TRE ÅR TILL?

Transcription

TRE ÅR TILL?

OSQLEDAREN #4 2012/2013
TRE ÅR TILL?
Processen för rektorsvalet är i full gång, och i sommar vet vi om
Peter Gudmundson får leda KTH i tre år till. Men vad gör egentligen
rektor? Osqledaren har följt med under en helt vanlig dag.
sid 16–21
DESSUTOM: FRÅGA FYSIKERN-BONANZA JÓN GNARR SPEXIGT BLANDAREN 150 ÅR BAR-HYFS
HUR JÄMSTÄLLT ÄR KTH? GAME OF THRONES-PEPP KALENDER PULSKLOCKETEST OL GÖR: SU/DSV
BBDO EHRENSTR ÅHLE
UPPDRAG: FÅ IGÅNG SVERIGES STÖRSTA VÄG.
Här kryper Sara och
förbättrar samhällets
resursutnyttjande.
En olycka har stoppat trafiken på Essingeleden.
Vägen som normalt klarar 160 000 fordon per dygn är avstängd.
Din utmaning: få igång trafiken och laga bron så fort som möjligt.
Scholarships for
projects and internships abroad
I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets
resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och
företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa
sinnen för.
Erasmus Placement in Europe
KTH can offer Erasmus placement scholarships to
help finance internships or degree projects at a
company or an organization in an EU/EEA/acceding
country (not your home country). The scholarship
covers a period from 3–12 months and all nationalities are welcome to apply. This is a good opportunity
to get experience from working life as well as from
a foreign country!
Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?
Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.
Applications can be submitted throughout the year,
as long as there are scholarships left.
www.kth.se/student/utlandsstudier
Field Studies in a developing
country (MFS/FS)
KTH students have the opportunity to gain a twomonth scholarship in order to undertake field studies
in developing countries. The field studies should
result in a report on Bachelor’s or Master’s level. Both
Swedish and international students are welcome to
apply. In 2012, approximately 50 KTH students took
the chance to get this valuable experience.
T2
Deadlines: 15 February, 15 April and 15 November.
Your energy shapes the future.
//ledare
att granska är
att bry sig
K
årobligatoriet
avskaffades för snart tre år sedan.
Tänk vad tiden går fort. Hursomhelst – sedan dess har THS
gått igenom något av en personlighetsförändring. Man har haft en otroligt mycket större anledning att inte bara skapa ett
större mervärde för sina medlemmar, utan
också att kommunicera vad man gör bättre.
Bland annat har man anställt en arvoderad
kommunikationschef på heltid, och THS
har tvingats fundera över hur man faktiskt
uppfattas av gemene student – huruvida
ens kommunikation är bra eller anus. Det
här – mer självdistans och självreflektion –
är såklart bra.
Samtidigt har under den här tiden
även Osqledarens roll skiftat fokus. När du
själv får välja om du ska vara kårmedlem
eller ej, och det är THS som har ansvaret
att visa att man gör bra saker, minskar
vikten i att Osqledaren har en slags Janne
Josefssonsk attityd av granskningsuppdraget. Att fokus skiftat blev än mer
officiellt när kårfullmäktige förra året
beslutade att Osq
ledarens chefredaktör
ska sitta med i THS ledningsgrupp, vilket
medför att man inte bara ska arbetsledas,
utan även väljas av den styrelse (men inte
samma ledamöter) man ska granska. Det
kan lämna en småkonstig, ideologiskt betingad, bismak – men viktigt att komma
ihåg i fallet är att det här är ett beslut taget av kårfullmäktige, alltså i ågon mån
medlemmarna. Det har dessutom fört med
sig många fördelar; kanske främst att det
finns en väldig styrka i att komma närmare
den centrala verksamheten, och att man
får en väldigt bra insyn i hur tongångarna
som lett fram till besluten varit.
Men tillbaka till granskningen. Den
består av att vi helt enkelt rapporterar om
det kåren och KTH gör – vilka beslut orga
nisationerna tar i alla, eller i den mån vi har
resurser till det, instanser. Gör en bra saker
blir det bra PR, gör en dåliga saker blir det
dålig dito. Det viktiga i det här är att reflektera över anledningen till att vi gör detta
– och det är att vi bryr oss. Vi är måna om
att den organisation vi vurmar för gör bra
saker och upprätthåller sitt syfte.
Slutligen vill jag åter trycka på det
jag tycker är viktigast av allt med Osqledaren – att det är din tidning. Vill du skriva en
krönika om något du tycker verkar skevt?
En artikel? Rapportera från evenemang?
Och nå ut till alla studenter på KTH? Eller bara tipsa oss om
något vi borde skriva
om? Hör av dig. Det
vore fint.
INNEHÅLL OL#4
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Axel Hammarbäck
Grafisk form och layout
Axel Hammarbäck, Nadan Gergeo
Tryck
Edita Västra Aros
Papper
Inlaga, 90g Arctic matt
Omslag, 250g Arctic matt
Annons
Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter,
eller se osqledaren.se/annonsera
bli
AAAbäst vid baren
Känns det ibland som att du är
AAA
osynlig när du står framför baren,
oavsett hur mycket du viftar ditt Visa
Electron-kort? Var lugn – Vi har alla
tipsen.
Kontakt
08/070 790 98 70
[email protected]
28.
AA. 46.
AA.
31.
@osqledaren
/osqledaren
@osqledaren
Kontakta redaktionen
[förnamn.efternamn]@osqledaren.se
Postadress
Osqledaren
Tekniska Högskolans Studentkår
100 44 Stockholm
Om Osqledaren
Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans
Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger
per år med en upplaga på ca. 15 000 exemplar och
är helt annonsfinansierad.
hur
AAA jämställt är kth?
Gustav Amberg, vicerektor, skryter gärna om att det idag finns
AAA
tolv procent kvinnliga professorer gentemot sju procent år
2008. KTH har ambitioner, men är de höga nog? Vad gör THS?
Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka
och granska verksamheten inom THS och KTH.
I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så an
ges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.
Omslag
Sara Edin
Bidrag
Vill du bidra till tidningen?
Maila [email protected]
Redaktionen förbehåller
sig rätten att korta i eller
refusera insänt material.
OL#5 kommer runt 6 maj,
och manusstopp är 20 april.
Axel Hammarbäck
Chefredaktör 12/13
Från vänster: Caroline Arkenson, Elisabeth Ingvar, Hugi Ásgeirsson, Katja
Rantala, Gabriella Sanchez Karlsson,
Karl Bolmgren, Ingrid Kjellström, Nadan
Gergeo, Martin Barksten, Niclas Ericsson, Philip Wessman, Sarah Freilich, Sara
Edin, Stephen Kirk, och Kyriaki Sarampasina.
Dessutom: Elham Kalhori, Shayan Effati, Carl Wilhelm Hagander, Per-Viktor
Bryntesson, Sara Blomqvist, Emilia Wallin, Robin Norström, Denise Fuglesang,
Göran Manneberg.
150 år av
AAA
bludder
Få
AAAsaker skriker så
mycket ‘KTH’ som
Blandaren. I 150 år
har redaktioner bluddrat fram humortidningen – men det är
nya tider, och idag
kämpar man med att
gå runt, och den har
långt ifrån samma
starka ställning idag
som igår.
AAA
kth som
varumärke
Tar
AAA kårföreningar sig
för stora friheter när
de använder «KTH»
som prefix i sina namn?
Hur är det med loggor
som anspelar på KTH:s
«krans»? Vi har snackat
med kommunikatör Åsa
Ankarcrona för att veta
mer.
Ett
tecken på att
A solklart A
A
våren är här är att det är dags
för Squvalp. Föreningen har
en lång och anrik historia bakom sig, men vi har frågat
oss – var det bättre förr?
38.
i maktens
AAA
korridorer
Rektor
Peter Gudmundson
AAA
och hans crew har precis flyttat
in i nya lokaler på Brinellvägen 8.
Men vad gör han hela dagarna?
Vi har följt med honom en helt
vanlig dag för att få lite mer inblick i vad en gör som rektor.
23. 16.
medverkande i detta nummer
FOTO: Sara Edin
blött vårtecken
AAA
foto: scui3asteveo/flickr
5.
fusk på kth
AAA
I Sverige ökar fusken
AAAuniversitetsnivå –
på
främst på distansutbildningar. Men hur är det
på KTH? Vad räknas som
fusk, och vad händer den
som blir påkommen med
att fuska?
Jón gnarr
AAA
Jón Gnarr är den OsanAAA
nolike Borgmästaren. Med
sitt parti «Bästa Partiet»
kom han in i Reykjaviks parlament, och blev borgmästare för staden. Osqledaren
har pratat med honom
över en raspig telefonlina.
12.
//ths utbildning
TILL ATT BÖRJA MED...
9500000
598
598 möss har forskare i Japan lyckats klona från en
enda. Möjliga tillämpningar är
massproduktion av värdefull
boskap, eller – om OL får välja –
att man skapar fler sådana här:
http://bit.ly/faintgoat
[ källa: Dagens Nyheter ]
26-
åriga Emma Olofsson är årets vin
nare i FFLA, Future Female Leadership Awards;
KTH:s pris för årets mest framstående kvinnliga teknolog.
Emma går femte året på Industriell Ekonomi, och är även projekt
ledare för Project Destination.
239
avgiftsskyldiga utländska studenter har KTH idag. Detta kan
jämföras med förra året, då siffran
var 67 stycken. Siffrorna kommer från Universitetskanslers
ämbetets årliga analys.
[ källa: http://bit.ly/ukambetet ]
twitter-
frågan
@Osqledaren:
Om du fick välja en ny
rektor för KTH – vem
som helst – vem skulle
du välja, och varför?
4
OSQLEDAREN #4
15
Allt du vill veta om fusk –
men aldrig vågat fråga
arbetstimmar, eller 5000
heltidstjänster, motsvarar svenska ingenjörers
övertidsarbete – enligt en enkät från Sveriges Ingenjörer.
H
ej igen! Okej, så de flesta
på KTH behöver aldrig lära
sig vad som händer om man
blir anklagad för fusk – som
tur är – men så här i tentatider tänkte
vi att det kunde vara intressant att läsa
lite om hur den processen faktiskt ser
ut och hur man undviker att hamna i en
sån situation.
[ källa: Sveriges Ingenjörer ]
50–
3,5
60%
100
april är sista dagen att söka
KTH:s program till hösten.
Bara gör’t.
av all statistik är påhittad.
[ källa: Elisabeth Ingvar ]
40
krabbor av arten Mictyris
guinotae har forskare använt för att driva en enkel
dator, genom att utnyttja
krabbornas naturliga svärmarbeteende för att skapa
AND-, OR- och NOTgrindar. Försöket skedde
för ca ett år sedan, men vi
tyckte det var coolt ändå.
Enligt forskarna skadades
inga krabbor under «crabputer»-försöket.
månader, ungefär, blev Justin Bieber’s hamster Pac innan den gick bort. Flera stora medier rapporterade om
bortgången, och det tåls att
fundera på om man även kan
dödförklara omdömesförmågan hos mången nöjesredaktörer i världen.
150
Först och främst, vad räknas som
fusk? En viktig sak att veta är att det inte
är så att KTH lite godtyckligt bestämmer
vad som är fusk – utan det finns bestämt
i lagar och praxis som alla högskolor i
Sverige lyder. Fusk på högskolor brukar
vidare delas upp i fyra underkategorier,
och på KTH var förra året «Otillåtet samarbete» – när studenter samarbetat
på till exempel en inlämningsuppgift
där samarbete inte är tillåtet eller inte
redovisat samarbete när det skett – det
absolut vanligaste, med femton anmälda ärenden. Detta följdes av «Plagiat
och fabrikation» med fjorton ärenden,
följt av «Fusklappar och andra otillåtna
hjälpmedel» med tolv anmälningar, och
slutligen «Förfalskning av dokument»
– med ett enda ärende. Av dessa 41 disciplinärenden ledde 19 fall till avstängning och 3 till varningar.
nanometer stora är de magnetiska
nanodroppar forskare från KTH
och Göteborgs universitet lyckats
påvisa i praktiken. Detta är första
gången detta skett, och genombrottet kan få tillämpningar i mobiltelefoni och trådlösa nätverk.
[ källa: http://bit.ly/nanomag ]
år har Blandaren funnits. Det gör den
till Sveriges äldsta humortidning, och
dessutom äldre än Dagens Nyheter.
Läs mer om den på sid. 38.
2000000
kr är prissumman för Ingemar Croon Award, och 2013 års pris går
till Mercene Labs AB, med Fredrik Carlborg från MST (Mikro- och
nanosystem) på KTH som en av grundarna.
[ källa: http://bit.ly/crabputer ]
Av tiotusentals studenter är det
alltså varje år inte särskilt många som
blir anmälda. Men om nu läraren gör
bedömnningen att du försökt vilseleda
[ källa: http://bit.ly/mercene ]
snelham @snelham
Laila Abdallah, utredare i utbildnings- & forskningsfrågor, särskild inr mot innovationsprocesser mellan näringsliv och akademi.
Stephen @brittiskt
Den absolut mest lämpade till posten oberoende
av faktorer såsom etnicitet, kön och favoritband.
Förutom om denne lyssnar på Nickelback.
Olle gynther zillén @ollegz
Dag Hammarskjöld, jag har alltid fascinerats
av FN som organisation och tror att KTH kan
lära mycket därifrån (liksom FN av KTH)
roger sandholm @dotRoger
yes we can Mr Obama, se hur amerikanskt
tänk skulle funka på KTH eller kungen =
roligt! #:)
lisen knafwe @knafwe
KTH needs new principal?
pic.twitter.com/gUMyDqdHeP
Q. Arne Valén @quarnevalen
Fusk
drabbar
alla
henom? Jo, då är det lärarens plikt att
anmäla det till rektor, varpå en utredning genomförs – där alla inblande kommer till tals och all bevisning sammanställs av en av KTH:s jurister. Utifrån det
materialet är det sedan upp till rektor
att bestämma om ärendet är allvarligt
nog att lämnas över till disciplinnämnden, om det räcker med en varning eller
om ingen påföljd är befogad. Om disciplinnämnden kopplas in kommer det
hållas ett hörande dit alla berörda parter
blir kallade.
Det är viktigt att komma ihåg att
under hela processen så kan du fortsätta
delta i undervisning och examination;
eventuell avstängning börjar från det
att disciplinnämnden beslutat om den –
inte tidigare.
Så vad kan du göra då, om du inte känner för att behöva bli mer bekant med
den här processen? Jo, några enkla saker
du kan tänka på är:
Dubbelkolla alltid din referenslista – det är sjukt trist att trilla dit för att
du missat att lägga med sista sidan.
det är ert arbete och inte någon annans.
När du ska skriva en tenta, dubbelkolla så att din mobil är avstängd och inte i
närheten av din skrivplats.
Du kanske inte har reflekterat över
hur allvarligt det är, men att skriva
någon som närvarande när den inte är
det kan ta dig hela vägen till disciplinnämnden.
ordlista
5
Fusk – kort för det som i högskoleförordningen
(10 kap.) definieras som «med otillåtna hjälp
medel eller på annat sätt försöker vilseleda vid
prov eller när en studieprestation annars ska
bedömas».
Disciplinärende – en anmälan om fusk, stö
rande av undervisning eller trakasserier så som
högskoleförordningen (10 kap.) definierat dem.
Disciplinnämnden – juridisk instans som
beslutar om påföljder för disciplinärenden och
består av två studeranderepresentanter, en lärar
representant, en «lagfaren ledamot» och rektor
som är ordförande.
5
Tänk på att du potentiellt är ansvarig
för plagiering som en gruppkamrat gjort om ni lämnar in
arbetet i bådas namn – så ta
en extra koll innan ni lämnar in så att du är trygg i att
Jag har plagierat
den här skylten.
Det är väl ett självklart... val?
illustration: karl bolmgren
//per–viktor bryntesson, sara OSQLEDAREN
blomqvist och#4
emilia
5 wallin
1–19 – Armada gruppledarrekrytering
1 OL PÅ CAMPUS 2
viktigt om ths/kth
TORSDAG
FREDAG
f
3
l
4
s
5
m
6
6 – klubb nymble
t
7
o
8
t
9
f
10
l
11
4
5 – öppet hus studievägledning kth
f
5
Träffa de centrala studievägledarna utan att beställa tid.
l
6
s
7
10 – presentationspub squvalp
m
8
Pub i Nymble där de medverkande bidragen i Squvalp presenteras. [ http://www.squvalp.se/ ]
fortsätt med idrottandet!
t
9
10,11 – kårstyrelsemöte
Kemisektionens idrottsnämnd hälsar att man kan komma och idrotta med
dem vid behov. Det är löpning som utgår ifrån Draget varje måndag kl.
17:15, idrott på GIH varje onsdag kl. 18, och torsdagar är det växelvis yoga
och utefys. Kontaktuppgifter är [email protected] om man vill veta mer. GIHaktivititeterna (fotboll, innebandy, basket, m.m.) har självkostnadspris på
20 kr per gång eller 100 kr/termin för THS-medlemmar, och det dubbla för
icke-medlemmar.
o
10
t
11
Konsulatet, F
META, Data
2
t
Gråttan, CL+W
ONSDAG
t
3
PUBBAR PÅ CAMPUS
Kistan, IN
1
o
övrigt
TISDAG
o
5 – tedxsödertälje
2
färgkodning
näringsliv/mässa
1
[ http://www.armada.nu/ ]
t
Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå
med i O
sqledarens kalender! Maila [email protected].
Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.
spex/teater
m
MAJ
KTH:are och andra drivna själar anordnar lokalt TED-event
på temat Kreativitet. På talarlistan finns b la Alexander Bard,
Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna, och Evelina
Whalqvist, Kreativitetsforskare. Anmälan och mer info på [
http://www.tedxsodertalje.se/ ]
What’s up?
fest
apr
1–19 april är ansökningarna öppna för samtliga gruppledare i Armada. Pass på!
Hardox, Bergs
META, Media
[1]
Idyllien, I
oaSen, S
Kistan, IN
Mequa, IsT
[2]
[ http://bit.ly/dropinsyo ]
Kårstyrelsemöten 10 och 11 april där THS ledningsgrupp
13/14 väljs. Tid: Kl. 18:00, i Nymble – lokal ej bestämd vid
denna tidnings pressläggning. Öppet för THS-medlemmar.
Sista Osqledaren för läsåret kommer till din dörr,
likt en kär gammal vän. Vad vill du läsa om? Maila
[email protected]
6–10 – project destination: connect week
Connect Week med Project Destination. Intressanta
lunchföreläsningar och personliga kvällsevent med
syfte att skapa kontakter mellan studenter och
företag och fokusera på internationella möjligheter, i
Sverige och utomlands! För program och anmälan se
[ http://www.projectdestination.se/ ]
11 – squvalp
12
m
13
[ http://www.squvalp.se/ ]
t
14
o
15
t
16
f
17
l
18
18 – eurovision song contest
s
19
m
20
Eurovision Song Contest visas på storbild och med ljud
som gör Robin Stjernbergs «YOOU-OU-OUU-OUU-OOUOU-ÖÖUH»-wailande rättvisa. Väl mötta!
15 – iSpexet premiär
t
21
Industriell Ekonomi har premiär för sitt spex. Mer info och
ytterligare föreställningsdatum finns på deras hemsida.
o
22
t
23
f
24
l
25
s
26
m
27
t
28
o
29
29/5–5/6 – omtentaperiod
t
30
Sista rycket. Sedan får ni ha en bra sommar, baskemig,
f
31
12
l
13
s
14
m
15
t
16
o
17
Tredagarsfestival arrangerad av KK (Kemis klubbmästeri)
och TLC (Kemis trivselorgan). Detta innebär tre gasquer,
och tre dagar med lekar. För mer info: håll ögonen öppna
på [ http://kongligkemi.se ]
t
18
13 – EHRMAGERD ERXERL
Tre kusiner från Transsylvanien – Kinga Práda, klassisk
flöjtist, Emese Jánky, filmmusikcellist och Zsolt Jánky, rocktrummis – bjuder på en «gränsöverskridande konsert med en
härlig blanding av stilar». Fett som få, tycker Osqledaren. kl.
12:10 i Sing-Sing. [ http://bit.ly/lunchkonsert ]
11–13 – berzelii
Vårens skönaste exöl! Anmälan och information på
f
19
l
20
s
21
m
22
t
23
18 – KREXET premiär
Krexet V, «Moderna tider - eller mänskliga huvudrättigheter»
har premiär. Övriga föreställningsdatum är 19, 20 och 21 april.
[ http://www.krexet.se/ ]
[ http://www.exöl.se/ ]
[ http://www.ispexet.se/ ]
24
Björns, IsH
Draget, K
Mequa, IsT
Bar Nymble
t
25
f
26
l
27
27 – klubb nymble
s
28
29 – valborgspubrunda
m
29
t
30
1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.
2) Varannan vecka torsdag/fredag.
3) Fredag efter löning har Kistan öppet, utöver tisdagar och torsdagar.
6, 7, 8 – ol#5
s
10 – lunchkonsert
f
o
Kistan, IN
5, 6, 7 – kårspexet omstarter
Omstarter för Kårspexets föreställning «På gränsen – Eller vikten av att pricksäkert signalera sin mening». 5
maj: Bjupp. 6 maj: Gamla spexare. 7 maj: KTH-anställda.
[ http://www.karspexet.se/ ]
Årets Squvalp blir av den 11 maj, traditionsenligt i
Rålis! Kom och bygg, eller bara se på spektaklet.
T–Centralen, Flyg Smörjis, M
[3]
3 – FlaskhäpHvsturnering kemisektionen
Kemisektionen anordnar häphvsturnering i Draget! För
mer info, maila [email protected]
20 – ths cocktailparty
THS Cocktailparty för sektions- och kåraktiva.
Pubrunda mellan Södertörn, KTH Kista, SU, Sophiahemmet, GIH, Vallhallavägen och MF. Priset för
festligheterna är 80 kr – då ingår entre och bussar
mellan pubbarna.
[ https://www.facebook.com/Valborgspubrundan ]
20–25 – tentaperiod 4
//krönika
vilse i bostadsrättsdjungeln?
Robin Norström läser femte året på Samhällsbyggnad,
sitter med i THS och SSSB:s styrelse samt arbetar med
fastighetsvärdering på NAI Svefa. För OL:s räkning
skriver han krönikor om bostadsfrågor.
A
tt bo i en studentlägenhet
är inget permanent och har
du pluggat på KTH är sannolikheten hög att du kommer
köpa en bostadsrätt i Stockholm strax
efter dina studier. Det är en situation
som oftast ger upphov till mer ångest än
en tentaperiod.
Jag kommer nu att ge tips och ägna
mig åt lite raljerande. Texten som följer
kan tas med en nypa salt och mina tips är
ganska långt ifrån de tips som kommer
ifrån finansministrar och myndigheter.
Vi kan börja med frågan om vi har en
bostadsbubbla och om du kommer förlora massor med pengar när den spricker.
Här är mitt svar: nej, vi har inte en bubbla som kan spricka, vilket främst beror
på en obefintlig spekulation i lägenheter
och ett för litet utbud i relation till efterfrågan. Det ackumulerade underskottet
av lägenheter i Stockholms län de senaste fyra åren är ca 40 000. Jag hävdar
inte att en prisnedgång inte kan ske men
jag hävdar att den inte lär vara speciellt
drastisk. Vi kanske ser en nedgång på10
till 20 procent, för att sedan se stigande
priser igen. Detta är dock bara positivt
för dig; du är ung och har en utbildning. Går marknaden ner så är det dags
att köpa en större lägenhet helt enkelt.
Dessutom slipper du vid en nedgång
betala skatt på eventuell fiktiv vinst på
din förra lägenhet.
9
När det är dags att hitta en lägenhet finns det egentligen bara en viktig
faktor och det är att den känns som
ett hem. Kan nämnas att du inte skall
överanalysera saker och ting. Hur viktig är ekonomin i föreningen till exempel? Faktiskt helt irrelevant då ca fem
procent (egen kvalificerad gissning) av
de potentiella köparna kan analysera
en årsredovisning. Det viktiga är en låg
månadsavgift och att föreningen inte
börjar braka ihop under tiden du bor i lägenheten. Jag brukar alltid rekommendera personer som köper en lägenhet att
den förutom hemtrevligheten skall innehålla en faktor som får den att står ut.
Gärna en faktor som har hämtats från
Hemnets mest populära sökningar. Exempelvis terrass, kakelugn eller 4 meter
i takhöjd. Det finns ofta en person som
bara skall ha något och betalar vad som
helst för denna funktion eller sak. Nyckeln till framgång här är att dels inte vara
denna person och dels köpa en lägenhet
där en sådan person inte blev exponerad
för sin sak och sedan sälja lägenheten till
en sådan person.
Och när det är dags att lägga bud så
blåser man snabbt bort ett helt studielån
under fem minuter i telefon? Ja det kan
man göra, dock har införandet av acceptpriser kylt ner budgivningsprocessen något. Jag brukar rekommendera
att man ger förslag istället för bud till
mäklaren och säljaren. Ett förslag är ett
bud på en nivå där du kan tänka dig att
mötas men är inte något som mäklaren
kan skriva ner som bud. Därmed kan
inte andra potentiella köpare informeras
om vad det psykologiskt viktiga andrahandsvärdet ligger på.
E
n sista viktig detalj för de
flesta i införskaffandet av lägenhet är ett bostadslån, det
är dags att sälja din själ (eller
kanske en närståendes själ?) till banken.
Här har jag egentligen bara två tips. Det
ena är att gnälla till dig en rabatt jämfört med listade räntan. En indikation
kan vara att ca 0,5 procent rabatt kan
vara gnällbart, väldigt individuellt dock.
Det andra är att ge fan i att amortera.
Bestäm dig istället för vad du tycker vore
ett lämpligt månatligt belopp att amortera och stoppa in pengarna på något
fasträntekonto eller liknande. Amortera
kan du göra när du köpt ett hus och
planerar att stanna där resten av livet.
På en nedåtgående marknad är pengar
på kontot det enda som räknas och är
dina pengar för en insats bundna i ett
lån kopplat till en lägenhet så lär det bli
en mer komplicerad och mindre lönsam
process att byta boende.
Sandberg
Nybrogatan 9, Stockholm
08-679 90 20, www.examensring.com
mån - fred 10-18, lörd 10-15
SPÅRVÄGENS FK OCH SSIF HÄLSAR DIG VARMT VÄLKOMMEN TILL
STUDENT-SM I LÖPNING DEN 23 MAJ
- 10 KM RUNT DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN I SAMBAND MED MILSPÅRET!
23/5 2013
Start vid Sjöhistoriska museet
kl.18.30 (5 km) & kl.19.00 (10 km)
robin norström
Missa inte årets löparfest i en härlig försommarmiljö på Djurgården!
Tävla både individuellt och om att bli Sveriges bästa kårförening med ert
sammanlagda resultat. Student-SM avgörs i 10 km loppets Studentklass.
Lopp och klasser:
5 km - Motion, 10 km - Motion, Tävling och Student
Anmäl dig senast den 28 april
ALLA ANMÄLDA
FÅR EN
för att få lägsta pris!
FUNKTIONSTRÖJA!
För mer information och anmälan, besök:
www.milsparet.se eller www.ssif.su.se
Vid frågor, kontakta:
SSIF 08-15 10 75,
SPÅRVÄGENS FK 08-664 05 65
eller [email protected]
8
OSQLEDAREN #2
FOTO: AXEL HAMMARBÄCK
ANMÄL DIG PÅ www.milsparet.se!
En fråga till
fysikern (med brasklapp
för att detta kanske inte
är fysik): Varför är det
viktigt att ha mycket vatten när
man kokar pasta? På alla pasta-paket står det att man ska ha si och så
många liter vatten för att det ska bli
bra. Ofta ska det vara extremt mycket vatten för varje spaghetti-strå.
Jag kan inte förstå hur mängden
vatten påverkar smaken, så länge
pastan täcks av vatten. Tacksam för
svar.
FRÅGA:
/Peter
SVAR: Att förstå fysiken och kemin
bakom matlagningstricks som varit
kända i århundraden är ju högsta
mode just nu. Béarnaise är tydligen en
utmaning därvidlag.
Vad gäller pasta är det ju så att en hel
del stärkelse löses i vattnet under kokningen. Vattnet blir alltså ett utspätt
stärkelseklister. När man häller bort
vattnet stannar en del av detta vatten
kvar och bidrar till att göra pastan klistrig. Ju mer vatten ju mindre klistrig
och ju mindre behov av smör eller olja
för att dämpa klistrigheten. Den gamla metoden att göra stuvade makaroner bygger ju på att man kokar i relativt
sparsamt med mjölk som långsamt
tjocknat till stuvning (eller klister, beroende på hur man ser det kulinariska
värdet i denna rätt).
Professor Göran Manne
berg
är universitetslektor i fysik på
KTH. Två gånger har han blivit
utsedd till årets lärare. För OL
svarar Göran på dina frågor om
stort och smått.
Mer vatten ger alltså inte bättre smak
per se, utan bara mindre klister.
/Göran
FRÅGA: Bäste fysiker! Jag har en minnes-
FRÅGA: En månad har 30–31 dagar eft-
regel för olika våglänger på ljus och dess
energier. Rött ljus är bakljuset på fordon
för att inte störa synen, alltså lite energi.
Gult ljus används fram för att man ska
se bättre, alltså mer energi i gult ljus än i
rött. Och blått ljus används i sirener för
att fånga uppmärksamheten, alltså högst
energi i det synliga spektrat. Men som
min käre sambo påpekade för att slå hål
på min smarta regel; blått ljus används i
hytten i t.ex. lastbilar och bakom kulisserna på teatern för att inte störa synen.
Vi undrar nu hur syn och ljusspektra
förhåller sig till varandra.
ersom det är antalet dagar det tar för
månen att åka runt jorden. Men februari
har bara 28 dagar. Går månen snabbare
runt jorden då eller varför har denna
månad färre dagar än övriga?
/TN
SVAR: Det är ju som du säger så att
energin per foton är lägst för rött och
högst för blått i den synliga delen av spektrum. Detta har dock egentligen ingenting med synintrycket av en färg att göra.
Vi har ju tre receptortyper för dagsljusseende i ögat; Röd, grön och blå. Dessa
överlappar i spektral känslighet och i stor
utsträckning är det överlappen som gör
att vi upplever färger och nyanser. Rött är
den starkaste signalfärgen och används
därför i ex. stoppsignaler som ju verkligen
är viktiga att se. Varför rött är signalfärg
kan man spekulera över. Möjligen ska vi bli
rädda för blod, och detta är ju en av de få
rent röda objekten i en stenåldersmänniskas liv. Detta inses av många, exempelvis
reklammakare som gärna lägger in färgen
rött, som ju dessutom, ur deras synpunkt,
har en romantisk association. Detta lakar
ur vår respekt för den röda färgen och det
är en av anledningarna till att man i Europa bytt till blått för utryckningsfordon.
Lysande blått är ovanligt i naturen. (Vilka
naturliga blå ljuskällor kan du räkna upp?)
En helt annan sak är hur mörkerseendet
reagerar på olika färger. Mörkerseendet
(alltså det vi använder i rejält mörka situationer, som skogsvandring utan ljuskälla
på natten) reagerar inte alls på rött ljus
och störs därför inte ut av måttliga röda
källor. Blått är inte alls lika bra, så upplys
gärna eventuellt bekanta lastbilschaffisar
om detta.
/Göran
Jag har förstått att jorden snurrar ett
varv på ett dygn kring sin egen axel – på
så sätt får vi natt och dag. Det är varmast
kring ekvatorn eftersom den är närmare
solen. Men när jorden snurrat ett halvt
varv borde den del som tidigare var nära
solen nu istället längst ifrån och därför
borde det bli jättekallt där istället. Hur
hänger det ihop egentligen?
/Anonym
SVAR: Jordens avstånd till solen har
ingenting med årstiderna att göra.
När solen är som närmast är det vinter på
norra halvklotet och sommar på det södra,
och tvärtom. Avståndsskillnaderna till solen från Arktis jämfört med från ekvatorn
är helt försumbara. Årstiderna avgörs av
hur länge solen är uppe per dag och i vilken
vinkel, dvs hur utspridd solenergin blir när
den träffar jordytan.
FRÅGA: Om man har oändligt många,
oändligt små element. Blir det varmt då?
/Anonym
SVAR: Det beror på en massa saker,
och frågan känns som en drömfråga för en
teoretiker.
Om det är oändligt många, oändligt små
element som vardera levererar en energi
proportionell mot sin volym, och som
finns i en avgränsad del av universum och
kan stråla ut i resten av universum, så blir
det varmt men inte oändligt varmt. Om
de fyller ut hela universum och är ändligt
många per volymsenhet och tillför ändlig
energi så blir det oändligt varmt. Man kan
permutera dessa villkor i det oändliga. Är
det någon som sagt något om detta vid
genomgång av Dirichlet-kärnor?
För en tillämpad fysiker som jag känns
ju frågan om strömförsörjning, kablage,
material som tål oändliga temperaturer
osv som en ganska begränsande faktor för
tillämpligheten...
/Göran
En sak till: Det tar inte 30–31 dagar för
månen ett varv runt jorden utan drygt 28.
Att de flesta månaderna har 30–31 dagatr
har bara historiska skäl. Att just februari blev vanlottad med 28 dagar beror på
att den var sist i det romerska året. Först
började man med en blandning av kejsare
och gudomligheter (Mars, Juni, Juli (-us
Ceasar) Augustus. När dessa tog slut blev
det räkneord i stället sept = 7, okt = 8, nov
= 9, dec = 10, som ordningstal på månader
alltså. Sedan Janus med två ansikten för
Januari, avslutas med Februus som är en
etruskisk gud. Mångfald var ordet.
Veckodagarna är mycket mer intressanta
ut svensk nationalchauvinistisk synpunkt.
Engelska har ju nästan rakt av våra gudar
exempelvis. Onsdag = Odens dag = Wethen’s day = Wednesday, Tisdag = Tuesday = Tyrs dag, Thursday… Det är bara
Lögaredagen, lördag som avslöjar våra
hygienvanor på den tiden. Någon gång ska
man ju tvätta händerna också.
/Göran
OLTV – Hur lång tid tar det att peta på solen?
[ http://bit.ly/petapasolen ]
Har du en fråga till manneberg?
Maila till [email protected]!
fler frågor och svar finns på osqledaren.se
10
OSQLEDAREN #4
illustration: karl bolmgren
foto: sara edin
bakgrundsfoto: fermilab visual image services
“Det var en berusad man
som inte tyckte om min
humor. Så jag frågade:
‘Har du sett mitt material?’, varpå mannen sva
rade ‘Jag har sett allt
och du är skräp. Du
är tråkig.’ Då sa jag till
honom att jag träffade
honom för tre minuter sedan, men att han ändå är
den tråkigaste människa
jag stött på. Och då kom
smällen.”
//intervju
gnarr
punkare, komiker – och reykjaviks borgmästare
text//shayan effati
illlustration//karl bolmgren
Sverige har vi inte
haft en borgmästare
sen 1971 – förutom
Linköping som in
officiellt har har sin
egen
borgmästare,
vilken egentligen är
ordförande för deras
kommunfullmäktige.
Utomlands är det dock
ganska vanligt. Jag kan
ändå bara på rak arm
komma på tre borgmästare: Michael Bloomberg, Rudy Giuliani och
Jón Gnarr. En av dem
är borgmästare för New
York, en av dem har
varit, men vem är den
tredje? Att borgmästare
inte är kända
12
pressfoto: eddi
OSQLEDAREN #4
utanför sitt område kan vara förståeligt,
men Jón har ändå skapat ett stort rykte
om sig själv av en och annan anledning.
Han har sedan valet 2010 varit borgmästare för Reykjavik, Islands småstadsaktiga huvudstad, och fick kontroversiellt
nog en majoritetsröst med sitt parti
Besti flokkurinn, eller på svenska Bästa
partiet.
Jón Gnarr, 46, kom inte upp från
tomma intet, men att vara politiker är
nog det sista folk skulle tro att han är,
med hans minst sagt varierande CV.
Hans karriär har hoppat mellan shower:
radioshower, TV-shower och standupshower. Vid ett tillfälle var han även
bassist i ett punkband. Enligt honom
själv är han en ateist, anarkist och komiker, men ändå ställde han upp i valet
till kommunfullmäktige. Under valtiden
gjordes det en dokumentär om hans liv,
det nystartade partiet och resan till jobbet. «Bästa partiet» startade han som en
satir, men det blev redan tidigt en succé.
Hans vallöften är bland att ett Disneyland i Reykjavik, gratis handdukar åt
alla som badar i badhus och en isbjörn
till stadens zoo. Filmen visade att han
på möten var så uttråkad att han lämnade byggnaden, och på radiointervjuer
pratade han om hur han skulle vinna
valet genom att vara öppen med sin korruption till skillnad från andra politiker.
Medan jag kollar på dokumentären inser
jag att Jón Gnarr är så karismatisk att
han kan få en dokumentär att bli till en
komedi bara genom att medverka i den.
Därför bestämde jag mig att snacka med
honom. Någon vecka senare väntade
de mitt samtal borta på Reykjavik-kontoret.
OSQLEDAREN #4
13
//Intervju
U
nder 90-talet startade
Jón ett radioprogram tillsammans med komikern Sigurjón
Kjartansson, där de kallade
sig själva för Tvíhöfði, «Tvåhövding».
Det var där Jóns karriär tog fart på riktigt, vilket han själv berättar på sin isländskt präglade engelska.
– Showen var en okonventionell komedishow, och vi blev väldigt populära.
Men det fanns en man med mentalproblem som hela tiden ansökte om jobb på
radiostationen för att vara med i vår
show. Så han började stalka mig och
väntade alltid utanför och frågade «Får
jag vara med nu då?» Jag viftade alltid
bort honom, men en dag så fick han nog
och tog tag i en slägga från en byggarbetsplats precis utanför. Han började
jaga mig med denna så jag sprang för
mitt liv. Jag sprang genom gatorna och
sprang in i en bokaffär. Men eftersom
man blivit populär för att vara rolig
så trodde folk att det var ett av mina
skämt och att jag bara skojade runt. Så
jag gömde mig i bokaffären och ringde
polisen från min mobil.
Medan vågen med amerikanska
storfilmer blir större och större för varje
år verkar Island värna om sin egna kultur. Vi i Sverige är uppväxta med att
biografer består till 90 % av amerikanska storslagna filmer, som tar flera år att
sätta ihop och som har en budget i klass
med Kiribatis BNP. Och här är den populäraste av alla filmer en film om en kille
som gör om sig själv till en blå alien och
bekämpar mänskligheten. Island är lite
annorlunda. Det märktes år 2009, när
“Vädret har blivit
mycket bättre sen
den globala upp
värmningen började verka”
filmen Bjarnfreðarson, med Jón Gnarr i
huvudrollen, släpptes. Den blev i Island
mer populär än alienfilmen och har tydligen setts av över en femtedel av hela
befolkningen. Och man kan nog säga att
det var då, på toppen av Jóns media
karriär, som denna komiker bestämde
sig för att starta Bästa partiet och ansöka om ett kontorsjobb.
– Jag blev attackerad en annan gång,
när jag jobbade som komiker. Det var
en lite berusad man som inte tyckte
om min humor. Så jag frågade: «Har
du sett mitt material?», varpå mannen svarade «Jag har sett allt och du är
skräp. Du är tråkig.» Och då sa jag till
honom att jag träffade honom för tre
minuter sen men han är ändå den tråkigaste människa jag stött på. Och då kom
smällen.
D
et hade ryktats att han
kunde svenska innan vårt
samtal. Den är dock tydligen
så rostig att han föredrar att
prata med sin knackiga engelska. Han
berättar att han lärde sig svenska när
han flyttade till Sverige 1989 för att
hitta ett jobb. Arbetslösheten var hög
på Island vid den tiden så han flyttade
hit vid 24 års ålder och jobbade åt Volvo
på en fabrik. Det gick knappt ett år innan det blev en kris i Sverige och han
blev tillsammans med många andra varslad, och bosatte sig hos sina släktingar i
Hudiksvall istället.
Krisen han pratar om var den stora
finanskrisen i Sverige som pågick mellan
1990 och 1994. Undertecknad var inte
ens född när krisen startade men han
pratar om den som om det vore förra
året. I mina tankar undrar jag om Jón
vet hur gammal personen han pratar
med är. Men istället vill jag hellre veta
varför vi i Sverige inte fick behålla denna
man.
– Jag ville bli svensk. Man skulle kunna säga att jag är förälskad i Sverige. Jag
ville ansöka om medborgarskap, men
min fru ville tillbaka till Island. Ändå
har jag sen dess följt vad som händer i
Sverige och jag har försökt hålla mig aktiv med min svenska.
– Jag gillar att besöka Sverige och att
få höra svenska. Min svenska var väldigt
bra, men när man inte pratar ett språk
på väldigt länge så glömmer man lätt
bort det. Jag besökte en affär i Sverige
för tio år sen, och så fort man börjar prata på knackig svenska så går svenskarna
över till att prata engelska med en.
D
et han säger är faktiskt
sant. Varför gör vi så? Medan
jag hör Jón prata om sitt liv
undrar jag lite för mig själv
vad han tycker om oss teknologstudenter. Som barn hade Jón en svårare uppväxt än vad man skulle kunna tro om
en borgmästare. Han har sedan barnsben haft koncentrationssvårigheter och
har blivit diagnostiserad med ADHD.
I tidig ålder hade han även dyslexi, och
blev tidigt feldiagnostiserad med utvecklingsstörning vilket gjorde att han
fick psykiatrivård. I slutändan tog han
aldrig någon studentexamen, men det
hindrar inte hans kärlek till utbildningen.
– Utbildning är samhällets ryggrad.
Jag försöker hela tiden uppmuntra folk
att utbilda sig och värna om denna utbildning. Vi lever i ett informationssam-
hälle nu och vi har så lätt tillgång till information. Om ni i Stockholm upptäcker
något banbrytande så behöver inte Australien vänta ett halvår för att posten
med information ska komma, utan de
kan få det direkt.
– Heja Sverige! Portionssnus var tjej
snus när jag bodde i Sverige. Riktiga
män använde lössnus, men nu är det
bara portion överallt. Men jag är ändå
glad att ni fortsätter kämpa för rätten
till snus.
Jóns bravader efter att ha blivit
vald är fler än tidigare, och jag får en
känsla av att när han nu inte tar ut sin
humor på jobbet så får han mer tid att ta
ut den på fritiden. Han har hittills klätt
ut sig till drag queen på Prideparaden,
badat i simbassäng med sin kostym och
svarat på frågor på webbplatsen Reddit bara för att nämna ett fåtal. Den första
dagen som borgmästare utlyste han som
God dag-dagen; en årlig dag där alla ska
vara extra trevliga mot varandra och
säga det enkla orden «God dag».
Jag blir förvånad över hur bra hans
svenska egentligen är, varpå han skrattar. Jóns skratt är raspigt, högljutt och
unikt. Det är smittsamt även via telefon
och dyker ofta upp när man minst anar
det. Med hans bakgrund kan jag lätt
förstå varför han är så omtyckt som han
är, och jag insåg plötsligt grejen med
hans persolighet under tiden jag pratade
med honom. Övergången mellan de jobb
han har haft visar att man inte behöver
vara ståuppkomiker för att få folk att
vara glada. Folket valde inte honom för
att få budgetförslag, retorik och proper
klädsel. Reykjaviks invånare har snarare
tröttnat på kostymnissar, som enligt befolkningens egen erfarenhet har förstört
Islands ekonomi i och med finanskrisen
för några år sen. Jón är istället den skrattande farbrorn, som trots sitt måttliga kändisskap ändå befinner sig med
båda fötterna nere på jorden och med
ansiktet ute på Reykjaviks gator. Disneylandet har inte dykt upp än, men jag
tror knappast att invånarna någonsin
förväntade sig det.
N
är jag frågar Jón om det
är något han vill tillägga till
de svenska läsarna så byter
han från sin engelska till den
gnutta svenska han minns.
Ju mer han pratar om Sverige, desto
mer låter det på honom som om han
ångrade sig. Som om han
innerst inne har någon
längtan till det avlånga
landet. I det läget undrar
jag varför han i så fall är
kvar på Island. Men han
trivs kvar där, på ön med
en mindre befolkning än
Göteborg.
– Vädret har blivit
mycket bättre sen den
globala uppvärmningen
började verka, säger han
och skrattar sitt ikoniska, värmande skratt.
14
OSQLEDAREN #4
«Slägg-incidenten»
pressfoto: eddi
//rektor för en dag
PETER
GUDMUNDSON
VAD GÖR EGENTLIGEN
OM DAGARNA?
Peter Gudmundson valdes till rektor 2007, med mandat
till 11 november 2013. Nu när mandatet snart går ut kandiderar han för ytterligare tre år. Osqledaren har följt
honom under en dag för att svara på frågorna: vem är
Peter Gudmundson, och vad gör han om dagarna?
text//HUGI ÁSGEIRSSON
foto//sara edin
16
OSQLEDAREN #4
OSQLEDAREN #4
17
N
är mötet är slut är det dags för lunch på Nymble. Vi tar trapporna ner från sjätte våningen i den
pampiga byggnad som förut hyste Röda Korsets
Sjukhus men som nu inkvarterar KTH:s administration och ledning. Det är mindre än en månad sedan rektorns kontor flyttades hit, och Peter Gudmundson har ännu
inte riktigt vant sig.
– Det finns många trappor, jag har inte riktigt lärt mig huset
ännu.
På väg till Nymble börjar vi diskutera studietiden. Många
vet att Peter Gudmundson är hockeyintresserad – han spelade
för AIK i elitserien under studietiden på KTH – men fanns det
någon tid för annat sektionsengagemang?
– Nej, jag var ju med på fester, det var jag. Sen var jag med i
spexet på fysik.
Jaha, Fysikalen då alltså?
– Nej, det var nollespexet under mottagningen.
Vad gjorde du?
– Jag spelade Newton, och Christer Fuglesang var Galileo.
12:02
Veckovis avstämning med rektorsgruppen. Från vänster:
Peter Gudmundson, Björn Birgisson och Anders Lundgren.
07:50
Rektor Peter Gudmundson anländer efter
Möte med Sophia Hober, fakultetens dekanus med
sportlovet till jobbet för en ny arbetsvecka.
ansvar för kvalitet i forskning och utbildning.
I
de nya luftiga lokalerna på Brinellvägen 8 träffar
vi rektor Peter Gudmundson på måndag morgon. Osq
ledaren ska följa honom i sitt arbete hela dagen, och
förmiddagens schema är fullspäckat med avstämmningsmöten med prorektor, dekanus och vicerektorer. Arbetsdagen börjar redan klockan 07.50, men var bor rektorn och
hur tar han sig till jobbet?
– Jag bor i Vaxholm och åker buss varje dag.
Vilken buss ska man åka för att få dricka sitt morgonkaffe
med rektorn?
– Buss 670, säger Peter Gudmundson och skrattar. Den går
från Vaxholm och stannar på Östra station, så det är perfekt,
förklarar han.
08:00
Möte med prorektor Eva Malmström Jonsson,
med ansvar för utbildningens roll i samhället.
Innan vi hinner prata mer om morgonbestyren kommer
fakultetens dekanus Sophia Hober in på kontoret, och det är
dags för morgonens nästa möte.
18
OSQLEDAREN #4
08:35
Korta avstämningsmöten avlöser varandra, och
några drar ut på tiden. Medan mötet med Sophia Hober pågår
möter vi vicerektor Björn Birgisson. Snart kommer rektorn ut
från sitt kontor och vi frågar vilka ärenden som brukar tas upp
på hans och Björns möten.
– Vi diskuterar olika forskningsprojekt. Hur ska KTH jobba
mot EU för att kunna hämta hem mer forskningsmedel? Sen
har Björn ansvar för fem tvärvetenskapliga forskningsplattformar som skär över KTH.
Möte med Björn Birgisson, vicerektor med
ansvar för forskning.
09:18
Även mötet med Björn Birgisson tar längre än beräknat,
och när de är klara har det blivit dags för rektorsgruppen att
ha sin veckovisa avstämning. Gruppen består av KTH:s administrativa ledning, ett antal vicerektorer och THS ordförande.
Idag ska de bland annat prata de nya pengar som regeringen
öronmärkt till SciLifeLab – ett samarbetsprojekt mellan KTH,
Karolinska Institutet och Stockholm Universitet. Osqledaren
får återkomma lagom till lunch, men på vägen ut möter vi en
munter kårordförande – Denise Fuglesang är på väg till mötet.
Lunch i Restaurang Nymble
Vad tycker du om kårrestaurangen?
– Jag tycker den är jättebra! Ibland går jag på Syster O Bror,
men jag tycker det är bättre här faktiskt.
Vi tar våra brickor och sätter oss vid ett bord i matsalen.
Samtalet går in på hur rollen som rektor har sett ut. Är det
någon aspekt som Peter Gudmundson inte var beredd på när
han tog jobbet?
– Innan man tar ett sånt här jobb kan man egentligen inte
vara beredd på allt vad det innebär, vilka olika områden och
verksamheter som finns. Det är väldigt stort och brett. Det
roligaste är ju att träffa dem i utbildning och forskningen. Forskare, lärare och studenter.
Har du funderat på vad du skulle vilja göra när du är färdig
som rektor?
– Nej, det är lite oklart. Jag har ingen direkt plan. Men jag
kan ju gå tillbaka till professuren.
Peter Gudmundson var professor i hållfasthetslära innan
han antog sig rektorsembetet.
Är intresset för ämnet lika stort som tidigare?
– Absolut. Det svåra är ju att man tappar kontakten med forskningen. Undervisa skulle jag säkert kunna göra omgående,
men i forskning gäller det att vara med. Det skulle ta några år
att komma tillbaka in i den världen.
Vissa rektorer har förärats stipendier och stiftelser – till exempel Janne Carlssons stipendium för akademiskt ledarskap.
OSQLEDAREN #4
19
Hur går utnämningen till?
– Jag hade ingen aning om vad det var när jag fick frågan.
De har någon slags diskussion runt att ta med människor från
olika delar i samhället – akademien, näringslivet, militären
och kulturen. Då fanns jag väl med på någon lista där. Men
det är alltså kungen som beslutar och väljer vem som ska bli
kammarherre.
Peter Gudmundson ställer
sig i vintersolen och se ut
över KTH i dess vinterskrud
– den skola han vill leda i
åtminstone tre år till.
Avstämningsmöte om fakultetsutveckling och
jämställdhet
Peter Gudmundson tittar på klockan, och det är dags
att gå tillbaka till kontoret för nästa möte.
D
et första mötet på schemat efter lunch har
jämställdhet på agendan och rektorn ska träffa
vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet
Gustav Amberg och Charlotte Holgersson som forskar på organisation och ledarskap ur ett genusperspektiv.
Det handlar bland annat om att ta långsiktigt ekonomiskt
ansvar för jämställdhetsarbetet på KTH, och om hur en workshop i ämnet för ledningsgruppen kan komma att se ut. Under
mötets gång verkar Peter Gudmundsons roll vara att lyssna på
de tankar och visioner som finns och sedan försöka förankra
dem i den struktur som redan finns.
Möte om besluts- och delegationsordning med
08:35. Möte med Sophia Hober, fakultetens dekanus
med ansvar för kvalitet i forskning och utbildning.
Om du själv fick ett stipendium, vad skulle det ges för?
– Ja, det är en bra fråga!, säger Peter Gudmundson och skrattar, varpå han blir tyst och tänker en stund.
– Nu får jag fundera...
Finns det något du särskillt brinner för?
– Internationella frågor tycker jag är väldigt viktiga, det
kommer jag fortsätta jobba med. Sen har vi ju stora problem
med jämställdhet, det är för få tjejer både bland studenter och
lärare.
Hade du haft någon kontakt med kungen tidigare?
– Ja, vi bjöd in honom hit för ett par år sedan på ett hemligt
besök, vi ville inte göra något stort av det. Vi visade honom
runt så han fick se hur KTH ser ut idag.
Som kammarherre har man väldigt speciella kläder, och så
bär man en stor nyckel. Varför då?
– Nyckeln har man på ryggen. Den urgamla seden var ju att
kabinettskammarherren hade tillgång till kungens kammare,
och därav nyckeln.
Men nyckeln går inte till kungens sovrum idag?
– Nej, nej! (skrattar) Inte idag!
12:30
Anders Lundgren
Möte med universitetskanslersämbetet om utvecklingen av lärosätenas interna kvalitetsarbete
P
13:30
14:00
å eftermiddagen följer två möten tätt inpå
varandra, och vi träffar inte rektorn igen förrän
klockan tre. Nu behöver han ägna sig åt pappersarbete och obesvarade email, men innan det är dags
att ta avsked går vi upp till terrassen på högsta våningen för
att ta några bilder. Peter Gudmundson ställer sig i vintersolen
och se ut över KTH i dess vinterskrud – den skola han vill leda
i åtminstone tre år till.
Vi vänder diskussionen till att prata om Peter Gudmundson som privatperson. Jag har hört att han nyligen provat GIdieten och undrar om det stämmer. Han skrattar länge innan
han svarar.
– Ja, det stämmer. Diciplinen har blivit sämre men jag håller
mig hyfsat, jag har ju gått ner tio–tolv kilo.
Det är imponerande! Hur gjorde du?
– Ja, jag försökte undvika kolhydrater. Sen tränar jag lite
mer, ute och springer och sådär.
Du är kabinettskammarherre vid hovet, vad innebär det?
– Man blir inkallad för att hjälpa till vid vissa tillfällen till
exempel vid statsbesök. Det finns fyra kammarherrar, och en
av oss får vara värd för inkommande gäster. Värd är ju egentligen kungen, men när inte han är med är det vi. Jag har gjort
ett sånt uppdrag när finska presidenten kom. Sen är man med
när nya ambassadörer kommer till Sverige, för att välkomna
dem. Men det är ytterst lite, statsbesök närvarar man bara vid
en gång vartannat år och nya ambassadörer kommer ungefär
två gånger per år. När Victoria gifte sig var kammarherrarna
också med, men då var jag inte utnämnd ännu.
20
OSQLEDAREN #4
OSQLEDAREN #4
21
//spexigt
KTH
Spexig Mångfald
text & foto//philip wessman
Bild: Storrep från Krexet IV
S
5
pexåret 2013 kickstartades
ordentligt av Kårspexet, som den
2 mars hade premiär för årets
föreställning: «På Gränsen eller
vikten av att pricksäkert signalera sin
mening». Kårspexet är Stockholms äldsta spex med närmare 150 år av komedi
och teater bakom sig. Spexet grundades
av studenter på Tekniska institutet,
idag känt som KTH, och hade sin första
föreställning, «Rudolf eller Blodbadet
på Sicilien» år 1867. En inte så blygsam
siffra som visar på hur gammal spextraditionen är. Samtidigt vittnar det
om det oerhörda engagemanget från
studenterna som har hållit den vid liv.
Trots upp- och nedgångar under åren så
har traditionerna fortsatt att växa. Idag
är Kårspexet bara ett av många spex på
KTH, där de yngsta knappt har funnits i
ett år. Så, hur kommer det sig att spexande är så uppskattat bland teknologerna? Vad är det som drar studenterna
till denna ordvitsande, men ädla konstform?
«Det är väl så att om man läser en
högre utbildning, framförallt en teknisk, så får man ett behov av att uttrycka
sig kreativt», är det första svar jag får
av Sara Björk, PR-chef för Krexet, ett
22
OSQLEDAREN #4
av spexen på Kemisektionen. Resten
av Krexets chefsgrupp nickar instämmande. «Gemenskapen, alltså att det
är väldigt kul att göra något annat än
att bara plugga på teknisk högskola.
Man har chansen att vara lite kreativ
och sedan så få lite respons på det hela,
vilket är väldigt utvecklande.» Krexet är
Kemisektionens stora spex och står inför sin femte spexuppsättning i år. Deras vision har alltid varit att i stor mån
kombinera teater och spex till det yttersta och de jobbar på sitt manus under
närmare ett år. Vad man kan göra med
sin spexgrupp har inga gränser menar
de på, om det så innefattar att göra reklamartiklar till säljes eller hålla öppna
pubar för att dra till sig publik. Man
känner en viss stolthet inför sitt projekt
och det är lätt att nästan lägga ner för
mycket arbete och tid, nästan så pass att
det blir en heltidssyssla. Vilket fall som
märks det att arbetet är uppskattat och
roligt att utföra, då många är veteraner
och har deltagit i många spex sedan tidigare. Vissa krexare kommer till och med
utifrån kemisektionen. Gemenskapen är
det bindande ordet. Även om det är lätt
att bli insnöad på sin egen föreställning så får man ut väldigt mycket av det
mötet. Antingen som en inkörsport till
nya vänner, eller bara för din egen del.
Spex ger stort utrymme för att växa som
människa, oberoende av storleken på
ensemblen.
Det är väldigt lätt att skapa ett spex.
Riktlinjerna finns redan, det enda som
saknas är folket, engagemanget och de
dåliga ordvitsarna. «Ja men, två fulla
personer under en valborgspubrunda
som tänker, ‘Hörru, varför har inte Data
något spex? Varför har Media inte något
MÅSTE
spex? Ska vi göra ett spex?’». Så föddes
METAspexet, om man skall tro Tho
mas Sjöholm, nuvarande producent för
METAspexets andra uppsättning. Även
Krexet startades i liknande banor, något
som säkert många av KTH:s spex har
gjort. Likt Krexet så håller Thomas och
Viktor Leandersson (medproducent
på METAspexet) med om att det är den
kreativa delen med spexandet som är
väldigt dragande. «Tar man exempelvis
oss medianer, det är många som tycker
att, ‘Ja, det är jättekul att fota!...’ men
de får ju aldrig göra det i utbildningen.
Men i METAspexet, där får de göra det!».
Tonerna klingar lika även här, man får
möjligheten att dela med sig av erfarenheter. Även om det så innefattar ledarskap eller tekniken inom de individuella
grupperna.
Så, vad säger detta om spexvärlden?
Vad har den för plats inom universitetsvärlden som ska koncentrera sig på
studierna och handla om din framtid?
Studietiden handlar inte enbart om
studierna, för du måste även överleva
tiden där. Skolmiljön kan för många ofta
vara svår. Intensiva kurser, mycket plugg
och lite tid för att träffa och lära känna
andra människor. Spexengagemang ger
studenterna en bra plattform att få koppla bort från studierna, men fortfarande
något som är nära skolan. En bra fritidsaktivitet som är bred på många sätt
och du kopplar dig samman med många
människor. Även om formatet har förändrats med tiden så är tanken fortfarande
densamma. Bara som en bonus blir det
ofta slutsålt under premiärkvällen. En
god tradition som förgyller tiden på ditt
lärosäte, ett spex och en ordvits i taget.
SKYDDAS
t
Varje vårtermin för med sig många
saker. Bland annat en vinter som stannar kvar för länge, tö och slask, bättre
väder, slutspurten på läsåret, Melodifestivalen, blommor och annat fint.
Fast, på universiteten och högskolorna
så innebär det något särskilt. Årets
spexföreställningar har sina premiärer.
K
anske är du en, liksom
många andra studenter, som
har gjort ett arbete och klistrat dit en KTH-logga på
framsidan. För proffsighetens
skull. Men är det verkligen okej
att göra så? Hur får egentligen
loggan användas – och vem
får använda KTH som prefix i sitt föreningsnamn?
OL har snackat med Åsa
Ankarcrona, Kommunikationschef på KTH, för
att reda ut vad du får och inte
får göra med KTH:s varumärke.
text//katja rantala
foto//stephen kirk
OSQLEDAREN #4
23
//varumärkesskydd
D
et är sen eftermiddag när
jag och fotograf Stephen träffar Åsa Ankarcrona, kommunikationschef på KTH, för
att prata om varumärket KTH. Vi möts
upp i det nya administrationshuset och
slår oss ner i «Akvariet» som de kallar
det, ett kontorsrum med glasväggar
mitt bland allas arbetsplatser. Man känner sig lite uttittad. Lokalerna är splitternya, knappt ens klara, de har bara
suttit där sedan januari. Jag ber Åsa att
berätta om KTH:s varumärke.
– KTH har varumärkesregistrerat sitt
namn och logotyp. Det har blivit viktigare för KTH att tydliggöra sitt varumärke eftersom vi har stora ambitioner
internationellt. Och det är ju både kopplat till att vi måste ta betalt för studenter utanför Europa men också för att vi
har ju ambitioner att stiga på rankningslistor och bli mer synliga. Det som man
måste utgå ifrån är att en person utanför
organisationen alltid kommer att koppla
en förening som har prefixet «KTH» i
sitt namn till KTH. Man kommer alltid
att tro att det är KTH som arrangerar
något, inte att det är studenterna som
arrangerar själva. I sin juridiska bemärkelse kan det bli problem om studenter
använder loggan eller namnet på ett
felaktigt sätt. När man pratar om varumärke och en grafisk profil som ska följas måste man ta ansvar för vad som är
rätt och lagligt, men vi kan ju inte heller
säga att det finns en lång lista med sanktioner och att vite utgår om någon gör
fel. Men uppstår det problem händer det
24
OSQLEDAREN #4
att vi måste stå till svars för någonting
som KTH inte har gjort.
“Det är när kårföreningar har
prefixet KTH
som det kan bli
lite otydligt.”
– Åsa Ankarcrona
Händer det ofta?
– Någonting som har varit väldigt populärt bland studenter är att man samlar
ihop pengar för att man vill åka iväg på
en resa eller göra något gemensamt. Ett
sätt att finansiera det här kan vara att
man arrangerar en aktivitet på KTH som
man tar betalt för, till exempel att man
bjuder in en representant från näringslivet som ska hålla föredrag. De tar en
summa i inträde och i slutändan gör
man det för att få till den här resan eller
aktiviteten. Ibland kan det då landa hos
rektor som ska stå till svars för varför vi
tar betalt för aktiviteter som vi inte har
rätt att ta betalt för som myndighet. Då
kan det vara oklarheter för att studenter
glatt klämt in en logotyp någonstans.
Det har de inte rätt att göra, men här
blir kopplingen svår för att man tycker
att man går på KTH och därför har man
rätt att använda namnet och loggan.
Jag funderar på mig själv som student, det har ju faktiskt hänt att jag
smällt in en logga på framsidan av ett
och annat arbete. Är det okej?
– Det är väldigt ofta så att studenter
använder logotypen i större utsträckning än vad man har rätt till. Det första
tillfället som du som student har rätt
till att använda logotypen det är när
du skriver ditt examensarbete och inte
på alla projekt som du tar fram. De tre
avhandlingar vi har är när du tar fram
ditt exjobb och skriver din uppsats, när
du skriver din licentiatavhandling och
doktorsavhandling. Då finns det riktlinjer för hur man ska göra det.
S
tephen knäpper några
bilder och det ekar högt av kameran i det lilla rummet. Men
Åsa verkar inte det minsta störd
av det och svarar på min fråga om hur
reglerna ser ut kring användandet av
prefixet KTH i föreningsnamn.
– Det är något som vi och kåren behöver diskutera för att komma fram till
några riktlinjer. Det är när kårföreningar har prefixet KTH som det kan bli lite
otydligt. Det finns ju till exempel KTH
Seglarsällskap, KTH Hockey och nybildade KTH FC, fotbollsklubben. Då är
frågan, hur ska man som utomstående
förstå att KTH egentligen inte har något
med det här att göra utan att det är
kåren och studenternas föreningar som
har det här namnet? Sedan är det ju det
här att KTH säger i utvecklingsplanen
att vi vill vara ett internationellt uni-
versitet och internationella universitet
har väldigt ofta en kultur av sport och
idrott och föreningsliv som hör ihop
med universitetet. Det här är något som
väldigt många av våra internationella
studenter frågar efter och vill att det
ska finnas. Där är vi med på att det kan
vara en fördel att en viss typ av föreningar och aktiviteter kan ha prefixet KTH
men då måste man vara klar med var
gränserna går. Det kan vara viktigt att
vi är med som mecenat och stöd för en
organisation, men vi ska inte stå överst
på information som man skickar ut för
sponsring. För då är det som att KTH går
ut och frågar om något och inte föreningen. Man måste försöka hitta den här
balansen, där det är tydligt med vad vi
tar för roll i det hela. Vi tror också att det
är viktigt att hitta någon form av kriterier när det är lämpligt med prefixet KTH.
I en fotbollsklubb är det väl ganska tydligt för det spelas över hela världen, det
är globalt, alla kan vara med, men var går
gränsen? Vi har ju väldigt ambitiösa och
duktiga hockey-killar. Men hockey är en
smalare sport, det spelas inte över hela
världen och man kan komma in på den
här mångfaldsfrågen. Vi måste gemensamt hitta, tillsammans med kåren, vad
som är rimligt.
Vad tror du att föreningar med prefixet KTH kommer ha för skyldigheter
mot er?
– Man får inte använda namnet på ett
felaktigt sätt, har man gett sig in i det
här och tycker att prefixet KTH är viktigt för föreningen, då måste man också
bolla allt med oss – gör vi rätt nu? Ser det
ut på rätt sätt? Så att man inte hittar på
en extra krok på loggan, vilket man inte
får göra. Det jag kan se som en riktlinje
är att om man har KTH som prefix då
måste man som förening vara klar över
hur man får använda logotypen, när
och i vilket sammanhang det ska göras
synligt. Som i en verksamhet där man
har lagtröjor, hur ser regelverket ut över
hur vårt namn och logga överhuvudtaget får återges? Men kanske också att vi
kan hjälpa till, kanske att vi lägger ut på
intranätet och på studentwebbens startsida om något event. Men det blir mer
institutionaliserat på en gång.
Det får mig att fundera över KTH
Hockey, de har KTH i namnet och loggan
på sina tröjor. De gick direkt till rektor
och fick okej från honom. Jag frågar om
de egentligen skulle kommit till henne
först? Åsa ler och kommer med ett diplomatiskt svar.
– Ja, man kan ju säga så här att kreativa studenter går alltid direkt till rektor
och det ska de inte sluta med. Eftersom
rektor har spelat hockey förstod de att
han skulle vara väldigt positiv till det
här. Och då kan det vara så att man får
ett ok, det är rektors rätt att säga «så
här vill jag ha det». Jag pratade lite med
Anders Lundgren, vår förvaltningschef
som också är involverad i det här. Ett
sätt att börja sätta de här riktlinjerna är
att ett krav för att man ska kunna heta
KTH-någonting från nu och framåt är
att man ska kunna spela i ordinarie nationella serier. Det är inte okej att bara
vara ett Korpen-lag utan man måste spela i någon division i seriesystemet. Och
det är lite samma sak med KTH Hockey,
man måste tillhöra ett seriesystem. För
det kanske också bidrar till synligheten
och någonting att förhålla sig till. Jag
kan inte svara på om det är en regel som
kommer att hålla över tid, men det är
det vi säger nu.
Hur kommer det att bli för befintliga
föreningar med KTH i namnet, kommer
krav börja ställas på dem? Jag hör med
Åsa om det.
– Jag tror att det skulle vara till fördel
för oss och för dem att fundera över vad
det betyder för dem att heta något med
KTH. Sedan får man också fundera över
hur långt tillbaka i tiden man vill gå.
För har det hetat KTH Seglar Sällskap
sedan 60-talet kan det vara knepigt
att bestämma att man inte får heta det
längre, bara för att man hittat på nya riktlinjer. Det kan vara svårt att gå in och
strypa någonting som har fungerat och
funnits länge.
D
en ganska långa intervjun lider mot sitt slut
och Stephen ber om att få ta
några bilder till på Åsa. Jag
funderar på det här med varumärken,
namn och loggor. Det är inte så lätt som
man kanske tror och några tydliga regler
är inte lätta att få fram. Kanske blir det
lite enklare för kårföreningarna i alla fall
om riktlinjer tas fram.
OSQLEDAREN #4
25
5
//krönika
//krönika
Anledningar att vara hypad
inför Game of Thrones
D
en sista mars kommer
tredje säsongen av Game of
Thrones, och i alla fall jag
är hypad. Om du inte känner det än, eller bara vill påminnas om
varför serien är så otroligt bra, kommer
här de fem bästa sakerna med Game of
Thrones.
9
som helst. R. R. Martin visar tidigt i
första säsongen att han inte drar sig för
att avrätta karaktärer. Eddard Stark är
idealisten och hjälten, den rättfärdige –
hade det varit klassisk fantasy hade hade
han blivit kung efter första säsongen och
allt hade varit bra. Nu är det dock inte
klassisk fantasy, utan istället blir Stark
avrättad.
3. Komplexiteten.
1. Det du tror kommer hända,
kommer inte hända.
Tyvärr alltså, det är inte så
det fungerar. George R. R. Martin är
oförutsägbar. Många fantasyförfattare skriver böcker som börjar med att
trappa upp till det episka slutet, det är
en lång raksträcka tills allt slutar med en
smäll. R. R. Martins historia liknar mer
en väg i alperna - du ser inte hur vägen
går och det svänger hela tiden.
Fantasy fastnar ofta i det svartavita tänkandet – det onda mot det goda.
Tolkien är ett bra exempel på det – antingen är man god eller så är man ond i
hans böcker. Det är en femårings syn
på världen, en naiv och hoppfull generalisering av något långt mer komplext.
Game of Thrones å andra sidan väljer att
visa världen i sin fulla komplexitet. Det
finns inga goda eller onda, det enda som
skiljer dem åt är hur långt de är villiga
att gå för att få igenom sin vilja.
2. Alla i Game of Thrones är död4. Karaktärerna är djupare än
liga.
man först tror.
Det finns inga odödliga hjältar som
knappt kan gå ut ur huset utan att rädda
damer i nöd, utan bara en massa högst
dödliga människor. Trots att karaktärerna är bland de viktiga för historien kan
de dö på de mest patetiska sätt. Ingen
sitter säkert, alla kan dö i vilken sekund
26
OSQLEDAREN #4
Ta till exempel Cersei Lannister som
i början av serien framstår som en rent
ond människa. Allteftersom serien går
vidare får man dock mer information
om hennes tidigare liv, och hur det format henne som människa. Hon är inte
spel är arbetslivsförberedande
9
text//Martin Barksten
illustration//gabriella sanchez karlsson
“Man is least himself when he talks
in his own person. Give him a mask,
and he will tell you the truth.” - Oscar
Wilde
en brutal galning, hon är mycket mer
än det. Hon, precis som alla karaktärer, kommer att utvecklas allteftersom
striderna om tronen blir blodigare och
brutalare.
5. There’s more than meets the eye.
Karaktärerna och deras föräldrar
fanns innan seriens tideräkning startar.
Vi har inte sett hur Robert Baratheon
besegrade Aerys Targaryen i kriget som
utspelade sig innan serien börjar, men
det har skett och relationerna mellan
karaktärerna är påverkade av det. Det
finns mycket mer historia än det, och
även om den inte alltid nämns rakt ut
påverkar den händelseförloppet. När
historien går framåt, får vi också se mer
av vad som skett innan.
B
örjar du känna dig taggad?
Kanske vill du se om de tidigare säsongerna för att påminnas om alla komplexiteter i historien? Kemisektionens klubbmästeri
anordnar Game of Thrones maraton den
andra april, se http://on.fb.me/Z8C5wn
för mer information om eventet.
Martin Barksten
A
tt spela spel är att sätta
på sig en mask, att bli en annan person. När man döljer
sig bakom denna mask kan
man vara ärlig mot sig själv, man kan
vara den man egentligen är. Att i det
tillståndet interagera med andra är mer
sant. Du känner inte av konsekvenserna
i lika stor utsträckning utan vågar vara
dig själv. Att då aktivt tänka på vad du
gör och varför, kan ge dig en ökad insikt
i vem du är. Mer så än i verkligheten, just
för att du är mer ärlig bakom masken
som spel ger.
Ett bra spel för just detta ändamål
är World of Warcraft (eller WoW, kort),
ett spel som tyvärr fått väldigt negativt
anseende i vissa kretsar. I WoW finns det
raider som i princip är utmaningar man
försöker klara av i en större grupp om
tio eller tjugofem spelare. På grund av
svårigheten i dessa utmaningar kräver
de oftast att man spelar ett flertal kvällar i veckan och i ett antal timmar åt
gången, tillsammans med samma grupp
människor. Tack vare detta skapas det
en stark sammanhållning och gruppdynamik.
Grupperna som skapas liknar dem
i arbetslivet; det är en liten grupp människor som tillsammans jobbar mot ett
gemensamt mål där det krävs tämligen
hög kompetens och individuellt ansvar.
Gruppen kommer att stöta på motgångar och misslyckanden. Hur hanterar
gruppen det, och hur hanterar du det?
Om du studerar det som sker kan du
se varför ni lyckades gå vidare efter en
större motgång, eller varför ni inte klarade det. Chansen är hög att du
senare i livet kommer jobba i en
grupp, och stöta på motgångar.
När det sker kommer du vara förbered, du har redan sett det ske och
känner till fallgropparna och hur man
ska undvika dem.
Skillnaden mellan att spela ett
spel som WoW och att jobba är att man
kan börja spela innan man kommit ut
i arbetslivet «på riktigt». Spel tillåter
en miljö där inkomst och framtida
arbetsmöjligheter inte står på spel.
Men där man ändå kan få insikter
och kunskaper som kommer att
vara till nytta senare i livet.
Tack vare att du «ödslade»
alla de där timmarna
under högstadiet kommer du vara en bättre
gruppmedlem i arbetslivet.
//rubrik
//bar-hyfs
U
nder de många år jag arbetat som bartender har jag
ofta fått frågan: «Hur ska man göra för att få snabb
service i en bar?» Det leder till en grundläggande
frågeställning som jag inte tänker ta upp just nu (vad
är bra service?) men jag tänker besvara hur man ska göra för
att snabbt få beställa.
Det finns hemliga knep.
De går att lära sig.
Jag presenterar:
bar-vett 101
text//carl wilhelm hagander
foto//kyriaki sarampasina
1. Respektera bartendern
och bartenderns arbete
D
“Bara för att du har
kommit fram till bar
disken är det ingen
garanti för att du snart
ska få beställa. En bar
är inte ett kösystem”
– Carl Wilhelm Hagander
28
OSQLEDAREN #4
etta är en stor punkt,
som egentligen är precis hela
hemligheten. Respekterar du
en bartender och kommer
tillbaka till honom (eftersom jag utgår
från mig själv är allt skrivet som att
både gäster och bartendrar är män. Så
är inte alltid fallet.) kommer bartendern
komma ihåg dig positivt, och det gör det
lättare för dig att få förtur nästa gång du
beställer av honom. Det handlar alltså
att bli ihågkommen positivt inför nästa
beställning.
Hur respekterar man en bartender? Ta hänsyn till tillfälle. Är du på en
nattklubb och det är fullt med folk vid
baren som vill beställa? Håll det enkelt.
Är priset på ölen bland de lägsta i stan?
Sannolikt även bartendrarnas motivation, inspiration och kunskapsnivåer. Är
stället känt för sitt utbud av öl / cock-
tails / whisky? Pröva med något sådant!
Gå alltså inte in på en fullsmockad
nattklubb och be om en Port Ellen (det
är whisky. Som inte tillverkas längre.
Försök inte ens.) från 1968.
Lär dig något om bartenderns arbete. De flesta bartendrar älskar sprit (i
någon form), och de älskar att dela med
sig av sin kunskap (när det inte är fullt
upp med att sälja). Genom att beställa
«en god drink» (motsvarande «en stor
stark» på bra ölställen, typ Akkurat eller Monks) säger du: 1. Jag bryr mig
så lite om ditt arbete att jag inte ens
orkar googla en drink (eller öl) som jag
vill prova. 2. Jag vet så pass lite att jag
inte kommer veta om det här är bra eller inte. Detta leder till att du sannolikt
kommer få en svagare drink med mycket
socker och citron (ser du de omärkta
flaskorna i bartenderns speedrack? Den
klara är inte vodka, vad bartendern än
säger. Det är socker. Den gula är pressad citron). Den kommer vara syrlig och
inte smaka alkohol. Du kommer få en
sämre drink, och om bartendern kommer komma ihåg dig kommer det vara
negativt. Om du försöker rätta bartendern genom att säga att det där inte var
en hel 4:a eller 6:a kommer bartendern
insistera. Är du jobbig kommer vakterna
tro mer på bartendern än på dig. Om du
tycker att drinken är dålig / fel / tråkig
kommer bartendern hävda att det var
vad du beställde. Insisterar du kommer
vakterna tro mer på bartendern än på
dig. I båda dessa fall kommer bartendern
komma ihåg dig negativt.
Det finns ett alternativ på det här.
Om det INTE är fullt kan du beställa
bartenderns bästa drink, något gott med
«insert bassprit förutom vodka», eller be
om en rekommendation (jag brukar gilla
XX, YY, ZZ. Kan du ge mig något likartat
/ annat). Är det fullt i baren och bartendern kämpar för att hinna med är det dåliga beställningar också.
OSQLEDAREN #4
29
//hur jämställt är kth?
2. Beställ där bartendern
vill sälja
H
ur vet jag var det är? Iaktta bartendern ett tag. Finns
det ett område där bartendern brukar arbeta? Finns det
ett område där det görs fler beställningar? Ställ dig där. De flesta bartendrar
har en del av baren där de vill sälja. De
har ofta lagt dit barmattor, för att visa
«här vill jag sälja». Ställ dig där (eller ställ
dig i kö där). Där kommer det att gå fortast att komma fram till bardisken. Där
kommer det även gå fortast när du är
framme vid bardisken. Är det här hörnet
av bardisken längst ut på sidan av baren
ledigt? Det kanske finns en anledning
till det.
En bra bartender klarar av att täcka
av en stor del av bardisken. En dålig
bartender gör det inte. Det finns sämre
bartenders, lev med det. Bara för att du
har kommit fram till bardisken är ingen
garanti för att du ska få beställa snart.
En bar är inte ett kösystem. En bra bartender kan ta flera beställningar samtidigt, och det går inte i en kö.
Låt oss vända på det: Det är antingen
väldigt sent eller väldigt tidigt. Du kommer till en bardisk som är öppen, men
tom på folk. Ställ dig där bartendern har
sina mattor. Ställ dig inte längst bort på
ena sidan. Är baren nästan tom? Ställ
dig där bartendern har sina mattor. Ställ
dig inte längst bort på andra sidan. Ropa
för guds skull inte till bartendern «Jag
kom före han som precis fick sin drink».
Vilket för mig till min nästa punkt:
3. Försök inte få bartenderns uppmärksamhet
S
ök ögonkontakt, inte mer.
Har du fått ögonkontakt, var beredd att beställa. Annars går bartendern vidare till nästa person.
Luta dig inte över bardisken. Knäpp inte
med fingrarna. Ropa inte på bartendern.
Samtliga av dessa kommer mer ofta
än inte leda till att bartendern väljer
30
OSQLEDAREN #4
att ta någon ANNAN än dig, även om
bartendern inte säger det till dig (jag
har en del vänner och kollegor som systematiskt säger till folk som skriker på
dem att de precis hamnar sist i kön. Då
tar det de gör just då längre tid och alla
får vänta längre. Tjafsar gästen kommer
vakterna. Gissa vem vakterna tror på?
«Är du för full?» är lika omöjlig att svara
på som «har du ett dryckesproblem?».
Antingen erkänner du eller så är du defensiv).
Om du känner bartendern vid namn,
ropa inte på honom. Är ni vänner så
märker bartendern dig när du är vid
baren. För en bra bartender har koll.
Då kommer han direkt lägga in dig som
nästa person på hans mentala lista över
saker att göra. Känner bartendern inte
dig blir det inte bättre av att du ropar
bartenderns namn.
Ropar du på en bartender (en del folk
gör det med namn! Folk som verkligen
borde veta bättre!) MEDAN bartendern
gör något annat (typ ger service till en
gäst) ska du vara förvånad om du får
vara kvar på stället. Om du MOT FÖRMODAN faktiskt får bartenderns uppmärksamhet var då åtminstone beredd
med din betalning. Säg absolut inte
något i stil med: «Fan vad länge sen det
var vi sågs, vi borde prata mer, vad gör
du nu för tiden?» (jag jobbar i bar.), «Jag
tycker din kollega är snygg. Kan du presentera oss?» (nej, ragga på henne själv.),
«Du jobbar bra. Fortsätt med det.» (jag
försöker.), «Jag ville bara visa upp den
här fina fågeln den här andra gästen
precis vek av en sedel, som KAN FLAXA
MED VINGARNA OM MAN DRAR DEN
I SVANSEN!» (gå härifrån.). Än en gång:
respektera bartenderns arbete. Bartendern arbetar mot ANDRA gäster just nu.
4. Funkar inget av de ovanstående?
E
ller har du helt enkelt inte
lust att respektera bartendern,
men vill fortfarande bli ihågkommen positivt? Dricksa. En
bra bartender kommer ihåg folk som
dricksar. Speciellt folk som dricksar mer
än vanligt. En bartender kommer ge de
som dricksar förtur i framtiden, i hopp
om mer dricks senare. Money talks.
5. bonustips:
Om du är på ett ställe för att träffa din
polare som står bakom baren, så kommer han sannolikt ge dig lite sämre service än alla andra gäster får. Eftersom
han inte kopplar på hela sitt sälj-kör som
han gör på andra gäster. Han kan låta dig
gå före i kön, se till så att ditt glas inte
blir tomt, och växla några ord när bartendern inte säljer eller städar. Var beredd på att det kan ta flera minuter mellan repliker i en konversation, eftersom
bartendern tar hand om andra. Han har
trots allt ett jobb att sköta.
JÄMSTÄLLDHET ÄR INGEN
KVINNOFRÅGA
November 2008: «Ingenting händer», Osqledaren publicerar ett inlägg om könsfördelningen på KTH. Av Sveriges tolv största lärosäten är KTH då näst sist på listan över
jämförelse i könsfördelning på högre anställningsformer. Sedan dess har universitetet
haft en vicerektor för jämställdhet. Vilket jämställdhetsarbete finns på skolan idag?
text//elham kalhori
foto//niclas ericsson
ars 2013: Jag hör av mig till samtliga
sektioner och frågar om hur jämställdhetsarbete bedrivs i vederbörande. Ett
fåtal har jämlikhetsnämnder eller ansvariga som äger frågan, och endast en,
Fysiksektionen, har en uttalad jämställdhetsnämnd. Ett vanligt svar blir emellertid att könsfördelningen i respektive
sektion är så nära på 50/50, och att
sektionen därmed inte känner behov av
att lyfta jämställdhetsfrågan. Sektioner
med större glapp i könsfördelning uteblir med svar.
Ålder: 24
gör: pluggar ekonomi på su,
vice klubbmästare emeritus i
nkm.
Bor: Vasastan
Dricker: prohibition era
Siffror på andel kvinna och man får
ofta illustrera jämställdhet. I fallet KTH
är det talande. Här har det aldrig funnits
en kvinnlig rektor, 10 av 10 skolchefer
är män, 12 % av professorerna är kvinnor. Sedan 1944 har 206 hedersdoktorat
delats ut, varav 17 gått till kvinnor. Av
63 mottagare av KTH:s stora pris för
uppmärksammande av vetenskapliga eller konstnärliga insatser för teknik (850
000 SEK 2008), är 6 kvinnor. I Wikipedia-artikeln «KTH» är samtliga i listan
över framstående alumner, 25 stycken,
män.
OSQLEDAREN #4
31
//hur jämställt är kth?
ställdhet ifrågasätts. Att sektionerna emellertid skakar
av sig behovet av jämställdhetsarbete vid uppfattning
om 50/50-läge, bekräftar att det råder konsensus om att
kvantitet – i positiva utfall – duger som nulägesanalys.
När frågan bedrivs i sammanhang av teknikbranschen
sker dess presentation i andel kvinnor bland män; man
talar om ledningsgrupper, bolagsstyrelser och chefsposter – maktpositioner som föredöme för verkligheten
utanför.
D
ecember 2012: Jag får ett mail om evenemanget Future Female Leader Award, och
karriäristen som är inbjuden att föreläsa är
inte systemutvecklare eller konsult som de
manliga representanterna brukar vara; hon är modeskapare. KTH: Jag vet en bra organisation som kan hitta
kvinnlig kompetens i teknikbranschen. Den heter Rättviseförmedlingen. Googla det.
Sara Blomqvist, utbildningsbevakare på THS
epresentationen må vara
proportionerlig till urvalet,
men vad hjälper det när
urvalet tas fram starkt
bundet till norm. Jag
diskuterar saken på
Twitter en eftermiddag och får, vid mening
om att sökkommittéerna
är för snäva, frågan: «vill du
ha jämställdhet eller curling?».
Visst är det ohållbart att
endast mäta jämställdhet
kvantitativt; ett liknande
antal kvinnor och män i
en organisation betyder
inte att denna automatiskt är jämställd. Detta
blir ofta ett motargument när universitetets jäm-
32
OSQLEDAREN #4
Det är inte svårt att tänka på diversitet, mångfald, vid
rekrytering idag. KTH har en vicerektor i jämställdhetsfrågor, en jämställdhetskommitté som utskott för samverkansgrupp som knyter samman fakulteten, facket
och kåren i ämnet. En forskningsinstitution med namn
Genus, organisation och ledning. En jämställdhetssamordnare. En sökkommitté som arbetar aktivt för att rekrytering ska ha mångfald i åtanke. Kompetenta kvinnor
finns dessutom redan i fakulteten, och vid tillsättning av
skolchefer finns 20–30 % kvinnliga prefekter i urvalet.
Ändå blir resultatet enligt normen.
På ett lärosäte med lång historia väger tradition
tungt. Såväl i synsätt vid valberedning och rekrytering, som i den ton ett studentikost samhälle påbjuder.
Sittningar avslutas med «som voro män av äkta halt och
världens herrar lika», intressant är den tydliga skillnaden
på könsfördelning hos de nyare programmen där utfallet
är i princip 50 % av vardera kön. Liksom att fakulteten
måste satsa på nya tillvägagångssätt till förmån för
jämställdhet, står studenterna inför samma uppdrag. I
kåren styrs ett nytt projekt av Sara Blomqvist, THS Chef
för utbildningsinflytande. Hon, tillsammans med Linn
Efsing och Emilia Wallin i THS styrelse samt ledningsgrupp, har satt igång ett jämställdhetsarbete inom THS.
Att ansvaret hamnat på Sara beror främst på att hennes
post i THS ledningsgrupp omfattar området. Vid överlämnandet från tidigare verksamhetsår kom uppmaningen om att det borde skrivas en policy för kårens arbete
i jämställdhetsfrågan, däremot fanns detta inte med i
THS verksamhetsplan. Jag frågar om hur arbetet sett ut
tidigare år, och varför det inte kommit igång förrän nu.
– Mycket har att göra med att ledningsgrupp och styrelse byts ut varje år, ett nyuppstartat projekt tappas lätt
bort och kontinuitet är svårt att nå. Visioner har funnits,
för några år sedan fanns jämställdhetsrådet som sammankallade sektionernas ombud. Rådet är i dags
läget vilande. Tidigare låg ansvaret
på posten Studiesocialt ansvarig,
vilken har en ganska spretig funktion med varierande typer av an
svar. Personärenden som kan röra
diskriminering och trakasserier
internt i THS hanteras av postens
innehavare tillsammans med KTH.
Övrigt jämställdhetsarbete föll dock
från posten med tiden. Fall av diskriminering och trakasserier i utbildningssammanhang hanteras av
cheferna för utbildningsinflytande
tillsammans med KTH.
“Nu skryter vi om att
det finns 12 % kvinnliga professorer, gentemot 7 % 2008”
– Gustav Amberg
G
enom det pågående
jämställdhetsprojektet
nås främst THS centrala
organisation.
Förhoppningsvis tillkommer även sektionerna, detta antas dock ske på längre
sikt. Kårens jämställdhetsarbete har
tidigare som nu tagits emot positivt,
men ingen anstormning har funnits.
De drivande har andra ansvarsområden i och med sina poster. Vid frågan om det skulle behövas en separat
ansvarig för arbetet är svaret tveksamt; hur arbetet läggs upp beror på
vad kårfullmäktige och sektionerna
vill att THS ska fästa fokus vid.
Kvar finns förväntan om att
någon annan del av KTH ska utföra
jobbet, så pass att detta har premierats med ett årligt pris utfärdat
av rektorn till student som på något
sätt drivit ett jämställdhetsarbete på
universitetet. Jag får veta att THS
utlyste tillfället under hösten, men
att inga nomineringar kom in.
Vilken del av KTH ska då bära
frågan? «Rektorn», säger Gustav
Amberg, vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet. Svaret
kommer utan tvekan när jag frågar
honom under en intervju. Min följdfråga blir om uppdraget uppfyllts.
– Det tycker jag att han har gjort
genom att utse mig.
Medan rektor väljs av regeringen och prorektor av universitetsstyrelsen, utses vicerektorer av rektorn
för specifika uppdrag hen finner centrala. Innan Gustav tillträdde 2008
fanns inget liknande vicerektorsuppdrag. Vi talar om vad som hänt sedan dess.
– Nu skryter vi om att det finns
12 % kvinnliga professorer, gentemot 7 % 2008. Tio år sedan var även
könsfördelningen på lektorsnivå
7 % kvinnor, idag ligger den på 20 %.
I och med ett uppdrag till KTH från
regeringen finns ett etappmål om att
20 % av de professorer som anställs
de fyra närmaste åren ska vara kvinnor. Jag ser optimistiskt på detta.
öppen för kvinnliga studenter. Att
jämställdhetsfrågor kommer fram
först i slutna kvinnonätverk är inget
ovanligt på KTH. Positivt i syfte som
oberoende påtryckningsgrupp, man
måste dock komma ihåg att jämställdhet inte är en kvinnofråga, säger
Gustav.
På KTH är jämställdhetsfrågan den
diskrimineringsgrund i störst behov
av belysning. För att öka tillsättning
av kvinnor i tjänsterna tror Gustav
på att göra ett karriärsystem som
är tydligare och mer begripligt för
alla. Rekryteringsarbetet måste
struktureras och formaliseras och
framförallt: sättas i ljuset. Att åsynliggöra processen leder till krav på
ärliga argument, en förutsättning
för att öka antalet kvinnor.
Och hedersdoktorerna?
– Sökkommittéerna har i uppdrag
att ta fram listor med även kvinnliga
kandidater, ändå går utmärkelserna
till män. Det får man gärna klaga på.
Det går alltså framåt, som hävdat från olika håll på skolan. Däremot ger statistik kryphål för mindre
jämställda aspekter att försvinna i.
– De här siffrorna är generella för
alla KTH:s skolor. Däremot kan man
granska skolorna var för sig, och
finna större skillnader. SCI-skolan,
till exempel, har ett kvinnligt professorantal på 3 av 70. Dessutom har
civilingenjörsprogrammet i farkostteknik, som tillhör skolan, cirka 1
0%
kvinnliga studenter. Fakulteten är
mitt huvudsakliga uppdrag, frågan
är hur man får arbetet att synas på
grundutbildningarna.
F
ebruari 2013: THS Mal
vina arrangerar jämställdhetsvecka på skolan för
andra året i rad. Åhörare
uppmanas lämna mailadress för
mer information och flera manliga studenter skriver upp sig. Men
Malvina är en förening endast är
Gustav Amberg
OSQLEDAREN #4
33
//OL GÖR
OL GÖR
THE OTHERS
Vi reser norrut, avundas teknikriggade föreläsningssalar och träder över gränsen till ett spellabb. Våra damer
och herrar, platsen där du varken behöver läsa fysik eller matte för att plugga teknik – Institutionen för Dataoch Systemvetenskap på Stockholms Universitet.
text//Sara Edin och Elisabeth Ingvar
FOTO//Elisabeth Ingvar
Våra tankar på den svala tunnelbanan mot
Kista är att vi denna gång skulle besöka
likasinnade. Där finns gissningsvis varken
trapetser, musikteatrar eller uniformer. Där
finns antagligen enkla stolar med kromade
ben, Selecta-automater i korridorerna och
kanelbullar i kafeterian, och vi funderar om
vi kan få besöket att bli lika funky som ett
clowndisco. Ut ur tunnelbanan och in i Kista
galleria; vi sicksackar runt folkklungorna,
går över en blåsig bro och runt några hörn.
IT-företagsloggor pryder de flesta husväggar, och där, mitt i IT-klustret, ligger institutionen för Data-och Systemvetenskap på
Stockholms Universitet. Flaggorna, varannan KTH- och varannan SU-märkt dansar i
vinden.
34
OSQLEDAREN #4
A
lexander Wolf Hallsten
och Charlotte Wöhlecke möter
upp oss i kafeterian nära entrén i Forum. Han läser tredje
året av tre och hon första, båda på Data-och Systemvetenskap. Tidigare läste
Wöhlecke ett år Digitala medier och fick
på så vis in en fot i styrelsen för kåren. I
år är hon dessutom kårordförande.
Studentkåren heter DISK. Det är
numera varken en förkortning eller syftar på tvätt av köksredskap. Inte heller
döljer sig hårddisk, compact disc eller
ens disco bakom namnet. Att ordvitsa
om studentkårens namn är inte heller
sättning på 200 miljoner kronor (år
2011) och 211 anställda. Detta Joakim
von Anka-inspirerade faktum märks redan under dagens första moment, när vi
vandrar runt i lokalerna. För en av oss
känns lokalerna märkligt bekanta sedan
tiden på tekniskt basår i Kista (när jaaag
var ung...) eftersom DSV delar byggnad
med KTH men har sina egna korridorer
på insidan. Vi går upp en trappa och det
första vi får se är Datorspelslabbet. En
sal, likt en typisk datorsal på KTH med
ändock många fler datorer och skärmar.
Salen är alltså helt
och fullt dedikerad
till datorspelande.
De science fiction-inspirerande datorburkarna ser ut att vara redo för take off
när som helst. Stolarna är mjuka och gardinerna tunga och mörka. Längre bort
sitter en kille som ostört spelar vidare.
Salen är alltså helt och fullt dedikerad
till datorspelande. «De pluggar ju spel,
så det blir en del spel», säger Wolf Hallsten och visar med handen mot ett skåp
fyllt till både bredd och längd med spel.
«Jag tycker själv inte att vi har många
nog men vi jobbar på det», fortsätter han
och ler. Från spel till spel, vi går längre
in i salen och hittar en bilsimulator. En
två meter bred och hög metallpryl med
bilsäte, ratt och enom bildskärm tornar
upp sig. Våra guider pekar mot en
vanligt. Jo, det är säkert - det är vi ordvitsefantaster noga med att fråga. Namnet var tidigare en förkortning av det
någorlunda svåra Data- och systemvetenskapliga institutionens studentkårförening men kåren kallar sig nu alltså
endast DISK, varken mer eller mindre.
Ursprungsnamnet var för krångligt och
enligt Wolf Hallstens utsago närmast
löjlig. Kåren har funnits i 23 år och har
idag ungefär 1800 medlemmar.
S
jälva institutionen för
Data- och Systemvetenskap
(DSV) är den största på Stockholms Universitet, med en om-
OSQLEDAREN #4
35
//OL GÖR
dörr på ena kortsidan av rummet och
förklarar att dörren byggdes för att få
in metallprylen då originaldörren var
för liten. Därefter mumlar de någonting
om att institutionen har mycket pengar
i slutet på året och behöver bli av med
dem. Wöhlecke håller i en surfplatta som
hon har fått långtidslåna (på vad vi misstänker obestämd tid) av skolan, som i
sin tur, enligt guiderna, köpte in något
hundratal stycken för en kurs. Vi sväljer
vårt lätta avund och ger plats för nya
frågor.
V
i följer vidare med in i
en föreläsningssal. Den på
minner mycket om föreläsningssalar en ibland ser på
Youtube (tänk KHAN Academy, MiT).
«Vi filmar alla föreläsningar» berättar
Wolf Hallsten och pekar mot kameror,
tv-skärmar och mikrofoner för att sedan inte utbrista “Hey smile! You’re on
candid camera!” (något han visserligen
skulle kunna ha gjort). När studenter
ställer frågor under föreläsningen ska de
tala in i en mikrofon som finns vid respektive plats. Kameror finns både fram
och bak och har ställts in så de filmar
studenten som ställer frågan för det ska
bli lättare för läraren att se, höra och interagera med studenterna. Föreläsningarna läggs upp på en intern play-kanal
så de kan se föreläsningarna var, när
och hur som helst. Där får de dessutom
tillgång till tidigare kursomgångar. Wolf
36
OSQLEDAREN #4
Hallsten bekräftar att det i vissa fall kan
göra studenten lite lat.
Som om inte det vore nog med det
högteknologiska visar Wolf Hallsten
en svart låda och förklarar att det finns
ett Playstation 3 i varje föreläsningssal.
Jaså! Är det för att möjliggöra praktisk
genomgång av senaste Battlefield 3? …
DSV är helt enkelt
som en egen liten
paradisö med surfplattor i mängder
och fatboypuffar i
datorsalarna.
Vill vi gärna fråga men harklar oss och
får istället fram det lite mer neutrala:
«Varför då?» och får svaret «Tror det är
för konsolen har blu-ray spelare…».
DSV har byggt en beundrandsvärd
infrastuktur vad gäller IT. Wöhlecke
berättar om en incident i höstas då ca
40 tentor i kursen «Marknadsföring»
skulle rättas av externa lärare på Frescati och försvann på posten. DSV har en
rättningsprocedur som helt förhindrar
detta; tentorna scannas in och sparas
tillsammans med betyget som en digital
kopia för att sedan skickas till studenterna. Nyttjandet av tekniken känns
modernt, naturligt och riktigt ovant.
Det sistnämnda är kanske en föga
förvånande, men så är det. Vi får inte
streamade föreläsningar, tentor via mail
eller ha en imponerande studentplattform. Och vi läser på Kungliga Tekniska
Högskolan! Hur är det möjligt att vi inte
spelar i samma välriggade teknik-liga?
S
nart är rundturen slut
och det är dags att slå oss ned
i den gamla och hederliga Foo
bar. Just nu är lokalen stängd
men puben är öppen varje onsdag från
kvart i fyra. Wolf Hallsten förklarar att
«de e ba å dricka opp på en onsdag!»
med en oidentifierad dialekt. Här kommer ännu en otroligt spännande nyhet.
Håll i er. DSV har nämligen akademisk
kvart! Fast typ inte. Eller ja, minuskvart
om man säger så. Om det står 10:00 på
schemat är det den tiden som gäller, och
sedan har de två 45-minuterspass med
en kvart där emellan. Den som är snabb
på matte förstår redan nu att det således
innebär att de alltid slutar kvart i heltimme. Det vill säga, om puben öppnar
hel har många hunnit gå hem, och så kan
man ju inte ha det.
Förutom puben på onsdagar och
ibland även fredagar kan de som vill
prokrastinera plugget hela veckan ut
med start av måndagswarhammer. På
tisdagar är det en grupp lirare som gör
olika aktiviteter, «allting man kan sätta
-kväll efter anordnar dem», säger Wolf
Hallsten och skrattar till. Wöhlecke fyller
i med «... semmelkväll, brädspelskväll,
filmkväll...» och vi undrar nästan telepatiskt var gränsen för en sådan kväll går.
Myskväll? Kvällskväll? Tisdagskväll? Galet.
P
å torsdagar har DSV en
slags workshop, vilket enligt vår helt objektiva åsikt är
något som KTH verkligen saknar. Studenter sitter och pluggar och
kursveteraner hjälper med läxor och
handleder. Wolf Hallsten berättar att
han assar i en programmeringskurs och
att han då «springer runt som en vaddetnuheter» mellan datorer utspridda
över hela byggnaden. Wolf Hallsten och
Wöhlecke tycker båda att workshopen
är ett jättebra koncept och verkligen en
situation där alla vinner på det. De som
behöver hjälp får hjälp och de som kan
hjälpa får bra betalt.
Vi känner att det finns behov av
att reda ut lite förvirring. DSV tillhör
alltså SU, även om många tror att de
är KTH:are. Att det känns luddigt är
förmodligen för att de pluggar IT och
dessutom på samma plats som KTH.
De har inte mycket koppling till studentområdet runt Frescati utan hänger
med QMISK (klubbmästeriet för ingen-
jörssektionen på KTH i Kista) och andra
klubbmästerier på området. De berättar
att de inte har mycket gemensamt med
KTH heller förutom att de kan låna varandras lokaler och att klubbmästerierna
har gemensamma sittningar någon gång
om året. DSV är helt enkelt som en egen
liten paradisö med surfplattor i mängder och fatboypuffar i datorsalarna.
Wöhlecke påstår att förvirringen kanske
lättar inom rimlig tid då SU och KTH ska
flytta isär. SU till Nod-huset som håller
på att byggas i detta nu och KTH Kista
flyttar helt och hållet till Electrum, som
ligger i en annan byggnad ett hundratal
meter ifrån Forum där vi sitter nu. Det är
tydligen oklart vad som händer med Forum när båda skolorna har flyttat därifrån. De tittar på varandra och kniper
ihop både ögon och nävar och säger i kör
att de hoppas på studentbostäder.
S
tudentlivet ligger någonstans i mitten av intensitetsskalan. Det är mindre omfattande
än KTH:s men generellt sett mer
än de som håller till kring Stockholms
Universitet på Frescatiområdet. Hos
DSV är det bara klubbmästeristerna som
har overall (svart med guldrand) men å
andra sidan är det 40 personer med i
festgruppen. De har två välkomstveckor
i början av läsåret med snälla aktiviteter
och inget alkoholtvång. Vem som helst
som vill vara med och välkomna de nya
studenterna får lov att göra det. De har
en sittning under insparken och i snitt
en övrig under läsåret som kallas Ratatosk och är en finsittning. Rata... va?
Torsk? Nej. Tosk, Ratatosk. Det är inte
bara namnet på finsittningen utan också
namnet på självaste DISK:s maskot som
är densamma som i den nordiska mytologin; en liten budbärande ekorre som
springer upp och ner längs världsträdet
Yggadrasils stam. Tankarna dras genast
till den sabeltandade ekollonbesatta
ekorren i Ice Age men skingras då vi får
se hur Ratatosk ser ut. Inte jättesöt. Mer
anrik.
V
istelsen börjar lida mot
sitt slut och vi ställer några
sista frågor och tar några
sista konstpauser, allt för att
få sitta kvar en stund till. Vi trivs bra
här. Inte så konstigt - en av oss sitter i
en megaschysst fåtölj, den andra på en
totalsoft sittpuff och vi båda i en megatotal bar, Foo bar. [Foooo:uuu] baaaar.
Här borde en hänga oftare. Fast ja, det
är ju ba å dricka opp på en onsdag, som
en viss vis man skulle säga. Det skålar vi
och tackar för.
“Och då händer
något. Alla
vill spinna
vidare på
påståendet.
Plötsligt infinner
sig bludderandan.”
Blandaren
— 150 år av bludder
text//Hugi Ásgeirsson
foto//Sarah Freilich
I en källare i Årsta, runt ett bord med kanter
brända av decennier av utsläckta cigaretter, sitter en samling redaktörer och dricker
rödvin. Osqledaren har bjudits in till ett traditionsenligt «bludder», den kreativa process
som varje år utmynnar i ett nytt nummer av
Blandaren. Världens äldsta humortidning
fyller 150 år, och vi vill ha svar på vad de
egentligen fått sagt. «Ingenting och samtidigt
väldigt mycket» är ett sammanfattande svar.
De nyaste medlemmarna i föreningen blir av tradition chefredaktörer, och
är de som har sista ordet om tidningens
utformande. Bakom det finns en vilja om
att alltid vilja vara före sin tid, eller som
redaktionsmedlem Björn Ericson uttryckte saken i en intervju 1963; «Ingen
Blandare är strängt taget dålig – bara ett
stycke före i sättet att vara rolig».
O
Under 00-talet och framåt har de
flesta nya redaktionsmedlemmar varit
tjejer från Arkitekturprogrammet, till
skillnad från forna tiders mansdominans. Bland de kändare av forna tiders redaktörer finns bland andra Bengt
Lindroos – arkitekt till Kaknästornet och
Nymbles utbyggnad – känd i Blandaren
under signaturen Lazy. Han kan också
räknas till de mest långvariga medlemmarna, och var aktiv i föreningen från
1943 tills han gick bort 2010.
sqledaren visas in i rummet av Ceridwen Roberts, före
detta arkitekturstuderande
på KTH, och välkomnas med
varma handslag av redaktörer i alla åldrar. De yngsta, Ceridwen Roberts och
Jesper Fransson är i åttiotalister och de
äldsta, PO Sporrong och Magnus Westerlund är 75 år. Vid bordet sitter också
Alf Högberg och Christoffer Grate. Innan jag hinner ställa några frågor kommer svaren, och en kaotisk snabbkurs i
Blandarens historia ges av de unga och
gamla redaktörerna runt bordet.
Redan 1863 såg Blandaren dagens
ljus, och om den nya kårtidningen
skrevs då att «kanske kommer hennes
bana att blifva lång och ej utan sitt goda
inflytande i den krets, för vilken hon är
ämnad; kanske ock att hon snart måste
försvinna som en ’fjärt i rymden’».
38
OSQLEDAREN #4
Idag är Blandaren i kappsäck, och
kvar i kårhuset finns bara ett förråd. När
lokalen de tidigare bebott skulle renoveras fick de flytta till temporär lokal
i Årsta. Men Blandaren och THS har
en lång historia av avsked och välkomnanden, likt ett par som trots åtskilliga
skilsmässor inte riktigt kan säga upp
kontakten. På 50-talet disponerade
Blandaren till exempel de lokaler som
nu är THS Café, och om den tiden finns
många historier att berätta.
N
är Gustav VI Adolf var på
besök i kårhuset och blev
tillfrågad om han ville se
Blandaren så blev svaret ett
nobelt «jovars», berättar de gamla redaktörerna i mun på varandra. När ekipaget
kom in till kontoret, där doften av svett,
rök och oxfilé låg tjock över det stökiga bordet, möttes de av några hastigt
påklädda studenter. Konungen kastade
en blick över herrskapet och bordet fullt
av urdruckna spritflaskor och konstaterade – «så här dricker ni kaffe förstår
jag».
Under sina glansdagar stod
Blandaren för en betydande del av kårens ekonomi. Under 50-talet drog tidningens försäljning in årligen in över 50
000 kronor, mer än en halv miljon i dagens penningvärde.
– Intäkterna från Blandaren halverade
kåravgiften, berättar Magnus.
Blandaren uppmärksammades också
utanför studentkretsarna.
– Alla reklambyråer läste Blandaren
förr i tiden, säger Alf Högberg och tittar
upp från pappret där han ritat fyrkanter
runt lösryckta meningar och namn.
//reportage
H
an förklarar hur många
vykortsfirmor, tidningar och
reklamkampanjer
genom
åren stulit formuleringar.
Under en period var Expressen flitigast
med att låta sig «inspireras», och några
redaktionsmedlemmar försökte utkräva en stor lyxmiddag av Bonnier som
plåster på såren.
– Men den planen gick i stöpet, säger
Magnus Westerlund och skrattar.
Det har funnits kritik mot den starka arkitekturdominansen på Blandaren.
Då svarade redaktionen med att sätta
upp en förslagslåda i kårhuset. Lådans
botten var ursågad, och under den fanns
en papperskorg.
– Blandaren är ett kollektiv, det som
skapas måste komma ur den gemensamma processen, annars blir det inte bra,
förklarar Magnus.
– Det får inte heller vara ’G’, det är det
mest förbjudna, utbrister Alf Högberg.
G, förklarar de, är allt som är gammalt – det som inte är påkommet i
stunden. Därför förkastas alla förslag
från läsarkretsen – man kan helt enkelt
inte veta var de kommer ifrån.
I slutet på 60-talet sålde Blandaren
inte lika bra som den tidigare gjort, och
var inte lika viktig för kårens ekonomi
40
som tidigare. När revolutionära stämningar började röra om bland studenterna
1968 åkte Blandaren ut från Nymble.
– Vi var inte tillräckligt radikala för
revolutionärerna, och inte tillräckligt
konservativa för kårstyrelsen, menar
Magnus Westerlund.
Under några tuffa år fick föreningen
flytta mellan rivningslägenheter, och för
att säkra Blandarens framtid donerade
en av redaktörerna hela sitt studielån till
föreningen. Oxfilé, ost och druvor som
tidigare varit standard på redaktionen
byttes ut mot löksoppa och berg av potatismos med instuckna grillkorvar. Den
sistnämnda festliga rätten kallades för
igelkott. Efter några år av ökenvandring
hittade Blandaren ny hemvist i Gamla
stan, då en gammal redaktionsmedlem
upplät en lokal för billig penning.
Efter ännu en vända i Nymble är
föreningen åter i temporära lokaler. Nu
står maten på bordet och stämningen
är god. Redogörelsen om föreningens
historia har gradvis övergått i luftigare
samtalsämnen. Alf Högberg tar till orda
igen.
– Det var en kille jag tänkte berätta
om… vem tusan var det… han dog nyligen.
– Det har de alltid gjort, svarar Magnus
Westerlund kvickt.
Kommentaren går nästan obemärkt förbi, men jag tar fasta på den
som någonting betydelsefullt. Det
märks nämligen under vårt samtal att
Blandaren är större än sina beståndsdelar. Redaktörer i min ålder nämns i samma andetag som människor födda på
1800-talet. De har alla suttit runt bordet
där jag nu dricker rödvin och äter middag – även om forna tiders oxfilé bytts
ut mot indisk take-out.
För dem som läst Blandaren känns
stilen ögonblickligen igen. Bakom dess
kaotiska uppslag, med de fragmenterade meningarna och de dadaistiska
illustrationerna finns en klang som går
i arv, men som varje år används för att
spela en ny melodi. Gamla redaktörer
återvänder för att hjälpa de nya in i det
transliknande tillstånd – alltid behjälpt
av rikliga mängder mat och vin – som
kallas bluddret.
F
örfattandet har sett
likadant ut sedan 30-talet.
Redaktörerna, som av tradition
är de nyaste medlemmarna i
föreningen, bjuder in de äldre till middag och rikliga mängder dryck. På bordet läggs en bandspelare – numera en
iPhone – och allt som sägs under kvällen spelas in. Förhoppningsvis smyger
sig bluddret på – en lek med associa-
tioner och vändningar där ingenting är
för långsökt, så länge det är sprunget ur
stunden. Lager på lager av associationer
får bygga på varandra, och slutligen är
samtalet så invecklat att det blir helt
oförståeligt om man inte gripits av bluddertransen.
Senare transkriberas kvällens
samtal, ord för ord. Av de hundratals
sidor som årets bludder ger upphov till
är det bara några väl valda stycken som
slutligen hamnar i tidningen. Illustrationerna görs också under middagarna,
men oftast väljs teckningar till citaten
som snarare står i kontrast till innehållet. Det oförutsägbara är den yttersta
dygden.
Klockan närmar sig nio, och på bordet står fyra flaskor whiskey, två flaskor
punsch och en nyöppnad bag-in-box
rödvin – kvällens andra. Alf Högberg tar
tillfället i akt för att beskriva Blandarens djupsinnighet som döljer sig bakom
skämten.
– De grundläggande mänskliga frågorna kommer ofta fram i Blandaren, säger
Alf Högberg eftertänksamt.
– Får jag säga något bluddrigt, frågar
Ceridwen Roberts och fortsätter sedan
direkt. Är det inte konstigt, det här med
3D-skrivare? Först ska man bort från
papperssamhället, och så ska man börja
OSQLEDAREN #4
«1968» finns inetsat i Blandarens bord, och
är årtalet då de fick flytta från Nymble.
göra ettor och nollor till riktiga saker?
– Jag jobbar inte med nollor, svarar Alf
Högberg med en skämtsam suck.
– Jag jobbar inte med ettor, replikerar
PO Sporrong.
– De är bättre än nollor, de har åtminstånde potential, kontrar Alf Högberg
och samtalet tar ännu en vändning.
“När Gustav VI Adolf
var på besök i kårhuset
och blev tillfrågad om
han ville se Blandaren
så blev svaret ett nobelt
‘jovars’”
Plötsligt händer någonting. Alla
vill spinna vidare på påståendet. Plötsligt infinner sig bludderandan. Huvudingrediensen är att ta en situation, vilken som helst, och vrida och vända på den
tills någonting nytt skapas. Desto fler
vridningar och knorrar som kan göras
på samma ämne, desto bättre.
– Jag har till exempel tänkt på en sak,
säger Jesper Fransson med ett finurligt
leende, och alla spetsar öronen. Är det
inte ganska konstigt, det här med kött-
bullar? Jag tycker det är fascinerande att
man tar isär saker och sätter ihop dem
igen innan man äter upp dem.
– Ungefär som hästar och lasagne, undrar Ceridwen Roberts.
– Om en hippodrom är för hästar, vad
heter det motsvarande för dromedarer,
frågar Christoffer Grate.
Dromodrom blir konsensussvaret.
Hastigt går vi vidare till frågan om triangelns katet, som i plural inte går att
skilja från sjukvårdens kateter. De två
samtalen pågår samtidigt, och plötsligt
har hypotenusan fått en egen kapplöpningsarena som givetvis kallas hypodrom.
Så fortsätter bluddret, och tiden rinner
iväg lika fort som vinet ur flaskan.
N
är jag lämnar Blandarens
källare i Årsta lyssnar jag på
världen på ett egendomligt
sätt. Allt jag tänker ställs på
sin spets och tillåts sedan falla pladask
för att visa sin egendomliga baksida. Jag
är i bluddertrans, och världen är egendomligt trevlig och för en stund har jag
fått höra en 150 år gammal klang vibrera i den lilla källarlokalen som ikväll fick
vara dess resonanskammare.
OSQLEDAREN #4
Ceridwen Roberts och Jesper Fransson
Alf «Affe» Högberg
41
Christoffer Grate och PO «Speedy» Sporrong
//gästspel
i samband
med bludderreportaget och
blandarens
150-årsjubleum gav vi till
detta nummer
Blandaren
fria händer
att tillverka
två sidor,
efter eget
tycke, smak,
och omdöme. Här är
resultatet.
VETENSKAP OCH SPORT
med ingrid kjellström(endorfinkick.com)
foto, HEADER/FOOTER: stephen kirk
Gillar du att tävla mot dig själv? Att skryta
över dina avklarade löpdistanser på Facebook? Eller är du prylgalen? Då är en puls
klocka något för dig som löptränar eller
ägnar dig åt någon annan konditionsidrott.
Med viss koll på dina egna pulsvärden kan
du i bästa fall skaffa dig bättre kondition
och uthållighet, oavsett om du ska springa
din första mil eller sätta personbästa på din
tionde mara.
Vi är många som relaterar träningsklocka till
gympalärarens tidtagarur från mellanstadiegympan, men faktum är att det skett en
snabb implementering av smarta funktioner
hos dagens träningsklockor. Sätt klockan
på armen och ett pulsband runt bröstet och
plötsligt kan du få ett kvitto på din dagsform, hur många kalorier du förbränt eller
springa en mil tävla mot en virtuell kompis.
Det vill säga – man kan kalla pulsklockan för
en liten träningsdator och kompanjon under
träningspasset.
Vi har tagit pulsen på fem stycken pulsklockor som finns på marknaden, då både enklare
och mer avancerade modeller. De enklare
klockorna har funktioner som klarar av att
mäta basala data som aktuell puls och hur
långt man har sprungit, de avancerade kla-
rar allt från att räkna simtag till att räkna
ut vilken nivå du bör lägga dagens träning
på för att få bäst resultat. Det finns många
faktorer att titta på då man bedömer en
pulsklocka, men vi har resonerat så att den
bästa träningen är den som överhuvudtaget
blir av – därför har vi främst bedömt klockorna efter deras användarvänlighet och att
de ska vara lätta att använda och läsa av.
Ett träningspass ska inte behöva inledas
med ett programmerande av en avancerad
klocka – det är det sista man behöver som
stressad student. Den bästa klockan är helt
enkelt den som inspirerar och motiverar till
träning!
Polar RCX5 Multi
Polar RCX5 är en avancerad pulsklocka som framförallt är designad för multisport. Istället för inbyggd gpsmottagare har den en ett armband till som du sätter fast en enskild gps-mottagare i. Det innebär en extra pryl
att hålla koll på under träningspasset, vilket gör det något bökigt. Gps:en hittar dock satelliter snabbt och när
du börjat springa kan du snabbt bläddra mellan flera olika data som puls, hastighet, tid och distans. Det vill
säga – nästan mer information än vad man behöver under passet, vilket inte passar in på den lilla skärmen
och det blir nästan plottrigt och inte användarvänligt.
PRIS
GPS
Vikt
Betyg
1990 kr
Separat
46 g
3/5
Efter dina träningspass synkar du klockan trådlöst med en usb-adapter i datorn och kan sedan avläsa mycket avancerade detaljer från Polars webbplats.
Det här är alltså en klocka för dig som vill ha kontroll över varje pulsslag och
data över din träning, men tyvärr innebär det en hög inlärningströskel och uppmuntrar inte till att ge dig ut på det där träningspasset som du kanske bara nästan
hinner med.
garmin forerunner 910xt
garmin forerunner 210
Garmin Forerunner 910XT är avsedd för triathleter och är en avancerad träningsdator . Du kan själv ställa in
vilka träningsdata du vill ha synliga under träningspasset och eftersom skärmen är stor är den enkel att läsa av.
Knapparna är dock något svåra att manövrera under träning och väl avskalade, antagligen på grund av att klockan
fungerar även vid simning (den kan räkna simtag!) och är vattentät. Klockan hittar GPS-mottagning snabbt och
har dessutom en vibratorfunktion som kan ställas in på vibration efter till exempel efter varje kilometer - något
som är bra för den som gillar att lyssna på musik under träning. En annan uppskattad funktion är den för intervaller – som faktiskt guidar och inspirerar såväl nybörjare som omotiverade proffs till att bränna av jobbiga pass.
Efter dina träningspass laddar du över data trådlöst med en usb-adapter till Garmin Connect, som kan leverera mycket information om ditt träningspass. Garmin Connect är, till
skillnad från Polars webbtjänst, enkel att använda och motiverar de flesta till att börja räkna
på och analysera sin egen träning.
PRIS
GPS
Vikt
Betyg
Garmin Forerunner 210 är en lillasyster till den större och mer avancerade 910:an. Vissa av 910:ans funktioner har den – som programmen för intervallträning och displayen som går att ställa in vad den visar. Klockan
är dessutom mindre och fungerar bra att använda till vardags. Det går snabbt att komma igång och använda
klockan, vilket också gäller de mer avancerade funktionerna – till exempel träning mot en virtuell kompis och
träning i olika pulszoner.
PRIS 1490 kr
Klockan hittar GPS snabbt och fungerar, liksom 910:an, bra att koppla upp mot
GPS Inbyggd
Garmins tjänst Garmin Connect . Garmin 210 är en klocka som fungerar mycket bra
Vikt 52 g
som instegsmodell men som även räcker för att växa i.
Betyg 4/5
2990 kr
Inbyggd
80 g
5/5
nike plus sportwatch powered by tomtom
Nike Sportswatch är en smidig, enkel och snygg klocka - på endast 66 gram känns den knappt när den sitter på
armen! För att komma igång laddar du ner Nikes programvara, registrerar ett konto på Nikeplus.com och kopplar
in klockan med usb. Efter en kort installation är klockan redo för träningsutmaningar.
Under löprundan kan man välja mellan att använda den inbyggda gps:en eller den medföljande stegsensorn
som läggs i skon. Gps:en är att föredra utomhus, men om du springer på ett löpband är stegsensorn praktisk.
Utomhus räcker två knapptryck innan klockan hittar gps-signal på någon minut och när du börjar springa
känner klockan snabbt av skillnaden i löptempo.
Den stora texten på klockan gör skärmen lätt att läsa av, vilket är bra när du är otroligt andfådd eller när det
är mörkt ute. Efter avklarad träning presenterar klockan en summering av träningen med en peppande kommentar och låter dig veta om du satt några nya rekord.
PRIS 1295 kr
GPS Inbyggd
Sammanfattningsvis så är Nike Plus Sportwatch powered by Tomtom en bra träningsklocka
Vikt 66 g
till ett schyst pris. Klockan motiverar till att börja träna eller ta sig ut även när lusten kanske inte
Betyg 4/5
finns, eftersom den är så enkel att manövrera och läsa av.
Polar ft7
Polar FT7 har ett annat användningsområde än övriga klockor i testet – den har nämligen ingen GPS-funktion
utan passar främst för den som vill gå ner i vikt eller hålla koll på sin energiförbrukning. Klockan visar löpande
kaloriförbrukningen och om den pulszon du befinner dig i medför främst ökad fettförbränning eller förbättrad kondition.
PRIS
GPS
Vikt
Betyg
990 kr
Finns ej
34 g
3/5
Klockan fungerar alltså ypperligt för dig som mest tränar inomhus, då den
är lätt att läsa av och inte tillhandahåller mer information än just pulsen och
förbränningen. Eftersom klockan inte har särskilt många funktioner är den
enkel att lära sig använda. Designen på klockan är enkel och diskret och gör
att den fungerar bra som vardagsklocka. Tyvärr är knapparna små och inte
särskilt enkla att manövrera om man dryper av svett på gymmet.
resultat
Testets vinnare är Garmin Forerunner 910XT som uppmanar och uppmuntrar såväl nybörjaren till elit
motionären att ge sig ut och bränna av intervaller. Eftersom klockan kostar mer än vad CSN räknar med att
gemene student lägger på träningskostnader per år, är dock Nike Sportwatch det bästa alternativet för den
student som vill komma igång och träna och då med en pulsklocka på sin arm!
44
OSQLEDAREN #4
OSQLEDAREN #4
45
Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte
att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia mellan dessa anrika väggar. Och det gör det. I vår artikelserie «Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid
som flytt. Fjärde delen handlar om – Squvalp/Quarnevalen.
Föregångarna är många, den första i början av 1910-talet, och arrangörerna likaså. Både SSCO och THS har varit ansvariga för Stockholms studentkarnevaler genom åren innan föreningen bildades. 1977 ändras stavningen till Quarnevalen och maskoten Q Arne Valén
föds. När det ekonomiska resultaten 1977 var under förväntan föddes ännu en succé – endagsvattenkarnevalen Squvalp. Men, vad är
det som är så speciellt med ett Squvalp, varför borstade över tusen personer tänderna på Borggården år 2001 och – var det bättre förr?
Vem kan bättre svara på frågor likt dessa, om inte en General – ledare av Q-staben – från förr? Jag lyfte på luren, och slog en pling.
av//caroline arkenson
Vem är du och vad har du gjort inom
Quarnevalen?
– Jag heter Isak Nilsson och började
på KTH och Maskinteknik 1998 (samma
år som undertecknad började ettan i grundskolan). År 2000 blev jag «inlurad»
i Squvalp som festchef. Det resulterade
sedermera i att jag blev Q-General. Jag
var Amiral för Squvalp 2001, General i
Quarnevalen 2002 och Amiral i Squvalp
2003. Sen fick det vara nog. Det räckte
med fyra år. Just det! Jag byggde även i
Quarnevalen 1999, så jag har gjort hela
resan kan man säga.
Vad är ditt bästa Quarnevalsminne?
– Mitt bästa Quarnevalsminne... Finns
det några dåliga? Nej men. Jag har fantastiskt många bra minnen. Ett sådant
nyp-sig-i-armen-minne som jag har är,
ett väldigt tydligt minne. Jag ville göra
något annorlunda än de tidigare Quarnevalarna under 80- och 90-talet, som
under Q-nØllan (event för nØllan under
Quarnevalsår) åkte runt på KTH i en
Q-buss. De kastade in valfria studenter som gick på gatan, körde iväg dem
för att festa med dem och göra massa
tokigheter. Tanken med det var väl att
de skulle bli... Quarnevalsambassadörer
som skulle sprida budskapet att Q var
en rolig och galen organisation som man
bara måste vara med i.
Vi ville i alla fall göra något annat; en
bra idé. Vi ville slå ett världsrekord. Jag
minns att jag står där uppe på scenen på
Borggården, och ett par tusen personer
nedanför står och borstar tänderna –
och så står Gert Fylking bredvid mig och
dreglar så att scenen blir alldeles slemmig och hal. Bilden av det minnet sitter
fortfarande kvar. Och han, Gert Fylking,
är både tokig och tankspridd på ett härligt sätt. Sisådär tre minuter innan vi
skulle gå upp på scenen – han hade sin
son med sig – säger han till Sebastian
som var tåggeneral att «Du kanske kan
ordna lite mat åt min son här?» «Men jag
ska ju upp på scenen jag med...» “Jaha
jaa... men det får bli senare då.»
Vad kännetecknar, enligt dig, en
Q:are?
– Jag tror att... Man klarar sig inte igenom det där [ideellt engagemang i ett
stort evenemang] om man inte är driven
och lösningsfokuserad. Om man inte
har de egenskaperna, fixar man varken
Squvalp eller Quarnevalen – då orkar
man inte och kraschar. Och det händer
ju, att folk kraschar. Vi råkade flera år ut
för folk som inte orkade hela året. Sedan tror jag att det är otroligt viktigt att
alla har glimten i ögat. Det finns mycket
glädje i arbetet och det är viktigt att ha
kul på vägen. Det är en förutsättning,
och jag tror nog att de som söker sig till
föreningen Quarnevalen besitter dessa
egenskaper.
– Jag är sedan 10 år tillbaka företagare och driver ett bemanningsföretag
specialiserat på ingenjörer. I den rollen träffar jag och mina kollegor många
personer på intervjuer, och där ser vi
att det finns en tydlighet att de som har
engagerat sig ideellt i olika former är en
speciell typ av individer – positivt sett.
Man kan inte försöka engagera sig bara
för att få meriten. Det är i ögonen och
personligheten det lyser – man drivs
av något annat. Quarnevalen är en av
föreningarna där det tydligaste ljuset
lyser. Det är häftigt, det där ljuset som
skapas i sådana organisationer.
Det är ett stort projekt att ta på sig
rollen som Q-General - det är ju en
tre år lång post. Hur är det att göra
ett Squvalp, för att följa upp med the
Big Thing Quarnevalen – för att sedan
återgå till ett litet Squvalp? Tröttnar
man inte inför det sista Squvalpet?
– Det är som att vara långdistanslöpare
tror jag, hehe. Det är ju jätteroligt och en
väldigt bra merit på arbetsmarknaden.
Jag hade inga tankar om det då, och
jag tror inte någon förstår vad de kliver
på när de accepterar den posten - det
är inte direkt något man gjort tidigare.
Man lägger jag-vet-inte-hur många gratis arbetstimmar på saker – men det är
himla kul. Hur det är att göra sitt sista
år? Jag tyckte det var bland det roligaste
jag gjort i mitt liv fram tills dess. Generalen innan mig lyckades inte riktigt
hitta motivationen, och det försökte jag
ta lärdom av. Jag la ner ganska mycket
energi på att få till en bra stab sista året,
och fick dessutom mycket hjälp av min
Q-stab från 2002. Med det gäng som vi
fick till sista året blev även det året ett
fantastiskt roligt år. Gänget som är med
ens sista år som Amiral är dessutom det
gänget som tar kulturen vidare. Så det är
klart, man vill ju inte lämna det helt.
“De befinner sig 50 mil
härifrån, men de är
exakt samma tokiga
individer med samma
ljus i ögonen.”
– Isak Nilsson ang. Chalmers Cortége Committé
Vad är då charmen med ett Squvalp –
ett arrangemang som är mycket mindre än Quarnevalen?
– Squvalp har många utmaningar som
Quarnevalen inte har. Staben pluggar
vid sidan av studierna [under Quarneva-
len tar staben studieuppehåll] och har
fler fokusområden än att genomföra en
studentkarneval. Quarnevalens bygge
pågår i en hel vecka, vilket innebär att
man har längre tid på sig att lösa de
problem som uppstår. På Squvalp är byggplatsen endast öppen 06:08-14:08 och
man har bara en dag på sig att lösa alla
problem. Allt material måste finnas där,
alla verktyg, logistiken måste fungera,
det är trångt och det är mycket som
händer på kort tid – det finns mycket
logistiska saker som behöver lösas som
inte finns i en stor Quarneval. Sedan är
Smedsuddsbadet en ganska opraktisk
plats att vara på. Och det spelar ingen
roll om det är 1, 500 eller 1500 byggare –
man måste fortfarande lägga in ungefär
samma arbetsinsats när det kommer till
marknadsföring, tillstånd med mera.
Om man börjar räkna ihop allt man gör
så är det samma arbetsinsats trots att
det är ett mycket mindre arrangemang.
Stor eloge till Squvalpstaben!
Quarnevalen har ju ett bra samarbete
med Chalmers Cortège Committé (som
föreningen Quarnevalen, fast i Göteborg). Vad känner du för det?
Jag tycker det är fantastiskt! Det är
synd att det inte är mer sådant, för det
är jättekul och ett givande samarbete.
snabbfakta quarnevalen
5
Quarnevalen och Squvalp inträffar alltid andra lördagen i maj.
En gång vart tredje år är det Quarneval, och åren emellan är det Squvalp.
Generalen, som bossar över Staben och hela spektaklet, sitter på posten i tre år. Under Squvalpår är
titeln Amiral.
Quarnevalsfärgen är turkos.
Q-Staben har turkosa overaller, Squvalpstaben bär vita.
Slutfesten är alltid på hemlig plats fram tills det att man anländer till lokalen.
Inför Quarnevalen kan byggare finansiera sin biljett genom att sälja Quarnevalsprogrammet Bruxan
visningen.
Det är oerhört kul att träffa folk som gör
något liknande, fast i en annan storstad.
De befinner sig 50 mil härifrån, men de
är exakt samma tokiga individer med
samma ljus i ögonen. Det är kul att få ett
bra utbyte och samarbetet hjälper båda
organisationer att bli bättre! Det finns
säkert liknande områden mellan KTH
och Chalmers på fler punkter, så det är
synd att det inte finns mer utbyten.
Till den stora frågan – var det bättre förr?
– Ja, jag hann även med att sitta i Kårfullmäktige något år under min kåraktiva tid, och då lyckades jag motionera
för och få genomröstat att det var bättre
förr. Det finns något kårfullmäktigeprotokoll från 2003 där det faktiskt står att
vi röstat igenom det – så då måste det ju
ha varit så. Det var riktigt fånigt, men
ganska roligt! För att vara lite seriös, det
är i alla fall annorlunda nu. Mycket blir
förstås bättre eftersom man lär sig från
år till år. Även förutsättningarna förändras genom åren. Sedan är det är alltid
kul att gå tillbaka i historien, och se hur
häftigt det är att mycket av det vi gör
idag funnits kvar länge. Just det tokiga. På 60-talet exempelvis gavs det till
stadsministern en ommålad bil under
pompa och ståt, och media var förstås
där! Sådant gör man inte idag, och det
kanske är lite synd. Under våra år började väl en del «politiskt korrekta» vindar blåsa, och de är egentligen lite kontraproduktiva för de glada och drivande
organisationerna, som Quarnevalen
och Kårspexet. Men Quarnevalen och
sådana föreningar representerar ändå
de galna och tokiga studenterna, så som
det var förr. Det tycker jag ju. Mycket är
samma som förr, men ändå annorlunda.
– Och det som är nu är förstås bättre
nu. Det är ju nutid på något vis. Det
är kul att se, och jag brukar försöka gå ner
till Squvalp och
Quarnevalen och
hälsa på.
Under Squvalpåren får studenter hem Blasquan i samband med utskick av OL #5.
Q Arne Valén är Quarnevalens maskot, men har inte alltid sett ut så som han ser ut idag. Från en vit val
i t-shirt och med topphatt, en till synes mycket ond Arne i A-frack till en liten bebisarne med färgpalett.
Det var inte förrän 2005 Q Arne intog den skepnad han idag har, ritad av dåvarande General Ellinor. Un
der Quarnevalsåren bär han turkos frack, medan han under Squvalpåren har en mer temaenlig klädsel.
5
46
OSQLEDAREN #4
Årets Q. Arne, med
OSQLEDAREN
superhjältetema
#4
47
kth + ths = sant?
I
slutet av februari skickade
jag in THS ansökan om status som
studentkår vid KTH. Det kändes
ganska stort – det är ju trots allt
bara andra gången sedan kårobligatoriets avskaffande som det görs. I THS fall
är det i och för sig kanske inte en särskilt
kontroversiell fråga – det är snudd på en
formaliaprocedur – men vi hade ju kunnat vara i ett annat läge. Hade en annan
organisation utmanat oss för platsen
och hävdat att vi inte representerar studenterna ordentligt hade situationen
inte varit lika behaglig.
och det är något som man inte byter ut utbildning av studentrepresentanhur som helst. Vi har kommit långt från ter skulle vi bidra till utvecklingen av
att vara den trotsiga ansamling ungkar- lärosätet ännu mer, och det är definitivt
lar som i början av nittonhundratalet ett område som vi kan sammarbeta med
slogs för att bli av med pliktsystemet. KTH på. KTH tjänar mycket på att veta
Vi har – tillsammans med KTH – flyttat vad sina studenter tycker, tänker och
bort från Drottninggatan. Vi har byggt tror om universitetet och dess framtid
ett 5000 kvm stort hus och etablerat en och är till stor del beroende av THS för
organisation som klarar av att samordna att få denna inblick. Med den insikten
flera tusentals medlemmar. Vi har käm- har jag sen länge slutat betrakta THS
pat i frågan om kårobligatoriet, CSN och som en parasit till KTH – vi lever definiläsårsindelningen och vi har oftast gjort tivt i symbios.
det i sammarbete med KTH. Faktum är
att vi idag har en bra relation
till offer
vårt Erasmus placement scholarships to
KTH can
lärosäte.
denise fuglesang
Scholarships for
projects and internships abroad
Att sköta studiebevakningen vid
ett lärosäte är det främsta ansvaret en
sammanslutning får när den beviljas
status som studentkår, men trots att det
i högskolelagen står fint definierat tror
jag ändå att många tycker att vår roll vid
KTH är lite oklar.
Sedan jag tillträde förra sommaren har jag funderat mycket kring vår
ställning som kår. Vad har vi egentligen
för betydelse? Vad har vi för makt? Vad
förväntar sig KTH från oss? Har de ens
förväntningar eller är vi bara jobbiga
studenter som högskolelagen tvingar
lärosätet att inkludera?
Erasmus Placement in Europe
help finance internships or degree projects at a
ordförande ths 2012/2013
company
Men borde relationen
vara så? or
El-an organization in an EU/EEA/acceding
[email protected]
country
(not your home country). The scholarship
ler ska vi vara uppstudsiga
studenter
som för krig varje gång någonting
blir from 3–12 months and all nationalicovers a period
fel? Vårt syfte är ju att göra KTH bätties are welcome to apply. This is a good opportunity
tre. Är det inte då mer konstruktivt att
get experience from working life as well as from
främst verka för ett gotttosammarbete
a foreign country!
och vid behov välja sina strider?
Här kryper Sara och
förbättrar samhällets
resursutnyttjande.
I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets
resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och
företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa
sinnen för.
Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?
Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.
S
Applications can be submitted throughout the year,
om studeranderepresentant företräder
man as
THS
as long
there are scholarships left.
i olika KTH-sammanhang och
påverkar därmedwww.kth.se/student/utlandsstudier
både relationen mellan de två organisationerna
samt riktningen i vilken lärosätet går. Vi
har stor betydelse och får utrymme, men
kan det vara svårt inse. Som kårordI början jämförde jag ibland THS förande sitter t.ex. jag med i ett antal
med en parasit: «Utan lärosäte skulle sammanhang för att företräda studenju inte vi finnas» tänkte jag «men KTH terna och även om posten i sig har myck
skulle allt överleva.» Men efter att ha et inflytande, var det i början svårt att
hur jag skulle agera. Nu känner jag
suttit på have
min post
snart åtta månader
KTH students
the iopportunity
to gain veta
a twomigstudies
klart bekväm, men det tog ett tag
ha fått betydligt
mer to
insikt
i vår his- field
monthoch
scholarship
in order
undertake
toria, vårt arbetssätt och KTH:s organi- att hitta min röst. För det är ju just det
in developing
countries. The field studies should
sation är jag lite mer tveksam. Vem är som är det kniviga med påverkan: man
result in
a
report
on Bachelor’s
Master’s
måsteBoth
veta hur spelet funkar om man
egentligen beroende
av vem?orVad
hade level.
Swedish
and
international
students
are
welcome
to spela med.
liksom hänt om jag inte skickat THS an- ska kunna
sökan
om
kårstatus?
apply. In 2012, approximately 50 KTH students took
the chance to get this valuable experience. Genom att jobba på att förtydliga
Vår relation till KTH är lika lång värdet av studentinflytande, förbättra strukturerna för engagemang och
som vår
historia, dvs.
gammal,
Deadlines:
15 February,
15 111
Aprilårand
15 November.
Field Studies in a developing
country (MFS/FS)
OSQLEDAREN #4
48
Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm
Här står Martin och
ställer om det svenska
energisystemet.
Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet
– och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar
elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket
tid ute i naturen.
Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste
platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

TRE ÅR TILL?

Transcription

Similar documents

45 44 OSQLEDAREN #5 OSQLEDAREN #5

RAKEL-antenn juli14.pmd

Kemibladet nr 149 juni 2013.pdf - CHE-intra

dags att ta plats?

Veckobrev, 2015-04-12

Minnesanteckningar arbetsplatsmöte 2013-12