Dag 2, sid 16-17

16 dokument vikbo
Onsdag 20 oktober 2010
17
Onsdag 20 oktober 2010
Herrelöst Lansenplan krossade deras liv
F
ältflygare Uno Magnusson hade
lämnat Karlsborg bakom sig, passerat över Vänern, gjort en sväng
upp mot Arvika innan Lansenplanet efter drygt 20 minuter närmade sig
Kopparberg.
Han skulle egentligen inte ha varit i luften den här morgonen, men hans överordnade kapten Ignell vid F6 i Karlsborg hade
givit order om en väderspaning för att utröna möjligheten att senare under dagen
skicka upp unga flygelever, trots det halvdana vädret.
Kapten Ignell hade förtroende för sin
förste fältflygare som han tyckte var erfaren, lugn och sansad – om än lite långsam.
Uno Magnusson hade rutin efter tretton
år av flygning där han bokförts för totalt
2 096 timmar. 478 av dessa timmar hade
han suttit i en A32 Lansen och nu skulle han snart kunna räkna in ytterligare 40
minuter.
Chefsmekanikern Lundgren ansåg flygplanet vara i gott skick och det var ”B-servat” dagen innan. Dessutom var just det
här planet kompletterat med en särskild
extratank med bränsle som monterats under flygplanet. Allt tycktes vara helt okey
när värnpliktige Nilsson hade tankat Lansen ”Blå K” fullt inför starten.
Fram till Kopparberg bjöd inte flygningen
på någon överraskning.
Kamrer Gösta Persson hörde ljudet och
blickade ut genom sitt kontorsfönster vid
Kopparbergs verkstad. Han såg hur flygplanet flög lågt i det mulna vädret innan
det försvann söderut.
Men kort därefter inträffade varje pilots
mardröm – att flygplansmotorn inte får
bränsle, och jetmotorn blir tyst.
Piloten Magnusson hade inte sett något
varningstecken på bränsleproblem, och
tvingades snabbt ta ett beslut. Ingen flygare överger lättvindigt sitt flygplan som representerar miljonvärden, och hans alternativ bestod i att ta sig till ett flygfält i närheten eller att försök få igång motorn.
Magnusson gav upp båda de sistnämnda alternativen, utnyttjade överskottsfarten och tog upp planet till 2 000 meter.
Manövern i luften uppmärksammades av
skogsarbetaren Karl Rutger Jansson som
drack sitt förmiddagskaffe tre kilometer
norr om Näverkärrets station.
Han såg Lansenplanet stiga brant från
ganska låg höjd och försvinna upp genom
molntäcket med ett ”starkt tjutande ljud”.
Han förvånades av att det våldsamma
motorbuller som brukar komma sekunder
efter snabb stigning denna gång uteblev.
Fältflygare Magnusson anropade hemmaflottiljen:
”Filip Blå 3, motorstopp, jag måste hoppa norr om Köping någonstans”.
”Norr om Köping” upprepade han.
”Har fällt huven...”.
När han sköt ut sig från Lansenplanet
såg han inte marken för det tjocka molntäcket. Men han var medveten om att
SUNNE
SKINNSKATTEBERG
SKEDVISJÖN
KOLSVA
RAMSBERG
ARVIKA
SUNDÄNGE
LINDESBERG
FELLINGSBRO
KÖPING
KOLSVA
KÖPING
KARLSTAD
GRUMS
VÄSTLANDASJÖN
ARBOGA
ÖREBRO
HJÄLMAREN
VÄNERN
ASKERSUND
SJÖTORP
TÖREBODA
KARLSBORG
MOTALA
VÄTTERN
’’
24 MINUTER I LUFTEN. Piloten Uno Magnusson flög Lansenplanet
A32 med numret 32196 i 24 minuter över Vänern och Värmland
innan motorn fick haveri. KARTA: ANETTE NARFSTRÖM
Det har slagit ned ett
plan i Vikbo och alla är
döda. Din mamma är
här i Hagalund.”
Gertrud Åkerlund
landskapet där nere var skogstäckt och
glest befolkat.
Kalle Wievegg vid Spaboda i Västra Skedvi,
som också hade kafferast, hörde en explosion ”som en krevadpistol” ovanför molnen, ovanför Högsjön.
Det var Magnussons utskjutning han
hörde och några minuter senare såg han
en fallskärm med en person driva hårt åt
väster under fallet mot marken. Kalle hörde flygplanet, men såg det inte. Han såg
heller inte var piloten landade.
Vid Agnar Söderströms Diversehandel i
Eriksberg såg affärsbiträdet Per Vestlund,
17 år, flygplanet genom fönstret.
”Egendomligt att det flyger så lågt”,
tänkte han när planet tycktes vagga fram
med vingarna.
Planet fortsatte sin glidflykt söderut och
passerade ett annat trösklag som också
drack förmiddagskaffe i ett kök i Haga,
norr om Västlandasjön.
Allan Eriksson var en av dem som hörde planet flyga över dem på låg höjd, och
de fem personerna i trösklaget rusade alla
ut på gårdsplanen. Därmed kom de att
TRAGEDINS TIMMAR OCH MINUTER
09.50
KOPPARBERG
följa planet under dess sista minut mot
katastrofen.
Ute på Västlandasjön satt Sven Wilhelm
Gustavsson och fiskade. Planet flög 200
meter från honom, med ett ”brusande”
ljud, och fortsatte på låg höjd över sjön.
Han såg förvånat hur Lansenplanet slog
ned i skogen bortom den sydöstra stranden, hur en eldkula syntes och ett stort
svampliknande moln steg mot himlen.
Anna Andersson hade sagt nej tack till påtår, hon ville istället ut till bryggstugan
och göra färdigt tvätten.
Hon tog med sig en termos och en kaffekopp – och beslutet räddade hennes liv
när det herrelösa flygplanet krossade boningshuset och dödade samtliga sju personer runt köksbordet.
Inne i bryggstugan hörde hon den fruktansvärda smällen, kröp ihop med händerna över huvudet och trodde att den lilla stugan skulle falla över henne. När hon
vågade sig ut möttes hon förödelse och
knaster från brinnande, söndertrasade
aluminiumdetaljer. Inget mänskligt ljud
hördes. Ingen s­ krek, ingen ropade.
Flygbränslet brann på många ställen
längs en kilometerlång brandgata som
flygplanet plöjt. Det brann vid den första
nedslagsplatsen där planet ändrat riktning
på stenar som släkten Anderssons förfäder på gården på 1920-talet under stenrensning av åkern valt att inte ta bort. Det
brann vid den andra nedslagsplatsen, ladugården, som fått taket avskalat – och
så brann det totalförstörda boningshuset,
och en närliggande stuga.
09.51
Godsägare Ingvar Söderberg på Västlandaholm tre kilometer väster om sjön hade
hört smällen, sett rökmolnet och kastat
sig i bilen tillsammans med hjälpredan
Sandor Havay. De var inte först till Vikbo, där fanns redan länsskogvaktare Helge Eriksson och hans assistent som jobbat
inne i skogen strax intill. Anna Andersson
hade tagit stöd mot skogvaktarens axel och
runt omkring dem rådde förödelse och utspridda, svårt brända och ännu brinnande kroppar. Ingvar Söderberg identifierade Erik Andersson som var minst bränd,
innan han tog sig upp till den brinnande
ladugården och släppte ut djuren.
En chockad Anna berättade att ”...alla
suttit i köket, och alla var döda”.
Nu gick larmen i bygden till polis, brandkårer och räddningskårer.
Vidden av katastrofen trädde fram.
Anna fördes till grannarna Åkerlunds i
Hagalund, där Gertrud lyfte telefonen och
ringde till Annas son Rune Andersson i
Köping.
– Din mamma är här, Rune. Det har
slagit ned ett flygplan i Vikbo och alla är
döda.
FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG
09.52
09.54
bröllopsfoto återfanns. I ruinerna efter Vikbo
gård återfanns det gamla och efter katastrofen
svedda bröllopsfotot med Axel och Anna
Andersson.
09.58
BRÄNDER. Brandmännen från Köping fick hjälp av kollegor från Kolsva att släcka av bränderna.
Flygbränslet ”duschade” markerna över mer än ett halv kilometer. fOTO: TAGE bERGGREN/vlt
10.00
10.30
10.45
11.10
”Det tjuter”
”Det störtar i sjön”
Explosion
Pilot i mosse
Larmet går
SK 16 spanar Pilot hämtas
Chockbesked
Lantbrukare Len­
nart Eriksson,
Laksta i Väst­
ra Skedvi, håller
på att tanka sin
traktor ute på
gården. Ser och
hör planet kom­
ma över över hu­
vudet, det ”tju­
ter förskräck­
ligt”.
Karl Georg Pettersson gräver vid
sitt torp i Fröänge alldeles norr
om Västlandasjön. Han hör ett
”underligt” ljud, ser ett flyg­
plan likt ett segelflygplan i glid­
flykt komma på cirka 200 me­
ters höjd. Det förlorar höjd. ”Det
kommer att störta i Västlanda­
sjön”, tror han. Han ser planet
fortsätta över sjön, nära stran­
den vid Sundänge.
Lantbrukare Karl Pet­
tersson ute på gården
i Mossbo, någon kilo­
meter från Vikbo, hör
ljudet av ett flygplan,
tycker det låter som
en ”flygande tunna” .
Han hör ett hackande
ljud, hör en explosion,
följt av flera knallar
och springer till Vikbo.
Det brinner för fullt.
Piloten driver
med sin fall­
skärm in över
en liten tjärn,
Högsjön, och
han styr mot en
mindre mosse.
Nedslaget blir
mjukt.
Brandkåren i Kö­
ping och rädd­
ningskåren lar­
mas. Sju minuter
senare går larmet
vid brandkåren i
Kolsva. Lansen­
planet har mejat
ned skogen under
störtningen.
Tornet på F1 i Väs­
terås får beske­
det från F6 i
Karlsborg om att
ett flygplan have­
rerat ”i närheten
av Köping”. En
SK 16 som redan
är i luften ser en
brand och anger
läget.
Rune Andersson mår
Första rap­
inte bra och stan­
porten från
nar hemma från job­
olycks­
bet. Han hör redan vid
platsen.
10-tiden sirener hem­
Sju döda.
ma i Köping och und­
rar vad som hänt. Se­
nare ringer telefonen:
”Det har slagit ned ett
plan i Vikbo och alla är
döda. Din mamma är
här i Hagalund”.
FOTO: ULF ENEROTH
FOTO:
HAVERIKOMMISSIONEN
Magnusson har
brett ut sin fall­
skärm för att
snabbare upp­
täckas. En spa­
nande SK 16
ser fallskär­
men, och pilo­
ten hämtas av
en helikopter
och flygs till F1
i Västerås.
7 döda
11.30
Lugnande sprutor
Rune hämtar sin chockade
mor Anna i Hagalund och
åker till Bro skola för att
hämta brorsdottern Inger,
åtta år. Efter att mor Anna
och flickan fått lugnan­
de sprutor på läkarstatio­
nen i Kolsva skjutsar Rune
dem hem till sin bostad i
Köping. Sedan beger han
sig åter till Vikbo gård och
förö­delsen.