Kulturella och kreativa Blekinger på rapporten

Kulturella och
kreativa Blekinger på
rapporten
Kristina Engdahl
Kultur och fritid
Region Blekinge
Sommaren 2012
Innehållsförteckning
Inledning
1
Metod
1
Bakgrund
2
Kulturella och kreativa näringar
2
Kulturella och kreativa näringars utveckling
2
Blekinges resa
3
Kreativa Blekinge
4
Kulturella och kreativa näringar
5
Kvantitativ studie
6
Andelen arbetsställen
6
Antal företag i de kulturella och kreativa näringarna uppdelad på delområde
6
Antalet arbetsställen redovisat per storleksklass
7
Värdesystem
8
Omsättning
9
Kartläggning av projekt
10
Informations- kommunikations- och mediaindustrin i Södra Sverige
10
Blekinge UPP
10
Repslageriet på Lindholmen
10
NP.XP NetPort Experience
11
ICT Blekinge
12
Moving Media Southern Sweden
12
ICT Blekinge 2 - BICT 2
12
Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön
12
Regional samverkan kalla kriget ubåt
13
Försvunnen - En films effekt på tillväxt
13
SSIB – Såddfinansering och spelutveckling för innovativa företag i Blekinge
13
Revystad Karlshamn
14
Pilgrimsvägen Blekinge
14
Expandera XL
14
Proof of Conceptmetoder för Kulturella och Kreativa näringar
15
HandiCraft Blekinge
15
Slutsats
16
Bilaga
17
Referenser
23
Inledning
Den här rapporten är en kartläggning av vad Region Blekinge har gjort sedan 2007 för att stötta de
kulturella och kreativa näringarna. Den innefattar en redogörelse över projekt kopplade till
kulturella och kreativa näringar som Region Blekinge har stöttat ekonomiskt. Med i kartläggningen
finns branscher som t.ex. turism, media, och design.
Förutom kartläggningen av de olika projekten innehåller även rapporten en analys av kulturella och
kreativa näringar i Blekinge och hur de har utvecklats sedan Sofie Åbergs rapport Kreativa Blekinge
från 2008. Rapporten kommer att innehålla en jämförelse med Ågrens kvantitativa studie för att få
fram ett index på vad projekten inom de kulturella och kreativa näringarna kan ha gett för
tillväxten både inom dess egen näring men även för tillväxten i regionen.
Kulturella och kreativa näringar är idag en viktig del av en regions tillväxt och utveckling. Genom
den teknologiska utvecklingen har massproduktion av kultur möjliggjorts och den har bidragit till att
försäljning av kulturella varor har ökat. Där det finns en hög kreativitet finns det också en
ekonomisk tillväxt. Kulturella och kreativa näringar bidrar till denna utveckling genom kompetens,
inspiration, produkter och upplevelser1.
Region Blekinges arbete med kulturella och kreativa näringar är väl förankrat i regeringens
handlingsplan från 2009 för att ”utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och
kreativa näringar”. Tanken med handlingsplanen var bland annat att utveckla samarbetet mellan
kultur och näringslivet. Planen sträcker sig från 2009 till 2012 och omfattar 73 miljoner kronor.
Handlingsplanen består av nio deluppdrag, bland annat rådgivning till företag, ledarskap och
arbetsorganisation samt kompetensutveckling2. Projektet Proof of Concept för Kulturella och
kreativa näringar har bland annat finansierats med pengar från den nationella handlingsplanen.
Även EU har rekommenderat att samarbetet mellan kultur och näringsliv ska öka. Under perioden
1999-2003 var den ekonomiska tillväxten i Europa 17,5 % medans den ekonomiska tillväxten inom
kulturella och kreativa näringar var på 19,7 %. Detta visar att näringen är vital för Europas
utveckling3.
Metod
I rapporten kommer det redovisas statistik som är taget från Statistiska centralbyråns (SCB)
företagsregister över arbetsställen. Statistiken kommer att jämföras med Ågrens tidigare rapport
och därför har samma parametrar valts ut.
Ågren valde att använda sig av en modifiering av regionförbundet Östsams modell som de tog fram
under KRUT-projektet 2008-2010. Modellen har delat in den kreativa sektorn i fyra delar:
turism/rekreation/sport, media/digitalt, konst/design samt kulturarv/informationshantering. Dessa
fyra huvudområden är i sin tur indelade i flera delområden.
Rapporten kommer även använda sig av Ågrens värdesystem där man delar upp kulturella och
kreativa näringar efter funktion: materialproducent, kreatör, reproduktion, distribution eller
utbildning/stödfunktion. Funktionerna kan till en viss del vara beroende av varandra.
1
Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken.
Moberg, Stefan (våren 2011). Kulturella och Kreativa Näringar (KKN).
3
KEA European Affairs (2006). The Economy of Culture in Europe
2
1
Bakgrund
Kulturella och kreativa näringar
När man talar om kulturella och kreativa näringar är det viktigt att förstå att dessa är näringar med
stora variationer av företag och att dessa företag behöver främjas på olika vis. Det finns både varuoch tjänsteproduktion inom näringen, de är vissa som skapar unika verk medan andra
massproducerar kultur.
Det finns även variationer i de olika företagens affärsstrategi. Antingen har företagen ett
vinstintresse, så kallad kommersiell affärsstrategi. Eller så har de en konstnärlig affärsstrategi där
verksamheten är i fokus och inte den ekonomiska avkastningen.
Företag kan även skiljas från att vara kreatörs- eller entreprenörsdrivna företag. I de kreatörsdrivna
företagen är det de personliga egenskaperna och talangen som står i fokus. De är ofta solo- eller
småföretag. Tillskillnad från kreatörsdrivna företag kan entreprenörsdrivna företag vara stora
företag där verksamheten innebär att kommersialiserar andras kreativitet och produktion.
Beroende på om sysselsättningen står för själva skapandet eller kringverksamheter som
reproduktion, distribution, försäljningen och utbildning med mera så finns det skillnader.
Det finns även åtskillnader beroende vart i värdekedjan man befinner sig. Från att vara i centrum,
den konstnärliga kärnan, till någon av de omgivande cirklarna, kulturella näringar, kulturbaserad
näring och övriga samhället.
Sammanfattningsvis kan det hävdas att alla dessa företag med olika förutsättningar och behov lite
lättsamt buntas ihop till en och samma näringsgren. Detta kan skapa problem då alla dessa olika
företag måste främjas på olika vis4.
Vad som likaså kännetecknar kulturella och kreativa näringar är att den utmärks av en
blandekonomi. Offentliga myndigheter, kommersiella företag och civilsamhällets olika
organisationer arbetar sida vid sida och stärker på så sätt varandra. Det förekommer även
blandekonomin inom den egna organisationen. Ett företag kan finansieras av allmänna medel,
försäljning på marknaden och ideellt arbete. Detta kan ställa till besvär då dessa företag inte passar
in i existerande affärsstrategier och kan därmed inte få det stöd eller förutsättningar som de
behöver5.
Kulturella och kreativa näringars utveckling
Under de senaste åren har de kulturella och kreativa näringarna kommit i fokus både när det gäller
dess ekonomi och de satsningar som görs för näringen. Kulturen har bland annat genomgått en
förändring och har spridit sig till nya sammanhang 6.
För det första vill nya sektorer komma samman med kultur. Ett tydligt exempel på detta är
dataspel. Kulturutskottet har bland annat hållit ett riksdagsseminarium om datorspelsmediet som en
”kulturyttring”.
För det andra så har gränserna suddats ut. Idag är exempelvis dataspel förlagor till nya filmer och
böcker och vice versa.
Det tredje sammanhanget är att gränsen mellan producent och mottagare har blivit otydligare. Idag
kan konsument själv bestämma när, var och hur kulturen ska konsumeras i och med att det är
möjligt att lagra filmer, texter, musik och tv-dramer.
För det fjärde har kultur blivit en fråga om ekonomisk tillväxt. I en rapport från EU-kommissionen
sägs den kulturella och kreativa sektorn omsätta 654 miljarder euro år 2003 7. I
4
Nielsén, Tobias & Stenström, Emma (2010). Gungor och Karuseller- Om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar.
Ibid.
6
Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken.
7
Ibid
5
2
PricewaterhouseCoopers (PwC) rapport Global Entertainment and Media Outlook 2011-2015 utläses
en fortsatt tillväxt på 6,5 % inom kulturella och kreativa näringar i hela världen8.
Det femte argumentet är att kultur har blivit ett viktigt värde när städer, regioner och länder vill
profilera sig. Därför är det vanligt att kulturella och kreativa näringar tas med i många regioners
tillväxtprogram.
Det femte argumentet får stöd från Richard Florida som myntade begreppet ”den kreativa klassen”
vilket innebär att den kreativa klassen anses stå för de mest värdefulla innovationer och för denna
klass måste det skapas rätt förhållanden. Förhållandena är tron på talang, teknik och tolerans (”3
T:n”) för att kunna skapa en ekonomisk tillväxt9.
De kulturella och kreativa näringarna har således fått en stor betydelse för framtida
utvecklingsstrategier.
Blekinges resa
Region Blekinges fokus inom kulturella och kreativa näringar har främst legat inom digitala medier,
turism och stödstrukturer.
Bland annat har man arbetat med Proof of Concept, vilket är ett projekt där ett redan utvecklat
affärskoncept för produkter och tjänster inom Blekinge tekniska högskolas (BTH) kompetensområde
testas på företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Projektet är ett samarbete mellan
Region Blekinge, BTH och NetPort och hoppas skapa nya företag och arbetstillfällen inom de
kulturella och kreativa näringarna. På sidan 15 finns det mer om Proof of Concept.
Regionen är även engagerade Media evolution vars syfte är att göra södra Sverige till en ledande
innovationsmiljö inom mediabranschen.
Region Blekinge har också varit med och grundat Generator Sverige som är en intresseorganisation
med utgångspunkt i en vilja att främja entreprenörskap, innovationsanda och kreativitet arbete för
att gynna tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna 10.
Blekinge är även en stark region när det gäller spelindustrin. NetPort i Karlshamn har som inriktning
digitala medier och logistik/intelligenta transportsystem (ITS). År 2003 utsågs NetPorts Mötesplats
Karlshamn till nationell Mötesplats av KK-stiftelsen. Mötesplatsen hade som uppdrag att stimulera
tillväxten inom svensk datorspelsindustrin. För tillfället pågår också projektet SSIB – Såddfinansering
och spelutveckling för innovativa företag i Blekinge. Projektet vill stärka och utveckla Blekinges
spelindustri.
Region Blekinges satsningar på de kulturella och kreativa näringarna finns i flera strategiska
dokument:
Regionala utvecklingsprogrammet – ”Blekingestrategin”
Kulturpolitisk strategi – ”Nya ansikten”
Blekinges regionala kulturplan
Regionala tillväxtprogrammet - ”Tillväxt Blekinge”
Region Blekinges arbete med näringen får stöd i OECD Territorial Rewiews över Småland-Blekinge.
Serien, som kom ut 2012, innehåller analyser och politisk vägledning för att stärka den regionala
utvecklingspolitiken och styrningen. OECD lyfter bland annat regionens stora natur- och
kulturtillgångar som en resurs som bör marknadsföras bättre. Genom att marknadsföra sig som en
attraktiv region får man tillgång till en mer välkvalificerad och företagsam arbetsmarknad. Blekinge
med sitt rika natur- och kulturliv innehållande kusten, vildmarken, faunan, floran, det rena och
8
PWC (juni 2011). Global Entertainment and Media Outlook 2011-2015.
Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken.
10
Generator Sverige.
9
3
klara vattnet gör regionen till en av de hälsosammaste i Europa. Genom att marknadsföra detta kan
man få fler att stanna eller flytta till regionen och på så sätt öka tillväxten 11.
I Blekinge arbetade år 2010 5 687 personer, varav 3 440 varr män och 2 247 var kvinnor, inom
kulturella och kreativa näringar. Företagen inom näringen hade en omsättning på 5 121,7 miljoner
kr.
I Europa år 2009 arbetade 3,6 miljoner inom de fem viktigaste kulturella sektorerna, vilket
motsvarar 1,7 % av den totala sysselsättningen. Den högsta andelen fanns i de nordiska länderna
med de lägsta var i Portugal, Rumänien och Turkiet 12.
Kreativa Blekinge
Sofie Åberg fick i uppdrag av Region Blekinge att skriva en rapport om kulturella och kreativa
näringar i Blekinge för att se vilka förutsättningar som fanns. Rapporten var färdig i januari 2008
och ligger till grund för denna rapport.
Åberg valde att dela in de kulturella och kreativa näringarna enligt regionförbundet Östsams modell
i
fyra
huvudområden:
turism/rekreation/sport,
media/digital,
konst/design
samt
kulturarv/informationshantering. Dessa fyra huvudområden innehåller i sin tur ett antal
delområden. Den största gruppen inom näringen var då sport, turism, digital mjukvara, spel samt
dataservice.
När indelningen istället var efter funktion var nästan hälften kreatörer inom sin yrkesgren. Den näst
största gruppen var distributörer.
Vid tiden för Åbergs rapport fanns det även 660 föreningar som kunde kopplas till kulturella och
kreativa näringar. Av dessa bestod hälften av sportföreningar och cirka 15 % är föreningar som
kunde härledas till historiska platser eller hus.
Enligt Åberg fanns det även sammanlagt 169 profiler, kurser och program från grundskolenivå upp
till vuxenutbildningar som kan kopplas till de kulturella och kreativa näringarna. De allra flesta av
dessa var kurser13.
Delar av det resultat som Ågren kom fram till i den kvantitativa studien kommer att jämföras med
siffror från 2010 för att få ut ett värde av vad projekten som Region Blekinge har stöttat kan ha
gett.
Jämförelsens resultat kan även förklaras på andra sätt än Region Blekinges arbete med de kulturella
och kreativa näringarna. Som exempel kan det även bero på konjunkturen, andra organisationers
satsningar inom kulturella och kreativa näringar samt den tekniska utvecklingen.
11
OECD Territorial Rewiews Småland-Blekinge.
Eurostat (2011). Cultural Statistics.
13
Åberg, Sofie (januari 2008). Kreativa Blekinge. Region Blekinge.
12
4
Kulturella och kreativa näringar
För att kunna jämföra resultaten från Åberg undersökning kommer denna kvantitativa studie utgå
från samma definitioner och indelningar. Åbergs modell utgick från regionförbundet Östsams modell
som var indelad i fyra huvudområden: turism/rekreation/sport, media/digital, konst/design och
kulturarv/informationshantering. Dessa delades sedan vidare in ett antal delområden som kan
utläsas nedan.
Turism, Rekreation &
Media & Digitalt
Sport
• Tidningar/Tidskrifter
• Mjukvara/Spel/Dataservice
• TV/Reklam
• Reklam
• Film/Video
• Foto
• Sport
• Djur/Natur/Friluftsliv
• Turism
Konst & Design
Kulturarv &
• Mode/Design
• Konst/Konsthantverk
• Litteratur
• Artister/Sång/Musik/Dans
• Teater/Festivaler
• Arkitektur
Informationshantering
• Museum
• Bibliotek/Info.hantering/
Arkiv
• Historiska
platser/byggnader/Hus
5
Kvantitativ studie
Andelen arbetsställen
I Blekinge år 2010 fanns det 2 451 arbetsställen som kunde kopplas till de kulturella och kreativa
näringarna, vilket var 17 % av den totala andelen arbetsställen i Blekinge. Det är inte enbart den
kreativa kärnan, med dess kreatörer, utan även kringverksamheter som butiker, industrier och
sportverksamhet med flera som är inräknade.
Sedan Åbergs rapport har SNI-nummerna ändrats vilket kan påverka antalet arbetstillfällen inom
kulturella och kreativa näringar. Detta kan ha en vis inverkan på jämförelsen mellan siffrorna från
2010 och de siffror som Åberg fick fram år 2007.
Delas arbetsställena in i huvudområden går det att utläsa att turism/rekreation/sport,
media/digital och konst/design står för cirka en tredjedel var av den totala andelen arbetsställen
som är verksamma i de kulturella och kreativa näringarna. Kulturarv och informationshantering står
enbart för 5 % av arbetsställena inom näringen.
Andel arbetsställen som är verksamma i de
kulturella och kreativa näringarna
5%
31%
Kulturarv, Info. Hantering
32%
Turism, Rekreation, Sport
Media, Digitalt
Konst, Design
32%
Antal företag i de kulturella och kreativa näringarna uppdelad på delområde
I diagram nummer två ser vi antal företag i de kulturella och kreativa näringarna uppdelad på
delområde. Det största delområdet är sport tät följt av artister, teater och musik med mera samt
mjukvara, spel och dataservice.
I en jämförelse med siffrorna från 2007 har den största ökningen skett inom mode och design följt
av tidningar och tidskrifter.
Djur, natur och friluftsliv har med de nya SNI-nummerna kommit in under delområdet sport och har
därför noll i 2010 siffror.
Den största minskningen har annars skett inom delområdet turism.
6
Antal företag i den kulturella och kreativa
näringen uppdelad på delområde
År 2007
År 2010
394
402
Sport
Djur, Natur, Friluftsliv
48
0
Turism
302
237
87
Tidningar, Tidskrift
166
Mjukvara, Spel, Dataservice
324
39
TV, Radio
80
Reklam
152
196
48
60
Film, Video
78
75
Foto
230
Mode, Design
Konst, Hantverk
75
315
102
145
162
Litteratur
275
Artister, teater, musik mm.
335
32
30
32
28
Arkitetur
Bibliotek, arkiv
Museum
365
12
10
Antalet arbetsställen redovisat per storleksklass
I Blekinge finns det många enmansföretag inom de kulturella och kreativa näringarna. 1649 stycken
är enmansföretagare utan anställda och 565 stycken har 1-4 anställda. Det finns 9 företag, som kan
kopplas till kulturella och kreativa näringar, som har mellan 50-249 anställda.
Antal arbetsställen redovisat per
storleksklass
Antal arbetsställen redovisat per storleksklass
1649
565
0
1-4
125
103
9
0
5-9
10-49
50-249
250<
7
Värdesystem
Eftersom typen av företag inom kulturella och kreativa näringar kan variera är det intressant att
dela in arbetstagarna i ett värdesystem. Värdesystemet beskriver roller och funktioner som är
nödvändiga för de kulturella och kreativa näringarna, som material, tjänster, marknadsföring och
andra stödfunktioner. Systemet synliggör var värden uppstår och tillförs. Detta värdesystem bygger
regionförbundet Östsams modell som togs fram under KRUT-projektet och indelningen är efter
funktion14:
Material: Instrument, verktyg, rekvisita, digital hårdvara.
Kreatörer: Författare, artister, skådespelare, designers, festfixare, gatukonstnärer.
Reproduktion: Tryckerier, glasbruk, inspelningsstudios, webbar, digital mjukvara,
massmedia.
Distribution, agenter, arrangörer: återförsäljare, postorder och näthandel, konserter,
utställare, gallerister.
Utbildning, stöd, bevarande: skolor, studieförbund, universitet, bibliotek, arkiv, museer,
konstsamlare
Att göra en saklig jämförelse med Åbergs resultat är inte möjligt då Åbergs grunder till indelning
inte är kända.
Diagrammet visar att i Blekinge finns den största andelen inom kreatörer där 49 % är verksamma.
Inom denna grupp finns bland annat grafisk designverksamhet, artister och översättning.
Kreatörerna är delvis beroende av de andra funktionerna.
Däremot finns de enbart 5 % inom reproduktion. I gruppen ingår bland annat bokbindning, tryckning
samt ljudinspelning. Det är enbart inom media och digital samt konst och design som reproduktion
är aktuellt.
Värdesystem
Andel arbetsställen efter funktion
21%
13%
5%
Stöd/Utbildning/Bevarande
Reproduktion
12%
Distribution/Agenter/Arrangör
Kreatörer
Material
49%
14
Lundkvist, Claes (2009) Undersöka, förankra, utveckla kreativa sektorn. Regionförbundet Östsam
8
Omsättning
Omsättningen är uträknad efter arbetsställen och efter deras SNI-nummer från SCB. Diagrammet
nedan är uträknat på både fem och fyra siffrigt SNI-nummer. Detta kan medföra att visa branscher
inte kommer med och att visa branscher som inte ska vara med kommer med. Valet av fem och fyra
siffrigt SNI-nummer är på grund av att inom visa branscher finns det färre än tre företag och då är
deras omsättning sekretessbelagt. Resultatet kan ändå ses som en tydlig antydan.
Av den totala omsättningen på 5 121,7 miljoner kr är det delområdet mode och design som har den
största omsättningen. Mode och design var även det delområde som hade öka med flest företag
enligt tabell nummer två. Inom mode och design finns exempelvis butikshandel, tillverkning av
köksinredning samt inredningsarkitektverksamhet.
Minst omsättning har bibliotek och arkiv. Enligt tabell nummer två hade även bibliotek och arkiv få
arbetsställen och därför är omsättningen inte anmärkningsvärd. Återigen har djur, natur och friluft
hamnat under sport.
Sport som hade flest företag enligt tabell nummer två, hamnar inte lika högt när det gäller
omsättningen. Sportens omsättning är 342,2 miljoner kr, vilket gör dem till den sjätte högsta
omsättningen inom kulturella och kreativa näringar.
Omsättningen uppdelad på delområde
Omsättning miljoner kr
Sport
Djur, Natur, Friluftsliv
342,2
0
Turism
279,5
Tidningar, Tidskrift
591,6
Mjukvara, Spel, Dataservice
1055,1
TV, Radio
202,5
Reklam
Film, Video
411,1
38
Foto
157,9
Mode, Design
1166,1
Konst, Hantverk
115,2
Litteratur
213,3
Artister, teater, musik mm.
Arkitetur
Bibliotek, arkiv
Museum
545,7
21,5
6,7
90,5
9
Kartläggning av projekt
Informations- kommunikations- och mediaindustrin i Södra Sverige
Projektet Informations- kommunikations- och mediaindustrin i Södra Sverige (MICT) pågick mellan
förste januari 2007 till den siste mars 2008, i samspel med ett liknade projekt i Skåne.
Syfte var en förstudie för att analysera mobila företagstjänster, rörliga medier samt
programvaruproduktion eftersom dessa bedömdes vara tillväxtområden som kunde ha en stor
betydelse för Blekinges framtid.
Projektet ville också studera regionalt samspel, kunskapsuppbyggnad, klusterexpansion samt
innovationsflöde. Målet för förstudien var att göra Blekinge och Skåne till en ledande utvecklingsoch tillväxtmiljö för tjänster som byggde på ICT i informationssamhället.
Förstudien har, tillsammans med Skåne, lett fram till projektet Moving Media Southern Sweden.
Region Blekinge har beslutat att finansierade med 700 000 kr. Projektet är ännu inte avslutat.
Blekinge UPP
Projektet Blekinge UPP var till en början ägt av Landstinget Blekinge men efter att Region Blekinge
tog över Musik i Blekinge från landstinget blev Region Blekinge ägare av projektet. Blekinge UPP
genomfördes under tre år mellan 2008-2011.
Blekinge UPP syfte var att öka entreprenörskapet och sysselsättningen inom upplevelseindustrin i
Blekinge genom nätverkande och genom att arbeta crossmedialt med musik, film och ung
kommunikation.
Målet var att Blekinge skulle bli en utvecklingsmiljö för produkter och tjänster inom film, musik och
ung kommunikation. Projektet skulle även bidra till ekonomisk, kulturell, social och personlig
tillväxt inom upplevelseindustrin.
Blekinge UPP arbetade med tre fokusområden: coaching, mötesplatser och nätverk. Genom att
arbeta med coachande förhållningssätt och kompletterande coaching och rådgivning med tjänsteoch konceptutveckling, mentorskap och affärsutvecklingsinsatser ansåg projektet att de hade
lyckats förändra attityder och fått den personliga och professionella utvecklingen att öka.
Det andra fokusområdet var mötesplaster och cirka 120 sådana aktiviteter har genomförts under
projektets gång. Efterhand blev de mer konkreta och praktiskt inriktade.
Tanken med nätverk var att bilda nätverk kring uppmärksammade behov. Under projektet startades
tre nätverk: Kreatör, Crew och Filmare i Blekinge, varav det sista nätverket finns kvar.
Projektets indikatorer uppfylldes och bland annat startades 15 nya företag och 61 nya
arbetstillfällen. Blekinge UPP har haft flera samarbeten med andra projekt, bland annat NP.XP
NetPort och Kulturkraft Syd.
Efter projektets slut kom projektet fram till att det finns en potential i Blekinge för
entreprenörskap och tillväxt inom kulturella och kreativa näringar. Det finns många aktörer inom
näringen som inte ser sig själv som företagare och som inte får det stöd som de behöver. Genom att
bredda begreppet entreprenörskap och finna aktörer med helhetssyn och tillväxtkopplingar som kan
samarbeta nära andra företagsfrämjande aktörer kan man fortsätta stimulera och utveckla de
kulturella och kreativa näringarna.
Region Blekinge har gått in med 3 191 056 kr.
Repslageriet på Lindholmen
Projektet Repslageriet på Lindholmen ägdes av Varvshistoriska Föreningen i Karlskrona och pågick
mellan januari 2008 till augusti 2011. Syftet med projektet var att fortsätta och fördjupa
10
utvecklingsarbetet med repslageriet på Lindholmen, inriktat till att göra det till ett besökmål med
stor attraktivitet.
Det var också viktigt att projektet ledde till en hållbar utveckling och sysselsättning av
repslageriverksamheten. Detta uppfylldes dels genom en ökad tillverkning och försäljning av
sjömansarbeten. Försäljningen sker även på Marinmuseum i Karlskrona.
Projektet syftade även till att vidhålla och utveckla kunskapen kring repslageri och segelmakeri.
Inledningsvis hoppades projektet på att starta en lärlingsutbildning men den fick tyvärr läggas ner
efter ett år.
Till sist var det även viktigt att skapa professionella nätverk, både nationella och internationella,
inom både repslageri och segelmakeri. Genom projektets gång har man haft samarbeten med bland
annat Litorina folkhögskola, Marinmuseum, repslagarmuseet i Älvängen och Westerbergs repslageri i
Norrköping. Internationellt har det skapats kontakter med ett repslageri i Slovakien samt
hampaleverantörer i Ungern.
Målet för projektet var att öka besöksnäringen i Blekinge och på så sätt skapa fler arbetstillfällen.
Under projektet hade repslageriet cirka 3-4000 besökare per år, en siffra som har goda
utvecklingsmöjligheter.
Ett annat mål var att kunna visa repslageriets förändring under de tre seklen som banan var i drift,
1700-, 1800- och 1900-talet. Målet var även att kunna utföra olika tillverkningsmetoder på ett
sanningsenligt sätt. Idag kan besökare förstå hela processen för att tillverka ett rep samt se den
tekniska utvecklingen genom olika sekel.
Ytterligare ett mål var även att åstadkomma en långsiktig plan för repslageriverksamheten för att
kunna utvidga visningsverksamheten i kombination med genomförande av olika utvecklingsprojekt.
Projektet såg möjligheter att göra hela Lindholmen till ett unikt besöksmål där besökaren får aktivt
lära sig och uppleva vår marina historia.
Projektet har kunnat genomföras inom de angivna ekonomiska ramarna med en finansiering på 1 012
571 kr från Region Blekinge.
NP.XP NetPort Experience
Ägare och utförare för NP.XP NetPort Experience var NetPort Karlshamn och projektet varade under
två och ett halvt år mellan april 2008 till september 2010. Projektet fokuserade på digitala
upplevelser och hade fem fokusområden:
– Kreativ Affärsutveckling
– MAD Studio: syftet var att skapa en testmiljö där det virtuella mötte det reella och på så sätt
utveckla nya affärer inom ramen för digitala upplevelser. Under projektets gång utvecklades en
studio i Tripel Helix anda. Studion har använts av alla aktörer inom projektet.
– Point to Point: syftet var att initiera nätverk och utforska nya modeller för positionering inom
digital upplevelser. Ett nationellt nätverk har skapats ur detta. Det har även varit träffar och
konferenser inom ämnet.
– Serious Games: syftet var att utveckla och arbeta fram tillväxtkoncept där spelen utgör mer än
underhållning. Inom detta ämne har man samarbetat med BTH och Landstinget Blekinge för att se
vilken möjlighet det finns för spel inom både fysisk och psykisk rehabilitering.
– Center for Creative Industry: syftet var att stimulera och arbeta fram en mötesplats där
innovationsklimatet bidrar till nya arbeten och företag inom den digitala upplevelseindustrin. Detta
har automatiskt lyckats genom att de andra aktiviteterna har varit lyckade.
Målet var att tillföra 50 nya jobb och 10 nya företag. Istället generade projektet 84 nya jobb och 12
nya företag, vilket kan ses som en indikator på ett lyckat projekt.
Region Blekinge har gått in med 1 300 000 kr.
11
ICT Blekinge
Projektägare och koordinator för ICT Blekinge var TelecomCity och i fokus var att utveckla, bredda,
implementera TelecomCitys inriktningen mot mobila tjänster med prioritering på ökad samverkan
kring utbildning och forskning samt kunder och nationella och internationella partners. Men även
satsningar på att förbättra integrationen genom att stärka toleransnivån kring samverkan med andra
länder och kulturer.
Syfte med projektet var att bidra till en starkare samverkan mellan regionala, nationella och
internationella aktörer, starkare innovationsstrategier och en långsiktig kompetensförsörjning för
att skapa sysselsättning och tillväxt i regionen.
Målet var 200 nya arbetstillfällen och 15 nystartade företag. Vid den senaste lägesrapporten från
maj 2010 till oktober 2010 hade 16 nya företag startats och 117 arbetstillfällen skapats. Projektet är
ännu inte avslutat.
Region Blekinge har gått in med 3 850 000 kr och projektet är ännu inte avslutat.
Moving Media Southern Sweden
Moving Media Southern Sweden (MMSS) var ett mediakluster och en medlemsorganisation vars syfte
var att samla och stärka satsningar inom mediebranschen i södra Sverige. Verksamhetens mål var att
undanröja hinder och skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och starkare
innovationsstrukturer genom att driva dialoger, inspirera och synliggöra nya möjligheter i
mediebranschen. Det övergripande målet var att skapa 250 nya arbeten och 40 nya företag.
Vision var att södra Sverige skulle bli en av världens ledande miljöer för innovation och nyskapande
entreprenörskap inom området rörlig bild för digitala medier.
MMS var ett av fem projekt som samordnades i södra Sverige för att göra den delen av landet
internationellt ledande inom forsknings-, innovations-, och tillväxtmiljö för mobil kommunikation
och rörlig bild. Dessa fem projekt uppkom under 2007/2008 och gällde under en treårsperiod och
kunde därmed samverka och stärka varandra. De fem projekten var: ICT Skåne, ICT Blekinge, MMSS,
NetPort.experience och Invest in MICT.
Projektet MMSS ägdes av Näringslivsutveckling Region Skåne men drevs av den ideella föreningen
MMSS, där Region Blekinge är medlemma. Region Blekinge gick in med 600 000 kr.
Projektet MMSS lever vidare och heter idag Media Evolution.
ICT Blekinge 2 - BICT 2
Karlskrona kommun var ägare av projektet BICT 2 som startade juni 2009. Bakgrunden till projektet
var den stora arbetslösheten som fanns bland personer med IT- och telecomkompetens. Det fanns
en rädsla att dessa skulle lämna regionen och därmed leda till ”Brain Drain”.
Syftet var därför att etablera samverkans- och innovationsstrukturer som skulle stimulera de
arbetslösa och uppsagda som hade kommersialiserbara idéer att utveckla idéerna och starta egna
företag. ICT Blekinge hade även som syfte att stimulera TelecomCity-företag och andra IT-företag i
Blekinge till att knoppa av kommersialiserbara idéer och koppla samman dessa idéer med erfarna
arbetslösa IT entreprenörer.
Målet var 200 nya arbeten och 20 nya företag.
Region Blekinge beslutade att finansiera med 1 500 000 kr och projektet är ännu inte avslutat.
Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön
Målet med Förstudie entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön var undersöka möjligheterna
angående entreprenörskap kring kulturarvet i Blekinge i samverkan med Region Blekinge, länets
kommuner, skolor, fortbildningsorganisationer, entreprenörer, företag, ideella föreningar med
flera.
12
Syftet med förstudien var att undersöka möjligheterna för ett projekt som skulle lyfta fram ett
antal kulturarvsplatser baserat på fem genomtänkta teman, arkitektur, försvarshistoria,
industrihistoria, kulturlandskap samt dansktiden, som kulturhistoriska och turistiska besöksmål och
tillvarata och utveckla natur- och kulturarv av nationellt och internationellt intresse. Satsningen var
tänkt att stärka ett antal företag och entreprenörer att arbeta med kulturarv med fokus på
upplevelser och aktiviteter samtidigt som en långsiktig hållbar struktur för att befrämja
turismdriven tillväxt skapades.
Projektets mål vara att öka antalet besökare, främja regionens sysselsättning och tillväxt samt
skapa förutsättningar för en långvarig hållbar förvaltning av kulturarvet i regionen genom att
involvera regioner i länder kring Östersjön. Ett annat delmål var att skapa projekt finansierade av
EU med utgångspunkt från den kunskap som tas fram.
Region Blekinge gick in med 44 806 kr och förstudien ägdes av Länsstyrelsen i Blekinge. Projektet
vidtog aldrig utan slutade vid förstudien.
Regional samverkan kalla kriget ubåt
Regional samverkan kalla kriget ubåt var en förstudie som syftade till att ta reda på de faktiska
förutsättningarna till samarbete med parter inom och utom region Blekinge för att skapa ett unikt
besöksmål som gagnar hela södra Sverige. Marinmuseum som ägde projektet hade blivit erbjudna att
överta ubåten Neptun och gör den till en museiubåt.
Målet med förstudien var således att fastställa tänkbara samarbetsobjekt inom sex stycken
projektdelarna samt möjligheten att försöka finna och definiera ytterligare samarbetsobjekt inom
projektet.
Dessa mål uppfylldes och under projektperioden har ett flertal modeller för samarbeten med olika
parter tagits fram, formuleringar av bland annat miljö- och jämställdhetsmål samt analyser av
syfte, mål och möjligheterna att tillföra värde i besöksnäringen.
Projektet som förstudien utredde kommer vara en del i den nya ekonomiska tillväxt som kulturella
och kreativa näringar utgör. Ubåtsmuseet, som planeras stå klart sommaren 2014, är ett steg i att
gå från klassisk industri till tjänste- och upplevelseindustrin. Projektet tro sig ha återbetalat
regionsfinanserna inom tio år genom indirekta intäkter som hotell, restaurang, camping och
detaljvaruhandel.
Region Blekinge har gått in med 99 249 i förstudien.
Försvunnen - En films effekt på tillväxt
De Karlskronabaserade filmarbetarna Mattias Olsson och Henrik JP Åkesson påbörjade skapandet av
filmen ”Försvunnen” våren 2005. Filmen utspelade sig i Blekinge och projektets syfte var att skapa
effekter på regional utveckling genom att nyttja den potential som uppstod kring filmen
”Försvunnen”.
Målet var att öka Blekinges attraktion, inriktat inflyttning, företagsetablering samt turism, genom
att involvera privata och offentliga verksamheter till parallella aktiviteter kopplat till filmen. Som
exempel var världspremiären av filmen i Karlskorna och skådespelarna i filmen har ställt upp på
diverse marknadsföringssammanhang vilket har genererat reklam för Blekinge.
Projektet anses som lyckat och det finns framtida planer på att filmatisera en bästsäljande roman i
länet.
Region Blekinge finansierade med 93 038 kr och projektet ägdes av Karlskrona kommun.
SSIB – Såddfinansering och spelutveckling för innovativa företag i Blekinge
Ägare av projektet SSIB är Blekinge Business Incubator (BBI). Tanken med projektet är att Blekinge
ska kraftsamla sig och profilera sig i den framväxande spelindustrin. Projektets syfte är att stärka
regionen inom två områden:
-
Utveckla och tillvarata de möjligheter som finns för såddfinansering till innovativa företag.
13
-
Utveckla en professionell spelinkubator med en process som kan säkerställa att
spelutvecklingen blir ett framträdande område på arbetsmarknaden i regionen.
Ett mål är att Blekinge med sitt innovationssystem ska tillvarata och attrahera sådd-kapital i
tillväxtbolagens tidiga faser samt att bolagen inom BBI ska vara väl förberedda samt effektivt kunna
utnyttja såddfinansiering för att generera tillväxt. Det andra målet är att inom 2-5 år ska det ha
etablerats 10 – 15 mindre spelbolag med 2-7 anställda.
Projektet är pågående och beräknas vara slut sista juni 2014. Region Blekinge har beslutat att
finansiera med 6 000 000 kr.
Revystad Karlshamn
Revystaden Karlshamn var ett ettårigt projekt som Karlshamn kommun ägde vars syfte var att
utveckla besöksnäringen inom Blekinge genom att sätta Karlshamn på kartan som en revystad.
Syftet var att på så sätt skapa nya arbetstillfällen inom bland annat hotell-, restaurang-,
evenemangsbranschen samt inom det övriga näringslivet. Målet var att göra Blekinge attraktionsoch konkurrenskraftig.
För att uppnå målen genomfördes projektaktiviteter som:
-
Projektmöten.
-
Utveckling av samverkansmöjligheter för att främja lokal och regional turismutveckling.
-
Utveckling av samverkanskoncept för revysatsningen 2012.
-
Utveckling av 5-års plan för Revystaden Karlshamn.
-
Resultatsammanställning, uppföljning och utvärdering.
Region Blekinge finansierade projektet med 100 000 kr.
Pilgrimsvägen Blekinge
Pilgrimsvägen Blekinge startades i december 2010 hade som syftet att utveckla den pilgrimsväg som
bland annat redan går genom Skåne till att även omfatta Blekinge. Målet för projektet var således
att stödja den lokala besöksnäringen genom att vara ett hälsofrämjande besöksmål, skapa ett
utvecklingsengagemang på landsbygden i Blekinge samt involvera 50 företag och 100 deltagare.
Projektet skulle bland annat kartlägga en lämplig sträckning och kringservice i form av mat, boende
med mera för Pilgrimsvägen Blekinge samt utveckla broschyrmaterial och webbstruktur för
projektet.
Region Blekinge gick in med 250 000 kr i projektet som ägdes av Svenska kyrkan – Lunds
domkyrkoförsamling och är ännu inte slutfört.
Expandera XL
I designprojektet Expandera XL ligger fokus på att skapa tillväxt i små och medelstora företag med
hjälp av ett medvetet designarbete. Fokus ligger även på att skapa fler och starkare designföretag i
regionen. Ägare av projektet är Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID).
Projektets aktiviteter är design och affärsutveckling i trettio företag i tjänstebranschen och
experimentellt utvecklingsarbete i sex arbetsgrupper i gränssnittet mellan digital visualisering och
interaktion.
Målet är bland annat att göra företag medvetna om design som ett processverktyg för utveckling,
att minst 12 nya företag startas i regionen som arbetar kommersiellt med designutveckling samt att
påbörja arbetet med att positionera ett nationellt operativt centra för visualisering och
metodutveckling.
Region Blekinge har gått in med 750 000 kr och projektet gäller mellan den första augusti 2011 till
den sista december 2013.
14
Proof of Conceptmetoder för Kulturella och Kreativa näringar
Genom att använda sig av ett redan utvecklat affärskoncept för produkter och tjänster inom BTH:s
kompetensområde vill projektet testa dessa affärskoncept på kulturella och kreativa näringar och
på så sätt skapa tillväxt i regionen.
Projektet vänder sig till aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna som vill testa sin idé, få
hjälp att utveckla prototyper samt att utveckla kompetens och erfarenhet av affärsförutsättningar
inom näringen. Detta ska på lång sikt skapa nya företag och arbetstillfällen inom de kulturella och
kreativa näringarna.
Ägare för projektet är Region Blekinge och det beräknas sluta den sista december 2012. Region
Blekinge har gått in med 347 100 kr.
HandiCraft Blekinge
Det pågående HandiCraft Blekinge har som syfte att få slöjdare och konsthantverkare och dess
potential som en del av besöksnäringen samt att slöjd och konsthantverk på ett naturligt sätt ska
finnas representerad i den offentliga och privata miljön.
Målet är att slöjdarna och konsthantverkarna ska kunna leva på sin talang, blir lätta att hitta och
besöka samt att dessa aktörer ska samverka med varandra och skapa nya upplevelser och produkter
som kan paketeras och erbjudas.
Målet är även att skapa fler försäljningsställen och kvalitetssäkra de som redan finns.
För att uppnå dessa mål innehåller projektet aktiviteter som till exempel seminarier,
slöjdarregister, filmtrailer och vepor samt ”kick off”.
Projektet avslutas sista december 2014 och Region Blekinge har beslutat att finansiera med 450 000
kr.
15
Slutsats
Sedan år 2007 har Region Blekinge arbetat aktivt med de kulturella och kreativa näringarna.
Näringarna har fått en stor betydelse för regional, nationell och internationell tillväxt. Nummer
finns en nationell handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna och näringarna finns ofta
med i regioners tillväxtsstrategier, så även i Regions Blekinges tillväxtstrategi.
I Blekinge fanns det år 2010 5 687 personer och 2 451 arbetsställen som arbetade inom och med
kulturella och kreativa näringar. För arbetsställena är detta en ökning med 18 % sedan Åbergs
rapport. Sammanlagt har Region Blekinge gått in med 19 637 820 kr i de 16 redovisade projekten.
I kartläggningen av projekten framgår vilka huvudområden som regionen har arbetat mest med och
inom vilka huvudområden det skulle kunna arbetas mer med. Matrisen nedan visar att media och
digitalt är det huvudområde som har fått störst fokus. Av dessa har några projekt samarbetat med
Skåne för att göra södra Sverige till en av världens ledande miljöer för innovation och nyskapande
entreprenörskap inom området rörlig bild för digitala medier.
Det huvudområde som har haft minst fokus är konst och design. Av alla projekt är det egentligen
enbart tre projekt som har haft fokus på konst och design, HandiCraft Blekinge, Revystad Karlshamn
samt Expandera XL. Detta är ett område som behövs arbetas med mer i framtiden för att få
regionen attraktiv. Med attraktivitet kommer fler människor stanna och återvända till regionen och
på så sätt ökar tillväxten och sysselsättningen.
Projekt
NP.XP NetPort Experience
Blekinge UPP
Repslageriet på Lindholmen
Regional samverkan kalla
kriget ubåt
Moving Media Southern
Sweden
ICT Blekinge
HandiCraft Blekinge
Revystad Karlshamn
Försvunnen- En films effekt
på tillväxt
Expandera XL
Pilgrimsvägen
Proof of Concept metoder
för Kulturella och Kreativa
näringar
ICT Blekinge 2
Förstudie entreprenörskap
och kulturarv runt Östersjön
SSIB
Information,kommunikationoch mediaindustrin i Södra
Sverige
Turism,
Rekreation,
Sport
Media,
Digital
Konst,
Design
Kulturarv,
Informationshantering
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
16
Åberg la i sin rapport fram fyra exempel på lämpliga projekt för utveckling av den kreativa sektorn:
behov och åtgärder, entreprenörskap och kreativitet, digitala plattformar samt forskning.
Behov och åtgärder går ut på att skapa förstudie med hjälp av regionala projektmedel. Åberg
menade att det var lämpligt med någon sorts uppstartasaktiviteter som till exempel en
föreläsningsserie och/eller seminarium.
Entreprenörskap och kreativitet, i alltifrån allmänheten till utbildning i skolor
kompetensutveckling för företagare. Även utbildning inom studieförbund och förening.
och
Digitala plattformar är att skapa mötesplatser för personer inom kulturella och kreativa näringar där
man kan utbyta erfarenheter, idéer och kunskaper med mera.
Forskning och då gärna i samverkan med andra regioner genom EU:s sjunde ramprogram, vilket ger
stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden.
Matrisen nedan visar hur de 16 projekten passar in i Åbergs exempel för att utveckla den kreativa
sektorn. Nästan alla projekt handlar om entreprenörskap och kreativitet genom att projekten vill
kompetensutveckla företag, organisationer, personer med flera.
Däremot är regionen dålig på forskning. För tillfället finns det inget projekt som forskar inom sjunde
ramprogrammet. ICT Blekinge har emellertid haft som inriktning att öka samverkan kring forskning
om mobila tjänster.
Av de 16 projekten finns det fyra förstudier och sex projekt som arbetar/arbetade med digitala
plattformar.
Alla projekt täcker på så sätt något av de fyra exempel för utveckling av kreativa sektorn men det
behövs fler projekt som fokuserar på forskning för att fullt kunna utveckla de kulturella och kreativa
näringarna.
Projekt
NP.XP NetPort Experience
Blekinge UPP
Repslageriet på Lindholmen
Regional samverkan kalla
kriget ubåt
Moving Media Southern
Sweden
ICT Blekinge
HandiCraft Blekinge
Revystad Karlshamn
Försvunnen- En films effekt
på tillväxt
Expandera XL
Pilgrimsvägen
Proof of Concept metoder
för Kulturella och Kreativa
näringar
ICT Blekinge 2
Förstudie entreprenörskap
och kulturarv runt Östersjön
SSIB
Information,kommunikationoch mediaindustrin i Södra
Sverige
Behov och
åtgärder
Entreprenörskap
och kreativitet
X
X
X
Digitala
Forskning
plattformar
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
17
X
X
Bilaga
Arbetsställen efter bransch, SNI-nummer och värdesystem
TURISM/REKREATION/SPORT
VÄRDESYSTEM
Sport
32300 Tillverkning av sportartiklar
Material
33190 Reparation av annan utrustning
Material
33200 Installation av industrimaskiner och -utrustning
Material
46491 Partihandel med sport- och fritidsartiklar
Material
47641 Specialiserad butikshandel med sport- och fritidsartiklar utom cyklar och båtar
Material
47642 Specialiserad butikshandel med cyklar
Material
47789 Övrig specialiserad butikshandel
Material
47915 Postorderhandel och detaljhandel på Internet med sport- och fritidsutrustning
Material
85510 Sport- och fritidsutbildning
Stöd
92000 Spel- och vadhållningsverksamhet
Distribution
93112 Drift av golfbanor
Kreatör
93113 Drift av motorbanor
Kreatör
93114 Drift av trav- och galoppbanor
Distribution
93119 Drift av sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar
Distribution
93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet
Stöd
93191 Tävling med hästar
Kreatör
93199 Övrig sportverksamhet
Stöd
93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet
Stöd
Djur/Natur/Friluftsliv
85510 Sport- och fritidsutbildning
Stöd
91040 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat
Kreatör
93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet
Stöd
93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet
Stöd
Turism
49320 Taxitrafik
Kreatör
49390 Annan landtransport av passagerare
Kreatör
50101 Reguljär sjötrafik över hav och kust av passagerare
Kreatör
50102 Reguljär sjötrafik över hav och kust av gods
Kreatör
50301 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare
Kreatör
50302 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare
Kreatör
50401 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods
Kreatör
50402 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods
Kreatör
51102 Icke reguljär lufttransport av passagerare
Kreatör
51212 Icke reguljär lufttransport av gods
Kreatör
55101 Hotellverksamhet med restaurangrörelse
Distribution
55102 Drift av konferensanläggningar
Distribution
55103 Hotellverksamhet utan restaurangrörelse
Distribution
18
55201 Vandrarhem
Distribution
55202 Stugbyverksamhet m.m.
Distribution
55300 Camping
Distribution
55900 Annan logiverksamhet
Distribution
79110 Resebyråverksamhet
Distribution
79120 Researrangemang
Distribution
79900 Turist- och bokningsservice
Distribution
82300 Arrangemang av kongresser och mässor
Kreatör
93210 Nöjes- och temaparksverksamhet
Kreatör
MEDIA/DIGITAL
VÄRDESYSTEM
Tidningar/tidsskrifter
18110 Tryckning av dagstidningar
Reproduktion
18121 Tryckning av tidskrifter
Reproduktion
47621 Butikshandel med tidningar och tidskrifter
Distribution
58131 Dagstidningsutgivning
Kreatör
58132 Annonstidning
Distribution
58140 Utgivning av tidskrifter
Distribution
58190 Annan förlagsverksamhet
Reproduktion
63910 Nyhetsservice
Material
63990 Övriga informationstjänster
Material
74203 Press- och övrig fotografverksamhet
Kreatör
90030 Litterärt och konstnärligt skapande
Kreatör
Mjukvara/Spel/Datorservice
18200 Reproduktion av inspelningar
Reproduktion
46510 Parithandel med datorer, programvara och kringutrustning
Material
58210 Utgivning av dataspel
Kreatör
58290 Utgivning av annan programvara
Kreatör
62010 Dataprogrammering
Kreatör
62020 Datakonsultverksamhet
Kreatör
62090 Andra IT- och datatjänster
Kreatör
TV/Radio
47430 Butikshandel med ljud- och bildanläggningar samt videoutrustning
Material
59110 Produktion av film, video och TV-program
Kreatör
59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning
Reproduktion
60100 Sändning av radioprogram
Distribution
60200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet
Distribution
61100 Trådbunden telekommunikation
Reproduktion
Reklam
18130 Grafiska tjänster före tryckning
Reproduktion
58132 Annonstidningsutgivning
Distribution
19
73111 Reklambyråverksamhet
Kreatör
73112 Direktreklamverksamhet
Distribution
73119 Övrig reklamverksamhet
Kreatör
73120 Mediebyråverksamhet och annonsförsäljning
Kreatör
74102 Grafisk formgivning
Kreatör
Film/Video
59110 Produktion av film, video och TV-program
Kreatör
59120 Efterproduktion av film, video och TV-program
Kreatör
59130 Film- och videodistribution
Distribution
59140 Filmvisning
Distribution
59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning
Reproduktion
77220 Uthyrning av video- och dvd-filmer
Distribution
Foto
26700 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning
Material
33130 Reparation av elektronisk och optisk utrustning
Material
47782 Butikshandel med fotoutrustning
Material
74201 Porträttfotoverksamhet
Kreatör
74202 Reklamfotoverksamhet
Kreatör
74203 Press- och övrig fotografverksamhet
Kreatör
74204 Fotolaboratorieverksamhet
Reproduktion
KONST/DESIGN
VÄRDESYSTEM
Mode/Design
18122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker
Reproduktion
18130 Grafiska tjänster före tryckning
Reproduktion
18140 Bokbindning och andra tjänster i samband med tryckning
Reproduktion
23130 Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas
Kreatör
28230 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning
Material
31011 Tillverkning av kontors- och butiksmöbler
Material
31012 Tillverkning av kontors- och butiksinredningar
Material
31021 Tillverkning av köksmöbler
Material
31022 Tillverkning av köksinredningar
Material
31090 Tillverkning av andra möbler
Material
46440 Partihandel med glas och porslin, rengöringsmedel
Distribution
46470 Partihandel med möber för hemmet
Distribution
46499 Partihandel med övriga hushållsvaror
Distribution
46731 Partihandel med virke och andra byggmaterial
Distribution
47591 Butikshandel med möbler för hemmet
Distribution
47593 Butikshandel med glas, porslin och andra bosättningsvaror
Distribution
58190 Annan förlagsverksamhet
Reproduktion
74101 Industri- och produktdesignverksamhet
Kreatör
74102 Grafisk designverksamhet
Kreatör
20
74103 Inredningsarkitektverksamhet
Kreatör
82990 Övriga företagstjänster
Reproduktion
95240 Reparation av möbler och heminredning
Material
Konst/konsthantverk
23410 Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar
Kreatör
23709 Huggning, formning och slutlig bearbetning av sten för prydnadsändamål
Kreatör
25500 Smidning, pressning, prägling och valsninga av metall
Kreatör
32120 Tillverkning av smycken och andra guld- och silversmedsvaror
Kreatör
32130 Tillverkning av bijouterivaror
Kreatör
32400 Tillverkning av spel och leksaker
Kreatör
47772 Butikshandel med guldsmedsvaror och smycken
Distribution
47783 Butikshandel med konst; galleriverksamhet
Distribution
Litteratur
17230 Tillverkning av skrivpapper, kuvert o.d.
Reproduktion
18122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker
Reproduktion
18140 Bokbindning
Reproduktion
32990 Diverse övrig tillverkning
Reproduktion
47610 Specialiserad butikshandel med böcker
Distribution
47622 Specialiserad butikshandel med kontorsförbrukningsvaror
Distribution
47789 Övrig specialiserad butikshandel
Distribution
47913 Postorderhandel och detaljhandel på Internet med böcker och andra mediavaror
Distribution
47914 Postorderhandel och detaljhandel på Internet med datorer och annan elektronisk utrustning
Distribution
58110 Bokutgivning
Distribution
58120 Publicering av kataloger och sändlistor
Distribution
74300 Översättning och tolkning
Kreatör
82110 Kombinerade kontorstjänster
Kreatör
82190 Kopiering, dokumentsammanställning och andra specialiserade kontorstjänster
Kreatör
Artister/Sång/Musik/Dans/Teater/Festivaler
26800 Tillverkning av magnetiska och optiska medier
Material
32200 Tillverkning av musikinstrument
Material
46432 Partihandel med ljud- och bildanläggningar samt videoutrustning
Distribution
46433 Partihandel med inspelade band och skivor för musik och bild
Distribution
46521 Partihandel med elektronikkomponenter
Distribution
47595 Butikshandel med musikinstrument och noter
Distribution
47630 Specialiserad butikshandel med inspelade och oinspelade band och skivor för musik och bild
Distribution
59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning
Reproduktion
85521 Kommunala kulturskolans utbildning
Stöd
85522 Övrig musik-, dans- och kulturell utbildning
Stöd
90010 Artistisk verksamhet
Kreatör
90020 Stödtjänster till artistisk verksamhet
Stöd
90030 Litterärt och konstnärligt skapande
Kreatör
21
90040 Drift av teatrar, konserthus o.d.
Kreatör
93290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet
Stöd
Arkitektur
71110 Arkitektverksamhet
Kreatör
KULTURARV/INFORMATIONSHANTERING
VÄRDESYSTEM
Museum
91020 Museiverksamhet
Stöd
91030 Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter
Stöd
Bibliotek/Arkiv
91011 Biblioteksverksamhet
Stöd
91012 Arkivverksamhet
Stöd
22
Referenser
Eurostat (2011). Cultural Statistics.
Generator Sverige. http://generatorsverige.se/regioner/blekinge. Hämtat: 10/6-12
KEA European Affairs (2006). The Economy of Culture in Europe
Lundkvist, Claes (2009) Undersöka, förankra, utveckla kreativa sektorn. Regionförbundet Östsam
Moberg, Stefan (våren 2011). Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). På uppdrag av KLYS
Nielsén, Tobias (2009). Kulturens ekonomi och kreativa näringar- drivkrafter och konsekvenser för
kulturpolitiken.
Nielsén, Tobias & Stenström, Emma (2010). Gungor och Karuseller- Om utveckling av företag i
kulturella och kreativa näringar.
OECD Territorial Rewiews Småland-Blekinge (2012).
PWC (juni 2011). Global Entertainment and Media Outlook 2011-2015.
Statistiska centralbyråns (2010) Arbetsställen efter bransch och SNI-nummer.
Statistiska centralbyråns (2011) Omsättning per bransch i Blekinge.
Åberg, Sofie (januari 2008). Kreativa Blekinge. Region Blekinge.
23