Arbetsolycksfallsförsäkringar och

Transcription

Arbetsolycksfallsförsäkringar
och -ersättningar
försäkringshandledning
gäller från 1.1.2013
Grundläggande information om systemet för arbetsolycksfallsförsäkring i Finland.
if.fi
Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar
Försäkringshandledning
innehåll
Till läsaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Andra frivilliga försäkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Den elektroniska If Företagsfoldern eller
If Login. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
De primära olycksfallsersättningarna och
övriga ersättningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Olycksfallsförsäkringssystemet. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Försäkringar i anknytning till
arbetsolycksfallsförsäkringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Arbetsolycksfallsförsäkring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Arbetsolycksfallsersättningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Adresser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Arbete utomlands. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Statistikbilaga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Frivilliga försäkringar i enlighet med
lagen om olycksfallsförsäkring. . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
2
Till läsaren
Med denna handledning vill vi ge läsaren grundläggande insikter i systemet för arbetsolycksfallsförsäkring i
Finland. I handledningen klarlägger vi de allmänna
principerna för systemet och ger praktiska råd i ärenden
som ansluter sig till såväl skötseln av försäkringar som
ansökan om ersättning. Vi berättar bl.a. om arbetsgivarens skyldighet att teckna arbetsolycksfallsförsäkring
och hur försäkringspremien sammanställs. Vi berättar
också om vem som har rätt till ersättning i händelse av
arbetsolycksfall och yrkessjukdomar samt vilka ersättningar som betalas ut med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring. I handledningen behandlas dessutom
arbetsolycksfallsersättningarnas förhållande till andra
ersättningssystem samt arbetstagarens försäkringsskydd
vid arbete utomlands. Vi redogör också för arbetsgivarens möjligheter att utvidga försäkringsskyddet för sina
anställda med frivilliga försäkringar.
Handläggningen av ärenden som gäller arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar för företagare, små
och medelstora företag samt offentliga samfund sköts i
Åbo:
Den elektroniska If Företagsfoldern eller If Login
Försäkringsärenden kan skötas ekonomiskt och effektivt
också via Internet.
If Skadeförsäkringsbolag Ab erbjuder företagare, små
och medelstora företag samt offentliga samfund den
elektroniska If Företagsfoldern. För stora och internationella företag har vi utvecklat tjänsten If Login. Dessa
är våra elektroniska försäkringstjänster, i vilka kunderna
kan sköta alla sina försäkringsärenden på sin egen dator
och rentav helt pappersfritt.
I If Företagsfoldern och If Login hålls företagets försäkringsärenden i ordning och all behövlig information
finns alltid behändigt till hands.
if företagsfoldern
Via If Företagsfoldern kan man behändigt anmäla
arbetsolycksfall och yrkessjukdomar till försäkringsbolaget för ersättningshandläggning samt göra löneanmälan för olycksfallsförsäkringen vid försäkringsperiodens slut.
Postadress: 20025 IF
Försäkringstjänster för
– småföretagskunder, telefon 010 19 15 00
– medelstora företagskunder, telefon 010 515 8484
Ersättningstjänster, telefon 010 19 17 00
telefax 010 5141678, 010 514 2454
Till foldern styrs också alla försäkringsbrev. Fakturor
sänds däremot fortfarande per post som traditionella
pappersfakturor.
Handläggningen av ärenden som gäller arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar för storkunder och
internationella företag sköts i Espoo:
Logga in på tjänsten och bekanta dig med If Företagsfoldern. Första gången registrerar du dig som användare av tjänsten, men i fortsättningen kan du logga in med
de behörighetskoder som vi ger dig.
Postadress: 00025 IF
Försäkringstjänster, telefon 010 19 15 15
Ersättningstjänster, telefon 010 19 17 11
telefax 010 514 5780
If Företagsfoldern finns under adressen:
if.fi/foretagsfoldern.
if login
If Login är avsedd för stora och internationella företag.
I If Login finns mångsidig information för skötseln av
även en stor koncerns försäkringsärenden. Försäkringsbrev och specifikationer för lagstadgad olycksfallsförsäkring samt skadestatistik styrs till If Login, där
uppgifterna står till försäkringstagarens förfogande
dygnet runt.
Om ditt företag ännu inte har tillgång till If Login eller
om du önskar mer information om If Login, kan du
lämna begäran om kontakt till din kontaktperson på
adressen fö[email protected].
3
Olycksfallsförsäkringssystemet
Arbetsolycksfallsförsäkring
Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen regleras genom
ett lag. På basis av den har arbetstagare rätt till ersättning för förluster till följd av olycksfall i arbete eller
yrkessjukdom. Arbetsgivaren är på motsvarande sätt
skyldig att försäkra sina anställda.
personer som är berättigade till
ersättning
Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är en del av
den sociala tryggheten för personer i förvärvsarbete.
I form av specialskydd är ersättningar ur den lagstadgade olycksfallsförsäkringen primära i förhållande till
ersättningar ur andra försäkringssystem.
Närmare information om den sociala tryggheten i
Finland finns i handledning ”Arbetspension och övrig
socialförsäkring” publicerad av Tela. Pdf-versionen är på
Internetadressen www.tela.fi hos punkt ”Julkaisut”.
Beslut i frågor som gäller försäkring och ersättning
inom olycksfallsförsäkringen fattas med stöd av olycksfallsförsäkringslagstiftningen. Försäkringsbolagens
verksamhet regleras därtill av de allmänna försäkringsvillkoren och de anvisningar som ges av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, som är ett samarbetsorgan
inom branschen.
Social- och hälsovårdsministeriet övervakar att olycksfallsförsäkringsbolagen följer lagen i sina försäkringsoch ersättningsbeslut. Systemet för sökande av ändring
utgör likaså en viktig del av tillsynen.
Arbetsolycksfallsersättningarna finansieras med de
försäkringspremier som arbetsgivarna betalar. Arbetstagarens rätt till ersättning är emellertid inte beroende
av om arbetsgivaren har tagit en försäkring och betalat
premierna. Personer i anställningsförhållande har
nämligen rätt till ersättning, även om arbetsgivaren
inte skulle ha tagit någon försäkring. Ersättningarna
sköts i sådant fall av Olycksfallsförsäkringsanstalternas
förbund.
anställningsförhållande
Enligt lagen om olycksfallsförsäkring är personer som
står i anställningsförhållande till en arbetsgivare berättigade till ersättning för olycksfall i arbete eller yrkessjukdom. Ett anställningsförhållande kännetecknas av att
– det finns ett arbetsavtal
– arbetet utförs för annans räkning
– vederlag erhålls för arbetet
– arbetsgivaren har rätt att utöva ledning och övervakning av arbetet.
Om något av dessa kännetecken saknas, är det inte
frågan om ett anställningsförhållande och personen har
således inte rätt till ersättning (undantag, se punkten
Bolagsmän och delägare).
Ett arbetsavtal är fritt format och kan således vara
antingen muntligt eller skriftligt. Det finns inga tidsmässiga krav på hur länge ett arbete skall ha varat.
Med vederlag avses inte nödvändigtvis lön eller annan
betalning i pengar, utan alla förmåner med ekonomiskt
värde som betalas för arbetet betraktas som vederlag.
privat yrkesutövare
Privata yrkesutövare har inte själva rätt till ersättning för
olycksfall. Rätt till ersättning har inte heller familjemedlem som stadigvarande bor i arbetsgivarens hushåll.
Med sådan familjemedlem avses arbetsgivarens make,
släkting till maken eller till arbetsgivaren i direkt
uppstigande eller nedstigande led, adoptivbarn, adoptivförälder eller make till någon av dessa. Däremot
omfattar försäkringen arbetsgivarens syskon, far- och
morbröder, fastrar och mostrar och släktingar i sidled
som står i anställningsförhållande. Försäkringen
omfattar också arbetsgivarens sambo som står i anställningsförhållande.
Om arbetsgivare är ett företag, t.ex. kommanditbolag,
aktiebolag eller öppet bolag, innebär stadigvarande
boende i delägares eller bolagsmans hushåll och släktskap med denne inte att arbetstagaren står utanför det
lagstadgade olycksfallsförsäkringsskyddet.
4
bolagsmän och delägare
Ett kännetecken på anställningsförhållande, dvs.
arbetsgivarens lednings- och övervakningsrätt, uppfylls
inte i fråga om personer i ledande ställning i ett företag.
Vissa sådana personer omfattas ändå av det obligatoriska arbetsolycksfallsskyddet. Det är skäl att observera att
de bestämmelser i arbetspensionssystemen varmed
avgörs huruvida bolagsmän och delägare omfattas av
ArPL eller FöPL avviker från motsvarande bestämmelser i lagen om olycksfallsförsäkring.
En tjänsteman i ledande ställning omfattas inte av det
obligatoriska arbetsolycksfallsskyddet, om han
– ensam eller tillsammans med medlemmar av sin familj
äger över hälften av ett aktiebolags aktiekapital eller
– ensam eller tillsammans med medlemmar av sin familj
i annat företag eller annan sammanslutning (t.ex. i
öppet bolag eller kommanditbolag) innehar en
bestämmanderätt som motsvarar över hälften.
Om båda ovannämnda egenskaper uppfylls, dvs. om
personen är i ledande ställning och innehar en ägarandel
som motsvarar över hälften, omfattas personen i fråga
således inte av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
Med ledande ställning avses daglig och kontinuerlig
bestämmanderätt och verksamhet i ett bolags angelägenheter. Med daglig ledning avses inte t.ex. post som
styrelseordförande, såvida uppgiften inte sköts på heltid.
Bolagsman i öppet bolag och ansvarig bolagsman i
kommanditbolag betraktas i regel alltid som person i
ledande ställning, såvida inte annat avtalats i bolagsavtalet.
Med familjemedlem avses make som bor tillsammans
med tjänstemannen i samma hushåll samt nära anhörig
i direkt upp- eller nedstigande led eller make till sådan
person. Dessa personers ägarandel beaktas således
också. Däremot beaktas inte sambos ägarandel.
I ett aktiebolag beaktas endast direkt ägande, med andra
ord inte indirekt ägande genom ett annat bolag.
I öppna bolag och sammanslutningar utvisas personers
bestämmanderätt av ägarandelen enligt huvudtalet,
såvida inte annat särskilt avtalats i bolagsavtalet.
I kommanditbolag räknas ägarandelarna endast för
ansvariga bolagsmän. Tysta bolagsmän omfattas av
försäkringen och skall försäkras obligatoriskt, om de
arbetar i företaget i anställningsförhållande.
familjevårdare
För parterna i ett sådant uppdragsavtal som avses i
familjevårdarlagen gäller vad som stadgats om arbetsgivare och arbetstagare i lagen om olycksfallsförsäkring.
Familjevårdare har således rätt till ersättning för arbetsolycksfall i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring.
Den andra parten i ett uppdragsavtal är en kommun
eller en samkommun och familjevårdaren omfattas av
kommunens eller samkommunens lagstadgade olycksfallsförsäkring.
arbetslag
Rätt till ersättning för olycksfall i arbete eller yrkessjukdom har också sådana arbetstagare som gemensamt
i egenskap av arbetslag har förbundit sig att under
ledning och övervakning av en arbetsgivare utföra ett
arbete. Rätt till ersättning har också de arbetstagare
som arbetslaget med arbetsgivarens samtycke tagit som
hjälp i arbetet.
frivillig försäkring
För en person som det inte är obligatoriskt att försäkra
enligt lagen om olycksfallsförsäkring kan man teckna en
frivillig försäkring i händelse av olycksfall i arbete med
stöd av 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring.
Försäkringsskyddet kan också smidigt utvidgas att
omfatta fritid (se punkten Frivilliga försäkringar enligt
lagen om olycksfallsförsäkring).
elever
Enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som
har uppkommit under studierelaterade förhållanden
som är jämställbara med arbete (1318/2002) ersätts såsom
olycksfall i arbete olycksfall som åsamkats elever vid
vissa skolor, läroanstalter och undervisningskurser i
praktiskt övningsarbete i anslutning till studierna samt i
samband med resor i direkt anknytning därtill.
På motsvarande sätt tillämpas på den som upprätthåller
en läroanstalt vad som stadgas om arbetsgivare i lagen
om olycksfallsförsäkring. En läroanstalt är således
skyldig att ta en försäkring i händelse av dessa olycksfall.
I allmänhet omfattas eleverna av den lagstadgade olycksfallsförsäkring som t.ex. den kommun eller den samkommun som upprätthåller läroanstalten har tagit.
I lagen finns en förteckning över den lagstiftning
gällande utbildning som stadgar vilka läroanstalter
som har försäkringsplikt. De läroanstalter som har
försäkringsplikt på basis av nämnda lagstiftning är bl.a.
samtliga yrkesläroanstalter, universiteten, grundskolans
högstadier och gymnasierna.
5
På basis av elevförsäkringen ersätts således skada som
inträffat vid praktiskt övningsarbete. Däremot omfattar
försäkringen inte olycksfall som inträffar under t.ex.
skolresor, teorilektioner, gymnastiklektioner och raster.
Försäkringens ersättningsområde kan frivilligt utvidgas
att omfatta även dessa.
arbetskraftsutbildning för vuxen
Olycksfall som drabbat studerande som deltar i undervisning i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) ersätts som olycksfall i arbete på så
sätt att den studerande jämställs med arbetstagare vid
fastställandet av försäkringsskyddets omfattning.
En sådan studerande är således försäkrad förutom under
arbetspraktik även i händelse av olycksfall som inträffar
under t.ex. skolresor och teorilektioner. Kursarrangören, t.ex. yrkesutbildningscentrum för vuxna, yrkesskola
eller ett privat företag, jämställs med arbetsgivare.
skyddade arbetstagare
Skyddade arbetstagares rätt till ersättning till följd av
olycksfall i arbete grundar sig antingen på lagen om
olycksfallsförsäkring eller lagen om skadestånd för
olycksfall åt personer som intagits i särskilda straff-,
underhålls- och vårdanstalter (nedan den s.k. anstaltlagen).
För att ersättning skall kunna utbetalas med stöd av
lagen om olycksfallsförsäkring, förutsätts det att den
skyddade arbetstagaren står i anställningsförhållande
till ifrågavarande anstalt. Om ett anställningsförhållande inte uppstår, fastställs rätten till ersättning på basis av
anstaltlagen.
På basis av anstaltlagen ersätts olycksfall, som inträffar
då personen utför arbete som anvisats honom i enlighet
med det vårdprogram som följs vid anstalten.
Anstaltlagen tillämpas under förutsättning att personen
bor på anstalten. Om personen i fråga bor annanstans,
t.ex. hemma eller på internat, omfattas han inte av den
lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Dessa personer
kan vid behov försäkras med en frivillig olycksfallsförsäkring. Om en skyddad arbetstagare står i anställningsförhållande till ifrågavarande anstalt, utvidgas
försäkringsskyddet att utöver skador i arbete i enlighet
med vårdprogrammet även omfatta alla olycksfall i
arbete eller olycksfall som inträffar under omständigheter som beror på arbetet (se punkten Ersättningar för
olycksfall i arbetet).
6
I socialvårdslagen finns bestämmelser som förpliktar
den som arrangerar arbetsverksamhet för handikappade
att teckna frivillig försäkring för arbetstid för de personer som deltar i arbetsverksamheten. Med arbetsverksamhet avses verksamhet i syfte att bevara och främja en
persons funktionsförmåga. De personer som deltar i
arbetsverksamhet för handikappade får sin huvudsakliga
försörjning av de förmåner som beviljas på grund av
sjukdom eller arbetsoförmåga.
försäkringsplikt
allmänt
Om en person på basis av vad som nämns ovan omfattas
av lagen om olycksfallsförsäkring, har han rätt till
ersättning för olycksfall i arbete. Även om det inte
förutsätts en försäkring för att få ersättning, är grundtanken i systemet att arbetsgivaren är skyldig att försäkra sina anställda.
Försäkringsskyldigheten gäller alla arbetsgivare med
anställda som omfattas av lagen om olycksfallsförsäkring, såvida inte arbetstagaren genom uttryckligt
lagrum befriats från försäkringsskyldigheten.
Om en person samtidigt står i flera anställningsförhållanden, t.ex. har två arbeten på deltid, är båda
arbetsgivarna skyldiga att försäkra det arbete som de
låter utföra.
arbetsgivare som är befriade från försäkringsskyldighet
Det finns vissa undantag från regeln om obligatorisk
försäkringsskyldighet.
Om antalet arbetsdagar som en arbetsgivare låtit utföra
under ett och samma kalenderår är 12 eller mindre, har
arbetsgivaren ingen försäkringsskyldighet. Denna gräns
gäller arbetsgivaren per kalenderår och är således inte
beroende av antalet arbetstagare. Om t.ex. sex personer
arbetar två arbetsdagar, har arbetsgivaren låtit utföra 12
arbetsdagar. Om arbetsgivaren på förhand är medveten
om att arbete på över 12 dagar kommer att utföras, anses
försäkringsskyldigheten gälla från den tidpunkt när
arbetet påbörjas. Arbetsdagens längd har ingen betydelse. I fråga om t.ex. deltidsarbete anses redan det att
arbetstagaren varit en gång i arbete som en arbetsdag.
Det saknar också betydelse om arbetet utförs på en
vardag, lördag eller söndag.
Även om en sådan småarbetsgivare är befriad från
försäkringsplikt, ersätts olycksfall i arbete hos en sådan
arbetsgivare i enlighet med lagstiftningen om olycksfallsförsäkring. Ersättningen utbetalas av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund.
försummad försäkringsskyldighet
Om en arbetsgivare försummar sin försäkringsskyldighet, har en arbetstagare som skadats likväl rätt till
ersättning ur statens medel. Ersättningsärendet handläggs då av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund.
I lagen om olycksfallsförsäkring finns stadgat om
följderna för arbetsgivare som försummat sin försäkringsskyldighet. Ifrågavarande arbetsgivare är skyldig
att till Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund betala
en avgift som motsvarar den premie som bedöms vara
skälig för den tid försummelsen gäller, dock inte för
längre tid än de tre senaste kalenderåren. Dessutom har
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund rätt att av
arbetsgivaren återindriva sådan ersättning som utbetalats för olycksfall upp till det maximibelopp som
fastställs i lagen (2 220 euro år 2013).
generell försäkring och specialförsäkring
Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är till sin
karaktär en generell försäkring. Detta innebär att
försäkringen omfattar alla anställda i ett företag. Också
personer som anställs som nya arbetstagare i ett företag
omfattas utan speciella åtgärder av försäkringen.
För den generella försäkringen görs årligen en löneanmälan, i vilken samtliga arbetstagares löner sammanställs. Inom arbetsolycksfallsförsäkringen registreras
inte enskilda anställningsförhållanden, såsom t.ex.
inom arbetspensionsförsäkringen.
En specialförsäkring kan tas för en bestämd del av
företaget. Om ett företag utvidgar sin affärsverksamhet,
t.ex. genom att öppna en ny produktionsanläggning,
kan en specialförsäkring tas för det nya objektet.
Om företaget emellertid inte önskar förfara på detta
sätt, utvidgas den generella försäkringen automatiskt
att omfatta också det nya objektet.
Om företaget har flera försäkringar, anses som generell
försäkring i regel den första fortlöpande försäkringen
som tecknats.
försäkringsavtalets giltighet
tidpunkt när försäkringen börjar
Försäkringsbolagets ansvar börjar tidigast vid den
tidpunkt när försäkringsbolaget eller dess representant
bevisligen har mottagit försäkringsansökan, såvida det
inte av särskilda skäl avtalats om att försäkringen skall
börja vid en senare tidpunkt. Det i lag reglerade kravet
att försäkringsansökan ”bevisligen skall ha mottagits”
uppfylls i praktiken på så sätt att tidpunkten för när
försäkringsansökan mottagits antecknas så exakt som
möjligt i försäkringsansökan. En försäkring kan inte
träda i kraft retroaktivt.
Lagen innehåller inga begränsningar beträffande hur
lång tid innan det arbete som försäkras påbörjats
försäkringsansökan kan göras. Det rekommenderas
emellertid att försäkringsansökan görs i god tid innan
arbetet påbörjas. Tidpunkten för när försäkringen
börjar antecknas alltid i försäkringsbrevet.
försäkringsperiod
Försäkring för viss tid
En lagstadgad olycksfallsförsäkring kan göras för
viss tid eller tillsvidare. Om arbetet till sin karaktär
är tillfälligt och sannolikt varar kortare tid än ett år,
görs försäkringen att gälla för viss tid fram till det
datum arbetet avslutas. Försäkringsperioden är i detta
fall densamma som försäkringens giltighetstid, även
om försäkringstiden skulle infalla på två olika kalenderår.
Om giltighetstiden för en försäkring för viss tid förlängs
med över ett år, kan den förlängas till högst följande
årsskifte. Därefter ändras försäkringen till en fort
löpande försäkring.
En försäkring för viss tid gäller tills det försäkrade
arbetet har avslutats. Försäkringen upphör utan särskild
uppsägning. Om arbetet fortgår under längre tid än vad
som uppgetts på förhand, skall försäkringstagaren
meddela därom senast vid den tidpunkt då försäkringen
enligt förhandsuppgifterna borde upphöra.
fortlöpande försäkring
I en fortlöpande försäkring är försäkringsperioden i
allmänhet ett kalenderår. Den första försäkringsperioden utgör emellertid ett undantag från denna regel.
Den första försäkringsperioden varar från det försäkringen börjar hela det innevarande året fram till slutet av
följande kalenderår. Längden på den första försäkringsperioden kan således variera mellan drygt ett år och
nästan två år.
Efter den första försäkringsperioden förnyas en fortlöpande försäkring alltid för ett kalenderår i sänder.
7
tidpunkt när försäkringen upphör
försäkringen upphör
Tidpunkten vid vilken den lagstadgade olycksfallsförsäkringen upphör regleras noggrant i lagen om olycksfallsförsäkring och i de allmänna försäkringsvillkoren
för lagstadgad olycksfallsförsäkring i vårt bolag. Avsikten med regleringen har varit att garantera arbetstagarna oavbrutet olycksfallsförsäkringsskydd i alla
situationer.
En lagstadgad olycksfallsförsäkring kan upphöra, om
försäkringstagaren är medellös.
försäkringsskyldigheten upphör
Om ett företag eller ett arbete upphör eller försäkringstagaren inte längre är försäkringsskyldig, ska försäkringstagaren minst en månad innan försäkringsperioden
löper ut meddela försäkringsbolaget om detta.
Anmälan om att försäkringen upphör ska göras
skriftligt.
Om försäkringstagaren försätts i konkurs, upphör
försäkringen i allmänhet vid datumet för konkursen.
Om försäkringsbolaget inte får en skriftlig anmälan om
att försäkringen eller en del av den upphör minst en
månad innan försäkringsperioden löper ut, har försäkringsbolaget rätt att uppbära ersättning för de extra
kostnader som orsakas av att försäkringen förnyas för
följande period.
Efter datumet för konkursen ansvarar konkursboet för
premierna. Om konkursboet beslutar att fortsätta affärsverksamheten, skall boet se till att nödvändiga försäkringar tas.
Om det försäkrade arbetet anmäls upphöra mitt under
året och anmälan fås i efterskott, uppbärs för den period
som försäkringen varit i kraft vanligtvis endast en
premie som grundar sig på lönerna.
uppsägning av försäkringsavtalet och
överföring till ett annat försäkringsbolag
Försäkringen fortlöper ett kalenderår i sänder, såvida
försäkringstagaren inte skriftligen säger upp försäkringen att upphöra den sista mars, juni, september eller
december. Uppsägningen skall göras minst tre kalendermånader före ovannämnda slutdagar. Försäkringen kan
inte sägas upp före utgången av den första försäkringsperioden.
8
Om försäkringstagaren vid utmätning av försäkringspremie konstateras vara medellös eller om försäkringstagarens vistelseort är okänd, upphör försäkringen vid
den tidpunkt när utsökningsmyndigheterna konstaterat
detta.
Inom rättspraxis har det emellertid ansetts att försäkringsbolagets ansvar fortsätter minst den lagstadgade
uppsägningstiden för arbetstagare, dvs. 14 dagar.
tidpunkt när frivilliga försäkringar upphör
Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring skall sägas upp skriftligen. Försäkringen
upphör tidigast den dag då uppsägningen inkommit till
försäkringsbolaget.
En frivillig försäkring kan också tas på viss tid för ett
bestämt arbete.
betalning av försäkringspremien
förskottspremie
Premien för olycksfallsförsäkring uträknas på basis av de
löner som betalats till arbetstagarna. När försäkringen
börjar och i början av varje ny försäkringsperiod debiteras en förskottspremie, som baserar sig på de uppskattade lönesummorna.
Uppsägningen är giltig endast om det samtidigt påvisas
att en försäkring tecknats i ett annat försäkringsbolag.
Försäkringen skall träda i kraft i det nya försäkringsbolaget när den uppsagda försäkringen upphör att gälla
i det överlåtande försäkringsbolaget.
I försäkringsansökan görs en första uppskattning
av lönerna. Eftersom olycksfallspremien fastställs på
basis av olycksfallsrisken i arbetet, uppskattas de
löner som kommer att utbetalas specificerade enligt
yrkesklass.
Vid överföring av försäkringar följer försäkringsbolagen
de anvisningar som getts av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. Enligt anvisningarna skall en
försäkring sägas upp på en formbunden blankett för
ansökan om överföring, som sänds via det mottagande
bolagets olycksfallsförsäkringsavdelning till det överlåtande bolaget.
Förskottspremien för en ny försäkringsperiod beräknas
på basis av de senaste löneuppgifterna som finns att
tillgå. I praktiken höjs dessa löner så att de motsvarar
den allmänna löneutvecklingen. Försäkringstagaren
kan också själv anmäla sin uppskattning av följande års
löner, t.ex. i enlighet med den egna budgeten, varvid
denna lönesumma används vid beräkningen av förskottspremien.
Förskottspremien för följande försäkringsperiod fastställs i allmänhet i december, då försäkringarna förnyas
för följande försäkringsperiod.
slutlig premie
De faktiska löner som utbetalats under en försäkringsperiod framgår först efter det att försäkringsperioden
löpt ut.
Dessa löner anmäls till försäkringsbolaget med en
särskild löneanmälan. Den slutliga försäkringspremien
uträknas på basis av uppgifterna i löneanmälan.
Genom att jämföra förskottspremien och den slutliga
premien fås klarhet i om den förskottspremie som
uppburits varit för stor eller för liten. Skillnaden debiteras eller återbetalas i form av en utjämningspremie.
betalning
Enligt de allmänna villkoren för lagstadgad olycksfallsförsäkring skall förskottspremien betalas i förskott för
varje försäkringsperiod vid den tidpunkt som försäkringsbolaget fastställt.
Utjämningspremien skall betalas av arbetsgivaren eller
återbetalas av försäkringsbolaget omedelbart efter det
att löneanmälan behandlats och den slutliga premien
fastställts.
Om premien inte betalas vid den tidpunkt som fastställts, uppbärs dröjsmålsränta enligt försäkringsvillkoren. Försäkringspremierna är utsökningsgilla
utan separat dom eller beslut.
Utbetalning av ersättning förutsätter inte att försäkringspremien betalats. Försäkringen upphör emellertid,
om utsökningsmyndigheterna konstaterar att försäkringstagaren är medellös.
arbetsgivarens anmälningar i
anslutning till skötseln av
försäkringen
löneanmälan
För fastställande av den slutliga försäkringspremien
behöver försäkringsbolaget uppgifter om de löner som
utbetalats under försäkringsperioden.
Enligt de allmänna villkoren för lagstadgad olycksfallsförsäkring är försäkringstagaren skyldig att inom en
månad från det att en försäkring för viss tid upphör,
och i fråga om fortlöpande försäkringar före utgången
av januari, tillställa försäkringsbolaget de löneuppgifter
som bolaget behöver.
Före försäkringsperiodens slut sänds till försäkringstagaren en blankett för anmälan av de slutliga arbetslönerna.
Lönerna anmäls specificerade enligt yrkesklass.
I löneanmälan uppges de totala löner som betalats till
arbetstagarna före förskottsinnehållning inklusive
naturaförmåner, övertidslöner, semesterersättningar,
semesterpenning, lön under semestertid, gåvoprovisioner och andra tillfälliga provisioner, ackordtillägg och
andra tillägg, lön för sjuktid och liknande. Om ett
företag har haft arbetstagare utomlands som omfattas
av det finländska olycksfallsförsäkringssystemet, skall
för deras del uppges den s.k. försäkringslönen.
I löneanmälan görs också en förfrågan om företagets
ägandeförhållanden då det gäller bolagsmän och
delägare som deltar i arbetet samt deras familjemedlemmar. Likaså begärs uppgifter om privat arbetsgivare
som själv deltar i arbetet och om dennes nära anhöriga.
Alla dessa uppgifter är nödvändiga för konstaterande av
vem som omfattas av försäkringen och för fastställande
av arbetslöshetsförsäkringspremierna.
Löneuppgifterna skall anmälas i överensstämmelse med
försäkringstagarens bokföring.
Försäkringsbolaget har rätt att vid behov kontrollera
de anmälda löneuppgifterna i försäkringstagarens
bokföring eller att skaffa uppgifterna från pensionsförsäkringsbolaget och skattemyndigheterna.
Om försäkringstagaren inte tillställer försäkringsbolaget
de nödvändiga uppgifter som behövs för fastställande av
försäkringspremien eller lämnar felaktiga uppgifter, har
försäkringsbolaget rätt att uppskatta omfattningen av
ansvaret under den gångna försäkringsperioden och
uppbära premien för den tid försummelsen gäller.
anmälan om förändringar som inverkar
på premien
Under försäkringsperioden kan det i ett företag ske
sådana förändringar som inverkar på försäkringspremien. Sådana förändringar skall anmälas till försäkringsbolaget.
Förändringar som inverkar på premien kan vara förändringar i verksamhetsområdet, arbetsmetoderna och
produktutbudet. När ett arbete ändrar karaktär, kan
också risken för olycksfall minska eller öka.
9
Under försäkringsperioden kan antalet arbetstagare
också oväntat minska eller öka.
Sådana förändringar bör försäkringstagaren anmäla så
fort som möjligt för att förskottspremien skall kunna
justeras och fastställas för följande period att så exakt
som möjligt motsvara de förändrade förhållandena.
Enligt lagen ska en försäkring specialtarifferas om
försäkringspremien överstiger gränsen för specialtariffering som försäkringsbolaget har fastställt. Gränserna
kan variera mellan olika bolag. Specialpremien grundar
sig på kundens storleksklass, risktäckningskapacitet och
-vilja. Specialpremiesystemens namn och egenskaper
avviker från varandra i olika försäkringsbolag.
övriga förändringar
hur premien sammanställs
Också ändringar i fråga om försäkringstagarens namn,
adress och ägandeförhållanden medför ändringar i
försäkringsuppgifterna. Sådana ändringar meddelas
skriftligen till försäkringsbolaget. Om ägandeförhållandena i ett bolag väsentligt förändras eller om bolagsformen ändras, bör försäkringstagaren personligen
kontakta vårt bolags representant för att säkerställa att
försäkringsskyddet fortlöper som avsett.
Den försäkringspremie som betalas av arbetsgivaren
består av tre delar:
I en försäkring för viss tid kan försäkringstiden korrigeras, om slutdatumet för ett arbete ursprungligen
uppskattats felaktigt. Då försäkringstiden förlängs,
kontrolleras samtidigt om förskottslönesumman i
försäkringen räcker till för slutförande av arbetet.
Om det visar sig att förskottslönesumman är för liten,
kan den höjas och tilläggsförskottspremie uppbäras.
olycksfallsförsäkringspremier
principerna i lagen om olycksfallsförsäkring
I lagen om olycksfallsförsäkring finns inga detaljerade
bestämmelser om premiernas storlek eller hur premien
skall fastställas.
Grunderna för beräkningen av försäkringspremien
skall fastställas så att försäkringspremierna är skäliga i
förhållande till de kostnader som försäkringarna medför
med beaktande av den försäkrades risk för arbetsolycksfall och yrkessjukdom.
indelningen av premiegrunderna
De premiegrunder som används inom den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen kan indelas i följande två huvudgrupper:
– Premier enligt referenstariffer, vilka grundar sig på
omfattande gemensam statistik. Dessa premier
tillämpas på små och medelstora försäkringar.
– Specialpremier, som fastställs med beaktande av den
egna skadestatistiken för försäkringen. Specialpremier tillämpas på försäkringar som uppfyller kriterierna
för specialpremier definierade av försäkringsbolaget.
10
– riskpremie
– skötselkostnad
– lagstadgade tillägg.
Riskpremien fastställs på basis av olycksfallsstatistiken.
Riskpremien behövs för utbetalning av ersättning för
olycksfallsskador. Med skötselkostnaden täcks kostnaderna för skötseln av försäkringen.
Den tredje delen av försäkringspremien består av
lagstadgade tillägg, vars belopp årligen fastställs av
social- och hälsovårdsministeriet. Med de medel som
inflyter genom dessa tillägg finansieras de indexhöjningar som görs på olycksfallsförsäkringarna i enlighet
med arbetspensionsindex. Dessutom ingår i dessa en
arbetarskyddsavgift, som försäkringsbolagen betalar
till Arbetarskyddsfonden.
gruppering av ersättningarna i statistiken
För fastställande av både premierna enligt de allmänna
tarifferna och specialpremierna indelas ersättningarna i
olycksfallsstatistiken i två grupper:
– tidsbegränsade ersättningar och
– bestående ersättningar.
Som tidsbegränsade ersättningar räknas kostnader för
sjukvård samt dagpenningar. Alla övriga ersättningsutgifter, såsom ersättningar till följd av bestående arbetsoförmåga och dödsfall, hör till de bestående ersättningarna.
Utmärkande för de bestående ersättningarna är att de
varierar kraftigt, eftersom sådana olycksfall som leder
till bestående ersättningar inträffar relativt sällan.
Däremot är ersättningsutgifterna för sådana olycksfall
stora. Detta beror på att ersättningssystemet är fonderat, vilket innebär att pensionerna kapitaliseras och i sin
helhet hänförs till det år när olycksfallet inträffat.
Olycksfall som medför tidsbegränsade ersättningar
inträffar rätt ofta, men ersättningsbeloppen för dessa
är små jämfört med de bestående ersättningarna.
Variationen från år till år är inte heller särskilt stor.
premiesystem
Tariffpremiesystemet
Premierna i referenstarifferna fastställs på basis av
omfattande gemensam olycksfallsstatistik. Eftersom
risken för olycksfall varierar i olika arbeten, blir också
premierna för olika arbeten olika stora.
Fastställandet av tariffpremierna grundar sig på til�lämpningen av riksomfattande yrkesklassificering.
Olika yrkesbeteckningar grupperas i riskklasser på basis
av arbetets riskfylldhet. I varje riskklass sammanställs
yrkesbeteckningar som enligt statistiken är lika riskfyllda. För varje riskklass fastställs årligen en riskpremiekoefficient.
Riskklassificeringen för olika yrken justeras också
regelbundet. Riskklassen kan justeras antingen nedåt
eller uppåt beroende på olycksfallsutvecklingen.
En förutsättning för att en premie enligt referenstarifferna skall kunna uträknas är att arbetsgivaren i detalj
och specificerat enligt yrkesklass meddelar de arbetslöner som behövs för uträkningen.
ifs specialpremiesystemet
I Ifs specialpremiesystem kan kunden själv påverka vilka
ersättningar som beaktas vid fastställandet av försäkringspremien, i vilken mån de egna skadorna påverkar
premien och hur mycket premien varierar per år.
Kundens storleksklass påverkar dock vilka alternativ
kunden kan välja.
Kunden kan separat välja hur mycket de tidsbegränsade
och bestående ersättningarna i den egna statistiken
påverkar föresäkringspremien och i vilken mån allmän
statistik används. Kunden kan även välja periodisering
och avbrytningsgräns. Med hjälp av periodiseringen
utjämnas svängningarna i premiens storlek över flera år.
Avbrytningsgränsen begränsar vilka ersättningar som
beaktas vid fastställande av premien. I kundens premie
beaktas ersättningarna endast upp till den valda skadespecifika avbrytningsgränsen. Alla skador som
sammanhänger med samma olycksfall eller motsvarande händelse betraktas som ett skadefall.
Beroende på kundens egna val kan en lämplig risknivå
fastställas för respektive försäkringstagare. Till den
riskpremie som uträknats utgående från statistiken och
kundens val lägger försäkringsbolaget till skötselkostnader, kundersättningar och lagstadgade tillägg. Försäkringspremien justeras årligen.
sökande av ändring i försäkringspremien
Besvär som gäller olycksfallsförsäkringspremien kallas
grundbesvär. Besvärsinstans är olycksfallsnämnden.
Grundbesvär kan anföras av försäkringstagaren, om han
anser att debiteringen av olycksfallsförsäkringspremien
har varit lag- eller avtalsstridig. Besvär skall anföras
inom två år från början av det år som följer på det år
när försäkringspremien har fastställts eller debiterats.
Exempelvis kan under år 2013 anföras grundbesvär i
fråga om den slutliga försäkringspremien för år 2010
samt försäkringspremierna för år 2011–2013.
olycksfallsförsäkringspremien i
beskattningen
Rätten till avdrag för olycksfallsförsäkringspremier i
beskattningen fastställs på basis av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och lagen om
skatt på inkomst och förmögenhet. Inom företagsverksamhet är de premier som betalats för arbetstagarna i
allmänhet avdragsgilla. Däremot kan avdrag inte göras
för premier för verksamhet som betjänar en privat
arbetsgivare personligen.
premierna vid företagsverksamhet
Vid företagsverksamhet är huvudregeln den att alla
premier som grundar sig på anställningsförhållande är
avdragsgilla såsom kostnader för förvärvande av näringsinkomst. Det är då frågan om s.k. naturliga avdrag.
I detta fall saknar det betydelse om försäkringen är
obligatorisk eller frivillig eller om den gäller arbetstid
eller fritid.
Även privata yrkesutövare eller affärsidkare kan avdra
premier för sina egna och familjemedlemmars försäkringar i enlighet med 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring såsom kostnader för förvärvande av näringsinkomst. Likaså är motsvarande premier för bolagsmän
och delägare i företag med bolagsform avdragsgilla.
premier som privatpersoner betalar
Olycksfallsförsäkringspremier för arbetstagare som
betjänar arbetsgivaren personligen är i regel inte
avdragsgilla. Sådana arbetstagare är bl.a. hembiträden
och barnskötare samt arbetstagare vid byggnadsarbeten
på egnahemshus eller sommarstuga.
11
Arbetsolycksfallsersättningar
arbetsolycksfall och yrkessjukdomar
arbetsolycksfall
Definition
Ett olycksfall är en plötslig, yttre händelse som orsakar
kroppsskada och som inträffar utan den skadades
förskyllan. Typiska olycksfall är t.ex. att man snavar,
halkar eller stöter sig på ett föremål.
I lagen om olycksfallsförsäkring har ersättningsbarheten
utvidgats att gälla även skador till följd av annat än
egentliga olycksfall. Enligt lagen ersätts som arbetsolycksfall också vissa i lagen separat uppräknade skador
som uppstått under en kort tidsperiod på högst ett dygn.
Sådana skador är bl.a. skrubbsår och skavsår, skada till
följd av frätande ämne, temperatur som avviker från det
normala eller avsevärd växling i lufttryck. Som ersättningsbara skador betraktas också ömhet i muskel eller
sena som orsakats av en arbetsrörelse. En typisk sådan
skada är sträckning av ryggmusklerna i samband med
en arbetsrörelse som anstränger ryggen.
Enligt lagen om olycksfallsförsäkring avses med
arbetsolycksfall ett olycksfall som orsakar skada eller
sjukdom och som drabbar arbetstagare
1) i arbetet eller
2) under omständigheter som beror på arbetet
a) på arbetsplatsen eller
b) under färd mellan bostad och arbete eller
c) vid utförande av ärenden på arbetsgivarens
vägnar eller
3) vid skyddande eller räddande av arbetsgivarens
egendom eller människoliv i samband med arbetsverksamheten eller
4) under ovannämnda omständigheter till följd av krig
eller väpnad konflikt.
Ersättning utbetalas inte för skada eller sjukdom som
arbetstagaren orsakat sig själv med avsikt. Skada som
annan person uppsåtligen orsakat ersätts i allmänhet inte
heller som olycksfall i arbete. Om en uppsåtlig handling
– t.ex. misshandel – står i orsakssamband med arbetet
och har inträffat under något av ovannämnda förhållanden, betraktas denna händelse emellertid som olycksfall i
arbete. Till exempel vaktmästare, servitörer, gårdskarlar
och busschaufförer kan råka ut för sådana situationer.
Trots kravet på att ett olycksfall skall orsakas av en yttre
faktor kan också sådana fall där händelseförloppet
12
orsakats av en sjukdomsattack som drabbat arbetstagaren ersättas som olycksfall i arbete. Om en arbetstagare
t.ex. råkar ut för en fallolycka till följd av en sjukdomsattack, utbetalas ersättning för följderna av fallolyckan
ur olycksfallsförsäkringen. Däremot ersätts inte kostnader för vård av den sjukdom som orsakat händelsen.
Om en skada eller sjukdom förvärras betydligt och
förändringen till det sämre kan anses vara en sannolik
följd av ett arbetsolycksfall, utbetalas också ersättning
även om skadan eller sjukdomen inte orsakats av olycksfall i arbete. Ersättning utbetalas då för den tid sjukdomen eller skadan förvärrats.
i arbetet och på arbetsplatsen
Om ett olycksfall drabbar en arbetstagare när denne
utför sitt arbete, är det i allmänhet klart att det är frågan
om ett arbetsolycksfall. Om det inte föreligger något
orsakssamband mellan det olycksfall som drabbar
arbetstagaren i arbetet och dennes arbete, kan ersättningen utebli. Om arbetstagaren skadats i sitt arbete till
exempel genom att få brännsår från en cigarett eller
på grund av någon annan faktor som inte har något
samband med arbetet, är det inte frågan om ett arbetsolycksfall.
Exempel på arbetsolycksfall på arbetsplatsen till följd av
omständigheter som beror på arbetet är bl.a. olycksfall
som inträffar när arbetstagaren byter om till arbetskläder, hämtar arbetsredskap, förflyttar sig från ett arbetsställe till ett annat eller går på lunch. Olycksfall som
inträffar under arrangerad pausgymnastik räknas också
som olycksfall i arbete. Däremot ersätts inte andra
olycksfall som inträffar på arbetsplatsen under frivilligt
utövande av idrott t.ex. under matrasten.
Olycksfall som inträffar under matrasten i samband
med bespisningen ersätts, om arbetsgivaren har ordnat
matservering i sina lokaler och arbetstagaren utnyttjar
denna möjlighet.
Färd mellan arbetsplats och matställe utanför arbetsplatsen omfattas av försäkringsskyddet endast, om arbetstagaren regelbundet äter på en bestämd plats. Matstället
skall då ligga på skäligt avstånd från arbetsplatsen.
Olycksfall som inträffar under färd till eller från matservering kan på grund av exceptionella omständigheter
ersättas, även om det inte är frågan om ett matställe
som arbetstagaren regelbundet använder. Ett sådant
exceptionellt fall kan komma i fråga om arbetstagaren
på grund av rörligt arbete inte har möjlighet att äta
på ett bestämt matställe (t.ex. busschaufförer som kör
olika rutter).
under färd till eller från arbetet
Med färd till och från arbetet avses i olycksfallsförsäkringen den regelbundet använda kortaste rutten från
bostaden till arbetsplatsen och tvärtom. Avvikelser från
den regelbundna arbetsrutten räknas inte till arbetsvägen och således ersätts inte olycksfall som inträffar
under dessa avvikelser som olycksfall i arbetet. Om den
försäkrade endast gör korta avvikelser, träder försäkringsskyddet i kraft på nytt när arbetstagaren återvänder
till den normala rutten.
Vissa avvikelser från den normala rutten till och från
arbetet omfattas emellertid av försäkringsskyddet. Om
arbetstagaren avviker från rutten för att föra sitt barn
till dagvård eller gör sina dagliga matuppköp i en
närbutik, ersätts olycksfall som inträffar utomhus under
avvikelser från rutten såsom olycksfall i arbete.
Om en arbetstagare arbetar på annan ort än hemorten,
ersätts sådana olycksfall som inträffar under färden
mellan hemorten och kommenderingsorten.
vid utförande av ärenden på arbetsgivarens
vägnar
Kurser och representationstillställningar som anordnas
av arbetsgivaren omfattas av olycksfallsförsäkringsskyddet. Ersättning utbetalas för olycksfall som inträffar
under resor och verksamhet som ingår i programmet.
Olycksfall som inträffar under fri verksamhet som ofta
ingår i kurser och tillställningar – t.ex. aftonunderhållning – ingår inte i försäkringens ersättningsområde, även
om den upptagits på programmet för tillställningen.
yrkessjukdomar
handledens normalställning och belastar handleden,
förutsatt att yrkessjukdomen yppat sig efter 1.1.2003.
Kemiska ämnen kan förekomma på arbetsplatsen i form
av damm eller gaser. Arbetstagaren kan också komma i
beröring med kemiska ämnen då han handskas med
flytande eller fasta ämnen. Eksem och lungsjukdomar
orsakade av kemiska faktorer räknas vid sidan av ovannämnda belastningsskador och hörselskador till de
allmännaste yrkessjukdomarna.
Yrkessjukdomar orsakade av biologiska faktorer är
vanligtvis farliga smittosamma sjukdomar som uppträder bl.a. hos vårdpersonal på sjukhus.
om en sjukdom förvärras
Om en skada eller sjukdom förvärras betydligt och detta
i huvudsak har orsakats av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer i arbetet, utbetalas ersättning för yrkessjukdom, även om det inte är frågan om en sådan skada som
ersätts som olycksfall i arbetet eller en sådan sjukdom
som betraktas som yrkessjukdom. Om en arbetstagare
t.ex. är överkänslig för nickel, kan personens allergi blossa
upp, om han kommer i beröring med nickel i sitt arbete.
I ett sådant fall ersätts den arbetsoförmåga som den
övergående försämringen av utslaget medför.
tidpunkt då sjukdomen framträtt
Det första läkarbesöket då arbetstagaren har undersökts
på grund av en sjukdom räknas i allmänhet som den
tidpunkt när yrkessjukdomen yppat sig. En förutsättning
är att sjukdomen antingen vid denna undersökning eller i
ett senare skede konstateras vara en yrkessjukdom.
Arbetet kan orsaka också andra hälsorisker än skador
som ersätts som olycksfall i arbete och som uppkommit
plötsligt eller under en kort tidsperiod. Enligt lagen
skall sådana sjukdomar ersättas som yrkessjukdomar.
På basis av detta datum fastställs bl.a. vilket försäkringsbolag som är ersättningsskyldigt och den årsarbetsförtjänst
som ersättningen för inkomstbortfall grundar sig på.
orsakssamband med arbetet
Ersättning för yrkessjukdom utbetalas av det försäkringsbolag som försäkrat det arbete i vilket arbetstagaren före
yrkessjukdomens framträdande senast har varit utsatt för
faktorer som kan orsaka ifrågavarande yrkessjukdom.
Med yrkessjukdom avses i lagen om yrkessjukdomar
en sjukdom som huvudsakligen orsakats av en fysisk,
kemisk eller biologisk faktor i arbetet.
De allmännaste fysiska faktorerna som orsakar yrkesskador är buller och vibration. Epikondylit och senskideinflammation ersätts också såsom yrkessjukdom till följd
av en fysisk faktor, om arbetet är tungt och arbetsrörelserna upprepats ofta och varit ensidiga eller arbetet är
ovant för arbetstagaren. Som yrkessjukdom ersätts
också karpaltunnelsyndrom, om arbetet under en lång
tid har inneburit handledsrörelser som avviker från
ersättande bolag
ersättningar
självrisk
Försäkringstagarens möjlighet att välja olycksfallsspecifik självrisk togs bort ur lagen 1.1.2012. Försäkringsbolaget betalar ut olycksfallsersättningen i sin
helhet utan självrisk.
13
ersättning för kostnader
Sjukvårdskostnader
Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnader för sjukvård
som givits arbetstagaren till följd av ett olycksfall i
arbetet. Med sjukvård avses bl.a. läkarvård, läkemedel,
proteser och andra hjälpmedel. Sjukvårdskostnader
ersätts utan tidsbegränsning eller övre penningbelopp.
Sjukvården skall emellertid ges med undvikande av
onödiga kostnader.
I och med lagreformen angående ersättning av sjukvård
ersätts sjukvårdskostnader till följd av ett olycksfall som
inträffat under arbetstid enligt de faktiska kostnaderna,
oberoende av om vården getts vid en offentlig eller
privat vårdinrättning. Lagreformen trädde i kraft
1.1.2005 och gäller endast arbetsolycksfall som inträffar
och yrkessjukdomar som yppar sig efter detta. Lagändringen gäller inte olycksfall som inträffar på fritiden.
Ersättning av sjukvårdskostnader förutsätter att en
betalningsförbindelse begärs av försäkringsanstalten på
förhand. Betalningsförbindelse behövs emellertid inte
för det första besöket eller ett enskilt besök på läkarmottagning och mindre vårdåtgärder som direkt anknyter
sig därtill, såsom röntgenundersökning, att sår sys, gipsbehandling, förband eller annan därmed jämförbar
åtgärd eller kirurgisk vård som ges på grund av skada
eller sjukdom som omedelbart hotar den skadades hälsa.
Däremot behövs alltid betalningsförbindelse för t.ex.
magnetundersökning, endoskopi, datortomografi och
operation. Försäkringsbolaget kan med betalningsförbindelsen i vissa fall styra den skadade till den vårdplats
som bolaget väljer.
Nödvändiga resekostnader till följd av sjukvård ersätts
också med undvikande av onödiga kostnader. För bruk
av egen bil utbetalas i allmänhet kilometerersättning.
För långa resor (över 100 km i en riktning) ersätts
resekostnaderna enligt taxan för allmänna samfärdsmedel eller enligt s.k. halverad kilometerersättning. Om
skadan är av sådan art att användningen av egen bil är
nödvändig eller om trafikförhållandena det kräver,
utbetalas full kilometerersättning även för långa resor.
14
Andra sakskador ersätts i regel inte. Om man emellertid
varit tvungen att skära sönder den skadades kläder vid
givande av första hjälpen, utbetalas ersättning för de
kostnader som därigenom uppstått. Likaså ersätts reparationskostnaderna, om det t.ex. varit nödvändigt att
söndra en ring för att kunna ge vård för skadan. Däremot
ersätts inte kläder som blivit smutsiga eller trasiga i
samband med ett olycksfall eller klockor som gått sönder.
undersökningskostnader
Befogade och nödvändiga läkarundersökningskostnader
för utredning av huruvida det är frågan om en skada till
följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom ersätts,
även om det senare skulle visa sig att det inte varit
frågan om en skada eller sjukdom som skall ersättas på
basis av lagen om olycksfallsförsäkring. Genom att
ersätta undersökningskostnaderna strävar man efter att
försäkringsbolaget alltid får tillräckliga utredningar för
att kunna fatta beslut i ett yrkessjukdoms- eller arbetsolycksfallsärende.
Som undersökningskostnader ersätts t.ex. undersökningar som utförts vid Institutet för arbetshygien eller
arbetsmedicinska kliniker, allergitester, hörselundersökningar, röntgenundersökningar och undersökningar
med kontrastmedel. Förutom kostnader för läkarundersökning ersätts också resekostnader, poliklinik- och
sjukhusavgifter samt eventuellt dagtraktamente.
Inkomstbortfall för undersökningstiden ersätts däremot
inte.
En förutsättning för att undersökningskostnader skall
ersättas vid misstänkt yrkessjukdom är att undersökningen grundar sig på bedömning av läkare som är
förtrogen med företagshälsovård och på uppgifter om
den undersöktas förhållanden på arbetsplatsen.
Kostnader för utredning av förhållandena på arbetsplatsen ersätts, om arbetstagaren annars själv skulle vara
tvungen att stå för kostnaderna. Sådana arbetshygieniska mätningar ingår emellertid i regel i det arbetarskydd
och den företagshälsovård som arbetsgivaren normalt
bekostar.
sakskador
merkostnader för hemvård
Ur olycksfallsförsäkringen ersätts glasögon, hörapparater, tandproteser, stödförband och -korsetter samt proteser och artificiella organ som använts av den skadade
och som gått sönder i samband med ett arbetsolycksfall.
En förutsättning för att ersättning skall utbetalas är att
olycksfallet har orsakat kroppsskada.
Om en arbetstagare på grund av sin skada inte förmår
sköta sitt hem, kan ersättning för ökade hemvårdskostnader betalas ut. Med hemvård avses härmed uppgifter i
anslutning till den normala skötseln av hem och hushåll,
såsom städning, bykning, matlagning och barnavård.
Eftersom utbetalning av ersättning förutsätter verkliga
merkostnader, skall den hemvårdshjälp som skaffats vara
avgiftsbelagd. Ersättning utbetalas i regel inte för den
hjälp som familjemedlemmar ger. Ersättning utbetalas i
första hand enligt taxan för kommunal hemvårdshjälp
eller enligt de faktiska skäliga kostnaderna och för högst
ett års tid från den dag olycksfallet inträffat eller yrkessjukdomen framträtt.
på basis av de inkomster som arbetstagaren haft från
ifrågavarande anställningsförhållande under de fyra
veckor (28 dagar) som föregår olycksfallet. I dessa
inkomster beaktas inte naturaförmåner eller semesterpremie som utbetalats till arbetstagaren. Dagpenningen
per dag är i detta fall inkomsterna dividerade med 28.
mentillägg
Om arbetstagaren hade flera anställningsförhållanden
när olycksfallet inträffade, fastställs dagpenningen skilt
för respektive anställningsförhållande.
Den skadade kan få mentillägg, om han till följd av sin
skada eller sjukdom blivit så hjälplös att han inte kan
reda sig utan hjälp av en annan person. Mentillägg
beviljas också, om en svår skada i övrigt orsakar den
skadade exceptionellt men. Mentilläggets storlek fastställs enligt skadans svårighetsgrad. År 2013 är tillägget
högst 28,57 euro om dagen. Mentillägg utbetalas
oberoende av om hjälpen är betald.
klädtillägg och tillägg för ledarhund
Den skadade har rätt till klädtillägg, om en protes eller
annat hjälpmedel orsakar särskild slitning av gångkläder. Om den skadade till följd av ett olycksfall i arbete är
tvungen att skaffa ledarhund, har han rätt till tillägg för
ledarhund. Tillägget utgör år 2013 högst 5,71 euro om
dagen.
ersättning för inkomstbortfall
Dagpenning
Dagpenning beviljas, om den skadade har varit helt eller
delvis oförmögen att utföra sitt arbete under minst tre
på varandra följande dagar utöver dagen för olycksfallet.
Dagpenning utbetalas för varje dag utom olycksfallsdagen, även för söndagar och högtidsdagar, under högst
ett års tid från den dag olycksfallet inträffade (nedan
kallat dagpenningsperiod). Om arbetsoförmågan
fortsätter ännu efter detta datum, utbetalas ersättningen
i form av olycksfallspension.
Dagpenningen är skattepliktig inkomst.
dagpenning för fyra veckor efter olycksfallet
Dagpenning för arbetsoförmåga som varar högst fyra
veckor räknat från olycksfallet fastställs enligt följande,
om olycksfallet har inträffat eller yrkessjukdomen yppat
sig 1.1.1993 eller senare.
Om arbetstagaren vid tidpunkten för olycksfallet också
är verksam som lantbruksföretagare eller annan företagare, fastställs dagpenningen såväl för fyra veckor som
för tiden därefter på basis av den årsarbetsförtjänst som
fastställts i olycksfallsförsäkringen för företagararbetet.
Således förutsätts för att ersättning skall betalas ut för
företagararbetet att företagarverksamheten försäkrats
obligatoriskt enligt lagen om olycksfallsförsäkring för
lantbruksföretagare eller frivilligt i enlighet med 57 § 1
mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. För en fullständigt arbetsoförmögen person utgör dagpenningen 1/360
av den årsarbetsförtjänst som fastställts för den frivilliga
företagarförsäkringen.
År 2013 är minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om
olycksfallsförsäkring 12 220 euro, dvs. full dagpenning
är minst 33,94 euro om dagen (12 220 : 360).
dagpenning efter fyra veckor;
Årsarbetsförtjänst
Om arbetsoförmågan fortgår ännu efter fyra veckor från
olycksfallet, fastställs för uträkning av dagpenningen
arbetstagarens årsarbetsförtjänst, dvs. den stabiliserade
förtjänstnivån vid tidpunkten för olycksfallet. Dagpenningens storlek utgör då 1/360 av årsarbetsförtjänsten.
För uträkning av årsarbetsförtjänsten behövs uppgifter
om arbetstagarens förvärvsinkomster för en längre tid,
t.ex. för det år som föregick olycksfallet.
Huvudregeln är att dagpenningen för denna period är
lika stor som den lön för sjuktid som utbetalats till
arbetstagaren för samma tid. Dagpenningen utbetalas
då till arbetsgivaren, som utbetalat lön för sjuktid.
Vid uträkning av årsarbetsförtjänsten beaktas arbetstagarens alla skattepliktiga inkomster som utgör vederlag
för arbete. I årsarbetsförtjänsten beaktas också inkomst
från andra anställningsförhållanden. Om arbetstagaren
också är verksam som företagare, beaktas företagararbetet i årsarbetsinkomsten endast, om arbetstagaren har
en frivillig olycksfallsförsäkring i enlighet med 57 § 1
mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för företagarbetet. Detta gäller också lantbruksföretagare.
Om lön för sjuktid inte har betalats ut eller om utbetalningen har upphört, fastställs dagpenningens storlek
Om arbetsgivaren har betalat lön för sjuktid till arbetstagaren, utbetalas den del av dagpenningen som mot-
15
svarar lönen för sjuktiden till arbetsgivaren. Om
dagpenningen är större än den lön för sjuktid som
arbetsgivaren betalat, utbetalas skillnaden till arbetstagaren.
För grundskolelever och gymnasieelever är årsarbetsinkomsten minst det dubbla beloppet av minimiårsarbetsförtjänsten vid tidpunkten för olycksfallet. År 2013
är ifrågavarande årsarbetsförtjänst 24 440 euro. För
personer som studerar på heltid för framtida yrke vid
tidpunkten för olycksfallet betraktas som årsarbetsförtjänst den arbetsinkomst som personen efter avlagda
studier sannolikt skulle ha förtjänat i arbete som motsvarar studierna.
Årsarbetsförtjänsten är alltid minst lika stor som
minimiårsarbetsförtjänsten. År 2013 är minimiårsarbetsförtjänsten 12 220 euro.
exempel på beräkning av årsarbetsförtjänst
Dagpenningen fastställs enligt årsarbetsförtjänsten
för tiden efter den period på fyra veckor (28 dagar)
som följer omedelbart på olycksfallet.
Olycksfallspension och familjepension fastställs alltid
enligt årsarbetsförtjänsten.
Arbetsgivaren har för tiden 2.7.2012–1.1.2013 (180 dagar)
betalat 6 660,24 euro i lön (semesterpremie ingår inte).
Semesterpremien utgör 680 euro.
Lönen per dag är 6 660 euro : 180 = 37 euro.
Lönen på årsnivå är 37 euro x 360 = 13 320 euro.
I beräkningen består en månad av 30 dagar och ett
år av 360 dagar.
Årsarbetsförtjänsten är det sammanräknade beloppet av
årslön och semesterpremie, dvs. 13 320 + 680 = 14 000 euro.
olycksfallspension
Olycksfallspension betalas ut, om arbetstagarens arbetsförmåga efter dagpenningsperioden nedgått med minst
10 % på grund av skada till följd av olycksfall eller
yrkessjukdom och hans arbetsinkomster har minskat.
Den skadade har rätt till olycksfallspension, om han inte
förmår återgå till sitt arbete eller om han återgår till
arbetet med minskade inkomster. Olycksfallspensionen
för en fullständigt arbetsoförmögen arbetstagare utgör
85 % av hans årsarbetsförtjänst.
Om en arbetstagare återgår till sitt tidigare arbete eller
ett nytt arbete med lägre inkomster i förhållande till den
förtjänstnivå som rådde före olycksfallet, beviljas
delpension. Om den skadade inte återgår till arbetet fastän han är delvis arbetsför, måste nedgången i arbetsförmågan uppskattas.
För att klarlägga nedgången i arbetsförmågan behövs
uppgifter bl.a. om den skadades arbetsuppgifter, inkomster, möjligheter till sysselsättning och de begränsningar
som skadan ställer på arbetet. Dessa uppgifter fås av den
skadade själv, arbetsgivaren, arbetskraftsmyndigheterna
och läkarna.
16
Den fulla olycksfallspensionen sjunker till 70 % av
årsarbetsförtjänsten, när arbetstagaren fyller 65 år.
Beloppet för olycksfallspension som utbetalas för
partiell arbetsoförmåga sjunker i samma proportion.
Olycksfallspensionen är skattepliktig inkomst. Olycksfallspensionens belopp justeras årligen enligt arbetspensionsindex.
ersättningar för inkomstbortfall om yrkessjukdomen yppar sig när personen redan är
pensionerad
Vissa sjukdomar som skall ersättas såsom yrkessjukdom
(t.ex. lungcancer orsakad av asbest och mesoteliom)
yppar sig i allmänhet först en lång tid efter att arbetstagaren blivit exponerad. Arbetstagaren har då ofta
redan gått i pension.
Dagpenningen och olycksfallspensionen utbetalas till
fullt belopp för hela tiden av arbetsoförmågan, även om
arbetstagaren redan är pensionerad av annan orsak.
Årsarbetsförtjänsten fastställs i dessa fall på basis av de
förvärvsinkomster som arbetstagaren hade före pensioneringen, och inte såsom i allmänhet enligt de inkomster personen hade när yrkessjukdomen yppade sig.
inkomstbortfall på grund av fysikalisk vård
Om den skadade får fysikalisk vård på grund av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom och vården ges på
arbetstid, utbetalas ersättning för förlorad förvärvsinkomst. En förutsättning är då att den fysikaliska vården
är sådan sjukvård som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Om den skadade erhåller full dagpenning eller olycksfallspension under tiden för fysikalisk vård, utbetalas
inte denna separata ersättning.
För inkomstbortfall på grund av fysikalisk vård utbetalas ersättning enligt det faktiska inkomstbortfallet.
Arbetsgivaren skall således meddela försäkringsbolaget
den lönesumma som utbetalats till arbetstagaren för
tiden av fysikalisk vård inklusive resor. Om arbetsgivaren inte har betalat lön för ifrågavarande tid, betalas det
meddelade inkomstbortfallet till arbetstagaren.
Ersättning för inkomstbortfall på grund av fysikalisk
vård för en och samma skada utbetalas för högst 30
dagar per kalenderår. Ersättningen är skattepliktig
inkomst.
Ersättning för inkomstbortfall utbetalas inte vid annan
sjukvård än fysikalisk vård. Om den skadade t.ex. går på
efterkontroll hos läkare efter det att han redan återgått
till sitt arbete, utbetalas inte ersättning för inkomstbortfall på grund av läkarbesöket.
menersättning
Menersättning utbetalas för bestående allmänt men som
orsakats av skada eller sjukdom.
Menersättningens storlek fastställs på medicinska
grunder enligt social- och hälsovårdsministeriets beslut
om invaliditetsklassificering. Den skadades individuella
förhållanden, såsom yrke, fritidsintressen och förvärvsinkomster, inverkar inte på menersättningens belopp.
Menersättning utbetalas som engångsersättning i
invaliditetsklasserna 1–10. När det gäller skador i
invaliditetsklasserna 11–20 kan den skadade själv välja
om ersättningen utbetalas som engångsersättning eller
fortlöpande ersättning.
Menersättningen uträknas utgående från invaliditetsklassen och minimiårsarbetsförtjänsten det år när
olycksfallet inträffade. Då menersättningen utbetalas
som engångsersättning, uträknas det kapitalvärde som
den fortlöpande ersättningen motsvarar med beaktande
av ålder och kön på den som erhåller ersättningen.
Menersättningen är skattefri inkomst. Vid utbetalning
av menersättning höjs den enligt arbetspensionsindex
till nivån för utbetalningsåret.
Ovannämnda grundregler för betalning av menersättning tillämpas inte i fråga om lungsäckscancer orsakad
av asbest eller andra former av yrkesrelaterad cancer,
vilka kännetecknas av att sjukdomen framskrider
snabbt.
rehabilitering
Syftet med rehabilitering är att göra det möjligt för
arbetstagare som blivit arbetsoförmögna i sitt arbete att
återvända till arbetslivet. Medel för detta är t.ex. funktionsrehabilitering, utbildning, arbetsträning samt lån
och understöd för näringsverksamhet. Ändamålet med
rehabiliteringen är att stöda återgången till arbetet och
upprätthålla och förbättra den skadades funktionsförmåga. Rehabiliteringsverksamheten inom olycksfallsförsäkringen grundar sig på lagen om rehabilitering som
skall ersättas på basis av lagen om olycksfallsförsäkring.
En förutsättning för att rehabiliteringen ersätts är att
behovet av rehabilitering har orsakats av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom.
17
För utredande av rehabiliteringsärenden i anslutning
till olycksfallsförsäkringen kan exempelvis en plan för
återgången till arbetet behöva göras upp, arbetsprövning på arbetsklinik eller arbetsplats och yrkesvägledning på arbetskraftsbyrån. De kostnader som föranleds av rehabiliteringsundersökningar och rehabilitering ersätts ur olycksfallsförsäkringen. För tiden för
rehabiliteringen utbetalas full dagpenning eller olycksfallspension. Dessutom ersätts kostnader för anskaffande av nödvändigt studiematerial, kostnader för resor till
studieorten samt kostnader för underhåll på främmande
ort.
En egen kontaktperson utses åt rehabiliteringsklienten.
Till barnpension är också berättigat sådant barn till
arbetstagarens äkta make för vars underhåll arbetstagaren svarade. En förutsättning för pension är att även
maken är berättigad till familjepension.
Från barnpensionen avdras grundbeloppet för den
barnpension enligt familjepensionslagen som Folkpensionsanstalten betalar ut. Grundbeloppet avdras till den
storlek det uppgick till vid början av det år när barnpension enligt lagen om olycksfallsförsäkring börjar utbetalas.
Ett rehabiliteringsärende anhängiggörs i allmänhet
antingen via Ifs rehabiliteringsplanerare eller genom att
försäkringsbolaget kontaktar Försäkringsbranschens
Rehabilitering rf. Initiativet till rehabiliteringen kan
också göras av arbetstagaren själv, arbetsgivaren, en
läkare, arbetskraftsbyrån eller socialmyndigheterna.
maximibeloppet för familjepensionen är 70 %
av arbetstagarens årsarbetsförtjänst. familjepensionens storlek fastställs enligt följande:
ersättning vid dödsfall
Om en arbetstagare avlider till följd av olycksfall i
arbetet eller en yrkessjukdom, har förmånstagarna efter
honom rätt till familjepension och begravningshjälp.
familjepension i % av arbetstagarens
årsarbetsförtjänst
BarnensDen efterlevande
andel
makens andel
inga barn
-
40 %
1 barn 25 %
35 %
familjepension
2 barn 40 %
30 %
Familjepensionen är skattepliktig inkomst för mottagaren. Familjepensionens belopp justeras årligen enligt
arbetspensionsindex.
3 barn 50 %
20 %
4 eller flera barn 55 %
15 %
Familjepension beviljas i form av efterlevandepension
och/eller barnpension.
På barnpensionens storlek inverkar endast antalet barn
som är berättigade till barnpension. Den efterlevande
makens familjepension inverkar således inte på barnpensionen. Barnpensionernas belopp i tabellen ovan är
således desamma även om ingen efterlevande make finns.
Huvudregeln är att äkta make är berättigad till efterlevandepension. Även sambo kan ha rätt till efterlevandepension. Med sambo avses en sådan person med vilken
arbetstagaren utan att vara gift fortgående levde i
gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Dessutom förutsätts att arbetstagaren och sambon
hade ett gemensamt barn eller ett avtal om inbördes
underhåll som fastställts av en myndighet.
Efterlevandepension kan endast fås av en efterlevande
make. Huvudregeln är att sambo är berättigad till
efterlevandepension endast, om arbetstagaren inte var
gift. Sambo har emellertid rätt till efterlevandepension i
stället för den äkta maken, om arbetstagaren vid sin död
levde åtskilt från sin äkta make i ett samboförhållande
och ansökan om upplösning av äktenskapet anhängiggjorts.
18
Barnpension utbetalas till barn under 18 år. Till barn
som studerar på heltid utbetalas pension fram till 25 års
ålder.
Efterlevandepensionens belopp minskar däremot i
förhållande till antalet barn som är berättigade till
barnpension.
Den efterlevande makens egna inkomster sänker efterlevandepensionen, om inkomsterna överskrider ett visst
penningbelopp. Enligt indexnivån för år 2013 är detta
belopp 26 273,00 euro om året. På efterlevandepensionen görs då en s.k. inkomstjämkning.
Inkomstjämkningen görs alltid enligt den stabiliserade
förvärvsinkomstnivå som den efterlevande maken hade
vid förmånslåtarens död. De ändringar i den efterlevandes inkomster som sker senare inverkar inte på efterlevandepensionens belopp.
Inkomstjämkningen görs tidigast efter ett år från
arbetstagarens död. Fram till dess utbetalas efterlevandepensionen till fullt belopp. Om den efterlevande
maken vid arbetstagarens död hade vårdnaden om ett
eller flera barn som har rätt till barnpension efter
arbetstagaren, görs inkomstjämkningen emellertid först
efter det att rätten till barnpension har upphört för alla
dessa barn. Efterlevandepension kan således utbetalas i
många år utan inkomstjämkning.
Om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap
eller uppfyller de ovan angivna förutsättningarna för
samboförhållande, upphör rätten till familjepension.
Till den efterlevande maken utbetalas då ett engångsbelopp som motsvarar tre års efterlevandepension.
Eftersom nytt äktenskap som den efterlevande maken
ingår efter fyllda 50 år inte inverkar på efterlevandepension enligt lagen om pension för arbetstagare, utbetalas
av engångsersättningen i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring endast den del som överskrider det
belopp för efterlevandepension för tre år som utbetalas
enligt lagen om pension för arbetstagare.
begravningshjälp
Begravningshjälp utbetalas till dödsboet eller annan
person som sörjt för begravningen.
Begravningshjälpens storlek är inte beroende av de
verkliga begravningskostnaderna. År 2013 är begravningshjälpen 4 700 euro. Om det arbetsolycksfall som
lett till döden inträffat utomlands, kan begravningshjälpen emellertid betalas enligt de faktiska och skäliga
begravningskostnaderna.
ansökan om ersättning
En övervägande del av arbetsolycksfallen leder endast
till korta perioder av arbetsoförmåga eller orsakar ingen
arbetsoförmåga alls. Då betalas i allmänhet endast
ersättning för sjukvårdskostnader och dagpenning.
De uppgifter som behövs fås från försäkringsintyget,
olycksfallsanmälan och läkarutlåtandet. Dessa uppgifter
räcker dock inte alltid till för ett avgörande i ärendet,
utan ibland behövs olika tilläggsutredningar. Tilläggsutredningar kan behövas bl.a. för att utreda huruvida
olycksfallet skall ersättas och för att fastställa den
skadades årsarbetsförtjänst eller orsakssambandet
mellan olycksfallet och de skador som konstaterats.
försäkringsintyg
Mot försäkringsintyget får arbetstagaren avgiftsfri
sjukvård. När ett olycksfall inträffat, fyller arbetsgivaren
i försäkringsintyget och ger det till arbetstagaren. Om
arbetsgivaren inte hinner utfärda ett försäkringsintyg
för det första läkarbesöket, kan intyget sändas till
vårdinrättningen också i efterhand. Försäkringsintyget
utgör ingen betalningsförbindelse, utan försäkringsbolaget undersöker huruvida en skada skall ersättas
efter det att bolaget fått alla nödvändiga utredningar.
Om olycksfallet inte medför arbetsoförmåga under
minst tre på varandra följande dagar utöver dagen för
olycksfallet behövs ingen olycksfallsanmälan, utan ett
omsorgsfullt ifyllt försäkringsintyg räcker till för
ersättningshandläggningen. Vid ifyllande av försäkringsintyget bör följande faktorer beaktas:
– Arbetstagarens namn, adress och personbeteckning
skall vara fullständiga.
– Datum och klockslag då olycksfallet inträffade samt
den regelbundna arbetstiden för olycksfallsdagen
skall noggrant antecknas.
– Olycksfallets förlopp skall beskrivas så noggrant som
möjligt. Om uppgifterna om olycksfallet i försäkringsintyget är oklara eller motstridiga med läkarutlåtandet och skadans art, räcker inte
försäkringsintyget för handläggningen av ärendet.
I ett sådant fall måste försäkringsbolaget be om en
olycksfallsanmälan.
– Arbetsgivarens namn skall antecknas i sin officiella
form. Om företaget har avtalat med försäkringsbolaget om avdelningskoder för sina olika verksamhetsställen, skall dessa anges i försäkringsintyget.
– Försäkringsintyget skall undertecknas av arbetsgivaren eller dennes representant.
19
20
olycksfallsanmälan
Enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom utan dröjsmål skriftligen anmälas till försäkringsbolaget. Anmälan görs på av
social- och hälsovårdsministeriet fastställd blankett.
Olycksfallsanmälan kan också fyllas i och sändas i
elektronisk form via If Företagsfoldern eller IfLogin.
Anmälan via Internet förutsätter registrering på webbadressen if.fi/foretagsfoldern (If Företagsfoldern) och
if.fi/ifbox (If Login).
Olycksfallsersättning skall sökas inom ett år från olycksfallet. Om det finns vägande skäl till att ansökan om
ersättning försenats, kan en försenad ansökan ändå tas
upp till behandling.
Olycksfallsanmälan används också för ansökan om
ersättning på basis av frivilliga försäkringar i enlighet
med lagen om olycksfallsförsäkring (se punkten Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring).
Olycksfallsanmälan behövs alltid för handläggning av
ett ersättningsärende, om arbetsoförmågan varat minst
tre på varandra följande dagar utöver dagen för olycksfallet. Olycksfallsanmälan skall också alltid göras för
yrkessjukdom, dödsfall samt om ett olycksfall i arbete
samtidigt är en trafikskada.
uppgifter om arbetsgivaren
Arbetsgivarens namn antecknas i olycksfallsanmälan i sin
officiella form. Dessutom skall företagets FO-nummer
anges. Om företaget har överenskommit med bolaget
om avdelningskoder för företagets olika verksamhetsställen, skall dessa antecknas i olycksfallsanmälan.
uppgifter om den skadade
Den skadades namn, adress och personbeteckning skall
vara fullständiga. Personbeteckningen behövs bl.a. för
verkställande av förskottsinnehållning. Uppgifter om
bankförbindelse antecknas i olycksfallsanmälan, eftersom ersättningen inbetalas på bank.
Eftersom ersättningen för inkomstbortfall enligt
olycksfallsförsäkringen är skattepliktig inkomst, verkställer försäkringsbolaget förskottsinnehållning på
denna. Uppgifterna om förskottsinnehållning skall
antecknas i anmälan också om arbetsgivaren betalat lön
för sjuktiden. Dagpenningen kan i vissa fall vara större
än den lön för sjuktid som utbetalas för motsvarande
tid, varvid den överstigande delen utbetalas till den
skadade.
Befrielse från förskottsinnehållning gäller i huvudsak
studerande och skolelever. Förutom den summa som
befrielsen från förskottsinnehållning gäller skall i olycksfallsanmälan också antecknas den andel av befrielsen som redan
använts i anslutning till utbetalning av löner. Försäkringsbolaget ber i sådana fall, samt om förskottsinnehållningen är
graderad, skattekortet i original av arbetsgivaren, så att
bolaget kan anteckna den utbetalade ersättningen i kortet.
I fråga om privata arbetsgivare, deras familjemedlemmar samt delägare i bolag och bolagsmän finns det
särskilda bestämmelser om huruvida de omfattas av
olycksfallsförsäkringen. Därför skall uppgifter om
den skadades och familjemedlemmarnas ägarandelar i
bolaget eller sammanslutningen ifyllas omsorgsfullt i
olycksfallsanmälan.
uppgifter om skadan
Datum för olycksfallet, klockslag och arbetstiden under
olycksfallsdagen skall antecknas i olycksfallsanmälan.
Om olyckan inte inträffat under arbetstid, skall utredning företes om hur olycksfallet hänför sig till den
skadades arbete. Försäkringsbolagets läkare avgör
tidpunkten för när yrkessjukdomen yppat sig efter att
läkaren fått de medicinska utredningar som behövs för
ett avgörande i ärendet.
Om olycksfallet har inträffat utanför arbetsplatsen eller
på arbetsplatsen men inte i arbete, skall det utredas vad
den skadade gjorde när skadefallet inträffade och hur
detta hänförde sig till hans arbete.
I fråga om olycksfall under resa till eller från arbetet
skall det anmälas om olycksfallet inträffat på den
regelbundna rutten mellan bostaden och arbetet eller
under avvikelse från rutten. I det senare fallet behövs
också en utredning om vart den skadade var på väg och
varför han avvek från den normala rutten samt hur lång
tid avvikelsen tog.
Om den skadade inte genast upphörde med arbetet när
olycksfallet inträffade, skall datum och klockslag för
när arbetet avslutades antecknas i olycksfallsanmälan.
Dessutom är det skäl att i olycksfallsanmälan anteckna
datum och plats för det första läkarbesöket. Om den
skadade sökt läkarvård först efter att en tid förflutit från
det olycksfallet inträffade, skall utredning företes om
varför den skadade inte sökte läkarvård direkt efter
olycksfallet samt skadans tillstånd under tiden mellan
olycksfallet och läkarbesöket. Det är i första hand
viktigt att anteckna det första läkarbesöket för att
försäkringsbolaget skall veta varifrån bolaget vid behov
kan begära läkarutlåtande.
21
Datum för återgången till arbetet antecknas i olycksfallsanmälan, om den skadade redan återgått till sitt
arbete då olycksfallsanmälan görs. Olycksfallsanmälan
skall göras utan dröjsmål och inte först när den skadade
återgått till sitt arbete. Om arbetsoförmågan är kortvarig och arbetsgivaren betalar lön för sjuktid under den
tid arbetsoförmågan varar, kan anmälan emellertid
göras när arbetstagaren återfått sin arbetsförmåga.
försäkringsbolaget. I olycksfallsanmälan skall också
datum för eventuell rättegång uppges.
Det är bra att i olycksfallsanmälan uppge namn och telefonnummer på den person som kan ge ytterligare information om olycksfallet (t.ex. chefen eller arbetsgivaren).
dödsfall
Om arbetsgivaren inte har några uppgifter om det
olycksfall som arbetstagaren anmält, kan arbetsgivaren
anteckna i olycksfallsanmälan att redogörelsen för
händelseförloppet baserar sig på den skadades berättelse.
Om emellertid arbetsgivarens uppgifter om skadefallet
avviker från arbetstagarens anmälan, bör också detta
antecknas i olycksfallsanmälan.
Försäkringsbolaget måste handlägga ersättningsärendet
och fatta ett beslut, även i det fall att arbetsgivaren anser att
det inte är frågan om arbetsolycksfall eller yrkessjukdom.
statistikföring av olycksfall i arbetet
För klassificering av olycksfall i arbetet används ESAWmetoden (European Statistics on Accidents at Work).
De statistikkoder som används i ESAW-statistikföring
och deras betydelse beskrivs i statistikbilagan som finns
i slutet av denna handledning.
tilläggsuppgifter om skadan
Ett arbetsolycksfall kan samtidigt vara en trafikskada
som skall ersättas med stöd av lagen om trafikförsäkring. I ett sådant fall beviljas ersättning i första hand
med stöd av olycksfallsförsäkringen, men olycksfallsförsäkringsbolaget har rätt att få tillbaka de ersättningar
bolaget betalat ut från trafikförsäkringen. Den skadade
kan också ha rätt till tilläggsersättning ur trafikförsäkringen.
Vid trafikskador skall parternas trafikförsäkringsuppgifter antecknas i olycksfallsanmälan. I olycksfallsanmälan skall också anges om den skadade var förare eller
passagerare då olycksfallet inträffade. Om polisutredning gjorts i ärendet, skall även detta meddelas till
försäkringsbolaget.
Om olycksfallet har orsakats av en annan person
(t.ex. misshandel), skall händelseförloppet och namnet
på ifrågavarande person antecknas i olycksfallsanmälan.
Om polisutredning har gjorts, skall detta anmälas till
22
Om den skadade själv har orsakat olycksfallet genom
oaktsamhet, t.ex. grov ovarsamhet i trafiken eller under
påverkan av rusmedel, skall detta anges i olycksfallsanmälan.
Om arbetstagaren gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller
om han varit berusad, kan dagpenningen nedsättas.
Vid dödsfall behövs uppgifter både för utbetalning av
familjepension och begravningshjälp. För familjepensionen antecknas i olycksfallsanmälan datum för dödsfallet och uppgifter om de anhöriga. Försäkringsbolaget
begär arbetstagarens löneuppgifter separat av arbetsgivaren för uträkning av familjepensionens storlek.
För utbetalning av begravningshjälp skall i olycksfallsanmälan antecknas namnet på den person som förvaltar
dödsboet. Om man önskar att begravningshjälpen skall
betalas t.ex. till dödsboets förvaltare, behöver försäkringsbolaget dessutom uppgifter om delägarna i dödsboet och eventuella fullmakter som de utfärdat.
Om den avlidna arbetstagaren har efterlämnat förmånstagare, har dessa rätt till ersättning också med stöd av
grupplivförsäkring för arbetstagare.
anställningsuppgifter
Uppgifter om anställningens karaktär och längd är
nödvändiga vid uträkningen av ersättning för inkomstbortfall. Det är också viktigt att ange datum för anställningens slut, om detta är känt.
Om arbetstagaren inte arbetar full dag eller full arbetsvecka, anges arbetsdagens längd eller arbetsdagarnas
antal per vecka samt orsaken till att arbetstagaren
arbetar deltid. För ersättningshandläggningen behövs
ofta ytterligare anställnings- och löneuppgifter. Om
namn och telefonnummer på den person som sköter
dessa ärenden uppges, utbetalas ersättningen snabbare.
uppgifter för uträkning av dagpenning
Dagpenningen för högst fyra veckor (= 28 dagar) efter
olycksfallsdagen är lika stor som den lön för sjuktid som
arbetsgivaren betalat till arbetstagaren under tiden av
arbetsförmåga.
I punkten för lön för sjuktid anges för vilken tid lön för
sjuktid har utbetalats samt beloppet. I beloppet inräknas
inte eventuella naturaförmåner utan endast penninglön.
Det är också viktigt att ange datum för när skyldigheten
att betala ut lön för sjuktid utgår.
Om lön för sjuktid har utbetalats endast för en del av
tiden av arbetsoförmågan, eller om lönen utbetalats
endast delvis eller nedsatt, t.ex. på grund av permittering, eller om lön för sjuktid inte alls har utbetalats,
ifylls punkten för löneuppgifter.
I punkten för löneuppgifter uppges lönen för den
fyraveckorsperiod (= 28 dagar) som föregår olycksfallet.
I denna punkt uppges den inkomst för arbete som
utförts under dessa fyra veckor. Lönen för dagen då
olyckan inträffade meddelas inte. I lönen ingår inte
naturaförmåner eller semesterpremie. I lönen får inte
heller ingå ackordlöner som hänför sig till ackordarbete
under annan tid och inte heller övriga ersättningar av
engångsnatur som utbetalats under denna tid.
Det är skäl att omsorgsfullt anteckna frånvaro utan lön
och orsak därtill under fyra veckor före olycksfallet,
eftersom sådan frånvaro inverkar höjande vid uträkning
av dagpenningen. Förvärvsinkomsterna beräknas alltså
som om arbetstagaren skulle ha fått lön även för de
oavlönade dagarna.
För arbetstagare som varit anställda kortare tid än en
vecka uppges lönebeloppet samt för vilken tid lön
utbetalats före olycksfallsdagen. Därtill uppges antalet
arbetsdagar som ingår i perioden. I fråga om arbetstagare med månadslön uppges månadslönen vid tidpunkten för olycksfallet samt det genomsnittliga beloppet av
regelbundna tillägg.
Om arbetstagaren samtidigt har andra parallella anställningsförhållanden, skall arbetsgivarnas namn och
adresser uppges. Även företagarverksamhet skall uppges. Detta är viktigt, eftersom dagpenningen för
fyraveckorsperioden räknas skilt för varje anställningsförhållande och för företagarverksamhet.
I fråga om bolagsmän i öppna bolag och ansvariga
bolagsmän i kommanditbolag, vilka skall försäkras
obligatoriskt enligt lagen om olycksfallsförsäkring,
uträknas dagpenningen såväl för fyra veckor efter
olycksfallet som för den därpå följande tiden på basis
av arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare. Dagpenningens belopp per dag utgör 1/360 av
arbetsinkomsten. I dessa fall behövs således inte löneuppgifter för fyra veckor före olycksfallet, utan endast
uppgifter om i vilket pensionsförsäkringsbolag FöPLförsäkringen tagits.
Löneuppgifterna för fyra veckor före olycksfallet
behöver inte heller fyllas i, om den skadade är frivilligt
försäkrad med en försäkring i enlighet med 57 § i lagen
om olycksfallsförsäkring, och i försäkringen överenskommits om en årsarbetsförtjänst. Såväl i detta fall som
i det fall som nämns i stycket ovan skall ändå de punkter
som gäller utbetalning av lön för sjuktid fyllas i.
sjukförsäkring
I olycksfallsanmälan uppges huruvida den skadade
ansökt om eller erhållit ersättning från Folkpensionsanstalten med stöd av sjukförsäkringslagen. Olycksfallsersättningen är primär i förhållande till ersättning ur
sjukförsäkringen, men om handläggningen av ersättningsärendet i försäkringsbolaget fördröjs, kan den
skadade för handläggningstiden få dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen. När försäkringsbolaget
sedan beviljar ersättning för den tid för vilken dagpenning utbetalats ur sjukförsäkringen, betalar bolaget den
ersättning som beviljats för motsvarande tid till Folkpensionsanstalten.
underskrift
En förutsättning för att försäkringsbolaget skall kunna
handlägga arbetsolycksfallsärendet är att arbetsgivaren
undertecknat olycksfallsanmälan.
Om arbetsoförmågan fortgår över 28 dagar, uträknas
arbetstagarens årsarbetsförtjänst. Dagpenningen utgör
då 1/360 av årsarbetsförtjänsten. För uträkning av
årsarbetsförtjänsten behövs arbetstagarens löneuppgifter för det år som föregår olycksfallet. Om anställningen
har varat mindre än ett år, behövs löneuppgifterna från
anställningens början. Försäkringsbolaget ber dessa
uppgifter av arbetsgivaren på en särskild blankett.
Försäkringsbolaget utreder också arbetstagarens
inkomstnivå under tidigare år. Dessa uppgifter fås
direkt från skattebyrån och Pensionsskyddscentralens
registerutdrag.
23
läkarutlåtande
Om en skada medför ersättningsbar arbetsoförmåga,
behövs alltid ett läkarutlåtande. I klara fall räcker ett
intyg som utskrivits på A-blankett för sökande av
sjukförsäkringsdagpenning. För handläggning av ett
arbetsolycksfallsärende krävs i allmänhet ett läkarutlåtande utfärdat på E-blankett, som uttryckligen
är avsedd för detta ändamål.
ersättningsbeslut
Ett ersättningsärende anhängiggörs i försäkringsbolaget
oftast genom en olycksfallsanmälan. I princip räcker
dock vilken som helst skriftlig ansökan om ersättning
för att påbörja handläggningen. När ärendet anhängiggjorts är försäkringsbolaget skyldigt att skaffa alla de
utredningar som behövs för ett avgörande i ärendet.
Arbetsgivaren kan också sända ett intyg på A-blankett
till försäkringsbolaget i samband med olycksfallsanmälan. Vid behov begär försäkringsbolaget ett läkarutlåtande på E-blankett direkt från vårdinrättningen.
Efter att försäkringsbolaget fått tillräckliga utredningar,
ger bolaget ett skriftligt beslut. Innan ett beslut i
ärendet ges begär bolaget vid behov av den skadade en
skriftlig redogörelse för händelseförloppet.
Före vård av tandskador skall tandläkarens vårdförslag
och kostnadskalkyl sändas till försäkringsbolaget för
godkännande. I de fall då det är frågan om eksem som
beror på arbetet används en specialblankett.
Försäkringsbolagets beslut sänds skriftligen till den
skadade och arbetsgivaren. Om beslutet är negativt,
meddelas de instanser som fakturerar försäkringsbolaget, t.ex. sjukvårdsinrättningar, per post.
polisutredning
utbetalning av ersättning
Försäkringsbolaget begär polisundersökningsprotokoll
i sådana fall då det är frågan om en trafikskada eller
misshandel. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall
arbetsgivaren alltid anmäla olycksfall i arbete med
dödlig utgång eller olycksfall som medfört svåra skador
till polismyndigheterna, som sedan verkställer polisundersökning i ärendet. Polisundersökningsprotokollet
sänds då till olycksfallsförsäkringsbolaget. Polisundersökning kan också verkställas vid misstänkt brott mot
bestämmelserna om arbetarskydd.
fördröjningsintyg till folkpensionsanstalten
Om handläggningen av ett ersättningsärende fördröjs, kan
försäkringsbolaget ge Folkpensionsanstalten ett fördröjningsintyg. Med stöd av detta intyg utbetalar Folkpensionsanstalten sjukdagpenning till den skadade. I synnerhet vid
misstanke om yrkessjukdom kan det finnas skäl att utfärda
fördröjningsintyg, då de medicinska utredningarna ofta
tar lång tid i anspråk och ersättningsbeslutet fördröjs.
Försäkringsbolaget ger på eget initiativ ett fördröjningsintyg om handläggningen fördröjs och meddelar den
skadade därom. Folkpensionsanstalten utbetalar emellertid i allmänhet inte sjukdagpenning, om arbetsgivaren
har betalat full lön till arbetstagaren under sjuktiden.
När försäkringsbolaget beviljar ersättning för sådan tid
för vilken Folkpensionsanstalten utbetalat dagpenning,
betalar försäkringsbolaget motsvarande ersättning till
Folkpensionsanstalten och den överstigande delen till
den skadade. Detsamma gäller sjukvårdskostnader som
Folkpensionsanstalten redan ersatt.
24
utbetalning av ersättning
Ersättning utbetalas antingen till den ersättningsberättigade själv eller, om denne är omyndig, till förmyndaren.
Dagpenning utbetalas månatligen i efterskott efter det
att försäkringsbolaget fått läkarintyg och annan behövlig utredning om arbetsoförmågan. Olycksfallspension,
fortlöpande menersättning och familjepension utbetalas
månatligen i förskott.
lön för sjuktid
Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid
fastställs på basis av lagen om arbetsavtal och kollektivavtalen. Dagpenning eller olycksfallspension som beviljats med stöd av en olycksfallsförsäkring utbetalas till
arbetsgivaren till den del arbetsgivaren betalat lön för
sjuktid under motsvarande period. För fyra veckor räknat
från olycksfallet är dagpenningen lika stor som den lön
för sjuktid som arbetsgivaren betalat ut. Lönen för
sjuktid återbetalas till arbetsgivaren enligt bruttosumman, dvs. också den förskottsinnehållning som
uppburits.
Olycksfallsersättning utbetalas under arbetstagarens
semester alltid till arbetstagaren själv, även om arbetsgivaren skulle ha betalat lön för denna tid. Enligt lagen
om olycksfallsförsäkring skall nämligen sådana förmåner som utbetalas under semester betalas till arbetstagaren, även om arbetsgivaren har betalat lön för sjuktid
under samma period. Om lön för sjuktid har utbetalats
för dagar med förkortad arbetstid, tillfaller ersättningen
för denna dag däremot arbetsgivaren.
Systemet för förkortad arbetstid avviker inom byggnadsbranschen från ovannämnda. Inom denna bransch
utbetalas ersättningen för förkortad arbetstid inte för en
bestämd dag, utan i procent av de löner som förtjänats
under en bestämd period.
Försäkringsbolaget behöver skattekortet i original, om
förskottsinnehållning på grund av befrielse inte skall
uppbäras, t.ex. i fråga om ersättning till skolelever. Även
i det fall att förskottsinnehållningen är graderad, skall
skattekortet sändas till försäkringsbolaget i original.
Om arbetstagaren vid tidpunkten för olycksfallet haft
flera anställningsförhållanden från vilka han får lön för
sjuktid, utbetalas ersättning för fyra veckors tid räknat
från olycksfallet till alla arbetsgivare i enlighet med den
lön för sjuktid som respektive arbetsgivare betalat ut.
Efter fyraveckorsperioden utbetalas ersättning i proportion till de löner för sjuktid som arbetsgivarna betalat
till arbetstagaren.
Vid utbetalning av olycksfallspension begär försäkringsbolaget av ersättningens mottagare skattekort eller
annat av skattebyrån utfärdat innehållningsdirektiv.
skatt och förskottsinnehållning på
ersättningar
skatteplikt
Dagpenning, ersättning för inkomstbortfall till följd av
fysikalisk vård, olycksfallspension och familjepension
som utbetalas i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring utgör i egenskap av ersättning för förlorad inkomst i sin
helhet skattepliktig inkomst, om olycksfallet inträffat eller
yrkessjukdomen yppat sig 1.1.1982 eller senare. Ersättning för
kostnader, begravningshjälp och mentillägg är skattefria
ersättningar. Menersättningen är också skattefri inkomst.
förskottsinnehållning
Försäkringsbolaget verkställer förskottsinnehållning till
den del som ersättning för inkomstbortfall utbetalas till
den skadade själv eller i form av familjepension till de
anhöriga. Förskottsinnehållning uppbärs inte på ersättning som utbetalas till arbetsgivaren, Folkpensionsanstalten eller annan pensionsanstalt, eftersom de redan verkställt förskottsinnehållning av motsvarande prestation.
Förskottsinnehållning görs i regel på dagpenning på
samma sätt som på lön. Arbetsgivaren uppger i olycksfallsanmälan grundprocenten och tilläggsprocenten samt det
gränsbelopp upp till vilket grundprocenten tillämpas. Om
ersättning utbetalas utöver redan tidigare utbetalda ersättningar, i form av engångsutbetalning, för flera perioder på
en gång eller för annan tid än ett skatteår, verkställs förskottsinnehållning enligt 50 %. Om ersättningens mottagare före utbetalning av ersättning uppvisar skattekort eller
annan utredning av skattebyrå som påvisar en lägre förskottsinnehållning, skall förskottsinnehållningen verkställas
i enlighet med skattekortet eller annan bestämmelse.
Försäkringsbolaget ger i beslutet en beräkning på
förskottsinnehållningen. Vid kalenderårets slut sänder
försäkringsbolaget till skattemyndigheterna ett meddelande om ersättningar och förskottsinnehållning.
arbetsgivarförfarande
Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning vid
utbetalning av lön för sjuktid. Arbetsgivaren betalar i
detta fall också socialskyddsavgifterna, som senare kan
rättas till i fråga om olycksfallsdagpenningen.
förhöjning av ersättning
Om olycksfallsersättningen fördröjs, utbetalas förhöjd
ersättning för varje dag som betalningen är försenad.
Förhöjningen är 8,0 % från 1.1.2013. Förseningstiden
börjar räknas då tre månader förflutit sedan utgången
av den kalendermånad under vilken försäkringsbolaget
erhållit tillräcklig utredning om grunderna för ersättningen och ersättningsbeloppet. Med tillräcklig utredning avses i normala arbetsolycksfall olycksfallsanmälan
och läkarutlåtande. Om förhöjningen av ersättningen
understiger ett bestämt belopp (7,15 euro år 2013),
utbetalas ingen förhöjning.
Förhöjd ersättning utbetalas till alla ersättningstagare.
Således har utöver den skadade även arbetsgivare, sjukvårdsinrättning eller annan ersättningstagare rätt till
förhöjning av ersättning, om ersättningen blir fördröjd.
Förhöjningen är skattepliktig inkomst, om den grundersättning för vilken förhöjningen utbetalas är skattepliktig. I sådant fall verkställs också förskottsinnehållning på
förhöjningen. Försäkringsbolaget utreder alltid på eget
initiativ ersättningstagarens rätt till förhöjd ersättning.
ersättningstagarens rättsskydd
ersättningsnämnden för olycksfallsärenden
I vissa fall skall försäkringsbolaget innan ett beslut
fattas be om ett utlåtande i ärendet av Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden. Ersättningsnämnden för
olycksfallsärenden är ett organ som grundades år 1948
på beslut av det dåvarande socialministeriet och som har
som uppgift att förenhetliga och utveckla handläggningen av arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsärenden.
Arbetsmarknadsorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet samt försäkringsbolagen är representerade i ersättningsnämnden.
25
Ersättningsnämnden är ingen besvärsinstans, utan
nämnden ger endast ett utlåtande innan försäkringsbolaget ger sitt beslut i ärendet. Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt en förteckning över de ärenden
i vilka försäkringsbolagen skall be om ett utlåtande av
ersättningsnämnden. Sådana ärenden är bl.a. det första
pensionsbeslutet, beslut om deltidspension, höga
invaliditetsklasser och minskad ersättning, t.ex. på
grund av påverkan av rusmedel. Dessutom kan försäkringsbolaget be om ett utlåtande av ersättningsnämnden i andra ersättningsärenden av principiell natur.
Försäkringsbolagen följer nästan utan undantag ersättningsnämndens utlåtanden. Om bolaget ger ett beslut
som avviker från utlåtandet, skall bolaget i sitt beslut
meddela både att beslutet är avvikande och ersättningsnämndens ståndpunkt.
ny handläggning av ärenden och rättelse
av beslut
Försäkringsbolaget kan ta upp ett avgjort ärende till ny
handläggning och ändra sitt tidigare beslut, om beslutet
varit felaktigt. Om bolagets beslut grundar sig på
bristfällig utredning, lönar det sig alltid att ta kontakt
med försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget kan då
ändra ersättningsbeslutet och på detta sätt undviks ett
långvarigt besvärsförfarande.
Om faktorer som inverkar på ersättningens storlek
avsevärt förändras, kan försäkringsbolaget också själv
justera en redan beviljad ersättning. Sådana förändringar som avses i detta sammanhang är t.ex. om en
skada eller sjukdom förvärras.
Om besvärstiden redan löpt ut och man i efterhand
upptäcker att försäkringsbolagets beslut eller olycksfallsnämndens beslut varit felaktigt, kan försäkringsdomstolen på ansökan upphäva beslutet, varvid ärendet i
allmänhet handläggs på nytt. Detta förutsätter att
försäkringsbolagets beslut eller olycksfallsnämndens
beslut har grundat sig på felaktig eller bristfällig utredning eller att beslutet uppenbarligen strider mot lagen.
ansökan om ändring
Försäkringsbolaget kan rätta sitt beslut också i samband
med ansökan om ändring. I arbetsolycksfallsärenden
har sakägaren alltid rätt att ansöka om ändring av
beslutet. Med sakägare avses i regel skadad arbetstagare
eller i fråga om dödsfall arbetstagarens anhöriga. Om
arbetsgivaren har betalat ut lön eller andra förmåner för
sjuktiden, räknas också arbetsgivaren som sakägare.
Ansökan om ändring är avgiftsfri.
26
Den första besvärsinstansen är besvärsnämnden för
olycksfallsärenden. Besvär till olycksfallsnämnden skall
senast den trettionde dagen från det beslutet delgivits
tillställas det försäkringsbolag som fattat beslutet. På
omstående sida av bolagets beslut finns anvisningar för
sökande av ändring. Om bolaget godkänner samtliga
krav som framställs i besvären, ger bolaget ett nytt
beslut. Om kraven inte godkänns, sänder bolaget
besvären till besvärsnämnden för olycksfallsärenden för
handläggning. Handläggningstiden av besvär i besvärsnämnden för olycksfallsärenden är i genomsnitt sex
månader.
Ändring i beslutet som givits av besvärsnämnden för
olycksfallsärenden kan sökas hos försäkringsdomstolen.
Också besvär till försäkringsdomstolen tillställs försäkringsbolaget. Bolaget sänder besvären, sitt utlåtande
samt alla handlingar i anslutning till ärendet för handläggning av försäkringsdomstolen.
Besvärstiden är trettio dagar från det besvärsnämnden
för olycksfallsärenden delgivit sitt beslut. Handläggningen av ett ärende i försäkringsdomstolen tar i
genomsnitt tolv månader i anspråk.
Endast i vissa särskilt stadgade fall kan man ansöka
om ändring i försäkringsdomstolens beslut hos högsta
domstolen.
Sakägaren har inte besvärsrätt i försäkringsdomstolens
utslag, bl.a. om besväret gäller ersättningens storlek,
t.ex. årsarbetsförtjänst eller invaliditetsklass. I dessa
ärenden utgör försäkringsdomstolen högsta möjliga
besvärsinstans. En förutsättning för ansökan om
ändring är att högsta domstolen beviljar besvärstillstånd. Tidsfristen för ansökan om besvärstillstånd och
anförande av besvär är sextio dagar från det försäkringsdomstolens beslut delgivits.
Arbete utomlands
allmänt
Socialförsäkringslagstiftningen i olika länder, olycksfallsförsäkringen medräknad, har stadgats oberoende
av varandra. Det kan därför vara svårt att veta hurdan
social trygghet arbetstagare får under arbete utomlands. Ett annat problem är att arbetsgivaren kan bli
tvungen att betala försäkringspremier till två länder.
Arbetsgivare och arbetstagare kan inte avtala sinsemellan om var och hur en arbetstagare som sänds i arbete
utomlands ska försäkras, utan arbetet utomlands
regleras av lagen om pension för arbetstagare (ArPL),
de socialskyddsavtal som Finland har ingått samt
socialskyddslagstiftningen i landet där man arbetar.
I början av 1994 fogades till lagen om olycksfallsförsäkring även bestämmelser som gäller utlandsarbete.
I detta kapitel behandlar vi separat hur försäkringsskyddet fastställs vid utlandsarbete i sådana länder med vilka
Finland saknar överenskommelse om social trygghet
och med vilka Finland har denna överenskommelse
(exempelvis EU- och EES-länderna).
En utsänd arbetstagare, som omfattas av det finländska
socialskyddet, omfattas under utomlandskommenderingen normalt av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
När en arbetstagare omfattas av den finländska arbetsolycksfallsförsäkringen ska arbetsgivaren också betala
försäkringspremie till Finland. Arbetstagarens försäkringslön i utlandsarbete (ArPL-förtjänst i utlandsarbete
som genererar pension och ligger till grund för försäkringspremierna) ska uppges i löneanmälan för den
försäkring som personen omfattas av.
Arbetstagare kan även anställas i stationeringslandet.
Då gäller socialförsäkringslagstiftningen och -förpliktelserna i det aktuella landet, oberoende av eventuella
överenskommelser om social trygghet. Detsamma
gäller också i sådana fall där arbetstagaren är finländsk
medborgare men varaktigt bosatt utomlands, antingen
i det land där arbetet utförs eller annanstans.
länder utan överenskommelse om
social trygghet
Bestämmelserna om utlandsarbete i lagen om olycksfallsförsäkring gäller arbete i sådana länder med vilka
Finland saknar gällande överenskommelse om social
trygghet. I praktiken gäller bestämmelserna således
arbete i nästan alla länder som står utanför EU/EES, till
exempel Ryssland, länderna i Fjärran Östern, Afrika och
Sydamerika (exkl. Chile). En utsänd arbetstagare ska
hållas inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen
utan tidsgräns.
det finländska försäkringsskyddet som
huvudregel
En person som är i en finländsk arbetsgivares tjänst,
men som arbetar utomlands, omfattas enligt lagen om
olycksfallsförsäkring i regel av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i Finland. För att arbetstagaren ska
omfattas av den finländska försäkringen förutsätts det
att han är utsänd från Finland samt att arbetstagaren
och det utsändande företaget ingått ett arbets- eller
kommenderingsavtal. Personer som avlönas på ort och
ställe i det land där arbetet utförs omfattas emellertid
inte av den finländska försäkringen, fastän de skulle vara
finländare.
Lagen i det land där arbetet utförs kan förplikta arbetsgivaren att teckna försäkringar också i det aktuella
landet, även om arbetstagaren skulle omfattas av det
finländska försäkringsskyddet. Arbetsgivaren kan
således bli tvungen att betala dubbla försäkringspremier.
utsändning till dottereller moderbolag
Även arbetstagare som utsänds till ett utländskt dottereller moderbolag inom samma ekonomiska helhet som
den finländska arbetsgivaren omfattas av arbetsolycksfallsförsäkringen i Finland. Till arbetstagaren kan
utbetalas lön antingen i Finland eller i sysselsättningslandet eller i bägge. En förutsättning för försäkringsskyddet är att arbetstagaren och den finländska
arbetsgivaren har ingått ett arbets- eller kommenderingsavtal om utsändningen.
befrielse från det finländska systemet
Om arbetsgivaren visar att arbetstagarens vistelse i
utlandet inte längre är tillfällig, kan försäkringsbolaget
på ansökan av arbetsgivaren i ett beslut fastställa att
arbetstagaren inte längre omfattas av den finländska
försäkringen. För att befrielse ska kunna beviljas, måste
utlandsarbetet ha pågått i minst två år. Innan beslutet
ges, ska försäkringsbolaget emellertid höra arbetstagaren. Såväl arbetstagaren som arbetsgivaren har rätt att
ansöka om ändring av befrielsebeslutet hos olycksfallsnämnden.
27
frivillig försäkring
En arbetstagare som enligt ovan nämnda bestämmelser
står utanför den finländska försäkringen, behöver
emellertid inte sakna motsvarande försäkringsskydd.
Arbetsgivaren kan nämligen med stöd av 57 § i lagen om
olycksfallsförsäkring teckna en frivillig försäkring i
händelse av arbetsolycksfall för arbetstagaren. Innehållet
i försäkringen är detsamma som i den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen, men den årsarbetsförtjänst som
ligger till grund för ersättningen för inkomstbortfall ska
avtalas i förväg.
Vid resor utomlands rekommenderas en reseförsäkring
som tilläggsskydd till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
arbete i länder med avtal
En överenskommelse om social trygghet är ett ömsesidigt statsfördrag mellan två eller flera länder om hur den
sociala tryggheten ska tillämpas. Huvudprincipen för
överenskommelse om social trygghet är att socialskyddet definieras utifrån lagstiftningen i det land där
arbetet utförs och att de lagstadgade försäkringspremierna betalas endast i det land där arbetet utförs.
Ett viktigt undantag från huvudregeln utgör utsända
arbetstagare, som omfattas av socialskyddet i avgångslandet.
I vidstående tabell finns de gällande överenskommelserna uppräknade.
EU:s socialskyddsförordning tillämpas
i EU-länderna och i Schweiz:
i EES-länderna:
Polen
Belgien Portugal
Bulgarien Rumänien
Cypern Slovakien
Danmark
Slovenien
Estland
Spanien
Finland
Storbritannien
Frankrike Sverige
Grekland
Tjeckien
Irland
Tyskland
Italien
Ungern
Lettland
Österrike
Litauen
Luxemburg
Schweiz
Malta Nederländerna
Island
Liechtenstein
Norge
Utifrån det nordiska socialskyddsavtalet:
Färöarna
Grönland
Övriga länder med avtal (bilateralt socialskyddsavtal):
Australien
Chile
Israel
Kanada
Quebec
USA
Indien (avtalet träder i kraft 2013)
Bilaterala socialskyddsavtal täcker eventuellt endast en
del av de obligatoriska socialskyddsförmånerna.
Exempelvis är det endast Israels och Quebecs avtal som
omfattar även den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
I de övriga länderna med överenskommelse om social
trygghet fungerar olycksfallsförsäkringen på samma sätt
som i länderna utan överenskommelse; arbetsgivaren
ska alltså teckna den lagstadgade olycksfallsförsäkringen
även lokalt för en utsänd arbetstagare.
28
utsända arbetstagare
När en finländsk arbetsgivare sänder en arbetstagare till
ett annat EU-/EES-land eller till Schweiz och arbetskommenderingen varar kortare tid än 24 månader,
omfattas arbetstagaren under hela kommenderingen av
det finländska socialskyddet. Detta baseras på försäkringsregler inom EU:s socialskyddsförordning. Ett
intyg över huruvida en arbetstagare ska anses vara
utsänd eller inte, ska alltid sökas hos Pensionsskyddscentralen.
Genom att söka dispens kan en utsänd arbetstagare
omfattas av det finländska socialskyddet, inklusive den
lagstadgade olycksfallsförsäkringen, även en längre tid,
beroende på avtalet dock i högst 5 år. Även dispens ska
sökas hos Pensionsskyddscentralen.
Pensionsskyddscentralen ger ett A1-intyg för EU- och
EES-länderna och en bilateralt avtalad blankett för de
övriga länderna som omfattas av överenskommelsen,
om arbetstagaren anses vara en utsänd arbetstagare.
Genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet som FPA beviljar åtnjuter man sjukvårdsförmåner i EU- och ETA-länderna samt i Schweiz.
arbete i två eller flera länder
Även en arbetstagare som arbetar samtidigt i två eller
flera EU- eller EES-länder eller i Schweiz behöver ett
A1-intyg. A1-intyget avgör till vilket lands socialskyddskrets arbetstagaren hör, och till vilket land alla lagstadgade försäkringspremier ska betalas.
arbetsolycksfall utomlands
Ersättning för olycksfall som inträffat utomlands är
skattepliktig inkomst på samma sätt som ersättning för
arbetsolycksfall som inträffat i Finland. Fastän arbetstagaren enligt den s.k. sex månaders skatteregeln inte
behöver betala skatt till Finland på sin lön, är olycksfallsersättningen ändå i enlighet med inkomst- och
förmögenhetsskattelagen skattepliktig inkomst. Försäkringsbolaget ska således verkställa förskottsinnehållning
på den dagpenning eller pension som utbetalas till den
skadade.
Vid arbete utomlands är det skäl att beakta att arbetstagaren också har fritid utomlands. Arbetsolycksfallsförsäkringsskyddet gäller i utlandet på samma sätt som i
hemlandet endast under de omständigheter som avses i
lagen om olycksfallsförsäkring. Med arbetsresa avses
resor mellan bostad och arbetsplats i det aktuella landet
samt resor mellan hemlandet och kommenderingslandet.
Vid resor utomlands rekommenderas som tilläggsskydd
en reseförsäkring med skydd för sjukdom under resa,
fritid och eventuell hemtransport.
Frivilliga försäkringar i
enlighet med lagen om
olycksfallsförsäkring
Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring är:
När en arbetstagare enligt ovan angivna bestämmelser
omfattas av den finländska olycksfallsförsäkringen,
fastställs ersättningar för arbetsolycksfall som inträffat
utomlands på samma sätt som om olycksfallet skulle ha
inträffat i Finland. Enda undantaget från denna huvudregel är att begravningshjälpen kan utbetalas i enlighet
med de verkliga och skäliga begravningskostnaderna i
stället för enligt ett fast penningbelopp.
– olycksfallsförsäkring för företagare (arbetstid + fritid)
– frivillig försäkring för arbetstid
– individuell fritidsförsäkring
– gruppförsäkring för fritid
– idrottsförsäkring
– begränsad olycksfallsförsäkring för fritid
– fritidsförsäkring för fartygsbesättning
– utvidgad elevförsäkring.
Resa från kommenderingslandet till Finland och
tillbaka under kommenderingstiden ersätts endast, om
resan varit nödvändig för vård av ett ersättningsbart
arbetsolycksfall. Resekostnader från kommenderingslandet till Finland och tillbaka ersätts också i det fall att
arbetsoförmågan varar så länge att det inte skäligen kan
förutsättas att den skadade stannar kvar i kommenderingslandet under sjukledigheten.
I dessa försäkringar grundar sig försäkringsavtalet och
ersättningsförmånerna på lagstiftningen om olycksfallsförsäkring, men någon lagstadgad skyldighet att ta
försäkringarna föreligger inte. Arbetsgivaren kan med
sådana fritidsförsäkringar som ansluts till arbetsolycksfallsförsäkringen lätt och smidigt erbjuda sina arbetstagare arbetsolycksfallsförsäkringens höga ersättningsnivå även i händelse av olycksfall under fritiden.
29
olycksfallsförsäkring för företagare
Olycksfallsförsäkringen för företagare är en frivillig
olycksfallsförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring, och denna försäkring har skapats
uttryckligen med tanke på näringsidkarnas behov.
Försäkringen gäller både under fritid och på arbetstid.
Med olycksfallsförsäkringen för företagare kan man
försäkra en privat arbetsgivare och dennes familjemedlemmar samt sådana bolagsmän och delägare som står
utanför det obligatoriska försäkringsskyddet.
Från försäkringen ersätts olycksfall och yrkessjukdomar.
Försäkringsvillkoren innefattar ersättningsbegränsningar huvudsakligen i fråga om olycksfall som inträffar på
fritiden. Sådana trafikskador som inträffar i EU- eller EES
länderna och som avses i trafikförsäkringslagen ersätts
t.ex. inte, om de inträffar på fritiden. Patientskador och
militärskador ersätts inte heller. Däremot innehåller
villkoren inga begränsningar som gäller idrott, förutom
i fråga om sådan idrott som ger den försäkrade förvärvsinkomster.
Ersättningarna ur olycksfallsförsäkringen för företagare
fastställs i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring.
Ersättningarna för inkomstbortfall uträknas emellertid
på basis av den årsarbetsförtjänst som avtalats på förhand.
Årsarbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringen
för företagare ska i regel motsvara arbetsinkomsten i
FöPL-försäkringen, men vara minst lika stor som
minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring. År 2013 är minimiårsarbetsförtjänsten enligt
lagen om olycksfallsförsäkring 12 220 euro.
Den avtalade årsarbetsförtjänsten justeras i enlighet
med försäkringsvillkoren årligen enligt ArPL-index.
Årsarbetsförtjänsten kan också i övrigt ändras.
Villkoren för olycksfallsförsäkringen för företagare
innefattar inga bestämmelser om samordning. Ersättningar för inkomstbortfall i enlighet med lagen om
olycksfallsförsäkring utbetalas således i enlighet med
den avtalade årsarbetsförtjänsten utan avdrag. Den
försäkrade kan till följd av samma olycksfall dessutom
få ersättning från Folkpensionsanstalten med stöd av
sjukförsäkringen. Däremot kan den olycksfallspension
som utbetalas på basis av en olycksfallsförsäkring för
företagare på grund av sin höga ersättningsnivå minska
invalidpensionen i enlighet med arbetspensionslagarna
och trafikförsäkringslagen.
30
Ersättningarna för inkomstbortfall är beskattningsbar
inkomst för mottagaren.
Premien för olycksfallsförsäkring för företagare fastställs
separat för arbetstid och för fritid. Premien för arbetstid
fastställs utgående från den avtalade årsinkomsten och
arbetets olycksrisk, medan premien för fritid endast
påverkas av den avtalade årsinkomsten. Läs om avdrag
för försäkringspremier i beskattningen vid punkten
”Olycksfallsförsäkringspremien i beskattningen”.
frivillig försäkring för arbetstid
Om en person inte omfattas av den obligatoriska
arbetsolycksfallsförsäkringen och man önskar försäkra
denna person endast i händelse av olycksfall i arbete,
är det lämpligast att välja en frivillig försäkring för
arbetstid.
Ersättningarna i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring tryggar en hög ersättningsnivå. En frivillig
försäkring för arbetstid motsvarar till sin omfattning
och sina ersättningsförmåner olycksfallsförsäkringen för
företagare, dock med den skillnaden att försäkringen
inte överhuvudtaget ersätter olycksfall som inträffar på
fritiden.
Den årsarbetsförtjänst som ersättningen för inkomstbortfall grundar sig på avtalas på förhand enligt samma
principer som i fråga om olycksfallsförsäkringen för
företagare. Premien för den frivilliga försäkringen för
arbetstid fastställs på samma sätt som premieandelen för
arbetstid i fråga om olycksfallsförsäkringen för företagare.
fritidsförsäkringar
gruppförsäkring för fritid
Gruppförsäkringen för fritid kan tas för hela personalen
eller för en viss persongrupp i företaget. Den persongrupp som försäkras kan sammanställas t.ex. enligt
arbete, arbetsuppgifter eller anställningstid. En grupp
måste bestå av minst två personer. På basis av försäkringen ersätts sådana olycksfall som enligt lagstiftningen om
olycksfallsförsäkring inte anses vara olycksfall i arbete,
dvs. olycksfall som inträffar på fritiden. Trafikskador eller
olycksfall i egen förvärvsverksamhet ersätts emellertid
inte. I försäkringsvillkoren nämns också andra olycksfall
som inte omfattas av försäkringen. I gruppförsäkringen
ingår inga begränsningar i fråga om idrott.
Ersättningarna fastställs i enlighet med bestämmelserna
i lagen om olycksfallsförsäkring. Försäkringen avviker
emellertid från den lagstadgade försäkringen i fråga om
samordningen av ersättningar samt ersättning av
sjukvårdskostnader (i fråga om sjukvårdskostnader se
punkten Ersättning för kostnader, Sjukvårdskostnader).
a) under idrottsträningar eller -tävlingar, eller motionsevenemang som arrangeras av förening eller klubb
som arbetsgivaren eller arbetstagarna bildat,
I gruppförsäkringen för fritid fastställs årsarbetsförtjänsten i övrigt enligt lagen om olycksfallsförsäkring, men vid
uträknandet av årsarbetsförtjänsten beaktas endast den
arbetsförtjänst som erhållits av försäkringstagaren.
b) under idrottstävling eller -träning i egenskap av
representant för arbetsgivaren eller sådan förening
eller klubb som avses i punkt a eller
Från dagpenning som utbetalas i enlighet med denna
försäkring avdras 60 % av dagpenningens fulla belopp,
vilket motsvarar sjukdagpenningen. Avdraget är dock
40 % till den del som årsarbetsförtjänsten är större än
den tredubbla minimiårsarbetsförtjänsten i enlighet
med lagen om olycksfallsförsäkring vid tidpunkten för
olycksfallet (36 660 euro år 2013).
Avdraget görs för den tid som den försäkrade har rätt
till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Dagpenningen utbetalas således till sitt fulla belopp för t.ex.
sjukförsäkringens karenstid, dvs. i allmänhet fram till
den dag när arbetsoförmågan fortgått nio vardagar
utöver dagen för olycksfallet.
Från den dagpenning och pension som utbetalas enligt
denna försäkring avdras sådan pension som baserar sig
på arbets- och tjänsteförhållande eller företagarverksamhet och som den försäkrade eller dennes anhöriga har
rätt till på grund av samma olycksfall. Från denna
pension avdras också sådan dagpenning i enlighet med
sjukförsäkringslagen som beviljats till följd av samma
olycksfall.
individuell fritidsförsäkring
En individuell fritidsförsäkring tas alltid för en namngiven person. Den årsarbetsförtjänst som ersättningarna
grundar sig på skall också avtalas i försäkringsavtalet.
Ersättningsbara olycksfall, begränsningar i ersättningsområdet samt ersättningar och samordning av ersättningarna fastställs med stöd av försäkringsvillkoren
enligt samma grunder som i en gruppförsäkring för
fritid. I den individuella försäkringen ingår en idrottsbegränsning, som inte finns i gruppförsäkringen.
Begränsningen gäller vid tävling och träning som
arrangerats av idrottsförbund eller -förening. Idrottsbegränsningen kan slopas mot tilläggspremie.
idrottsförsäkring
Idrottsförsäkringen kan tas i form av en gruppförsäkring för hela personalen i ett företag. Personalen skall
dock bestå av minst två personer. Idrottsförsäkringen
täcker olycksfall som inträffar:
c) under färd från bostaden eller arbetsplatsen direkt till
eller från en sådan tillställning som avses i punkt a
eller b.
Idrottsförsäkringen ersätter inte trafikskador. I idrottsförsäkringen ingår i tillämpliga delar också motsvarande
begränsningar som ovan nämnts i fråga om fritidsförsäkringen. Ersättnings- och samordningsför-farandet är i
idrottsförsäkringen detsamma som i fritids-försäkringen.
begränsad olycksfallsförsäkring för fritid
Denna fritidsförsäkring är i fråga om ersättningar
betydligt mer begränsad än ovannämnda försäkringar.
Den omfattar alla olycksfall som inträffar under fritid.
I ersättning utbetalas endast:
– vårddagsavgift vid sjukhus enligt den allmänna
prisnivån
– engångsersättning för bestående kroppsskada.
fritidsförsäkring för fartygsbesättning
I sjöfartsbranschens kollektivavtal ingår bestämmelser
om fritidsförsäkring för fartygsbesättning samt tilläggsförsäkring i fritidsförsäkringen för fartygsbesättning.
Dessa försäkringar skall tas för besättning som arbetar
på maskindrivna fartyg i utrikestrafik.
Fritidsförsäkringen för fartygsbesättning är en försäkring i enlighet med 57 § 2 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring.
Ersättningsförmånerna fastställs på basis av lagstiftningen för olycksfallsförsäkring. Försäkringsvillkoren
innefattar också bestämmelser om samordning med
andra ersättningssystem.
Tilläggsförsäkring i fritidsförsäkringen för fartygsbesättning är däremot en privat olycksfallsförsäkring
och ersätter enligt vissa förutsättningar sådan skada som
en annan person orsakar genom en uppsåtlig handling.
Villkoren för tilläggsförsäkringen innefattar också
bestämmelser om samordning av ersättningar.
utvidgad elevförsäkring
Försäkringsskyddet i enlighet med lagen om ersättning
för skada eller sjukdom som har uppkommit under
31
studierelaterade förhållanden som är jämställbara med
arbete kan utvidgas genom en s.k. utvidgad elevförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring.
Med en utvidgad elevförsäkring försäkras elever i
händelse av olycksfall som inträffar i annat arbete än i
praktiskt övningsarbete och resor som direkt anknyter
därtill. Försäkringen omfattar olycksfall som inträffar:
a) under direkt färd enligt den rutt som eleven regelbundet använder mellan bostad och skola, anstalt
eller kurs, eller under annan färd i anslutning till
undervisningsprogrammet
b) då eleven på grund av studier befinner sig i skola, på
anstalt, kursplats eller på annat område.
Ersättning från denna försäkring utbetalas emellertid
inte för sådana olycksfall som avses i punkt a) och b)
om ersättning utbetalas för under studierelaterade
förhållanden, som är jämställbara med arbete uppkommen skada eller sjukdom baserat på given lag.
Andra frivilliga försäkringar
sjukdom-, olycksfalls- och reseskydd
som kan anslutas till if företagsavtalet
reseförsäkringar
Reseförsäkringen behövs som tilläggsförsäkring på
tjänste- och arbetsresor, i synnerhet utomlands. Arbetsolycksfallsförsäkringen omfattar endast olycksfall
som inträffar i arbete eller under omständigheter i
anslutning till arbetet. Under en resa är också en del
av tiden fritid, t.ex. rundturer och aftonunderhållning,
vilka arbetsolycksfallsskyddet i regel inte omfattar
(se punkten Arbete utomlands).
I försäkringsskyddet ingår alltid vårt bolags globala
ersättningstjänst. Försäkringens giltighet kan lätt
bestyrkas med ett personligt reseförsäkringskort eller
ett kort i företagets namn. Av handledningen för
ersättningstjänster utomlands framgår nödvändiga
kontaktuppgifter. Vid svåra sjukdoms- eller olycksfall
kan den skadade hämtas med ambulansflyg eller annan
transport till hemlandet för fortsatt vård, såvida transporten på grund av sjukdomens eller skadans art kan
anses vara befogad. Försäkringsbolaget skall på förhand
godkänna sjuktransporten.
Försäkringsbeloppen i reseförsäkringen kan fritt skräddarsys. Vårdkostnadsskyddet är alltid utan övre gräns.
Vårdkostnader till följd av sjukdom ersätts av tjänstereseförsäkringen högst fram till att tre månader har förflutit
från det första läkarbesöket. Vid utlandsplacering är
motsvarande tid ett år. Vårdkostnader till följd av
32
olycksfall ersätts av båda försäkringar tills högst tre år har
förflutit från tidpunkten för olycksfallet.
I reseskyddet kan enligt val inkluderas dagpenning för
övergående arbetsoförmåga, ersättning för bestående
men till följd av olycksfall samt dödsfallssumma i
händelse av dödsfall till följd av olycksfall. I reseförsäkringen kan dessutom inkluderas reseansvars-, reserättsskydds- och resgodsförsäkring. Försäkringens giltighet
kan utvidgas att gälla också områden där krigstillstånd
råder. Reseförsäkringens ersättningar minskar inte de
ersättningar som utbetalas på basis av den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen.
Med företagets reseförsäkring kan man försäkra enskilda personer, grupper eller hela personalen. Reseförsäkringsskyddet kan väljas så att det omfattar arbetsresor,
fritidsresor eller bägge i hela världen, utomlands eller i
hemlandet. För längre utlandskommenderingar kan
arbetstagaren och dennes familj försäkras både för
arbetstid och fritid. I följande kapitel redogörs närmare
för de reseförsäkringar som kan anslutas till If Företagsavtalet. Mer ingående uppgifter om reseförsäkringarna
finns i de gällande försäkringsvillkoren. Närmare
information får du på våra kontor och på webbadressen if.fi.
företagets tjänstereseförsäkring
Försäkringen har planerats för personalens regelbundna
behov av arbets- och tjänstereseförsäkringar. Med en
tjänstereseförsäkring kan man försäkra hela personalen eller endast separat fastställda personalgrupper.
Försäkringen är i kraft på arbets- och tjänsteresor enligt
kundens val överallt i världen, utomlands eller i hemlandet. Försäkringen är i kraft i form av en fortlöpande
årsförsäkring utan separat anmälan om varje enskild
resa. Det behövs heller ingen namnförteckning. Med
arbets- och tjänsteresa avses sådan resa för vilken
företaget betalar dagtraktamente eller annan mots-varande ersättning.
Försäkringens förskottspremie räknas utgående från
företagets uppskattade resdagar. Den slutliga försäkringspremien fastställs på basis av antalet resdagar som
förverkligats.
företagets kommenderingsreseförsäkringar
Kommenderingsreseförsäkringarna har planerats med
tanke på långvariga arbetskommenderingar. Dessa
försäkringar är flexibla och täcker såväl vistelse i kommenderingslandet som resor till andra länder under
fritiden från kommenderingsorten. Med en kommenderingsreseförsäkring kan man försäkra utsända arbetstagare och deras familjemedlemmar.
Försäkringen är i kraft under kommenderingsresor
överallt i världen både i arbetet och på fritiden. Med
kommenderingsresa avses en långvarig resa utomlands
som görs på grund av arbetet och där arbetstagaren
vistas i kommenderingslandet. Villkoren för kommenderingsresan avtalas i allmänhet med ett separat avtal
mellan den sändande arbetsgivaren och den arbetstagare
som sänds från Finland. Villkoren för internationell
kommenderingsresa avtalas i allmänhet med ett separat
avtal mellan den sändande arbetsgivaren och den
arbetstagare som sänds på arbetskommendering annanstans ifrån än från Finland.
Försäkringsskyddet börjar, när den försäkrade åker på
arbetskommendering antingen från sin bostad eller från
arbetsplatsen i hemlandet och upphör när den aktuella
kommenderingen har slutförts eller den försäkrade
återvänder till sin bostad eller sin arbetsplats i avreselandet. Det krävs alltid en namnförteckning över personer
som åker på arbetskommendering. Försäkringsskyddet
är i kraft i form av en fortlöpande årsförsäkring.
Försäkringens förskottspremie räknas utgående från
de uppskattade kommenderingsdagarna i företaget.
Den slutliga försäkringspremien fastställs på basis av
antalet resdagar som förverkligats.
personlig reseförsäkring
En personlig reseförsäkring är avsedd för företagets
nyckelpersoner och arbetstagare, som reser ofta men i
huvudsak gör korta resor. Denna reseförsäkring är i kraft
både på arbets- och fritidsresor enligt val antingen överallt
i världen eller utomlands. Med en personlig reseförsäkring
kan man försäkra de arbetstagare som företaget vill
erbjuda reseförsäkring för såväl arbetstid som fritid.
Försäkringen är i kraft på resor som varar högst 45 dygn
både i arbetet och på fritiden. Familjemedlemmar som
följer med på resan omfattas inte av försäkringen.
Försäkringsskyddet kan omfatta antingen utlandsresor
eller både resor utomlands och i hemlandet. En resa
börjar då den försäkrade ger sig av från sin bostad eller
arbetsplats i Finland och upphör när den försäkrade
återvänt hem till bostaden eller arbetsplatsen.
Med en resa i hemlandet avses en sådan resa som företas
utanför den försäkrades normala livsmiljö (den försäkrades boningsort, arbets-, fritidsbostads- eller studieort
samt resor mellan dessa orter) på ett avstånd på över 70
km fågelvägen och som omfattar turresan till resmålet,
vistelse på platsen och returresan.
Med resa utomlands avses en resa från Finland utanför
Finlands gränser, med undantag av dagliga arbetsresor.
Försäkringspremien fastställs på basis av de skydd och
försäkringsbelopp som valts.
olycksfallsförsäkringar
Arbetsgivaren kan teckna tilläggsskydd för sina arbetstagare också med andra försäkringar än med de frivilliga olycksfallsförsäkringarna i enlighet med lagen om
olycksfallsförsäkring. Med ett olycksfallsskydd som kan
anslutas till If Företagsavtalet kan gruppen av försäkrade sammanställas mer flexibelt enligt företagets behov
än i de frivilliga försäkringarna i enlighet med lagen om
olycksfallsförsäkring som presenterats ovan, där en stor
grupp försäkrade däremot möjliggör en förmånligare
försäkringspremie.
En olycksfallsförsäkring kan tas exempelvis:
– för fritiden
– så att den gäller dygnet runt
– för arbete utan lön
– för förtroendemannauppdrag
– för arbetsplatsidrott.
Kommuner och församlingar kan ta en gruppolycksfallsförsäkring, varmed kommunens alla invånare eller
församlingens alla medlemmar är försäkrade. Försäkringen är i kraft vid verksamhet som arrangeras av
kommunen eller församlingen.
Kommunerna kan alternativt separat försäkra t.ex.
elever och barn i dagvård.
Som försäkringsskydd kan enligt val väljas vårdkostnader för skada till följd av olycksfall, dagpenning för
övergående arbetsoförmåga, ersättning för bestående
men till följd av olycksfall samt dödsfallssumma i
händelse av att den försäkrade avlider till följd av
olycksfall. Försäkringsbeloppen kan fritt skräddarsys i
olycksfallsförsäkringarna.
Mer detaljerade uppgifter om olycksfallsförsäkringarna
finns i de gällande försäkringsvillkoren. Närmare
information fås på våra kontor.
sjukvårdsförsäkring för anställda
Sjukvårdsförsäkringen för anställda är en täckande och
flexibel försäkringslösning för företag och företagare.
Med en frivillig försäkring kan man komplettera det
lagstadgade skyddet, som inte helt ersätter det inkomstbortfall som orsakas då arbetstagare blir sjukskrivna
33
eller arbetsoförmögna. Med ett vårdkostnadsskydd kan
de anställda vårdas snabbare och smidigare även på
privata vårdinrättningar.
Sjukvårdsförsäkringen för anställda kan skräddarsys
enligt kundens behov genom att kombinera olika skydd.
Sjukvårdsskyddet för anställda omfattar enligt val
vårdkostnader, dagpenning för övergående arbetsoförmåga, ersättning för bestående arbetsoförmåga, ersättning för bestående men till följd av olycksfall och
dödsfallsersättning. Skydden kan vara antingen omfattande, vilket innebär att de täcker kostnader till följd av
såväl sjukdom som olycksfall, eller begränsade, varvid de
endast omfattar kostnader till följd av olycksfall.
Det omfattande dödsfallsskyddet beviljas av Försäkringsaktiebolaget Mandatum Liv.
Försäkrade kan vara en viss arbetstagare, företagare eller
personalgrupp (minst 10 personer). För en individuell
försäkring behövs alltid hälsoutredning.
Som grupp kan man försäkra företagets hela personal
eller t.ex. företagets nyckelpersoner.
Sjukvårdsförsäkringen för anställda gäller dygnet runt
både i arbetet och på fritiden.
sjukförsäkring
Om en person är berättigad till olycksfallsersättning,
utbetalar Folkpensionsanstalten sjukdagpenning till
denna person endast till den del som dagpenningen
överstiger olycksfallsförsäkringsdagpenningen eller
olycksfallspensionen. Detta är tämligen ovanligt.
Sjukdagpenningen kan emellertid ibland överstiga
olycksfallsdagpenningen, eftersom de inkomster som
ersättningen grundar sig på fastställs på olika sätt i
sjuk- och olycksfallsförsäkringen.
Ersättning för sjukvårdskostnader kan också vid arbetsolycksfall ansökas från Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten utbetalar i detta fall normal ersättning ur
sjukförsäkringen. När olycksfallsförsäkringsbolaget
senare utbetalar sin egen ersättning, ersätter bolaget
självriskandelen till den skadade och sjukförsäkringsandelen till Folkpensionsanstalten.
trafikförsäkring
De primära olycksfallsersättningarna och övriga
ersättningssystem
Om den skadade har rätt till ersättning med stöd av
både olycksfalls- och trafikförsäkringen, beviljas ersättning i första hand ur olycksfallsförsäkringen. Till den
del ersättningarna överlappar varandra utbetalar trafikförsäkringsbolaget den ersättning bolaget beviljat till
olycksfallsförsäkringsbolaget. Om den ersättning för
inkomstbortfall som beviljats ur trafikförsäkringen
– dagpenning eller invalidpension – är större än motsvarande olycksfallsersättning, utbetalas den överstigande
delen till den skadade.
Då en person har rätt till ersättning på basis av olycksfallsförsäkringen till följd av skada eller sjukdom, kan personen
också ha rätt till ersättning med stöd av någon annan
försäkring eller av någon annan ersättningsskyldig. Den
skadade kan få ersättning ur t.ex. sjukförsäkringen, trafikförsäkringen, arbets- och folkpensionssystemen, av
skadevållaren, ur en ansvarsförsäkring och av staten.
Ur trafikförsäkringen utbetalas också vissa sådana
ersättningar som olycksfallsförsäkringen inte känner till.
Sådana är t.ex. ersättning för sveda och värk, ersättning
för kosmetiskt men och ersättning för sakskador till
följd av trafikskada. Ersättningen för bestående lyte och
men kan i trafikförsäkringen även vara större än den
menersättning som betalas ur olycksfallsförsäkringen.
Olycksfallsförsäkringen är primär i förhållande till andra
försäkringssystem. Till den del ersättning i enlighet med
andra försäkringssystem överlappar olycksfallsersättningen, utbetalas ingen ersättning ur dessa system eller
så utbetalas ersättningen till olycksfallsförsäkringsbolaget. Olycksfallsförsäkringsbolaget har rätt att av skadevållaren eller annan ersättningsskyldig få tillbaka de
pensionssystemen
En förutsättning för att försäkringen skall beviljas och
vara i kraft är att den försäkrade står i anställningsförhållande till försäkringstagaren eller att den försäkrade
bedriver företagarverksamhet.
34
ersättningar som bolaget betalat ut. Till den del som
olycksfallsförsäkringsbolaget inkasserar erlagda ersättningar av skadevållaren eller annan ersättningsskyldig,
belastar de utbetalda ersättningarna inte ersättningsstatistiken för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen
och därigenom arbetsgivarnas försäkringspremier.
I pensionssystemen ingår bestämmelser om samordning
av pensioner. Samordningen inverkar på folkpensionens
tilläggsdel och framför allt på arbetspensionerna.
Däremot inverkar samordningen inte på den olycksfallspension som utbetalas på basis av lagstadgad olycksfallsförsäkring, utan denna utbetalas alltid utan avdrag.
Samordningen tillämpas på arbetspensionen, om det
sammanlagda beloppet av de pensioner som personen
skulle få överstiger samordningsgränsen. Full olycksfallspension överstiger nästan utan undantag redan i
sig samordningsgränsen.
skadevållarens ansvar och
ansvarsförsäkring
Om en annan person genom vårdslöshet eller försummelse orsakat ett olycksfall i arbete, är denne ersättningsskyldig med stöd av skadeståndslagen. I fråga om
arbetsolycksfall tillfaller ersättningen i enlighet med
skadeståndslagen den skadade till den del som ersättningen överstiger olycksfallsersättningen.
Skadevållaren kan ha en ansvarsförsäkring. Ur ansvarsförsäkringen kan man få ersättning för bl.a. halkningsolyckor under färd till eller från arbete, om fastighetens
ägare eller annan som ansvarar för underhållet av färdvägen har försummat sin skyldighet att hålla färdvägarna
i sådant skick att man tryggt kan röra sig längs dem.
Om halkningen är en följd av att färdvägen inte sandats,
är det viktigt att detta nämns redan i olycksfallsanmälan.
Det är nödvändigt att be personuppgifter på eventuella
ögonvittnen och så snart som möjligt meddela olycksfallet till den person som ansvarar för underhållet av
området för att ersättningsskyldigheten hos den person
som ansvarar för områdets underhåll skall kunna
fastställas. Dessa ärenden skall också uppges i olycksfallsanmälan, så att olycksfallsförsäkringsbolaget kan
vidta åtgärder i ärendet.
brottsskador
Om en skada orsakats genom en brottslig handling, kan
den skadade ha rätt till ersättning för brottsskadan ur
statens medel. För att få ersättning förutsätts det i regel
att polismyndigheterna har uppgifter om brottet. Ansökan om ersättning görs hos Folkpensionsanstalten. Från
ersättningen avdras alltid sådan ersättning som utbetalas
med stöd av någon annan lag eller frivillig försäkring.
Försäkringar i anknytning till arbetsolycksfallsförsäkringen
Grupplivförsäkringen för arbetstagare uppbärs i samband
med arbetsolycksfallsförsäkringen.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden tar hand om skötseln och
uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier för
försäkringsperioder som börjar 1.1.2013 och därefter.
Försäkringsbolagen har emellertid hand om skötseln och
uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier som
hänför sig till år 2012 och tidigare år. Läs mer på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbplats www.tvr.fi.
grupplivförsäkring för arbetstagare
försäkrade och försäkringsfall
I samband med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen
sköts också grupplivförsäkringen för arbetstagare som
grundar sig på avtal mellan de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Försäkringsplikten gäller alla sådana
arbetsgivare som omfattas av bestämmelserna om
grupplivförsäkring i de allmänbindande kollektivavtalen. Dessutom gäller försäkringsplikten också de
arbetsgivare som verkar inom en bransch med motsvarande bestämmelser i det gällande allmänbindande,
riksomfattande kollektivavtalet.
Försäkrade är i regel alla de arbetstagare för vilka arbetsgivaren är skyldig att ordna pensionsskydd enligt lagen
om pension för arbetstagare eller annan motsvarande
pensionslag. I praktiken omfattas alla arbetstagare som
är obligatoriskt försäkrade i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen också av grupplivförsäkringen. Om
arbetsgivaren underlåter att teckna försäkring, är denne
i händelse av ett försäkringsfall skyldig att själv betala ut
ersättning till förmånstagarna.
En försäkrad arbetstagare omfattas i allmänhet av
grupplivförsäkringen ännu i tre år efter det att anställningen upphört. Arbetstagaren förblir försäkrad i fem
år, om arbets- eller tjänsteförhållandet har upphört till
följd av pensionering med full invalidpension. Om
arbetstagaren går i ålderspension, omfattas han inte
längre av försäkringen.
Med försäkringsfall avses att den försäkrade avlider,
oberoende av dödsorsak. Försäkringssumman utbetalas
till förmånstagaren, oberoende av om dödsfallet orsakats av en sjukdom utan orsakssamband med arbetet
eller av en sjukdom som ersätts som yrkessjukdom eller
om personen avlidit till följd av olycksfall i arbete eller
under fritiden.
35
förmånstagare och försäkringssumma
Följande förmånstagare har rätt till försäkringsbeloppet:
1) den försäkrades make;
2) part i ett registrerat partnerskap; och
3) den försäkrades barn under 22 år.
Med make avses person som den försäkrade vid sin död
1) var gift med
2) fortlöpande levde tillsammans med i gemensamt
hushåll under äktenskapsliknande förhållanden och
med vilken den försäkrade hade eller hade haft
gemensamt barn eller av myndighet fastställt avtal
om ömsesidigt underhåll.
Försäkringssumman består av en grundsumma, ett
barntillägg och ett olycksfallstillägg. Grundsummans
storlek fastställs på basis av den försäkrades ålder.
Grundsumman utbetalas alltid, om den försäkrade har
efterlämnat förmånstagare som är berättigade till
ersättning. Till grundsumman adderas barntillägget för
varje barn som är förmånstagare efter den försäkrade.
Om den försäkrade avlider genom olycksfall höjs det
sammanlagda beloppet av grundsumman och barntillägget med 50 %. Ersättningar som utbetalas på basis av
grupplivförsäkring för arbetstagare är skattefria.
ansökan om ersättning
Ersättningsärenden i anslutning till grupplivförsäkring
för arbetstagare utbetalas från Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool.
För utbetalning av försäkringssumman skall ansökan
om ersättning fyllas i på en bestyrkt blankett och
undertecknas av någon av förmånstagarna. Om ett barn
under 18 år ansöker om ersättning, skall barnets förmyndare underteckna ansökan. Även arbetsgivaren skall
underteckna ansökan. Till ansökan bifogas den försäkrades ämbetsbetyg, ur vilket framgår den försäkrades
namn, födelse- och dödsdag samt förmånstagarnas
namn och födelsedatum. Om det är frågan om dödsfall
till följd av olycksfall, skall till ansökan bifogas en
dödsattest som undertecknats av läkare, av vilken
uppgifter om händelseförloppet samt dödsorsaken
framgår, eller annan utredning som påvisar att det är
frågan om ett olycksfall, t.ex. polisundersökningsprotokoll.
36
Litteratur
Lagsamlingen: Lagen om olycksfallsförsäkring och
yrkessjukdomslagen. Edita Prima Oy, Helsingfors 2005.
Kukkonen Sirpa – Karmavalo Terttu: Työtapaturma
kirja. Ersättnings- och försäkringsärenden i anslutning
till olycksfall i arbete och yrkessjukdomar, 12 upplagan.
Finans- och försäkringsförlag Ab FINVA, Vammala
2011.
Vår sociala trygghet
Finva (Finanssi- ja vakuutuskustannus Oy), 2009
broschyrer utgivna av olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
(www.tvl.fi):
Om du drabbas av ett arbetsolycksfall (för arbetstagare
och för allmän distribution)
Informationen om olycksfallsförsäkring
Ingen ersättning – varför?
Adresser
besvärsinstanser:
Besvärsnämnden för olycksfallsärenden
PB 43
00131 HELSINGFORS
Besöksadress: Kaserngatan 44, Helsingfors
Tfn (09) 228 5050
Försäkringsdomstolen
PB 338
00121 HELSINGFORS
Besöksadress: Lönnrotsgatan 18, Helsingfors
Tfn 029 564 3200
Högsta domstolen
PB 301,
00171 HELSINGFORS
Besöksadress: Norra Esplanaden 3, Helsingfors
Tfn 02956 40000
övriga adresser:
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
Bulevarden 28
00120 HELSINGFORS
Tfn 0404 504 240
Försäkringsbranschens rehabilitering rf (FRC)
Tavastvägen 19 B
00500 HELSINGFORS
Tfn (09) 2312 2000
Livförsäkringsaktiebolaget Retro
Mikaelsgatan 15 A
00100 HELSINGFORS
Tfn 020 7631 680
Försäkrings- och finansrådgivningen
Porkkalagatan 1
00100 HELSINGFORS
Tfn (09) 685 0120
Statskontoret
Sörnäs strandväg 13, Helsingfors (PB 14)
00054 STATSKONTORET
Tfn (09) 77 251
Social- och hälsovårdsministeriet
Sjötullsgatan 8
00170 HELSINGFORS
Tfn 0295 16001
Pensionsskyddscentralen
00065 Pensionsskyddscentralen
Besöksadress: Bokhållargatan 3, Helsingfors
Tfn 029 411 20
Folkpensionsanstalten
Nordenskiöldsgatan 12
00250 HELSINGFORS
Tfn 020 634 11
Riksdagens justitieombudsman
00102 Riksdagen
Besöksadress: Arkadiagatan 3, Helsingfors
Tfn (09) 4321
37
Statistikbilaga
A. TYP AV ARBETE
Typen av arbete, dvs. arbetsuppgiften beskriver arten av det arbetsskede som personen utförde vid olyckstillfället. En person kan utföra flera arbetsuppgifter vid olika tidpunkter.
Exempelvis kan en person som arbetar som inspektör under samma dag vid olika tidpunkter utföra kontorsarbete
(42), vara på resa (61) och förrätta inspektion (55). Med typ av arbete/arbetsuppgift avses inte personens yrke.
Produktion, förädling, bearbetning, lagerarbete
11 Produktion, förädling, bearbetning
12 Lagerarbete, lastning, lossning
19 Andra arbetsuppgifter hänförbara till produktion,
förädling, bearbetning och lagerarbete
Schaktningsarbete, byggnadsarbete, rivning
21 Schaktningsarbete
22 Nybygge – byggnader
23 Nybygge – gator, vägar, broar, dammar, hamnar,
energidistributionsnät
24 Renovering, reparation av konstruktioner
25 Rivning – av alla slags konstruktioner
29 Andra arbetsuppgifter hänförbara till schaktningsarbete, byggnadsarbete och rivning
Jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiskodling,
djurskötsel
31 Jordbruksarbete
32 Trädgårdsarbete
33 Djurskötsel
34 Skogsbruksarbete
35 Fiskodling, fiske
39 Andra arbetsuppgifter hänförbara till jord- och
skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiskodling och
djurskötsel
Offentliga och privata tjänster
41 Servicearbete och vård
42 Undervisning, forskning, databehandling,
kontorsarbete och administration
43 Kommersiellt arbete
49 Andra offentliga och privata tjänster
Stödfunktioner
51 Installation, förberedelse
52 Underhåll, reparation, service, justering
53 Rengöring
54 Avfallshantering
55 Förmansarbete, övervakning, inspektion
59 Andra stödfunktioner
Transport, förflyttning, idrott, konst
61 Transport, förflyttning
62 Idrottsutövning, konstnärlig verksamhet
63 Sjömansarbete
69 Andra arbetsuppgifter hänförbara till transport,
förflyttning, idrott och konst
99
00
Annan arbetsuppgift utförd på arbetsplatsen
Ingen uppgift om andra arbetsuppgifter
i skadebeskrivningen
B. ARBETSPRESTATION (specifik fysisk aktivitet)
En arbetsprestation anger på ett exakt sätt vad personen gjorde precis före olycksfallet.
Det gäller att beskriva en avsiktlig och frivillig rörelse. Aktiviteten kan ha varit kortvarig.
10
20
30
40
50
60
70
99
00
38
Arbete med eller vid maskin (starta, mata in i, övervaka maskin, bildskärmsarbete o.d.)
Arbete med handverktyg (borr/borrmaskin, hammare o.d.)
Köra/vara ombord på ett transportmedel/utrustning för förflyttning av material
Hantering av föremål (gripa tag i, öppna, stänga, fästa vid, kasta, placera, hälla o.d.)
Manuell transport av en börda (lyfta, sänka, dra, skjuta, bära o.d.)
Rörelse av en person (även på stället, såsom att klä på sig, tvätta sig)
Att vara på stället vid en enskild arbetsplats (sitta, stå, diskutera o.d.)
Annan arbetsprestation som ej tagits med under annan rubrik i skadebeskrivningen.
Ingen uppgift om arbetsprestation i skadebeskrivningen
C. AVVIKELSE
En avvikelse är den sista händelse som föregick olycksfallet.
I fallolyckor registreras som avvikelse således alltid punkt 50. En avvikelse kan också vara en påföljd av antingen
den skadades egen eller en utomstående persons aktivitet.
10 Elektrisk störning, explosion, brand
20 Ämne som rinner över, strömmar ut, läcker ut, förångas, dammar
30 En orsak går sönder, faller, glider, kolliderar, rasar (på eller under en person)
40 Förlorad kontroll över maskin (start vid fel tidpunkt, avlägsnande av störning), verktyg, föremål, djur
50 En person faller, hoppar, ramlar, halkar
60 Trampa på ett vasst föremål, fastna, stöta sig, ställa sig på knä, sätta sig
70 Plötslig fysisk överbelastning av person (vid lyftning, skjutning, vridning, snubbling o.d.)
80 Våld (orsakat av människa eller djur), traumatisk upplevelse, avvikande närvaro (t.ex. passering av säkerhetssystem)
99 Annan avvikelse som ej tagits med under annan rubrik i skadebeskrivningen
00 Ingen uppgift om avvikelsen i skadebeskrivningen
D. SKADESÄTT
Sättet på vilket den skadade kroppsdelen kommit i kontakt med den faktor som medfört skadan.
Om flera skadesätt förekommit skall det som lett till den svåraste skadan antecknas.
Skada orsakad av kontakt med elektrisk ström, temperatur eller farligt ämne
11 Ljusbåge, blixtnedslag
12 Elektrisk stöt
13 Hetta (ämne, föremål eller omgivningens temperatur har orsakat skadan)
14 Kyla
15 Farliga ämnen – vid inandning (som orsakat förgiftningssymptom eller skador på inre organ)
16 Farliga ämnen – på huden eller i ögonen
17 Farliga ämnen – genom att svälja
19 Andra skador orsakade av elektrisk ström, temperatur eller farligt ämne.
20 Syretillförseln har förhindrats (drunknad i vätska, begravd under fast materia, omsluten av kvävande gas och ångor)
30 Slag mot fast yta eller orörlig orsak (störtning, fall o.d.)
40 Träffad av eller kollision med föremål i rörelse (även vätskor och gaser med tryck)
50 Kontakt med vasst, spetsigt, skrovligt föremål
60 Klämning, krossning
70 Plötslig fysisk eller psykisk överbelastning av person (även buller och strålning)
80 Bett, spark osv. av djur eller människa
99 Annat skadesätt som ej tagits med under annan rubrik i skadebeskrivningen
00 Ingen uppgift om skadesättet i skadebeskrivningen
E. OMEDELBAR ORSAK SOM DIREKT KAN KOPPLAS SAMMAN MED
SKADESÄTTET
(materiell faktor)
Den omedelbara materiella faktor som har anknytning till skadesättet dvs. den faktor som orsakat skadan beskriver
en fysisk faktor, med vilken den skadade kroppsdelen kom i kontakt. Om det finns flera faktorer som är förknippade
med skadesättet antecknas den som medfört den svåraste skadan.
Undantag:
1. I fallolyckor antecknas som omedelbar materiell faktor det föremål från vilket fallet skedde (ställning, stolpe, tak o.d.).
2. Utgående från tillgänglig information skall den helhet (maskin, utrustning o.d.) väljas som bäst beskriver den materiella
faktorn. Exempelvis skall bara en del av maskinen antecknas som materiell faktor endast i det fall att den är klart läsgjord
från helheten.
3. Kod 4300 skall antecknas som omedelbar materiell faktor när fel i säkerhetsanordning eller skyddsutrustning orsakade
skadan.
39
STÄLLNINGAR, NIVÅER OCH YTOR
1100 Passager, underlag, mark, dörrar, väggar, fönster,
hinder
(även hala underlag och underlag med små föremål)
Konstruktioner över marknivå
1201 Fasta trappor, tak, öppningar, terrasser, balkonger,
lastbryggor
Fasta stegar, gångbroar, pelare
1210 Fasta stegar
1211 Stolpar, pelare, gångbroar, plattformar, master
1219 Andra fasta konstruktioner över marknivå
Flyttbara stegar, stödanordningar, byggnadsställningar
1221 Flyttbara stegar
1222 Tillfälliga stödanordningar
1223 Flyttbara byggnadsställningar på hjul
1229 Andra flyttbara konstruktioner över marknivå
1230 Tillfälliga konstruktioner, byggnads- och
hängställningar
1240 Borrplattformar, ställningskonstruktioner på pråmar
1299 Andra konstruktioner över marknivå
Konstruktioner eller fördjupningar under marknivå
1310 Schakt, diken, gropar, brunnar, stup
1320 Underjordiska konstruktioner, tunnlar
1330 Konstruktioner under vatten
1399 Andra konstruktioner eller fördjupningar under
marknivå
VERKTYG, MASKINER OCH UTRUSTNING
2100 Rör, slangar, ventiler, kopplingsanordningar,
kanaler
2200 Motorer, anordningar för överföring och lagring
av energi
2300 Handverktyg
2400 Handhållna eller handstyrda verktyg – motordrivna
2500 Handhållna verktyg (utan uppgift om motorisering)
Bärbara eller flyttbara maskiner och anordningar
2601 För mark-, berg- och vägbyggnadsarbete
2602 För jordbruk och trädgårdsskötsel
2603 För byggarbetsplatser (utom för schaktning)
2604 För ytrengöring (sopmaskin, maskin för
golvtvätt o.d.)
2699 Andra mobila eller flyttbara maskiner och
anordningar
Stationära maskiner och anordningar
2701 För bearbetning och transport av mark och
berggrund
2702 För pulvrisering, krossning, separering, blandning,
finfördelning, barkning
40
2703
2704
2705
2706
2707
2708
2709
2710
2711
2712
2713
2714
2715
2716
2717
2718
2799
För kemiska processer
För upphettning, värmning, torkning
För nedkylning, kallbehandling
Andra maskiner och annan utrustning
för råvarubearbetning
Tvingar, arborrmaskiner, pressar
Pappersmaskiner, manglar, valsar
För formning genom extrudering, blästring, gjutning
Svarvar, fräsmaskiner, slipmaskiner, hyvlar, borrar
Sågar, cirklar
För avskärning, avklippning, klyvning (inte sågar)
För ytbehandling (tryckning, rengöring, torkning,
målning)
För ytbehandling (galvanisering, elektrolytisk
behandling)
Svetsning, häftning, sömnad och annan montering
För paketering och fyllning
För kontroll, provning, mätning
Särskilda jordbruksmaskiner (mjölkningsmaskiner o.d.)
Andra stationära maskiner och anordningar
Befordrings-, transport- och lagringsanordningar
2801 Transportörer, linbanor
2802 Anordningar som lyfter från undersidan (hissar,
lyftplattformar, lyftkorgar, rulltrappor, domkrafter o.d.)
2803 Anordningar för upphängd last (kranar, vinschar,
vindspel, taljor o.d.)
Mobila godshanteringsanordningar
2811 Anordningar för transport av last utan lyft
2812 Kärror som skjuts (rullpallar, skottkärror o.d.)
2813 Handkärror, säckkärror
2814 Rullflak, containrar på hjul, bagage- och andra
vagnar
2815 Gaffelvagnar (pumpkärror o.d.)
2816 Gaffeltruckar, andra anordningar för transport och
stapling
2819 Andra mobila godshanteringsanordningar
(slingstyrd vagn o.d.)
2820 Lyfthjälpmedel, stroppar, krokar, rep, lyftlinor och
lyftremmar
2830 Silor, cisterner, bassänger, kar, tankar o.d.
2840 Flyttbara containrar, transport- och tippvagnar
2850 Förvarings- och lagertillbehör och lagerutrustning,
hyllor
2860 Små behållare, hinkar, lådor o.d.
2899 Andra transport-, befordrings- och lagringsanordningar
FORDON
3100 Landfordon
3200 Andra transportfordon
ÄMNEN, MATERIAL OCH UTRUSTNING
4100 Material, föremål, produkter, skärvor,
maskindelar (även spikar, skruvar, rullar, hasplar,
bördor, laster o.d.)
4200 Kemiska, radioaktiva, biologiska ämnen,
vätskor
4300 Säkerhetsanordningar och säkerhetsutrust
ning, skydd
4400 Föremål och utrustning i kontor och hem,
hobby- och sportutrustning, personlig
utrustning
ÖVRIGT
5100 Människor, djur, växter
5200 Bulkavfall
5300 Buller, tryck, brand, ljusbåge, ljus, snö, is,
vattendrag, andra fysikaliska verkningar och
naturfenomen
9999 Annan orsak som ej tagits under annan rubrik
0000 Ingen uppgift om omedelbar orsak
F. TYP AV SKADA
Även i fråga om olycksfall under arbetsfärden skall dessa nya koder användas!
010
020
030
040
050
060
070
080
090
100
110
120
999
000
Sår och ytliga skador
Benbrott
Urledvridning, vrickning och sträckning
Traumatisk amputation (förlust av kroppsdel)
Skador orsakade av skakning och inre skador
Brännskador, frätskador och förfrysning
Förgiftning och infektioner
Drunkning och kvävning
Effekter av ljud och vibration
Effekter av extrema temperaturer, ljus och
strålning
Chock
Flera skador av samma svårighetsgrad
Andra skador som inte klassificerats ovan
Ingen uppgift
G. SKADAD KROPPSDEL
Även i fråga om olycksfall under arbetsfärden skall dessa nya koder användas!
11
12
13
14
15
18
19
Huvud
Huvudet, hjärna samt nerver och blodkärl i kraniet
Ansikte
Öga/ögon
Öra/öron
Tänder
Huvudet, flera skadade delar
Huvudet, andra delar än de ovan angivna
29
Nacke
Nacke och hals, innefattar ryggrad och ryggkotor
i nacken
Nacke och hals, andra delar än de angivna
31
39
Rygg
Rygg, inklusive ryggrad och ryggkotor i ryggen
Rygg, andra delar än de ovan angivna
21
42
43
48
49
Bålen och inre organ
Bröstkorg och revben inbegripet leder och
skulderblad
Bröstkorg, inbegripet inre organ
Bäcken och buk, inbegripet inre organ
Bålen, flera skadade delar
Bålen, andra delar än de ovan angivna
51
52
53
54
55
58
59
Övre extremiteter
Skuldra och skulderled
Arm, inbegripet armbåge
Hand
Finger
Handlov
Övre extremiteter, flera skadade delar
Övre extremiteter, andra delar än de ovan angivna
61
62
63
64
65
68
69
Nedre extremiteter
Höft och höftled
Ben, inbegripet knä
Fotled
Fot
Tå(-r)
Nedre extremiteter, flera skadade delar
Nedre extremiteter, andra delar än de ovan angivna
71
78
Hela kroppen och flera kroppsdelar
Hela kroppen (systemiska effekter)
Flera skadade kroppsdelar
41
99
00
Andra skadade kroppsdelar som inte
klassificerats ovan
Ingen uppgift
H. ARBETSPUNKT
1
2
9
0
Arbetspunkt som administreras av egen
arbetsgivare
Arbetspunkt som administreras av någon annan
än egen arbetsgivare
Annan arbetspunkt
Ingen uppgift
41
närmare information får du på kontoren,
via telefontjänsten och internet.
Telefontjänsten:
010 19 15 00 må–fr kl. 8–17
Företagets ersättningstjänst:
010 19 16 00, må–fr kl. 8–17
Skadejour i brådskande fall:
0800 1 3800
kvällar och veckoslut
För samtal från det fasta nätet i hemlandet till våra nummer som
börjar med 010 19 debiteras endast lokalnätsavgiften och för
samtal från mobiltelefon den mobilsamtalsavgift som den egna
operatören debiterar. Exakta prisuppgifter finns på adressen
if.fi.
If Skadeförsäkringsbolag Ab
Registrerad hemort Helsingfors
PB 4, 00025 IF
FO-nummer 1614120-3
50965i 4/2013
if.fi

Arbetsolycksfallsförsäkringar och

Transcription

Similar documents

Privat olycksfallsförsäkring för dig över 70 år

257 kB, pdf - Mariaskolan

Ersättningansökan Måttskydd Vårdkostnadsförsäkring

byggavtalet

Läs mer - Svenska Målareförbundet

Hundförsäkring produktguide - Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag

(Viktigt om Sjukvårdsförsäkring)

Hämta hem - Svensk Handel Forsakringar