Kris- och beredskapsplan för Banérporten

KRIS- OCH BEREDSKAPSPLAN
FÖR
BANÉRPORTEN
2011-2012
1
Kris- och beredskapsplan för Banérporten
Planen gäller för alla verksamheter i huset:



Förskola
Skola F-6
Fritidshemsverksamhet
Revidering av planen genomförs varje år av krisgruppen.
Krispärmen uppdateras årligen och skall finnas hos alla representanter i
krisgruppen, på alla avdelningar samt hos Katastrofgruppen, SDN 10.
Innehåll
Flik 1. Handlingsplan vid krissituationer
2. Krisgruppens sammansättning (namn och telefonnummer)
3. Ansvarsfördelning i krisgruppen
4. Viktiga telefonnummer
5. Rutiner vid utrymning
6. Rutiner vid Stockholms sirénlarm
7. Olycksfall eller akut insjuknande av elev/personal
8. Rutiner för hantering av blod
9. Dödsfall elev/personal eller nära anhörig till dessa
10. Mer om barns sorgereaktioner
11. Telefonnummer till personalens anhöriga
12. Telefonnummer till elevers anhöriga
13. Rutiner vid bombhot, kidnappningshot, barns försvinnande
samt obehörigt besök
14. Våld, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling
15. Rutiner vid misstanke om att elev/personal far illa
16. Rutiner vid utflykter, klassresor, konferensresor m.m.
2
17. Större olyckor och katastrofer
18. Stöd till Banérportens egen personal
19. Att tala med barn om sorg och saknad - litteraturlista
20. Dikter
21.
Kriskorg – innehåll
31. Signering - Har tagit del av krispärmens innehåll
3
1. Handlingsplan vid krissituationer
1.1 Informera dig om händelsen. Om nödvändigt
ring omedelbart 112.
1.2 Kontakta krisgruppens operativa ledning… Flik 3
1.3 Agera enligt anvisningarna
Utrymning…………………………………………………. Flik 5
Stockholms sirenlarm………………………………. Flik 6
Olycksfall………………………………………………….. Flik 7
Rutiner för hantering av blod…………………… Flik 8
Dödsfall……………………………………………………… Flik 9
Mer om barns sorgereaktioner…………………. Flik 10
Telefonnummer till personalens anhöriga….Flik 11
Telefonnummer till elevers anhöriga………… Flik 12
Bombhot, kidnappning, barns försvinnande,
obehörigt besök…………………………………………. Flik 13
Våld, mobbning, trakasserier och annan
kränkande behandling………………………………. Flik 14
Anmälningsärende till sociala myndigheter Flik 15
Rutiner vid utflykter, klassresor,
Konferensresor mm…………………………………… Flik 16
Större olyckor och katastrofer…………………… Flik 17
Stöd till Banérportens egen personal………. Flik 18
4
2. Krisgruppens sammansättning
Ronny Griip
Malin Torstensdotter
Lotta Johannesson
Göran Söderstam
Ann Sandman
Mats Jansson
Malin Hazelius
Bo Lindberg
ledningsgruppen
ledningsgruppen
ledningsgruppen
ledningsgruppen
ledningsgruppen
ledningsgruppen
skolsköterska
präst, Oscars församling
Telefonnr:
Ronny Griip
505 311 34, 0707-363 363, 660 32 97
Malin Torstensdotter
505 311 30, 0707-221 012, 278 783
Lotta Johannesson
505 311 36, 0736-420 797, 339 797
Ann Sandman
505 311 09, 0704–594 159, 654 86 29
Göran Söderstam
505 311 20, 070-545 61 58, 661 64 48
Mats Jansson
505 311 32, 0709-545 542, 765 89 67
Malin Hazelius
505 311 28, 0709-599 505
Bo Lindberg
442 51 46, 0703-684 690
5
3.
Ansvarsfördelning
Krisgruppens operativa ledning
s.7
Ansvarig för mediekontakter
s.7
Att hantera media
s.8
Krisgruppens arbetsuppgifter
s.8
Kartläggning av situationen
s.9
Organisatoriska riktlinjer
s.12
6
Operativ ledning;



Ersättare;
Göran Söderstam
Malin Torstensdotter
Avgör om krisläge råder
Sammankallar krisgruppen vid krisläge
(Samlingsplats; rektors arbetsrum om ej annat
meddelas.)
Ser till att uppgifter delegeras enligt bestämd
ansvarsfördelning.
1.
2.
3.
4.
5.
Ronny Griip, Banérporten ersätter Malin T.
Ann Sandman Holmer ersätter Göran S.
Mats Jansson 2:e ersättare Malin T.
Sofia Söderstam 2:e ersättare Göran S.
Lotta Johannesson
Mediekontakter;
Malin Torstensdotter - förskola
Göran Söderstam - skola
Ronny Griip - fritidshemsverksamhet
Mats Jansson - parkleken
Sköter samtliga kontakter med press och television i händelse av
Krisläge.
7
Att hantera media;
Medieansvarige håller kontakt med massmedia
(områdeschef/platschef). Denne ska:
ta hand om alla förfrågningar från olika medier
hålla presskonferens på fasta tider
informera skolans personal om vad som förmedlats till media
Det
-
första pressmeddelandet bör innehålla
fakta
hur Banérporten hanterar olyckan
information till personer i närmiljön om vad de ska göra
betonande av att händelsen skakat om hela Banérporten, men
att personalen tillsammans ska hjälpa barnen på bästa möjliga
sätt, så att man ska kunna återgå till normala rutiner.
Arbetsuppgifter
Krisgruppen:
-
skaffa information om händelsen
samla/kontakta/informera krisgruppen
samla/kontakta/informera personalen
organisera åtgärderna
underrätta om dödsfall
informera/ta emot massmedia
flagga
ordna samtalsrum
ev. schemaändringar
ansvarar för dokumentation vid krisgruppsmöten
kontakt med präst, BUP, social förvaltningen, polis, etc.
informera personal angående emotionell förstahjälp
Skolsköterska:
-
medicinsk förstahjälp/bedömning
kontakt med akut/sjukvårdspersonal
informera personal om krisreaktioner
psykosocial bedömning
Präst:
-
finnas till hands vid svåra samtal för elever, personal och
föräldrar vid behov
samtalsstöd för krisgruppen
8
-
stöd och hjälp vid olika livskriser
ordna minnesstund
debriefing (hjälp att hantera svåra upplevelser direkt)
Kartläggning av situationen:
Nödvändiga åtgärder fastställs efter att följande punkter kartlagts:
Vad har hänt?
dödsolycka_________________________________________________
olycka med skador___________________________________________
svår sjukdom_______________________________________________
självmord__________________________________________________
mord______________________________________________________
försvinnande________________________________________________
annan händelse______________________________________________
Hur skedde det?
i, till- och från Banérporten_____________________________________
utanför Banérporten__________________________________________
vilka var omständigheterna_____________________________________
Vilka är drabbade?
barn______________________________________________________
personal___________________________________________________
anhörig____________________________________________________
Vilken information har förmedlats till Banérporten?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
9
___________________________________________________________
___________________________________________________________
Hur är situationen nu?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
__________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
Att ta ställning till:
Datum:_______________
Hur ska barnen informeras?
Vem informerar?_____________________________________________
gruppvis, vissa eller alla_______________________________________
var ska informationen äga rum_________________________________
behövs det assistans från extern stödpersonal? ____________________
Hur ska föräldrarna underrättas?
möte med föräldrarna________________________________________
skriftlig information__________________________________________
Vilken typ av åtgärder krävs?
minnesstund_______________________________________________
samtalsrum – grupp/enskilt___________________________________
symboliska uttrycksformer____________________________________
(ex tända ljus, flaggan, skriva avskedsbrev)
kontakt med andra myndigheter - vilka__________________________
uppföljning i grupp/enskilt____________________________________
10
kontakt med hemmet_________________________________________
(OBS! familjens integritet!)
delta i
begravningsgudstjänsten_______________________________________
(ledighetsansökan från föräldrar till barn som vill närvara)
grupp/klassamtal____________________________________________
Hur bör aktiviteterna prioriteras?
vad är väsentligt (riktlinjer för prioritering)
Vem gör vad?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
I vilken ordning bör aktiviteterna genomföras?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
Vem gör vad?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
___________________________________________________________
Åtgärdernas omfattning varierar beroende på vilken typ av händelse det
är frågan om. Somliga händelser kräver enbart individuell behandling,
andra kräver ett upplägg som omfattar hela skolan/verksamheten.
11
Organisatoriska riktlinjer (policy)
-
Banérporten ska faktainformera. Information sprids snabbt och
tystnad från vår sida leder till att pratet försiggår i det fördolda. För
att minska ryktesspridningen måste information om tidpunkt, metod
och plats samt övriga omständigheter snabbt inhämtas från
tillförlitliga källor. Det är viktigt att dödsfall inte ”romantiseras”.
-
Inta en öppen hållning vad gäller att uttrycka tankar och känslor på
olika sätt.
-
Återgå till vardagliga rutiner, avsätt/markera tid till olika
uttrycksformer
-
Personalen ska få hjälp med bearbetning av egna tankar, intryck
och reaktioner
-
Förbered personal (ge dem verktyg) att ta hand om elever, föräldrar
m.m.
-
Deltagande i jordfästning
12
4. Viktiga telefonnummer
SOS Larm 112 Vid Brand, olycksfall, brådskande sjukdomsfall och
andra nödlägen.
Journummer när det inte är lika bråttom:
Polis:
114 14
Skolfrågor: Krister Alm
Brandförsvaret: Östermalms brandstation: 08-454 88 22,
08-454 87 00
Ambulans: 08 454 21 00 (vid beställning)
Apotekens Läkemedelsupplysning Dygnet runt 020-66 77 66, från
mobil; 0771-450 450
Astrid Lindgrens Barnsjukhus Akutmottagningen 08-517 771 02
vx 08-517 70 000
Danderyds Sjukhus Barnmedicinsk Akutmottagning 08-655 65 00
Taptogatans Husläkarmottagning: måndag – fredag 08-17
08-442 50-60
Giftinformation mån-fre 09.00 – 20.00: 08-33 12 31
Apoteket Falken 0771-450 450 (Karlaplan)
Folktandvården Fältöversten 08-442 55 00
Bris 08-598 888 10 Barnens hjälptelefon 0200-230 230
Bris Vuxentelefon – om barn 077 150 50 50
Rädda Barnen 08-698 9000 Föräldratelefon 020-786 786
Kurator alla dagar 15.00 – 03.00: 08-702 14 80
Psykolog: BUP Kungsholmen: 08-514 525 00
Sjukvårdsrådgivningen, läkare: 08-320 100
Medmänniska alla dagar 19.00 -07.00: 08-702 16 80
Akut tandvård St Eriks sjukhus 08-545 512 20
13
Akut ögonsjukvård St Eriks sjukhus 08-672 31 00
Kyrkan: Oscars församling: 08-442 51 00,
Bo Lindberg 070-368 46 90
Stadsdelsnämnden Östermalm: 08-508 10 000
Socialförvaltningen Östermalm: vx 08-508 10 000
Socialjour utanför kontorstid: 08 508 40 000
Östermalms familjeteam, psykosocial hjälp, Leif Jarlebring
08-508 10 345
Alex Saednia 08-508 10 329
Ansvarig för kris- och katastrofplanen Östermalm Irma Mattson 08508 10 053
Taxi Stockholm15 00 00, Taxi Kurir 300 000, Transfer 020-350000
Telefonlista Banérporten
MINISTJÄRNORNA
Annika Ekmander
Matilda Löfving
Hanna Ribrant
Pärnilla Swanberg
505 311 02
660 40 71
0736
0708
0703
0702
0760
VINTERGATAN
505 311 03
0736 - 009 843
Lise Asp
Anna Karin Lind
Lisa Haraldsson
Emil Nordlinder
777 17 36
0763
0700
0735
0708
-
409
377
422
681
393
142
710
883
GYLLENSTJÄRNAN
Ninni Rembjer
Tianasoa Ravelojaona
Elin Mörk
505 311 04
0736
0704
0703
0730
-
009
672
679
593
844
067
144
665
POLSTJÄRNAN
Robert Birgersson
Dan Redholm
Anna Malmstedt
Åke Lindholm
Jakob Målsäter
505 311 05
545 800 14
0736
0735
0768
0736
0768
0707
- 009 845
– 352 255
- 528 048
- 962 620
- 134 489
- 297 743
661 64 12
651 83 08
14
0736 - 009 807
-
009
720
922
178
812
842
151
014
941
038
Pluto
Pia Teppola
Sanna Pettersson
Vendela Lindkvist
505 311 40
Galaxen
Anny Bergström
Lotta Morger
Lina Mattsson
Anne-lie Rehnsbo
505 311 41
FÖRSKOLEKLASS
Lize Grahn
Therese Öberg
Åsa Soxbo
Martin Holmsten
505 311 06
LILLA BJÖRN
Eva Brandell
Martin Wård
Maria Carlsén
Conny Malmström
Helena Rindborg
Axel Andersson
505 311 06
ORION
Malin Widén
Helle Dikici
Lena Löbel
Per Stjernfeldt
505 311 07
TVILLINGARNA
Björn Persson
Mattias Stjernfeldt
Malin Tidlund
Johanna Dickson
Magnus Wård
Mia Christensen Flygt
500 032 13
765 10 18
669 50 56
85 28 75
733 03 90
28 53 88
735 48 61
751 11 24
0736
0707
0737
0704
- 009 836
– 510 211
– 000 058
- 393 698
0736
0706
0704
0761
0730
- 009 837
– 824 720
– 401 210
- 632 909
- 552 375
0736
0704
0731
0709
0704
- 009 851
– 240 424
– 826 852
– 585 988
– 869 379
0736 - 009 846
0709 – 284 171
0736 - 945 053
0702 - 951 569
0708 - 433 554
0737 - 109 906
0708- 624 642
0736
0707
0707
0702
0704
- 009 847
– 728 506
– 914 584
– 413 365
– 227 667
505 311 08
0736
0708
0760
0703
0736
0735
0739
- 009 848
– 583 559
- 311 069
- 391 261
- 145 455
- 159 695
- 038 083
KARLAVAGNEN
Carina Muellner
Martin Karlsson
Anna Christensen
Helen Cato
Magnus Wård
505 311 09
0736
0708
0706
0762
0733
0735
- 009 849
– 394 500
- 732 134
– 605 962
- 327 662
- 159 695
MELLANSTADIET
Danne Bron-Sundbom
505 311 10
0736 - 009 841
0709 - 997 070
437 561 20
643 72 99
15
Margareta Flygt
Anna Nordén Fagerlund
Charlie Öhrwall
GA-PARKLEKEN
Mikael Hedlund
KONTORET
Malin Torstensdotter
Lotta Johannesson
Ronny Griip
Mats Jansson
BANÉRPORTSSKOLAN
Göran Söderstam
Åk 1 a, Emma Nilsson
Åk 1 b, Sofia Söderstam
Åk 2, Kim Dahlström
Åk 3, Ann Sandman Holmer
Åk 4, Malin Sandman
Åk 5, Magdalena de Brito
Åk 6, Mats Ottosson
Resurs, Maria Åberg
Slöjd/Bild, Lena Johansson
Skolsköterska, Malin Hazelius
Musik, Joseph Richards
Idrott, Joakim Kindberg
Engelska, Kristin von Arbin
Administration, Björn Persson
IT
Joseph Richards
Niclas (Gatecom)
420 535 40
505 311 60
0704 – 151 757
0704 - 488 470
0763 - 242 886
664 44 43
0736 - 009 805
0704 – 403 443
505
505
505
505
311
311
311
311
30
36
34
32
27 87 83
33 97 97
660 32 97
765 89 67
0707
0736
0707
0709
– 221 012
- 420 797
– 363 363
– 545 542
505
505
505
505
505
505
505
505
311
311
311
311
311
311
311
311
20
06
07
08
09
11
11
11
661 64 48
0705
0735
0705
0734
0704
0704
0733
0768
0704
0709
0709
0704
0704
0739
0708
– 456 158
- 459 368
– 456 910
- 233 413
– 594 159
- 014 176
- 386 328
– 394 477
- 531 280
– 428 130
- 599 505
- 029 188
- 385 363
- 066 100
- 583 559
661 64 48
663 38 88
654 86 29
618 47 30
545 845 34
505 311 28
505 311 44
505 311 24
505 311 22
505 311 44
0704 - 029 188
0709 - 786 056
16
5. Rutiner vid utrymning
Avdelning
Samlingsplats
Polstjärnan:
Vintergatan:
Gyllenstjärnan:
Lilla Björn/Förskoleklass:
Orion/åk 1:
Tvillingarna/åk 2
Karlavagnen/ åk 3
Msv/ åk 4,5 och 6
Entré Gyllenstiernsgatan 1
Bouleplan
Bouleplan
Bouleplan
Bouleplan
Bouleplan
Bouleplan
Entré Gyllenstiernsgatan 1
Vid behov av samlingslokal för hela verksamheten kan Gustav
Adolfskyrkan användas.

Namnlistor och aktivitetslistor samt kopia utrymningsplan
ska finnas i en pärm på en för alla känd plats på varje
avdelning.

Vid larm går alla till respektive samlingsplats. Den
personal som går sist ut ska titta igenom hela
avdelningen. Kopia på utrymningsplanen ska tas med ut
till uppsamlingsplatsen.

Den personal som är i tjänst räknar barnen – kolla listan
och checka av vilka barn och personal som är på
aktiviteter.

Gå ej tillbaks in och leta.

Samordnaren ska fortast möjligt få utrymningsplanen på
vilken det kan pekas ut var och hur många barn som
eventuellt är inne.

Samordnaren pratar med räddningstjänsten.

Samordnare skola är Göran/Sofia – samordnare
fritids/förskola är Ronny/Malin T.

Samordnaren ger klartecken när det är dags att
återvända in i lokalen.
OBS
Viktigt att lärare och avdelningspersonal tar med sig utrymningsplan,
närvarolista och aktivitetslista till utrymningsplatsen.
17
6. Rutiner vid Stockholms sirenlarm
Signalen Viktigt meddelande: 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i
minst 2 minuter.
När fara hotar, både i fred och krig, kan allmänheten snabbt varnas med
hjälp av utomhuslarmet "Viktigt meddelande". Signalen används när
människor snabbt måste varnas, till exempel vid utsläpp av giftig gas.
När du hör signalen ska du:



Gå in
Lyssna på radio
Stänga dörrar, fönster och ventilation (ventilationsaggregaten är
belägna: msv - mitt emot handikapptoalett + utanför skolsköterskan
0-3-Garageentrén)
Varningssystemet testas fyra gånger per år. Viktigt meddelandesignalen
följd av signalen "Faran över" provas första helgfria måndagen i mars,
juni, september och december, klockan 15.00. Informationen kan också
komma i TV och text-TV.
18
Flik 7.
Olycksfall eller akut insjuknande av elev/personal
När du ringer 112
s.20
Svårare olycksfall och akut sjukdom bland elever och
personal:
- Allergichock
s.21
- Astmaanfall
s.21
- Blödning
s.22
- Brännskada
s.22
- Diabetes
s.22
- Elolycksfall
s.22
- Främmande kropp i luftvägarna
s.22
- Förgiftning
s.23
- Hjärnskakning
s.23
- Hjärtinfarkt
s.23
- Krampanfall
s.23
- Köldskada
s.23
- Medvetslöshet
s.24
- Näsblod
s.25
- Skelettskada
s.25
- Svimning
s.25
- Tandskada
s.25
- Ögonskada
s.26
19
När du ringer 112, tänk på att informera om följande:
-
Vad har hänt?
Var någonstans behövs hjälpen?
Vilket telefonnummer ringer du ifrån?
Vem är du som ringer?
Vid personskada/sjukdom:
Skador eller tillstånd:
- Medvetslöshet, fastspänd
- Inomhus/utomhus
Vem gäller det?
- namn, ålder, kön
Vid brand:
- Är någon i fara?
- Vad brinner?
- Brandens omfattning?
Svara lugnt på frågorna. Under tiden intervjun pågår larmar operatören
en annan operatör ut hjälpresurserna.
Checklista vid olycksfall på Banérporten
Du som kommer först till olycksplatsen gör följande:
Om en skadad:
Kontakta närmaste vuxna personer om hjälp
Säkra olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor
Larma 112
Ge nödvändig Första Hjälpen
Delegera åt någon att kontakta någon i krisgruppen
Lämna aldrig den skadade ensam
Se till att någon följer med den skadade till läkare/sjukhus
Kontakta målsman
Om flera skadade:
Kontakta närmaste vuxna personer om hjälp
Säkra i möjligaste mån olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor.
Larma 112
Ge nödvändig Första Hjälpen
20
Delegera åt någon att kontakta någon i krisgruppen
Lämna aldrig de skadade ensamma
Se till att någon följer med de skadade till sjukhuset
Krisgruppen kontaktar målsmän
Svårare olycksfall och akut sjukdom bland elever och personal:
Råd till all personal. Avsnittet är delvis baserat på en text som skrivits av
f.d. skolöverläkaren Lars Cernerud
Ibland inträffar tyvärr svårare olycksfall och akut sjukdom. Försök
uppträda lugnt. Panik hos den drabbade kan leda till psykisk chock.
Kallsvett, blek hud, oro och förvirring kan vara de första tecknen. Kan
eventuellt förhindras genom ett lugnt uppträdande och värme (filt, jacka
eller dylikt) Ge aldrig något att dricka ifall den drabbade är medvetslös
eller nära medvetslöshet.
Underrätta alltid förälder/anhörig. Lämna aldrig en akut sjuk person
ensam.
Allergichock:
En anafylaktisk chock uppstår när en allergiker utsätts för en massiv
exposition av det han/hon är allergisk mot. Det kan inträffa när t ex en
fiskallergiker äter fisk eller en jordnötsallergiker får i sig en jordnöt (eller
spår av en jordnöt). Sällan inträffar en anafylaktisk chock i skolan. De
första symtomen är klåda i handflator, fotsulor och svalg. Därefter
kommer nässelfeber (blaffiga utslag), astma, illamående, kallsvett och i
värsta fall medvetslöshet. Se avsnittet om medvetslöshet sid 25.
Om personen är en känd allergiker kan han/hon ha en s.k. Epipen (en
liten stav för injektion vid allergichock), vilket personalen ska känna till.
Ge Epipen enligt instruktionsanvisningen. Larma 112. Låt personen ligga
med fotändan högt. Ge akt på andningen. Om andningen avtar vid
medvetslöshet, ge mun-mot-mun-andning, se avsnittet om medvetslöshet
sid 25.
Astmaanfall:
Om personen är en känd astmatiker låt han/hon ta av sin medhavda
medicin. Om medicin saknas eller ej hjälper inom kort bör personen
uppsöka läkare för snabb och effektiv medicinering. Andningen blir lättare
om personen sitter med armarna vilande högt på t ex en stolsrygg eller
fönsterkarm. Öppna fönstret om det inte är pollensäsong.
21
Blödning:
Första och omedelbara åtgärden vid alla stora blödande sår: ordna
högläge av den blödande kroppsdelen och därefter tryckförband mot det
blödande blodkärlet. Lägg ett tryckförband med hjälp av kompresser och
elastiska bindor eller med annat material som är tillgängligt. Om möjligt
använd alltid handskar vid blödande sår. Till läkare/sjukhus.
Vid mycket stora blödningar minskar blodvolymen raskt så att chock
uppstår. Personen blir blek, kallsvettig, pulsen blir snabb och andningen
snabb och ytlig. Lägg personen i framstupa huvudläge. Larma 112.
Vid slag mot buken t ex cykelstyre mot magen kan ibland mjälten brista.
Se ovan. Larma 112.
Brännskada:
Skölj omedelbart med kallt vatten! Håll den brända kroppsdelen i kallt
vatten i minst 20 minuter. Lägg på torrt och luftigt förband. Låt blåsorna
vara i fred. Om brännskadan är lika stor som personens handflata, uppsök
sjukhus.
Diabetes:
En elev som behandlas med insulin kan i vissa fall få s k känning som
snabbt kan leda till insulinkoma och medvetslöshet. Det beror på att
blodsockret blir för lågt. Personen blir okoncentrerad, möjligen aggressiv,
kallsvettig och orolig. Ge snabbt något att äta t ex mjölk och en smörgås
eller så räcker det med två druvsockertabletter om planerad måltid ligger
inom 30 minuter. Skicka aldrig hem en person med känning. Risk för att
personen försämras. Vid medvetslöshet får man inte ge mat eller vätska.
Larm 112.
Elolycksfall:
Försök få bort personen så fort som möjligt från strömkällan. I fuktiga
utrymmen finns risk för att man själv blir elektriskt ledande. Om personen
är medvetslös se avsnittet om medvetslöshet sid 25. Om personen inte
blivit medvetslös, bör han/hon ändå föras till sjukhus för kontroll.
Epilepsi, se krampanfall
Främmande föremål i luftvägarna:
Matbit, tuggummi o s v kan fastna i luftvägarna, vanligen vid stämbanden.
Då uppstår en kramp kring den främmande kroppen. Krampen släpper
efter någon minut, men under denna tid har personen blivit blå i ansiktet
genom andningshindret. Dunka kraftigt i ryggen mellan skulderbladen
eller försök göra en snabb sammanpressning av bröstkorgen om du lärt
22
dig denna teknik. Om man ej lyckas få loss den främmande kroppen: Ge
konstgjord andning. Larma 112.
Förgiftning:
Vid misstanke om förgiftning ge vätska såsom mjölk, vatten, saft eller det
du snabbast kan få tag på. Framkalla aldrig kräkning om det nersvalda är
lut, syra eller petroleumprodukter (t ex lacknafta, tändvätska eller dylikt).
Kontakta GIFTINFORMATION för instruktioner telefon 08- 331 231 eller
112. Om personen är medvetslös, se avsnittet om medvetslöshet sid 25.
Försök alltid få tag på preparat eller ämne som personen blivit förgiftad av
och sänd med till sjukhuset.
Hjärnskakning:
Om någon fått ett slag i huvudet kan det leda till hjärnskakning. Om en
stunds medvetslöshet, kräkningar, svår huvudvärk eller känsla av yrsel
och dubbelseende inträffar skall personen föras till sjukhuset. Om
personen är medvetslös under längre tid handlar man enligt råden i
avsnittet om medvetslöshet sid 25. Om personen endast klagar över
lättare huvudvärk kan man avvakta och observera personen någon
timme. Man bör meddela föräldrarna om barnet fått slag mot huvudet och
att söka sjukhusvård vid försämring eller kräkning.
Ge aldrig en huvudvärkstablett till en person som fått ett slag mot
huvudet utan att stämma av först med en läkare.
Hjärtinfarkt:
Vid medvetslöshet och misstanke om hjärtinfarkt se Medvetslöshet sid 25.
Krampanfall:
Ett större krampanfall medför vanligen medvetslöshet och ryckningar i
kroppen. Oftast är anfallet självbegränsat och upphör inom några minuter.
Börja ta tiden. Lägg personen på sidan och framåtlutad (framstupa
huvudläge) på plant underlag så att han/hon inte skadas av sina
ryckningar. Lossa åtsittande kläder. Stoppa inte in något i munnen.
Bett i tungan är helt ofarliga och läker snabbt. Person som vad man vet
har sitt första anfall bör föras till sjukhus. Barn som redan tar sin medicin
mot epilepsi förs till sjukhus först sedan man rådgjort med föräldrar. Om
ett anfall pågår mer än 5 minuter måste man larma112.
Köldskada:
Värm upp den frusna kroppsdelen långsamt. Använd ljummet vatten, den
egna kroppen eller en filt. Ge varm dryck om den drabbade är vid
medvetande. Vid allmän förfrysning måste personen snabbt till sjukhus.
23
Medvetslöshet:
En medvetslöshet kan utvecklas successivt via omtöckning, d v s att
personen svarar endast långsamt på tilltal, vidare att han/hon sover, kan
väckas men somnar igen och därefter att han/hon nätt och jämt reagerar
vid nypning eller tillrop. Den medvetslöse är helt slapp och försvarslös och
reagerar inte för ljud- och synintryck eller vid beröring.
Medvetslöshet innebär att hjärnans funktioner är nedsatta. Det kan bero
på en direkt skada på hjärnan, t ex hjärnskakning eller hjärnblödning.
Vidare kan det bero på att syresatt blod inte når fram till hjärnan t ex vid
hjärtsvikt eller andningshinder. Förgiftningstillstånd kan också påverka
hjärnan t ex alkohol, narkotika, lösningsmedel (sniffning) och mediciner.
Medvetslösheten kan även bero på olika sjukdomar.
Om hjärtat slår och andningen verkar normal
lägger man personen på sidan, något framåtlutad (framstupa huvudläge).
Larma 112. Lossa åtsittande kläder, lägg över en filt eller dylikt för att
hålla värmen och övervaka tills ambulansen har kommit.
Försök aldrig att få en medvetslös eller omtöcknad person att dricka.
Om personen inte andas eller andas dåligt bör man lägga honom/henne
på rygg på fast underlag. Tag bort alla lösa föremål ur munnen uppkräkt
mat o s v . Hos en person som ligger på rygg faller tungan lätt tillbaka och
blockerar luftstrupen. Böj därför personens huvud bakåt så mycket som
möjligt. Tungan dras då oftast framåt. Ibland kommer andningen då
igång. Om inte, gör mun mot mun andningen. Håll för personens näsa och
blås lugnt in den egna utandningen. Kontrollera att barnets bröstkorg
höjer sig. Tag bort munnen, andas in och upprepa proceduren i takt av 12
till 15 andetag per minut tills ambulanspersonal tar över.
Var försiktig med mängden luft till de små barnen.
Om hjärtat inte slår (ingen puls) och personen inte andas
ge mun-till-mun-andning. Rekommenderas att HLR-metoden tillämpas av
de som med godkänt resultat genomgått Svenska Kardiologföreningens
utbildning.


Starta HLR (Hjärt Lung Räddning)-30 brösttryck och 2 inblåsningar i
en takt av 100/min
Fortsätt till hjälp kommer eller om den skadade visar livstecken
Skriften Första Hjälpen L-ABC är bifogad i flik 7.
24
Näsblod:
Vid näsblod ska personen sitta upp, lätt framåtböjd. Man nyper om näsans
mjukdelar, håll kvar i 5 till 10 minuter. Uppsök läkare om blödningen inte
stoppar. Vill man sätta upp något stoppande i näsborren bör detta vara
indränkt i t ex matolja.
Skelettskada:
Vid benbrott bör man undvika att ändra läget av skadade kroppsdelar.
Misstänker man brott på ryggraden bör man inte alls flytta på den
skadade, då det finns risk för att ryggmärgsskada uppstår. Försök aldrig
lyfta en person som inte kan stå eller gå om det kan misstänkas att något
ben är brutet. Om det behövs, släpa hellre undan personen med hjälp av
en filt eller rock. Larma 112. Låt annars ambulanspersonalen ta ansvar för
hur personen skall flyttas.
Svimning:
Svimning beror vanligen på blodtrycksfall. Blodtillförseln till hjärnan
minskar, den drabbade blir blek, ibland kallsvettig och faller ihop. När
personen intagit horisontalläge regleras blodtrycket snabbt och personen
kvicknar till. Lyft upp benen och håll dem högt en stund till personen
kommit åter till medvetande. Låt vila i 10 till 20 minuter. Om personen
därefter känner sig bra, behövs ingen annan åtgärd. Men kvarstår en viss
omtöckning efter svimningen, bör sjukhus uppsökas.
Om svimningsattackerna kommer ofta bör personen genomgå en
läkarundersökning.
Om personen inte ganska så omedelbart kvicknar till har medvetslöshet
inträtt. Den medvetslöse är helt slapp och reagerar varken på ljud- och
synintryck eller beröring. Om personen har puls och andningen flyter, lägg
honom/henne på sidan, lite framåtlutad, i framstupa huvudläge. Larma
112.
Tandskada:
Utslagna permanenta tänder sätts på plats om möjligt. Annars kan tanden
förvaras i lite mjölk eller ännu hellre i munnen under tungan under
transporten till jourtandläkaren. Vanligt kranvatten är olämpligt som
förvaringsmedel. Permanenta tänder som lossnat lite men fortfarande
sitter kvar: tag kontakt med den egna tandläkaren.
Varje större våld mot tänder (även när det gäller mjölktänder) kan
medföra tandskada och skall därför undersökas av tandläkare. Uppsök
även här den egna tandläkaren.
25
Ögonskada:
Om barnet fått frätande ämne i ögat måste man skölja omedelbart med
mycket vatten. Håll huvudet under vattenkranen och spola flera minuter.
Sänd därefter personen omedelbart till ögonjour. Om personen fått slag
mot ögat och klagar över dimsyn eller suddig syn, om ögat förblir rött
eller om det skaver och värker bör personen sändas till ögonjour. Om
symtomen inte är så allvarliga bör man ändå meddela föräldrar om slaget
och uppmana dem att söka ögonjour vid försämring. Om eleven fått skräp
i ögat som man på enkelt sätt inte kan få bort bör eleven sändas till
ögonjour. Telefon till St Eriks ögonjour 08-545 512 20
26
8. Rutiner för hantering av blod
Blod ska alltid hanteras med största försiktighet då det kan innehålla
smitta. Det är bl.a. hepatit och HIV som överförs via blodsmitta.
Risken för smitta varierar beroende på virus och andra faktorer.
Skyddshandskar finns i första hjälpen lådorna och ska alltid
användas vid omhändertagande av skadade. Även kläder med
blodfläckar, hushållspapper ska hanteras med handskar. Fläckade kläder
tvättas i 85 grader. Vid blod på huden – tvätta med tvål och vatten.
I de fall då det är känt att blodet är smittsamt ska läkarkontakt tas efter
att personal/barn utsatts för kontakt.
27
Flik 9.
Dödsfall elev/personal eller nära anhörig till dessa
9a; Elev dör eller blir allvarligt skadad i skolan
s.29
9b; Dödsfall eller svårt tillbud inträffar utanför
skolan/fritids/förskolan
s.31
9c; Självmord
s.32
9d; Elevs förälder eller syskon avlider
s.33
9e; Dödsfall personal
s.34
Underrättelse om dödsfall
s.35
Klassrumssamtal
s.37
Bruk av ritualer
s.42
28
9a; Elev dör eller blir allvarligt skadad i skolan
Akut medicinsk förstahjälp. Den vuxne för inte lämna eleven eller
överlämna ansvaret till någon minderårig (under 18 år)
Ambulans och polis tillkallas. Rektor och expeditionspersonal
underrättas.
Rektor samlar krisgruppen och utvald nyckelpersonal (ex
klassföreståndare)
Krisgrupp/nyckelpersonal underrättar följande:
Familjen om olyckan (vid dödsfall krävs tillstånd av polisen) samt
om skolans vidare åtgärder
Klassen och andra elever (med assistans av läraren)
-
om
om
om
om
om
olyckan/dödsfallet (förmedling av dödsbud, se sid 36)
skolans vidare åtgärder
klassrumssamtal påföljande dag
jordfästning
ev. besök på sjukhus (vid olycksfall utan dödlig utgång)
Personal
-
om
om
om
om
fakta kring händelsen
vilka stödåtgärder som satts in
planer för vidare åtgärder
hantering av massmedia
Expeditionspersonal
-
om fakta kring händelsen
om hantering av massmedia
om hantering av extern kommunikation
Krisgruppen gör en bedömning av:
-
händelsens omedelbara effekter på elever, personal och övriga
vilka elever och personal som har behov av särskild
uppföljning och hjälp
behovet av hjälp utifrån
29
Plan för återstoden av dagen
-
stöd i klassrummet/avdelningen
skriftlig information utformas/mångfaldigas, dels som
komplement till den muntliga informationen som tidigare
förmedlats till eleverna, dels informera föräldrar.
-
stöd till berörd personal (samtal)
Om massmedia kommer till platsen skyddas elevens kamrater, eventuellt
också familj och personal.
Bestäm ett möte med all personal i berörda klasser/avdelningar för att
diskutera planerna för påföljande dag.
Efter dagens slut ska all berörd personal samlas för att sammanfatta
dagen samt få möjlighet att sätta ord på tankar och reaktioner
(debriefing)
30
9b; Dödsfall eller svårt tillbud inträffar utanför skolan/fritids/förskolan
Ta emot information från myndigheter och övriga. Kontrollera motstridiga
uppgifter.
Olyckor i samband med skolresor; var noggrann med vilka elever som
deltog i resan
Ledningen förmedlar fakta till personal och elever. Informationen som
förmedlas bör innehålla:
-när, var och hur skedde dödsfallet/olyckan
-var andra närvarande
-var finns den/de döda/skadade nu
Plan för återstoden av dagen verkställs
Om massmedia tar kontakt skyddas elevens kamrater, närmats anhöriga
och personal.
Håll ett möte för att planera de närmaste dagarnas aktiviteter. All berörd
personal ska delta.
31
9c: Självmord
Självmord bland barn och ungdomar behöver inte medföra ökad
självmordsrisk bland kamraterna under förutsättning att dödsfallet
diskuteras och genombearbetas. Ett självmord skapar alltid en speciell
sorts smärta och nya problem. Man bör tala om självmord som en definitiv
lösning på ett problem, som skulle kunnat vara övergående och lösts på
ett annat sätt.
Det är Banérportens uppgift att hjälpa elevernas kamrater att tolerera den
smärta som skapats. Personalen bör bistå barnen att finna olika verktyg
och uttryckssätt som kan hjälpa dem i denna och andra krissituationer.
Det finns en dokumenterad risk för spridning av självmord. Därför bör
experthjälp anlitas på ett tidigt stadium, för rådgivning om uppföljning.
32
9d: Elevens föräldrar eller syskon avlider
När ett dödsfall inträffar i en elevs familj bör ledningsgruppen underrättas.
Om dödsfallet inträffar medan eleven är på Banérporten bör någon
familjemedlem, helst en av föräldrarna, komma till Banérporten och
underrätta barnet personligen. I de fall där dödsbudet måste förmedlas av
personal bör man följa de anvisningar som anges på s.36.
Innan elevens kamrater meddelas, bör
klassföreståndaren/avdelningsansvarige tala med den sörjande eleven för
att undersöka vilka uppgifter som får lämnas ut till klassen samt hur
dessa bör presenteras. Somliga elever vill vara närvarande när klassen
informeras, andra föredrar att inte delta. Det underlättar om de övriga
kamraterna hur deras sörjande kamrat önskar att de ska förhålla sig till
det som hänt (t ex om de ska ta initiativ till samtal eller om det berörda
barnet själv ska bestämma när han eller hon vill prata om händelsen).
Diskutera sorg sorgereaktioner med klassen/avdelningen men försäkra dig
först om att det berörda barnet är beredd på detta.
Diskutera symbolvärdet i att en representant från Banérporten närvarar
vid jordfästningen.
Acceptera och visa förståelse för att den berörda elevens arbetskapacitet
sätts ned under en längre tid. Det drabbade barnet kan därför behöva
särskild hjälp senare, när koncentrationsförmågan stabiliserats.
Låt barnet/eleven själv bestämma hur mycket han eller hon vill tala om
det som har hänt. Låt honom/henne veta att du finns där och är beredd
att lyssna om han eller hon behöver någon att tala med.
33
9e: Personals död
Vid plötsligt dödsfall bland personal kan man i stort följa de
instruktioner som givits för händelserna 9a och 9b. Komplettera dock
med följande punkter:
-
om dödsfallet inträffar plötsligt och oväntat bör ett möte
sammankallas, där personal får möjlighet att tala ut om det som
hänt (psykologisk debriefing)
-
anordna ett samtal för att hjälpa de närmast berörda
klasserna/avdelningarna – använd ritualer för att ge
eleverna/barnen möjlighet att uttrycka sina reaktioner.
-
Försöka så snabbt som möjligt återinföra normala rutiner. Rekrytera
omedelbart en ny personal. Informera efterträdaren ingående om
barnens reaktioner och om vilka barn/elever som reagerade
starkast.
-
Förbered barnen/eleverna på den nya personalen så att han/hon
inte stöts bort.
Sådana budskap bör helst förmedlas av en familjemedlem, helst av
föräldrarna eller av den kvarvarande föräldern. I vissa situationer
kan det dock bli nödvändigt för personal att förmedla budskapet.
34
Underrättelse om dödsfall
Följande riktlinjer kan då tillämpas vid underrättande av enskild elev
om ett dödsfall i familjen:
-
den person som förmedlar budskapet bör vara någon som eleven
har förtroende för
-
om meddelandet kommit per telefon ska Banérporten först
kontrollera dess riktighet. Ta reda på när och hur dödsfallet ägde
rum innan barnet meddelas.
-
Samtalet bör äga rum på en ostörd plats, helst i ett rum där man
kan sitta ned.
-
Budskapet ska förmedlas på öppet och rakt sak, men med tid för
mental förberedelse. Berätta för barnet att du kommer med dåliga
nyheter. ”Jag har något tråkigt att berätta för dig. På vägen till
skolan idag råkade din äldste bror ut för en trafikolycka. Han blev
påkörd av en bil. Ambulans och läkare kom snabbt till platsen, men
trots att de gjorde allt vad de kunde gick det inte att rädda hans liv.
Han dog på vägen till sjukhuset”.
-
Det är olämpligt att vänta med ett sådant besked till skoldagens slut
och man ska inte heller skjuta upp informationen om hur allvarlig
situationen är till eleven ska gå hem.
-
Efter att budskapet förmedlats ska man sitta kvar hos barnet för att
stötta och ta emot eventuella reaktioner och känsloyttringar. Tala
om fakta – spekulera inte med barnet
-
Undvik uttryck av typen: ”Allt kommer att bli bra”, ”tiden läker alla
sår”.
-
Lämna inte barnet ensamt, stanna hos honom/henne hela tiden och
låt andra gå med eventuella besked. Fysisk kontakt kan ha en
lugnande inverkan, men om barnet inte vill ha kroppskontakt ska
det respekteras.
-
Personalen bör följa eleven hem eller till den plats där den övriga
familjen är samlad
-
Med barnets eller familjens tillåtelse informeras klassen/gruppen om
dödsfallet så snart som möjligt
När en klass/grupp ska informeras om en kamrats eller personals död kan
man följa samma procedur, kompletterad med följande åtgärder:
35
-
fråga gruppen om någon redan kände till dödsfallet och hur de fick
veta det
-
ge barnen tillfälle till spontana frågor och kommentarer. Om det
kommer frågor som du inte kan besvara, så säg att du inte vet men
att du kan försöka ta reda på
-
vad gäller lägre åldrar. Berätta vad döden innebär – att alla
livsfunktioner har upphört (var konkret) att den döde inte längre
kan känna smärta, tänka eller utföra handlingar och att han/hon
aldrig kommer tillbaka
-
informera barnen om olika ritualer och om hur de närmast följande
dagarna kommer att vara upplagda
-
berätta för barnen om vanliga reaktioner i samband med sådana
sorgliga nyheter
36
Klassrumssamtal
Vid plötsliga oväntade dödsfall eller andra krishändelser som berör många
barn/elever är det lämpligt att genomföra ett strukturerat gruppsamtal
(psykologisk debriefing). Syftet med samtalet är att klarlägga vad som
hänt, ge barnen/eleverna möjlighet att dela sina reaktioner, berätta för
dem att reaktionerna är normala samt hjälpa dem att stötta varandra. Ett
sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör ändå undvika att
lägga in pauser om det inte gäller de allra yngsta eleverna.
Två vuxna leder samtalet tillsammans. Båda bör vara väl kända för
barnen/eleverna. Samtalet struktureras enligt följande:
-
introduktion
fakta
tankar
reaktioner
information
avslutning
Introduktion
Under introduktionen betonar den vuxne att när någon dör drabbas de
efterlevande av många tankar, intryck och reaktioner som är viktiga att
tala om, eftersom det hjälper oss att förstå bättre. Sådana händelser gör
oss ledsna och vi kan känna oss rädda eller arga. Genom att tala om det
som hänt kan vi bättre förstå hur andra reagerar. Även om det gör ont att
prata om det så kan det leda till att det gör mindre ont längre fram. Den
vuxne kan också presentera några regler som är bra att följa därför de ger
barnen trygghet och struktur.
-
-
-
Barnen ska inte berätta för kamrater eller andra utanför klassen vad
deras kamrater upplevt, tänkt eller känt. Denna regel lär barnen att
respektera varandra.
Ingen ska i efterhand kritiseras för något de sagt eller sättet på
vilket de reagerat. Det är helt normalt om några barn gråter eller
blir arga och ingen får reta dem för detta efteråt.
Var och en ska tala för sig, ingen talar för någon annan.
Ingen är tvingad att yttra sig under samtalet, bortsett från att
berätta hur de fick veta vad som hade hänt. Om de vill kan de sedan
bara sitta och lyssna på de andra under återstoden av samtalet.
Fakta
I faktafasen berättar barnen/eleverna hur de fick höra talas om dödsfallet,
vad de fick veta och på vilket sätt de fick veta (var när och av vem). Om
barnen varit närvarande vid händelsen, kan de berätta hur de agerade. På
37
så sätt får man både en helhetsbild och en bättre förståelse av händelsen
och information kan förmedlas från välinformerade barn till barn som inte
vet lika mycket. Detta ger även tillfälle att klara upp missförstånd och
förvirring, motverka ryktesspridning och ger gruppen en gemensam
plattform där alla är införstådda med situationen.
I denna fas kan personalen notera om några barn är starkare berörda än
andra, d v s om de varit vittne till dödsfallet eller informerats om det på
ett ”brutalt” sätt. På så vis identifierar man vilka barn som är i behov av
extra hjälp och stöd.
Personalen kan upplysa om vad han eller hon vet. Det är en fördel om
personalen före samtalet har inhämtat så mycket information som möjligt
om händelseförloppet, om orsakerna till dödsfallet m.m. I vissa fall kan
det vara lämpligt att bjuda in polis, ambulanspersonal eller andra som kan
ge barnen första-hands-information om händelsen.
Barns stora behov av konkret information underskattas ofta av de vuxna.
Krishändelser kan ge upphov till ryktesspridning och stor oro.
Faktaupplysningar bidrar till att dämpa en sådan reaktion.
Tankar
Genom att fråga barnen/eleverna ”-Vilken var din första tanke” när du
hörde talas om händelsen” får man nästan automatiskt fram svar som
avslöjar barnens reaktioner och intryck. De kan ha funderingar om att de
själva orsakat olyckan eller att de borde ha gjort något för att förhindra
den. Om barnen varit vittne till händelsen kan sådana tankar kännas
mycket smärtsamma. Deras tankar kan också spegla overklighetskänsla
eller drömtillstånd (chockreaktion). Med avseende på uttrycksformer
överlappar tanke- och reaktionsfaserna delvis varandra.
Frågan ”Vad är det värsta med det du vari med om?” stimulerar ofta
barnet att uttrycka sina reaktioner och intryck, samtidigt som den visar
respekt för det barnet upplever som viktigt.
Om barnet varit vittne till dödsfallet, t ex sett hur en elev avlidit i
skolan/på fritids under en utflykt hjälper detta dem att beskriva sina
intryck detaljerat med ord. Intrycken kan ha tagits in via samtliga
sensoriska kanaler; syn, hörsel, känsel och lukt. En detaljerad genomgång
kan lindra intensiteten i intrycken. Om eleven inte spontant nämner
sådana intryck kan man fråga dem rakt på sak; ”Var det någon som hörde
att han skrek när han såg att han skulle bli påkörd”? Genom att låta
barnen klä sådana starka sinnesintryck i ord hjälper man dem att
”transportera” ut dem ur sitt aktiva minne. Om bara ett fåtal av barnen
upplevt sådana intryck bör dessa tas om hand individuellt och inte
tillsammans med den övriga gruppen. I sådana fall är det extra viktigt att
ha psykosocial stödpersonal för att assistera under samtalen.
38
När barnen beskriver sina intryck och reaktioner bör den vuxen undvika
yttranden av typen ”Ja, det är helt normalt” och istället fråga ”Var det
någon annan som upplevde detsamma eller något liknande”? På så vis
låter man barnen uppleva att de reagerat som andra. Den vuxne kan
också på ett kontrollerat sätt visa sina egna reaktioner och beskriva hur
han/hon upplevt liknande händelser. Om något barn beskriver en mycket
avvikande reaktion undviker man att efterlysa liknande reaktioner hos de
övriga barnen då barnet kan uppleva det som stigmatiserande att vara
ensam om sitt reaktionssätt. I dessa fall kan istället den vuxne bekräfta
barnets reaktion.
Sorgereaktioner
I reaktionsfasen berättar eleven om alla sina tankar och reaktioner efter
att det fått veta vad som hänt. Man kan uppmuntra dem att berätta hur
de reagerat omedelbart efter olyckan, senare samma dag, under första
natten efteråt och hur de känner det nu. Sorg, längtan, hjälplöshet, rädsla
och andra reaktioner kan komma fram. Barnen uppmuntras att dela med
sig av sina reaktioner.
För de lägsta åldrarna kan man ta hjälp av t ex teckningar. Man kan inleda
med; ”Jag ska nu ge er var sitt papper där ni kan rita något av det som ni
tänker och känner. Ni bestämmer själva vad ni vill rita”. Om dödsfallet är
resultat av en olyckshändelse eller våldshandling bör man vara beredd på
att få se teckningar som framställer detta i all sin hemskhet. Teckningarna
kan spegla barnens vrede över det som hänt samt deras rädsla att förlora
kontrollen över sina känslor. De kan vidare demonstrera en önskan att
fullgöra eller göra om händelsen (räddningsfantastier). De kan också helt
sakna samband med det som hänt.
Man kan även hjälpa barnen att med ord uttrycka och därmed motverka
den hjälplöshet de känner, t ex genom att be dem skriva ner sina tankar
och reaktioner. De kan få till uppgift att fullfölja meningar som:
”Det första jag hörde om olyckan var…”
”Det värsta jag upplevde var…”
”Jag blir ledsen när jag tänker på…”
”Jag önskar att jag kunde gjort…”
Tanke- och reaktionsfaserna är de mest tidskrävande. Barnen kan uppvisa
starka emotionella reaktioner. Om så sker är det viktigt att den vuxne
mobiliserar omsorg och stöd från de andra barnen. – och inte bara stå för
detta själv. Barn kan ge varandra mycket omsorg, vänlighet och stöd. Den
vuxne kan uppmuntra dem genom att be kamraterna lägga armen om ett
39
barn som gråter eller genom att fråga vad de andra känner när Sven
gråter. Detta stimulerar barnens prosociala beteende (empati). Var
återhållsam med att låta barn berätta mycket privata förhållanden i
gruppen, då de kan ångra detta senare.
Information
I informationsfasen sammanfattar den vuxne det barnen berättar och
betonar likheter i deras tankar och reaktioner. Om någon av de vuxna vet
hur de andra barnen reagerat i liknande situationer och berättar om detta,
bidrar detta till att normalisera situationen.
Man bör också informera om normala reaktioner vid denna typ av
händelser, reaktioner som rädsla och ångest, vrede, hämndkänslor,
skuldkänslor, självförebråelse, sorg och koncentrationssvårigheter. (se flik
10)
Barnen bör förberedas på att de kan uppleva att de hör eller ser den döde
eller att det känns som om han/hon befinner sig i rummet. Sådana
upplevelser kan kännas mycket skrämmande men om man bara förklarar
att detta bara är vårt sätt att lindra förlusten kan onödig rädsla undvikas.
Det är bra att förbereda barnen på att de, i större eller mindre omfattning,
kanske fortsätter att tänka på det tragiska dödsfallet under de närmaste
veckorna eller månaderna. De måste emellertid också upplysas om att de
inte är onormala om de inte reagerar så. Efter mord och våldsamma
dödsfall ska man försäkra barnen att de kan känna sig trygga och inte
behöver vara rädda att något ska hända dem själva. De vuxna kan vidare
uppmana eleverna att:
-
tala med sina vänner om vad som hänt
tala med sina föräldrar om tankar och intryck
skriva dagbok
stötta varandra under den närmaste tiden
skaffa sig faktaupplysningar om de känner att de behöver det
vid behöv ta kontakt med någon vuxen
snabbt komma igång med fritidssysselsättningar som de är
intresserade av
Att skriva hjälper barnen att organisera händelsen kognitivt, få ett bättre
perspektiv samt klarlägga och uttrycka känslor. Det kan de göra hemma
utan att någon behöver se dem. Nyare forskning har visat hur detta att
uttrycka sina innersta tankar och känslor kan ha mycket positiv inverkan
på hälsan efter traumatiska händelser och krissituationer.
40
Avslutning
I avslutningsfasen går man igenom de saker som tagits upp under
samtalet och gör upp planer för den närmaste framtiden. Man kan även
diskutera gruppens roll vid jordfästningen. Man kan avtala om ett
eventuellt nytt samtal. Huruvida detta är nödvändigt beror på intensiteten
i barnens reaktioner. Om flera elever är döda eller om någon personal
hastigt avlidit, finns det ofta ett klart behov av flera samtal. Alternativt
kan man sätta av fler lektioner för att låta eleverna uttrycka sin sorg.
Under samtalet ska de vuxna vara observanta på om något eller några av
barnen är särskilt starkt berörda och efteråt söka upp dessa individuellt.
De vuxna bör även uppmuntra barnen att ta kontakt om de behöver prata
ytterligare om dödsfallet.
Kontakta föräldrarna.
Uppföljning under de närmaste dagarna.

Inled påföljande dag med en utvärdering av den föregående och gå
igenom planerna för dagen.

Anordna gruppsamtal för att gå igenom det inträffade

Anordna gruppsammankomster för särskilt berörda barn

Vid olycksfall utan dödlig utgång, diskutera möjligheterna för
gruppen att besöka sjukhuset.

Håll ett personalmöte vid dagens slut:



förmedla aktuell information och redogör för den vidare planeringen
hjälp personalen att uttrycka sina egna tankar och reaktioner
informera om möjligheter att följa upp det som hänt

Diskutera hur och vem som kontaktar familjen

Genomför ritualer i klassrummet/på avdelningen eller med hela
skolan

Sträva efter att återgå till normala rutiner snarast.

Vid olycksfall utan dödlig utgång bör lärare besöka barnet för
planering av barnets återkomst samt diskutera hur kontakten
mellan barn och skola/fritids/förskola ska upprätthållas under
sjukhusvistelsen och konvalescenstid.
41

Ledningen kontaktar familjen för att resonera om hur Banérporten
bör förhålla sig till närvaro vid jordfästning.
Långtidsuppföljning
-
Bedöm om något av barnen är i behov av långsiktig hjälp.
Markera speciella märkesdagar som det döda barnets födelsedag
och årsdagen för dödsfallet
Låt kamraterna hjälpa till med att bära ut bänk, skolböcker och
övrigt material ur salen
42
Bruk av ritualer
Ritualer gör det möjligt att uttrycka känslor direkt utan att behöva
använda så många ord. Ritualerna gör det overkliga verkligt och reducerar
fantasier.
En minnesstund till minne av ett barns eller personals död är ett bra
tillfälle att manifestera och uttrycka gruppens sorg. Barnen samlas i någon
lämplig lokal – aula, matsal, gymnastiksal, kyrka - för att minnas olyckan
på ett värdigt sätt. En minnesstund kan omfatta:
-
minnesord av rektor/klassföreståndare/avdelningsansvarig
en tyst minut
dikt
kort andakt förrättad av en präst
en sång eller ett musikstycke
Efter minnesstunden kan barnen gå till sitt klassrum/sin avdelning, och
tända ett ljus för den/de saknades plats. Tala om händelsen och
minnesstunden. Ge barnen möjlighet att skriva/rita ner sina tankar för att
samlas ihop och följa den döde.
Beroende på typ av händelse kan antingen en enda klass, flera
klasser/avdelningar eller hela Banérporten delta i jordfästningen. Kom
ihåg att be föräldrarna ta ledigt för sina barn för att delta i jordfästningen
på sedvanligt sätt.
Ritualerna kan genomföras även vid besök på olycks- eller
katastrofplatsen. Exempelvis genom att gå med tända ljus till platsen för
en trafikolycka. Banérporten kan ta initiativ till eller stödja sådana
ceremonier, men eleverna bör själva utforma den.
Dagar som födelsedag eller dödsdag kan utgöra ett komplement till samtal
om den döde. Man kan tända ljus, sjunga, ha blommor i klassrummet,
blommor vid graven m.m.
43
Flik 10.
Mer om barns sorgereaktioner
Kommunikation med barn och ungdomar i sorg och kris
Emotionell förstahjälp
Se till att klimatet kring hjälpen präglas av:
- omsorg
- förståelse
- acceptans
- stöd
Bidra
-
med fakta och information
vad har hänt och när det skedde, spekulera EJ med barnen/eleverna
vad kommer att ske härnäst
undvik att teoretisera; ge enkla förklaringar
Sätt av tid för att lyssna och stödja
Undvik fraser av typen:
- ”tiden läker alla sår”
- ”jag förstår hur du känner det”
- ”det kunde ju varit värre”
- ”du kan vara glad att du lever”
Lova inte mer än du kan hålla
Skydda barnen/eleverna mot onödig stress som:
- påflugna journalister
- starka intryck (filmer, musik m.m. )
- hjälpsamma men överaktiva personer
Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation:
- ge åldersanpassad information
- använd inte uttrycken ”sömn”, ”resa” etc. som omskrivningar för
döden
Ge tid till kognitiv bemästring (individens sätt att förhålla sig till – och
själv klara av sin situation)
- acceptera frågor och samtal om händelsen
- acceptera att samtalen kan bli korta
- titta i fotoalbum och dagböcker
- acceptera lek som är relaterad till händelsen
- sänk kraven på ämnesprestationer
44
Gör förlusten verklig:
- dölj inte dina känslor
- låt eleverna delta i ritualerna
- ställ fram föremål som påminner om den/de döda eller saknade
(bänk, foto, teckningar)
Tala
-
om för barnen att det är tillåtet att reagera
upplys dem, vid behov, om vanliga reaktioner
avvisa inte deras reaktioner
tala om för dem att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig
igenom sina känslor
- ge dem hopp, men undvik att förringa deras smärta
Föreslå olika sätt för barnen att uttrycka sina känslor, t ex
- teckningar, målning
- uppsatser, dikter, dagböcker
- brev
- samtal, både med vuxna och jämnåriga
Det råder stora individuella skillnader mellan barns krisreaktioner. Vuxna
ska därför vara ytterst återhållsamma med att beteckna vissa reaktioner
som onormala. De reaktioner som beskrivs nedan är alla vanligt
förekommande i samband med extrema händelser.
Barns förståelse av döden:
De yngsta barnen kan ha svårt att förstå att döden är något slutgiltigt och
att alla livsfunktioner upphör. Deras syn på döden är mycket konkret. De
har ibland svårt att förstå hur någon kan ligga nedgrävd i jorden och vara
i himlen på samma gång. Deras frågor är direkta och konkreta och de är
rädda för att bli separerade från föräldrar och andra de älskar. De äldre
barnen har större insikt i att döden är permanent och slutgiltig. De förstår
också bättre de långsiktiga konsekvenserna av ett dödsfall, de grubblar
över orättvisan i det som hänt och över den djupare mening i det som
skett. I tonåren liknar reaktionerna mera de vuxnas, men har ofta inslag
av mycket intensiva känsloutbrott.
Tonåren är en period av frigörelse från hem och familj och en krishändelse
kan ytterligare komplicera en redan problematisk utvecklingsfas. Detta
bör hållas i minnet när man läser om följande reaktioner.
Omedelbara reaktioner:
Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. De vanligaste akuta
reaktionerna består i:
- chock och misstro
45
-
rädsla och protester
apati och förlamning
fortsättande av normala aktiviteter
Särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro, och kommer ofta med
yttranden som ”det kan inte vara sant”, ”det är som en dröm”, ”det känns
inte verkligt”. Chockreaktionen är en skyddsmekanism som gör det
möjligt för barnen att ta till sig situationen gradvis. Det händer inte sällan
att barn, liksom för att hålla smärtsamma fakta ifrån sig, förnekar
dödsfallet. Vuxna förvånar sig ofta över att barn inte reagerar starkare än
vad de gör, men det är då viktigt att minnas att barn tar till sig det
inträffade stegvis och att de också har en kortare sorgeperiod än de
vuxna.
Somliga barn reagerar omedelbart med rädsla och protester, en reaktion
som kan vara särskilt uttalad hos tonåringar. Allt från apati till
porslinskrossning kan förekomma.
Tidsuppfattningen förändras i en krissituation. Om händelsen inträffar i
skolan och barnen tvingas vänta innan hjälpen anländer, kan väntetiden
upplevas som oändligt lång. Det är viktigt att efteråt upplysa barnen om
denna reaktion, så att de inte utvecklar vrede och bitterhet över att
hjälpen dröjde så länge.
I den akuta krissituationen öppnas barnens sinnen så att det kan
absorbera information som sedan används frö att bemästra situationen.
Den höga sensoriska medvetandenivån åtföljs ofta av starka och
detaljerade minnesbilder av särskilda moment, som längre fram kan bli
påträngande och ge upphov till tankar.
Efterreaktioner:
Reaktionerna förstärks när det inte längre går att hålla det inträffade på
avstånd, när betydelsen av det som hänt börjat sjunka in. Några av de
vanligast förekommande sorg- och krisreaktioner som då uppträder är:
-
ångest och sårbarhet
levande minnesbilder
sömnstörningar
sorg och saknad
irritabilitet och vrede
skuldkänslor, självförebråelse och skam
problem i skolan, bristande koncentrationsförmåga
kroppsliga symptom
problem i relationer med kamrater
De beskrivna reaktionerna är inte de enda. Barn kan reagera med
regression, personlighetsförändringar och social isolering. De kan
46
utvecklas en pessimistisk framtidstro och de kan börja grubbla över
orsaker och mening. Reaktionerna varierar med ålder, mognad,
personlighet, kulturell bakgrund, den hjälp barnet får eller hur snabbt de
dagliga rutinerna i hemmet och skolan/fritids/förskolan återupprättas.
Man bör vidare vara uppmärksam på könsskillnader – generellt kan man
säga att flickor har lättare att acceptera och uttrycka sina reaktioner.
Pojkar finner det svårare att klä sina känslor i ord. De behöver ofta hjälp i
form av konkreta aktiviteter och ritualer för att uttrycka sina reaktioner.
Genom ett försiktigt närmande kan man även hjälpa pojkarna att uttrycka
sina tankar och känslor verbalt. Samtal med barngruppen underlättar för
både pojkar och flickor att ge uttryck för sina upplevelser.
47
11. Telefonnummer till personalens anhöriga
Blankett fylls i av all anställd personal en gång per år eller vid ändrade
uppgifter
Telefonnummer till anhöriga
personal anställd vid Banérporten och Banérportsskolan
Namn och telefonnummer till anhörig/anhöriga att kontakta i händelse av
sjukdom eller olycksfall under arbetstid.
Anställd
Namn:_____________________________________________________
Personnummer:______________________________________________
Information om sjukdom, mediciner, allergier mm som är viktigt i
händelse av olycksfall:
___________________________________________________________
Anhöriga att kontakta i nämnd ordning:
1.Namn:
_______
telefon:___________________
telefon:___________________
2.Namn:
telefon:___________________
telefon:___________________
3.Namn:
telefon:___________________
telefon:___________________
48
12. Telefonnummer till elevers anhöriga
Alla barns/elevers personuppgifter med telefonnummer till föräldrar och
annan anhörig finns på respektive avdelning i förskola/skola/fritids.
Uppgifterna ska uppdateras årligen vid höstterminsstarten.
49
13. Rutiner vid bombhot, kidnappningshot, barns försvinnande samt
obehörigt besök
I händelse av att bombhot eller annat allvarligt hot framförs till hela eller
någon del av verksamheten skall utrymning ske. Se flik 3. Polis skall
omedelbart underrättas om hotet. Krisgruppen avgör vilka åtgärder som
vidtas.
I händelse av att barn/elev rymmer/försvinner skall personalen
omedelbart kontakta polisen på telefon 112 alternativt 114 14. Fortsätt
sökandet efter barnet och kontakta snarast föräldrar och ledningen.
Krisgruppen aktiveras och leder arbetet.
I händelse risk/hot om kidnappning ska polisen underrättas och
personalen ska ha ständig, intensifierad tillsyn av barnet/eleven. Om
personalens och övriga barn/elevers säkerhet riskeras ska lämpliga
åtgärder vidtagas. Krisgruppen leder arbetet.
Vid besök av obehörig skall personen i fråga avvisas om tillfredsställande
förklaring till besöket inte kan uppges. Vid behov tillkallas polis för hjälp
med avhysningen. Personalen ska ej utsätta sig för några risker och bör
inte agera på egen hand utan begära hjälp. Banérportens lokaler är inte
allmän plats och endast personal och elever har rätt att vistas i lokalerna.
Detta innebär att även en förälder kan avvisas vid behov.
50
14. Våld, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling
Inget våld ska accepteras i verksamheten. Ledningen ska informeras.
Vid behov ska polis tillkallas. Hot och våld av allvarlig karaktär ska av
ledningen anmälas till Arbetsmiljöverket omgående. Trygghetsgruppen
ska omedelbart informeras och vidtar de i likabehandlingsplanen angivna
åtgärderna. Om personskador uppstår återfinns informationen i flik 7
och 8.
51
15. Anmälningsärende till sociala myndigheter
Vid misstanke om att elev far illa görs en anmälan till socialtjänsten i
enlighet med den anmälningsplikt verksamheten omfattas av. Kontakta
socialtjänsten för rådgivning i tveksamma fall. Se telefonnummer under
flik 4.
52
16. Rutiner vid utflykter, klassresor mm
Vid utflykter och klassresor som organiserats av Banérporten har vi
ansvaret för barn/elever och personal. Elevernas skoldag börjar och slutar
i skolan vilket medför att vi ej kan släppa eleverna och avsäga oss
ansvaret längs färdvägen.
Förbandsmateriel och telefon ska medtagas vid alla utflykter. Personalen
ska tillse att elevernas och personalens säkerhet garanteras. Detta
innebär att riskbedömningar måste göras vid alla aktiviteter, som ex. bad,
klättring, cykling, båtutfärder mm. Vid övernattning skall ett jourschema
upprättas så att all personal ges möjlighet till sammanhängande vila. Nya
arbetstidsregler gör att all medföljande personal ej kan vara i tjänst hela
tiden.
53
17. Större olyckor och katastrofer
Anvisningar för händelserna under 9a-9e. Som komplement till dessa
rekommenderas dock följande:
-
Personalen bör förberedas för telefonförfrågningar genom
information och övningar. Personal ska kunna hantera förfrågningar
från föräldrar. Observera att all kontakt med media sköts av
krisgruppens medieansvarige.
-
Sammankalla Banérportens krisgrupp
-
Ta kontakt med andra som kan stödja och hjälpa t ex kommunens
krisgrupp
-
Etablera en ledningsgrupp och utse en ledare som får övergripande
ansvar för att samordna uppföljning inom skolan.
-
Mobilisera personal som tar hand om telefonförfrågningar
-
Låt polis eller annan räddningspersonal informera föräldrarna om ev
dödsfall
-
Stötta personalen, det behövs täta pauser, mycket kaffe/te
-
Vid telefonkontakt med anhöriga, notera noggrant vem som har
kontaktats för att undvika dubbelinformation samt att gardera att
alla blir underrättade
-
Förbered att ta emot föräldrar som kommer till Banérporten
-
Sänd ut delar av krisgruppen till katastrofplatsen under
förutsättning att polis eller räddningsledning anser detta lämpligt
-
Personalen kan också drabbas av starka reaktioner. Mobilisera
därför hjälp utifrån frö att stötta dem, så att personalen får
möjlighet att samtala om intryck och reaktioner (debriefing)
-
Håll Banérporten underrättad om tillståndet för elever som skadats
-
Låt barnen medverka aktivt i stödet till de elever som skadats
genom t ex brevskrivning, teckningar
-
Gör Banérporten till en plats där eleverna känner att de kan uttrycka
sina känslor och tankar, men se samtidigt till att rutiner och struktur
upprätthålls under krisperioden.
Anordna föräldramöten inom en vecka, där föräldrarna kan få
aktuella fakta om händelsen. Där de informeras vad som görs och
-
54
om vilka vanliga reaktioner som kan komma samt hur de kan hjälpa
till. Upplys var de kan vända sig och få råd och stöd för sig själva
och sina barn.
55
18. Stöd till Banérportens egen personal
Krisen som drabbar Banérporten kan leda till påtagliga reaktioner hos
personal. Personalen är engagerade i sina barn/elever och gör många
gånger sitt yttersta för att stötta och hjälpa i vardagslivet. När
barn/elever drabbas av en kris är det lätt att identifiera sig starkt med
de utsatta, så starkt att man riskerar att bli alltför involverad. Därför är
det viktigt att beredskapsplanen även omfattar åtgärder som stöttar
den egna personalen.
Förberedelse för den egna reaktionen i samband med krishanteringen
Träning i hur man undviker hjälplöshet
Vid mer omfattande händelser utse någon som ansvarar för stödet till
den egna personalen.
Psykologisk debriefing* av hela eller delar av personalen
Kollegialt stöd:
- någon som lyssnar och tar emot
- någon att diskutera det fortsatta arbetet med
- någon som tröstar och stöttar
- någon att diskutera problemlösning med
- möjlighet till individuell uppföljning
*Psykologisk debriefing är en gruppsammankomst organiserad i syfte att
systematiskt gå igenom intryck och reaktioner hos överlevande eller
”hjälpare” under och efter krissituationer, olyckor och katastrofer.
56
19. Att tala med barn om sorg och saknad - litteraturlista
57
20. Dikter
58
21. Kriskorg – innehåll







Duk
Ljusstakar
Ljus
Toner till tröst CD 1, CD 2, CD3
Videofilm ”barns sorg är randig” Rädda barnen
Dikthäfte
Inpasseringskort till Gustav Adolfskyrkan
Korgen finns hos rektor Göran Söderstam.
59