören medverkade traditionsenligt i gudstjänsterna på långfredag samt i
familjegudstjänsten på påskdagen. I maj ordnades en vårkonsert i Trefaldighetskyrkan i samband med att Henry Byskata avtackades och där uppträdde Sundomkören
tillsammans med de övriga körerna i församlingen samt Ungdomsorkestern. Intäkterna
gick till vänförsamlingen Mazimbu. En körresa gjordes i slutet av maj till Borgå
svenska församling. Där gavs en konsert i Borgå domkyrka på lördag kväll. Kören
medverkade även i högmässan på söndag, där också biskop Björn Vikström deltog.
Det var en lyckad resa.
Kören sjöng på 10-års jubiléet av Sundom begravningsplats. I augusti sjöng kören i
evenemanget ”Sång vid bryggan” vid Västeröver båthamn som ordnades som ett
samarbete mellan Sundom kapellförsamling och Sundom hembygdsförening. I augusti
fick kören bekanta sig med, samt lyssna på en konsert av den amerikanska
Emmauskören i Trefaldighetskyrkan. Efteråt ordnades samkväm på Alskat lägergård.
Den 23.9 medverkade kören tillsammans med de övriga körerna i en Ionamässa som
hölls i Trefaldighetskyrkan. Detta i samarbete med Nordiska kyrkomusiksångfesten
som hölls i Vasa. I oktober framfördes tillsammans med en flöjtist en
Frälsarkransgudstjänst av Martin Lönnebo i Dragnäsbäcks kyrka.
Dessutom har kören medverkat i mässan på Alla helgonsdag i Sundom kyrka. I slutet
av året medverkade Sundomkören på första advent, de vackraste julsångerna,
Lantmannagillets 100-års jubileum i Sundom prästgård samt tillsammans med
Ungdomsorkestern i den televiserade och direktsända julottan från Trefaldighetskyrkan. När det gäller utvecklandet av kören borde herrstämmorna och altstämman få
flera sångare. Budgeten för anskaffning av noter borde höjas.
– Monica Heikius
Sundom Skolas Skolkör åk 1-2
Mål
Målet är att ge skolbarn i årskurs 1-2 undervisning i sakral musik som passar in i
kyrkoårets olika högtider, samt att lära dem sjunga psalmer. Skolkören är ett viktigt
samarbete mellan skola och församling.
14
_____________________
Förverkligande
Skolkören har övat varje torsdag eftermiddag i skolans musikklass. På hösten har kören
övat med två olika årskurser, årskurs 1-2 samt årskurs 3-4. Ansvarig dirigent är Monica
Heikius som arbetar tillsammans med läraren Carina Andersson. Kören har medverkat vid
skolans gudstjänster i Sundom kyrka och i gudstjänsten på första advent, samt gjort besök
på ett antal åldringshem. Under våren 2010 framfördes musikalen ”Blommor och Skratt”
med musik och text av Jakob Skarrie i Sundom skola, sammanlagt tre föreställningar
tillsammans med kompband.
– Monica Heikius
Sundom familjekör
Mål
Målet med familjekören är att få flera småbarnsfamiljer med till våra gudstjänster
samt att lära deltagarna att sjunga.
Förverkligande
Kantor Monica Heikius har besökt Små och stora i Sundom ett antal gånger och
sjungit enkla barnsånger med föräldrarna och barnen. Familjekören har sedan
medverkat några gånger i knattegudstjänsterna i Sundom kyrka tillsammans med
barnledarna.
– Monica Heikius
Ungdomsorkestern
Mål
Målet är att öva en gång i veckan och att uppträda i församlingens gudstjänster och
andra musikevenemang. Målet är också att utveckla ungdomarnas musikaliska
förmåga.
Den musikaliska ribban när det gäller svårighetsgraden av musik har höjts betydligt
under det gångna året. Orkestern har medverkat i Trefaldighetskyrkan på en psalmafton
tillsammans med Trefaldighetskyrkans kör, vid en Taizèmässa för ungdomar tillsammans
med en kör, vid musikskolans matiné, på påskdagen tillsammans med en kör, samt på
vårkonserten tillsammans med församlingens körer. Då framfördes också ett större
orkesterverk.
Ett orkesterläger ordnades på Alskat i oktober tillsammans med musiker från Vasa
Sinfonietta. Ett viktigt musiktillfälle under detta år var också "Stilla musik i
Allhelgonatid" i Uppståndelsekapellet. Kapellet fylldes också detta år. Dessutom har
orkestern medverkat på första advent, Kring krubban på julafton samt i den televiserade
julottan från Trefaldighetskyrkan där delar ur Händels messias framfördes. Kontakterna
med Kuulainstitutet kunde ännu utvecklas. Samarbetet med församlingens egen
musikskola fungerar bra. Budgeten för införskaffande av nya noter borde höjas.
– Monica Heikius
_____________________
15
Barnkören Glädjeklangen
Mål
Kören är till för barn i åldern sju år och uppåt. Målet är att öva en gång i veckan och
att uppträda i församlingens gudstjänster och musikevenemang. Målsättning är också
att med sång utveckla barnens musikaliska förmåga.
De flesta av Glädjeklangens medlemmar uppnådde åldern 13 under detta verksamhetsår.
Eftersom de inte längre ville fortsätta sjunga i Glädjeklangen lades kören ner på hösten. I
stället har en ny skolkör i Vikinga skola grundats. Glädjeklangens medlemmar ställde
dock upp med luciaprogram i Brändö kyrka på Sing in Christmas samt i de vackraste
julsångerna i Trefaldighetskyrkan.
– Mikael Heikius
Vikinga skolas skolkör
En ny verksamhet, Vikinga skolas skolkör, startades i november. Tillsammans med läraren
Isak Westerlund har skolkören övat varje torsdag eftermiddag. Kören har medverkat vid
skolans adventsgudstjänst.
– Mikael Heikius
Trefaldighetskyrkans kör (Vasa svenska kyrkokör)
Mål
Målet för kören är att hålla övningar en gång i veckan samt att delta med körsång i
församlingens gudstjänster och musiktillfällen.
Kören har sjungit vid gudstjänster, två psalmaftnar och ökenmässor. I maj deltog kören i
en resa tillsammans med församlingens andra körer till Borgå. Kören sjöng i en
musikandakt samt i högmässan i Borgå domkyrka. Kören sjöng på skärtorsdag,
långfredag, på Solveig Slottes avskedsfest, ökenmässorna 10.2, 11.4, 12.9 och 24.10 samt
på Henrys Byskatas på avskedsgudstjänst. Dessutom medverkade kören i en gemensam
körkonsert i Trefaldighetskyrkan i maj. På hösten sjöng kören i Ionamässan i
Trefaldighetskyrkan, vid Symfonisk psalm i Ylistaro kyrka och vid en festhögmässa i
Lappfjärds kyrka. Kören har sjungit i Allhelgonagudstjänsten, på första advent samt vid
de vackraste julsångerna i Trefaldighetskyrkan. På juldagen sjöng kören tillsammans med
församlingens andra körer och Ungdomsorkestern i den televiserade julottan.
Målet för kören har förverkligats enligt planerna och inga större förändringar har inträffat.
Nya sångare har tillkommit.
– Mikael Heikius
16
_____________________
Brändö kyrkokör
Mål
Målet för kören är att hålla en övning i veckan samt att delta med körsång i
församlingens gudstjänster och musiktillfällen.
Målet har uppnåtts enligt planerna. De aktiva sångarna har deltagit mycket flitigt i
verksamheten. Sångarnas antal har dock inte ökat. Nya medlemmar behövs
fortsättningsvis och särskilt manliga sångare. På kyndelsmässodagen 7.2 sjöng kören i en
kvällsmässa i Dragnäsbäcks kyrka. I mars uppträdde kören på körordförande Gun-Britt
Hammarströms 70-års fest. Under påskhelgen deltog kören i skärtorsdagsmässan i Brändö
kyrka samt i påskdagsgudstjänsten i Trefaldighetskyrkan. Kören deltog i den
gemensamma vårkonserten i Trefaldighetskyrkan i samband med Henry Byskatas
pensionering och även i körernas gemensamma körutfärd till Borgå i maj. Under
vårterminen ordnades flera gemensamma övningar inför kyrkosångsfesten och de
gemensamma körprojekten. Kören medverkade i Brändö kyrkas 100-års jubileum 4-5.9.
Då ordnades en psalmafton samt en festhögmässa, dessa festligheter var tvåspråkiga.
Nordiska kyrkosångsfesten kom att bli årets största evenemang där kören bidrog med
både sång och praktiska uppgifter. Inför festen hölls en del gemensamma övningar under
augusti och september.
På Alla helgons dag samarbetade kören med Trefaldighetskyrkans kör i en högmässa i
Trefaldighetskyrkan. Den 3.12 höll kören sin traditionella konsert ”Adventsmusik” i
Brändö kyrka. Medverkade gjorde även Lena Havu-Erhie på violin och Mikael Heikius på
orgel och piano. Programmet bestod till merparten av traditionella adventssånger. Kören
medverkade tillsammans med de andra körerna i den televiserade julottan i
Trefaldighetskyrkan. Julottan förbereddes genom flera gemensamma övningar under
hösten.
– Dan Andersson
Kör- och orkesterverksamhet
Mdl
Antal
övn.
Medv. i
gudstj.
Egen
konsert
Övriga
uppträd.
Utfärd
Sundomkören
Trefaldighetskyrkans kör
Brändö kyrkokör
Ungdomsorkestern
Glädjeklangen
18 (18)
16 (14)
40 (52)
35 (29)
14 (14)
14 (9)
4 (2)
5 (-)
4 (4)
5 (3)
1
3 (3)
21 (21)
10 (14)
7 (10)
36 (30)
36 (42)
19 (29)
9 (8)
7 (7)
- (4)
1 (1)
3 (3)
- (-)
5 (3)
1 (1)
1 (1)
1 (0)
Tabell 2: Kör- och orkesterverksamhet år 2010 (2009).
– Mikael Heikius
2 (2)
_____________________
17
6.3 Musikskola och Knattemusik
Musikskola
Mål
Musikskolans målsättning har liksom tidigare år varit att erbjuda barn och ungdomar
musikundervisning samt att stimulera deras intresse för musik.
Målsättningen har förverkligats på ett tillfredställande sätt. Intresset för musikskolan
har varit stort. I vissa fall har det varit svårt att få elevernas och lärarnas tider att passa
ihop. Fler undervisningsrum skulle behövas i centrum. Rummen kunde med fördel
vara ljudisolerade rum för instrument som till exempel trummor.
Knattemusik
Mål
Knattemusiken har som mål att erbjuda musikverksamhet för de mindre barnen som
inte ännu kan delta i musikskolans undervisning.
Knattemusiken har under detta år samlats i huvudsak i Dragnäsbäcks kyrka. Intresset
för eftermiddagsgruppen i centrum har varit väldigt litet. Under vårterminen har inte
knattemusiken haft någon ledare och verksamheten har inte kunnat hållas. Ledare har
under höstterminen varit Heidi Orori.
Verksamhet
Antal elever
Gitarrgrupper
Lektioner/elev
Egna konserter
Antal grupper
Antal delt./vecka
Antal samlingar
Musikskolan
2010 2009
70
80
6
6
28
28
3
3
Knattemusik
2010 2009
1
10
14
Tabell 3: Musikskola och Knattemusik år 2010.
– Dan Andersson
2
24
30
18
_____________________
6.4 Konsertverksamhet
Mål
Konsertverksamheten syftar på att ge rekreation åt åhörarna. Samtidigt nås grupper av
människor vilka inte besöker gudstjänster.
Målsättningen har uppfyllts väl. Det fordras mycket arbete att arrangera och framföra
konserter. Aftonmusikserien lockade totalt 2 197 besökare sommaren 2010, i medeltal 244 lyssnare per konsert.
Konsert
Röster *)
Åhörare
165
Datum
17.1
Monica och Ami Aspelund *)
60
13.3
Stabat mater i Brändö kyrka
65
28.3
468
135
2 197
85
153
10.4
8.5
totalt 9
16.10
23.10
Konsert till förmån för Haiti *)
Vårkonsert *)
Aftonmusik 2010 *)
Barnkonsert i Sundom UF:s lokal
Konsert till förmån för Pakistan *)
Tabell 4: Konsertverksamhet år 2010.
*) konserten har hållits i Trefaldighetskyrkan.
– Mikael Heikius
7. Fostran och undervisning
Mål
Skriftskolan är en del av den dopundervisning som församlingen ger. I den unga
människans liv utgör den ofta ett viktigt steg mot ett självständigare liv med ett större
ansvar. Till skriftskolan hör att man bekantar sig med verksamheten i den egna
hemförsamlingen. Det övergripande målet för hela stiftet är ”… att den unga stärks i
den tro på den treenige Guden, till vilken hon genom det heliga dopet har upptagits,
växer till i kärleken till nästan och lever i bön i församlingens gemenskap” (Livet –
Tron – Bönen. Plan för konfirmandarbetet 2001, s.18). Präster, ungdomsarbetsledare,
kantorer och diakonissor samt sommarteologer och gruppledare är till för att hjälpa
ungdomarna nå fram till de uppsatta målen.
Skriftskolan har behållit sin populära plats i de ungas liv i Vasa. År 2010
konfirmerades 142 ungdomar, sju personer fick privat undervisning och 16 ungdomar
gick skriftskolan i annan församling. Församlingen ordande två vinterskriftskolor och
fem sommarskriftskolor. De upplevelsemässiga metoderna och gruppdynamikens
_____________________
19
betydelse har betonats i förverkligandet av skriftskolorna. Musiken, missionsinslagen
och andaktslivet med frälsarkransen har uppskattats av konfirmanderna. Hjälpledarnas
och hjälpledarpraktikanternas medverkan på skriftskollägren är en viktig faktor bakom
skriftskolornas popularitet.
Församlingspastor Janne Hänninen ansvarade för konfirmandarbete fram till augusti
2010 då ungdomsteolog Heidi Mäkelä tog över ansvaret. Under året påbörjades
arbetet på en konfirmandplan för Vasa svenska församling. Ett konfirmandteam har
tillsatts under året och sammanträtt en gång. Till konfirmandteamet hör
församlingspastor Janne Hänninen, ungdomsteolog Heidi Mäkelä, kantor Monica
Heikius, missionssekreterare Martin Sandberg och diakonissa Birgitta Åsvik.
Under sommaren 2010 hade församlingen ett personalunderskott bland både präster
och ungdomsarbetsledare. Underskottet märktes inte på skriftskollägren tack vare
duktiga sommarteologer som hade en väldigt betydelsefull uppgift sommaren 2010.
Utvecklingsbehovet för konfirmandarbetet är dels förverkligandet av kyrkostyrelsens
nya direktiv om rökfria skriftskolläger. En konfirmandplan behöver utvecklas och en
treårsplan behöver göras. Man behöver tänka över budgeten inför kommande år.
Församlingen skänker konfirmandbiblar och läroböckerna till konfirmanderna och
medlen från konfirmandarbetets budget går till stor del till inköp av dessa läromedel.
Om församlingen i fortsättningen vill ha en upplevelserik undervisning och ett
givande andaktsliv bör man tänka över budgeten och alternativ till läromedlen.
Konfirmandteamets arbete kunde utvecklas ytterligare. Dessutom kunde föräldrarna
bli ännu mera engagerade till exempel i form av vuxenskribadagar kring något tema.
Konfirmandernas kyrkogång under vintern kunde ytterligare utvecklas.
År
Skriftskolläger
Vinterskriftskola
Privat skrifskolundervisning
Skriftskola annorstädes *)
Antal grupper
2010
2009
5
6
2
2
Antal konfirmander
2010
2009
121
110
21
27
7
3
16
20
*) Församlingsmedlem som gått skriftskolan men inte i Vasa svenska församlings regi.
Tabell 5: Konfirmandverksamhet år 2010.
- Heidi Mäkelä
20
_____________________
8. Barn och familjearbetet
Mål
Barnen och deras familjer deltar i gudstjänstlivet och församlingens verksamhet på ett
för dem naturligt sätt. Kristendomen har även en naturlig plats i barnens hem. I sin
uppväxt-miljö får barnen värderingar som bär dem genom livet.
Kyrkans barn- och familjearbete har ett gott anseende och de anställda är motiverade,
uppskattade och engagerade i sitt arbete. I församlingen förstår man att kontakten med
barnen och familjerna behöver utvecklas och fungera som ett samarbete mellan olika
grupper av anställda.
Till dagklubbsarbetet hör följande verksamhetsformer: dagklubbar, Små och Storagrupper, Babycafé, Solklubben och familjedagvårdsträffar. På programmet finns
ytterligare familjedagar och föräldrakvällar, babykyrkan, knattekyrkor, familjegudstjänster, barnkonserter, pysseldagar, utfärder och samarbete med andra sektorer
inom församlingen. Målet i kontakten till daghem och familjedagvårdare är att
synliggöra församlingen i barnens och familjernas vardag, samt göra församlingen och
kristendomen till en naturlig del av barnens vardag.
Söndagsskolans mål är att söndagsskolbarnen skall få en levande kontakt med Jesus
Kristus och hitta sin plats i församlingens gemenskap.
Fadderverksamheten omfattar den kontinuerliga kontakten till barnfamiljer efter dopet
såsom babykyrkan, fadderbreven som skickas hem på dopdagen en gång i året, samt
4-års kalaset.
Förverkligande
Den regelbundna verksamheten har fungerat bra (sju dagklubbar, fem Små och storagrupper, fyra söndagsskolgrupper, tre familjedagvårdsgrupper, 29 daghem som
besöks, två Babycafégrupper).
Alla sex barnledare har nu tillsvidare avtal med församlingen, vilket underlättar vid
planeringen av verksamheten och gör att kontinuiteten kan upprätthållas. Problemen
med övertid för barnledarna har lösts genom fastställda lov, då barnledarna har
möjlighet att ta ut eventuell övertid. Barnledarna har nu även fått mobiltelefoner och
e-post adresser, vilket underlättar deras arbete och ökar tryggheten för barnen. Under
år 2010 har två barnledare påbörjat utbildningen som leder till behörighet för yrket.
De beräknas bli klara kring julen 2011.
Under år 2010 har vi diskuterat mycket kring föräldrabarngrupper för engelskspråkiga familjer. Resultatet är att en Parents-Toddlers grupp inleder verksamheten i
januari 2011.
Utvecklingsbehovet kring julfesterna kunde i år nås genom en julvandring i Sundom
prästgård, dit alla församlingens dagklubbsbarn med familjer inbjöds, istället för de
traditionella julfesterna.
_____________________
21
Under år 2010 utökades Babycaféverksamheten med en grupp till i Dragnäsbäck.
Bytesloppiset har utvecklats till ett samarbete mellan svenska och finska församlingen
och ordnas en gång per termin. Bytesloppiset besöktes år 2010 av mellan 500-1 000
personer per gång. Under Konstens natt 2010 delades 2000 ballonger ut och den tvåspråkiga sångstunden i kyrkan besöktes av 100 personer. Små och stora-grupperna
hade under hösten 2010 samlat in pengar som gick till ett barnhem i Azerbaijan.
Julgåvopengarna användes till barnhemmets luciatåg, som kunde dela ut mat och
dryck till de handikappade barnen som annars lever på mycket sparsamma
matportioner.
Solklubben utökades sommar 2010 till två grupper. Lokalerna var Haga prästgård och
Sundom dagklubb. Solklubben är träffpunkten för föräldra-barn grupperna i juni. I år
ingick i Solklubben även en utfärd till Alkula gård i Gamla Vasa.
Av årets barnanpassade gudstjänster kan nämnas knattekyrkan med 4-års kalaset som
var mycket uppskattad och välbesökt. Knattekyrkan var i år utformad som en
"Nallekyrka" och barnen hade med sig sina favoritnallar. Bibel för barn delades ut
både i Trefaldighetskyrkan och i Sundom kyrka.
Under 2010 startade en bonusklubb även i Dragnäsbäck. Den riktar sig till 4-5 åringar
som annars deltar i blandgruppen på samma ställe. Bonusklubben är omtyckt och ett
välfungerande koncept som tidigare använts enbart i Sundom. Utvecklingsmöjligheter
finns.
Utvecklingsbehov
Under år 2011 vill vi utveckla bonusklubbverksamheten samt Babycafé-grupperna till
att på rätt sätt motsvara behovet. Vi vill förbättra strukturen på Bytesloppiset så att det
sker under ordnade former och utan onödig trängsel eller förturer.
Vi vill ytterligare stärka samarbetet med ungdomsbyrån så att vi finner ett hållbart
arbetssätt för bland annat påsk- och julandakter för skolor och daghem samt
familjelägret.
Familjedagvårdarna börjar gå i pension och inga nya anställs. Detta gör att
familjedagvårdsträffarna så småningom minskar i antal, vilket innebär att en
förmiddag i veckan frigörs. Den kunde med fördel användas för ytterligare
daghemsbesök. Kontakten till daghemspersonalen bör utvecklas så att relationen är
öppen och ger utrymme för till exempel utökat antal rekreationskvällar samt utbyte av
materialtips. Samarbetet med specialdagvården bör utvecklas.
Grupper och verksamhet som kan förenas bör tänkas över. Det är viktigt att
framförallt se till församlingsbornas behov av barnverksamhet. Behovet ökar bland
annat när det gäller verksamhet för tvååringar.
Vi vill sträva till att kontakten till familjerna i församlingen är kontinuerlig och att
tröskeln till att besöka kyrkan och gudstjänsten sänks.
22
_____________________
Barnverksamhet
Dagklubb
Små och stora
Babycafé
Söndagsskola
Dagisbesök
Familjedagvårdsträffar
Rekreationskväll för
daghemspersonal
Solklubben
Antal
Deltagare
grupper
7 (7)
5 (6)
2(1)
4 (4)
29 (29)
3 (3)
2 (1)
125
343
40
54
(127)
(355)
(14)
(38)
Antal
träffar
Utfärder Föräldrakväll
& läger
7 (7)
125 (166)
38 (12)
Fest
8 (7)
1 (1)
5 (5)
110 (110)
240 (152)
24 (24)
24 (30)
1 (1)
160 (50)
5 (3)
1 (0)
1 (1)
Tabell 6: Barn och familjearbetet år 2010 (2009).
– Susanna Back
9. Barn och ungdom
9.1 Juniorverksamheten
Mål
Målet med juniorverksamheten i Vasa svenska församling är att erbjuda kristen
fostran i olika former till 7-12-åringar.
Förverkligande
Målet har förverkligats genom läger och klubbar, besök till skolor och andra
aktiviteter.
Under året ordnades fyra läger för årskurs 1-6 (musik-, sportlovs-, sommar- och
höstlovsläger) samt ett läger för årskurs 1-2 i maj. Lägerdeltagandet har varit på
samma nivå som föregående år, det vill säga 25-30 barn per läger. Lägret för årskurs
1-2 samlade 17 barn. Nytt för detta år var att daglägren ordnades hela veckan, första
veckan i juni, i Sundom prästgård i samarbete med 4H, och den andra veckan i juni på
ungdomsbyrån. I daglägren deltog åtta barn i Sundom och sex barn i centrum.
Kontakten med de fem lågstadierna i Vasa (Övningsskolan, Haga skola, Vikinga
skola, Gerby skola och Sundom skola) har fungerat relativt bra. Besöken i skolorna
har i första hand skett genom de morgonsamlingar som ungdomsarbetsledarna hållit.
Bibeläventyret har hållits i Sundom skola, Haga skola och Gerby skola. Vid påsken
deltog årskurs ett i Vikinga skola, Sundom skola, Gerby skola och Haga skola i
skuggteater om påskens budskap som ungdomsbyrån ordnade i samarbete med
barnsektorn. Detta ordnades i lilla församlingssalen, Sundom kyrka och i Gerby
församlingshem.
Juläventyret i form av klassbesök önskades detta år av Sundom skola och Haga skola.
För Sundoms skola ordnades av barnsektorn även en julvandring i prästgården för
årskurs ett. Junioransvariga Hanna Östman har medverkat vid välsignelsen av första-
_____________________
23
klassister i Gerby, Sundom och Haga skola. Ungdomsarbetsledarna har även
medverkat vid de mässor som riktats till skolbarn.
Den traditionella klubbverksamheten har under året upprätthållits genom juniorverksamhet i Dragnäsbäck kyrka, Haga prästgård (januari-mars) och på
ungdomsbyrån (höstterminen). Juniorerna i Dragnäsbäck har etablerats och till den
verksamheten kommer regelbundet tio barn. Eftersom endast två barn deltagit i
juniorerna i Haga avslutades verksamheten. Ett nytt försök att hålla juniorer i centrum
inleddes på hösten, men endast tre barn deltog regelbundet.
Under året har fritidsverksamhet, som sker efter skolan en dag per vecka, hållits i
Sundom prästgård och Dragnäsbäck kyrka. Den senare har i medeltal samlat 3-4 barn
och arrangerats i samarbete med Settlement Vestis. Fritidsverksamheten i Sundom har
i medeltal samlat 5-6 barn per gång.
Samarbetet med frikyrkorna gällande den gemensamma satsningen Kids Action Night
(KAN), som arrangeras två gånger per termin, har fortsatt under året. Omkring 80-100
barn från Vasa svenska församling har deltagit varje gång. Dessa samlingar är även
viktiga för ungdomarna som går i hjälpledarutbildningen, eftersom de under KAN gör
praktik bland barn i lågstadieåldern. Ett försök att knyta kontakt med barnens föräldrar
gjordes under höstterminen genom ett tillfälle kallat Kids action Night family som
hölls i Brändö församlingsgård. Totalt kom närmare 50 personer.
Till de punktinsatser som ungdomsbyrån ordnat under året hör 10-årskalaset som
arrangerades för första gången i september. Alla barn som fyllt tio år blev inbjudna till
kalaset och 20 barn hörsammade inbjudan. Ungdomsbyråns förhoppning är att detta
ska bli en tradition, som går i linje med de inbjudningar som församlingen i övrigt ger
barnen i församlingen (1-årsdagen, 4-års kalas, inbjudan till söndagsskolan och 10 årskalas). Inför advent ordnades traditionellt en julpysseldag för hela familjen
tillsammans med barnsektorn i stora församlingssalen och i Sundom. Till centrum
kom 52 personer och till Sundom 55.
Evenemang
Musikläger, åk 1-6
Sportlovsläger, åk 1-6
Läger för åk 1-2
Barnläger, sommar åk 1-6
Barnläger, höst åk 1-6
Juniorklubb åk 1-6
i Dragnäsbäck
i Haga (VT -10)
i centrum (HT -10)
Kids action night åk 1-6
Julpysseldag för familjen
i centrum
i Sundom
Deltagare
30 (30)
26 (21)
17
24 (35)
31 (28)
15 (8)
2 (5)
3
610 (500)
52 (15)
55 (15)
Tabell 7: Juniorverksamhet år 2010 (2009).
- Anna-Karin Lärka
24
_____________________
9.2 Ungdomsverksamheten
Mål
Ungdomsarbetet vill erbjuda ungdomarna andlig fostran, en meningsfull aktivitet och
gemenskap. Ungdomsarbetet vill få kontakt med ungdomar och erbjuda dem en plats i
församlingen, engagera ungdomarna i olika uppgifter och samarbeta med andra
församlingar och organisationer inom ungdomsarbete.
Förverkligande
Målet har förverkligats genom hjälpledarutbildningen, konfirmandarbetet, öppet husverksamhet och besök till skolor.
Hjälpledarutbildningen genomgick en förändring under hösten 2009. Ungdomsbyrån
frångick då de kvällsträffar som hållits varannan vecka och istället ordnas
utbildningen under fyra helger med en kvällsträff under de månader som
hjälpledarhelger inte inträffar. Deltagarantalet har sjunkit men ungdomsarbetsledarna
upplever att de fått bättre kontakt med de ungdomar som deltar i utbildningen. Även
praktikplatserna räcker till, vilket har varit ett problem tidigare år. Våren 2010
dimitterades sammanlagt 18 hjälpledare (HJL) som genomgått utbildningen enligt den
nya modellen. Till hösten inleddes hjälpledarutbildningen med 22 deltagare. Tre
utbildningshelger på Alskat förverkligades under året med ett 20-tal deltagare per
helg. Närmare 50 ungdomar har varit engagerade som hjälpledare i barn- och
ungdomsarbetet under året. I november ordnades en HJL-reunionhelg på Alskat för
dem. 14 ungdomar deltog i programmet.
På fredagskvällar har ungdomarna samlats på vinden i Sundom prästgård. Vinden är
öppet hus-verksamhet för ungdomar i högstadieåldern. Den är öppen klockan 18-22
och där erbjuds kvällsbit, program, andakt och samvaro. Under året har 28 samlingar
hållits och 1 590 ungdomar har deltagit i dem. Ungdomarna kommer inte enbart från
Sundom, utan hela Vasa är representerat. Det är inte heller ovanligt att ungdomar från
Korsholm deltar i verksamheten. Frivilliga föräldrar har under året funnits med i mån
av möjlighet. Under höstterminen har tre verksamhetsassistenter varit anställda för
ungdomsarbetet i Sundom.
Annan regelbunden verksamhet för ungdomar har under året inte hållits, förutom den
tjejgrupp som hölls under vårterminen. Fem flickor deltog i den.
Morgonsamlingar har hållits regelbundet varje vecka i Borgaregatans högstadium och
2-3 gånger per termin i Övningsskolans högstadium. Under stilla veckan hölls
passionsandakter i bägge högstadierna och i Vasa gymnasium. Efter en paus på ett år
mottogs passionsandakterna väl. Förutom anställda från församlingen deltog
verksamhetsassistenterna med sång, musik, drama och textläsning i alla skolor. Under
året har även tre högmässor planerade av hjälpledare ordnats i Trefaldighetskyrkan
samt en ungdomsgudstjänst i Sundom kyrka.
I Ungdomens Kyrkodagar, som hölls i Karis, deltog sju ombud från Vasa svenska
församling och till Höstdagarna i Tammerfors åkte två av våra ungdomar.
_____________________
25
Inom ungdomsarbetet möter personalen en stor del av ungdomarna i Vasa via
konfirmandarbetet och hjälpledarna. Utmaningarna i ungdomsarbetet är många och
behoven förändras snabbt. Det är viktigt att ungdomarna får en naturlig kontakt till
församlingen och att ungdomsarbetsledarna kan möta ungdomarna i deras
livssituation. Ett allt växande behov av att bli sedda finns hos ungdomarna och vårt
verktyg i detta arbete är att erbjuda en kristen gemenskap, trygghet och
värderingsgrund.
Utmaningarna inom ungdomsarbetet är fortsättningsvis att kunna nå ut till
ungdomarna före skriftskolan, men också i att engagera ungdomarna i församlingen
efter genomgången hjälpledarutbildning. Arbetet med att möta ungdomarna i deras allt
mer krävande vardag, ställer höga krav på dem som arbetar med denna målgrupp. Att
upprätthålla sitt engagemang och sin motivation i arbetet är därför kontinuerligt en
uppgift inom ungdomsarbetet som utmanar.
Hjälpledarskolning
Dimitterade våren 2010
Antagna hösten 2010
Skolningshelger
Deltagare i skolningshelger
Antal
18 (18)
22 (32)
2 (3)
35 (60)
Tabell 8: Hjälpledarskolning år 2010 (2009).
– Anna-Karin Lärka
9.3 Studerande och unga vuxna
Mål
Målet för arbetet bland unga vuxna har under året varit att erbjuda andlig fördjupning
och församlingsgemenskap för unga vuxna i åldern 20-29 år, samt att återuppta
körverksamheten som riktas till åldersgruppen. Målet för studentarbetet har under år
2010 varit att upprätthålla och utveckla kontakten till studerande och personal. Målet
har varit att bemöta studeranden i deras miljö och bland annat diskutera om de behov
som studerande har och som kan bemötas av Vasa svenska församling och
studentprästen.
Förverkligande
Under höstterminen har kören för studerande och unga vuxna, Blessed Mess,
återupptagit sin verksamhet efter en paus på över två år. Kören har 54 medlemmar och
har under hösten haft två uppträdanden.
Studentprästen har under året kunnat upprätthålla goda kontakter till Åbo Akademis
studentkårs avdelning i Vasa och till Hankens studentkår i Vasa. Likaså har en kontakt
till Novia i Vasa knutits. Dessa kontakter har gett upphov till samtal om behov som
studerande och personal har. Det kan konstateras att behoven i arbetet bland
studerande är omfattande. Speciellt behovet av gemenskap och behovet av att ha
någon att tala med om svåra saker och situationer har lyfts fram. Under hösten har
26
_____________________
också behovet av att ordna tillfällen för enskilt samtal lyfts fram. Studeranden mår
sämre och är därför i behov av det stöd som bland andra studentprästen kan erbjuda.
Behovet av gemenskap har besvarats bland annat via en Gospelsitz som
studentmissionen i Vasa ordnat.
Begränsade resurser, främst personala har ändå gjort att insatserna inte varit
tillräckligt stora. I Vasa finns det cirka 15 000 studerande varav cirka 4 000
svensktalande. Eftersom den ansvariga prästen för studentarbetet kan avdela endast 30
procent av sin arbetstid till studentarbetet är insatsen inte stor.
– Anna-Karin Lärka och Janne Hänninen
9.4 Scoutverksamheten
Mål
Scoutingen bygger på kristna ideal och vill erbjuda kristen fostran i form av
scoutverksamhet för flickor och pojkar i olika åldrar.
Förverkligande
Året har varit fyllt med utmaningar; efter sammanslagningen av scoutkåren
Korsfararna och scoutkåren Vasa Korsfararflickor fanns det många saker som måste
planeras och redas ut. I februari valdes det nya kårkvarteret: Lena Majors är kårchef,
Thommy Åbacka är vice kårchef, Evalena Böling är sekreterare, Elin Sundqvist är
ekonom och Jens Back är kårkvartersmedlem. Kårkvarteret höll sammanlagt fyra
möten under verksamhetsåret.
Under våren fortsatte patrullverksamheten likadant som under hösten, när vi ännu
fungerat som separata kårer, men på hösten hade vi ett ledarmöte och strukturerade
alla patruller så att alla har ledare och stödpersoner. Vi fick också en ny
underavdelning till kåren, ”Tölby-Solf”, vilket höjde kårens medlemsantal markant.
Under hösten hade kåren en explorerpatrull, två spejarscoutspatruller, fem
äventyrsscoutpatruller, och tre vargungepatruller, sammanlagt alltså elva patruller.
I april ordnades den traditionella Alskatförläggningen. På förläggningen deltog både
vargungar och patrullscouter, och i programmet fanns till exempel det traditionella
patrullråddet och utmaningar som att bygga konstruktioner av spagetti och
marshmallows. Under sommaren deltog en stor del av de äldre patrullscouterna och
ledarna på Finlands scouters förbundsläger Kilke 2010. Vi var så många deltagare att
vi till och med vann tävlingen ”procentuellt flest anmälda medlemmar på lägret” i
klassen för små kårer. På lägret kunde scouterna bekanta sig med ungefär 10 000
andra scouter både från Finland och utlandet, vi deltog i spännande program och gick
på en kort hajk.
Höstterminen rullade igång med en gemensam kårstart dit nya och gamla scouter samt
deras föräldrar var välkomna. Under hösten ordnades förstaklassvandringar/spejarvandringar till dem som kommit så långt på sin scoutkarriär, och ett
_____________________
27
flertal explorerscouter deltog också i ”Explorerhelgen” som ordnades på Kronvik
lägergård av Österbottens scouter.
Scoutåret avrundades i december med gudstjänst med dubbningar och till julfesten var
hela kåren var samlad. Jutta Hedlund, Miia Norrmén, Sarah Korhonen och Evalena
Böling åkte i slutet av december till Schweitz för att spendera de sista dagarna av
2010 och nyåret på Kandersteg international scout centre. Patrullerna har också själva
ordnat egna hajker och utfärder samt spännande program.
– Evalena Böling
10. Diakoni
Mål
Församlingens uppgift inom diakonin är att möta och finna de nödställda människor
som inte får hjälp från något annat håll (KO 4:3). Diakonins uppgift i Vasa svenska
församling är att främja kärleken till nästan, som har sin grund i den kristna tron, så att
den fullgörs både i hemlandet och utomlands. Diakonins önskan är att få vara en
mötesplats av närvaro och hjälp. Församlingen och dess medlemmar skall i enlighet
med detta sträva till att ge livet integritet, att lindra nöd och att hjälpa särskilt dem
vars nöd är störst och som inte får någon annan hjälp.
Förverkligande
Diakoniverksamheten i Vasa svenska församling leds av en diakonidirektion.
Diakonin har fyra heltidsanställda diakoniarbetare och två på deltid, samt en
verksamhetsassistent. Diakonikollegiet samlas regelbundet för att planera
verksamheten, utveckla diakonins arbetssätt och fungera som en arbetshandledande
gemenskap. Diakoniprästen och kyrkoherden utgör ett starkt stöd. Den andliga
gemenskapen prioriteras.
Budgetmedel finns för verksamheten samt diakonala understöd för hjälpbehövande.
Bidrag till understöd fås även från Alvar Nyqvists fond, Famins fond, Diakonikommittén och Vasa kyrkliga stiftelse.
Många människor känner sig ensamma. En del har psykiska, andliga, ekonomiska
eller andra problem, som de söker hjälp för. Problem föranledda av missbruk ökar.
Detta har gett diakonin en utmaning i form av själslig och andlig nöd samt behov av
matbanken, matservering och akut ekonomisk hjälp. Församlingens diakoni samarbetar med stadens social- och hälsovårdsväsende, föreningar och sammanslutningar,
församlingens övriga verksamhetsformer, finska församlingens diakoniarbete,
samfälligheten, prosteriets församlingar, stiftet och helhetskyrkan.
Diakoniarbetarnas arbetsbörda ökar. Diakoniarbetarna har under året erbjudit hjälp åt
behövande via öppna mottagningar. Klientbesöken på mottagningarna har under året
ökat med 24 procent och antalet utdelade matpåsar med hela 46 procent.
Verksamheten i matbanken har pågått som tidigare år. Klienterna består fortfarande av
_____________________
28
arbetslösa, långtidssjukskrivna, missbrukare, personer med många olika problem, samt
personer och familjer som upplever en tillfällig ekonomisk och/eller psykisk kris. I
samarbete med Vasa finska församling har soppa serverats gratis för arbetslösa två
dagar i veckan.
Tiden för traditionell uppsökande diakoni/hembesök minskar år för år på grund av de
svåra klientfall som kommer till mottagningarna. Diakoniarbetarna gör hembesök och
besök på institutioner. Diakoniarbetarna uppvaktar församlingsbor som fyller 85 år,
samt 96–99-åringar på deras födelsedagar. Diakoniarbetarna möter även pensionärer i
pensionärskretsar och matserveringar. Följande läger har arrangerats; närståendevårdarläger (två stycken), konstläger och prosteriets handikappläger. Tyvärr
inhiberades fyra läger på grund av för få anmälningar eller sjukdom.
Diakonitjänsteinnehavarna medverkade på församlingens skriftskolläger. Utfärder,
främst till Alskathemmet, ordnades för pensionärer, utvecklingsstörda och personer
med psykisk ohälsa. En samtalsgrupp för utvecklingsstörda och sorgegrupper
ordnades vår och höst. En diakoniarbetare fungerar som kontaktperson till
bönegruppen i Brändö.
Gemensamt Ansvar-insamlingen
Gemensamt Ansvar-insamlingen pågick under perioden februari-maj 2010. Årets tema
var ”Mat åt barn i Finland och Haiti”. Insamlingen ordnades för 60:e gången och
hjälpte mindre bemedlade barnfamiljer i Finland och Haiti till en tryggare
livsmedelsförsörjning. Den nationella insamlingen slog alla tiders rekord: 5,8 miljoner
euro (4, 4 miljoner euro).








Nytt under året
En utvidgning har skett i Kyrkans Stöd i Kris, beredskapsgrupp för storolyckor och
kriser. Till gruppen hör numera församlingarna i Vörå, Lappfjärd/Kristinestad,
Närpes, Övermark/Pörtom, Kvevlax och Petalax/Bergö samt de finska församlingarna
i Laihela, Korsholms finska församling, Storkyro och Lillkyro.
De ekonomiska understöden har diskuterats och nya riktlinjer gjordes upp för julutdelningen.
Efter några hotfulla incidenter beslöt finska diakoniarbetarna koncentrera sina
mottagningar till Vasaesplanaden och Korsnäståget, samt anhålla om väktare vid
mottagningarna. De önskar även ett stort diakonicentrum för all diakoniverksamhet
centralt i Vasa. Detta har föranlett många diskussioner inom svenska diakonin om hur
vi vill ha det i framtiden. En viktig prioritet för oss är närheten till de mest utsatta
klienterna och att integrera dem i församlingens övriga verksamhet.
Besökstjänsten upphörde i början av hösten i sin nuvarande form med regelbundna
träffar, på grund av att vännerna har blivit allt äldre och svårigheter med att rekrytera
nya.
Parkcaféverksamhet har inletts i kyrkparken och Trefaldighetskyrkans aula. I medeltal
har 19 personer per gång bjudits på kaffe.
Talkotillfällen har ordnats för ensamma, arbetslösa och sjukpensionerade män.
Andakter för handikappade har påbörjats i Vasa stads arbetscentral för
utvecklingsstörda kallad Fyren.
Inför julen besöktes ett par av församlingens klienter i fängelset.
_____________________


29
Diakonin bjöd på en gemensam julfest i Trefaldighetskyrkan för alla som berörs av
diakonins verksamhet.
Under året har våra döva församlingsbor fått glädjas åt att det igen finns en dövpräst i
Borgå stift. Hon heter Maria Lindberg.
Diakonitjänsteinnehavarna i Vasa svenska församling har varit aktiva. En ständig
prioritering görs: var är nöden störst? Förväntningarna är många och diakoniarbetarna
räcker inte till, mera personalresurser behövs. Antalet klienter ökar, likaså antalet
ensamma åldringar. Många av diakonins klienter har mångfacetterade problem som
tar mycket arbetstid och krafter i anspråk. Med beaktande av säkerhetsaspekter
behöver diakoniarbetarna allt oftare arbeta i par.
Klientkontakter
Totala antalet klienter
Mottagningsbesök
Hembesök
Kontakt på annan plats
Telefon- och e-postkontakter
Totala antalet klientkontakter
Uppvaktningar gjorda av
diakonitjänsteinnehavare
Deltagare i läger
Deltagare i utfärder
Deltagare i samtalsgrupp
Pensionärskretsar
Deltagare i pensionärskretsarna
Deltagare i ”Jul tillsammans”
Antal klienter i matbanken
Matbanksklienter i sv. förs.
Utdelade påsar
Utdelade påsar i sv. förs.
Soppserveringstillfällen
Soppätare
Parkcafétillfällen
Gäster vid Parkcafé
2010
456
876
242
178
704
2 000
81
2009
443
708
315
182
726
1 931
91
120
326
7
9
137
32
1 004
148
4 492
590
16
381
22
467
131
543
7
10
155
60
1 067
139
3 792
404
16
449
Tabell 9: Klientkontakter inom diakoniverksamheten år 2010.
– Lena Streng
11. Invandrararbete
Mål
Invandrararbetets mål är att möta och stöda invandrare i Vasa på församlingens
område oberoende av deras bakgrund.
30
_____________________
Invandrararbetet utförs av båda församlingarna tillsammans med samfällighetens
invandrarsekreterare och leds av en kommitté tillsatt av gemensamma kyrkorådet.
Kommittén avger en utförligare berättelse över verksamheten, varför denna berättelse
enbart skrivs utgående från den svenska församlingens bidrag till invandrararbetet.
De engelskspråkiga högmässorna Sunday Service har fortgått en gång per månad i
Brändö kyrka, så att svenska församlingen skött varannan gudstjänst. Nytt för
verksamhetsåret är de av lekmän genomförda Sunday Prayers, vilka hålls de söndagar då
Sunday Service inte firas. I gudstjänsterna medverkar lekmän av olika nationalitet.
De sudanesiska lutheranerna samlas i Korsnästågets kapell under ledning av
Stephanos Khalifa, som prästvigdes i november i Sudan och anglikanerna i
förrättningskapellet samt i lilla församlingssalen med den anglikanske prästen Amos
Manga från Uleåborg som ansvarig.
Invandrarfamiljerna har fått stöd i integreringen i det finländska samhället genom att
delta i olika aktiviteter såsom utfärder och gemensamma träffar. En sedvanlig höstresa
ordnades i början på september till Lappland. En del av våra invandrare har också
beretts möjlighet att delta i riksomfattande samlingar för invandrare. Ett förslag till
instruktion för invandrararbetet har under året tillställts kyrkoherdarna och
församlingsråden.
En viktig utmaning för invandrararbetet är att skapa goda förutsättningar för en god
integration.
– Gunnar Särs
12. Mission
12.1 Missionsarbete
Mål
Missionsarbetets mål är att nå människor i alla åldrar både inom vår egen församling
och utanför den, för att informera alla om missionsarbetet och de möjligheter alla har
att stöda och vara med. År 2010 vill missionssektorn speciellt satsa på hemsidan på
internet och arbetet i grundskolorna.
Förverkligande
Missionsverksamheten har i huvudsak letts av t.f. missionssekreterare Martin
Sandberg och missionspräst Gunnar Särs. Missionsdirektionen sammanträdde sex
gånger under året. Hedvig Dahlblom, Nils Hellström (församlingsrådets representant),
Brita Jern, Margareta Långskog och Eyvor Sandell var ordinarie medlemmar
kalenderåren 2009-2010. Ruth Julin och Ann-Katrin Store var suppleanter. Gunnar
Särs var ordförande och Martin Sandberg sekreterare.
_____________________
31
Missionssekreteraren har besökt grupper och institutioner med både yngre och äldre
medlemmar och också varit synlig i media. Många har fått höra om det viktiga arbetet
och fått veta hur de kan hjälpa. Missionsmöten och missionsveckoslut har samlat
många på en gång. Missionen har samarbetat med andra sektorer då det gäller
samlingar och utfärder, och på det sättet blivit en naturligare del av hela församlingens
verksamhet.
Vasa svenska församling hade under år 2010 tre missionsavtal med Finska
missionssällskapet: SAT-7 i Mellanöstern/Nordafrika, Christina och Andrej Heikkilä i
Ryssland samt Uplift-projektet i Nepal. Avtalet med Svenska Lutherska
Evangeliföreningen i Finland var Heidi Nygård i Kenya. Alla avtal hade en
budgeterad avtalssumma på 8 400 euro per år. Missionsarbetet är i övrigt till stor del
baserat på frivilliga insatser och frivilliga bidrag. Missionsvänner i bland annat
missionskretsar och missionsringen stöder både finansiellt och i förbön. Barnen i
söndagsskolorna samlar också in medel för missionen. Missionsringens rundbrev
skickades till 90 adresser.
Arbetet i grundskolorna har blivit fördröjt eftersom Missionsportalen på internet inte
ännu öppnats och tanken är att presentera denna för skolorna. Hemsidan har utvecklats
en del och innehåller nu en aktuell missionsförbön.
Utvecklingsbehov
Missionsarbetet bör integeras i församlingens barn- och ungdoms- och familjearbete.
Missionens hemsida på internet bör utvecklas och göras mera aktuell och
lättillgänglig.
Missionsevenemang
Trettondagsevenemang
Missionärsvälsignelse
Missionssamlingar (sö)
Missionssamlingar (övriga dagar)
Missionslunch
Försäljning och auktion
Vårutfärd
Utfärd till missionsfester
Övriga kortare utfärder
(med Tanzaniagästerna)
De vackraste julsångerna
Deltagande i
samhällsevenemang
Totalt
Deltagare
2010
2009
37
35
60
76
25
243
423
30
146
130
52
55
31
115
53
11
958
1 785
Tabell 10: Missionsevenemang år 2010.
21
Samlingar
2010
2009
2
2
1
1
1
5
5
1
2
2
2
2
1
2
4
2 dagar
dagar
7
1 048
4
3
4
3
1 764
25
31
32
_____________________
Missionskrets
Deltagare
2010 2009
18
19
10
10
14
10
6
6
10
12
10
10
6
12
74
79
Missionskretsen i centrum
Vasa missionskrets
Luthersalens missionkrets
Brändö missionskrets
Gerby missionskrets
Kenyamissionskretsen i Sundom
Yttersundom missionskrets
Totalt
Samlingar
2010
2009
14
14
13
13
16
16
14
14
14
14
25
25
26
26
122
122
Tabell 11: Missionskretsar år 2010.
Insamlade medel
Till missionsändamål via
jippon och insamlingar
Till missionsprojekten via
Missionsringens konto i SHB
Till FMSs julinsamling från
De vackraste julsångerma
Totalt
2010
6 205,60
2009
6 801,61
5 316,46
6 628,30
3 174,29
2 766,94
14 696,35
16 196,85
Tabell 12: Insamlade medel år 2010.
– Martin Sandberg
12.2 Vänförsamlingsarbete
Mål
Målsättningen för arbetet med vänförsamlingen Mazimbu år 2010 är att vårda
vänskapen över landsgränserna och vänskapen till Jesus Kristus. Regelbunden kontakt
upprätthålls genom besök i båda riktningarna och genom personliga kontakter till
församlingsledningen och till församlingsbor.
Förverkligande
Vänskapsrelationen mellan Mazimbu- och Vasaborna har år 2010 vårdats genom
kontakt via brev, e-post och sms. Kontakten har skett mellan medlemmar i Mazimbugruppen och i huvudsak Reginald Makule. I samband med kontakterna har vi
ömsesidigt fått vittna om vår gemensamma vänskap till Jesus Kristus. Vi kommer ihåg
våra vänner i Mazimbu i förbön i söndagarnas gudstjänster och mässor.
Samarbetsprojekt under år 2010 har varit studiestipendier, kyrkbygget och insamlande
av medel till en församlingsbil. Penningöverföringarna direkt till Mazimbu
församlings konto i Morogoro har fungerat bra och vi har fått tydliga redovisningar
via e-post med bilagor. Projekten har finansierats med budgetmedel och insamlade
_____________________
33
medel. Vänförsamlingens konto i Handelsbanken har fått ett par inbetalningar per
månad. Ett skilt inbetalningskort för Mazimbu gjordes och utgjorde med broschyren
om vänförsamlingsarbetet en bra helhet.
Vänförsamlingsarbetets hemsida på internet innehåller basinformation och en allmän
broschyr men har inte utvecklats i den takt det var planerat.
Mazimbu-gruppen samlades fyra gånger och bestod av Henry Byskata, Martin
Sandberg, Lena Streng (diakonins representant), Nancy Råholm. Gustav Tujulin kom
med i slutet av året.
Utvecklingsbehov
Många tidigare nämnda utvecklingsbehov kvarstår. Hemsidan kan ännu utvecklas med
mera aktuell information, hälsningar, bilder och brev. Flera vardagskontakter och
utbyte mellan grupper i Tanzania och Finland kunde vara bra. Det är fortfarande rätt
få personer engagerade i Mazimbu-gruppen och direkta stödgrupper finns inte ännu.
Vänförsamlingsarbetet får gärna engagera flera församlingsmedlemmar och anställda.
Informationen om Mazimbu borde bli mera aktuell och få större synlighet. Inför 2011
finns planer på att skapa kvartalsrapporter om Mazimbu, vilka kan komplettera den
något föråldrade och mera allmänna broschyren. Dessutom skall vi försöka få en
söndag per år utnämnd till Mazimbu-söndag. Inköpet av församlingsbil till Mazimbu
bör följas upp.
– Martin Sandberg
13. Information
Mål
Informationsverksamheten ska på olika, ändamålsenliga sätt informera om
församlingens verksamhet offentligt och internt. År 2010 var det församlingsval och
en del av målsättningen var att synliggöra valet, dels via egna trycksaker och
nätbaserad information och dels via lokalmedia.
Under året sammanställdes fyra broschyrer innehållande det mesta av församlingens
verksamhet. Vår-, höst- och julbroschyren delades ut via Itella till alla svensk- och
tvåspråkiga hushåll i Vasa. Glädjande var att även julbroschyren detta år kunde delas
ut direkt till hemmen. En gemensam påskbroschyr gjordes i samarbete med Vaasan
suomalainen seurakunta och den distribuerades tillsammans med Bostadsbladet till
alla hushåll i Vasa. Broschyrerna har också funnits i samfällighetens utrymmen,
biblioteken, Arbis, turistinfo samt medborgarinfo.
År 2010 utkom två lokala bilagor i Kyrkpressen. Det första numret utkom första
veckan i juni och innehöll information om sommarens verksamhet och aktualiteter
inom församlingen. Det andra numret utkom i slutet av oktober. I den presenterades
alla kandidater i församlingsvalet.
34
_____________________
Utöver valbilagan i Kyrkpressen synliggjordes valet via pressmeddelanden som
resulterade i artiklar och reportage i lokalmedia, information på hemsidan, annonser
(Vasabladet, Vasabladets webbsida, Vaasan Ikkuna samt i lokalbussar), kungörelser,
affischer och broschyrer. Varje röstberättigad fick ett personligt adresserat brev med
information om valet och röstningsplatserna. Vasa svenska församling deltog i
valmaskinen på internet och 80 procent (27/34) av kandidaterna deltog i enkäten. Med
tanke på valet år 2014 skulle det vara bra om en projektarbetare med fokus på
nätbaserad information (facebook, twitter, hemsidan med mera) kunde anställas för
några månader. Informatörens arbetstid går åt till traditionella informationskanaler
som trots allt behövs och det regelbundna arbete som också fortgår vid sidan av valet.
Under året har affischer (69 stycken), flyers och sektorsvisa broschyrer producerats i
jämn takt. Även annat material så som inbjudningskort, skyltar, visitkort,
programblad, annonser och till exempel konfirmationsminnen till Vasa svenska
församling samt dop- och fadderbrev till Sundom kapellförsamling framställts.
Informatören har också tillsammans med församlingssekreteraren och kyrkoherden
ansvarat för sammanställningen av budgeten för år 2011 och verksamhetsberättelsen
för år 2009.
Den satsning på riktad information per e-post som gjordes i början av året gav inte
önskat resultat. På listan över personer som önskar regelbunden information per e-post
finns färre än tio namn. Försöket fortsätter ändå under år 2011.
Pressmeddelanden och puffar har regelbundet sänts ut till media och desamma har
funnits på hemsidan. Den regelbundna veckoannonseringen har verkställts genom
Vasabladet och Kyrkpressen. Församlingen prenumererade år 2010 på Kyrkpressen
till sina medlemshushåll. Radio Vaasa har sänt evenemang från Vasa svenska
församling en gång i månaden. Julottan från Trefaldighetskyrkan sändes direkt i FST5
och radio Vega.
Den interna informationen har till stor del förverkligats genom ett informationsblad
kallat Veckobulletinen. Det interna e-postsystemet, sektorsplaneringar och medarbetarkonferenser har kompletterat informationen. De enskilda sektorerna har
dessutom haft egna personalmöten.
Samarbetet med informatörerna i Vaasan suomalainen seurakunta har utvecklats och
förlöpt smidigt. Bland gemensamma projekt kan nämnas påskbroschyren,
informationen kring Aftonmusiken, Konstens natt, Bytesloppis och Brändö kyrkas
100-årsjubileum. Gemensamma satsningar såsom en nationell bantningskampanj
under våren och en vigselnatt den 10 oktober 2010 har informerats om skilt av
svenska och finska församlingarna.
Församlingens hemsida är föråldrad både gällande tekniken och utseendet. Den måste
förnyas under år 2011. Samtidigt kunde även den interna informationen utvecklas till
att omfatta ett intranät för församlingarna och samfälligheten. Det interna epostsystemet kallat Outlooken lades ner vid årsskiftet vilket ytterligare ökar trycket på
ett intranät.
– Johanna Backholm
_____________________
35
14. Verksamhet på Alskathemmet
År 2010 var Alskathemmets 30:e verksamhetsår. De anställda på Alskathemmet var
husmor Birgitta Sundin, kokerskan Irene Norrback och lägergårdsföreståndare Keijo
Tamminen. Sommarvikarie på lägergårdens kök var Jenny Hjärpe och Solveig
Häggman. Lägergårdsföreståndarens semestervikariat sköttes av Ville Tamminen.
Den planerade ventilationsrenoveringen på internatet som påbörjades 1.12.2009 och
skulle avslutas 31.12.2009 blev av olika anledningar klar först den sista januari 2010.
På grund av detta blev det problem med den planerade verksamheten på
Alskathemmet i januari 2010. Dagläger kunde hållas i huvudbyggnaden, men tre
övernattningsläger måste inhiberas eller flyttas till Lepikko lägergård. Sociala
utrymmen för kökspersonalen skulle även renoveras under december månad, men den
renoveringen blev färdig först på sommaren.
Städningen av lägergården sköttes av Jikooy siivous och avfallshanteringen av Sita
ympäristöpalvelut.
Antal
Läger med övernattning
Utflykter
Läger, utflykter totalt
Lägerdagar, totalt
Lägerdeltagare, totalt
2010
45
38
83
200
5 278
2009
41
67
108
238
6 952
2008
42
53
95
229
6 205
Tabell 13: Läger och utflykter på Alskathemmet år 2010.
– Keijo Tamminen
15. Centrum / Brändö-Vikingaområdet
Eftersom församlingen gått in för ett arbete baserat på team fördelat på verksamhetsområdena Centrum, Dragnäsbäck distriktet och Sundom kapellförsamling har BrändöVikinga området införlivats i Centrumverksamheten.
Mål
Målet för centrumteamet är att koordinera och förverkliga verksamheten så att den
inbjuder till möten över alla gränser, där evangeliet står i centrum och evangeliets
konsekvenser tar sig uttryck i diakonalt tänkande och handlande.
Förverkligande
Verksamheten koordineras av teamet där alla sektorer är representerade och
förverkligas av sektorerna. Ur sektorernas berättelser framgår därför vilken
verksamhet som förverkligats under året inom Centrumteamets geografiska område.
36
_____________________
Utveckling
Centrumteamet fortsätter att utveckla själva koordineringsarbetet i samråd med de
övriga teamen och den så kallade sektorsplaneringen. Inför hösten 2012 planerar
teamet en större gemensam satsning för hela församlingen under temat ”Helig”.
- Gunnar Särs
16. Dragnäsbäck-Gerby distrikt
Mål
Målsättningen för distriktsrådets verksamhet är att främja den andliga utvecklingen i
distriktet och samarbeta med övriga sektorer i församlingen. Distriktsrådet strävar till
att synliggöra lekmännen i distriktet och att engagera dem på olika sätt. Distriktsrådet
informerar om verksamhet i distriktet i samband med församlingens annonsering och
information.
Distriktets målsättning är att främja den andliga utvecklingen i distriktet genom att
engagera lekmän. Det distriktsråd som valdes för perioden 2009-2010 har fortsatt sitt
aktiva arbete med att hitta personer som vill delta med textläsning under gudstjänsten
eller ordna kyrkkaffe.
Kyrkan har under året varit en populär förrättningskyrka och finska församlingen har
även använt kyrkan vid dop, vigslar och jordfästningar. Dragnäsbäcks kyrka är alltså
fortsättningsvis en viktig samlingsplats för olika människor i närområdet.
I distriktet finns många unga familjer. Församlingens satsning på att ha ett familjeår
2009 gav distriktsrådet anledning att funderat på hur vi kunde nå familjerna i distriktet
bättre än vi gör idag. En utveckling av den process som sattes igång när familjeåret
startade har varit att distriktet fått ett team med medarbetare från barn- och
ungdomssektorn, dagklubben, musiken, diakonin och distriktsprästen. Kyrkans
verksamhet har under verksamhetsåret 2010 fortsatt i linje med den satsning som
framlades år 2009.
– Harry Holmberg
_____________________
37
17. Sundom kapellförsamling
Mål
I verksamhetsplanen för 2010 är målet för kapellförsamlingen att genom olika
verksamhetsformer sträva till att vara en plats där Sundombor i alla åldrar får känna
gemenskap med Gud och varandra. Målet är att möjliggöra mötet mellan Gud och
människor genom gudstjänster och andra samlingar. För att öka känslan av
samhörighet bland gudstjänstdeltagare ordnas kyrkkaffe och kyrkluncher oftare än
tidigare. Till detta engageras frivilliga.
Utöver detta ville man befrämja den återkommande veckoverksamheten i grupper för
olika åldrar samt gudstjänstlivet.
Förverkligande
De flesta av de uppställda målen har förverkligats. Kapellförsamlingen har
fortsättningsvis ordnat tre gudstjänster i månaden och utöver dem andra samlingar. I
kapellförsamlingen har betoningen på familjerna varit synlig. Familjegudstjänster och
knattekyrkor har regelbundet återkommit en gång per månad och de är välbesökta. En
familjedag ordnades i april och den inleddes med knattekyrka i kyrkan och sedan
lunch och aktiviteter i prästgården, bland annat Bytesloppis på vinden (samarbete
mellan barnarbetet och diakonin.) En familjegudstjänst med lunch och julpyssel
ordnades på första advent (samarbete mellan barnarbetet och ungdomsbyrån). Under
hösten ordnades också 4-årskalas med knattekyrka för dem som blivit döpta för fyra år
sedan. Dessa tillfällen var mycket omtyckta och välbesökta.
I augusti hölls ett gemenskapsjippo tillsammans med Sundom bygdeförening vid
Västeröver hamn. Tillfället var viktigt för knytande av kontakt mellan församlingen
och föreningen, mycket välbesökt och är ett samarbete som kommer att fortsätta.
Smågruppsverksamheten har befrämjats. Alla de grupper vi haft: Små och stora,
babycafé, söndagsskola, dagklubb, bönegrupp, två missionskretsar och pensionärsgrupp fortsätter som tidigare. På Hemgården har regelbundna andakter hållits och
diakonissan och kaplanen har gjort hembesök bland annat vid uppvaktningar, vid sorg,
inför förrättningar och inför julen. Diakonimottagning har hållits varje vecka i
prästgården. Prästgårdspensionärerna var på vårutfärd till Karleby och började hösten
med dagsutfärd till Gamla Vasa, Brändö och Vasa centrum.
På fredagskvällar har ungdomarna samlats på vinden i Prästgården. Vinden har öppet
mellan klockan 18-22. Under året har 28 samlingar hållits och 1 590 ungdomar
deltagit. På vinden erbjuds kvällsbit, program, andakt och samvaro. Ungdomarna
kommer inte enbart från Sundom, utan hela Vasa är representerat. Det är inte heller
ovanligt att ungdomar från Korsholm deltar i verksamheten. Frivilliga föräldrar har
under året funnits med i mån av möjlighet. Under höstterminen har tre
verksamhetsassistenter varit anställda för ungdomsarbetet i Sundom.
I Sundom ordnas årligen en vinterskriftskola. Gruppen träffas på vinden varannan
torsdag och håller två helger på Alskat lägergård. År 2010 konfirmerades tio
konfirmander i Sundom kyrka. På sommaren ordnar Vasa svenska församling
skiftskolläger och på dessa läger deltog ungefär tio konfirmander från Sundom.
38
_____________________
Fritidsverksamhet för barn i årskurs 3-6 har hållits på vinden en gång i veckan och
samlat 5-6 barn. Kören som 2009 startades i samarbete med Sundom skola har fortsatt
sin verksamhet och därmed har vi åtminstone delvis mött behovet av
eftermiddagsverksamhet. Körmedlemmarna är många och kören har uppträtt i
skolgudstjänster och i gudstjänsten på första advent. Junior ordnades varannan vecka i
prästgården men samlade få deltagare. Samarbetet med skolan har fortsatt som
tidigare. Bibeläventyret i Gamla Testamentet har hållits för årskurs fyra i Sundom
skola. Skolgudstjänster i samband med olika helger och andakter har hållits.
Välsignelsen av förstaklassisterna hölls som skolgudstjänst med väneleverna från
fyran som var med och välsignade.
Sundomkören har fortsatt sin verksamhet. De har haft många uppträdanden både i
kapellförsamlingen och i övriga Vasa. Samarbetet med Sundom missionskyrka har
fortsatt med bland annat gökottevandring och samling i böneveckan för kristen enhet.
I samarbete med Kyrkans Ungdom i Solf-Sundom och kapellförsamlingen höll
Kyrkans Ungdom årsmöte i prästgården i november, samt en konsert med Mikael
Svarvar och ”Människa kom fram”-mässa i kyrkan.
Gravgårdsföreningens 10-årsjubileum firades 4.7 med friluftsgudstjänst invid Sundom
kyrka. Föreningens ordförande Anders Lindberg, missionskyrkans representant
Catarina Olin, Sundomkören och Sundom spelmän medverkade och samtidigt
välsignades familjen Lindblom inför sitt missionsuppdrag i Israel.
För större gemenskap i samband med gudstjänsterna har regelbundna kyrkkaffen och
kyrkluncher ordnats. En lista över personer som ställer upp och serverar finns och det
har fungerat bra.
Inom personalen har det skett förändringar. Första juli tillträdde Siv Jern som
vikarierande kaplan i kapellförsamlingen. Diakon Kerstin Borg började som ansvarig
för diakoniarbetet i Sundom från första juni.
Sundomteamet ha regelbundet samlas till gemensamma möten under året. Detta har
stärkt teamarbetet i församlingen och inspirerat medarbetarna. Teamarbetet har bland
annat tagit sig uttryck i knattekyrkor och familjegudstjänster med familjekör, där
kantorn i förväg övat in sånger i Små och stora och dagklubben och där både
barnledare och barnarbetsledare varit med. Mycket uppskattat var också att
söndagsskolans och dagklubbens julfest som hölls i form av en julvandring arrangerad
av barnarbetsledare, barnledare, söndagsskollärare och kaplan.
Utvecklingsbehov
Under året har kontinuitet uppnåtts gällande gudstjänsterna. Förutom sommartid när
man ordnat enbart högmässor, har under året en gudstjänst i månaden varit en
högmässa, en kvällsmässa och en knattekyrka eller familjegudstjänst. Detta är ett
fungerande system. Utvecklingsbehovet finns i vanliga högmässor och gudstjänster.
Knattekyrkor, familjegudstjänster och kvällsmässor har ett gott besökarantal medan en
vanlig högmässa/gudstjänst utan särskilda evenemang lockat väldigt få.
_____________________
39
Utvecklad kyrkvärdsverksamhet kunde förbättra situationen. Dock är gudstjänstdeltagarantalet när man räknar ihop antalet för alla gudstjänster betydligt högre 2010
än 2009. Det är deltagandet i familjegudstjänsterna som ökat, vilket tydligt visar att
det är bra att satsa på familjerna och att det är viktigt att fortsätta på den vägen.
Söndagsskola hålls varje söndag förutom när det är knattekyrka eller
familjegudstjänst. Söndagsskolan lockar få deltagare. Alla anställda behöver lyfta
fram söndagsskolan och ge ut information vid möte med barnfamiljer för att flera
deltagare kunde komma med.
Gällande personalresurser finns uppenbara utvecklingsbehov. Trots kapellförsamlingens storlek har den till exempel en kaplan på 70 procent och en diakon på
55 procent. Förutom diakonen jobbar samtliga medarbetare bara som en del av sitt
arbete i Vasa svenska församling inom Sundom kapellförsamling. Samtligas
procentuella andel i Sundom borde utökas.
Barn och
familjearbetet
Dagklubb
Små och stora
Babycafé
Söndagsskola
Dagisbesök
Familjedagv.
träffar
Rekr.kväll för
daghemspersonal
Julpyssel
Antal
grupper
3 (2)
1 (1)
1 (1)
1 (1)
6 (5)
1 (1)
Deltagare
43 (36)
128 (114)
32 (14)
8 (12)
16 (27)
Antal
träffar
29 (31)
28 (12)
21
26 (20)
10 (8)
1
1 (1)
50 (40)
Tabell 14: Barn- och familjearbete i Sundom år 2010 (2009).
Förrättningar
Dop
Vigsel
Jordfästning
Sundom kyrka
deltagare
13 (14)
9 (2)
7 (8)
Prästgården
deltagare
303 (357)
552 (78)
346 (472)
Tabell 15: Svenskspråkiga förrättningar i Sundom år 2010 (2009).
Övrigt
Prästgårdspensionärerna
Yttersundom miss.krets
Kenya missionskrets
Öppet hus
Hemgårdsandakter
Antal
14
26
25
28
15
(15)
(26)
(25)
(23)
(15)
Deltagare
315 (360)
156 (312)
250 (250)
1 590 (800)
133 (140)
Tabell 16: Övriga sammankomster i Sundom år 2010 (2009).
_____________________
40
Gudstjänster
Högmässor, totalt
Konfirmationsmässor
Predikogudstjänster
Nattvardsgäster
Kvällsmässor
Familjegudstjänster, totalt
Skol- o dagisgudstjänster
Friluftsgudstjänster
Konserter
De vackraste julsångerna
Antal
Deltagare
15 (23)
1 (1)
3 (3)
518 (907)
174 (189)
74 (113)
451 (626)
200 (230)
1 383 (721)
751 (859)
40 (30)
201 (358)
146 (235)
4 (4)
13 (7)
5
1 (1)
2 (3)
1 (1)
Tabell 17: Högmässor och gudstjänster i Sundom år 2010 (2009).
– Siv Jern
18. Förvaltning
Församlingsrådet fortsatte sin mandatperiod 2007-2010. Som viceordförande för
perioden 2009-2010 fungerade Ruth Lawast.
Ordinarie ledamöter år 2010:
Ruth Lawast, viceordförande
Gunilla Borgar
Helena Boucht
Leena Hansson
Nils Hellström
Folke Jungner
Margareta Bast-Gullberg
Maj Helen Klemets
Barbro Kloo
Christel Lax
Sven Lindholm
Ingeborg Nyberg
Gunvor Sandell
Olle Victorzon
Kyrkoherde Tor-Erik Store fungerade som församlingsrådets
Församlingssekreterare Margaretha Stenroos var sekreterare.
ordförande.
Församlingsrådet sammanträdde under året elva (elva) gånger med 216 (225)
behandlade paragrafer. Viktiga beslut:





Lena Streng valdes till ledande diakonitjänsteinnehavare 21.1.2010.
Tf. diakonitjänsteinnehavare Karin Nygårds konstaterades vara behörig för
diakontjänsten i Vasa svenska församling den 21.1.2010.
Beslut om byråsekreterare Ann-Mari Antells anhållan om befrielse från tjänst på
grund av pensionering 24.2.2010.
Besättande av tjänsten som barnarbetsledare i Vasa svenska församling 24.2.2010.
Susanna Back utsågs till ordinarie barnarbetsledare.
Församlingsrådet fastställde 18.3.2010 instruktionen för tjänsten som
byråföreståndare.
_____________________














41
Den 12.4.2010 redovisades strategigruppens rapport. Församlingsrådet konstaterar
med tacksamhet att strategigruppen fullgjort sitt uppdrag. Strategigruppens arbete är
därmed avslutat.
Den 12.4.2010 valdes Kerstin M. Borg till diakoniarbetare i Sundom (55 %).
Församlingsrådet valde Mona Engsbo till byråföreståndare i Vasa svenska församling
den 20.5.2010.
Den 20.5.2010 anställdes diakon Kerstin M. Borg på 45 % som vikarie i Roparnäs
distriktet och Sofie Bjurbäck som vikarie på 55 % inom samma distrikt.
Strategiarbetetsgruppens målsättning godkändes 20.5.2010 och Vasa svenska
församling indelas officiellt i tre geografiska områden: Sundom kapellförsamling,
Centrumdistriktet (omfattar, centrum, Brändö, Roparnäs, Gamla Vasa) och
Dragnäsbäck, Gerby, Västervik. Kaplanerna är teamledare i distrikten.
Församlingsrådet godkände 10.6.2010 anhållan om sänkning av konfirmandåldern år
2015. Konfirmandåldern sänks till 15 år gradvis under perioden 2014-2016.
Fastställande av instruktionen för tjänsten som byråsekreterare 19.8.2010.
Anställande av Heidi Mäkelä som ungdomsteolog (80 %) den 19.8.2010.
Förslag om samarbete i Österbotten gällande kyrkans stöd i Kris-HeHu (Hengellinen
Huolto) godkändes den 20.10.2010.
17.11.2010 beslöts om utdelning av förtjänsttecken till anställd i Vasa svenska
församling: Gunnar Särs 30- års tjänstgöring och Dan Andersson 20 år.
Ann-Charlotte Niemistö valdes till byråsekreterare i Vasa svenska församling
17.11.2010.
Prästernas och ungdomsteologens arbetsfördelningsplan godkändes 17.11.2010.
Utdelning av förtjänsttecken till förtroendevald i Vasa svenska församling för 30 års
förtroendeuppdrag till Ingeborg Nyberg 8.12.2010.
Valresultatet 2010 i församlingsvalet av ledamöter till gemensamma kyrkofullmäktige
och församlingsrådet för mandatperioden 2011-2014 gavs församlingsrådet för
kännedom på sammanträdet 8.12.2010.
Kapellrådet i Sundom kapellförsamling åren 2009-2010:
Birger Enges
Gunnel Granlid
Kristina Nybäck-Käld
Li Ollil-Nylund
Kristina Stenros
sekreterare
Stefan Strang
vice ordförande
Malin Lindblom
ordförande, Siv Jern fr.o.m. 1.7.2010
Suppleanter:
Anders Borg,
Bengt Cederberg
Hans Winberg
Distriktsrådet för Dragnäsbäck Gerby åren 2009-2010:
Gunilla Berglund
sekreterare
Kurt Damén
Ulla Wiklund
Jarl Ehnström
42
_____________________
Borghild Smirnoff
Niclas Carlsson
Christel Lax
Elly Bertlin
Ingeborg Nyberg
Marita Åström
församlingsrådets representant
suppleant
suppleant
suppleant
Tjänsteinnehavare med rätt att delta i möten:
Ulla Ingman
Karin Nygård
Siv Jern
ordförande
– Tor-Erik Store
19. Personal
Präster
Tor-Erik Store
Malin Lindblom
Rose-Maj Friman
Heidi Mäkelä
Liisa Mendelin
Marco Harju
Kyrkoherde
Kaplan i Sundom kapellförsamling 1.3–30.6, tj.ledig
1.7–31.12.
Kaplan, Dragnäsbäck-Gerby distrikt, barn- och
familjearbetet 1.1–30.6, tf. kaplan i Sundom
kapellförsamling 1.7–31.12.
Kaplan med ansvar för invandrararbete, missionen,
retreatarbete.
Församlingspastor, konfirmand- och ungdomsarbetet,
studentarbetet.
Församlingspastor 1.10–31.10, tf. kaplan 1.11–31.12.
Församlingspastor på 60 %, diakoni,
vänförsamlingsarbete och samtalstjänst 1.1–30.6.
Församlingspastor på 40 % 1.1–30.6.
Ungdomsteolog 11.8–31.12.
Sommarteolog 24.5–8.8.
Sommarteolog 1.6–31.7.
Kantorer
Mikael Heikius
Dan Andersson
Monica Heikius
Karolin Wargh
Kantor av högsta graden, koordinator.
Kantor av mellersta graden.
Kantor av lägsta graden.
Sommarkantor 1.6–3.8.
Siv Jern
Gunnar Särs
Janne Hänninen
Harry Holmberg
Henry Byskata
_____________________
Diakonipersonal
Lena Streng
Gerd Erickson
Luisa Tast
Birgitta Åsvik
Karin Nygård
Kerstin M. Borg
Sofie Bjurbäck
Lise-Lott Back
Tuula-Maria Wahlbeck
43
Diakonissa, tf. ledande diakonitjänsteinnehavare 1.1–
28.2, ordinarie ledande diakonitjänsteinnehavare 1.3–
31.12.
Diakon
Diakon, vårdledig.
Diakoniassistent på 50 % 1.1–31.10, på 55 % 1.11–
31.12.
Diakon, tf. diakonitjänsteinnehavare 1.1–28.2,
ordinarie diakonitjänsteinnehavare 1.3–31.12.
Diakon, vik. diakonitjänsteinnehavare (100 %) för
Luisa Tast 1.1–31.5, ordinarie på 55 % i Sundom och
vikarie (45 %) för Luisa Tast 1.6–31.12.
Diakonistuderande, vikarie för Lena Streng/Luisa
Tast 1.1–31.12.
Verksamhetsassistent, månadsanställd på bisyssla.
Matbankens verksamhetsledare och betjänar bägge
församlingarna i Vasa kyrkliga samfällighet (anställd
av samfälligheten).
Barn- och familjearbetets personal
Susanna Back
Tf. barnarbetsledare 1.1–31.3, ordinarie
barnarbetsledare 1.4–31.12.
Gun-Britt Ahlsved
Barnledare (våren 82 %, hösten 88 %).
Marita Borg
Susanne Holm
Martina Skoglund
Britt-Mari Kvist-Grönros
Monica Lindvik
Barnledare, moderskaps- och föräldraledig.
Camilla Rinne
Barnledare, vikarierar Monika Lindvik (våren 82 %,
hösten 89 %).
Ungdomsbyrån
Anna-Karin Lärka
Sofie Björkgren-Näse
Piritta Pitkämäki Ihatsu
Hanna Östman
Heidi Mäkelä
Fredrik Åbacka
Ungdomssekreterare, vårdledig 1.1–30.6, partiellt
vårdledig (80 %) 16.8–31.12.
Ungdomsarbetsledare, föräldraledig 1.1–15.7,
tjänstledig 13–22.8, partiellt vårdledig (60 %) 23.8–
31.12.
Tf. ungdomsarbetsledare, föräldraledig 1.1–28.5,
vårdledig 5.7–31.8, partiellt vårdledig (40 %) 1.9–
31.12.
Vik. ungdomsarbetsledare
Vik. ungdomssekreterare 1.1–10.8, ansvarig teolog
för barn- och ungdomsverksamheten samt
konfirmandarbetet 80 % 11.8–31.12.
Vik. ungdomsarbetsledare 1.1–6.8.
44
_____________________
Heidi Orori
Linda Finnbäck
Marco Harju
Andreas Peltonen
Siv Jern
Janne Hänninen
Verksamhetsassistenter
Camilla Back
Markus Bergfors
Heidi Björkstrand
Christopher Harju
Maria Hortans
Linus Lindman
Barn- och ungdomsarbetare (20 % ungdomsarbete,
17 % söndagsskola, 13 % musikskola och 10 %
eftermiddagsverksamhet) 1.9–31.12.
Vik. ungdomsarbetsledare (sommar) 31.5–24.7.
Vik. ungdomsarbetsledare 19.7–6.8.
Civiltjänstgörare 1.1–27.6.
Ansvarig präst för ungdomsverksamheten 1.1–10.8.
Ansvarig präst för arbetet bland studerande och
konfirmandarbetet 1.1–10.8.
Maarit Nummi
Andreas Peltonen
Amanda Sigfrids
Robert Ståhlberg
Barn- och ungdomsverksamheten fram till 1.1–31.5.
Ungdomsverksamheten 21.3–31.5.
Barn- och ungdomsverksamheten 21.3–31.5.
Konfirmandarbete 1.6–31.8.
Barnverksamheten 22.2–31.5 samt 10.9–17.12.
Ungdomsverksamheten i Sundom 1.1–7.5 samt
3.9–10.12.
Ungdomsverksamheten i Sundom 17.9–10.12.
Ungdomsverksamheten i Sundom 17.9–10.12.
Kanslipersonal
Mona Engsbo
Ann-Mari Antell
Tiina Lehtoniemi
Tf. byråföreståndare 1.1–30.6, ordinarie 1.7–31.12.
Byråsekreterare deltid 19 h/vecka 1.1–30.6.
Byråsekreterare deltid 35 h/vecka.
Övrig personal
Margaretha Stenroos
Martin Sandberg
Gina Rivera
Johanna Backholm
Alskathemmet
Keijo Tamminen
Birgitta Sundin
Irene Norrback
Monica Östergårds
Församlingssekreterare
Tf. missionssekreterare
Projektsekreterare för invandrararbetet (anställd av
samfälligheten).
Informatör, partiellt vårdledig (80 %) av en 75 % -ig
tjänst 1.11–31.12.
Lägergårdsföreståndare
Husmor
Kock
Kyrkvaktmästare i Sundom kyrka och prästgård.
Kyrkliga stiftelsens anställda
Ulla Ingman
Kyrkvaktmästare i Dragnäsbäcks kyrka.
Lillemor Lind
Kyrkvaktmästare i Dragnäsbäcks kyrka.
– Margaretha Stenroos

Verksamhetsberattelse 2010

Transcription

Similar documents

Infoblad mars 2015

Infoblad juni 2011 - Sundom Ungdomsförening rf

höstbroschyr 2015 (pdf 1 MB)

vårbroschyr 2015 - Vasa svenska församling

Samtalsfrågor efter Växtkraft 3

hösten 2013 - Råda församling