byggavtalet

C kulä
Cirk
är 8/201
10
2010-10--29
Grönt cirkulär-disttribueras till arbetsplatserrna
By
yggav
vtalett 2010
0
Bilago
or
Lönetaabeller för Byyggavtalet gällande från och med den
n 1 april 20111 bifogas . ((Lönetabellerr för
Byggavtalet gällannde från och med 1 novem
mber 2010 t.o
o.m. den 31 mars
m
2011 bbifogades grö
önt
cirkuläär 7/2010.)
Bygg
gavtalet träder i kraft den
n 1 novem
mber 201
10 och e
ersätter
Bygg
gnadsav
vtalet (ink
kl R- och
h S-avtale
en) och Anläggn
A
ningsavta
alet.
Bygg
gavtalet innebär en del väsentlig
v
a föränd
dringar i fförhållan
nde till
de gamla avttalen.
HÅLL I KO
ORTHET
INNEH
- Bygggavtalet – ett
e nytt förhåållningssätt
- Arb
betsplatsanm
mälan
- Ord
dinarie arbeetstid
- Obeekväm arbettstid
- Öveertid
- Kom
mpensationssledighet
- Lön
nebestämmeelser
- Förräldralön
- Helglön
- Led
dighet för up
ppdrag
- Permission
måkning
- Sam
- Resekostnadserrsättning och traktamen
nte
- Förrhandlingsorrdning i rätttstvister
- Ord
dningsreglerr
- Avttal om anstäällningsskydd
- In- och uthyrniing av arbettskraft
- Inhyyrning vid företrädesrä
f
ätt
- Övrriga bilagor till Byggavttalet
och
o mellan organisationerna. Byggav
vtalets
regler
r
måste följas. Avtallet tillåter avv
vikelser
endast
e
när deet uttryckligeen framgår attt annan
överenskomm
ö
melse får träfffas. Detta in
nnebär
bl.a.
b att avtalets ersättninggsnivåer vark
ken får
överö
eller unnderskridas. BI, Byggnad
ds,
medlemsföre
m
etagen och reepresentanterr för
arbetstagarna
a
a har därmedd ett primärt ansvar
a
och
o en skyldiighet att följaa och vårda avtalet.
a
Avtalet
A
öppnnar för ett nyttt förhållning
gssätt
men
m fordrar engagemang
e
av alla. Avttalet är
ett
e viktigt steeg på vägen fför att på siktt utöka
möjligheten
m
f arbetsgivvare och med
för
darbetare
att
a träffa överrenskommelser anpassad
de till
företagens
f
veerksamhet. A
Avtalets startttidpunkt
den
d 1 novem
mber 2010 är eett bra tillfälle för
arbetsgivare
a
och medarbeetare att sättaa sig in i
avtalsinnehål
a
llet och funddera över hur man kan
tillvarata
t
möjjligheterna i det nya avtaalet för
att
a förbättra verksamheten
v
ns upplägg och
o
affärsidé.
a
avtalet – ettt nytt förhållningssätt
Bygga
Byggaavtalets nya form
f
och innehåll syftar
primärrt till att avtaalet ska vara lättare
l
att förrstå
och tillämpa. Regleerna för de verksamheter
v
r
som tiddigare reglerrats av fyra kollektivavtal
k
l
finns nu
n samlade i ett avtal. Sveriges Bygg-industrrier (BI) och Byggnads är
ä överens om
m
att Bygggavtalet skaa utgöra ett avstamp
a
för ett
e
nytt bäättre förhållnningssätt på arbetsplatsern
a
na
Nedan
N
redogörs för de vikktigaste föräändringarna
a
i korthett. Detta cirkuulär komplettterar den
information som
s
lämnats i grönt cirku
ulär
1/2010.
1
Fullsständig inform
mation om förändfö
ringarna
r
fram
mgår av avtallet som är utssänt till
medlemsföre
m
etagen i gröntt cirkulär 7/2
2010. För
att
a få en kom
mplett och tyddlig bild av vilka
v
regler
r
som gääller bör Bygggavtalet läsaas
parallellt
p
medd detta cirkulär. Ytterligaare
Våra cirrkulär finns att läsa på Byggplattsen, Sveriges Byyggindustriers medlemstjänst
m
påå Internet, adresss http://www.by
ygg.org
Postadrress
Box 50
054, 102 42 STOCKHOLM
Besöksadress Storgattan 19
Telefon
Telefax
08-698
0
58 00
08-698
0
59 00
Internet w
www.bygg.org
översiktlig information om Byggavtalet finns
i de partsgemensamma informations- och
utbildningsmaterial som är utlagda på
”Byggplatsen”.
Arbetsplatsanmälan (§ 1 punkten 1)
Arbetsgivare ska snarast, dock senast i
samband med arbetets påbörjande, skriftligen
anmäla ny arbetsplats där arbetsvolymen för
arbetsgivarens åtagande beräknas överstiga
900 arbetstimmar. Arbetsgivaren insänder
anmälan per post, e-mejl eller fax direkt till
Byggnads berörda lokalavdelning med kännedomskopia till BI:s berörda lokalkontor.
BI har tagit fram en ny blankett för arbetsplatsanmälan samt en separat blankett för
begäran om prestationslöneförhandling.
Blanketterna finns tillgängliga på ”Byggplatsen”.
Ordinarie arbetstid (§ 2 punkten 1)
Arbetstidens längd och förläggning (§ 2
punkten 1.1)
Arbetsgivaren och en representant för arbetslaget kan fritt träffa överenskommelse om
förläggning av den ordinarie arbetstiden på
arbetsplatsen måndag t.o.m. söndag mellan kl.
05.00 och 22.00. Den begränsning som finns
är att den ordinarie arbetstiden högst kan
uppgå till i genomsnitt 40 timmar per vecka
under en fyraveckorsperiod (totalt 160
timmar). Överenskommelsen ska vara skriftlig.
Förändring av arbetstiden genom byte av
arbetsplats (§ 2 punkten 1.2)
Särskilda skyddsregler för arbetstagare har
införts. En omställningsperiod gäller vid
förändring av den ordinarie arbetstiden genom
förflyttning av enskild arbetstagare från en
arbetsplats till en annan. Omställningsperioden innebär att arbetstagaren har rätt att behålla
sin tidigare ordinarie arbetstid under en period
om en månad räknat från och med den dag
arbetstagaren informerades om den nya
arbetstiden. Vidare kan arbetstiden begränsas
för en arbetstagare som har särskilda hinder
att arbeta under obekväm arbetstid.
Individuell arbetstidsöverenskommelse (§ 2
punkten 1.3)
Arbetsgivaren och enskild arbetstagare kan,
utan hinder av att det finns en kollektiv
arbetstidsöverenskommelse för aktuell arbets-
plats, träffa en individuell överenskommelse
om förläggningen av arbetstagarens ordinarie
arbetstid måndag t.o.m. söndag mellan kl.
05.00 och 22.00. Sådan överenskommelse ska
vara skriftlig. Även uppsägning av sådan
överenskommelse ska vara skriftlig. När
arbetstagare med individuell arbetstidsöverenskommelse placeras på en prestationslönearbetsplats ska under vissa förutsättningar
samråd ske med arbetslaget.
Ordinarie arbetstid om överenskommelse
inte träffas (§ 2 punkten 1.4)
Om någon överenskommelse om ordinarie
arbetstid inte har träffats med arbetslaget eller
arbetstagare är den ordinarie arbetstiden åtta
timmar per dag (exklusive raster) måndag
t.o.m. fredag kl. 06.45-16.00. Efter samråd på
arbetsplatsen utläggs tre raster om sammanlagt en timme och 15 minuter. Arbetsgivaren
har dock rätt att förskjuta arbetstiden med upp
till 30 minuter i vardera riktningen på grund
av lokala ordningsföreskrifter eller liknande.
T.ex. beställarkrav kan utgöra grund för att
förskjuta arbetstiden.
Genomsnittlig veckoarbetstid inklusive
övertid (§ 2 punkten 1.6)
Beräkningsperioden för genomsnittlig veckoarbetstid vid heltidsarbete om 48 timmar
inklusive övertid kan utökas från fyra till
högst sex månader genom överenskommelse
med lokalavdelningen. Det finns inget som
hindrar att en ny beräkningsperiod påbörjas
direkt efter att föregående beräkningsperiod
avslutats.
Arbetstidsförläggning mellan kl. 22.00 och
05.00 (§ 2 punkten 2)
Arbetsgivaren och lokalavdelningen kan träffa
överenskommelse om arbetstidsförläggning
mellan kl. 22.00 och 05.00 under högst en
månad. Därefter krävs överenskommelse
mellan de centrala parterna.
§ 2 punkten 5 (Obekväm arbetstid)
Ersättningar avseende obekväm arbetstid har
införts och ersatt reglerna om förskjuten
arbetstid. Obekväm arbetstid infaller under de
tidsperioder och ersätts med de procentsatser
av utgående lön som framgår av tabellen i
avtalet. OB-ersättning ska inte utges när
övertidsersättning utges. Procentsatserna i
tabellen och definitionen av utgående lön i
Byggavtalet § 3 punkten 6.2. får inte frångås
vid beräkning av OB-ersättning (dvs. får
varken under- eller överskridas).
Genom exempel på Byggplatsen framgår hur
OB-tid ska hanteras i praktiken.
Övertid (§ 2 punkten 6)
Förläggning av och ersättning vid
övertidsarbete (§ 2 punkten 6.1)
Övertid infaller först när arbetstagaren har
fullgjort sitt veckoarbetstidsmått.
Övertid och övertidsersättning infaller under
de tidsperioder och ersätts med de procentsatser av utgående lön som framgår av tabellen i avtalet. Procentsatserna i tabellen och
definitionen av utgående lön i Byggavtalet § 3
punkten 6.2.1 får inte frångås vid beräkning
av övertidsersättning (dvs. får varken undereller överskridas).
När övertidsersättning utges ska inte OBersättning utges.
Genom exempel på Byggplatsen framgår hur
övertid ska hanteras i praktiken.
Begränsning av övertidsarbete (§ 2
punkten 6.2)
Allmän övertid
Tillåten
övertid:
Parter:
48 timmar under
fyra veckor eller
50 timmar under
en kalendermånad, dock
högst 200
timmar per år
Arbetsgivare
och arbetstagare
”Särskild
övertid”
Ytterligare 150
timmar per år,
dock högst 13
arbetstimmar per
dygn med 11
timmar dygnsvila.
Arbetsgivare och
lokalavdelning
Övertidsperiod (§ 2 punkten 6.3)
Huvudregeln är att kalenderår utgör övertidsperiod. Arbetsgivare som istället vill tillämpa
semesterår som övertidsperiod ska informera
MB-gruppen, facklig förtroendeman, eller om
sådan saknas, lokalavdelningen om detta. BI
rekommenderar att informationen lämnas
skriftligen eller dokumenteras i protokoll från
möte mellan berörda parter.
Kompensationsledighet (§ 2 punkten
7)
Arbetstagare kan spara övertid och ta ut övertiden i ledig tid (kompensationsledighet)
istället för övertidsersättning, om det kan ske
utan olägenhet för verksamheten. Kompensationsledigheten läggs ut efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.
Lönebestämmelser (§ 3)
Allmänt
Lönebestämmelserna har en större flexibilitet
vid valet av löneform och en tydligare gränsdragning mellan när tidlön respektive prestationslön bör tillämpas.
Det är också möjligt för arbetsgivare att träffa
löneöverenskommelse med berörd lokalavdelning avseende flera arbetsplatser inom t.ex.
en organisatorisk enhet av ett företag och för
lokala eller regionala företag.
Arbetsgivaren anger vilken typ av prestationslön som ska tillämpas på arbetsplatsen och
som ska vara föremål för förhandling.
Även vid arbeten inom anläggningsverksamhet har arbetsgivaren nu rätt att tillämpa resultatlön. På samtliga markarbeten är huvudregeln nu att tidlön ska tillämpas.
Överenskommelse om prestationslön ska vara
skriftlig.
Prestationslön (§ 3 punkten 2.2.1)
Huvudregeln är att prestationslön (ackordeller resultatlön) ska tillämpas för:
• TBM-arbeten vid nyproduktion, reparations- om- och tillbyggnader (ROT) vid
hus- och anläggningsproduktion samt
rivningsarbeten som ingår i TBM-arbeten.
• Plattsättningsarbeten*, tätskiktsarbeten*,
undertaksmontering, golvbeläggningsarbeten*, ställningsarbeten som utförs av
företag med speciell verksamhetsinriktning.
* Nya ackordlistor börjar gälla den
1 november 2010.
Det är dock även möjligt att träffa överenskommelse om fast tidlön för ovan angivna
arbeten. För arbetsplatser som saknar förutsättningar för prestationslön samt för repara-
tions- och ombyggnadsarbetsplatser understigande 900 timmar bör överenskommelse
om tidlön träffas.
Lön om prestationslöneöverenskommelse
inte träffas (§ 3 punkterna 3.1.2.3 och
7.1.3.2)
Om prestationslöneöverenskommelse inte
träffas för TBM-arbeten gäller från och med
den 1 november 2010 den fastställda utbetalningsnivån på orten. Detta gäller även arbetsplatser där grundlön gäller enligt ”stupstocken” på Byggnadsavtalet eller lön som är
direkt fastställd av arbetsgivare med stöd av
”stupstocken” efter iakttagen förhandlingsordning om ackordslön på Anläggningsavtalet
som gällde före den 1 november 2010.
För företag med speciell verksamhetsinriktning som har centralt fastlagda ackordslistor
gäller relevant lista om prestationslöneöverenskommelse inte träffas.
Parter vid prestationslön (§ 3 punkten
3.1.1)
Arbetsplatsens omfattning*
Lokala parter
≤ 900 timmar
Arbetsgivaren
och arbetslaget
BI:s lokalkontor och
lokalavdelningen
Arbetsgivaren
och lokalavdelningen
BI och
Byggnads
> 900 timmar
Under
arbetets gång
> 900
timmar**
Lokalavdelningen har rätt att
påkalla förhandling om
överstigande del
Centrala
parter
(TBM)
Utläggning av arbete som ingår i ackordsöverenskommelse på underentreprenör (§
3 punkten 3.2.6)
Bestämmelsen innehåller särskilda regler som
arbetsgivaren ska iaktta om en väsentlig del
av ett arbete som ingår i en träffad ackordsöverenskommelse ska läggas ut på en underentreprenör. Dessa regler gäller bara om
ackordsöverenskommelse har träffats dvs. inte
om utbetalningsnivån utges (stupstock) eller
om arbetet är undantaget från ackordsöverenskommelsen. Arbetsgivares rätt att i alla situationer slutligen avgöra om arbetet ska utföras
av arbetslaget eller av UE påverkas inte heller
av bestämmelsen.
Tidlön (§ 3 punkten 2.2.2)
Huvudregeln är att tidlön (månadslön eller
timlön) ska tillämpas för:
• Byggservicearbeten*, markarbeten och
arbeten som utförs av företag med speciell
verksamhetsinriktning som inte ska
tillämpa prestationslön.
• övriga arbeten som utförs av arbetstagare
som inte har prestationslön.
* Med byggservicearbeten avses här arbeten
som ingår i en överenskommelse om
byggserviceverksamhet (se nedan).
Tidlön kombinerad med rörlig lönedel (§ 3
punkten 4.1)
Tidlön kan innehålla en rörlig lönedel om
högst 6 procent av överenskommen tidlön.
Parter vid tidlön (§ 3 punkten 4.2)
BI och
Byggnads
* Med arbetsplatsens omfattning avses
enbart arbetsgivarens eget arbete på arbetsplatsen. Det ska alltså inte längre ske
någon sammanläggning av flera arbetsgivares TBM- arbeten (”staketregeln” har
tagits bort).
** Om en arbetsplats under arbetets gång
kommer att överstiga 900 timmar ska
lokalavdelningen informeras om detta
enligt § 1 punkten 1.
Arbetsplatsens omfattning*
Lokala parter
Centrala
parter
< 2500
timmar
Arbetsgivaren och
arbetslaget
–
≥ 2500
timmar
Arbetsgivaren och
lokalavdelningen
–
Under
arbetets gång
≥ 2500
timmar**
Lokalavdelningen
har rätt att påkalla
förhandling om
överstigande del
–
* Byggservicearbeten kan inte överstiga 900
timmar (se nedan).
** Om en tidlönearbetsplats efter arbetets
påbörjande beräknas överstiga 2500
timmar bör arbetsgivaren snarast informera
lokalavdelningen om detta.
Lön om tidlöneöverenskommelse inte
träffas (§ 3 punkten 4.3)
Om överenskommelse om tidlön enligt punkten 4.2 inte träffas är tidlönen företagets tidlön
på orten för berörda arbetstagare föregående
år plus innevarande års centralt avtalade
löneförhöjning för respektive yrkesgrupp.
Bestämmelsen innehåller särskilda regler för
nystartade eller nyetablerade företag.
Särskilda lönebestämmelser för tornkranoch maskinförare (§ 3 punkten 5)
Minimilönebestämmelser för tornkranförare
och maskinförare har införts i tre olika situationer på TBM-arbetsplatser där prestationslön tillämpas:
1. När tornkran- och maskinförare ingår i
arbetslaget (§ 3 punkten 5.2).
2. När uthyrd eller utlånad tornkran- och
maskinförare arbetar åt arbetslaget.
3. När underentreprenör tillhandahåller
tornkran/maskin och förare.
Utgående lön (§ 3 punkten 6.2)
En definition av begreppet utgående lön har
införts i § 3 punkten 6.2.1. ”Med utgående lön
avses arbetstagarens fastställda timlön eller
månadslön vid intjänandetillfället, inklusive
utfall av rörlig lönedel för såväl prestationslön som tidlön.” Definitionen har stor betydelse för tillämpningen av avtalet och får inte
frångås på annat sätt än som framgår av § 3
punkten 6.2.2.
Byggserviceverksamhet (§ 3 punkten 8)
Reglerna beskriver ett undantag från regeln
om att prestationslön är huvudlöneform för
TBM-arbeten. Med begreppet byggserviceverksamhet avses i Byggavtalet rätt att
tillämpa tidlön (månadslön eller timlön)
avseende TBM-arbeten, efter det att överenskommelse om byggserviceverksamhet
träffats. Arbetsgivaren och lokalavdelningen
är parter i en sådan överenskommelse.
Uppsägning av sådan överenskommelse
innebär alltså endast uppsägning av rätten att
tillämpa tidlön för TBM-arbeten.
Vid bedömningen av om en verksamhet är att
betrakta som byggserviceverksamhet ska en
helhetsbedömning göras, med utgångspunkt i
de sex ”att-satser” som finns i § 3 punkten
8.2. Arbetsplatser överstigande 900 timmar
kan inte utgöra byggserviceverksamhet. För
sådana arbetsplatser ska särskild löneöverenskommelse träffas med lokalavdelningen.
Uppsägningstiden för en överenskommelse
om byggserviceverksamhet har förlängts till
tre månader. Det finns grund för uppsägning
av sådan överenskommelse från lokalavdelningens sida om arbetsgivare i verksamheten
avviker från definitionen av byggserviceverksamhet. BI rekommenderar att arbetsgivare
som redan har eller vill uppnå en överenskommelse om byggserviceverksamhet är
öppen och tydlig i sin dialog med lokalavdelningen och diskuterar gränsdragningsfrågor
som uppstår i verksamheten.
Rättelse av lönetabell för vuxenlärlingar
(§ 3 punkten 9.3.3)
Under utbildningssteg 4 ska timintervallet
vara 4501-5800 (se bifogad klisterlapp).
Granskningsuppgifter (§ 3 punkten 10)
Parterna håller på att utveckla ett gemensamt
IT-verktyg, i vilket arbetstagarnas personuppgifter hanteras på ett sätt som är förenligt med
personuppgiftslagen. IT-verktyget ska ersätta
nuvarande ”granskningssystem”.
BI återkommer med information om hur ITverktyget ska hanteras och när olika företagskategorier ska börja använda IT-verktyget.
Genom det nya IT-verktyget kommer BI och
Byggnads att få gemensamma statistikuppgifter.
Föräldralön (§ 4 punkten 3)
Föräldralönen har höjts med en månad och
utges under två månader om arbetstagaren
varit anställd i ett men inte två år i följd och
under tre månader om arbetstagaren har varit
anställd i två år i följd eller mer.
Helglön (§ 4 punkten 4)
Vid heltidsarbete ska helglön utges för åtta
timmar och motsvara utgående lön per timme
för åtta timmar oavsett om arbetstagaren
skulle ha arbetat fler eller färre antal timmar
aktuell dag. Helglön utges inte när arbete
utförs på helglöneberättigad dag. Om enstaka
arbetstimmar utförs på helgdag, dock högst
två timmar per helgdag, utges både lön för
arbetad tid och helglön för åtta timmar. Utförs
arbete mer än två timmar reduceras helglöneersättningen i förhållande till arbetad tid. Vid
lägre arbetstidsmått än heltid utbetalas helglön i förhållande till arbetstidsmåttet. Helglön
ska inte utges om arbetstagaren har fått eller
varit berättigad till ersättning från försäkringskassan aktuell dag.
Begreppet utgående lön definieras i § 3 punkten 6.2 och innebär en höjning av helglönen i
förhållande till reglerna före den 1 april 2010,
då endast grundlön skulle utges. (Begreppet
bibehållen lön i cirkulär 1/ 2010 har ersatts
med begreppet utgående lön.)
Ledighet för uppdrag (§ 4 punkten 6)
Anmälan av sådan ledighet ska normalt göras
senast 14 dagar innan uppdraget ska börja,
eller, om så inte kan ske, så snart arbetstagaren får veta att han/hon behöver vara tjänstledig.
Permission (§ 4 punkten 7)
Vid permission ska utgående lön utges, vilket
innebär en höjning av permissionsersättningen
i förhållande till reglerna före den 1 april
2010, då endast grundlön skulle utges.
(Begreppet bibehållen lön i cirkulär 1/ 2010
har ersatts med begreppet utgående lön.)
Från och med den 1 november 2010 gäller
utöver tidigare regler att arbetstagarens rätt till
permission begränsas till högst tre av företagsläkare remitterade återbesök eller vidareremitteringar. Regler om karensdag har införts
vid akut sjukdom samt arbetsskada i vissa
situationer.
Varje medföljande passagerare erhåller
samåkningsersättning med 0,60 kr/km för
resväg mellan passagerarens bostad och
arbetsplatsen. Samåkningsersättning kan
endast utbetalas vid samåkning i arbetstagares
egen bil, aldrig när arbetsgivaren tillhandahåller bilen.
Samåkningsersättning är ersättning för vilken
arbetsgivaren ska erlägga sociala avgifter och
göra avdrag för preliminärskatt enligt gällande lagstiftning. (Ersättningen är inte semestereller sjuklönegrundande.)
Genom exempel på Byggplatsen framgår hur
samåkning ska hanteras i praktiken.
Reskostnadsersättning och
traktamente (§ 6 punkten 2.2)
Arbetstagaren kan ha rätt till reskostnadsersättning utöver traktamente om arbetsgivaren
inte kan anvisa logi inom en radie av tio kilometer från arbetsplatsen på förrättningsorten.
(Denna bestämmelse har tidigare funnits i
Anläggningsavtalet.)
Stockholms särskilda resebestämmelser
Dessa bestämmelser upphör att gälla från och
med den 1 november 2010.
Förhandlingsordning i rättstvister
(§ 10)
BI:s lokalkontor och Byggnads lokalavdelning är lokala parter i alla rättstvister. (OBS
förändring i förhållande till vad som gällde
enligt Anläggningsavtalet.)
Ordningsregler (§ 11)
Samåkning (§ 6 punkten 1)
Vid samåkning i arbetstagares bil får arbetstagare samåkningsersättning för resväg
mellan arbetstagarens bostad och arbetsplatsen. Arbetsgivaren och berörda arbetstagare
kan träffa särskild överenskommelse om
faktisk färdsträcka istället för resväg enligt
definitionen i avtalet.
Föraren erhåller ersättning med 1,85 kr/km
avseende resväg mellan förarens bostad och
arbetsplatsen samt därutöver samåkningsersättning med 0,60 kr/km för resväg mellan
respektive passagerares bostad och arbetsplatsen för varje i fordonet medföljande
passagerare.
Behörighetskort och fackligt besök på
arbetsplatsen (§ 11 punkterna 1.3 och 1.4)
Regleringar om behörighetskort ID 06 har
införts.
Drogkontroller (§ 11punkten 1.6)
Regler om hur drogkontroller ska genomföras
har införts.
Ersättning för bortkomna eller förstörda
kläder (§ 11 punkten 5)
Bortkomna eller förstörda kläder ska i första
hand ersättas genom arbetstagarens hemförsäkring. Ersättningen för bortkomna eller
förstörda kläder har höjts från 400 till 1400
kronor.
Avtal om anställningsskydd (Bilaga
A1)
Information vid anställning (Bilaga A1 5
c 1)
Om det finns flera turordningsområden eller
turordningsenheter och oklarhet kan uppstå
om vilket turordningsområde och/eller turordningsenhet arbetstagaren tillhör ska i anställningsavtalet anges inom vilket turordningsområde och vilken turordningsenhet arbetstagaren tillhör.
Arbetsgivarintyg (Bilaga A1 § 5 h)
I samband med att arbetstagares anställning
upphör ska arbetsgivaren överlämna ett
komplett ifyllt arbetsgivarintyg enligt § 47
lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Arbetsgivarintyget ska överlämnas snarast
och senast inom fem veckor från anställningens upphörande.
Det kan ibland vara svårt för företag att fylla
i arbetsgivarintyget och därför har Arbetslöshetskassornas samordningsorganisation (SO)
samlat de vanligast återkommande frågeställningarna på sin hemsida (www.samorg.org).
Arbetsgivarintyg kan fyllas i med stöd av
instruktioner på SO:s hemsida. På ”Byggplatsen” under blanketter finns en länk till
SO:s blanketter, instruktioner och frågor med
svar.
Turordningsregler (§ 21 a )
Arbetsgivaren och MB-grupp/kontaktombud
eller lokalavdelningen kan träffa överenskommelse om att byggservice ska utgöra en
egen turordningsenhet.
Om inte överenskommelse om turordningsområde kan träffas, gäller de av de centrala
parterna avtalade turordningsområdena i
Bilaga A5.
När en arbetstagare tillfälligt placeras på ett
annat turordningsområde än det han tillhör
ska arbetsgivaren samråda med MB-grupp/
kontaktombud om arbetet fortfarande tillfälligt består var sjätte månad.
Anläggningsverksamhet och byggverksamhet
(TBM) ska turordnas var för sig.
Vid ändring av eller oenighet om turordningsområde, som leder till att turordnings-
områdena i Bilaga A5 tillämpas ska arbetstagaren tillhöra det turordningsområde inom
vilket arbetstagaren huvudsakligen har arbetat
de senaste sex månaderna om inte annat
överenskommes.
Särskilda skyddsregler har införts vid
nedläggning av byggserviceverksamhet som
utgör en egen turordningsenhet genom
överenskommelse i protokollsanteckning till §
21 a. Med nedläggning avses här att
verksamheten på orten läggs ner/upphör helt
och hållet. Regeln gäller inte vid normala
arbetsbristsituationer.
In- och uthyrning av arbetskraft (Bilaga
A 4)
Bemanningsföretag ska i förhållande till sina
arbetstagare i anställningsavtalet skriva in
inom vilket geografiskt område och inom
vilka tider arbetstagaren är skyldig att arbeta.
Arbetsskyldigheten för arbetstagare som är
anställd i bemanningsföretag är vid anställningens ingående begränsad till elva timmar
per dag inklusive raster. Detta utgör dock
inget hinder för arbetstagaren att arbeta andra
tider än de i anställningsavtalet fastställda
tiderna om arbetstagaren och arbetsgivaren
kommer överens om det.
Inhyrning när företrädesrätt till återanställning föreligger (Bilaga A6)
Intresseförhandling enligt 38 § MBL
Nya regler har antagits av parterna. Reglerna
innebär i korthet att ett företag som avser att
använda bemanningsföretag, samtidigt som
det finns tidigare anställda med företrädesrätt
till återanställning i företaget, ska begära förhandling enligt 38 § MBL. I förhandlingen
ska skälen för inhyrning från bemanningsföretag anges. Förhandlingen ska även omfatta
alternativet att istället för bemanning återanställa personal som har företrädesrätt till återanställning. Om inhyrningen avser max fem
veckor behövs ingen ytterligare åtgärd från
arbetsgivarens sida.
Lokal tvisteförhandling
Om inhyrningen överstiger fem veckor och
parterna inte kommer överens i förhandlingen
enligt 38§ MBL ska företaget inom tre arbetsdagar från avslutad förhandling påkalla lokal
förhandling. I den lokala förhandlingen ska
företaget ange skälen för att bemanningsföretag anlitats istället för återanställning av per-
sonal med företrädesrätt. Den lokala förhandlingen ska normalt vara avslutad inom fem
arbetsdagar från påkallandet.
och Byggnads har inarbetats i texterna.
I Bilaga G har därutöver nya vagnbestämmelser införts.
Central förhandling
Om parterna inte kan komma överens i den
lokala förhandlingen och inhyrningen avser
mer än fem veckor, kan part begära central
förhandling. Detta ska ske inom tre arbetsdagar från det att den lokala förhandlingen
avslutats. Den centrala förhandlingen ska äga
rum inom tio arbetsdagar från påkallandet.
Arbetsmiljöavtalet (Bilaga K)
OBS Utbildning av skyddsombud och annan
arbetsmiljöutbildning ska enbart genomföras
som partsgemensam lokalt arrangerad
utbildning (punkten 5.2.3). Utbildningen ska
genomföras enligt en av BCA fastställd
utbildningsplan.
Skiljenämnd
Kan parterna inte heller i den centrala förhandlingen komma överens, kan frågan
hänskjutas till en särskild skiljenämnd för
avgörande.
Vid tillämpning av dessa regler betraktas
förhandlingen som avslutad när förhandlingssammanträdet är slut.
Bergrumsbestämmelserna, Yrkesutbildningsavtalet och Särskilda
bestämmelser för dykeriverksamhet (§
3 punkten 3 och Bilagorna H-L)
Bestämmelserna gäller alltjämt, men är föremål för omförhandling mellan parterna. De
”gamla” bestämmelserna finns därför tillgängliga på ”Byggplatsen”.
Praktisk hantering av Bilaga A6
De frågor som uppkommer i samband med
inhyrning enligt Bilaga A6 och förfarandet
omkring bestämmelserna är komplicerade.
Kontakta därför alltid BI:s kansli om fråga
uppkommer om inhyrning längre tid än fem
veckor när det finns tidigare anställda med
företrädesrätt till återanställning.
Bilagorna C-G och J-K
Bestämmelserna är omskrivna och tidigare
överenskommelser som har gällt mellan BI
Frågor med anledning av detta cirkulär
besvaras av handläggarna på BI:s lokala
kontor eller kansliet i Stockholm.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER
BYGGAVTALET
Löner och ersättningar: 2011-04-01 - 2012-02-29
§ 3 9.2 Lönetabell GRUNDLÖN
Yrkeskategori
enligt 9.1
§ 2 6.1 ÖVERTIDSARBETE
Fördel- G r u n d l ö n
ningstal
Kr/tim
Kr/mån
Utgående löneÖvertidsersättning (inklusive OB-ersätthöjning 1 april
ning) utges per timme och beräknas med
Kr/tim Kr/mån hjälp av i tabellen angivna procentsatser
och utgående timlön*
1. Yrkesarbetare
1,00
133,00
23 142
2,65
461
2. Övriga arbetstagare
Övriga arbetstagare 1
Övriga arbetstagare 2
Övriga arbetstagare 3
0,88
0,70
0,50
117,04
93,10
66,50
20 365
16 199
11 571
2,33
1,86
1,33
406
323
231
kl 22.00
3. Yrkeskunnig
1,00
133,00
23 142
2,65
461
kl 19.00
4. Övriga arbetstagare i företag med speciell verksamhetsinriktning
Övriga arbetstagare S1 0,88
117,04
20 365
2,33
Övriga arbetstagare S2 0,70
93,10
16 199
1,86
Övriga arbetstagare S3 0,65
86,45
15 042
1,72
kl 05.00
ÖVERTID D = 100 % av utgående lön
ÖVERTID C = 70 %
av utgående lön
ÖVERTID B = 50 %
406
323
300
kl 17.00
ÖVERTID D
= 100 %
av utgående lön
ÖVERTID A = 30 %
kl 06.00
av
av utgående lön
5. Städpersonal
Städpersonal 1
Städpersonal 2
0,75
00,50
50
99,75
66,50
66
50
17 357
11 571
1,99
1,33
1
33
346
231
kl 05.00
6. Maskinförare
1,00
133,00
23 142
2,65
461
7. Bilförare m.fl.
0,95
126,35
21 985
2,52
438
8. Övriga förare
0,88
117,04
20 365
2,33
406
*För månadsavlönade beräknas utgående
timlön som:
.
månadslön x 12
.
52 x genomsnittlig veckoarbetstid
9. Förrådsarbetare m.fl.
0,95
126,35
21 985
2,52
438
ÖVERTID B = 50 %
utgående lön
av utgående lön
Må Ti
On To Fr
Lö Sö Helgdag
För YRKESARBETARE som genomgår utbildning inom ytterligare ett yrkesområde gäller följande:
- Grundlön utges som för yrkesarbetare. Fördelningstal under utbildningstiden är 0,88.
Premieackord: 23 kr x (arbetad tid - fördeln.tid)
Ren resultatlön: 10 kr x (arbetad tid - fördeln.tid)
§ 4 4 Helglön
För timavlönade utges helglön
med utgående timlön
tillförs premiesumman när lärlingar/övriga arbetare ingår i laget
tillförs resultatlönesumman när lärlingar/övriga arbetare ingår i laget
.§ 6 1 Reskostnadsersättn. vid dagliga resor
.§ 6 2 Traktamente
Reskostnadsersättning utges enligt följande:
..1. Egen bil
1,85 kr/km resväg
.Vid.övernattning på förrätt-
Särtryck: Arbete i bergrum
Bergrumstillägg
Yrkesarbetare och övriga
arbetare som fyllt 19 år
Kr/tim
Bergarbete
6,14
Kontrollskrotning m.m.
5,21
Inredningsarbete m.m.
4,30
Lärling: Fördelningstal x ovanstående belopp
2. Annat färdmedel
Ersättning för styrkta kostnader, dock
högst 1,85 kr/km resväg
3. Samåkning i bil
förare: 0,60 kr/km resväg/passagerare
passagerare: 0,60 kr/km
.Minsta avstånd: 2 km enkel resväg
.Max ersättning/dag: 315 kr
.ningsort belägen minst 70 km
.enkel resväg från bostaden:
...............................315 kr/dygn
.
.Förrättningstillägg
t.o.m. dag 90:
110 kr
fr.o.m. dag 91:
63 kr
SVERIGES BYGGINDUSTRIER
BYGGAVTALET
Löner och ersättningar: 2011-04-01 - 2012-02-29
§ 3 9.3 Lönetabell GRUNDLÖN
Ut- Timmar
bildn.steg
Fördelningstal
§ 2 5 OBEKVÄM ARBETSTID (OB)
Grundlön
Utgående lönehöjning 1 april
Kr/tim Kr/mån
Kr/tim
Kr/mån
0,55
0,60
0,65
0,75
0,88
73,15
79,80
86,45
99,75
117,04
12 728
13 885
15 042
17 357
20 365
1,46
1,59
1,72
1,99
2,33
254
277
300
346
406
0,43
0,53
0,63
0,75
0,88
57,19
70,49
83,79
99,75
117,04
9 951
12 265
14 579
17 357
20 365
1,14
1,40
1,67
1,99
2,33
198
244
290
346
406
9.3.1 Gymnasieutbildning
1
2
3
4
5
1 - 2299
2300 - 2799
2800 - 4300
4301 - 5500
5501 - 6800
OB-ersättning utges per timme och beräknas
med hjälp av i tabellen angivna procentsatser
och utgående timlön*
OB-ersättning utges inte vid övertidsarbete.
kl 05.00
OB 3 = 70 % av utgående lön
kl 22.00
9.3.2 Ungdomslärlingar
1
2
3
4
5
1 - 1700
1701 - 3400
3401 - 4600
4601 - 6000
6001 - 6800
OB 2 = 40 %
kl 19.00
av utgående lön
OB 1 = 20 %
kl 17.00
utgående lön
0,65
0,70
0,75
0,88
86,45
93,10
99,75
117,04
15 042
16 199
17 357
20 365
1,72
1,86
1,99
2,33
300
323
346
406
9.3.4.1 Gymnasiebildning med särskild verksamhets-
1 - 2299
2300 - 2799
2800 - 3400
3401 - 4100
4101 - 4800
0,55
0,60
0,75
0,80
0,88
73,15
79,80
99,75
106,40
117,04
Ordinarie
kl 06.00
utgående lön
OB 1 = 20 %
kl 05.00
inriktning (exklusive golvläggning)
1
2
3
4
5
av
av utgående lön
9.3.3 Vuxenlärlingar
1
1 - 1600
2 1601 - 3200
3 3201 - 4500
4 4501 - 5800
OB 3 = 70 %
av utgående lön
Må Ti
12 728
13 885
17 357
18 514
20 365
1,46
1,59
1,99
2,12
2,33
254
277
346
369
406
1,72
1,99
2,33
300
346
406
On To Fr
Lö Sö Helgdag
*För månadsavlönade beräknas utgående timlön
som:
.
månadslön x 12
.
52 x genomsnittlig veckoarbetstid
9.3.4.2 Vuxenutbildning med särskild verksamhets-
inriktning (exklusive golvläggning)
1
1 - 1100
0,65
86,45
2 1101 - 2200
0,75
99,75
3 2201 - 3300
0,88
117,04
15 042
17 357
20 365
9.3.5.1 Maskinförare. Gymnasieutbildning
1 2801 - 3500
2 3501 - 4100
3 4101 - 4800
0,75
0,80
0,88
99,75
106,40
117,04
17 357
18 514
20 365
1,99
2,12
2,33
346
369
406
15 042
16 199
17 357
20 365
1,72
1,86
1,99
2,33
300
323
346
406
9.3.5.2 Maskinförare. Vuxenutbildning
1
1 - 1600
2 1601 - 2350
3 2351 - 3100
4 3101 - 4200
0,65
0,70
0,75
0,88
86,45
93,10
99,75
117,04
Följande tillägg/ersättningar är desamma
som för yrkesarbetare:
- Reskostnadsersättning vid dagliga resor
och traktamente.