Keramik på golvvärme

Keramik på
golvvärme
© Byggkeramikrådet 2014
Juni 2014, första upplagan
Innehåll
Inledning ........................................................................4
Vägledande sammanfattning............................................5
1.1 Myndighetskrav och branschkrav..................................6
1.2 Inomhusklimat och utrymmen .....................................7
1.3 Fukt .........................................................................9
1.4 Isolering, värmebehov, värmebehovsberäkning............... 11
1.5 Underlag - konstruktioner.......................................... 14
1.6 Avjämningsmassor och handspackel ........................... 19
1.7 Fäst och fogmassor................................................... 22
1.8 Keramik .................................................................. 23
1.9 Golvvärme, uppstart och drift .................................... 24
2.1 Verifiering av underlag, konstruktion och material........ 28
2.2 Egenkontroll och konstruktionsverifiering..................... 30
2.3 Drift och underhåll................................................... 30
3
Inledning
Keramik på golvvärme är framtagen som riktlinjer för golvkonstruktion
med keramisk ytbeläggning och elektrisk eller vattenburen golvvärme.
Keramik på golvvärme
• riktar sig till yrkesverksamma inom branschen som t.ex. återförsäljare, byggherrar, arkitekter, vvs-, el- golv- och byggentreprenörer för att ge förutsättningar till hållbara kvalitetskonstruktioner
• omfattar projektering, installation, drift och underhåll för konstruk-
tionslösningar på betong och träbjälklag i privat bostadutrymme
eller med liknande belastning
• ger information om lämpliga materialval, värmebehovsbedömning,
temperaturer, fuktskydd, värmereglering, dokumentation, myndig- hetskrav, föreskrifter, tekniska standarder etc.
• avser att tydligöra respektive produkts begränsningar och förutsättningar för installation
Skriften Keramik på golvvärme kan tillämpas för vissa delar för övriga utrymmen, miljöer, offentliga eller utomhus. Det är viktigt att man beaktar
vad som krävs för dessa utrymmen som t.ex. utsätts för större belastning,
väder, vind, etc. Det är alltid den enskilda monteringsanvisningen från
tillverkaren/ konstruktören som gäller i första hand.
Keramik på golvvärme är framtagen av följande branscher och organisationer
•
•
•
•
•
•
•
Byggkeramikrådet
Golvbranschens Riksorganisation
GVK
Tillverkare av elektrisk golvvärme
Tillverkare av vattenburen golvvärme
Tillverkare av fäst-, fog- och avjämningsmassor
Tillverkare av tätskikt
Extern remissgrupp
•
•
•
•
•
•
•
•
Boverket
Byggtjänst
CBI
Elektriska Installatörsorganisationen, EIO
Elsäkerhetsverket
Försäkringsbolagen
TMF
VVS-företagen
4
Vägledande sammanfattning
Kapitel 1 utgör stöd vid projekteringen, framtagning av lämpliga
konstruktioner genom redovisning av
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Myndighets- och branschspecifika krav
Tillverkarens/leverantörens/konstruktörens/installatörens ansvar
Värmebehovsdimensionering och val av lämplig värmeisolering
Fuktproblematik
Torra eller våta utrymmen
Underlagsegenskaper som hållfasthet, deformationer, rörelser och andra förutsättningar som kan påverka underlaget och konstruktionen.
Tekniska lösningar som fältindelning, dilatationsfogar och rörelse fogar för keramiska ytskikt
Material- och produktegenskaper samt förutsättningar för installation
Egenskaper för elektriska och vattenburna golvvärmesystem
Beräkning, dimensionering och val av konstruktion och material
Kapitel 2 utgör stöd vid genomförandet så att följande delar kvalitetssäkras
•
•
•
•
•
•
•
•
Underlag
Konstruktion
Värmebehov
Material
Installation
Systemkontroll och egenkontroll
Dokumentation
Drift, underhåll och skötsel
5
1.1 Myndighetskrav och branschkrav
Boverkets Byggregler, BBR och Elsäkerhetsverkets Föreskrifter är lagkrav
som ska följas. Branschregler eller projektspecifika specifikationer kan
innebära att högre krav ställs.
I denna skrift har särskilt nedanstående myndighetskrav beaktats
Boverkets Byggregler, BBR
2
Allmänna regler för byggnader
6:4
Termiskt klimat
6:51
Fukt, allmänt
6:52
Högsta tillåtna fukttillstånd
6:53
Fuktsäkerhet
6:5331 Vattentäta skikt
6:5332 Vattenavvisande ytskikt
6:5333 Underlag för vattentäta skikt
6:5334 Dolda ytor
6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp
9
Energihushållning
Elsäkerhetsverkets Föreskrifter
•
•
•
•
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar
Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens
kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska anordningar
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer
Gällande författningar finns att läsa och kan laddas ner på Elsäkerhetsverkets hemsida www.elsakerhetsverket.se
6
1.2 Inomhusklimat och utrymmen
BBR 20, 6:4 Termiskt klimat, BBR 20, 6:42 Termisk komfort
Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort
som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid
normala driftsförhållanden
Allmänt råd
Byggnader bör vid DVUT (dimensionerad vinter ute temperatur),
utformas så att
•
•
•
den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 oC i bostads- och arbetsrum och 20 oC i hygienrum och vårdlokaler
samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt
den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter
i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och
yttemperaturen på golvet i vistelsezonen beräknas bli lägst 16 oC
(i hygienrum lägst 18 oC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 oC) och kan begränsas till högst 26 oC
Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten
i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0.25 m/s under
övrig tid på året.
Golvytetemperaturen i vistelsezonen får inte överstiga 26 oC vid
DVUT. Vid utetemperaturer lägre än DVUT eller i område utanför
vistelsezonen får golvyttemperaturen höjas.
Observera att överdimensionering av eleffekten från till exempel
en värmekabel, vid en eventuell övertäckning ofta kan ge en väsentligt
högre golvytetemperatur än vad som är tillåtet. Vid nyproduktion och
renovering måste underliggande konstruktionens eventuella rörelser
beaktas.
Utrymmen, torra – våta utrymmen
Den keramiska fältindelningen bör om möjligt göras så kvadratisk som
möjligt. Om sidlängden överstiger 6 m bör en rörelsefog i den keramiska
ytbeläggningen utföras.
Under vissa omständigheter och förutsättningar kan rörelsefog
krävas även om sidlängd är kortare 6 m, t.ex. vid stora mörka plattor, vid
stora panoramafönster osv. Rådfråga din leverantör av keramik.
7
1.2.1 Våta utrymmen
I våtutrymmen med krav på tätskikt ska gällande branschregler för vattentätning, rördragning och elinstallationer följas.
Kontrollera med tillverkaren av tätskikt, fäst- och fogmassor att produkterna uppfyller kraven i gällande branschregler.
Storleken på de keramiska plattorna väljs med hänsyn till fallbyggnad
och golvbrunnsplacering.
Golvvärmerör eller värmekabel bör inte placeras närmare än 100 mm
från golvbrunn med hänsyn till möjlig delreparation av golvbrunn.
1.2.2 Torra utrymmen
I torra utrymmen är belastningen densamma som i våta utrymmen, och
därmed samma behov av förstärkt bjälklag vid keramiskt ytskikt. Likväl
bör fältindelning i det keramiska ytskiktet beaktas, med hänsyn tagen till
de rörelser som förväntas.
8
1.3 Fukt
Byggnader påverkas av fukt i olika former, både utifrån i form av regn
och markfukt, fukt från aktivitetet inomhus och så kallad byggfukt.
Detta kapitel behandlar den fukt som kan komma att påverka en golvkonstruktion med keramik på golvvärme.
Byggfukt
Byggfukt är den fukt som tillförs från byggnadsmaterial, t.ex. vatten i
betong eller träkontruktioner. Konstruktionen ska vara avsedd att hantera byggfukt genom att fukten kan tillåtas torka ut i efterhand. Alternativt ska konstruktionen torkas ut innan man går vidare i byggnationen.
När byggfukt torkas ut sker i första hand två saker som påverkar
omgivande byggnadsdelar: Dels sker en fukttransport vilket kan leda
till skada på fuktkänsligt material, dels en materialrörelse, vanligtvis en
krympning.
Konstruktionen måste vara så torr att de materialrörelser som
uppstår efter montering av keramik och tätskikt i våta utrymmen kan
hanteras av fäst- och fogmassor.
Lim för tätskikt har oftast en kritisk gräns vid 90 % RF i underlaget då
materialegenskaperna försämras. Det ingår i konstruktörens åtagande att
kontrollera vilka kritiska gränser för fukt som gäller för konstruktionens
ingående produkter och material.
Platta på mark med underliggande isolering
och kapillärbrytande skikt
Fukthalten i betong ska generellt alltid hållas på lägsta möjliga nivå.
Den relativa fuktigheten och det kritiska fukttillståndet ska inte överskridas
i betongen innan till exempel montage av tätskikt i våtutrymmen.
Betongen i en platta på mark rekommenderas ha 85% RF eller lägre
innan tätskikt och/eller keramik monteras. Anger materialleverantören
något annat RF-värde, gäller det. Relativ fuktighet ska mätas i hela
betongens tjocklek. Golvvärmesystemet ska ha varit avslaget under
minst 3 dygn så att fuktfördelningen i plattan har stabiliserats. Detta
eftersom att en enkelsidigt uttorkad betongplatta med underliggande
isolering är torrast i ytan och fuktigast i botten mot isoleringen.
Om ett tätskikt installeras på en sådan betongplatta och golvvärmekablar/rör ligger i botten av plattan kommer betongen att bli torrast i
botten och fuktigast i ytan när golvvärmen tas i bruk. Fuktkvoten för
limmet till tätskiktet riskerar då att överskridas om man bara mätt den
relativa fuktigheten i ytan.
Betong har olika torktider beroende på VCT tal, tillsatser och omgivning. Kontrollera vilka torktider som gäller. Under normala förhållanden
torkar en 100 mm betongplatta med underliggande cellplastisolering till
9
85 % RF på två månader ifrån det att husstommen monterats och huset
är tätt. Den torktiden kan oftast halveras med påslagen golvvärme,
se kapitel 1.9 Golvvärme, uppstart och drift.
Betongbjälklag
Fukthalten i betong ska generellt alltid hållas på lägsta möjliga nivå.
Den relativa fuktigheten och det kritiska fukttillståndet ska inte överskridas i betongen då till exempel tätskikt monteras i våta utrymmen.
Träbjälklag
För att undvika för stora rörelser i träbjälklag rekommenderas konstruktionsvirke och ingående skivmaterial ha högst 12 % fuktkvot innan
montage, se träbjälklag 1.5.
Markfukt
Marken under en byggnad förutsätts ha 100 % RF. En platta på mark
måste skyddas mot tillskjutande markfukt och kapillärsugning. Det kan
till exempel göras med minimum 100 mm underliggande cellplastisolering.
Då säkerställs kapillärbrytning med tillräcklig ångtäthet och temperaturskillnad mellan plattan och marken som motverkar fuktvandring uppåt.
Detta gäller för en byggnad med korrekt utförd dränering och maximal bredd om 8 m.
För att uppfylla energikravet i BBR, kapitel 9 Energihushållning,
krävs i regel tjockare isolering.
En platta på mark utan underliggande isolering som förses med golvvärme får stora energiförluster samt en stor fuktvariation och är därför
inte lämplig konstruktion för golvvärme.
Tillförd fukt
Våtrum förses med ett godkänt tätskiktssystem för att skydda mot tillförd fukt.
10
1.4 Isolering, värmebehov, värmebehovsberäkning.
1.4.1 Isolering
Temperaturen på golvvärmesystemet är beroende av hur stor den värmeavgivande ytan är, hur välisolerat byggnaden är, hur stort värmegenomgångsmotstånd är ovan golvvärmen samt luftrörelserna i byggnaden.
För att erhålla en hög verkningsgrad gäller generellt att det ska vara
lågt värmemotstånd (keramisk ytbeläggning har lågt värmemotstånd)
mellan golvvärmesystemet och rumsluften samt att värmemotståndet
under golvvärmesystemet ska var högt. Värmeavgivande yta ska vara så
stor som möjligt.
Vid installation av golvvärme och med underliggande isolering så
ökar i normala fall golvtemperaturen med ca 30-50 %.
Om golvytmaterial med stort värmemotstånd används eller om
rumstemperaturen ökas så ökar även temperaturen i golvet.
Värmeförlusterna under golvvärmekonstruktionen ska beaktas.
Fuktigt material leder värmen bättre än torrt, därför är det viktigt att
underkonstruktionen är torr för att minska värmeförlusterna.
Golvvärmen i en golvkonstruktion påverkar fuktbalansen genom att
temperaturen förändras. Platta på mark med underliggande tät isolering
motverkar kapillärsugning och ånggenomgång av markfukt.
Om golvvärme installeras i enstaka delar av byggnaden kan för lite
isolering, utöver större värmeförluster, leda till fuktvandring i kringliggande golv.
Vid renovering av byggnader med platta på mark utan underliggande isolering bör man i första hand sträva efter att öka isoleringen
under plattan genom att till exempel ta bort befintlig betong, isolera och
gjuta ny platta. Om inte det går, ska man beakta att för mycket isolering
ovanpå plattan ökar plattans relativa fuktighet som ger ökad risk för
fuktskador i övriga delar av stommen.
Vid installation av golvvärme i mellanbjälklag, i kallt utrymme och
krypgrund kan bjälklaget behöva isoleras under golvvärmen. Isoleringen
förhindrar värmeförlust till underliggande utrymmen.
Vid renovering ska isoleringsbehovet jämställas med nyproduktion.
Fungerar det att tilläggsisolera bör det göras. Detta gäller inte bara golvet
utan även tak, väggar, fönster, etc.
För att undvika tillskjutande markfukt, är minimikravet 100 mm
underliggande cellplastisolering eller motsvarande. För att uppfylla energikravet i BBR, kapitel 9 Energihushållning, krävs oftast mer.
1.4.2 Värmebehov
När man ska dimensionera golvvärme, är det viktigt att ta reda på vad
det verkliga värmebehovet är. Vid dimensionering bör även hänsyn tas
till olika materials tjocklek och värmeledningsförmåga. Detta för att inte
11
överdimensionera och därmed utsätta golvkonstruktionen för höga
temperaturer, eller underdimensionera och inte klara värmebehovet.
Vid renovering kan det finnas risk för att golvvärmesystemet överdimensioneras till följd av att byggkonstruktionen är för dåligt isolerad.
Är golvytan liten i förhållande till totala rumsvolymen och värmebehovet, kan behov finnas för annan kompletterande värmekälla.
Förekommer stora fönsterpartier, kan det finnas ett behov av annan
kompletterande uppvärmningskälla till exempel under fönstren för att
förhindra kallras vid låga utomhustemperaturer och för att behålla komforten i utrymmet.
Enligt BBR 19 gäller en maximal tillåten golvytetemperatur på
26 °C. Utrymmet ska dimensioneras för max 26 °C vid DVUT, vilket
innebär en avgiven effekt från golvytan på ca 65 W/m² vid en rumstemperatur på 20 °C. Om värmebehovet överstiger 65W/m² för byggnaden
måste den tilläggsisoleras alternativt kompletteras med annan värmekälla. Dimensionera inte för högre effekt än nödvändigt. Höga effekter
ger större temperatursvängningar och risken för övertemperaturer blir
större. Det är viktigt att eftersträva en jämn golvyttemperatur.
Ett golvvärmesystem dimensioneras normalt utifrån det faktum att
golvytan inte kommer att täckas med tjocka mattor, högar med tvätt
eller annat.
1.4.3 Värmebehovsberäkning
Värmebehovsberäkning ska utföras och tillhandahållas av projektör/
installatör för varje byggnad och utrymme, beräkningen ligger sedan till
grund för val av golvvärmesystem, konstruktion och dimensionering.
Om värmebehovet överstiger 65W/m² för byggnaden måste den til�läggsisoleras alternativt kompletteras med ytterligare värmekälla.
Vid nyproduktion dimensioneras golvvärmesystemet utifrån en detaljerad
värmebehovsberäkning. En beräkning av värmebehovet görs utifrån
följande faktorer
•
•
•
•
•
byggnadens yta, takhöjd, fönsterpartiet och omgivande skal
u-värden
ventilation
DVUT-Dimensionerande vinter utetemperatur
innetemperaturen
Vid ombyggnad och renovering kan det vara svårt att få tag i alla uppgifter
till en värmebehovsberäkning. Tabell 1 anger riktvärden som är baserade
på gällande byggnormer under aktuell tidsperiod och är inte någon fullständig värmebehovsberäkning.
12
För ytor mindre än 6 m² som ska installeras med golvvärme är värmebehovet något större än vad som anges
i tabellen.
Max effekt belastning elektrisk golvvärme
För elektrisk golvvärme gäller följande rekommenderade
max effekter för att undvika överhettning beroende på
värmeledningstal (lambda värde) för olika omslutande
material.
Lambda värde mindre än 0,6 W/m/K, är olämplig för
elektrisk golvvärme.
•
•
•
Lambda värde 0,6-1,2 W/m/K, max 75 W/m²,
max 10 W/m kabel.
Lambda värde 1,2–1,4 W/m/K, max 100 W/m², max 13 W/m kabel.
Lambda värde 1,4–1,8 W/m/K, max 120 W/m² för betongkonstruktion med åtminstone 100 mm tjocklek.
Obs!
Överdimensionering av eleffekten, vid en eventuell
övertäckning ofta kan ge en väsentligt högre golvytetemperatur än vad som är tillåtet.
Trähus värmebehov W/m² golvyta
Byggnads år
-1940
1940-60
1960-80
1980-90
Klimatzon 1
Klimatzon 2
Klimatzon 3
45-60
60-70
65-75
40-45
45-55
55-60
1960-80
1980-90
75-80 95-100
100-110
60-80
80-90
85-95
Stenhus värmebehov W/m² golvyta
Byggnads år
-1940
1940-60
1990-2006 200635-40
40-45
50-55
25-30
30-35
40-45
1990-2006 2006-
Klimatzon 1
90-110 75-100
45-70
40-45
35-40
25-40
Klimatzon 2
115-125
95-110
60-80
45-55
40-45
30-35
Klimatzon 3
125-145
105-130
65-90
55-60
50-55
40-45
Klimatzon 1, Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon 2, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län.
Klimatzon 3,Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands,
Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.
Tabell 1, värmebehov
13
1.5 Underlag - konstruktioner
Beakta keramiska plattans styvhet för att få en hållbar konstruktion för
golvvärme. Eventuella rörelser får inte vara större än vad det keramiska
ytskikt klarar av. Rörelser som uppkommer i bjälklaget måste hanteras
av t.ex. avjämningsmassa, armering, tätskikt, fäst- och fogmassa.
Underlaget kan exempelvis bestå av betongbjälklag eller träbjälklag.
Konstruktionen på dessa underlag kan utföras som fasta (beläggningen
är fast förankrad i underlagets hela yta) eller flytande (beläggningen
ligger löst utan förankring i underlagets yta). Därutöver finns hybridkonstruktioner, som varken är fasta eller helt flytande.
Betongbjälklag
Betongbjälklag motsvarande 50 mm armerad platta på mark med underliggande isolering och kapillärbrytande skikt som uppfyller kraven i
Eurokod 5 uppfyller kravet för fast underlag.
Betongens deformation på grund av krympning och krypning ska
beaktas innan plattsättning påbörjas.
Träbjälklag
Träbjälklag ska uppfylla kravet enligt Eurokod 5, bjälklag dimensioneras
enligt Eurokod 5 för att ge max deformation/nedböjning/svikt med förhållandet L/300.
I normala fall utförs ett korrekt träbjälklag med skruvlimmad golvspånskiva 22 mm upplagd på träbjälkar c/c 600 mm, 45x220 mm, C24
med en normal spännvidd på max 3600 mm.
Vid bjälklagsdimensionering är faktorerna spännvidd och tilltänkt
belastning avgörande huruvida det ska vara mindre centrumavstånd
mellan bjälkarna alternativt att dubblerade bjälkar på c/c 600 monteras.
Obs!
Om inte underlaget uppfyller kravet enligt ovan ska förstärkningar
utföras enligt anvisad dimensionering och dokumenteras.
När det gäller träbjälkar/reglar, ska uttorkningsrörelsen (krympning i
höjdled av bjälken) ej överstiga 2 mm. Det uppnås exempelvis genom
att konstruktionsvirket är torkat till 12 % fuktkvot innan det keramiska
ytskiktet monteras.
Ett träbjälklag med golvvärme kommer att hamna i en jämvikt mellan
6 % - 10 % fuktkvot, beroende av årstid.
14
Konstruktioner
För att uppfylla kraven för nedan principkonstruktioner ska kraven i
1.5 ”Underlag och konstruktioner” följas.
Fast konstruktion
Exempel på fast betongbjälklagskonstruktion, GF 1 för torra utrymmen.
Obs! För våtutrymmen kan GF 1 kompletteras med falluppbyggnad och
tätskikt, beakta minsta täckning på 12mm mellan tätskikt och överkant
golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj.
15
Träbjälklagskonstruktion
Exempel på fast träbjälklagskonstruktion, GF 2 för torra utrymmen.
Obs! För våtutrymmen kan GF 2 kompletteras med falluppbyggnad och
tätskikt, beakta minsta täckning på 12 mm mellan tätskikt och överkant
golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj, GF 3.
GF 3
16
Flytande konstruktion
Exempel på flytande konstruktion på fast underlag, betong eller träbjälklag, GBF 2 för torra utrymmen.
Obs! För våtutrymmen kan GBF 2 kompletteras med falluppbyggnad
och tätskikt, beakta minsta täckning på 30 mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj.
Underlaget måste vara dimensionerat för den ökade lasten.
17
Rörelsefogar
I flytande konstruktioner måste rörelsefog utföras vid kanter, pelare,
avgränsningar och mot andra fasta konstruktioner.
Hybridkonstruktioner
En konstruktion som varken är fast- eller flytande mot underlaget kallas
hybridkonstruktion. Konstruktionen är inte så fast förankrad i underlaget
så att den kan hålla emot de rörelser och spänningar som kan uppstå.
Konstruktionen är inte tillräckligt avskild från underlaget för att vara
flytande, så att rörelser och spänningar inte överförs.
En hybridkonstruktion måste vara konstruerad, materialspecifierad samt
dokumenterad av en fackman/golvvärmefabrikant som tar ansvar för
konstruktionen.
18
1.6 Avjämningsmassor och handspackel
1.6.1.1 Generellt
•
•
•
•
Spackel/avjämningsmassor, ska vara CE märkta och omfattas av
SS-EN 13813
Tryckhållfasthet ska vara minst C20 vid betongunderlag och träbjälklag
Böjdraghållfasthet ska vara minst F4 för betongunderlag och F6 vid träbjälklag
Krympning ska vara max 0,8 ‰, gärna lägre
Drift och igångsättning av golvvärmesystemet under/efter spackling ska
göras enligt kap 1.9 om inte leverantören anger annat.
Rotbruk, jordfuktat handspackel/rotbruk ska alltid komprimeras.
Luftfickor får inte förekomma. Hela kabelns yta ska omslutas av bruket.
Vid fasta konstruktioner bör skikttjocklek för spackel/avjämningsmassa
inte understiga 12 mm ovan värmemediet eller minst cc-avstånd i mm på
värmemediet/10 (ex. 200 mm cc-avstånd/10 = 20 mm skikttjocklek), om
inget annat anges av tillverkaren.
Vid flytande konstruktioner, ska tillverkarens metod för eliminering av risken
för kantresning (curl) följas. Skikttjocklek för spackel/avjämningsmassa bör
ej understiga 30 mm, ovan värmemediet, om inget annat anges av tillverkaren. En expansionslist (rörelsefog) ska alltid appliceras runt fast stomme.
Vid hybridkonstruktioner (se kapitel 1.5) kontakta alltid tillverkaren av
det cementbundna materialet eller tillverkaren av värmekabel/rören, för
projektspecifika anvisningar.
Värmeledningstal för olika avjämningsmassor, handspackel och betong
Självavjämnande spackel
Material Densitet (kg/m³) Värmeledningstal (W/m/K)
Cementbaserat avjämningsmassa
Cementbaserat avjämningsmassa
Cementbaserat avjämningsmassa
Betongmaterial
Cementbaserat med lättfiller
Cementbaserat handspackel
Cementbaserat rotbruk
Självavjämnande specialgips/
anhydritspackel
1600
1800
2000
2400
1,0
1,2
1,5
2,4
700
1600
2000
2100
0,23 (ej lämplig för golvvärme)
0,8
1,3
1,0-1,1
(Avjämningsmassa med lägre värde än 0,6 är inte lämpliga i konstruktioner med golvvärme).
Tabell 2. Värmeledningstal
19
Generellt vid gipsbaserade produkter.
Gips är ett vanligt namn på kalciumsulfat som förekommer naturligt
i två former dihydrat och anhydrit. Gips, dihydrat, kan värmebehandlas
och på så sätt avlägsnas en del av kristallvattnet resultatet är gips.
Den avgörande skillnaden mellan anhydrit och gips är reaktionshastigheten, där gips reagerar mycket snabbare än anhydrit.
Gipsbundna produkter är bra på att ta trycklaster, men sämre på
draglaster. Därför bör gipsspacklet armeras med en glasfiberarmering,
en stålarmering är mindre lämplig på grund korrosionsrisken.
När produkten härdar samt torkar, uppstår alltid en liten krympning.
Detta innebär att gipsspacklet först sväller men återgår sedan till ursprunglig volym. Detta gör att gipsbundna produkter är mer lämpade
vid svaga underlag.
Gipsbundna produkter kan, väldigt schematiskt, ges följande indelning.
• Grovavjämningsspackel omfattar flera olika typer av gips
• Självavjämnande spackel α-gipsbaserade
• Handspackel
Kalciumsulfat/anhydrit spackel
Spackel är ett gipsbundet system vars egenskaper kan variera inom
vida gränser. De spackel som är relevanta för detta sammanhang är
naturanhydrit och syntetanhydrit. Naturanhydrit bryts ifrån dagbrott
medan den syntetiska tillverkas av kalksten och svavelsyra varvid den
syntetiska har högre hållfasthet. Spacklet kan delas in i hand-, grovoch självavjämnande spackel. De flesta anhydritspackel avslipas och
behandlas med en ytförstärkare.
Spacklet indelas oftast efter dess användningsområde, i privat eller
offentlig miljö samt efter vilka krav som ställs på spacklet t.ex. tryck- och
draghållfasthet vid belastning av pallyftare, rullande stolshjul, skjuvlast
och formförändring. Formförändring kan dessutom uppstå vid variationer
i temperatur och fuktighet.
Speciell hänsyn måste dock tas till den kantresning som kan uppstå
vid ensidig uttorkningen och krympspänning. Här kan en speciell armering vara att föredra.
Spackel har ofta ett väl specificerat intervall för den skikttjocklek det
kan användas inom. Det är vanligt att det tillförs egenskaper i spacklet
som gör det extra lämpligt för vissa applikationer, t.ex. golvvärme.
20
Beläggning
Gipsspacklet ska primas innan tätskikt eller keramik monteras om inte
annat anges av tätskikt- och bruksleverantör.
Gipsbundna produkter bör armeras med glasfiberprodukt. Stålarmering
är mindre lämplig på grund av korrosionsrisk.
Det är alltid riskabelt att applicera cementbaserade produkter på gipsbaserade produkter. Det kan uppstå ettringitbildning och därmed orsaka
ett vidhäftningsbrott. Det är alltid säkrast att applicera gipsbaserade
produkter mot gipsbaserade.
Fukt
De flesta spackel eller avjämningsmassor får inte exponeras för högre än
95% fortvarigt relativ fuktighet (om inte annat anges från tillverkaren).
Ett spackel ska inte användas där det finns risk att det utsätts för fukt,
markfukt, tillskjutande fukt eller där spacklet utsätts för vatten från
ovansidan, eftersom spacklet då riskerar att anta en mjuk form.
21
1.7 Fäst och fogmassor
Fästmassor/bruk ska uppfylla kraven i SS-EN 12004
Minimumkrav C2S1
C = cementbaserad D = dispersionsprodukt R = epoxyprodukt
1 eller 2 = vidhäftning: 1 = >0.5 N/mm², 2 = >1 N/mm²
S1 eller S2 = S1 = 2.5 mm S2 = 5 mm (deformationsklass, elasticitet,
böjstyvhet)
F = snabbhärdande: min 0,5 N/mm² efter max 6 timmar
T = glidbeständig: max 0,5 mm (normalfästmassa 2 mm)
E = förlängd öppentid uppkammad/längre justertid
Fogmassor ska uppfylla kraven i SS-EN 13888
Minimumkrav CG1, men CG2 är att föredra.
CG: cementbaserat fogmassa, därefter klassning 1 eller 2.
Klass 1
Slitstyrka: < 2000 mm²
Tryckstyrka under standardförhållande: >15 N/mm²
Tryckstyrka efter tö/frost: > 15 N/mm²
Böjtryckstyrka under standardförhållande: > 3,5 N/mm²
Böjtryckstyrka efter tö/frost: > 3,5 N/mm²
Rörelse: < 2 mm/m
Vattenabsorption efter 30 min: < 5 g
Vattenabsorption efter 240 min: < 10 g
Klass 2– tillägg till klass 1
• Slitstyrka: < 1000 mm²
• Vattenabsorption efter 30 min: < 2 g
• Vattenabsorption efter 240 min: < 5 g
22
1.8 Keramik
Keramik på värmegolv
Klinker som ska läggas på värmegolv, ska ha en vattenabsorption <E≤6%.
Plattor väljs ur grupperna: AI, AIIa, BI, och BIIa med undergrupper.
Keramiken delas in i olika grupper enligt SS-EN 14411:2007.
Klassificering av keramiska plattor med hänsyn till vattenabsorption och
formningsmetod enligt SS EN 14411:2012
A
Strängpressade
B
Torrpressade
a
Grupp I
E≤3%
Grupp IIa 3%<E≤6%
Grupp IIb
6%<E≤10%
Grupp AIa
E ≤ 0,5%
(Se bilaga L)
Grupp AIb
0,5%<E≤3%
(Se bilaga A)
Grupp AIIa –1a
(Se bilaga B)
Grupp AIIb –1a
(Se bilaga D)
Grupp AIIa –2a
(Se bilaga C)
Grupp AIIb –2a
(Se bilaga E)
Grupp BIa
E≤0,5%
(Se bilaga G)
Grupp BIb
0,5%<E≤3%
(Se bilaga H)
Grupp BIIa
(Se bilaga I)
Grupp BIIb
(Se bilaga J)
Grupp III
E 10%
Grupp AIII
(Se bilaga F)
<
Formningsmetod
Grupp BIIIb
(Se bilaga K)
Grupp AIIa och AIIb är indelade i två delar (Del 1 och 2) med olika produktspecifikationer. b Grupp BIII innefattar endast glaserade plattor. Endast små mängder oglaserade torrpressade plattor tillverkas med en vattenabsorption större än 10 %. Dessa innefattas inte i denna produktgrupp.
Tabell 3. Klassificering av keramiska plattor
23
1.9 Golvvärme, uppstart och drift
Golvvärme ger en förhöjd temperatur i golvet vilket påverkar uttorkningen av betong, spackel, fäst- och fogmassa. Vid för snabb uttorkning
försämras egenskaperna och hållfastheten.
Full drifttagning av golvvärmesystemet kan ske när betong, spackel,
fäst- och fogmassa har härdat till specificerade tekniska egenskaper dock
tidigast efter 28 dygn från dess att plattläggning färdigställts. Kontrollera
ingående komponenters torktider vid rådande temperatur och fuktighet
så att det inte avviker från ovanstående. Uppstart ska ske med max 20 °C
golvvärmetemperatur därefter kan temperaturen höjas med max 3 °C
per dygn till drifttemperatur är uppnådd.
Om golvvärmesystemet varit avstängt under en längre tid bör omstarten ske enligt anvisning ovan.
Golvvärmesystemet får vara i reducerad drift under pågående montage
av keramiskt ytskikt. Max tillåten golvytetemperatur är 20 °C vid plattläggning. Denna temperatur ska hållas minst 1 dygn före plattläggning
till 28 dygn efter avslutad plattläggning.
Efter att torktiderna uppnåtts får golvvärmesystemets temperatur
höjas stegvis till full drifttemperatur, temperaturen i golvet höjs till
driftstemperatur under en veckas tid med max 3 °C temperaturhöjning
per dygn.
Viktigt att golvytetemperaturen begränsas så att den inte får överstiger
26 °C vid DVUT. Vid lägre DVUT får golvytetemperaturen höjas.
I kombinerade system dvs. där både elektrisk golvvärme och vattenburen golvvärme installerats i samma utrymme ska inte det vattenburna
systemet vara aktivt vid elgolvvärmedrift eftersom det vattenburna
systemet leder bort värmen.
Golvvärme kan oftast användas för att påskynda uttorkningen av
en betongplatta. Första veckan efter installation får temperaturen på
golvvärmesystemet vara max 20 °C därefter kan temperaturen höjas med
max 3° per dygn till max 30 °C, beakta att värmen ska slås av eller reduceras innan läggning av keramik enligt ovan.
Den ökade fuktavgivningen från betongplattan kan påverka omgivning och övriga byggnadsdelar, använd luftavfuktare vid behov.
Om leverantör av golvvärme föreskriver annat så gäller det.
1.9.1 Elektrisk golvvärme
Golvvärmesystemet ska vara CE-märkt och uppfylla gällande elföreskrifter
och elstandarder.
Elektrisk golvvärme ska vara försedd med jordfelsbrytare enligt
installationsstandard.
Vid installation i våta utrymmen, ska minst skyddsklass I-materiel
eller klass III-materiel användas och i torra utrymmen kan klass II
24
materiel användas. Lägsta kapslingsklass för alla utrymmen är IP67.
Installation av elektrisk golvvärme ska utföras av behörig installatör
enligt elföreskrifterna.
Den elektriska golvvärmekonstruktionen ska dimensioneras på ett
sådant sätt att den aldrig kan överskrida 80 °C enligt standard. Många
ingående produkter i golvvärmekonstruktionen kan ha en lägre temperaturtolerans.
Övertemperatur förhindras genom att man begränsar kabelns effekt
i W/m samt golvytans effekt i W/m².
Varje utrymme regleras med egen termostat med golvgivare för att
hålla golvtemperaturen konstant. Golvvärmen får inte regleras med endast
rumsgivare. Kombinationen rums- och golvgivare kan användas.
Vid förläggning av randzoner vid stora fönsterpartier med större värmebehov än övriga ytor, är det viktigt att golvvärmetemperaturen bibehålles
jämn över hela golvytan och att golvytetemperaturen inte blir högre än
26 °C vid DVUT. För att kunna kontrollera detta ska randzonen installeras
som ett separat värmesystem och ha en egen termostat med golvgivare.
Vanligtvis behövs en manuell justering mellan årstiderna beroende på
byggnadens isolering. Vid sämre isolering krävs större justering.
Uppvärmningen upphör om golvgivaren övertäcks, eftersom den
bara mäter temperaturen där den är placerad. Övertäcks övriga golvytor
fortsätter uppvärmningen och temperaturen i konstruktionen ökar beroende på vilken effekt som golvvärmesystemet är dimensionerat efter.
Det är viktigt att påpeka att temperaturen är högre under mattor och
liknande än på omgivande öppna ytor. En välisolerad golvkonstruktion
ger vid övertäckning en högre temperatur jmf med en sämre isolerad
golvkonstruktion vid samma installerade yteffekt.
Det finns två internationella produktstandarder SS-EN 60800 värmekabel och SS-EN 60335-2-96 värmefolier och värmemattor.
Det finns en nationell standard SS 424 24 11 som har snarlika krav
som SS EN 60800.
Det är viktigt att upplysa om att det ställs högre mekaniska och
elektriska krav på produkterna i SS-EN 60800 än på produkterna i
SS-EN 60335-2-96.
Vid installation av eluppvärmt golv gäller ovannämnda standarder
tillsammans med elföreskrifterna och SS 436 40 00 Elinstallationsregler.
25
1.9.2 Vattenburen golvvärme
Värmerör
Golvvärmerör ska vara godkända enligt nedanstående DIN standard och
uppfylla resterande krav
•
•
•
•
•
•
•
DIN 16833/34, DIN 16892 eller SS EN ISO 15875-2 kvalitetsstandard
EN ISO 22391, PE-RT rör (plaströrsstandard)
DIN 4726, diffusionstäthet
Rör ska klara kontinuerligt drifttryck på minst 6 bar och min 60 °C
Rör ska förläggas skarvlöst samt efter golvvärmeleverantörens förlägg-
ningsritning
För alla detaljer som anslutningar, kopplingar, stödhylsor osv, gäller att samtliga delar ska tillhöra samma tillverkares system
Installationen ska täthetsprovas
Rörinstallationer ska uppfylla kraven i ”Branschregler för Säker vatteninstallation”. Utgiven av VVS-installatörerna.
Systemuppbyggnad
Från värmekällan leds värmevattnet ut till en eller flera golvvärmefördelare. I Golvvärmefördelaren fördelas värmevattnet till de olika golvvärmeslingorna. Vanligtvis förläggs en golvvärmeslinga i varje rum.
Större rum eller rum med relativt stort värmebehov kan ha flera golvvärmeslingor. Slingorna kan också förläggas med varierande täthet
(c/c-avstånd) för högre/lägre värmeavgivning. Normal tilloppstemperatur
är 30-40 °C.
Värmekälla
Som värmekällor kan t.ex. ved/pellets-, gas-, el-, gaspannor, värmepumpar,
solvärme etc. användas. Då vattenburen golvvärme är ett lågtempertursystem ger det bra verkningsgrad för värmepumpar och innebär att
solvärme kan utnyttjas under en längre period av året. Värmekällan bör
ha en styrning som varierar temperaturen på värmevattnet beroende på
utetemperaturen.
Golvvärmerör
Golvvärmerör är tillverkade av plast med egenskaper särskilt framtagna
för golvvärmesystem såsom mycket god åldrings och temperaturresistens.
Rören ska vara försedda med syrebarriär och vara märkta med DIN
4726. Syrebarriären förhindrar att syre tränger in i värmevattnet vilket
annars kan medföra korrosion i värmekällan m.m. Det förekommer även
till golvvärmesystem s.k. flerskikts/komposit rör dvs. ett plaströr med ett
metallskikt.
26
Reglering av vattenburen golvvärme
Värmeavgivningen från golvvärmesystemet styrs utifrån värmevattenflöde, tilloppstemperatur, samt rörslingornas röravstånd (c/c-avstånd).
Flöde, tilloppstemperatur, och rörslingornas röravstånd är uppgifter som
finns i konstruktörens beräkning och slingritning.
Värmevattenflöde
Utifrån konstruktörens beräkning injusteras varje slingflöde på golvvärmefördelarens integrerade reglerventiler eller automatik. I anläggningar
med mer än en golvvärmefördelare måste totalflödet fördelas eller att
reglerutrustningen för golvvärmesystemet tar hand om detta så att varje
fördelare får sitt beräknade flöde.
Tilloppstemperatur
Tilloppstemperaturen ställs in på värmekällans reglercentral. Reglercentralen ska vara utetemperaturstyrd, dvs. den reglerar tilloppstemperaturen i förhållande till utetemperaturen. I reglercentralen väljs den s.k.
värmekurva som bäst överensstämmer med den beräknade tilloppstemperaturen. Tilloppstemperaturen är beräknad för ortens DVUT (dimensionerande utetemperatur kan jämföras med när det är som kallast ute).
Golvvärme i kombination med radiatorer
Golvvärme är ett lågtemperatursystem som i regel håller ca 15-25 °C
lägre tilloppstemperatur än radiatorer och ca 3-4 ggr så mycket vattenflöde. Vid blandat värmesystem, golvvärme i kombination med radiatorer krävs en shuntgrupp för att höja vattenflödet och sänka framledningstemperaturen.
Värmekällans reglercentral ställs in för radiatorernas högre krav på
tilloppstemperatur. Shuntgruppen anpassar sedan temperatur och flöde
till golvvärmesystemet.
Det finns normalt tre sätt hos shuntgrupper att reglera tilloppstemperaturen. Utomhuskompenserad tilloppstemperatur, konstant/maxbegränsning av tilloppstemperatur och manuell shuntning.
Utomhuskompenserad tilloppstemperatur
Shuntgruppen är försedd med en reglercentral, reglermotor, tilloppsgivare samt utegivare. Reglercentralen reglerar tilloppstemperaturen
i förhållande till rådande utetemperatur. I reglercentralen väljs den så
kallade värmekurvan som bäst överensstämmer med den beräknade
tilloppstemperaturen. Tilloppstemperaturen är beräknad för ortens
DVUT. (dimensionerande utetemperatur vilket kan jämföras med när
det är som kallast ute). Golvvärmesystemet kan vara manuellt reglerad
eller utrustat med rumstermostatstyrning. Utomhuskompenserad
tilloppstemperatur ger den bästa regleringen.
27
Konstant/maxbegränsning av tilloppstemperatur
Konstant/maxbegränsning av tilloppstemperaturen utförs oftast med en
självverkande termostatventil. Termostatventilen begränsar tilloppstemperaturen max så att den inte överstiger beräknad tilloppstemp vid DVUT.
Golvvärmesystemet måste vara försett med rumstermostatstyrning.
Manuell shuntning av tilloppstemperatur
Manuell shuntning kräver att värmekällan är utrustad med reglercentral
för utomhuskompenserad tilloppstemperatur. Shuntgruppen ställs manuellt in i ett fast blandningsförhållande mellan värmekällans tilloppstemperatur och golvvärmens returtemperatur.
En maxbegränsning av vattentemperaturen bör installeras.
Golvvärmesystem ska vara försett med rumstermostatstyrning.
2.1 Verifiering av underlag, konstruktion och material.
Detta kapitel är avsett att vara en hjälp att kontrollera att en konstruktion
utförsfackmässigt genom att använda dokumenterad egenkontroll och konstruktionsverifiering (se 2.2 med underliggande kapitel).
Installationsförutsättningar
Utrymmets relativa luftfuktighet vid installation bör ligga mellan
30 - 60% och temperaturen ska vara mellan 10 och 25 °C om inte leverantörens anvisning anger annat.
Verifiering av underlag
Kontrollera och säkerställ att underlaget uppfyller kraven för bärighet
enligt kapitel 1.5 – ”Underlag – konstruktioner”. Dokumentera underlagets uppbyggnad.
I de fall underlaget inte uppfyller kravet på bärighet ska det förstärkas, dokumentera en eventuell förstärkning.
Fukthalt
Kontrollera att bjälklaget är uttorkat och uppfyller kraven för kapitel
1.3 ”Fukt”.
Isolering
Kontrollera underliggande isolering och skydd mot eventuell tillskjutande
markfukt, se kapitel 1.4.1 ”Isolering”.
Golvvärme
• Kontrollera att värmebehovsberäkning är utförd
• Installera golvvärmesystem enligt leverantörens anvisning
• Försäkra att golvvärmesystemet startas enligt anvisning, se kapitel 1.9 ”Golvvärme”.
28
•
Golvvärmesystem ska kontrolleras och dokumenteras enligt leve- rantörens anvisningar
Konstruktionsuppbyggnad
Kontrollera att hela konstruktionen är beskriven, verifiera och dokumentera att rätt ingående komponenter använts. Följ gällande konstruktionsanvisningar.
Ange standardkonstruktion eller en leverantörsspecifik konstruktion,
dokumentera med konstruktionshandlingar och dokumentera ingående
komponenter. Eventuella avvikelser noteras.
29
2.2 Egenkontroll och konstruktionsverifiering
(avser privata utrymmen eller med motsvarande belastning)
Huvudansvarig
Företag
Objekt
Fastighetsbeteckning/adress
Nyproduktion
Branschregler BKR
Renovering
GVK
Säker Vatten
Utrymme
Våtrum
Torrt utrymme
Storlek
Installationsförutsättningar
Relativ luftfuktighet
Rumstemperatur
Underlag
Träbjälklag
Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat)
Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner”
Ja Nej
Beskriv eventuella böjstyvhetsförbättrande åtgärder
Betongbjälklag
Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat)
30
Betongkvalitet
Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner”
Ja Nej
Fukthalt i bjälklag uppfyller kraven i kapitel 1.3 ”Fukt”.
Ja Nej
Underliggande värmeisolering/markfukt
Finns underliggande värmeisolering
Ja Nej
Typ/tjocklek
Skydd mot markfukt
Ja Nej
Typ/tjocklek
Typ av golvvärmesystem
Elektrisk
Vattenburen
Fabrikat
Egenkontroll golvvärmesystem bifogas.
Ja Nej
Dokument konstruktionsuppbyggnad bifogas.
Ja Nej
Systemstart
Datum när konstruktionen var färdig
Datum för systemets uppstart
Har systemtillverkarens uppstartsanvisning följts Ja
Nej
31
Under hur lång tid har temperaturhöjning vid uppstart utförts?
Huvudansvarig
Ort
Datum
Underskrift
2.2.1 Egenkontroll, konstruktionsuppbyggnad
Konstruktionsbeteckning ”vedertagna standardkonstruktioner”
GF 1
GF 2
GF 3
GBF 2
Annan konstruktion
Beskrivning
Konstruktionshandlingar bifogas.
Ja Nej
Ingående komponenter
Fabrikat/beteckning
Egenskaper/annat (värmeledningstal)
Skivtyp
Avjämningsmassa/spackel
Total skikttjocklek avjämningsmassa /spackel
Aluminiumplåtar
Vidhäftningsprimer
Godkänt tätskiktssystem
Fästmassa
Fogmassa
Andra material
32
Keramik
Grupp
Vattenabsorption vikt %
Notera här
Betong, härdtid före beläggning
Spackel, härdtid före beläggning
Annat
Avvikelser från föreskrivna material och ingående komponenter
Ort
Datum
Underskrift
33
2.2.2 Egenkontroll, konstruktionsverifiering
(avser privata utrymmen eller med motsvarande belastning)
Huvudansvarig
Företag
Objekt
Fastighetsbeteckning/adress
Nyproduktion
Branschregler BKR
Renovering
GBR
GVK
Säker Vatten
Utrymme
Våtrum
Torrt utrymme
Storlek
Installationsförutsättningar
Relativ luftfuktighet
Rumstemperatur
Underlag
Träbjälklag
Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat)
Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner”
JA NEJ
Beskriv eventuella böjstyvhetsförbättrande åtgärder
34
Betongbjälklag
Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat)
Betongkvalitet
Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner”
JA NEJ
Fukthalt i bjälklag uppfyller kraven i kapitel 1.3 ”Fukt”.
JA NEJ
Underliggande värmeisolering/markfukt
Finns underliggande värmeisolering
JA NEJ
Typ/tjocklek
Skydd mot markfukt
JA NEJ
Typ av skydd
Typ av golvvärmesystem
Elektrisk Vattenburen
Fabrikat
Egenkontroll golvvärmesystem bifogas.
JA NEJ
Dokument konstruktionsuppbyggnad bifogas.
JA NEJ
35
Systemstart
Datum när konstruktionen var färdig
Datum för systemets uppstart
Har systemtillverkarens uppstartsanvisning följts
JA
NEJ
Under hur lång tid har temperaturhöjning vid uppstart utförts
Ort
Datum
Underskrift
2.2.3 Egen kontroll, konstruktionsuppbyggnad
Konstruktionsbeteckning
”VEDERTAGNA STANDARDKONSTRUKTIONER”
GF 1
GF 2
GBF 2
Annan konstruktion
Beskrivning
Konstruktionshandlingar bifogas.
JA
NEJ
Ingående komponenter
Fabrikat/beteckning
Egenskaper/annat(värmeledningstal)
Skivtyp
Avjämningsmassa/spackel
Total skikttjocklek avjämningsmassa /spackel
Aluminiumplåtar
Vidhäftningsprimer
Godkänt tätskiktssystem
36
Fästmassa
Fogmassa
Andra material
Keramik
Grupp
Vattenabsorption vikt %
Notera här
Betong, härdtid före beläggning
Spackel, härdtid före beläggning
Annat
Avvikelser från föreskrivna material och ingående komponenter
Ort
Datum
Underskrift
37
2.2.3 Egen kontroll, elektriskt golvvärme
Fabrikat
Typ av produkt
Produkt beteckning
Total Effekt Watt
Längd m
Watt/m
Installerad produkts Batch/serie nr
Uppvärmd golvyta m²
Watt/m² golvyta
Spackel/betongs värmeledningstal lambda W/m/K
Värmeproduktens montagedjup ifrån golvytan mm
Fabrikat termostat
Termostats typbeteckning
Jordfelsbrytare mAmp
Storlek säkring Amp
Vid inkoppling
Uppmätt resistans ohm
Uppmätt driftström Amp
Uppmätt isolation Mohm
Termostat funktionskontrollerad Ja Nej
På följande sätt har golvvärmesystemet begränsats så att det inte överstiger 80 ⁰C
Följt montageanvisning och fastighetsägaren informerad
Gjort lämplig konstruktion/installation och informerat fastighetsägaren (beskriv konstruktion och installation i separat dokument)
Använder skyddsutrustning och informerat fastighetsägaren
(beskriv skyddsutrustningen i separat dokument)
Annat sätt (beskriv i separat dokument)
38
För att uppnå längsta livslängden på golvkonstruktionen så har konstruktion gjorts av
Fabrikanten
Branschorganisationer
Egen konstruktion
För att erhålla lägsta energiförbrukning så har:
Fastigheten/utrymmet energiförbrukning dimensionerad enligt gällande min. krav
Fastigheten/utrymmet energiförbrukning bättre dimensionerad än gällande krav
Optimerat energiförbrukningen med termostatreglering
Beräknad energiförbrukning för utrymmetk Wh/m²/år
Installationsdatum
Garantitid värmeprodukt år
Garantitid termostat år
Fastighetsägare
Fastighetsägare informerad om drift, underhåll och skötsel av golvvärmesystemet
Ja Nej
Dokument överlämnade till fastighetsägaren
Ja Nej
Följande dokument ska bifogas detta dokument
• Värmebehovsbedömning eller -beräkning
• Produktdokumentation
• Montageanvisningar
• Drift och underhållsinstruktion
• Kopia på inköps faktura för värmeprodukt och termostat
• Ritning/skiss på utrymmesutformning över uppvärmda och
ouppvärmda område, förläggningsmönster, kopplingspunkter, skarvarnas och golvgivarens placering
• Dokumentera gärna med fotografier
39
Ansvarig Behörig El-installatör
Firma
Adress
Tel
Ort
Datum
Underskrift
Detta dokument är framtaget av tillverkarna av värmekabel, tillverkarna
av vattenburna system, tillverkarna av cementsystem (spackel, fäst, fog och
tätskiktssystem), Byggkeramikrådet samt GVK.
Dokumentet har även granskats av EIO och Försäkringsbranschen.
40
2.3 Drift och underhåll
Uppstart
Vid uppstart/igångsättning se kapitel 1.9.
Drift och ekonomi
Elektrisk golvvärme
Ställ in golvtermostaten så att önskad rumstemperatur, komfort och god
driftsekonomi erhålles.
Inställd golvtemperatur är inte lika med golvyttemperaturen, normalt är
den inställd högre.
Golvtermostaten sköter normalt regleringen av golvtemperaturen.
Är det så att rumstemperaturen sjunker samtidigt som ute temperaturen
sjunker så måste golvtemperaturen höjas.
Är värmebehovet stort kan behov finnas av komplettering med ytterligare
värmekälla.
Det är viktigt att man kontrollerar öppna fönster och dörrar samt ventilationen för att optimera driftskostnaderna.
Golvvärmesystemet kan vara tillkopplad året runt. Under sommar perioden
kan temperaturen sänkas något för att erhålla rätt komfort.
Vattenburen golvvärme
För att nå önskad rumstemperatur, komfort och god driftsekonomi ska
injustering ske mekaniskt eller elektroniskt av framledningstemperatur
och vattenflöde. Följ tillverkarens drift- och skötselanvisning.
Underhåll – elektrisk golvvärme
Elektrisk golvvärme kräver inget speciellt underhåll utan ska ha samma
översyn som övrig elektrisk materiel i fastigheten.
Skulle golvet inte bli varmt, jordfelsbrytaren eller säkring löser ut, kontakta ansvarig totalentreprenör, golvvärmeproduktens inköpsställe och
eventuellt ditt försäkringsbolag.
Åberopas produktgaranti så ska tillverkarens egna auktoriserade reparatörer
ges möjlighet att avhjälpa felet innan några ingrepp görs i golvvärmesystemet.
41