Röjning - Billerud AB
Transcription
Röjning - Billerud AB
Röjning – en handledning från BillerudKorsnäs 26 aug 2013 1 Riktlinjer för ansvarsfullt skogsbruk 1. Vi följer lagstiftning och miljöcertifieringskrav. Att miljöanpassa skogsbruket är vårt övergripande miljömål. Vi tar hänsyn till verksamhetens miljöaspekter i vårt förbättringsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledningssystemet ISO 14 001 säkerställa att effekterna på miljön är i överensstämmelse med lagstiftning, aktuell miljöcertifiering och miljöpolicy. 2. Skogen är en förnyelsebar resurs som vi brukar i strävan mot ett uthålligt skogsbruk. Vi anpassar skötselmetoderna till växtplatsens förutsättningar i balans mellan avverkning och tillväxt. 3. Vi anlägger en helhetssyn på skogslandskapet och bevarar den biologiska mångfalden. I skogslandskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och fauna samt vårdar vattenmiljöer. 4. Vi bygger in viktiga naturskogselement i skogen. I skogsskötseln försöker vi efterlikna de störningar som skogsmarken naturligt utsatts för och som flora och fauna anpassat sig till. Vi utför bränning samt lämnar vid avverkning utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi planerar omsorgsfullt. Vi utnyttjar god kunskap om skogsbestånden. Vi väljer kompetenta entreprenadföretag och de avverknings- och transportsystem som är tekniskt möjliga, ekono-miskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att undvika föroreningar av mark och vatten. 6. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv. Vi värnar om kulturpräglade marker, kulturminnen och fornlämningar. En del av dessa områden sköts aktivt. 7. Skogen är tillgänglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mångbruk. Vi informerar intresserade om skogsbruket och medverkar till att skogen kan nyttjas på många olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskning, utbildning, samarbete med kunder och leverantörer samt eget utvecklingsarbete ger ny kunskap för att ständigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke från acceptabla källor. Virke tas endast från skogar som utgör acceptabla, ej kontroversiella källor. Skogsbruk i nyckelbiotoper ska gynna biologisk mångfald enligt plan godkänd av Skogsstyrelsen. BillerudKorsnäs Uno Brinnen 2 Du skapar framtidens skog Entreprenören/arbetsledare: Har har det övergripande ansvaret för att gällande lagar och regler efterlevs samt att riktlinjerna i denna handledning följs. Röjningen är en viktig skogsvårdsåtgärd som gör att ungskogarna blir stabila, växtliga och med de kvalitetsegenskaper som vi vill ha. Om vi inte röjer får vi klenare träd och riskerar att få skador på ungskogen. Ansvarar för att röjningen utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt. Många ungskogar måste röjas för att: n n n n n Minska konkurrensen mellan träden. De träd som lämnas kvar får då högre tillväxt, de blir grövre och får ett högre ekonomiskt värde. Ta bort trädslag som inte passar för marken. Minska höjdspridningen i beståndet. Öka skogens virkeskvalitet genom att ta bort krokiga, skadade och kvistiga träd. Gynna den biologiska mångfalden genom att röja fram och gynna träd och buskar som är värdefulla för miljön. Ska ha SYNS:s kompetensbevis från utbildningarna ”Röjning” samt ”Natur- och kulturmiljövård”. Röjaren: Ansvarar för att kontinuerligt följa upp resultatet via egenkontrollen. Ska vara väl utbildade i och väl förtrogna med denna handledning. BillerudKorsnäs: Ska tillhandahålla tydliga traktdokument så att röjaren får bästa möjliga information om trakten och om hur röjningen ska utföras. En väl utförd röjning ger en värdefull skog med rik biologisk mångfald. Det är därför viktigt att du läser igenom denna handledning så att du röjer på rätt sätt. OBS! Undantag från instruktionen kan förekomma vilket då anges på traktdirektivet. Innehållsförteckning: Ansvar och kompetens Planering4 Traktkarta5 Traktdirektiv6 Generellt om röjning 7 Röjning i barrskog 8 Röjning i lövdominerad skog 10 Röjning i lövskärm 11 Kvalitetsröjning tall 12 Punktröjning12 Forn- och kulturlämningar 13 Naturhänsyn14 Uppföljning16 Underväxtröjning och hyggesrensning 18 Entreprenörsföretag som röjer åt BillerudKorsnäs ska vara PEFC-certifierade. 3 Planering Snitselinstruktion Det som beskrivs med svart text i handledningen klarar skogsvårdslagens rådgivningsnivå och marker som är PEFC/FSC certifierade. GPS ska användas för avgränsning av bestånd samt natur- och kulturhänsyn. För att undvika misstag ska följande alltid snitslas: På Bergvik Skogs marker gäller även den text som är markerad med blått. Om planeraren/köparen gör undantag från handledningen (svart och blå text), ska det skrivas in på Traktdirektivet. n Alla fornlämningar och fornlämningsområden. n Otydliga fastighetsgränser. n Områden med höga naturvärden. För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska följande färger användas: Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för röjningsarbetet, men detaljbesluten fattas av den enskilde röjaren. Alla röjare måste därför vara väl utbildade och förtrogna med det som står i den här handledningen. Driftsansvariga/arbetsledare ska ha kompetensbevis från SYN-kurserna ”Natur- och kulturmiljövård” samt ”Röjning”. Undantag från instruktionen kan förekomma på t.ex. privat mark. Det anges då på traktdirektivet. Yttergräns skogsvård Orange/gul BILLERUDKORSNÄS Naturhänsyn Blå/vit/röd NATURVÅRD Fornminne Blå/gul FORNLÄMNING Kulturhänsyn Blå/Gul/Röd KULTUMILJÖ Regler för användning av snitselband: n Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande. Röjningen ska alltid vara planerad i förväg och på barmark. n Innan röjningen Gå över hela objektet innan arbetet påbörjas. Dela upp stora områden i delområden. Titta särskilt på områden där röjningen ska utföras på avvikande sätt, t.ex. bäckraviner, källor, källdråg, lövdominerande områden, skärmställning etc. n n Snitslar ska inte hänga inom de bestånd som ska åtgärdas. Undantag är rågångar, där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som möjligt. Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar eller småträd. Träd som har snitsel runt stammen ska inte röjas bort. Vänd alltid knuten in mot röjningen. För varje trakt finns följande traktdokument: n Översiktskarta - orienteringskarta n Traktkarta - detaljkarta över trakten Miljökrav Traktdirektiv - direktiv för åtgärden samt redovisning av planerad hänsyn Bensin Miljökrav enligt: SS 1555461 Småmaskiner: alkylatbensin n Petroliumprodukter: Petroleumprodukter och kemikalier ska hanteras så att risken för skador på människor, djur, vatten och mark är minimal. 4 Traktkarta Traktkartan är i normala fall i skala 1:5000. Den visar objektets yttergränser, likaså hänsynsytor, kantzoner, kultur/fornlämningar och andra områden som inte ska röjas på normalt sätt. Dessa hänsyn är numrerade och återfinns på traktdirektivet under miljötyper. Detaljhänsyn ska tas även på områden som inte har avgränsats. Objektets larmkoordinater finns på kartan och i traktdirektivet. 710968 Bennarby Ungskogsröj. 1 6292 4 2 (c) Lantmäteriet 3 0 1:5 000 Larmkoordinater 240 Meter X: 6676476 Y: 1609143 Ritdatum: 2013-05-29 5 Traktdirektiv I traktdirektivet finns bl.a. följande uppgifter: n n n Traktdel – om trakten är uppdelad i flera delområden n Areal i hektar n SIND (ståndortsindex – ett mått på markens bördighet ) GYL – markförhållande (grundförhållande, ytstruktur, lutning). n n Åtgärd – röjningsåtgärd som ska utföras. n Ungskog = Ungskogsröjning n Lövenkel = Lövröjning samt enkelställning n Sen röj = Sen röjning n Punktröj = Punktröjning Skärm = Skärmröjning n Glesning = Skärmglesning Traktnr: 710968 Traktnamn: Direktiv St/ha – stammar per hektar som ska lämnas. Önskad trädslagsbl – vilken trädslagsblandning som är bäst lämpad och önskvärd för beståndet (anges i procent). Sista röjn – om det är en slutröjning eller om beståndet förväntas röjas en gång till. Grov barröj - om det är grov tall- eller granröjning som måste ske under ”säker period” för att undvika insektsangrepp. Anteckningar Traktkategorier: Svårighetsgrad röjning: lätt, medel, svår Planerad hänsyn som hör till trakten samt en förklaring vad det är och vad som gäller Bennarby Ungskogsröj. Leverantör: BERGVIK SKOG ÖST AB Traktdirektiv Röjning Trakt nr Traktnamn 710968 Ursprung Bennarby Ungskogsröj. Planerare/köpare Skapad Datum - Uppdaterad Datum 2013-02-12 Stefan Larsson, 070-303 69 25 Kontraktnr Kontrakttyp Bergvik Utgångsdatum 2013-05-29 Certifiering Larmkoordinater X: 6676476 Y: 1609143 FSC PEFC Uppdragsgivare BERGVIK SKOG ÖST AB Adress Postadress Mobil TROTZGATAN 25 791 71 FALUN Tele hem Traktbeskrivning Beskrivningsenhet AREAL SIND Karta och Koord GYL Åtgärd 12I5B6292 13,2 231 Ungskog Total 13,2 T22 Önskad Direktiv St/ha trädslagsbl Sista röjn T G L 2100 50 40 10 Ja Grov barröj > 7cm "säkra perioder" Anteckningar: 12I5B6292 : Småtallen sparas eller toppas till älgmat. Finns några aspar i kronskiktet som kan gynnas, Finns fin björk att fylla ut med i luckorna. Traktkategorier VILLKOR VÄRDE ANTECKNINGAR Detaljinformation av planerad hänsyn i kartan Löp nr Miljötyp Areal ha Sparade träd Åtgärd 1 Fornlämning 1,16 0 2 Kolbotten / tjärdal 0,00 0 3 Odlingsröse / stenmur 0,00 0 4 Äldre väg / stig 0,00 0 Undvik att risa ner lämningar inom området. Röj enligt handledning Röj rent intill röset, Ta bort röjavfall Risa ej ner 6 Anteckningar Bebyggelse, torplämning. Gammal körväg Generellt om röjning Tillfälligt försumpade områden Områden i ungskog som tillfälligt försumpats efter avverkning är produktionsskog och ska i normalfallet röjas som sådan. Småträd som inte är huvudstammar Gran och contortatall: Alla plantor som är över 3 dm ska röjas bort. Kapa alla granplantor under lägsta gröna gren. Hela den angivna trakten ska röjas med undantag av områden som lämnas av natur- eller kulturvårdsskäl. Trädslag Det trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga ska gynnas vid röjning. Tall är frosttålig och anspråkslös på vatten och näring. Lämpliga tallmarker är torra, grunda och grovkorniga marker samt näringsfattiga torvmarker. Tall: Tallplantor som är över 3 dm ska röjas bort så att huvudstammarna enkelställs. Gran trivs bäst på bördiga marker med god vattenförsörjning. Övriga mindre tallar som inte konkurrerar med huvudstammarna till förstagallring lämnas eller toppas ned till viltfoder. På medelgoda marker eftersträvas barrblandbestånd. Björk: Alla plantor som är över 3 dm ska nor- Lövträd ska koncentreras till fuktiga partier, vägkanter, kantzoner och områden som saknar tillräcklig barrföryngring. Frösått löv ska gynnas framför löv av stubbskott. malt röjas bort. Älgbetad björk som står intill och kan hämma en huvudstam ska röjas bort, övriga nerbetade björkar kan sparas. Samtliga trädslag och buskarter i beståndet ska finnas kvar efter röjning. Värdefulla trädslag: Småträd av övriga lövträd ska normalt sparas, se sid 15. Minst 5 procent löv, 10 procent söder om Dalälven Efter slutröjning ska det finnas minst 5 procent lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta. Söder om Dalälven ska det finnas minst 10 procent löv. Förväxande produktionsträd Röj bort ”vargar” av tall, gran och björk om det räddar utvecklingsbara träd med bättre kvalitet. Låga stubbar Stubbarna ska vara låga där förutsättningarna finns. Detta gäller i synnerhet granstubbar, då gröna grenar annars kan bilda ett nytt träd. Björk betraktas som ett produktionsträd. Om förutsättningarna finns, lämna hellre koncentrerade grupper av björk än spridda enskilda träd. Lämna om möjligt lägre björk i luckor. På traktdirektivet anges önskad trädslagsblandning. Ta bort nerröjda stammar som kan skada kvarlämnade träd Se till att de bortröjda träden inte trycker ner eller slår sönder de plantor och träd som ska växa vidare. I vissa landskap kommer det att eftersträvas en högre lövinblandning. Det kommer då att anges i traktdirektivet. Ta bort nerröjda stammar från diken och bäckar. Ta även bort stammar som ligger i vägslänten. 7 Röjning i barrskog Lövröjning – enkelställning I normala fall röjs barrskogen en gång vid 2–3 meters höjd (se Ungskogsröjning – slutröjning). Då hinner stubbskott av björk inte växa i kapp barrträden och man slipper en extra röjning. Röj hårt bland björkplantorna och lämna bara kvar små björkplantor. Om barrplantorna påtagligt hämmas av lövträd måste skogen röjas tidigare. I bättre klimatlägen och på bördiga marker krävs ofta två röjningar: en lövröjning-enkelställning och därefter en slutröjning. n n Värdefulla trädslag hanteras enligt instruktion på sidan 15. Enkelställ samtidigt barrträden, minsta avstånd är 1 meter. I rena tallbestånd med risk för älgskador bör fler stammar sparas än vad som sägs i kolumn 1 i tabellen nedan. I tallbestånd är lövträden hämmande om de är lika höga som tallplantorna. Rena granbestånd kan röjas hårdare, antalet träd efter röjningen kan ligga nära tabellens värde. Gran tål konkurrensen från lövträd lite bättre, och lövträden är hämmande först när de är 0,5 till 1 meter högre än granplantorna. Röj bort hyggesrens, d.v.s. förväxande tallar, granar och björkar, om det kan rädda mer utvecklingsbara stammar. I traktdirektivet ska lämpligt antal stammar per hektar (enskild yta) efter röjning finnas angivet. Det ska normalt vara fler stammar än vad som anges i tabellen nedan, som ju avser beståndet vid 5 meters höjd. Röjningstabell vid fem meters höjd Tabellen anger det maximala antal stammar per hektar och per provyta (5,64 i diameter), inklusive lövträd, som ska utgöra produktionsbestånd fram till första gallring. Utöver dessa får det endast finnas kvar stammar som bedöms självdö samt ”värdefulla trädslag och buskar”. 1 2 Contortaindex Högsta tillåtna – och önskvärt – stamantal efter röjning Röjbehov finns när stamantalet är över: T22 2 200 T20 2 000 T18 2 000 T16 1 800 T14 1 800 T12 1 800 Tall/Granindex per ha per yta 28+ 2 200 22 2 500 26 2 100 21 2 400 24 2 000 20 2 300 22 1 900 19 2 200 20 1 800 18 2 100 18 1 700 17 2 000 16 1 600 16 1 900 14 1 500 15 1 800 12 1 400 14 1 700 Max antal stammar efter röjning I contortaungskogar ska löv lämnas på vanligt sätt. Inhemsk tall och gran ska gynnas i den omfattning att de kan utgöra hänsynsträd vid föryngringsavverkningen. Minst 20 st inhemska träd bör lämnas vid röjning (om förutsättning finns). Målet är att kvarvarande stammar ska vara oskadade och så jämnt fördelade i beståndet som möjligt. glesare partier i beståndet inte ska kompenseras med högre stamantal i tätare partier. Jämna bestånd ska efter röjning i princip ligga på angivet stamantal enligt tabellen. I tallbestånd som slutröjs tidigt bör den skogsvårdsansvarige avgöra vilket stamantal som ska anges på traktdirektivet för att nå ett lämpligt stamantal vid 5 meters höjd. På enskild provyta i uppföljningen kan medelvärdet variera +/- 300 st/ha, men medelnärdet bör i ett jämnt bestånd hamna strax under måltalet. Variationer i bonitet inom beståndet bör tas med vid bedömningen av stamantal i traktdirektivet. Ojämna bestånd kommer i genomsnitt att ha ett lägre stamantal efter röjning än vad som anges i tabellen, eftersom 8 Ungskogsröjning – slutröjning Sen röjning Slutröjningen görs normalt när träden är 3–4 meter höga i bestånd där stamantalet är högre än vad röjningstabellen anger. Bestånd som är mellan 5 och 13 meter höga och som inte har röjts eller röjts för lite ska röjas snarast (se kolumn 2 i röjningstabellen på sidan 8. Om stamantalet överstiger tabellens riktlinje med mer är 300 stammar per hektar bör beståndet röjas). Ojämna bestånd kan behöva röjas även vid lägre genomsnittligt stamantal. Röj ner till traktdirektivets stamantal. Det normala avståndet mellan de kvarstående stammarna är ca 2,1-2,5 meter beroende på bonitet, se lathunden nedan. I direkt anslutning till luckor kan träden stå något tätare, det måste dock alltid vara minst 1 meter mellan dem. n n n n n n n n n Dessa bestånd kan oftast inte röjas på ett normalt sätt, utan måste röjas underifrån (se instruktion på traktdirektivet). Lämna i första hand växtliga oskadade barrträd med klena kvistar. Skapa inga luckor, förstärk inga luckor. Försök få ett ”böljande” krontak som följer terrängen och skogens medelhöjd. Lämna björkar, i första hand sådana som är klenare och lägre än barrträden. Röj bort förväxande björk. Hantera värdefulla trädslag enligt instruktion på sidan 15. Lathund Hantera småstammar enligt instruktion på sidan 7. Stamantal per ha motsvarande förband, m Håll stubbarna låga, se sidan 7. 1.000 3,2 I luckiga bestånd ska glesare partier i beståndet inte kompenseras av högre stamantal i tätare partier. 1.300 2,8 1.500 2,6 1.700 2,4 Älgbetade tallar toppas ner om de hämmar huvudstammarna, låt dem annars stå kvar som viltfoder. 1.900 2,3 2.100 2,2 2.300 2,1 2.500 2,0 3.000 1,8 4.000 1,6 Risk för insektsskador i grövre barrbestånd I barrbestånd kan skadeinsekter föröka sig i de fällda träden och sedan angripa och skada kringstående skog. Det gäller framförallt märgborre på tall och 6-tandad barkborre på gran. ”Säkra perioder” för röjning i grövre barrbestånd: A. Tall 1 juni – 15 juli Granvirke grövre än 10 cm i diameter och tall med skorpbark gäller att högst 5 m3sk per ha och år lämnas kvar. B. Tall 1 juni – 15 juli Gran1 aug – 30 sept Om man lämnar kvar mer än 250 löpmeter fällda råa barrträd grövre än 7 cm på bark per hektar bör röjningen ske under s.k. ”säkra perioder” (se karta). C. Tall 15 maj – 15 juli Gran1 aug – 30 sept 9 Röjning i lövdominerad skog På certifierad mark ska på sikt, minst fem procent av de friska och fuktiga marker där det finns naturliga förutsättningar för löv, domineras av lövträd. Om det finns lövdominerade områden som är större än 0,5 ha ska dessa avgränsas som lövbestånd på kartan och beskrivas i traktdirektivet, om detta inte redan gjorts. Lövdominerade bestånd röjs normalt när träden är 2 till 3 meter höga. Grönkronan ska inte understiga 50 procent av trädhöjden. Hissas kronan upp högre på grund av trängsel, tappas mycket produktion. Om det är stor risk för älgskador bör skogen röjas först när träden är 4 till 5 meter höga. Röj helst före lövsprickningen. Att tänka på n Satsa på raka, friska träd med god kvalitet. n Lämna om möjligt vårtbjörk på frisk mark och glasbjörk på fuktig mark. n Gynna frösått löv framför löv av stubbskott. n Avståndet mellan lövstammarna efter sista röjningen bör inte understiga 2 meter. n Finns huvudstammar av barr, ska dessa ingå i beståndet n På Bergvik ska lövbestånden innehålla max 20 % barr. Stamantal efter lövröjning Täta lövungskogar med många stammar per hektar bör röjas i tre steg: Steg 1. Vid 2-3 m höjd, Röj till 3.000–4.000 stammar per hektar. Steg 2. Innan 5 m höjd, Röj till 1.500–2.500 stammar per hektar. Steg 3. Innan 7 m höjd, Röj till 1.200–1.600 stabila friställda stammar per hektar. Är lövungskogen gles eller området litet kan man nöja sig med en till två röjningar, önskat stamantal är beroende på hur tät och hög skogen är före röjningen. Vårtbjörk: Bladen är dub- beltandade och årsskotten hos unga träd har små hartsvårtor. Stammen får efterhand grov, skrovlig bark och grenarna blir nedhängande. 10 Glasbjörk: Stammen är större och vitare än hos vårtbjörk och grenarna mera upp-åtriktade. Bladen på glasbjörk är enkeltandade och årsskotten på unga träd är släta eller fint ludna. Röjning i lövskärm På frostlänta, fuktiga och vegetationsrika marker utvecklas en granföryngring bäst under en skärm av lövträd. Skärmen skyddar mot frost och suger upp en del överskottsvatten. Den håller dessutom tillbaka lövsly och annan konkurrerande vegetation. Skärmen avvecklas i tre steg Skärmen bör glesas ut i flera steg, så att granplantorna inte drabbas av ljuschock. Den kvarvarande skärmen kan också hålla tillbaka stubbskotten. Det är en fördel om röjningarna kan göras innan lövsprickningen. Steg 3. Steg 1. När lövträden är 3 till 4 meter höga glesas skärmen ut till 3.000–4.000 stammar per hektar. Då är det också lämpligt att ta bort förväxande barrträd. Om granplantorna står tätt utförs samtidigt en plantröjning. Steg 2. När granen är ca 2 meter hög röjs skärmen till ca 1.000 stammar per hektar. Samtidigt röjs granen enligt tabellen på sidan 8. Om granplantorna är mycket hämmade av lövträden, eller om lövträden blir för grova, måste steg 2 ibland ske redan innan granplantorna nått 2 meters höjd. Steg 3. När granarna är 3 till 4 meter höga ska lövskärmen tas bort. Lämna lövträd i luckor och på andra ställen där barrträden inte hämmas. Steg 2. Steg 1. 11 Kvalitetsröjning tall Punktröjning I täta föryngringar av tall finns det goda förutsättningar för att skapa en skog med hög kvalitet. Sådana bestånd skall kvalitetsröjas, och det sker i två steg (metoden används ej på Bergviksmark): Punktröjning, även kallad brunnsröjning. används vanligen i granföryngringar där lövet är lika högt eller lägre än granen. 1. Enkelställning av plantor Enkelställ plantorna när de är 0,5 till 1 meter höga. Rensa upp i grupper och ta bort förväxande träd. Röj ner till 6.000–8.000 stammar per hektar. Plantorna skall vara jämnt fördelade över beståndet. Det är viktigt att höjdskillnaderna ej är för stor, som mest två toppskottslängder är en bra tumregel. 2. Slutröj när träden är ca 5 meter höga Röj ner till de stamantal som anges i Röjningstabellen på sid 8. Röjning ska inte göras förrän kvaliteten på rotstocken är säkrad. Röjningen koncentreras kring huvudstammarna, där en cirkel med ca 0,5 meters radie röjs runt varje huvudstam. För tall bör brunnarna göras dubbelt så vida. Cirkeln vidgas sedan i takt med beståndets utveckling. Övriga delar lämnas oröjda. Detta är en lämplig metod om man vill satsa på kvalitet i tallföryngringar. Istället för att plantera mycket tätt nyttjar man det naturliga lövuppslaget. Minst två röjningsingrepp krävs. Brunnsröjningen måste dock följas upp av en totalröjning vid slutröjningen. Slutröj när träden är ca 5 meter Enkelställ när plantorna är 0,5–1 meter höga 12 Forn- och kulturlämningar Vägar och stigar Röj fritt de vägar och stigar som används i dag eller som har historiskt intresse. Ta bort riset. Ta kontakt med ansvarige på regionen om du misstänker att det finns en fornlämning som inte är markerad på kartan. Vid osäkerhet om fornlämningar kan skadas ska samråd göras med Länsstyrelsen. Fornlämningar får inte skadas eller täckas över av ris. Fångstgropar och tjärdalar Röj bort träd, buskar och sly som växer i groparna och på vallarna. Ta bort riset. Kulturlämningar ska röjas fram, annars kan trädens rötter spränga sönder dem. Ta bort riset. I de flesta fall går själva lämningen före eventuella ”värdefulla trädslag”, d.v.s. står det en al, asp eller liknande trädslag på en konstruktion t.ex. ett röjningsröse så ska den röjas bort. Kolbottnar En kolbotten som är lämnad vid föryngringsavverkningen är i och med detta avvikande från det övriga beståndet och röjs inte. En kolbotten som inte urskiljer sig från övriga beståndet röjs hårt. I vissa sällsynta fall kan det vara svårt att välja på att rädda lämningen eller det väldigt speciella trädet. Hör då med arbetsledningen. Stybbring och kojruin ska i de bägge fallen röjas fram och riset ska tas bort. Kulturlämningar ska urskilja sig mot det övriga beståndet, därför gynnas löv framför barr runt lämningarna. Gruvhål Röj fram gruvhål. Ta bort riset. Torp, fäbodar och husgrunder Röj gårdstun och tomtmark runt byggnader och ruiner. Friställ vårdträd, fruktträd och buskar. Gynna lövträd och buskar samt bärande träd. Röj bort träd och buskar vars rötter kan växa in i och förstöra grunder och andra konstruktioner. All kulturhänsyn som inte redan finns på kartan ska ritas in och kommenteras på traktdirektivet. Röj även odlingsrösen och stengärdsgårdar. Ta bort riset. Kolbotten Fångstgrop 13 Torpställe Naturhänsyn vid röjning Impediment med kantzoner Ska lämnas oröjda. Kantzonerna är värdefulla för miljön genom att de: n Hänsynskrävande biotoper och sumpskogar* Hänsynskrävande biotoper och sumpskogar ska lämnas oröjda eller endast röjas för att förstärka naturvärdena. n * Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter (vitmossor, björnmossor) ska täcka minst hälften av fält- och bottenskiktet. n n Kantzoner mot sjöar, vattendrag, odlingar, branter och lodsidor Kantzoner är ett skydd och en naturlig övergång från den produktiva skogsmarken till andra markslag. Kring alla sjöar, naturliga vattendrag, torra bergbranter och odlingsbryn ska det om möjligt lämnas eller röjas fram en lövdominerad och skiktad kantzon. Detta gäller även de allra minsta bäckar som är vattenförande under större delen av året, men inte diken. Minskar näringsläckaget och hindrar slam och annat att nå vattnet. Skuggar vattenytan och håller därmed ner temperaturen under varma sommardagar. Många organismer, inte minst vissa fiskar, missgynnas av alltför varmt vatten. Ger föda åt vattenlevande organismer genom de löv, knoppar och insekter som faller ner från träd och buskar. En lövrik zon mot vatten är positivt för landskapsbilden. Kantzoner mot sjöar och vattendrag ska anpassas till terrängen, de kan vara breda på vissa ställen och smalare på andra. Fastmarkskantzoner som innehåller mycket barr ska röjas hårt för att gynna lövet. Sumpområden längs vattendrag och sjöar ska inte röjas, inte heller kantzoner som redan innehåller skiktat löv och lite barr. Myrholme Ö eller udde i vatten Blockmark Rasbrant Strandskog Alkärr Bergbrant Ravin Surdråg Bäckdråg Källa Hällmarksskog Rest av hagmark och äng 14 Ekoträd – spara värdefulla trädslag och buskar – al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv* och en I bestånd med normal förekomst av dessa träd ska alla lämnas. Individer av dessa träd som hänger med i krontaket och konkurrerar ska gynnas. För att gynna ett värdefullt löv behöver man ibland ta bort ett annat värdefullt löv. Lövträden gynnas i följande turordning: Spara och gynna befintliga naturvärdesträd: n Grova eller gamla träd. n Grova träd med vid och grovgrenig platt krona. n Hagmarksgranar (grova, tidigare friväxande). n n 1. Ek 2. Lind 3. Ask, lönn, alm, avenbok, bok, fågelbär 4. Asp och sälg 5. Rönn 6. Al Bestånd som har en stor andel med värdefulla trädslag röjs enligt en särskild instruktion som följer med traktdirektivet. Kontakta annars den ansvarige på regionen. Trädformig sälg, rönn, oxel, hägg samt grov hassel. Ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn). n Grova aspar och alar. n Grova enar. n Träd med påtagliga brandljud. n Hålträd och träd med risbon. n Träd med tydliga kulturspår. n Gamla vårdträd. Gynna även framtida natuvärdesträd, t.ex. löv vid bryn. Eken är särskilt känslig för konkurrens, röj därför bort skogen under kronan och lite till. Löv som står på konstruktioner, t.ex. röjningsrösen, får också röjas bort. I övriga fall ska dessa trädslag sparas. * Som ädellöv räknas: alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före röjning ska finnas kvar i beståndet efter röjning. Grövre lågor och högstubbar På torr och frisk mark: röj fram lågan/högstubben. På fuktig mark: spara gärna lite buskar runt lågan/högstubben. All naturhänsyn som inte redan finns på kartan ska ritas in och kommenteras på traktdirektivet. 15 Uppföljning Komplettera kartan 2. Checklista Produktionsbestånd större än 0,5 ha: Ta ställning till frågorna och kryssa i ja eller nej. Om nej skriv orsak under anteckningar. På kartan ska du rita in delområden som avviker från det övriga beståndet om de är större än 0,5 ha och har en lämplig beståndsfigur. Det kan t.ex. vara: n Lövdominerade områden som kan avgränsas till eget bestånd (lövbestånd, lövskärm). n Områden med kraftiga älgskador. n Områden där nästa planerade åtgärd avviker från huvudbeståndets. Naturvårdsbestånd större än 0,1 ha: På kartan ska du också rita in hänsynsytor, kantzoner och andra naturvårdsobjekt som inte röjts, eller röjts endast för att höja naturvärdena om de är större än 0,1 ha . Egenkontroll Egenkontrollsblanketten består av tre delar. 1. Stamantal och medelhöjd efter röjning. Du ska själv följa upp ditt arbete genom att lägga ut två provytor per dag. Varje yta ska vara 100 m2 – det är en cirkel med 5,64 meters radie. Inom ytan ska du räkna antalet kvarstående huvudstammar av Tall, Gran och Löv. Gynnade ekoträd räknas med, buketter räknas som ett träd (gäller ej Björk). Vid sista röjningen ska du markera ytcentrum med en snitsel tillsammans med en uppföljningslapp med angiven stamantal på ytan. 3. Allvarliga avvikelser eller klagomål Vid allvarlig avvikelse från det normala eller vid klagomål från utomstående ska den nedre delen av egenkontrollsblanketten fyllas i och lämnas in till uppdragsgivaren. Som allvarlig avvikelse räknas exempelvis: n Röjning utanför det planerade området, inkl. röjning på främmande mark. n Röjning på felaktigt sätt i nyckelbiotoper, hänsynsytor eller andra skyddade biotoper. n Avvikelse mot givna instruktioner. n Bränsleläckage. Klagomål som vi uppfattar som allvarliga noterar vi oavsett om de grundar sig på avvikelser i vår verksamhet, missförstånd eller otillräcklig information. Lämna in rapporterna omgående Entreprenörsägaren är ansvarig för att objekten är röjda enligt direktivet samt att taxeringen är riktigt utförd. Bristfälliga röjningar ska röjas om. Efter avslutad röjning ska nedanstående uppföljningar lämnas in till ansvarig på regionen, innan utbetalning sker: n n Antalet huvudstammar efter röjning ska på varje yta ligga så nära direktivet som möjligt. Om egenkontrollen visar avvikelser mot direktivet: Rätta om möjligt till felaktigt utförd röjning och ändra sättet att röja i återstående delar av beståndet. Bedöm medelhöjden för varje trädslag. 16 Traktkarta med eventuella urritade områden. Egenkontroll per traktdel. med checklista och allvarliga avvikelser eller klagomål. 17 Underväxtröjning och hyggesrensning Underväxtröjning Syftet med underväxtröjningen är att medelstamsvolymen ska höjas och att produktionen ska förbättras. Detta för att skördarens produktivitet ska öka, så att avverkningen blir billigare. I gallring minskar även risken för skador på kvarvarande stammar. Tänk på att skapa låga röjstubbar, speciellt närmast avverkningsstammarna. Röj ett rejält avlägg så att skotaren kan lossa från skogssidan. n Kulturhänsyn n Kulturhänsyn som inte tidigare är markerad snitslas med kulturmiljöband och markeras på kartan. n Röj aldrig bort träd med snitslar. Underväxtröjning i gallring Röj inte i onödan, ta bara bort de stammar som kan tänkas skymma förarens sikt eller kan tänkas hindra aggregatet. Gran är speciellt besvärande. Röj upp till 7 cm i brösthöjd. Vid en bränslegallring röj upp till 5 cm i brösthöjd. Naturhänsynen ska lämnas. Underväxtröjning i Föryngringsavverkning All underväxt ska röjas bort förutom naturhänsynen. Skogsskydd Se sidan 9. Hyggesrensning efter föryngringsavverkning Röj bort all underväxt, se dock upp med naturhänsynen enligt nedan. Naturhänsyn n Naturhänsyn som inte tidigare är markerad snitslas med naturvårdsband och markeras på kartan. n n Underväxtröj aldrig i kantzoner och hänsynsytor. Detta gäller även för sådana som inte är markerade på kartan eller bandade i terrängen. Spara framtida naturvärdesträd som asp, al, sälg, rönn, oxel, hägg, hassel, ädla lövträd samt bärande träd och buskar. Till ädellöv räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. n Kulturlämningar (inkl. stigar) ska röjas fram och riset tas bort. Misstänker du att det finns fornlämningar i området: kontakta produktionsledningen. Kolbottnar: Röj inte i onödan, finns det gagnvirkesträd som ska avverkas, ta bara bort de stammar som kan tänkas skymma förarens sikt eller kan tänkas hindra aggregatet, ruin och stybbring räjs fram, ta bort riset. Rapportering Markera nya hänsynsytor och kulturhänsyn på kartan som lämnas till produktionsledningen. Markera även oklara hänsynsytor i terrängen. Rapportera avvikelser Vid allvarlig avvikelse från det normala eller vid klagomål från utomstående ska den nedre delen av traktdirektivet fyllas i och lämnas till uppdragsgivaren. Som allvarlig avvikelse räknas exempelvis: n Röjning utanför det planerade området, inklusive röjning på främmande mark. n Röjning på felaktigt sätt i nyckelobjekt, hänsynsytor eller andra skyddade biotoper. n Avvikelse från givna instruktioner. n Bränsleläckage. Röj inte om det finns gamla värdefulla lågor, boträd eller hålträd, utan gör då en hänsynsyta. Andra lågor i avverkningen röjs fram så att maskinförarna ser dem och inte kör sönder dem av misstag. 18 19 Nödlägesberedskap 20 Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING 112.