SSF regelpärm Rev A3.pdf - Specialklubben för Skällande

Transcription

SSF:s regelpärm
Specialklubben för
Skällande Fågelhundar,
SSF
http://www.tradskallare.se/
2012-11-19
Rev A3
SSF
Detta är en uppdaterad, digital version, av SSF:s regelpärm.
Så långt som möjligt har den ursprungliga strukturen
behållits, både vad gäller nummer på flikar och innehåll.
I vissa avseenden har dock tillägg gjorts och ändringar
baserade på ändrade beslut eller i t.ex. SKK:s
dokumentation. Pärmen innehåller stadgar för SSF och
lokalklubb, checklistor och viktiga datum för aktiviteter,
olika regler, stöd till Dig som förtroendevald samt SKK:s
grundregler för medlemmar; riktlinjer för avel; frågebank,
mm.
SSF:s regelpärm.
Fördelas till: SSF:s styrelse, avelsråd, lokalklubbens ordförande, sekreterare, kassör, berörda valda
kommitté- och arbetsgruppsmedlemmar.
Denna pärm följer ditt funktionärskap inom SSF. Om du upphör med detta funktionärskap, ska du se till
att din efterträdare får denna pärm.
Om någon bestämmelse eller instruktion ändras eller om nya tillkommer, är det du som ska se till att du
kompletterar pärmen med det nya som ar utsänt, så att den alltid är aktuell.
Revisionshistorik
Version
A
Datum
2009-12-04
A1
2010-05-22
2010-06-02
2010-09-19
A2
2010-10-01
Vad? – kommentar
SSF:s regelpärm i en första ”digitalutgåva”
upprättad.
Styrelsen beslutar att översända uppdaterad
version av regelpärmen till samtliga lokalklubbars
ordförande och sekreterare samt att den skall
finnas åtkomlig på SSF-riks hemsida under egen
”knapp”.
 Uppdaterad med ”Stadgar för Specialklubben
för skällande fågelhundar”, Flik 1 sid 5-13,
 Uppdaterade adresslistor, Flik 5 sid 29-31.
 Tillagt ” Arrangemang av och deltagande i
Nordiska Mästerskapen” sid 58.
 Tillagt ”Införsel till Sverige av hund och katt”,
Flik 19 sid 154-169.
 Tillagt ”Ansökan – tillstånd för införsel av valp”
Flik 19 sid 170.
 Tillagt ”Etiska riktlinjer angående
alkoholpåverkan vid jaktprov”, Flik 9 sid 52
 Uppdatering av sidhänvisning i SSF:s riktlinjer för
avelsrådgivning, Norrbottenspets, sid 65
 Uppdaterat checklista klubbfunktionärer med
ansökan om dispens hos Jordbruksverket avs.
veterinär vid tävling, sid 33.
 Tillagt Flik 21, Veterinär vid tävling, sidor 174183
 Korrigerad fliknumrering (flik 17-23)
 Tillagt Flik 23, SSF Organisation, uppdrag och
rapportstruktur för styrelse och kommittéer.
 Uppdaterade adresslistor, Flik 5 sid 29 och 31.
Vem
SSF, riksstyrelsen
SSF, riksstyrelsen
SSF, riksstyrelsen
2
A3
2012-06-19
 Korrigering av numrering sidan 9 Stadgarna
 Flik 2, Nya Lokalklubbsstadgar
 Flik 3, Redigerad textmassa under Allmänt, och
provregelkommittén, avelsråd.
 Flik 3, Ny anvisning; Jaktprovsprotokoll för
skällande fågelhundar
 Flik 4, ändring ansökningsmottagare jaktprov,
årtalsexempel ansökan utställning och jaktprov
 Flik 5, Uppdatering nya personuppgifter, layout
 Flik 6, Uppdatering av checklista lokalklubb
 Flik 7, Ny auktorisation och utbildning
 Flik 8, Ny auktorisation och utbildning, samt
utbildningsledare
 Flik 9, Uppdatering anmälan rörliga prov
 Flik 10, Uppdatering nya regler och
anmälningsavgift, årtal för arrangör
 Flik 13, Tillagt: SKK:s riktlinjer för
specialklubbens arbete med avelsfrågor
 Flik 13, Tillagt: Etiska riktlinjer för
avelsfunktionärer
 Flik 13, Uppdaterade riktlinjer för
avelsrådgivning Finsk Spets, riktlinjer öppenhet
hälsa Finsk Spets, riktlinjer avelsrådgivning
Norrbottenspets, Riktlinjer öppenhet hälsa
norrbottenspets, att tänka på som uppfödare
 Flik 19, Uppdatering statuter Unos minne
 Flik 22, Uppdatering Organisationsdokument
SSF, riksstyrelsen, LJ
3
Innehåll
SSF:s regelpärm. ................................................................................................................................ 2
Revisionshistorik...................................................................................................................................... 2
1.
Flik1 Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) ......... 7
2.
Flik 2 Stadgar för Lokalklubbar inom SSF ............................................................. 15
3.
Flik 3 Prislistor, jaktprov och utställningar ........................................................... 21
Regler för registrering av jaktprov ......................................................................................................... 22
Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar. ...................................................................................... 24
Registrering utställningar. ..................................................................................................................... 26
4.
Flik 4 Ansökningar utställningar samt jaktprov .................................................. 27
Ansökningar utställningar...................................................................................................................... 28
Ändring av utställning............................................................................................................................ 28
Ansökan jaktprov................................................................................................................................... 29
Internationellt jaktprov ......................................................................................................................... 30
5.
Flik 5 Adresslistor SSF .................................................................................................... 31
Lokalklubbarna ...................................................................................................................................... 34
Övriga funktionärer ............................................................................................................................... 35
6.
Flik 6 Att arbeta i styrelse i SSF ................................................................................. 36
Checklista för Lokalklubbs funktionärer. ............................................................................................... 37
Arbetsordning för klubbstyrelse ............................................................................................................ 38
Föreningsteknik – en ordlista ................................................................................................................ 41
Att verka som förtroendevald inom SKK-organisationen ...................................................................... 43
Checklista för förtroendevalda .............................................................................................................. 46
7.
Flik 7 Auktorisering av jaktprovsdomare ............................................................... 47
8.
Flik 8 Auktorisation/utbildning av provledare och utbildningsledare ...... 51
Tillsättande av provledare. .................................................................................................................... 52
Domar- och Provledarutbildning efter genomförd provregelrevidering. .............................................. 53
Utbildningsledare .................................................................................................................................. 54
9.
Flik 9 Arrangemang av ordinarie och rörliga jaktprov ..................................... 55
Instruktion för arrangemang av ordinarie jaktprov ............................................................................... 56
Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov ............................................................... 57
Att beredas plats vid jaktprov. .............................................................................................................. 58
Fågelprov för lajka ................................................................................................................................. 59
Regler för rörliga prov ........................................................................................................................... 60
Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov ............................................................................. 61
4
10.
Flik 10 Regler för Skallkungen; Skallkungen genom tiderna ....................... 62
Tävlingsregler för Skallkungen – SM. ..................................................................................................... 63
Skallkungar genom tiderna. ................................................................................................................... 65
11.
Flik 11 Regler för Nordiska Mästerskapen ............................................................ 66
Regler för Nordiska Mästerskapen för skällande fågelhundar. ............................................................. 67
Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen .................................................................. 68
12.
Flik 12 SSF:s instruktion för avelsråd ...................................................................... 69
Rutiner för avelsrådens redovisning till riksstyrelsen. ........................................................................... 70
13.
Flik 13 SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning ........................................................... 71
SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor .................................................................. 72
Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer .................................................................................................... 74
Rutiner för avelsrekommendation, Finsk spets ..................................................................................... 75
Riktlinjer för öppenhet angående hälsostatus för avelsråden SSF. ....................................................... 78
Rutiner för avelsrekommendation, Norrbottenspets ............................................................................ 80
Att tänka på som uppfödare.................................................................................................................. 83
14.
Flik 14 SKK:s Frågebank ................................................................................................ 84
Allmänt .................................................................................................................................................. 89
Klubbstyrelsen ....................................................................................................................................... 92
Årsmötet ............................................................................................................................................... 99
15.
Flik 15 SKK:s grundregler för medlemmar .......................................................... 107
16.
Flik 16 Avel 2009 SKK:s policy och regelverk ................................................... 113
17.
Flik 17 SKK:s kennelnamnsbestämmelser .......................................................... 159
18.
Flik 18 SKK:s allmänna registreringsbestämmelser ...................................... 167
19.
Flik 19 SSF:s årliga priser ............................................................................................ 172
SSF:s årliga priser................................................................................................................................. 173
Statuter för Guldnålen......................................................................................................................... 174
Ansökan – tillstånd för införsel av valp................................................................................................ 194
20.
Flik 21 Hamiltonplakettens statuter....................................................................... 195
21.
Flik 22 Veterinär vid tävling ........................................................................................ 197
Ansökan till Jordbruksverket för dispens avs. veterinär medverkan vid offentlig tävling med djur. ... 198
Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17 ....................................................... 199
22.
Flik 23 SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och
kommittéer ....................................................................................................................................... 207
5
6
1.
Flik1
Stadgar för Specialklubben för Skällande
Fågelhundar. (SSF)
r för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF)
7
Rev. 2010-05-22
Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF)
Antagna vid ordinarie fullmäktigemötet i Åsarna 2008-04-05
Fastställda av SKK 2010-02-02 med redaktionella ändringar beslutade av SSF:s riksstyrelse
2010-03-07 och anmälda till SSF:s fullmäktigemöte i Storuman 2010-04-10 som godkände
anmälan. Gällande från 2010-04-10
Inledning
Svenska Kennelklubben (SKK) – Hundägarnas Riksorganisation – är det centrala organet för
de ideella föreningar som ingår i SKK. Dessa föreningar – benämnda medlemsorganisationer
– är länsklubbar, specialklubbar, genom särskilt tecknade avtal anslutna rasklubbar och
ungdomsklubb.
Specialklubben för Skällande Fågelhundar ingår som specialklubb i SKK och skall som sådan
arbeta för SKKs och medlemsorganisationernas gemensamma mål med de i specialklubben
ingående raser och uppgifter.
Specialklubbens verksamhet omfattar de raser för vilken delegering från SKKs
Centralstyrelse erhållits i samråd med specialklubben.
Utöver dessa stadgar gäller i tillämpliga delar stadgar för SKK och av SKK utfärdade
bestämmelser och föreskrifter.
I den mån stadgar för specialklubben strider mot SKKs stadgar gäller stadgar för SKK.
§ 1 Mål
För Specialklubben för Skällande Fågelhundar, nedan benämnd klubben, gäller det för SKKs
medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för
hunden, hundägaren och hundägandet genom
att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och
exteriört fullgoda rasrena hundar
att bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper och verka för utveckling av praktiskt
bruk för dessa raser
att informera och sprida kunskap om hundens beteende, dess fostran, utbildning och vård
att bevaka och arbeta med frågor som har ett allmänt intresse för hundägaren och
hundägandet
att skapa och vidmakthålla goda relationer mellan omvärlden och hundägaren och
hundägandet
§ 2 Verksamhet
För att nå uppsatt mål skall klubben
1. informera och sprida kunskap om SKK och Specialklubben för Skällande Fågelhundar
– dess mål, organisation och arbetsformer
2. informera om till klubben hörande raser och dess användningsområden
3. lämna information och råd i avelsfrågor i enlighet med av SKK upprättade riktlinjer
4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen för klubbens raser inom och utom landet
5. utbilda instruktörer, hundägare och hundar så att hundarnas rasspecifika egenskaper
kan komma till användning
6. utforma regler för jaktprov och tävlingar samt utbilda, auktorisera och avauktorisera
domare, provledare och utbildningsledare för prov- och tävlingsverksamheten enligt
den ordning som regleras i SKKs stadgar.
7. anordna prov och utställningar eller tävlingar i enlighet med SKKs bestämmelser
8. stödja och medverka i SKKs forskningsarbete
9. delta i samråd inom och utom SKK-organisationen.
8
Rev. 2010-05-22
§ 3 Medlemskap
Enskild person kan bli medlem i klubben.
Styrelsen beviljar medlemskap.
Beslutet om medlemskap kan inom ett år upphävas av SKK.
Ungdomsmedlem är medlem som ansluter sig genom Sveriges Hundungdom.
Ungdomsmedlem har samma rättigheter och skyldigheter som fullbetalande medlem. Varje
medlem har rösträtt från det år under vilket han/hon fyller 16 år.
Fullmäktigemötet kan, efter förslag från styrelsen, kalla den som på ett förtjänstfullt sätt
främjat klubbens syften till hedersmedlem. Likaledes kan utländsk medborgare kallas till
korresponderande ledamot.
Medlemskap upphör om medlem begär utträde, om medlem underlåter att betala föreskriven
medlemsavgift eller blir utesluten ur någon del av SKK-organisationen i enlighet med SKKs
stadgar. Medlem som uteslutits kan inte åter antas som medlem utan tillstyrkan från SKKs
Disciplinnämnd.
Medlem skall följa klubbens stadgar, utfärdade bestämmelser och föreskrifter. Medlem skall
också i enlighet med beprövad erfarenhet vårda de hundar han/hon har tillsyn över, så att
någon befogad anmärkning mot hundhållningen inte kan göras av behörigt kontrollorgan.
Medlem som bedriver uppfödning och försäljning av hundar eller mottager hundar till
inackordering, dressyr eller trimning skall särskilt följa SKKs bestämmelser i dessa avseenden
och underkasta sig den kontroll som SKK och myndigheter föreskriver.
Person anställd inom någon del av SKK-organisationen kan inte väljas som ledamot eller
suppleant av styrelse, kommitté eller motsvarande för den del av organisationen anställningen
avser. Sådan person kan inte heller väljas som delegat till Kennelfullmäktige.
§ 4 Medlemsavgift
Medlemsavgiftens storlek beslutas av ordinarie fullmäktigemöte. Medlemsavgiften till
lokalklubbarna beslutas av lokalklubbarnas årsmöten.
Om flera personer i samma familjehushåll är medlemmar i klubben behöver endast en av
dessa betala hel medlemsavgift. Övriga medlemmar betalar av lokalklubbsårsmötet fastställd
familjemedlemsavgift. Familjemedlem erhåller inte klubbens publikationer.
Hedersmedlem eller korresponderande ledamot är befriad från medlemsavgift men har samma
rättigheter och skyldigheter som helbetalande medlem.
§ 5 Verksamhetsår och mandatperiod
Klubbens verksamhets- och räkenskapsår skall vara kalenderår.
Med mandatperiod avses i dessa stadgar:
För delegater till fullmäktige: tiden från och med det fullmäktige till vilken delegaten valts,
till därpå kommande fullmäktigemöte.
För personer som väljs enligt stadgarna: Tiden från det fullmäktigemöte, vid vilket valet skett,
till och med nästkommande fullmäktigemöte eller till och med det fullmäktigemöte som
mandatperioden avser.
Förtroendevald, vars medlemskap upphört i den medlemsorganisation som valt vederbörande,
kan inte kvarstå som förtroendevald för denna.
§ 6 Organisation
Klubbens högsta beslutande organ är fullmäktigemötet, dess verkställande och förvaltande
organ är klubbstyrelsen, i dessa stadgar benämnd styrelsen.
Klubbens verksamhet handhas även av lokalklubbar vilkas verksamhet regleras av särskilda
stadgar, fastställda av styrelsen
För bedrivande av lokal verksamhet kan lokalklubbar bildas efter beslut av medlemmar inom
ett lokalt område och efter godkännande av klubbstyrelsen.
Klubbstyrelsen beslutar om lokalklubbarnas organisation och arbetsformer.
9
Rev. 2010-05-22
§ 7 Fullmäktige.
Mom 1 Fullmäktigemöte, ordinarie och extra
Ordinarie fullmäktigemöte skall hållas varje år före aprils månads utgång.
Kallelse skall utfärdas av styrelsen och skriftligen delges lokalklubbarna och delegater senast
3 veckor före fullmäktigemötet. Till kallelsen skall bifogas verksamhetsberättelse, balans- och
resultaträkning, revisorernas berättelse, valberedningens förslag samt handlingar i de ärenden
som skall behandlas vid fullmäktigemötet.
Extra fullmäktigemöte skall hållas, om klubbens revisorer eller mer än hälften av
lokalklubbarna så yrkar. Styrelsen kan också kalla till extra fullmäktigemöte om styrelsen
bedömer att särskilda skäl för detta föreligger. Yrkandet om extra fullmäktigemöte skall vara
skriftligt och ställas till styrelsen samt innehålla uppgift om det eller de ärenden som skall tas
upp till behandling samt skäl till yrkandet. Extra fullmäktigemöte skall hållas inom 60 dagar
från den dag då yrkandet inkom till styrelsen.
Kallelse till extra fullmäktigemöte skall senast 3 veckor före mötet av styrelsen sändas per
post till varje lokalklubb och till varje delegat som finns anmäld hos styrelsen. Med kallelsen
skall bifogas handlingar i det eller de ärenden som skall behandlas.
Tid och plats för fullmäktigemöte bestäms av styrelsen
Mom 2 Fullmäktigedelegater
Fullmäktigedelegater utses av lokalklubbarna
Härvid skall följande gälla:
A lokalklubb utser
- 1 delegat per 40-tal medlemmar
- lokalklubb äger rätt till minimalt två delegater
- delegat har rätt att genom fullmakt ha ytterligare tre röster om lokalklubben är
berättigad till detta enligt gällande medlemsantal per den 31 december året före
fullmäktigemötet.
Gällande medlemsantal är per 31 december året före fullmäktigemötet.
B delegat får endast representera en lokalklubb
C lokalklubb ska senast 6 veckor före ordinarie fullmäktige anmäla namn och adress på
fullmäktigedelegat till SSFs styrelse. Anmälan av suppleant till fullmäktigemötet kan ske
senast före fullmäktiges öppnande.
Valbar till fullmäktigedelegat är medlem som under året fyller 16 år och som inte har
fullmäktigemötets uppdrag som ledamot eller suppleant.
Mandatperiod för delegat och suppleant löper från och med ett fullmäktigemöte till därpå
kommande ordinarie fullmäktige.
Eventuellt inträde av suppleant under mandatperioden skall anmälas till SSFs styrelse.
Mom 3 Dagordning
Fullmäktigemötet öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, av den som
styrelsen utsett. Fullmäktigemötet avslutas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för
denne, av fullmäktigemötets ordförande.
Vid ordinarie fullmäktigemöte skall följande ärenden förekomma
1. Justering av röstlängden.
2. Val av ordförande för fullmäktigemötet.
3. Styrelsens anmälan om protokollförare vid möte.
4. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare, som tillsammans med
mötesordföranden skall justera protokollet
5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av personer enligt § 7 mom. 6.
6. Fråga om fullmäktigemötet blivit stadgeenligt utlyst.
10
Rev. 2010-05-22
1. Fastställande av dagordningen.
2. Styrelsens verksamhetsberättelse med balans- och resultaträkning, redogörelse för
arbetet med avelsfrågor samt revisorernas berättelse
3. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen
vinst eller förlust.
4. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående årsmöte givit till styrelsen.
5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.
6.
A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan.
B. Beslut om styrelsens förslag till rambudget.
C. Beslut om avgifter för kommande verksamhetsår.
7. Fastställande av antal ledamöter och suppleanter i styrelsen samt val av ordförande,
ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt § 8 samt beslut om
suppleanternas tjänstgöringsordning
8. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt § 9 i dessa stadgar.
9. Val av valberedning enligt § 10 i dessa stadgar.
10. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13 – 15.
11. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till fullmäktigemötet eller som lokalklubb
eller som av medlemmar anmälts till styrelsen
Anmälan av sådant ärende skall vara skriftlig och ha inkommit till styrelsen senast 6
veckor före det ordinarie fullmäktigemötet hålls.
Till ärendet skall styrelsen för behandling av fullmäktigemöte avge utlåtande och
lämna förslag till beslut.
Väcks vid ordinarie fullmäktigemöte förslag i ett ärende som inte finns medtaget under
punkt 17 kan om fullmäktigemötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte
till beslut.
Mom 4 Röstning
Rösträtt har endast fullmäktigedelegat.
Röstning sker som regel öppet. Röstning vid val skall ske med slutna sedlar om någon delegat
begär detta. I annat ärende än val kan röstning med slutna sedlar ske om någon delegat så
yrkar och om fullmäktigemötet så beslutar.
Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta röstetal utom i fråga där annat
stadgas. För beslut fordras enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal i ärende
där röstning sker öppet gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande under
förutsättning att denne är medlem. I annat fall avgörs ärendet genom lottning. Om vid
röstning med slutna sedlar röstetalet blir lika, avgörs ärendet genom lottning.
Eventuell reservation till fullmäktigemötets beslut i ett ärende skall bekräftas skriftligt, och
den skrivna reservationen, behörigen undertecknad, skall vara inlämnad till mötesordföranden
och av denne anmälas innan fullmäktigemötet förklaras avslutat.
Mom 5 Skriftlig omröstning
Ärende, som enligt stadgarna skall föreläggas fullmäktige för behandling och beslut men som
av styrelsen bedöms som brådskande, kan avgöras genom skriftlig omröstning utan att
fullmäktige kallas till extra möte.
För beslut fordras att minst 2/3 av delegaterna har inkommit med svar på av huvudstyrelsen
utsänt förslag.
Skriftlig omröstning är avslutad 21 dagar efter det att delegaterna av styrelsen tillställts:
1 Redovisning för ärendet med tillhörande handlingar
2 Ett förslag till beslut så utformat att svaret endast kan bli, ja, nej eller avstår.
3 Uppgift om vilket datum omröstningen skall vara avslutad. För svar per post gäller
poststämpelns datum.
Uteblivet svar eller svar som inkommit till styrelsen efter det att omröstningen avslutats
jämställs med avstår.
11
Rev. 2010-05-22
Mom 6 Närvarorätt m m
Vid fullmäktigemötet har varje medlem rätt att närvara och om fullmäktige så beslutar, rätt att
yttra sig.
Vid fullmäktigemöte har följande personer rätt att närvara och rätt att yttra sig, men ej rätt att
delta i beslut. De har också rätt att i protokollet få antecknat en mot beslut avvikande mening:
 SKKs verkställande direktör eller annan av SKK/CS utsedd person.
 Av fullmäktigemötet vald ordförande för fullmäktigemötet.
 Av fullmäktigemötet valda revisorer och revisorsuppleanter.
 Av fullmäktigemötet valda ledamöter i valberedningen.
Är någon av ovannämnda personer delegat gäller för denne samma som för annan delegat.
Mom 7 Motioner och ärenden
Motion som medlem och/eller lokalklubb önskar få behandlad vid ordinarie fullmäktigemöte
skall skriftligen avlämnas till styrelsen senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemötet hålles.
Styrelsen skall med eget yttrande överlämna motionen till fullmäktigemötet.
Väcks vid ordinarie fullmäktigemöte förslag i ett ärende, som inte har inkommit i den ordning
som stadgas i 1:a stycket, kan, om fullmäktigemötet så beslutar, ärendet tas upp till
behandling men inte till beslut.
Vid extra fullmäktigemöte får till avgörande endast upptagas ärende som angetts i kallelsen.
Mom 8 Kostnader
1. Lokalklubben svarar för samtliga kostnader för delegat och suppleant vid ordinarie och
extra fullmäktige.
2. Klubben svarar för samtliga kostnader för övriga angivna personer enligt § 7 mom 6 vid
ordinarie och extra årsmöte.
3. SKK svarar för samtliga kostnader för av SKK utsedda representanter.
4. Är någon av dessa delegat gäller för denne samma som för annan vald delegat.
§ 8 Styrelse
Förvaltningen av klubbens angelägenheter handhas av en av fullmäktigemötet vald
huvudstyrelse, i dessa stadgar kallad styrelsen.
Mom 1 Styrelsens organisation
Styrelsen består av ordförande, högst 6 eller lägst 4 ordinarie ledamöter samt högst 4 eller
lägst 2 suppleanter.
För att värna om en regional representation skall valberedningen verka för att
huvuddelen av styrelseledamöterna har en geografisk spridning.
Ordinarie fullmäktigemöte väljer årligen ordförande för ett år, övriga ledamöter för två år
samt suppleanter för ett år.
Suppleant tjänstgör i den ordning röstetalet vid fullmäktigemötet visar, eller, om röstetal
saknas, enligt beslut av fullmäktigemöte. Till ordinarie ledamot och suppleant i styrelsen kan
endast den väljas som är medlem i klubben.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör.
Styrelsen har rätt att till sig adjungera en eller flera personer. Sådan adjungerad person har
förslags- och yttranderätt men inte rätt att deltaga i beslut.
Styrelsen utser inom eller utom sig personer som var och en för sig eller i förening har rätt att
teckna klubbens firma.
Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller
arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter.
Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden eller vid förhinder för denne av vice
ordföranden.
Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Vid sammanträde skall
protokoll föras.
Styrelsen är beslutför då samtliga ledamöter är kallade och fler än hälften av ledamöterna är
närvarande vid sammanträdet. Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta
12
Rev. 2010-05-22
ledamöterna förenat sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande
ordförande.
Mom 2 Styrelsens åligganden
Styrelsen skall, förutom vad som sägs i dessa stadgar och i SKKs stadgar och av SKK
utfärdade bestämmelser och föreskrifter, bland annat
 ansvara för klubbens avelsfrågor
 bereda ärenden som skall behandlas av fullmäktigemötet
 verkställa av fullmäktigemötet fattade beslut och uppdrag
 ansvara för klubbens tillgångar, arkiv och korrespondens
 avge verksamhetsberättelse till ordinarie fullmäktigemöte
 utse fullmäktigedelegater och suppleanter på två år till Kennelfullmäktige
 senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemöte avlämna styrelsens verksamhetsberättelse
med balans- och resultaträkningar till revisorerna
 senast den 30 juni varje år sända ett exemplar av årsredovisningen och revisorernas
berättelse till SKK
 enligt angivet anmälningsdatum det år ordinarie kennelfullmäktige hålles anmäla
specialklubbens delegater och suppleanter till SKK
 senast en månad efter ordinarie fullmäktigemöte till SKK lämna uppgift om styrelsens
sammansättning och om viktigare funktioner utanför styrelsen
 tillställa SKK ett exemplar av protokoll från styrelsesammanträde och fullmäktigemöte
 upprätta program rörande tid och plats för utställningar, prov och tävlingar
 avge yttranden över av SKK till klubben hänskjutna ärenden
 i övrigt sköta klubbens angelägenheter.
§ 9 Räkenskaper och revision
Klubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av klubbens angelägenheter
skall årligen granskas av de av fullmäktigemötet utsedda revisorerna.
Revisorer och revisorsuppleanter väljs för en tid av ett/två år. Med ett/två år menas tid från det
fullmäktigemöte då val skett till och med det därpå kommande ordinarie fullmäktigemötet.
Klubbens räkenskaper skall tillsammans med verksamhetsberättelse överlämnas till
revisorerna senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemöte.
Revisorernas berättelse skall vara styrelsen tillhanda senast 4 veckor före ordinarie
fullmäktigemöte.
Ordinarie revisorer har rätt, att vid behov, begära få närvara vid styrelsens sammanträde.
Ordinarie revisorer skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden.
Revisorerna har rätt att om så anses behövligt utlysa extra fullmäktigemöte.
§ 10 Valberedning
Av fullmäktigemötet utsedd valberedning skall förbereda de val som stadgemässigt skall ske
vid ordinarie fullmäktigemöte.
Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en sammankallande. Mandatperioden för
sammankallande skall vara ett år och för övriga ledamöter två år. Sammankallande samt en
ledamot skall väljas vid varje fullmäktigemöte.
Efter beslut från styrelsen kan valberedningen beredas tillfälle att närvara vid
styrelsesammanträde.
Sammankallande skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden.
13
Rev. 2010-05-22
§ 11 Protokoll
Protokoll skall föras vid fullmäktigemöte samt vid styrelsens sammanträden. Protokollen skall
återge de ärenden som behandlats och de beslut som fattats och skall vara justerade av
tjänstgörande ordförande och av vald eller valda person eller personer.
Protokollen skall vara tillgängliga för medlemmar.
Protokollen skall arkiveras på betryggande sätt.
§ 12 Disciplinärenden
För disciplinärenden och dessas handläggning gäller SKKs stadgar.
§ 13 Force majeure
Om klubben på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt,
myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller
liknande omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på sätt
som planerats, är den inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang.
Klubben har således rätt att behålla del av eller hela den avgift som inbetalats för icke
genomfört evenemang till täckande av uppkomna kostnader.
Klubbens beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas till SKK. På motsvarande sätt har
klubben rätt att begära betalning av avgift för icke genomfört evenemang av den som inte
redan erlagt avgiften.
Klubben svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som någon åsamkas på
grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär
inom klubben som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller
indirekta kostnader.
§ 15 Stadgeändring
Förslag till ändring av dessa stadgar skall senast 1 november, året före ordinarie
fullmäktigemöte, inges till styrelsen som däröver till fullmäktigemötet avger yttrande.
Beslut om ändring av stadgarna fattas av fullmäktigemötet.
För sådant beslut krävs antingen att det biträds av ¾ av antalet i beslutet deltagande delegater
vid ett ordinarie fullmäktigemöte eller att likalydande beslut fattas med enkel majoritet vid två
på varandra följande fullmäktigemöten, varav minst ett skall vara ordinarie.
Klubbens stadgar jämte ändring av dessa skall fastställas av SKK.
§ 16 Upphörande av klubben
Beslut att hos SKK begära få upphöra som specialklubb i SKK fattas vid fullmäktigemöte.
För att beslut om upplösning skall vara giltigt skall detta ha fattats av två på varandra följande
fullmäktigemöten, varav minst ett ordinarie, och på det senare fullmäktigemötet ha biträtts av
minst ¾ av de röstande.
Upplöses klubben som medlemsorganisation i SKK skall klubbens tillgångar och arkiv
överlämnas till SKK att användas på sätt som sista årsmötet beslutat i enlighet med dessa
stadgars mål- och verksamhetsparagrafer 1 och 2.
14
2.
Flik 2
Stadgar för Lokalklubbar inom SSF
15
Stadgar för lokalklubb inom Specialklubben för Skällande
Fågelhundar.
Fastställda av Specialklubben för Skällande Fågelhundars (SSF) fullmäktigemöte i Vännäs 2012-04-21, att
börja gälla från och med 2012-04-21.
Inledning.
Lokalklubb ingår som medlemsorganisationer i SSF.
Utöver dessa stadgar gäller också SKK:s och SSF:s stadgar och av SKK och av SSF utfärdade bestämmelser
och föreskrifter.
I den mån stadgar för lokalklubb strider mot SKK:s och/eller SSF:s stadgar skall stadgar för lokalklubb
anpassas så att överensstämmelse råder.
Inom SFF skall de olika lokalklubbarnas stadgar vara identiska.
Lokalklubbens stadgar skall fastställas av specialklubben.
§ 1 MÅL
Lokalklubb är ideell förening och har till mål att inom ramen för SSF:s stadgar, bestämmelser och
föreskrifter bedriva SSF:s regionala verksamhet.
Den geografiska omfattningen av lokalklubbens verksamhet beslutas av SSF:s styrelse.
§ 2 VERKSAMHET
För att nå uppsatt mål skall lokalklubben
1.
informera och sprida kunskap om SSF – dess mål, organisation och arbetsformer
2.
informera om klubbens raser och dess användningsområden
3.
anordna jaktprov, utställningar eller tävlingar i enlighet med SSF:s och SKK:s
bestämmelser
4.
utbilda jaktprovsdomare, provledare, hundägare och hundar så att hundarnas rasspecifika
egenskaper kan komma till användning
5.
anordna verksamheter i enlighet med SSF:s direktiv
6.
avge yttrande och verkställa utredningar på begäran av SSF eller när annan anledning föreligger
7.
delta i samråd inom och utom SKK-organisationen
§ 3 MEDLEMSKAP
Som medlem i SSF tillhör man den lokalklubb inom vars område man är bosatt.
Medlem äger rätt att själv välja annan lokalklubb än den geografiska.
§ 4 MEDLEMSAVGIFT
Medlem i lokalklubb skall årligen till SSF betala medlemsavgift med det belopp, som ordinarie
fullmäktigemöte fastställer. Medlemsavgiften till lokalklubb beslutas på ordinarie årsmöte. Om flera
personer i samma hushåll är medlemmar i SSF behöver endast en av dessa betala hel medlemsavgift. De
16
övriga betalar avgift som familjemedlem där ordinarie årsmöte beslutar om avgiftens storlek.
Familjemedlem erhåller inte klubbens publikation.
§ 5 VERKSAMHETSÅR OCH MANDATPERIOD
Lokalklubbens verksamhetsår skall vara kalenderår.
Med mandatperiod avses i dessa stadgar för de personer som väljs enligt stadgarna: tiden från det
årsmöte, vid vilket valet skett, till och med nästkommande årsmöte eller till och med det årsmöte som
mandatperioden avser.
Person vars medlemskap upphört i SSF kan inte kvarstå som vald styrelseledamot eller suppleant för
denna inom lokalklubbsstyrelsen.
§ 6 ORGANISATION
Lokalklubbens angelägenheter handhas av årsmötet och en av årsmötet vald styrelse.
§ 7 ÅRSMÖTE
Mom. 1 Inledning.
Ordinarie årsmöte skall hållas varje år före februari månads utgång.
Extra årsmöte skall hållas på kallelse av styrelsen eller när lokalklubbens revisorer så begär, eller när
minst en fjärdedel av lokalklubbens medlemmar skriftligen begär detta för uppgivet ändamål. Om extra
årsmöte begärts skall detta hållas inom 60 dagar. Kallelse till ordinarie eller extra årsmöte skall utfärdas
av styrelsen och delges medlemmarna senast 21 dagar före mötet genom meddelande i Klubbtidning
eller på annat likvärdigt sätt. Tid och plats för ordinarie och extra årsmöte bestäms av styrelsen.
Mom. 2 Dagordning.
Ordinarie årsmöte öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av styrelsens vice
ordförande.
Årsmöte avslutas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av årsmötets ordförande.
Vid ordinarie årsmöte skall följande ärende förekomma.
1.
Justering av röstlängden.
2.
Val av ordförande för mötet.
3.
Styrelsens anmälan om protokollförare vid mötet.
4.
Val av två justeringsmän, tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordförande skall justera
protokollet.
5.
Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av lokalklubbens medlemmar.
6.
Fråga om mötet blivit stadgeenligt utlyst.
7.
Fastställande av dagordningen.
8.
Styrelsens årsredovisning med balans- och resultaträkning samt revisorernas berättelse.
9.
Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller
förlust.
10. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående årsmöte givit till styrelsen.
11. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.
12. A.
Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan
B.
Beslut om styrelsens förslag till rambudget
C.
Beslut om medlemsavgifter för kommande verksamhetsår
13. Val av ordförande, ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt § 8 samt beslut om
suppleanternas tjänstgöringsordning.
14. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt § 9 i dessa stadgar.
15. Val av valberedning enligt § 10 i dessa stadgar.
16. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13 – 15.
17
17.
Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som senast tre veckor före
ordinarie årsmötet hålls, anmälts till styrelsen. Anmälan om sådant ärende skall vara skriftligt.
Till ärendet skall styrelsen för behandling av årsmötet avge utlåtande och lämna förslag till beslut.
Väcks vid ordinarie årsmöte förslag i ett ärende som inte finns medtaget under punkt 18. kan, om
årsmötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut.
Mom 3 Röstning.
Vid årsmötet har varje medlem yttrande-, förslags- och rösträtt från det år under vilket han/hon fyller 16
år.
Röstning med fullmakt får ej ske. Röstning sker som regel öppet. Röstning vid val skall ske med slutna
sedlar om någon begär detta. I annat ärende än val kan röstning med slutna sedlar ske om någon så
yrkar och om mötet så beslutar.
Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta röstetal. För beslut fordras enkel majoritet av
de avgivna rösterna. Vid lika röstetal i ärenden där röstning sker öppet gäller den mening som biträds av
tjänstgörande ordförande under förutsättning att denne är medlem. I annat fall avgörs ärendet genom
lottning. Om vid röstning med slutna sedlar röstetalet blir lika, avgörs ärendet genom lottning.
Eventuell reservation mot mötets beslut i ett ärende skall bekräftas skriftligt och den skrivna
reservationen, behörigen undertecknad, skall vara inlämnad till mötesordföranden och av denne
anmälas innan mötet förklaras avslutat.
Mom. 4 Närvarorätt
Vid årsmöte har följande personer rätt att närvara och rätt att yttra sig, men ej rätt att delta i beslut. De
har också rätt att i protokollet få antecknat en mot beslut avvikande mening.
Ledamot och suppleant av SKKs Centralstyrelse eller annan av Centralstyrelsen utsedd person.
SKK:s verkställande direktör
Ledamot och suppleant i specialklubbsstyrelsen
Är någon av ovannämnda personer medlem gäller för denne samma som för annan medlem
Mom. 5 Motioner och ärenden.
Motion som medlem önskar få behandlad vid ordinarie årsmöte skall skriftligen avlämnas till styrelsen
senast en månad före ordinarie årsmöte hålls. Styrelsen skall med eget yttrande överlämna motionen till
årsmötet.
Väcks vid ordinarie årsmöte förslag i ett ärende, som inte har inkommit i den ordning som stadgar i 1:a
stycket, kan, om mötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut.
Vid extra årsmöte får till avgörande endast upptagas ärende som angetts i kallelsen.
§ 8 STYRELSE
Förvaltningen av klubbens angelägenheter handhas av en vid årsmötet vald styrelse.
Mom 1 Styrelsens organisation.
Styrelsen består av ordförande och 4 ordinarie ledamöter samt 2 suppleanter.
Ordinarie årsmöte väljer varje år ordförande för ett år samt årligen halva antalet ledamöter för två år.
Suppleanter väljs årligen för ett år. Suppleant tjänstgör i den ordning röstetalet vid årsmötet visar, eller,
om röstetal saknas, enligt beslut av årsmötet. Till ordinarie ledamot och suppleant i styrelsen kan endast
den väljas som är medlem i SSF.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. Styrelsen har
rätt att till sig adjungera en eller flera personer. Sådan adjungerad person har förslags- och yttranderätt
men inte rätt att deltaga i beslut. Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig
kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter.
18
Styrelsen utser inom eller utom sig personer som var och en för sig eller i förening har rätt att teckna
avdelningens firma.
Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden eller vid förhinder för denne av vice ordföranden.
Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Vid sammanträde skall protokoll föras.
Styrelsen är beslutför då samtliga ledamöter är kallade och fler än hälften av ledamöterna är närvarande
vid sammanträdet. Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta ledamöter förenat sig om. Vid
lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande.
Mom 2 Styrelsen åligganden.
Styrelsen skall, förutom vad som sägs i dessa och specialklubbens stadgar och i SKKs stadgar bland annat
– bereda ärenden som skall behandlas av årsmötet
– verkställa av årsmötet fattade beslut
– ansvara för lokalklubbens tillgångar, arkiv och korrespondens
– avge årsredovisning till ordinarie årsmöte
– senast 3 veckor före ordinarie årsmöte överlämna styrelsens årsredovisning med balans- och
resultaträkning till revisorerna
– upprätta verksamhetsplan för kommande verksamhetsperiod
– avge yttrande över av SSF till lokalklubben hänskjutna ärenden
– följa de anvisningar som lämnas av SSF
– senast en månad efter ordinarie årsmöte lämna SSF uppgift om styrelsens sammansättning och
om viktigare funktioner utanför styrelsen
– utse delegater till SSF:s fullmäktigemöte i den ordning som special
– klubbens stadgar föreskriver, en fullmäktige per 40 medlemmar.
– upprätta förslag om program rörande tid och plats för prov och utställningar
– tillställa SFF protokoll från styrelsemöten
– i övrigt sköta klubbens angelägenheter
§ 9 RÄKENSKAPER OCH REVISION
Lokalklubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av lokalklubbens angelägenheter
skall årligen granskas av de av årsmötet utsedda revisorerna.
Revisorer och revisorsuppleanter väljs för en tid av ett år. Med ett år menas tiden från det årsmöte då
val skett till och med det därpå kommande ordinarie årsmötet.
Lokalklubbens räkenskaper skall tillsammans med förvaltningsberättelse överlämnas till revisorernas
senast 3 veckor före ordinarie årsmöte. Revisorernas berättelse skall vara styrelsen tillhanda senast två
veckor före ordinarie årsmöte.
Ordinarie revisorer skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden.
När särskild anledning föreligger kan revisorerna begära att få närvara vid styrelsens sammanträden.
§ 10 VALBEREDNING
Av årsmötet utsedd valberedning skall förbereda de val som stadgemässigt skall ske vid ordinarie
årsmöte.
Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en sammankallande.
Mandatperioden för sammankallande skall vara ett år och för övriga två år. Sammankallande samt en
ledamot skall väljas vid varje årsmöte.
Efter beslut från styrelsen kan valberedningen beredas tillfälle att närvara vid styrelsesammanträde.
Sammankallande skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden.
19
§ 11 PROTOKOLL
Protokoll skall föras vid årsmöte samt vid styrelsens sammanträden. Protokollen skall återge de ärenden
som behandlas och de beslut som fattas och skall vara justerade av tjänstgörande ordförande och av
vald eller valda justeringsmän.
Protokollen skall vara tillgängliga för medlemmar.
Protokollen skall arkiveras på betryggande sätt.
Protokoll skall snarast efter justering sändas till SSF.
§ 12 DISCIPLINÄRENDEN
För disciplinärenden och dess handläggning gäller SKKs stadgar.
§ 13 FORCE MAJEURE
Om lokalklubben på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt,
myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller liknande
omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på sätt som planerats, är
den inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang.
Lokalklubben har således rätt att behålla del av eller hela den avgift som inbetalats för icke genomfört
evenemang till täckande av uppkomna kostnader.
Lokalklubbens beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas till SKK. På motsvarande sätt har
lokalklubben rätt att begära betalning av avgift för icke genomfört evenemang av den som inte redan
erlagt avgiften.
Lokalklubben svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som någon åsamkas på grund
av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom
lokalklubben som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta
kostnader.
§ 14 STADGEÄNDRING
Förslag till ändring av dessa stadgar kan efter godkännande av årsmötet lämnas till SSF:s styrelse.
För årsmötets godkännande krävs antingen att det biträds av ¾ majoritet eller att likalydande beslut
fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande årsmöten varav minst ett skall vara ordinarie.
Beslut om ändring fattas av SSF:s styrelse oberoende av förslag från lokalklubben.
§ 15 UPPLÖSNING AV LOKALKLUBB
Lokalklubb kan begära att få upphöra som lokalklubb hos SSF:s fullmäktige. Sådan begäran skall vara
beslutad på lokalklubbens ordinarie årsmöte och med ¾ majoritet. SSF:s fullmäktige fattar beslut om att
lokalklubben skall upphöra.
SSF:s fullmäktige kan besluta att lokalklubben skall upphöra;
- om lokalklubben genom låg aktivitet och ringa medlemstal inte anses företräda sin stadgeenliga
verksamhet
- om lokalklubben genom sitt handlande skadat SSF, SKK eller medlemsorganisation inom SKK
- om lokalklubbenen ej fullgjort sina skyldigheter enligt dessa stadgar, stadgar för SSF, stadgar för
SKK eller träffade överenskommelser mellan SSF och lokalklubben
Innan beslut fattas om att lokalklubb skall upphöra av ovanstående skäl skall SSF:s och lokalklubbens
revisorer samt lokalklubbens styrelse beretts tillfälle att yttra sig.
Vid upphörande av lokalklubb tillfaller lokalklubbens tillgångar SSF-Riksklubben.
20
3.
Flik 3
Prislistor, jaktprov och utställningar
21
Rev. 2012-06-19
Regelpärmen, flik 3
Regler för registrering av jaktprov
Regler som obönhörligen måste följas för att din kompis i nästa led inte ska behöva
besväras !!!!!
NYHETER
 Reviderad textmassa under allmänt sista mening.
 Provregelkommitté och avelsråd.
Rörliga prov
Domaren
Ska senast 2 dagar efter provet sända sitt domareprotokoll (skogskort) till provledaren för genomgång och för
inskrivning i jaktprovsprotokollet som provledaren för.
Svenskägd hund med annat än svenskt eller norskt registreringsnummer äger inte rätt att starta.
Svenskägd hund född efter 2002-01-01 skall ha svenskt registreringsnummer oavsett födelseland.
Domaren skall vid tveksamma tillfällen kontrollera identiteten på startande hund och av klubben beslutad
åtgärd vidtagas.
Provledaren
Vid anmälan ska kontroll av hundens registreringsnummer ske.
Svenskägd hund född till och med 2002-01-01 ska ha svenskt eller norskt registreringsnummer.
Äger ej rätt att starta annars. Utländsk hund ska ha kopia av registreringsbevis eller stamtavla med i anmälan.
Efter genomfört prov ska provledaren i samråd med domaren ifylla protokollet samt sända det till klubbens
sekreterare eller utsedd mottagare av protokoll inom 5 dagar.
Kopia av stamtavla medsändes för ej svenskregistrerad hund.
Sekreteraren eller utsedd mottagare
Ska senast den 5:e i varje månad sända föregående månads jaktprovsprotokoll till regionens registrerare och
skall då förvissa sig om att alla prov som är genomförda under föregående månad är med i sändningen.
Eventuella stamtavelkopior skall bifogas.
Hundägarens kopia av bedömningskortet och jaktprovsprotokollet tillsändes denne samtidigt.
Ordinarie prov
Provledaren
Skall sända protokollen till sekreteraren eller mottagaren inom klubben inom 5 dagar efter genomförd provdag.
Svenskägd hund ska ha svenskt eller norskt registreringsnummer för att få starta.
För utländskt ägda hundar skall stamtavelkopia bifogas med anmälan, som i sin tur skall bifogas
jaktprovsprotokollet.
Hundarnas identitet skall vid tveksamma tillfällen kontrolleras och av klubben beslutad åtgärd vidtagas.
Skall inom 14 dagar efter genomförd provdag insända protokollen till regionens registrerare, dock senast den
5:e i varje månad. Eventuella stamtavelkopior bifogas.
Allmänt
Provledaren
Felaktiga eller ofullständigt ifyllda jaktprovsprotokoll som returnerats från registreraren skall åtgärdas
omgående eller senast efter 3 dagar och returneras till registreraren.
Utländska domare skall vara registrerade hos SKK och ha tilldelad domareidentitet.
22
Kontakta SSF:s Riks Sekreterare före provet för inhämtande av Domar-ID utländsk domare.
Provledaren har ansvaret för att endast auktoriserad domare anlitas på provet.
Domaridentiteten ska vara korrekt ifylld på protokollet.
Från och med 2002 krävs endast att domareidentitetens sex första siffror fylls i.
Regionregistreraren
Skall så snart jaktprovsprotokollen inkommit registrera dessa. Som regel en gång i veckan.
Felaktiga eller ofullständiga protokoll som inte utan mindre svårighet kan rättas, ska returneras till avsändaren som
inom 3 dagar skall åtgärda detta och sända dem åter till registreraren.
Portot för försändelsen står respektive lokalklubb för.
Om domare saknas i registreringsprogrammets domarregister skall registreraren kontrollera med rikssekreteraren
om domaren är auktoriserad innan den läggs in i domarregistret.
Senast den 20:e i varje månad skall kopia på databas sändas till dataansvarig.
Eventuella stamtavelkopior ska bifogas till dataansvarig.
Providentiteter
Från och med hösten 2002 förenklas hanteringen av providentiteter.
Varje lokalklubb åsätter själv sina prov en unik providentitet enligt formen ÅÅÅÅMMDDKKL där
ÅÅÅÅ = År (4 siffror)
MM = Månad (2 siffror)
DD = Dag (2 siffror)
KK = Lokalklubb (2 siffror)
L = Löpnummer
Rörliga prov
Rörliga prov sammanförs månadsvis under en gemensam providentitet.
Exempelvis får då rörliga prov genomförda under september 2002 i SSF Norrbottens Kust och Inland
providentiteten 20020901021.
Ordinarie prov
För ordinarie prov används aktuell provdags datum.
Exempelvis SSF Västerbottens Lappmarks prov i Rönnbäck den 12 oktober 2002 får då
providentiteten 20021012051.
Samma dag har samma lokalklubb ett ordinarie prov även i Västanbäck.
Detta prov får då providentiteten 20021012052.
I de fall ett ordinarie prov genomförs den första en månad ges providentiteten för de rörliga proven
löpnummer 1 (exempelvis 20020901041) och det ordinarie provet löpnummer 2 (exempelvis 20020901042).
Provregelkommitté och avelsråd
Skall inom 14 dagar efter genomförd provdag insända protokoll på hundar som gått till pris till provregelkommittén
och ett av avelsråden för varje ras, dock senast den 5:e i varje månad. Eventuella stamtavelkopior bifogas.
Lokalklubbar
01 SSF Övre Norrbotten
02 SSF Norrbotten kust och inland
03 SSF Nedre Norrbotten
04 SSF Västerbottens Kustland
05 SSF Västerbottens Lappmark
06 SSF Ångermanland
07 SSF Jämtland
08 SSF Medelpad
09 SSF Gävleborg
10 SSF Mellansverige
11 SSF Sydsverige
23
2012-06-29
Regelpärmen Flik 3.
Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar.
Detta Jaktprovsprotokoll ersätter det gamla ”Bedömningskort för skällande fågelhundar” samt
”Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar” i fyra exemplar med olika färger.
Anvisningar för ifyllande och distribution av Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar att
börja gälla från och med jaktprovssäsongens start den 16 augusti 2012.
Jaktprovsdomare
 Domaren ska kryssa för om det är ett Nationellt eller Internationellt prov.

Domaren ska före provets start ha informerat hundförare om regler vad gäller teknisk
utrustning, och efter detta kryssat avsedd ruta.

Domaren skall under ”Domarens protokoll” skriva en kort berättelse om hundens arbete och
här ange hundens medelsöktider.

Medelavstånd till skall ska kryssas (avser medeltal baserat på alla skall under provet).

Skall i upptag och drevskall skauppmärksammas och i förekommande fall kryssas i avsedda
kryssrutor.

Om pejl har använts ska detta kryssas i rutan ”Använt pejl”, om pejlen använts mer än de
tillåtna gånger som provreglerna anger på sidan 23 under reduceringstabell medelsöktider, skall
krysas i ruta ”Pejl -3p”.

Om pejl använts mer än tillåtet enligt gällande ”Jaktprov med skällande fågelhundar –
tolkningsanvisningar 2012-07-01 – 2017-06-30”, §12 vilket innebär att hunden utesluts från
provet. Detta ska då klart anges under ”Domarens protokoll”.

När en hundförare begär att använda pejl ska detta noteras som en händelse där tiden för
pejling skrivs under ”Början” och under ”Skallobjekt” skriver man Pejling begärd. Samt att man
under händelseförlopp anger avstånd till hunden och vad pejlingen lett fram till.
Exempel: Hundförare begär pejling, pejlen visar hunden 940m bort.

Fågelarbete som kan konsateras med stöd av pejl ska bedömas som övriga arbeten enligt ovan
nämnda tolkningsanvisningar sidan 13 §12. Detta ska då skrivas som en ny händelse.
Tidtagning på skallet får ej startas innan man med hjälp av hörsel har konstaterat skall från
hunden.

Domare ska skriva under och ange sex första siffrorna i personnummer.

Domare ska efter provets slut ge en sammanfattande beskrivelse på hur han uppfattat provet till
hundföraren och efter det kryssa i avsedd ruta.

Domare vid rörliga prov skall sända in Jaktprovsprotokoll till provledare enligt de regler som står
i Regelpärmen under Regler för registrering av jaktprov, Flik 3.
24
Provledare

Under resultat finns kryssrutor för CACIT och R-CACIT, dessa kryssas av provledaren för de
hundar som kan komma ifråga och endast vid Internationella prov. Se SKK:s Utställnings och
Championatsbestämmelser vad som gäller för C.I.T (Tidigare Int Jch).

Provledare ska på protokollet ange Provets ID.

Provledare ska underteckna och ange personnumrets sex första siffror.

Provledaren är ansvarig för att Jaktprovsprotokollet skickas vidare enligt distributionslistan
nedan, och inom de tidsramar och regelr som står i Regelpärmens Flik 3, Regler för registrering
av jaktprov.
Distributionslista Jaktprovsprotokoll provledare/utsedd mottagare.

Provledare skall sända Jaktprovsprotokoll till lokalklubbens sekreterare eller utsedd mottagare
inom fem dagar efter genomförd provomgång. Se Regelpärmen Flik 3.

För de lokalklubbar som har digital redovisning så åligger det den utsedda mottagaren att göra
följande:
Till regionens registrerare skicka provets samtliga inscannade jaktprovsprotokoll i PDFformat, med varje hunds protokoll döpt enligt, ”reg.nr. namn. Poäng”
Till provregelkommittén skicka PDF-filer på de hundar som gått till pris.
Till Avelsråd Finsk Spets skicka PDF-filer på de finska spetsar som gått till pris.
Till Avelsråd Norrbottenspets skicka PDF-filer på de nobsar som gått till pris.
OBS! Att detta MÅSTE skötas löpande under säsongen, det får inte bli anhopningar av
protokoll som skickas till registrerare, provregelkommitté och avelsråden.
Lokalklubbens sekreterare.

För de lokalklubbar som inte redovisar digitalt gäller följande för lokalklubbens sekreterare:
Att enligt Flik 3 i regelpärmen skicka in kopior på jaktprovsprotokoll till regionens
registrerare. För rörliga prov senast den 5.e i varje månad, och för ordinarie prov senast
14 dagar efter genomfört prov.
Samtidigt skall kopior på jaktprovsprotokoll skickas till:
Provregelkommittén de hundar som gått till pris.
Avelsråden kopior på hundar från respektive ras som gått till pris.
OBS! Att detta MÅSTE skötas löpande under säsongen, det får inte bli anhopningar av
protokoll som skickas till registrerare, provregelkommitté och avelsråden.
25
2009-10-14
Regelpärmen flik 3.
Registrering utställningar.
Sändes till SSF:s resultatansvarig för utställningar senast 7 dagar efter utställningsdag.
Ange alltid klubbtillbehörighet
Prislistorna skall vara i original
Försändelsen skall innehålla:
1 st SKK.s checklista, Finns att hämta på SKK:s hemsida:
http://kennet.skk.se/skk/?id=753&sprak=sv Checklista för resultatredovisning, specialklubbar
3 prislistor,
3 kataloger,
1 ex av varje kritiklapp
1 ex av kopia av registreringsbevis för utländska hundar som inte ar registrerad i SKK.
Samtliga av ovanstående handlingar (ett ex av vardera) ska arkiveras hos lokalklubbens
sekreterare.
26
4.
Flik 4
Ansökningar utställningar samt jaktprov
27
2012-06-19
Ansökningar utställningar.
Ansökan skall vara exteriörkommitténs sammankallande tillhanda senast den 31 oktober. för det
tredje året framåt, det år utställningen skall äga rum.
Exempel: senast den 31 okt. 2013 för år 2016, senast den 31 okt, 2014 för år 2017, osv.
Ändring av utställning
Ansökan om ändring av utställning som redan godkänts av SSF och SKK och skall vara
exteriörkommitténs sammankallande tillhanda senast den 1:a september året innan utställningen
är planerad att äga rum.
Exempel: senast den 1/9 2012 för utställning som är planerad till någon gång under 2013.
28
2009-10-14
Ansökan jaktprov.
Ansökan skall vara SSF Riks sekreterare tillhanda:
Senast den 1 februari för samtliga ordinarie(utlysta) jaktprov.
Om provet är internationellt skall detta anges på ansökan (obs nästa sida).
Prov kan sökas för tiden från den 16 aug. och till och med den sista mars, det gäller samtliga
prov, utlysta som rörliga. Tiden sista mars som sista dag for prov, grundar sig på beslut från
SSF styrelse, detta på grund av att spelet från tjäder och orre pågår under april månad och
då ska inte detta störas av hundar eller folk i markerna. Trots att hundförbudstiden inträffar
den sista april.
De rörliga proven söks månadsvis för hela jaktåret av SSF:s sekreterare till SKK,
obligatoriskt för alla lokalklubbar, dem behöver ni alltså inte söka.
Dispens for jaktprov tidigare eller senare än ovan lämnas ej längre.
29
Internationellt jaktprov
Till
Svenska Bassetklubben
Svenska Beagleklubben
Specialklubben för skällande fågelhundar
Svenska Stövarklubben
Svenska Taxklubben
Svenska Älghundklubben
Gällande ansökan om att arrangera internationellt jaktprov.
Ni tillskrevs 2009-05-29 med ett antal frågor som gäller när/om Ni arrangerar ett
internationellt jaktprov.
Tyvärr ”föll” en sak bort i den skrivelsen och detta är att Ni måste inkomma till SKKs
registreringsavdelning med en ansökan minst 6 månader före aktuellt provdatum.
Anledningen till detta är att FCI kräver den framförhållningen för att bevilja
utdelande av CACIT.
Med vänlig hälsning
SVENSKA KENNELKLUBBEN
Kjell Bräster
verksamhetschef
30
5.
Flik 5
Adresslistor SSF
31
SSF
Rev. 2012-06-19
Specialklubben
för Skällande Fågelhundar
Postgiro: 48 84 75-5 Bankgiro: 5685-2544 tel. 0241-302 50 Org nr: 894701-2806
Adress: Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura. Hemsida: www.tradskallare.se
Styrelsen
Ordförande
Lennart Jönsson, Nyvägen 9, 830 51 Offerdal, tel. 0640 - 321 57, e-post: [email protected]
Vice ordförande
Egon Rongdén, Berglundav 1, 860 30 Sörberge Tel: 060-57 00 62, 070-513 14 33 e-post:
[email protected]
Sekreterare
Tommy Lannemar, Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura, tel. 0241-302 50, e-post: [email protected]
Vice sekreterare
Jeanette Börjesson, Onsdagsvägen41, 894 30 Själevad, tel. 0660-378337, e-post: [email protected]
Kassör
Ivar Karkiainen, Simpvägen 2,815 45 Tierp,Tel.0293/12702, e-post: [email protected]
Ledamot
Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-31233, e-post: [email protected]
Ledamot
Lars Lindgren, Glasögervägen 81, 913 42 Obbola, tel. 070-3037849, e-post: [email protected]
Suppleanter
Berith Johansson, Blåviksvägen 32, 919 31 Åsele, tel. 070-3664479, e-post: tjä[email protected]
Anders Stensson, Trumvallen Kåtan 210, 840 92 Vemdalen, tel. 070-6151060, e-post:
[email protected]
Matti Torvela, Båthamnsgatan 19, 860 35 Söråker, tel. 070-2672020, e-post: [email protected]
Hedersledamöter
Staffan Forsslund, Storvik, Bernt Karlsson, Boliden, Thore Öhgren, Arvidsjaur,Kjell Rosberg, Sorsele,
Ingrid Frohm, Rönnbäck, Per-Alrik Frohm, Rönnbäck, Bengt Persson, Sollefteå
Valberedning
Jan Jatko, sammankall. Maalari 5, 984 99 Pajala, tel. 076-8107363, e-post: [email protected]
Per Persson, Södra Heden 11, 780 64 Lima, tel. 070-7131878, e-post: [email protected]
Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, 920 40 Kristineberg, tel. 0953-79550, e-post:
[email protected]
Avelsrådskommitté
Sammankallande Finskspets: Johan Lehmivaara., Nobs: Richard Näslund
Finsk spets, täckhundsanvisning:
Johan Lehmivaara,Kyrkogatan3, 980 10 Vittangi, Tel. 0981-10044, e-post: [email protected]
Kjell Pettersson, Östanåvägen 49, 860 13, Stöde, Tel. 0691-663220, e-post: [email protected]
Norrbottenspets, täckhundsanvisning:
Rickard Näslund, Bergastigen 26, 920 64 Tärnaby, tel. 070-590 24 51, e-post: :
[email protected]
Alf Borgström, Granv. 24, 912 32 Vilhelmina, tel. 0940-557 54, 070-688 45 53, e-post:
[email protected]
Assar Tieva, Städet 8, 980 60 Korpilombolo, tel. 0977-10233 e-post: [email protected]
Priskommitté
Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-31233, e-post: [email protected]
32
Provregelkommitté
Roger Hedlund, sammankallande Sjöv.152, 834 34 Brunflo, tel. 063-224 77, 070-358 12 13,
[email protected]
Lauri Keränen, Nybyggarvägen 6, 822 92 Alfta, tel. 0271-15297 , e-post: [email protected]
Arne Åhs, Rönnbärsvägen 1, 660 50 Vålberg, 054-547 019, 070-219 42 05, [email protected]
Resultatansvarig utställningar
Ann-Kristin Persson, Granberget 23, 912 90 Vilhelmina, tel. 0730-358823, [email protected]
Exteriörkommitte
Ewa Widstrand, sammankall. Nyvägen 9, 830 51 Offerdal, tel. 0640 - 321 57 [email protected]
Jeanette Börjesson, Onsdagsvägen41, 894 30 Själevad, tel. 0660-378337, e-post: [email protected]
Redaktör för Ståndskall
Göran Hellström, Ringvägen 23, 923 32 Storuman, tel. 0951-121 41, e-post: [email protected]
Ansvarig utgivare Ståndskall och SSF riks del av hemsidan
Ordförande.
Webbansvarig
Bosse Zetterberg, Öna, Hagen 670 40 Åmotfors, 0571-31392 / 070-6318964
e-post: [email protected]
33
Rev. 2012-06-19
Specialklubben för Skällande Fågelhundar
Lokalklubbarna
Övre Norrbotten
Bankgiro: 5937-0841
Ordförande: Ove Sjöström, Polhemsgatan 3, 983 33 Malmberget, tel. 0970-202 08 e-post: [email protected]
Sekreterare: Gunilla Falk, Vaikijaure 601, 962 69 Jokkmokk, tel.0971-31017, e-post: [email protected]
Kassör: Michael Holmberg, Yttervägen 56, 936 31 Boliden, tel. 0910–58 05 20, e-post [email protected]
Norrbottens Kust och Inland
Bankgiro: 5588-9927
Ordförande: Magnus Törkvist, Kängsön 330, 955 31 Råneå, tel. 070-2951136, e-post: [email protected]
Sekreterare: Anders Larsson, Norrbyvägen 44, 975 93 Luleå, tel. 0920-301 37, e-post [email protected]
Kassör: Tord Isaksson, Holmenvägen 35, 952 50 Kalix-Nyborg, tel. 070-5334421, e-post: [email protected]
Nedre Norrbotten
Bangiro: 393-7711.
Ordf: Markus Fougstedt, Nybyn 94, 942 92 Älvsbyn, tel. 0929-132 64/ 070-6820331, [email protected]
Sekreterare: Kjell Sundström, Sjöträsk 24, 933 99 Arvidsjaur, tel. 0960-52024, e-post: [email protected]
Kassör: Gunilla Sundström Ventilg. 33 933 34 Arvidsjaur, tel. 0960-101 94, 070-675 33 39 [email protected]
Västerbottens Kustland
Postgiro: 34 65 36-6
Ordförande: Torleif Eriksson Sandåsvägen 2CA 905 04 Umeå, tel. 090-13 89 04 e-post. [email protected]
Sekreterare: Mats Larsson, Aspvägen 23, 918 31 Sävar, tel. 090-508 05 e-post. [email protected]
K assör: Lars Nilsson Bjenberg 431 910 20 Hörnefors, tel. 0930-260 01 e-post. [email protected]
Västerbottens Lappmark
Ordf: Kurt Sivertsson Byavägen 19, 923 96 Barsele, tel. 0951-210 65 / 0703-79 5780 e-post. [email protected]
Sekr: Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, 920 40 Kristineberg, tel. 0953-205 22 e-post. [email protected]
Kassör: Martin Markusson, Bondegatan 3, 910 60 Åsele, tel. 0941-664 81 e-post. [email protected]
Ångermanland
Postgiro :4 40 04 49-7
Ordförande: Jeanette Börjesson Onsdagsvägen 41, 894 30 Själevad tel. 0660-37 83 37 e-post [email protected]
Sekr: Johanna Martinell, Östra Dalgat 26, 891 32 Örnsköldsvik, tel. 073-0508707, e-post: [email protected]
K assör: Solveig Nyström, V:a Ringväg 121, 871 42 Härnösand, tel. 0611-23149, e-post: [email protected]
Jämtland/Härjedalen
Postgiro:13 70 11-3
Ordf: Anders Stensson, Trumvallen Kåtan 210, 840 92 Vemdalen, tel. 070-6151060, e-post: [email protected]
Sekreterare: Ewy Carlsson, Nusgatan 10, 840 92 Vemdalen, tel. 0684-303 46 e-post [email protected]
Kassör: Jörgen Jönsson Alavattnet 335, 833 95 Strömsund, tel. 0702-57 13 27 e-post [email protected]
Medelpad
Bankgiro: 5881-7263
Ordförande: Egon Rongdén, Berglundav 1, 860 30 Sörberge, tel. 0705-13 14 33 e-post [email protected]
Sekreterare: Anita Hästdahl, Parteboda 221, 841 92 Ånge, tel. 070-6066306, e-post: [email protected]
Kassör: Matti Torvela, Båthamnsgatan 19, 860 35 Söråker, tel. 0702-67 20 20 e-post [email protected]
Gävleborg
Ordförande: Jan Andersson, Stora Vintergatan 13, 827 31 Ljusdal. tel. 0651-165 17 e-post. [email protected]
Sekreterare: Staffan Forsslund, Centralvägen 26, 81231 Storvik. tel. 0703-33 03 88 e-post. [email protected]
Kassör: Karl-Anders Karlsson, Bränna 2227, 820 40 Järvsö, tel. 0651–472 01, e-post. [email protected]
Mellansverige
Ordf: Björn Sinders, Harkålsvägen 5, 794 33 Orsa. tel. 0250-410 88 / 0702-26 02 93 e-post. [email protected]
Sekreterare: Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-312 33 / 0703-14 01 72 e-post. [email protected]
Kassör: Tommy Lannemar, Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura, tel. 0241-30250, e-post: [email protected]
Sydsverige
Ordförande: Göran Eriksson, Olsjövägen 27, 772 70 Saxdalen, tel. 0240-31112 e-post. [email protected]
Sekreterare: Carin Simonsson, Jungfruvägen 7B, 791 34 Falun, tel. 023-20925 e-post. [email protected]
Kassör: Liselott Lindqvist, Irsta Prästgård 7, 725 97 Västerås, tel. 021-221 92 e-post: [email protected]
34
Rev. 2010-10-01
Övriga funktionärer
Adresser på funktionärer som inte finns på ordinarie adresslista 2012-2013
Revisorer
ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Kalix:
 Birgitta Olofsson, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50
Verksamheten:
 Peter Persson, Trädgårdsvägen 5, 923 32 Storuman, tel. 0951-10732/ 070-9206205
[email protected]
Revisorsuppleanter
ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Kalix:
 Eva Stenberg, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50

Rose-Marie Öhman, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50
Webbmaster
Bosse Setterberg, Öna Hagen, SE-670 40 Åmotfors, tel. 0571-31392, 070-6318964,
e-post [email protected]
Regionregistrerare
Region 1
Övre Norrbotten, Norrbottens Kust och Inland och Nedre Norrbotten
Anders Östlund, Lotvägen 15, 95272 Sangis, 0923-12908, 076-8398948,
e-post: [email protected]
Region 2
Västerbottens Kustland och Västerbottens Lappmark
Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, SE-920 40 Kristineberg, tel. 0953-205 22,
Ewert Lundström, Hjortronstigen 4, SE-931 39 Skellefteå, tel. 0910-77 88 65,
Region 3
Ångermanland, Jämtland/Härjedalen och Medelpad
Anders Lundberg, Rossbol 130, SE-834 97 Brunflo, tel. 063-752106, 073-0893941,
Region 4
Gävleborg, Mellansverige och Sydsverige
Björn Sundin, Torparevägen 13, SE-824 51 Hudiksvall, tel. 0650-969 45,
Resultatansvarig Jaktprov
Anders Lundberg, Rossbol 130, SE-834 97 Brunflo, tel. 063-752106, 073-0893941,
35
6.
Flik 6
Att arbeta i styrelse i SSF
36
Regelpärmen
Rev. 2012-06-19
Checklista för Lokalklubbs funktionärer.
Ansvarig
Ämne
Sekreterare:
Förbereda eget årsmöte, kallelse, kan göras med annons.
Iordningställa handlingar för årsmötet: dagordning,
verksamhetsberättelse, revisionsberättelse,
ekonomisk rapport, motioner, jaktprovsstatistik
Ansökan jaktprov……………………………..……………………………………………. 1 feb,
Ansökan utställningar, för 3:de året framåt…………………………………… 31 okt,
senast datum
sänds till.
SSF sekr.
Sammankallande i
Exteriörkommitten
Ansökan om ändring av utställning under
Sammankallande i
nästkommande kalenderår…………………………………………………………… 30 sept
Exteriörkommitten
Ansökan om dispens avs. vet vid NM och Skallkungen, enl. flik 21. 1 mån före tävl.
SSF sekr.
Anmälan av fullmäktige till riksårsmötet,……………………………………… 6 veckor. före mötet SSF sekr.
Sända motioner till riksårsmötet,……………………………....................... 6 veckor. före mötet SSF sekr.
Styrelseförteckning ,……………………….………………………....................... 25 feb,
SSF sekr.
Verksamhets- och revisionsberättelse………………………………………….. 25 feb.
SSF sekr.
Årsmötesprotokoll,…………………………………………………........................ 25 feb.
SSF sekr.
Svara på remisser och frågor,……………………………………………………….. Inom fastställd tid
SSF sekr.
Insändning av prislistor utställning……………………………………………….. Enligt flik 3
Resultat ansv.
Insänd skogskort…………………………………………………………………………… Enligt flik 3,
Provregelkommitte,
samt resp avelsråd
Insänd handlingar jaktprov……….………………………………………………….. Enligt flik 3
Regionregistr.
Inför jaktprovssäsongen……………………………………….. 1 aug.
Att alla jaktprovsdomare har aktivt medlemskap i SSF .
Vilka jaktprovsdomare som inte dömt på två år enligt flik 7.
Vilka jaktprovsdomare som inte dömt på tre år enligt flik 7.
Vilka provledare som inte tjänstgjort på tre år enligt flik 8.
Vilka jaktprovsdomare och/eller provledare som ska auktoriseras
efter fullgjord tjänstgöring enligt flik 7 och 8.
Ansöka om auktorisation på
jaktprovsdomare och provledare……………………………… Enligt flik7 och 8,
SSF sekr.
Anmälan till Skallkungen…………………………………………… Mån. 12 dagar före tävl.
Arrangerande
Enligt flik 10,
klubbs sekr.
Annons jaktprov Ståndskall nr 2,………………………………. 10 maj.
Redaktör.
Annons Årsmöte Ståndskall nr 4……………………………….. 10nov.
Redaktör.
Annons domarkurser Ståndskall……………………………….. Se utgiv dag
Redaktör.
Påminna hundägare:
Årets skällande fågelhund………………………………… 1 feb.
SSF prisansvarig.
Rahan kennels pokal………………………………………… 1 feb.
SSF prisansvarig.
Unos minne……………………………………………………… 1 feb.
SSF prisansvarig.
Kassör:
Egna klubben: - föra räkenskaper, skapa förutsättningar och lämna förslag för en bra ekonomi. Lämna över
räkenskaperna till revision inför årsmöte, enligt stadgarna till revisorer, - lämna ekonomisk redogörelse, enligt
stadgarna, till styrelsen och årsmötet.
Inbetalning av startavgift, 1200 kronor per hund, till Skallkungstävlingen. 14 dagar före tävlingsdag tillhanda
arrangerande lokalklubbs kassör. Hundar på vakansplats inbetalas för, så snart de blir kända.
Egna arrangemang av Skallkungen: Lämna ekonomisk redovisning till deltagande klubbar senast 1 mån efter
sista tävlingsdag.
Ståndskall: Manusstopp: 10 feb, 10 maj, 10 aug, 10 nov.
Beräknad utgivningsdag: 15 mars, 15 juni, 15 sept, 15 dec.
Allt material skall insändas på diskett eller via e-mail. Text på Mac måste konverteras till PC med RTF fil. För manus som inte
levereras per data skall detta vara redaktören tillhanda senast 5 dagar före manusstoppdatum. Ge filerna namn som
underlättar att hitta den i rätt sammanhang. Bilder skall vara märkta med returadress på baksidan för att säkert kunna
returneras. Digitala foton, (t ex JPG, TIFF osv.), bör vara minst 300 dpi och sändas separat. För sent inlämnat material kan inte
garanteras plats, oavsett innehåll. För inlämnat material garanteras inte att det publiceras.
37
Arbetsordning för klubbstyrelse
En styrelses arbetsordning är ett klargörande av vilka uppgifter som åligger klubbstyrelsen och hur arbetet
i styrelsen ska bedrivas för att säkerställa mötes- och medlemsdemokrati.
Styrelsens arbetsordning kan inte jämföras eller jämställas med dagordningen/agendan för ett
styrelsemöte.
Dagordningen är ett rättesnöre för mötets genomförande, där det ska framgå vilka punkter/sakfrågor som
ska behandlas, i vilken ordning och som styrelsen vid mötets inledning fastställer.
En arbetsordning för en klubbstyrelse kan innehålla följande rubriker:
Styrelsemöten
Här beslutas om antalet styrelsemöten, tider och platser med mera. Styrelsen fastställer en
sammanträdesplan.
Klubbmöten
Även klubbens medlemsmöten bör ingå i sammanträdesplanen. Det är också viktigt att vid mötesplanerandet, ta hänsyn till vad stadgarna säger ex vis när årsmötet skall hållas, samt vad övriga led inom
organisationen (SKK), på riks-, läns- och kommunalplan har planerat in. Det gäller allt från kampanjer till
SKKs fullmäktige.
Suppleanter
Det är praxis inom SKK-organisationen att suppleanterna kallas till sammanträden och deltar i styrelsens
arbete.
Kallelse
Hur och vem kallar till styrelsemöten och klubbmöten? Och vad ska kallelsen innehålla? Ska
dagordningen alternativt verksamhetsberättelse och/eller andra handlingar bifogas? Det underlättar för
styrelsens ledamöter att fatta beslut om de fått sätta sig in i vilka frågor som ska behandlas och kunnat ta
del av ev. underlag.
Gängse ordning brukar vara att styrelsens sekreterare på uppdrag av styrelsens ordförande skickar ut kallelsen.
Om man beslutar sig för att kalla på annat sätt än via brev (posten), till exempel via e-post eller telefon, är
det viktigt att det finns ett protokollfört beslut om detta.
Protokoll
Protokollet är det dokument som visar vilka ärenden och beslut en styrelse behandlar och fattar.
Protokollen blir också klubbens historieskrivning, samt utgör de underlag för revisorerna i deras arbete.
I protokollet ska det framgå vilka som närvarat, tid och plats för mötet, samt vilka frågor som behandlats
och vad styrelsen beslutat.
Inom SKK skall det justerade protokollet, det vill säga. när det undertecknats av styrelsens ordförande
och av mötet utsedd justerare, enligt stadgarna hållas tillgängligt för medlemmarna. Det betyder att alla
klubbens medlemmar har rätt att ta del av protokollets innehåll!
Många anslår styrelseprotokollen på klubbens hemsida. Detta gör att utformningen av protokollen är av
största vikt. Det mest fördelaktiga sättet att föra protokoll, och som samtidigt gör informationen om styrelsens arbete och fattade beslut lättillgängligt, är rena beslutsprotokoll. Se exempel.
Styrelsens befogenheter
Vad får styrelsen fatta beslut om och vad ska behandlas av årsmötet? Dessa frågor regleras vanligtvis i
klubbens stadga. Där beskrivs målsättningen med klubbens arbete, vilken verksamhet som skall bedrivas
samt vad styrelsen resp klubbmötet skall besluta om.
38
Firmatecknare
Vem/vilka i klubbstyrelsen ska kunna ta ut pengar från klubbens bank- och/eller postgiro? Ska enbart kassören, eller kassör och ordförande i förening kunna göra detta, eller kanske kassör och ordförande var för
sig, eller någon annan styrelseledamot?
Här är det viktigt att väga in problematiken med stora avstånd mellan de olika uppdragsinnehavarna.
Klubbens firmatecknare är också den som har rätt att underteckna kontrakt och fatta bindande
överenskommelser å klubbens vägnar.
Attesträtt
Vem godkänner klubbens utbetalningar? Ett sätt är, att den som ansvarat för en aktivitet som medfört
kostnader, intygar att en faktura upptar korrekt belopp, och att någon av firmatecknarna därefter attesterar
och ombesörjer utbetalning.
Utåtriktad information och klubbens korrespondens
Vem/vilka ska ansvara för klubbens utåtriktade information, såsom klubbtidning, hemsida,
mediakontakter och så vidare?
Vem ska underteckna brev och skrivelser ifrån klubben?
Vanligt är att sekreteraren är den som undertecknar skrivelser ifrån klubben och tar emot korrespondens.
Men även sekreteraren eller annan ledamot, kan efter uppdrag av ordföranden, underteckna brev och
skrivelser.
Tänk på att ta kopior på klubbens utgående korrespondens. Korrespondensen ska ju avrapporteras för att
godkännas på nästkommande styrelsemöte och en kopia på skrivelsen bör då biläggas protokollet.
Ekonomi och bokföring
Vilka rutiner ska gälla för den löpande bokföringen? Hur ska kassören informera den övriga styrelsen om
klubbens ekonomi? Ska kanske delårsbokslut upprättas, eller räcker det med balans- och resultatrapporter
till styrelsens möten?
Ett sätt att komplettera balans- och resultatrapporter under en period, är att göra en särredovisning för
varje genomförd aktivitet, till exempel. Utställningen där och där, avelskonferensen då och då, senaste
numret av klubbtidningen och så vidare.
Arbetsutskott
I klubbstyrelsen är det möjligt att inrätta ett arbetsutskott, som kan bestå av ordförande, sekreterare,
kassör. Arbetsutskottet kan då behandla och förbereda frågor mellan styrelsemötena. De beslut ett
arbetsutskott tagit måste sedan upp på nästkommande styrelsemötes dagordning för godkännande.
Styrelsen kan också i en separat skrivning/arbetsordning för arbetsutskott, besluta om vilka frågor
arbetsutskottet har rätt att behandla.
Arbetsgrupper/kommittéer
Ett sätt att engagera fler medlemmar och göra fler delaktiga i klubbens arbete, är att tillsätta kommittéer
och bilda arbetsgrupper.
En styrelseledamot kan vara sammankallande i arbetsgruppen/kommittén. På så sätt får man en naturlig
rapportering till styrelsen av gruppens/kommitténs arbete. Exempel på sådana arbetsgrupper/kommittéer
är – utställnings- och avelskommittéer, redaktionsråd (för klubbtidningen), webbansvariga, med flera.
Styrelsen kan även inför en särskild fråga, besluta om att till sig adjungera person, som i denna fråga, kan
bidra med information för att styrelsen ska kunna fatta ett korrekt beslut.
39
Verksamhetsplan och budget
Verksamhetsplan och budget fastställs av årsmötet. Verksamhetsplanen redogör för de aktiviteter klubben
skall genomföra och budgeten utgör den ekonomiska ramen för vad aktiviteterna får kosta.
Om särredovisningar görs, efter varje genomförd aktivitet, är det enkelt för styrelsen att jämföra verksamhetsplan och fastställd budget med vad de verkliga kostnaderna blev.
Inför varje årsmöte upprättas en ny verksamhetsplan och en ny budget.
Verksamhetsberättelse
Inför årsmötet ska styrelsen skriva en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen ska redogöra för
vad som hänt i klubben under det gångna verksamhetsåret, samt också redogöra för vad aktiviteterna
kostat, det vill säga, redogöra för klubbens ekonomi.
Protokollen ifrån föregående klubbårsmöte och årets styrelsemöten, av årsmötet beslutad verksamhetsplan
och fastställd budget, samt verksamhetsårets balans- och resultaträkningar för klubben och eventuella
”aktivitets-särredovisningar”, är nödvändiga underlag för verksamhetsberättelsens framtagande.
Det utgör också underlag för klubbens revisorer som de behöver för att kunna fullgöra sitt revisionsarbete.
Stadgarna för klubben anger vad som ska gälla i klubben beträffande flertalet av punkterna ovan.
Det är viktigt att läsa sin klubbs stadgar och att stadgarna alltid finns till hands vid styrelsens och
klubbens möten!
40
Föreningsteknik – en ordlista
Acklamation
Röstning med ja-rop.
Adjungera
Om klubbens stadgar tillåter, finns det möjlighet för styrelsen att till sig adjungera en person med specialkunskaper för att utföra ett visst uppdrag.
Exempel: Förslag finns om att man skall införa hälsoprogram för sjukdom som allt oftare förekommer
inom rasen. En uppfödare av rasen är till yrket veterinär. Styrelsen tillfrågar henne om att få adjungera
henne i frågor som rör aktuell sjukdom.
AU, förkortning av arbetsutskott
Några personer ur styrelsen utses att ingå i AU och får då ta ett större ansvar för att utreda och bearbeta
ärenden innan de tas upp till beslut vid styrelsemöte.
AU kan även, om styrelsen så bestämmer, besluta i vissa ärenden. Dessa ska då redovisas vid
nästkommande styrelsemöte för fastställelse eller ändring.
Jfr VU.
Bordläggning
Bordläggning innebär att ett ärende inte beslutas om vid pågående möte, utan kommer upp för beslut, i
oförändrat skick, vid ett möte längre fram.
Försöksvotering
Om någon begär votering, som innebär omröstning med räkning, frågar alltid mötesordföranden om mötet
kan godkänna en försöksvotering. Om mötet accepterar detta, görs en omröstning med handuppräckning,
med eller utan röstsedel. Någon rösträkning förekommer inte. Om så mötesordföranden har svårt att
avgöra vilket förslag som fått flertalet röster, eller om någon mötesdeltagare begär räkning, så görs
omröstningen om med handuppräckning eller namnupprop och rösterna räknas.
Justering: protokoll, röstlängd, talarlista, yrkanden
Ordet justera betyder i mötessammanhang kontrollera och rätta till, korrigera, granska och godkänna. När
ett protokoll är justerat av vald justerare, betyder det att protokollet är kontrollerat och överensstämmer
med vad som föregått på mötet.
Att röstlängden justeras innebär att mötet delges hur många röstberättigade som prickats av vid en viss
tidpunkt, så om en omröstning med räkning sker, vet alla hur många röster som kan avges. Om mötets
arbetsordning så medger, kan ordföranden efterhand ta upp röstlängden för justering då mötesdeltagare
kan ha lämnat alternativt fler tillkommit.
När proposition/streck i debatten begärts, justeras alltid talarlistan först. Se proposition.
Justering av yrkanden görs när ett möte är redo för beslut. Mötesordföranden går då igenom de framlagda
yrkandena, frågar mötesdeltagarna om de är rätt uppfattade och därmed är yrkandena justerade.
Jäv
Personer som väljs till samma styrelse, eller skall väljas till styrelse, valberedning, revisorer i klubben bör
inte tillhöra samma familj eller ha någon nära-anhörig-relation eftersom jävsituationer då kan uppstå.
Exempel: Hustrun i en familj väljs som klubbens ordförande. Mannen står på förslag att väljas som en av
revisorerna. Detta är då olämpligt eftersom mannen då kommer att granska frågor som hustrun arbetat
med och haft ansvar för.
41
Kontrapropositionsvotering
Kontra betyder mot och proposition i denna bemärkelsen, betyder förslag, votering är omröstning, alltså
är kontrapropositionsvotering detsamma som motförslagsomröstning.
Om fler än två förslag ställs mot varandra i en röstning med acklamation (ja-rop), och någon begär
votering, används kontrapropositionsvotering eller motförslagsomröstning.
Förslagen ställs två och två mot varandra i en form av utslagningsomröstning och slutligen finns endast
två förslag kvar till själva ”finalen”.
Majoritet
Majoritet betyder flertal eller röstövervikt.
Med enkel majoritet menas att minst hälften av mötets röstberättigade måste stödja ett förslag för att det
ska bli mötets beslut.
Med relativ majoritet menas att om fler än två förslag ställs emot varandra, blir det förslag som får flest
röster också mötets beslut.
Med kvalificerad majoritet menas att ett beslut måste stödjas av fler röstande än hälften.
Exempel: I vissa föreningar krävs exempelvis 2/3 av de röstberättigade för beslut om en extra medlemsavgift.
Motion
När en medlem vill ha någon ändring eller tillägg till verksamheten till stånd, till exempel stadgeändring,
kan medlemmen skriva en motion (förslag), till årsmötet. Motionen sänds till styrelsen som tillsammans
med ett eget yttrande över motionen är skyldig att överlämna den till årsmötet för beslut.
Proposition – Streck
När någon begär proposition, betyder det att den vill ha streck i debatten, det vill säga debatten ska
avslutas och mötet gå till beslut.
När proposition – streck är begärt, skall ordföranden justera talarlistan och inkomna yrkanden.
Innan talarlistan och inkomna yrkanden justeras, ges möjlighet för mötesdeltagarna att teckna sig på talarlistan, samt anmäla eventuella yrkanden som de kommer att lägga.
Därefter klubbas justeringarna och ingen talare som inte står på den justerade talarlistan får ordet, även
om han så begär. Och ingen talare kan lägga något yrkande som inte finns på yrkandelistan, även om
talaren står på den justerade talarlistan.
Remiss
Remiss är ett förslag som skickas för utredning och/eller utlåtande över en viss fråga.
Votering
Votering är en omröstning där rösterna räknas. Votering kan ske öppet, med handuppräckning eller namnupprop, men om någon av mötesdeltagarna så begär, ska votering ske slutet, det vill säga med röstsedlar.
Jmf votering med försöksvotering.
Återremiss
När ett ärende återremitteras, betyder det att ärendet skickas tillbaka för omarbetning, för att i ett annat
skick återkomma och tas upp till behandling vid möte längre fram.
Jmf med bordläggning.
42
Att verka som förtroendevald inom SKK-organisationen
Ett engagemang i en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation som SKK, ställer krav på den som
engagerar sig. Krav såsom kunskap om organisationens stadgar, uppbyggnad och verksamhetsidé.
Arbetet i den ideella organisationen bygger på frivilliga åtaganden grundade på gemensamma
intressen. För att kunna nå framgång med arbetet i organisationen och därmed också främja det
gemensamma intresset, är det av största vikt att allt arbete bedrivs i en positiv anda. Att allt vi gör
och vill göra är insatser för att föra organisationen framåt, stärka den och göra den än mer
attraktiv för de som ännu står utanför.
Rollen som förtroendevald
Svenska Kennelklubben, SKK, är en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation. Som förtroendevald har
du därför en central roll när det gäller att påverka och forma organisationens framtid. Du har rätt att bli
bemött med respekt för dina åsikter – oavsett om du arbetat i styrelsen, deltagit i valberedningen eller
varit revisor i många år eller om du nu har ditt första förtroendeuppdrag.
Som förtroendevald är du en del av SKKs ansikte utåt och det är därför din skyldighet att du är
insatt i organisationen, dess verksamhet och roll i samhället.
Alla förtroendevalda måste, förutom att vara medlem i föreningen vilket bör vara en självklarhet, också
dela den målsättning och inriktning föreningen uttalar i stadgar och verksamhetsidé. En ordförande, kassör, styrelseledamot, redaktör eller vilket uppdrag den förtroendevalde blivit utsedd till, kan aldrig
betrakta ”sitt” uppdrag på ett sådant sätt att det är just ”mitt” område, ”mina” pengar, ”min” tidning och
så vidare. Det är helheten som gäller och hela styrelsen har hela ansvaret under verksamhetsåret.
Som förtroendevald är du vald av föreningens medlemmar. Att vara förtroendevald är precis som ordet
låter: ett förtroende. Det förtroendet prövas av medlemmarna på årsmötet via dels föreningens
årsberättelse, dels via fråga om ansvarsfrihet. De av styrelsen tillsatta förtroendeuppdragen, till exempel
kommittéer eller arbetsgrupper, granskas fortlöpande av styrelsen under verksamhetsåret.
Styrelsens ansvar och uppgifter
Din viktigaste uppgift som förtroendevald är att medverka till att SKK-organisationen utvecklas positivt, i
enlighet med stadgar och gemensamma policydokument. En viktig förutsättning för att uppnå detta, är att
du som förtroendevald är klar över din roll och dina uppgifter i styrelsen.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för verksamhet, ekonomi och i förekommande fall personal. Detta förutsätter såväl omdöme som mod att ibland fatta svåra beslut. Styrelsens ansvar gäller samtliga ledamöter
och det innebär att styrelsen som helhet står till svars för fattade beslut. Endast protokollförda
reservationer fritar enskild ledamot från ansvar. Styrelsens ansvar prövas genom att årsmötet beslutar om
ansvarsfrihet för den avgående styrelsen.
Mål och utvärdering
Att kontinuerligt ange mål, följa upp och utvärdera verksamhet är styrelsens viktigaste uppgift för att påverka föreningens utveckling. Tydliga mål ska fastställas exempelvis när det gäller verksamhetens kortoch långsiktiga utveckling.
Styrelsen upprättar inför varje årsmöte en verksamhetsplan.
Verksamhetsplanens mål ska formuleras på så sätt att de lätt kan följas upp och utvärderas. Den årliga
verksamhetsberättelsen är styrelsens beskrivning över i vilken grad verksamhetens mål har uppfyllts. Den
samlade kunskapen om verksamhetens utveckling ligger sedan till grund för styrelsens beslut om förändringar, nya mål och omprioriteringar.
43
Styrelsens arbete
Att åstadkomma ett öppet och effektivt arbetsklimat är den nyvalda styrelsens första uppgift. Redan inledningsvis bör man därför fastslå styrelsens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, mötesformer, utbildning
av styrelsens ledamöter, et cetera. Risken är annars att ”man jobbar på som man alltid gjort”.
Ett sätt att underlätta styrelsens arbete är att kommittéer eller arbetsgrupper utses som planerar och utför
vissa uppdrag. Det kan gälla föreningens tidning, webbsidor, utställningsverksamhet, med mera. Även om
någon getts ett uppdrag, så är det fortfarande styrelsen i sin helhet som har huvudansvaret.
Som förtroendevald måste du inse att en stor del av arbetet görs mellan styrelsemötena. Se till att i god tid
få dagordning och beslutsunderlag för det som ska behandlas på mötet. Att på förhand sätta sig in i
frågorna och väga olika argument mot varandra innebär att du aktivt kan bidra med dina synpunkter på
mötet, vilket är en förutsättning för goda beslut.
De beslut som fattas bör alltid formuleras så att det inte råder någon tvekan om innebörden. Detta för att
undvika missämja och onödiga diskussioner. Tydliga protokoll är ett effektivt redskap för att följa upp
tidigare fattade beslut. I och med att ett protokoll är justerat är det att betrakta som offentligt.
Föreningens styrelse kan till sig adjungera för verksamheten viktiga medlemmar, alternativt ge i uppdrag
till medlem/medlemmar vissa arbetsuppgifter, som till exempel utställningsansvar, tidningsredaktör,
webb-administratör, lokalområdesansvar, fastän dessa medlemmar varken sitter i styrelsen eller är valda
av årsmötet. Dessa medlemmar svarar då inför styrelsen hur de sköter sina uppdrag.
Än en gång och det är viktigt att komma ihåg - styrelsen är ytterst ansvarig för all verksamhet
mellan årsmötena.
Ordförandens roll
Ordföranden är arbetsledare för styrelsen och företräder oftast styrelsen även utåt. Ordföranden måste
delegera uppgifter och ansvar så att alla förtroendevalda görs delaktiga i styrelsearbetet. Det är viktigt
med en arbetsfördelning inom styrelsen, där även andra ledamöter än ordförande, kassör, sekreterare kan
få konkreta uppdrag.
Att företräda föreningen
Det är lämpligt att styrelsen redan på ett tidigt stadium lägger fast rutiner för ledamöternas möjlighet att
agera talesmän för föreningen. Det här handlar om att styrelsen värnar om sin gemensamma integritet och
sammanhållning.
Det är också viktigt att man kommer överens om vilket mandat enskilda ledamöter har, när det gäller att
företräda föreningen i olika utåtriktade sammanhang, exempelvis i pressen eller gentemot lokala politiker.
Lojalitet med fattade beslut
Att olika åsikter bryts mot varandra är ett naturligt inslag i styrelsearbetet och ofta en förutsättning för
kloka beslut. Självklart har man alltid rätt att hävda sin uppfattning, men när ett beslut väl är fattat, är det
ett krav att samtliga ledamöter solidariskt sluter upp bakom detta.
Årsmötet
Vid årsmötet redovisas det föregående verksamhetsåret, samtidigt som förutsättningarna för innevarande
år ges i form av verksamhetsplan och budget. Årsmötet tar också ställning till frågan om ansvarsfrihet för
styrelsen för det gångna året och väljer de nya ledamöter som ska ingå i styrelsen.
Den valda styrelsen tillträder omgående under förutsättning att valparagrafen blivit omedelbart
justerad.
Valberedningen
Valberedningens uppdrag är att föreslå förtroendevalda till styrelsen. Att hitta rätt personer till olika
uppdrag förutsätter att valberedningen känner till organisationens behov och kan bedöma människors
personliga kvalifikationer. Det är också viktigt att inte försätta styrelsens ledamöter i jävsituationer.
Därför ska man undvika att välja in flera medlemmar av en familj i samma styrelse; att exempelvis
ordförande och revisor eller kassör och revisor tillhör samma familj är direkt olämplig. Valberedningen
måste också tänka på att
44
styrelsen ska fungera som ett kollektiv. Sist men inte minst gäller det att få människor att ställa upp, vilket
inte alltid är enkelt. Därför är det viktigt att de arbetar kontinuerligt under hela verksamhetsåret med
attförbereda de val som skall föreläggas årsmötet.
För att man en gång blivit invald i en styrelse är det inte självklart att man föreslås till omval.
Valberedningen måste här kunna agera med fasthet och integritet – och alltid ha organisationens
bästa för ögonen.
Ekonomi
Årsmötet och styrelsen bär det yttersta ansvaret för de ekonomiska beslut som fattas. Tydliga regler och
rutiner för hur ekonomin hanteras är viktigt för att effektivisera verksamheten och undvika misstag eller
till och med oegentligheter. Det är i detta sammanhang av största vikt att komma ihåg att aldrig blanda
ihop ”privat” ekonomi med föreningens.
Styrelsens ansvar för ekonomin
För att en realistisk budget ska kunna upprättas och skälig medlemsavgift tas ut av medlemmarna, fordras
att föreningen har en genomtänkt verksamhetsplan att utgå ifrån. En sådan plan innefattar allt ifrån möteskostnader till tidningsutgåvor och abonnemang av olika slag.
Att sätta sig in i föreningens ekonomi är kanske den uppgift som en ny styrelseledamot upplever som svårast. Ekonomin påverkar så gott som alla beslut, därför är det av avgörande betydelse att du kontinuerligt
kan överblicka det ekonomiska läget i föreningen. Det är också viktigt att du kan göra jämförelser bakåt i
tiden för att kunna bedöma föreningens ekonomiska utveckling.
Som förtroendevald är det med andra ord såväl en rättighet som en skyldighet att skaffa sig insyn i
föreningens ekonomi. Du som är ny i styrelsen har rätt till en grundlig genomgång av det ekonomiska
läget och de rutiner som gäller i föreningen. För dig som är erfaren styrelseledamot är det viktigt att bidra
till att göra de nya ledamöterna införstådda i hur ekonomin fungerar.
En av de första punkterna på dagordningen för styrelsen efter årsmötet är att fastställa rutiner för
ekonomihanteringen exempelvis teckningsrätt, fullmakter med mera och för den ekonomiska
rapporteringen från kassören till styrelsen.
Revision
Årsmötet väljer revisorer i enlighet med stadgarna. Revisorerna är en viktig del i varje förenings
demokratiska säkerhets- och kontrollsystem. En central del av revisorernas arbete är att granska
föreningens verksamhet, räkenskaper och ekonomi. Revisorerna har årsmötets – och därmed
medlemmarnas – uppdrag att följa styrelsens förvaltning (verksamhet och ekonomi) av föreningen.
Att som revisor både ha en stödjande och granskande funktion gentemot styrelsen kan ibland innebära en
svår balansgång. Direkt efter årsmötet bör revisorerna upprätta en plan för sitt arbete. För att kunna utföra
sitt arbete skall revisorerna ta del av samtliga underlag och styrelseprotokoll. Ett sätt att underlätta arbetet
är att kvartals- och/eller halvårsrevisioner genomförs. Revisorerna avger inför varje årsmöte en revisions
berättelse som utgör deras slutdokument över granskningen av verksamhetsåret.
45
Checklista för förtroendevalda
Det är mycket viktigt att den som är förtroendevald lämnar ifrån sig material och handlingar som tillhör
föreningen till sin efterträdare eller till annan förtroendevald i föreningen som anses lämplig vid tillfället.
Detta för att arbetet ska kunna fortgå utan störningar och att den dokumentation som handlingarna utgör
finns kvar för historiska ändamål.
Denna checklista är en hjälp när förtroendevalda byta ut i en förening. Listan är dock inte heltäckande,
utan bör använda sitt sunda förnuft i hur man hanterar övergången från en person till en annan.
I samband med överlämnandet är det bra att man noterar vad som lämnas samt att den som tar emot materialet kvitterar detta på listan. Man behåller därefter varsitt exemplar av listan.
Följande bör man komma ihåg att återlämna:
Alla förtroendevalda
• Nycklar till klubbstuga och andra nycklar som tillhör föreningen
• Kontorsmaterial såsom brevpapper, kuvert, skrivmaterial, toner, frimärken, stämplar
• Blanketter som är unika för föreningen, till exempel domarprotokoll, auktorisationsbevis, anmälningsblanketter
• Maskiner och teknisk utrustning etc. som tillhör föreningen
• Annat material som tillhör föreningen, till exempel gåvor, priser, standar och fanor.
• Domarkompendium
• Trycksaker såsom årsböcker och/eller rasdokument.
• Inloggningsuppgifter, koder och dylikt gällande hemsida och funktionsknuten e-post.
Ordförande
• Ordförandeklubba
• Fullmakter, avtal etc.
• Teckningsrätt på klubbens konton måste avslutas och ändras.
Kassör
• Kontoplan
• Verifikat
• Huvudböcker
• Bokslut
• Kontoutdrag plus- och bankgiro
• Inventarielista
• Övrigt bokföringsmaterial
• Handkassa
• Skuldebrev
• Lagfarter
• Arrendeavtal
• Försäkringsbrev
• Bankcheckar
Sekreterare
• Protokoll i original
• Korrespondens (in- och utgående skrivelser)
• Avtal i original
• Årsmöteshandlingar
• Skuldebrev
• Lagfarter
• Arrendeavtal
• Övriga handlingar
46
7.
Flik 7
Auktorisering av jaktprovsdomare
47
Flik 7
2012 01 20
SSF riksstyrelse eller dess AU auktoriserar jaktprovsdomare på förslag av respektive lokalklubb.
Person kan föreslås för auktorisation som













Är medlem i någon av SSF:s lokalklubbar
Bedöms vara lojal till klubbens provregler, tolkningsanvisningar och SSF:s målsättning
Har god erfarenhet av fågeljakt med skällande fågelhundar
Har god kunskap av hundsport allmänt
Är hederlig och omdömesgill
Genomgått utbildningens tre steg inom en tidsrymd av två år.
Fört hund till pris på jaktprov (medverkat på jaktprov som hundförare på egens eller annans
hund).
Steg 1.
Genomgått av lokalklubb genomförd teorikurs. (Lokalklubb inom SSF:s organisation).
Steg2.
Två godkända aspiranttjänstgöringar där samtliga moment utom förnyat skall och finnande i
träd har bedömts. Kan göras som fingerat prov för provledare/erfaren domare.
Domarprov skall pågå minst 2 timmar med lånad eller provledarens/erfarne domarens hund.
Aspiranttjänstgöring kan också fullgöras vid ordinarie prov om provledaren bedömer att så är
lämpligt.
Anmälan om domarprov skall göras till lokalklubbs utsedda utbildningsledare som utser
provledare/domare för provet. Domarprovets resultat tillgodoräknas ej hunden.
Minst en av de två godkända aspiranttjänstgörningarna ska vara på ett fingerat domarprov.
Steg 3.
Aspirant skall ha deltagit på ett ordinarie provs kollegium. (För att få en inblick i hur olika
situationer kan tolkas och bedömas).
Examination får inte genomföras om det föreligger jäv mellan provledare/domare och aspirant.
De två godkända aspiranttjänstgöringarna skall göras för två olika provledare/domare.
Vid aspiranttjänstgöringen omfattas aspirant av samma bestämmelser som tjänstgörande
domare. Aspirant skall själv smyga fram på ståndskall och bedöma hundens prestation, samt
föra eget bedömningsprotokoll och upprätta självständigt protokoll, som skall redovisas och
godkännas av provledaren/domaren.
Det är lokalklubben som har ansvaret för att domaraspiranten är klar för auktorisation. Att en
aspirant genomfört och fått godkänt i ovanstående kriterier, innebär inte att han/hon per
automatik ska auktoriseras. Lokalklubbens utbildare och provledare/domare som genomfört
utbildningen ska lämna ett utlåtande över aspirantens lämplighet som domare, detta lämnas till
lokalklubbens styrelse som har att ta ställning till ev. mer utbildning, mer jaktrutin eller en
begäran om auktorisation till SSF:s riksstyrelse.
Två-års regeln:
Domare som under två provsäsonger ej dömt på jaktprov. (Ex. Domare dömer under
säsong 2010-2011. Faller då för två-års regeln om han/hon inte dömt på jaktprov vid
utgången av provsäsongen 2012-2013, alltså 2013-03-30).
Tre-års regeln:
Domare som under tre provsäsonger ej dömt på jaktprov. (Ex. Domare dömer under
säsong 2010-2011. Faller då för tre-års regeln om han/hon inte dömt på jaktprov vid
utgången av provsäsongen 2013-2014, alltså 2014-03-30).
48
Domare som inte dömt på två år, måste genomgå ny teorikurs/teorigenomgång för att få döma det
tredje året. Denna kan göras genom att delta på av en lokalklubb arrangerad teorikurs eller genom en
teorigenomgång med en lokalklubbs utbildningsledare. Sker utbildningen eller genomgång i annan än,
den egna lokalklubben åligger det domaren att informera sin egen lokalklubb så att auktorisationen
aktiveras. Domare får ej döma innan detta skett.
Domare som inte dömt på tre år, får ej döma på jaktprov.
Lokalklubben begär till SSF:s styrelse vad gäller tre-års fall om domaren skall få sin auktorisation vilande
eller om domaren skall avauktoriseras.
Vilande auktorisation innebär att domaren finns kvar i SSF:s domarregister, men med klar markering på
att han/hon ej får döma på jaktprov. En auktorisation kan vara vilande högst två år, därefter ska
utbildning genomföras eller domare avauktoriseras.
Avauktorisation innebär att domaren skall sända in sitt domarkort och stryks från SSF:s och SKK:s
domarlistor.
Det åligger lokalklubbarna att ha uppföljning av vilka domare som faller under två respektive tre-års
regeln.
Medlemskap:
Jaktprovsdomare skall vara medlem i SSF eller motsvarande nordisk klubb för att få döma på jaktprov.
Jaktprovsdomare från Norge eller Finland som vill döma i Sverige skall till SSF:s sekreterare skicka in
giltigt domar-ID från sitt hemland samt sitt personnummer VIKTIGT.
SSF:s sekreterare ansöker då hos SKK om ett Svenskt domar-ID, som meddelas domaren.
Domare som ej löst medlemskap under en hel provsäsong och trots en påminnelse inte löst
medlemskap skall avauktoriseras av SSF:s styrelse.
Det åligger lokalklubbarna att kontrollera medlemsstatus på tjänstgörande domare samt att informera
sina domare om detta.
Den enskilde domaren har dock fullt egenansvar för att kontrollera sin domarstatus innan dömning på
jaktprov, annars kan tredje part, hundägaren drabbas.
Avauktorisation:
Lokalklubb kan till SSF:s styrelse lämna skriftlig framställan på begäran om avauktorisation av
jaktprovsdomare där lokalklubbs styrelse finner skäl för avauktorisation. Som skäl kan föreligga domares
underlåtenhet att delta på av SSF eller lokalklubbs domarkonferenser, domarutbildningar, kollegium
eller att följa god domaretik.
Skäl till avauktorisation kan föreligga om domare ej följer av SKK fastslagna etiska regler för SKK
funktionärer.
Detta behandlas och avgörs i förekommande fall av SKK.
Aktivering av vilande auktorisation:
Jaktprovsdomare kan få sin vilande auktorisation aktiverad efter att ha genomgått ny teorikurs.
För jaktprovsdomare som inte dömt enligt gällande provregler (fem-års period) erfordras dessutom en
aspiranttjänstgörning på ett fingerat domarprov eller ordinarie jaktprov.
Aktivering sker efter ansökan från lokaklubben.
Återauktorisation av avauktoriserad jaktprovsdomare:
Kan ske efter lokalklubbs begäran till SSF. Domare skall då ha genomgått teoriutbildning, två godkända
aspiranttjänstgöringar samt ej vara under disciplinär åtgärd från SKK eller SSF.
49
2012-05-30
Domar- och Provledar utbildning efter genomförd provregelrevidering.
Utbildning av domare/provledare i lokalklubbarna skall i huvudsak ske genom särskilt anordnad
utbildning/ar.
Dessa ska då geografiskt och tidsmässigt planeras och placeras att så många som möjligt av
lokalklubbens domare/provledare kan delta på en anordnad utbildning.
Anordnad utbildning ska ledas av lokalklubbens utbildningsledare. Denna ska ha genomgått av
SSF anordnad provdomarkonferens på de nya reglerna.
Lokalklubbarna ska till SSF:s sekreterare sända in uppgifter på vilka domare/provledare som
deltagit.
Domare/provledare får ej tjänstgöra på prov före det.
Kompletterande utbildning.
Detta gäller utländska domare och enstaka lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på
anordnad utbildning.
Provledare som utbildats på anordnad utbildning och registrerats hos SSF har här auktorisation
på att utbilda utländska domare och lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad
utbildning.
Sådan kompletterande utbildning kan hållas eftermiddag/kvällen före prov.
Registrering av de domare som deltagit på sådan utbildning före prov skall senast 10 dagar
efter provet skickas in till SSF:s sekr.
Provledare som utbildat är ansvarig för att detta sker både på utländska och lokalklubbs
domare.
För sent inkommen registrering kan innebära att provet stryks, och att utbildningen får göras
om.
En kompletterande utbildning är endast för ett fåtal deltagare per tillfälle och får ej ersätta
Tjänstgörande provledare kan här ta in någon av lokalklubbens utbildningsledare som leder
utbildningen.
50
8.
Flik 8
Auktorisation/utbildning av provledare och
utbildningsledare
51
Flik 8
2001-09-19
Tillsättande av provledare.
Provledare utses av riksstyrelsen eller dess AU, på förslag av lokalklubb.
Den som förslås till provledare skall:








Vara medlem i någon av SSF:s lokalklubbar.
Bedöms vara lojal till klubbens provregler, tolkningsanvisningar och SSF:s målsättning.
Ha god erfarenhet av fågeljakt med skällande fågelhundar.
Ha god kunskap av hundsport allmänt.
Vara hederlig och omdömesgill.
Betryggande erfarenhet som jaktprovsdomare.
Tidigast under det fjärde året som jaktprovsdomare ha tjänstgjort tre gånger för två olika
provledare vid ordinarie jaktprov.
Ha gjort tjänstgöringen under de två senaste jaktprovssäsongerna och under de regler som
gäller vid tillsättandet.
Den provledare/domare som aspiranten tjänstgjort för, skall avge skriftligt utlåtande/godkänna
tjänstgöringen.
Som hjälpmedel i utbildningen finns av provregelkommittén framtaget utbildningsmaterial i Word och
PowerPoint.
Provledare som inte tjänstgjort på 3 år, som jaktprovdomare eller provledare eller
utbildningsledare, avauktoriseras.
Det är endast SSF styrelse som har den befogenheten.
52
2012-05-30
Domar- och Provledarutbildning efter genomförd provregelrevidering.
Utbildning av domare/provledare i lokalklubbarna skall i huvudsak ske genom särskilt anordnad
utbildning/ar.
Dessa ska då geografiskt och tidsmässigt planeras och placeras att så många som möjligt av
lokalklubbens domare/provledare kan delta på en anordnad utbildning.
Anordnad utbildning ska ledas av lokalklubbens utbildningsledare. Denna ska ha genomgått av
SSF anordnad provdomarkonferens på de nya reglerna.
Lokalklubbarna ska till SSF:s sekreterare sända in uppgifter på vilka domare/provledare som
deltagit.
Domare/provledare får ej tjänstgöra på prov före det.
Kompletterande utbildning
Detta gäller utländska domare och enstaka lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på
Provledare som utbildats på anordnad utbildning och registrerats hos SSF har här auktorisation
på att utbilda utländska domare och lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad
utbildning.
Sådan kompletterande utbildning kan hållas eftermiddag/kvällen före prov.
Registrering av de domare som deltagit på sådan utbildning före prov skall senast 10 dagar
efter provet skickas in till SSF:s sekr.
Provledare som utbildat är ansvarig för att detta sker både på utländska och lokalklubbs
domare.
För sent inkommen registrering kan innebära att provet stryks, och att utbildningen får göras
om.
En kompletterande utbildning är endast för ett fåtal deltagare per tillfälle och får ej ersätta
Tjänstgörande provledare kan här ta in någon av lokalklubbens utbildningsledare som leder
utbildningen.
53
2012-05-30
Utbildningsledare
Utbildningsledare auktoriseras av SSF riksstyrelse på begäran från lokalklubb.
Lokalklubb kan ha en eller flera utbildningsledare, dessa sköter utbildning av nya provdomare
samt utbildning av provledare efter genomförd provregelrevidering.
Utbildningsledare ska vara erfarna auktoriserade provledare och ha mycket god kännedom om
våra jaktprov och provregler samt vilket regelverk som gäller för ansökan, genomförande och
redovisning av jaktprov.
54
9.
Flik 9
Arrangemang av ordinarie och rörliga jaktprov
55
20070317
Regelpärmen flik 9
20120619 avseende ”Flyttning av ansökt prov”
Instruktion för arrangemang av ordinarie jaktprov
Ansökan
Ansökan om ordinarie jaktprov skall göras skriftligt till riksstyrelsen senast 1 februari det år provet skall äga rum.
Arrangör
Lokalklubb kan utse enskilda medlemmar som arrangör av ordinarie prov.
Gentemot riksklubben är dock respektive lokalklubb alltid ansvarig arrangör.
Annonsering / tillkännagivande/offentliggörande
Proven skall alltid tillkännages i Ståndskall nr 2, men aldrig tidigare och där ska framgå:
- tidpunkt för provet.
- vem som kan lämna upplysningar om provet.
- till vem anmälan skall sändas.
- till vem startavgiften skall sändas och hur stor den är.
Proven får tillkännages på hemsidorna efter den 15 juni.
Anmälan
Anmälan ska göras skriftlig senast 14 dag före provet och är bindande. Hundägare som anmält sin hund ska få:
- bekräftelse på sin anmälan.
- upplysningar om var samlingsplatsen ligger.
- tidpunkt för lottning av provområden, domare och startordning.
Turordning gäller, om inte lokalklubben angivit annat i sin annons.
Domare och provledare
Arrangören kallar domare och provledare.
Bedömningskort och jaktprovsprotokoll
Arrangören tillhandahåller bedömningskort och jaktprovsprotokoll. Bedömningskortet skall vara så fullständigt
ifyllt som möjligt med de händelser som skett. Detta för att provledaren skall kunna göra en likvärdig bedömning
av alla hundar på provet. Provledaren fyller i jaktprovsprotokollet. Efter kollegiet överlämnar provledaren en kopia
av bedömningskortet och den blåa delen av jaktprovsprotokollet till hundägaren. Behåller den gröna delen av
jaktprovsprotokollet och skickar original av bedömningskortet och del blå och gula delen av jaktprovsprotokollet till
lokalklubbens sekreterare, som sänder de delar som ska till registrerarna – gula delen och kopia bedömningskortet.
Sekreterarna skickar kopior på bedömningskorten till avelskommittén och provregelkommittén.
Kollegium
Kollegiet fastställer poäng och pris. Kollegiet utgörs av provledaren, närvarande domare samt elever och aspiranter.
Kollegiet sammankallas av provledaren efter avslutad provomgång/dag eller senast sju dagar efter sista provdagen.
Aspiranter ska redogöra för sin bedömning före provledarens föredragning.
Lottning
Lottning av startordning, provmarker och domare sker under provledarens ansvar.
Till lottningen inbjudes deltagande hundägare och domare.
Provområdena
Provområdena upprättas av arrangören. Arrangören ansvarar för att kartor finns över provområdena åt så väl
hundförare som domare. Arrangören ansvarar vidare för att provområdenas gränser är lätta att hitta.
Uteblivna deltagare
Anmäld deltagare som ej kommer till anmäld start har att erlägga full startavgift och domarearvode,
om ej giltigt skäl föreligger. Som giltigt skäl räknas:
- att hunden har insjuknat, styrks med veterinärintyg.
- att tik börjat löpa.
- vid hinder för provets genomförande på grund av annan omständighet, över vilken arrangerande klubb eller
hundägare enligt lokalklubbens styrelses mening ingen kan råda.
Är startavgift redan erlagt i ovan fall, så återbetalas den till hundägaren.
Flyttning av ansökt prov
Flyttas provet till annan tidpunkt eller plats ska ny ansökan inges till riksstyrelsen och efter dess godkännande en ny
annonsering göras. Se nästa sida: Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov
Avvikelse från denna instruktion
Avviker arrangör från denna instruktion på ett sådant sätt att riksstyrelsen anser det kan äventyra förtroendet för
provverksamheten, kan riksstyrelsen ifrågasätta fortsatta arrangemang från den klubben.
56
Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov
SSF
2011-12-15
Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov för skällande
fågelhundar.
Vid svåra yttre förhållanden och ej påverkbara händelser, finns möjlighet att flytta ett ordinarie jaktprov.
Flytt kan gälla till annan provort och/eller datum.
Råd och anvisningar:
 Begäran om flytt kan bara gälla ordinarie nationella jaktprov för skällande fågelhundar.
 Begäran om flytt ska ställas till någon av provregelkommitténs tre ordinarie ledamöter, som har
delegation från SSF riksstyrelse, att var och en för sig fatta beslut om flytt.
 Begäran skall vara skriflig och skall innehålla:
Uppgifter om vilket prov som avses flyttas samt ny provplats och/eller datum.
Anledning till flytten.
Vilka hundar som var anmälda till ursprungsprovet.
Vilka hundar som erbjudits start på ursprungsprovet.
Vilka hundar som kan beredas start på nya provplatsen och/eller datum.
 Begäran av ”Akut” natur där det inte finns tid för ovanstånde, kan då göras via telefonkontakt.
Skriftlig begäran enligt ovan ska då skickas in snarast möjligt i efterhand.
Regler:
 Hundar anmälda till ursprungsprovet (Antagna och reserver) har förtur. Finns plats för fler
hundar kan nya anmälningar tas in. Att man kan ta in nya anmälningar ska läggas upp på
www.tradskallare.se under Nyheter.
 Stående annons ska av Riksstyrelsen införas i Ståndskall med texten:
Ordinarie jaktprov kan vid svåra yttre förhållande och ej påverkbara händelser, komma att
flyttas vad gäller ort och/eller datum. Om det då uppstår möjlighet att ta in fler anmälningar,
ska detta läggas ut på www.tradskallare.se under ”Nyheter”. Detta kan ske med kort varsel.
Jaktprovsintresserade medlemmar hittar dagsfärsk info om flyttat prov enligt ovan. Eller
genom att ta kontakt med provledare för det prov man är intresserad av.
 Innebär flytten att färre hundar än till ursprungsprovet kan beredas start, skall uttagning göras
enligt vad som står i § 6 Bestämmelser för jaktprov med skällande fågelhundar.
 Sker begäran i så god tid att det finns möjlighet att gå ut med ny annons i Ståndskall nr 3 eller 4
skall detta göras och nya anmälningar kan tas in. Hundar anmälda till ursprungsprovet har dock
företräde.
 Provregelkommittén lämnar sammanställning till Riksstyrelsen över vilka prov som flyttats samt
anledning till flytten.
57
Att beredas plats vid jaktprov.
Paragraf tre.
Paragraf tre förestavar de krav som ställs för att en hund ska få delta vid jaktprov. Men även
om hunden och dess ägare uppfyller de krav som paragrafen föreskriver ger det ingen
automatisk rätt till start vid jaktprov. Och vad som nämns i samband med punkten J avser
närmast anmälan och upplysningar som lokalklubben utfärdar, exempelvis till vem anmälan
sänds, tid och plats för lottning o.s.v.
Paragraf sex.
Däremot reglerar paragraf sex begränsning av antal deltagare när överanmälan föreligger.
I paragraf sex nämns bl.a. följande. Vid nationella prov, såväl ordinarie som rörliga prov,
gäller turordning efter inkommen anmälan. Lokalklubbens hundar kan dock äga företräde.
Kravet är att vid utannonsering av prov och anmälningsmottagare, skall förfarandet
tillkännages. I annat fall galler turordning efter inkommen anmälan oberoende av
lokalklubbstillhorighet.
Ordinarie prov med nationell status.
Helt utrett är, att vad som avses i andra meningen i provbestämmelsernas § 6, är när mer
normala förhållanden råder. Men det ska exempelvis inte gynna den hundägare som lämnar
in anmälan till samtliga ordinarie prov så fort han erhållit Ståndskall nr. 2. Så är det aldrig
tänkt och det är inte heller provbestämmelsernas mening, att allt ska kunna liknas vid ett
abonnemang for att kunna delta vid samtliga eller nästintill samtliga ordinarie jaktprov i en
lokalklubb under en provsäsong och andra ska inte kunna ifråga komma, utan ställas åt
sidan.
I de fall en hund genomfört exempelvis fyra prov och en annan hund har inte kunnat beredas
plats. Så strider det inte mot provbestämmelserna eller dess andemening och det kan inte
betraktas som fel, att den sist nämnda hunden vid ett dylikt tillfälle bereds plats vid ett prov i
stället för den först nämnda. Under förutsättning att aktuell anmälan till provet inkommit i
förskriven tid.
Efteranmälan får endast beaktas när samtliga hundar som omfattas av anmälan som
inkommit i föreskriven tid kunnat beredas plats.
Ovanstående förändra dock inte lokalklubbarnas rätt, att ge lokalkubbens hundar företräde
vid prov inom den egna lokalklubben när överanmälan föreligger, detta ska som tidigare
meddelas ske vid utannonsering av prov.
SSF:s målsättning är naturligtvis att samtliga medlemmar i en lokalklubb i möjligaste mån
ska beredas plats vid jaktprov. Om så sker och med ledning av vad som nämnts här ovan
kan vi inte se att någon större orättvisa förekommit, utan det hela bidrar till en bättre
fördelning av provtillfällen för alla medlemmar, då ett större antal individer kan beredas plats
och det bidrar även på sikt till en bredare avelsbas och även att upprätthålla SSF:s
förtroende hos medlemmar och främst hos dom kan känna sig åsidosatt, för dom finns
också. Den erfarenheten har vi fått efter samtal från olika medlemmar som helt enkelt känner
sig utestängda och både övervägt och vissa har lämnat sin lokalklubb. Så ska det naturligtvis
inte vara.
Regelkommittén
Thore Öhgren eu.
58
SSF
Lokalklubbarna
Fågelprov för lajka
Ni har erhållit förslag från Kjell Welam om Lajkamästerskap på fågel 2004.
Enligt SKK:s utställnings- och championatbestämmelser kan Lajka erövra
jaktchampionat på fågel – se sid 47.
Vad gäller utställningschampionat för Lajka krävs lägst 2:a pris på jaktprov för skällande
fågelhund eller att hunden är Svensk Jaktprovschampion.
Då endast SSF utbilda och auktoriserar jaktprovsdomare för skällande fågelhundar kan/får
vi inte utestänga lajkan från våra prov om hundägaren uppfyller kraven i § 3 bestämmelser
för jaktprov med skällande fågelhundar
Med andra ord de måste vara välkomna under samma regler som övriga medlemmar.
Jokkmokk 2004 07 11
SPECIALKLUBBEN FÖR SKÄLLANDE FÅGELHUNDAR
enligt uppdrag
Krister Mattsson
sekreterare
59
Flik 9
2012-06-19
Regler för rörliga prov
Kravet för att arrangera rörliga prov
Lokalklubben skall kunna erbjuda minst sex provdagar på utlysta prov per jaktprovssäsong.
Rätt till start
S Jch eller hund som erövrat två 1:a pris vid rörliga jaktprov, äger ej rätt till start på rörliga jaktprov.
Anmälan
Anmälan skall göras till den lokalklubb där provet geografiskt genomförs och till av den
lokalklubben utsedda provledaren.
För prov inom annan lokalklubbs verksamhetsområde krävs att en överenskommelse
träffats mellan berörda lokalklubbar, att så kan ske.
Anmälan skall göras skriftligen minst 3 dagar före provet.
Provdag skall fastställas senast dagen före avsedd provdag vilket meddelas provledaren.
Skulle provet inte kunna genomföras av olika anledningar, får hundägaren meddela ny tid
efter överenskommelse med domaren, men det får inte inskränka på andra prov.
Blir inte provet då genomfört, flyttas hundägaren till ny kö. Vid det tillfälle att samma hund
anmälts flera gånger, blir bara den första anmälan medtagen tills alla då anmälda har haft
chansen.
Det kan uppstå problem med avstånd för domare anskaffandet och hundägaren avstår provet av den
anledningen.
Då gäller samma regler som ovan. Hundägaren skall också då erbjudas ny start så snart det går.
Skillnaderna i provtillfällen och domareavstånd får inte avvika allt för mycket för de enskilda hundägarna
i klubben. Hundägaren kan ha önskemål om tidsgränser för provet, vilket kan tillmötesgås om det finns
möjlighet.
Kölistor
Vid anmälan sätts alla på en eller flera kölistor. Det kan få förekomma flera listor inom en klubb
beroende på geografiska aspekter, men att klubben har ansvaret för att turordningen skall följas så långt
det går inom hela klubben.
Provledaren
Provledaren är den som har det fulla ansvaret för provets genomförande, både tillsättande av domare
samt att provet genomförs enligt gällande regler.
Oftast är det domarna som har kontakt med hundägarna och försöker få ut dem på prov, vilket är
främjande av verksamheten, men det är alltid provledaren som tillsätter och godkänner domare.
Kollegium
I kollegiet ingår provledaren och en vice provledare, plus tjänstgörande domare.
Kollegiet skall avhållas snarast, men senast inom en månad från första provdag.
Kollegiet kan göras genom telefonmöte.
Uppstår tolkningsproblem, kan det krävas ett sammanträffande.
Domarna
Lokalklubbarna ska ge alla domare möjlighet att döma prov per provsäsong.
Införande av rullande domarlistor kan vara en möjlighet.
Provmarker
Hundägaren är alltid ansvarig för anskaffande av provmark.
Kvalificering till tävlingar
Resultat från rörliga prov är inte kvalificerande till skallkungen.
60
Komplettering 2010-09-10
Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov
Skokloster 2010-09-09
Till
Specialklubben för Skällande Fågelhundar.
Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov
När det gäller domare som under sin tjänstgöring uppträder alkoholpåverkade, alternativt
har sådan promillehalt i blodet att det överstiger den halt som faller under straffansvar i
en civilrättslig process, så gäller otvivelaktigt att en sådan förseelse leder till avstängning,
alternativt avauktorisation.
Domare inom SKK-sfären faller alltid under tjänstgöring under SKKs Etiska riktlinjer och
regler för domare vid alla typer av klubbarrangerade uppdrag.
När det gäller provdeltagare så äger provledningen rätten att utesluta en deltagare från
start om det finns synliga eller andra uppenbara tecken på alkoholpåverkan. Sådana
tecken kan till exempelvis vara ostadig gång, sluddrigt tal eller att deltagarens andedräkt
ger i från sig stark alkoholdoft.
Varje domare eller provdeltagare ska självfallet beakta, dels den skada som bibringas
klubbens verksamhet, dels jägarkårens rykte i allmänhet, om det skulle uppdagas att
domare/deltagare under ett jaktprov uppträtt alkoholpåverkade.
För deltagarnas del gäller också SKKs Allmänna bestämmelser;
"Det åligger deltagare att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller
motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer, samt att på prov inte agera på sådant
sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller
uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare."
Svenska Kennelklubbens Jakthundkommitté
Kjell Bräster
sekreterare
61
10.
Flik 10
Regler för Skallkungen; Skallkungen genom tiderna
62
Flik 10
2012-06-19, Revidering antal startande enl. fullmäktige beslut 2012-04-21, anmälningsavgift och
förtydligande text. Gäller från och med 2012-09-17
Tävlingsregler för Skallkungen – SM.
Rätt att deltaga i finalen.
Förra årets skallkung och en hund från varje lokalklubb, under förutsättning att de är
kvalificerade enligt nedan. Alltså 11 hundar plus fjolårssegraren. Titelförsvararen ersätts inte vid
dennes frånfälle.
Skallkungen gäller endast för svenskägda hundar.
Kvalificering till final.
Den hund som vid ordinarie jaktprov for skällande fågelhundar i den lokalklubb ägaren tillhör, har
uppnått högsta poäng av de som önskar deltaga, vid lika poäng avgör andra provet. Har bara en
hund ett andra prov är den kvalificerad. Vid fortfarande lika, skall den yngsta
hunden äga företräde. Kvalificeringstiden räknas till och med helgen 14 dagar före
skallkungstävlingen, de prov som går därefter är kvalificerande till nästa års skallkung, utom
själva skallkungstävlingen som inte ar kvalificerande.
Anmälan.
Anmälan till finaltävlingen görs av respektive lokalklubb. Anmälan skall vara skriftlig och
sändas till arrangerande klubbs sekreterare. Anmälan ska ha inkommit senast tisdagen,
12 dagar före finaltävlingen. I anmälan anges deltagande hundars namn, reg. nr, kön, ras, föräldrar,
ägare med adress och telefonnummer, samt poäng och plats för kvalificeringen.
Använd gällande anmälningsblankett utställning och jaktprov.
Anmälningsavgift
Anmälningsavgiften på 2000 kr inbetalas till arrangerande klubb på de tolv kända hundarna. Avgiften
skall vara arrangerande klubb tillhanda 14 dag före tävlingen. Arrangerande klubb
sänder ut faktura c:a sex veckor före tävlingen
Tävlingsform.
Tävlingen äger rum under två dagar, där varje hund ska genomföra ett prov vardera dagen.
Som bedömningsgrund gäller SSF:s jaktprovsbestämmelser och tolkningsanvisningar.
Vinnare.
Vinnare och skallkung blir den hund med högsta poäng vid en av de två genomförda proven.
Vid lika poäng vinner den hund med bästa andra prov. Ar deltagarna fortfarande lika, vinner
yngsta hunden.
Avbrutet prov.
Avbryter en deltagare en finalomgång har densamme aven brutit finaltavlingen och blir utan
resultat. Detta gäller endast då deltagaren själv begärt att få bryta tävlingen, inte på grund
av uteslutning enligt reglerna.
Startordning.
Samtliga deltagare startar samtidigt på av provledaren fastställd tidpunkt. Med start avses att
hundarna släpps.
Provområden.
Antalet provområden bör vara flera än deltagande hundar. Provområde, som visar sig ha
betydande avvikande fågeltillgång, bytes ut mot reservområde till nästa provomgång.
Provområdets gränser ska vara tydligt markerade på de av arrangören tillhandahållna kartorna.
Gränserna ska vara lättorienterade. Provområdets början och slut längs vägar ska markeras
med skyltar. Vägvisaren eller domaren är ansvarig for att provgruppen hela tiden vistas inom
rätt område. Provområdena fördelas genom lottning. Ingen deltagare får prova samma
område båda dagarna.
Provledare
Tjänstgörande provledare på Skallkungen skall vid svårare tolkningsfrågor konsultera
provregelkommittén för att så långt som möjligt undvika protest mot provresultat.
63
Flik 10 sid 2
2012-06-19
Provledare.
Provledare med reserv utses av riksstyrelsen på förslag av arrangerande lokalklubb.
Domare.
Samtliga domare kallas av arrangerande lokalklubb. Pa grund av finalens viktiga karaktar,
bör arrangerande lokalklubb i möjligaste mån endast kalla rutinerade domare.
Fördelning av domare.
Domarna fördelas på provområdena, innan lottning av hundar sker. För detta ansvarar
provledaren. Provledaren bör ta hänsyn till domarens eventuella lokalkännedom och utnyttja
denna. Domare bör döma på samma provområde båda dagarna. Om domare anses som
jävig till någon hund, lottas denna hund tidigt i lottningen, för att kunna få tillfälle att dra ny
lott.
Domares och provledares hund.
Får ej deltaga.
Kollegium.
Provledare och för respektive prov tjänstgörande domare utgör tillsammans kollegium.
Efter fastställd prislista, genomfors resultatredovisning.
Ekonomi.
Kostnaderna för finaltävlingen fördelas lika per hund. Denna summa debiteras sedan den
lokalklubb där hundägare är medlem. Reseersättning och ersättning för uppehälle under
finaltavlingen och under resa till och från, utgår ej från arrangerande klubb.
Endast de ofrånkomliga kostnaderna som för domare och tjänstgörande personal, lokaler
samt tryckning av material skall uttaxeras. Kostnader för priser får ej belastas deltagarna.
Specificering av kostnaderna skall alltid tillsändas de deltagande lokalklubbarna så snart
som möjligt efter tävlingen, senast 30 dag efter sista tävlingsdag. Med specificerad räkning
menas att varje kostnad ska redovisas för sig. Målsättningen är också att hålla kostnaderna
nere på en rimlig nivå. Som t ex inte for dyrbart boende eller matanskaffade.
Arrangör.
Skallkungsfinalen arrangeras av lokalklubb tillhörig SSF på uppdrag av riksstyrelsen.
Lokalklubb som tidigare arrangerat tävlingen, bör inte ånyo erbjudas arrangemanget förrän
övriga lokalklubbar haft erbjudandet om detta, Upprättad turordning för skallkungen skall i
mojligaste mån hållas. Endast om lokalklubb ej kan arrangera tävlingen, går erbjudandet till
nästkommande klubb på listan.
Arrangören ansvarar för:
 att det finns prisvärdig logi for deltagarna och domare,
 att det finns tillräckligt många provområden,
 att det finns kartor och tävlingsprogram,
 att det finns färdigställda prislistor, jaktprovsprotokoll, och tävlingsprogram.
 att prislistorna och protokollen omedelbart sändes till SSF:s resultatansvarig och en kopia
av varje till SSF:s sekreterare.
Turordning av skallkungen.
Mellansverige
Medelpad
Nedre Norrbotten
Ångermanland
Norrbottens KI
Jämtland
Gävleborg
Västerbottens Lappmark
Övre Norrbotten
Västerbattens Kustland
Sydsverige
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024. osv
Reportage och bilder till Ståndskall och SSF:s hemsida åläggs arrangören. Bilderna ska vara
tillgängliga för de tidningar som så begär.
64
Skallkungar genom tiderna.
År/resultat
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
1986
1985
1984
1983
1982
1981
1980
1979
1978
1977
1976
1975
1974
1973
1972
1971
1970
1969
1968
1967
Bild Hund/ägare
S 20027/2006 Sörlidbäckens Chili Äg Göran Hellström
S 12669/2005 Akroyd´s Piiri Äg: Bengt Stenberg
S 12669/2005 Akroyd´s Piiri Äg: Bengt Stenberg
S 46342/01 Sörlidbäckens Kita Äg: Peter Persson,
S 46342/01 Sörlidbäckens Kita Äg: Peter Persson,
S 28689/99 Våtsjöbergets Kita Äg: Roger Nilsen, Mossboda
S 24597/95 Kolgårdens Arja äg: Roger Hellgren
S 28952/97 SJCH, SUCH, NUCH Tapion Paras Äg: Bengt Persson Sollefteå
S 28952/97 SJCH, SUCH, NUCH Tapion Paras Äg: Bengt Persson Sollefteå
S 51532/94 SUCH Rakki Äg: Stefan Eriksson, Vännäs.
S 32055/92 Ailatis Jack Äg: Anders Larsson, Ransta
S 59480/93 Råsjöskogens Bamse Äg: Anders Näslund. Färila.
S 26701/92 Ukkos Sisu Äg: Jarmo Paananen, Vallentuna.
S 27289/93 Utterdalens Pexi Äg: Per-Erik Rubinsson; Lycksele.
S31778/91 Rahan Taiko Äg: Rolf Eriksson. Bureå
S28343/88 Malmbackens Mikko Äg: Kjell Pettersson, Torpshammar
S43559/88 Ricko Äg: Bengt-Erik Göransson; Svenstavik
SF 6223/86 Piki Äg: Tommy Olsson, Arvidsjaur
Bild S 62280/86 Lennek Jätkä Äg: Kent Sköld, Riddarhyttan
S 25193/88 Tapion Pukko Äg: Ulla-Britt Öhgren, Storuman
Bild S38826/84 Nalle Äg: Lars Arne Larsson, Kypisjärvi
Bild S38826/84 Nalle Äg: Lars Arne Larsson, Kypisjärvi
S24611/85 Riippu Äg: Leif Kristoffersson, Malgomaj
S 34294/84 Jenny Äg: Börje Andersson, Hede
SF21949/79 Riika Äg: Bertil Holmström, Lycksele
S54407/80 Nicke Äg: Ingemar Stenberg, Glöte
S36317/81 Raiku Äg: Kent Renlund, Malmberget
S08043/76 Åkes Rulle Äg: Rolf Lundgren; Malå
S58285/73 Ukkos Zilva Äg: Stig Brännvall, Harads
S00479/75 Röjbackens Sampo Äg: Bengt Gillstedt, Torsby
S20661/74 Finnskallets Satu Äg: Bertil Holmström, Lycksele
S17948/71 Nappe Äg: Nils Öhman, Haparanda
S29934/71 Ukkos Penu Äg: Stig Brännvall, Harads
S29934/71 Ukkos Penu Äg: Stig Brännvall, Harads
SF11569/68 Siriklin Sippi Äg: K G Ekroos, Skinnskatteberg
S22658/65 Raija Äg: Kurt Öhlund, Älvsbyn
S22658/65 Raija Äg: Kurt Öhlund, Älvsbyn
S08356/69 Ukkos Rippe Äg: Kjell Rosberg, Sorsele
Bild SF10923/63 Dolly Äg: K G Ekroos, Skinnskatteberg
SF00615/64 Aljo Teri Äg: Henry Karlsson, Holmsund
S11111/66 Fenno Lukas Äg: Tore Sjöberg, Mockfjärd
S20014/65 Mätsämiehen Anu Äg: Rune Samuelsson
S14449/63 Tornedalens Ukko Äg: Rune Samuelsson, Gällivare
Poäng
75
82
94
79
78
85
72
79
75
83
79
91
86
78
74
75
82
74
72
75
71
74
68
69
82
73
72
80
87
88
76
79
78
70
67
75
65
85
89
85
80
84
87
65
11.
Flik 11
Regler för Nordiska Mästerskapen
66
Flik 11.
1998-01-16
kompl. 2009-10-14
Nordiska Mästerskapen.
Regler för Nordiska Mästerskapen för skällande fågelhundar.
§1.
Tävlingen hålls varje år som ett tvådagars internationellt prov, varvid det tävlas om bästa nationslag,
samt titeln Nordisk Mästare.
I lagtävlingen räknas det sammanlagda resultatet av varje hunds bästa resultat. 1 Vinnare och
Nordisk Mästare blir den hund som erhållit den högsta poängsumman under ett av de två proven.
Vid lika poäng, vinner den hund som har bästa andraprov. Är hundarna fortfarande lika vinner den
yngsta hunden.
§2.
Tävlingen arrangeras turvis i Finland, Sverige och Norge. Turordningen kan ändras enligt
gemensam överenskommelse.
§3.
Antal hundar begränsas till 12 st. i nationslaget tävlar dock 3 förhandsanmälda för varje land. Alla
hundar, också reservhunden, har möjlighet att vinna titeln Nordisk Mästare och att erövra cacit under
bada dagarna.
§4.
Varje lands specialklubb väljer sina hundar självständigt och ombesörjer anmälan för de fyra
hundarna, och av vilka tre som deltager i lagtävlingen.
§5.
Arrangörslandets provregler gäller för provet och mästerskapen. De tävlande länderna ställer
domare till förfogande, om de visar sig nödvändigt.
§6.
Information om tid och plats utsändes till de tävlande länderna senast en månad före tävlingen.
§7.
Anmälningsavgift uttages inte för de deltagande hundarna, när tävlingen går i Finland eller Sverige.
När tävlingen går i Norge har de möjligheten att begära anmälningsavgift på grund av NSFN:s
mindre storlek i jämförelse med de andra länderna. Anmälningsavgiftens storlek bestäms mellan
de tävlande Iänderna i förhand. Arrangörerna svarar för kostnaden för arrangemanget.
Hundägarna står för rese- och andra kostnader.
Tävlingen hålls som vanligt prov utan extra arrangemang.
§8.
Reglerna för Nordiska Mästerskapen gäller för fem år, från 1997, men kan ändras efter behov, när
alla länder är eniga om ändringen.
Seppo Savola.
Ordf SPJ.
Birger Backebjörk
Ordf SSF
Per Korsmo
Ordf NSFN
Gällande från sept. 1997. (Originalet finns påskrivet)
1
Se regeluppdatering 2008-12-06; ref skrivelse 2009-02-09 från Thore Öhgren till SPJ, Finland nedan.
67
Flik 11.
1998-01-16
kompl. 2009-10-14 och 2010-06-04
2009-02-09.
Till
Finska Spetshundsklubben.
Nordiskt Mästerskap och landskamp.
Som svar på ert förslag till justering av regler för den del som handlar om Landskamp i
samband med Nordiskt Mästerskap för Skällande Fågelhundar får SSF lämna följande svar.
Frågan har behandlats av SSF:s riksstyrelse vid sammanträde2008-12-06 i Åsele.
SSF ställer sig positiv till en justering av reglerna enl. följande, att varje lag ska bestå av fyra
hundar, varav de tre bästa resultaten för varje lag räknas in i slutsummeringen för lag resultat.
Thore Öhgren, eu.
Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen
Arrangerande lokalklubb ska till rikstyrelsens kassör redovisa samtliga fakturor och kvitton på
kostnader man begär ersättning för. Dessa skall vara noggrant specificerade vad kostnaden
gäller.
Arrangerande lokalklubb ska till riksstyrelsen inkomma med en budget på kostnad av
arrangemanget vid ansökan om att få arrangera NM.
Reseersättning till de från Sverige deltagande ekipagen utgår med faktiska kostnader enligt
skattefria ersättningen, med ett takbelopp på 7000.- att fördelas mellan de startande utifrån
reslängd.
68
12.
Flik 12
SSF:s instruktion för avelsråd
69
Rutiner för avelsrådens redovisning till riksstyrelsen.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Att en gång om året redovisa
Vilka täckhundar som finns till förfogande,
Vilka parningar som är gjorda
Parningar som man avrått.
Vilka och hur många som gjort förfrågningar.
Tiden som man avsätter för rådgivning.
Nya EP-fall om det är möjligt.
EP-tal på rekommenderade parningar.
Att arbeta i enlighet med RAS avseende avelsarbete.
Redovisa patella förekomst.
Redovisa tandstatus.
Eventuellt ta fram statistik på resultat från utställningar.
70
13.
Flik 13
SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning
71
SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor
72
73
Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer
74
Flik 13
2012-06-19
Rutiner för avelsrekommendation, Finsk spets
Allmän Avelspolicy
Till avel endast använda hundar som är såväl fysiskt som mentalt friska individer.
En individ skall ej ha för många avkommor efter sig. Beräkning för individens påverkan av effektiv
avelsbas och inavelsgrad för rasen som helhet skall ingå som en faktor i avelsrådgivningen.
Detta innebär att utnyttjandet per individ i aveln måste anpassas till registreringstalen och den effektiva
avelsbasen. Hanhunden skall ej ha fler avkommor än SSF:s riksstyrelse beslutat om. Max 20% (helst ej
över 10%) under sin livstid av antalet registrerade valpar per år. Som ett exempel vid ett registreringstal
på 600 valpar/år. Max 60 avkommor.
Motivering:
För många valpar efter en individ leder till en smalare avelsbas vilket gör det svårare att gå vidare med
avkommor efter en sådan. Följderna av detta skulle resultera i en ökad inavelsgrad för rasen i sin helhet
och det är något som skall undvikas.
Beräknat epilepsital skall ingå som en faktor vid täckhundsanvisning.
Beräkning av inavelsgrad på 5 generationer för tänkt avkomma skall beräknas och max vara 6,25% men
gärna under 2 % och helst under 1%.
Omparning rekommenderas normalt inte. Bara om det blir ett litet antal valpar(1-2 st) i första
kombinationen eller att samtliga valpar(1-3 st.) är tikar eller hanar. Vidare skall minst hälften helst alla
avkommorna i kombinationen vara undersökta vad gäller patella och tandstatus innan omparning
rekommenderas. Man väger också in i vilken mån tidigare kombination blivit meriterad.
En mycket viktig faktor för avelsråden är att ta sig tid och föra en dialog med tik eller hanhunds
ägarna och i den mån det är möjligt informera hundägarna om bakgrunden till sjukdoms bilden på
hundarna.
Hälsoprogram för Finskspets.
Epilepsi:
Individ som själv har epilepsiliknande anfall skall ej andvändas i avel
Individ vars ena eller båda föräldrar har haft epilepsiliknande anfall skall ej användas i avel.
Individ som har helsyskon med epilepsiliknande anfall skall ej användas i avel.
Individ som lämnat avkomma med epilepsi-liknande anfall i två parningskombinationer, skall ej
användas mer i avel.
Motivering: Hanhund med lågt epilepsital(ep-tal) används ju till en del tikar med högre ep-tal, för att få
ner ep-talet hos avkomman. Om täckhunden lämnat avkomma med
epilepsiliknande anfall rekommenderas den endast till tikar med lägre ep-tal. Ger även dessa
kombinationer avkomma med epilepsiliknande anfall är risken stor att täckhunden nedärver anlaget
starkt.
Till tik med högt ep-tal rekommenderas hanhundar med lågt ep-tal.
Om det trots detta ger avkommor med epilepsiliknande anfall är risken stor att tiken nedärver anlaget
starkt.
Risker för epilepsi hos avkomma i en parningskombination skall beaktas innan parning görs.
75
Detta sker genom att hänsyn till ep-nedärvare skall tas i 5 led bakåt. Vidare skall beräkning av ep-tal för
tiken och hanhunden ingå som en faktor vid val av täckhund.
Men man ska inte enbart stirra sig blind på ep-talet utan ta mera hänsyn till blodslinjen.
Hanhund eller tik som har ett ep-tal som överstiger 1,8 ges ingen rekommendation.
Tik/hane med ep-tal mellan 1,5-1,8 bör användas i avel med stor försiktighet. Tik med ep-tal mellan 1,51,8 bör/ska ej paras med hane med ep-tal överstigande 0,8. Följande tabell för ep-tal ligger till grund för
detta:
0,1 - 0,3
0,8
- 1,5 - 1.8 Mycket bra
Bra
Nöjaktig Undvika Ej rek.
Bakgrunden till detta är hämtat från Finska Spetshundsklubbens egna rekommendationer runt
användningen av ep-talen.
Patellaluxation:
Hanhund/tik skall vara undersökta innan parning görs.
Individ med patellafel skall ej användas i avel
Individ med helsyskon som har patellafel bör undvikas i aveln.
Vid användning undersök alla avkommor efter individen innan vidare avel.
Beakta även nedärvare av patellafel i tidigare led. (5 led)
Individ som lämnat avkommor med patellafel i 2 parningskombinationer skall ej användas mer i avel.
Motivering: Tikägare med hög patellarisk rekommenderas hanhundar med låg patellarisk. Om det trots
detta ger avkommor med patellafel är risken stor att tiken nedärver anlaget starkt.
För att bedöma täckhundars eventuella nedärvning av dolda defektanlag är det önskvärt
Att täckhund ej användas i mer än 3-5 kullar innan undersökningsresultat av avkommer är känt.
Uppfödare/hanhundsägare rekommenderas att försöka att få alla avkommor patella och tandstatus
undersökta vid ett års ålder.
Överklagan:
Om en hund vid patellaundersökning befunnits ha notering om patellaluxation, kvarstår
Undersökningsresultatet i SKK:s register till dess överklagan gjorts.
Överklagan skall ske skriftligen till SKK:s veterinäravdelning. Den nya undersökningen
skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, vilken före undersökningen skall informeras om att
undersökningen avser överklagande av tidigare diagnos.
Tandstatus:
Individ med fler än fyra tänder borta skall ej användas i avel.
Vid avel med individer som saknar 1-4 tänder, används helst fulltandade individer som motpart.
Beakta även tandbortfall i tidigare led (5led)
Regler för avelsrekommendation Finsk spets
Hanhund
Minst 2:a pris på jaktprov i jaktklass.
Helst utställningsmeriterad
ID märkt
Knäledsundersökt utan anmärkning av godkänd veterinär fr.o.m. 970101
Godkänt tandstatusintyg.
Godkänt testikelintyg om hanen ej är utställningsmeriterad.
Ägaren skall ha inlämnat ifylld täckhundsblankett, sjukdomsenkät samt foto på hunden.
Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor har hunnit utvärderas. Förslagsvis 3-5
kullar sedan vila i 2-3 år.
Samt i övrigt följa hälsoprogram och allmän avelspolicy för Finsk spets.
76
Tik
Helst vara jaktprovs och utställningsmeriterad
Skall vara ID-märkt
Knäledsundersökt utan anmärkning av godkänd veterinär fr.o.m.970101
Godkänt tandstatusintyg
Beräknat epilepsital för tiken skall ingå som en faktor vid val av täckhund.
Svara på frågor angående tikens förtjänster och brister (jaktligt och exteriört)
Täckhunds anvisning gäller endast för aktuellt parningstillfälle, vid utebliven parning skall ny
rekommendation göras.
Ej haft mer än fyra kullar tidigare
Ej haft för täta kullar (fler än två kullar inom 12 mån, skall alltid vila minst 12 mån, före nästa valpning.
Tiken får inte vara för ung, skall uppnå 2 års åder vid beräknad valpning. 63 dagar före valpning (RAS)
Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar samt ha friskintyg från veterinär.(SKK).
Tik som uppnått 7 års ålder och ej tidigare fött valpkull skall ej paras.(SKK)
Samt i övrigt följa hälsoprogram och allmän avelspolicy för Finsk spets.
Valpar
Skall vara ID-märkta, veterinärbesiktigade, vaccinerade samt avmaskade innan de
Lämnar uppfödaren. Veterinärintyg får vara högst 7 dagar gammalt.
Valphänvisning
Avelsråden anvisar täckhundar till uppfödaren som skall redovisa till valphänvisaren
Vilken hane som uppfödaren använt innan parningen hänvisas till valpköpare.
Sedan har uppfödaren ansvar att meddela valphänvisaren om det blivit valpar.
Hänvisning sker i turordning som de kommer in, oavsett vem som är köpare eller uppfödare.
Dessa rutiner har varit ute på remiss hos SSF:s Lokalklubbar under hösten 2008, justerades efter
synpunkter från en lokalklubb.
Rutinerna fastlogs därefter av SSF:s Riksstyrelse att börja gälla 2008-11-04.
77
2012-06-19
Riktlinjer för öppenhet angående hälsostatus för avelsråden SSF.
Gäller för Finsk Spets i Sverige.
Epilepsi:
Vad gäller de hundar som idag medgett offentlighet på gamla och nya blanketter för hälsostatus får
hundens namn utlämnas vid förfrågan om täckhund. Blanketten ska då vara inskickad av hundägaren,
för att följa SKK:s Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer, punkt 4:
Vid personliga kontakter och information om enskilda djur eller kombinationer ska avelsfunktionären
endast vidarebefordra säkerställda uppgifter om djuren eller deras avkomma. I övriga fall ska
avelsfunktionären hänvisa till hundägaren, som enligt grundreglerna alltid ska lämna sanningsenliga
och fullständiga uppgifter om sina hundar.
Säkerställda uppgifter är av hundägaren ifylld och inskickad hälsoenkät och i förekommande fall blankett
om EP-Liknande anfall.
I övrigt vad gäller hundar där hundägaren kryssat för att informationen inte är offentlig, där ska inte
detta avtal brytas. Hundägaren bör dock uppmanas att inkomma med en ny ifylld blankett: ”Anmälan
om EP-liknande anfall” på den blankett som gäller för respektive ras, utan sekretess.
Dock har man möjligheter i dessa fall att ge information om i vilka blodslinjer man sett en ökad risk för
EP i den efterfrågade parningskombinationen.
Även grunden för dessa uppgifter måste komma från uppgifter från hundägarna. Det får aldrig bygga på
uppgifter som ej är styrkta av hundägaren.
EP-tal:
Avelsråden redovisar till:
Tikägaren, vilket aktuellt EP-tal den egna tiken har vid en rekommendation.
Tikägaren, respektive kombinations aktuella EP-tal vid en rekommendation.
Tikägaren, respektive hanhunds aktuella EP-tal vid en rekommendation.
Täckhundsägaren, vid förfrågan tikens och kombinationens aktuella EP-tal vid en
rekommendation.
Valpköpare, vid förfrågan, valpens aktuella EP-tal vid en utförd rekommenderad parning.
Hundägare som vill veta hundens aktuella EP tal för evt. fortsatt meritering och avel.
Parningar ej anvisade av avelsrådet
Tikägaren, vilket aktuellt EP-tal den egna tiken har.
Tikägaren, kombinationens aktuella EP-tal under förutsättning att tikens och hanhundens
tal är under gränsvärdet.
Tikägaren, hanhundens aktuella EP-tal.
Täckhundsägaren, vid förfrågan tikens och kombinationens aktuella EP-tal under
förutsättning att tikens och hanhundens tal är under gränsvärdet.
Valpköpare, vid förfrågan, valpens aktuella EP-tal.
Tik eller hane vars EP tal överskrider gränsvärdet avrådes från parning.
Man bör eftersträva att avkommorna i en tänkt parningskombination inte får höga Ep tal.
Vilket ligger i både tik och handhundsägares ansvar.
Observera! EP-tal är en färskvara och är en del av riskbedömningen för epilepsi. Beräkningen sker helt
manuellt, Avelsråden har i Sverige till skillnad mot Finland inget dataprogram som underlättar detta
arbete, vilket innebär att beräkningar på parningar är tidskrävande.
78
Patella luxation:
Resultat från undersökta hundar presenteras på SKK:s hemsida under länken Hunddata.
Alltså är det offentliga uppgifter.
Tandstatus:
Delges vid utställningar till hundägaren samt nämns i den öppna kritiken av domaren till alla närvarande,
det skrivs även ner det antal tänder som domaren anser att hunden saknar i kritiken, alltså är även detta
offentliga uppgifter.
79
2012-06-19
Rutiner för avelsrekommendation, Norrbottenspets
Avelspolicy
SSF:s avelspolicy syftar till att:
1. Bibehålla den sunda ras som Norrbottenspetsen är i dag.
2. Bredda rasens avelsbas för att trygga den genetiska mångfald som är en förutsättning för rasens
fortsatta utveckling.
3. Utveckla rasens jaktliga egenskaper som skällande fågelhund.
4. Utveckla rasens exteriör.
Avelsutnyttjande
Allmänt gäller SKK:s grundregler för avel och uppfödning.
Till avel rekommenderas endast hundar som är såväl fysiskt som mentalt friska individer.
Hälsoprogram
ÖGONLYSNING
Båda föräldradjuren skall vara ögonlysta inom 12 månader före parning.
KATARAKT
Individ med konstaterad ärftlig eller misstänkt ärftlig katarakt får inte användas i avel.
PRA
Individ med PRA skall ej användas i avel.
Förälder och helsyskon till individ med PRA skall ej användas i avel.
Risk för PRA hos avkomma i en parningskombination beaktas innan parning görs. Kända anlagsbärare i 5
generationer beaktas.
Täckhundsanvisning
Tre grader av rekommendering används;
Parningen rekommenderas: Parningen uppfyller alla kriterier gällande riktlinjer och anses föra rasen
framåt.
Parningen sker i samråd med avelsråden: Parningen uppfyller inte alla kriterier men samråd har skett
med avelsråd och parningen uppfyller grundläggande kriterier så som inavelsgrad, sjukdomsbild etc. (se
nedan), och bedöms inte vara negativ för avelsarbetet. Det kan t.ex. vara användande av omeriterad
hanhund2.
Parningen avvisas: Strider mot SKK- grundregler, sjukdomsbild, ålder, inavelsgrad, överskridande av
antal avkommor eller barnbarn, avvaktan på utvärdering av första kullar etc. medför att parningen
avvisas.
2
Det är osannolikt att alla uppfödare kommer att anpassa sig till eventuella krav som ställs på avelsdjur, utan
parningar som enligt riktlinjerna ej kan rekommenderas kommer att ske. Det är önskvärt att även dessa parningar
går via avelsråden. Förutom att man kan undvika hög inavelsgrad och uppenbart olyckliga kombinationer, är det
bra om avelsråden har kännedom om den avel som bedrivs inom rasen.
80
-
-
-
-
-
-
-
-
Till tik anvisas om möjligt tre alternativa hanhundar.
Täckhundsanvisningen gäller endast för aktuellt parningstillfälle. Vid utebliven parning skall ny
anvisning göras.
För att bibehålla den sunda och friska ras Norrbottenspetsen är inriktas avelsarbetet på en
breddning av avelsbasen. Detta uppnås genom begränsning av enskilda individers användning i
avel samt att inavelsgraden skall hållas så låg som möjligt i parningskombinationerna och får
inte överstiga 2,0 beräknat på 5 generationer.
Hanhundarnas påverkan på effektiv avelsbas och inavelsgrad på rasen som helhet skall ingå som
en faktor vid val av anvisade täckhundar. I dagsläget används många hanhundar i avel, vilket är
bra för att undvika framtida inavelsproblem. Det finns inget skäl att frångå detta.
Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor hunnit utvärderas. Med tanke
på rasens låga numerär bör för närvarande täckhund inte användas i mer än 2-3 kullar innan
utvärderingsresultat av avkommor är känt. Utvärdering sker via uppvisande av goda kvalitéer på
utställning och jaktprov. Om ingen avkomma från de första två eller tre kullarna är startad på
jaktprov eller utställning, bör man var försiktig med vidare användning. Det är i så fall bättre att
ta en annan hane. Är däremot helsyskon till den aktuella hunden meriterad på jaktprov och
utställning, kan man använda den ytterligare någon gång, eftersom det talar för att det finns
anlag för god jaktlig förmåga.
Tikens och hanhundens exteriöra och mentala egenskaper beaktas i tänkta
parningskombinationer. Ej förstärka svagheter utan kompletterande partners väljs i möjligaste
mån.
Restriktiv hållning för rekommendation skall gälla för omparningar, om inte första kullen blev
väldigt liten, 1-2 valpar. Det är bättre för framtiden att ha olika kombinationer, eftersom urvalet
blir större och inavelsgraden kan hållas lägre.
Vid användning av finska hundar skall det finnas minst tre led registrerade i stamtavlan. Hundar
med korta stamtavlor skall användas med försiktighet. Om ingen vidare intypning sker behövs
ingen långsiktig strategi utöver allmän försiktighet.
Kända eller misstänkta anlagsbärare av PRA får inte förekomma på fars- och morssidan inom 5
generationer på tänkt avkomma
Avkomma efter hund med epilepsi och föräldrar till sjuk hund skall inte användas i avel. Hel eller
halvsyskon skall inte paras innan 4 års ålder (se bilaga 1).
Tik och hanhundsägare rekommenderas att kolla patella innan parning, förslagsvis i samband
med ögonlysning (ej krav). Det sker tidigast vid ett års ålder. Detta bör pågå under några år för
att få ett grepp på hur vanligt förekommande det är inom rasen.
Om andra allvarliga misstänkt ärftliga sjukdomar dyker upp (cancer i tidig ålder, höftledsfel etc.)
bör man minska användandet eller göra uppehåll med avel på misstänkt sjuka eller ärftligt
belastade hundar tills man vet mer om utbredning och ärftlighet.
81
Krav för täckhundsanvisning
Hanhund
-
-
-
Bör ha erövrat pris på jaktprov, helst 2:a pris. Hanhund kan även förekomma på täckhundlista
om jaktstart skett, med moment som ser bra ut, dock utan att pris uppnåtts. I vissa fall kan unik
eller särskilt intressant stamtavla medföra att hanhund kvalificerar sig för listan. Situationen är
en annan då tikägaren själv föreslår hanne som är omeriterad. Parningen kan då ske i samråd
med avelsråden.
Bör helst vara utställningsmeriterad.
Skall vara ID-märkt.
Tandstatus enligt rasstandard.
Skall ha godkänt testikelintyg.
Skall vara ögonlyst inom 12 månader före aktuell parning.
Hanhunden skall ej ha fler avkommor än vad SSF riksstyrelse beslutat om. F n max 30% (helst ej
över 20%) av en genomsnittlig årsproduktion av valpar under sin livstid. Riktvärde för detta är
max 30 valpar.
Avkommor efter helsyskon bland hanhundarna skall beaktas, och uppnå max 40 %.
Barnbarn skall också beaktas om ”linjen” blir flitigt använd.
Antalet avkommor justeras kontinuerligt i förhållande till registreringstalen.
Ägaren skall inlämna hanhundblankett, sjukdomsenkät, årligen kopia av ögonundersökning samt
foto av hunden.
En hanhund skall vara minst 2 år gammal innan rekommendation kommer på fråga.
Max tre kullar får tas innan 3 års ålder.
Tik
-
-
Bör helst vara jaktprovs- och utställningsmeriterad.
Efter 2-3 kullar sker utvärdering av valpar via uppvisande av goda kvalitéer på utställning och
jaktprov. Finns inga meriter skall uppfödare upplysas om detta inför ev. fortsatt avel. Avel kan
då ske i samråd med avelsråden men ej nödvändigtvis med rekommendation, särskilt om inte
tiken själv har goda meriter.
Skall vara ID-märkt.
Skall vara ögonlyst med godkänt resultat inom 12 månader före parning.
Tandstatus enligt rasstandard.
Tikägaren skall ha lämnat svar på frågor angående tikens förtjänster och brister (jaktligt,
exteriört och mentalt) via tikblankett.
Ej haft mer än fyra kullar tidigare.
Ej haft för täta kullar (vid två kullar inom 12 månader skall tiken vila i minst 12 månader före
nästa valpning).
Vid första parning ej paras tidigare än att tiken fyllt två år vid valpningen.
Tik fyllda sju år skall ges 10 månaders vila efter valpning samt ha friskintyg från veterinär
utfärdat före parning.
Valphänvisning
- Valphänvisning sker endast till uppfödare som fått täckhund anvisad av SSF:s avelsråd.
- Uppfödaren skall rapportera till avelsråden vilken hanhund som denne avser att använda innan
hänvisningar börjar göras.
- Vid hänvisning lämnas endast officiella uppgifter såsom exempelvis stamtavla, meriter, centralt
registrerade veterinäruppgifter och liknande, om tik resp. hane ut.
- Vid hänvisning lämnas uppgifter om samtliga planerade parningar i den turordning som
tikägarna rapporterat in val av hanhund, oavsett vem som är köpare eller uppfödare.
Valpleverans
- Valpar levereras vid 8 veckors ålder och skall vid leveranstillfället vara veterinärbesiktade, IDmärkta, vaccinerade och avmaskade. Veterinärtintyget får vid leverans vara högst 7 dagar
gammalt.
82
2012-06-19
Att tänka på som uppfödare.



















Kontakta avelsrådet. Varje enskild täckhundsanvisning gäller bara för det aktuella
parningstillfället.
Planera parning i god tid. Skicka in tikblankett med begäran om hanhund helst ca 2 månader
innan parning. Blanketten finns på SSF:s hemsida. Ta hem den och fyll i den. Är du osäker på
någon fråga, kontakta avelsrådet.
Kolla tandstatus hos veterinär. Blankett finns på SSF:s hemsida. Skriv ut och ta med för säkerhets
skull ett ex. till veterinär ifall kliniken inte har den. Saknar tiken fler än 4 tänder bör man inte
använda den i aveln.
Kontrollera att tiken har friska knäleder, men det måste vara en veterinär med behörighet att
utfärda intyg (patellastatus).
Tiken får inte vara för ung, skall uppnå 2 års åder vid beräknad valpning. Parning tidigast 63
dagar före 2-årsdagen alltså (RAS).
Har du ställt ut hunden så bifoga gärna kopia från utställningskritiken.
Tik över 7 år skall alltid ha friskintyg.
Tiken skall i övrigt vara fullt frisk och inte uppvisat några epilepsiliknande anfall etc.
Helst ska tiken vara jaktprovs- och utställningsmeriterad
Tiken skall ej ha fått mer än fyra kullar tidigare.
Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken sedan ges minst 12 månaders vila före
nästa valpning.
Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar samt ha friskintyg från veterinär.
Tik som uppnått 7 års ålder och ej tidigare fött valpkull skall ej paras.(SKK)
Para inte med hanhund som har för många avkommor för att undvika matadoravel
Para inte med hanhund där avkommorna får för hög inavelsgrad, högt ep.- tal eller då det är
förhöjd risk att avkommor kan drabbas av patellaluxation.
Läs grundregler för uppfödare: http://www.skk.se/uppfodning/regler-policys-och-lagar/skksgrundregler/
Glöm inte att före parning ta reda på vilka registreringskrav som gäller för din ras. På SKKs
webbplats www.skk.se finns gällande registreringsbestämmelser och länk till de rasspecifika
avelsstrategierna (RAS) för din ras.
Tag kontakt med hanhundsägaren i god tid och planera in om du kan lämna tiken hos
hanhunden eller ta med hanen hem. Det är inte alltid det lyckas med parning på en gång.
Ta med i beräkningen en reservhane ifall det inte lyckas med första valet av hanhund.
83
14.
Flik 14
SKK:s Frågebank
84
SKKs Frågebank
Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad som
framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, gäller
SKKs stadgar.
Innehållsförteckning.
(t.o.m. oktober 2007)
Ämne
Huvud/underrubrik
Fråga nr
Arbetsutskott, AU
Annonsering av klubbens arrangemang
Ansvarsfrihet,
ansvaret gemensamt för styrelsen
ansvarsfrihet beviljas under förutsättning att….
felaktighet utredd senare
kan en eller flera personer undantas?
kan årsmötet underlåta följa revisorernas förslag
när skall ansvarsfrihet ej beviljas?
orsak till ”ej ansvarsfrihet”?
polisanmälan?
ramen för…
Avgående ledamot,
material återlämnas ej
Klubbstyrelsen/AU
Allmänt/Annonsering av..
1
1
Årsmötet/Ansvarsfrihet
Årsmötet//Revisorer
Årsmötet/Revisorer
Årsmötet
2
3
5
2
5
4
4
1, 6
Ingressen
Klubbstyrelsen/Avgående ledamot
1
Bandning av möte
Beslutsförighet
Bilda rasklubb
Budget
Klubbstyrelsen/Bandning av….
Klubbstyrelsen/Beslutsförighet
Allmänt/Bilda rasklubb
Årsmötet/Budget
1
1
1
1
Delegat/KF – vald till CS
Delegationsordning
Delegering av uppdrag
Allmänt/Delegat/KF
Klubbstyrelsen/Delegationsordn.
Klubbstyrelsen/Delegering av..
1
1
1
Ekonomisk årsredovisning
Allmänt/Ekonomisk årsredovisning
1
Firmateckning
Flera uppdrag i styrelsen
Förberedelse av sammanträden
Klubbstyrelsen/Firmateckning
Klubbstyrelsen/Flera uppdrag i……
Allmänt/Förberedda sammantr….
1
1
1
Handläggning av ärenden
Hedersmedlemskap
upphävande?
Allmänt/Handläggning av..
1
Årsmötet/Hedersmedlemskap
1
Internet – hemsida
bestämmelser inom SKK?
klubbprotokoll på privat hemsida
Klubbstyrelsen/Internet – hemsida
Klubbstyrelsen/Internet – hemsida
1
2
Kallelse, till årsmöte
Årsmötet/Kallelse till årsmötet
1
1
85
Kassör,
adjungerad kassör?
avgår i förtid
ej myndig
Kennelfullmäktige
Revision
Klagomål styrelse/kommitté
Klubbens tidskrift
ansvarig utgivares rätt att neka ta in artikel/annons
Konstituering
Ledamot,
avgår i förtid
avsätts av övrig styrelse
bostadsort utomlands
förskingring
i flera klubbar inom SKK
åldersgräns?
Klubbstyrelsen/Kassören
3
1
2
Allmänt/Kennelfullmäktige
Allmänt/Klagomål styrelse/kommitté
1
1
Klubbstyrelsen/Klubbens tidskrift
Klubbstyrelsen/Konstituering
1
1
Klubbstyrelsen/Ledamot avgår i…
Klubbstyrelsen/Avsätta ledamot
Klubbstyrelsen/Ledamöters boende
Klubbstyrelsen/Ledamot ”lånar”
Klubbstyrelsen/Ledamot i flera….
Klubbstyrelsen/Ledamöters ålder
1
1
1
1
1
1
Årsmötet/Majoritetsbegrepp
1
Klubbstyrelsen/Medlemskap
Allmänt/Medlemskrav
Klubbstyrelsen/Medlemskap
2
1
1
Årsmötet/Motioner
Årsmötet/Motioner
Årsmötet/Motioner
Årsmötet/Motioner
Årsmötet/Motioner
Årsmötet/Mötets behöriga..
5, 6, 7
2
4
3, 8
1
1
Närvaro – telefonsammanträde
Allmänt/Närvaro
1
Olämpligt uppträdande
Otydliga/tydliga beslut
Årsmötet/Olämpligt uppträdande
Allmänt/Otydliga beslut
1
1
Propositionsordning
Protokoll,
ange röstetal?
ange vem som uttalar sig
beslutsprotokoll
beslutsunderlaget offentligt?
bristande beslutsunderlag
justering
justeringsperson, utöver ordföranden?
justeringsmännens och ordf. sign. på varje sida
måste personer som diskuteras namnges?
obligatoriska uppgifter
oenighet vid justering, vems mening gäller?
Årsmötet/Propositionsordning
1
Klubbstyrelsen/Protokoll
Årsmötet/Protokoll
8
9
10
16
1
1, 2
14
11
5
12
2, 3, 4
Majoritetsbegrepp
Enkel/kvalificerad/relativ
Medlemskap,
i officiella och inofficiella klubbar
medlemskrav vid anmälan/protest
styrelseledamot har ej förnyat sitt medlemskap
Motioner
giltig motion?
inlämnad av utesluten person
tas alltid upp på årsmötet?
tilläggsyrkande
vad är en motion?
Mötets behöriga utlysande
2
86
Protokoll, forts.
omedelbar justering
protokollföring
reservation/avvikande mening
Klubbstyrelsen/Omedelbar justering
Årsmötet/Protokollföring
suppleants rätt att få avvikande mening till prot.
telefonmöte, justering
tillgängliga för medlemmar
är protokollunderlagen offentliga?
Rekonstruktion av klubbmaterial
Allmänt/ Rekonstr. av klubbmaterial
Revision,
anhörig till revisor har uppdrag i styrelse/kommitte Klubbstyrelsen/Revisorer
kassören lämnar ej ifrån sig underlag
Årsmötet/Revisorer-revision
revision inför föregående års årsmöte felaktig
anhörig som revisor?
Klubbstyrelsen/Revisorer
medlemstvång för revisorerna?
närvaro vid styrelsemöten?
revisionsberättelse saknas
revisor alltid revisor!
revisorn har åtagit sig uppdrag i kommitté
revisors underskrift
rådgivande funktion?
Klubbstyrelsen//Revisorer
uppdrag till styrelsen att välja?
Årsmötet/Revisorer
vakanta revisorsposter
vald revisor avgår under perioden
valdes av styrelsen, ej årsmötet
Årsmötet/Val
Röstning,
delegats uppdrag vid röstning
Årsmötet/Röstning
postomröstning
taktisk röstning
1
1
7
6
13
15
16
1
5
3
1
4
6
2
9
2
5
7, 8
3
10
1
1
2
3
1
2
Sammanträden.
Störande person vid årsmötet
Suppleantordning
Klubbstyrelsen/Sammanträden.
Årsmötet/Störande person
Klubbstyrelsen/Suppleantordning
1
1
1
Upphörande av klubb,
lokal kennelklubb
lokalavdelning
Allmänt/Upphörande av lokal kennelkl
Allmänt/Upphörande av lokalavdelning
1
1
Utlånade handlingar
Allmänt/Utlånade originalhandlingar
1
Val,
avsaknad av förslag
föreslagen person tillfrågad?
medlemsavgift erläggs under årsmötet
revisorer valdes ej vid årsmötet
uppdrag till styrelsen att utse valberedning
ald kommitté avgår
vald person avsäger sig uppdraget
Årsmötet/Val
Årsmötet/Val
Årsmötet/Val
Årsmötet/Val
Årsmötet/Val
Årsmötet/Val
Årsmötet/Val
4, 5, 6
7
1
2
3
9
8
3
87
Valberedning,
diskutera förslagen med styrelsen?
hur många förslag skall/kan lämnas?
jäv?
kontakta alla ledamöter?
kontakta alla föreslagna personer?
medlemskrav för valberedningens ledamöter?
närvaro vid styrelsemöten?
”rätt” antal ledamöter, ingen villig ordf. kandidat
yttranderätt under styrelsemötet?
Årsmötet/Valberedning
5
10
6
2
8
9
1, 3
7
4
Verksamhet utanför klubbens verksamhetsområde
Verksamhetsplan
skall årsmötet besluta?
Vilande klubb,
vilandeförklaring av rasklubb
Allmänt/Verksamhet utanför….
Årsmötet/Verksamhetsberättelse
1
1
Årsmötet/Verksamhetsplan
1
Allmänt/Vilande klubb
1
Årsmöteshandlingar
Årsmötet/Utskick av handlingar
1
Årsredovisning/årsbokslut
Årsmötet/Årsredovisning – årsbokslut 1
Ärenden,
underlag vid sammanträde offentlig handling?
Ärenderegister
Klubbstyrelsen/Ärenden
Allmänt/Ärenderegister
1
1
4
88
SKKs Frågebank
(t.o.m. februari 2006)
Frågebanken startades 1998-10-14,15 och innehåller frågor som tagits upp inom SKK/FK.
Banken innehåller tre huvudavsnitt: Klubbstyrelsen, Årsmötet samt Allmänt.
Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad
som framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar,
gäller SKKs stadgar.
Allmänt
Annonsering av klubbens arrangemang.
1) Fråga: Kan en officiell utställning anses vara giltig om inbjudan ej presenterats för klubbens
medlemmar via klubbens medlemstidning eller per brev till samtliga? Utställningen hade endast
utannonserats på annat sätt t ex genom Hundsport el dyl. Alla klubbmedlemmar är ej medlemmar i
länsklubb och får därmed ej Hundsport.
Svar: Till all officiell verksamhet måste medlemmarna inbjudas på lämpligt sätt. Om inbjudan inte
skett på lämpligt sätt kan arrangemanget ställas in (med ekonomiska konsekvenser som följd).
Bilda rasklubb
1) Fråga: Hur går man tillväga när man vill bilda rasklubb?
Svar: De som är intresserade av att bilda rasklubb bildar först en interimsstyrelse. En interimsstyrelse
fungerar inte som en vanlig styrelse, dess inledande uppgift är att analysera vilket intresse som finns att
bilda klubben. Interimsstyrelsen skall förbereda ett årsmöte där beslut om klubbens bildande skall tas.
Till årsmötet skall bl a stadgeförslag, anpassat efter SKKs typstadgar, presenteras. Vidare skall en tänkt
verksamhetsplan, budget samt övriga vanliga årsmötesfrågor föreläggas. Därefter ansöker klubben hos
aktuell specialklubb, eller hos SKK om det rör sig om en klubb som kan
få en s k avtalsanslutning, om att få bli godkänd rasklubb.
Observera dock att det inom SKK-organisationen endast kan finnas en godkänd rasklubb per ras.
Frågan ovan berör alltså endast de raser där det ännu inte finns någon godkänd rasklubb.
Delegat/Kennelfullmäktige.
1) Fråga: En styrelseledamot väljs av sin klubb som delegat till Kennelfullmäktige (KF). Under KF väljs
sedan vederbörande in i SKKs Centralstyrelse. Kan vederbörande sitta kvar som KF-delegat fram till
nästa KF?
Svar: Nej, delegat som under pågående KF väljs som ledamot till SKKs Centralstyrelse, kan inte
fortsätta som delegat. Vederbörande måste avträda som delegat med omedelbar verkan och suppleant i
klubben skall tillträda.
Ekonomisk årsredovisning.
Av resultat- och balansräkningen skall tydligt framgå intäkter och kostnader rörande klubbens större
verksamheter, samt klubbens kapital. Årets vinst eller förlust skall också tydligt framgå. Det tillhör inte
god ordning att vid ett årsmöte presentera en obearbetad datalista eller en alltför hårt komprimerad
sammanställning.
Förberedda sammanträden/ledamöter.
1) Fråga: Bättre förberedda sammanträden, bättre pålästa ledamöter och en stringent ordförande. Hur
fixar man det?
Svar: Handlingar och beslutsunderlag sänds ut i god tid före sammanträdet. Ordförandeklubban har
stor inverkan. Kräv mötesordning, vilket bl a innebär att ledamot skall begära ordet innan han/hon
börjar tala.
1
89
Handläggning av inkomna ärenden.
1) Fråga: Från en medlem inkommer klagomål mot annan medlem, lokalklubb inom klubben, kommitté
osv. Styrelsen begär yttrande/synpunkter från den som klagomålet riktar sig mot. Skall/bör yttrandet
alltid sändas till den klagande för kännedom? Om ja, räcker det att kopia bifogas protokollutdraget till
den klagande?
Svar: Svårt att ge entydigt svar! Måste avgöras från fall till fall. Generellt kan sägas att om styrelsen
anser sig behöva ytterligare information från den klagande, bör svaret sändas ut för kännedom och
yttrande innan styrelsen går till beslut. Om styrelsen anser sig ha tillräckligt underlag för beslut, räcker
det att ”den anklagades” yttrande bifogas protokollutdraget.
Kennelfullmäktige.
1) Fråga: Skall SKKs revisorer granska Kennelfullmäktige?
Svar: Nej.
Klagomål styrelse/kommitté.
1) Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina
uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall
sådana frågor anmälas till Disciplinnämnden?
Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till
styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas
och problemet ev åtgärdas av styrelsen. Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till
Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar anmälan om brott mot organisationens fastställda
regelverk (stadgar, grundregler, registreringsbestämmelser osv.) och inte hur arbetet i klubbarna
bedrivs.
Medlemskrav.
1) Fråga: Kan en icke medlem lämna in en anmälan eller protest mot någon del av SKK-organisationen
och förvänta sig få den behandlad?
Svar: Avseende Disciplinnämndens ärenden framgår av SKKs stadgar att medlemskap krävs. Även
vad avser klagomål och/eller protester i övriga sammanhang skall medlemskrav råda.
Närvaro. (Telefonmöte/Styrelsemöte.)
1) Styrelseledamöter kan deltaga från (2) eller (flera) platser genom 3-partssamtal eller konferenssamtal
med högtalartelefoner. Styrelsen är beslutför då en majoritet av ledamöterna finns på samma plats eller
genom 3-parts eller konferenssamtal. (antalet beslutföra ledamöter är relaterad till antalet ordinarie
styrelseledamöter) Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta ledamöterna förenar sig om.
Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande.
Uttalande: Det börjar bli allt vanligare att styrelsemöten sker via telefon. Det är viktigt att noggranna
protokoll förs och vederbörligen justeras.
Otydliga beslut.
1) Sekreteraren (och i ännu högre grad övriga ledamöter) uppfattar inte vilket beslut som fattats – eller
rättare sagt: de närvarande uppfattar beslutet på olika sätt.
Förslag: ordföranden repeterar beslutet före klubbslaget – och att klubbslag verkligen konsekvent
nyttjas så att alla tydligt uppmärksammas på att ett beslut fattats! Särskilt viktigt torde detta vara vid
omedelbar justering. Man bör följa vad som anges i boken ”Föreningsteknik” dvs. att man alltid
skriftligen dokumenterar beslutet innan man klubbar omedelbar justering.
Uttalande: Propositionsordningen är viktig! Ordföranden kan ajournera mötet i några minuter för att
formulera propositionsordningen
2
90
Rekonstruktion av klubbmaterial
1) Fråga: En klubb har genom brand förlorat stora delar av sitt klubbmaterial. Vad gör man i denna
situation?
Svar: Följande kan göras: Begära utdrag från bank och postgiro. Lyssna hos ledamöter/suppleanter,
både nuvarande och tidigare, om vad som kan finns arkiverat i privathem och be att få ta kopior. På
samma sätt lyssna med nuvarande och tidigare revisorer. Ta kontakt med huvudklubb (specialklubb
eller SKK) och höra efter om vad som finns arkiverat och som kan kopieras. Höra med det lokala
föreningsrådet om något kan finnas arkiverat där.
Upphörande av lokal kennelklubb.
1) Fråga: En lokal kennelklubb, som är godkänd av länsklubben, har inte längre en fungerande
verksamhet. Det går inte att få tag i den senast valde ordföranden och ej heller i revisorerna. Hur skall
länsklubben gå vidare i denna fråga?
Svar: Regleras i stadgar för lokal kennelklubb, § 3 mom 1.
Upphörande av lokalavdelning.
1) Fråga: En lokalavdelning inom ras-/specialklubb läggs ned pga bristande verksamhet. Hur hanteras
verksamhetsfrågor, t ex tävlingar, för området när denna situation uppstår.
Svar: Huvudstyrelsen bör ta beslut om temporär ändring av geografiskt upptagningsområde av
verksamhet.
Utlånade originalhandlingar.
1) Fråga: En medlem som lånat originalhandlingar av klubben återlämnar inte handlingarna, trots
påminnelser. Hur kan klubben agera?
Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är
uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en
raseller lokalklubb) har lyckats tala medlemmen tillrätta, finns möjligheten att vända sig till
Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning.
Verksamhet utanför klubbens egna verksamhet.
1) Fråga: En klubb åtog sig ett uppdrag som ligger utanför klubbens normala verksamhet. (Bevakning med
hund.) Ersättning betalades utan kvitto. Vid årsmötet framkom att ordföranden handhaft kassan för
uppdraget. Redovisning till styrelsen skedde muntligt. Någon skriftlig redovisning fanns inte. Någon
misstanke om ”fiffel” med pengarna fanns inte, däremot påpekades vid årsmötet olämpligheten att klubben
överhuvudtaget åtagit sig detta uppdrag, bl a med tanke på att klubbens försäkringar inte gällde vid detta
tillfälle och att ungdomar också deltog i arbetet. Styrelsen kände till uppdraget och hade ”tyst” godkänt
uppdraget och den ekonomiska hanteringen. Hur borde dels årsmötet och dels revisorerna agera?
Svar: Det beskrivna fallet handlar bl a om skattebrott! Uppdrag utanför klubbens egen verksamhet får
på detta sätt inte utföras! Revisorerna skall om dom får vetskap om detta, ta kontakt med styrelsen.
Vilande klubb.
1) Fråga: När bör en rasklubb kunna vilandeförklaras och hur gör man?
Svar: När ingen aktiv verksamhet bedrivs i en rasklubb, kan klubben vilandeförklaras. Klubbens
handlingar samt ekonomiska tillgångar överförs till specialklubben (närmast övergripande klubb) för
förvaring/arkivering och förvaltning. Förnyad prövning om rasklubbens fortsatta existens bör göras
inom 5 år.
Ärenderegister.
1) Ett vanligt problem torde vara att man inte känner igen/kommer ihåg tidigare beslut, dvs. man tar upp
en fråga som varit uppe tidigare och som man helt eller delvis redan beslutat i.
Förslag: upprätta ett ”ärenderegister” vilket borde vara lätt i dag genom att i datorn klippa och klistra
till fortlöpande register med fasta ärenderubriker.
Uttalande: Bra förslag om att upprätta någon form av sakregister.
3
91
SKKs Frågebank (t.o.m. november 2005)
SKKs stadgar.
Klubbstyrelsen
Arbetsutskott, AU.
1) Fråga: AU inom en klubb har behörighet att genomföra beslut som AU fattat. Det visar sig dock senare att
AU inte varit enigt i sitt beslut. Gäller beslutet ändå?
Svar: Ja, majoritet gäller. Den i AU som har avvikande mening bör reservera sig. AU bör föra
protokoll, rapport skall avläggas vid nästa styrelsesammanträde för konfirmation. Styrelsen har slutlig
beslutanderätt. Delegeringsordning bör upprättas (vad AU/VU har rätt att besluta om). AU och VU har
samma funktion.
Avgående ledamot.
1) Fråga: En sekreterare som avgått ur styrelsen vägrar att lämna ifrån sig klubbens material. Hur kan
klubben gå tillväga?
Svar: Om alla möjligheter är uttömda, dvs vare sig styrelsen eller revisorerna (eller närmast
övergripande klubb om detta rör sig om en raseller lokalklubb) har lyckats tala sekreterare tillrätta,
finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Klubben kan
också vända sig direkt till domstol. I sådant fall bör dock klubben ta hjälp av advokat, vilket kan vara
förenat med höga kostnader.
I båda fall bör klubben kontrollera att man har korrekta uppgifter, bl a rätt adress. Det är också en fördel
om man har tillgång till personnummer. Hjälp med att ta fram uppgifter kan man få via
folkbokföringsenheten vid Skattemyndigheten,
Avsätta ledamot.
1) Fråga: Flera styrelseledamöter, däribland ordföranden, har samarbetssvårigheter med en ledamot. Flera
styrelseledamöter förordar att denna ledamot skall avsättas. Vid ett styrelsemöte beslutar styrelsen att
avsätta ledamoten. Rätt eller fel?
Svar: Nej, styrelsen får inte avsätta ledamot som är vald vid årsmötet. Notera att varje mandat kan väljas
om vid årsmötet, alltså även de poster där vald person har ett år kvar av sin mandattid.
Beslutsförighet.
1) Fråga: I SKKs stadgar finns angivet att styrelsen är beslutför när X antal ledamöter är närvarande. Avser
antalet X ordinarie eller ordinarie och suppleanter?
Svar: Här avses ordföranden och övriga ordinarie ledamöter och tjänstgörande suppleanter.
Delegationsordning.
1) Fråga: Vad är delegationsordning?
Svar: En delegationsordning är en form av ansvars-/arbetsfördelning. Utöver vad som anges i stadgarna
så reglerar den vilka uppgifter som åligger styrelsen, kommittéer, AU/VU osv. Delegationsordning och
Arbetsbeskrivning bör upprättas i en förening.
1
92
Delegering av uppdrag.
1) Fråga: Inför en avelskonferens utsågs en kontaktperson, som fick i uppdrag att anordna och genomföra
konferensen. Konferensen inställdes sedermera på grund av för få anmälda deltagare. Kontaktpersonen
avbröt sitt åtagande och underlät bl a att avboka konferensanläggningen, varav följde att klubben
fakturerats ett större belopp. Vilket ansvar har klubben respektive kontaktpersonen i denna situation.
Svar: Ett ansvar aldrig kan delegeras, ansvaret ligger följaktligen kvar hos klubben. Tillsättande av
kontaktpersoner, arbetsgrupper osv. bör ske med stor försiktighet och noggrannhet. Vidare bör ett
uppdrag av denna art inte delegeras till en person, utan till minst två personer. Uppföljning av hur
arbetet fortskrider skall ske vid styrelsesammanträden. Kontaktpersonen har genom sitt handlande
skadat klubben och har därigenom ett personligt ansvar för detta.
Firmateckning.
1) Fråga: Räcker det med att man efter årsmötet till post/bank lämnar in protokollutdrag på vilka som äger
rätt göra firmateckning?
Svar: Protokollutdrag räcker för att ange vilka som äger rätt att göra firmateckning, men glöm inte att
annullera tidigare uppgift om firmatecknare.
Flera uppdrag i styrelsen?
1) Fråga: Kan en ordförande också fungera som redaktör och ansvarig utgivare?
Svar: Det är olämpligt och felaktigt om en ordförande också påtar sig uppdrag som sekreterare, kassör
el dyl. Det finns dock inget hinder att ordföranden också åtar sig uppdraget som redaktör och ansvarig
utgivare.
Internet – hemsida.
1) Fråga: Finns några generella regler – bestämmelser inom SKK-organisationen?
Svar: Ja, SKK har upprättat en webbpolicy med regler samt anvisningar för upprättande av hemsida.
Dessa finns tillgängliga på SKKs hemsida.
2) Fråga: Medlemmar i en klubb vill att styrelsens protokoll skall läggas ut på klubbens hemsida. Styrelsen är
emot detta. En medlem erbjuder sig då, mot styrelsens vilja, att skriva av protokollen och lägga ut dem på
sin egen hemsida. Är detta tillåtet och vilka konsekvenser kan det bli?
Svar: Den som äger en hemsida ansvarar för vad som läggs ut på hemsidan. Är man medveten om att
styrelsen är emot publicering av styrelseprotokollen, är det olämpligt att protokollen läggs ut på privat
hemsida. Den som ändå väljer att lägga ut ett klubbprotokoll på egen hemsida, kan bli ansvarig för
innehållet enligt PUL.
Kassören.
1) Fråga: Kassören avgår före årsmötet, Vad bör styrelsen göra om:
1. kassören vägrar att lämna ifrån sig materialet?
2. kassören kräver att få lämna materialet till viss person, t ex en av revisorerna.
Svar: 1. Om det är ställt utom all tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är
uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisor (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en raseller
lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till
Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning.
2. Revisorerna är skyldiga att ställa upp i en sådan situation.
Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet innan årsmötet, måste årsmötet ajourneras i frågor som är
kopplade till redovisningen.
2
93
Kassören. forts
2) Fråga: Valberedningen har inför årsmötet föreslagit en ung flicka som kassör. Man har, utan att
kontrollera, utgått från att hon var 18 år. Hon väljs som kassör. Efter årsmötet framkommer att hon endast
är 16 år. Vad bör man göra?
Svar: När kassören väljs av årsmötet bör styrelsen tillse att kassören ”tecknar firma” i förening med en
eller två personer inom styrelsen. När kassören tillsätts efter konstituerande möte inom styrelsen, kan
styrelsen konstituera om sig.
3) Fråga: Vid konstituerande möte efter årsmötet beslöt styrelsen att tillsätta person utanför styrelsen till
kassörsposten. Denna person utsågs även att ingå i AU. Är detta korrekt?
Svar: Om inget annat framgår av klubbens stadgar möter inget hinder för styrelsen att adjungera person
till kassörsposten. Det finns inte heller något formellt hinder att denna person ingår i AU, dock är
adjungerad person ej beslutför. Ansvaret gentemot medlemmarna ligger hos styrelsen.
Klagomål styrelse/kommitté.
1) Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina
uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall sådana
frågor anmälas till Disciplinnämnden?
Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till
styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas
och problemet ev åtgärdas av styrelsen.
Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar
anmälan om brott mot organisationens fastställda regelverk (stadgar, grundregler,
registreringsbestämmelser osv.) och inte hur arbetet i klubbarna bedrivs.
Klubbens tidskrift.
1) Fråga: Vilken rätt har ansvarig utgivare att neka ta in annonser/artiklar från t ex en inofficiella rasklubb.
Svar: Den ansvarige utgivare beslutar, ofta i samråd med redaktören, om vilka annonser/artiklar som
kan föras in i klubbens tidning. Klubbar inom SKK-organisationen bör alltid neka att ta in
annonser/artiklar som berör inofficiella klubbar, oavsett i viket land dessa klubbar verkar.
Konstituering.
1) Fråga: I samband med klubbens fullmäktigemöte, som pågår under två dagar, kallar ordföranden den
nyvalda styrelsen till möte under lördagskvällen. Under mötet genomförs dels konstituering av styrelsen,
dels behandlar man ett ärende. Är detta korrekt?
Svar: Inom SKK-organisationen tillträder den nyvalda styrelsen först efter att fullmäktige/årmötesförhandlingarna avslutas, i detta fall alltså först på söndagseftermiddagen. Styrelsen borde
alltså inte ha konstituerat sig under lördagskvällen och följaktligen inte heller behandlat ett ärende.
Ledamot avgår i förtid.
1) Fråga: Av årsmötet vald sekreterare avgår före sin mandattids utgång. Styrelsen sätter in en av
suppleanterna som sekreterare. Är detta korrekt eller måste klubben kalla till extra årsmöte/medlemsmöte
för att där formellt välja in en av suppleanterna eller annan person?
Svar: Formellt skall extra årsmöte kallas. Mera praktiskt är att annan person i styrelsen tillsätts fram till
ordinarie årsmöte. Detta gäller, av kostnadsskäl, i synnerhet om det endast är kort tid kvar fram till
ordinarie årsmöte.
Om flera ledamöter avgår vilket innebär att styrelsen ej blir beslutsför, kan de i styrelsen kvarvarande
ledamöterna endast verkställa tidigare fattade beslut och får ej fatta nya beslut. I denna situation och om
det är lång tid kvar till ordinarie årsmöte, bör extra årsmöte kallas av styrelsen. Om styrelsen ej gör
detta, skall revisorerna kalla till extra årsmöte. Revisorerna skall också ta kontakt med valberedningen
för att ”starta upp” deras arbete.
3
94
Ledamot i flera klubbar?
1) Fråga: Kan en medlem vara styrelseledamot i två eller flera klubbar inom SKK, t ex i två olika
specialklubbar, två olika ras och/eller lokalklubbar?
Svar: Det föreligger från SKKs sida inget hinder att medlem väljs som styrelseledamot i flera klubbar.
Det kan ibland dessutom vara positivt eftersom man lättare kanske kan skapa samarbete mellan
klubbarna. Det är dock viktigt att personen ifråga har förmåga att agera/uppträda lojalt i respektive
klubb/styrelse.
Ledamot ”lånar” pengar av klubben.
1) Fråga: En ordinarie ledamot har fått uppdraget att hantera försäljning av Bingo-Lotter. Redovisningen av
lottförsäljningen till styrelsen fungerar inte tillfredsställande. Efter ett tag visar det sig att ledamöter
”lånar” pengarna för eget bruk. Vad göra?
Svar: I första hand bör ordföranden kontaktas. Om inget tillfredsställande resultat uppnås vänder man
sig till revisorerna. Om inte heller detta leder till något resultat bör frågan anmälas till årsmötet.
Ledamöters boendeort.
1) Fråga: Är det lämpligt att en person som bor utomlands väljs in i en styrelse?
Svar: Formellt finns inga hinder, men ofta är det olämpligt. Att få ett förtroendeuppdrag i förening
innebär att man skall vara aktiv, vilket kan vara svårt om man bor utomlands.
Ledamöters ålder.
1) Fråga: Gäller åldersgränsen 16 år endast vid röstning vid årsmöten o dyl, eller gäller åldersgränsen även
vid val till t ex styrelse?
Svar: Åldersgränsen 16 år gäller endast vid röstning.
Medlemskap.
1) Fråga: Ordföranden är familjemedlem. Mitt under verksamhetsåret går familjemedlemskapet ut,
huvudmedlemskapet utgår månaden efter. Avgiften för familjemedlemskapet erläggs efter ca en månad,
avgiften för huvudmedlemskapet erläggs efter ytterligare en månad. Ordföranden är alltså under en dryg
månad inte medlem i klubben. Under denna period hålls ett styrelsemöte. En medlem får vetskap om
ordförandens bristande medlemskap och kräver att styrelsemötet skall ogiltigförklaras. Övriga
styrelseledamöters medlemskap är helt OK. Vad gäller?
Svar: Om styrelsen i övrigt är beslutsför så kan inte styrelsemötet ogiltigförklaras.
2) Fråga: Får en person vara medlem i en inofficiell klubb (inom SKK-organisationen ej ansluten klubb) och
samtidigt 1) vara medlem i officiella klubb inom SKK, 2) vara ledamot i officiella klubb inom SKK?
Svar: Föreningsfrihet råder i Sverige vilket innebär att man får vara medlem i både officiella och
inofficiella klubbar. En person som är medlem i en inofficiell klubb, får dock ej inneha förtroendepost
inom SKK-organisationen.
Omedelbar justering.
1) Fråga: I många klubbar begär man omedelbar justering för att beslutet omgående skall kunna verkställas.
Någon separat justering görs ej. Är det riktigt?
Svar: Nej, omedelbar justering innebär att paragrafen skall skrivas och justeras (undertecknas) under
mötet.
Protokoll.
1) Fråga: Ett vanligt problem torde vara bristande beslutsunderlag, kanske särskilt i frågor som väckts vid
bordet och allra helst om detta sker vid ett telefonmöte där informationsmöjligheterna och
diskussionsutrymmet är begränsat. Hur hanterar man detta?
Svar: Det är dessvärre ganska vanligt med dålig beredning av frågor inför styrelsemöten. Om styrelsen
accepterar bristande underlag, bör det ställas krav på att en noggrann föredragning göras av varje
ärende. I princip skall inga avgörande beslut fattas i frågor som ej finns upptagna på dagordningen.
4
95
Protokoll. forts.
2) Fråga: Efter ett styrelsesammanträde skriver sekreteraren protokollet och sänder till ordföranden och
justeringspersonen för justering. En eller båda dessa har uppfattat ett beslut på annorlunda sätt än vad
sekreteraren gjort. Kan sekreteraren hävda sin uppfattning (sin text) och kräva att ordföranden och/eller
justeringspersonen i stället gör justeringsanteckning i protokollet? Är det någon skillnad om sekreteraren är
vald av årsmötet eller adjungerad till styrelsen med enda uppgift att föra mötesprotokoll?
Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Om sekreteraren har annan uppfattning än ordföranden
får sekreteraren göra en justeringsanteckning.
3) Fråga: Sammanträdesprotokollet undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden och
justeringsmannen. Ifall någon har avvikande uppfattning om vad som beslutats , vilken uppfattning gäller
då? Rent teoretiskt kan man hamna i en låst situation där ett ärende blir liggande pga villrådighet.
Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Övriga får göra justeringsanteckning.
4) Fråga: Hur hanterar man situationen om exempelvis sekreteraren och ordföranden är överens om en
protokollsformulering, men justeringsmannen inte godkänner denna formulering?
Eller om ordföranden, sekreteraren och justeringsmannen är överens, men styrelsen som helhet vid ett
senare möte har en annan uppfattning?
Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Frågan kan/bör dock tas upp vid nästa styrelsemöte.
5) Fråga: Måste man i styrelseprotokollet skriva ut namn på de personer som ev. diskuteras och vad saken
gäller?
Svar: I protokollet bör ärendebeskrivning, förslag till bedömning samt beslut tas in. Det kan ibland, i
Känsliga ärenden, vara tveksamt att namnge personer, men om det är möjligt bör namn anges.
6) Fråga: Kan suppleant begära att få ”avvikande mening” antecknad till protokollet även då denna inte har
rösträtt? Finns över huvud taget ”avvikande mening” eller skall det alltid vara reservation?
Svar: Tjänstgörande suppleant har rösträtt och har då rätt att få avvikande mening antecknad. Suppleant
som ej är tjänstgörande har inte rösträtt och ej heller rätt att få avvikande mening antecknad.
Avvikande mening och reservation är samma sak.
7) Fråga: Måste reservation alt. ”avvikande mening” alltid röra sig om ekonomiska frågor? Det kan ju lika
gärna vara en ”brottslig” verksamhet som inte har med ekonomi att göra.
Svar: Reservation kan göras i anslutning till alla beslutsärenden.
8) Fråga: Om styrelsen måste tillgripa röstning i någon fråga, måste då röstetalen skrivas i protokollet även
om röstningen beror på osäkerhet och inte votering?
Svar: Om votering tillgrips skall röstetalen skrivas in i protokollet.
9) Fråga: Är det någon gång tillåtet att i protokollet skriva t ex ”N.N. uttalade sig positiv till förslaget”?
Svar: Ja, tillåtet men inte nödvändigt.
10) Fråga: Beslutsprotokoll missuppfattas ofta så att endast ärendebeskrivningar finns med, men inte de olika
förslagen. Är det acceptabelt?
Svar: De olika förslagen som ligger till grund för propositionställande skall anges i protokollet.
11) Fråga: Är ett protokoll ogiltigt om justeringsmännens och ordförandens initialer ej finns på varje sida
förutom sista?
Svar: Signaturer skall finnas med på varje sida. Om signatur saknas har protokollet inget bevisvärde. Det
kan hävdas att någon eller några sidor har bytts ut.
5
96
Protokoll. forts
12) Fråga: Vilka obligatoriska uppgifter bör/skall ingå i ett mötesprotokoll?
Svar: Ett mötesprotokoll skall alltid ange vilken grupp som möts t ex SKK/CS, vilket möte i ordningen
där är t ex 3/99, plats, dag för mötets avhållande samt vilka som deltagit under mötet. Har någon
deltagit enbart under del av mötet bör detta anges t ex XX tom § 13. Det är vidare brukligt att ange
vilka som är ordinarie ledamöter, suppleanter, adjungerade samt vilka som anmält förhinder.
Hur man väljer att paragrafsätta ett protokoll är valfritt, två huvudprinciper finns: 1) paragraferna löper
under ett år, dvs. första paragrafen i protokoll nr 2 blir en naturlig följd av den sista paragrafen från
första mötet, 2) varje möte börjar med § 1.
Ett mötesprotokoll bör alltid inledas med mötets öppnande, val av justeringspersoner, fastställande av
dagordning därefter föregående protokoll. Protokollet avslutas med att mötet förklaras avslutat.
En god ordning, och som även underlättar läsbarheten, är att tydligt markera: Beslut, Uppdrag samt
Konstateranden. Varje ny paragraf bör även tydligt markeras med att en kort ledtext skriva som
underlättar för läsaren att hitta det man söker.
13) Fråga: Måste alla ledamöter som deltager vid ett telefonsammanträde justera protokollet?
Svar: Protokoll som förs vid ett telefonsammanträde där samtliga varit uppkopplade och samtliga har
hört vad alla andra sagt i diskussionen justeras inte på annat sätt än ett vanligt protokoll. Någon enighet
behöver heller inte föreligga vid beslut på ett telefonsammanträde. Dock bör för formens skull alltid
frågan om enighet ställas. Föreligger inte enlighet kan votering tillgripas och majoritetens uppfattning
blir beslutet.
14) Fråga: Räcker det med att endast ordföranden justerar styrelsens protokoll?
Svar: Praxis är att minst en justeringsperson utses att jämte ordföranden justera styrelsens protokoll.
15) Fråga: På vilket vis skall protokollen i en klubb hållas tillgängliga och gäller skyldigheten i alla klubbar
inom SKK-organisationen.
Svar: Enligt SKKs stadgar § 12 (2001 års upplaga) skall protokoll hållas tillgängliga för medlemmarna.
Detta gäller samtliga klubbar i SKK-organisationen.
Protokoll kan hållas tillgängliga genom att kopior sätts i pärm i klubblokal om sådan finns. Vidare
genom att finnas med vid styrelse-, medlems- och årsmöten. Medlem bör också kunna få
protokollkopia tillsänd mot ersättning för kopie- och portokostnader.
16) Fråga: Ibland vill enskild medlem och/eller klubbar få ut kopior av underlag till styrelses beslut. Har
klubben skyldighet att tillhandahålla kopior?
Svar: Inom SKK gäller att protokollen är offentliga och skall tillhandahållas till medlem, klubbar osv.,
medan däremot underlag som ligger till grund för beslut inte är offentliga.
Revisorer.
1) Fråga: Klubbens stadgar anger att 2 revisorer och 2 revisorssuppleanter skall utses vid årsmötet.
Valberedningen hade lyckats skaffa fram 2 revisorer, men inga personer till suppleantposterna. Inte heller
vid årsmötet lades fram några förslag. Årsmötet beslöt därför bara om 2 revisorer. Under verksamhetsårets
gång avgår den ena revisorn. Vad gör styrelsen nu?
Svar: Den enda som blir kvar får göra jobbet själv.
2) Fråga: En eller båda revisorerna vill alltid närvara vid styrelsemötena. Kan de få det?
Svar: Nej! Revisorerna kan i så fall påverka styrelsen i dess arbete, vilket innebär att jävssituation kan
uppstå.
3) Fråga: Kan en styrelse be en revisor vara behjälplig som rådgivare i en besvärlig ekonomisk fråga?
Svar: Ja, styrelsen kan be revisorerna om råd i alla sorts frågor.
4) Fråga: Kan en revisor vara nära anhörig till en styrelseledamot?
Svar: Om man med ”nära anhörig” menar familjemedlemmar eller ingifta personer får detta inte
förekomma pga risk för jäv.
6
97
Revisorer.. forts.
5) Fråga: I en lokal specialklubb finns två ordinarie revisorer samt två revisorssuppleanter. En av de
ordinarie revisorerna har dessutom åtagit sig ansvar för en uppgift som ligger i en av kommittéerna under
styrelsen, hennes make är ansvarig/ordförande för två kommittéer. Medlemmar har ansett detta olämpligt
eftersom revisorn i denna situation skall ”syna” dels sitt eget arbete i en kommitté och dels sin makes
verksamhetsområde.
Är detta bara olämpligt eller direkt felaktigt?
Svar: En revisor eller dennes närmaste anhörig skall stå helt fria från andra uppdrag i föreningen då det
annars föreligger jäv. I beskrivet fall är det direkt felaktigt att revisor skall granska sig själv och sina
närmaste anhöriga.
Sammanträden.
1) Fråga: Redan nu förekommer telefonsammanträden. På senare tid har det allt oftare föreslagits att
genomföra styrelsesammanträden ”över nätet”. Är det lämpligt med ”nätmöten”, hur bör sådana
sammanträden i så fall genomföras? Hur vet man att det är rätt person vid tangenterna? Begränsas inte
yttrandemöjligheten, vilka krav ställs på dem som väljs till styrelse
(tillgång till dator och Internet t ex), hur hantera konfidentiella frågor osv?
Svar: Sammanträden över nätet är förmodligen en kommande form av klubbarbete. Både telefon- och
”nätsammanträden” bör dock endast användas som komplement och i undantagsfall för snabba beslut.
Noggrann protokollering är viktig! Det är viktigt att ledamöterna i en styrelse träffas!
Suppleantordning.
1) Fråga: Vid klubbens årsmöte valdes suppleanterna utan inbördes suppleantordning utsägs. Hur hanterar
styrelsen den uppkomna situationen?
Svar: Det finns flera ”nödlösningar”. Om en av suppleanterna sitter kvar sedan föregående period och
den/de övriga suppleanten/suppleanterna är nyvalda kan styrelsen utse den suppleanten som finns kvar
sedan föregående period som 1:e suppleant. Styrelsen kan också utse suppleantordningen vid
konstituerande möte genom beslut eller lottning. Det förekommer också att den till levnadsår äldsta
suppleanten utses som 1:e suppleant. Om styrelsen inte vill besluta om suppleantordning, kan
suppleanterna växelvis tjänstgöra som 1:e suppleant fram till nästa årsmöte.
Ärenden.
1) Fråga: Kan medlem eller ledamot i klubb på begäran få ta del av underlag – handlingar – korrespondens i
ett ärende som skall handläggas eller har handlagts inom t ex SKK/FK.
Svar: Nej, kommittéprotokollen är offentliga, underlagen för beslut är däremot inte offentlig handling.
7
98
SKKs Frågebank
(t.o.m. oktober 2007)
SKKs stadgar.
Årsmötet
Ansvarsfrihet.
(Ansvarsfrihet = styrelsen följt den ram för uppdraget som den fått av årsmötet. Ramen utgörs normalt av:
klubbens stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan, ekonomisk förvaltning.)
1) Fråga: Styrelsen ges ej ansvarsfrihet vid årsmötet. Måste en polisanmälan göras? Vem skall i så fall göra
det? (Revisorerna?) Hur hanteras annars situationen?
Svar: Polisanmälan måste inte göras. Om årsmötet ändå beslutar att anmälan skall göras är det den
tillträdande styrelsens uppgift. Anmälan skall göras till åklagarmyndigheten. Styrelsen bör vända sig till
en jurist för att få hjälp att utreda. Observera att hela styrelsen har ett solidariskt ansvar, vilket i princip
innebär att även den styrelseledamot som inte är närvarande vid något möte, innehar ansvar för beslut
tagna vid mötet.
2) Fråga: Kan en person undantas från ansvarsfrihet? Ex. Kassören stoppar en del av klubbens pengar i egen
ficka. Den ekonomiska redovisningen under verksamhetsåret är gjord på ett sådant sätt att det varit svårt
för styrelsen att upptäcka förskingringen. Förskingringen upptäcks först efter lång tid av revisorerna.
Årsmötet vill ge hela styrelsen utom kassören ansvarsfrihet.
Svar: Hela styrelsen beviljas eller beviljas ej ansvarsfrihet. Enda sättet att undantas från att ej beviljas
ansvarsfrihet, är att reservera sig vid viss aktuell fråga. I ovan angiven situation kan hela styrelsen
medges ansvarsfrihet, kassören polisanmäls för utredning av brottslig verksamhet.
3) Fråga: Årsmötet beviljar styrelsen ansvarsfrihet MEN på begäran av en revisor beslutar årsmötet att
styrelsen skall publicera vissa ekonomiska förtydliganden i nästa nummer av medlemstidningen. Detta är
också styrelsens avsikt, men trots uppmaningar agerar ej kassören som är den i styrelsen som har
kännedom om uppgifterna och förfogar över materialet, utan hänvisar till tidsbrist m.m.
Årsmötesbeslutet uppfylles därför ej! Hur och när bör övriga ledamöter i styrelsen och revisorerna agera?
Svar: Styrelsen kan vid särskilda fall (t ex om förutsättningarna ändrats) underlåta att följa årsmötets
beslut. I ovan angiven situation kan styrelsen omkonstituera kassörsposten (såvida inte denna valts av
årsmötet!). I övrigt kan/bör revisorerna kräva att handlingarna skall tas fram för publicering.
4) Fråga: Av vilken art/dignitet måste ett ärende vara för att ansvarsfrihet ej ska beviljas av ett årsmöte?
Svar: Styrelsen har inte ”hållit sig inom ramen” för uppdraget.
5) Fråga: Om ansvarsfrihet ej beviljas men anledningen därtill i ett senare skede får en godtagbar lösning,
när upphör då ansvaret att gälla? Skall nytt ställningstagande då göras av klubbens medlemmar och i så
fall när?
Svar: Skadan är som regel redan skedd, dvs. styrelsen har avgått. Såvida inte anmälan har gjorts till
åklagare inträder ansvarsfrihet "inom tid och rum".
6) Fråga: När bör en polisanmälan göras?
Svar: Polisanmälan bör göras när misstanke om brott föreligger. Om frågan kommer upp på årsmötet
och i samband med beslut om ansvarsfrihet, så är det vanligt att den berör ekonomiska oegentligheter.
1
99
Budget.
1) Fråga: Skall årsmötet besluta om budget?
Svar: Årsmötet beslutar om en ”rambudget” vilket innebär att styrelsen presenterar en rambudget utifrån
den verksamhetsplan som presenteras vid årsmötet. Årsmötet fattar beslut om målsättningen, dvs
verksamhetsplanen. Styrelsen får vid årsmötet uppdraget och ansvaret att driva verksamheten enligt
rambudget och beslut om verksamhetsplanen.
Ordet ”rambudget” har av SKK/FK använts för att peka på att man om möjligt skall undvika att
detaljdiskussioner runt budgeten uppstår vid årsmötet.
Hedersmedlemskap.
1) Fråga: Kan ett hedersmedlemskap återkallas?
Svar: Ja, men ett sådant beslut bör biträdas av ¾ av de röstberättigade vid årsmötet.
Kallelse till årsmötet.
1) Fråga: Kan/får kallelse till årsmötet göras endast via hemsidan?
Svar: FK har uttalat att det ej kan anses tillräckligt att kallelse enbart meddelas via mail/hemsida, bl a
med anledning av att det fortfarande finns en stor del medlemmar som inte har tillgång till
dator/internet.
Majoritetsbegrepp
1) Fråga: Vad innebär de olika majoritetsbegreppen i samband med röstning på årsmötet?
Svar: Enkel majoritet. Denna typ av majoritet är den mest använda. Den kallas också absolut majoritet. Det
innebär att minst en mer än hälften har röstat för ett förslag. Det är den särklassigt mest använda formen
av majoritet då den används i alla sakärenden.
Kvalificerad majoritet. Vid kvalificerad majoritet krävs fler röster än vid enkel majoritet för att ett beslut ska
äga laga kraft. De ärenden som ska avgöras med kvalificerad majoritet finns alltid angivna i stadgan, till
exempel stadgeändring, klubbens upphörande med mera. Hur viktigt och angeläget ett ärende än är, kan
det aldrig ställas krav på att det ska avgöras med kvalificerad majoritet om inte stadgan föreskriver detta.
Frågor som avgörs med kvalificerad majoritet är således alltid frågor som ska avgöras av
årsmöte/fullmäktigemöte. Storleken på majoriteten finns också angiven i stadgan, i SKKs typstadgar
anges t ex ¾.
Relativ majoritet. Relativ majoritet är kanske den form av majoritet man minst reflekterar över. Denna
majoritet ”tillämpas alltid” vid personval. Den kandidat som får flest röster blir vald oavsett hur många
kandidater som det finns att ta ställning till.
Motioner.
1) Fråga: Vad innebär en motion till ett årsmöte? Kan vilka frågor som helst inlämnas som motion? Kan
styrelsen avvisa en inlämnad motion om man anser att ärendet bör behandlas i annan ordning?
Svar: En motion är ett förslag till årsmötet från medlem. Styrelsen skall behandla motionen och kan
föreslå avslag, men får inte neka att ta upp motionen på årsmötet.
2) Fråga: En person som är medlem i läns- och/eller specialklubb lämnar in ett antal motioner till klubbens
årsmöte. Innan årsmötet avhålls blir vederbörande utesluten ur klubben. Kan/ska årsmötet behandla
motionerna och fatta beslut, eller skall motionerna utgå?
Svar: Ja, årsmötet kan och ska behandla motionerna och styrelsen skall före årsmötet yttra sig på
sedvanligt sätt.
3) Fråga: Vid årsmötet behandlades inkommen motion. Motionen avslogs medan ett tilläggsyrkande till
motionen bifölls. Är detta riktigt?
Svar: Nej, detta är inte korrekt. Stor försiktighet och restriktivitet bör råda avseende tilläggsyrkanden.
2
100
Motioner forts..
4) Fråga: Är styrelsen skyldig att föra en inkommen motion vidare till årsmötet?
Svar: Ja, inkommen motion skall föras till årsmötet, kompletterad med styrelsens förslag till svar.
5) Fråga: En motion sänds in till styrelsen i god tid före motionstidens utgång. Motionären är dock inte
medlem, medlemsavgift betalas in först i samband med motionstidens utgång. Är motionen giltig?
Svar: Om motionären inte är medlem när motionen sänds in, men betalar in medlemsavgift så att avgiften
finns bokförd på föreningens konto när motionstiden går ut, är motionen att betrakta som giltig. Om
medlemsavgiften betalas in så att den bokförs på föreningens konto efter motionstidens utgång, är
motionen ogiltig.
6) Fråga: En motion sänds in till styrelsen. Tre personer uppges som motionärer, men bara två av dem säger
sig vara vidtalade. Är motionen giltig?
Svar: Ja, motionen är giltig, men den personen som inte varit vidtalade skall strykas.
7) Fråga: Två personer sänder in en motion inför årsmötet. Endast den ena av de två är medlem i klubben. Är
motionen giltig?
Svar: Ja, motionen är giltig, men den person som inte är medlem skall strykas.
8) Fråga: Kan man under pågående årsmöte göra tilläggsyrkanden till en motion?
Svar: Mötesordförandens roll är att leda fullmäktige – årsmöte – enligt vad som framgår av klubbens
stadgar. Ordföranden bör efter mötets öppnande, gå igenom de formalia – t ex ordningsfrågor – som kan
bli aktuella under mötet. Om mötet godkänner ordförandens förslag till ordningsfrågor, gäller dessa
under hela mötet. Ordföranden skall under genomgången informera om han/hon har för avsikt att
godkänna tilläggsyrkanden eller ej. Om mötet beslutar att tilläggsyrkanden skall medges, skall tydligt
anges vad som gäller för dessa.
Det är viktigt att motioner formuleras på ett tydligt sätt så att tveksamheter inte uppstår. Tydliga
alternativ kan formuleras, prioriteringsordning skall då anges.
Det förberedande arbetet kan omkullkastas om tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från
huvudmeningen i motionen bifalls.
Tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från motionens huvudinnehåll, bör ej godkännas.
Mötets behöriga utlysande.
1) Fråga: Kan ett årsmöte i efterhand ogiltigförklaras om det visar sig att ett större antal medlemmar ej
erhållit kallelse till årsmötet och därför ej deltagit på mötet? Årsmötet ansågs av de närvarande vara
behörigen utlyst, men samtliga dessa hade fått kallelse.
Svar: Hur utlysning av årsmötet skall gå till skall framgå av stadgarna. Om kallelse gått ut i laga ordning
och det, utöver styrelsen, infunnit sig en medlem är mötet behörigt att besluta. Om kallelse sänts ut
något för sent eller om styrelsen glömt att ange tid för mötet (allt annat är OK) så är dessa exempel inte
fullgoda skäl att förklara mötet ogiltigt.
Olämpligt uppträdande.
1) Fråga: Före årsmötets formella öppnande bad en medlem att få framföra synpunkter. Synpunkterna
innehöll kraftig kritik mot styrelsen och framförallt dess ordförande. Mötesdeltagarna upplevde detta som
mycket otrevligt och obehagligt. Var det formellt riktigt att tillåta medlemmen att ta till orda före mötet?
Svar: För att förhindra olämpligt uppträdande – påhopp/angrepp mot enskild person/personer – samt
för att säkerställa ordning och demokrati i samband med årsmötet, äger ordföranden rätt att neka
medlem att före årsmötets öppnande framföra synpunkter och även rätt att avbryta någon som på eget
initiativ tar till orda.
3
101
Propositionsordning.
1) Fråga: Är det ordföranden som helt ensam kan bestämma propositionsordningen?
Svar: Ja, men ordföranden bör uppträda lyhört.
Protokoll.
1) Fråga: Vilka personer skall justera ett årsmötesprotokoll?
Svar: Av årsmötet vald mötesordförande samt av årsmötet valda justeringspersoner skall justera årsmötets
protokoll.
2) Fråga: Behöver paragrafen som berör valen omedelbart justeras?
Svar: Ja, denna paragraf skall alltid justeras omedelbart.
Protokollföring.
1) Fråga: Vid fullmäktigemöten utses oftast två justeringsmän. Antag att ordföranden samt en justeringsman
har en gravt avvikande uppfattning. Vad gäller?
Svar: Se under Klubbstyrelsen, Protokoll, frågor 2, 3 och 4.
Revisorer/revision.
1) Fråga: Vid revision inför årsmötet upptäcks att föregående års revision inte var korrekt. Det finns dock
inga misstankar om oegentligheter. Vad gör revisorerna i denna situation? Spelar det någon roll att det är
samma kassör som suttit båda åren?
Svar: ”Rör inte onödigtvis i grytan”. Att felet upptäckts bör noteras, men inte föranleda någon annan
åtgärd. Om det visar sig att felet beror på att kassören varit uppenbart slarvig eller oaktsam, bör ny
kassör väljas.
2) Fråga: Till ett medlemsmöte har inkommit en skrivelse. Skrivelsen, som innehåller kritik mot ett
styrelsebeslut av mindre ekonomisk art, är undertecknad av ett antal medlemmar. Två av dem som
undertecknat är klubbens revisorer. Medlemsmötet avvisar skrivelsen och stödjer styrelsens beslut. Några
av de personer som sände in skrivelsen, varav en av revisorerna, reserverar sig mot medlemsmötets beslut.
En av mötesdeltagarna frågar revisorerna hur dom framgent, t ex vid revisionen inför kommande årsmöte,
tänker hantera denna fråga. Dom svarar att ”i denna fråga är vi medlemmar, inte revisorer”. Revisorernas
roll i en sådan fråga? Är inte en revisor ”alltid revisor” i klubbens sammanhang?
Svar: Ja, revisorer är alltid revisorer i klubbens sammanhang. Revisorerna bör inte inta någon annan
roll inom klubben. I beskrivet fall kan kritik framföras mot revisorerna vid klubbens årsmöte.
3) Fråga: Hur bör en revisor agera om en kassör ej avger av revisorn begärda uppgifter för uppdragets
utförande? Några misstankar om oegentligheter föreligger inte men revisorn anser att redovisningen är
diffus och alltför svårbegriplig för att medlemmarna på årsmötet skall ha en möjlighet att förstå och därmed
ta ställning till den ekonomiska förvaltningen.
Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är
uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en
raseller lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till
Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet till
årsmötet, måste årsmötet skjutas upp/ajourneras.
4) Fråga: Kan en revisor yrka ”ej ansvarsfrihet” för
1. hela styrelsen om det inte fanns ekonomiska brister men han anser att verksamheten inte skötts på rätt
sätt?
2. för enskild ledamot, t ex ordföranden?
Svar: 1. Ja. 2. Egentligen inte, ansvaret är gemensamt i styrelsen.
5) Fråga: Kan ett årsmöte låta bli att följa revisorernas förslag betr. ansvarsfrihet för styrelsen?
Svar: Ja, årsmötet är suveränt.
6) Fråga: Kan båda revisorerna vara ”icke medlemmar” och ändå kunna ha synpunkter på verksamheten?
Svar: Ja.
102
Revisorer/revision forts..
7) Fråga: Vid årsmötet påpekades att revisionsberättelsen inte var undertecknad av båda revisorerna, utan
bara av den ena. Årsmötet beslöt särskilt att detta skulle åtgärdas. När justeringsmännen senare fick
protokollet för justering fanns revisionsberättelsen med som bilaga, dock var den fortfarande bara
undertecknad av den ena revisorn. År det justeringsmännens uppgift att tillse att detta åtgärdas
innan de lämnar sin justeringsunderskrift? Om inte, vem är ansvaret?
Svar: Det är i första hand revisorernas skyldighet att tillse att berättelsen kompletteras med
underskriften, i andra hand är det den tillträdande styrelsen som skall tillse att årsmötesbeslutet
uppfylls. Justeringsmännen har inget ansvar för detta.
8) Fråga: Vad bör göras vid årsmötet om båda revisorernas underskrifter saknas? Man kan tänka sig att
revisionsberättelsen sänds in via e-post, underskrifter saknas ju då.
Svar: Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna.
9) Fråga: Revisionsberättelsen har intill dagen före årsmötet inte inkommit till styrelsen. Kan årsmötet
genomföras?
Svar: Ja, årsmötet kan genomföras, men frågor runt balans och räkenskaper bordläggs och upptas till
behandling vid ett extra årsmöte.
10) Fråga: Inför årsmötet i en länsklubb finns förslag om två revisorer, en ”vanlig” medlem och en
auktoriserad revisor. Vid årsmötet framförs synpunkter om att den auktoriserade revisorn är för dyr. Han
väljs därför inte. Årsmötet uppdrar i stället till den tillträdande styrelsen att utse auktoriserad eller godkänd
revisor. Rätt eller fel?
Svar: Fel! Stadgebrott eftersom revisorer enligt stadgarna skall väljas av årsmötet.
Röstning.
1) Fråga: Hur går s k postomröstning till?
Svar: Sedan omröstning avslutats kallas av fullmäktige vald ordförande och valda justeringsmän in och
räknar inkomna röster och fastställer resultatet av omröstningen.
2) Fråga: Är s k taktisk röstning tillåten?
Svar: Taktikröstning vid personval innebär att man röstar på färre antal personer än de antal som skall
väljas. Sådan röstning är tillåten om möte så beslutar.
3) Fråga: Vid lokalavdelningens årsmöte utsågs representanter/delegater till huvudklubbens fullmäktige.
Delegaterna fick uppdraget att i en viss fråga rösta på visst sätt. Vid fullmäktige röstade delegaterna på
annat sätt än vad som uppdragits till dem. Som skäl angav de att förutsättningarna vid fullmäktige var
annorlunda – hade förändrats – efter lokalavdelningens årsmöte. 1) Har delegaterna begått stadgebrott? 2)
Borde delegaterna ha röstat ”blankt”.
Svar: 1) Nej, stadgebrott föreligger i normalfallet inte. 2) Nej, det finns ingen generell regel som anger
”blank” röst. I allmänhet måste anses att en delegat får ett uppdrag/förtroende att på bästa sätt agera för
klubben vilket i normalfallet innebär att det beslut som årsmötet vid lokalavdelningen ”skickar med”
delegaterna, skall anses vara vägledande.
Störande person.
1) Fråga: Kan en person (medlem) som uppträder störande avvisas från årsmötet?
Svar: I första hand bör medlemmen informeras/talas tillrätta. Ytterst kan medlemmen av
mötesordföranden avvisas från mötet.
5
103
Utskick av handlingar.
1) Fråga: Medlem som ringer och ber att få handlingarna inför årsmötet tillsänt sig, får svaret att
handlingarna inte kan sändas ut eftersom styrelsen är försenad med någon del av handlingarna. Är inte
styrelsen skyldig att sända ut handlingarna till medlem som så begär före årsmötet?
Svar: Klubbar som avhåller fullmäktigemöten, har i sina stadgar oftast text som anger att handlingarna skall
sändas ut till delegaterna inom viss tid före fullmäktige. Orsaken till detta är att delegaterna skall ha
möjlighet att diskutera frågor som skall behandlas vid fullmäktige, med sin styrelse.
Klubbar som avhåller ett vanligt årsmöte har inte skyldighet att göra utskick före årsmötet. För de
sistnämnda räcker det alltså att sent iordninggjorda handlingar presenteras i samband med årsmötet.
Det kan vidare vara en kostnadsfråga. I den mån klubbarna anser sig ha möjlighet, bl a ekonomiskt sett,
kan varje klubb enskilt besluta om i vilken mån medlemmar före årsmötet kan beställa handlingar.
Val.
1) Fråga: Valberedningen har inför årsmötet haft svårt att inom (ras-)klubben finna lämplig person till
kassörsposten. Man har dock funnit en person med stor kassörsvana från annan (hund-)klubb. Denna
person är dock inte intresserad av att vara medlem i aktuell klubb om han/hon inte skulle bli vald. I
klubbens stadgar finns endast noterat att ”person som väljs för funktion i klubben måste vara medlem”.
Inget anges att avgiften måste vara erlagd före mötet. Vid årsmötet informerar valberedningen angående
medlemsfrågan. Årsmötet accepterar denna person som kassör, mötet ajourneras, medlemsavgifter erläggs
för den tilltänkta kassören, mötet återupptas, personen väljs som kassör.
En av justeringspersonerna gillar inte beslutet (personlig uppfattning) och gör en personlig
justeringsanteckning i protokollet att han har avvikande åsikt. Han reserverade sig inte öppet vid årsmötet.
1. Har valberedningen och årsmötet handlat riktigt?
2. Har justeringspersonen handlat riktigt?
3. Om svar på fråga B) är nej, hur borde då mötesordföranden hanterat justeringsanteckningen?
Svar: 1. Ja. Ett alternativt hade varit att låta den tilltänkta kassören adjungeras till styrelsen. 2. Nej,
justerarens uppgift är att notera om han uppfattat att annat beslut tagits. 3. Det är ordförandens
protokoll och han kan kräva att justeringsanteckningen tas bort.
2) Fråga: Det justerade protokollet från en lokalavdelning innehåller ingen punkt om val av revisorer. Man
påstod från avdelningsstyrelsen att revisorer hade valts. Vad göra?
Svar: Man bör kalla till extra årsmöte eftersom revisorerna ej valts på årsmötet.
3) Fråga: Är det godtagbart att en styrelse av årsmötet uppdras att utse en valberedning? Om ej, hur ska
årsmötet agera om det ej gåratt få fram en valberedning eller annan viktig post som t ex revisorer på
årsmötet? Är det tvunget att ha ett extra årsmöte?
Svar: När det gäller valberedning kan styrelsen föreslå, men beslut tas på årsmöte eller extra årsmöte.
Beträffande revisorerna så skall de granska styrelsen, därför får aldrig styrelsen lägga sig i förslag eller
val av revisorer.
4) Fråga: Det visar sig på årsmötet att det inte finns något förslag på revisorer som accepterat.
1. Måste extra årsmötet kalls in för denna fråga?
2. Kan man ha skriftligt val då valberedningen har fått fram förslag?
3. Är det den ”gamla” valberedningen eller den nya som skall ta fram nytt förslag?
Svar: 1. Ja. 2. Ja i princip, men det kan uppstå problem med identifikation. Samtliga röstberättigade
skall tillskrivas, protokoll skall föras. 3. Den nya valberedningen skall arbeta.
5) Fråga: Valberedningen har misslyckats totalt. Det finns inga namn föreslagna och ingen i valberedningen
kommer till årsmötet. Kan årsmötet gå till val på enbart namn som föreslås under mötet?
Svar: Ja! Det är viktigt att de som väljs är tillfrågade och tackat ja, oavsett om personerna finns i lokalen
eller tillfrågats per telefon.
6
104
Val forts..
6) Fråga: Hur bör klubben agera när valberedningen inför årsmötet inte kunnat finna några personer som är
villiga att ställa upp i styrelsen, och när avgående ledamöter inte är villiga att ställa upp för omval.
Svar: Om någon meningsfull verksamhet inte bedrivs i en klubb, bör klubben i normalfallet upphöra.
Det kan å andra sidan vara praktiskt att låta vilandeförklara klubben. Möjligheten till att åter starta upp
klubben är då betydligt bättre. Även om en valberedning inför ett årsmöte inte lyckas tillsätta alla
poster, skall klubben ändå kalla till och avhålla årsmöte, detta med tanke på att förslag till olika poster
kan komma fram under pågående årsmöte.
I det fall man vid årsmötet inte kan tillsätta någon ny styrelse, är det årsmötet som skall besluta om
upphörande eller vilandeförklarande av klubben. Moderklubben skall vid en sådan situation återta
rasansvaret för i klubben aktuell/a ras/er. Om beslut tas om upphörande eller vilandeförklarande, skall
medlemmarna enligt den sista medlemsförteckningen tillskrivas med information om beslutet.
7) Fråga: Kan någon väljas som ännu inte tillfrågats?
Svar: Nej.
8) Fråga: Om vald person avsäger sig före tillträdandet, skall då nytt val äga rum eller platsen vara otillsatt?
Svar: Om avsägandet sker under årsmötet, återgår mötet till punkten för val av aktuell post. Om
avsägandet sker efter årsmötet, träder suppleant in.
9) Fråga: Kan en av årsmötet vald kommitté (ledamöterna i kommittén) avgå med omedelbar verkan? Om ja,
hur skall styrelsen agera därefter?
Svar: Javisst kan en kommitté avgå. Styrelsen bör antingen kalla in ett extra årsmöte eller adjungera
person eller arbetsgrupp.
Valberedning.
1) Fråga: Valberedningen begär att få närvara vid styrelsens samtliga sammanträden. Är det lämpligt?
Svar: Nej det är inte lämpligt. Det vanliga är att valberedningens ordförande deltager vid ett eller några
sammanträden i samband med att valberedningen påbörjar sitt arbete. Ordföranden lämnar då
lämpligen en redogörelse för valberedningens arbete samt föredrar valberednings förslag innan detta
offentliggörs för medlemmarna.
2) Fråga: Får en valberedning ta kontakt med enskilda ledamöter för att höra deras åsikt om styrelsens arbete
och sammansättning?
Svar: Ja.
3) Fråga: Kan varje enskild ledamot i valberedningen besöka var sitt sammanträde?
Svar: Valberedningen kan närvara vid styrelsesammanträde, men som regel representeras
valberedningen av sammankallande vid ett sammanträde. Syftet med valberedningens närvaro vid ett
sammanträde är dels att söka reda ut om styrelsen besitter den kompetens som krävs för ett
styrelseuppdrag, dels utröna om styrelsens ledamöter kan samarbeta.
4) Fråga: Får valberedningens representant som närvarar vid ett styrelsemöte ställa frågor eller yttra sig
under mötet?
Svar: Under ett möte kan diskussion med valberedningens representant föras. Denne brukar närvara vid
hela mötet.
5) Fråga: Får/bör valberedningen före årsmötet diskutera sitt förslag med styrelsen?
Svar: Valberedningen kan före årsmötet presentera sitt förslag till styrelsen och förklara – motivera –
sitt förslag.
7
105
Valberedning forts..
6) Fråga: Det har förekommit att ledamot/ledamöter i valberedningen är make/maka till t ex ordföranden eller
annan ledamot i styrelsen. Är detta korrekt?
Svar: Valberedningens ledamöter skall inte har någon anhörigrelation till person som är ledamot i
styrelsen eller till person som kommer att föreslås till styrelsen. I vissa fall kan det ändå vara förståeligt
om valberedningen föreslår person som är anhörig till någon i valberedningen.
Valberedningsledamoten bör vid dessa tillfällen avsäga sig beslutsansvaret i denna del. I ett protokoll
anges t ex: ”X deltog ej i detta beslut”.
Risk för att jävsituation uppstår skall undvikas så långt möjligt.
7) Fråga: Inför årsmötet i en lokal kennelklubb fanns tillräckligt antal personer som var villiga att åta sig
styrelseuppdrag. Ingen av dem var dock beredd att åta sig ordförandeposten. Hur skall man agera vidare?
Svar: En lokal kennelklubb skall i första hand vända sig till sin länsklubb för att söka hjälp. Detta gäller
generellt; lokala klubbar, rasklubbar, avdelningar osv. skall i första hand vända sig till sin huvudklubb.
8) Fråga: Flera namnförslag till olika poster har inkommit till valberedningen. Förslagen genomgås noga.
Några av förslagen anser valberedningen är bra förslag och tar kontakt med personerna och hör efter om
de är beredda att åta sig någon post. Efter att ha fått svar ”ja” från dessa personer sätts de upp på
valberedningens förslagslista. Övriga föreslagna personerna anser inte valberedning i passar till någon
post. Man sätter därför inte upp dem på sin förslagslista och har inte heller tagit kontakt för att efterhöra
om de eventuellt skulle vara intresserade av att arbeta i klubben. Under årsmötet får
valberedningen ta emot hård kritik för att de underlåtit att kontakta alla föreslagna personer. Finns det
något skäl för valberedningen att ta kontakt med personer som de ändå inte har för avsikt att sätta upp på
sin förslagslista inför årsmötet.
Svar: Nej.
9) Fråga: Måste ledamot av valberedningen vara medlem i klubben?
Svar: Ja.
10) Fråga: Klubbens valberedning har fått in många förslag, betydligt fler än vad det finns lediga poster.
Valberedningen vill till årsmötet lämna samtliga förslag, utan att göra någon egen beredning. Är detta
möjligt?
Svar: Nej. Valberedningens uppgift är att samla in förslag på personer till lediga poster samt bereda och
lämna förslag till årsmötet för de poster som är ledigförklarade.
Verksamhetsberättelse.
1) Fråga: Årsmötet för en rasklubb beslöt göra ändringar i drygt 10 år gamla verksamhetsberättelser
avseende utmärkelsen ”Årets Uppfödare. Är detta rimligt och korrekt?
Svar: Det måste anses felaktigt att efter så lång tid som tio år ändra ett årsmötesbeslut och
verksamhetsberättelser. Årsmötet är suveränt, ändringar av årsmötesbeslut skall göras endast i
undantagsfall, exempelvis när ekonomiska oegentligheter uppdagas efter årsmötet.
SKK/FK enades vid sitt sammanträde 1998-12-09 att som riktlinje bör inte ärenden som är äldre än två
år tas upp till förnyad behandling.
Verksamhetsplan.
1) Fråga: Skall årsmötet besluta om verksamhetsplanen?
Svar: Ja, verksamhetsplanen är en av de frågor som årsmötet skall besluta om.
Årsredovisning – årsbokslut.
1) Fråga: Vilken är skillnaden mellan begreppen årsredovisning och årsbokslut?
Svar: Föreningar som har fler än 10 anställda eller tillgångar som överstiger 24 mkr skall upprätta
årsredovisning, föreningar som understiger nämnda krav skall upprätta ett årsbokslut.
8
106
15.
Flik 15
SKK:s grundregler för medlemmar
107
Grundregler
för medlemmar i
Svenska Kennelklubben
Gäller från 2009-01-01
108
109
Svenska Kennelklubbens grundregler
Dessa grundregler gäller för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK)
och dess medlemsorganisationer från och med 2009-01-01
1. Allmänt
Det åligger varje medlem i SKK-organisationen:
1:1 att behandla och vårda hundar och andra
djur väl i enlighet med såväl beprövad
erfarenhet som gälland djurskyddslagsstiftning och regler utfärdade med stöd
av lagstiftningen. Detta innebär att någon
befogad anmärkning mot djurhållningen
inte ska kunna göras av myndighet eller av
SKK auktoriserad kennelkonsulent.
1:2 att medverka till att av SKK auktoriserad
kennelkonsulent kan genomföra kennelbesök.
1:3 att handla och uppträda på sådant sätt att
det inte skadar eller motverkar SKK eller dess
medlemsorganisationer och att inte uttala
sig nedsättande om enskild medlem.
1:4 att i anslutning till prov, utställning eller
tävling inte agera på sådant sätt att det
påverkar andra hundars chanser till rättvis
bedömning och att inte heller uttala sig
nedsättande om andra hundar, funktionärer
eller deltagare.
1:5 att aldrig anlita bulvan eller själv agera
som sådan genom att registrera valpar i
annans eller eget namn/kennelnamn då
den egentliga uppfödaren är annan person
samt att inte anlita återförsäljare eller själv
agera som sådan vid försäljning eller köp
av hund.
1:6 att följa SKKs stadgar och regelverk samt
att även i övrigt på bästa sätt uppfylla de
förpliktelser som kan följa av
hundverksamheten samt att på intet sätt
kringgå SKKs regelverk eller beslut.
2. Avelsetik
Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att det
befrämjar avkommans hälsa och välbefinnande.
Varje medlem som upplåter sin hund till avel ska
vara väl förtrogen med SKKs avelspolicy samt
med rasens standard, provbestämmelser,
registreringsbestämmelser och rasspecifika
avelsstrategi.
2:1 att till avel endast använda hundar av samma
ras.
2:2 att till avel endast använda hund som är
inregistrerad i SKK eller i av SKK erkänd
utländsk kennelorganisation.
2:3 att till avel endast använda hundar som
inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder
och som har ett gott och för rasen
typiskt temperament. Hund som uppvisar
beteendestörning i form av överdrivna
rädslereaktioner eller aggressivt beteende i
oprovocerade eller för hunden vardagliga
situationer ska inte användas i avel.
att i avelsarbetet undvika parningskombination
som utifrån tillgänglig information
ökar risken för allvarlig sjukdom/
funktionshinder hos avkomman.
110
2:4 att som ägare av avelshund följa SKKs
hälsoprogram. För raser med krav på
veterinärmedicinskt/genetiskt
undersökningsresultat och/eller
genomförd mentaltest/
mentalbeskrivning/prov ska giltigt intyg
om detta finnas för avelshundarna före
parningstillfället.
2:5 att inte använda hund i avel som vid DNAtest
visat sig vara bärare av dubbla anlag för
allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning.
Hund som visat sig vara bärare av enkelt
anlag för allvarlig sjukdom med recessiv
nedärvning får användas i avel, men endast
i kombination med genetiskt/hereditärt
friförklarad hund och under förutsättning
att detta inte står i strid med gällande
hälsoprogram.
2:6 att till avel endast använda hund som kan
fortplanta sig på ett naturligt sätt. Används
artificiell insemination (AI) trots avsaknad
av dokumenterad avelsförmåga ska
respektive ansvarig AI-veterinär intyga
att hanhunden och tiken inte bedöms ha
nedsatt könsdrift eller oförmåga till normal
parning.
AI ska ske enligt de föreskrifter som gäller
i landet där insemineringen görs men
får aldrig utföras av annan än legitimerad
veterinär. I Sverige krävs att veterinären
har Jordbruksverkets tillstånd att utföra
insemineringar.
2:7 att inte para far med dotter, mor med son
eller helsyskon med varandra.
3. Uppfödaretik
Uppfödare ska i sitt avelsarbete iaktta god
uppfödaretik samt god kynologisk sed:
Det åligger varje uppfödare i SKKorganisationen:
3:1 att hantera sin uppfödningsverksamhet
kvalitetsmedvetet, seriöst och med stort ansvar.
3:2 att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga
uppgifter om sina hundar och sin
uppfödningsverksamhet.
3:3 att inte i avel använda hanhund/tik förrän
vid den ålder då hunden uppvisar en vuxen
individs fysiska mognad och beteende.
att inte para en tik vid för hög ålder. Här
bör rasspecifika hänsyn tas.
3:4 att inte låta tik föda fler än fem valpkullar.
Om en tik får två valpkullar inom 12 månader
ska tiken sedan ges minst 12 månaders
vila före nästa valpning. Tik över sju år ska
vila minst 12 månader mellan sina kullar.
3:5 att alltid veterinärbesiktiga tik över 7 år före
parning och bifoga intyget till
registreringsansökan. Av intyget ska framgå att
tiken är i sådan kondition att hon utan risk för
sin hälsa kan få en valpkull. Tik över 7 år får
inte användas i avel om den inte tidigare
haft en valpkull.
3:6 att se till att valp före försäljning har en
miljö som gynnar den fysiska och mentala
utvecklingen samt en god socialisering med
såväl människa som hund.
3:7 att samtidigt registrera samtliga valpar i SKK
och se till att de är ID-märkta vid leverans.
4. Försäljning, leverans och
överlåtelse
4:1 att vid överlåtelse av hund mot ersättning
alltid upprätta överlåtelsehandling med av
SKK fastställt innehåll.
4:2 att till överlåtelsehandling bifoga
registreringsbevis eller skriftligt intyg om att
hunden är anmäld för registrering.
Registreringsbeviset ska, i det senare fallet,
Översändas till köparen så snart det erhållits
från SKK. Veterinärbesiktningsintyg som inte
är äldre än en vecka ska bifogas vid leverans
av hund.
111
4:3 att leverera valpar tidigast vid 8 veckors
ålder.
4:4 att i överlåtelsehandlingen införa om hunden
vid tiden för överlåtelsen är behäftad
med sjukdom, fel, defekt eller känd genetisk
belastning.
4:5 att vid överlåtelse av tik eller hanhund med
bibehållen avelsrätt alltid upprätta avtal
med avtalsvillkor som är fastställda av SKK,
innebärande bl.a. att längsta giltighetstid
för fodervärdsavtal för tik är till dess tiken
lämnat högst två valpkullar. Giltighetstiden
begränsas till dess tiken uppnått fem års
ålder. Fodervärdsavtal får inte tecknas för
tik som fyllt fem år.
Giltighetstiden för fodervärdsavtal för hanhund
är längst till dess hanen uppnått sju
års ålder.
Äganderätt samt övriga rättigheter, övergår,
utan ersättning, till fodervärden så snart
villkoren enligt denna punkt är uppfyllda.
4:6 att aldrig hålla fler än tio hundar hos
fodervärd.
Med fodervärd jämställs person som
köpt eller på annat sätt förvärvat en hund
med förbehåll från säljaren att använda
hunden i avel.
4:7 att efter bästa förmåga uppfylla de förpliktelser
mot valpköpare och fodervärdar som
följer av de avtal som anvisas av SKK.
SKK/CS äger rätt att, i särskilda fall och då synnerliga skäl finns,
bevilja dispens från dessa grundregler.
Glöm inte att före parning ta reda på vilka registreringskrav som gäller för din ras.
På SKKs webbplats www.skk.se finns gällande registreringsbestämmelser och länk till
de rasspecifika avelsstrategierna (RAS) för din ras.
Postadress: 163 85 Spånga
Besöksadress Rinkebysvängen 70
112
Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40
Webbplats www.skk.se
16.
Flik 16
Avel 2009 SKK:s policy och regelverk
113
Avel 2009
Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser
inklusive det genetiska hälsoprogrammet
114
115
Innehåll
Avelspolicy för Svenska Kennelklubben....................................6
Organisation..............................................................................7
Code of Breeder’s Ethics (FCI).................................................8
FNs Konvention om biologisk mångfald....................................8
Europarådet och svensk djurskyddslagstiftning......................10
Förbättrad avel och hundhälsa................................................11
Avelsfrågorna i stadgarna.......................................................12
RAS - SKKs handlingsprogram för
förvaltning av hundraserna......................................................13
SKK Avelsdata.........................................................................14
SKKs riktlinjer för avelsrådgivning...........................................14
Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer........................................16
Avelskonferenser.....................................................................17
Svenska Kennelklubbens grundregler.....................................17
Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram .............. 19
1. Program för fysisk hälsa......................................................22
Överklagande av undersökningsresultat.................................31
II. Program för mental hälsa....................................................32
III. Avelsprogram på populationsnivå.......................................34
Utdrag ur Svenska Kennelklubbens
registreringsbestämmelser.......................................................34
Svenska Kennelklubbens utbildning för
avelsansvariga funktionärer i ras- och specialklubbar.............38
Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning .........................41
Svenska Kennelklubbens kynologiska kommittéer..................42
116
Gäller från 2009-04-01
Information och regler i denna broschyr var aktuella vid tryckningen i mars 2009, men kan komma att
ändras. Aktuell version finns angiven och kan hämtaspå SKKs webbplats www.skk.se
Irish softcoated wheaten terrier
117
Hunduppfödning
Hundens betydelse kan knappast överskattas och avel och
hunduppfödning engagerar många människor. ”Att kontinuerligt
skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren
och hundägandet” nämns allra först i SKKs målparagraf och
står även på främsta plats i varje ansvarsfull hunduppfödares
målsättning. Detta mål är också det som styr utformningen
av de dokument av olika slag som har med hundavel att göra
och som är samlade i detta häfte. Här kan ni bland annat hitta
information om policy, regelverk och övriga bestämmelser
samt hela det genetiska hälsoprogrammet.
118
Avelspolicy för Svenska Kennelklubben
Avel och uppfödning av rashundar är fundamentet i Svenska Kennelklubbens verksamhet.
Redan i stadgarnas första paragraf, vilken anger
målet för verksamheten, framgår betydelsen
av aveln genom texten ”att väcka intresse för
och främja avel av mentalt och fysiskt sunda,
bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda
rasrena hundar”. Hundavel och därmed
hundrasers utveckling grundas på uppfödarnas
val av avelsdjur samt på den användning som
dessa får. Ärftlig variation är en förutsättning
för hundraser och deras möjlighet att anpassas
till framtidens krav. Därför skall avel och
utveckling av rashundar vara målinriktad,
långsiktig och hållbar. Med hållbar menas
att den inte leder till brister avseende hälsa,
mentalitet eller funktion eller tömmer rasen
på genetisk variation.
Avel och uppfödning skall också ske i
överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens
grundregler.
Till avel ska inte hundar med allvarlig sjukdom/
funktionshinder användas. Parningskombination
som utifrån tillgänglig information ökar
risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder
hos avkomman ska undvikas.
Svenska Kennelklubben ansvarar i samarbete
med specialklubbarna för rasbildning,
rasutveckling och rasvård.
Rasbildning innefattar
• Uppbyggnad av nya raser eller av nya
populationer av raser som redan förekommer
i andra länder.
• Återuppbyggnad av raser som på grund av
liten numerär och hög släktskapsgrad är i
behov av detta.
Rasutveckling skall präglas av en målinriktad
och långsiktig anpassning av hunden till de
krav som kan ställas på en exteriört och
funktionellt bra hund med god hälsa.
Rasvård kan innefatta genetiska hälsoprogram
avseende såväl fysisk som mental hälsa
samt övergripande hälso- och avelsprogram
på populationsnivå. Kombinationer av dessa
åtgärder kan förekomma i enskilda raser.
Svenska Kennelklubben skall medverka till
utformningen av rasspecifika avelsstrategier
samt:
• Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade
till rasernas funktion och samhällets krav.
• Prioritera avel som gynnar avkommans möjlighet
till ett långt liv utan hälsostörningar.
• Prioritera exteriör avel som gynnar god
funktion och förebygger förekomsten av
icke önskvärda egenskaper hos avkomman.
• Prioritera avel av hundar med naturlig
fortplantningsförmåga.
• Verka för en låg andel nära släktskapsparningar
för att därmed minska inavelsökningen
i hundraserna; medverka till
att enskilda individer eller grupper av
närbesläktade individer inte överutnyttjas i
aveln.
• Verka för att minska antalet avelsrestriktioner,
som inte är relaterade till hundrasernas
sundhet men begränsar möjligheterna till ett
effektivt utnyttjande av befintliga hundmaterial;
vid behov ta bort avelshinder mellan
rasvarianter/raser, vilka bygger på olikheter i
enskilda genpar t ex färg, hårlag och storlek.
119
Organisation
Federation Cynologique
Internationale (FCI)
FCI är en internationell kennelklubbsorganisation
med 84 medlemmar och kontraktsanslutna
samarbetspartners över hela världen.
Varje medlem/kontraktsansluten kennelklubb
representerar ett land, utfärdar stamtavlor och
utbildar sina egna domare. Inom FCI erkänns
ömsesidigt medlemsländernas stamtavlor
och domare. Varje medlemsland följer också
respektive hemlands rasstandarder. Svenska
Kennelklubben (SKK) är, liksom flertalet
europeiska länders kennelklubbar,
medlem i FCI.
FCI arbetar framförallt genom kommittéer.
Standardkommittén och Vetenskapliga
Kommittén är betydelsefulla när det gäller
avelsfrågor.
Inom FCI finns sektioner i de olika världsdelarna.
Nordisk Kennelunion (NKU)
NKU består av kennelklubbar från Sverige,
Norge, Danmark, Finland och Island.
Arbetsutskottet, NKU/AU, är NKUs styrelse
och arbetet fördelas i övrigt på kommittéer där
NKUs Vetenskapliga Kommitté handlägger
avelsfrågor av gemensamt nordiskt intresse.
Kennelfullmäktige (KF)
KF är SKKs högsta beslutande organ utom i
disciplinära ärenden som handhas av
Disciplinnämnden (DN). Länsklubbar,
specialklubbar och Sveriges Hundungdom har
yttrande- och rösträtt vid KF genom sina valda
delegater.
SKKs Centralstyrelse (CS)
CS väljs av KF liksom Disciplinnämnden.
Centralstyrelsen
CS arbetar genom centrala kommittéer som
oftast leds av en CS-ledamot. De kynologiska
kommittéerna är Avelskommittén (SKK/AK),
Standardkommittén (SKK/StandK) och Uppfödar
ochKennelkonsulentkommittén (SKK/UKK).
120
SKKs kansli
Arbetar med medlemsservice och beredning
och handläggning av ärenden för Centralstyrelsen
och dess kommittéer samt inför kennelfullmäktige.
Klubbar
Inom SKK-organisationen finns 25 länsklubbar,
ca 50 specialklubbar ofta med anslutna
rasklubbar, Sveriges Hundungdom samt av
avtalsanslutna rasklubbar*. Lokala klubbar finns
inom länsklubbar, special- och rasklubbar samt
inom Sveriges Hundungdom.
*Om rasansvar inte delegerats till en befintlig
specialklubb kan en klubb/rassammanslutning
anslutas till SKK genom särskilt avtal.
Avtalsansluten rasklubb kan placeras i steg 1,
2 eller 3 med ökande delegation från SKK för varje
steg. Steg 4 innebär att klubben erhåller
specialklubbsstatus alternativt upptas som
rasklubb i befintlig specialklubb eller bildar
specialklubb tillsammans med närliggande
rasklubb.
Code of Breeder’s Ethics (FCI)
1. Endast funktionsmässigt sunda hundar ska
användas i avel. Uppfödaren ska försäkra
sig om att avelsdjuren har god mental och
fysisk hälsa.
den inte resulterar i sjukdomar, dåligt
temperament och bristande bruksegenskaper.
4. Avel ska bedrivas så att den genetiska
121
variationen i rasen bevaras och helst ökas.
2. Var och en som väljer en hund till avel
ska göra en bedömning av om hunden är
mentalt och fysiskt lämpad för avel.
3. Avel och utveckling av hundraser ska vara
målinriktad, långsiktig och hållbar så att
5. Så länge valpen är kvar hos uppfödaren
ansvarar denne för att valpen har en miljö
som gynnar den fysiska och mentala
utvecklingen och garanterar en god
socialisering.
FN:s Konvention om biologisk mångfald
Ett styrdokument för all djuruppfödning är
FN:s Konvention om biologisk mångfald, som
antogs vid den internationella konferensen i
Rio de Janeiro 1992 och undertecknades av
Sverige året därpå. Sverige åtog sig därmed att
aktivt arbeta i konventionens anda för en hållbar
utveckling på alla de nivåer som begreppet
biologisk mångfald omfattar, nämligen
ekosystem-, art- och gennivå.
Nationellt program för förvaltning av
Husdjursgenetiska resurser är den handlingsplan
som innefattar arten hund. Svenska Kennelklubben
ges en roll motsvarande avelsorganisationerna för
lantbrukets djur och övriga sällskapsdjur. Detta
innebär bland annat krav på ”ett väl organiserat
avelsarbete även för hundraserna.”
Avelsorganisationer tillsammans med sina
medlemmar är ansvariga för att avelsarbetet de
bedriver är långsiktigt hållbart.
Rasspecifika avelsstrategier, RAS, är Svenska
Kennelklubbens
handlingsprogram för förvaltning
av hundraserna. RAS är uppbyggt i tre
huvuddelar:
a) Rasens historiska bakgrund och utveckling,
b) Beskrivning och analys av nuläget samt
c) Slutsatser, mål och strategi för framtiden.
122
Irländsk varghund
123
Europarådet och svensk
djurskyddslagstiftning
Europarådet bildades år 1949 av tio västeuropeiska
stater, däribland Sverige. Idag har
Europarådet drygt 40 medlemsländer. Syftet
med Europarådets arbete är att uppnå en större
enighet mellan medlemsländerna, främst på
det kulturella och sociala området. För att lagstiftningen
ska kunna bli likartad utarbetar man
särskilda avtal, konventioner.
Djurskyddslagen 1988
Konventionen om skydd
av sällskapsdjur upprättades i Strasbourg den 13
november 1987 och ratificerades av Sverige.
Konventionens utgångspunkt är att medlemsländerna
erkänner ”att människan har en moralisk
förpliktelse att respektera alla levande varelser” och tar
hänsyn till ”att sällskapsdjur har ett särskilt förhållande
till människan”. Vidare att medlemsländerna
”beaktar sällskapsdjurens betydelse för livskvaliteten
och därmed deras värde för samhället”.
Djurskyddsförordningen
Underordnat Europakonventionen följer Riksdagens
beslut i form av Djurskyddslagen. Den
nuvarande lagen antogs 1988 och innehåller
bland annat följande skrivning:
§ 2 ”Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt
lidande och sjukdom.”
Regeringen beslutar om Djurskyddsförordningen,
vilken bygger på Djurskyddslagen.
§ 29 ”Avel med sådan inriktning att den kan medföra
lidande för djuren är förbjuden. Närmare föreskrifter
om förbudet meddelas av Jordbruksverket.”
Konventionen innehåller följande kapitel
1. Allmänna bestämmelser
2. Principer för hållande av sällskapsdjur
3. Kompletterande åtgärder rörande herrelösa djur
4. Information och utbildning
5. Multilaterala samråd
6. Ändringar
7. Slutbestämmelser
Konventionens artikel 5 om uppfödning
Artikel 5 om uppfödning har central betydelse
för de bestämmelser som omger hunduppfödningen
i Sverige. Den lyder:
”En person som väljer ett sällskapsdjur för uppfödning
skall ansvara för att hänsyn tas till anatomiska,
fysiologiska och beteendemässiga egenskaper som kan
äventyra antingen avkommans eller moderns hälsa
och välbefinnande”.
124
Statens jordbruksverks
Föreskrifter
Det verkställande organet är Statens jordbruksverk
som utarbetar detaljerade regler och ser
till att de efterlevs. Avelsparagrafen återfinns
i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna
råd om hållande av hund och katt.
§2 Avel ”Djur, som nedärver missbildning
eller andra egenskaper som medför lidande
för avkomman eller negativt påverkar
avkommans naturliga funktioner
får inte användas i avel.
Ett djur får inte heller användas i avel om
det nedärver disposition för hög frekvens av
allvarliga sjukdomsfall eller
förlossningssvårigheter eller om det saknar
förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.”
För närvarande (mars 2008) pågår arbete
med revidering av ovanstående föreskrifter.
Kontakta Jordbruksverket för närmare information.
Förbättrad avel och hundhälsa
Multilateral överenskommelse
Vid en multilateral konsultation i Europarådet
1995 angående Konventionen om skydd av
sällskapsdjur enades parterna om nödvändigheten
av att arbeta för en förbättrad avel och
hundhälsa. Följande målsättningsförklaring
antogs av deltagande medlemsländer och
organisationer:
Nordisk strategi
Vid ett möte med NKUs standardkommitté
1996 beslutades om en inventering av
rasstandarder.
Följande handlingsprogram antogs:
• Standarder för inhemska raser ska ses över
med tanke på formuleringar som kan anses
negativa ur hälsosynpunkt.
• att med hänsyn till djurens välbefinnande
medverka till en översyn av rasstandarder, i
synnerhet när dessa föreskriver kirurgiska
ingrepp av estetiska skäl.
• Kunskap om sambandet exteriör - hälsa ska
spridas.
• att skapa respekt för dessa standarder hos
domare och uppfödare.
• Överdrivna exteriöra detaljer och de ökade
risker för skador som dessa kan medför ska
diskuteras vid uppfödarkonferenser och
liknande.
• att arbeta för en ändamålsenlig och fortlöpande
utbildning av domare och uppfödare.
• att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra
uppfödning av djur med genetiska
eller fenotypiska egenskaper som menligt
kan påverka djurens hälsa och sundhet.
• att utarbeta information till allmänheten
för att uppnå ett ansvarsfullt djurägande
i överensstämmelse med konventionens
intentioner.
• Problematiken i samband med premiering på
utställning ska uppmärksammas vid
domarutbildning
och exteriördomarkonferenser.
• Information ska ges till utländska domare
som inbjuds att döma i Norden.
• Problematiken ska tas upp på internationell
nivå.
Tillägg till samtliga rasstandarder
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv
eller extremt skygg eller om den har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess
hälsa och sundhet.
125
Avelsfrågorna i stadgarna
Stadgar för
Svenska Kennelklubben
Typstadgar för specialklubb
inom SKK-organisationen
§ 1 Mål
att väcka intresse för och främja avel av mentalt
och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och
exteriört fullgoda rasrena hundar.
§ 1 Mål
att väcka intresse för och främja avel av mentalt
exteriört fullgoda rasrena hundar.
att bevara och utveckla rasernas specifika
egenskaper […].
§2 Verksamhet
Mom 1
3. följa den kynologiska utvecklingen inom
och utom landet samt driva svenska kynologiska
intressen i internationella sammanhang.
4. bedriva och främja forskning inom SKKs
verksamhetsområden för att sprida kunskap
om hunduppfödning samt hundens beteenden,
dess fostran, utbildning och vård.
6. stödja uppfödarna i arbetet för en god
hundavel.
Mom 2
1. Specialklubb skall lämna information och
råd i avelsfrågor i enlighet med av Centralstyrelsen
upprättade riktlinjer.
2. Specialklubb skall verka för utbildning inom
de raser, för vilka klubben har ansvar.
§ 9 Centralstyrelse
Mom 1
Centralstyrelsen får inom eller utom sig utse
kommittéer, som beslutar i ärenden eller
ärende-grupper i den utsträckning som
styrelsen bestämmer. Beslut som fattats i
kommittéerna skall förtecknas och anmälas
vid Centralstyrelsens nästkommande sammanträde.
§ 2 Verksamhet
2. informera om till klubben hörande ras/
raser och deras användningsområden.
3. lämna information och råd i avelsfrågor i
enlighet med av SKK upprättade riktlinjer.
4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen för
klubbens ras/raser inom och utom landet.
§ 7 Fullmäktige
Mom 3 Dagordning
8. Styrelsens årsredovisning med balans- och
resultaträkning, redogörelse för arbetet med
avelsfrågor samt revisorernas berättelse.
§ 8 Styrelse
Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott
och inom eller utom sig kommittéer eller
arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen
angivna arbetsuppgifter.
Ansvara för klubbens avelsfrågor.
126
Typstadgar för rasklubb
inom SKK-organisationen
för klubbens ras inom och utom landet.
§ 7 Klubbmöte
§ 1 Mål
Rasklubbarna, som är ideella föreningar, har
till mål att inom ramen för specialklubbens
stadgar tillvarata specifika intressen för rasen
genom:
att väcka intresse för och främja avel av
mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt,
jaktligt och exteriört fullgoda rasrena
hundar.
att bevara och utveckla rasens specifika
egenskaper […].
Mom 2 Dagordning
8. Styrelsens årsredovisning, balans- och
resultatredovisning, redogörelse för arbetet
med avelsfrågor samt revisorernas berättelse.
§ 8 Styrelse
Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott
och inom eller utom sig kommittéer eller
arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen
angivna arbetsuppgifter.
§ 2 Verksamhet
2. informera om klubbens ras och dess användningsområden.
• ansvara för rasens avelsfrågor i enlighet
med av specialklubb och SKK upprättade
riktlinjer.
3. lämna information och råd i avelsfrågor i
enlighet med av specialklubben och SKK
upprättade riktlinjer.
• avge årsredovisning inklusive redogörelse
för arbetet med avelsfrågor till ordinarie
klubbmöte.
4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen
RAS - SKK:s handlingsprogram för
förvaltning av hundraserna
På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige
2001 fattades beslut om att det för varje hundras
ska finnas en s.k. rasspecifik avelsstrategi
(RAS). Uppdraget att utforma dessa lades på
specialklubbarna som i sin tur i huvudsak
delegerar ut arbetet på rasklubbarna, även om
samordningsansvaret kvarstår hos specialklubben.
RAS fastställs av SKK:s Avelskommitté och
ska enligt KF-beslut revideras vart femte år.
Den rasspecifika avelsstrategin är en handlingsplan
för aveln inom en specifik ras och
en tillämpning av SKK:s Avelspolicy.
Avelsarbetet i klubben innebär att arbeta med
utformandet av och utvärderingen av RAS som
ett kvalitetsverktyg för en sund hundavel.
RAS kan delas in i tre delar:
1. Rasens historiska bakgrund och utveckling.
2. Beskrivning och analys av nuläget.
3. Slutsatser, prioriteringar, mål och strategier
för framtiden.
RAS bör ange:
Mätbara mål och tidsplan
Strategier/handlingsplaner för att uppnå
målen på kort och lång sikt.
127
Redogörelse av hur förankringen i klubben
skett.
Viktiga aspekter är:
Hälsa
Funktion
Mentalitet
Genetisk variation, Avelsstruktur
Exteriör
Hundens hälsa och välbefinnande ska alltid
prioriteras.
Mer information om RAS finns på SKK:s
webbplats, www.skk.se bland annat:
RAS - en mall
RAS - utvärdering
RAS - små hundpopulationer
SKK Avelsdata
SKK Avelsdata är en tjänst som ger åtkomst
till registrerade uppgifter i Svenska
Kennelklubbens databas på såväl individ- som
populationsnivå. Samtliga uppgifter SKK
registrerar överförs varje natt till Avelsdata,
samtidigt görs nya beräkningar av all statistik
och Avelsdata uppdateras. SKK Avelsdata är i
första hand tänkt att användas av uppfödare
och avelsråd inom special- och rasklubbar för
avelsplanering och rasinformation, t ex inom
arbetet med RAS. SKK Avelsdata är kostnadsfri
och tillgänglig för alla genom inloggning via
SKKs webbplats, www.skk.se .
SKK Avelsdata är uppdelad i tre delar:
1. Hundar
Innehåller information om samtliga
svenskregistrerade hundar födda 1990 eller
senare, inklusive avkommestatistik
2. Provparning
Möjlighet till beräkning av inavelsgrad
3. Raser
Innehåller rasstatistik baserad på födelseår
för svenskfödda hundar födda 1990 eller
senare.
SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning
• att väcka intresse för och främja avel av såväl
fysiskt som mentalt sunda, bruks-mässigt,
jaktligt och exteriört fullgoda hundar samt
bevara och utveckla rasers specifika egenskaper.
• att förmedla en god övergripande avelspolicy
samt sprida kunskap om avelsmetoder,
praktisk avel och uppfödning.
• att lämna information och råd i avelsfrågor,
vilket skall baseras på god kunskap om gällande
hälsoprogram, djurskyddsförordning
och djurhållningsföreskrifter.
• att informera om innebörden av SKKs
grundregler.
Specialklubbens/rasklubbens organ för
avelsfrågor skall:
- ha god kunskap om grundläggande
rasinformation:
populationsstorlek, avelsstruktur
och avelstraditioner, status beträffande
hälsa, mentalitet, bruks- och jaktduglighet
samt exteriör.
- fortlöpande studera rasens utveckling samt
även fortlöpande redogöra för denna utveckling.
128
Dvärgschnauzer
129
- aktivt deltaga i utvecklingen och uppföljningen
av rasspecifika avelsstrategier, (RAS).
- informera om för rasen gällande krav och
rekommendationer samt fortlöpande an-
svara för kontakten med SKKs avelsansvariga.
- årligen upprätta verksamhetsberättelse med
utvärdering av bl. a RAS samt verksamhetsplan
med arbetsbeskrivning för avelsrådet.
Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer
Målet för SKK-organisationen när det gäller
avel av rashundar finns uttryckt i stadgar för
SKK, specialklubb och rasklubbar. Av
verksamhetsparagrafen i dessa stadgar framgår
att ”information och råd i avelsfrågor” är
centralt och stadgarna hänvisar till SKK:s riktlinjer
för avelsrådgivning, där uppdraget finns närmare
beskrivet. De grundläggande principerna och
etiska värderingarna för avel och uppfödning
finns uttryckta i Avelspolicy för Svenska
Kennelklubben.
Med utgångspunkt från avelspolicyn och de
bakomliggande övergripande styrdokumenten
ska avelskommittéer och enskilda
avelsfunktionärer verka för att ”väcka intresse för
och främja avel av mentalt och fysiskt sunda,
bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda
rasrena hundar” (ur SKK:s stadgar § 1 Mål).
1. Avelsfunktionären har en framskjuten
förtroendepost inom SKK-organisationen och
stora krav ställs därför på innehavarens integritet.
I arbetet med avelsfrågorna ska det stå
helt klart att avelsfunktionären representerar
sin klubbs ställningstaganden inom RAS och
inte agerar utifrån privata preferenser. Generellt
gäller att verksamheten är av informativ
och vägledande natur.
2. Bland avelsrådgivningens uppgifter ingår att
förmedla SKK:s grundläggande värderingar,
kunskap om avel och uppfödning samt att
informera om innebörden i grundreglerna.
Det innebär att avelsfunktionären är delaktig
i ett opinionsskapande och pedagogiskt
arbete, vilket ställer krav på lämplighet och
omdömesförmåga. Avelsfunktionären ska
löpande följa kunskapsutvecklingen inom
ämnesområdet.
3. Avelsrådet ansvarar för den allmänna
informationen i avelsfrågor och den information
som bygger på utvärderingar och
sammanställningar inom RAS. Den
enskilde uppfödaren ansvarar för den
enskilda parningen.
4. Vid personliga kontakter och information
om enskilda djur eller kombinationer ska
avelsfunktionären endast vidarebefordra
säkerställda uppgifter om djuren eller deras
avkomma. I övriga fall ska avelsfunktionären
hänvisa till hundägaren, som enligt
grundreglerna alltid ska lämna sanningsenliga
och fullständiga uppgifter om sina
hundar.
5. Avelsfunktionär ska inte som privatperson
delta med egna inlägg i e-postlistor, på
chat-sidor och liknande utan endast medverka
i sin roll som avelsfunktionär om
avelsrådet/styrelsen finner anledning att
göra debattinlägg eller kommentarer.
6. Specialklubb och rasklubb kan utarbeta
ytterligare etiska riktlinjer, anpassade till
klubbens specifika behov, för arbetet med
avelsfrågorna.
SKK/AK
2006-06-13
130
Avelskonferenser
SKK anordnar regelbundet avelskonferenser
för special- och rasklubbar. Därutöver samlar
klubbarna sina medlemmar till uppfödarträffar,
raskonferenser och liknande.
Ansökan om bidrag
Följande regler gäller för erhållande av bidrag
till avelskonferenser för avelsråd och/eller
medlemmar.
1. Bidrag kan sökas av specialklubb eller till
SKK direkt avtalsansluten rasklubb (fr. o. m.
steg III).
2. Bidrag utgår för att täcka kostnader för
Föredragshållare och/eller andra gemensamma
kostnader som t ex konferenslokaler och
konferensmaterial. Bidrag utgår ej till deltagares
eller förtroendevaldas kostnader.
3. Bidrag till klubbar med ansvar för en ras
kan beviljas vart tredje år. Bidrag till
specialklubbar med ansvar för flera raser kan
beviljas vartannat år.
4. Bidrag skall sökas senast sex (6) månader
före planerat konferensdatum.
5. Ansökan om bidrag skall ställas till SKK/
AK och skall innehålla preliminärt program
samt budget för konferensen.
6. Efter prövning och beslut i SKK/AK utgår
bidrag med 75 procent av kostnaderna,
dock högst med 10 000 kronor.
7. För utbetalning av bidrag skall
konferensdokumentation insändas till
SKK/AK tillsammans med ekonomisk
redovisning. Den senare skall innehålla
specificerade och verifierade uppgifter
avseende de kostnader, för vilka bidrag
sökes.
Svenska Kennelklubbens
Forsknings- och utvecklingsfond
Syftet med fonden är att stödja insatser som
har till mål att främja avel av rasrena hundar i
enlighet med stadgarnas målparagraf.
Fonden är ett komplement till det forskningsstöd
SKK kan bidra med genom de två
forskningsstiftelserna som förvaltas av SKK.
Medel ur fonden kan sökas av medlemsorganisation inom SKK, enskilda medlemmar,
forskningsinstitutioner eller enskilda forskare.
Bidraget ur fonden kan uppgå till maximalt
75 % av den totala kostnaden som insatsen är
kostnadsberäknad till.
Medel ur fonden disponeras av SKK:s
Centralstyrelse efter förslag från SKK:s
Avelskommitté.
Ansökan görs på särskild blankett, se
www.skk.se .
Dessa grundregler gäller för medlemmar i
Svenska Kennelklubben (SKK) och dess
medlemsorganisationer fr o m 2009-01-01.
1. Allmänt
1:1 att behandla och vårda hundar och andra
djur väl i enlighet med såväl beprövad
erfarenhet som gällande djurskyddslagstiftning och regler utfärdade med stöd
av lagstiftningen. Detta innebär att någon
befogad anmärkning mot djurhållningen
131
inte ska kunna göras av myndighet eller
av SKK auktoriserad kennelkonsulent.
1:2 att medverka till att av SKK auktoriserad
kennelkonsulent kan genomföra kennelbesök.
1:3 att handla och uppträda på sådant sätt
att det inte skadar eller motverkar SKK
eller dess medlemsorganisationer och
att inte uttala sig nedsättande om enskild
medlem.
1:4 att i anslutning till prov, utställning eller
tävling inte agera på sådant sätt att
det påverkar andra hundars chanser till
rättvis bedömning och att inte heller
uttala sig nedsättande om andra hundar,
funktionärer eller deltagare.
1:5 att aldrig anlita bulvan eller själv agera
som sådan genom att registrera valpar
i annans eller eget namn/kennelnamn
då den egentliga uppfödaren är annan
person samt att inte anlita återförsäljare
eller själv agera som sådan vid försäljning
eller köp av hund.
1:6 att följa Skaks stadgar och regelverk samt
att även i övrigt på bästa sätt uppfylla de
förpliktelser som kan följa av hundverksamheten samt att på intet sätt kringgå
SKK:s regelverk eller beslut.
2. Avelsetik
Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att
det befrämjar avkommans hälsa och
välbefinnande.
Varje medlem som upplåter sin
hund till avel ska vara väl förtrogen med
SKK:s avelspolicy samt med rasens standard,
provbestämmelser, registreringsbestämmelser
och rasspecifika avelsstrategi.
2:1 att till avel endast använda hundar av
samma ras.
2:2 att till avel endast använda hund som är
inregistrerad i SKK eller i av SKK erkänd
utländsk kennelorganisation.
2:3 att till avel endast använda hundar som
inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder
och som har ett gott och för
rasen typiskt temperament. Hund som
uppvisar beteendestörning i form av
överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt
beteende i oprovocerade eller för
hunden vardagliga situationer ska inte
användas i avel.
att i avelsarbetet undvika parningskombination
som utifrån tillgänglig information
ökar risken för allvarlig sjukdom/
funktionshinder hos avkomman.
3. Uppfödaretik
Uppfödare ska i sitt avelsarbete iaktta god
uppfödaretik samt god kynologisk sed:
3:1 att hantera sin uppfödningsverksamhet
kvalitetsmedvetet, seriöst och med stort
ansvar.
3:2 att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga
uppgifter om sina hundar och sin
uppfödningsverksamhet.
3:3 att inte i avel använda hanhund/tik förrän
vid den ålder då hunden uppvisar
en vuxen individs fysiska mognad och
beteende.
att inte para en tik vid för hög ålder. Här
bör rasspecifika hänsyn tas.
3:4 att inte låta tik föda fler än fem valpkullar.
Om en tik får två valpkullar inom 12
månader ska tiken sedan ges minst 12
månaders vila före nästa valpning. Tik
över sju år ska vila minst 12 månader
mellan sina kullar.
3:5 att alltid veterinärbesiktiga tik över 7 år
före parning och bifoga intyget till re-
132
gistreringsansökan. Av intyget ska framgå
att tiken är i sådan kondition att hon utan
risk för sin hälsa kan få en valpkull. Tik
över 7 år får inte användas i avel om den
inte tidigare haft en valpkull.
3:6 att se till att valp före försäljning har en
miljö som gynnar den fysiska och mentala
utvecklingen samt en god socialisering
med såväl människa som hund.
3:7 att samtidigt registrera samtliga valpar
i SKK och se till att de är ID-märkta vid
leverans.
4. Försäljning, leverans och överlåtelse
4:1 att vid överlåtelse av hund mot ersättning
alltid upprätta överlåtelsehandling med
av SKK fastställt innehåll.
4:2 att till överlåtelsehandling bifoga
registreringsbevis eller skriftligt intyg om
att hunden är anmäld för registrering.
Registreringsbeviset ska, i det senare
fallet, översändas till köparen så snart det
erhållits från SKK. Veterinärbesiktningsintyg
som inte är äldre än en vecka ska
bifogas vid leverans av hund.
4:4 att i överlåtelsehandlingen införa om
hunden vid tiden för överlåtelsen är
behäftad med sjukdom, fel, defekt eller
känd genetisk belastning.
4:5 att vid överlåtelse av tik eller hanhund
med bibehållen avelsrätt alltid upprätta
avtal med avtalsvillkor som är fastställda
av SKK, innebärande bl.a. att längsta
giltighetstid för fodervärdsavtal för tik är
till dess tiken lämnat högst två valpkullar.
Giltighetstiden begränsas till dess tiken
uppnått fem års ålder. Fodervärdsavtal får
inte tecknas för tik som fyllt fem år.
Giltighetstiden för fodervärdsavtal för
hanhund är längst till dess hanen uppnått
sju års ålder.
Äganderätt samt övriga rättigheter, övergår,
utan ersättning, till fodervärden så snart
villkoren enligt denna punkt är uppfyllda.
4:6 att aldrig hålla fler än tio hundar hos
fodervärd. Med fodervärd jämställs person
som köpt eller på annat sätt förvärvat
en hund med förbehåll från säljaren att
använda hunden i avel.
4:7 att efter bästa förmåga uppfylla de förpliktelser
mot valpköpare och fodervärdar som
följer av de avtal som anvisas av SKK.
4:3 att leverera valpar tidigast vid 8 veckors
ålder.
genetiska hälsoprogram
Tillblivelsen av det som med ett samlingsnamn
kallas Svenska Kennelklubbens genetiska
hälsoprogram kan dateras till hösten 1979, då
SKK:s centralstyrelse tog beslut om
”Igångsättning och utformning av bekämpning av
vissa genetiskt betingade defekter och sjukdomar.”
Till att börja med utarbetades hälsoprogram
enbart gällande fysisk hälsa. Idag finns också
program avseende mental hälsa samt
avelsprogram på populationsnivå. Grundläggande
för alla program är den centrala registreringen
av veterinära och andra resultat, något som i
sin tur bygger på att hundarna är ID-märkta.
En viktig princip är att dataregistren finns
tillgängliga
för var och en som vill utnyttja dem
inför ett avelsbeslut eller för specialklubbarna
133
som underlag för deras avelspolicy.
Beträffande hälsoprogrammen för fysisk hälsa
gäller allmänt att åtgärder endast kan sättas in
mot sjukdomar och defekter där diagnostiken
är väl beprövad och erkänd. För att avbryta
ett hälsoprogram krävs att tydliga resultat
visat sig.
Specialklubbar och rasklubbar har en viktig
roll när det gäller genetiska hälsoprogram. Det
är deras ansvar att ta fram underlag för ansökan
i samarbete med veterinär och genetiker
och eventuellt annan sakkunnig. Underlaget
skall innehålla en beskrivning av den aktuella
situationen i rasen, av problemets omfattning
och utbredning i populationen samt en
redogörelse för ärendets handläggning. Det
är också klubbarnas ansvar att fortlöpande
informera medlemmarna om hur arbetet
med ärendet fortskrider. En viktig förutsättning
för att ett genetiskt hälsoprogram skall
bli framgångsrikt är nämligen uppfödarnas
och enskilda hundägares vilja att ställa sig
bakom det.
Förberedelsearbetet skall avslutas med att
ansökan förankras i ett klubbmötesbeslut
(årsmötesbeslut). I kallelsen till mötet skall
uppges att ärendet kommer upp på dagordningen.
För rasklubbar som ej har specialklubbsstatus
gäller att ansökan också måste
behandlas av specialklubbens styrelse. Beslut
som rör genetiska hälsoprogram tas av SKK:s
avelskommitté efter ansökan från den officiella
specialklubben.
Om anslutningen till Svenska Kennelklubbens
genetiska hälsoprogram gäller enbart central
registrering av veterinärdata kan denna börja
med omedelbar verkan. Registrering kan ske
retroaktivt, dvs. också resultaten från tidigare
genomförda undersökningar registreras. Om
anslutningen däremot innebär restriktioner
gäller sedvanlig informationstid av minst sex
(6) månader innan denna del av programmet
kan sättas in.
Genom ett flertal utvärderingar har det visat
sig att hälsoprogrammen varit framgångsrika
och resulterat i minskat djurlidande. Samarbetet
mellan uppfödare, hundägare, veterinärer
och genetiker har rönt uppmärksamhet i
andra länder. Sverige har varit föregångsland
och öppnat vägen för internationellt samarbete
på området.
Enskilda och klubbar som är intresserade av
Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram
kan vända sig till SKK:s avelskommitté,
som är SKK:s ansvariga organ i dessa frågor.
Definition av SKK:s centralt
organiserade hälsoprogram
Med av SKK centralt organiserade hälsoprogram
avses såväl central registrering av
veterinära undersökningsresultat som krav på
undersökningsresultat för avelsdjur
Hälsoprogrammen kan omfatta följande tre
nivåer:
Nivå 1
• Central registrering av veterinära
undersökningsresultat
Dessa kan omfatta:
– Klassificering av fenotyp avseende specifik
sjukdom
– Kan fastställas (ex HD/ED), alternativt
Förändras över tid (ex ögonlysningsresultat)
– Klassificering av genotyp, DNA-tester, avseende
specifik sjukdom (ex prcd-PRA)
– Inrapporterade kända fall avseende specifik
sjukdom (ex renal dysplasi)
Nivå 2
Avser avelsdjur
• Krav på centralt registrerat resultat (se Nivå
1) avseende specifik sjukdom
134
Shiba
135
Nivå 3
Avser avelsdjur
• Krav på centralt registrerat resultat (se Nivå
1) avseende specifik sjukdom
• Inskränkningar i avelsanvändningen av djur
med viss fenotyp eller påvisad genetisk
belastning
Känd status före parning
Registreringen av undersökningsresultat är
den grund som alla hälsoprogram bygger på.
En vanlig modell för ett hälsoprogram är att
det finns krav på känt undersökningsresultat,
dvs. känd status avseende den aktuella sjukdomen/
defekten hos föräldradjuren för registrering
av valpar. Det är ett sätt att uppmärksamma
och kunna ta hänsyn till ett ärftligt
problem i aveln. Genom att status är känd före
parning får uppfödaren ett underlag när det
gäller att bedöma djurets lämplighet för avel.
Uppfödaren medverkar till att minska risken
för att sjukdom nedärvs till avkomman.
Om det i samband med registreringen visar
sig att känd status i enlighet med
hälsoprogrammets krav inte förelegat före
parningen, kommer ärendet att överlämnas för
bedömning till SKK:s uppfödar- och
kennelkonsulentkommitté, SKK/UKK.
Kommittén avgör om ärendet också ska
överlämnas till Disciplinnämndens
prövning.
ID-märkning
Krav på ID-märkning föreligger för central
registrering av veterinära undersökningsresultat.
ID-märkning kan ske genom tatuering eller
med mikrochip.
1. Program för fysisk hälsa
Höftledsdysplasi
Armbågsledsdysplasi
Knäledsdysplasi
Patellaluxation
Ögonsjukdomar
Renal dysplasi
Hemofili A
Hjärtstatus
DNA-tester
Överklagande
Höftledsdysplasi (HD)
Höftledsdysplasi är en utvecklingsrubbning
som påverkas av både gener och miljöfaktorer.
En multifaktoriell polygen nedärvning innebär
att flera gener är involverade och tillsammans
med vissa miljöfaktorer (framför allt
utfodring) påverkar höftledens utseende och
funktion. Inom ramen för hälsoprogrammet
baseras bedömningen av förekomsten av
höftledsdysplasi på en röntgenologisk värdering
av höftledens utseende under kontrollerade
förhållanden, vilket bl. a innebär en sedering
med lugnande och avslappnande medel.
Graden av höftledsdysplasi klassificeras som C,
D eller E. Se även Policyuttalanden från SKK:s
Avelskommitté sidan 30.
Höftledsröntgen
Resultatet av höftledsröntgen registreras centralt
för samtliga raser (Nivå 1 SKK:s genetiska
hälsoprogram se sid 20). Hunden skall vara
ID-märkt och för flertalet raser gäller att den
skall vara minst 12 månader gammal för att
resultatet skall bli officiellt. För vissa storvuxna
raser är lägsta ålder för röntgen 18 månader.
Förutom central registrering har vissa raser
136
krav på att båda föräldradjuren är höftledsröntgade
och ID-märkta för att avkomma skall
registreras i SKK (Nivå 2 se sid. 20).
Undersökningen skall vara utförd före parning och
officiellt resultat skall föreligga.
Utöver det kan vissa raser dessutom ha anslutits
till texten som säger att det ej är förenligt med
SKK:s Grundregler att i avel använda individ som
är behäftad med höftledsdysplasi (Nivå 3 se sid.
22). Då uppfödare i strid med detta använder
HD-belastat avelsdjur åsättes avkomman
avelsspärr vilken ej kan borttagas.
För information på rasnivå se gällande
registreringsbestämmelser, www.skk.se .
Omröntgen av hund
I enlighet med Nordisk Kennelunions (NKU)
beslut måste det fr o m 2009-01-01 ha gått
minst 6 månader sedan föregående röntgentillfälle
innan en hund kan röntgas om för
avläsning hos SKK avseende HD/ED/knä.
Röntgenbilder som kommer till SKK utan att
det gått 6 månader kommer utan åtgärd att
returneras till veterinärkliniken. Hundägare som
är osäker på datum för tidigare röntgen kan
gå in på SKK:s Hunddata alt. Avelsdata. Under
Veterinär alt. Veterinärdata återfinns datum för
alla registrerade undersökningstillfällen
Övrigt
För svenskägd hund gäller att resultatet av
höftledsröntgen skall avläsas i Sverige. Jämför
”Avel med ej svenskfödd hund” sidan 36 - 37.
Armbågsledsdysplasi (ED)
Armbågsledsdysplasi är ett samlingsbegrepp för
flera olika utvecklingsrubbningar i armbågsleden.
Bakgrunden till uppkomsten av dessa
rubbningar är multifaktoriell, vilket innebär
att såväl flera gener som olika miljöfaktorer är
involverade i utvecklingen av dessa rubbningar.
Röntgenundersökning av armbågsleden syftar
till att påvisa förekomst och grad av sekundära
benpålagringar/artros som utgör ett tecken
på att någon av dessa utvecklingsrubbningar
föreligger. I vissa fall går det att också påvisa den
bakomliggande primärorsaken. Artros leder
till varierande grad av funktionsnedsättning
och smärta. Graden av artros bedöms på en
3-gradig skala, lindriga, måttliga respektive
kraftiga benpålagringar.
Armbågsledsröntgen
Resultat av armbågsledsröntgen registreras
centralt för samtliga raser.
För officiell röntgen gäller att hunden är ID-märkt
och minst 12 månader gammal.
För vissa raser krävs att båda föräldradjuren
är armbågsledsröntgade och ID-märkta för
att avkomma skall registreras i SKK.
Undersökningen skall vara utförd före parning och
officiellt resultat skall föreligga.
För enstaka ras finns krav på att
armbågsledsstatusen skall vara utan anmärkning
för registrering av valpkull.
Knäledsdysplasi
Rubbningar i knäledens utveckling leder
liksom rubbningar i höftleder och armbågar
till benpålagringar/artros. Hälsoprogrammet
bygger på en bedömning av förekomst och
omfattning av artros i knäleden. Graden av
artros bedöms på en 3-gradig skala, lindriga,
måttliga respektive kraftiga benpålagringar.
Knäledsröntgen
Resultat av knäledsröntgen registreras centralt
för boxer. För mer information se gällande
För officiell röntgen krävs att hunden är minst
12 månader gammal och ID-märkt.
137
Patellaluxation
Patellaluxation är en utvecklingsrubbning som
gör att knäskålen (patella) kan förflyttas ur
sitt normala läge antingen utåt (lateralt) eller
inåt (medialt). Detta har en komplext ärftlig
bakgrund och leder till varierande grad av besvär i
form av hälta. Graden av patellaluxation bedöms
på en 4-gradig skala (0-3) där grad 3 innebär att
patella är permanent luxerad och inte kan återta sitt
normala läge.
Katarakt (grå starr)
Katarakt är en grumling i ögats lins som
förekommer i många raser. Fyra varianter av
katarakt redovisas i SKK-data. Omfattningen
anges som lindrig, måttlig eller kraftig.
Palpatorisk undersökning av knäleder
Resultatet av undersökningen registreras centralt
för samtliga raser. För att undersökningsresultatet
skall bli officiellt krävs att hunden är ID-märkt och
minst 12 månader gammal.
Katarakt kan vara ärftlig eller förvärvad (icke
ärftlig). Generellt rekommenderas att hund
med ärftlig total katarakt eller bakre polkatarakt
inte används i avel. Ej heller bör
hund användas som lämnat högre frekvens
av katarakt i sin avkomma än vad som förekommer
inom rasen som helhet. Två hundar med främre Ysömskatarakt bör inte paras med varandra.
Beträffande hund med övrig partiell katarakt
varierar rekommendationen mellan och inom raser.
För ett fåtal raser gäller dessutom
registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur
som ej är ID-märkt och som före parning ej har
officiellt intyg om patellastatus vid lägst 12
månader.
Ögonsjukdomar
PRA (Progressiv retinal atrofi)
Fortskridande ärftlig näthinnesjukdom som
förekommer i många raser. Tidiga och sena
former finns. De tidiga ger symptom hos
valpar/unghundar. De sena ger symptom hos
vuxna hundar. Debutåldern varierar mellan
och inom raser.
Förutom rasspecifika hälsoprogram finns,
vid autosomal recessiv arvsgång, generell
rekommendation mot avel med anlagsbärare
för PRA, det vill säga djur med generell PRA
samt deras föräldrar och eventuellt redan
producerad avkomma. Special- och rasklubbar
kan därutöver ha ytterligare rekommendationer,
t.ex. att syskon till hund med PRA ska uteslutas
från avel.
Total katarakt
Bakre polkatarakt
Främre Y-sömskatarakt
Övrig partiell katarakt
PHTVL/PHPV (Persisterande Hyperplastisk
Tunica Vasculosa Lentis/Persisterande
Hyperplastisk Primär Vitreus)
Vävnad och ibland blodkärl från fosterstadiet
som finns kvar efter födseln i ögats glaskropp
och på linsens baksida. Missbildningen ses
särskilt hos dobermann, där den är ärftlig,
men förekommer även hos andra raser.
PHTVL/PHPV graderas från 1-6 (0 är normalt).
Generellt rekommenderas att hund med
grad 2-6 inte används i avel.
Linsluxation
Ärftlig avlossning av linsen som förekommer
särskilt hos mindre terrierraser. Arvsgången
betraktas som enkel autosomal och recessiv.
Förutom rasspecifika hälsoprogram finns
generell rekommendation att inte avla på
anlagsbärare för linsluxation, det vill säga djur
med linsluxation samt deras föräldrar och
eventuellt redan producerad avkomma, och
syskon till hund med linsluxation.
138
CEA (Collie Eye Anomaly)
Polygent nedärvd medfödd förändring i ögats
bakre segment som särskilt förekommer hos
Collie, Shetland sheepdog samt i lägre frekvens
även hos Border collie och Australian
shepherd. Fyra delsymptom kodas i SKK-data.
För CRD anges omfattningen som lindrig,
måttlig eller kraftig.
CRD chorioretinal dysplasi
Colobom
Blödning
Näthinneavlossning
Generellt rekommenderas att inte avla på
hund med kraftig CRD eller med colobom/
blödning/näthinneavlossning.
Retinal dysplasi
Retinal dysplasi är en felaktig utveckling av
näthinnan som särskilt förekommer inom
vissa spaniel- och retrieverraser och inom rasen
Cavalier King Charles spaniel. Fyra varianter
kodas i SKK-data.
Näthinneveck/retinal dysplasi
Multifokal retinal dysplasi
Geografisk retinal dysplasi
Total retinal dysplasi
Generellt rekommenderas att inte avla på
hund med de tre senare varianterna, för
Springer spaniel samtliga varianter. För övriga
raser gäller att två hundar med näthinneveck
inte bör paras med varandra. Avkommans
ögonstatus bör följas vid avel med hund med
näthinneveck av raserna Golden och Labrador
retriever.
Ögonundersökningar
Resultatet av ögonundersökningar registreras
centralt för samtliga raser. För officiellt
undersökningsresultat krävs att hunden är IDmärkt.
Lista över godkända ögonveterinärer återfinns
på www.skk.se .
För vissa raser krävs att båda föräldradjuren
är ögonundersökta och ID-märkta för att avkomma
skall registreras i SKK. Undersökningen
skall vara utförd inom ett (1) år före parning.
registreringsbestämmelser,
www.skk.se .
Program för PRA: ögonlysning
För vissa raser gäller särskilda
registreringsbestämmelser
innebärande
1. att avkomma efter föräldradjur som inte
ögonundersökts inom ett (1) år före
betäckningen ej kan registreras.
2. att PRA-hund avelsspärras och att avkomma
fortsättningsvis ej kan registreras.
3. att PRA-hunds bägge föräldrar avelsspärras
och att avkomma fortsättningsvis ej kan
registreras.
4. att PRA-hunds eventuellt redan producerade
avkomma avelsspärras och att avkomma
fortsättningsvis ej kan registreras.
Raser inom PRA-program
bichon frisé
border collie
lhasa apso
norrbottenspets
papillon/phaléne
portugisisk vattenhund
shetland sheepdog
tax, alla varianter
tibetansk spaniel
tibetansk terrier
wachtelhund
För mer information se gällande
www.skk.se .
ERG-undersökning
Hund som ERG-undersökts i Sverige eller
Norge vid lägst 18 månaders ålder behöver
ingen förnyad undersökning avseende PRA.
139
Program för linsluxation
lancashire heeler
tibetansk terrier
Renal dysplasi
Renal dysplasi är en utvecklingsrubbning i
njuren som inte går att bota och leder till död/
avlivning oftast vid ganska ung ålder.
Nedärvningen i de raser som studerats är
autosomal och enkelt recessiv. Affekterade
individer, deras föräldrar och eventuellt redan
producerad avkomma bör ej användas i avel.
Renal dysplasi registreras centralt för vissa
raser. Närmare upplysningar lämnas av SKK:s
registreringsavdelning.
Raser med central registrering
av renal dysplasi
berner sennenhund
boxer
cairnterrier
cocker spaniel
flatcoated retriever
golden retriever
lhasa apso
shih tzu
irish softcoated wheaten terrier
tibetansk spaniel
tibetansk terrier
welsh springer spaniel
Hemofili A
Hemofili A är en störning i blodets förmåga
att koagulera och kan vid grava fall leda till
förblödning. Nedärvningen är könsbunden
och recessiv, vilket innebär att det som regel
är hanhundar som drabbas och oftast tikar
som nedärver defekten. Hälsoprogrammet är
baserat på undersökning av halten av faktor
VIII i blodet, som indikerar såväl affekterade
hundar som anlagsbärande tikar. Inkomna
resultat för schäfer registreras och blödare/
anlagsbärare spärras för avel. Registreringsförbud
för avkomma efter anlagsbärare för
hemofili A.
Hjärtstatus
Förekomsten av biljud/blåsljud vid auskultation
med ett fonendoskop över hjärtats
hålrum indikerar ofta hjärtfel som till exempel
kronisk hjärtklaffsdegeneration (endokardos).
I det genetiska hälsoprogrammet för cavalier
king charles spaniel påvisas eventuell förekomst
av blåsljud.
Hälsoprogrammet baserar sig på det samband
som finns mellan avkommans hjärtstatus och
den ålder då föräldradjuren haft hjärtstatus
utan anmärkning (u.a.). Därför är utgångspunkten
för hälsoprogrammet att avelsdjur
skall vara minst fyra år och ha hjärtstatus utan
anmärkning.
Endast i de fall, där avelsdjurets föräldrar haft
hjärtstatus utan anmärkning efter fyllda fyra
år, kan avelsdjuret användas före fyra års ålder,
förutsatt att hjärtstatus är utan anmärkning.
Rasen king charles spaniel har central registrering
av hjärtundersökning.
DNA-tester
Mer information om DNA-tester återfinns på
SKK:s webbplats, www.skk.se .
Allmän information
Genetisk diagnostik blir allt vanligare då fler
DNA-tester görs tillgängliga genom den
intensiva forskning som pågår. DNA-test ger
kunskap om vilken variant av ett visst anlag
hunden bär på. Ett test identifierar såväl genetiskt
affekterade, anlagsbärande som normala
individer. Det gör att man tidigt, innan symtom
ens hunnit visa sig, kan se om hunden
ifråga löper risk att själv bli sjuk, i den för tes
140
Tibetansk mastiff
141
tet specifika sjukdomen, nedärva sjukdomen
till sina avkommor eller om den inte alls bär
på sjukdomsanlaget. Särskilt viktigt är detta för
sjukdomar som är svåra att diagnostisera, debuterar
sent (efter avelsdebuten) eller innebär
stort lidande för individen ifråga.
Ett sjukdomsgenetiskt test utförs endast en
gång i livet och kan utföras när som helst
under hundens liv. Förekomsten av ett genetiskt
test behöver inte betyda att individer
inom en ras bör testas. Mer information om
DNA-tester finns på www.skk.se alt. kontakta
aktuell rasklubb.
Information till special- och rasklubb
gällande DNA-test
Inom raser där man använder DNA-test alt. där
klubben kräver resultat från DNA-test för t.ex.
valphänvisning ser SKK gärna att special- och/
eller rasklubben kontaktar SKK:s DNA-grupp.
SKK kan då i samarbete med SLU hjälpa till
med att ta fram uppgift om tester och vilka
laboratorier som kan godkännas. Förfrågan
skickas till Helena Rosenberg,
[email protected] .
SKK rekommenderar samtliga special- och
rasklubbar att läsa igenom den informationstext
som finns på www.skk.se , gällande DNA-tester.
För DNA-tester som inte registreras
centralt på SKK, men vars användning stöds av
klubben, bör information finnas på respektive
klubbs hemsida.
Observera att remiss från SKK alltid ska användas
och att SKK enbart godkänner testresultat
från blodprov.
SKK:s Grundregler vid DNA-test
I SKK:s Grundregler från och med 2009 finns
en särskild punkt gällande DNA-tester:
2:5 att inte använda hund i avel som vid DNA-test
visat sig vara bärare av dubbla anlag för
allvarlig sjukdom
med recessiv nedärvning. Hund som visat sig
vara bärare av enkelt anlag för allvarlig
sjukdom med recessiv nedärvning får användas
i avel, men endast i kombination med
genetiskt/hereditärt friförklarad
hund och under förutsättning att detta inte står
i strid med gällande hälsoprogram.
Ovanstående innebär att det alltid strider mot
SKK:s Grundregler att i avel använda ”genetisk
affekterad” hund (affected) d.v.s. hund som
har eller riskerar att utveckla allvarlig sjukdom.
Det är inte heller tillåtet att para två anlagsbärare
(carrier) med varandra.
För ras med hälsoprogram omfattande DNA-test
kan särskilda regler gälla. Se aktuella
registreringsbestämmelser för just din ras på
www.skk.se .
Central registrerade DNA-test
För vissa DNA-test registreras resultatet centralt
i SKKs veterinärdataregister. Följande punkter
är viktiga att känna till:
1. Använd aktuell remiss från SKK. Därmed
säkerställs att det är veterinär som tagit
blodprovet och skickat det till aktuellt
laboratorium samt att hundens ID är
kontrollerad.
2. SKK godkänner enbart resultat från blodprov
(ej från så kallat cheek swab (salivprov)
eller från hårprov)
3. Kontrollera vilket laboratorium som är
godkänt av SKK för det aktuella testet.
4. Hundägaren är alltid skyldig att ta hänsyn
till testresultatet vid ett avelsbeslut, oavsett
om resultatet finns registrerat i SKK:s
veterinärdataregister.
CL (Ceroid Lipofuscinos) hos engelsk setter
Hos engelsk setter förekommer defekten ceroid
lipofuscinos (CL), också kallad ”hjernesvinn”
i Norge. Defekten medför en ansamling
av pigmenten lipofuscin och ceroid i celler i
centrala nervsystemet. CL drabbar oftast unga
142
hundar. Symtomen varierar kraftigt och kan
bestå av personlighetsförändringar, osäker
gång, darrningar i huvudet, synnedsättning,
kramper och förlamningar. Arvsgången är
autosomal recessiv, vilket innebär att den
drabbade hunden fått anlag för sjukdomen
från båda sina föräldrar.
Forskare i Norge har identifierat den mutation
som orsakar CL hos engelsk setter och
utvecklat ett DNA-test för sjukdomen. Det är
därigenom nu möjligt att med ett blodprov
konstatera om hunden har anlag för CL. Du
kan läsa mer om defekten och DNA-testet på
Norsk Kennel Klubs (NKK:s) hemsida,
www.nkk.no .
SKK har beslutat om central registrering av
DNA-resultat avseende CL hos engelsk setter.
Svenska hundägare som vill låta testa sin
hund skall använda sig av NKK:s rutiner. För
att resultatet skall registreras i SKK:s
veterinärdatabas krävs att NKK:s remiss för
utländsk hund används.
CLAD (Canine leukocyte deficiency) hos
irländsk röd setter
CLAD är en defekt i kroppens vita blodkroppar
som gör individer som drabbas extremt
infektionskänsliga. De uppnår därför sällan vuxen/
könsmogen ålder. Sjukdomen förekommer
hos irländsk röd setter och arvsgången är
autosomal recessiv, vilket innebär att den
Testet utförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet,
Uppsala, och SLU:s remiss ska alltid användas.
Remiss samt mer information finns på
www.skk.se .
Familjär nefropati (FN) hos cocker spaniel
Hos cocker spaniel förekommer njursjukdomen
familjär nefropati (FN) (inte att förväxla
med progressiv nefropati/renal dysplasi, PNP/
RD som också förekommer i rasen). Symtom
vid njursjukdom är t. ex. ökad törst och ökad
urinavgång, minskad aptit och avmagring
samt kräkningar. Sjukdomen är dödlig och
arvsgången är enkel autosomal recessiv, vilket
innebär att den drabbade hunden fått anlag för
sjukdomen från båda sina föräldrar.
Den mutation som orsakar FN hos cocker
spaniel är identifierat och ett DNA-test för
sjukdomen har utvecklats. Testet utförs vid
OptiGen, USA och vid Antagene, Frankrike.
SKK:s remiss ska alltid användas. Remiss samt
mer information finns på www.skk.se .
Kongenital myastheni (muskeltrötthet)
hos gammel dansk hönsehund
Hos gammel dansk hönsehund förekommer
defekten kongenital myastheni, också kallad
muskeltrötthet. Sjukdomen innebär att
överföringen av motoriska impulser från nerver
till muskler inte fungerar. Symtomen utgörs
av rörelsestörningar i samband med motion.
Hunden får efter en stunds fysisk aktivitet
svårigheter att stå på framförallt bakbenen,
men problemen kan även omfatta frambenen.
Efter en stunds vila återfår hunden till synes
normal rörelseförmåga. Aktiveras hunden igen
återkommer dock symtomen. Arvsgången är
enkel autosomal recessiv, vilket innebär att den
Testet utförs vid Köpenhamns Universitet.
Prcd-PRA (progressive rod-cone
degeneration - Progressiv retinal atrofi)
PRA (progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn
för en grupp ögonsjukdomar som har
liknande symtom. En av dessa sjukdomar kallas
prcd-PRA och förekommer i en rad olika
hundraser. Sjukdomen orsakar en progressiv
tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar)
i näthinnan, även om de till en början verkar
143
utvecklas normalt. Först drabbas stavarna,
vilka kan arbeta i svagt ljus. Hunden blir då
”nattblind” och kan inte se i mörker. Sedan
förlorar tapparna successivt sin funktion i
dagsljus. De flesta hundar med prcd-PRA blir
så småningom helt blinda.
Sjukdomen nedärvs autosomalt recessivt,
vilket innebär att den drabbade hunden fått
sjukdomsanlag från båda sina föräldrar.
Det är viktigt att veta att inte alla sjukdomar
som drabbar näthinnan är PRA, och att alla
PRA-sjukdomar inte är prcd-formen av PRA.
Det genetiska testet för prcd-PRA är därför bara
informativt för prcd-PRA, inte för någon av de
andra typerna av PRA.
Testet utförs vid OptiGen, USA. SKKs remiss
ska alltid användas. Remiss samt mer information
finns på www.skk.se .
Raser med central registrering av prcd-PRA
australian cattledog
chesapeak bay retriever
cocker spaniel
finsk lapphund
labrador retriever
lapsk vallhund
nova scotia duck tolling retriever
pudel (mellan-, dvärg-, och toy-)
svensk lapphund
www.skk.se .
Retinal dystrofi (nattblindhet) hos briard
Hos briard förekommer retinal dystrofi, en
medfödd näthinnesjukdom som karakteriseras
av nattblindhet och varierande grad av
dagblindhet. Arvsgången är autosomal recessiv
(men med varierande expressivitet), vilket
innebär att den drabbade hunden fått anlag för
sjukdomen från båda sina föräldrar.
Testet utförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet,
Uppsala, och SLU:s remiss ska alltid användas.
Remiss samt mer information finns på
www.skk.se .
Tidig (juvenil) katarakt hos bostonterrier
Hos bostonterrier förekommer en mycket tidig
ärftlig katarakt, även kallad juvenil katarakt.
Den drabbar båda ögonen och leder nästan
alltid till blindhet inom 1-2 år. Arvsgången
är recessiv, vilket innebär att den drabbade
hunden fått anlag från båda sina föräldrar. Hos
bostonterrier förekommer också en annan
form av ärftlig katarakt, dock inte lika allvarlig,
som visar sig senare i livet.
Eventuell redan producerad avkomma efter
hund med juvenil katarakt rekommenderas
DNA-test. Affekterad hund får aldrig användas
i avel. Känd anlagsbärare får endast användas
tillsammans med DNA-testad fri hund.
Blodprovet skickas via veterinär till Sveriges
Lantbruksuniversitet, Uppsala. Testet utförs
därefter vid Animal Health Trust, England.
von Willebrands sjukdom
hos kooikerhondje
Sjukdomen är en defekt i blodets
koaguleringsförmåga som vid grava fall leder till
förblödning. Den förekommer i olika former.
Mutationer kan ge upphov till sjukdomen hos
både hund och människa. Nedärvningen av
von Willebrands sjukdom hos kooikerhondje
är autosomal och enkelt recessiv.
Testen utförs vid Universitetskliniken i Utrecht.
Remiss ska alltid användas och kan tillsammans
med mer information hämtas på www.skk.se .
Policyuttalanden från
SKK:s Avelskommitté
Hundar med HD-grad D el. E
AK har uttalat att det aldrig kan vara försvarbart
att para hundar som har HD-grad D eller E
med varandra.
144
Demodex Ur protokoll AK 3/2002
§ 80 Avel på hundar med demodex
använda hund med medfött navelbråck till
avel, då avkomman löper större risk att få
denna defekt.
När det gäller avel på djur med demodex finns
både nationella och internationella riktlinjer
angående restriktiv användning av sådana
djur. Vad gäller demodex inom en specifik
ras måste det bli en avvägningsfråga hur man
skall hantera de olika typerna av sjukdomen.
Inom det pågående projektet Rasspecifika
avelsstrategier bör en kartläggning av nuläget
i rasen tjäna som underlag för diskussion om
lämplig nivå av bekämpning.
SKK:s grundregler är tillämpbara.
Medfött navelbråck Ur protokoll AK 3/2000,
22 maj 2000.
Statens Jordbruksverks författningssamling §
2 är även den tillämplig enligt samma resonemang
vid avel på hundar med nämnda defekt.
För att avgöra huruvida en hund med lindrigt
navelbråck kan användas i avel eller ej behövs
dock rasspecifika prioriteringar, där de
avelshygieniska åtgärderna anpassas till rasens
övriga defekter, numerär och genetiska bredd.
Hundar med stora/grava medfödda navelbråck
ska aldrig användas i avel.
§ 85/125 Medfött navelbråck
Medfött navelbråck är en genetisk belastning.
Det kan generellt inte anses försvarbart att
Beslöt AK tillstyrka ovanstående formulering
av paragrafen.
Överklagande av
Undersökningsresultat
Röntgendiagnoser
Vid förnyad röntgenundersökning jämförs
röntgenbilden med den tidigare bedömda bilden.
Samtliga diagnoser kvarstår i SKK:s register
men det är den senaste som gäller.
Överklagande
Rutiner för överklagande finns fastställda av
Nordisk Kennelunions Vetenskapliga Kommitté.
Dessa innebär att röntgande veterinär
och/eller djurägaren begär hos SKK att få bilderna
bedömda av Nordiska röntgenpanelen,
bestående av avläsande veterinärer i respektive
nordiskt land. Bilden/bilderna sänds i tur och
ordning till DKK, FKK och NKK med uppgift
om ras, kön och ålder på hunden. De tre
ländernas diagnoser sammanställs och den
slutliga diagnosen meddelas djurägaren.
Överklagandet insändes skriftligen och är
avgiftsbelagt. Avgiften återbetalas om diagnosen
ändras till det bättre.
Resultatet vid Nordiska röntgenpanelens
bedömning i samband med överklaganden är det
slutligt gällande resultatet. Tidigare diagnoser
stryks ur SKKs register och någon ytterligare
avläsning vid förnyad röntgen är ej möjlig.
Ögonundersökningar
Om en hund ögonlysts och tveksamheter
eller invändningar mot resultatet föreligger
kan ytterligare en bedömning inhämtas enligt
följande:
Nivå I
Hunden skall undersökas av en Diplomate of
the European College of Veterinary
145
Ophthalmologists (i det följande kallad
ECVOdiplomate).
Den nya undersökningen skall ske inom rimlig
tid (dagar till veckor) från den första
undersökningen. Hundägaren skall upplysa den
först undersökande veterinären om sin avsikt att
begära förnyad undersökning. Denna veterinär
informerar om förfarandet och hänvisar till
ECVO-diplomate.
Vid bokning av den nya undersökningen
skall hundägaren visa upp föregående
ögonprotokoll.
ECVO-diplomate skall inbjuda den först
undersökande veterinären att delta i
undersökningen. Även ytterligare panelmedlem
inbjudes om möjligt.
Nivå II
Om den först undersökande veterinären och
ECVO-diplomate inte enas om en bedömning
skall hunden undersökas av tre samtidigt
närvarande ECVO-diplomates.
Hjärtundersökningar
Om en hund vid kardiologisk undersökning
befunnits ha blåsljud, kvarstår
undersökningsresultatet i SKK:s register till
dess ett formellt överklagande gjorts och
hunden vid den nya undersökningen
befunnits ha hjärtstatus utan anmärkning.
Överklagandet skall ske skriftligen till SKKs
registreringsavdelning. Den nya undersökningen
skall utföras av en av SKK anvisad veterinär,
vilken före undersökningen skall informeras
om att undersökningen avser överklagande av
tidigare diagnos.
Patellaundersökningar
Om en hund vid patellaundersökning befunnits
ha notering om patellaluxation, kvarstår
undersökningsresultatet i SKK:s register till dess
ett formellt överklagande gjorts och hunden
vid den nya undersökningen befunnits ha
patellastatus utan anmärkning.
Överklagandet skall ske skriftligen till SKKs
registreringsavdelning. Den nya undersökningen
skall utföras av en av SKK anvisad veterinär,
vilken före undersökningen skall informeras
om att undersökningen avser överklagande av
tidigare diagnos.
II. Program för mental hälsa
Inom SKK:s program för mental hälsa används
Mentalbeskrivning Hund (MH) som underlag för
”känd mental status”. MH innebär att hunden
utsätts för en rad olika situationer samtidigt
som dess reaktioner beskrivs enligt ett fastlagt
protokoll. I varje beskrivningsmoment
används en skala från 1 till 5, där 1 innebär
att hunden reagerar med låg intensitet och 5
innebär att hunden reagerar med hög intensitet.
MH är en beskrivning av hundens reaktioner
och inte en bedömning eller värdering
av dessa. Hunden får känd mental status om
den genomför samtliga delmoment (skott kan
avstås)
eller om beskrivaren avbryter. Om
ägaren avbryter beskrivningen erhåller hunden
inte känd mental status.
För mer ingående information om
beskrivningsmetodiken och regler för MH hänvisas
till Svenska Brukshundklubbens webbplats
www.brukshundklubben.se .
Följande raser ingår i SKK:s program för
mental hälsa:
australian cattledog, australian kelpie, australian
shepherd, beauceron, belgisk vallhund, berger
picard, bouvier des flandres, boxer, briard,
ceskoslovenský vlac, collie, dobermann,
146
Svensk lapphund
147
hollandse herdershond, hovawart,
riesenschnauzer, rottweiler,
saarloos wolfhond, schäfer och svart terrier.
www.skk.se .
III. Avelsprogram på populationsnivå
För att motverka överanvändning av enskilt
avelsdjur finns avelsprogram på populationsnivå
inom SKK. Följande raser har en
begränsning av antal kullar/valpar möjliga att
registrera efter en enskild hane:
Hamiltonstövare
Finsk stövare
Luzernstövare
Schillerstövare
Smålandsstövare
Svensk lapphund
www.skk.se .
Förutom ovanstående raser med krav för
registrering av valpkull har också många special-
cial- och rasklubbar egna rekommendationer
över hur många kullar/avkommor en enskild
individ bör ha. En gräns som brukar nämnas
är att ingen hund under sin levnad ska producera
mer än 25 % av det genomsnittliga antal
valpar som registrerats per år inom rasen de
senaste åren. I Lennart Swensons ”Avelsboken”
framgår också att antalet avkommor inte ska
ses som en rekommendation för hur många
valpar hunden bör få, utan som en absolut övre
gräns för en enskild individs valpproduktion.
Vanligen upplevs 25 % som en väl tilltagen
gräns och många, kanske framför allt klubbar
med numerärt stora raser, rekommenderar en
lägre procentsats. I dag får en tik maximalt ha
5 kullar enligt SKK:s Grundregler.
Utdrag ur Svenska Kennelklubbens
Registreringsbestämmelser
(Registreringsbestämmelserna i sin helhet kan
rekvireras från SKK:s kansli eller laddas ner från
SKK:s webbplats www.skk.se )
Vissa regler för avel och hälsa är kopplade till
SKK:s registreringsbestämmelser. Följande text
är utdrag ut dessa.
Allmänna registreringsbestämmelser
Spärr för avel (avkomma kan ej registreras i
SKK)
Hund kan spärras för avel:
a) av SKK i enlighet med beslutat hälsoprogram
(se särbestämmelser) eller punkt
12 Allmänna registreringsbestämmelser.
b) på grund av sjukdom eller annan defekt
efter ägarens skriftligt motiverade begäran.
Begäran skall åtföljas av registreringsbeviset
och intyg som styrker äganderätten.
Vid överlåtelse skall intyg bifogas som klart
utvisar att den nye ägaren är medveten om att
hunden inte får användas till avel.
Spärr för avel kan endast hävas av den som
åsatt spärren. Intyg skall bifogas som utvisar
att hunden inte längre är behäftad med den
defekt, som ursprungligen var orsak till
avelsspärren.
148
Dispensregistrering
För hundar som inte uppfyller kraven för att
registreras direkt i SKK:s huvudregister enligt
Allmänna registreringsbestämmelser kan
registrering ske efter särskild dispens enligt nedan.
a) Hund, som är äldre än 5 månader när
ansökan om registrering inkommer till
SKK, kan i undantagsfall få registreras om
uppfödaren visar att han haft giltig ursäkt
för den sena ansökan. Importerad hund får
omregistreras oavsett ålder.
b) Hund, vars härstamning inte kan härledas
till inom samma ras registrerade hundar,
kan i undantagsfall erhålla registreringsdispens
efter att ha bedömts av ett domarkollegium.
Om hunden bedöms motsvara lägst 3:e pris i
kvalitetsklass kan registrering ske. Dispens kan
ges till exempel för att möjliggöra uppbyggnad
av raser, till raser med få årliga registreringar
eller smal avelsbas.
• Ansökan om dispensregistrering ställes till
SKK, som tillskriver berörd specialklubb för
kännedom.
• Beslut om dispensregistrering fattas av SKK.
• Besluten anmäles till och protokollföres av
SKK/AK samt meddelas till berörd specialklubb.
SKKs Annexregister
och X-register
Avelsarbete är en skapande och konstruktiv
verksamhet som syftar till att bibehålla eller
utveckla hundens egenskaper.
Inom både numerärt små och stora raser kan
aveln leda till att för rasen viktiga egenskaper
går förlorade eller att oönskade egenskaper får
stor utbredning. Avelsarbetet måste då inriktas
på en rekonstruktion av rasen. Inkorsning av
annan ras är en metod för rekonstruktion som
kan utnyttjas för att öka den ärftliga variationen
vid inavelsdepression eller vid förlust av för
rasen viktiga funktioner.
Annexregistret och X-registret är SKKs instrument
bland annat för att under kontrollerade
former använda rasinkorsning i avelsarbetet.
Annexregistret
I Annexregistret registreras hund av ras som
inte är erkänd av FCI men som är nationellt
erkänd i sitt hemland/ursprungsland av
kennelklubb som är erkänd av SKK. Även ras som
är under rekonstruktion eller som av annat
skäl inte registreras i SKK:s huvudregister kan
registreras i Annexregistret. Beslut om sådan
registrering fattas av SKK/CS som också fastställer
vilka krav som skall gälla. I övrigt gäller
i tillämpliga delar SKK:s Grundregler och
Allmänna registreringsbestämmelser.
X-registret
Regler:
1. Ansökan om att få göra korsparning i
ovanstående syfte kan inlämnas av uppfödare,
ras- och specialklubb. Ansökan ställs till
SKK:s Avelskommitté och skall inlämnas
i god tid, helst senast sex månader före
tilltänkt parning. Tillstånd till korsparning
lämnas efter hörande av ras- och specialklubb.
Godkännande ges inte i efterhand
till korsning som företagits utan tillstånd.
2. Avkomma efter godkänd korsparning registreras
i SKK:s X-register.
3. X-registrerad hund har avelsförbud, men
kan efter ansökan återparas med avsedd
ursprungsras, varvid avkomman registreras
i X-registret.
4. X-registrerad hund kan efter ansökan
deltaga i utställning. Om hunden erhåller
lägst 3:e pris i kvalitetsklass, och i
förekommande fall pris på bruks- eller jaktprov,
kan omregistrering ske till SKK:s hundregister.
149
Avel med ej svenskfödd hund
Utländsk, icke svenskägt avelsdjur (inkl.
importerad sperma) omregistreras inte.
Svensk uppfödare äger rätt att registrera en (1)
valpkull undan icke SKK-registrerad avelstik
som lånats in från annat land (avelsrätten
skall styrkas genom intyg från tikägaren).
Därefter skall avelstiken omregistreras före
eventuell vidare avel i Sverige. För inlånad icke
SKK-registrerad hanhund gäller att valpkullar
kan registreras i SKK under 12 månader
(avelsrätten skall styrkas genom intyg från
ägaren). Före eventuell vidare avel i Sverige
skall hanhunden omregistreras.
Utländskt avelsdjur
För utländskt, icke svenskägt avelsdjur gäller
utländska undersökningsresultat avseende
ögon, ED, HD, knäleder med nedanstående
undantag.
För utländskt avelsdjur av ras där det inte är
förenligt med SKK:s grundregler att använda
HD-belastad individ i avel skall följande
dokumentation
kunna uppvisas
• nordiskt undersökningsresultat
avseende HD
eller
Kopia av registreringsbeviset samt
härstamningsuppgifter i tre generationer
bestyrkta av landets kennelklubb, skall
medfölja registreringsansökan första gången
avkomma registreras i SKK. Är hunden
registrerad i engelska kennelklubben
(The Kennel Club) skall även testikelintyg
för faderhunden bifogas (gäller inte om hunden
är GBCH/GBSHCH).
Om inte annat anges i särbestämmelserna för
respektive ras skall utländskt avelsdjur uppfylla
samma registreringskrav som SKK-registrerad
hund. Utländsk avelshund som står till avelstjänst
i Sverige anses vara ”i Sverige boende”.
Importerad hund som skall användas i avel
skall vara omregistrerad i SKK.
SKK:s Genetiska Hälsoprogram
avseende ögon och leder
Importerad hund skall ha
• nordiskt undersökningsresultat avseende
ögon.
• FCI:s internationella HD-certifikat utfärdat
av en av SKK erkänd kennelklubb
eller
• för berörda raser HD-utlåtande från Tysk
Schäferhundklubb respektive Tysk
Rottweilerklubb.
Finns inte något av ovanstående dokument
skall intyg om HD-resultat (A el B) utfärdat i
hundens hemland kunna uppvisas. Av intyget
skall framgå att hunden inte är HD-belastad.
Hanhund med sådant intyg får användas i
avel till högst fem (5) kullar, tik till högst en
(1) kull.
Livmoderimport
Vid registrering av livmoderimport kan utländskt
undersökningsresultat åberopas för
föräldradjuren i enligt med vad som ovan
sägs om utländskt icke svenskägt avelsdjur.
Observera dock att föräldradjuret före nästa
parning skall uppfylla SKKs krav för avel med
importerad hund.
• nordiskt undersökningsresultat eller FCI:s
internationella certifikat avseende HD/ED/
knäled utfärdat av en av SKK erkänd
kennelklubb.
Registrering av importerad hund
Importerad hund kan omregistreras i SKK
om den har:
För berörda raser gäller även HD- och EDutlåtande
från Tysk Schäferhundklubb resp. Tysk
Rottweilerklubb.
• exportstamtavla utfärdad av en av SKK
erkänd kennelklubb eller nordiskt
registreringsbevis och
150
• är av FCI erkänd ras eller ras som är nationellt
erkänd i sitt hemland/ursprungsland av SKK
erkänd kennelklubb.
Ägaren skall ha fyllt 18 år och vara medlem i
SKK-länsklubb, specialklubb eller
ungdomsförbund. Är flera personer ägareskall
samtliga vara medlemmar. På anmodan skall
vidimerad kopia av hundpasset eller
jordbruksverkets dispensbeslut kunna uppvisas.
Kuperad hund
För importerad hund som är svans- och/eller
öronkuperad skall intyg kunna företes som
visar att hunden är född och kuperad i land
där kuperingsförbud inte råder.
Observera att särskilda regler gäller för kuperade
hundars rätt att delta på utställning,
prov och tävling (se gällande Utställnings- och
Championatbestämmelser).
Hundar registrerade inom Norden
För registrering i SKK insändes ifylld
Registreringsansökan för importerad hund
tillsammans med det danska/finska/
norska/isländska registreringsbeviset i original.
Hunden erhåller ett svenskt registreringsnummer
som därefter är det officiella. Nytt
registreringsbevis utfärdas inte av SKK i enlighet
med FCI:s bestämmelser.
Hundar registrerade i övriga kennelklubbar
För registrering i SKK insändes ifylld
Registreringsansökan
för importerad hund tillsammans
med exportstamtavla i original, på vilken
den svenska ägaren skall vara registrerad.
Saknas ägaruppgiften skall separat ägarintyg
utfärdat av exportlandets kennelklubb bifogas.
Från länder som ej utfärdar särskild
exportstamtavla skall registreringsbeviset i original
insändas tillsammans med ägarintyg utfärdat
av exportlandets kennelklubb.
för faderhunden bifogas (gäller inte GBCH/
GBSHCH).
Hunden erhåller ett svenskt registreringsNummer som därefter är det officiella. Nytt
registreringsbevis utfärdas inte av SKK i
enlighet med FCI:s bestämmelser.
Karantän
Hundar som vistats i karantän får under de två
närmast följande månaderna efter
karantänsvistelsen inte användas i avel.
Aktuella importbestämmelser erhålles från
Jordbruksverket.
Artificiell insemination (AI)
Etiska normer
Svenska Kennelklubben skall enligt sina stadgar
väcka intresse för och främja avel av mentalt
exteriört fullgoda hundar.
Möjligheten att använda artificiell insemination
(A.I.) i hundaveln skall utnyttjas endast
då den främjar SKK:s syften.
A.I. är inte acceptabel
- då ifrågavarande hund eller tik har sänkt
könsdrift eller störd fortplantningsförmåga
- då fysisk sjukdom eller defekt som inte är
orsakad av yttre omständigheter hindrar en
normal betäckning.
A.I. kan motiveras
mellan djur som är fysiskt fullt friska och
som tidigare har dokumenterad avelsförmåga
genom normal fortplantning
- om hanhunden på grund av skada inte kan
genomföra en normal betäckning
- då avståndet mellan hanhundens och tikens
hemorter är så långt, att kostnaderna/tidsåtgången
för betäckningsresan utgör hinder
för en normal betäckning
För hundar registrerade i engelska kennelklubben
(The Kennel Club) skall även testikelintyg
151
- då in- och utförselbestämmelserna utgör
hinder för en normal betäckning
- då det föreligger en önskan att skapa ett
avelsprogram på lång sikt genom att tillvarataga
hanhundars sperma för senare användning
- då överföring av infektion kan undvikas med
hjälp av insemination.
A.I. kan därutöver i undantagsfall motiveras
- då det föreligger annat preciserat och väl
motiverat skäl till att A.I. utföres trots avsaknad
av dokumentation om avelsförmåga.
den/de personer som vid parningstillfället
innehaft avelsrätten till hundarna. Används
djupfryst sperma anses hanhundsägare vara
den/de personer som äger stråna.
Registrering av valpar efter insemination
med djupfryst sperma sker endast om sperman
frysts in och lagrats i av SKK godkänd
spermabank.
De bestämmelser som gäller för rasen beträffande
registrering gäller även vid A.I.
Både hanhunden och tiken skall vara tydligt
ID-märkta.
Registreringsbestämmelser
A.I. får endast utföras av härför särskilt utbildad
och av Jordbruksverket tillförordnad veterinär.
Inseminationsrapport skall vara SKK tillhanda
inom 14 dagar.
För import av sperma krävs införseltillstånd
utfärdat av Jordbruksverket.
A.I. får inte utföras i strid mot Jordbruksverkets
föreskrifter eller SKK:s etiska normer.
Ansvarig veterinär, tillförordnad av
Jordbruksverket och SKK, svarar för att
Jordbruksverkets och SKK:s bestämmelser
rörande artificiell insemination av hund följs,
samt för kontrollen över vilken frusen sperma
som finns förvarad i landet och avger årsrapport
över verksamheten.
Både hanhundsägare och uppfödare/ tikägare
skall vara överens om att A.I. utföres.
Med uppfödare resp. hanhundsägare avses
Ansökan om registrering sker på särskild
blankett.
Svenska Kennelklubbens utbildning
för avelsansvariga funktionärer i
ras- och specialklubbar
Utbildningen syftar till att ge deltagarna
kunskap och idéer om hur de kan utveckla
arbetet med avelsfrågorna för att åstadkomma
en informationsinriktad och engagerande
verksamhet till gagn för aveln.
Målet är att avelsråden, inom ramen för RAS,
de rasspecifika avelsstrategierna, ska kunna
presentera intresseväckande och lättillgängliga
redovisningar om för aveln betydelsefulla
förhållanden. Uppfödare, hanhundsägare och
enskilda hundägare ska fortlöpande ha tillgång
till aktuell och meningsfull information
samt regelbundna utvärderingar av RAS. Den
traditionella täckhundsanvisningen avseende
152
Dansk-svensk gårdshund
153
enskilda parningar ska träda tillbaka till förmån
för grundläggande rasinformation, arbete med
rasspecifika policy- och strategifrågor samt
utvärderingar.
För att uppnå detta mål måste arbetet med
avelsfrågorna/RAS få en central plats i klubbarnas
verksamhet. Ansvaret i förhållande
till FN:s Konvention om biologisk mångfald
och Europarådets konvention om skydd av
sällskapsdjur samt svensk lagstiftning måste
klarläggas, avelsrådets roll samt arbetets
förutsättningar måste anpassas till uppgiften.
Arbetet med avelsfrågorna är inom SKK
organisationen delegerat till specialklubbarna
alternativt rasklubbarna. Därför välkomnas
både förtroendevalda avelsråd och övriga
styrelsemedlemmar till utbildningarna.
• Att vara insatt i och förstå hur SKK:s avelspolicy
ger uttryck för detta.
2) Den kynologiska omvärlden
• Att känna till FCI som internationell kynologisk
organisation, Europasektionen som
en del därav samt det nordiska samarbetet i
NKU.
3) Svenska kennelklubben som kynologisk
organisation
• Att ha god kännedom om hur Avelspolicyns
intentioner tar sig uttryck i centrala
styrdokument: SKK:s grundregler,
SKK:s egenkontroll, SKK:s genetiska
hälsoprogram.
• Att ha god kännedom om avelsfrågornas
plats i stadgarna.
Kurserna genomförs i samarbete mellan SKK:s
Avelskommitté och Utbildningskommitté.
• Att känna till uppgifterna för SKK:s kynologiska
kommittéer.
Utbildningen upptar nedanstående moment
och genomförs vid två kurstillfällen. Steg I
Grundutbildning och Steg II Kvalitetsutveckling
och avelsplanering.
4) Avelsrådets roll
• Att känna till den historiska utvecklingen
och avelsrådets förändrade roll.
Moment/Målbeskrivning
1) Övergripande mål för svensk hundavel att utveckla en målinriktad, långsiktig och
hållbar hundavel
• Att ha kännedom om sambandet mellan
FN:s konvention om biologisk mångfald och
Sveriges nationella program för förvaltning
av husdjursgenetiska resurser.
• Att ha kännedom om sambandet mellan
Europarådets konvention om skydd av
sällskapsdjur och den svenska
djurskyddslagstiftningen samt aktuella
delar av SKK:s regler och bestämmelser.
- Att förstå att genetisk variation utgör en
förutsättning för hundrasernas fortsatta
utveckling och för hur populationerna
klarar av att leva i en föränderlig värld.
• Att ha god kännedom om avelsrådets roll
och uppgifter enligt SKK:s Riktlinjer för
avelsrådgivning samt stadgar för SKK,
specialklubbar och rasklubbar.
• Att med utgångspunkt från stadgarna kunna
diskutera varierande arbetsformer.
5) Grundläggande genetik och avelslära
(vetenskapen om hur egenskaper ärvs)
• Att ha goda kunskaper om grundläggande
begrepp inom avelsläran
• Att ha goda kunskaper om hur till exempel
utgångspopulation, släktskap och inavel
samt avel i små populationer inverkar på en
djurpopulation.
• Att ha goda kunskaper om olika
Nedärvningsmodeller och hanteringen av
dessa.
6) Avelsplanering/ Avelsvärdering
• Att känna till och kunna värdera olika for-
154
mer för bedömning av avelsvärde i form av
individbedömning, avkommebedömning
eller familjevärdering.
• Att känna till grunderna för avelsvärdering
med hjälp av avelsindex.
• Att förstå och kunna utvärdera en beskrivning
av populationsstruktur, avelsstruktur
och effektiv population.
• Att vara väl insatt i hur kvalitetsutveckling
och kvalitetssäkring kan ske med RAS,
rasspecifika avelsstrategier.
• Att ha kunskap om principer för långsiktig
avel i en population, avel för god mentalitet,
funktion, hälsa och exteriör.
och publicering av officiella rasdata bör
ske.
• Att ha god insikt i betydelsen av att avelsrådet
på ett förtroendeingivande sätt sköter
insamlandet av enskild information och
bearbetar den till samlad kunskap och användbar
kompetens.
• Att känna till hur enkäter för olika syften
utformas.
8) Molekylärgenetiska metoder och
tillämpningar i hundaveln
• Att ha kännedom om några molekylärgenetiska
metoder och tillämpningar.
• Att förstå skillnaden mellan gentester,
Markörtester och DNA-profiler.
7) Rasinformation
• Att ha kunskap om hur bearbetning, analys
Uppfödarutbildning
Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning
vänder sig till såväl erfarna som blivande
uppfödare. Målet är att erbjuda uppfödare en
utbildning som lägger grunden till fortsatt
utbildning inom SKK-organisationen.
Utbildningen är uppdelad i olika ämneskurser
och arrangeras av klubbar inom SKKorganisationen. Samtliga kurser är baserade på
SKK:s bokserie Hunduppfödaren.
Grundläggande tankar
De grundläggande tankarna bakom uppläggningen
av uppfödarutbildningen är att den, liksom all
utbildning inom SKK skall vara skriftligt
dokumenterad när det gäller innehåll och mål.
Därför finns hela utbildningen
beskriven i termer av allmänna mål
och delmål. Deltagarna i utbildningen skall
kunna se vad kursen kommer att innehålla
och vad som är kursens mål. Utbildningen är
upplagd med ett antal grundläggande kurser,
som sedan skall vara möjliga att fördjupa eller
bredda. Utbildningen har främst anpassats till
studiecirkelform.
Grundkurser
Introduktion / Uppfödarboken
Anatomi / Anatomiboken
Genetik / Avelsboken
Juridik / Juridikboken
Parning och valpning / Valpningsboken
Utfodring / Hundmatboken
Valpens beteende / Beteendeboken
Studiehandledningar och övrigt
studiematerial
För att underlätta för arrangerande klubbar
och kursdeltagarna finns kursmaterialet utlagt
på SKK:s webbplats, www.skk.se .
155
156
kynologiska kommittéer
Svenska Kennelklubbens avelskommitté (SKK/
AK), Svenska Kennelklubbens uppfödar- och
kennelkonsulentkommitté (SKK/UKK) samt
Svenska Kennelklubbens standardkommitté
(SKK/StandK)
• SKK:s grundregler gällande hunduppfödning
och överlåtelse av hund (undantaget punkt
2, avel)
Avelskommittén (SKK/AK)
• SKK:s köpeavtal, fodervärdsavtal, parningsavtal,
inackorderingsavtal samt liknande avtal
• SKK:s regler för kennelnamn
SKK:s kommitté för avelsfrågor.
• SKK:s genetiska hälsoprogram
Kommittén ansvar vidare för SKK:s
broschyrmaterial som tillställs hunduppfödare,
hunddagis, hundpensionat och kennelkonsulenter
I samråd med SKK:s marknadsavdelning.
• Skaks normer för artificiell insemination
Bland arbetsuppgifterna ingår:
• SKK:s registreringsbestämmelser
• Ge råd och anvisningar i enskilda uppfödarfrågor
• SKK:s grundregler, punkt 2
• Beslutanderätt vid tolkning av regler inom
kommitténs ansvarsområde, vid tvister,
dispensansökningar etcetera.
Kommittén är ansvarig för följande regelverk:
Bland arbetsuppgifterna ingår:
• Verka för att avelsfrågorna utvecklas efter de
för SKK-organisationen gemensamma och
övergripande riktlinjerna
• Vid behov biträda specialklubben i avelsfrågor
samt fastställa de av klubbarna utarbetade
avelsstrategierna (RAS)
Uppfödar- och kennelkonsulentkommittén
(SKK/UKK)
SKK:s kommitté för praktiska uppfödarfrågor,
utbildning och auktorisation av kennelkonsulenter.
Kommittén ansvarar för bedömningen
av att enskilda parningar står i överensstämmelse
med SKK:s regelverk.
Standardkommittén
(SKK/StandK)
SKK:s kommitté med ansvar för rasstandarder,
rasgruppsplacering och svenska rasnamn.
Kommitténs arbetsuppgifter är bland annat:
• Ansvara för översättning av rasstandarder
samt efter remissförfarande fastställa desamma
• Rätt att besluta om tolkning och frågor
som berör standard och som väcks inom
organisationen
• Samråda med SKK:s veterinära och genetiska
konsulter i standardfrågor när så erfordras.
Kommittén är bland annat ansvarig för:
• SKK:s egenkontroll
• SKK:s utbildning och auktorisation av
kennelkonsulenter
157
Foto
Åsa Lindholm
Måns Engelbrektsson
Omslagsbild
Whippet
Foto Lotta Bengtsson
Postadress: 163 85 Spånga
Besöksadress Rinkebysvängen 70
Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40
Webbplats www.skk.se
158
17.
Flik 17
SKK:s kennelnamnsbestämmelser
159
Kennelnamn
Gällande från 2006-07-01
160
Innehåll
Kennelnamnsbestämmelser
4
Ansökningshandlingar
5
8
Lista över raser
10
161
3
162
Kennelnamnsbestämmelser
(Fastställda av KF 1997)
Kennelnamn är obligatoriskt för uppfödare
som efter 1985-01-01 registrerar sin tredje
valpkull.
Kennelnamn
Med kennelnamn menas det namn en uppfödare
fått inregistrerat i Svenska Kennelklubben
(SKK) för att användas vid registrering av valpar
av egen uppfödning.
Kennelnamnet är ett prefix och ska stå framför
hundens namn.
Ingen äger rätt att inneha mer än ett kennelnamn.
Kennelnamnet kan endast disponeras av den/
de som är innehavare till namnet.
Ansökan
Ansökan skickas till SKK på särskild blankett,
som tillhandahålls av SKK kansli, tillsammans
med bevis på giltigt medlemskap. Medlem
i specialklubb måste alltid bifoga kopia av
giltigt medlemskort eller kvitto på erlagd avgift.
För medlem i SKK/länsklubb räcker det med
medlemsnummer. Om två personer söker
gemensamt kennelnamn ska båda sökanden ha
giltigt medlemskap i någon av ovan angivna
klubbar.
Sökanden ska ha tagit del av och förklarat sig
beredd att följa och tillämpa SKK:s grundregler
och stadgar.
Endast fysisk person kan teckna kennelnamn.
Firma, organisation eller liknande kan endast
teckna kennelnamn efter beslut av SKK/CS.
Högst två personer kan stå som innehavare av
ett kennelnamn. I undantagsfall kan, då nära
släktskapsförhållanden föreligger, ytterligare
en person ingå som innehavare.
Ålder
Person som söker kennelnamn eller vill ingå
i ett registrerat kennelnamn, ska ha fyllt 18 år
och vara myndig.
Ansökt namn
SKK förbehåller sig rätten att slutligen godkänna
namnet.
Om ett kennelnamn används i näringsverksamhet
är det kennelnamnsinnehavarens skyldighet
att kontrollera att namnet inte innebär intrång
i någons varumärkesrätt eller annan ensamrätt
till ett liknande namn. Skulle intrång ändå
föreligga har SKK inget ansvar för detta och
eventuell ersättningsskyldighet ska bäras av
kennelnamnsinnehavaren.
Förändringar i kennelnamnet
Inga förändringar görs inom ett kennelnamn
om innehavaren/na är anmäld till SKK:s
disciplinnämnd eller är av andra skäl föremål för
utredning inom SKK.
Fler än en innehavare
Om kennelnamnet innehas av fler än en person
så ansvarar samtliga innehavare av kennelnamnet
solidariskt för vad som sker i kennelns
namn till exempel avel, försäljning av hund,
hundhållning. Ansvaret kan jämkas om det
finns skäl att ett gemensamt ansvar skulle te
sig oetiskt.
Om en kennelnamnsinnehavare som utesluts ur
organisationen står angiven som slutlig ägare,
övergår kennelnamnet till övrig/a ägare. Kvarstår
fler än en innehavare till kennelnamnet,
ska dessa omgående anmäla vem av dem som
ska stå som ny slutlig ägare.
163
Överlåtelse
Kennelnamnet kan endast överlåtas till annan
person efter särskild prövning.
SKK förbehåller sig rätten att kontrollera att
den som ska överta ett kennelnamn uppfyller
de krav SKK ställer på uppfödare i organisationen.
Vid dödsfall övergår äganderätten till
kennelnamnet
i förekommande fall till delägaren.
Kvarstår fler än en innehavare i kennelnamnet,
ska dessa omgående anmäla vem av dem som
ska stå som ny slutlig ägare.
Tidigare kullar
Det inregistrerade kennelnamnet ska påföras
samtliga tidigare registrerade kullar.
Uppfödare är den/de, som vid parningstillfället
innehar avelsrätten till tiken. Om avelsrätten
till tiken innehas av personer, som ej söker
gemensamt kennelnamn, kan kullen inte påföras
kennelnamnet.
avregistreras efter att namnen publicerats i
Hundsport med en protesttid på sex månader.
Vidare beslöts att kennelnamn som tilldelats
Hamiltonplaketten skyddas för all framtid samt
att kennelnamn som framledes tilldelas
Hamiltonplaketten skyddas med automatik.
Ansökningshandlingar
Regler vid val av kennelnamn
Kennelnamnet:
• är ett prefix och ska alltid stå framför
hundens namn
• får inte innehålla fler än 20 positioner
(tecken, bokstäver eller mellanslag) eller
bestå av fler än tre ord
• får inte innehålla ordet ”kennel” eller
beteckning på viss ras
Vid ansökan om delägarskap, i redan befintligt
kennelnamn, kan den sökandens tidigare kullar ej
påföras kennelnamnet.
• får inte bestå av siffror eller enstaka bokstäver,
namn på länder, landskap, städer, län eller
postadresser
Den som övertar ett kennelnamn får inte påföra
detta namn på tidigare kullar.
• får inte innehålla prepositionerna van, von,
af, från, av eller liknande.
Avregistrering / byte av kennelnamn
Inregistrerat kennelnamn kan inte ändras eller
bytas ut mot nytt namn om valpkull finns
registrerad på kennelnamnet.
Reglerna tillåter kombinationer av två eller fler
namn om inte båda namnen redan är upptagna
var för sig. Om ett utländskt ord används som
kennelnamn är det viktigt att se till att stavningen
är korrekt och att betydelsen av ordet
inte kan väcka anstöt.
En ensam innehavare av ett kennelnamn kan
inte utträda och därmed lämna kennelnamnet
tomt.
En uppfödare som inte längre vill vara aktiv
kan förklara kennelnamnet vilande. En vilande
kennel kan återaktiveras.
På KF 2003 beslöts att kennelnamn som inte
varit i bruk under de senaste 25 åren kan
Antal sökta kennelnamn
Med tanke på att det bara i Sverige finns cirka
25 000 kennelnamn registrerade, är risken stor
att det kan bli avslag på inskickade namn. Det
är därför klokt att redan från början skicka in
flera namnförslag. Någon övre gräns för antal
namnförslag finns inte.
164
När en ansökan om kennelnamn
kommit in till SKK sker följande:
Kontroll mot det svenska kennelnamnsregistret
Är de ansökta namnen inte upptagna, eller
inte alltför snarlika ett redan registrerat namn,
skickas ansökan vidare till den internationella
kennelfederationen FCI. Som mest skickas fyra
namn, i den ordning de ansökts och godkänts
av SKK.
Anvisningar för ansökan om kennelnamn
Om granskningen på SKK resulterar i att
namnförslagen inte kan godkännas, eller om det
bara återstår ett enda namn, uppmanas den sökande
att skicka in nya förslag på kennelnamn.
Kontroll mot FCI:s kennelnamnsregister
Hos FCI kontrolleras de ansökta namnen mot
samtliga medlemsländers cirka 500 000
registrerade kennelnamn. Om de ansökta namnen
avslås av FCI ombeds den sökande att skicka in
nya namnförslag till SKK, varvid proceduren
upprepas från början.
Publicering i tidningen Hundsport
Under rubriken Kennelnamnsärenden publiceras
”Av FCI godkända kennelnamn”.
Så snart SKK får besked om att ett ansökt
namn godkänts av FCI, meddelas den sökande
i vilket nummer av tidningen Hundsport som
namnet kommer att publiceras. Den sökande
får samtidigt ett inbetalningskort på gällande
kennelnamnsavgift.
Protester
Vid eventuella protester mot det publicerade
kennelnamnet kontrolleras det ansökta namnet
på nytt av SKK. Föreligger risk för förväxling
med annat registrerat kennelnamn godkänns
protesten, och den sökande blir ombedd att
skicka in nya namnförslag.
Kennelnamnsintyg
Om inga protester inkommit innan protesttiden
gått ut och betalningen bokförts hos
SKK skickas ett kennelnamnsintyg till den
sökande.
Observera att kennelnamnet inte får användas
innan betalning skett och protesttiden gått ut.
När kennelnamnsintyget skickats ut av SKK är
det uppfödarens ansvar att meddela tidigare
valpköpare att hundarnas namn alltid ska
skrivas med kennelnamnet. SKK skickar inte
ut nya registreringsbevis och skriver inte
heller in kennelnamnet på redan utfärdade
registreringsbevis.
Användning av kennelnamnet i
näringsverksamhet
Om en medlem tänker bedriva näringsverksamhet
under sitt kennelnamn ska detta enligt
handelsregisterlagen registreras i handelsregistret,
vilket handhas av Bolagsverket.
Avgifter
Gällande kennelnamnsavgift samt andra
avgiftsbelagda tjänster som berör kennelnamn
publiceras i tidningen Hundsport samt på SKK:s
webbplats www.skk.se .
Delägarskap/utträde
Ansökan skickas till SKK på särskild blankett.
Om en person vill gå ur kenneln samtidigt som
en annan person går in så ska två blanketter
skickas in, den ena för utträdet och den andra
för delägarskapet. Den nye delägaren ska ha
giltigt medlemskap.
På blanketten måste också anges vem som ska
165
vara den slutlige ägaren av kennelnamnet om
samarbetet upphör.
Den nye delägaren får inte påföra kennelnamnet
på sina eventuella tidigare kullar.
Övertagande/överlåtelse
Ansökan skickas till SKK på särskild blankett
och ska innehålla uppgifter om orsak till
övertagande/överlåtelse av kennelnamnet,
släktskapsförhållanden etc.
Den som övertar ett kennelnamn får inte påföra
detta namn på tidigare kullar.
Överföring till annat land
Överföring av ett godkänt kennelnamn kan ske
från ett FCI-land till ett annat.
Besök av kennelkonsulent
En kennelkonsulent besöker uppfödare som
är medlemmar i Svenska Kennelklubben eller
i någon av SKK:s läns- eller specialklubbar. Även
den enskilde medlemmen som bedriver uppfödning
i liten skala får besök av konsulenten
och kan åtnjuta dennes service. Vid besöket
tittar konsulenten på hundarna, hundarnas
miljö, ger information om lagar som berör
hunduppfödning samt om SKK:s regler och
bestämmelser. Konsulenten går även igenom
de avtal uppfödaren tecknat med köpare och
fodervärdar.
Hinder för påföring av kennelnamn
Om två personer, som innehar varsitt kennelnamn,
tar en kull valpar gemensamt kan inget
av kennelnamnen påföras kullen.
Kungörelse
Förändringar inom ett kennelnamn kungörs i
tidningen Hundsport.
SKK/CS äger rätt att, i särskilda fall och då synnerliga skäl föreligger,
bevilja dispens från dessa regler.
166
18.
Flik 18
SKK:s allmänna registreringsbestämmelser
167
Se även särbestämmelser för respektive ras
1. Hund skall registreras i det land där
uppfödaren normalt har sin hemvist.
2. För direkt registrering fordras att ansökan
om registrering inkommit till
SKK inom 5 månader från hundens
födelse och att hundens båda föräldrar
är av samma ras och registrerade
i SKK.
3. För ras vars standard omfattar storleks-,
hårlags- och/eller färgvarianter
tillåts normalt parning mellan varianterna.
I det fall parningsförbud råder
mellan varianterna anges detta under
särbestämmelser.
4. Avkomma efter hanhund som inte
har normalt utvecklade och normalt
belägna testiklar kan inte registreras.
Om fadern till den hund som skall
registreras inte är utställd eller har
avkomma registrerad tidigare, skall
testikelintyg, utfärdat av veterinär
efter det att hunden fyllt 6 månader,
insändas tillsammans med registreringsansökan.
5. Endast uppfödaren äger rätt att få hund
registrerad i SKK. SKK sänder inte
registreringsbevis till annan person.
Med uppfödare avses här den/de
personer som vid parningstillfället
innehaft avelsrätten till tiken.
6. Uppfödaren skall ha fyllt 18 år och
vara medlem av SKK-länsklubb/
specialklubb/ungdomsförbund eller
till SKK avtalsansluten rasklubb.
7. Uppfödaren skall ha ansökt om kennelnamn
senast i samband med
registrering av sin tredje kull född
efter 1985-01-01.
8. Utesluten SKK-medlem äger inte rätt
att få hund registrerad i SKK eller att
teckna parningsbevis.
Utesluten SKK-medlem, som vid tidpunkten
för beslutet om uteslutning
äger rätt att få hundar registrerade,
äger fortsatt rätt att få hundar registrerade,
som fötts inom tre månader
från dagen för disciplinnämndens
beslut. Parningsbevis tecknade av en
sådan person godtas endast för hundar
som fötts inom samma tid.
Person som beviljas medlemskap i
SKK-organisationen efter tillstyrkan
av disciplinnämnden äger endast
rätt att få hundar registrerade och
att teckna parningsbevis för sådana
hundar som fötts - eller vad gäller
168
registrering, importerats - tidigast tre
månader efter dagen för disciplinnämndens
tillstyrkan.
9. Samtliga i kullen födda och levande
valpar skall registreras.
10.I det fall svanskuperade valpar finns
i kullen skall registreringsansökan
åtföljas av veterinärintyg, utfärdat på
av SKK fastställt formulär, som utvisar
att kuperingen skett av veterinärmedicinska
skäl. Kuperade valpar åsätts
automatiskt utställningsförbud med
undantag för raserna i grupp 7.
11. Om SKK beslutar om härstamningskontroll
genom blodtest är hanhundsägare
och uppfödare skyldiga
att medverka till att sådan test kan
utföras.
12. SKK äger rätt att avslå en ansökan
om registrering av hund eller att
registrera hund med begränsningar
vad avser avel, utställnings-, prov eller
tävlingsdeltagande om föreskrifterna
i Allmänna registreringsbestämmelser inte
iakttagits eller om uppfödning av en
valpkull skett i strid mot SKK:s Grundregler
eller om registreringen eljest skulle
te sig oetisk.
Registreringsansökan
Ansökan om registrering skall ske på
fastställd blankett.
På registreringsansökan/parningsbevis
skall uppgift lämnas om:
• Uppfödarens namn och adress, personnummer,
medlemsnummer och
kennelnamn.
• Hanhundsägarens namn och adress.
Med hanhundsägare avses här den/
de personer som vid parningstillfället
innehaft avelsrätten till hanhunden.
• Föräldradjurens namn och registreringsnummer
samt parningsdatum.
• Avkommans ras, födelsedata, kön,
hårlag, färg och namn. Namn får
inte tillsammans med inregistrerat
kennelnamn bestå av mer än 35
tecken inklusive mellanslag. Tecken
som får an vändas är bokstäver, bindestreck
och apostrof. Kennelnamn
utöver uppfödarens får inte ingå i
hundnamnet. Saknas kennelnamn
får namnet inte bestå av mer än 14
tecken och endast ett namn tillåts.
Om bindestreck används får samma
”förnamn” inte användas på flera
hundar. SKK förbehåller sig rätten att
slutligen godkänna namnen.
Registreringsansökan skall undertecknas
av uppfödaren som härigenom intygar
att lämnade uppgifter är riktiga och att
tiken under löpperioden inte parats med
annan hanhund samt i det fall tiken ägs
av annan person att denne samtycker till
att tiken paras. Genom sin underskrift
bekräftar uppfödaren även att han/hon
tagit del av SKK:s grundregler och gällande
registreringsbestämmelser.
Parningsbeviset skall undertecknas av
hanhundsägaren som härigenom intygar
att parning mellan de angivna
föräldradjuren ägt rum ett visst datum
samt i det fall hanhunden ägs av annan
person att denne samtycker till parningen.
Genom sin underskrift bekräftar
169
hanhundsägaren även att han/hon tagit
del av SKK:s grundregler och gällande
Om en hund har mer än en ägare fordras
att samtycke till parning lämnats av
samtliga ägare, såvida annat inte avtalats
mellan ägarna.
Ändringar i hundregistret
Ändring av inregistrerad hunds namn
kan endast ske på skriftlig begäran av
uppfödaren och senast 3 månader efter
ursprungsregistrering.
Spärr för avel
(avkomma kan ej registreras i SKK)
Hund kan spärras för avel:
a) av SKK i enlighet med beslutat
hälso-program (se särbestämmelser) eller
punkt 12 Allmänna registreringsbestämmelser.
b) på grund av sjukdom eller annan
defekt efter ägarens skriftligt motiverade
begäran. Begäran skall åtföljas
av registreringsbeviset och intyg som
styrker äganderätten.
Vid överlåtelse skall intyg bifogas som
klart utvisar att den nye ägaren är medveten
om att hunden inte får användas
till avel.
Spärr för avel kan endast hävas av den
som åsatt spärren. Intyg skall bifogas
som utvisar att hunden inte längre är behäftad
med den defekt, som ursprungligen
var orsak till avelsspärren.
Dispensregistrering
För hundar som inte uppfyller kraven
för att registreras direkt i SKK:s huvudregister
enligt Allmänna registreringsbestämmelser
kan registrering ske efter särskild
dispens enligt nedan.
a) Hund, som är äldre än 5 månader
när ansökan om registrering inkommer
till SKK, kan i undantagsfall få
registreras om uppfödaren visar att
han haft giltig ursäkt för den sena
ansökan. Importerad hund får omregistreras
oavsett ålder.
b) Hund, vars härstamning inte kan härledas
till inom samma ras registrerade
hundar, kan i undantagsfall erhålla
registreringsdispens efter att ha bedömts
av ett domarkollegium. Om
hunden bedöms motsvara lägst 3:e
pris i kvalitetsklass kan registrering
ske. Dispens kan ges till exempel för
att möjliggöra uppbyggnad av raser,
till raser med få årliga registreringar
eller smal avelsbas .
• Ansökan om dispensregistrering ställes
till SKK, som tillskriver berörd
specialklubb för kännedom.
• Beslut om dispensregistrering fattas
av SKK.
• Besluten anmäles till och protokollföres
av SKK/AK samt meddelas till
berörd specialklubb.
170
SKK:s Annexregister
och X-register
Avelsarbete är en skapande och konstruktiv
verksamhet som syftar till
att bibehålla eller utveckla hundens
egenskaper.
Inom både numerärt små och stora raser
kan aveln leda till att för rasen viktiga
egenskaper går förlorade eller att oönskade
egenskaper får stor utbredning.
Avelsarbetet måste då inriktas på en
rekonstruktion av rasen. Inkorsning av
annan ras är en metod för rekonstruktion
som kan utnyttjas för att öka den
ärftliga variationen vid inavelsdepression
eller vid förlust av för rasen viktiga
funktioner.
Annexregistret och X-registret är SKK:s
instrument bland annat för att under
kontrollerade former använda rasinkorsning
i avelsarbetet.
Annexregistret
I Annexregistret registreras hund av ras
som inte är erkänd av FCI men som
är nationellt erkänd i sitt hemland/
ursprungsland av kennelklubb som är
erkänd av SKK. Även ras som är under
rekonstruktion eller som av annat skäl
inte registreras i SKK:s huvudregister
kan registreras i Annexregistret. Beslut
om sådan registrering fattas av SKK/
CS som också fastställer vilka krav som
skall gälla. I övrigt gäller i tillämpliga
delar SKK:s Grundregler och Allmänna
X-registret
Regler:
1. Ansökan om att få göra korsparning
i ovanstående syfte kan inlämnas av
uppfödare, ras- och specialklubb.
Ansökan ställs till SKK:s Avelskommitté
och skall inlämnas i god tid,
helst senast sex månader före tilltänkt
parning. Tillstånd till korsparning
lämnas efter hörande av ras- och
specialklubb. Godkännande ges inte i
efterhand till korsning som företagits
utan tillstånd.
2. Avkomma efter godkänd korsparning
registreras i SKK:s X-register.
3. X-registrerad hund har avelsförbud,
men kan efter ansökan återparas med
avsedd ursprungsras, varvid avkomman
registreras i X-registret.
4. X-registrerad hund kan efter ansökan
deltaga i utställning. Om hunden erhåller
lägst 3:e pris i kvalitetsklass, och
i förekommande fall pris på bruks- eller
jaktprov, kan omregistrering ske
till SKK:s hundregister.
171
19.
Flik 19
SSF:s årliga priser
172
Regelpärmen
2012-06-19
2006 10 21
Flik 17
Rev Flik 19
SSF:s årliga priser
Årets skällande fågelhund
Grundkrav 1:a pris jaktklass från utlyst prov.
Därefter räknas medelvärdet av samtliga starter under samma säsong, (kalenderår).
Dock krävs minst tre starter för att komma ifråga.
Endast start i Sverige medräknas, och då från utlysta prov.
Får två eller flera hundar samma poäng, utses den yngste som vinnare.
Jaktprovsdiplom
Utdelas till alla hundar som erövrat 1:a pris i jaktklass på jaktprov.
Diplomen skall utdelas vid lokalklubbarnas årsmöten och genom lokalklubbstyrelsens försorg.
Rahan kennels pokal
Statuter:
1. Varje skällande fågelhund tävlar om priset med sina tre bästa jaktprovsresultat under året.
2. Endast resultat från utlysta prov.
3. Endast ett av proven får vara avlagt i annat land.
4. Hunden med högsta sammanlagda poäng vinner.
5. Vi lika poäng vinner yngsta hunden.
6. Segrande hunds ägare får en inteckning i vandringspriset samt en miniatyrpokal/kopia av vandringspriset.
7. Den hundägare som först får tre inteckningar med en eller flera hundar erövrar priset för alltid. Med
hundägare förstås den eller de personer som står i hundens registreringsbevis som ägare vid resp.
tävlingstillfälle.
8. SSF ombesörjer poängräkningen.
OBS ! Hundägare som vill räkna avlagt prov i annat land måste själv anmäla detta till priskommittén. OBS !
Unos minne
Intill varje årsmöte räknas vinnaren fram av vandringspriset för det gångna året enligt nedanstående statuter. Om
priset tävlas i ett års intervaller, och erövras av den som samlat högsta poängen. Rätt att deltaga i tävlingen om
priset äger varje medlem i SSF med ägda eller uppfödda hundar av raserna finsk spets och norrbottenspets.
OBS ! Medlem som vill tävla om vandringspriset måste själv anmäla till priskommittén OBS !
Följande meriter ger poäng:
Utställningar
BIR vid SSF Riksutställning
Utställningschampionat
BIR
Jaktprov
3 poäng.
2 -”1 -”-
Nordisk mästare eller Skallkung
Jaktchampionat
Cacit eller landskampsdeltagande
1:a pris jaktklass
2:a pris jaktklass
5 poäng
4 -”3 -”2 -”1 -”-
Meriterna skall vara erövrade i Sverige undantag av titel Nordisk mästare och landskampsdeltagande.
Priset utdelades första gången vid 1981 riksårsmöte för att hedra minnet av den 1971 hastigt bortgångne Uno
Lindstedt, Vittangi, dåvarande ordförande i SFN. Uno Lindstedt var en stark drivkraft bakom SSF:s tillkomst och
skapare av Tornedalens kennel.
173
Regelpärmen
2009-10-14
Komplettering Flik 18
Statuter för Guldnålen.





Guldnålen är SSF:s högsta utmärkelse. Den utdelas till de personer som på ett mycket förtjänstfullt sätt
verkat för vår klubb och våra hundar.
Mottagare av Guldnålen har följt klubbens uppsatta mål.
Mottagare av Guldnålen har varit lojal mot SKK:s och SFF:s stadgar/regler.
Nominering av kandidat till Guldnålen kan ske genom att lokalklubb eller ledamot i riksstyrelsen skickar in
motiverat förslag på kandidat/er till Guldnålen till riksstyrelsen.
Nomineringstiden är fram till 31 oktober.
174
Flik 20
Jordbruksverkets bestämmelser för införsel av hund
175
Jordbruksverkets bestämmelser för införsel av hund
Då dessa regler är under bearbetning och förändring rekommenderas att Du besöker
Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se för uppdaterad information.
176
Komplettering sid 171-188,
2010-05-22
Införsel till Sverige av hund och
katt
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
Ansökan – tillstånd för införsel av valp.
Blanketten finns elektroniskt på
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/djur/in_o_utforsel/D172.PDF
194
20.
Flik 21
Hamiltonplakettens statuter
195
Hamiltonplakettens statuter
2009-05-31
Utdrag från SKK:s kallelse till Kennelfullmäktige 29-31/5 2009.
Hamiltonplaketten delas ut i samband med SKK:s kennelfullmäktige:
Enligt statuterna för Svenska Kennelklubbens Hamiltonplakett “kan plaketten tilldelas den som genom
framgångsrikt arbete gagnat hundafveln och härigenom i hög grad främjar klubbens syften”.
För att komma i fråga för Hamiltonplaketten ska mottagaren ha varit aktiv uppfödare under minst 10 år
av aktuell ras. Bruks- och jakthundraser ska vara både prov- och exteriörmeriterade. Tyngdpunkten på
provmeriterna ska ligga på rasspecifika prov. Hamiltonplaketten kan också delas ut till en person som på
annat sätt gjort en utomordentlig insats för hundaveln. Verksamheten får inte strida mot SKK:s
grundregler, inte heller får uppfödningen/ avelsarbetet strida mot SKK:s policy. Finns hälsoprogram för
aktuell ras ska uppfödningen visa prov på en utmärkt hälsoprofil. Dessutom ska föreslagen persons
hundhållning i stort beaktas. Avliden person kan inte nomineras som mottagare av plaketten.
Förslag till mottagare av Hamiltonplaketten har lämnats till SKK av läns- eller specialklubb eller
avtalsansluten rasklubb.
Den arbetsgrupp inom SKK som föreslår pristagare till CS lämnar ingen motivering till varför man får eller
inte får motta plaketten. Det är en policy som Svenska Kennelklubben fastställt sedan länge. De personer
som blir tilldelade plaketten får ett brev direkt hem i brevlådan. Övriga får ta del av beslutet genom CS
protokoll
196
21.
Flik 22
Veterinär vid tävling
197
2010-08-19
Ansökan till Jordbruksverket för dispens avs. veterinär medverkan vid
offentlig tävling med djur.
Se Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17, nedan.
Ansökan om dispens från behovet av tjänstgörande veterinär vid tävling ska ansökas till
Jordbruksverkets minst en månad före arrangemang.
Uppdraget att ansöka om dispens ska ligga under de arbetsuppgifter som faller på rikssekreteraren.
För SSF aktuella mästerskap arrangerade i Sverige är:


Skallkungen
Nordiska Mästerskapen
198
2010-08-19
Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17
199
2010-08-19
200
2010-08-19
201
2010-08-19
202
2010-08-19
203
2010-08-19
204
2010-08-19
205
2010-08-19
206
22.
Flik 23
SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och
kommittéer
207
SSF – organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och
kommittéer
Inledning
Det övergripande syftet med denna organisationsplan är att skapa större förmåga att driva klubbens
verksamhet i linje med klubbens mål och stadgar samt att minska risker med personberoenden.
Utkast till organisationsförslag fastställt för remiss till kommittéer vid riksstyrelsens sammanträde S5,
2010-06-04. Organisationsplanen fastställd vid riksstyrelsens sammanträde S6, 2010-09-23.
Syfte
Syftet med denna organisation:



Bredare organisation ger fler engagerade medlemmar.
Dra nytta av olika kompetenser, smala som breda, hos dessa medlemmar.
Att säkerställa en återväxt och spridning av kompetens.
Med en bredare organisation och ett delegerat ansvar kan flera fördelar uppnås:




Valberedningens arbete att ta fram nya kandidater till styrelseposter underlättas.
Med en bred organisation på kommitté och arbetsgruppnivå är det lättare att få in nya & yngre
personer i ett tidigt skede. Föryngring i organisationen underlättas.
Fler kan åstadkomma mer! Genom fördelning av arbetsuppgifter på flera kan klubben totalt sett
uppnå ett bättre resultat på ett sätt som inte belastar ett fåtal för mycket.
Organisationen ska inte vara ”statisk”, Kommittéerna med sina ev. arbetsgrupper kan variera i
storlek beroende på arbetsbörda. Vid låg arbetsbelastning kan man ha delar ”vilande” för att få
en smidigare storlek, och även tillsätta mer folk som kan avlasta vid t.ex. en provregelrevidering
eller exteriördomarkonferens.
Generellt för kommittéer
Verksamhetsplanering med målbeskrivning och rapportering är viktigt då man på ett enkelt sätt kan se
vart kommittén vill komma och vad som har blivit genomfört.
Det skapar också en klar bild på framtida kostnader vilket är positivt riksstyrelsen och kassören som får
ett längre perspektiv på framtida kostnader och på ett tidigt skede kan avsätta medel för finansiering.
Med uppföljning, enligt upprättad rapportstruktur, ges möjlighet till spårbarhet.
Kommittéerna SKA protokollföra telefonmöten eller sammanträden där man fattat beslut och ska ha en
sammankallande och en sekreterare.
208
Organisation
Riksstyrelsen:
Nuvarande:
Ordförande:
Vice ordförande:
Sekreterare:
Vice sekreterare:
Kassör:
Ledamot:
Ledamot:
Suppleant 1:
Suppleant 2:
Suppleant 3:
Lennart Jönsson
Egon Rongdén
Tommy Lannemar
Jeanette Börjesson
Ivar Karkiainen
Ronney Skoog
Lars Lindgren
Berit Johansson
Anders Stensson
Matti Torvela
Uppdrag
Att driva klubben enligt SKK:s regelverk och SSF:s stadgar samt att verkställa av riksfullmäktigemötet
fattade beslut.
Styrelsen har därutöver ansvar för en rad konkreta områden och aktiviteter som inte närmare preciseras
här.
Rapportstruktur
Styrelsen:
Vad ska rapporteras?
Balansräkning
Resultaträkning
Balansräkning
Resultaträkning
Revisionsberättelse
Verksamhetsplan
Förslag till rambudget
Uppdrag från tidigare fullmäktigemöte
Årsredovisning och revisionsberättelse
Förteckning över styrelse och förtroendevalda
Styrelsemöten - protokoll
Fullmäktigemöte - protokoll
Ansökan om internationella jaktprov
Nya domare/avauktorisation
När?
Till?
6 v. före fullmäktige Revisorerna
3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige
30-jun
SKK
4 v. efter fullmäktige SKK
2 v. efter möte
SKK, valberedn. & hemsida
4 v. efter fullmäktige SKK, Ståndskall & hemsida
15-feb
SKK
Löpande
SKK & lokalklubbar
209
Utställnings- och exteriörkommitté:
Nuvarande kommitté:
Sammankallande
Utställningsansvarig:
Resultatansvarig:
Sekreterare:
Ewa Widstrand
Jeanette Börjesson
Ewa Widstrand
Ann-Kristin Persson
Uppdrag
Kommittén ansvarar för allt arbete vad gäller utställningar samt exteriördomarkonferenser .
Kommittén ansvarar för att alla lokalklubbar kommer in med ansökningar om utställningar,
sammanställer ansökan om utställningar till SKK och skickar ansökan senast den 15:november med
kopia till sekreteraren i riksstyrelsen. Kommittén ansvarar också för redovisning av resultat till SKK och
att kommande års utställningsprogram i annonseras i Ståndskall och på hemsidan.
Kommittén ansvarar även för att det anordnas exteriördomarkonferenser. Behov av sådan konferens
ska aviseras till riksstyrelsen senast tre år i förväg.
Kommittén ansvarar för att nya exteriördomare utses inom våra raser, vilket redovisas vid varje tillfälle
till rikssekreteraren. Kommittén upprättar och uppdaterar en kravspecifikation på vad vi kan kräva av
våra nya exteriördomare.
Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt
rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen.
Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom
gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte
utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter.
Rapportstruktur
Utställningskommitté
Verksamhetsplan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
Kommittémöten – protokoll
Antal genomförda utställningar (per halvår)
Antal startande hundar per ras (per halvår)
Ekonomiskt utfall relativt budget (per halvår)
Ansökan om utställningar (tre år fram)
Antal ansökta utställningar (tre år fram)
Domarsituationen (nya/slutat, etc.)
Konferenser
Exteriördomarkonferenser
Utställningsstatisktik, kvalitet
Övriga delegerade uppdrag
När?
årsvis -31 jan
Till?
Styrelsen
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
31 juli & 31 jan
31 juli & 31 jan
31 juli & 31 jan
15-nov
årsvis -31 jan
årsvis -31 jan
När det är tillämpligt
Min 36 månader före
31-dec
Löpande
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
SKK & Sekr/styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Avelskommittéer
Styrelsen
210
Jaktprovskommitté
Sammankallande
Dataansvarig/riksregistrerare:
Sekreterare:
Roger Hedlund
Lauri Keränen
Arne Åhs
Anders Lundberg
Uppdrag
Kommittén ansvarar för arbete avseende jaktprov, provdomar- och provledarkonferenser, samt
provregler och revideringar.
Kommittén ansvarar för att alla lokalklubbar kommer in med ansökningar om jaktprov, sammanställer
jaktprovsplaneringen samt ansökan om internationella jaktprov till riksstyrelsen senast den 1:a februari
för fastställande. Riksstyrelsen skickar ansökan om internationella jaktprov till SKK senast den 15:e
februari.
Riksregistrerare för jaktprov ansvarar också för att resultatredovisning skickas in till SKK.
Provgruppen ansvarar för en ”Fråga – Svar bank”, som på sikt ska läggas ut på Hemsidan.
Frågor som ställts angående tolkningar av jaktprov, samt vilket svar man lämnat i det enskilda fallet.
Rapportstruktur
Jaktprovskommitté
Verksamhetsplan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
Antal genomförda, ordinarie prov
Antal genomförda rörliga prov
Antal startande hundar per ras
Sammanställning ansökta ordinarie prov
(kommande år)
Sammanställning bedömningskvalitet
Konferenser
Jaktprovsstatisktik, kvalitet
Övriga delegerade uppdrag
När?
årsvis -31 jan
Till?
Styrelsen
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
årsvis -31 jan
årsvis -31 jan
årsvis -31 jan
31 juli & 31 jan
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
01-feb
Q1. 31 mars
När det är tillämpligt
31-dec
Löpande
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Avelskommittéer
Styrelsen
211
Avelskommittéer
Nuvarande:
Finsk Spets
Sammankallande:
Norrbottenspets
Valphänvisare:
Sammankallande:
Johan Lehmivaara
Kjell Pettersson
Matti Torvela
Magnus Törkvist
Rickard Näslund
Alf Borgström
Assar Tieva
Bengt Wallin
Martin Markusson
Finsk Spets
Avelskommittén
Norrbottenspets
Avelskommittén
Riksstyrelsen har beslutat att avelsråden ska bestå av tre personer, helst spridda geografiskt över
klubbens verksamhetsområde, (lokalklubbsindelningar).
Sittande avelsråd ska genomgå av riksstyrelsen anvisade utbildningar.
Uppdrag
Avelskommittérna ska arbeta utifrån vad RAS beskriver för respektive hundras samt de arbetsrutiner för
avelsråd som SSF:s riksstyrelse beslutar om och SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning samt i enlighet med
samarbetsavtalet med SPJ i Finland och NSFN i Norge..
Kommittéerna ansvarar för upprätthållande av goda relationer genom kontakter med våra grannländer
och deltagande på eller anordnande av avelskonferenser.
Kommittéerna ansvarar för att det finns uppdaterade täckhundslistor för att lägga ut på Hemsidan.
Kommittéerna ansvarar för inhämtning och sammanställning av hälsouppgifter på våra raser, från
hundägare, SKK och försäkringsbolag.
Kommittéerna ansvarar för att, i samverkan med övriga kommittéer, rapportblanketten
”Instrumentpanel” fylls i och redovisas för riksstyrelsen.
212
Rapportstruktur
Avelskommittéer:
Verksamhetsplan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
Rapportblankett (”instrumentpanel”)
Finsk spets
Norrbottenspets
Statusrapport (per halvår)
Valphänvisningar
Parningsrekommendationer
Hälsostatus
Samverkansaktiviteter med SPJ & NSFN
När?
årsvis -31 jan
Till?
Styrelsen
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
årsvis -31 jan
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
31 juli & 31 jan
per kvartal
Styrelsen
Styrelsen
213
Kommittén för Nordiskt samarbete mellan Finland, Sverige och Norge; SPJ, SSF och NSFN.
Arbetsgruppen utgörs av 1 – 2 representanter för respektive land.
Nuvarande representanter för SSF:


Finsk spets
Norrbottenspets
Lennart Jönsson, tf
Bengt Wallin
Som arbetsgruppens ordförande tjänstgör en av varje lands representant ett år i taget med
turordningen Finland, Sverige och Norge.
Arbetsgruppen bör samlas minst en gång per år. Gruppen utarbetar själv en verksamhetsplan för att
uppnå uppsatta mål. Resultat skall sedan rapporteras till rasklubbarnas styrelser och kommittéer eller
sektioner.
Uppdrag
Syfte och mål enligt samarbetsavtalet:
Gynna avelsarbetet för båda raserna i enlighet med rasstandard och avelsstrategier. Öka bekämpningen
av ärftliga sjukdomar genom ett utbyte av information länderna emellan. Öka rasernas genpopulation
genom att främja avelssamarbete mellan uppfödarna i respektive land. Enligt detta avtal bör parterna
sträva att bibehålla likhet i jaktprovsregler och värderingsgrunder för bruksegenskaper i Finland, Sverige
och Norge, samt att öka antalet startande hundar på jaktprov. Likväl bör samtliga parter främja utbyte
av jaktprovsverksamhet över gränserna samt bibehålla traditionen för Nordiska mästerskapet.
Rapportstruktur
Kommittén för samarbete Finland, Sverige och Norge:
När?
Verksamhetsplan
årsvis -31 jan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
Till?
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
214
Priskommitté:
Nuvarande:
Ronney Skoog
Uppdrag
Kommittén ansvarar för att SSF:s priser och utmärkelser hanteras i enlighet med gällande statuter och
att säkerställa att relevanta priser (pokaler etc.) finns till berättigade pristagare i:







Skallkungen
Nordiska Mästerskapen
Vandringspriser
Årets Skällande Fågelhund
Rahan kennels Pokal
Unos minne
Jaktprovsdomare
Rapportstruktur
Priskommitté
Verksamhetsplan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
När?
årsvis -31 jan
Till?
Styrelsen
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
Styrelsen
Styrelsen
215
Mediakommitté
Webbmaster
Redaktör Ståndskall
Ansvarig utgivare
Bosse Zetterberg
Göran Hellström
Lennart Jönsson
Uppdrag
Kommittén ansvarar för att det finns en informativ hemsida och klubbtidning i form av Ståndskall och
(riksklubbens del av) www.tradskallare.se
Rapportstruktur
Mediakommitté
Verksamhetsplan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
När?
årsvis -31 jan
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
Till?
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
216
Medlemskommitté
Ivar Karkiainen
Göran Hellström
Tommy Lannemar
Uppdrag
Kommittén ansvarar för att upprätthålla ett aktuellt medlemsregister, fakturering av medlemsavgifter
samt ansvara för medlemsrekrytering och distribution av Ståndskall.
Rapportstruktur
Medlemskommitté
Verksamhetsplan
Målbeskrivning
Aktiviteter
Utbildningar
Konferenser
Budget
När?
årsvis -31 jan
årsvis -31 jan
2 v. efter möte
Till?
Styrelsen
Styrelsen
Styrelsen
Västansjö 2010-09-23
På uppdrag av SSF-Riksstyrelse
Lennart Jönsson
Ordförande
Reviderad enligt uppdrag 2011-03-22
Lennart Jönsson
Ordförande
217

SSF regelpärm Rev A3.pdf - Specialklubben för Skällande

Transcription

Similar documents

Företaget Lillviken AB har en nära relation till sjön, sjöfarten och

Stadgar vid Svenska skolan Riyadh

Åselebygdens Fol kdanslags Årsmöte .

Skarpö Vänner

Ladda ner PM för SM-veckan Draghund 23

juni 2013 här - SSF

Protokoll från årsmöte med Rejmyre Vägsamfällighet. Tisdagen den

Hjälpmedel för att skapa nya lönearter i Visma´s löneprogram