faktablad om farmarenergi i eslöv ab

ENERGIFAKTA
Farmarenergi i Eslöv AB
– Skåne
Farmarenergi i Eslöv AB är ett unikt samarbete med 9 lantbrukare som gemensamt
bildar ett bolag för att förse flera fastigheter i Löberöd med närvärme. 200 kubikmeter
olja och en stor mängd el ersätts med förnybar energi. Receptet på att de har lyckats
är det goda samarbetet. Man har vågat bli beroende av varandra och med gemensamma krafter och olika förmågar är man nu energileverantörer. Det finns ett stort intresse
för förnybar energi och två av lantbrukarna har också investerat i solcellsanläggningar
som drivs inom sina respektive företag.
Bolagets affärside – närvärme
Att producera färdig värme till Eslövs kommun och
Eslövs Bostäder genom en flismatad närvärmeanläggning lokaliserad i Löberöd. Fastigheterna som
värms upp är Ölyckeskolan, Ölyckehemmet, förskolorna Aspebo och Lönnebo samt ett hyreshus. Dessa
är förbundna med ett kilometer långt kulvertsystem.
Tidigare hade dessa fastigheter en förbrukning av
200 kbm olja + elvärme.
Pannan och kulverten
Vi valde en panna med förugn där pannan är på
600 kW och förugnen är på 495 kW. I dag vet vi att
vi borde valt en något större panna för att kunna
höja verkningsgraden ytterligare något från dagens
80 %. Ett annat sätt att höja verkningsgraden vore
att installera en rökgaskondensator. Men det bedömdes inte lönsamt på denna storlek av panna.
Kulverten är en stor del av totalkostnaden och därför viktig att den planeras väl. I vårt fall innebar det
en sträckning på ca 1100 m som totalt med rör,
grävning, intrång, värmeväxlare och administration
kostade drygt 5 milj. kr. Kulvertförlusterna räknas
till 10 %.
FEABs delägare. På bilden är: Nere från vänster Mikael Sonander, Hans
Andersson, Torsten Winther, Bengt Andersson, Henrik Wöhlecke och Nils
Frank. Längst upp står Lars-Ingvar Larsson och under honom Erland
Persson. Saknas gör Kjell Christensson. (källa: Eslövs kommuns
hemsida)
Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
ENERGIFAKTA: Farmarenergi i Eslöv AB
Fakta
Panna: Flispanna, Komfort, tillverkad i Lettland, ugn
på 495 kW och panna 600 kW.
Fabrikat: Oljepanna, Viessmann 500 kW. 3–4
procent av energin produceras med olja.
Flisåtgång: 100 kubikmeter i veckan (33 ton) som
tippas i en tippficka, ett flislager som rymmer omkring 150 m³ flis. Flisen skruvas med automatik in i
ugnen.
Produktion: 2 000–2 500 MWh/år.
Pannan eldas med flis
Vår ursprungliga idé var att elda värmeverket med
halm. Vår bedömning blev dock att vi skulle få svårt
att hantera halmen så nära samhället så valet föll på
flis, som köps in till anläggningen. Vår lärdom är att
köpa flis per kWh och inte per kubik eller ton och
att ha noga uppföljning för att maximera driftsekonomin. Vår panna går bäst på en ts-halt på 40 %
(fuktig flis), vi fastställer ts-halten på varje leverans
med hjälp av en värmeung. Det är en lönsam investering för dels kan vi betala rätt pris för flisen och
dels kan vi styra pannan mer noggrant och därmed
höja verkningsgraden.
Den långa resan från idé
till färdig värmeanläggning
I början av 2000-talet var det en stor osäkerhet i
lönsamhet för svenskt lantbruk, spannmålspriserna
var låga och man sökte nya näringsgrenar att tillföra sitt bolag. I Eslöv fanns en mycket aktiv kommungrupp inom LRF som bestämde sig för att titta
närmare på möjligheten att sälja värme. Man bjöd
in till en studiecirkel för att höja kunskapen i ämnet
samtidig som man börja uppvakta kommunen och
andra möjliga köpare av färdig värme. Resultatet
blev att en grupp på nio lantbrukare valde att bilda
bolaget Farmarenergi i Eslöv AB.
Att finansiera ett sådan här projekt bygger mycket
på trovärdighet mot köpare och finansiärer. Många
bra projekt stupar tyvärr på att man inte har banker
med sig. Som tur var hade vi en lokal bank som
trodde stenhårt på vårt projekt. I samband med att
man bildade bolaget tog man kontakt med en konsult som hjälpte till med att begära in offerter från
anläggningsleverantörer och att lämna offert på
kommunens upphandling. Hjälp med offerteringen
var en viktig del för att få bolaget att fungera.
Torsten Winter som är en av delägarna säger: ”Utan
professionella hjälp hade vi inte lyckats att skapa trovärdighet vid förhandlingar med kommunen och
banken. Med bra avtal undvek vi många av de
problem som kan uppstå med pannleverantörer
och byggare.”
När vi byggde sökte vi bygglov men eftersom för­
ugnen är på under 500 kW krävdes inget miljö­
tillstånd. Om miljötillstånd krävs blir handläggningstiden oftast lång.
Solelanläggning
Två av lantbrukarna har investerat i solpaneler
som drivs i de egna företagen. Torsten Winter och
Erland Persson. Torsten Winter har monterat en
225 kvm stor solelanläggning på Hasslesjö Gård.
Gårdens energibehov är 40 000 kWh/år. Solel­
anläggningen togs i drift oktober 2013 och ska
enligt kalkylen producera 30 000 kWh/år, varav
20 000 förbrukas direkt på gården och 10 000 säljs,
för närvarande till Kraftringen Energi AB. Gården
köper sedan efter behov ca 20 000 kWh/år av
samma bolag. Erland Persson har en markplacerad
anläggning på 8 kW.
Fakta:
• Fabrikat: Swemodul, WINDON, 30–36 kW
(större anläggningen) och 8-9,6 kW
(den mindre anläggningen).
• Uppskattad driftstid: Solpanel upp till 50 års
funktionsgaranti. Växelriktarna kan behöva
ersättas om cirka 15 år (kostnad ca 60 000 kr).
• Total investering (den större anläggningen):
285 000 kr (efter bidrag, 410 000 + 25 000 – 35%)
• Finansiering: Egna medel och bank.
• Solcellsbidrag 35%
• Pris per såld kWh (större anläggningen):
ca 55 öre/kWh (30 öre spotpris + 20 öre
elcertifikat + 5 öre elnätsersättning)
• Pris per köpt kWh (större anläggningen): ca 90
öre/kWh (41 öre + div påslag, elskatt och moms)
• Grönt elcertifikat finns på hela produktionen,
30 000 kWh x 20 öre/kWh = 6 000 kr/år.
• Kostnad för elcertifikatsmätare 1 500 kr/år
(abonnemang och installation).
Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
ENERGIFAKTA: Farmarenergi i Eslöv AB
Erfarenhet av solcellsproduktionen
• Forma tankarna i en affärsplan, först då blir de
synliga för er själva och andra intressenter som
kunder, banker, myndigheter och rådgivare.
• I affärsplanen behöver ni formulera vad som gör
att ert projekt kommer lyckas. Vilka förutsättningar har ni, vem är er kund, vilka är era resurser,
framgångsfaktorer men även konkurrenter.
• Ta nytta av goda exempel.
Efter två månader är det ännu för tidigt att dra några
slutsatser om hela projektet. Men anläggningen har
hittills fungerat bra, och motsvarat beräkningarna.
Regeringen har föreslagit ett skatteavdrag från halvårsskiftet 2014, upp till 18 000 kronor för egen producerad el. En utredning om nettodebitering föreslog skatteavdrag om upp till 6 000 kronor istället
för nettodebitering. Nettodebitering vore enligt
Torsten Winther att föredra istället för att som nu
sälja elöverskottet för att sedan köpa tillbaka el till
ett högre pris.
Tips från coachen
Att starta upp en ny verksamhet i samarbete med
andra företagare kan oftast vara nyckeln till att
lyckas, men det kräver också lite eftertanke:
Total omsättning, FEAB
Som en person i gruppen bör du även tänka på:
• Har jag den tid det krävs utan att det påverkar
2 000
min familj och ordinarie verksamhet?
• Vad kan jag tillföra samarbetet och vilka förvänt1 875
ningar finns det på mig från övriga i gruppen?
1 750
• Vilka förväntningar har jag själv på projektet och
1 625 kommunisera det med övriga. Är det att skapa
arbetsinkomst, vara en lönsam investering eller ett
1 500 allmänt intresse och engagemang för miljöfrågor?
2009
2010
2011
2012
2013
kkr
Total omsättning, FEAB
Resultat efter finansiella tillgångar, FEAB
kkr
kkr
2 000
200
150
100
50
0
–50
–100
–150
–200
–250
1 875
1 750
1 625
1 500
2009
2010
2011
2012
2013
2009
2010
2011
2012
2013
Ekonomi FEAB
kkr
2013
Resultat efter finansiella tillgångar, FEAB
Resultaträkning
kkr
Omsättning
200
Driftkostnader
150
Löner
100
Avskrivning
50
0
Räntor
–50
Skatt
–100
Resultat
–150
–200
Balansräkning
–250
Anläggningstillgångar
2009
2010
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
2011
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Eget kapital
Summa skuld och eget kapital
Nyckeltal, %
Vinstmarginal
Kassalikviditet
Soliditet
2012
2012
2011
2010
2009
1 933
907
121
475
237
61
132
1 835
864
126
475
278
0
92
1 867
933
118
474
265
0
77
1 794
881
118
469
225
0
101
1 504
846
140
423
323
0
–228
5 631
2013
838
6 469
6 106 400 000
672
350 000
7 172
6 581
591
7 172
6 978
644
7 622
7 412
El
631
Diesel
8 043
4 880
909
680
5 365
915 250 000
498 200 000
6 778
5 855
911
406
7 172
6 345
948
329
7 622
6 835
980
228
8 043
18,3
62,0
5,7
18,2
65,8
4,3
6,3
60,7
2,8
300 000
150 000
100 000
22,3
89,4
10,3
20,2
71,6 50 000
7,3
0
Energianvändning
Källa: www.svd.se
www.svd.se/naringsliv/sok-foretag/companyInfoKeyFigures.html?companyID=10331986-1
400 000
El
350 000
Diesel
300 000
Värme
250 000
200 000
150 000
100 000
Sparsam körning,
11 000 kWh
Frekvensstyrd vakuumpump, 6 000 kWh
Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
Belysning,
8 000 kWh
Energiproduktion
Värme
Sparsam
11 000
Frekvens
pump, 6
Belysnin
8 000 k
Effektiva
3 000 k
ENERGIFAKTA: Farmarenergi i Eslöv AB
Hur ser marknaden ut?
Vem är en möjlig kund för en närvärmeleverans?
I de flesta närvärmeprojekt är det en större oljeeldad byggnad som ägs av samhället och som behöver en ny värmelösning. Därtill ansluts även mindre
kunder in från närområdet, så som villägare och
affärslokaler. Även om råvarupriset (flis, halm
m.m.) kan anses ganska stabilt och beroende på
kvalité ligga på 20-30 öre/kWh fritt anläggningen,
kommer projektet oftast behöva kunder som är beredda att betala över 70 öre/kWh( + moms) för att
kalkylen ska gå ihop, (se diagram 3, prisutveckling
fjärrvärme).
I dag när elpriserna är förhållandevis låga och
många väljer värmepumpar är det därför svårare
att konkurrera med andra värmekällor och man
måste oftast fundera på om man kan komplettera
affärsidén med andra värden som kan värderas in
i mötet med kunden.
Hur tänker kunden?
Beroende på vem som är kund blir svaret olika men
genomgående är priset på energi den tyngsta orsaken till val av energilösning. Det är inte hela sanningen för oftast är man som kund beredd att betala mer till någon som har hög trovärdighet, anses
tillförlitlig och har hög servicenivå. En kall vinterdag väger tillgänglighet på energi mycket högre än
priset. Arbeta därför med att skapa ett trovärdigt
koncept som ger kunden ett positivt intryck av er
som energileverantör. Detta kan även vara en viktig
del om ni ska svara på en kommuns offentliga upphandling. Ju mer genomarbetat och seriöst svaret
är, desto större chans är det att just ni får uppdraget
att leverera färdig värme.
Andra värden som kunden kan väga in, är en långsiktig lösning med ett stabilt pris. Somliga ser mervärden i projekt som är bra för området och skapar
arbetestillfälle, renare luft m.m. Hitta argumenten
och försök landa i diskussioner med kunden som
inte enbart handlar om lägsta möjliga pris.
Hur får man till ett tillförlitligt avtal?
En viktig del i att få en kalkyl att gå ihop är dock
priset på energi (kr/kWh)och mängden (kWh/år)
som ska levereras. Det är därför viktigt att avtalet
formas så att kalkylen blir mindre osäker för fram-
tida energi priser, både för köpare och säljare. Ett
tips är att försöka styra ersättningen till en fast del
som i huvudsak täcker ränta och avskrivning och en
rörlig del som täcker driftkostnader som flis, arbete
och underhåll. På detta sätt skapas fortfarande ett
incitament för kunden att spara energi men enbart
på marginalen. En ”sparad kWh” påverkar därför
enbart den rörliga delen av priset och man riskerar
inte den del av kalkylen som ligger fast.
Ta hjälp och råd, men fatta egna beslut!
Inför ett större beslut är det alltid klokt att vända sig
till personer som har erfarenhet och råd att ge. Det
kan vara en konsult, tjänsteman eller någon som
har genomfört en snarlik affär.
Dock är det viktigt att ni själva fattar beslut och därför måste ni vara välinformerad/påläst så att riskerna
minimeras. En god entreprenör har förmåga att ta in
information, analysera den och fatta egna beslut.
… tänk på att:
• Är ni en grupp som ska samarbete runt ett projekt.
Börja tidigt med att sätta spelregler för samarbete.
För att inte förlora tid på personer som inte kommer fullfölja kan ett tidigt krav på insatt kapital
vara något som utkristalliserar vilka som verkligen
vill satsa.
• Undersök möjligheten till någon form av stöd, en
bra börja kan vara LRFs medfinansiering för rådgivning, via Energiaffärer på gården.
• För att minska risker ”tänk framåt” vad händer om
kundens energi konsumtion minskar/ökar och är
det en stabil kund? Sätt dig in i kundens framtidsplaner/ekonomi m.m.
• I investeringsögonblicket är det vanligare att man
underskattar en kostnad, se därför till att göra
kalkylen grundligt men ha en beredskap för hur
man ska kunna finansiera en merkostnad.
•Många projekt har en för optimistisk tidsplan för
byggnationen. Planera väl och kommunisera väl
med alla aktörer. Om möjligt koppla tidsplanen
till ett vite för de leverantörer som inte kan hålla
sin del.
•En affärsplan bör också innehålla en riskbedömning. Fundera på vilka risker som går att minimera. Kan en såld kWh kopplas till ett index som
speglar er kostnader?
Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
ENERGIFAKTA: Farmarenergi i Eslöv AB
• En köpt kWh flis är inte samma sak som en såld
kWh värme. Glöm inte att ta med verkningsgradsförluster i panna och kulvert när du gör kalkylen.
• Förvissa dig alltid om det pris som diskuteras är
med eller utan moms. Det kan kännas självklart
men förvånansvärt ofta hör man personer (oftast
konsumenter) kommentera priser och där de har
en bestämt uppfattning om vad priset är per kWh.
Om man frågar om det är med eller utan moms
och de inte kan svara, har de förmodligen inte
en klar bild om priset.
….och slutligen.
Var realist i dina handlingar…
men visionär i dina tankar
Tanken att var mindre beroende av omvärldens
påverkan på energikostnaderna, har för många ett
värde. Därför är längtan att inte enbart skapa värme
utan även el och drivmedel en stark drivkraft.
I dag är det ganska vanligt att många (oftast lite
större) pannor har en förugn som förgasar ved­
ämnena och sedan förbränns gasen i en värme­
panna. Steget är därmed inte långt från att förverkliga drömmen att gör egen el och/eller till och med
eget drivmedel.
Genom att förfina tekniken för förugnen och få
fram enkla system för att rena bort föroreningar
i gasen (kallad syntesgas eller gengas) är det fullt
möjligt att använda gasen för att driva en stationär
kraftvärmeproduktion via en motor eller turbin.
Att producera el och sälja på en öppen marknad
till dagens priser är tyvärr svårt att räkna hem ekonomiskt, men kan du ersätta den el som du köper,
ser kalkylen något bättre ut.
I dag finns det dessutom ett antal andra hinder
i befintliga regelverk och tekniska val, men dessa
hinder är av ”mänsklig karaktär” och inga natur­
lagar,….så vem vet hur ett skogsrikt land som
Sverige kan utveckla framtidens energiförsörjning.
Information och utveckling i andra länder är inte
längre bort än några tangenttryckningar på datorn,
googla er fram och kolla på olika förgasningstekniker.
Fjärrvärmeprisutveckling, öre/kWh (priserna är inkl. moms)
öre/kWh
Småhus
Mindre flerfamiljshus
Större flerfamiljshus
källa: www.svenskfjarrvarme.se/statistik--pris/fjarrvarmepriser/
Se www.gafe.se för fler goda exempel och för erbjudande om energirådgivning inom processledning,
affärsutveckling, teknik och juridik. Se även www.bioenergiportalen.se.
HE 2014-05-20
Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se
Oljepanna, Viessmann 500 kW.
Förbränningsanläggning med intilliggande flislager.
Flisen tippas smidigt ned i behållaren.
Man valde att elda med flis för att anläggningen ligger
så nära samhället.
Torrsubstansen på varje lass flis bestäms med en värmeugn.
På så sätt kan priset sättas utifrån värmevärdet och förbränningen styras.
Två av lantbrukarna har också installerat egna solpaneler som drivs via deras företag.
Askan töms med jämna mellanrum.
Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se