Dag 3, sid 14-15
Transcription
Dag 3, sid 14-15
14 DOKUMENT VIKBO Torsdag 21 oktober 2010 15 Torsdag 21 oktober 2010 Vi fick aldrig veta sanningen bakom flygkatastrofen i Vikbo utanför Köping. Flygvapnets egen presstjänst undanhöll viktig, och för Flygvapnet besvärande fakta och omständigheter i sin information till tidningar. Det framkommer i Bbl/AT:s granskning inför minnesdagen av katastrofen nästa vecka. Haveriorsaken mörkades – identiskt haveri redan före Vikbo-katastrofen Köping. Flygvapnet medgav för sin haverikommission att katastrofen i Vikbo 1960 kunde ha undvikits. Lansenplanet flögs nämligen med felaktig utrustning som upptäckts efter ett identiskt h averi långt tidigare. Fältflygare Uno Magnusson tilläts ändå lyfta med planet, vars reservdelar låg kvar i en låda på flygflottiljen. Axel Andersson, Erik Andersson, Ingegärd Andersson, Lena Andersson, Verner Söderkvist, Gustaf Jonsson och Agne Pettersson räknades in som civila dödsoffer på marken, och kom därför aldrig in i Flygstabens skrämmande statistik för 1960. Det var året då 24 svenska stridspiloter och passagerare omkom i flygkrascher redan före katastrofen i Vikbo, och där den följande månadens tre Lansenhaverier (!) kom att kräva ytterligare tre dödsoffer. Sverige må ha varit nummer tre bland världens militära flygnationer vid den här tidpunkten, men den svenska flygsäkerheten var katastrofal. Ändå har tragedin utanför Köping i femtio år betraktats som slumpartad. Osannolik och en följd av olyckliga omständigheter. Tidningar och andra media har lagt allt fokus på att lyfta fram den otroliga slumpfaktorn. ”En risk på miljonen att ett herrelöst flygplan glider 15 kilometer, studsar och ändrar riktning vid nedslaget och krossar ett boningshus där sju personer har förmiddagskaffe.” Ingen tycks ha läst haverikommissionens rapport efter att den blev tillgänglig. Bärgslagsbladet/Arboga Tidning har 50 år efter händelsen letat fram haverirapporten ’’ Andra haverier med flygplanet Lansen tor de icke ha förorsakats av just det fel som var för handen i Vikbo olyckan. Bärgslagsbladet och Dagens Nyheter efter vilseledande information från Flygstabens pressdetalj som ger en helt annan bild av katastrofen. Det finns nämligen flera hänvisningar till ett tidigare flyghaveri med identisk orsak, och som vid den här tiden föranlett såväl flygförbud som beslut om modifieringar av felaktig utrustning på Flygvapnets Lansenplan. Det handlar om en Lansenkrasch utanför Kalmar den 12 juni 1959, kusligt likt den som kom att inträffa i Vikbo, 16 månader senare: n Båda Lansenplanen testades med extra bränsletank under flygkroppen. n Båda Lansenplanen hade cirka 25 minuters flygtid fram till motorstopp. n Bränslemätarna i båda planen indikerade felaktigt full tank trots att de tömts. n Båda övergivna flygplanen hamnade i herrelös glidflykt och ”vaggade” genom luften innan de slog ned i bebott område. n I Kalmar slog Lansenplanet ned i marken och studsade rakt in i en ladugård. FÖRSTA TESTET MISSLyCKADES. Juni 1959, första testet med Lansenplan utrustat med extratank för bränslepåfyllning. Det fungerade inte. Planet störtade och studsade... rakt in i ladugårdstaket på en bondgård norr om Kalmar. Piloten överlevde fallskärmshoppet, och bonden som fanns i ladugården undkom utan skador. Han lär dock ha blivit ordentligt överraskad, och chockad, när Lansenplanet slog ned. Men en av bondens kvigor träffades och dödades. BILDER: fLYGVAPNETS HAVERIKOMMISSION n I Vikbo slog Lansenplanet ned i ett stenröse på en åker, ändrade riktning och studsade in i en ladugård. förbud för jaktversionen av Lansen, J32B, med extratank tills vidare. Sedan skiljer sig haverierna åt: n I Kalmar dödades en kviga i ladugården, men en vettskrämd bonde hann ta skydd. n I Vikbo dödades sju människor när Lansenplanet, efter att ha träffat ladugården, med våldsam kraft studsade in i ett boningshus. Det var major Sven-Erik Lange som var pilot vid Kalmarhaveriet. Han fick motorstopp under en provflygning med jaktversionen av Lansen, J32B, som för första gången utrustats med en ext ra bränsletank monterad under flygplanskroppen. Bränsleöverföringen, som tidigare skett endast från vingtankar till den så kallade kroppstanken, skulle nu testas även från extratanken. Det fungerade inte och motorn ”dog”. Major Lange gjorde tre misslyckade försök att starta om motorn innan han hoppade. Haveriet medförde Andra modeller av Lansen tilläts dock fortsätta flyga med extratank, trots att Flygvapnets egen haverikommission snabbt fann olycksorsaken till haveriet i Kalmar. Det var det nya bränslekopplingssystemet som fallerade. Planets ”huvudtank”, kroppstanken, tömdes på allt sitt bränsle, drygt 1600 liter, utan att det märktes på bränslemätaren som under hela flygningen indikerade ”full tank” . När sedan mätaren slog över till ”tom tank” på några sekunder var det omöjligt att pumpa in mer bränsle från extratanken till jetmotorn. Motorn stannade. Bränsletanken drabbades av så kallad ”hopsugning”. Motorn får bränsle via en kroppstank, och i takt med förbrukningen ska mer bränsle föras över till kroppstanken. Antingen från vingtankar eller, som testades i det här fallet, extratanken. Men här fungerade inte teknikernas konstruktion med extratank. Det blev problem med lufttillförsel, blockerat tryck och bränslefyllda tryckluftsledningar. När kroppstanken inte fick någon påfyllning sögs tankens invändiga gummiduk ihop, en ”hopsugning”. Därmed var major Lange vid spakarna under premiärturen över Kalmar chanslös att starta om motorn. Det var även piloten Magnusson när han 16 månader senare tilläts flyga ett Lansenplan som enligt den tekniska rapporten till haverikommissionen ”i viss grad övertankats”. I kombination av extratank och oförändrat bränslesystem drabbades planet av flyghaveri. Flygvapnets chefer tog därmed en kalkylerad risk. Förbudet att flyga med extratank på jaktversionen av Lansen kvarstod visserligen, men att koppla på en extratank till attackmodellen av Lansen accepterades. Det framkom aldrig till medierna efter haverierna, men var givetvis känt i militära flygkretsar. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG FRÅN HAVERI I KALMAR TILL KATASTROF UTANFÖR KÖPING 12 juni 1959 Första testet Flygvapnet testflyger för första gången ett Lansenplan, J32, med extra bränsletank. Men bränslet når inte fram till motorn som slocknar, och piloten tvingas överge planet över Kalmartrakten. Planet studsar in i en ladugård när det störtar. 13 juni 1959 19 augusti 1959 16 september 1959 Förbjuds Saabförslag ”Modifiera” Haverikommissionen föreslår att flygning med extratank på flygplan J32 B (bilden intill) förbjuds i avvaktan på vidare prov. Saab föreslår i en rapport till haverikommissionen att en ext ra luftledning från tankluftssystemet införs till kroppstanken på J32B. Tekniska ledamoten föreslår att Saabs modifiering införs på alla Lansen flygplan, typ 32 A, B och C. FOTO: SAAB 21 mars 1960 2 april 1960 7 juni 1960 20 augusti 1960 ”Kartlägg” Tidsfrist Tillåts Godkänns Reservdelar levereras - men blir kvar i lådorna Extra tank Haverikommission vill se en noggrann kartläggning av bränslesystemets funktion. Flygförvaltningen utfärdar order om modifiering på flygplan 32 av Lansen. Den ska ske senast sex månader efter leverans (!) av materiel. Modifieringen tillåts utföras ute på flygflottiljer. Saab meddelar att modifiering eliminerar risken för ”hopsugning”, och föreslår att modifieringen godkänns. Första leveransen av reservdelar för att modifiera Lansenplanen anländer till F6 i Karlsborg. Men i brist på tid och utrymme blir ”reservdelarna” tills vidare kvar i lådorna. Nästa leverans till F6 kommer en månad (22 november) efter katastrofen i Vikbo. Extratank nr 122 (600 liter) monteras den här dagen på fältflygare Magnussons A32 Lansen (bilden) som senare kommer att haverera. Åtta flygningar med extratanken sker dock utan problem fram till olycksdagen. 19 september 1959 6 oktober 1960